ÖSTERBOTTNISKA POSTEN Här dansas det för fullt. . .
Och dans till
levande musik
.o o
47 danslystna ungdomar
mötte upp i Härkmeri lokalen när danskampanjens lektion nr 2 gick av stapeln. O O På plats fanns givetvis danslärarna, i detta fall Eivor och Krister Rönn.
o O En intressant nyhet var den levande musik som "dragspelande " Christer Sandgärds bjöd på. O O Denna gång tog man itu med tango, vals och schottis. • Se sidan 12
O I Korsnäs arrangeras dans" -kampanj. O Nu har 75 stycken (!)undertecknat en lista, där dom kräver att danskurser ska ordnas också åt dom. O Så skriver de till ÖP: Vi är ett gäng ungdomar (ett rätt så stort, faktiskt) som ker att dethär är orättvist. I Yttermalax, Övermalax och Petalax har dom Jocke kampanj - men inte vi. Varför det? Vi tycker att Harrström, Taklax, Korsbäck och Molpe kan komma till Korsnäs och dansa - så blir vi fler som är med. Vi vill faktiskt att det blir en Jockekampanj här i Korsnäs. 'Ö, ~~( M\,
II!..
j::;OJ\~';Vr~r'
v,n..(,c..... ,t.. uN1.0.:0-I\ ::;.,j<\r,roCI
:Ockryon
0",1:),(\0 \jC\.r~~c~ ~eVl, (:._ C:f': ~ 'J"Q.:""
j< 1(;I,} ( wo I. ne S\Jso.J'l'1€
'--'LA i f'\
~u; SC\"dhol.--,
kr;"t-ino. Ho.qo... ' II :: ',.\.' 'I'~
:-._ ~:
r,
,J
A,,,· kcW.~t. \i·ol",\:'ILC..-I: ~ o;lQ 1!;;""'3".st tDiV(l.. bv 0·"'- t1
Orkesterparad inför fullbokad restaurang
\I'-\"C)&.tt! 1->0[,."0\,,,&
Sven-Erik Glader har talat med restaurangchefen om vinterns programutbud. • Se sista sidan
Rexi satsar en halv 1nilj·on i skiv studio
D D Nisses orkester från Malax var det första band som gjorde en inspelning i Rexin Musiikkis nya skivstudio i Karleby. - Mycket bra, betygsätter Raimo "Rexi" Kero inspelningen. D D I dagarna invigs studion, den enda 16 kanaliga utanför H:fors i dethär landet.
D D Bara inspelningsapparaturen går lös på 450.000 mark. Sen tillkommer ombyggnadsarbetet. • Se sidan sex!
Torsdagen 23. 10. 1980
2
Lita på barnen!
"Det finns inget
mera bångstyngt
än barn"
I
- En skola som inte vill veta av och som skickar bon sina brlliga elever är som ett sjukhus som skicka! iväg de sjuka och behåller de friska. Det säger Johannes Beck, professor i pedagogik i Bremen, Västtyskland . Uttalandet finns i Dagens Nyheter. Dagens Nyheter bad om utdandet med anledning av det bekanta fallet i Källa rängsskolan i Lidingö, där en brllig elev hem!Jcickades. Bråk är inget unikt för skolan i Sveri ge. Det förekommer överallt i världen och har alltid förekommit " mer eller mindre. Också i det fredliga Österbot ten. Det som gör frågan särskilt angelägen nu är att skolan blir bara humanare och humanare, sägs det, att lärarna blir allt bättre utbildade och att eleverna får det allt bättre hemma . Men att skolvåldet bara blir värre. Någonstans klickar det alltså. VILL MAN få grepp på problem mellan
människor, t .ex. våld, måste man försö
ka förstå dem det gäller. Det s.k. irratio
nella våldet kan kanske vara irrationellt
för dem som drabbas av det . För den
. som utövar våldet är det emellenid myc
ket tydligt och lätt att förstå . Det är t.ex. klan att våld och aggressi on är reaktion på besvikelse . Aggressivi tet uppstår hos personer som ställs inför krav de inte kan leva upp till - och som inte kan hantera glappet krav-förmåga . Aggresivitet föds, liksom apati, ur makt löshet . I Källarängsskolan bråkade den avs- ' tängde eleven för att han, enligt rektorn, var orolig att misslyckas i arbetslivet.
"Våld och . aggressIon
är reaktion
på besvikelse"
"De fattar inte varför de ska utbilda sig för ett liv som de inte kommer att fä del av. De kan inte protestera mot den stat som inte ger dem en plats, för staten vet inte var de finns, men skolan kan de vända sig mot. De resonerar nu inte så här logiskt och medvetet. Det är en känslomässig pro test, vilket framgår av att de vänder sig mot lärarna, som i och för sig är oskyldi ga . Barnen handlar alltså inte förnufts mässigt men gör det som svar på existe rande verklig situation" , säger Johannes Beck.
o
HAN FINNER det meningslöst att försöka komma tillrätta med våldet ge nom att kräva ordning och dieiplin , som bara är en annan form av våld. Det finns bara ett sätt: " Enda lösningen är att ge ungdomar na en framtid som det lönar sig att lära sig för. Men att ge barnen en skola de själva är med och utformar och som sva rar mot deras behov, det vågar man inte" . Nej, man vågar inte. Tvärtom försöker man också i Finland införa mera pli och hyfs i skolan igen. Strängare straff ska det vara. Elever som inte lyder ska kunna . relegeras . . Återigen lyckas man alltså vända det att det är elevernas fel att skolan inte är bra, att eleverna, de elakingarna, inte förstår vad som är bra för deras eget bäs ta . Det finns inget mer bångstyrigt än barn .
o
NEJ OCH inget så nyfiket heller. När barn börjar skolan har de nästan undan· tagslöst en gränslös lust att lära sig . Men när de varit i skolan några år har lusten runnit ur de flesta. Därför att man inte tar barnen på allvar . Därför att man inte tror på deras lust att lära. Där för att man misstror deras fantasi.
o
HUR GÖR man om man tar barnen på allvar? För det första litar man på dem . Det betyder att man avskaffar den auktoritä ra skolformen, där läraren är den som sä ger vad som är rätt och fel och där man inte opponerar sig. För det andra ska eleverna förstå det
o DE UNGA..kandidaterna hävdade sig väl i kom Valframgång munalvalet. SOU:s instruktör Tor Sparv (slutade ror
för SÖU:are
ett par veckor sen) gick in i fullmäktige i Vasa med hela 307 röster och fick säkert många yngre och äldre i hela l~~elen att höja på ögonbrynen. Vi på OP gratulerar! O EN GENOMGÅNG av de invalda visar att tidi gare och fortfarande aktiva SÖU:are har haft stora valframgångar. Om vi håller oss enbart till de som varit förtroen devalda eller anställda inom förbundet får vi fram ett tjugotal - många med höga röstetal. l Kronoby invaldes Bengt Lybäck och Nils-Anders Granvik. I Oravais Harry Bacldund och Erik Karls. I Vörå Martin Marken.
"När nykfikenheten
dör
dör mänskan"
de lär sig är värt att lära. Detta kräver ab solut inte att man bör "minska på kuns kapsmängden . Däremot krävs att denna mängd inte är låst till förordningar. Och framför allt kräver det förstås att eleverna är motiverade. Och motivation kan inte utgå från läraren, den måste uppstå hos eleverna själva. Där har lära~ ren sin uppgift. Yrkesskicklighet är att förstå barnen och kunna locka fram de ras medfödda arbetsglädje. För att lyckas måste läraren, som det heter i en klyscha, utgå från elevernas si tuation . Man måste utgå från det som barnen är med öm ocks,å utanför skolan, inte på det "vuxna" fjärmade teoretiska sättet, utan konkret, påtagligt vardag ligt.
O DET SOM barnen är med om hem ma, i dagiset och bland kamraterna är också kunskap. ofta förbrvllande sådan, ofta motsägelsefull, ibland rolig kuns kap. Men alltid väsentlig kunskap och en god kunskap att spinna vidare på i sko lan . Det vardagliga och odramatiska i barns tillvaro är aldrig banalt. Och fram för allt , det är där motivationen uppstår. Arbetsglädje fåds när man trivs . Då skolan börjar betraktas isolerat från resten av samhället, då är den inne på fel väg. Då skär man sönder barnen . SOM HARRY Järv, själv ett busfrö i sko lan, säger: Skolan får inte vara tråkig . Människan måste få behålla sin "barns liga" nyfikenhet livet genom . När nyfi kenheten dör dör människan. SVEN-OLOF KARLSSON
"Enda lösningen
är att ge
ungdomen
en framtid.
I Korsholm Jan-Eric Granö, Elmer Ömdahl, Gun ne Lax och Martin Håkans. l Malax Håkan Malm.
