Österbottniska Posten (ÖP) nr. 43 1981 by Österbottniska Posten

ÖSTERBO-rTNISKA POSTEN Nå·rpes ufs era som storfärening slut:

D D Närpes uf:s tid som storförening går mot siu

slut.

D D Det är uppenbart efter medlemsmötet i

Yttermarkgården i torsdags.

D D Inte en enda röst höjdes mot förslaget om en

delning av föreningen!

D D Visserligen fick mötet endast status av "dis

kussionsmöte' " men spjälkningen är ändå högst

sannolik.

- Det är bäst som sker, tyckte många efter mö tet som tog knappt en timme. Och låt oss för allt i världen skiljas i frid! Se mJ.m ~3

• Marillnne &ch, Per-Ole LundelI och Bror-Gustav Svens; ett eftersnack med leIf Ah/roos (med bdret dt).

"TACK

D D Det är kris inom Smeds by ufo D D Ekonomin är då lig, ungdomsdanserna går med förlust, och styrelsen har svårt att få de äldre med i före ningsarbetet. D D I fjol satsade den unga styrelsen på att "öppna lokalen" som

samlingsställe för ton åringarna. Man hade öppet praktiskt taget varje kväll. D D Nu är det åter stängt sen i somras. D D Problemet är kostnaderna, som inte · täcks aven illa funge rande dansverksamhet. Se sidan 12

NUFS!

D Vi undercecknade öster bouniska orkestrar och medlemmar i A & M .ill .i sa NVFS tår uppsbnnins fOr iniåauvet alt aIWa ned på importCD av rikssvenska dansband.

D för au undcrsuyka dr positiva inställning har vi besl.. ",t ale """ . .j,,"1It' uh lIT 1982 erb;tHkr NUFS e1I spd";,,g liI/ 1981 dn /»is. O NUfS har laSi, ett stq j dtt rikrninS. En nedskär nioS av importen har länge efterlysts fån A & M:s och de 6sterbottmska daosor kcsttamaS sida. D lJmM O 0I11Mi11 D 0iIi& O o.iz, O ThelMnns O ExotItlS O &om D Hope I. O IlIintkwoo D R«j SOIIfJ l

O S_

• Mycket av talkoarbetet ; Smet/sby Kår åt till att reparera sönder,r/aKet gods. Nåt fel på talkoandan ; förenin gen iir det inte. Fr. v. Bengt

Westergård, Karl-Göran Hietanen och & Nygtird.

O O O O O

SmI"t! SIJrO« TUIIUJ

ZettiIJJ MaiII

"iY ~

Torsdagen 29. 10 1981

POSTEN

En dödfödd tanke

D NU NÄR NÄRPES uf spricker är det naturligtvis frestande att leta "syndabockar" . Bland dem som var aktiva i början av fö reningens korta historia, ser ma~ kanske felet hos dagens ·ledning . Bland dagens aktiva har man säkert lika lätt att hitta misstag längre tillbaka. Ett tredje och riktigare sätt att resonera är det som Alf Bäckström gav uttryck för efter medlemsmötet förra veckan .:

D ETT FENOMEN som man talar om i Närpes i dag och som kan ha varit avgörande för utvecklingen nu i höst, är det som man kallar " Böle-andan". Böle uf:s uppståndelse från de döda snses ha varit bidragande till att man också i Yttermark började tänka på en egen byförening. - Men , säjer folk i centrum som jag talat med, vad man kan frukta är ju att det kommer nån sorts uf-krapula om några år, när den första entusiasmen har lagt sej .

- Närpes uf var en dödfödd tanke, men vi var ;u inte ensamma om att tlinka i stora en heter på 6O-talet. Inte lir det sagt att storkom munerna heller är det blista man har hittat på. Så låt oss sväl;a misstaget och gå vidare.

, 'U{-engagemanget

lir fortfarande

starkt på

Faktum är ju att så tycks de flesta resonera. Det posi tiva i hela "spjälkningsaffären .. är att alla tycks ha bestämt sej för att skiljas i frid . Än så länge åtminsto ne har de hetsiga tongångarna varit obetydliga. Det är naturligtvis viktigt , för föreningssamarbetet i Närpes upphör ju inte med detta. Det finns en ring nivå, och det finns också andra möjliga samarbetsom råden, till exempel revyproduktionerna. Då är det viktigt att man också i framtiden, som Leif Ahlroos sa, " kan tal med kvaraar" .

D I STÄLLET för nuvarande Närpes uf kommer det alltså från och med nästa år att finnas tre föreningar : e "ny Närpes ungdomsförening i centrum samt åter upplivade (nybildade) Yttermark ungdomsförening och Rangsby ungdomsförening. Alla tre kommer att starta med ett ekonomiskt minus på 50-60 000 mark. Det kan låta nedslående men är nog inte så farligt som' det ser ut. Man ska komma ihåg att alla tre före ningarna samtidigt också startar med färdigbyggda hus, i centrum och Yttermark vintedokaler, i Rangs by en stor sommarpaviljong . Ingen av anläggningar na är i miserabelt skick, även om diverse renoverings arbeten vore av nöden. Om man vill kan man ju betrakta situationen så att det är tre nya föreningar som startar med att bygga ungdomshus förSO-60 000 mark! Det är inga stora "byggnadssskulder" .

by-nivå"

Naturligtvis finns risken , men frågan är om den är så mycket att frukta för. Ser man på historien så har d~t alltid varit ett ständigt växelspel mellan feststäm nmg och krapula. Också långt före problemet stor förening-småförening blev aktuellt. D AllTID när man har renoverat huset (jfr Böle) el ler på annat sätt tvingats slå vakt om bypositionerna (jfr Yttermark, Rangsby), har föreningspaketet över lag blomstrat upp. Verksamheten har ofta gått hand i hand med ansträngningarna att hålla bylokalen i skick. Sedan har det naturligtvis kommit ett och an nat krapulaår, då aktiviteten har avtagit. Det har kort sagt gått i vågor . Givetvis blir det på lång sikt också så i fråga om småföreningarna i Närpes . AUt annat vore" onatur ligt" . Men det ger ingen orsak till att just nu sörja nämn värt över eventuella krapulaår i framtiden. Snarare har man orsak att glädjas över att "Böle-andan " för närvarande tycks vara så fast rotad. Vad man ska akta sej för är att gå ut och dödförkla ra någon ungdomsförening. Det har inte minst fram kommit under arbete med SÖU:s samlade förenings historik. Det har getts orsak till föregående reviderin gar hela tiden. I själva verket händer det så snabbt på

uf-fronten, att en dokumentation blir föråldrad in nan den är genomförd . I fråga om Närpes blev tre kapitel plötsligt hopp löst föråldrade. ATT ÖVER 300 personer möter upp på ett medlerns möte, kan naturligtvis bero på att man vädrade mot sättningar. Men det kan också bero på att uf-engage manget fortfarande är starkt på bynivån. När det bör jar handlar om den egna byn, ställer man upp för att försvara positionerna; Och där finns kanske grunden till Bäckströms fun dering om Närpes uf som en dödfödd tanke. I alla de tre byarna (centrum för enkelhetens skull = 1 by) fanns det fasta "uf-punkter" att slå vakt om och känna för. Det är givet att man i Yttermark har haft större känsla för Yttermarkgården än för Närpes gården eller Fagerö. På samma sätt har säkert Fagerö känts mest angeläget i Rangsby . Det ligger på det psykologiska planer. Man hör än nu 1981 folk i småföreningarna i Närpes tala om När pes uf som" Mellersta" . Den gamla centrumförenin gen Mellersta Närpes uf:s namn lever kvar i medve tandet. Man kan utan vidare jämförelse också ta exempel från Vörå, där folk ibland talar om Koskeby-lokalen i stället för Vörå uf:s lokal. I fråga om Närpes uf är det väl så att det har fun nits tre" byangelägenheter" och en förening, som man i bästa fall inte har varit mer än en begränsad . del av. D VAD MAN eventuellt kan ta fram här, är SÖU:s i samband med " stortänkandet" på 60-talet. SÖU har ofta framställts som boven i sammanhan get. Naturligtvis var man också inom förbundet som alla andra besmittad med ratiQnaliseringsideer, men en sak är viktig att påpeka. SÖU förespråkade inte nya mastodontföreningar utan snarare samarbetsformer typ Aminne Folkpark. Den grundl~gande skillnaden är att småförenin garna i fallet Aminne kvarstod, och de var alla med från början och startade ett nytt projekt tillsammans. Men också här är det naturligtvis fråga om hur det hela genomförs . Trots en likadan grundtanke blev ju Emet Folkpark en flop . BERTEL NYGARD r~ll

bara 20 procent av sötvattentillgångarna. I de cent är att tillsammans med /liSrJrna se efter hur effektivt ralasiatiska republikerna är vattenresurserna änu allmänheten påverkat lösningen av brännanJe prob knappare. Dessutom har landet i stort sett ett konti lem. .En. sådan g~anskande blick kastade man nyli nentalt klimat, vilket innebär att vattentillgångarna gen I uteraturnaJa gazeta på resultaten av den dis är som störst under vårfloden men sinar under som kussion som tidningen startade knng Bajkalsjön för Ledartexten för två veckor sedan , den som delvis maren, då vattnet som bäst behövs för jordbrullet, ""Y..gt tjugo dr sedan. . och på vintern är otillräcklig för kraftverken. handlade om flodäventyret i Sibirien, var skriven i Sovjetunionen hotas dock inte av vattensvält un Vidden tidpunkten började man nIImiigen bygga " oupplysningens mörker", säjer John Smeds, krets två stora pappers- och massafabriker vid Bajka/. Från der förutsättning att de naturliga tillgångarna nytt sekreterare på Samfundet Finland-Sovjetunionen . jas rationellt. • . de ber,!rda branschernas synpunkt var byggnadsp Ledaren borde lämpligen kompletteras med den sov Det har talats mycket om planerna på att omdiri latsen idea.'is~ med tillgån~ till virke från de stora jetiska synen på frågan, tycker John, och då gör vi väl gera vatten från de stora älvarna i Nordryssland och skogarna I närheten. Fabrikerna skulle snabbt bli det. Sibinen mot söder för att skapa en bättre vattenba lönsamma, ansåg man. Texten om "vattensvälten " är tagen från tidskrif lans. (Se NfS 1/ 81, sid. 56-57). Jag vill dock un Tidnimlen. som fick enerJliskt stöd av liisarna och ten Nyter från Sovjetunionen . derstryka att vi nalkas dess projekt mycket försiktigt. b/.a. flera känJa forskare, menade alt bygget utgjor Det kan bli tal om att ' 'vända" på älvarna. Däremot John S frågar också vad ledarkskribenten - som de elt hot mot Bajkalsjöns ekologi. Massaproduk skulle en del av deras vatten kunna levereras om till förblev anonym därför att mitt namn ramlat bort tionen hör ju till de mest miljöfororenade branscher vattenfattiga delar av landet. Liksom många andra menar med att flodbyggandet skulle ha beslutats på som finns. . . . specialister anser jag att man inte får ta för mycket " en partikongress" . Han upplyser om att sådana har vatten från de aktuella älvarna, t. ex. Petjora och Ob. hållits 1976 och 1981. Enltgt de uppgifter jag har , Allteftersom diskussionen Pågick tvingades minis Av Obs årliga vattenföring på ca 400 kbkm kan man terierna under opinionens tryck tillden ena eftergif skulle beslutet ha tagits 1976. enligt min mening inte ta ut mer än ca 25 kbkm ten efter-den andra. Sist och slutligen byggdes unika John Smeds menar också att man inte ska påstå att utan skadliga återverkningar. Från älvarna i no"a reningsanliiggningar vid de redan färdiga fabriker det saknas kanaler för debatt i Sovjet, detta mot delen av europeiska Ryssland avser man att ta ut na. " Allt tänkbart har gjorts för alt uppnå en full bakgrund av den miljökamp som ägt rum i fråga om 10-20 kbkm av en total årlig vattenföring på ca värdig rening av utsläppen", skrev Literturnaja ga 500. Det låter kanske inte så mycket, men dessa rela Bajkalsjön . zetas medarbeare efter ett besök på reningsverken. tivt måttfulla ingrepp kan ändå i hög grad bidra till är också det från Nyheter från Svojet Exemplet att förbät~ra bala.,!sen i la,!d~ts vattenf!irsörjning och Hela Bajkalproblemet kunde givetvis inte lösas umonen . BERTEL NYGARD därmed till alt losa ett viktIgt ekologISkt problem. · genom lokala aktioner, hur effektiva de än var. Där för antog kommunistiska partiet och sovjetregerin gen 1971 ett mångsidigt miljövårdsprogram för Baj Hotas vi av

ka/.

vattensvält?

Miljökampen

Semjon Vendrov, professor i hydrologi kring Bajkal

Vattentillgångarna är ojämnt fördelade över Sov Tid efter annan brukar man i sovjetpressen på nytt jetunionen. Den europeiska delen, som svararför 70 ta upp problem som tidi/(are diskuterats. Meningen procent av landets ekonomiska potential, disponerar

Torsdagen 29. 10 1981 o

Spirande aktivitet Asa ' Holtnvik ny fältledare i Pedersöre '.

