Österbottniska Posten (ÖP) nr. 43 1984 by Österbottniska Posten

F-olj med till .

Nr ,

To .

. .

' '

rsctqeB den 25 ok lober . 1984 . • Mk 2,50.

Sitlan tio.

I ~"

;',- ...

..., "

Fr amtiden \

=__

HattenRoll avfö.~ osterbottnln salU des all tJtnJ:::e11lng och ::;:;::;.

oJrn:::::"avderas sprldll sig $ö(/,BUt. entaJitet

~.framtiden? H~:n satsa p' gon fram t id? l den allas

Vad ska uf·rÖl'e

va fören ingströ r de uf·ak ti luslonerade? E tta oc h desll baksluktande n samling t o sitter p' j:;:.mf~ gubbar, n OCh Mr tid vlgsatatlo p var med en gi? Ö töresbl och nlr tycka ut och In ... -:::p'ar. Vin: under framtid la uf·rOrel.en Finn. fOlkha!semlnariet ... ......t. veck-ola I E.bo

oalut.

"sidorna'"• oe" fem.

ifrasS\\gt att vara samboende föräldrar

de För pensionIire< är det ekonomisId lönsamt att bO samman ogina. och För unga rni\nnis mod barn lir det däremot bl enklareriitt8r trtgg att vlilja kor äldenskapet. För att inte ",la om släkten". I veckans avsnitt av Op:s artikelserie om sex och sam"v bO paretare t1abb-FÖI'ars om alla dO underligheter att sarnbo-par med barn nd se s\dan 1 har att \eva med \ dagens F\n\a .

®~

Veckans ledare är skriven av Karl-Gustav OUn

Den övergripande frågan

D en summa pengar som krävs 'för att alla människor på jordklotet skall få tillgång till mat, vatten, utbildning, sjukvård och bostäder har uppskattats till 17 dollar per år. lar per år. Det är en otroligt stor summa pengar. - Ungefär lika mycket spm man spenderar på militära utgifter på två veckor. Även om d'et inte råder något direkt samband mellan den vanvettiga kapprustningen och tilltagande misär bland de fattiga, säger jämförelsen mycket om hur tokigt det är ställt på vårt kära jordklot. Vill man se saken från den po-

sitiva sidan kan man naturligtvis dra den slutsatsen att det ligger inom alla möjligheters gräns att reda upp de prob lem som hopar sig. Man behöver inte ens sluta kapprusta, det räcker med att man skickar iväg krigshetsarna på ett par veckors semester varje år. Men även om man lyckades i denna i och för sig omöj lighet att omfördela något av klotets resurser, så är det dock endast kortsiktiga lösningar man kan åstadkomma. Även om hotet av ett globalt självmord i formen av ett kärnvapenkrig överskuggar allt levande på detta jordklot, finns det ett annat hot minst lika förrädiskt och mycket mera konkret - befolkningsexplosionen.

F öröken eder och uppfyllen jorden, är en biblisk maning

som håller på att bringa hela mänskligheten på fall. Det ligger en stor paradox i religionens vaktslående om det ofödda livet. Paradoxen ligger i detta värnande om li vet samtidigt som de flesta krigen har och i stor utsträck ning och i fortsättningen utkämpas i religionens namn. I heliga krig fortsätter man att bryta mot det femte budet, samtidigt som man vägrar att se sanningen i vitögat. Och sanningen är att vårt jordklot för länge sedan är uppfyllt och att det nu är på tiden att människorna slutade att för öka sig. .

Ä ven om det idag skulle finnas ekonomiska möjligheter

att garantera varje människa på jorden de elementära n}1 tigheter som krävs för ett meningsfullt liv utgör de begrän sade naturresurserna ett direkt hinder för detta. Om varje människa eller hushåll hade en daglig tidning skulle skog arna snabbt skövlas. Ifall alla människor badade eller duschade en gång varje dag, tömdes jordens grundvatten tillgångar inom en överskådlig framtid och så vidare. För att inte tala om hur omöjligt detta måste te sig i ett framti da perspektiv då jordens befolkningsmängd fördubblas med en accelererande hastighet. Det måste stå klart för alla och envar att den nuvarande befolkningsexplosionen inte kan fortsätta . Den kommer att avstanna på ett eller annat sätt. Vilket sättet blir, har vi ännu möjlighet att påverka. Men kan vi inte själva förm å tillväxten att avstanna pekar allt mot att problemet komm er att "lösas" på ett mindre trevligt sätt, till exempel gen om ett kärnvapenkrig eller någon form av ny smittosjuk dom. Attvi med hjälp av modern läkekonst gått segrande ut kampen mot en rad gamla sjukdomar, som i ett tidigare skede höll ner jordens befolkning, betyder inte att vi skall låta oss invaggas i tron att naturen inte skulle slå tillbaka.

B eträffande

hotet av ett kärnvapenkrig är det mest skrämmande den naiva inställning vissa religiösa riktnigar har att det hemmelska paradiset skall komma till jorden efter en kärnvapenkonflikt. De ser det globala i kriget som ett ofrånkomligt öde förutspått i profetiorna och därför hurrar de för varje steg mänskligheten tar i den riktningen. Denna fatalistiska tro är en av de farligaste villfarelserna som förekommer i modern tid. Ifall ett globalt kärnvapenkrig lämnar efter sig några överlevande, så är det i alla fall inget paraois som dessa människor kommer att stiga in i. Snarare tvärtom. De stackars överlevande kommer att tvingas leva i ett jordiskt helvete.

M artin Luther var en av sin tids stora tänker. Visserligen hasplade han ur sig en rad mindre välgenomtänkta funde ring, men en gång träffade han prick. Det var då han fast slog att ifall han visste att jorden gick under i morgon, skulle han plantera ett äppelträd i dag.

Veckans klipp 'Synth och skam'

efter trubadurer så tycker jag det är oerhört märkligt att inte denna läng tan avspeglas på den svenska försäljningslistan.

I Sverige har Yrkestrubadurernas förening (YTF) protesterat mot den anglo-amerikanska populär musikens dominans i radion. YTF kräver att varannan låt som spelas i P 3 skall vara på svenska. YTF:s ordförande Håkan Steijen har i ett uttalande vitsat till det och konstaterat att " ... som det nu är i P 3, är det synth och skam". I Aftonbladets bilaga UNG kommenterar Anders Hvidjeldt såhär:

När senast fanns en LP med . en svensk vissångare med bland de 50 populäraste skivorna? Jag kan inte minnas att de hänt en enda gång, men rätta mig gärna om jag har fel. Om ingen ens köper trubaduremas skivor, hur kan då YTF på allvar hävda att hela svenska folket vill hö ra dem? Nat urligtvis är det så att man bara satsar 70 spänn pli. artister man verkligen vill höra, som Eva Dahlgren, Dan Hylander och Frida för att ta några aktuella svenska namn .

" Om det nu förhåller sig sa att majoriteten av P 3-lyssnarna ropar

Om det så skrivs in i lag att varan nan skiva som pluggas i radio ska va-

ra på svenska så kommer det inte att gynna YTF-folket. Vad trubadurerna inte förstår, el ler väljer att blunda för, är att vi le ver i en internationell tidsålder, i en tid då allt fler musikälskare, unga som gamla, är nyfikna på vad som händer utanför Sveriges gränser. Vad är det förresten som säger alt texterna i den angloamerikanska populärmusiken skulle vara sämre än texterna i de missgynnade svenska trubadurernas visor?

Liksom vi som gillar den anglo amerikanska populärmusiken, den djävulusiska musik trubadurerna har så svårt att stå ut med. Säkert finns det fler program i ra dio för oss rock-tokar. Men så ska det också vara. För vi är fler än den, statistiskt sett, mikro skopiska grupp som uteslutande vill höra samhällskritiska betraktelser till gitarrkomp.

Den dag radioproducenterna tvin gas vä"ia ömsom en låt pa svenska, ömsom en låt på engelska, vill inte jag uppleva. Det vill säkert inte heller Visst finns det ibland anledning att klaga på enskilda program i P 3, och majoriteten av alla begåvade, dukti konstigt vore väl annars. Men en ga musiker som finns i Sverige. snabbtitt i radiotabl.ån i tidningen vi I P 3 vill vi höra bra musik. Svensk sar att även vis-, operett- och stenkaksvänner har specialprogram i som engelsk. Rock som schlagers. Men utan kvotering, tack!"

P 3.

CITATET Dumhet är utan ängslan. Johann Wolfgang von Goethe

Ingenting.

Livets stora mål är inte kunskap utan handling. THOMAS HENRY . HUXLEY

,-~-------------------------,

BREV FRÅN LÄSARN1\

FFFFFF kräver: Spårvagn till Karleby

Myndigheterna har redan en längre tid motarbetat den bilbur na karlebyungdomeJis rätt att rö ra sig fritt i stadskärnan. Prob lemet är att flere och flere gator blir avstängda efter kl 20. Det är kanske ett hundratal trafikmär ken som träder i kraft varje kväll kl 20. Jag lovar att det fordras mer än en skopa sunt förnuft och ett ämbar trafikvett för att kunna röra sig nattetid i Karleby med fordon som är större än rullstol, barnvagn etc. etc. Vi från förbundets sida är inte alls nöjda med situationen. Sä kert undrar ni vilket förbund? Svar: "Filantropiska Förbundet För Förintandet av Förunderliga Förbud". (Oregistrerat ti.lls vidare.) Alla minns vi den tid då gatu trafiken var fri i Karleby; Det var ett smått sorglöst nöje att åka runt i stan och titta på folk. Man körde lite kors och tvärs i stan men mest var det strandgatan fabriksgatan och torggatan runt , runt. På det viset träffade man folk. Man plockade upp någon brud för att ha någon att prata med, man tog del av den gatutea ter som utspelades d. v.s. såg hur endel folk slogs och spydde och levde fan. Man såg hur farbror polisen omhändertog de mest be rusade . Utan tvivel var det ett passivt nöje men mången gång händelserikt . Vå rt förbund kommer att göra allt för att få trafiken att flyta nattetid i Karleby. Dessa fanatis ka förbud bör avskaffas inom loppet av detta år. De mest pro ,minenta av våra beslutsfattare på kommunalnivå ska tas under särbehandling . Resultat ska nås! Nattrafiken att löpa i Karleby före byå r, är mottot! Eftersom vårt förbund är helt

: Framåt för unga i valet I • II

på det klara med svårigheterna i detta projekt har vi tursamt nog ett trumfkort i bakfickan. Miss lyckas vi att övertala stadens to talitära beslutsfattare att häva förbuden ändrar vi taktik. Alla dessa avstängda gator be tyder inskränkning av individens personliga rättigheter. Jag kom mer inte dit jag vill med bil natte tid. En lösning är att ta taxi för den berörs inte av förbudet. En dålig lösning. Eftersom inte pri vat trafik tillåts i stadskärnan måste den ersättas av kollektivt dito. Vårt förbund kräver: Spår vagn till Karleby . Den ska trafi kera strandgatan - fabriksgatan - storgatan torggatan strandgatan runt, runt. Varv på varv. Varje kväll kl20 till kl6 föl jande morgon. Likadant ska den hålla på 365 dagar i året. Söndag som vardag. År efter år. Vår spårvagn ska målas i upp seendeväckande färger att varje stadsbesökare kan småleende förundra sig över nyttan med det ta åbäke. Spårvagnen skall bli vår manifestation. Den ska bli ett kringåkande monument som symboliserar Karleby polisens auktoritära tiIJämpning av förbudssamhället samt ifråga sätter våra politiska besluts fattares intelektuella potential. · Helst skulle vår spårvagn få röra sig på en enda skena! Gissa var för? Högaktningsfullt Fingal F. Fingerborg sekr. i Hlanlropiska Förbundet För Förintande! av . Förunderliga Förbud

I I I I

I I

Det blåste en kraftig ung vind i det österbottniska kommunalvalet. På många orter kom uf-aktiva och andra ungdomar in i full mäktigeförsamlingarna. Men också många av de unga kandidater som inte gick in samlade överras kande mycket röster. De flesta unga invald hör tiD Svensk Ungdom, som da gen efter valet r'äknade med drygt 20 invalda kan didater. I ,vasa gick TotTe Sparv iArör andra gångeR och Sture Erickson var alldeles på vippen att gå in.

