Österbottniska Posten (ÖP) nr. 44 1979 by Österbottniska Posten

österbottniska un~domstidning ·p osten Österbottnisk Torsdagen den l

nov. 1979

'Tusse' .går ut ur kyrkan:

,Jag kan inte liingre ställa upp på kyrkans

S Ö U-avtal med Leif Olson diskuteras!

..TRÅNGSYNTHET

· Jag kan inte .längre ställa upp på kyrkans trångsynthet. Dom accepte rar ju ingenting annat .än sitt eget sätt at.t tolka bibeln! - Religionen såsom kyrkan tolkar den, skapar bara skuldkänslor MS unga människor. Om det är religionens uppgift, så förstör den mer än · d en gör gott! .. .. ' . Den säjer så är ijp: S medarbetare Tusse - tonåring från JI'asa och intill 'senastetid ' akt·ivt kristen. 1 förra veckanu;trädde Tusse ur kyrkan. 1 protest 1nQt den trångsynthet som ·Iwn aiiserhar kommit fram i diskussionen kring "Den första gån D SöU ska försöka få till stånd ett avtal med Leif 01. son om att ·dennes. orkesterförsäljning inte ska inkräkbl gen".

som

. -

. lingsarbetet. Hon har själv varit aktivt med bland annat i en ungdomsgrupp, vid läger skriftskolan i Alskat och inom KSG i sko lan. - Jag är besviken därför att man aldrig tas på allvar, om man har andra åsikter. Dom säjer alltid att vi ska diskutera. Men

Det här är 'inte någoo. överilad hand

.Ung, .säjer TuSse. Jag har funderat på sa· ken ända sen isoroxas, <>oh ' debatten om skolpjäsen var bara droppen som fick bägaren att rinna över. ' Tusse säjer sej vara allmänt besviken .på hur olika frågpr behandlas inom försam- .

Strider

öP:s linje mot

•

SE SIDAN .,

.. .,

sager .Ja.

D Detta skulle fortsättnings\is vara förbehållet A & M, medan OIsons bolag Bku.lIe sälja svenskösterbottniska orkestrar utåt. • BE BIDAN

eby tillsvidare ulan ordförandie

Efter senaste styrelse• möte står det . klart, att Leif Rex säjer ja till ett omval somSÖU-ordföraJt de för ä,mu ett år. •

BEJ; BlDAN t5

Leif Rex -

'fortsätter.

D När Karleby Ung domsförening senaste lör dag samlades till årsmöte var den heta frågan vem som skulle efterträda Benny Kiviniemisom ord förande. D Trots att årsmötet liv ligt diskuterade flera namn blev frågan inte av gjord. Man di!lkuterade också om man skulle an- . ställa en verksamhetsle dare på deltid detta för att underlätta ordföran dens arbetsbörda. .

. och sexan!

D Avtalet skulle garantEsra att Olson inte förmedlar or· kestrar till de svenskösterbottniska ungdomsföreningar· na.

Leif Rex

SöU:s 'Toffe' S'tad .·gar.? Taxell

tal.ar

• Se ledarsidan

på SöU:s egen förmedling.

vid tinget • SE SIDAN ,

Ollristoffcr TaxeU -

talar•

Benny KivfniemJ •

avgå!

SE SIDAN

OSTERBOTTNISKA POSTEN

öP

nov. 1 J.

1979

Torsda.gen d. 1 november 1979

Behöver öP

En märklig kria

och SÖU

varandra?

"Österbottniska Postens uppgifter och politik" Men även om vi lämnar de missuppfattade åsikhar plötsligt blivit ett angeläget ärende för Kurt terna åt sidan,så är KEW:s ledare en märklig - • Erik Wikstedt, ledarskribent på Österbottningen. I kria. Då han i egenskap av tidningsman låter för Svenolof Karlsson ifråga en ledartext förra veckan (återges på annan plats stå, att ÖP: s ledarsida borde filteras genom någon satte i en artikel i Vbl i i detta nummer) reder han ut vad ÖP INTE BOR sorts SÖU-såll, då är han ute och ror på verkligt söndags (28. 10.) nödvän DE SKRIVA. Utgående från vad som står i SÖU:s grumliga vatten. digheten av bandet mellan stadgar och • • . Ju längre denna märkliga höst framskrider, des ÖP och SÖU. Han avslutar artikeln: utgående från alt ÖP - det vill säja dess to · mer börjar man fundera över vart det mångom redaktörer har åsikter som tidningen i själva talade österbottniska frisinnet håller på att ta vä - Många tycker säkert att jag är ute och cyklar om jag verket inte alls företräder! gen.

