österbottn i~ ka un~domstidnin~ oste·. n Östt>rhottnisk Torsdagen den 25 okt. 1979
··· Ien FOrS\7Inner(
p ..
Barnets Månad
s,ren~!{a
lälL"regi~sörstjänstt~n ? o
80p-43
Vad ska hända med amatörteaterns länsregissör efterrnaj 1980?
i YVS' regi lyckades över förvä'ltan
O Kommer tjänsterna att försvinna i brist på pengar? Hittar rnan even
tu(>llt nya finansieringsvägar?
• Se
*
Eller håller man möjligen på att ombilda dem till läns konstnärstjänster ? - På andra konstnärstjänster bekost nad!
*
Frågorna är högaktuella just nu. Konstkommissionen drar in sitt stöd för länsregissörema, och det har rört på .sig en hel del på sistone, näl' det gäller fortsatta finansie ringsmöjligheter. Bland annat har det väckts tankar på att göra om Iäns konstnärstjänsterna i Vasa (film) och Seinäjoki (littera tur )till teatertjällster.
.*
Efter konstkommissionens möte sent på måndagen är frågan fortfarande lika öppen.
*
Stina Agren, åker på mammaledigt men hur blir det efter manmmledlghe ten?
Kommissionens beslut att fortsätta länskonstnärs tjänsterna i nuvarande form och omfattning är öppet för tolkningar och i princip ba ra en upprepning av de di
rektiv som kommissionen själv har fått från statligt håll! Bakgrunden är att länsre gissörernas avlöning efter • SE SIDAN (
Nog väckte den debatt - skolteaterns "första gång" • Se sidt:11l 6!
'Tonårsklu,bbclrna borde disku.tera brä.nn.h.eta ä.mnen!' O M aria Eriksson, en av inledarna på höstens
tonårsting, 'ville alt ungdomsföreningarna och
ianånklubbariw ska bredda sin verksamhet.
- Man borde ha kurser av olika slag och
diskussioner om brännheta ämnen. iUan borde
ta upp problem som aldrig kommer upp ; sko
lan.
O Maria tycker att man borde kunna diskute
ra sex, sprit, narkotika och tobak i ungdoms
föreningarna.
D Höstens tonårsting hölls i Purmo. 31 ton åringar hade mött upp för att diskutera och gjorde det flitigt i smågrupper. D . Ämnen sam diskuterades var:
• Åldersgränserna på dansen, och alternativa
sysselsättningar för dc som är för unga.
• Vad ungdomsföreningarna lian ge. • ÖP. Om tonårstinget på mittuppslaget.
*
Gruppdislrusslonerna var UvHga undeJ' tonårstinget. lLi.r diskuterar Mikael Rönnqvist (Pur mo), Anne-Lie Ahlq"lst (l\lalax), Carina Nyman (Pnrmo) ocb Marlca Kjötar (Vörå) alternati '-R !iysselsättnJngar.
ö S T E R B O'TT'N .1 S K A-- P O s TEN
-----------------------
--------------------~,.~ ..
öP
25 okt. 1979
-
Torsdagen den 25 oktober 1~79
~~~~----------------------~--------~~~
Pinsam.t tryckfel!
Att slå pannan blodig
Det smög sej in ett pin samt tryckfel i ett av förra veckans ledarstick, det som var rubricerat "Studiemiljö I" ,
* --
Satan, satan, satan!
Lär en officer ha talat då en jakobstadsyngling vid
uppbådet meddelade aU han Dille göra civiltjänst.
djupare analys av fenomenet vapenvägran. Kanske ska man inte vänta sej något annat heller, inte från militärt håll.
Där det stod: "Har man upplevt studiemiljön i Abo, så vet man att den i n t e. ä r v ä r l d e n s b ä s t a." . Men byråkratin och oJörståelsen möter man inte skulle det har . stått: Har man upplevt studiemiljön i bara bland militärer. Också på arbetskraftsministe Abo, så vet man att den rret och -- ibland -- på den institution han inte är världens tjänstgör vid, har civiltjänstgöraren att kämpa för s ä m s t a ."
* -. Av dem som vägrar vapen av etiska skäl, är * 15 procent övertygade. Resten är bråkstakar!
Sa en överstelöjtnant vid senaste uppbådet i Jakob.
stad.
sin rätt. Allmänt gäller -- som för andra värn Det blev lite bakfram så tar knappast i om man pastår, aU ingetde pliktiga- att ens rättigheter uteslutande beror att säja. ra av de båda o jJicersuttalandena avslöjar någon av hur mycket man kanoclr, 'Orkar stå på sej.
* Man
Undertecknad som själv gjort civiltjänst, kom att slå pannan blodig mot mer än en vägg under de tolv månader na. Men i de flesta fall ' gick det att plåstra om och få en iIidring till stånd på det som man tyckte var vrickat. Ute slutande tack vare envishet och viss vana att stå på sej. Reflexionen då och nu ef teråt blir: hur hade man haft det om man varit tyst och tillbakadragen och så kallad "snäll pojke"? Man hade kortsA.gt haft det sämre. Inte beroende på någon enskild ,persons illvil lighet - det är inte det som är byråkrati - utan mest be roende på en otrolig likgiltig het från de bestämmandes si da för hur ens rättigheter tillgodosågs. Beskrivande ' är det byrå kratiska svar som ständigt mötte en på ifrågavarande tjänstgöringsinstitution, då man föreslog att någonting skulle arrangeras på ett visst sätt: - Nå vi har nu inte gjort .så där tidigare ... Det är byråkratens - små påvens - standardsvar. Alltnog, det har varit upp bådstider och många blivan de civiltjänstgöl'are undrar kanske vad de .'StAr inFör. En del tips får man kanske från broschyrer som fredsförenin garna delar ut. Annat lär man sej genom kompisars er farenheter. Här några 'iåd, -g:rundade. på undertecknads personliga "lärpengar" : • Skynda på byråkra.terna! - Har du väl anhållit om ci viltjänst, ,så ska du inte slå dej till ro och vänta. Då är det lätt hänt aU d~tstör dina planer för lång tid fram-
Inte ens runmsrent
fRED'
på Åland
i.
Man blir minst sagt förvå
.nad då 'man hör att 'å länningar 'na 'har censurerat bort en spel i: tilm från det rikssvenska t eve
'program man består sej med. ~ Konstigt att ålänningarna bt ter 'sej så primitivt, det folK ,som ju kämpat så hårt ,för a tt fä till stånd just denna si n 'svenska teve-service. Men "En dag I Ivan Deniso 'vitjs liv" var inte rumsren eijs på .Aland. I österbotten var det som van ligt inga problem. Vi såg ju den där filmen. Den var inte dålig, knappa st heller så särskilt märk värdig. . Ålänningarna hade nog t ålt tlen.
åt. Stöt på hos militärmyn digheter och arbetskraftsmi nisterium och skynda på pro cessen. Skriv aldrig brev, det 'är en obeskrivligt långsam postgång när man korrespon deraT med myndigheter. Ring hellre, man klarar ' sej med svenska till och med på mi nisteriet. • Ta det lugnt vid förhöret l - Du kallas till ett samtal med någon officer, och där gäller det bara att ta det lugnt och vara konsekvent, -även om officeren får för sej att han ska "prata omkull ·d~j". Två frågor brukar dyka ~pp '~ 1) Vad gör -du om fren den våldtar din hustru 'och ·uodar dina barn ?2) Vad tyc ker du omgeriIlakrJgen i u-länderna ?På fråga 1 sva rar du till exempel att den är fel ställd, den har ingen ting med utbildning för sys tematiskt mördande att göra. Inför fråga 2 gäller det att
konsekvent våldsIinje.
hävda
en
icke
• Placeringsorten: - Om du över huvud taget ska motive ra varför du vill bli placerad på en viss tjänstgöringsort, så tänk noga på vad du sät ter till pappers. Har du per sonliga skäl eller 'någon form av engagemang som kräver din vistelse på en viss ort, så tänk över formuleringarna. Det mesta kan på 'arbets kraftsministeriet tolkas sa att 'du vill ägna dej -åt förvärvs arbete under tjänstg-örings tiden, och det går ju inte. Det är ingen hejd på fantasin när tjänstemännen försöker läsa ,mellan ra'llerna • 'Kontakta en institution först! - Bäst löser du frå gan om placeringsorten ge nom ,att -gå vra 'lien ,institu tion där du vill ~jänstgöra. Det brukar gå attfå .d-en an 'svarige 'där att själv ringa till ministeriet ochf~xa sa-
ken. • På institutionen: - Byrå kratin på din tjänstgörings plats är ibland inte så myc ket mindre än på ministeriet. Det är många saker du bör kolla, exempelvis om matser vicen följer bestämmE'lserna. "Tipsa" också de beslutande om att du som andra värn pliktiga har rätt till belö ningspermission!
• G~ dej inte! - I kampen mot byråkraterna, oberoende av om det är militärer, mi nisterietjänstemän eller insti tutionsfolk, så gäller det att inte ge .upp. Du har alltid en sista utväg, och det är att hänvisa lill tidningspressen . Undertecknad hotade några gånger med att skriva en ar tikelom den institution där tjänstgöringen ägde rum, och det tog skruv i samtliga fall Besluten var mer än vanligt snabba ...
Text: Beriel Nygård.
• Ungdomsföreningen I Pe- . derså hade nämligen arrange-~ rat en danstillstä llning. . I~ En orkester från bojo skulle , I( spela på dansen, men nu före-' satte sig ett tjugotal lojoung-:: domar att också vara med på ' tillställningen. Dock med d e n~ målsättningen att ställa till! bråk och göra åverkan. Och innan polisen hade läget~ under kontroll hade de stö- ' rande ungdomarna verkligen hunnit ställa till med en mas sa oreda och förstörelse, be rättades det nyligen i huvud staclspressen. Ordningsmaktens fortsatta agerande förvånar emellertid i högsta gracl. I stället för att garantera dansungdomen en kväll i OIItördhet finner . nämligen ord ningsmakten för gott att helt stoppa dansen, Alltså de ungdomar som från början var med och ordnade denna dans, eller som eljest skuHe ha en trivsam kväll, blev nu helt sonika straffade utan att ha någon andel i bråket. Händelsen 1 Kimito illustre rar 'på ett tydligt sätt ett pro blem som också existerar hos oss. Städa d ungdom får ' sona för vad bråkmakare ställer till med. •
Nils Grahn. ledare i öb.
s
ö~TEBROTTN(~KA ~ POSTEN
.~~.I·ä$arforum·'
korna satt hemma och väntade på att BLI gift. Alltså. den här saken behöver reformeras! Dessutom har väl alla märkt denna evinnerliga "koddjono" som bildas. kYäll efter kväll. Denna hatade och fruktade "koddjc-no", som skrämmer bort många dans entusiaster från danserna.
.
••
rTa> ()m
Ijö an
Det ar som ska
reage~a1
Det är hemskt att något så dant skall behöva uppst/t
~o,
te .ar l i en IS
så
Jag vill börja med att poäng- skett, någon har offentligt vågat Jag. har. varit och dansat. på tera att denna diskussion som nu ta upp· saken tiU diskussion, och, många olika platser men ingen ' har börjat blossa upp allt mera till allmänhetens påseende. Kons .annanstans. än här i svenska. ös~ och mera, inte på något sätt är tigt bara att det har räckt så en modefluga som har kommit för länge. Eftersom största delen av .terbotten är dessa "koddjonor" så utpräglade; De gånger jag. själv att stanna lika länge som gubb- dagens ungdom tycks vara emot har stAtt; ii kön har lag al'drig byxorna är moderna I klädes- beteendet på dansplats.e rna. känt meJ väl till mods .. Lite kan vi flickor-- nog: skylla branschen. Har man inte · sjjilv blivit uppNej, det här med demokrati på dansarrangörerna för att dl'iv.a på dansplatserna är nog något som denna ålderdomliga dansform. De . bjuden har det känts så hemskt länge har legat och grott utan reklamerar' lIt "Damernas halV-I förnedrande, att dra sig tillbaka att någonting har börjat ske. timme!'; "Extra damernas" osv. ·o.c h stå bland dom övergivna. Och d.e t har vi flickor oss själ- Som om det, skulle vara något Har jag dänemof blivit upp.bjuden va att tacka för. Det är vi som ,.alldeles speciellt.. dans efter dans· har jag fätt då har legat i underläge och blivit Att· nu flickor, nu skall nI. ta ligt samvete och. böl'jat känna missgynnade, c:lä är det nästan så vara på tillfället och söka er- en medl!dande. med de. som int e. har att det är vår sak att börja karl oclr viSa.. att" . ni, uppskattar' I bliYit uppbjudna. agera. att. fä. dall.3a.. me'd den. och. den . Tack 'och lov har ett under Precis som fön l tiden: när flicDå har man helst &'Y' allt v:elat
I
I
säja åt dem som bjudit upp, att snälla ta och dansa med henne som stär bredvid. hon har Inte dansat på heja kvällen.