I Närpes Olav Storgård och Per-Ole LundelI. I Kaskö Erik Härnas. I Kristinestad Hans Ingvesgård, Valdemar Hintz, Hann~f Hällström och Alf Hoxell. D TAR MAN aktiva på föreningsplanet med ror dubblas antalet. Med detta vill vi inte ha sagt att man har goda chanser att bli vald till fullmäktige om man arbetar aktivt inom uf-rörelsen. Däremot kan man säkert konstatera att arbetet inom en ungdoms förening eller inom förbundet är en bra skolning och en inkörsport till ökat samhällsengageman g och -an svar.
O FOLKET kan inte an fortros direkt val av republi kens president. Den stora allmänheten tar for mycket hänsyn till yttre ovidkom mande omständigheter. Det säger Aame Saarinen i en Husis-intervju och Låter påskina att det är Mauno Koivistos tjuslock och hans fordelaktiga utseende som gör att denne manu överlå& set leder alla opinionsmit o,ingar infor presidentvalet Det är väl antagligen där för som han Saarinen inte får några fina opiniossiffror. . .
O OK. "FOLKET" är alltså inte kompetent att välja president. Då kan man ju fråga sig om "folket" är kompetent att välja riksdagsmän, eller om "folket" är kompetent att välja kommunfullmäkti ge. Eller om "folket" över huvudtaget är kompetent att välja nånting.
o
KANSKE bäst att låta Herr Saarinen, som nu är en ,så fomuftig - om än icke så tjusig - kille sköta hela ras ket. Så slipper vi allt dethär valtjafset. . . Hmm. PETER GRANSTRÖM
D EN STOR del av dem som studerar vid Åbo Akademi bor inte i Åbo. De distansstuderar. Och de drar där igenom på sig en stor mängd problem. Det är t.ex. svårt att få tag i kursböcker. Det är svårt att få någon hjälp av akademins lära re - som för övrigt ofta har en mycket sur inställning till de distansstuderande. Dessa har ju mage att tacka nej till deras otroligt intressanta föreläsnin gar. Och de distansstuderande förbigås nästan helt av Studentkåren. För de rikligt tilltagna medlemsförmåner . Kårmedlemmarna lär få del av i Åbo tillkommer bl.a. resan. D I SIN stora vishet har studentkåren bestämt att de distansstuderande inte ska diskrimineras. De ska liksom alla andra betala kåravgiften, 200 mark lPer läsår. För att ytterligare utöka de distansstuderandes förmåner har studentkåren nu tagit ännu ett initiativ, som gett eko i ny hetsorganen. Av någon anled ning. Den nya förmånen heter poströstning. Mellan den 27 oktober och 7 november kan distansstuderande ringa upp kårkansliet och be att det sän der dem en valsedel. D MAN VÄNTAR med spän ning på nästa revolutionerande formån de distansstuderande ska få del av. SVEN-OLOF KARLSSON
3
T~o_rs~d~a~ge_n_2_3_._10_._1_98_0__________-----------------~E~~ · !!.~-~~.+..~~~~ ' ~~.~; . ". .~,~
1_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
~()=NI.KA ~O.TE;;
'--_ _...:
o
Vz·d den tiden
hände det sig
ch del hiinde sig vid den tiden all från byggnadsnämnden ulgick ell påbud, Tidningsfragmentet togs om hand av all hela viirldenr ;ordkällarägare måtte experter, och man lyckades preparera låta registrera sig. fram en text, som i sin helhet lydde så 2. Della var den fOrsla kiilla1Tegislrerin här: gen, och den hölls niir Viilanen var lands "Dl jordkällare som kallager hiller på att hövding över BOllnienr land. bli allmänna har frigan om det behövs 3. Då (iirdades alla, var och en till sill byggnadstillstånd för dessa aktualiserats, byggnadskonlor, (ör allanmiJla sig. konstaterar byggnadsnämnden i Närpcs, 4. Så ock &ir1olomeus, som sommaren som anser att det inte behövs innan lålil uppfOra ;ordkiillare vid som byggnadstillstånd om det är friga om en marIlugan, källare for ett enda hushåll. Vederbörande byggare bör dock till 5. Och han Iriidde in på kontorel och byggnadsnämnden göra en skriftlig anmä sade: lan om bygget. För större jordkällare krävs - Nåmen, va sku;a hå", ia bara byggd det byggnadstillsdnd". ;a. Morfar men hadd ulkäilar å!
• Texten ovan är en del aven utskrift från de antika datarulIar som man år 2647 fann i en grotta vid den forna Hinjärv sjön . Rullarna väckte stor uppmärksamhet i vetenskapliga kretsar. Det var inte bara det unika i att de var så väl bevarade. Det var också det att man inte förstod sej på dem. Språket kunde man ju rätt snabbt kom ma underfund med, men innehållet beg rep man sej inte på. Man förstod inte vad det var för kons tigt med jordkällare. • Problemet fick sin lösning först femti år senare. En ung arkeolog, som höll på med utgrävningar i den forna Pjelaxfjärden, fann ett fragment från en så kallad tid ning . Det är ett primitivt kommunikati onsmedel som var vanligt på 1900-talet.
Senare lyckades experterna genom vissa jämförande studier datera fragmentet till oktober 1980.
ter som gick med elektricitet. Eller lektris, som man sa i Bottnien. - Lektris, det är det samma som el?
• Datarullarna vid Hinjärvsjön kom att få en enorm betydelse för vår förståelse av 1900-talet. Det var först genom datarul larna och tidningsfragmentet som vi bör jade inse hur annorlunda man levde på den tiden. Hur - enligt vår tids sätt att se - primitivt man tänkte . Faktum är att jordkällare var nånting ovanligt på 19OQ-talet. Och ännu ovanli gare ville man synbarligen göra/dem.
- Det är samma som el, ja. Och det var något man trodde sej ha hur mycket som helst av på den tiåen. Ck~ när det blev knalt med varan byggde man en ~{)rts jättestora spisar, som kallades kärnkraft vei:k, och där gjorde man ännu mera el. Sen gick det åt helvete.
• - Man vad hade man i stället då? frågade klassens ar.keologifantast när rek torn hade kommit såhär långt i redogörel sen. - Det frågade sej vetenskapsmännen också till en början . Senare forskning har klarlagt , att det fanns en sorts kvlaooara-
- Vi har ju läst om Västeuropeiska ri kets fall, det minns ni? Det här var bara ett hundratal år tidigare. Det började fak tiskt med de här jättespisarna. Sen vet ni ju hur det har gått. Vi fick börja om från början, och i dag tror jag knappast att nån av oss skulle låta lura sej in i [ektrisfällan .
He; tJlllI revyskrivare! SÖU anordnar en revyskrivar kurs i Vasa den 25-26 okto ber. Kursen riktar sig till de som redan skriver revy och till de som är intresserade att börja skriva. . Vi kommer att syssla med
- Hur då?
fOljande saker: Texter i revyn, musiken i revyn, framträdande på scen m.m. Kursen hålles på Arbetarin stitutet adress: Kyrkoesplana den 15. Föreläsare på kursen är: Trygve Eriksson Micha Hieta nen, Kristina Ågren, Guiller
• - En sak begriper jag inte, sa klassens filosof. Det står i tidnings texten att jord källarna höll på att bli vanliga, och det var därf'or man ville ha byggnadstillstånd på dem. Jag forstår inte! - Det har väl ingen egentligen gjOrt. Vetenskapsmännen har nog grunnat på problemet, men ingen vet riktigt varför jordkällarna ansågs farliga forst när de blev vanliga . Om en mänska sparade energi var det tydligen ofarligt, om många gjorde det blev det farligt. • - Om jag hade levt den tiden och byggt en raketavfyrningsramp i Öjskogs-' parken , hade det gått for sej . Men om ra ketavfyrningsramper hade blivit vanliga, skulle man ha krävt byggnadstillstånd? - Så förefaller det. Forskarna står handfallna infor problemet.
mo Michel och Bertel Nygård. Kostnader: Kursdeltagarna betalar själva maten. Ingen deltagaravgift. Anmälan: Du som är intres serad, anmäl d~i till 'teatersek reteraren på SOU:s kansli tel: 961-11 53 72.
ÖKA FÖRSÄLJNINGEN MED ENKLA MEDel:
ANNONSERA
Gun/ög
Dans i Södra Vallgrund lörd. 25. 10. kl. 20.00
ZENITH ~~tv~~
:t.:(.:(.. Lärd. 25.10. kl. 20-01 .
SPELAR
WMWI~
*
*
I
WMWI8A(lM~t\t#iW~ft"ftI4~WMWIWMWI~~.WII"ife.I4~IrIWMt~"'
!!!!!!~~==~
_________________________T_or_S_da~g~e_n_23_._1_0._1_98_0____------------------------~I 4 l
Swankers sköter den "hårda" musiken.