* .. .

KEW försöker frammana en bild av att det skulle existera en klyfta mellan SäU :s grundprinciper och ÖP:S linje. Den "klyftan" verkar att vara ett större problem för KEW än för SöU och ÖP. KEW citerar SöU:s stad gar; bland annat passusen om "nykter livsstil", och menar att detta rimmar illa med ÖP:s politik. Han säjer fyra saker: • ÖP är positivt inställd till hormonmissbruk inom idrot ten. • ÖP uppmanar ' ungdomar na att dricka alkohol. • ÖP talar för sexuell lös släppthet före äktenskapet. • Och ÖP utnyttjar svordo mar. Låt oSS avancera punktvis:

l. Idrottshormoner: -

ÖP ser givetvis inte po på missbruket av ke miska medel inom idrotten. Oberoende a v hur man vill missuppfatta den åsyftade le daren, så måste det ändå stå ldart för vem Som helst, att buvudbudskapet var detta: Juan ska särskilja mellan elit och motionsidrott, och även om missförhållanden förekom mer inom elitidrotten så är detta inte något som gäller all idrott. ~tivt

Det är ju i och · för sej självklara konstateranden, in te sant? - Även om KEW anser sej ha orsak att fatta ledaren på ett annat sätt, så måste det väl ändå finnas gränser för hur långt en miss uppfattning får föras. Att på stå att ÖP talar för hormon missbruk är absurt!

'En till! • Nu har det dykt upp en igen. - En som hävdar att man inte får ha personliga åsilder om man råkar vara anställd någonstans där det has åsikter.

2. Ungdomssuperi: - ÖP ser givetvis inte po sitivt på missbruket av alko hol, varken i fråga om ung domar eller vuxna. Alkoholen är ett gift som fel använt och kanske till och med "rätt" använt medför men för hälsan. I den åsyftade ledartexten talar PG om att han förstår varför ungdomarna dricker sprit. Att förstå är inte det samma som att uppmana till någonting. Att förstå ungdomsfylle riet är inte heller något som står i ett motsatsförhållande till SÖU-stadgarnas tal om "sunda levnadsvanor och en nykter livsstil"! Att diskute ra orsakerna till ungdomsfyl leriet är inte att ta ställning f ö r det! Blev något osagt i ifråga varande ledare, sft är det möjligt att påtala detta utan att man målar upp en bild av att ÖP skulle gå emot några "grundprinciper".

3. "Sexuell lössläppthet" : KEW må ha sin in skränkta syn på sex, det ska ingen förmena honom. Men där han talar om "sexuell lössläppthet före äktenska pet", nyttjar andra debattö rer uttryck som "sexuella förbindelser före äktenska pet". Skillnaden är inte oväsent lig. Den säjer något om olika syn på tonåringens värld och olika grunder av tilltro till människan. Ingendera av ÖP-redaktö rerna, varken PG eller BN, kan med fungerande samvete ErikWentin skriver i Öb: - I artikeln "Bryt tystna den i sexualdebatten" framträ der Ulf Särs med åsikter som klart avviker frän det som han anger som den gängse upp fattningen inom kyrkan. N Nu är det ju naturligt att folk i gemen inte skiljer mel

'-"I

föreslår att alliansen mellan det omaka paret SÖU och ÖP ska brytas. Men ingen kan förneka att cykling är hälso samt, i måttliga mängder. l<'ör att inte ränna I väg alltför vilt stannar jag upp här med en uppmaning till dem 80m har synpunkter på ovan sagda att föra fram dem. - Inte för att jag tror att de som har möjlighet att fatta besluten i frågan någonsin konuner att låta 'SÖU och ÖP gå skilda vägar. Än mindre att de som sitter på resurserna ska kunna samarbeta om en finlandssvensk veckotidning. - Men det är också värde fullt att veta vilka möjlighe ter som inte förverkligas, vil ka resurser som inte används därför att viljan saknas hos dem som har makten.

Leif Rex, SÖU-ordföran, de, går i svaromål:

gå ut till dagens tonåringar och säja att sexuallfvet är något som uteslutande hör äktenskapet -till. Det vore ett skrymteri utan like.

som är ointressant. Medges dock att svordomar kan ran soneras, inte av förnuftSskäl, men därför att en del män niskor kan känna sej stötta av dem.