"ve be·tal .
l
'"
ar ~
Svar till ILSKEN BUSSAKARE! Jag är lessen atf Jeppo När vi nu en gång för alla har ungdomarna blev lämnade kommit så långt att vi kan disku- ! på vägen. tera saken. då skall vi också Felet är vårt - hussbo komma längre. Lova mej det, lagets! dansarrangörer, flickor och alla Förklaringen är också andra som är för dansdemokrati enkel t Den mänskliga fak torn. Till en. hönian. kan aet ordnas Skicka taxi'räkningen till omväxlande flickornas och poj oss så ersätter vi den. karnas timme; för att ser. helt Dessutom ger jag ett lö·~ övergå till fUllständig demokrati. te : Nästa gång Forshy ar rangerar så reser Jeppo De som vill bjuda upP ..· bjuden ungdomarna gratis. upp. Vem som helst. Hur som GöRAN ' FAGERHOLM helst. trafikchef Haldin & Rose Jag tror' inte att. fullständig dansdemokrati behöver betyda nå gon s.peciell:. oor.dning eller ställa till med kaos.. Kanske till en bör ". hjärtligt tack till' KvevJax. Det ... jan men allt och aHa lider av stället som våga r och som är barnsjl1kdomar. Så ock danstill öppet för nya ideer. ställningar.
Nu föreslår jag att ' denna "koddjono" skall upplösas.
I
Till sist vill jag . framföra ett
~DDnnnnnnooooDDoD~DOonnnnDoDDnn[]nnnnnnnonnnnnnnnnnDDnnnronnoDDDODDDDDDDoonooDDDoonnnDonnnnoooonoooooo,nnnnnnnnnnna
D
§B Det är inte första gån uen ' '" t.
,
,...
,
V ,. k· . 1... !!j . B ' asa-po Isen LRlp,e r 1Ul. . t D
L
.
D
B B O B B D
B
B e e-
D DO
8
le ,
; !
1
a
a
.~E
i ~
~
C C C
E
C
~ ~
• Jag märker aU polisen i antydan till besked från vaVasa har varit tystlåten av sapolisen. sej på sistone. När man ordVi vet ingenting om nar trafikkontroller, så är det här, sa man och: himlaunderhuggarna förbjudna de med ögonen. att tala om vad saken gäller. Och då någon tvärtemot • Det var något märkligt all logik försöker bryta sej . med' den där åboresan rein (!) i länsf'ångelset, så dan från början. Nätrviköpkniper man helst käft om te biljett i Vasa, koM. flygsaken. fältsgubben med in i planet Nu är det ju inte första och slog sej ner i bänken gången som vasapoIisell' ti- bakom' oss. Det såg- skumt ger. ut. Den har till exempel inte På f'a'ltet l', A\..kom et·t !JU på långt när .sagt allt vad par stabila gossar emot oss den vet om Bertel Nygård. och hörde sej för ' om. våra namn. • Såvitt jag förstår måste Namnen stämmer, sa
det vara en hel del. J själva de med triumf i rösten. Kom
verket betydligt mer- än jag med: häl- bara'!'
själv vet.
Man lyfte in oss i de inre
- Varför skulle man an sviterna på flygstationen, nars beordra flygfältsperso och vi fick order att kliva ur
nalen i Abo att klä av mej byxorna. inpå bara mässingen? - Va fan nu. då:.!' tänkte och frågade vi: Det hände för flera år - Ja, ja, is. . ... sa poj sen, och man skulle kanske karna r uniform. Gör som vi inte gräva dess mer i sa säjJlJ:~ Det än Ql!der frånt kri. ken. Men DU. hör det. tiI.l aU minalpolisen i Vasa.. vi - jag och kompisen som Vi gjorde som de sa. bestods samma behandling - grävde rätt mycket redan • Så stod man där då. och då. Utan så mycket som en V1ar upprörd och ma;ktl'ös' eeh svor både för sej själ~ och för andra. Men det är &Vårt att få HU nårr au-ktori· tet f svordomarna då man ska tala utan kalsonger. Så pojkarna struntade j llår81 argument .
för en penicillinburk som. jag' hade. med för att kurera min angfum med. Nåvä:r, de.ti- hela~ rann ut j sanden småningom. Vi hade inga. heromTh;ger mellan tårna:,. ocli~ i gjorde väl snokarna besvikna, förmodar jag. Det kom in nån sorts pol.is, som sa att det var kollat och att vi fick gå.
w
• SA långt är i och för sej nästan ID rajt; . M en sen t yc k er man JU' att det skulle ha beståtts oss åtminstone ett ord till att beklaga misstaget. Nej,
D
~~: ho& fihlaruisk 8taats- i:~r~~.i~~~ ;:;n ~~:a;.e~ § Vi upplystes i kyliga ordalag om att det nog går en buss in~ till stan om. en. tid, och orkar vi inte vänta så finns det ju alltid taxi. . . På:. frågan om vad saken gällde var det fortsättnings· vis. kalla handen. Inte ett ord till förklaring, hara hän~isnfugax till Vasa.
• Så vi ringde. vasapolisen, och där visste man som sagt inte heller ett: dyft. Vi ringde fler gång.er, och alla v:i talade med.. hänvisade till någoD annanl U . talat med och okunskapen var bedårande. Vi beslöt att skita i saken o~h låta. polisen jönsa vida""""l:lT " m' g • re l. s'ID f OLV • Så: här några år efteråt tänker man kanske mer
"
BERTEL
~.. NYGÅRD '.
SLAGRUTAN
Eliter en stund började vi fikstå vartåt det lutade, när en a;'\I snokaJma visade. en sim påtaglig förtjusning in-
. i l M I M " I " ..
d.e smap'åvarna på pohssta· bonen llte. mer. Det. är i och för sej inte särski.lt plågsamt att tvingas klIva ur korset.ten, men man skulle ju garna. se att det låg nån . sorts. förnuft också i polisens handlande ibland. Och ligger det inget förnuft där, så ska man ha: rätt att få besked om det.. BERTEL NYGARB FOTNOT:
Jadä, vi har nog; laborerat med tanken att anmälan kun de ha varit ett så kallat skämt frAn. nån närstående. Men det förändrar inte i sak bemötan det frän polizeien. - För öv ngt sita den här episteln ses som ett öppet brev tUl vederhörande hos vasapolisen, Huj, huj vad spännande det är att vänta på svaret!
8 El
8
8 D 8 8 8 8 ~ .
. : DO
D
_
ö c;; T F. R R O T T "'7 ,
C;;
K.\
P O q T Ii: N
Torsdagen den 25 okt.ooor 1979
--------------------------------------------------------------------........................... ........................ .......................
FREDAGEN 26.10. kl. 20-01
»
T R IE S
~
i;.( DAGSMARK och som andra ork.
C A P T. C A S H
*
TIIE BEST DISCO lUUSIC JANE CHOKLAD SHOW -
TRIE'S SINGLESKIVOR LO'ITAS
ur
BUSSAR å :I mk. tur-retur: Sldeby trafik Sideby 19.15, Skaftung 19.30, Dalen-H : meri19.55, Lappfjärd via Mejeriet. Tjock-K: stad 20.00. Lappfjärd 20.10.
Lördag~n
MäkeJ1l: Påskmark (marthag.) 19.40
27. 10. kl. 20-01
SPANA IN IGEN! Ni kommer väl ihåg öppningen, vilken Co Go! Vi kör i samma stil med -
EXTRA DAMERNAS -
15 ARS ALDERSGRANS
OCH ALLT TILL MUSIK AV .
EXODUS Välkomna l
BUSSAR: fr. nedre torget kl. 20.10. 20.40, 21.10 och 22.10.
SE HIT ungdomar! Valet av dansorkeste· rna för våren ·80 är ~r,nl'lIAktuetlt just nu. För att göra danserna i Övermark ännu triv· sammare · tänkte vi låta Er själva bestäm ma vilka orkestrar vi kommer att bjuda på. Nu har Ni avgörandet i Er hand. Rösta fram' de fyra bästa orkest· rarna i Övermark nu på lördag!
TEAMET
i sin nya fina sammansättning? Om inte så får Ni chansen i lörd~gen den 27 okt. 1979 kl. 20.00 Och de som har hört dem vet vad de går för Ett tillfälle Ni inte kan missa! Haglunds buss fr. Kaskö kl. 19.30 via . PJelax kl. 19.45, Näsby 20.00 ~mmb~_~~
I
NU SKER DET ••• ÄNTLIGEN VÅLDSAM SÄSONGöPPNING I
* K RO N O BY *
wroogen27.10.kl.20.00
DE SOM DRAR PÅ FIOLERNA ÄR
OBS! Damernas och herrarnas varannan timme OBS!
LÖR,D .27.10 kl. 20.00 I SALEN
EXOM MASH
I DISCOT: I
BLIXT OCH DUNDER
BUSSAR:
Pörtom 19.45 via Ralne
bäck, Norrnäs kl. 19.30 via
Töjby, Korsnäs o. Molpe.
Vasa busst. kl. 19.15 via
Sundom, Sol f Centralbu
tik, Malax O-rop-In, Havras,
Lennl Back.
Aldersg'r. 15 år.
To~agen den 25 okrober1979 ____________________~O~S~T_E~R~B_O~T _ _T__ N_I_S_K _ _4___ P_O_S _ _T_F-_,_N__.__________________________________________I
9
utlnaningar!
We did it, och fortsätter med en mysardans med
REFLEXBANDET
Bengt Lybäck utmanar Chris ter Sjöblom, Uf Svanen Lasse Andersson, Karleby ufo
och SUPERDISCO
Benny Kiviniemi utmanar Anders Fredriksson, Karleby Robert Nylen, Karleby ufo
i Källaren med Kjell & CO
JEPPO
Lörd.27.10 Aldersgr. 15 år
Kl. 20--01
Glen Ahlskog utmanar .Brita Svedlund, ungdomssekr. i Kro noby. Tom Salven (Vasa Teko)
Buss: Ekman J:stad 19.15 via Nykarleby, Y·Jeppo I
gEl Kom lJåTONÅRSI)IS(~O till 8 Il gEl .V äsle·r hanklllo8Il
I Gammaldans i SKAIILA I lördagen 27 oktober kl. 20.00-01000
EJ EJ El
KORSHOLMSGIIL LET SERV.GRUPP 7 -
DDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDCD
lördag·e n 27. 10. l tJ79
INTR. 10 MR.
Il Il Il
åDDDDDDCDDDCDCCDDDCDDcB
BIWETTGRUPP 1.
**************************************************** :
.
*" *" :
LÖRDAGEN 27.10. KL 20.30-01.00
KA RI TAPIO & AIKAPOMMI
:
I·nträde: 17" Ahos buss från Karleby
. ~9~~~rvetll 19.50 .