Å lder: ]7 år. Intressen: Vänskap världen över , Uwe Schwartz

9290 Rochlitz

E.-Thälman Str. 35

G .D.R/ ÖSTTYSK LAND.

Ålder: 19 år .

Intressen: Musik, läsning väx't er,

djur, brevväxling mm.

Mr. Alex Adu Bona

P.O. Box 13908 Accra GHANA Ålder: 20 årIntressen: Allt som gör livet skönt, speciellt sexig musik.

Från musiksammanhang bekanta Sassa Nygård på de grö nas lista samlade 16 rösteri Jakobstad. I Pedersöre stod purmobor Håkan Mattjus för föryngringen på sfp-håll medan Gudrun Eklöv blev röstmagnet inom sdp. Sedan tidigare sitter i Peddersörefullmäktige Lex. uf-ak tive Rolf Greve för sdp. I Stor-Kronoby, eller " Kråtervetil" , som det också brukar kallas, gick bland andra Stig Östdahl, Bengt Lybäck och Nils-Anders Granvik in. I Karleby satt KUF-kämpen Kristina Holmqvist i säker stol men också Anne-Marie Koleh mainen gjorde ett bra val med 45 röster. Nere i södern har såväl för bundssekreterare Erik Karlberg och organisationssekreterare Eki Häggman kandiderat och samlat 51 respektive 31 röster. Kan också nämnas att SÖU:s kanslichef Ulf Johans son fick 21 röster i Vasa. Också de gröna gjorde genombrott i Österbotten och man kan räkna med att en stor del ungdomar röstar på den grupperingen . Det är med andra ord en ung vind som blåste i valet. Men nu återstår att se om den håller i sig också i kommande val. K-G Olin

I Oravais gick också två uf-ak . m , för SU , näm I'Igen G um'I lIva la Jusslin och Elmer Lövdahl. Kurt Vienonen som kandidera de för DFFF fick elva röster. Bland de tunga politikerna i Oravais återfinns också en rad tidigare aktiva inom rörelsen , till exempel Harry Backlund, Tor-Erik Hägg och Erik Karls Storslam blev de för SU i Närpes som fick in fem av sina kandidater. Bland de invald finns tidigare kanslichefen Hå kan Westermark, tidigare ÖPanställde Raymond Wesander och Mikael Vid lund aktiv inom Pörtom ur. Invalda blev också Carl-Erik Hermans och Lilian · Ivars . I Kristinestad återvaldes två gamla uf-profiler pämligen Hans Ingvesgård och Alf Hox elI. Ett nytt ungt namn där är Bengt Klemets, I Malax kom Åminne Fol parks oIdförande Lars-Göran Sperring in vid första försöket. Han har för övrigt sällskap av Ralf Norrman . Ralf Nvman, som sedan tidigare varit ung uet verkar som om Erik Typing och en massa andra unga väljare sett representant i Malax fullmäkti- till att det kommit in nytt folk i fullmäktigeförsamlingarna i Österge återvaldes också , botten.

L- _______________

Ungas konstintresse

stöds med ·tipsmedel

Miss Susi lowati Ratul angi 7 60264 Surabaya INDONESIEN

Bland de många unga kandi daterna i Korsholm gick tidiga re SÖU-anställde Johan-Erik Fant in och kommer då att gö ra sällskap till en lång rad and ra fullmäktigeledamöter med anknytning till uf-rörelsen . Marita Bagge blev stor röst magnet i Vörå och gick klart in med sina 198 röster.Också Vö rå uf:s trotjänare Jan-Erik Ollus sitter i fullmäktige. I Maxmo invaldes tre unga krafter, nämligen Rodney Granholm , Bror Holmqvist och Håkan Nylund. I Nykarleby gick monolog mästaren Håkan Granlund in på DFFF:s lista, men samtidigt blev partiets unga kvinnliga löfte Birgitta Åkerman utan för. Kan nämnas att NUFS:a ren Anders Fors gjorde ett fint första val med 40 erhållna röster. I Jakobstad samlade de unga kandidaterna överraskande mycket röster, men någon för yngring av fullmäktigeförsam lingenblev det inte. Anci An dersson gjorde ett mycket bra val med 75 erhållna röster, det vill säga endast sju ifrån att bli invald . Sitter sedan tidigare i Jakob stadsfullmäktige gör ~Iand andra Christina Helsing, aktiv inom Teater Jakob och pingis kungen Markus Karlsson , båda från sdp .

tande evenemanget är alltid mycket representativt. Uttag ningen sker först på kommuns nivå och sedan länsvis. Endast de som har klarat sig bäst i uttagningstävlingarna får delta i det riksomfattande evene manget. I varje gren är det tre olika åldersgrupper, d v s barn, ungdom i tonåren och de unga. Sålunda är det 7 - 24-åringar som får delta. Vid undervisningsministe riets ungdomsbyrå betonar man, att det inte är fråga om någon tävling . Det är närmast fråga om utbildning, ty var och en som uppträder får en bedömning av nivån på vilken respektive deltagare är. Delta garna sätts i!1te i någon rang ordning, men stipendier och medaljer delas nog ut.

I I I I

I· I I I I I

1 I I I I I I I I I I I I I I I I I I

I I I I _________ II

TREVLIGA RESOR I 75 AR

A V de tipsmedel som överlåts åt staten används cirka l3 procent årligen för att understöda ungdomsfostran. Av des sa anslag användes i år en miljon mark för att understöda konstintresset bland barn och unga. Ett lika stort belopp har reserverats också .för nästa år. I år deltog i ungdomens konst evenemang sammanlagt 50 000 unga. I finalevenemanget i Lah tis uppträdde 5 000 unga . I huvudevenemanget nästa år i Åbo väntas inte mindre än 10 000 unga delta. Det är fråga om ett evenemang, som går under namnet skolans storfest och som anordnas vart femte år. Devisen för nästa års evene mang är "från egen grund till samarbetets värld", omtalade man vid .undervisningsministe riets ungdoms byrå. På detta · sätt strävar man att samman foga ungdomens konstevene mang med del internationella ungdomsåret, som också firas nästa år. Del egentliga temat för nästa år är forska , experi mentera, utveckla. Deltagandet i det riksomfat

,II

Hovrättsespl. 11 Vasa tel. 961-118300

*************************** * NI SOM HAR l'AGEN . . .FORDI... . *

l'IK IN TILL * *

i* ~ ~N~~~A * A'la (;arfe Alla Dagar

! * "Dagens rätt" varje dag kl 11-18 * * GrIllmat, Glassportloner m.m. * VI Onns I SOLF Invid strandvägen ! (Östmans radio o Tv) fel. 961-35 556 * Lö, ÖPPET VARD. 11.08-22.00

GRllJ.BAIl

Sö: 12.08-22.00

! * * ! *

***************************

Specialisering och fördjupning

framtidens -melodi för .uf-rörelsen

Specialisering, fördjupning, profilering, kvalitet - det är tidens me lodi, sade Olav Storgård på uf-rörelsens framtidsseminarium vid Finns folkhögskola i Esbo senaste veckoslut. Och de flesta var be redda att hålla med. FSU och landskapsförbunden ska satsa ordent ligt på några få områden - musik, teater och annat som de är bra på. Pilkastning, pidro och dylikt klarar föreningarna gott själva. Det finns ingen framtid i att vara bred och till för alla, menade Olav Storgård . Välkommen! säger uf folket. Stig in! Gör vad ni vill! Men dagens människor och i synnerhet ungdomarna vet inte vad de vill. Och de kräver kvali tet i det de gör, det räcker inte all bara samlas. Själv föreslog Olav Storgård att uf-rörelsen skulle koncent rera sig främst på amatörtea tern och den unga musiken samt hålla uf-lokalerna i skick och lära de unga dansa. På lo kal nivå skulle föreningarna därtill naturligtvis få syssla med mycket annat. Också samarbete med andra organisationer och fra mför allt skolan rekommenderade han . Utnyttja skolans klubb timmar. Mycket av de stats pengar kommunerna får för åldersgruppen 16 till 21 å r går till baka oanvända, sade han.

SFP-ansluten? POl. mag. Tornas Rosenberg bör jade sitt anförande med att konstatera att uf-rörelsen aldrig egentligen intresserat honom. När han själv var ung någon gång på sextiotalet och medlem i Dickursby ungdomsförening bes löt han störta styrelsen till sammans med några kamrater.

fu s, utdragen i båda ändorna. förande, ansåg som så många Ungdomarna har många fostrare andra att uf-rörelsen missat flera men ingen tillräckligt fast. De tåg. vuxna vågar inte vara vuxna utan . - Många kultursektorer har hakar på det som råkar vara vuxit fram där men med tiden populärt för tillfället. gått sina egna vägar. Snart är bara stammen kvar. Skulle nu Så all heder åt biskoparnas sex också teaterfolket bryta sig ut manifest, sade Tomas Rosen så skulle det vara att dra upp berg. Själv är han visserligen oen hjärterötterna. Men för att se med dem på många punkter, hålla kvar teatern måste uf men det viktiga är att någon över rörelsen göra nånting för den, huvud taget tagit ställning, mena satsa på den och ge den mera de han. pengar, sade han.

Tätorterna Hälften av finland ssvenskarna bor i tätorterna, vare sig vi vill det eller inte, konstaterade To mas Rosenberg och Gunilla Hell man , ombudsman för svenska kulturfonden , började med att citera folklivsforskaren Bo Lönn qvist som efterlyser en urban svensk kultur för alla åldrar och intresseri ktningar. Men vad blir egentligen kvar för uf-rörelsen städerna, frågade hon sig. - Ni borde dels hitta på något eget, dels samarbeta med andra organisationer. Teater och musik har ni lyckats bra med, men sånt som video, film och modern dans har ni helt nUssat.