Cleopatra den lugna. Bussar från torget 20.10, 20.40,21.10,21.40.
PRYLBÖRSE~
Vill du sälja, köpa eller byta prylar? Då kan du annonsera i ÖP:s prylbörs! För tio mark får du en annons på högst fem rader (ca 20 ord) Annonsen måste betalas kon tant. Skicka därför med en tio markssedel eller en check.
Dans i JEPPO LÖRD. 25. 10. kl. 20.
EXOM Gratis buss från Jakobstad 1'9.15 via Nykarleby.
Cleopatra
. ' . . q%K"",,",,_ ~~.,...
Torsdagen 23. 10. 1980
I 5
OSTERIIOTTN,SKA POSTE! SÖU:s A&M marknadsför inte
- men förmedlar mycket billigt
Föreståndaren för SÖU:s
artist- och musilterförmed/in
gen - är det en österbottnisk
Stickan Andersson som sitter
inbäddad i sedelbuntar och
(mellan cigarrblossen) mark·
nadsför sina talanger på den
finländska spelmarknaden? Nej, säger Håkan Wester·
mark, A&M:s föreståndare,
A&M lyder under arbetskrafts
ministeriet och vi kan inte ak·
tivt sälja våra orkestrar blott förmedla.
"Det fungerar så länge vi kan samarbeta"
A&M i svenska Österbotten finns i SÖU:s lokaliteter i Vasa. A&M:s uppgift är att förmedl~ artister, dan· sorkestrar och andra program. Alla SOU:s med ~ em· sorganisationer har rätt att anlita A&M. Likaså or kestrar som erlagt en fastställd med lemsavgift. All förmedling är i övrigt avgiftsfri.
A&M :s angelägenheter sköts aven styre Ise som består av sex medlemmar och två suppleanter. - Li ka många orkesterrepresentanter som SÖU representanter. A&M :s ekonomiska förvaltni_ng sköts under styrelsens överinseende av SÖU:s eko nom.
Håkan Westermark: - A&M och SÖU hör på sätt och vis ihop. Föreningar kan nämligen ringa hit och beställa orkestrar och vi skriver ut kontrakt för or kestrarna och föreningarna.
En billig
gen har vi inte anlitat A&M så ofta men de gånger vi gjort det så har det fungerat som det skall . Det glr smidigt när man får ta orkestrarna via SÖU och or kestrarna kommer när de skall komma .
• Vad anser man på orkestersUJan d4?
O Sune Nordlund. Exodus : - Jag tror ingen orkester. kan klaga på det här sys temet. Om man Jämför med andra produktionsbyråer som kan ta upp till 30- 40 % av en orkesters bruttogage så är våra 2 % något enastående. .
Orkestrarna behöver inte heller ringa runt och .ta kontakt med dansarrangörern~ - allt sånt sköts av A&M . Systemet är nog fantastiskt. Ingen tror oss på finskt håll när vi säger att vi bara betalar två procent .
DANSBANDET
BestAllnlngar: A & M Handels8sp. 10 D Vasa
O Kaj Wiik, Exom: l!.tt stort plus är de två procenten vi betalar. In
Ken annan (örmedlinR kan tiiv/a med det hrifet. Del är bra all orkeslerfJriserna Mils konstani sJ alt . det inte blir någon kohandel. Mån'g sidig Gammaldansmusik Före A&M:s tillkomst hade man det synnerligen _ Det är också bra att man får veta av spelnin. besvärligt i föreningarna när man skulle ha tag på en gama nästan ett år framåt i tiden. En nackdel är att artist eller orkester. Tänk bara på allt pappe(~krigan- A&M inte får ringa runt och bjuda ut sina orkest rar, det skulle förstås innebära mera spelningar/ör de och ringande hit och dit . SI'lpper
- Speciellt mindre föreningar har nytta av A&M, oss. efterson de inte har ekonomiska möjligheter att av löna en verksamhetsledare som sköter orkesterbes bekymmer
tällningar. A&M är utan tvekan en billg inrättning för de or - En fördel med A&M är dock att vi slipper allt be
Lasse Dragspel Orgel kestrar som förmedlas. A&M tar endast 2 procent av kymmer med kontrakt och sånt. Allt kommer med
Ruben Gitarr Sång orkestrarnas bruttogage för sina tjänster medan en posten .
O Håkan Westermark:
produkrionsbyrå kan hålla sig vid 10-20 % i me Berie Trummor Sång - Eftersom vi är underställda arbetskraftsminis deltal per förmedling . Henry Bas • Upplever A&M någon konkurrens från teriet kan vi inte ringa runt och marknadsföra vår ar berskraft. Vi måste behandla alla våra orkestrar lika produktionsbyråerna? Håkan Westermark : - I dag är det egentligen bara och får inte köra fram någon speciell. Beställn.Söu:s Ork.f. 961/113572 Hemtal 961/267733 en produktionsbyrå som konkurrerar med oss . Men • Har A&M någon framtid? denna produktio~byrå får inte förmed.la orkestrar - A&M har utan tvekan en framtid så länge vi kan samarbeta inom SÖU som vi gör nu och så länge som tillhör A&M ull SÖU :s dansarrangorer. - Den egentliga konkurrensen finns mellan or fest fördelningen fungerar och så länge ingen utifrån kan lägga fram en bättre lösning. På SÖU :s st}'relse kescrarna, d .v.s . arrangörer köper hit svenska orkest möte den .22. 3. 1964 .beslöt man. att ta u pp frå~an rar. • Vad anser danYlrrangörerna om A&M? om en arttst- och mustkerförmedhng I SÖU-regl. r...:.,, : _. O Jan-Erik Uljens. Fagerö : Den l oktober samma år inledde A&M sin verk - Jag skulle vilja ha en förbättrad marknadsfö sam het. Detta var möjligt tack vare att en viss Sven ring från A&M:s sida . Som det nu är måste man ~II- Erik Glader varit i Helsingfors och övertygat arbetsk tid ringa och fråga vad det är som A&M har att bJu raftsministeriet om det unika att SÖU ämnade för da på. medla arbetskraft och att ministeriet borde ge sitt - Jag tycker att A&M kunde arbeta som Vasa tillstånd . Produktionsbyrå gör. d .v.s. så att arrangörerna fick A&M fick en rivstart, redan under tiden 1.12. 64-30. 9. 196') gjordes 688 förmedlingar och säson · betala på post- eller bakgiro och slapp sköta skatter
inrättning
SVÄNGOM-GÄNGET
, ~.
Jocke vet att
pdk~I~ .
m.
"Fantastiskt billigt O Dan Örndahl, Hoppet UF: - Jag tycker att A&M funktionerar bra. Visserli
Under de senaste åren har antalet förmedlingar via A&M minskat. från 1288 är 1974 till 6') l år 1979. Men det är möjligt att utvecklingen svänger, åtminstone tyder de senaste uppgifterna på det. Hittills i år har A&M nämligen haft cirka 800 för medlingar. LEIF SJÖSTRÖM
l~anSfla..t (·bandet) AVNJUTER DU BÄST PÅ DANSGOLVET -
MEN SNART OCKSÅ PÅ LP-SKIVA.
I' I
•
omväxlande dansmusik
A & M tel. 113572 direkt tel. 34476
I spelar
just den dansmusik som du gil· lar och som får dig att tända.
NÄRPES -Bandet IMED DOM härligaste danslåtarna - SHOW med häftiga rocklåtar däribland egna. Börje Ivars keyboards, sång Johan Heikfolk guitar, sång Johnny Vestling bass, ~ång Johan Erikson gUitar, sång Kristian Häggiund drums Bokningar via: SÖU:s artist o. musikföreningen
1!!!!!~~~~PO~Irr~.~N----------------
____________~TO~~~d~ag~e~n~2=3~.~1=O.~1~9=8=O____________________________ ~ 6
EXODUS
,
Exodus är orkestern, som ända sedan starten kört med en egen stil. Musik Du gillar - och samtidigt musik vi själv gil lar. Exodus-soundet har i många år garanterat trivseln på såväl stora som mindre dansplatser runt omkring i bygder na, och det vill vi gärna att fortsätter. Med din hjälp.
Rexis nya skivst sätter punkt för H:forskoncentra inom skivbransc D Bara detaljer återstår. D Sedan är den färdig. -- Rexin musiikkis nya skivstudio, den enda 16.-kanaliga utanför Helsingfors. -- En toppmodern anläggning, i stort det bästa man kan fä tag på idag, betygsätter R~i mo Kelo, Rexi alltså. D Och berättar att exempelvis Cliff Richard, presentation onödig, gjorde sin senaste LP pä exakt likadan utrustning. / D Längt över halvmiljonen -har Rexi inves terat. D Delvis för att han är intresserad av allt som har med musik att göra, men mest för att bryta den H:forscentrering som faktiskt finns i branschen. . -- Skulle det inte finnas skickliga studio musiker utanför Helsingfors? Det har tidigare varit väldans för grupper utanför vår vita huvudstad att komma i studion för att göra inspel.