: •
*"
: •
l*****************.********************************t V RF hiinsköt sekreterarvalet till FSU ... UBF (Uf-rörelsen8 Barnför bund) kunde vid senaste styre.. semöte inte enas om vem man skuUe utse till förbundets orga nisationssekreterare. Man hade
tre I och för sej jälWlgoda sö- ' anställningsfrågan till FSU: s sty kande, och det kom tiU en om· relse.
röstnJng där ö8tcrbottnJngarnas En av de sökande, Monica Rönn kandidat Eld Häggman fick 2 holm, hrure inte infunnit sej till röster och nylii.nnlngarnas 1\10 anställningsintervju, och det var nica Rönnholm S röster. något som VUS-representanterna ansåg tala emot benne. VUS-ar UBF-styrelsen ville undvika en na menar att det är viktigt att schism mellan landskapen och känna till sökandenas möjUghe gick därför in för att hänskjuta ter att resa. ' tm exempel. Det gäl
I ~~
\\\ · 14NDN~ IJf~", lIllIl'
..u'\\~~\ "4" " A 11 ~a
SVÄNG-OM-GÄNGET
sköter om aU del svänger på Kanonerna 27. 10. ORA VAlS TEL. 961-53 132
I
Vil{tigt., Vil{ti~ vi){tigt för alla amatörteatrar! : •• som lllte heller !.I\'rllJnde enas Det är högaktuellt just nu med årets kanske största h·än. delse inom amatörteatersektorn, nämligen den stora riks omfattande undersökningen som ska utföras av Anita Kangas och Marjatta Hartikainen. Teatergrupperna får sina frågeformulär i dagarna, och ; man förväntar sej att de ska returneras inom ett par, tre veckor. Undersökningen görs på vetenskaplig nivå. Det vill säja det är meningen att man nu en gäng för alla ska få fast· slaget i siffror hur omfattande vårt amatörteaterfält är. - I det ..ammanhanget är det livsviktigt, att vi på fin landssvenskt håll är akt.ivt med ocb bevakar vår del I\V fältet. Varje enskild teatergrupp ska alltså se till att frågeformuJä.ret blir ifyllt och återsänt!
J
ler i klartext att en organIsa tionssekreterare ska ha möjlighe ter at~ komma upp och vistas över ett veckoslut i österbotten. exempelvis. För Eld Häggman talar, menar VUS, bland annat att han · har organisattonserfarenhet frän alla nivåer (förenings tiH rlksn!vå),
. Säjer Birg-itta Lehtonen som har varit med och förbe· rett undersökningen. Birgitta är orolig för att de finlands svenska grupperna inte ska förstå vikten av att formulä· ren faktiskt ifyllS. - Det är helt avgörande att man har siffror att hän visa till. när det g'älJer statliga anslag. - En så omfattande och tillförlitlig- undersökning som: den här görs nog inte mer än en gång på hunqra år ... Det kan nämnas att finlandssvensk amatörteater i da gens läg-e får alldeles för lite stat!'lunderstöd om man ser till verkRamheteTl~ omfattning'. E"l{empelvis får vår cen tralorganisation FSU bara en bråkdel (5 procent) av d~ understöd som g-år till de finsksnråkiga org-anisationerna. Med. tillförJitlip'a siffror att hänvisa till måste det gå att öka på anslagen. BERTEL NYGARD
I
FöreningsspaJter SMEDSBYUF häller JlRSMöTE sönd. den 28 oktober i UF-Iokalen kl, 14.00. : att
han
har vana vid skrivarbete
oCh att han har ett omfattande
kontaktnät. Leif Rex, SÖU, anser för sin del att det är skäl att allmänt sett ta en grundlig diskussion om de olika landskapsförbun dens position inom FSU i dag och på kansliet.
.
lute heller FSU:s styrelse kunde hitta någon gemen sam linje i fråga om den nya UBF-tjänsteiuannen. Man beslöt att bordägga frågan med hänvisning dels till att arhe1"suPI)l{iftp-rna hör redas ut närmare, dels att de ak tuella kandidaternas kvalifi kationer sIm ~!.I h:enom•
- . Det har exempelvis varit lite "löshänt" och brist på koordination l förberedelserna för årets h"<!hnöte. Infomla tionen har inte gätt ut till l".•,dskapsfÖrbunden, 'och det har uppstått olika missför stånd. A"'nänt sett behöver vi en fastare hand som 0vervakar FSU-kansliet. Det har skett misstag som en ungdomsorga nisation inte får göra.
INNEJEANSEN I STOCKHOLM Lady, Sandy, Kalle, Sluggo och Ak3xandra . ', ' Dessutom andra häftiga je- j ans som: :
~ . ~ ,
.ne4&~
LIISAS BUTIK ~~~T~~.12250
SPECIALAFFÄR FOR UNGDOMS· OCH BARNKLÄDER
•
öSTERBOTTNJSK4 POSTEN
Torsdagen den 25 oktober 1979
--
D Den kategori som p Jasen gäller tonårin D Debatten om Skolteaterns pjäs "Den första garTUl har inte delto,git så flitigt.
gången" 'har tagit fart riktigt ordentligt, vilket D ÖP öppnar sina spalter för den som vill
i och för sig visar hur angeläget tIet var aU tycka till om pjäsen. Under namn eller signa Skolteatern tog upp en pjäs på det temat. tur, det går lika bra.
D lIiuills har dock debatten handlat om ett mer D Ska pjäsen överhuvudtaget visas i skolorna?
eller mindre kraftigt fördömande förutom D 11ur är den innehållsmässigt, betonar den
vissa ljuspunkter. D Företrädesvis är det också kategorin föräld bara teknik eller betonar den också känslorna
D Skriv!
rar som deltagit.
Debatten om "Den första gången" • I Hbl behandlas "Den förs
ta gången" pä ledaFpiats av Ernest Granskog: Var kristliga förbundet ute för att chockera hemmen med sin varning och förkaste~s~ dom över pjäsen långt innan denna. ens hade premiärvisats i österbotten lyckades partiet över förväntan. Rör man vid säpass ömtä liga saker som pjäsen tar upp med den sortens grova gene .raliseringar som kristliga för bundet väljer är en negativ reaktion oundviklig. Om kristliga förbundet nu var ute för aU skjuta pjäsen 1 Bank före turnetl hann starta 1 Landskapet krävdes ingen rrtörre träffsäkerhet av uppro pets författare.
• Dan Bertlin, insändare Vbl: ÅSikts- och yttrandefri het!? NAgot självklart i ett demokratiskt samhälle? El ler .. . ? Dagens uppblossande debatt i fråga om skolteater pjäsen "Den första gängen" skall visas eller ej kan gärna stä som "skolexempel" för da gens demokrati. - En hel del är emot att pjäsen visas. Med all rätt! Dessa människor har sin uPi' fattning i saker OCh ting och måste ha rätt att ha det.
• Nils östman anser att ~ moraliska problemen har sitt ursprung i en bruten gemen skap med andra och med Gud. Somliga tycks tro att alla problem går att lösa genom diskussion, dvs. genom för medling av kunskap. Som jag ser det är ungdomens största problem det, att de blir utsatta för förförel~ och för mobb ning. Dä behö\cr den auktorit&tivt stöd. Kunskap kan väl lindra följderna av felsteg, men inte .frälsa ifrän fördärv.
öP-KOMMENTAR: Det här var en av de värs ta logiska kullerbyttorna jag sett på länge: - I I åsikts och yttrandefrihetens namn ska
alltsA den åsikt skolteatern ger uttryck för förbjudas! Vad det hela handlar om är
ju, att de som inte tycker om pjäsen har sin fulla rätt att tycka så, men för den s1rull beböver de inte förbjuda pjä.
sen från " att visas I skolorna.
I stället för att ge en sanD framställning av sexualproble matiken i alla dessa aspekter, reser Skolteatern upp ett mo nument över det moraliska för fallet. Och ka,n Skolteatern inte klara aven riktig framställ nmg av sexualfrågan inom ra men för eD timmes föreställ ning, så borde den ha vett att läta bli. Nils östman
*
vetsäktenskap, som inte för pliktar till nägonting, men ger en erotisk tillfredsställelse för slunden.
Nej, mätte vi .alla hellre slå vakt om sådana värden som häller att bygga både hem och sambälle pä. öP-KO~IENTAR:
Vad är det för naturlag som säger att Inte känslorna mel lan tvA mänskor kan föränd
J'88 även i n o m ett äktenskap. Och vad är det som säger att två mänskor som "bara" sambor, Inte .kan tycka om varandra precis lika mycket och lika djupt, som tvä som gAtt åstad och gift sig.
*
Var skall vi dä dra gränsen,
alla chockerade och besvikna
föräldrar?
Skall vi säga Ifrån att sä
långt men inte längre, då blir
det fult och snuskigt eller skall
vi äta ungdomarna s.jälva ta
ansvar? SkaIJ vi låta dem få
sexualupplysning elJ!'r '1kall vi
betona att först när prästen sagt sitt annen blir det VM
kert och berättigat.
Tyvärr spricker äktenskap.
Tyvärr växer det upp barn i
de mest omänsklil!'a och kär lekslösa förhällanden .
* • Handlar vi i överensstäm
melse med skolans mJ\1~ättning om vi för in ' "den första gån ~en" i skollokalerna, frågar
Pehr Tonberg:
• Ett av mänskans viktigallte Skolteatern har förhandspre behov är att bU omtyckt, skri senterat "Den första gängen" j ver en TONARSFöRllLDER ett programblad och i ett cir IN SPE: kulär. Från skolans sida har vi or
Med tanke pä hur omvittnat sak att se allvarlig-t pä dessa
Att känna att någon bryr klent ~t fortfarande är ställt saker. Vi är satta qtt skapa
sej om mej och accepterar mej med sexualundervisningen I och vidmakthålla et> förtroen
sådan jag är, är lika viktigt 'kolorna. och den äldersgrupp defullt samarb~te mpn hemmen
för barn och unga som för föreställningen riktar sig till, '. Karin och Sven-Erik Hansen
och föräldrarna.
• - Ar det riktigt att satsa medelålders och gamla. skriver I en insändare i Vbl: hade en mjukstart i form av Avvikande åsikt!'r har, så
håde tid och pep'2'sr på hur de När man tycker om nägon Det är oförsvarligt, att j en bredare förhandsinformation som läsarna själva kunnat
unl:'a bäst skall lära sig hur vill man gärna vara nära deD tll'l föräldrarna via skolorna pjäsen belt förbigå det skeen konstatera, öppet förlöjligats
man ska få sina sexuella käns mänskan, röra vid och vidrö varit ägnad att väcka större de som bygger upp relationer Föräldrar och lä~are, som
lor och bphov tillfrN)Qställda I ras. förstäelse i hemmen för ~t na mellan två männi1>kor och hittills klarat av att g-e nöd
Att krama ett spädbarn är un2'S år. frågar sig RAGNAR angelägna ärende skolteatern som smäniDgom leder till ett torftig upplysning, får plöts
naturligt och accepterat av GRANVIK. är ute I. sexuellt samliv. Hitt veta att de In!!'pnting be
omgivningen. Att krama om griper om det "verkliga" sex·
Hur angelägen föreställnin I stället valde man att näs en tonäring och hälla om ho
Har vi inte mer värdefulla livet
gen är vet väl ännu inte det tan enbart granska en Isolerad nomIhenne är svärare och om
saker att ge vära barn är det De får veta, a tt de I stort
stora flertalet i österbotten ef del, nämligen sexualakten. He givning-ens reaktioner är kan sett endast bidrar med stoff
tersom den offentliga debatten la kärlekslivet reducerades till nog bedrövligt ställt. ske inte lika positiva. Jag tror att de flesta är re för att vidmakthålla komplex
och polemiken som exponerats ett samlag, där tekniken po Det är mycket ovanligt att skapande fördomar!
do att erkänna äktenskapet och rymmer allt från öppet beja ärigterades mera än värme, tonärsföräldrar har nägon fy
hemmen som samhällets grund kande till bryskt förkastande hänsyn och ömsesidigt ansvars öP-KOMMENTAR: sisk kontakt med sma barn . . valar. av pjäsen. tagande. lit- det nu så säkE'rt att för Då kouuner vi in på sex Men om man är redo att Befolkningen i svenskn ös Är dessa tillfälliga förbindel äldrar och lärare kllt.rat av att mellan ungdomar. För sä vitt undervisa och låta undervisa terbotten karaktäriserar inte ser en lÖSning pä sexualpro- . ge nödtorftig sexualupplys jag kan se är inte sex enbart barnen om sexuell frihet, har helt sällan sitt landskap som blemen eller . kan dl" tvärtom ning? genomförandet av ett samlag. vi snart allt flera s.k. samett hemvist för öppenhet ocb bidra till att leda in ungdo marna i mycket svårare pro-· ----------------------------------------------------------------------------------------~
frisinne. Det mottagande som Skoltea· blem?
tern fått I sin föresats att AU vara könsmogen fysiskt
sträcka tonåringarna en hjäl sett behöver inte innebära att pande band bestyrker inte till man ocksä besitter den psy fullo att det för dagen är väl kiska mognad, som behövs 1'6r
beställt med 6ppenbeten. att klara av ett sexualliv.
*
*
:~~~~~~~----~
-----~-----------T. ~
NYHET: WELMU A
I~
~ Elorgel med mångsidig au
~ I matik: 8 rytmer, automatbas, W .......-o:;:;~~;:. utochord och MINNE! I ~ , /
- - ~""I.
hemsk WLM. Äkta träfinish.