••••••••••• Låt det svänga om uf-rörelsen

. Kuppen misslyckades, ungdomarna flyttade med tiden bort och desto mera dragning har han inte känt till rörelsen. När Hasse Svensson i en le dare i Nya Åland framkastade tanken att Ålands ungdoms förbund skulle vara kollektivt ansluten till centern var det ingenting som förvånade To mas Rosenberg. Slitsa på kvalitet - Så har det alltid fungerat. Att de nesta medlemmar Gunilla Hellman förespråkade sympa&iserar med SFP är i och . också kvalitet i stället för kvanti för sig helt i sin ordning. Men tet. - Ungdomarna idag må va när de tar för givet att alla and ra avpolitiserade och passiva, ra också gör det ser de inte de men de är internationellt in som finns utanför. riktade och medvetAa. Dessu tom är de mycket kräsna Snabba ryck kulturkoAsumenter, sade hon. Men man ska akta sig för att En annan orsak till att uf-arbetet tro att man vet vad ungdomar inte lockar ungdomen av idag såg Ila tycker och vill ha, påpekade Tomas Rosenberg i tidens motto: Gunilla Hellman. allt nu. - När vi samlade in material - Eftersom vi inte kan ge till en finlandssvensk ungdoms ungdomarna en tro på framtiden bok väntade vi oss debatcglada vill de att allt ska ske nu, och artiklar. Men vad fick vi? Jo, snabbt. Livet blir en serie korta dikter i mängd och av alla de ryck. Ingen orkar arbeta för slag. Inget fel på dikter, exemp långsiktiga mål typ uf-rörelsen. let visar bara att man inte ska ta Det är inte lätt att vara ung något för givet. idag, menade Tomas Rosenberg. Det innebär ofta att vara onyttig Satsa på teatern och i vägen. Dessutom är Levi Ulfvens, kulturfondens ordungdomstiden idag lång och dif

•••••••••••

Gamla trötta gubbar? Flera av inledarna försökte med avsikt provocera för att locka till debatt. Och visst diskuterades det en hel del efteråt. Men i

••••••••••• "Nu skall vi visa vad vi står för!"

••••••••••• mångt och mycket var det bara att konstatera att det var sant det som sades. Inte ens när Rolf Söderling lik nade uf-rörelsen vid en samling

För sOU:s del innebär framtiden rationaliseringar, sade förbundsord föranden Mårten Lövdahl. Här i samspråk med Kaj Karlsteclt.

gamla tobaksluktande gubbar som sitter på järnvägsstationen och ser tågen gå sade någon emot. Inte fast han menade att det måste till att någon annan startar en verksamhet innan uf arna i rena avundsjukan börjar göra något. - Ni verkar så desillusio nerade och föreningströtta. Sit ter bara och nickar och tycker det är bra som det har varit . Dessutom är ni finkänsliga som om ni satt på symöte. Sjung ut i stället! Låt folk tycka och låt dem tycka fel , det är bara bra.

För det svänger inte längre om uf-rörelsen. Också Eki Häggman bannlyste begravningsstämningen och upp givenheten. - Inte lockar vi nya aktiva medlemmar på det här sättet. Och faktum är att åldersgruppen 7 till 24 år är den som minskar snabbast idag. Text och bilder från framtids seminariet:

Birgitta Strand

Satsa på musiken och barnen Teatern diskuterades flitigt under seminariet på Finns . Andra områden som uf rörelsen bör satsa på i fram tiden är musiken, närsam hälld och barnen. Vad det gäller musiken bör målsäUningen vara aU ge de unga musikerna möjligheter aU uppträda och förkovra sig. Att föra ut den finlandssvenska musi ken och ge den en egen pro fil. Samt att satsa på kvalitet och kunniga dragare. Skivproduktion är inget måste. Få skivor är bättre än många halvbra. De konserter som redan funge rar ska stödas och via massmedia ges en positiv bild. Talangjakten, konstevenemanget och det nor diska utbytet nämndes som något värt att satsa på. Basservicen är viktig och borde utvecklas . Övningsutrymmen s ka finnas och musiken ska om möj ligt kopplas till dansandet och

dansundervisningen. De lokala föreningarna kunde ordna mera speltillfällen rockbanden, åtminstone som pausmusik på danstillställningar.

för

Tio till femton anläggningar med fullständig utrustning i Svenskfinland vore också önsk värt. Många orkestrar slås ut idag på grund av bristfällig ut rustning. Ett band kan idag vara tvunget att investera ända upp till sextiotusen mark i bara instru ment, och det är många som inte har råd med det.

bör hela byn delta. Det ska ha en mångsidig verksamhet, arbeta med självtillit, vara obyråkratiskt och partipolitiskt obundet. Men innan man startar ett bya . råd ska man undersöka om det verkligen finns behov av ett sådant. För byarådet får inte ta musten ur redan existerande före ningar på orten. Till slut konstaterade gruppen, som diskuterat byarådet att det inte finns några helhetslösningar. Var och en måste jobba med sina egna modeller. Huvudsaken är att det fungerar.

Byaråd Ungdomsföreningarna bör sam arbeta med byaråden hellre än ha dem som konkurrenter. Båda värnar de om hembygden och en ligt stadgarna ska också ungdomsföreningen delta i sam hällsdebatten. Dessutom kan ungdomsföreningen erbjuda en lokal och en fungerande organi sation. För att ett byaråd ska fungera

Barnen Barnen är uf-rörelsens framtid, konstaterade barnarbetsgruppen. Men UBF (uf-rörelsen barnför bund) fungerar inte som det bor de idag. Många vet inte ens vad det är. Men förbundet och dess främsta uppgift i framtiden bör vara att sköta informationen och skolningsverksamheten.

Krassligt just nu men framtiden finns Visst har uf!rörelsen en framtid. Det var den bestämda åsikten bland de uf-aktiva ungdomar som ÖP talade med under framtidsseminariet. Vågdalar har alltid funnits, det gäller aH hitta nya vägar och gå vidare, menade de. På Åland gör ungdomsförbundet ett tappert försök att återuppliva Mariehamns ungdomsgille. Föreningen .ska ta över ungdomsgården är det meningen. Den stängdes i mitten på sjuttio talet och ungdomarna föstes ner i ett nybyggt bombskydd. Den lös ningen var inte lyckad, så nu har staden gått med på att renovera ungdomsgården. I framtiden kommer den att fungera både som vanlig ungdomsgård och som tillhåll för ungdomsföre ningen. - Vi funderar bland annat på att inreda ett kafe där, berättar stadens ungdomsledare Peter Lund. Så kommer det natur.\igtvis att finnas möjlighet till musik- och teaterverksamhet. Men desto me

ra har inte ungdomsledarna bes tämt ännu. Initiativ ska nämligen komma från ungdomarna själva. - Ungdomarna behöver inte ledas överallt. De flesta klara sig tammefan själva, säger Peter med eftertryck. På tal om alla skriverier om ungdomsförbundet i sommar så tycker Peter Lund att kritiken in te är alldeles oberättigad. - Många ungdomsföreningar på landsbygden är sega och gammalmodiga. Men så ska det inte bli i Mariehamn, lovar Peter. Anita Fagerström, som jobbar på ungdomsförbundet i Åbo land, säger som så många andra att uf-rörelsen inte mår bra idag. Det finns så mycket annat som lockar. - Visst finns det bra aktivi-

Teatern bör stanna inolll uf-rörelsen Olen skötas bättre Ska teaterarmatörerna utträda urFSU och bilda en egen orga nisation? Ja, den tanken framkastades under uf-rörelsens framtidsseminarium och kom att diskuteras både länge och väl bland de teaterintresserade deltagarna. Det var främst nylän ningarna med Carl-Petter Teckenberg i spetsen, som föresprå kade en sådan lösning, meden de andra ansåg att man inte löser några problem med att bryta sig ut. Eller som SÖU:s teatersek reterare Fia Ingves uttryckte sig: man ska rätta till de missför hållanden som finns hellre än att lämna hela skiten bakom sig. En av fördelarna med en egen organisation skulle enligt före språkarna vara att teateramatö rerna då skulle kunna utgöra ett enda stort förbund. Nu finns det ett teateramatörernas centralför bund vid sidan av FSV . En egen organisation skulle dessutom be tyda status och frihet, ansåg man. Men synd skulle det vara att stöta sig med uf-folket. Och en utbrytning skulle definitivt vara olycklig för hela uf-rörelsen, det var alla överens om. - Det skulle ju vara att gå in i själva hjärterötterna, sade Levi Vlfvens som en kommentar till förslaget . Han uppmanade uf-rörelsen att ta bättre hand om teatern , satsa på · den och ge den mera pengar. Annars går det med amatörteatern som med så många andra kultursektorer efter aU ha vuxit upp inom uf rörelsen väljer den att gå sin egen väg .

• Missnöje Orsaken till hela diskussionen är ett visst missnöje med FSV ledningens sätt att behandla tea tern . Teaterrådets beslut ändras

i styrelsen och, det mest retsam ma; pengar tas från teatersek torn och används för andra än damål. Också bindningen till uf-Ioka-

teter idag, till exempel teatern och musiken, men alla är ju inte intresserade av sånt. Så finns det de som alltid lämnar utanför och frågan är om man alls ska kämpa för att få dem med, säger hon. - Det är inte roligt att ordna kurser som ingen kommer på, tycker Anita. Det är inte heller trevligt att ringa runt och jaga ut folk. - Visst blir man lite bitter ib land när ingen visar intresse. Men som tjänsteman glömmer man ofta att allt sker frivilligt på före ningsnivå, säger Anita . Kerstin Hindström, ungdoms ledare och ordförande för Borgå bygdens ungdomsförbund, ser uf-rörelsens framtid i barnarbe tet. - Men det kräver bra ledare både för barn och tonåringar. Och det kan vi få genom att ord na kurser och träffar för att ge dem riktlinjer och självförtroen de, säger hon.

klyffan mellan amatörer och proffs och om teatern som kon start. Visst ska all slags teater få fö rekomma, men nog borde man tänka mera på kvaliteten, mena de han . - Ingen köper en violin för att ha konsert om två månader. Så gör man däremot inom _tea tern och då blir det inte konst , sade han . Konst är inte att rabbla repli ker , menade Rolf Söderling. Li ka lite som det är konst att måla aven tavla eller snickra en lika dan stol som någon annan. Konst är att skapa. -Alltför ofta läser man i tea terrecsensionerna "bara rollen sitter, så ... " . Lika illa är det att skriva "han kunde läxan ganska bra" . Det är ju detsamma som att säga som positivt omdöme om en bok att "författaren kan stava" .

Desillusionerade och föreningströtta? Knappast. Vi tror på ui rörelsens framtid, säger Peter Lund, Kerstin Hindström ochAnita Fa gerström. Också regi~sorerna bör kräva mera av aktörerna, menade Rolf Söderling. Inte bara resonera som så att "de är ju bara amatö rer , jag kan inte fordra att de ska kuona det här". ~ En regissör måste dessutom ha en känsla för pedagogik, an nars kan han förstöra mycket, hur duktig skådespelare han än må vara själv.

• Byxlösa August Amatörerna ska inte bara ge publiken det de tror att publiken vill ha. Det ska skola sina åsik ter, visa att det finns andra pjä

ser än "Byxlösa August ", sade Söderling vidare. - På många håll skrattar man åt amatörerna därför att de tar sig själv så på allvar fast det är bara skräp och buskis det de gör, sade SöderIing. Och det här är olyckligt för amatörteatern, me nade han. - Ordet amatör har fått en dålig klang idag, trots att det i grunden är någonting väldigt po sitivt. Egentligen ska det inte finns någon skiljelinje mellan amatörer och proffs. Gränsen går mellan bra och dålig teater, sade Rolf SöderIi ng.

k~a~~"mtill~~a.Th·r~=========~=======================~===~

tern som konstant får lida när \~ ~ -"., grupperna är tvungna att satsa på så k.allade kassapjäser för att !:~.~~ ~(.jmml.)~ ~f;\On(.jmt:\fL ~f;\fL~"-' kunna reparera läckande tak och ~~~W.., ~~I~ln,w~w~~ ~~~~ betala oljeräkningar. Men hur det här skulle kunna undvikas med en egen organisa tion framkom inte under diskus eAR AUDlO SPECIALERBJUDANDEN bl.a. sionen. Föreningsteatrarna skul le nämligen fortsätta som förut och på många håll är ju uf-Ioka len den enda tänkbara spelp latsen. När frågan togs upp under se = minariets slutdiskussion lockade den inte mera till debatt . De ivri J 1283 PARABOL gaste förespråkarna var inte när 4" 60 W Alu varande och de övriga ansåg att J 1033 TRIAX II J 1073 DUAL de problemen inte löses genom (monteringsdjup miniumcylinder 6x9" 200 W 6x9" 80 W utbrytning och en ny organisa end. 3,5 cm) 110 W tion. 610,. st 235,. st 145,. st 695,. st

JENSEN

• • •

•

• Teater är konst! Rolf Söderling, som ledde tea tergruppens diskussioner prata de vidare om amatörteater kOIl tra dilettantteater, om bra och dåliga teater . om den olyckliga

PRISERNA I KRAFT

sA LÄNGE VARORNA

RÄCKER.