- Det börjar röra på sig, säger ungdomssekreterare Helmer King i telefon till OP. Och räknar upp en hel rad aktiviteter som börjar spira runt om i Pedersöre.

D SUNDBY byförerung ska ombildas

tiU ungdomsförening. Pappiren har gått första rundan tiU pa tent- och registerverket och kommit tillbaka för några små korrigeringar. - Helt normalt, säger King. De lär väl bli godkända ganska snart. Några unga i byn med Tho mas Snellman i spetsen har också under ett par års tid rus tat upp den rätt förfallna loka len så att den nu börjar bli i an vändbart skick. Man har lagt på ett ordent ligt plåttak, sänkt ilUlertaket och isolerat väggarna i serve ringen. Och sist gjort golvet i ordning. Där finns nu 60 kvad rat utrymmen, vilket är unge fär vad som behövs. Pingis, öppet hus och barn kl ubb har hittills stått på programmet. o

:O ·ASA Holmvik har tagit jobb som fåitIedare efter avklarad stu dentexamen och åker som bäst omkring och ser var hon kan dra igång verksamhet. Varmaste projektet hittills är

Edsevö, där den finskspråkiga

~ngdomen skrikit efter utrym men. . - Vi h\U' ett ganska· hå" tryck på oss, de börjar bli ,otåli p, säger King. I aU vä~ening.. "Trycket" bc!står hel' eokek ~i att det inte fmns några I2mpliga utrymmen i Edsevö

- utom fÖfsaoilingeas. Och i

dess utrymmen har faktiskt Itomm_~

UIlgdomsnärrutd

_mmit in. En gång i månaden. Så det är först;ieli-gt att det blir lite otåligt i Edsevö. Församlingen disponerar ungdomsftämodens utrymmen i Sandsund fyra kväUar i veck an . Hyresfritt. - Men att byta tjänster går

tydligen inre, säger King, som hade tänkt sig ett litet byte av utrymmen tills nya skolan i Ed sevö blir klar. Asa Holmvik ska i alJa fall kopplas in och se vad som går att göra för att skaffa .Edsevö ungdomarna någonstans att va ra om kvällarna.

D LEDARIäger för barn- och tonårsledare ska ungdomsnämnden hålla på Bulleråsen i Vasa skärgård den 13-15 november.

- Dessutom gör vi antagli

gen en studieresa till Vasa och

tar oss en ,t itt på ungdoms ut rymmena, ungdomsnämnden och lägerdeltagarna tillsam mans, berättar King, som kom mer att dra hela lägret.

D EN BARN- .

klubb håller på att köra igång i Forsby. Förutom fotbollen och dansverksamheten har den

egentliga ungdomsverksamhe

ten ·legat nere där ett tag, mest

tack vare en ogYlUlsam ., gene

rationsväxling" .

Tunnt med tonåringar helt

enkelt.

D yrrERESSE

Åsa Holmvik heter Pedersöres

nya fältledare.

- Det är bara att ringa upp

och be mej komma ut, säger

hon med adress till alla före

ningar som verkar i kommu

nen.

Sedan ett par veckor har hon

håHit på och kollat upp vad det

finns intresse för i föreningarna

och var hon kan hjälpa till och

dra igång verksamhet.

- I FORSBY har vi en barnklubb

på gång. I Sandsund håller vi på

med en barngrupp och en tonårs·

klubb och i veckan var jag ut till

Lappfors och Sundby ... jag har

inte hunnit med så mycket än ,

Asa skrev studenten i våras och

ville hålla ett sabbatsår från stu

dierna för att se vad hon ska börja

studera.

- Nu just ändrar det från dag

till dag.

- Jag ville i alla fall pröva på

nånting som har med barn· och

tonårsgrupper att göra ... och om

jag trivs så börjar jag studera nåt

som liknar dethär. . .

D STÖRST A problemet just nu är

att hitta ett verksamhetsutrymme

för ungdomarna i Edsevö.

- Det verkar bli problematiskt . Och så står besök i Lillby , Över

esse och Ytteresse på programmet

innan verksamheten sparkar igång

på allvar.

- Bennäs också! Det höll jag på

att glömma bort, då det ligger så

nära. , .

För Dig, som ta hifi o allvar..

Mjölkdrickande

vinodlare

håller på att fixa vioterutrym (Baku, APN)

men åt sig i paviljongens sene Bergsstaden Sjemacha med sina

ring. 20 000 invånare i den transkauka

- De planerat ett ordentligt '. siska sovjetrepubliken Azerbajdz pannrum och sociala utrym jan iii käad .iOr: sina utmärkta vi meR i käHaren ooh·ur mera på ner. Men ändIi sedan sina a~ gång, säger King. förfaders dagar foredtar Sjemachas invånare au dricka enbart mjölk. I forntiden, säger en lqend, rcnoverintJell b~ det dä.remat tämjde folket i Sjemacha lejon oob antagligen inte mycket av. drack lej8ainonernas mjölk. Nu - Del!; är buset mera förfal mera dricker de helst den välgö let än vi anade. Dels har iate rande mjölken. de äldre i byn ställt upp som vi I vingårdaUta kring S;emacha tänkt oss, säger King. odlas varje år 148800 ton drullOf. - Och der är synd efte.rsom Ur den framställs viner sem var be det fmns några ,nycker aktiva römda i deo dåtida världen långt tonåringar i föreningen. . innan Bordeaux eller 80urgQgne PETER GRANSTRÖM hamnade på "vinkarran".

D BENNAS-

NIKK

Nikko är av den åsikten att man hittar Qen bäst återgiv· ande anläggningen bara genom att ,",oggrant lyssna. Om du lHar mera på 'ditt öra än det tryckta. or.det, kom och prov{yssna högklassiga Nikko.

esse

. )

elektriska

68820 Esse tel. 967·62105 Öppet: Vard. 8-17 lörd. 9-13

DANS BINGO

_______________________T_o_r_Sd_a~g_en__2_9._1_0__19_8-1--------------------------------~1 4 . ,; ;r.i i i ai)~1 fJ____ 'i:•.!iti i ij;\ ~t.}. i ij~l • • • • •

1!!!~~==~PO~~~.~N

• ••

. lörc;tag 31. 10.

För dig som vill dansa har vi

efter succen med Riki Sorsa

' Kom och njut av .höstmörkret med ~bolaiids populäraste orkester.

engagerat en riktigt skön dans orkester, för diQ förstås.

Kl. 20-01

* * *,

****

KOM och TRIVS

BUSSAR: Wester 19,15, Lappfjärd, K:stad, Tjöck, Pjelax, Ingves: 19.30 Korsnä~, Harrström, 19.45 Töjby, Rangsby, Nämpnäs. Haglund: 20.00 Kaskö, 20.20 Näsby.

y * * **

* *" ~A.Ai~ KL:20-01

r~~

BUSSAR Haldins från J:STAD 19.40 KARLEBY 19.00 via KRONOBY

EDSEVÖ. ESSE 19.00 via

LAPPFORS. PURMo. FORSBY

BENNÄS.KOVJOK'I * OR AVA I S

19.15 via JEPftO

ÄBf?LANDS BASTA

~,,' 1\ r

SKIVOR FRÅN'

HOPE

Du över 15 är välkommen

JAKOBSTAD -

HÄNG MED OCH INLED HELGEN I VÖRA FREDAGEN DEN 30. 10 KL. 20.00, MED SUPERORKESTRARNA

EXOM

BIO ASTRA kl. 19.00 30.10.

och

Örnens Vingar

1.11. Seglande Bombflyplan

SOUND * BEVAKAD KLÄDFÖRVARING * SUPERSCHYSST STÄMNING

Alholmsg. 4 TEL'14707

* OBS: ÖVER

15 AR

8.11 Bensinstationens Tjejer 15.11

OT: Från Vasa kl. 19.15 via Kvevlax- Vassor- Vörå Från Kaurajärvi kl. 19.00 via Keskis-Oravais

D Overgången

Fredagen den 30. 10 kl. 20.00

dansar vi i

TEAM ET

S OlF

sköter dansmusiken

från 40-talet till 50-taletv ar ljus, optimistisk och oskuldSfull. På skivtallrikarna snurrade populära valser från Amerika och nationen förberedde sig för de Olympiska spelen i Helsingfors år 1952. En annan stor händelse som sp red ett rosenrött skimmer över lan det var Armi Kuuselas erövrande av Miss Universum-titeln.

Ute i vädden föddes den nya rockgeneratiorien och rockmodet vann insteg även i Finland. Däre· mot blev den första rockkonserten som ordnades i Finland i slutet av årtiondet ingen stor succe. ( det fjärde programmet i serien I väntan på bättre tider medverkar (rina Milan, Greger. Kai Lind. Ar ja Saijonmaa, Leif Wager. Lasse Pöysti, Håkan St ren g och Georg Dolivo. Programvärd är Lasse pöystj . O TV 2 kl. 21 .00 på lördag,

-5

T_o_r~~~~e_n_2_9_._10__1_98_1~.________------------

1'_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

DANS I

lördagen den 30. 10. kl. '20.00 med

ZENITH BUSSAR: Strandlinjen från Norrnäs kl. 19.00 via Töjby, Harrström, Taklax, Korsnäs, Peta lax och Nyby. i::Iaglund från Kaskö kl. 19.30 via Pjelax och Overmark.

FUNKT.GR.3/81 Arr.: PÖRTOM UF

***

KOM OCH KOLLA IN "PLEJSET" DÄR "SCHACKET" SAMLAS. VAR?

JO, IN PETALAX CITY, OF COURSE!!!

I SALEN:

EXODUS -

det "sköna" bandet

I PRISMA-DISCOT!

. Lörd. den 31.10 kl. 20.00-01.00

FAROCHISON

... 15 ar... ° I" aOld .grans

direkt from Sweden!!!

BUSSAR: 19.30 Töj by, Harrströrn, Taklax, Korsnäs, MOlpe, 19.15 Sundom, Vasa, 19.30 Sol f, Barkarno, 19.30 Långåminne, Björkells, Kråkbacken, Dropin, Vias, Lenni Back.

Välkommen till

UNGDOMSDANSI

Småbönders Ungdomsförening r.f:s

JEPPO lörd. 31.10. kl. 20-01

CRITIC

•

50-års jubileum

lördagen den 31. 10 -81 kl. 19.00 på den nyrenoverade uf-Iokalen.

Mångsidigt program. Servering.

Dans till musik av HUSBANDET

Ny universitetsstad i Leningrad En ny universitetsstad anläggs vid Finska viken i utkanten av le ningrad. Byggnaderna för observa toriet och datacentralen är redan fårdiga, liksom även längorna för den fysiska och den matematisk- mekaniska fakulteten. Vid sidan av universitetsbyggna derna anläggs ett bostadsområde för 60 000 invånare. Där skall också finnas idrottsanläggnigar, en se gelklubb, en park och en botanisk trädgård.

D Anki är 21 år, men hennes intelligens är på en treårings nivå. Hon är mon goloid, vilket betyder att hon har en kromosom mer i sina celler än s.k. normala individet 47 i stället för 46. Anki bor tillsammans med sin mamma och arbetar i Kårkulla ar betscentral med inpackningsarbe te. Hon är en gladlynt flicka och har lätt att visa sina känslor. Detta år är de handikappades år. Det är värt att fundera på hur • Radion kl. 9.05 på torsdag.

Torsdagen 29. 10 1981

••

TRE FORENINGAR I SYDIN

•• LAPPFJARDS UF UTTERMOSSA UF

, 'storföreningen som satsar pa pa tonanngarna, har problem med ungdoms-'" danserna.

, 'Miniföreningen' , SOln dansar gal11tnaldans l11en är orolig för fratntiden

•

Lappfjärds uf under 60- och 70-

talen har i stort sett varit två sa

ker: framgångsrik dansverksam

het och återkommande revypro

duktioner. Dessutom har man på

senare tid haft en del tonårsverk

samhet.

Dansen har man problem med i dag. Revyn återkommer i år ef ter några års paus. Och tonårsar betet håller man just på och ger mer organiserade former.

D Modern lokal

D Klankas ibland

•

D Uppåt är det däremot i fråga om tonårsverksamhet.

Hugo Ainamäki kan inte erinra sej mer än en danstillställning i Unermossa då han inte varit med och funktionerat. Det gäller att mobilisera hela familjen om det ska löpa. Karlarna som ordnings män och frugan på serveringen . - Värst är det nog att få ord ningsmän och folk som siner j biljettluckan. .

Man vet inte heller vad som blir följden av de nya brandsäker hetsbestämmelserna. Lokalen har inspekterats men resultaten är mte klara.

- o

D Lappfjärds uf:s framtid som dansarrangör är ett frå getecken just nu - Dans i någon form fortsätter vi säkert med, men de riktigt stora satsnin garna på ungdomsdans tar vi nog sluta med, säjer före ningens ordforande Johan Klåvus.

IUttermossa bv i Kristinestad bor det inte me ra än ett 60-tal personer. Ändå orkar Uttermossa

uf hålla i gång en livlig dansverksamhet med ett

dussintal gammaldanser årligen.

O Hur är det möjligt?