12 mån. garanti.
Kom och provspela!
.111110.111. StoralAnggatan 41
Vasa tel. 981-110159
Kom och bekanta Er med våra förmånliga 'Priser och by tes villkor
..
Torsdagen if",...
9.!;
okt~ber
1979
• FöRSVINNER
. ...
öS T E R R O T TN.rS K A
~O
ST F,.lIil,
---------------------~~--~~~~~----------------------------~
I I
maj 1980 inte är garanterad
från konstkommissionens si
da. I år betalar kommissio
nen 60.000 mark för de tre
Iänstjänsterna.
I en situation då andra stödinstanser har dragit
bort sina pengar skulle kom
missionen få öka Rå sitt
stöd till det dubbla. .
Man har nu börjat funde
ra på att bvta. ut ett par av
den nu verksamma läns" konstnärerna mot teaterre gissörer. det gäller HilIevi Salminen i Seinäjoki, Som. själv vill sluta. och Cnnistii:m Olsson j , Vasa\ som inte har haft någon som. helst tanke på att sluta. Seinä~oki stad har preli minärt förklarat sig beredd
att finansiera en länskonst
när med teatern som arbet.q
sätt. Inom 'Vasa stad har
kulturnämnden behandlat
frågan och förklarat att man vill invänta konstkom missionens beslut. Och i månda~s beslöt allt så konstkommissionen ocksft den att avvakta!
Vasa väntar alltså på konst·
kommisRionen och konst
kommissionen: väntar på Va
sa!
Tanken på' att göra om filmtjänqten i Vasa till en teatertiänst har väckts ge nom ett brev från kOllst kommissionens ordförande I och sekreterare till Vasa stad. Brevet har skrivits utan beslut i konstkommissionen
och det har motiverats med . att det ar bråttom med sta
dens budget. Ett. utdrag i översätt
ning: Konstkommissionen i Vasa län frågar hövllgast_ om Vasa stad Öl1 ' beredd att fortsätta experlinentet ännu 1980· genom ' att såBom hittills betala hälf ten av ' filmregissör.ens , lön. Såvida Vasa Inte. anser sig kunna fortsätta Olssons, verk samhetsperiod med ett år, framställer vI. även, ett annat alternativ, ( '"
.)
Vi skulle således önska att.
Vasa stad skulle delta i avlö
ningen av amatörteaterregis
sör Kristina Agren under 1980,
Sålunda kunde vi för ett år
framåt stöda understödsför eningen för amatörteatern i Vasa län till dess att förening en slutgiltigt kunde fås finan sierad med statsstöd.
Enligt uppgifter i skri vande stund (tidigt tiSdag morgon) lär det ha sänts ett nytt brev till staden och vad det innehåller är okänt. Frånsett själva förfaran det kan man peka på en del öppna frågor som gör det tveksamt om länskonst närstjänsterna är nån lös ning för det österbottniska amatörleaterfältet. En sådan fråga är denna: Kan en regissörstjänst till hälften finansierad av Vasa stad fortsättningsvis vara en svenskspråkig tjänst? Det finns andra frågor, men ÖP kan i detta sena
Egen bostad via Pa,nkonto.Säkert.
Dina inkomster o.ch utgifter känner du ju till. Som stam I«m eJ, i, Vasa Sparbank är det då lätt för dig att tillsammans medl oss göra opp en spar plan,för bostadsanskaffning. Ty t!'anken stöder dig från bör·jan till slut Säkert.
Du får säkerf lån. På ända upp till 70 % av anskaff ningspriset för <!len första bostaden. Räntan 7,25 % och återbetalningstiden upp till 12 år.
Prisstegringar under spar,ti den inverkar inte på1dina pla ner för bostadsanskaffning. Sparbanken höjAr då på sin låneandel. Och du kan leva . vidare enligt ursprungHg bud get och fortsätta att betala i jämna rater även efter det lånet beviljats.
Säkert.
•
Många nya atrtraktiya bostä
der var.je årr. Vasat Sparbank svarar för en omfat~ande; b0- stads finansiering och. är störst i; b.0stadskrediter: inom regionen'. \/./almöjligheterna är starar Lex . under åren 1980-83' blir' ö-ve.r 600 ny,a bostäder färdiga. .
1' .
.
stabil österboHning
VA·S A.
SPARBANK
StÖrst ibostadskred'iter ..
. '
'>
..;:
~....
..
.. . --:.;~
SKAFFA VINTERDÄCKEN REDAN NU. FRÄN OSS. UNtROYAL SÄLJER:
Skaffa dig vinterdäc ken redan nu, innan du överraskas av hala vägar. Från vårt stora urval hittar du hållbara, säkra vinterradial däck. Kom och välj nu innan den stora ruschen börjar.
Shell-Service tappfjärd 962-21310 Service-Center, Yttermark 962-56289 Solf Service 961-35022 Korsnäs Bilcentral 961-641002 ShellService, Mejeriga tan 9 Vasa, 961-113249 Shell Service, Jakobs gatan 15,967-10090 Shell Service, Rådhus gatan 41, 967-12038 Shell Service, Kronoby 968-45256
e
skede inte gå närmare in På! problemet. Vi återkommer med kommentarer från tea
terfolk. ! Det kan till sist nämnas att SöU:s styrelse diskute
rar frågan vid sitt möte i! morgon. Förbundet torde ta ställning för att tjänsten
•
även i fortsättningen måste vara svenskspråkig. BERTEL NYGARD
öSTERBOTTNISKA POSTEN
Torsdagen den 25
ok~ber
••
"Vi som ar under femt(l ha nåt att göra på lörda Tonårstinget är missnöjt med den nuvarande åldersgränsen .på danserna. Så här löd det förslag till förbättring som tonårslinget förpassal' vidare till SÖU: s höst. möte:
En dans per månad per ring utan ålders. gräns. Övriga lörda~ar _. - märk väl: lördagar tonårsdanser med discomusik eller -
-
helst
- . orkestermusik. -
När ·det är åldersgräns ska den hållas.
Föreningarna måste erbjuda alternativ till danserna på lördagarna för dem som är uno der 15 år. Förslagen omfattades av de flesta, även om flera andra alternativ framkastats under grupp diskussionerna. Anne-Lie Ahlqvist från Ma - Förälcirarna har en vik lax konstaterade redan i sitt tig uppgift. De skulle nån gång inledningsanförande: ställa upp och hjälpa sina ton Åldersgränserna fungerar åringar att ordna olika jippon. inte. Maria Eriksson, också. hon Det låter kanske hårt, från Malax sade i sin inled men om åldersgränsen ska fin ning att tonåringarna måste nas för att ge en högre me aktivera sig själva. delålder på danspubliken, så - De bör själva få ställa måste det tas i med hård till olika saker. De klarar sä handskarna. kert av det. - Visst är det synd om den - Tonåringarna bör ges an som får lov att vända i dör svar inom föreningarna. De ren. ska vara med i styrelsen och Men det är svårt det där säga sin åsikt. med strikta åldersgränser Maria gav också en känga va ska man göra om killen är åt ungdomsföreningarnas arbe 17 och kilar med en tjej som te: är 14 ... - De har mest börjat satsa Tonårstinget föreslog också på saker som ger ekonomisk ett speciellt SöU-kort åt alla vinst. Nästan aldrig är det nå som är över 15. Ett förSlag gon som ställer upp frivilligt som visserligen är väldigt och satsar något av sig själv. svårt att genomföra i prakti Diskussionerna i de olika ken. grupperna var livlig. Många fi Tonårstinget diskuterade ock na förslag kom fram - och så alternativa sysselsättningar grupprapporterna ska saIn
- Teater är ett bra sätt att för de som inte kommer på manställas av SöU:s instrUk träna bort osäkerheten. Efter danserna - en mångfald för- I tör Toffe Sparv.
ett tag uppe på scen vågar man Slag kom: maskerader, bussar Det talades mycket om ton spela ut. till bra filmer, familjetillställ- åringarnas osäkerhet och vad
Han betonade också att det rungar, teater och exkursioner.. den leder till.
Helmer King, ungdomsledare är viktigt att föreningsverk - Fast inte till museer." Anne-Lie sa: föreslog: samhetElD blir ett alternativ
Boy Wistbacka:
·A & M borde omorganiseras!
till spritmiljöerna. om att mellanölsförbudet inte En mötesdeltagare sa: . hjälper mot spritmissbruket: - Det är viktigt att alla får - Om folk . vill berusa sig lära sig dansa, så att de inte använder de starksprit eller I behöver dricka sprit för att lim och bensin i stället för våga sig upp på dansgolvet. mellanöl. Och det är ännu De flesta var ocksA överens farligare.
Javisst förstår jag om det känns surt för SöU med röva..... paraden i Seinäjoki. Men då saken I1U ställts på sin spets, frågar jag om A & M överhuvudtaget· behövs längre! Svaret, så som jag ser det, gav jag ren i somras på diskussionerna över temat SöU inför 80-talet. Men då var produktionsbyrå och kommersiell förmed ling ett fult ord, som snabbt tystades ner.
** *
Jag ansåg, och anser alltfort, att Artist- och Musikförmed lingen borde omorganiseras. En pä provlsionsbasls tina.naierad
ju
1 :!pr:
·,nk ·,ar jer lPP
försäljning av landsdelens dunst styrka som behövs. Reklamen och PR-fundeling: och man kunde kanske ockSIl id: pa till vid en sån. Konserter och egna speUl Uf"å ocksä tävlingar. Det borde vara föra våra topporkestrar än nybC
**
Förutom den kommersiella " verksamhet bedrivas. Där skulle
ktober 1979
Torsdagen den 25 oktober 1979
--------------------------
ö
~
T E R 8 O T T N I ~ R"
POST E N
- '- --
- ---
9
------~~--------------------------------~
l(orsholmslista
vill också
för dansdemokrati Kommer ni ihåg Närpeselevemas krav på dansdemo krati - den lista på 98 namn som ingick i öP den 27 september. Nu har också eleverna i Korsholms gymnasium skri elit till aktion i samma fråga. De instämmer helt I Närpeselevernas krav: 1. Om det är 15 års åldersgräns ska den hanne oss hållas I 2. Låt de nya orkestrarna få chansen att visa vad de kan! 3. Det går inte i längden att inträdespriset ska va ra så förb .. • högst! . 4. Vad är damernas halvtimme för löjligheter. Ryck upp er flickor och bjud upp precis nlir ni vin I
.~Lgskvällarna" ,
;:""ja~dj~. jf
Ii 'i ~
'/!w;-o - v",t,
viva .f.tu»",/Mj !I1 f Jl,t {d,
J", tdo
( aWo. VJ i'l Iu tt }~ Yl '
v<.....
~ ~
;),
~
l v,;
J~,7tAe
\ ".. ~ \, . t'_ _
l
-F~~
,t , A ,
.. Jro.c,el.<l CA. W I/iM /W\.
I~ \ t I ~ t.,
i 'f
lf( ~/.k
: ,ll)/ti
J..i:v:ro.
I )
y..,.. ...
_~
~ 1!o..... ,1
if
IS
dilllSband skulle ge den ekonomiska
ode." ingarna skulle skötas ordentligt, M:ks\ Idka musikproduktion eller hjäl ällen borde ordnas, varför inte de vara lättare att bedöma och jäm ID nybörjarband av olika klass.
~
* *
:-sieIla verksamheten borde en Ideell ~
sItulle man ge skolning åt medlem-
marna - också. på andra ställen än I Vasa. Teknisk hj!i.lp och räd Ull nyb!)rjarbanden kunde gptt också finnas. Samarbetet mellan SöU-förenlngarna och orkestrarna mås te förbättras, där finns hur mycket som helst att göra . Och för den, som vU! spela ann'l.t än dansmusik, borde det finnas !ler alternativ. Musiken kan användas som annat än ett sätt att ta h"m pengar på för föreningarna, Till exempel som trivselfaktor vid föreningsfester. För nybörjarna är speltillfällen viktigare än tävUngstlll-
~,\I\4.."'"