Sen är det ju inte det som är det intressanta i den här frågan. Det som slår en mest är, att KEW låter förstå att vi borde ha censurerat en av våra medarbetares synpunkter på den aktuella skolpjä- _

Till sist: De här fyra nämnda frågorna kan man givetvis diskutera från och till i sak. Men egentligen är det inte alls det som man reagerar så kraftigt på i KEW:s text. Det verkligt upprörande är

sen!

ju, att han -

4. Svordomar:

bent! tycker att någon borde styra vad ÖP tycker på

I och för sej en fråga lan informationssekreteraren Särs och privatpersonen Särs. - Man hade väntat sig stör re ansvarskänsla och lojalitet mot fältet, - Jag tycker t.ex. att det s-kulle rimma sig illa om en öb-reporter helt plötsligt skulle börja hålla på JT eller en som

som ledarskri

sin ledarsida. är anställd vid Kansan Uutlset skulle börja betyga att nog har Uusi Suomi ändå rätt. Skriv alltså EW. Förmyndarmentaliteten bre der ut sig allt mer.

- Nej, Svenolof Karlsson, ÖP och SÖU är inget omaka par. Tvärtom lever makarna i en fruktbar symbios_ Båda är beroende av varandra. Därför är tanken på att skilja ÖP från SÖU dödfödd. - Uf-rörelsen behöver ett språkrör och ett billigt annons organ. ÖP har en stark posi tion som ungdomstidning både i och utanför österbotten och uf-rörelsen behöver tidningen . - I öP:s spalter berättar föreingarna om sin verksam het. Kultur och konst recense ras, -ung och gammal debatte rar och mycket viktigt, för eningar som arrang-erar danser kan annonsera i ('lP till ett bil ligt pris. ÖP är med andrå ord en tillgång för uf-rörelsen. Rex konstaterar också att SÖU 'ä r en tillgång för ÖP och hänvisar till den arbets fördelning som nu förekom mer. Han avslutar: - Det har tidigare gjorts försök att ge öP större sprid ning i övriga Svenskfinland, _och det har i viss mån lyckats, Dock inte i tillräckligt hög grad för att ge möjligheter till utökande av den redaktionella kapaci teten. = Min avsikt är inte att helt avfärda Karlssons tankar på en vidgad bas för ÖP. Vi är öppna för ett finlandssvenskt samarbete som beaktar öP:s nuvarande roll och oosition. Det som behövs är pengar.

Ledare:

BERTEL lVYG;l1?D

Teckning: Leif Sjöström,

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen d. 1 november 1979

ODDOOOUUOUDDDDDDDDOOODDODOODDOOOOODOOUUCDOOOOOOOOOOOOOOOOCODDODDOODDDDDDDDODDUDUOOODDDDDDDDDDOODDDODDDDDDDDODDDDDU

~En

. ~~.;;

ständig rädsla §f·· .. Id h E or omvar , ens pa lIt o

' ~ ~ "~~'-. ~ "-

E -

Jag ser att Föreningen cc för pli och hyfs åter en . h ar utf ärdat en skri gang [] velse till det finländska folket. I en skrift som dess 0 presstjänst har tillställt oss, 0 O läser jag bland annat ett C . l 00 kaplte "Om huliganismens orsaker".

8 8

Föreningen för pli och hyfs är den där klubben som håller köl! på hur vi uppför

OS~~g

§ O 00

8 O

vet inte vad förenin" m edl emmar, men h gen ar f or jag utgår från att det mås te vara en hop surmulna tanter och farbröder med tårar i ögon och karbas i hand. Folk som sålt smöret och tappat pengarna. Kort sagt ett gäng festtalare för pessimisternas årskongress. Det måste vara den där

8 D 8 _ 8O

typen som aldrig kan lita på bältet utan alltid går om kring i breda hängslen. Ba ra utifall att något skulle inträffa... Kanske har de fallskärm på ryggen också, ifall de skulle ramla och träffa mar k en. - Vad vet jag.

- Jag ska citera den där huligan texten nästan i dess helhet något roligt ska man ju ha i ett kåseri men först en stilla undran: Vad i all världen bety .

8 O B

BERTEL

NYGAoRO

O O

Vad är det som föranleder självsvåld eller huliganism, och varför blir sådan allt vanliga re?

(.. ,)

8 O O O

SLAGRUTAN .