ELEKTRONIKHUSET

Step up to hetter sound.

Ky Handelsespi. 26 Vasa tel. 961 -122000

Öppen•.•

modig•..

frigjord...

kvinnlig•••

rytmisk...

Magdansösen · måste vara kvinnlig, modig, frigjord Att lära. sig dansa magdans är inte speciellt svårt. Det krävs att man är öppen, modig, kvinnlig, frig jord, avslappnad och rytmisk. Annars kan det vara svårt att följa med i musikens sväftglliD&ar. Mag Taina Vuorela och Tarja Maljonen är två Helsing forsflickor som studerar vid Handelsläroverket i Ja kobstad. I över två års tid har de sysslat med dans i olika former , bland annat samba, balett och grekisk dans . Förra hösten blev flickorna intresserade av magdans och började dansa för en israelisk danslära rinna med egen magdansskola i Helsingfors. Föru tom magdans håller flickorna även på med jazzdans och joggning. . I somras vistades Taina och Tarja två månader i

dans är på sätt och vis litet teater. Det gäller att kunna visa alla skiftningar i den österländska mu siken.

Grekland. D~r uppträdde de på nattklubbar, en vec ka på Kreta och två veckor på Rhodos . Magdans är fortfarande mycket populär på nattklubbarna i Grekland, Turkiet, Israel och i arabländerna . Mag dansen är också en mycke~ viktig del festligheter. Dräkterna har Taina och Tarja sytt själva eftersom det är nästan omöjligt att köpa dem. En dräkt består aven bikiniöverdel, ett tätt åtsittande skärp och en lång kjol i lösa våder. Hela dräkten är översållad med kedjor och palietter i guld och silver. När flic

koma dansar bär de även en mängd ringar, hals- och armband . Man dansar i huvudsak till egyptisk och arabisk musik . Musiken är tyvärr mycket svår att få tag på. I Finland har flickorna lyckats hitta bara en skiva med lämplig musik. Flickorna betonar att magdans är en viktig del i den österländska kulturen och har alltså inget med striptease och dylikt att göra . , - Det roligaste med magdans är kanske att man aldrig blir fullärd . Det finns alltid något nytt att lära sig, säger Taina och Tarja till sist.

Tarja Maljonen och Taina Vuorela har själva sytt sina dräkter. Förutom den kedje- och paljettöversållade dräkten bär en magdan sös också en mängd ringar och halsband.

...

1···········....•••••••......••••.. ~··. §(J".t "'({t~~~~~~4 ••••••••••••" ••••••••••"'•••"""."••":•• : •

••• ••• • :•• •• •:• •

• •:• : ••

.'I

I I••

- Gifta oss? Ja, det ska vi väl göra så småningom - för flickornas skull åtmins tone. Men det brådskar inte. Och när vi fick barn för drygt ett år sen hade vi abso lut ingen tanke på det. Det föll sig naturli •: ga~~ att bara flytta ihop. I. OP har hälsat på hos familjen Nabb •• Förars i "sambotrappan" på Teirgatan i Vasa. Och de har liksom så många andra •• sammanboende par fått uppleva att det :• inte alltid är så lätt att gå sin egen väg i livet.

!•

I•

i•

Eva-Lisa var 22 och Håkan 20 år niir LilJemorföddes. l yngsta laget, tyckte de själv. Men U}Qg skulle de inte kunna tiinka sig att vara utan henne.

••• •: ••• •• :•• •• • ••• :• •••

I NABB, LILLEMOR EMILIA I FÖDD UTOMÄKTENSKAPET I l'

I . • :. • • •

Nabb, Lillemor Emilia. Född utom äktenskapet. Den stämpeln har den nu fjorton månader gamla Lillemor fått i sitt ämbetsbetyg. Visserligen är det ingen skam att vara en "oäkting" i dagens Finland, men ändå ... Nog är det lite väl gammalmodigt att skriva ut det · så där , tycker föräldrarna. Vad tjänar det till? Enligt födelseattesten har Lillemor det än värre ställt. Där har hon nämligen ingen far alls. Ett enda långt streck bara. Trots att pappa Håkan själv var med under förlossningen. Och när han sedan skulle an- hålla om pappaledighet fick han nej . Någon ersättning utb~talas inte såvid~ man inteär gift. Så skulle det Inte vara bas-

· I •

ta om ni gifte er? undrade tanten på socialbyrån när de diskuterade problemet med henne. I Så skulle faderskpet fastställas. Familjen knallade till socialbyrån för att högtidlingen underteckna en försäkran om att · moderna inte haft andra män under den tid befruktningen kunnat ske . Byråfunktionärerna rekommenderade dessutom ett blodprov "eftersom det blir så mycket krångligare om han vill ta det senare", men Håkan tyckte det var onödigt. • Släkten vänta1i,' _ Så nog ska vi väl gifta oss så småningom , säger Eva-Lisa och Håkan nickar instämmande .

Pä så sätt slipper paret en hel delpapperskrig och alla de underliga formaliteter som kan kännas minst sagt onödiga ibland. _ Dessutom är det tryggare att vara gift. Om Håkan skulle dö medan vi är sammanboende fä r jag ingen änkepension. Det låter hemskt, men man måste ju tänka på allt. För flickans å skull, tminstone , säger Eva- Lisa .

jobbigt att gä motströms, säger Eva-Lisa. Men Eva-Lisa och Håkan tycker inte att man ska gifta sig enbart för lönsamhetens, trygghetens och släktens skull . Nog ska man vilja det själv också.Åtminstone inte ha något emot det. - Och kyrkbröllop ska det vara. För då vi nu engång gifter oss så ska det vara lite stämning över det också, säger de.

Så inverkar först ås släktens värderingar en hel del. Inte så att någon, varken föräldrar eller andra, skulle tjata på paret att gifta sig. Men förväntningarna finns där ändå och de känns. .- Inte borde man läta sig styras av andra , men det ar

•

Det bästa som hänt

oss När Eva-Lisa blev gravid var Håkan ännu i armen. Själv höll hon på att utbilda sig till mentalvårdare i Ekenäs . Inte blev de glada precis

när de fick beskedet. Eva-Lisa tänkte på studierna och Håkan tyckte att de var för unga . Och föräldrar, släkt ,och bekanta ruskade på huvudet. Men allting ordnade sig och idag är Lillemor det bästa som hänt dem. - Det behövdes inte mer än att vi såg henne och höll i hen ne en gång så kunde vi inte längre tänka oss att vara utan henne , säger de . Eva-Lisa tycker sig ha lagt märke till en viss inkonsekvens i människors sätt att behandla unga ogiftamödrar. - En gravid kvinna ser alla ner på , särskilt om hon är ung och ogift. Men när barnet väl är fött finns det ingenting bättr~ på jorden än justdet barnet, sager hon.

I •

• •••

: • • :

•

: : • : : : • :

I...................................................................................................................:

Barnkultur med guldkant

Barnkultur - det är någonting det talas mycket om men görs väldigt titet för, tycker Christel Hohnström, kultursek reterare i Kersholm. Därför .kommer kOlIImUlleRS k.ltur höst, S9tll iItIeds i november och .....r fram till årssldftet, till stör. delea aU ägnas åt banwlI. - (Hit efteFSOlll många dess.hJm har deR imtii.ingen att ...ltkulbtr iBt~ får kosta något satsar vi medvetet på dy n ,..;ekt, säter hoR. Uppskattningsvis åttio procent av både pengarna och tiden un der kultur -84 i Korshofm ska ägnas åt barnkulturen. - Det blir inte mycket över åt vuxenkulturen i år, men det gör ingenting. De har redan så mycket att välja på av både bät tre och sämre kvalitet, säger Christel Holmström. För henne är det alldeles självklart att satsa på barnkul tur.

- Det talas så mycket om barnkultur, men konkret görs det egentligen väldigt litet, tyc ker hon. Och ofta är det då någonting man gör med vänstra handen, så att säga. Man ordnar lite me te och visar en och annan barn film och är nöjd med det. Men ingenting kan vara felaktigare än en sådan inställning, menar Christel Holmström.

- Dessutom anser många att barnkultur inte får kosta något. Åtminstone bör den vara väl digt billig, tycker man. Därför satsar vi målmedvetet på dyra projekt. Det blir en sorts barn kultur med guldkant i år. De ansvariga viH inte heller ge barnen enbart enstaka upp levelser,_ De vilt aktivera dem också och gärna under en läng re tid. Det har till exempel hela hös ten pågått en läskampanj i skol orRa, kallad hela skolap läser, och det här skall kulminera med ett författarbesök från Sverige i mitten av november, berättar Holmström. Stig Ericson heter författar en, och vad det gäller indian böcker anses han vara något av en guru i Sverige. I samma veva kommer också gruppen Mora träsk, också de

från Sverige. De är kända från sina sånglekar för barn och de lär vara ena mästare på att akti vera publiken. Högstadiet ska få sin beskär da del med ett besök av Umeå dansteater . I anslutning till det ordnas dansverkstäder för skol ans drama- och dansgrupper. Barnkonsten ska i år gäl1a allt skapat, från illustrationer av besök från rymden till jul pynt och miniatyrlandskapav hembygden. Utställning blir det i samband. med lilla jul-kalaset på Stundars. Också barnfilmen ska upp märksammas. Och vi vill peka på allt det fina som finns, inte bara obehagligheter som Tom och Jerry. Barnen ska dessutom få bekanta sig med själva film andet, berättar Christel Holm ström.

Vidare utlovar hon öppet hus i Kvevlax hemslöjdsskola med verkstäder för barn. Traditio· nella barnfester kommer också att ordnas, främst på finskt håll. Och den 28 december blir det rock konsert i Kvevlax enligt gammal beprövad modell.

-*****

Stolen BORes till Korsnäs Stolen Bones kallar sig en kana densisk-engelsk grupp, som spe cialiserat sig på gamla Rolling Stones-låtar. Enligt förhandsrek lamen inte bara låter de som den legendariska rockgruppen. De lär ska likna dem också. Stolen Bo nes uppträder i Korsnäs inkom mande lördag.

•

••

dES

• • ••••••• • •

• *• • • • •

•

••••

•••

4 • • • • • • • •

FOTFOLKET BJUDER UPP TILL EN FESTLIG BAL DÄR MAN DRABBAS AV DEN OMTALADE FOTFEELINGEN

lördagen 27. 10. kl. 20-01

Nu har vi lyckats få henne till fotriket för att sprida de mystiska heta känslorna som alla drabbas av. Alla pratade om henne när hon pryade med MRG·disco senaste säsong och Ingen kan glömma den "häftiga" DJ·tjejen.