.t .,
13 ~ft Tonårsrådet påtalade också Naturligtvis diskuterades ock -- i klar majoritet på tinget >pritlangningen . så dansdemokratin : förresten -- skulle bjuda upp ng -- Dom som langar vet inte -- Systemet som vi har nu på kvällens dans i Purmogår ler nlka följder langningen har, är ju fullständigt vansinningt, den. ör 7arken för dem som köper el sa en flicka. Hur d e t gick förtäljer inte IlU .er för dem som säljer. Mera Mötet avslutades med ett in den här storyn. lpplysning behövs. officiellt löfte om att flickorna PETER GRANSTRöM
10~
A"...".,~'I:I. ~<> •• ~~
r"
lte
tI~V
~Q. JlQ.c,~--. ~.;f'~
.'L\.
)('ill\...'
/1'; """", ~
\2, ... C' ... ~~
""-""- ~
~k~, .,{. .,," ,I. ,; ~t ,t~~ . "c .......
<:...
-'0/?.(4l, ~Q.""" ' '''
-l ,,' f" .
·" ..... oV..h
~v('o.
.~,..
1.. " ,t ,
... , :
~~<Oo, .I.. ' ~ "" '4..- h ", \"' "
'7 i ......
A,...."
L
\', 111;.
'"
' -, l.
-'I , l )
Ir.,.r'H.., .... c..
'"
I~
...
jo ..... ru"'~
!"tv ..-I~ ./
fällen, nåt 1 atll med Storsand-rocken 1 Uderna kunde f A. fort sätta. Forsbytävllngen var väl befogad på. sitt sätt, men nån rätt visa åt deltagarna gav den inte.
.. .. ..
Kort och gott -- dela på A & M. Sätt en skicklig säljare att marknadsföra våra orkestrar och en annan person att tryg ga återväxten. Båda skulle så komplettera varandra. BOY
WISTBACKA
,
18
(I ~
T E R BOT TN IS K A POST E N
Torsdagen den 25 oktober 1979
--------~~----------------------------------------------------------------~------------
J(u1tur 79
••
i Borde SOV starta en produktionsbyrå?
r'
lo
Närpes "
•
En produktionsbyrå i Vasa!? l orkestrarnas regi eller i SÖV: s regi? Diskussionen om hur orkestrar och artister skall marknad.. f;;r-as. säljas och .förmedlas har åter tagit fart. Det är ingen ny diskussion. Den fördes i fjol och den fördes framför allt 1970 då SÖV hade ltJngi framskridna ' planer på en produktionsbyrå. Vad är en produktfonsbyrä och hur fungerar en sådan? Det finns säkert över tio produktionsbyråer i Finland, säger Siv Harv, mammaledig SÖU-kanslist, som haft en del kontakter med sådana byråer. Som exempel nämner hon Musaset, D-tuotanto och Vih deohjelma. I Sverige finns det ännu fler. Där pågår för övrigt en diskussion om produktionsby räerna skall ha rätt att för medla artister och orkestrar dvs. arbetskraft. En produktionsbyrå har som uppgift att prodUcera tjänster inom nöjes- och underhåll ningsbranschen till olika slap av arrangörer. Det är allt.s!' fråga om darutmusik, artist show- och varieteframträdan· den samt även enbart under. hållningsmusik. Produktionsby· rån svarar vanligen också för marknadsföringen av de pro gram den producerar. ~ långt är allt OK. Men nu är det också van ligt att produktionsbyräerna även säljer och/eller förmed lar de program de bjuder ut. För detta borde byrån. enligt lag inte få ta betalt. All ar betsförmedling bör vara. av giftsfri (gratis) . I Fin land har arbetskraftmyndig heterna dock inte ställt till något trubbel för produktions byråerna. För förmedling av musiker och artister har staten upp rätthållit några tjänster vid do största arbetsförmedIlngsbyrå ems. i landet. Dessas betydel se har dock minskat. Föreningar kan också ges rätt att bedriva arbetsfönned~ ling inom vissa specialområ den t.ex. nöjes- och underhåH ningsbranschen. Det är med ett sådant specialtillstånd som SöU: s artist- och musikerför medling upprätthålls.
Största skillnaden mellan en produktfonsbyrå och en ar betsförmedling är i pr.aktfken att produktfonsbyrån bedriver aktiv försäljning. Det Innebär att byrån tar kontakt med ar rangörer och bjuder ut de pro gram - artister och orkestrar - som byrån har i sitt "stall".
*
TillAter SöUS:s hAl8ä.ttning startandet aven produktionsbyrå ?
Det var ett stort steg SÖU tog när förbundet i mitten på GO-talet började förmedla 01" kestrar och artister. Före det måste föreningarna ringa runt
förbundet bedriver affärsverk samhet fär att finansiera den övriga verksamheten. Sådan verksamhet förekommer också redan i mindre skala. Det är fråga om förmedling av tjäns rer och varor som medlems föreningarna och uf~medlem marna behöver. Startandet aven produk tIonsbyrå skulle dock Innebä ra att SÖU tar steget fullt ut när det gäller affärsverk samhet. För ' att driva byrån måste förbundet ha närings rättigheter och en särskild bokfÖrir.g. Sannolikt blir det också frägs- om omRättnings skatt, statfl- och' kommunal
Orkestrar kräver ytterligare utbyggnad , av A & M:s service tfll en massa orkestrar för att få musIk till danserna. SöU:$ artist- och musiker förmedling liar under åren gett såväl föreningar och or kestrar mycket värdefull ser vice utöver att förmedla dans musik. A & M är en av hörn pelarna i SöU:s verksamhet.
skatt. Och någon form av sär skild förvaltning. Hittills har SÖU tvekat att ta detta steg. När det. gällde bingoverksamheten och Stor sand gjorde man det. I förra fallet med gott resultat, i . det senare med sämre.
I fråga om· produktionsby rån finns en tredje dimension Nu ställs krav på en ytter ligare utbyggnad av denna ser - det blir I huvudSIlk förbun vice. Främst frän orkestrar~ ' dets egna medJemsförpningar som skn:ll betala kalaset. men också från en del . förenin gar. Man efterlyser en pro duktlonsbyrå som mera aktivt I vems regi - orkestrarnas eller än A & M kan sälja och er SöU:s? bjuda tjänster.
*
Självklart är det fråga om en ren kommersiell verksam het. En produktionsbyrås mål sättning är att förtjäna pen gar. SöU:s
sta.d gar
tl.llåter
att
I diskussionerna om en pri vat produktlonsbyrå förekom mer namnet Leif Olson, f .d. dansmusiker och handlande med kolonialvaror och livsme del. Leif Olson är PR-man och marknadsförare för någ
ra vasaorkestrar. Det var ban som arrangerade orkesterpara den på Sorsanpeaä I Seinäjoki Olson säger att det finns pla ner på att starta en produk~ tionsbyrA I Vasa. Han och nägra kumpaner skall sätta igång med aktiV försäljning; främst på kvällstid Han säger att försäljningen inte skall ske till SötT-arrangörer. De får fortfarande anlita. SöU: s A Ik M. som Olson tycker fun gerar bra. Men orkestrarns- viII ut till den fjnska marknaden. Det tän ker Olson hjälpa dem med. Inom SöU vill man inte ha, en privat produktionsbyrå In om sitt verksamhetsområde. Det betyder att de bästs ban den sannolikt säljs bort Innan SÖU slagit fast festfördelnin gen och det blir möjligt att beställa via A & M. Måste föreningarna börja köpa pro gram via produktionsbyrån blir det säkert merkostnader. I "ista hand är man förstås räd da för att byråns verksamhet' 'kall svälla ut och att SÖU Inte kan styra nöjesverksam heten på samma sätt som nu ('fter nå.gon tid.
D KULTUR 79 pågår som bäst I Närpes. Det handlar aUt- · så om årets kulturmånad. Kul tursekreterare Lasse Eril,sson b"rättar att man körde igång redan den 16 oktober med elen österbotfni&ka I>okmä'll'an turmånaden
avslutas
Under kulturrnånaden inträffar också bland annat följande: 26 oktober Teaterresa Wasa Teater ("Marius") . 27 oktober söff.
förhandskunskaper 8öU:s kurs för unga musiker, är att anmälningarna var för fä. Ståhl päpekar att man inte ska stora som den SOIll var planerad att hållas Nu arrangeras kursen 1 stället krävs, känna sej skrämd av "noter och pä PF nu i slutet pä oktober, har den 24--25 november. IikjutiUi fram en månad. Orsallen Teatersekreterare Helena. Udd sänt"~ Det är nog inte nigra SA. anmäl dej, bästa musikaJltl
till
Nykterhetsfest på
29 oktober-12 november - Ut ställning av gamla foton, "När pes i går". 31 oktober Stor idrottspoli tIsk diskussion med anledning av nya idrottslagen.
10-11 november Frimär kets Dag, utställning av finländs ka brev och frimär'k en Dessutom kommer Bent Iversen att besöka lågstadieskolorna och berätta om Närpes Filatelister. Folkkultur
10 november kväll.
18-25 november Konstut ställning, årets närpeskonstnär Ragny Gull.
Med
Altern at,ivet är en privat byrå!
21
kväll runt temat "Hnr skall vi bygga i SO-talets Närpes ?".
SöU~byrå
SVEN-ERIK GLADER
Kul
november med en diskussions
En produktIonsbyrå i SöU regi skulle. däremot ge särskilt storarrangörerna förmåner. En kunnig person med goda kon takter kunde spara in många arbetstimmar orh teleFonsam tal åt Lars-Göran SperrIng, CarI-GustBv Olin m :fl . säkerhet skulle en betyda mera import av program från Sverige. öv riga, Finland och måhända kontinenten. Å andra sidan tor de en SöU-byrå ha minst lika goda möjligheter som en Leif Olson att sälja österbottniska orkestrar till arrangörer utan för SöU: s område. Men hur blir ' det dä med A & M: s verksamhet. En stor del av de program SöU-för eningarna behöver, t.ex. gam maldansorkestrarna, behöver ju inte säljas via en produk tionsbyrä. Skall finska orkest rar tas med i SöU:s "stall"? Och , finansiering, förvaltning, beskattning etc.?
den
o
o
COLLEGETRÖJOR
..-._-_--------t-t__
() S T E R B O T T N I S K APO~ T 1':_1'C_ ' _ _------...;.._ _
Torsdagen den 25 oktober 1979
Tam
..I
()raval~grillen
och hllvlt
har flyttat
()RAVA'~
GRf·LLBAR
vid ' Kullas köpcenter invid riksväg 8. Öppettider: vard 08.0~24 . 00 fred 08.0~02.00 lörd . 08.0~04.00 BÖnd 09.0~24.00 Vik in på en smakbit eller en kopp kaffe.
* En lite slätstruken mu sik och ett ganska dåligt publikunderlag präglade årets upplaga av jazzfesti valen.
ORA VAlS GRILLBAR tel. 961-53299 Inb. 8prit Björklund *Publik,en är inte lika ung
domlig som t.ex. i Pori, man
märker påfallande många
äldre människor.
•
Snabbare med
.Plankonto.
* Egentligen svarar den bra mot den musik som re
dan länge bjudits i Umeå
och också mot den mycket
längre tradition av jazzut
övande som finns i Sverige
jämfört med vårt land.
* Det är nog troligt att
Umeå Jazz kommer att fort
sätta, men man får nog ty
värr räkna med mycket få
storstjärnor i fortsättningen.
*
Spara hälften och du når ditt mål. Plankontot ger visshet om lån.
Trummlsen AriBlakey och hans Jazz Messengers stod Inte för några större överrasknJngar vid årets jazzfestivaJ I Umeå, men gI vetvis Intressanta at1;titta på..
En glädjande sak på årets festival har lokal patriotisk prägel. Jakobstads storband upp trädde nämligen före lördagens bägge huvud konserter och bandet visade att det mycket väl håller en klass som tål utsättas även för stör re prövningar.
Umeå -publiken uppskattade tydligt bandet och speciellt arrangemangen fäste man sig vid.
* FANTASTISK SANGARE Huvudartist vid årets Umeå Jazz var den amerikanske trumpetaren Freddie Hubbards grupp med den fantastiske sångaren Leon Thomas. Hubbard stod för hyperteknisk mu sik i en modem stil där elektroniken spelar en ganska liten roll. De innerligaste stunderna ~ stod dock Leon Thomas för. Vad tror ni om en sångare som joddlar, blåser i en flas~a osv. ? Det är faktiskt sant, allt detta gjorde Tho-
mas och fick allt att låta mycket varmt och ,. känsligt, utan minsta antydning av bur,leskeri.