. - Nå, vi e ju fyra karar i familjin! säjer fore n~gens allt-i-allo Hugo Aittamäki. Och med ser venngen är det inga problem, kvinnfolket ställer upp bättre än karlarna. .

Uttermossa uf har en relativt mo dern ungdomslokal som har re noverats så sent som 1977 . Huset är rymligt med bland annat ett "förrum" Imötesrum, ett serve ringsrum och en förhållandevis stor festsal. Också scenutrym mena är väl tilltagna , Huset har byggts ut, det var ursprungligen en vanlig bond gård. - Min mamma bodde här, säjer Hugo då vi kliver upp för backen . Lokalen är dels dansplats , dels byagård och allmänt samlin~ hus. Imötesrummet mnanför 10 gången är stolar utradade och ett bord framsan. - Prästen var här i söndags och höll en andakt, säjer Hugo. Uf-lokalen byggdes ut år 1956. Det var festsalen som kom till . Före det hade nuvarande serve ringsrummet varit festsal , och köket hade varit scen . I dag är Ut termossalokalen bra i fråga om utrymmena, men en del förbän ringar borde utföras . - Vi eldar bara med kamin i danssalen , och där borde något göras. Serveringsrum, mötesrum och kök är el-uppvärmda. . Ett annat problem är golvet i serveringen och köket. Det borde förnyas .

- V-i har allvarligt övervägt att sluta med ungdomsdanserna från årsskiftet, säjer Johan Klå vus .

• Hugo Aittamilki Uttermossa uj

alltiallo i

Nog klankades det en del på våra väggar och på taket, säjer Hugo, men inte har vi ju råd med att börja med några vidlyf tiga förändnngar.

Hugo är inte ordförande, han är "bara allt-i-allo" i föreningen . Sonen Alf har tagit på sej ordfö randeskapet på villkor att Hugo " gör jobbet" .

Det gäller att

mobilisera

hela familjen

om det ska löpa

I och för sej har det inte varit något fel på talkoandan i byn, men redan att hålla i ting gam maldansen kräver nästan mer re surser än man kan uppbåda. Det är länge sedan man haft någon annan verksamhet ~n nansen.

Särskilt lite "råd" har man nu sen det blev problem med skatte myndigheterna. - Vi fick betala in 11-12000 mark för an vi inte dragit skatt på orkestergagerna. Vi har haft billiga orkestrar från finska sidan , och inte häxa vi rik tigt att man borde ha betalat in skatt för det. Framtiden för Uttermossa uP. - Ett. stort frågetecken, säjer Hugo Alttamäkl. Nog ska det hända något stort i så fall att fö reningen ska leva vidare . Det är för lite folk här . och om vi lägger av blir det nog knepigt.

Någon assistans från andra by ar är knappast an räkna med . - De har egna föreningar, och vi ser ju hur de har svårt an komma i gång i Ömossa också fast det är en mycket större by. Gammaldanserna i Uttermos sa brukar. ha un~efär hälften finskspråkig publik. Märkligt nog kommer de finskspråkiga nästan inte alls från finska sidan av språkgränsen, trots kona avstånd . Det är från Lappfjärd, Skaftung och andra byar med finskt inslag publiken kommer. - Några språkstrider har vi aldrig haft, över huvud taget in ga som helst ordningsproblem.

A andra sidan hade man nyli gen en ungdomsdans som gick bra ekonomiskt. Så helt inställd på an sluta är man kanske inte . - Vi har diskuterat att satsa hårdare på gammaldanserna. På det sättet kunde vi förhopp ningsvis täcka förlusterna från ungdornsdanserna . Garruneldans har man sysslat med sedan 1971.

Tomt i syd

• Ordförande Johan KlJvus lir

till vardags jordbrukare.

I lokalen finns också en id rottshall , som till en del ägs av IF Länken. Det är i idrottshallen man häl ler tonårsträffarna. som förenin gen nu satsar på. Man försöker få en mer organiserad form på ton årsverksam\:leten. I fjol var det bara öppet-hus-verksamhet, och tonåringarna fick gå och komma som de ville.

Skulle Lappfjärds uf, "storartan

gören" inom Anonde ringen,

sluta med ungdornsdansen, blir Ledarämnen det väldigt svagt med vinterar rangörer över huvud taget längts - Vi har en del ledarämnen bland tonåringarna , säjer Johan . i söder. Korsnäs och Yttermark är Det är möjligt att de kan ta vid de större dans platser det i så fall handlar om , och avstånden dit är framöver och ge verksamheten en fastare form . långa från sydligaste Kristine Hittills är det Johan själv som stad . har lett tonårsträffarna. 25-30 - Vi har nog en viss konkur tonåringar har varit med , och fler rens också från f LOska sidan, me är på kommande. nar Johan. Det finns stora dans Revyarbetet har också kommit platser bland annat i Teuva och i gång . Det är tre år sedan man Kauhajoki. senast spelade revy i Lappfjärd. Uf-Iokalen i Lappfjärd torde De gamla ledarna med Magnus vara en av de största i Svenska Solvin i spetsen , assisterad av Österbonen. Den är i gott skick, Kurt Lillhannus, har tagit på sej ansvaret för revy jobbet. renoverades så sent som 1977 .

III ~

Torsdagen 29. 10 1981

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

,'$måföreningen som dog, men återuppstod från de döda

"Folk har

börjat inse

att man kan

leva kvar

i denhär byn"

D För tio år sedan var Skaf tung uf så död som en ung domsförening kan bli.

ÄR GLlITERPOPEN på väg tillbaka? I alla fall har två av dess "stÖrsta" kommit upp på listor na. Alvin Stardust nosade på singeltoppen med "Pretend' , i början av månaden i England. Gary Glitter har spelat in gam la Crystathiten ''Then He Kis sed Me", en låt som nyligen var listplacerad med Rachel Sweet & I Rex Smith. Gary Glitter sjunger naturligtvis "The She Kissed

D Man blev tiU och med

II " • LrJe

officiellt dödforklarad i Si deby historia, som kom ut

PAUL CARRACK, f.d. Ace och Squeeze (som han just hop pat av från) är numera medlem av GIrIene Carter's kompband. På nya LP:n "Blue Nunll" sjunger han duett med Car/ene och spelar keyboards. "Blue Nun II" har annars pro ducerats av Car/ene Carters" andra hälft, Nick Lowe.

1975. D I dag kan man konstate ra att ryktet om Skaftung uf:s död trots allt var betyd ligt överdrivet.

D Redan två år före dödför klaringen hade en uppryck ning börjat.

• Harriet Iindelöfär ordförande i föreningen och har suttit med i styrelsen sedan 1973/

D För närvarande måste fö reningen anses va~~ en av de aktivaste bland SOV:s små föreningar. Det var en ung styrelse som träd de till 1973 och tog itu med upp ryckningen. Alla i styrelsen var under 20 år! • - Det var kanske därför som man' ännu 1975 vägrade att tro på en återupplivning, säjer Har riet Lindelöf som var med och ledde arbetet och fortfarande fungerar som föreningens ordfö rande. - Fast egentligen märkte man inte så mycket reaktioner från de äldre . Vi öppnade ganska "Iätt" med att ställa i ordning ett "mi nidisco" åt oss, och vi gjorde inte så mycket väsen av oss.

D Bykänsla Senare har de äldre i byn reage rat, och reaktionerna har genom gående varit positiva. I dag kan man påstå att Skaftung uf är en angelägenhet för alla i byn. Det har hänt mycket sen 1973. - Det här huset har betytt så mycket för den här byn så jag vet inte... , säjer Harriet. Det är by känslan aet handlar om. Den är något annat i dag än i början på 70-talet, då folk var ganska pessi mistiska. - Folk har börjat inse att man kan bo kvar också i den här byn! Uf-Iokalen är i dag i gott skick. En grundrenovering genomför des 1976, och det var den som fick de äldre att engagera sej. - Vi började planera en reno vering, och då förstod alla att vi menade allvar, De äldre hakade på och talkoandan var fantastisk. 25 till 30 personer jobbade i lo kalen om kvällarna.

GAMLA HJÄLTAR mår bäst om de får vila i frid. Detta kon stateras efter det att 'ungdoms hjältarna' The Troggs fått en gammal fan's hjärta att blöda när de var i Måndagsbörsen. Gruppen, som mellan 1966--68 plockade fram den ena topplåten efter den andra, t.ex. "WiId

Thing", "With A Girl Like You" och "Little Girl", och som

Renoveringen kostade 150 000 mark. En del pengar fick man från staden, en del samlades i hop i byn, och man fick också hjälp av skifteslaget, som lät de föreningsaktiva hugga skog på dess marker.

D Skuldfri I dag är Skaftung uf skuldfri. Före uppryckningen 1973 ha de föreningsarbetet legat nere helt från 1967. Lokalen stod oan vänd frånsett att medborgarinsti tutet höll båtbyggarkurser där. Även under stora delar av 60-ta let i övrigt och 50-talet hade före ningen fört en tynande tillvaro. Orsaken till nedgången var att både de föreningsaktiva och byns ungdomar över huvud taget ha de flyttat bort. Det var mera re gel än undantag att man for till Sverige. - Dessutom fanns det väl en allmän trO på att uf-verksamhet i liten skala inte var något att satsa på, säjer Harriet. Den unga styrelsen som kom 1973, tyckte ändå att man skulle göra något. Man tog itu med att snygga upp serveringsrummet till ett " minidisco" . - Vi gjorde det väldigt en kelt, målade och putsade upp li te i största allmänhet. Vi hade inga möbler, men sen gick vi

runt och tiggde i byn och folk gav en hel del. Från 1974 och fram till grund renoveringen ordnade man som mardanser i lokalen. Redan 1975 började man också med en mera ordnad verksamhet. Man hade olika fester, man ordnade dans kurser , och man bedrev en viss barnverksamhet.

D Engagemang I dag då man ·har tillgång till en modern uf-Iokal, har ~.lIt det där svällt ut ytterligare. Tonåringar na träffas regelbundet på tisda gar och söndagar. Man sköter sej själva och har en särskild-person vid varje träff som övervakar det hela . . Det som är kännetecknande för dagens Skaftung uf, är att man har engagerat sej i olika by angelägenheter. Man har haft en studiecirkel under några år, och inom den har man diskuterat oli ka byfrågor och vidtagit åtgärder. Man har skrivit i tidningarna, och man har skickat skrivelser till olika myndigheter. - Vi skrev till exempel till te leverket i Skaftung uf:s namn och ville ha en telefonkiosk till byn, och det har vi fått. Vi har jobbat för att få ett hyreshus till Skaftung, och det tycks bli resul tat av det också. Många Skaf tungungdomar bor utanför byn , och ett hyreshus skulle behövas,

Inom studiecirkeln har man ock så jobbat med Skaftung uf:s eg na tidning, som man hoppas ska bli regelbundet återkommande . Ett exempel på byengage manget var väginvigningen för ett par veckor sedan. Förbätt ringen av byvägen var genom förd, och Skaftung uf arrangera de invigningsfest. Det var hög tidlig ceremoni på vägen med bandkJippning, champagne, och sedan följde fest med program och dans i uf-Iokalen. Och framtiden då? - Det finns några 15- till 17 åringar på tonårsuäffarna, som jag tror ska bli kapabla att ta över, säjer Harriet. Ungefär hälften av gänget från 1973 är fortfarande styrelsemed lemmar, men de flesta av dem är med på något sätt. Över huvud taget är förutsätt ningarna nu och framöver myck et bättre än 1973, menar Harriet. Det är en allmän framåtanda i byn, och folk har flyttat hem från Sverige. - De flesta hemvändande har börjat med någon form av småfö retag . För övrigt är skaftungbor na laxfiskare , jordbrukare, forell odiare med mera. Forellodlingen är just nu före mål för en undersökning i folk tingets regi . Man ska ta reda på hur fiskodlingen och en planerad fiskfabrik kan tänkas påverka

då var kraftfulla och vitala är nu blott en skugga av siu forna jag. Det var patetiskt au se och hö ra hur de rent ut sagt misshand lade sina egna topplåtar från storhetstiden. Det är allt tur att man har de gamla singlarna kvar när nostalgin kastar sig över en.

SKIVBOLAGEN har dröjt ovanligt länge med att ge ut Bob Marley material. N u är de i alla fall på gång; singeln "I Know" på Tuff Gong är material som spelades in i samband med "Ras taman Vibration" men som ald rig släpptes. WEA har släppt en LP med åt ta låtar som inte tidigare kommit på platta. LP:n "Chances Are" släpps mot makan Rita Marley's vilja.

er.vJzörsen

säljes: TRUMMOR till salu lör nYbörjare. Rit/g. 96711005.512.5 MUSIC MAN. Bas Ampl. 130 W + 15" högtalare tel. 961 119920.

- ..