SPELAR NYGAMMALT FÖR GAMMELDANSARE I ALLA ÅLDRAR Beställningar via sOu:s ork.f. eller kvällstid tel. 967·13459
•
De har inte hållits öppna kvällar eller helger , så man varit tvungna att satsa arbets· r för att åka ner. . tänker erbjuda möjlighet kvällsinspelningar och wee· ndinspelntngar och kan dess· lätt fixa inkvartering i ho· i samma byggnad . Vi ligger flera tusenlappar H:fors·studiona i kostna· för en LP·inspelning . .. och blir ju resekostnaderna avse· lägre . Redan nu , innan studion ens invigd, är varannan dag fram jul bokad. Grupper komma hit till med från H :fors .. .
Nisses band gjorde fint jobb
tiskt Malaxbandet Nisses. Resul · tatet blev mycket bra , enligt Rexi själv . - Det görs hundratals skivor i Finland årligen som håller säm· re kvalitet än denhär , säger han och spolar fram bandet. Vi lyssnar andaktsfullt, soun· det är verkligen bra , vad jag nu kan bedöma . - Och ännu har vi inte ens börjat mixa .. . Säger Rexi och tittar ut över mixerbordet med en herrans massa knappar och reglage . Nån· ting i stil med en DC-1Q:as ma· növerpanel , skulle jag tippa .
Minsta beståndsdelar Dethär med att spela in en ski va går nu inte bara ut på att man susar in i en studio, river av ett lämpligt antal låtar medan man låter bandspelaren snurra, spolar över allt på kassetter och slänger ut dem på marknaden . Det är långt mera invecklat än så, det måste det helt enkelt vara
~
A&M 961-113572
EN VASAORKESTER MED 5 ÄRS SPELRUTIN PUBLIKFAVORIT I ÖSTERBOTTEN DANS OCH DISCOMUSIK MED STIL KILLARNA HAR VERKLIGEN MUSIKEN "I BLO i DET" UPPLEV EN TOPPENKVÄLL MED EXOM "DEN GLÖMMER DU ALDRIG"
NY SINGEL "OPEN YOUR IEYES" Kommer ut i november
• Frll",/O' luhtI fi"," ",ixerbo,tlet, meJ tie 16 M. lera ",ed Ijudel på ett olal sött och IIis. Döri/nin ralen ",ed de mdnga miita,."a i b~gf'tlnden. S - sån utrustninl,( som dom bul· lat opp i inspelOlngsrummet. I princip gir det i alla fall ut på att man plockar sönder musiken i dess minsta beståndsdelar, filar och putsar tills allt är tiptop och sen fogar man ihop det igen. Och de minsta beståndsdel· arna är verkligen små . Om ex· empelvis vokalisten i ett band frambringar såna där små visslan· de ljud när han pressar rösten i högre tonlägen kan man helt en· kelt plocka bort detdär visslandet ljudet , medan allt annat blir kvar. Man kan lägga på ekoeffekter - hela tio stycken faktiskt - hö· ja och sänka tonlägen, bestämma instrumentens position i rum· men (i stereo), och naturl,igtvis balansera de olika instrumentens volym j förhållande till varann.
O<.h
I:X
inre
i j sound , m lunda in kör m Den tl: ker ,jlI sound I em pclri5 I re kofllOlCl D Cl
tid an s y s[ e nx ~
en mar teknjker över till JJ längrc fl tripp Ö1'tJ verkareos l studio
7
~
Torsdagen 23. 10. 1980 _ ----------------------------------------------~~--------------------------------------------------- ~NIBKA posTEN
,. .
. . . /'.-: .
---~-~
Bokningar: SÖU tel. 115372
DISCO GROUP INFLATION DET ÄR VI Peter Kronman, Matti Risku och Jukka Hakala. Vi har i nästan 2 år underhållit publiken, spelat på tonårs. träffar, ungdomsdanser, julfester m.m. . Vår utrustning är förnyad och Ik ompletterad för att göra stämningen ännu bättre. Ljus o. ljudeffekter är som ni väl vet det huvudsakliga. nu, tiIJr mI1n un mI1n;/)II ptd~t in på band - appa 4ör Illall det ånyo via mi-
xerbordet och mixar ljudet på ömkat siilt och kör;n resultatet på Mastem hå'r i förgrunden, Det lir del bandet som sell skickas till Finnvax i H:fors S011l sköler presJllingen av skivorna,
get sound
- Man börjar komma under fund med denh~r anläggningen , säger Juha och pillar på sina knappar.
hel del annat som jag förstod, 5rsöker hina ett eget ~nting som är annor det .. hitsound" dom Helsingfors,
Inte bara dansband
Studion består av två rum, det Diska kapacireten räc ena med inspelningsutrusrning att producera det och det andra där kören , spel I förekommer på ex- , manslaget, punkbandet, dans f discoplano~ som fö bandet, solisten , horn kapellet , storbandet eller vem som nu vill å världens lIstOr. utnytrja studion , håller tili. marurligtvis en hel del Bland annat Exodus har varit i runa underfund med Ha möjligheter. Inom st,udion ett flertal gånger och' hjälpt till med intrimningen av mt id kommer studio ,ha Laasanen att åka apparaturen, - Resultatet har varit rärr bra, tycker Rexi , Inne i ind on på en kurs och inspelningsrummet råder den ~ i tiden blir det en absoluta tystnaden, till USA och till lrliga seminarium för Runt hela rummet finns 40 ker. centimeter tjock isolering
rummet är fullständigt isolerar. - Det finns inte någon be röringspunkt med den övriga byggnaden som skulle leda ljud , Genom ett tredubbelt glas fönster ser man in i kontroll rummet, där Jari sitter och mixt rar. Kommunikationen sker per mikrofon & högtalare, Inne i inspelningsutrymmet finns en Hammondorgel, ett helt vanligt piano , ett el-piano , syn tetisator, samt en Grand flygel , en sån som ABBA brukar ha med på sina turneer, och en trumser. - Banden behöver bara ha med gitarr och bas , Vid behov kan vi hämta opp det som be hövs från affären, - Dethär blir en mycket be aktansvärd faktor i nejdens musikliv, Denhär regionen har varit borta tillräckligt länge , PETER GRANSTRÖM
Nya skivor kommer det varje månad och listorna följer vi för popularitetens skull.
'"
Hör av er så står vi till tjänast. SÖU el. Peter Kronman 11 59 53 kvällstid:
Det bästa slår alltid ... alltså
Populärt dansband med svängig musik och fartfyllt
scenframträdande från början till slut.
Beställs via SÖU eller 967·42 559, 42325.
ink
TEAMET
======================..~~~~
i Halvåtta! loyd MUSIK FÖR UNGDOM I ALLA ÅLDRAR Kenny Wilson-- keyboards, sång Mikko Eriksson -- bas Tom Andersson - blås, sång Ralf Nordström -- trummor, sång Stef Kamsten -- gitarr För närmare kontakt: SÖU el. TOM 962·42340
Nu har alla som gillar Pink Floyd - och det är väl en hel del efter succe-LP:n The Wall - chansen att njuta av grup pen i Halvåtta. Josper och gänget har dels lyckats snacka till sig en halv timme extra sändningstid, dels fått tag på en hel del sällsynt material om Pink Floyd. - Vi har också intervjuer med medlemmarna i gruppen, låter Josper sig undslippa. Hur det gått till avslöjas inte här. . Sändningen går ut från Yles nya provstudio i stereo, vilket garanterar högklassigt ljud. " ) N ar.
På tisdag inkommande vec ka. Ha/vålla.
Hannu med sin luta fAr flickorna aft tjuta.
Ufu bakom orgeln sig gömmer . 'lid beho'l han bIAsan tömmer.
Tomas med basen leker tror. aft han flickorna smeke.r.
!Make fAr grejorna
bära
i men det är ju dri'lerns ära.
Sjarne gitarren och rösten an 'länder Vi spelar lAtar som är pop när han 'laekra flickor tänder. och Jocke bjuder gärna opp. Tumba med sin pinne gör att Teamet är inne.
Jakobstad - ja det är stället och därifrAn är hela skrället.
Torsdagen 23. 10. 1980
8
Flabbet -
..
För vilSlIr som puhliceras i (jp
"iJlies (/e" hllslllur "ar;e mJnad o&h den helönas med en Il' el ler Ussett efter eget ömRemJI: Shåa dina hI/sill vilSlIr tiO Ro hert WiiR TillrxJilntl4, 67100 /(grlehy LO. .