O D

Det är självfallet fråga om ett uppfostringsproblem, men knappast enbart det. Också den bäSta uppfostrarens råd kan visa sig vara gagnlösa i jämförelse med ärftliga fak torer (hoppsan! _ min arun.) och uppväxtmiljöns inverkan.

l~ f\ ".

§ :I

)'" .

,,~8

:.-. 0::1

"-'

"'" " "'",

q -'

:::J

,,~

"""

::J " , : : J

~'"

'\::'-" ~~ "

~ ~

. Det måste vara tungt att vandra genöm livet med en ständig rädsla för vad om världen ska hitta på för fan skap.

der "ett sjusovarbråk ideell natur"?

,' \

Men en sak är säker: nå gon tilltro till människan har de inte.

~~:S" C K ,

'" ' " \. ~

'"",-

:J :J

~ .J

3 ., ~

'-~

:J :J :J

Här kan man hänvisa till ett het, bråk och störande av sam verkligen klassiskt exempel. hällsfriden. Är det inte bara de, som nu Den romerska kejsaren Nero är en av världshistoriens mest är i den värsta huliganåldern, kända huliganer, och ändå ha dvs. 16--21 år, som redan från de han en verkligt vis och upp_sin tidigaste barndom har fått lyst man _ filosofen Seneca lära och tillägna sig grunder till privatlärare. na för ett fräckt uppförande. Sädant har det redan under (Här börjar man osökt gångna år rent av gjorts re grubbla över vem man själv klam för. har haft till privatlärare. Vem Det hörde till saken att gö· kan det ha varit? min ra uppror mot "auktoriteter anm,) na", vanned man avsåg för Orsak till huliganismens äldrarna, lärarna och för ' sä· kraftiga, rent av explosiva till kerhets skull vuxna överhu växt är å ena sidan brist på vudtaget, framför allt de som uppfostran, dvs. bildning, men hör till till föregående ge å andra sidan också direkt nerationen, Generationsklyftan uppmaning till fräclui. attityder grävdes ut med avsikt och iver. VisSt behöver ett försoffat och uppvigling till disclplinlös

samhälle skakas om, men när bråk och ofog börjar få en gloria kan det för en ung och andligt ännu omogen människa vara svårt att särskilja huliganismens olika motiv: när det är fråga om ett sjusovarbråk av ideell natur (? - min anm.>, när åter om enbart kriminellt upplopp (hoppla! min anmJ och störande av ordningen, Sålunda kan någon som "protest" eller "väclming" börja krossa fönster, gatlyktor, postlådor. trafikmärken osv. - Jag går mot döden vart jag går...

3 3 3 :J

5 ::J

3 :::J 3 :J :::J

:J :J

3:::J

., :I :J :J :::J ~ :::J

LJU[J[][)LJL]oU[)[JUUUOODOOr.:DDlJ[J[J[]QDDDDDDOOOOOU' mOO[lJ[]OOOODDOOOOOjQOOOOODOOOOODDDDOOODOODDDoDDODUOODDDDDDDODDDODDClJDDDOOO

• "roFFE" Orkesterförmedlingen var en av de viktigaste frågorna som SöU:s styrelse behand lade vid sitt möte i fredags. Avtalet med Olson skulle som fristående åtgärd kunna, försvåra orkesterbokningar na för SöU:s medlemsför eningar. Dessa har nämligen ' låtit förstå att man vill bo ka för en längre ' tid per gång, så att andra inte hin ner före . För att undvika detta går SöU nu samtidigt in för att förlänga både bokningster minen och festfördelni'ngen . Bokningarna blir i fort sättningen enligt följande;

,, r

, ,

Januari 1980: Orkesterbeställningar för hösten 80, våren 81 och som maren 81. Januari 1981: OrkesterbcstäJlningar för hösten 81, våren 82 och som maren 82. Januari 1982: Orkesterbeställningar för hösten 82, våren 83 och som maren 83. SÖU-styrelsen poängtera 'de vid mötet, att det finns vissa grundläggande princi per man måste slå vakt om vid orkesterförmedlingen.