Torsdagen 29. 10 1981

••

VART TOIG JOCKEVAGE

-. söv, söv, söv. '.: va, (':lngerar inte micken... nåja ... SOV, SOV . .. Den ramsan, arrangörerna till ära, blev Rock-Berra Lindell, speaker, rätt ensam om. Men annars var stämningen fin redan från start på Orkesterparaden å restaurant Waskia. Där kunde hela uf-eliten beskådas i bästa mundering. Originellast klädd var onekligen spekern Rock-Bena i nånslags punk-utstyrsel i tigerblommigt (!) Mesta tiden tillbringade han i ett skumt hörn av scen, studerande ÖP :s och A & M:s programblad, så att han skulle ha nånting att säga när han presenterade banden... Ibland kunde man se honom ty sig till f.d. kansli boss Håkan Wes termarks goda råd. Gamla goda kontakter (?) hade nämligen givit Hå kan och de andra över marka rna bästa bordet , det närmast scen med utsikt över Vasas färgstarka natt.

D Hafsigt Rock Soap hade den mindre angenäma uppgiften att ackompanjera gästernas intåg i salen, och lyfta upp stämningen till en sådan nivå att Zenith lyckades locka ut de första dansande redan före kl. 21.00. Till "Jag vill ha dej" dansade hela fyra Zenith-supporters. Vårt omdöme om gruppen : En av de bättre för kvällen . Bussigt låturvaJ, men onödigt hafsigt tempo. Lite sloware och kraftigare beat så blir det mycket bra. En av medlemmarna i Bäle-gruppen invid Öp-bordet gav Zenith först tre plus för att sedan höja till fyra. - Vi jämför sedan och diskuterar oss fram till vilka band vi ska väl ja . . : risken är att det blir lite för "gammalt" kans.ke . Vi kunde hålla med om de fyra plusen, men absolut inte om de yn ka två som Vöråbandet (att en kille är från Årvas har vi överseende med) Hope fick av Bäle-killen.

D Vilket beat!

Kvällens bästa låt gjorde Hope. Move il On, tror vi den hette. Texten något enahanda, visserligen , men vilket beat och vilket gitarrsolo han Österberg plockade fram på gitarren. Sen visade" Postin" Österberg att han kan sjunga också. Speciellt i Ledin-Iåten "Efter höst kommer vår", en superskön öronslickare, med faJsettsång och hela mjukis-baletten . - Kan ni, frågade Rock-Berra, förklara hur det kommer sig att ni kommer överens med Årvasbon i bandet. Svaret drunknade i porslinsskramlet - och lika så gott var väl det. Och Ledin-våren fyllde dansgolvet ... . . . som ställde sig i förvånade-ställning när Exoms Rolf Kuula kom intrummande, iskrudad ett paraply och bongotrumma (!), följd av fyra Exomare i joggingdress. - En applåd, sa Rolf, för Rock-Berra. He låsa int rikti t. Exom höll sig till en lite annorlunda repertoar . Inga Gyllene Tider, Inga Magnum Bonum , Inga Freestyle.

• Tore Carlson i Exom tjusade publiken på sin pygel.

• locke fanns inte på paraden.

• Pet.r

mil•

• I Zeni/h spelar Stef Kam sten, Mikko En'ksson, Ra/fie Nordström, Tom Andersson och Keeny Wilson . .Zenith fick - tillsammans med Rock-Be"a - igång publik en på ett tidigt stadium.

D Snack med publiken Exom gav sig också på att försöka få publiken med sig i sången. Rolf snackade med densamma mellan låtarna och försökte till och med provocera fram respons. Annars befinner sig bandens snack - tyvärr - ännu på nivån : - Nu ska vi spela en låt av. . . Exoms näst bästa var en Beatles-låt, med skönsång i stämmor och gi tarrsolon som nästan plockade fram tårarna. Till och med i övre me delMdern började söka sig mot det överbefolkade frimärket (det som Waskia har i stället för dansgolv) . Avslutningen var magnifik. En shottis på en ensam flygel i miniformat med resten av bandet klappandes takt där bakom. Tore Carlson fick heladansgolvet att stäl la sig i shottis-grundställning och bara stirra . Sen drog arrangörerna ner volymen.

D Onödig import Ulf Edfelt, arrangörsveteran från Fors by , sa: - Fortsätter standarden att stiga i denhär takten blir det snart onö digt med Sverigeimpon! Detta efter att rutinerade Exodus, uppkomlingen Snad och Sound spelat upp sin bästa tjuguminutersbit. Sounds "Can I Trust You" fyllde frimärket till sista millin. De tre banden spelade den mesta dansmusiken. Resten av banden lirade med förkärlek discorock . Och Jocke blev helt bortglömd . Rock-Berra klagar över att mickens ljud inte nådde fram : - Mixern vägrar ge mig volym, klagade han för att sedan konstate ra att den svenska discorocken har haft ett mycket positivt inflytande på de österbottniska banden .

>lr en av

berg" . ,'jkael Öster pelar- gitarr • iU . Hope, s

killa~ , er gör han.

och s1ung

Böle uf:s utsända gav Snad tre plus medan Exom fick bara två, lik som Hope. Och Styrox - första gången på paraden - fick hela tre plus av Böle uf. Waskias servitörer briljerade fortfarande med sina språkkunskaper: • Styrox debuterade med riltt - Ja sama suomeksi . .. dansviinlig musik på Orkester· Teamet vägrade spela "I Can Jive " men gjorde en busbra version paraden. Sen fick dom avsluta av Ledins "Something's Missing" . Oj, så bra. det hela också, när varken Ze· Bandet lär för övrigt vara aktuellt för en radiogrej, när och om ni/h eller Teamet ville. Rock-Berra hinner (så nu får han en liten press på sig att faktiskt hin na . .. ) Critic avslutade uppspelningen med rätt dansvänlig musik. Bandet har gjOrt klara framsteg sedan senaste parad . Och kunde också presen tera kvällens enda dam på scen - Anne-Marja Nikula heter hon och spelar keyboards. Var dröjer tjej banden?

Torsdagen 29. 10 1981

. .

~_5)__~--------------------------------------------------~~~~~~~~~~~~~------------------------------ ;::;:::::t:NISKA ~ST.!

- Det har hänt mycket-på tio år. Nån sån här musik hörde man inte på dansplatserna när jag var ung. Orkesterparadens kom-fram-å-säj Bertel Rock-Berra Lindell är imponerad och överraskad. - Pet är så länge sen jag hörde nån österbottnisk dansmusik. På den tiden var det ju bara svensktoppen allt igenom. - Å andra sidan är det ganska mycket likriktat nu också.

etl~ Hertsberg har roligt på scen. Det ks . I 5nad lirar han.

Reportage från Orkesterparaden:

BERTEL NYGÄRD

PETER GRANSTRÖM

D DET ÄR MEST kunnandet och det faktum att man vågar satsa på mer avancerad musik. som Rock-Berra är imponerad av. Negativt är däremot att musiken har blivit mer "internationellt likriktad.". - Orkestrarna nöjer sej inte mera med de tre obligatoriska ackor den, utan man är ganska avancerad till och med ibland. Det är djärva re harmonier än förr . - Jag antar att de vill satsa mer seriöst på att faktiskt bli bra. Kan ske täcks man inte ställa upp och vara dålig nu för tiden. Vad gäller likriktningen talar Rock-Berra om en "internationell gröt". Dansmusik numera blir ofta" rock- och stampdisco' , . - Man märker likriktningen i alla sammanhang, och det är nog ne gativt att all musik blir så lika. Ta countrymusiken till exempel som tar efter rocken, och ta bluesen som också förändras . De olika stilarna tar intryck av varann, och det blir lite förenklat och grötigt. O EN ANNAN SAK är att dansmusik och rock börjar bli samma sak . - Jag var ju med på SÖU-Rock i somras, men inte hade jag ju vän tat mej att få höra en sån här grötig musik på den här paraden. - Det verkar som influenserna från discomusiken fortfarande skul le vara ganska starka. - Men, säjer Berra med eftertryck, skriv för all del att jag är positivt överraskad av paraden! Det är nog skillnad jämfört med den tiden jag dansade i Österbotten! Om skillnaden i fråga om helheten är stor så finns det en sak som inte har förändrats, texterna. - Texterna är nog tyvärr lika bedrövliga som förr. Det är för myck et engelska och kanske också för få försök .att göra egna saker. D EN ANNAN sak Rock-Berra undrar över är att det är så få band som försöker med egen .show på ~cenen . - Vilket dåligt restaurangband som helst i Helsingfors har nån sorts antydan till show. Men det är som dansbanden här inte skulle vå ga försöka. Några band som höjer sej över de andra vill han inte nämna . Det finns 3-4 som är på topp, men vilka det är man gissa sej till.

.:.

- God kvalitet genomgående. Bra "medelklass" på sam dig a band. Inga stora toppar men inte heller några bottenband. Så sammanfattar Martin Uddestrand orkesterparaden. Uddestrand är artistchef på Universum i Umeå och känd som en av ledarna bakom Stuffa-kampanjen i Västerbot ten.

• Hannu Lindblom lir solo gitarrist i Teamet. Fick inte s;unga I Can live denhllr gången.

- JAG TYCKER att alla band "tog sej över ytan" i kväll . Aandra si dan är det inget som slår riktigt ordentligt, som övertygar klart mer än alla andra. En del av förklaringen ligger i det tekniska. Ljuset och ljudet var be drövligt, menar Martin. - För det första vill man se dem som spelar på en orkesterparad. Det skulle ha varit kraftigare spotljus på dem som jobbade på scenen. - För det andra var mixningen dålig. Och så var det den där deci belmätaren som ställde till problem hela tiden. Helheten blev lidan de. - Att man upplever det som inget band skulle slå mer än de and ra, kan bero just på detaljer som ljus, ljud, mixning med mera . Det var inte avgörande, men såna här gånger är de små detaljerna ändå rätt viktiga. D OM REPERTOAREN, musiken har Martin enbart goda ord att sä ja. Han menar att det var fråga om bra dansmusik. - De österbottniska banden kör jävligt fräscht. De tycks vara vakna för vad som händer på marknaden. I sitt programblad har Martin skrivit ned små anteckningar. På Zenith står det till exempel: "bra ungdomsgäng". Hope är "fräscht, modernt och bra disco" . Exom bjuder på "modern dans" och är ett "bra band". Exodus är "dansband" och liknar mest sina rikssvenska motsvarigheter. O PÅ EXODUS Stu det antecknat med "6 d". Det betyder att Mar tin tänker försöka få över bandet till en stor fmländsk afton på Univer

sum på självständighetsdagen. Om dansmarknaden i allmänhet i Svenska Österbotten säjer Martin så här: - Jag är imponerad av geisten och arbetskapaciteten inom SÖU. Men jag tror att arrangörerna skulle vinna på att konkurrera lite mind re . Man skulle enas så att man turvis har dragande namn. Satsar lite mindre när en annan arrangör i närheten satsar hårt, och tvärtom.

1!!!!!~==~PO::~~.~N

______________________T_o_rS_d~ag~e_n_2~9_._10__1~98_l---------------------------------LIO I

MO NACO -

en skön bluff?

o I denna artikel skall vi ta upp några av Monacos kändas te turistattraktioner. D Personliga intryck lovas. D Vi börjar där vi senast blev stående: Vid Casinot i Monte Carlo. D Intrycken baserar sej på några besök gjorda 1980 och 81.

Redan vid trappan till Casinot kan det bli bekymmer. Det skö ter två vakter om. En gång vägrades vi inträde. Kortbyxor non grata. Till vår för våning gled dock äldre kvinnor och män i vita shorts galant för bi. Då detta påpekades för vak ten, preciserade han att det var lapparna på byxbaken som sade stopp . Vårt resesällskap, som slipat sin franska under ett års vistelse i Geneve, tog då fram grova artiJ leriet och sade att hon besökt ca sinon både i Las Vegas och Reno, 'och aldrig Stött på så fåniga reg ler. Vi vinkades in. Väskor och kameror måste lämnas i garderoben. Skylten med "Libre Service" verkade dock tröstande.

D Lök utan smak Själva Casinot är som en lök. Jl! mer smak man fordrar, desto längre in genom skalet måste man. Ytterst finns de enarmade banditerna, sedan tärningsspe len, Black Jack-borden och rulet terna. För att komma in till kär nan, måste man betala 20 Fr och ha respektabel klädsel. Kring de enarmade banditer na flockas äldre människor från alla länder. Likt Gröna Lund och Borgbacken. Tärni,ngarna drar till sej ropande italienare som skriker sina numror var gång tär ningarna rullar på bordet. Ame rikanerna håller en slam på Black Jack, och ruletten samlar upp lite av varje ur människohavet. Man röker, dricker och ropar. Cigaretterna funpas direkt på den heltäckande mattan. Det knuffas och svettas. Den fina in teriören grinar illa till detta marknadsliv.

D Bråk Vi växlar lite pengar och får fel växel. Växlaren spelar dum och vill inte förstå våra förklaringar . Han slår ut med händerna och blir oförskämd . Människor börjar samlas. Vi får syn på en mindre chef och franska experten förklarar för honom att de tre francen i och för sej inte betyder så mycket. Det är en principfråga. Av eu ställe som Mome Carlos Casino borde man kunna vänta sej mera vänlighet och ej billigt lureri. Vi får våra pengar tillbaka.

Vid garderoben återfår vi våra väskor och garderobstanten visar oss en springa i disken, där vi kan betala för den fria servicen. Efter ett längre grävande i fickorna släpper vi i pur jävelskap ned 20 centimes. Mycket sur tam utt~ar då för~ hoppningen att vi nästa gång kan betala lite mer.