Orkester
paradens
tidtabell
- r
20.00-20.15 20.15-20.30 20.30-20.45 20.45-21.00 21.00-21.15 21.15-21.30 21.30-21.45 21.45-22 .00 22.00-22.15 22.15-22.30 22.30-22.45 22.45-23.00 23.00-23.15 23.15-23.30 23.30--00.10 00.10-00.50 ·00.50--01.30
Exom Mash Paus, mat Exodus Daizy Cleopatra Sound Cotic Break Zenith Empire Snad Teamet Hope Exom Zenith Exodus
Ring SÖU si spelar vi
OCritico
- Om vi får keikkor blir vi det hårdaste bandet i landet . .. men det iir svårt att komma någonstans frdn jeppis. Mannen bakom de föga blygsamma orden iir Esko jantunen, ledare för jakobstads enda nyavdgenpunkband. Piilomainonta (smygreklam) kallar gruppen sig. Piilom:ai'!onta spelar punk i protest. mot I!assiviteten i stan. - Hiir l stan ",1/ folk bara lyssna pa musik. Inte göra egen. - Punk iir musik med mycket energi. Punk har ett bud skap.
o
.,
Hard Rock
Sallinen
Kauhavalta heavy - rockla Seppo Salllnen • basso + laulu Jukka Salllnen • rummut Juhanl Renko • kltara + laulu
ESKO berättar om .. dedär rasvapäät" (futarna, alltså) som drar omkring ute på stan utan någonsomheIst målsättning. - De sväljer ju precis allt som körs ut från radio och teve . Det är löjligt att veva samma ideer som man hade för 30 år se dan om och om igen, menar Es ko. - De måste snart börja mär ka att vi lever ~ SO-talet. Om det handlar Piilomainon tas musik. Det är en blandning av Pelle Miljoona, Eppu Nor maali, Ramones och egna Iltar . O PIILOMAINONTA har spe lat på skolor, och så var de med på konserten i Socklot för ett tag sedan.
- Det har gått helvetes bra här i stan. Och killarna berättar om de kära fienderna fiftarna som av nån a~lednin~ kommer till alla deras tlllställnmgar, kanske mest för att bråka och visa sin upp skattning med de traditionella enfingersgesterna. - Men de rör sig hela tiden i takt med musiken ... O SPECIEUT många keikkor har Piilomainonta inte haft ännu under det halvår de spelat med nuvarande uppsättning - för utom Esko, Jyrki Merimaa (gi tarr), Jan Storrank (sång), Timo Fagerudd (bas) och Veli-Matti Syynimaa (trummor). - Men vi skulle gärna spela
. Gammal och mogendansare
Pit1omainonta
spelar punk
mot passivitet
på danser. . För att ge något nytt, en omväxling till alla dansband. Säger Esko . På tonfallet låter det som han inte rankar dem speciellt högt . Man kan dansa till punk, på står al)a grabbar i bandet alldeles bestämt. --:- Helt fritt, några Travolta kuvlOt behöver man inte . .. O ESKO förefaller vara en liten opportunist. Han tycker inte alls om passiviteten i J eppis.
FÖR FEST OCH VARiDAG
Kan beställs via A & M eL direkt 967.45283
Låt Nisses få chansen när arrangören ordna.r ~AMMAL·O.MOGENDANSEN Kaj Nyman, bas, sång Nils-Erik Tuomela, gitarr, sång Alf·Johan Tuomela, trummor, sång Jonny Sandsten, orgel, piano
PETER GRANSTRÖM
MANGSIDIG MUSIK
KURT LINDQVIST
JUKKAS S-MANNAORKESTER (från Munsala) - dragspel (orel) saxofon (sopran, tenor, alt) - violin elbas -trummor
- Varför inte börja samar beta och försöka ~öra någo.oting i stället för att duva omknng på stan . Han säger att Jeppismusa inte får någonting till stånd. - Det är bara en helvetes konkurrans mellan banden iJep pis, tävling om vem som ska ha de bästa utrustningen. Varför in te samarbeta i stället.
TAMBORITO
Gammaldansorkestern det svänger om 1) 2) 3) 4) 5)
Stig-Göran Jansson sång, sax Jan-Erik Högnabba gitarr Jan-Erik Emet bas Esko Valo dragspel, el piano Sorri Kaivio trum sång
Kan beställas via sOU tel. 113572 och S·G Jansson tel. 968/75271 el. 75189
Torsdagen 23. 10. 1980
__
~
~------~------------------------------- ~NISKA
POSTE!
Ensalll?
D OFTA har jag läst om ensamhet och depression. Då jag var 14-;:-16 år tyckte jag att jag var ensam och ö.verflödlig. Andå är det först nu som jag vet vad verklig ensamhet är, nu när jag har gjort gentemot samhället och sitter i Blngelse. Jag har ~arit här åtskilliga år. Jag ser hela tiden samma ansikten, det finns ingen möjlighet att fil någon fri, öppen kontakt till en annan fri människa. Det ta~ kol på största delen av livsglädjen och li vets menmg.
D JAG HAR inge någon som skulle skriva åt mej eller hälsa på. Jag har följaktligen filtt lov att till bringa denhär tiden tillsammans med mina egna tankar. När ni unga tror att ni är ensamma, far nånstans där det fmns andra unga mäpskor, lyssna och se på glada mänskor, ljus, snack, skratt ... Frå~ er: - Ar ni verkligen ensamma. Jämför er till exempel med mej. Fyra ödsliga väg gar, galler, samma rutiner från år till år. Utan möj lighet till en av de viktigaste grundbehoven möjligheten att fil tala med en annan mänska fritt och naturligt. D HÄR KAN man inte visa sina känslor, man Det gör du bara du kommer ihåg att det dyr måste vara hård . Utan vidare är det mitt fel att jag baraste som fmns i en mänskas liv är friheten. Större hamnade hit, men med detta brev vill jag fil dej att förlust kan man inte göra än alt förlora den. tänka på hur bra du egentligen har det när du kan D JAG HOPPAS att du tänker på saker och ting gå dit du vill, söka nya vänner . . . När du har din frihet kan du fil all! annat också. också från denhär synvinkeln, kanske kan det hjälpa dej över den värsta depressionen. D DET ÄR onödigt att ty sig till alkoholen när man har problem - det kan jag säga på basen av mina D NÄR FRIHETEN gryr, då dagarna är räknade, gallren sönderbrutna och kedjorna lossade, kan det erfarenheter. Över 7 % av fångarna här i fängelset sitter inne på hända att mitt sinne är så illa tilltygat att jag fort $rund av alkoholen - på sätt eller annat. Själv har farande är en fånge. Då har jag förlorat mig själv. Jag haft svåra alkoholproblem. Jag vet vad jag skriver Jag vill inte rättfärdiga mina brott med dethär om. Du kanske inte hittar din kaveri på discot eller på som jag skriver, det är de inte värda. låt oss älska varann, då ökar vi inte de närmastes stan, men hanrhon fmns någonstans, och söker kanske efter just dej. Om du bara orkar vänta, mär smälta. Helsingfors centralfångelse ker du plötsligt att du mött världens mest underbara . Er vän Jörgen Ingström mänska.
Dansledargruppen meddelar att bussarna till Bennäs och Överesse går enligt följan de;
Bussar till andra ringens danskursar
Bennäs 28.10 och 4.11 (tisdag) Sandsund (Ungdomsgården) 18.}0, Lepplax (Rinken) 18.45. Overesse 31.10 och 7.11 (fredag) Kållby (Handelslaget) 18.15, Yue resse (Kesoil) 18.25, Lappfors (Fel! mansbutiken) 18.45 . O Till AVSLUTNINGEN i Purmo·Gården den 21.11 går bus sarna enligt roljande; BUSS 1. Sandsund 18.45 (Ung domsgården), Edsevö 18.55 (T market), Lepplax 19.00 (Rinken). BUSS 2. KåIlby 19.00 (lhndels· laget), Bennäs 19.10 (SamJingshu. set), Fonby 19.15 (Handelslaget). BUSS 3. Ytteresse 18.30 (Kesoil), Överesse 18.40 (Esse· Gården), Lappfors 18.55 (FeUmans butiken), LiIlby 19.10 (KIacken). Alla bussar går tur-retur och det kostar ingen ting
KORSNÄS KURSCENTRAL anordnar
•
kurs för murare Kursen planeras börja i december 1980 och pågår sex månader. Till kursen antas sökande med minst ett års praktik från byggnads branschen.