Killarna som lirar så att du får underbara känslor när du fattar tag i din käraste.

BUSSAR: OBS! NYA TIDER!! Oravals Trafik start I Vörå 19.00, 19.10 Kaltsor, 19.15 Kvevlax, WesterlInes, 19.05 Dagsmark, 19.15 Lappfjärd, 19.25 K:stad, 19.30 Tjöck, 19.50 Flnby, Strandlinjen. Vasa busstatIon 19.15 via HandelsespI., 19.15 från Långåminne via Ö· och y. Malax, 19.00 från Närvljoki, Pörtom, Ralnebäck och Pe talax. Ingves 19.10 från Ö:mark via Yttermark, Nä verås, 19.20 från Kaskö via Närpes.

VI LYCKADES I SISTA STUND FÅ FRÅN DANMARK

STOLEN BONES SOM IDAG ÄR ETT AV DE BÄSTA LIVEBANDEN I EUROPA ENLIGT KRITIKERNA.

Press-release We're proud to announce the emergence of a new Canadi an/English band operating out of Copenhagen, Denmark. "STOLEN BONES" as the name suggests, do an incredible

good job of performing all the songs that made The Rolling Stones the most famous rock'n roll band in the world. Not only do they sound like The Stones they look like them, too! On stage it would be hard to tell the difference. .

Together these guys represent one of the best value live acts in Europe today. Good solid music coupled with a fantastic visual show - in good old Rolling Stones tradition . Why wait forever to see The Rolling Stones when you can se THE BONES. At the

moment the guys are also in the process of recording an album of their own original material ...:... most of the tracks, of course, in the style of good old rock'n roll music. STROLL ON STOLEN BONES. '

LÖRD. 27.10. 20.00 DRA PÄ TRISSOR ... EXODUS TURNS YOU ON AGAIN!

EXOJJU6 DANS ÄR ROLIGT... SPECIELLT TILLSAMMANS MED DESSA EXPERTER

All Musik

MIKROFON MIXER med VU mätare på ingångarna. 4 kanaler eller fler. Tel. 961-222396

Stor säsong öppning med

NICLAS WAHLGREN

Har Du en trumsats i prisklassen 500-800 mk, är jag intresserad att köpa dem, allt beaktas. Ring 961-291734, ~

lörd. 3. Il. 1984 . . . « .............. il

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • « • • • • • • • • • • • « • •

• • •

... ... ....

•

........ ......

IMOGEN. & GAMMALOANSPARAOI w.

KOM TILL VÖRA O·C H STOR· TRIVS OCH DANSA TILL TO· NERNA AV VARA FRÄMSTA _, ___ MOGENDANS· OCH GAMMAL· DANSORKESTRAR. •

* .* * * *

I'--'J'\

TOPPSTÄMNING FULLT pAD,RAG KVÄLLEN LANG SMA OCH STORA ÖVERRASKNINGAR DUKADE BORD DANS KL. 20-02

SPEAKER: Mr SHOWBIZ

FREDAGEN 26. 10. AllTSA, kl. 20-02 I VÖRA UF·lOKAL. PLATSBOKNINGAR TEL. 961·113572

ARR. ARTIST. & MUSIKERFÖRMEDLINGEN (A&M)/SÖU

GAMMALDANS ÖPPNING

JEPPO LÖRD. 27. 10. kl. 20.00

JUKKA ser till så att trivseln och kärleken är på topp JUF

,.JI/:K·NKLU

\)~C.\u1t\s .

m -'-1= -r"'I= ...r ~ ==

. :.....,.

--,-. .

•

":."\.~~

....-:

SOlF UF

håller

ARSMÖTE 25. 10. -84 kl. 19.30 på UF-Iokalen. Stadgeen liga ärenden. Styrelsen

NUMMER

Fyll i nummer och kryssa i för MC (musikkassett) eller LP (skiva)

ur Svanen

HÖSTMÖTE

NAMN: ....... ..:.. ................... .... ........ .. ......................... ....... ...

4.11.-84 kl. 14.00 Stadgeenliga ärenden KAFFESERVERiNG

ADRESS:..... .. ........ .. ....... ... .... .............. ...... ......... ........... ..... .

4 ••

& •••••

•••••

«.

För postning tillkommer 10,

I,&lmlmmllllllllllllllllllm=1I

~_____________________St_y~_I~_n__ •• •

Uf Skärgården i Söderudden, långt ute på RepJotlandet, har en verksamhet som titl största delen består av utedanser och vintersport. Undra på det. Före ningen är nämligen praktiskt taget hemlös. Dansbanan nere vid sjön är inte mycket att komma med när kvällarna blir kyliga. Och på sommaren sätter myggorna stopp för alla stillsammare aktiviteter där. Byskolan står visserligen öppen för ortens alla klubbar och föreningar, men den är i minsta laget redan för skolans behov. Medborgarinstitutets kurser därtill börjar vara så gott som fullbokad. Och någon annan samlings lokal finns inte. - Skolan står alltid öppen för ungdomsföreningen, säger lärare Bertil West generöst. Och visst verkar ungdomarna hemmastadda när de bänkar sig i pulpeterna för en pratstund en lördagseftermiddag. Men det är många som ska samsas om skol salen och detsamma som ett eget tillhåll är den inte. På vindsvåningen finns oan vända utrymmen som ungdomar na flera gånger begärt för egen del. För bordtennis, coronaspel och dylikt. Men skolan säger nej. - Hur skulle det kunna gå för sig när inte ens skolans egna elev er får vara där. Det säger bland annat brandfaran stopp för, säg er Bertil West.

• Vill bygga eget Ungdomsföreningen har i flera omgångar funderat på att bygga eget, senast för ett par år sedan. - Vi tillsatte en arbetsgrupp och kom så långt att vi kontakta de ungdomssekreteraren för att stämma möte med kommunen. Men sen lämnade det, berättar Siv Friberg. Hela byn och inte minst skolan skulle vara betjänt aven större sal för gymnastik och innesport. Så en möjlighet skulle vara att ut vidga skolbyggnaden. Hur som helst behöver fören ingen hjälp av kommunen. Själva har söderuddborna tänkt att kommunen skulle stå för materi alet medan själva arbetet sker på talko. ~ Så småningom blir det aktu ellt med gymnastiksal vid alla

skolor. Vi lär nog få vänta efter som vi så nyligen renoverat. Men det här skulle vara ett sätt att gå händelserna i förväg, säger Bertil West. Med lite god vilja från kom munens sida borde det gå, tycker de föreningsaktiva. Men på ämb etshuset i Smedsby har man inte visat sig så över hövan intressera de av förslaget. - Kommunledningen vet väl inte hur dåligt vi har det här ute, säger Bertil West.

• A Ila hjälps åt Förutom Söderudden hör de fyra grannbyarna Panike, Vistan, Brändövik och Karlsö till Uf Skärgårdens verksamhetsområ de. Men det är inte många från de andra byarna som är aktiva i för eningen. Vi bor väl för långt ifrån varandra, säger Siv Friberg. I själva Söderudden bor upp skattningsvis sjuttio människor, varav ett trettiotal, både yngre och äldre, är aktiva inom ung domsföreningen. Föreningen är mest känd som dansarrangör. "Åddin" är 'ett populärt dansställe, myggorna och de långa avstånden till trots. - I år har det kanske inte gått lika bra som tidigare. Men så länge det går jämnt ut är vi nöj da, Säger ungdomarna och lovar fortsätta i samma stil i nästa sommar. Vintern ska ägnas åt barnverk samhet och skidtävlingar för mo tionärer. Skidåkning håller värm en uppe.

• Vill bo kvar Senaste vinter började man öva ett teaterstycke, men måste ge upp. En stor del av ungdomarna var bortflugna under vardagarna och under veckosluten var det SommardansbaTUln kan av naturliga mycket annat som skuIJe hinnas plats vintertid. med. I år ser det annorlunda ut. De ungdomar som vuxit ur skolåld ern vill stanna i hembyn. Hellre pendlar de än flyttar bort för gott. Det blir långa resor - men det är det värt, tycker ungdomar na. Så här års tar det gott och väl en timme att köra de knappa femtio kilometrarna in till Vasa, till skolor och jobb. Dansas det t.ex. i Korsnäs startar ungdomar na strax efter kvällsmålet och väntas inte hem förrän framåt morgonen. - Avsides? Det. kan väl hän da. Men hellre det än att bo i ' stan, det skulle vara hemskt, säg er Marina Snygg och kamraterna instämmer. - Här är så mycket friare, säger Tage och Bernt Snygg. - I stan får man ju knappt öppna munnen förrän grannarna knackar i väggen. Ungdomarna blir . riktigt tal föra när de lovprisar hembyn. Och framtiden ser faktiskt ljusa re ut än på länge för Söderudden med omnejd. Nya gårdar byggs och skolan, som i dag har sexton elever, är tryggad så långt man kan blicka framåt i tiden.

Birgitta Strand

FÖII.YAI, . . . . . .SE.AI

Söderudden-ungdomar samlade på skolans trappa.

På nattkröken eller mitt på dan,'

• . . . . . . • IIAS'IW J,e• ..,ris.. '" s,. .,.....: .......lIort . . . . I .....

iiI'"

w.;.

,.... (12 ....>

-......

iPPIl:

.a-..

.... Lia.

'."-21."

13...-1.... 15.10-21."

ALLA

160 . .

15 . .

BESIuaE ,11 lNfO +

lIIiNIIIGsPIoGIAM.

OIS! .... IOIT ,11 Yl MlIIlNOl

WOlffl1lTH 36 ..... 121740ToI.

w.......... ,.

kom till den populära grillen i stan

Tonåringar gör

egen videofilm

i Västerhankmo

I stäJlet för den traditionella tonårsverksamheten i form av pidro, pingis, osv. har Västerhankmo UF denna höst valt;ltt satsa på någonting helt nytt. Man har nämligen koncentrerat resurserna på att göra vi deofilm om byn och dess invånare. Tonårsklubben fungerar numera inom ramen för skolans elevklubbsverksamhet och disponerar för närvarande över två timmar per vecka. Varje fredagkväll samlas ett fem tontal ungdomar i uf-Iokalen för att fundera ut vilka saker som borde tas med i filmen, manusk riptskrivnig planering m.m. Hit tills har man hunnit så långt att ramarna för hela projektet är klara och man sysslar med en me ra detalajerad planering av film sekvenser. Avsikten med projektet är att göra en aktuell dokumentation över byn Västerhankmo och dess befolkning, näringsliv m.m. Själ va filmen kommer att bestå av tre huvudavdelningar. I den inledande delen presente ras teamet bakom filmen samt ges en kort historisk redogörelse över byns utveckling. Huvudtemat kretsar kring da gens aktuella situation. Invånar antal, befolkningsstruktur, nä ringsliv t.ex,är saker som särskådas och kommenteras. Oli ka serviceinrättnigar som folk skolan, butikerna och ungdoms föreningen kommer också att be handlas. Vidare tar man med ak tuella saker som t.ex . det elljusspår som just nu färdig ställs.Den avslutande delen tar upp framtidsutsikterna {ör byn . Man gör intervjuer med byns egna fäder, dels med kommunala representanter, bl.a. planeras en intervju med självaste kommun direktören .Avsikten med filmen är dock hela tiden att släppa fram ungdomarnas egna åsikter och så långt som möjligt filma ur deras perspek tiv. Vad anser ungdomarna själva om att få vara med om ett så storstilat projekt? Jens Kipström säger så här: Det skall bli intressant när själva filmningen börjar. Jag har inte varit i kontakt med video förut. Patrik Nylund har bl,a. varit ute och intervjuat olika personer i byn med bandspelare och mikro-

fon: Det är nog ganska nervpir rande att sätta mikrofon under näsan på folk och ställa frågor . Inte heller han har varit i tidi gare kontakt med video annat än genom att han sett några filmer. Yvonne Storbacka, klubbleda re säger så här : - Det här är fjärde kvällen som vi håller på och ungdomarna verkar väldigt engagerade inför uppgiften. Just nu och några vec kor framöver håller vi på med manuskriptskrivning och plane ring och själva inspelningen vid tar sedan i november. Den kom mer att pågå i 2-3' månader eller tills vi blir färdiga. - Hur upplever du din roll som avlönad ledare . för en tonårsklubb? Det är lätt att arbeta när ung domarna själva är såhär samar betsvilliga.Och det är klart att ens eget intresse också stiger av sevärt när man har lön för upp giften. Man har ju nu även ett helt annat ansvar när man .har be talt att göra en viss sak . Föreningens ordförande Folke Söderberg myser förnöjt när han besöker tillställningarna. - Det här är ett vettigt alternativ till den vanliga tonårsverksamheten . Ungdomarna har ju också visat ett stort intresse för saken och troligtvis blir intresset ännu stör re när den praktiska filmningen börjar.