D På återseende? Vaktbytet 11.55-12.05. Det vimlar av turister kring slouet. Avlösarna kommer och vi läg ger märke till deras alltför korta byxor och ime så mycket mer p.g.a . alla de framlutade huvu den.

D Palais du Prince Här bor fortfarande Grimaldi famiJjen med Rainer III som furs te .

samma och uppblåsta famiJj vi någonsin hört om . För att få ett bättre intryck, får vi bläddra i historieböckerna, då vi kommer hem.

D Kungligt vax I ett av de många tivoliliknan de souvenirstånden köper vi en pornopenna med två damer som klär av och på sej, allt eftersom hur pennan svänges. Made in Denmark. Vi betalar för en sightseeing i slottet. Biljettförsäljaren kastar med en lång ful ..ramsa tillbaka vårt studentkon vid Åbo Akade mi. Något sådant kon har han aldrig sett . Kön stirrar och generade beta lar vi fullt pris.

D Med gummi och kassett Vi följer den tuggummituggande guiden och stannar i en sal. Hon

försvinner för en sekund for att trycka på en knapp. Kommer tillbaka och lutar sej tuggande mot dörrkarmen. Så knastrar en högtalare ut "information". Vi får veta att "denna sal är inredd i empirestil och tav:Ian till vänster föreställer den och den, som var dotter till den och den och mor till den och den. Till hö ger ser ni den och den, som v~r far till den och den och kUSlfl ull den och den". Jaha. Välkommen till veckopressens gyllene extraktvärld. Så gå.r 20 . minuter med den sämsta SIght seeing vi någonsin varit med om . 20 minuter om den mest skryt-

Alldeles bredvid slottet ligger L' Historial des Princes de: Mqna co. Det lär vara ett märkligt vax kabinett, så vi gnuggade våra händer och tänkte på Tussauds kabinett i London. Men nc;,j. . . Hela kabinettet bestod av GCi maldi-familjens härskare, inkar nerade i banala, gripande skylt dockor med alltför stora huvuden och stående framför urdåligt må lade kulisser. Figurerna skiljde sej inte stort från vad man är van med från skyltfönstren i finländska kläd butiker. De skulle inte ens ha dugt på T1,lSS<i1,lQS

WC.

D Dyrt och bra Musee Oceanographique. Rivie rans dyraste museum. Grundat 1910 av prins Albert l, som reste klotet rum på sina expeditioner och samlade havsdjur. I dag be finner sej museet ' under Jazues Cousteaus ledning. Här får besökaren valuta för biljetten, om man bara orkar sej igenom alla bassängerna ~ montrarna som visar underliga fiskar, valar, dykningshistoria, oljeborrning och vattenkraft m .m .

D Taggigt Ovanför järnvägsstationen finner man den exotiska trädgården_ Jardin Exotique. I inträdespeng en (15 Fr) ingår även besök i droppstensgrottorna . Exotiskt? Tja. Hela trädgården består öl bara kak tusar . Små kaktusar , sto

[

T~o=r~sd='a~ge=n~29~.~1~O~1~98~1~______------------~ ~

1________________________________

iSTERBOrrN,SKA POSTE!

NUFS hemmasegrade i unihocturnering D D Henry Kallviks äkta

Hat-trick avgjorde unihoc-

turneringen i Nykarleby till

hemma1aget NUFS' fördel.

3-0 slutade matchen där

Terjärv var mottagande

part.

D D Henry sköt två av må

len på straff och ett på ett

långskott.

- Annars var Terjärv en st!?r överraskning, tyckte SOU:s instruktör och doma re Bror Jacobson. Ett spelan de lag med en bra målskytt, Jussi Lillrank, som gjorde sex mål.

Välkommen till vecko pressens gyllene extraktvärld ra John Wayne kaktusar, avlånga . kaktusar, run<Ja kaktusar och . .. kaktusar i sådana mängder och former att en tequilaproducent troligen ville falla i extaS. Vi kunde dock behärska oss.

Ytterjeppo, fjolårsmästarna, hade genomgått en kraftig ge nerationsväxling och åkte ut re dan i första omgången mot Gerbys andra lag. Hela 120 spelande hade sökt sig till Nykarleby för att kämpa om titel och ära. Av dem var 20 damer.

Gerby tog d~assen för andra året i följd efter en 3-2 seger över LeppJax efter 2-2 vid fulltid och förlängning, där det tog hela tio minuter innan Gerby kunde göra det avgöran de målet.

- Intresset för Unihoc är stort, tycker Bror . Förutom de

D Herrar

D Damer:

Ynejcppo UF-Gerby UF II 3-6. Gerby UF III-Lepplax NF I 2-3, Kronoby U&N-Karpcrö UF 2-3. NUFS II-Petalax UF 2-4. Terjärv UF-Hellnäsn. UF 6-0, Gerby- UF I-Kållby UF 8-3. NUFS I-Brahegården (K:stad') 5-1, Lepplax II-Brahegården II 5-2.

D Kvartsfinaler: Gerby UF II-Terjärv UF 2--4. Lepplax NF I-Petalax UF 4-8. Lepplax NF II-Gerby UF I 2-6. Karperö UF-NUFS I 3-9.

D Semifinaler: Gerby UF I-Terjärv UF 5-7, NUFS I-Petalax UF 3-1.

D Final:

LepplaxNF-Ytterjeppo UF 4-1. Gerby UF-Terjärv UF 8-4 .

D Final: Gerby UF-Lepplax NF 3-2 efter I förlängning och sudden death. I NUFS segrande lag spelade: Henry KaUvik (7 mll), Fredrik I Backiund (1 mål), Johan Grön (2 ; mål). Perer Nyman (3 mål). Karl- Gustav Jansson (4 mål). Göran Sjö holm, Gustav Häger och Mikael Ju oell (2 mål). I Gerbys damlag spelade: Carol a Syring (4 mål). Nina Smeds (1 m:l.l), Lisberh Gran (1 mål) Annika Ahlskog, Annika Lundsuöm (4 mål) och Lona Lundström (1 mål) . Till bästa spelare korades Henry KalI vik i NUFS och Nina Smeds i Gerby UF.

och

Trappsteg för trappsteg. Ned un der jorden, 60 meter under in gången. Under järnvägsstationen blev det stop och lite historia. Guiden belyste på stalagmiter och stalagtiter och berättade att hela hålet var ca 25 miljoner år gammalt. Specialiteten var Mo naco spaghetti,syltunna stalag miter. Färden påminde om en va,nd ring i italienska katakomber, lika trångt ungefär, men inga lik. Som Beiruts droppstensgrottor , bara mycket, mycket mindre ut rymme.

D Sist och slutligen Men stranden i Monaco är fin . Kanske Rivierans bästa. Vattnet klart och fullt med fiskar. Och ligger man på sin bastmatta med frukt och dryck inom räckhåll, då glömmer man fort både sura väx lare, grinande skyltdockor och gamla kaktusar. I 25 marks khakifärgade byxor från Anttila, made in Hong kong, och med vita tennisskor, börjar man på kvällen till och med att känna sej lite dekadent under solbrännan. . Kanske det sist och slutligen är just däri Rivierans skönhet lig ger? KIM CASEN

r ·.

Resultat

NUFS I-Terjärv UF 3-0.

D Monaco spaghetti

lag som ' deltog hade Pensala och Övermalax gärna varit med, men det uppstod . nåt missförstånd med anmälning arna. Det kunde gå rätt hårt till i Nykarleby . I matchen mellan Gerby II och Lepplax blev hela fem spelare varnade, innan Lepplax tog hem spelet med uddamålet. - Det ville nästa bli för hårt ibland, säger domare Jacobson. Skulle man hålla strikt på re geln om att man inte får slå på klubban skulle det bli avblås ning hela tiden. PETER GRANSTRÖM

• Ola~ "Plast-höno" Krook lägger en straff som ger Kronoby 2-1 t matchen mot Karperö, men Karperö kom igen och vann med 3-2 på en skön lobb,

Stor åtgång på Nya Opel och bytesbilar inkommer DIttIIn 100 A........... -17 röd, snygg, körd 84.000 km 18.&00,-

•gll",1I j

ToyetaCorolIa ......... -73 grön, bra, extra måtaru·

Vörtl.

" Aktörerna bör visa inlevelse' , - Vad är teater? D Den frågan .fick vi besvara när vi deltog i SOU:s teaterkurs iVörå. D Dethär var den andra a v de fyra kurser som kommer att gå före jul inom ramen för SÖV:s teaterutbildning. D Föreläsare var Kristina Å gren och Mischa Hietanen. Mischa utgick ifrån att Ideer + Material + Mänskor = Teater.

Men mellan mänskan och tea tern fmns det odefinierbara. det som känslan måste vara med i. Vi gick också igenom Drama + Publik = Teater, där det också bör finnas gemenskap. Aktörerna bör använda hela kroppen och visa in levelse. Vi fick ett utdrag av Scapins Ra cartya av Moliere. som vi först läste igenom för att sedan spela varsin roll på scen. Vi analyserade. Kristina och Mischa regisserade och lärde oss en massa nyttiga saker. Fler andra härliga övningar hade vi också. Nästa kurs hålls den 14- 15 i uf Svanens lokal i Monå. MONICKA SUNDHOLM

trustn. 10.900,-

L1d11200 ................-17 grön, 1 äg., körd 91.000 km, dragkrok 13.900,0peI1Iecord ............. -70 coupe, röd, helrenov. mo tor 10.&00,-

SubI6 .................. -78 röd, 1 äg., körd 1\3.000 km, bra 14.&00,Opel KIdItt ............"'73 IjM, snygg, renov. m,or 10.800,-

...-------,1iI

Bi-------~i-------~ . =~1~,""kt~ Sub98 ................... -71

Filt 125P ................·17 beige, i gott skick, brun, reg. 10177, körd eI1 ' besikt. 9/81 daS! 38.000 km 1I~~::~___~~7_.900;.:.:.:'_-_ _ _ _.+_1_4_._500...:.:.'-_ _ _ _11 78.000 km, radiokassettspelare, dubbla däck

.......404D ......... -70

vit. bra motor 9.&00,

Öppet 8 -

Filt127 ................... -77 gul, snygg, körd 120.000 km 16.&00,17.30, lö 9 -

Vo/vo24ZL ..............-71

Ij.grå, 1 äg., mycket snygg. dubbla däck

14, mi 8 -

41.900, 19

DYVAASAN AUTOTALO,AB Cirkelvägen 21, tel. 110744

•

. iS' . .T. . . .IITTNIeKA

lEJ 12

Torsdagen 29. 10 1981

~. . .

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• u n I ' . • y u""anvarme I °V 'k F"or f:.attare~. k"Ua ..I~ d yster h ~.t som.st:u:.~tt • I "f• an sa n be'" gransa Sl~, v:- renua fin- •I pa namt/at. a

tt Fy S U on fi..Or un' u do b..O r kO er ,

I I

•I

I I I I

'" ~

•

, '..

. syn pa• ung d omars vard ag, d vs. han /hon tranger .. ' sa f:a uaren sm m .. I'Ig heter som mOl " 'Iigt I. b oken. ' manga pro bl em oc h bes var " kas vaDet verkar som om problem var det enda ungdomar ka n tan ra intresserade av att läsa om. ' Det är sida upp och sida ner med knark, sprit, invandrare, h~nd~app, .~~de illusioner, frarukilda foraIdrar och neuro. ka _c.... . bb tJs ensalluorsorJare mo a- 'aI / k d '. ka d / a: ::;ry~b~r=å~ms:!~

(Petropavlovsk-Kamtjakskij, APN)

Med lagom dos sex drar ungdomsförfattama sina läsare Föräldrarna läser dem för att få lära sig "hurudana ung: • me s~all k~n~~ utny.~tjas på halvön dotmlr egentligen är". Lika idiotiskt som teaterns "Pre- • Ka mbeJatka I FJarr~nl fiosternd· .. Fly~ndagkväll". . • d e. r~arts~tena mns ar pa re-

D PA 150 SIDOR (en ungdomsbok far mte vara langre) utvecklar for-

I I I I I • •

•• ett Sovjeti~ka f?rskare har utarbetat prOjekt for hur vulkanernas vär-

"Ung Nu" brukar det stå på böckerna som ungdomarna för.. 1" "Han dlar om ung d omarna sJa '''1 va "heter d et. vantas asa.

•

I I II I I I I I I

na I sam~allet pressa~ hon/han m I boken . Det sager sig sJalvt att I han/hon mte kan ta sig ur röran forrän de 150 sidorna är fullskrivna. •

= t:=)

nen, killar utan känslor "sombara-vil1-en-sak" , allmänt dåliga hemforhållanden och framfor allt sex i alla dess former.