- kompetensgivande utbild ning för ambulansförare
WURLiIZE
Kursen börjar 24. 11. 1980 och pågår i fyra veckor. Kursen är avsedd för ambulansförare verksamma inom hälsovårdscentralernas eller annan avtalsenlig sjuktransport som inte har den i J-avtalet föresk rivna yrkesutbildningen. Till kursen kan söka alla i ovannämnda arbetsförhållanden verksamma personer, som har minst 1. förstahjälputbildning FRK I och II 2. två års erfarenhet som ambulansförare före 1. 1. 1979.
WEINBAC
-
:Röster Prova piano hemma Du kan hyra önskat piano för 6 mån. för 150,-/mån. +transport. Om du besluter älg för att köpa pia not krediterar vi dig för betald må nadshyra och transport.
~M "kk' O 'J~ I~I!!~IIKKI U'i
~
yngre laddare '
Kursen börjar 15. 12. 1980 och pågår 5 veckor. Av kursdeltagarna krävs minst ett års praktik i sprängningsarbeten samband med stenbrytning samt minst 21 års ålder.
Vasa·affären Hovrättsespl. 20
TeI.961·117011
-
oljebrännarmontörer
Kursen börjar 15. 12. 1980 och pågår 2,5 mån . Av kursdeltagarna krävs minst 2 års praktik från VVS· eller el branschen. Till de tidigare annonserade kurserna för kylmontörer och grönsak sodlare tas ansökningar emot fortfarande . Ansökningar till kurserna för murare och ambulansförare bör in· lämnas senast 3.11. och till kurserna för yngre laddare och oljeb· rännarmontörer senast 24. 11. Ansökan kan göras på närmaste ar betskraftsbyrå. Tidigare arbets· och skolbetyg bör medtas. Under kurstiden fås undervisning, mat och bostad gratis och dessutom kan reseersättning och utbildningsstöd erhållas .
ARBETSKRAFTSBYRAERNA
"( '!/L #. 'H. #. #. '!/L ~
~MANDAS DISCO~ ~ ~ ~ Varje onsdag fr.o.m. 22.10~ •
~
~
Top·Pop Svängit till de senaste låtarna.
~
~
Orkestrar fred. och lörd.
~
~
I
Manda
~
~ ~~
~
~
~
~
~
.••••
.
den goda matens
~
, ; #. #. #. '!/L #. #.~
o
Vad är skräckfilm? Tja allt är som be
kant relativt. För små barn kan t.ex.
"Snövit" innebära en skräckupplevelse.
De första rörliga bilderna i t.ex. "Ett tåg
ankommer till stationen" (1895) var sä kert en skräckfylld erfarenhet för många av de första åskådarna. Men dessa filmer räknas naturligtvis in te till skräckfilmsgenren därför att en äkta skräckfilm skall innehålla medvetna och markerade skräckmoment..
D Man brukar också dra en skiljelinje
mellan skräckfilm och science fiction.
Skiljelinjen är mycket diffus men fö
renklat kan det uttryckas så att science fic tion är när monster kommer från världs rymden och . skräckfilm när monster uppstår på jorden.
- Filmskdck if ett rillstånd där man uppleTer sis själ. som horad i Disor
nseende. sIui.er den nens.ke film
fonkaren Leif Furuhammar i sin
bok "Filmpåverkan" .
PsymloSertlll är delris oense om
skdcldiJmeos in.erkan pi iblWlaren.
Månp anser au denna sente kan se
upphov rill min psykisb S(öminp
hos Cramnlr alIr barD. Andra ir av
mouart ;bikr. Sluimmandc scener
bo Yar.l bra dirfl)r art de lArer bar nen IÖra av med sin qen insesr och undertryckta insrinkrer. • Ur fiI- Psy&ho. Psykiatrikern Martin Grorjabn me nar renr ay art skriddiImen Jör en sambillsnyrtis insau senom art fylla rerier Dracula" (1931). ert bebo. ay &ror och seniationer 1931 uppenbarade siS oclui den som nuådeos uosdom har srin art B kanske mesr berömda skräcldisureo åHpfosett. Disonsin - Frankensreins mOllSler. Boris Karloff herrer skådespelaren Utlöser som odödlis,;orde der .emodip och mobbade monsuer. latent tillstånd Karloff hette ursprunslisen Billy Pratt. ett namn som ansigs rop EnliJl filmfonbreo Furuhammar låmpliJl Rlr "Tbe KinS or Hol kan näsran alla som rar sjllslis skada lJ'l"ood honor films". 1933 uppdekres " KinS Kons" pi a. en filmuppleYelse indelas i rd ka sin liUa rulboö. Den charmisa jätte rqorier: A) Anrinsen har den drabbade apan vann snabbr publikens sympari indiriden Bu samla känsloladdade och rIiIuw som trickfilmens fOsra sto erfarenherer akrualiserade ay filmen ra underverk. och inre varir rustad art ra emor den p1öulisa sinnesrorelseu. B) Eller ockd har personen lAnJl fOre filmen Yarir psykiskt srötd och p.s.a. filmen udöses ett åUsrind som ridisare Yarir lareor. Furuhanunar mnsrarerar att der lir ,drt att Rlruwsa rilken film som kan ha skadliS inverkan pi ibkådaren ettersom der är inre si mycker fil men som upprör uran det som åskådaren lIiner i filmen.
sen dess. År 1922 skred den Rlnra nmpyren in pl scenen. Det skedde i den ryska filmen "Nosferaru". Filmen har Bu oralip uppfOljare senom hen men B säJs ha lyckau fr:ururilla den fIlUUSylunska JleYen si osymparisk och djbulsk som Dela LUJ(osi i " Mys-
Mördaren inom oss alla År 1944 hade en av alla tiden mm kinda rysare premiär - Spiral uappan. Rqissöreo Roben Siodmak . arbetade enliJ(r den kuslip resen: Det finns en mördare mom oss al·
la. "Spiralrrappan". som av en kriri ker berecknades som "ett enda till bakaMller skrik". handlar om mord
"Tidigare var det kyrkan som hade privilegiet att skrämmas meddjävulen"
Osympatisk kille? Skricldilmen har samla anor rid der h1r laser. År 1914 .isade resissören D . W. Grjffirh "Tbe fim marerpiece of honor" i filmen" Avensins Cons åence" . Filmen bYUer pl den inre hell okinde filmfOrfarraren Edp Allan Poe's betlittelset. Men redan 1908 hade publiken konfronrerars med sluäck6lmen i form n "Dr JekyU och Mr Hyde". Denna srudie i personliSheukl)'Yning har Yarit syuoerlisen populär bland filmskapare. Om man undanrar alla parodier si har Dr Jekyll fOrvandlau åH Mr Hyde i samman1aJl itta filmer
sitta och mysa i sin bors i Transsylva
Dien mnps wn av ett oblirr öde arr
irra om'k rias i dimbeslö;ade sror
srlider.
Frankeosreins monsrer är en pro
dukr av en salen verenskapsmans bi
sarra experimenrerande - lir der kanske monsrreu fel arr byborna har så mn att acceprera a'fVikande?
KinS Kons är err offer fOr eq>loa
rerinsen n u-lIindetna och der ir synd om den harmlösa apan som si binsynslösr urn)'lrjas av kapiraler. Det är ockd synd om varulven som blir uuan fOr hetsjakt bara fOr att han drabbas av hormonrubbninsar yid full.mine.
1935 uppenbarade sig "Varulven i London". Filmen handlar om en .etensbpsman som drabbas av en tibetansk ön och (ye och fasa) ror nndlas till när der blir fullmine. Liksom i faller vampyrerna si bYller varulYSfOresrillninprna pi pmma! folkuo. Här i Norden har man ridisare missWm r.ell. att finnar och lappar skuUe vara specielIr skicldisa pi att fljrnndla siS till blodrörsrip .arsar.
.arul.
Synd om monstren · Esendisen if der svårt ar rycka illa om de monsrer och odjur som hittills preseorerars. Dr Jekyll Sh under p.g.a. sina verensbplisa ambitioner. Dracula är uaJisk i sin ensamher. i sriller fOr arr
i err hyreshus. I filmen härskar friD början rill slur missranken om att vem som helsr kan beg:l vad som helS(. Mor slurer ay 4O-raler ger de ge nuina sksäcldiJmerna .ika fOr en rill rasande dg av såence ficrion . Försr mor slurer av 50-uler gör skräckfil men come back.
Skräcken Alfred? Även om Alfred Hirchcock berrakras som skridens hbmlistare si har han bara sjon tvi filmer som karakrlirise ras som skrickfilmer. Den fOrsla är "Psycho" (1%0). en nog si kuslig mordbisroria. kryddad med Ikuslisa effekrer.