o Papper, penna, kassettbandspelare samt en god portion inspiration är viktiga ingredienser när det gäller att skriva manus. Fr.v. Mika Berg/ors, Patrik Nylund, Per-Anders Sand, Jan-Anders Löydahl och Johnny SundvaU.

det bästa sättet

att nå den österbottniska ungdomen är att annonsera i deras egen tidning

ring redan I d_g . .t.tat. .'. ..------------------------------------------~~.~.P'A'&DLlNEMAND48AR---------

-~-

---

ISKO FÖRMSAR:

HEMMETS NYA INREDNINGSIIEND

Höstens nya inrednings trend och omtyckta möb ler hittar du hos Isku.

Att utnyttja skolans elevklubb timmar inom ungdomsförenin gens ram fungerar alltså bra i Västerhankmo. Dessa är en för föreningarna hittills så gott som outnyttjad resurs som kunde ge mera stadga och kontinuitet åt uf-rörelsens tonårsverksamhet . Det gäller bara att ta initiativ och slå till.

Hyllelement Safir, Många komblna\lons· mOjligheter. Latta att anpassa 1111 stil och behov. Kombinationen på bilden 6.632 mk.

ISKUS

;I SIGtllMA,nOR HAR 3 ARS SlITAGEGARANTI

Mårten Lövdahl

KirSI, linleskon dubbelsang I blork. Pns 2.2 79 mk .

Nu trån

osS

.. RMI\N v 8,{lESf~lradio vid köP a _ För din g~mla ~ 550 \3ilstereo • •

nya Phlll~S O kombinatIon

SOlF Tel. 35240

Vasa. Pa rallelivagen,SunnanvIk.

TeL155815 Oppet 1~ re KL 10- 19, tHo ,,110- 18.10 kl 9- ]4

. ForsalJ nmg av konlorsmcbler I 8- 16 (el 10rdagarJ

Isku har också många betalnmgsv,likol att vaila ellan Fornlimllg Hemkred it m e~ 6 man. rantefn betalnIngsIid. max. betalnlngstlQ 24 mdn. Ny Brukskred il - dl! far lODlerna hem genast uta n nandDennlng'

r..r..r..r..r..rJ'"JOo'"J'"JOo'"J'"J'"..r..r..rJ'".rJOo'"..r..r..r.r.r..rJ'"..r..r..r.r..rJOo'"J'"..r..rJ'"..rJ'"J'".r..r..rJ'"..r.rJ".rJ"J"J'"..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..rJ"J"J"J"J"..rJ'"J"J"J"J"J'"J"J"J"J".rJ'"J"J'"J"J"J'".r.r~1

Studentbladet fick e n l

redaktör från det ~

exotiska Osterbotten ~

I I

~ ~

S 8 ~ 8 ~S

S S

••

at;-d:~aVil~~:~ u~~~~~~ ff~~ ~

• C

S S

~;~d~~~s;~~~n~j~ta~~

S S § S

skriver om kulturella ämnen och om socialpolitik, som jag SXl' själv studerat. Klart att min S kristna tro också inverkar på det jag gör , men jag aktar mig så att det inte blir till Kyrkpres- ~ sen av alltsammans . Och jag tror inte att nån kan anklaga mig för att ha en sned inställning eftersom jag sen jag kom

§ S

Niclas Wahlgren gästar Pörtont

de flesta Visst vill Wivan som bekännande kristen att folk ska ta ställning i trosfrågor, inte bara sjåsa förbi. Men någon påverkan vill hon inte höra talas om . Det låter så negativt, som manipulera. Men visst vill jag aktivera , engagera . Skriva objektivt om sånt som kan väcka starka subjektiva känslor. Fast det är antagligen bara drömmar. Så gäller det ju också att våga , menar Wivan. Att följa modeller är enkelt men tråkigt. Det gäller att frigöra sig från sånt. Visa vem man är och inte vara rädd att göra bort sig.

S 8 S

§ ~

8 8

§§ O Wivan Nygård, Replol-flicka som blev redokJör på SludenJbUulel. 8 8- Inte är det mycket j'ag läser i Studentbladet, säger en litteraturstuderande

§ § S 8

R XX

S 8 ~ S

8 8 S

§ § S 8 8

§§ 8

§ §

Pörtom satsar stort på årets sä songöppning den 3 november. Som enda ställe i Finland gästas man då av den rikssvenske charmgossen Niclas Wahlgren. Det är första gången den nya ar tisten sätter sin fot i Finland. Wahlgren är 19 år gammal och har samlat stora publikskaror i de svenska folkparkerna i som mar. På flera ställen slogs till och med publikrekord. Niclas kommer från en av Sve

riges så kallade kändisfamiljer . Pappan heter Hans Wahlgren och mamman Kristina Schollin . Det finns också en syster, Pernil la, som också hon är kändis. Niclas började sin artist bana redan som femåring då han till sammans med mamman spelade med i en film som hette "Vill så gärna tro". Som sexåring spelade han tillsammans med systern Per nilla med i tysk TV-serie. Under gymnasietiden sysslade han myc ket med teater men det egentliga genombrottet hade han i sam band med ungdomsfilmen "G" , där han blev publikfavorit. Sin första singel fick han ut på marknaden i september 1983 . Den gick rakt upp på toppIistor na och har sålt i över 15 .000 ex . 1 november senaste år kom hans första LP "Pokerjace" och på den har han skrivit fem av låtarna själv. I framtiden planerar Niclas att jobba med teater, film, musikaler och skivor, varför det är mycket troligt att det kommer att höras en hel del om honom framöver. Med Niclas Wahlgren följer bandet Stars och i Pörtom upp träder dessutom de lokala stjär norna Alpha. Inför gäst besöket skall pör tomborna arbeta om scenen samt göra en del omändringar i serve ringsrummet.

~ före detta vasabo, som OP träffar på Akademiska bokhandeln i Helsingfors.

•

Inte heller Wivan Nygård, tjugoårig Replot-flicka, ägnade tidningen så ~ värst mycket uppmärksamhet medan hon studerade statskunskap i Vasa. 8& Men nu sitter hon plötsligt som dess redaktionssekreterare - planerar, ~ skriver, redigerar och gör layout tillsammans med chefredaktören Rabbe g Weber.

En annan orsak till att Wivan ~ sökte tjänsten, får övrigt i konkurrens med en genuin hel singforsare , var att hon ville låta de som studerar i 8~ Vasa komma mera till tals. Visst har det hänt sig då 8 och då att de sydländska reS daktörerna åkt på r~portage-8~ resa till det fjärran Osterbotten för att sedan halvt kåse-

rande berätta för andra syd8

länningar om underligheter och pittoreska inslag i stu~

diestaden Vasa. Underhållan-

de läsning, visst. Men samti8

digt väldigt diffust och absog

lut ingenting aU ta på allvar. I§

~ Tillsammans försöker de också

§ S

lägga ut krokar till debatt. För II tidningen ska vara de finlandssvenska studenternas röst, är det meningen. Inte bara Rab~ bes och Wivans.8 - Men det är lite trögt på ö saUgerI W'van . ö den fronten, Just nu är det inre angelägenheter vid Helsinfors st u8§g8 dentkårs styrelse , som fått tycg karna att fatta pennan. Det har hon nu för sig i varje fall . Ett inlägg om J' apansk servettvik- 19l o ning har också förekommit. 8 - Studenterna engagerar sig inte längre. De vill bara roa sig ~ och titta sig själva i spegeln ~ Något som för all del inte hel~ ler jag är riktigt fri ifrån. Men det borde åtminstone råda en o sorts jämvikt mellan engagemang och självupptagenhet, säger Wivan.

§ S

• Kyrkomusik En förutsättning för att få pos-

R ten som redaktionssekreterare

på Student bladet är att man är bosatt i Helsingforstrakten. Det blev Wivan när hon gav upp statskunskapen och började studera kyrkomusik vid Sibeliusakademin för drygt ett år sedan . Men i höst lär det nog inte bli så mycket kyrkomusik som

I 8 8 8

det borde bli för Wivans del. l'idningsjobb tar tid. Wivan vill i alla fall ha sagt att det var musiken som drog henne ner till Helsingfors, inte staden i sig. För det går mycket bra att studera i Vasa, tycker hon · - Inte menar jag att vi borde ha ett fullständigt universitet där uppe . Men hur kan nån överhuvud taget ifrågasätta rätten ~tt studera på högskolenivå i Osterbotten? Det finns så många som är bundna där med familj och annat, så det måste åtminstone finnas någonting . Att det skulle bli sillsallad av alltsammans är bara strunt, tycker Wivan. Likaså talet om splittring. - Det är i stället en möjlighet att utöka högskoleresurserna - på lång sikt. En utbygg- nad i Österbotten stärker med tiden de andra enheterna, säger hon. • K l? omp ex. De här frågorna ventileras nog bland studentkretsar i Helsingfors , intygar Iitteraturstuderanden på stan. Och österbottninga rna lär stå på sig. Till Studentbladets spalter har diskussionen inte nått , men väl till redaktionen .

- Men vi har slutat nu. Vi kan varandras åsikter, säger Wivan. Annars känner hon inte av någon antagionism me1lan nylänningar och österbottningar. _ Det tragiska är däremot att det finns österbottningar som har komplex över sin hemort. "Jag är bara från Vasa", säger de och tror aU de inte passar i andra kretsar. Jag kan

inte förstå det. Själv skulle . Id Jag a rig drabbas av nån sån känsla.

Vasa till tals

- Men nu ska det bli annat av, lovar Wivan. • Merit? Knappast

• Högervindar Men för att återgå till Studentbladet. Studenten på stan karaktäriserade den närmast som en kvasiradikal blaska, som trampar på i gamla fotspår. Men där tar hon miste. Tjänsterna lediganslås varje år, redaktörerna växlar och därmed också tidningens innehåll och utformning. Den senaste tiden har den kritiserats för att influeras av starka högerkrafter - ja, vara nära nog halvfascistisk ibland. - Det är överdrivet, säger Wivan . Men hon medger att det syns en viss högervridning och det var dels därför hon sökte tjänsten . För att bli en motvikt.

l§l ,'I

o Niclas

Wahlgren.