D TILL ALL I ka h'll bl b k d ' , .. J h • yc a er pro em o stren en pa att ga over. ag ar 'd' b" k k ' 'I" lä k bli lad t. ~~ I e ~~ ~tt oc er.s a ge nagot at asaren., ~ar~n s a .~ av at I lasa. Skonllueratur ska ge tankar och fantasier, Ideer och drommar, de ..ar en ver kl'Ig hets fl ykt, en vItammspruta. . . • Var<or c" ska d a' ung d omen ('I d en man 'c " skr"ap b oc " kerna) I 'o Lk L"aser d eh ar kon f ronteras m e d en"overd'nvet h'ar d ver kl'Ig het I. b"ocker avs edda "'. (or • dem? • Bra ungdomsböcker fungerar i allmänhet lika bra som vuxenböck- • er. "Ulrike och Kriget" och "Ulrike och Freden " av Vibeke Olsson • t.ex. Men varför i fridens namn ska man göra skillnad på ungdoms- • böcker och vuxenlitteratur? I Basta. I A ··r 'mte d essa "" c" be' bl , .. (or unga ,or att gnpa pro eme~ ~ql tasuppr • , . .. ' . . . - .. ' . T.ex . en elvaarmg ska valmte behova fundera huruvl a·hon ska ligga •

med sin pojkvän på lördag respektive han ska köpa kondomer. • . "..

•

D OHA HAR författaren inte tagit stäUning till problemet han / hon -. I

latJvt nnga dJUp -

4000 m.

Till att börja med skall två håL b · ' "'11 I oeras I (oten tJ en av vu kanerna. Genom det ena skall kallt vatten . . d " d ' d' k matas In eqor IS f'a " I en d unkall pannanbia, genom etåns man a d . h tut en d nh"nJng avk ga oc vat· en un er ogt tryc . Enligt experterna skall en enda sådan ångpanna kunna täcka en mindre stads behov av värme för industrin och bostadshusen.

Skaffa en kaja

och du slutar röka

dragit fram. Nej, problemen bara velas fram och lämnas sen åt sitt I (Minsk, APN)

• öde. I - Den som vill sluta röka gör I - Inga pekpinnar för ungdomen, de ska bedöma själva! gormar I rätt i att skaffa sig en kaja, säger I någon. I Pjotr Sytj i Vitryssland. • D VAD GÖR dessa böcker for nytta? Låt bli och skriv alls då om man .ändå. inte vill ha fram nånti!1g, Hemma hos honom hade de I "D.~ handlar om ungdomarna själva, deras personliga verklighet." rycke~,iag. Böckerna är ~~utom skrivna I ~.ågon, ~rts "ung~omsJa~- • nämligen en kajunge. Den tålde • Skrap! . gon~ ,dvs. slang. Varfor ska ~ngdo~r. I~ dålig .~ve~ka. Det.. ar • inte ågarettcök och blev snabbt på • Hur många av oss knarkar egentligen? Hur stor procent av oss beter menm~en att man s~a u~veckla Sitt sprak via böcker, lära sig ~tt anvan- • det klara med att röken kom från I sig associalt alls? da språket vackert, JC(~mskt, ~ttrycksfullt med mera samt fa nya ord. • de vita runda pinnarna, • Det heter också att man måste ge ungdomar Lättlästa ~ker fOr att Slang pratar man, mte skrIVer. I... . I de ska läsa överhuvudtaget. Men jag tycker att man klarar sig nog utan .. .. I ~. dess h!ä1pte det mte ~ar I att Läsa aUs som att sträckLäsa denhär sorten~ ungdomsböcker. D VARFOR AR ungdomsböckerna överhuvudtaget så enkelt skrivna? I husse go~e clgar~tterna. Kajan Tror fOrfattarna att ungdomarna har dålig fattningsfOrmåga? letade alltid reda pa ~em och kasUngdomsböcker är menade for 14-16-årmgar. Det är bara det att I det .är ll~ 12-åringarna som läser dem (ungdomen läser världslitteraDet är vuxna människor som skriver ungdomsböcker. Det är vuxna I tade ut de~ geno~ fo~tret en efI tur numera har jag just fått lära mig. Glädjande!). som recenserar dem också, .. I ten en. Kajan var sa envIS att ~usse • , _ : • • först upphörde att köpa hem agar • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • retter och sedan helt slutade röka.

11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111I11111111111111111111111111111111111111111111111111111' rar . Det ska vara kända showband . Det har förstörts enormt mycket i I fjol varierade danspubliken lokalen . l och för sej har det inte från 7 (!) till 750 personer. l me varit direkt i samband med tonårs deltal hade man kanske 400 perso träffarna utan sent på nätterna och ner; och det räcker inre . - Vi öppnar inte på nytt fö" ofta efter ungdomsdanserna. - Utgifterna är ungefär l) 000 än ekonomin är i ordning, säjer mark, säjer Thomas. Inträde och Smedsby uf:s ordförande Tho Enorm annat ger kanske något över mas Ku,,;, förstörelse 10 000. Det går inte ihop. Om ungdomsdanserna finns det Men ibland går det, till exempel olika åsikter. Faktum är att man när man hade Bad Manners. Då Det är nästan regel att de har ett principbeslut från ett med bryter sej in här och slår 'sönder sa satsade man över 20 000, men det lemsmöte om att inre ordna dans blev trots det vinst över. ker, säjer Peira. tillsvidare. Men det finns också mlinga, bland annat i styrelsen, som menar att man ska fortsätta och satsa ännu hårdare. - Dansen gick nog med förlust i fjol, säjer Thomas, men tyvärr är det väl sli att dansen ocksli är den enda inkomstkällan, om man bara skulle få den att fungera bra.

Bara kända showband drar folk

...

Det som fungerar bra i Smedsby, har visat sej vara de kända show banden . Det vill säja i de fall där man lyckats fånga upp ett band som har fått en spelning på annat håll inhiberad . Då har man kun nat få dem billigare, och ekono min har gått ihop . Österbottniska dansband går inte. Smeds by har fått en dåligt rykte, säjer Perra Bandas som före står buffeten . Danspubliken från landet kommer inre hit. Det är från stan de kommer, och då går det inte med österbottniska orkest-

inte vill komma till Smedsby.

,'Råiva-gäng" från stan' En av de andra föreningsaktiva, Christian Backlund, talar om "en massa råiva-gäng från stan" . Under en vanlig danskväll ställs det storå krav på funktionärerna. - Det är alltid svårt att få .flick or att ställa upp, säjer Petra . Och det behövs till exempel alltid nå

"Smedsb.y har fått dåligt rykte"

- Fast man är ju nog lite skär rad när man kommer till lokalen en slin kväll och inre är säker på om det dyker upp nån publik . .. Man har 30 000 mark i skulder. och det torde finnas många före ningar som har betydligt mer än det . Men så länge verksamheten fortSätter att ge förluster. är det gi vetvis ett problem och man tvingas överväga vad man ska satsa på . 30 000 var också den summa som öppet-hus-verksamheten i fjol började kosta. Av det var bara hä~ften. l) 000 . värmekostnader. Resten gick åt att täcka slitaget på uf-IokaLen I

- En gång hade man pangat 64 fönsterrutor! säjer Thomas. Ibland går förstörarna in genom takluckan . - På tal om inkomster så hade vi en flipperapparat här som gav ungefär l 000 mark i månaden i vinst. Ända tills de bröt sej in och slog sönder den. . . Ned busningen tror man beror på närheten till stan och det fak, tum att Smedsby har blivit alltmer " stadsliknande" under senare år. - Det samlas en massa ungar från stan utanför lokalen. säjer Thomas. Även om det inre alltid är ordningsproblem. så leder det till att den vanliga danspubliken

gon pli flick-WC. fÖr annars blir det problem . - Flickorna är värre än pojkar na, säjer Christian. Medelåldern på dansfunktionä rerna är inre mycket över 20 år. Det skulle behövas mer hjälp från de iUdre. därom är man ense i föreningsledningen. . - De äldre tycker vanLigen att de har gjort sitt och att det är vår sak att driva föreningen nu. Men det är klart, det finns några pålitli ga som alltid ställer upp . - Men det handlar ändå mest om samma gäng . och det fungerar inre i längden . Jag tror nog an det ska gå att ordna dans också i

Smedsby, bara vi fick med lite fler i verksamheten. Trots problemen verkar man ändli vara mest inställd pli att. fortsätta och satsa ännu M.rdare. Signalerna från NUFS som ska pröva en ny ös terbottnisk linje och skära ned pli dyra rikssvenska orkestrar, verkar man inte ta så allvarligt på .

focke trivsammast - men omöilig - Det har alltid 'varit städat där, säjer Petra. De har hållit hån pli ordningen, och publiken har varit en dansande publik. - NUFS har utan vidare större chanser än vi att lyckas med det där, menar Thomas . Ska nån före ning gå in för en ny linje, så måste det bli NUFS. I och för sej dansar jag personligen helst till Jocke-mu sik. Det är trivsammast, men det är en omöjlighet för oss här i Smedsby. Men om man ser det på sikt? Vore det inre skäl att gå in för en gemensam linje , samorganiserade nedskärningar över hela SÖU-fäl tet? - På lång sikt skulle det kunna lyckas, säjer Thomas . Men vi måste klara upp vår dåliga ekonomi JUSt nu . Och då hjälper det föga om dansen fungerar bra om tio år, ifall vi inre existerar då längre I BERTEL NYGÅRD ;:; . Smedsby uf skulle diskutera dansproblemen vid årsmötet pli onsdag kvälL I skrivande stund är det således oklart vilken väg man väljer att gå .

I11111111111111111111111111111111111111111111111111111111I1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

131_____________________________T_Or~~~~~e=n~2~9.~1~O~19~8~1

________

~____----~ ~I o;;..

::oTTNlSKA

Förvirrad inledning -

~STEN

sen en snabb affär

Bästa sättet att nå den österbottniska ungdomen ä{. en

ANNONSIOP

• Leif Ah/roos, Georg &cklu"d och Håh" "Bö/mg diskuterar. om att det kunde vara en fram komlig väg, och mötesordförande Håkan Böling klubbade av beslu tet . Dessförinnan hade han utan att någon protesterade klubbat igenom att mötet var for en spjälk ning. I den ekonomiska diskussionen sa Stig-Olav Sten ändå så här: - Det har varit tal om att lägga ett nytt plåttak på paviljongen i Rangsby i u.e år nu, men inget har hänt . Taket läcker och det är hög tid att göra något . Så nu undrar vi i Rangsby om det inte ännu i höst före spjälkningen kunde läggas ett nytt tak. Mötet föreföll dock inte vilja re sonera på allvar om ytterligare en utgift mitt i dagens trassliga eko nomiska härva . Flera talare efterlyste också syn punkter på byggnadernas skatte värde, men Ahlroos menade att man skulle dela som styrelsen kommit överens om . - Det blir aldrig rättvist ändå hur vi än försöker. Det viktiga nu är att vi kan komma överens så att vi kan tala med varann också i framtiden!

Niirpes uf:s medlemsmöte hq de som känt föregåtts fil/ en del , 'iuntningsmöten " ute i bya, fJII, och det I/fI' med viss spän ning man SflmltJdeS. Omhing 300 personer I/fI, pJ plats i Ytlerma,kgtJrden. F,Jn RAngs by haJe man ImJåtII upp med II/J bNssllIsler. Det hettade till lite strax i början . Per-Ole LundelI, som var med och drev sammanslagningen 1970, gick ut rätt hårt och kritiserade främst ordföranden Leif Ahlroos. LundelI undrade bland annat vem som har rösträtt på mötet, då inget med lemskartotek finns. Från Rangsbys sida talade Stig Olav Sten, som menade att det var fel att kallelsen till mötet bara handlade-om Yttermarks utträde . Rangsby borde diskuteras samti digt. Det tyckte inte Ahlroos, och det verkade som om ingen kunde upplysa om vad som var juridiskt möjligt och hur man skulle förfara .

Diskussionsmöte

D Råddigt

Den något förvirrade inledningen slutade med att mötet gavs en an nan status än det var tänkt. Det blev inte det första av de två möten som krävs för en spjälkning, utan fick bara karaktären av allmänt dis kussionsmöte .

FÖRBUNDETS HÖSTMÖTE som håHes på Jungsborg, Karleby lördagen 14 november 1981 kl. 12.00. FÖredratniR,slistans ordinarie ärenden 7 Föreningarnas medlemsavgifter till förbundet år 1982 8 Föreningarnas bärkraftsklassificering 9 Styrelsens, utskottens, kommttteernas samt revisorernas arvoden och resor 10 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för år 1982 11 Styrelsens förslag till budget för år 1982 12 Val av styrelsens ordförande verksamhetsåret 1982 13 Val av nio ordinarie styrelsemedlemmar och fyra suppleanter 14 Val av två revisorer och två revisorssuppleanter 15 Val av A & M:s styrelse. Sex ordinarie medlemmar och två suppleanter. Enligt reglementet likvärdig re presentation för föreningarna och orkestrarna. Föreningarna har rätt att utse 1 representant per på börjat 25-tal medlemmar dock högst 10 delegater. _1 representant för varje ring - Fullmakt bör företes. STYRELSEN

VALOTOAN

mel-.

Närpes uf:s ordförande Leif Ahlroos informerade om den trass liga ekonomin . Han öppnade den "hemliga mapp" som han har på ståtts sitta på, och gav besked om både tillgångar och skulder.