Nån rid eerer premiären beSicks ett mord och mördaren berärrade vid polislorhören arr han plyerkars av "Psycho". Hirchrock rydre att der hela var absurt. _ En människa kan ockd begi err mord eerer att ha druckir err glas mjölk uran att man fOr den..-skull skyller pl mjölken . . . Hirchcocks andra skräckfilm "F:lglarna" hade premiär 1963. Fil men handlar om Bglar i oräkneliJa mingder som ämnar u ur hämnd på miuniskosllikret.
- Är der si underligr qendigen. undrade Hirchcock, så som ri männi skor berett oss mor f:lglarna? Kopierinprna av Bglama i fil mens slutscener lIir vara bland der mm krinnde och kvalificerade rek· nikerjobb som DiSoosin utfOns.
År 1964 srarrade den polsldOdde Ro man Polanski sin yerksamher i USA. Polanskis eser liv har varir kanrat med skrickupple.elser och skandaler och man har ofu undrar om der inre finns err samband mellan hans privadiv och filmernas sksäckvärld. - Absolur inre, säser Polanski. jag gillar starka effekrer, svart kome di och absurd rearer. Men hand lingen i filmerna har inger direkr samband med mitt privarliv. Polanski har chockerat sin publik med kuslisa specialeffekrer. T.ex. i filmen "Repulsion" (1965) hörs rak knivens skärande läre när filmens flicka Slicker den i hyresviirldens kropp.
"Repulsion" är menad-som en all varlig psykologisk skildring av en flic ka som lidet av sexualskräck och beSår tvi dubbelmord . Veckojourna lens Mariauoe ZeuersrfÖm skrev dock i sin 61mruu: - Nigon form av underh:lUning är der inre fdga om, mm en sau niskr skicklig rransplanrerad läkar journal. Polanski sjilv sa: - Der fOremmmer blod i de fles u filmer. Men ettersom der Set ur som kerchup reaserar inte folk. Der är rorsr di v:lldsscenerna blir realis tiska som de reaserar. Och der är på der YUer mina filmer skiljer siS fr:ln andras. (Jmfr med Sam Peckinpah och \'åsrer61men).
1
11
i_______________
T--=o~rs:....:d:...:..:a_=_ge~n_2:....:3_0_10_0_19_8_0_ _ _ _ __ __ _ _ _ _ _ ~!!!=:i.;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;~
Perusungdomar använder Martagården som lokal En eget uuymrne au samlas i spe cielh på kvällarna. det har ungdo marna i Perus . Lappfjärd länge önskat sig . Nu har ungdomarna ~jOrt slag i saken och anhållit av
Uf Svanen Höstmöte söndagen 2. nov ember kl. 13.00 i uf-Iokalen. ,
Martaföreningen i Perus om att få använda Martagården. De får använda en del av den och kommer nu att samlas där 1~2 kvällar i veckan, mmdagar och ev. torsdagar . Gun-Maj Rosenstedt, Stefan Nordman och Kaj Träskvik verkar
som dragare : - Vi kommer eventuellt att bil da en klubb i eu senare skede. Vi kommer då att ansöka om bidrag frm ungdomsnämnden för inköp av spel och dylikt. I måndags samlades man på Mart~årderi
, söndagen den 26. 10. kl. 13.00. 'I Stadgeenliga ärenden.
Utmärkande fOr de senaste årens skräckfilmer är att man lagt ner ett enormt arbete på special effekter . Så var t.ex. fallet med " Exorcisten" (1973). Filmen handlar om en 12 mg flicka som blir besatt av djävulen och man tiltbllar en exorcist, d .v .s. en djävulsutdrivare. "Exorcisten" är en enda stor upp visning i specialeffekter . Den djävulsdrabbade flickan kräks, vän der huvudet hela varvet runt så att det knakar, svävar mtt i luften allt medan möbler flyg~ ~ors och tvärs i rummet. "Exorcisten" är ingalunda den rorsta filmen i svartkonstgenrin. Re dan 1926 sålde "Studenten i Prag" sin själ åt djävulen.
Storalånggatan 41, Vasa tel. 961-110159
Tidigare bara kyrkans privilegium Tidigare har det bara varit kyrkan som haft privilegiet att skrämmas med djävulen men sen Hin Håle dök upp i Hollywood så blir det troligen för att stanna.
'I'
A
F
I våra dar har filmbolagen de tek niska Iorutsättningarna att åstad komma nästan vad som helst i skräckväg. Man är benägen att tro att många bolag jobbar enligt principen "Säg mig vem du är och vi bjuder på det som skrämmer dig ." Men det
KYlkanjJar .ända sen begynnelsen målat djävulen i otroligt fasansfulla penseldrag. <>:ir man in i en medel tid kyrka kan man få se skräckbilder på väggarna som får Polanski och grabbarna att framstå som oskulds fulla amatörer.
Filmen blev en succe framloralJt tack vare regissören Steven Spielbergs skickliga hanterande av oväntade skräckeffekter. I Hajens kölvatten kom "Grizzly" , "Den vita buffeln" och naturligtvis Hajen U.
S
Vad som helst i skräckväg
Det är ingen ide att rorsvara djä vulsfilmerna. Det stinker spekulation om de flesta av dem. Men det är ett intressant fakt~m att de som hårdast kritiserar den här sortens filmer ofta varit med och skapat kundunder laget. .
Svaret är REKLAM. Med rorh:ands reklamens hjälp lyckades man piska upp en i det närmaste hysterisk stäm ning inror premiären. De driftiRll PR människorna lät I.ex. sprida ut att filminspelningen rorsvårades av be synnerliga missöden som bara kunde tyda på att mörka makter hade sitt finger med i spelet O.S.v.
G
U
HALO.IN & ROSE
JAKOBSTAOS BILSKOLA
Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 12145
Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003
Trafikskola
Publikslukare
Kan en sktäckfilm få bättre rek lam? "Exorcisten" blev en kassa succe och Ioljdes snabbt av Exorcisten U och Omen I och 11.
Kursen börjar måndagen den 3 november kl. 19.00.
Trafikskolor i Jakobstad
Roman Po1anskis studie i djävuls dyrkan "Rosmaries Baby" föregick Exorcisten med fem år och anses många klasser bättre än efterfOljaren. " Exorcisten" är dock en av de mest uppmärsammade skräckfil merna genom tiderna . hur kommer det sig?
Reklamen hade sån gec.:Joulags kraft att en religiös gruppering i Vasa gick rakt i fällan. Vid premiären stod man och delade ut flygblad som var nade ror exorcism och djävulskon takt.
Personlig anmälan till kursen kan göras till hälsovårdare Brit ta Kammonen tel. 6411297 kl. 8.00-10.00 månd.-fred. sen ast 31'.10.1980.
Soundar bättre än nånsin med BOSS
Styrelsen
Djävulen - ett säkert kort
Rökavvänjningskurs i hälsovårdscentralens regi anordnas i Malax på hälsovårdscentralen under hösten 1980.
Samarbetskommitten för aktivering av hälsofostrano
PURMO UNGDOMS
FÖRENING håller
ÅRS MÖTE
Malax-Korsnäs hvc kf
1974 simmade plåtvidundret Hajen in på arenan och slukade miljon publik. Hajen kostade 32 milj . dollar att spela in och inbringade 600 m ilj. dollar efter bara ett par års speltid.
Det allra senaste i skräckväg på våra biografer är Stanley Kubrick 's " Shining" . Filmen är ett raffinerat hopkok på cellskräck, förlOljelsemani och en synskhet som verkar lika anst rängd som sierskan i SallOns. TrolS mästerligt spel av Jack Nie holson blir h:ans haltande omkring med köttyxan i höpta hu.AA tröttsamt i längden. Det är inte enbart av lätt nad man suckar när huvudpersoner na undkommer i snötraktor i ftlmens slulSkede.
KPfte:r 'AA. '5T.A~Kr ()f<,1Gl:. cer M(l) DEr~ , Off P1~ UPP .
finns dock ett krux i resonemanget, nämligen att en film som skrämmer behöver naturligtvis inte för den skull vara en bra film.
• Visst UflflS hllfl igen, slrllclfllbbofl Alfred Hitchcocl - lite oför tj~flt, lllnsltr. UIW ShlklmllSlllren .
Österbottniska Posten Österboltnisk ungdomstidning
Jakobstad, Finland
Medlem av tidningarnas
förbund
Tidningen utkommer varje torsdaa
Redaktör och
ansvari, utaivare
PETER GRANSTRÖM
Redaktion Jakobs,atan 13,
Jakobstad, tel. 967·13 ~~~
Postadress PB 27,
68601 Jakobstad
Redaktör i Vasa S-E. Glader,
Handelsesplanaden 10 D,
tel. 961-113522
Redaktör i Sydösterbotten
Berte! N ygård,
Box 21 , 66100 Mala" ,
tel. 961 -651514
REDAKTIONSRÅDET
Alf Snellman, ordförande,
Susanne Lillkull. Karin Blomqvisl.