* ETT A V JAZZENS STöRSTA NAMN
Art Blakey var en påminnelse om "att han tidigare varit ett av jazzens störstaa namn. Hans grupp spelade bra, men nådde inte upp till de tidigare upplagorna av Jazz Messen
gers.
Scott Hamilton bjöd på glad swingjazz i en anda som alltid brukar finnas med på umeå
festivalen. Umeås eget Bil!" Band lät bättre än på li:ingre och visade sin klass.
Man minns också svenska gruppen Mount EVf'rest och Cle sköna duellerna mellan saxo
fonisterna Nisse Sandström och Krister Andersson.
Vi hoppas att Umeå repar sig efter den våg
Cl.al man just nu befinner sig i.
RALF HOIKKANEN
Om du i aHa fair mäste spara,lönar det sig att spara på Plankontot. Oppna i sparbanken ett skilt Plankonto och deponera på det varje månad en överenskommen summa. Niir din andel iir klar, rar du resten i lån. Och du kan göra förmånliga kontantköp.
~ ,S PARBANKEN
% DEPOSITA
,
Icltjller V12 M + S Stålradial med högfriktions gummi Ett suveränt väg grepp på såväl snö och is som på torr vägbana Mycket tystgående. KLEB.ER VINTERDÄCK
FAs FRAN:
*et1; Umeå Blg kortare solo.
B~d
o
tät viUrepeterat och bra, hade nå.gra fina solister av vilka en här blåser a.v
NÄR DET blir kallt och dragit kan man få nackspärron och det får också Baluns ge JlB.st från morgonen en morgon. Han kan inte röra på huvu
det utan att det gör ont, och därför måste han hålla huvu det på sned. Den dagen ser Baluns allting snett 1J('.Jt det kan ju stä.] la tiI!
besvär. Mer om de besvären berättar Bertel Lindell i sagan "Baluns får nackspärron" i Barnkvarten k1. 7.40 (repris 16.45) på mAn d1!.i'.
I
Jalles Ring, Lappfjärd 962-21470 Shell, Närpes Busstation 962-41527 Auto-Botnia, Närpes 962-41 777 Kesoi I, Övermark962-53 496 Solf Central butik 961·35185 Kesoi! Niinistö Sandgatan 19, Vas'a, 961-245784 Bens-Oil, Smedsbyvägen 3, Vasa, 961-110333 Vörå Lantbrukscentral 961-56601 BP, Palvis, 961-57020 Kesoii, Kållby, 967-18166
.
lfl
Ö8 T E R BOTT N IS KA
Torsdagen den 25 okt~ber 1979
POSTE N
~------------------------~~~~~~~--~--~--------------------
jjp -råd till dem
. ,om börjar träna inför Botnialoppet
Ta det lugnt i början! Glöm ·ej uppvärmningen! När nu den - intensiva Botnialoppskampanjen med Brödraförbundet i spetsen utmaltar för eningsfolk ute i -bygder1Ul är det på plats att ÖP berättar lite om träningsutrustning, be handling av idrottsskador och framför allt fö. rebygllande åtgärder. Tro. Hopp. Och rjllrlek.
-------------------------~========~« Många av de som är ut manade och kommer att ut manaS är av typ "Rovan", som aldrig behövt vara rädd för idrottsskador - om man inte räknar med en överan strängd bakdel framför TV under OS- och VM-tävlin gar förstås. I denna artikel kommer ÖP att ge blivande Botnia loppare några- goda räd in· för träningen. •
Se över utrustningen!
Förrän man alls beger sig ut på träningslänken bör man se över sin utrustning. Nu på hösten med myc ken löpträning är det vik~ tigt a.tt göra ett bra skova!. Man bör använda ortope diskt utformade skor fö:, att förebygga besvär med häl senor, benhinnor, 10tvalv m.m. Vad gäller kläderna så skall kroppen med riktig klädsel kunna ilålIas varm och skyddas f6r kyla, väta
I
~ l
~
.
- och vind. En motionär som svettas mycket genom hård an strängning bör -ha löst sit tande kläder med god ven· tilation. Ventilationen sker tiH - stor del genom kläder na men är ej tillräcklig för -att avlägsna svett. Klädseln bör vid långva rig ansträngning speci ellt vintertid - ordnas en· ligt den principen aft flera skikt tunnare kläder håller kvar kroppsvärmen bättre än några tjocka. •
Anpassa träningen efter konditionen!
Persedelvården är nog så viktig. Nä du sen börjar tränin gen så kom ihå~. att intensi teten och belastningen skall anpassas till din allmänkon dition. Skaffa dig en god grund kondition ty så väl olycks falls som förslitningsska dor förekommer oftare bland
~············
dåligt grund tränade idrotts utövare. God grundkondition er· hålls genom en allsidig året-runt-aktivitet. Uppträ ningen bör ske långsamt och stegvis. •
Värm upp ordent.ligt!
En självklar sak är också den uppvä r m'1ing- på ca 15 minuter som hör fi)rf'! Q"!'t var je träninp"sDRss. Med en gradvis stegrad , uppvärm ning min~"ar skarl~ris4-en avsevärt · Of'h prestationsför· mågan höjs. Uppvärmnin~en kan inle . das med långsam löpning och dä~fter omfatta mo ment som Hitta gymnastik övningar. lätta styrkeövnin gar, täniningsövningar av de muskelgrupoor som sena re skaIl användas.
Viktigt är också att man efter träningen går "ner i varv" t.ex. promenerar den sista biten aven tränings·
. ·.. . . . . . . . . . . . . . . . . ~
j
Ungdomssekreterare Brita Svedlund i Kronoby är nöjd med konserten l Nedervetil.
länk eller gör lätta gymna stik- och tänjningsövningar. _
•
Träningsvärken är inte farlig
För dem som inte rört på sig desto mer under en längre tid är det kanske skäl att berätta om den trä ningsvärk som kan tänkas. uppstå när man sparkar igång träningen . Träningsvärk. dvs. smär tande .och ömmande musku latur, uppstår vid hårdare träningspass eller vid ovan ansträngning. Värken är
ofarlig och brukar försvinna efter några dygn . Träningsverksamheten kan fortsätta i något mindre om fattning även om en viss stelhet känns till en början. Värme och lätta rörelser underlättar värkens försvin nande. Vad. beträffar de allvarli gare idrottsskadorna så återkommer vi i ett senare nummer. Kom ihåg att simma lugnt [ början så går det nog vä gen. Vi syns i Botniaspåret. TOFFE
STÄLGÖRDELN GER HAKKA· PELlITTA ÖKAD STABILITET • . . . -.
Nya HakkapeliiHci ör försedd med st61· gardeloch stödda friktionsklossor
Det var en lyckad sats·
ning.
vilket betyder
öko~
körs6kerhet.
KlenkJm (bilden) och Pro blema från Jakobstad upp trädde under själva konser ten medan Kronobybanden Daizy och Ludicrous spelte upp till dansen. -
Fot, modell skadad, tillhörand e Målarn.
•
Lyckad konsert i Nedervetil -
*
Efter tvåtimmarskon·
serten var folk pigga på att börja dansa. Tillfället ordnades j samband med kulturVeckan l Kronoby. Ännu vet vi in· . te om det blir nån fortsätt· Ding på det hela,
DIstriktsagentur Ungdomsföreningen i Ne· dervetil har dock vissa pla ner på att arrangera en
konsert med Karleby-ban det Lena Mate (hal mat på cocoola-språtBe)"
HALDIN & ROSE O Jakobsgatan 41, tel. 102221RingförsäIJnlngen.
Ö ~T
Torsdae:en den 25 okt.ober 1979
__._
F. R R O T T
------~-------_ .
~
,
~
R
~
P O !öl T fl' 'l
-------------------- 13
Det· är viktigt vid fjällvandring:
Vandra aldrig ·ensam! Välj kumpanerna noga!
-
D Förberedelserna är halva
nöjet, eftersnacket andra
hälften, kan man med eD
viss överdrift säga. D Det först·a steget i förbe redelserna brukar vara be slut om vilka som ska följa med. Detta steg kan vara av av~örande betydelse för ' hur färden lyckas. D För en .nyhörjare är det nahtrHlrlvis hjist att följa med' nån mera erfaren, om såifstn kan uppbringas i vän kretsen. O Det kan löml sig att va ra no~e:rann · vid valet av . vandrin~kunilJarier, Vandra helst med slVlana du känner väl från tiiHgare ocb som du vet du kommer överens med - även i kritiska läl!'en. D Påfrestningarna under .vandringen kan annars leda
till hl'ål< ocb menings'lldliak
til!'betel' som kan förstöra
hp,la nölet för samtliga in
blandade.
•
. '
Det är också. en fördel om alla
har ungefär samma kon
dis. så att inte en del vånd.'ls över den låga mars<:htakten me d~_n andra pinas av det höga tempot. I Sverige och Norge finns mån ga organisatiooor som ordnar d~ltagare
större gruppvandringar med er faren ledare. Sänt är rätt ovan 1Ig-t hos oss. men stöter du på någ-ot dyl1kt kan d€ t vara ett bra sätt att påbörja fjällvandrarkar rlären.
*
Artikelförfattaren vid en kUppa .som sprängts av kölden.
fjällområde att vandra i, om vägar för att man inte kommer detta inte redan var uttänkt vid överens. valet av vandringskumpaoor. Först gäIIer det att skaffa fram kartor över området. Kartor kom • Bygg upp en stabil mer jag att berätta närmare om grundkondition I en senare artikel då fjällen ! Om d€ l tagarna I gruppen inte • VANDRA
de nordiska länderna presenteras. frän tidigare motionerar är det ALDRIG ENSAM
Nedan några stolpar I förbere delserna för en grupp av huvud skäl att I god tid börja med t.ex. De flesta av oss som knappast saklIgen nya fjällvandrare. Kan länkar och längre skogspromena stöter på den här möjligheten får naturligtvis till valda d€ l ar till der. 1 stället grubbla över hur många lämpas även av vana fjällrävar. Ål' konditionen . bra kan man man ska vara då man fjä!lvand . njuta mera av fjällvandringen. .rar. • Skaffa er kunskap
Någon toppkondition krävs emelHur mänga man viiI, kan man tillsammans
lertid inte. Regelbundna gemeDkort säga. I Ingen händelse dock , samma Uinkar med åtföljande basendast en. Inte ens som erfaren. Skaffa fjällvandrIngsböcker och tuaftnar stärker också. samhörig- , Händer det någon olycka är man utrustningskataloger. Diskutera heten. BOm ensam totalt utlämnad. utgående frän dem och grupp Men mindre grupper är I män ga fall att föredra. Vanligast är kanske grupp€ r på 4. tätt följt av grupper på 2 och 3 personer. t mindre grupper är det ofta lät tast att hälla sams. Å ven mat lagen och tältens storlek gynnar grupper på 3-4. Å andra sidan kan en vand ring med en grupp på 8-10 per BOner bH en fln erfarenhet av att leva I storfamilj. • PLANERA TILLSAMMANS
Y\ADetärärmedviktocigth aplt alla Ifär~dP l anerar ~vn en tillsammans. PlanerlD!!,p.n kan bör ja med att man väljer ut ett
• Pröva utrustningen
Ba.ae den egna säkerheLen och nöjet man fär ut av turen ökas om man på allvar går In för grundliga förberedelser. En fjäll
vandring kan t.o.m. bli ödesdiger för den som beger mg tm fjälls illa förberedd.
PS Sedan jag skrev denna artikel har bl.a. en god kamrat och fjäll vandrarkollega hört av sig. Han pekade på ett par punktE'r I min första artikel som han anSåg fel aktiga. Nämligen att jag Inte be tecknat kompass och fri111ftskök som oundgängliga. Som .stöd för påståendena gav han exempel på viisegäng trots rösad led och orIenteringssvårig heter I dimma, samt fjällstugor som saknar kokmöjllgheter Jag kan bara ge honom rätt i påstäendena och Instämma I att åtminstone kompassen bör beteck nas som oundgänglig. Saknas kokmöjligheter I någon stuga så kan man även göra mat vid lägereld. Om man Inte är ovanför trädgränsen. vilket man ofta brukar vara. Så bör man be akta att det I många national parker är förbjudet att hugga ved till bränsle. Dessutom f6rbjud8 uppgörande av öppen eld ibland under torra perioder på sommarn. Så nog brukar det löna sig att ta med ett spritkök. Orientering lär man sig e~ldast med hjälp av nån som redan be härskar konsten. Det går också att gå ut I skogen med kompass och karta och lära sig antingen med hjälp av föreskrifter eller ge nom försök och misstag. Så har jag själv och kompisen som kla gade lärt oss. OS.