•••••••••••

Även om studenten i bokhan- ~ deln inte sade sig ha stort utby- ~ te av Studentbladet så finns det ~8 naturligtvis andra som läser tidningen med stort intresse. Och om man får tro chefredak- ' tören så läses den med stort Frej Högdahl har valts till ny ord allvar bland landets beslutsfatförande för NUFS i Nykarleby . tare. Tidningen är ju ändå, elHan efterträder Carita Häger på ler borde vara, de finlands- ~ den posten. svenska studenternas röst. Övriga styrelsemedlemmar vil - Merit? Nej det bästa jag O ka utsågs vid årsmötet, som hölls kan bli är A-kantor och där gör ~ för ett par veckor sedan, ble\' nog Studentbladet varken till 8 Rickard Ahlskog, Maarit Back eller ifrån. Om jag söker mig man, Johan Fredriksson, Carita till andra områden kan det naHäger, Ralf Skåtar och Kaj Wik turligtvis vara ett plus , men jag blom samt Anders Fors och Pat har faktiskt tänkt bli kantor , rik Palm som suppleanter. Palm säger Wivan . ~ fungerar som föreningens sekre . terare. Birgitta Strand ~

Frej Högdahl leder NUFS S 8 8 8 8

§ § S 8

!t,...J"..rJ"..r.r..r..r..r..r..r..rJ"J'"..r..r.r..rJ"J"..rJ"..r..r..r..r..r..r..r.rJ"..r..r..rJ"J"J"J"J"J"J'"J"J"JOo'"J".r..rJ"..r..r..r..rJ".r..r..r..rJ"J"J"..rJ"..r..r.r..r..rJ'"J"J".rJ"J"J"J"J"J"..rJ'"J'"J"J'"J"J"J".r.rJ"J"J"..rJ"J"....8

•••••••••••

AnlQndssvens~a

han upp sig. Visst - sensmora len att övervinna sig själv för andras skull är OK, men jag ställer mig lite skeptisk till un dertonen "det är något fel på den som är rädd". Margret von Martens djupa, dramatiska röst lämpar sig väl för sagor, och hon läser levan de, nyanserat och ändå lång samt. Det är verkligen bra att våra barn lär sig att sagor och barnvisor inte behöver vara sy nonymt med Sverige! Musiken kunde ha varit skräddarsydd för produktio nen, så fin är den. Kim Törn roth har komponerat musiken, som ger sagorna förbluffande tilläggsdimensioner och under strykningar. Specieltt i "Den lycklige prinsen", som överhu vud taget är bättre utförd på al la plan. Det verkar som om också produktionsgruppen skulle ha känt mera för den sa gan.

gråe lycklige prinsen smälts ner. Blyhjärtat går ändå inte att smälta ner, och när Gud ber en av sina änglar att hämta upp de två vackraste sakerna från ,sta den väljer ängeln ut blyhjärtat och den lilla svalan - anders senskt vackert och lyckligt slut! Hj'liJmar Bergmans saga "Lasse i Rosengård" är däremot klart svagare. Sagan är inte lika klart differentierad som "Den lyckli ge prinsen", och jag sätter en li ten krux i kanten visavi alltför små och mörkrädda småtting ar. Jag tror helt enkelt inte att den fungerar lika tydligt i det o medvetna hos barnen . I stället för att lösa upp knutar kan den rentav skapa nya, som t.ex. överdriven rädsla. Lasse är rädd. Han ser fru Skräck bakom varje sten, varje stubbe. Istället för att bemöta skräcken viker han undan. och först då hans farmor och kära ekorre kan vara i fara morskar

• ~TONER

Wilde och Bergman på ny sago kassett Jag har länge känt mig ensam på den finlandssvenska sago kassettmarknaden. Det är ändå fyra år sedan jag publicera de mina två Baluns-kassetter, utan att vara- speciellt tidigt ute själv heller. På senare tid har emellertid endel sagokas setter dykt upp, nu senast en sagokassett producerad av kretsarna kring Skolteatern. A-sidan (32'30") upptar sagan "Den lycklige prinsen" av Oscar Wilde och B-sidan "Lasse i Rosengdrd" av Hjalmar Bergman (22'40"). Båda sagorna har i dramatiserad form getts också som föreställningar av Skolteatern. Wildes saga är en riktigt "an dersensk" saga, vacker, sorg sen, mångbottnad, sammanflä tad, på samma gång barn- och vuxensaga, t.o.m. en barfota flicka som får stryk av sin far om hon inte lyckas sälja tänd stickor finns med. Denhär sagan handlar om den gränslösa, uppoffrande kärleken, den kärlek som trots all inbakad sorgsenhet inhöljer ett barn i trygghet. Den torde nämligen fungera i bar nets omedvetna där vilka grym heter som helst kan fungera po sitivt i och med att de på ett symboliskt plan hjälper barnet att lösa livets knutar. Till åt skillnad från ett TV -program kan ju barnet självt släppa loss så mycket hemskheter och fan

tasi som barnet tål då det åhör eller läser en saga . Huvudpersonerna i sagan är en grann staty av den lyckliga prinsen, och en liten svala. Sva lan är hela tiden på väg till sitt Egypten men når aldrig fram, eftersom det meningsfulla i till varon finns på nära håll: att hjälpa de lidande i staden ge nom att bitvis avkläda statyn grannlåten och skänka den till de fattiga. Borgmästaren och den blint upprepande rådmannen får representera den mänskliga få [än&an som i sin jakt på för gängliga ting blir både blinda för nöden och döva för talande statyer. Till slut fryser den lilla svalan ihjäl, och den avklädde och

PRISBOMB

Can on • kameror

- %

(även nya modeller) - objektiv - elblixtar

"Clsa t=ol-o

Ovretorge '

V ,:~a

STOR ETTRIG Mazdat=

EUROPE Bilen som blivit en auc~

Mazda Eu rope har ava ncera t 1111 and ra pfalS I sm krass (lack t" pak etbilar, totalvikt 2000 - 2999 kg .6-1_'84 'VTKK/af)

Succebilena egenskeper !.roP..Q!lenm.2e.m1lQ.'lQ!y.!!1 Det praktiska lastutrymmet har en

ny1tovolym på 6.3 m l . S1OLS.ta.!a_s!.!tap..ac~ !as~

8ensinmodellen har en lasl kapacitet på 1340 kg, dle5elm odellerna pA 1250 kg

Vandrad len endasl9.8 m

Ge.niaLm<X1e.!1 Kaross med 5 dorrar, bakdarr som oppnas

uppåt breda skJlJtdbrrar på Sidorna

)Le~~C# ,

VJQ.rn.o1..~bMs..f!lj ll.Q

Utrustningsstandard I person bilskiass. Rymhg, ändamåls enlig f6 rarhytt. som ar

ordentligiljudisolerad

l l -; ..:22

Det smakfulla, guldglänsan de kassettomslaget, och den ödesmättat fina blåsvarta af fischen som följer med kasset ten har gjorts av Olof Kangas . En självklar kassett för alla som har barn från sådär fem år och uppåt.

Bertel Lindell

På repertoaren:

Bertolt Brecht

SVEJK I ANDRA

VÄRLDSKRIGET

"Svenk lir en musikalisk och hu moristisk pilis, med krigets bit terhet i bakgrunden:" Arbeta rbladet "Tempo, intelligens, kvickhet och precision är några av ingre dienserna i föreställningen ." Vbl

På kommande:

4 MAL

En nyskriven "deckare" om

rättsväsendet. Ett spel om

MAKTEN.

Regi och scenografi: Chris

ter Liljelund (gäst).

PREMIÄR 2. 11.1984 Biljettkass.an : 961·114661, må-Iö 10-14 samt en timme före föres!.

Med kvalite till succe

* Utstäl'lt hela modell· registret, - även 626 * Flexibla betalnings· villkor * Rejält betalt för din gamla bil * Service Leasing * Finansleasing * Service och reservdelar

Det lönar sig ofta att söka sig en bil ä ven långt hemifrån.

BILEN SOM

ERÖVRAT EUROPA

Mazda En veiidi. succi

ÄVEN SVENSK BETJÄN,ING

Mazda 323 var Europas mest sålda japanska bd är 1983, Nordens mest sålda japanska bil åren 1981 , 1982, 1983,

Succibilens egenskaper

Mo.d~rna molorer.. Starka, ekonomiska. rätt dimensionerade motorer: 1,31. 68 hk och 1.51. 75 och 68 hk , Sportig prest.illlQll Acceleration O -100 kml h 12.0 sek, (1 .3 ), 10.5 sek (1.5GT), , lllilP~gerar- och bagageula.mmen, 3 karossalternativ: Hatchback med 3 eller 5 dörrar , Saloon med 4 dörrar och Farmare med 5 dörrar, Samtliga modeller har bagageutrymme som kan varieras. .. tk " r , Vändradien endast 9.2 m, erl " n ru tn 'n ta.!!2illil

70 standardutrustninsdelaljer

(1 .5 Saloon SOX), 4 utrustnlngs

alternativ.

-t'4

Med lIvallte HII succe

Jt 1\.'-,_

e-J

*USA*

UTNYTI'JA vARA VERKLIGe FINA ERBJUDANDEN:

Öppet: Varde 9.00-18. Lörd. 9-13.

New York ....... Chicago ........ Minneapolis ..... Dallas ... . ..... . New Orleans . .. . Denver .... .. ... Seattle .. .. . . ... San Francisco ... Los Angeles .... Florida . ........

från från från från från från från från från från

3.300, 4.450, 4.715, 5.430, 5.690, 5.410, 4.360, 5.605, 4.910, 3.785,

KOLLA

ALLTID

y,:7ffIlf8 SJEL IEt.1 ~ ~

FÖRST!

-;",;:,

Guitars

+KANADA+ Montreal ... .. ... Toronto .. . ... . . Winnipeg . . ..... Calgary .. . ...... Edmonton ... ... Vancouver ......

från från från från från från

3.495, 3.830,4.700, 4.800,....:... 4.800, 4.640,

Dessutom tiII.kommer flyg fältsskatt , i USA 18 mk, i Kanada 58 mk. Med Polaris-resekonto . betalningstid upptill ett och ett halvt år!

Boka hos er resebyrå eller direkt från oss.

PRISER FR.