Brila Svedlund . Ralf Skålar och
Lasse Erikss'lIl .
PRENUMERATIONSPRIS 1980 Helt år.... . .. . .. .. .. ... 30, Halvt le. o • • • • • • • • • • • • • o 20, Skandinavien . . . . .. .. . .. . 40 , Lösnummer .. . .. . . . ..... 1, ANNONSMOTT AGNING
SÖU :s kansli , Vasa.
tel. 961-1\3572 och 115372
ÖP:s ANNONSTJÄNST
Kjell Vesterback
Jakobsgatan 13, Jakobstad ,
tel. 967-11827
Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967 -13555 ANNONSPRIS I texten .. .. . ...... . ...... . 2.60 Efter texten . . . . . . . . . . . . . . .. 2,40 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilla,gspris -,30 spmm och farg. För~nings spalten per rad 1,-. Österbottnis ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tillfogas annonser som in ringts eller som på grund av post försening inte införts i begart num·
mer _
-
.....
I!!!~=~~==~ ' ______________________~To=r=Sd=8~ge=n~2=3.~1=O.~1=9~~________________________~I 12 I
Tango vals och schottis - Jag trodde inte att det skulle komma mer än 10-15 till den här kursen, sa Eivor, och så kommer det 64 anmälningar ren första kvällen! Medelåldern på de dansande i Härkmeri är ca 15-16 år Och Eivor misstänkte till en början att deltagarna var i yngre laget. Men den misstanken visade sig vara obefogad. Både hon och Krister tycker att det gått bra att lära deltagarna dansa. ' Christer trollade fram Calle Schewens vals ur sitt dragspel och kursdeltagarna virvlade runt i salen alltmedan fötterna rasslade som taktfasta maracas Ö1!er dansgolvet och gardinerna fladdrade. Eivor: - Det är mycket bättre att ha levande musik på en dans kurs. Med levande musik kan man nämligen anpassa takten efter kursdeltagarnas kunnan de .-:. det går ju inte om man spelar en kaset t. - En bandspelare innebär också att dansläraren skall springa fram och tillbaka för att sätta på och stänga av bandspe laren när man vill förklara nåt för eleverna. Det slipper vi nu. Danslärarna tycker att ele verna gjort stora framsteg sen starten. Krister: - Huvudsaken är att de blir så säkra på sig själva att de vågar bjuda upp. För att danskampanjen skall lyckas till fullo ' anser Eivor och Krister att det borde ordnas en uppföljningskurs på vårsidan. Detta så att de som gått dans kurserna får möjlighet att repe tera vad de lärt sig under hös ten. - Och nu skall vi dansa sc
hottis!, ropade Eivor där hon
stod mitt på dansgolvet. Chris
ter Sandgärds klämde i med en låt, deltagarna tog ny fart och jag tyckte precis att taklampor na vajade i schottisrakt.
•
/
/'
Waskiasatsar på toppartister, dragshowen After Dark till Vasa? - Vi underhandlar ;ust nu med Bosse P(lrnevik om ett gästspel i december. Efter. nyåret är det nästan klart att tIt kommer att få hit After Dark Show. Också Lasse Berghagen, Sylvill Wrethammar och earlie Norman är aktuella. ' D Direktör R/lin-er Lönnqvist pd Waskia ler lyckligt niJr han fdr berätta om de heta artist 1II1mn han har pd kroken. - Vi har egentligen inget behov av sdda1ll1 här storsats ningar, säger han, vi har till räckligt publik ändd. Men vi tycker att vi bör b;uda vdr pub lik pd nJgot extra ibland. - Kanske är det ocksd nöd vändigt för att upprätthdlla res taurangens goda rykte. - Samarbetet med SÖU nu på fredag kring ' Orkesterparaden tyc ker vi också är ett lyckat sätt att tillmötesgå en viss sorts pu blik och att bredda restaurangens program utbud. ' Vi var litet tveksamma i fjol när SÖU ville få in Orkesterparaden i restaurangmiljö, Eftersom det är fråga om orkestrar som annars näs· tan helt spelar på dansplatser u te i landsorten var vi litet rädda för att de skulle locka hit den typiska "la vapubliken". Det visade sig dess bättre inte vara fallet. - I fjol ordnade vi paraden på en söndag kväll på försök , Det gick över förväntningarna . I år tvekade vi inte alls när SÖU ville samarbe ta . Nu har den här kvällen länge vari t fullbokad. - Det är helt i linje med Was kias målsättningar aH släppa fram österbottniska' orkestrar, säger
Lönnqvist , Enligt min personliga uppfattning förekommer i den här delen av landet ett blomstrande musikliv - alla kategorier - utan motsvarighet. - Då ä'r det en självklar sak att vi vill samarbeta med SÖU kring en tillställnig för ungdom med un ga orkestrar.
Lokala dansband dyrare än proffs
- Men det gäller att kunna sälja Waskia även under vintermåna derna januari-mars. Under den tiden satsar vi på konferenser och på intressanta program, - Programmet i restaurangen bör intressera konferensdeltagarna men vi bör också ge någoming åt hemmapubliken . At vasa borna och åt folk från landsorten.
- Det är därför vi försöker få - Även annars är vi färdiga att bo hit topprogram från Sverige . Nu ka in österbottniska dansband för mera har vi också en agent i lon t.ex . tvåveckors perioder, fortSätter don som bl. a. i höst försett oss Lönnqvist. Det stora problemet med intressanta internationeHa program - främst av typen 'artis har visat sig vara priset. Vi kan få professionella dans ter på k.ommande' . band från Finland eller från konti ...:.. Sådana här veckoartister fört nenten för 25 000-35 000 jänar vi ingenting på. Men så länge ' mklmånad. Därtill fritt uppehälle vi har råd kommer vi att bjuda vår här på hotellet. publik på program som intresserar. En österbottnisk orkester går ut ifrån 3 000 mkllördag . Det är näs Heltokig tan tre gånger dyrare än vad vi nor show malt betalar. De borde hellre jäm föra med vad de kan få ut från de - Sedan vi förstorade nattklub engagemang de får under en ben för ett par år sedan har vi kon månad. Det torde röra sig om 5-8 sekvent gått in för att hålla .en spelningar ä 2 500-3 000 mk . mognare stil uppe i restaurangen - Men som sagt - vi tycker att och en rockigare och poppigare stil vi borde bjuda på vad man kunde i nattklubben, säger Lönnqvisr. kalla 'egna' band då och då här på Denna höst finns fyra interna Waskia. tionella program, som förmedlats av agenten i london, på Waskias Dyra program program. Som 'Höstens artist' be lönar sig inte tecknar Lönnqvist den amerikans ka sångaren Joy loren. Han har - Det är en synnerligen varieran bl.a. medverkat i en Mario Lanca de publik vi vänder oss till när vi film och har en sångröst som myc marknadsför Waskia - både ho ket påminner om den store ido tellet och restaurangen, resonerar Lönnqvist. Vasa är ingen interna lens. tionellt känd stad. Inte ens i fin land hör den till de mera kända. De mesta av marknadsförening en byggs upp kring' 'Vasa - soli gast i Finland", Vasa som som marstad och Vasa som konferens on.
Av inhemska program nämner Lönnqvist '7 seinähulJu~ veljestä' och 'Georg Malmstens musiks vän ner' . Den förra gruppen är en 'hel tokig showorkester' , den senare är engagerad med tanke på lilla jul fester för hela familjen .
Kommer Bosse Parnevik? Men så kryper det fram det däI med Bosse Parnevik och hotelldi rektörens leende blir bredare, - Det är nästan klart att vi får hit Parnevik på ett kort besök i de cember, säger han . Det blir i sam band med att han skall uppträda i Sundsvall. Det torde bli första gången som Parnevik besöker Ös terbotten. - Under vintern skall vi ha några artister från Sverige . Vi un derhandlar med flera och har inte kunnat slå fast vån program innan det blir klart, Till de säkraste inslagen räknar Lönnqvist 'After Dark Show' . Det är en grupp herrar som framträder förklädda till damer . Som bäst uppträder de på Kronprinsen i Stockholm . Efter nyåret är de en gagerade till Brunshuset i Helsing fors. - Det här låter lörstås litet be fängt, säger Lönnqvist, men det är fråga om ett mycket högklassigt program. En verklig PANG: PANG-sak som nog kommer att passa in på Waskia. Andra aktuella namn är Lasse Berghagen. Sylvia Wrethammar, Carlie Norman och Lill-Babs. , - I vinter håller Lill-Babs ledigt men vi underhandlar om ett kort framträdande här. lnhemska artister på kommande är Waskia och Marion Rung och Ami & Håkan . SEG