• För det första måste SöU:s medlemsföreningar kunna få de orkestrar de vill ha. • För det andra bör SöU jesskatten, ungdolIlS8ekreterarnas och A &. M ha m~Ropol på fortbildning och ett upprop för ÖP, förmedlingen inom det. SÖU svenskösterbottniska uf-fäl tet. Vid SöU;s.Btyrelsemöte disku D .BUDGETEN: • För det ' tredje måste man terades förutom orkesterförmed Nästa års SöU-budget överläts fo·-rhm·,dra a.t t prl'serna ske lingen bland annat följande frå nar i väg. gor: till avgöran~e vid höstrnötet utan Nyckeln till att slå vakt någon mer ingående diskussion. om de tre grundprinciperna D HöSTMöTET: Det kan nämnas att budgeten har ligger i att dansarrangörer ett underskott på 4,350 ma,k. Budgetförslaget balanserar På na och SöU håller ihop, Specialfrägan vid årets höstmö Under diskussionen beto te blir "Ungdomsringens uppgif en förhoppning om ökat statsstöd nades också att SöU och ter inom österbottniska uf-rörel via FSU (storleksordningen A & M har ett ansvar för sen" . Rubriken syftar närmast på 10,000 marlt till) och ett rätt att nya förmågor (dans det arra.ngemang med ringsekre stort tillskott i form av stöd från band) tas om hand inom tera.rejinstruktörer som varit ak Svenska Kulturfonden . Det . sist tuelIt på senare tid och som nämnda rör sej om projektverk svenska österbotten. Man frågade sej också hur åstadkommits med hjälp av stat sameht av olika sorter som man hoppas Kulturfonden ~ka kunna det är bland orkestrarna liga sysselsättningspengar, O d till med kännedomen om vad Gäst vid höstrnötet ! Petsmo b1 m ,

SöU är för organisation. blir J'ustitieminister Christoffer Bl an d d e ens k'ld 1 a bud ge t pos t erDet finns kanske en upp TaxelI som häller ett anförande na k an namnas " a tt 10 ,000 mark fattning om att SöU i förs med anknytnine~ till uf-frågor , ans lå s t'll 1 nygrun da de VUS Anta hand .är någon sorts kom- : Vid · mötet kommer att väljas slaget på 1.000 ma rk till Vörå mersielI produktionsbyrå, olika utskott, som ska jobba med folkhögskola omändraS till elev

som tjänar pengar på att valfrågor, verksamhetspla,nen, för- stipendier.

förmedla orkestrar. - För bundets ekonomi och mötesresolu att närmare kunna informe tioner, Förberedda uttalanden gör D VERI{SAMHETSPLANEN:

ra om SöU:s övriga verk höstrnötet i följande ämnen: nö-

Styrelsemötet uttalade att som samhet och förbundet i an marperioden nu bör fyllas ut med mänhet bes-Iöt styrelsen att ordna någon form av träff ut en orkesterfolder på fins-I någon förbundsaktivitet i och med med orkestrarna. ka. Det ansågs inte vara tt St d' k"t SöU a orsan mte s o s av aktuellt utan man beslöt att I föredragningslistan nämn i första' hand försöka kom- längre. "En verklig storsamIing" des också möjligheten av ma överens med Leif Olson. , med inslag frän alla SÖU:s och att SöU skulle ordna en BERTEL NYGARD VUS' verksamhetsområden efterfinsk orkesterparad och ge

SÖV-beslut

lystes. Möjligen kunde musikut skottet kopplas in; någ-on nämn de en fortsättning på Storsand rock. Ur förSlaget till verksamhetsplan kan bland annat nämnas: • Fortsatt bevakning av resurs frågorna. bäde för förbundet och föreningarna, Särskilt renoveringsfrågorna • ska stå i förgrunden. • Det ska utredas hurlIvida för eningarna kan få bidrag i syfte att göra lokalern'l energisnålare. • Ekonomin är som vanligt pres ' h eter me d sa d , S amar b. etsmbJ"l 19 andra och inbesparinga r ska ut redas, • I fråga om olika sektorer i verks3.mheten slär man ett slag för musiken samt film och foto, Verksamhetsplanen tas upp i en arbetsgrupp under höstmötet.

D LANSREGISSöRSFRÅGAN:

Läget i fråga om amatörteater instruktionen är för närvarande helt öppet. Styrelsen konstaterar kort aU ' vilka lösningar som än tas fram, så är det ett oAterkal I l' t k tt , .. t· · t e 19 rav a ,regissors Jåns en fortsättningsvil:i är svenskspråltig och att hela svenska österbotten har tillgång till regiservice,

«)

S TE R B O T l' N I ~ K A POST E N

Torsdagen d. 1 november 1979

aaaa1a aaaaaala aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaatl -DaaaaaaaaaaaaaDDaaaaaaa . a

IIa

FREDAG, OCH VILKEN FIN DANSKVÄLL

c c

a a

g~~......~.