Håkan Böling: - Jag tycker väl nog att vi kan enas med styrelsen om att den som bor i någon av de aktuella byarna och kommer till mötet. har rätt att rösta. Har man kl arat sej utan kar totek i tio år, så är det lite fånigt att göra upp ett tills man ska sluta .

Det var definitivt ingen rolig " mapp" att bläddra i. Närpes uf har för närvarande skulder på sam manlagt 272 000 mark l Det hand lar om lån , kontoskulder och skat teskulder både för anställda och

orkes trar. Tillgångarna är på sammanlagt

54 000 mark .

Det ocslöts att nästa möte , alltså det första av dc rvå delningsmö lena , hålls i Yttermarkgärden den I december. Det andra delningsmötet blir Närpes uh årsmöte i fe-

D Härva Ingen opponerade sej åtminstone ( der här skedet kategoriskt mot trt'delnings{'rincipen . Mötet enades

••••••••••••••••••• •

Det utspann sej också en något • ., råddig" diskussion om stadgefrå- • gor och andra formaliteter. Särskilt i början var det ganska hätskt lan LundelI och Ahlroos . • Många ville veta i klartext hur man annonserar nästa möte , och • vem som då har rösträtt. Medlemskartoteket har inte fungerat efter • branden 1972, och frågan är om • det formellt sett över huvud taget • finns några medlemmar. Bland annat saknas ordföranden AilIrooS. i kartoteket!

Efter detta lugnade man ner sej, och mötet blev en snabb affär.

Det handlar om en skillnad på 218 000 mark , som man har att resonera om vid delningen . Styrel sens förslag är an man delar skul dern~ jämnt i tre delar , " på vinst och förlust" som Ahlroos uttryckte sej. En tillgång ytterligare kommer

man att ha efter ärets t e vy~ p e l, som kommer att bli al' och givetvis försigg~ i Närpes uf:s regi . Ahlroos räknar med nettointäkter på 6.0-70000 mark på revyn.

Svenska Österbottens ungdomsförbunds medlemsföreningar kanas tit!

••

•

Over 730.000 snabbvinsterl • D essufom 94 veCkovinsterc:o • 2•000 -50 000 mk V8l'Je · vec . •

samt. huvudvi·ns~en som a··r . 'I.' 666.666 mkl

5adan arAssa.... .. lotten. 51tuapa ,I OCh· VIDD o

•

••

• •

•

Någon gång i vinter blir delningen alltså formellt färdi g. Cen tfumområdct kummer d ~ fort fa-

rande atr kvarsta inom Nä rpes uf. I Yttermark och Rangs by får man lov att bilda nya föreningar . då de gamla torde vara avförd a från fö re · ningsregistrtt. BERTEL NYG ÄRD

• • • Å

... • .... ...,

. ,

•

• •

Hos tipsom buden Oy Veikkaus Ab

....

"O mk •• ..I • •

----------------------------_ ...................

Torsdagen 29. 10 1981

Hänt sen sist

och en t i t t framåt • • •

OTitanies

, 'Ungdomsföreningen borde ta mera initiativ och bilda opinion"

heter bandet som medverkar vid orkesterparaden i Lappf järd. Inte "Ti!anik" som det stod i senaste OP! Bandet kommer heller inte från Korsnäs, utan från Kors bäck! Invecklat? - I varje fall är det ungdomsnämnden som arrangerat och Titanies & co uppträder den 27 november.

• Kring temat "ungdomsrörelsen - byns förening " talade ullgdomS1lämndens ordförande Olav Storgård när ungdomsniimnden i Niirpes arrangerade ordföran dekonferens. • Fri/mst var det' ungdomsföreningar som mött upp till diskussionstillfället. Glädjande var dock att även ett par religiösa föremngar hade mött upp till mötet. D OLA V Storgård inledde mötet med au diskutera med de deltagande ordförandena om föreningarn as verksamhet. Han betonade i sin inledning au ungdomsföreningen skall vara en varmans förening : - Föreningen ska kunna er bjuda akti viteter "från vaggan tiU graven". Han medgav arr förenin garna redan i dag har en rän mångsidig verksamhet. - Men ungdomsförenin garna borde ännu mera än tidi gare direkt gå in och påverka li vet i byn . Ungdomsföreningen kan ta initiativ och bilda opi

nion i olika frågor som direkt rör d en egna närmiljön. Olav nämnde här eu positivt exempel , nämligen Böle UF som beslutat au börjat jobba för au byn skall få e u radhus och hyresbostäder. Ingrid Sax berg från studie förbundet presenterade de böc ker och de studiematerial som studieförbundet kan erbjuda studi ecirklarna. Dct var el! di gert kursutbud som Ingrid kunde presentera . - Vi håller alldeles för lite studiecirklar i ungdomsföre ningarna , tyckte Ingrid . Orsa -kerna till dena kan bLa. vara

D Maskros Rockare hinner ännu sända in sina bidrag till tävlingen, meddelar Eki på FSU-kansliet. Tiden går ut den l november, så gå till posten nu med detsamma.

- Hittills har ett tiolal bi drag kommit in, ber'.iltar Eki. Av dem är största delen fr.in Österbotten.

ID Paul Oxley 's Unit uppträder den 3 . 11 i programmet Iltatähti med sången "City of Dream" m.fl. Bandet, som är en engelsk finsk sammaruättning, har un der vårens festivaler stigit fram till ett av Finlands populäraste band . Deras första LP "Living in the Western World", som kom ut under hösten har fått sy nnerIigen gott mottagande både i Finland och utomlands. I Paul Oxley's Unit spelar fr .v. Brian Hammond, Jan-Erik " Janne" Romberg, Paul Ox ley , Ulf "Uffe" Enberg och KjeU Ekholm .

• Studiekonsulent ftlgrid Saxberg berättar för Pörtom UF:s ordfÖra,Jde. RUfle Storbäck, om den litteratur som studie centralen kan förmedla i höst. an ordet studiecirkel låter så formellt och skolaktigt. - Vi borde kanskc mark nadsföra cirkl arna mera som diskussions- och·debalt forum.

Ordförande konfer.ansen av slutades med att ungdoms sc::kreterare Lisbeth Saxbc::rg ta lade om ordförandens uppgif ter. HANS HORTANS

Festen kommer att bjuda på ett mycket omväxlande program med lokal anknytning. Musiken svarar byns spelmanslag och ungdomsband för, skolbarnen deltar med sång , liksom hoppeligen också publiken. Onni Välimäki, 50-årig f.d . Småböndersbo, aktiv inom idrotts- och ungdomskretsar i N:kbynejden står för festtalet , Heimer Furu för en korr historik och Rag nar Granvik för festkrönikan.

Onni från Småbönders festtalar på SO-årsjubileet

Festen avslutas med dans Som kuriositet kan nämnas, att Oy Yleisradio Ab:s avdelning for vuxenutbildni·ng kommer att banda hela tillställningen som hjälpmedel för svenskastudcrande fiflSkatalande. .

o Den 11 oktober 1931 invigdes i Småbönders den nya föreningens lokal med ~mp~ och ståt. D Nu, femtio år senare,. är det dags atrorbe~da Sej (ören "nyinvigning" efter so~ otalIga Dessutom kommer arbetsgruppen att göra ett repor taJkotiinmar, samtidigt som det är dags.• 50-års- . tage som gäller byn som typisk österbotmisk, syenSk '. jubileum lördagen den 'B. lO. Id. 19. •~ med finskt inflytande fråD grannkommunerna.

o lJlI...

~~~il5i!5i!!ii!!I222Si!!i225Z5i!2225~~5i5i!5i§!2S22S525i!2iii!Si!2225i!2SC!2Si5i!Si~i!ii!iö!2!ii!iZ22SZ22Sirsf' . t,' ~Il/i't/J

_1i:..'Kt /(j,,- ~~ ...~ Ii ~If . .'1~~ lllb

tona'rr: s-t ln,·g et'.. O

D D Det ska handla om film på SÖU:stonårsting i Lappfjärd den 31

--:- VI BÖRJAR tinget med att se filmen på biogra fen i Lappfjärd berättar instruktör Hans Honans . Sen går vi till folkhögskolan och fortsätter där. . "Vill du se min snygga navel?" är en dansk pro duktion . pen handlar om en 9:e klass som åker på lägerskola djupt in i en skog nånstans i Sverige, Hu vudpersonen är Claus och filmen skildrar hans för hållande till Lene och de problem han har att brottas med .

" Vill du se min snygga navel?'"prisbelönades vid Nordiska filmdagarna i Liibeck 1979. O EYfER FILMEN kommer tingsdeltagarna att få höra en inledning av Eki Häggman, FSU . _ Han ska ta upp problemet med ung?omarnas

·.·.·.·J\l'..,...·•·•·•·•·...

••••••....J'h·...•...

~Gr$~ ••••••• : ..•••••• '~. lO .

ll.

·~~~~::: ·: : : :~ ::::·t!·/~~:l:· ..... ...... '. Id ~/~

~"-"

10'~5'

...... , .... Iq' 11'00 '

OK1[O~ i~~:~··Iq~ >~~~~.' fiss ,--.I·~O .....•.....

ber. D D "Vill du se min snygga navel?" heter filmen man ska se och diskutera.

D D Det är en film om ungdom, känslor, kärlek och kärleksbekymmer, och

den har väckt stor uppmärksamhet ute i världen.

•

k- .

...

)'0

-'I" h dl ~4) ~N}'.: <vG~l" fj·lJnan . ar i!!:~~'. 9.~:::,:"." .

O· m

~~ii5!5i!22!ii!Sa!iC!2525l§i!5i2ii!!ii!22Si!!5l22Si!!5i!225~ ~Se,n

"'Ot-.

•

osäkerhet och hur den utnytti,as kommersiellt, säjer

Hans. Det kommer delvis att handla om en rapport serie som Statens ungdomsråd i Sverige har gett ut. Sedan blir det ett' par korta inlägg om filmen av någon från tonårsrådet; och på de~ följer gruppar beten. .. - Viska fundera över en del frågor med anled ning av filmen. Vi räknar med att jobba en timme ungefår, sen blir det diskussion och slutsummering . . O BUSS KOMMER att ordnas ge~om Österbotten.

Bussen är gratis ()Ch rutten beror av vem som anmä- '

ler sej. Mat och kaffe betalar man sjä ~v (eller den eg-

na fOreningen). _ ' ..

Anmäl dej till Hans 'Honans på SO U-kansliet i

Närpes, tel. %2-41 221!

......................................",........J'h..............,.............

~·.·J'J'.·tI'.·tI'.·.·

w1'. ................., ••••".............................................................

1_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ __T_o_r_s_d...,:ag :::e_n_2_9_._1_0_1.:.,.9_8_1_____________

Jakobstad

~ FJÄLLVAGNEN ~ och FLIPPER

Inhemska o- internationella artister VASA PRODUKTION 961-119920

CARAVAN SHOP Bennäs tel. 967-77 373

VASA, NÄRPES

SERVICEST ATIO NER

RESTAURANGER

nOCK Tjöck bilservice Serv.station - Bar Bil el.avdelning Tel. 962-23586 -

oyhaldinab

Den ledande restaurangen i Sy dös ter botten

Gästgivars

elhuset med service

Närpes Philips återförsäljare JANNES VIDEO-TV KB

Den ledaO(~~ restaurangen i norra Osterbouen

Tel. 961-118344,962-42321

HÅRVÅRD

NÄRPES

JAKOBSTAD PHILIPS • PIONEFR GUSTAFSSON AB TEl. 967-10544

VASA, NÄRPES Nya Volvo och bytesbilar

Tel. 961-56 150

Radio & TV firmor

SOLIFER husvagnar

VÖRA

TASSEN

Tel. 962-41421

NÖJESSTÄLLEN ORAVAIS Moderna

Tel. 962-41480

ARVASGARDEN

VASA

tel. 961-53142. Oravals uf

musikbranschens specialaffär PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN

65100VAASA-VASA10 11'110168

Mötesarrangörer Väl': PURMOGlRDEN som mötesplats PURMO UF

k a

Tel. 961-221 155 Tel. 962-42 445

MOTORCYKLAR ,.----·MP ....

cc:::=.. .~:~~!; ==:? ) ~

Teuva tel. 962·71 290

BLOMMOR VÖRA Blommor & Gåvoshop BLOMSTERTJÄNST Vörå tel. 961 ~ 56 460

MC specialisten

KRISTINESTAD Kristinestads Akvarieajjå'r Östra LJnggatan 7 tel. 962-12504

INGVES .BUSSAR

INGVES RESOR

Tel. 62-4204R

MÖBLER VÖRA

Förmånligt möbelhus

STIGS MÖBEL 66600 Vörå tel. 961-56 379

NÄRPES

MÖBELAFFÄR

och TAPETSERING

I@~ lIr }!~B

IYIÖIELfidR tel. 962-42 130

Österbottniska Posten Österbottnisk ungdomstidning

Jakobstad , Finland

Medlem av ridningarnas

förbund

Tidningen utkommer varje torsdag

Ball•• Ralar Terjärv tel. 968- T; 168

AKVARIEAFFÄRER

VASA Honda motorcyklar, service och delar.

ELECTRO·CAR Olympiagatan Vasa tel. 961-120793

Redaktör ocb

ansvarig utgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsgatan 13,

Jakobstad, tel. 967-13 555

Postadress PB 27,

6860 l Jakobstad

Redaktör i Vasa S-E. Glader,

Handelsesplanaden 10 D,

tel. 961-113 522 Redaktör i Sydösterbotten

Bene! Nyg.l.rd,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961-651 514

REDAKTlONSRÄDET Alf Snellmari, ordförande, Susanne Lillkull, Karin Blomqvist, Brita Svedlund, Ralf Skåtar och Lasse Eriksson .

PRENUMERA TlONSPRIS

1981

Helt år .... ............... ... ...... 40. Halvrår ... .. ............. ....... .. 25. Skandinavien .. , ..... . , .......... 50. Lösnummer .... .... , ... ,.... . .... 1. lO

PJB I n,.."","1

1978 United Feature Synd,cate . Inc