När utrustningen införskaffats bör gruppen någon helg bege sig ut med full packning och vandra en normal dagsmarsch, som av slutas med övernattning I tältet eller I t.ex. en sommarstuga. Det kan bli en nyttig general rep€ t itlon där man kan upptäcka bristfälUgheter som kan vara Nästa vecka: !\'Våra att rätta tiJI på fjället. TURENS FöRLOPP D€ s sutom blir kondisen testad Samtidigt får man också öva sig i att packa ryggsäcken. ~ör Tt'!xt: Stefan Palm nuftigast är att packa i block Foto: .1annn Rapil" som innehåller vad som behövs och Sfpfan p~J"ll för olika funktioner. T.ex. ett block med tillbehör för matlag nlng. ett annat med övernattmedlemmars ' ev. egna erfarenhe ningos- och tvättgrejor etc. ter detaljerna I fjällvandringen, • Lär er använda kartan! För att underlätta bärandet såsom utrustning. dagsmars<:her, brukar man packa lätta skrymNågot man absolut måste lära mande saker lägre ner och tyn.g f arllga m Oment et c. sig före v.andringen är att läsa ~e högre' upp~ Sovsär.k · och lIg-g • Gör man rntten I kartor o.Ch tillämpa kunskapen I underlag finns därför 9ftast !m- I verklIgheten. Bäst är det om man I på förhand der och tältet ovanpå ryggsäcken. med en gång gär In för att lära Åtminstone I stora drag, OIlka sig orientering med kompass. • GA IN KANGORNA färdaJternaUv för olika situatio I TID Nya YAMAHA - nytt sound Stor effekt - Ute format ner bör finnas För att undvika Bra övningsmaterial är grond meningsskiljaktigheter und€ r själ- I ~o~a . som säljs I varje anSkaffar du fjällvandrarkängor j Parametrlc equallzer, over. va vandringen är det viktigt att ständig bokhandel. De tä~ker om- bör de gås In I tid Ett nyan- drlve/sustain, AlB channel, komma överens hur man ska gö räden på lOX10 km av dma hem. . mm ra I olika la··gen. trakter. skaffat tält bör man öva sig I Prisen från 2 950' att spänna upp tills man behärs•
T.ex. om man ska gå I krat Kartläsning och orientering kar konsten.
tlgt regn!, tvilkken väg ö~an sk~ ta rnäst1äe läsirashi natlulkren. Man lmås- ål praktediken SIda rv I as ddet måfnga _ _ om man n e ommer ver en y.ss te ra g ur o a sa. k er na- go nger m . en e av essa em Alholmsg. 4, Tel, 14707 fors etc. Det kan vara direkt far turen ser ut på kartan och vice punkter Jag vill dock ge rädE't Jakobstad lIgt att senare börja gå skilda versa. att ta .förberedelserna på allvar. _iiiiiliiiii_• • •_ • • •
l
--.
Torsdagen den · 25 oktober 1919
öSTERBOTTNISKA POSTEN r)nnnnrt
MUSIKER!
Västerhankmo uf o DET HAR KOMMIT fram ' lagsmar \. Ilf önskemål om en uppföljning av I D laterupptar O dans- .ordnar -, fjolårets filmseminarium i Korsnäs. Om det visar sej möjI k I UNICEF -dans lligt att få fram tilläggsansla g iver Sfnu leten o VÄST ERHANKMO UF ord- fr.ån konstkommissionen, är
SöU:s .. d teaternamn r! l me d..,.e 3r:
_ Nästa kurs ordnas i J ep' nar en Unicef-dans hu på lör- S~U ~ret~ at.~ ordna ..~t.t s: I po den 3--4 novemb er . Till kur- . efter en paus på 2Yz år! I dag. Det är med andra ord en ' ~maTIum l Na.:pes m OJhg tvls sen ha r förhandsanmälts 15 m org'on kvJU kör man igång . tillställning där halva vinsten l december, berattar teatersek personer. I med stor "här m .irock"-tills täll- I går till Unicef (via V ringen) . reteraren Helena Udd-Ståh!. _ Marianne Winter ska be-I ning och . två orkestrar på pats. Unicef-dansen har formen ' av
- Det här är ett experiment ett t ' . s k o , l e tt a v en an "
rätta om österbottnisk ama'. ', ' o nå r sdi ARBIS I VASA ha r kört igå ng törteater vid FSU :s höstmöte l' saJer ordforande John Hamså länge namnlös lokal diskdr kel . som samlas f em rb Gå d t " f t- ' en f'l l m l V ma erg, r e vagen or jockey asa. I ,·tte vi ., '. , • I torsdags kvällar nu under hösten. _ I verksamhetsplanen tör sa r . 1 VI har Inte ?~t n~ VI' Senaste torsdag startade man nästa år slås fast att t e a t e r - . dare verksamhet tIdIg.a re. mom • med att disekutera "Filmens baxn " t erh an k mo u f, " . kurserna fortsättningsvis ska .' . Satsmngen på dansverksamhet . ' , V as saJer ordf'"0 dom" I kväll är temat "Film lokaliseras ut till enskilda för- , följer .på en renovermg som man , rande Mårten Lövdah!. Det här histo~ia" eningar eller orter. Grundkur- ' har gJort uteslutande genom tal-, är ett försök aU få igång nån . . ser för skäde.spela:re ordnas så koarbete. 4--5 personer har job-I ting. Filrncirkein som leds av Cbris ofta som möjligt på orter där'. bat. tre kvällar I veckan ända sen. I' tian Olsson. kommer under de tre minst 15 deltagare ställer upp. i maJ, och man har sat~ åtminstone följ ande torsd agskvällarna att _ Teaterkurserna under näs-I ett hundratal talkokvällar på re- ( ' . samlas runt följande ämnen : ta år blir mfust 9 stycken. vid noveringen. KOstnaderna är på i .:. .;-!1I"D~S behov ännu fler: mInst 4 1 ungefär ~35.000 mark. r 1 november "Barnfilmen i grundkurser för skådespelare. Vid dansen I mor gon kväll anordnas. också en barn- och dag". "En spelfilm en dekorkurs. en kufS' I panto_ . Ilar tVå. band som lystrar till nam ungdomsvecka. Ungdomssekre 8 november mim och akrobatik, en grupp_ nen Trles och Capt. Cash . Det är terare Harry Appel presenterar blir till" . ledarkurs, en dockteaterkurs toppenmusik i dageIlB läge, me- ; det bär· programmet: "Dokwnentär och en teaterkurs' för lärare. nar John Hammarberg. 15 november _ VI har nyast diskomusiken Mänd. 29 okt. : Barnfilm l Pör filmeIl8 funktion" . äp plass! tom. övennark och Yttennark Fortsättning föller med en riks- lA.gstadieskolor och femkamp i O O svensk diskokväll i november. övennark. Hemgården. övermark möter Töjby. MU :s teaternäinJld har dis· I • DESSUTOM Tisd. 30 okt.: Barnfilm i Pjelax. utför slipning kuterat det dål! a intressetllört' MEDDELA$ ATr: Mosebacke och Kalax lägstadie och lackering av. FSU's teatenn~D Det . ' skolor och femka:mp t NOITnäs och parkett har år liksom Barnklubben: kommer sa.nunan uf: s lokal. Nonmäs möter Plelax.' , ti g er va varannan torsdag. Ledarna heter Onsd. 31 okt.: BarnHlm t Nämp golv. rit Intresse- N ma ' Lind och BirgIa ·tt LI n dbl a d . nas, N ormas, " Ran gsb y och T"'b radesvårt att få fram SÖU' . OJ y -"~ grupFÖperttinom .s om· • Tonärsklubb är det' varje tors- lågstadieskolor och femkamp i ~e, r a stlm\lIera In-·· . tr.esset beslöt nämnden \OI'\i sitt dag. . .. . _ . p~rtom uf:s lokal. Pl>rtom möter Tel. 967·16 019 • Filmforevtsnmg gratIs (ung-I Narpes. n.ast "te rd mo att. o na en egen domsnämnden står för det.) en ": åe ka Torsd 1 nov.: Final i femkam p... v r nten:, en mönstring ' . k II fä f torsdag varj~ månad. pen på Sött. De fyra bästa. la-, som s u e onnen aven • Pingisturneringen med IS del- gen. re~ka~alkad·n... tagande lag startade i måndags Fred. 2 nov.: Disko i Närpes vy avalk""",en skulle bestå och pågår en månad framåt. gärden. av 15 minuters sketcher, och grupperna uppmanas att redan nu tänka på att l den egna , revyn få med nägot Inslag som skulle lämpa sej för en kaval kad senare. Revymönstringen äger möjli I. gen rum i Nykarleby.
I
ELPIANO
pris: 5.000, varit I hemmabruk 13 veckor.
I
MUSIKAFFÄR
~ Bigil~~'!.II
NÄRPES tel. 962-42064
Ku.ltu.r 79 N
I
spe- I
Revvkavalkad lla V:\ren
....
Gislaved Frost friktionsdäck
Vi
'di:; _f.'
~
mk.
155: 170: 135:· 155: 180: 190: 225: 220: 235: 265: 200: 220:
I
trä·
I'.
I I
För 100 Of. dubbn. mont. balaase ring SO,-/däC:k denna mAnad.
Utnyttja vårt LÅGPRlSALTER NATIV Jstad II 868, Vasa IlS 777,
O_Y_L_e_L_Yt_Z_A_b-i' K:stad II 313
...
.---------_.....•=
I
-------------------------
HAKKAPELlInA NR 08 Länge effektivt .
I I~
I_
l
RHODES mark I
Dim. 145·12 155-12 135·U 145-13 155-13 165-13 175-13 165-14 175-14 185-14 155-15 165-15
uf-rörelse ,ooooooonrJrJoonoooooorn JUUULJL..Jl.JUULJLlLJLlOn I D IUJ~EJOOUOUJ(][J[IJOOL'T1f"1r'T1
I
Nokia har på basen av utförda testkörningar • konstaterat, att dubbade HAKKAPELIITTA NR 08 däckel har efter 30.000 körllilometrar t.o.m. 90% kvar av väggreppet.
I
Kom till OSS och gör ett gott. köp . • Hakkapemtta NR oa ger full valuta för Dina pengar.•
IOEV GRANHOLM AB~"~' !O M~~~:~~~~~tT:~5 NÄ~~~~~ ~~.
1----------_.···252
ETt POPULÄRT FÖRLOVNINGSSTÄLLE I VASA Ett stort urval Ur och Smycken UR· OCH GULD
PlA~ln ÖVRETORGET ATRIUM VASA Tel. 112497, 112880
155 SR 12TL 135 SR 13 TL 145 SR 13 TL 155 SR 13 TL 165 SR 13 TL 175 SR 13 TL 175 SR 13 TLV. 165 SR 14 TL 175 SR 14 TL 185 SR 14 TL 155 SR 15 TL 165SR 15 TL 165 SR 15 TLV
170, 194,
225, 243,~
256, 235,.256, 289, 213, 246, 256,
AVBETALNINGSFÖRMAN MED KREDITKORT: BETALA BARA FÖR ETT DÄCK I MANADEN! Esso, 'Fladan 961-34644 Esso, Brändö 961-115829 Esso, Smedsbyvägen 5, 961-113009 Esso, Kvevlax 961-40151 Esso, Vörå961-56375 . Esso, Oravais 961-53186 Esso, Munsala 967-41138 Esso, Nykarleby 967-20172
'S Esso
Mångsidigaste in· köpsstället är '" I
TALAS
r..:J VAl1JBUS KRISTINESTAD
öS-'I'E·RBOTTN1SKA .e~"I,N
Torsdagea dea 2.5 oktober 1919
II
PRYLBÖRSE:\ Vill du sälja, köpa
eller byta prylar?
Då kan du annonsera i ÖP:s prylbörs! För tio mark får du en annons på högst fem rader (ca 20 ord) Annonsen måste betalas kon tant. Skicka därför med en tio mar kssedel eller en check . Pryl börsen är avsedd endast för privatpersoner. Sätt gärna ut varans pris i annonsen. och glöm inte uppge vart intressera de skall vända sig. Lex. telefon nummer.