Fred.

D •• PlI

g ~

20.0001.00

2- nov.

SERV.GR. 8 BILJETrGR. S

..'

C'L E O P A T R A

•

BUSSAR: Stadslinjen från ' bulll'ltation kl. 19.30 via Bocks hörn, SIngsby, Karperö, Smeds by BP och Kvevlax. ' City och Vallvik. - Majors från Näset kl. 19.30 via MunsmQ, 8{)lf Centralbutik. 20.00 frän Toby stenbro

Beväkad PlI klädförvaring ..

~~~~~~änU:e~~ år

gEJ

OT från Grillcenter kl. 19.30 via Tuckor, Vörå , '

PII ..

caaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaDDaaaaaaaDDaaaaaaaaaaal ORDNJNG OCH REDA -

VI DANSAR PÅ FREDA'

i NI' B'Y

Fred. 2 nov. kl.

BUSSAR:

20.00~OlAOO

Vasa busst.

Malax,

BLACK TOWN DISCO from S\veden REFLEXBANDET •

19.30 via

kl.

Stindom, 80lf CentraJlbutlk,

Drop

In,

Havras,

Lennl Back, Näsby kl. 19.00 via

Norrnäs,

Töjby,

Tak

lax Hlg, Korsnäs, Molpe.

FULLSTÄNDIG DANSDEMOKRATI '

OBS!

ÄNDRADE TIDER.

Lördagen 3. Il. kl. 20-01 Gå inte miste om en chans aU koppla av tillsammans med populära

.ZOTCH

DET BJUDS PA MANGA EXTRA DAMERNAS OCH ALDERSGRANSEN HALLS PA 1Ii AR Vålkonuial BUSSAR: fr. nedre och 22.10. '

torget kl, 20.10, 20.40; ii.10 '

I: Ö"..... . . ~~ : : :'* ~ ,*. *' .',* . *** •* ': :** ~~ ~~ , *** EXO·DU'S • ~, VI träffas Igen på dans I

Lördagen den 3.11. kl. 20.00

Populära

står för musiken

~ ~

* * * * *-

Funkt.gr. 2n9

Aldersgräns '15 år ,

BUSSAR: Strandlinjen 4rån Vasa BusstatIon kl. 19.15 via Solf, Lennl Backs bar, HalIbutIken och Långåminne. Strandlinjen från HarrstrOm kl. 19.15 via Korsnäs Molpe Peta~ax, Nyby, Rain~bäck. Haglund från KaskO kl. 19.30 via PJelax, Närpesoch Overmark.

~ •••••••••*•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• *•••••••••••••••••••••••••*••••••• ,

•

KABLEBY

D Efter en läng disk"I' uss i on bes löt man a tt va. Ja nio styrt>lseledamoter I stäl1et för !tta plus ordförande - så att styrelBen Inom sig ska utse en person till ordförande.

Ifall detta inte lyckas så måste ett extra medlemsmöte utlysas för att välja ordförand e. ," Följande personer invaldes f styrelsen: Susanne Wikström fick de felsta rösterna och blev på så sätt vald till sammankallare! Ulrika Laxåback, Odd

Wikström, Lars Andersson, An- ' så musiken är starkt på kom~ ders , Fredriksson, Harald mande - inom föreningen verBrandt, Gustav Nordlund, Fja- kar nämligen två körer. lar H o1mqvm, . t L'll Granl emor berg Revyn aktiverar ett SO-tal • personer inom föreningen. TeaEn tillbakablick på det gång- terstycket "Meningen med förna verksamhetsåret visar att eningen" har turnerat både I det är främst teater och folk- Sverige och f hemlandet. Kuf dans SOm har synts utåt. Ock- deltog bl.&. fFSU:s teater-

•

: • .,

. *,

: ,

mönstring och var med på Harrastajateatteripäivät i Sei näjoki där man fick mycket . . god kntik. Folkdansarna har också varit ut och rört på sig, de deltog b1.a. i den samnordiska folk~ dansstämman i HolBterbro f Danmark., ,

OSTERBOTTNISKt\ POSTEN

Torsdagen d. 1 november 1979