~~~~~~~~~~

~A.HOLM:~

KY RAHNAS ro

VÖRÄ Dam- och herrfrisering SALONG HEIDI tel. 56 760 el. 56 742

G U

S T A P

POST~;

NÄRPES

VASA Ny adress

VASA Orkesterförmedling A&M Vasa 961-113572

RESEBYRÅER

BILAFFÄRER

ARTISTER

:2e:::rn.. -~

ANNONSMOTTAGNING

SÖU:s kansli . Vasa

tel. 961-113 572 och 115 372

ÖP:s ANNONSTJÄNST

Raymond Wesander

Marketing'

Jakobsgatan 13 . Jakobstad.

tel. 967-11 827

a r

Annonser bör inlämnas senast

måndag k'l. 16

KASSA OCH BOKfÖRING

Jakobsgatan 13 , Jakobstad •

tel. 967-13 555

n s

ANNONSPRIS

g å

r n

I texten ............... .. ... .. .. .... 2,90 Efter texten..... .. . ........ .. ..... . 2,90 Bestämd plats - ,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm , tilläggspris -.30 spmm och färg . Förenings spalten per rad 1.- . Österbottniska Posten ansvarar inte för ev . skada som tillfogas annonser som inringts eller som på grund ' av postförsening inte införts i begärt nummer.

E!!!!!~=~~~~=~~~~~'=' " _____________________T_o_c_sd~ag~e_n_2~9_._10~19~8_1________________________----~I 16 o

FÖR NÅGRA dagar sedan salt jag på en restaurang i Helsingfors och iakltog några herrar som åt knackkorv med potatismos. ' De var oklanderlig klädda. var korrekta och srela och säkerr mycket väletablerade i samhället. Hursomhelst, när de försökte hantera de långa slemmiga korvarna, som pinglade i gafflarna, såg det absurr ut. Normalt skulle väl herrar av det slaget silta vid en entrecote eller en bit lax. Men synbarligen kände de sig nu fria alt hänge sig åt sin verk liga lust, alt frossa i korv.

Det är

olnoraliskt la.iwnNIS att äta '1Ii",a{ korv! o

SOM GOD österboltning borde jag väl inte vara kritisk mot korv. Österbotten är en lantbruksbygd och lantbruket lider av överproduk tion. I vårt platrland reser sig elt korvberg, som jag känner elt, tryck på _ mig alt försöka äta upp. . . . Men det är nog något av förrädare I mIg. lag tycker Inte om korv. tror aU korv är dålig och rent av skadlig mat. Jag tycker alt folk borde sluta äta korv.

O DELS FÖR aU man mår bäure då. Költ leder t.ex . till att man ~år en dålig bakterieflora i matsmältnings- och tarmkanale,:1. Baktener som kraftigt minskar på kroppens förmåga att rensa bort gIfter och an nat skräp. • . " Dels för alt det är omoraliskt alt äta költ. Ty för alt fa elt kIlo kott åtgår många gånger fler kilo spannmål. Eller ~nnorlunda sagt : för de~ säd m .m . som man göder upp korna och SVinen med skul~e manfa mat för flera gånger så många människor som de slaktade djuren rac ker till. . Visserligen har vi, som sagl, eu. berg av ma~ här. ~en nt ~ar s.äk~rt hört au man svälter på andra håll I världen. ~I ~ar hort det for.~: I st~l let för au föda upp djur med säden borde VI gora malvaror for ulan derna . h h" lag vet nog aU all säd inte lämpa~ sig aU baka bröd av.la~. ar ~rr andra invändningar om hur oprakllskt det skulle vara au hJalpa sval tande. Men jag tycker inte alt invändningarna räcker till som bortför klaring. . .. För övrigt har djuren också känslor. De är Inte nkllgt aU ~e s~ be növa leva eu trist och plågsamt liv bara för au ätas upp av manruskan. D VÅRA MAMMOR då som brukar säga au kött är nylligt, au ing enting kan ersäua köu? . . . Men mammorna är förda bakom ljuset, Indokwnerade. De lever med uppfauningar från den lid då det ansågs fint.~1I ~ta fell o~~ ~ÖII (därför all de som var rika ål det) . Men der som ar halsosamt ar Inte nödvändigtvis detsamma som det s~m är ?nr. . . . . " Så när mammorna säger all köu Innehaller vlkllg protein, .1J~vand då au man får minst lika fullvärdig protein när man blandar rartS och sojabönor. Förklara för dem all med potatis, bön~r (s~m det finns hundratals sorter all variera med), linser, bovete, hus, fIS och alla de andra sädesslagen, grönsaker svampar,. frukter os.v. så kan man äta läc kert, varierat och mycket, utan all bit fet och Sjuk. . . . lust så gör för övrigt en stor del av världens folk. Särskllt,,1 ASI~n och Mrika är de flesta vegetarianer . (Att d~t finns de som svalt er, I dess~ världsdelar också är en annan sak, som Inte har ell dugg med behov av költ all göra. De svältande behöver mat, inte kÖII). D NU TYCKER NI förstås all jag är en tråkmåns. Vad ä.r lite korv alt bråka om? Kanske ni tycker all jag är tjatig som en ängsltg morsa eller beskäftig som är lärare? Vad har jag all göra med all ni tycker om korv? Vad äter jag själv förresten?, • .. Hmm. Med de där frågorna reagerar de flesta när de far k~lIIk . Själv älskade jag korv när jag var yngre. lag väg.rad~ alt äta J~s.t an nat än korv och kÖllbullar. Kanske jag skulle vant sadan ocks~ I ~g om jag inte en gång fåt[ frågan au vad är nu det där för dum Install ning att vägra äta annat? Kanske det var gou med annan mat? Kanske de~ fanns en .~~sa fi na smaker at[ upptäcka? Så jag började med en Iver som forvanade mig själv smaka på räller som v~r mig total! ok.~n~: " . . Och det mesra var gOt[. Småntngom, när Jag Jamforde, bOCJade Jag tycka att korv var tråkig mat. D NÅ DÄR SATT alltså en rad korrekta herrar på restaurangen i

Helsin~fors och åt knackk~)[V.' medan jag fascinerad följde korvarnas väg mellan besticken och In I mUnnarna . .' . " . Plötsligt såg jag på en av de ätandes portfolJe~ (eli k~.lstermarke pa svenska). Tarran gjorde reklam för en reklambyra . lag for~lOd ~u . her rarnas jobb var att hilla på rekl~m fö~ saker som fö~etag VIlie fa salda . En stund senare kom jag all lIua pa teve. I d~n gJord~ en ma~sa re klam för korv i glänsande kötiiga färger. När Jag sen glc~ ut pa sta? fick jag för mig att räkna korvkioskerna. lag slutade när Jag kommit till 36. kr' d h:' h" Vid den treuiosjäue beslöt jag mig för allS Iva en ar ornan.

Doppirigskandalen

D PÅ SÄTT och vis är det konstigt att just den här

senaste skanda,len skulle bli så uppmär,k sammad och

upprörande. Det är ju långt ifrån första gången

missbru k har avslöjats i idrottskretsar.

Kanske beror det på aU de svenska kvällstidning

arna bredde på så våldsamt. Alla de smaskiga miss

bruksbilderna. Alla förgråtna ansikten i närbild. Al

la detaljerna om hur hon " Ilurades" till missbruket.

Hela problematiken aktualiserades för länge se dan, nån gång hösten 1981, då internationella fot bollsförbundet tog itu med saken. Missbruket hade pågått länge, men ingen Jtade vågat gräva i dyngan. Hösten 1981 var måuet rågat. - Vi får åtgärda frågan, sa fotbollspamparna. Så här .kan dom inte hålla på och pussas! - Det får bli ett slut på oskicket, sa en 94-åring på Honolulu. Idrott ska bedrivas med schyssta medel. Inte ska dom få hålla på och peppa upp sej med såna där oegentligheter! . - Vafan , sa en delegat från Tanzania, när VI har byamatch hemma i Uhrugu är det som .man sk~H~ ha fåu in en population svarrhagedopplngar mlU I friantiden. Det är eu jävla kyssande både under och efter matcherna .. .

D DET VAR första gången någon nämnde ordet, och sedan dess har man talat om pussmissbruket som doppingskandoler. . Termen är beskrivande. Som kurtiserande dop pingar i apri l, bröst mot bröst, höll de på varje gång det blev mål. Det var som sagt fotbollsförbundet.som tog förs~a steget. Sen följde de andra efter, och Inom ell par a~ var doppingförbudet allomfattande. Man satte det I system, utoämnde doppingkommiueer och utveck lade kontrollmetoder. Det blev regel vid storrävlingar all man skulle in på dopping kontroll.

D EN PROFESSOR i USA utvecklade elt super känsligt biotest, som avslöjade främmande bakterier på täpparna med dilliIIs oanade effektivitet. En pr~ cisionsman från Tyskland tog fram en metod all ma ta det ökade koldioxidupptaget i svettdropparna på överlappen. Fransmännen körde mera osystematis!kt med att spåra läppsiftsrester och förändrad ande dräkt. Som så ofta förr visade sej vetenskapen vara nog så underbar men ändå inte ofelbar. Man glömde tids faktorn . Idrottsmännen upptäckte ju genast att 'man gott kunde köra med full doppingeffekt bara man sluta de i tid senast., ett par veckor före tävlingarna. Så missbruket· fortSatte. Pussandet frodades i tränings hallar och på mera undanskymda vädjobanor. - Det stärker lemmarna, sa pojkarna och kysste till.

ALLT VAR egentligen frid och fröjd. Idrotts männen levde som förr . Ibland blev någon fast, men det var inget att orda om. Det var klart vems felet var. Man avstängdes några månader, fortsatte att missbrukspussas och kom igen och vann nya guld me9aljer. Anda tills telefonen ringde hemma hos Peter Me lin den där ödesdigra dagen för några månades sen. Det var hans adept Belinda HäggIund . . - Vi har gått på en nit, sa Belinda. Dom satte dit mej i doppingkonrrollen. Och det var du som hitta de på det så du får tänka ut något. - Va i hela .. . , sa Peter. Du slutade ju i tid! Har du haft nå.t återfall som jag inre vet om? - Näää . .. jag var nog ut på disco en kväll, men jag tror inre . . . . - Vi är i pisset båda två, sa Peter. lag rUlger för bundet! - Va i hel ... , sa förbundsledningen. Här \'et varenda jävla by tränare i världen att 80 procent a\' - alla idrottsmän går på dopping, och dom vet också hur man hanterar frågan. Då går du och sätter fast en världsstjärna! - lag förstår ingenting . .. - Du får fixa det. Säj att det är nån sons missta& eller nåt. Det ska skötas, du får bära dej år hur &n du vill!

D SÅ PETER MEUN slog sej ned vid skrivma skinen och författade en skrift till svenska friidrons förbundet på bruten engelska. - Vara ren misstag, skrev han. lag pussade fel en afton i omklädningsrum. Trodde kvinna VlII2 mia fru men sedan visa sej vara Belinda HäggIund. l:Ick och hållet misstag bara. lag inte vill8elinda ~ iIb ut! Sen ringde han förbundet och undrade om nån jävel ska tro på det där. - Det fixar sej, sa förbundet. Vi ringer Sveri,e och uppmanar dom att gå utt till pressen och skandal. Sen friar vi dej och så rar dom skylla på 055.. och så fixar vi lite stridigheter sinsemellan och så blir allt bra efter en tid. Själv får du nalUrligrvis fomätla att träna Belinda, men vi lägger in en galjonsfigur på hemmaplan. - Schysst! sa Peter. la, ja.

,öra

D SEN FORTSATTE alla att leva lyckliga och o\'e tande fram till nästa doppingskandal. • BERTEL NYGARD

Vill du ha

Jocke

affischer?

Glöm inte, alla som berors av SÖV :s Jocke-kam panj, att: . 1) Jocke-affischer fortfarande finns i riklig mängd på SÖV-kansliet. Minst 5 000 affischer finns, lo var Bror Jacobson. Ring och beställ per telefon 113 572, Vasa. ' .. 2) Skoluppsatserna ska Il ämnas in till SOV:s kans li denna vecka! ' 3) Anmäl dej till SÖV:s dansledarkurs, telefon som ovan. Kursen som egentligen är ~yå kurser, ordnas den 7 november i Overesse och Overmark.