NISSAN

Jambotoc.s

55.980!-· fi·j'JMj

SUNNY

~ 15. \bso. fe/. (%I) 121555

(importhamn inklusi\'e utrustning)

OY K.G. FINNE AB

VASA -

TERVAJOKI

113 022 TEL: 785 550

TA OSS TILL HJÄLPI

KEYBOARDS

Y8II1aha CS 21 II aynth. .....................3.500, Korg CX-3 orgel..................................6.ooo.·

SIeIOpera 6 poIyf. synt. .....................8.900,·

Korg 115-10 monot. synth..................1.700,·

lIoog Prodigy monat. synt. ...............1.900,·

HohnerClavlnet E7 ............................4.800,·

JVC KB-300 stereo keyb....................2.800,·

Slel Alpha 80 orgel .............................6.350,·

SleI Alpha 35 orgel ...:.........................4.200,·

Siel Rltmo orgel..................................2.800,·

SleI Flying 49 orgel.............................1.960,·

CRB orgel 2manual ...........................2.100.·

Concord Pro 200 dragsp.orgel ..........2.300,·

Samiek piano......................................8.500,·

GUITARS& BASS

Rockinger Start deluxe ...................... 4.880,·

Rocklnger Custom Start ...................4.200,·

Rocklnger Starshape' ........................4.200,·

ESP Strat ............................................2.900,·

Fender Squier Strat............................2.300.·

Double Eagle Strat .............................1.850,·

Arla Pro II R5-600 ...............................1.900,·

Arla Pro 11 ............................................1.100,·

Bellwood vlbr. .................................... 750"

Washburn Force 40 Bass...................3.200,·

Washburn Bantam stelnb. bass ........3.900,·

Sakalprec. Bass.................................l.100,·

Rlekenbaker copy. Bass ....................1.100,·

Washburn 12 strlng akust..................2.800,·

AMPS & Cabinets

carlsbo 100W +skåp 4x12" ..............3.000,·

Hagström 100W+4x12' eab .............3.500,·

HH 100 Bass amp.+2x15· ................3.500,·

IIIrshall12W combo ........................1.080,·

Marshall30W combo ................. .......1850,·

Marshall50W combo ........................2.950, Marshall100W amp. master............... 4.250,·

Marshall320W cab. 4x12·.................2.750,·

Marshall400W eab. 4x12".................3.1 00"

Akustiska Gitarrer LANDOLA ............ 400,--1.000,KAYfrån .............. 210.-- 400,

AMPS & Cabinets

HH mlero 30 combo............................1.100..

HH Studio 100 combo ........................3.950..

Yamaha G1 00 eombo.........................2.700..

Yamaha 100 Bass combo 1x15" .......2.200,·

Marlboro GA-317W eombo ............... 750"

Boss MA·15A monitor........................ 700..

Yamaha eab.1x15" ........................... 850..

HH 100W mona slutsteg ....................1.500,·

HH Digital Multi Eeho .........................1.900..

J&J Analog Chorus Eeho .................. 1.600..

UTHYRNING AV LJUDANLÄGGNING 200-8000W

LJUSANLÄGGNING 1 kw - 15 kw

Oberoende av om du studerar eller

jobbar, går i bosättnings- eller giftas

tankar eller planerar ett bostadsköp,

kan du med fullt förtroende vända

dig till oss.

SOUND & LIGHT & TRUCKING Vi beviljar studielån åt våra unga

VASA MÅN-FRE 9-18 kunder och åt kundfamiljemas stu

Tel. 961·16899 TIS-TORS 9-17 derande ungdomar.

12·0015 LÖRDAG 9-13 När du öppnar ett lönekonto hos

oss, får du bergis lönekontolån och

bosättningslån.

Hör dig för om de ungas bostads

sparpremiekonto som gör det

mycket lättare att skaffa eget på

fördelaktiga villkor.

U ID ' IDE

Det lönar sig att bli kund hos oss!

Vi hjälper dig i alla bankaffärer!

Tillverkning

Import

Försälining

m.m.

KORSHOLMS KOMMUN

Annonsera i ÖP!

Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund .

Öst~rbottni s k ungdomstidning

och språkrör för Svenska

Österbottens ungdomsförbund

och dess medlemsföreningar.

Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aktielx?lag - 1984

vollltl 'flle:

,g~OIAt4 WoNA~

. \,JAI.l-I.>

•

~~o

•

OcH

I7(}M-nM'~tf

Å~('r.s

FILM!

ÖP-rådet: Leif Rex, ordförande

Sture Erickson, Stig-Göran

Forsman, Birgitta Strand,

Lars-Erik Backman och Ulf

Johansson

Chefredaktör och ansvarig

utgivare: Karl-Gustav Olin

Tel. 967·)3 555,

hemtel. 967-)3 420

Redaktion: Jakobsgatan )3

Postadress PB 27

68601 JAKOBSTAD

Redaktör i Vasa:

Birgitta Strand

tel. 961-113 522,

hemtel. 961-32698

I~GEN PAN! ~ pOJ UAR. ~ ' ~, ÖvtRDe.IVER SITU A \O~E~ ! ~U t. DE I ALLA FALL HJT TID FÖR.

r0ERVOSl1eT I. . .5.\ KlU ~RÄ\JS Gf\) 00+

' SANS~

!ROTS ATf V ~T ULTI MATUM IN1t: &.EV Tlll- '

GOOOSETT AR- JK;; ö~ GAD OM ATT ocr GUl( fiNT Rt..POQ O~ SI D ~~ lARv UF I ,

PfJ=

ASAE>tADET •

PRESENTER Anki jobbar Kaffe, bakverk och presenter ...

med barnen

])re~llt~ii"Gre'l

Anki Andersson, känd jakob stadsprofil inom ungdomssam manhang, har tillträtt tjänsten Inneh.: Lena Wilson som deltidsanställd projektsekrl! Tel. 962·41 423 terare för Vi Under Sexton, det källarvån. hos Annie Sigg vill säga de österbot,tniska ung - domsföreningarnas barnorgani sation.

IIII• • W

REPLOT FÄRJFÄSTE • HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· . FILMER OCH BANDSPELARE Tel. 961·38020

DU! QUAKER STATE föriän ger motorns livslängd.

Erickson & Erickson Karlav. 3 VASA; 961·120 311

~ '\

KOLLA ALLTID FÖ RST I Allt inom • muslk

Stans billigaste Lp·NYHETER

Yl HYR UT! PA & LJUS

ANLÄGGII~NGAR för allt emellan rockkonserter och friluftsmöten

sound check

Mest känd är hon kanske som ordförande för Jeppis Musa-fö reningen, men sitt egentliga före _ - - - - - - - - - - _ . ningshjärta har hon i scoutrörel sen. Sedan sju års ålder har hon Nöjesarrangörernas och orkes· , varit verksam inom Jakobstads trarnas egen nÖjesförmedling. Flickscouter, för vilka hon nu också är kårchef. 967 • 73 037

06m

HandelsespI. 10 D 65100 Vasa 10, tel. 961·113572

VASA . musikbranschens specialaffär

SOUMDSIOE

VASA ESPLANADEN 15 TEL: 116899 01. 120 DIS Öppel: 9·17, lö 9·13

'""S.

Anki är 21 år gammal och är på så när som examensjobbet klar med ungdomssekreterarut bildning vid SÖFF. Tidigare har hon jobbat bland annat som ung domsledare i lakobstad .

PITKÄKATU 41 STORALÄNGGATAN ~ 65100 VAASA -- VASA 10 11'110159 .

Anki kommer att jobba ut gående från Jakobstad men har hela Svenska Österbotten som sitt arbetsfält. Hon kommer att hålla kontakt med de barnklubbar som redan

PRENUMERATIONSPRIS

1984

Helt år. .... ............ .............. 65; Halvt år .. .... .. ... ......... ... ...... 40, Skandinavien .... .. ... .. .... .... .. . 70, Lösnummer .... ...... ...... .. .... ... 2,50

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad

Tel. 967·13 555

ANNONSMOTIAGNING

SÖU:s kansli,

Handelsesplanaden 10 D,

65100 VASA 10

Annonschef: Clas H"l::!

Tel. 961·121 564

Hemtel. 961·222508

Annonserna bör inlämnas senast

måndag kl. 16.

ANNONSPRIS I texten .. .... .... ..... ... .... .. .. ... .. 3,75 Efter texter. ........... .... .. .... .... . 3,75 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGAN NONSER

Minimistorlek 200 mm .

Färgtillägg -;3~ spmm

Österbottniska Posten ansvarar inte

för eventuell skada som tillfogas an

nonser vilka meddelats per telefon el

ler som på grund av po,; t försening in te införts i begärt nummer.

Solf satsar på teater

Sol f uf tänker satsa på amatör teater igen efter flera års uppe håll. Enligt uppgift har föreningen med ljus och lykta sökt en regis sör. När de slutligen hittade en villig, Tor-Göran ÅSbacka, och sk ulle sätta igång visade sig intresset vara lamt i byn. Endast en handfull anmälde sig. Anki Andersson, nyanställd pro - Det är speciellt ungdomarna jektsekreterare för VUS. som är svåra att få ut, säger Har ry Lervik . ..~ existerar samt försöka starta nya. - De är kanske rädda för att Hon vill verka som en idespruta bli bundna, funderar han. Eller och sporra föreningarna att hålla kanske de skräms av ordet teater. barnklubbar igång . Det var egentligen meningen att gruppen skulle göra en revy. Hon hoppas att föreningar där Men vid senaste trärf beslöt de det redan finns barnklubbar eller välja en pjäs i stället i hopp om där man vill starta sådana skall ta att locka flera deltagare . kontakt med henne. Hennes tele fonnummer är (967)31343. Tre sammankomster har redan hållits och ett nytt försök ska gö ras tisdagen den 30 oktober.

... 16

VAD FAR DU FÖR 20 mk I DAG? INTE MYCKET -

SAGER DU KANSKE

VI SÄGER:

FRAM TILL ARETS SLUT 12 NUMMER FOR E DAST

20,· ÖPÄRDNIK

.0.,........-, 1 ___

ö."""oete..... IIIIpcbta .ed . . . . .

No..........t. W..,.., ........

flo. .,.,.".. __ -....er ...... 'Nctraa oda

..........,.,

~.... - - /rWfJIfJa ~""o~

ÖP VET MEST OM IJNGDOIlAllNA tJp.r.".....'". ........,....... v... .........

..... oc. 1rotN................r ...................

.............. ' ................. .....

.. ......, _NI...... . ./lir ..,._. . ~

ÖP HAll 1WL11JII. OCH NÖBSEVENEIIANGEN at .....""".",. ................~r frIII . . ar.il .... 0.. N• • JhlIf-a ,iJP. ÖP ÄII ÖSTEBB01TNI8K tJp ...... ....... tJp

......../iJr"".", a.........................

_.1.&-...,..,......,.......

do. .r~ . . . ."""". ÖP...."........,.,...,

. , . " . . . . . . . . . . .0 . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .

ÖP STÖDER UNGDOMSFÖRENINGARNA ÖP .aIJer_IIO....,.,......., .....~

•••""".,.. a....".",.•..".,.... A., O".. . .......

""""0"""'"".

65 tå flolIIII/6.............. •

,.,

"*..."" IS lIIIr "" ......

ÖPHARNÄRKONTAKT E./olbou....tclt , . " . ..... CUl • • I ... lIN. 8/..oIuaI ...... " ' ..p

rue..,.,........

'0..... re.ODe""'"

....... , rodrh... I ...........".. ..., ".,. o.. I rik• . . , ....... M •• fl.' lir . " . . ...... /6r _ . ..... b lIIecI. ÖP be,.".. ÖP /1ft...................

re.

ÖP HAR PERSONPORTRÄnEN OCH I NTERV.lUERNA . --,

De' ar • •,.,lör ... •••IId,.'•• • " Id. ... IfÖN fylllIIG ............. oc" fn,...._", pttrao.porHlt. . . . . ...,."e..e ..... och . . .nylaele..... ,.,. lid. ÖP ur e .. ueeh pli .'./6r ""rJe .......er. D e. tIde...... .... der vi för .u ""ra lite bä""e.

ÖP betalar portot

dA TACK! dAG BESTÄLLER I ÖP TILL ARETS SLUT FÖR ENDAST 20,-. ~CI;,.II: •••••••••••••••••••••••••••••••••

Adress: •••••••••••••••••••••••••••••••

...•••...••......•••....•.•.•...•..........

ÖP PB27 68601 JAKOBSTAD

Bet:nanan och adress: • Held..."re•• J ~

..•..•....••.•..••......•...........•...... ..........•.•....•••............•...••.•...

Svanfönåndelse 16/72 dakob.tad