Klipp bär! ----------------- ANNONSTEXT: .......... .
(Var god lUla!) .•.. . .•.....
- Den visade att det finns be-I material i Jakobstads hov av utbildade barnledare. Det Iiotek. är ju också VUS :s målsättning att alla föreningar ska ha utbilÄ1UJu återstår vissa aktiviteter VUS barnmånad har varit dade barnledare. bl.a. Kronoby. lyckad. Mottagandet har varit !po sitivt. .säger Håkan . Westennark Nu har vi fått den upp på SÖU. , märksamhet vi behöver för att • _ _ _ _ _ _ _ _IIIIIIiiI_ _ _•
månad
- Intresset för utställningarna komma igång på allvar. i biblioteken har varit stort. Barnledarkursen på SöFF var Bilden har Toffe Sparv knäppt på utställningen av barndaghemsockså en framgång.
/
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . o ...
Tel. nr Namn:
....... < .............. .
Adress: . ••.. ............•...
Grannland .bandas på Wasa Teater
Poslnr: . ...............•..• Jag bifogar 10 mk sedel/cbed<. Adressen är:
Prylbörsen
ÖsterboltniskaPoslen
PB 17 63601 Jakobstad
......................
..
Annonsera i OP
~::P~b~C~~ ~as:e~:!~~~ ::~ diounderhållarna Kristina Berg och Gnesta-KaUe drar in på tea . tern på on~dagen och torooagen. Förutom 'Ilad.dar och mikrofi ner har de två producen terna bl.a. med sig Thor!' Skog man, Sune Mangs, RagnJ Mnlm sten, Boris Borotlnski, Annika
1--------------.. ÖsterbOll nisli3 Po~tcn
' 1 p HYLBö HSE 1\ I
()8terbottnlsK I1lIgaolllBtl<1n1Dg
J akOblltaQ, B'lnJaDCl
Medlem av UdDlngarruu
FENDER TWIN REVERB
förbund
100 Watts gitarrförstärkare och Premier Trumset. Tel. 967-16 882. Programmen sänds på söndag förmiddagar på bästa sändnings tid. Finland sänder kl. 10.00 och ACKUSET SANGANLAGGNING 2x80 W slutsteg+mixer 6 Sverige kl. 11.00. Det intressan kanal + högtalarskåp. ta är att det inte är samma pro- \ Tel. 967-14684 (efter kl. Fors; 961-32826 (efter kl. gram som sänds samma dag. Hedman.
Trafikskolorna i Jakobstad
nc:uungeD utkommeJ var]'
torsdag
d.eda,KlOI
OCII &I1SVlU1g tJlglvart
PErrER GRANSTROM
l"eclakUOD JaKobsgatall lb.
lakobBtaQ, tel. 1J6"-\.b 55!'
P~dre8I! ~B 21.
:18601 JaKobBtar
I
1----------------. . .,JAKOBSTADS ...---------.. ,
Trafikskola
~eClaKtOl
!
I
1 '
HALDIN & ROSE
BILSKOLA
Ny kurs börjaT varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 12145
Ny kurs börjar varje torSdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003
~. . . . . . . . . . . . . . . . . .~.=__=_• ..:....:: • ...:...._Mil_.·_r_os __m_.fI_._ _ _ _ _ _ _ _. ~_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __
~.& ~laoel
rte<l8.KtÖI ' :SYOOSleroottexo
8erteJ Nyga.rn,
21, 66100 MaJall.
te!. 1161-66 l/' l_
tJOll I
I
"asa
I
HandeJBesptanadeD 10 O.
teL 1161.11 S5 2:
ttH:UA,K·!·lUNlSK.A1J t
AU SJleUman,
.
ordtörana~,
'0.a.rgareta~meaa. t..e1J Ra ..;brI8teJ Ho1mström Han1et ~aelöl. 80y WlstbacK&, fore '3ntckara KarI.GIIJIt8~ Olin
JKEN U MEKATlUN::lPKL~
Stor-l(las och Lut- l\..ta~
d.en 'il _ _ _'.919 _ _ _ _
cJRG ROPADE/ MIEN
DU HöRDE ME> INTE 1/1 OU GLÖMDE DINA GLFiSÖGOIV ~
«1,
d&lvt IU _ _ _ _ _ _ ,KRndlDavteJ! _ _ _ _
,..osnummeJ
l'lr ~
_ _ _ _ _
-.8L
""L
"8811.
",NNUN::lMU'rlA<.;l'I
dO U:. ImDBIl "61.11 'Uj 7~ v." '1!53 'nr
~&
)~ : t
0\ Ni\it
J;"' .""",
I
f... .~~'j
Yngve Bengs
,akoosgauu. ll). III.KOOMtao.
te! "61.11 -'!2',
.nlal1~
UlIlOOSeJ 001
~ell8Bl
IDADllag tU U '
JCh
~~A
dUK~OK1N~
Ul, JaJ(oo"taa. t.et .J6'/.1 B ~f)~
laKOOSg&taD
.. N NUN::;PH.1::: ..8X1.eJ.. .~neJ
_ _ _ ... -
rexteJ!
~~tämC
-
OiaU
;a,u:
-.2l OeJ !Jur
1!'~UAl'lNUN::-
.
~Ol 1Ill~ - ~" tplW.l' )('..t'
\IlUWll.UItor I d
... ~gllpne
,.~
-
_ _ _ _ _
.w -ärg
, .ren1DgBSPalteD .)eJ -ac: o.. ... ~~rDOttJWlKll t'osteJ ~ 11.1 .oLe rOi ~" ~<lI! IOlI. t1lI. og&l' \DD0DII8I «Ja nrtngu
"leJ
I0Il: p6 (l'UDC ." ()nleDlDg inU InfOrtl-
~
"te!"'ärt
·'"nmer
I "...
I TYCKer h :r I wga &~Io '."ft~~ UI1Il ~
01"'·... 11-
. '
00 :o. .• I'.i Ii IS CJ '. ' 'i ' 1'/ • N K A
--------------------------------------------- Del II:
BobDylangår över till rockmusiken och hans anhängare vänder honom ryggen.
.
.' O S 'f' Ii: N
-
Torsdagen den 25 oktober lJ)79
------------~--------
Dylan presenteras av Laxeli
Men hans rockmusik attraherar nya skaror I
Med LP:n "An<Yther Side Of " tunna, otämjda, metalliska" Eller med Dylans egna ord: The Band spelade in i en kälPå "New Morning" kunde BobDylan" var Dylan på väg musiken i t .ex. "I Want You" - Ibland har man saker så larlokal. Dessa källarband man emellertid Skönja drag av bort från protestsångerna Och är det närmaste han kommit nära inpå sig att man måste "Basement Tapes" gavs sena- den forne Dylan vilket gjorde I och med albumet "Bringing sitt eget speciella sound. I komma en bit bort för att re, 1975, ut på ett dubbelalbum. att han fann nåd bland dem It All Back Home", där Dylan I kunna se dem . Nästan två år efter motor- som sablatn.e r honom för · rör första gången hade en orEfter det att "Blonde on cykelolyckan, dvs. 1968, dök "Nashville ' Skyline" och ;'S:e lf kaster med sig, kunde man Blonde" kommit ut stod Dy- • Myten skapas namnet Bob Dylan åter upp i Portrait". Skönja intryck från rockmusi lao på toppen av sin karriär. folkmun i och med att albu ken. Hau framträdde lite var· Efter motorcykelolyckan skulle met "John Wealey Harding" • "Pat Garrett Det väckte naturligtvis anstans i världen, upphackad det inte höras någonting från utkom. and Bill the Kid" stöt hos folksångs:anhängarna, av de musiker som senare Dylan på nästan två år. Detta Dylan lyckades åter över y men det var ingenting mot den skulle kalla sig The Baud, ledde till att det började cir- I rumpla anhängarna. Nu med Dylan drog sig åter tillbt:lka storm .som skulle komma då kulera allehanda rykten om ho- den . enkla, country-influerade för att rota i sitt musikaliska Dylan vid Newport Folk Festi- • MedalJ'ens frånsida nom, bl.a. att han skulle vara musiken och de lättfattliga tex ursprung och medverkade un val 1965 kopplade sin akustisdöd. tema. Dessutom hade hans na der täcknamn på andra artis lta gitarr till en förstä.rkare. Detta i sin tur ledde till att sala röst blivit mjukare i sltt ters skivor, bl.a. med. Doug dr" t Den roll av hektisk super. I ngen had e n å gonsm o m a Sab.m, ' Grateful Dead och Ste stjärna som h världen haden till s popularitet bara skruva- uttryckssätt. om att man kunde förena folk des upp. Ingenting är J'u som ve Goodman. delat honom hade dock sina musik med rockmusik. bekant intressantare än en död chocken Det skulle dock dröja fram Den fullständiga negativa följder, Publiken buade ut honom. ,artist ex. Elvis Presley. "En kom emellertid 1969 när till 1972 innan han lät höra "Nashville Skyline" gavs ut. av sig med något eget. Hans foma anhängare vän Han flydde mer och mer död artist är en bra artist". Dylan sjön~ ren country & Då medverkade han tillsam de honom ryggen, men i och undan till drogernas värld, Artisten Bob Dylan blev fö meld att albumet "Highway 61 och tumeema bad d remål för en mytbildning som western tillsammans med mans med Kris Kristofferson " Johnny Cash, och med en i den av Sam Peckinpah regis Re:visited" dök upp samma år för undan hliVJ't tiU. e un' an, h"'d OJ e h onom s k y h o"gt ovan f or orgIer I nästan oip.;enkiilllig mjul{ och serade westernfilmen "Pat fick han i stället en ny ansprit och knark. I vanl'19a d o"dl'19a. hängarskara bland dem som avslappnad röst, : Garrett and Billy . the Kid" . vuxit upp i rockmusikens tec . Filmmusiken som skrivits av Det som sannolikt räddade • "They'll never ken. De~. föreföll , som om skivan I Dylan kom ut på LP, men var honom undan en för tidig grav come back" var amnad som ren avkopp- i e g-en skap av filmmusik na -- i likhet med Jimi Hendrix, I turligtvis inte högtstående . • Bästa albumet Jim Morrison, Janis Joplin, I sin jordnära skepnad hade ling. Detta innebar början på en i Ett undantag utgjorde dock Keith Moon och många fler - dock Dylan, tillsammans med Följande år, 1966; utkom " var den motorcykelolycka som sin fru och sina barn, dra~t period i Dylans musik som ~ "Knockin' On Heaven's D:>'1r" dubbelalbumet "Blonde on inträffade 29 juli 1966, då han sig tillbaka till ett hus på lan kännetecknades av ett oinsPi-! som trots kritikernas nenlå Blonde", ofta ansett sOm det till följd aven bruten halsko- . det i närheten av Woodstock. rerat musikaliskt fumlande, tande uttalanden blev en jät· bästa albumet Dylan har åstad- jta tvingades vara borta tillUnder den här tiden skrev vilket märktes bl.a. på albu- tehit. kommit, räckligt lä.nge för att inse att han en hel massa nytt mate- men "Self-Portrait" och "New Forts nästa vecka! Dylan själv säger att den någonting gått snett. rial som han tillsammans med Morning", både från 1970..
I
I
I
l
Ar Halr's enda. budskap att dig en positiv syn på
ge
knark? Att Halr är knark propaganda påstår i alla fal) Ungdomens Nykterhetsförbund i Sverige.
Jag hå.ller med dem till en viss del, men Hair handlar också om något annat. Nämli
gen Peace! En komisk och fartfylld film
_Är Hair
,enda~t ·
knarkpropaganda? om hippieungdomar som tar dagen som den kommer, Men d~n visar också hur andra m ä nniskor påverkas av deras
Hasch, marijuana, kokain, LSD sjunger de och visar sedan hippieungdomarna I ett rus som företaller vara väldigt härligt.
hippieungdomar m ed långt hAr. Harr - det som de väg. rar att klippa.
Hvssyn och dTas med, Musiken l fUmen är alldeles
Men den visar inte knarka rens vardag, deras ständiga jakt efter pengar genom pros titution och krlIinna.utet,
Halr är en film som m a n måste se och skaffa sig en uppfattning om. Men man bör tänka pil. vilka följder den kan ha,
fanta.StLsk, det går kalla kArar efter ryggraden i varje lät.
I slutet visas stora skaror av
mrika