LÅT ER RIVAS MED I RYTMEN I

TJO-HEJSAN! !

BIL ACK DISCO

NU KIKAR DANSANT IN LÖRDAGSKVÄL LENS DANSPLATS HAN HAR HITTAT AL LA TIDERS HÅLL-I GÅNG-STÄLLE, DÄR DAMERNA HAR TvA TIMMAR PÅ SIG ATT FRITT VÄLJA DANS PARTNER OCH DÄR ALDERSGRÄNSEN ÄR 15 ÅR. VAD TROR DU HAN HAR I KIKAREN IN FÖR LÖRDAGEN 3.11

ELLER TA EN ALK.FIRI DRINK I BAREN. - BLACK DISCO ÄR IN REDD AV TONA:RINGAR SKÖTS AV TONARINGAR PLANERAD AV TONARIN GAR FÖR TONARINGAR - HELSHYSST

2 tim DAMERNAS I STORA SAILEN

KL. 20-01 BUSSAR: Haldins bussar från Ja

kobstad kl. 19.40.' Från Karleby kl.

19.00 via Kronoby, Edsevö. Från

Esse kl. 19.00 via Lappfors-Pur

mo- Forsby- Bennäs- Kovjoki.

Från Oravais kl. 19.15 via Jeppo.

VÄLKOMNA "TILL: NYYKAABI!

NUFS

Fredagen 02.11. kl 20.00-01.00 .

för musiken

,Ytterjeppo UF

Snömasken hälsar er välkomna till säsongens FÖRSTA dans i

.' .

Föreningsspalten

hålle r ÅRSMöTE söndagen den 11. 11. "kl. 14,00 pA paviljongen. Styrelsen

ESSEGARDEN svarar EXODUS

Intr: 20,-

ORAVAIS UF

medlemsmöte

Ekmans buss 19.20 från Jakobstad via Bennäs och Kållby

sömL 4. il. kl. 13.00 l förvaltnlngsgl\i'den.

BIO FREDAGEN 2. Il. kl. 18.30 o. 20.00

DANS lördagen 3. Il. kl. 20.00 med

KORSHOLMSGILLET

F'UNKT.GR. 2.

• MUSIK PÅ HöG NIVA. När ett gäng popartister träffas i.450 meter över havet i schweiziska alperna, handlar det inte alltid om skidåkning.

Gammaldans ] ö-MALAX, SOLHENI lördagen den 3 november kl. 20.00 -

An.: ö-MALAX UF

I kvällens show från skid sportorten Leysin: möter ni Leo Sayer, Boney M, The Jacksons, Patrick Juvet, Curtis Mayfiel~. Eruption, Leif Garrett, Bonnie Tyler, Rozalind Keene, Amii Stewart samt dansgruppen Firat Edition. • STV 1, lördag kl. 21.00.

**************************************************** • Lördagen 03; 11 inträde: 17,. : •

: •

kl.

UF SVANEN

LÖrd. 03.11. kl 20.00 " med

'EMPIRE

SVENNAS

Ärende: FöRSÄLJNING A V FAST EGENDOM.

Höstens första gammaldans i GAMLA VASA

REPJ.lOT UF

20 . 30~02.00

Ahos buss från Karleby

1~~

RISTO OJA·LIPASTI ~9~~rvetil

.t *.. *****.**********.**....***,.,******.*****.* *_••••••• t

håller HöSTMöTEfred. den 9. 11. kl. 18.00 l lokalen I

MonA.

Stadgeenliga ärenden .

Styrelsen

Aidersgräns 18 år

11I11I1II11II1II1I11I1I1IJ1I1I1:lIlIlIlIllIllIlIlIlIIlIJllllllil1i1l1l1l1ll11l1l1ll1ll11l1llR

Purmo uf

Annonsera i O·p

ajournerade ilrs11lÖtet

11II11I11I1I1II1II1I1I1I1I1II\lllIlIIilllll\\lIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIID

PURMO ungdomsförening had e sammankallat till årsmöte på . .- - - - - - - -... söndagen. Men mötet måste ~" "41'~.flt ajourneras till torsdag kväll kl Il 19.30 sedan man valt mötes· . ordförande och konstaterat att ~i. endast ett tiotal medlemmar mött upp. Beroende på bl.a. älgjakten fanns förutom sty relseledamöterna endast ett , 11"11' V\I\,\\ par reprE'.sentanter för ålders , gruppen 15--c30 år. Nu hoppas DANi'VES man inom föreningen att tors,' FRED. 2. 11. WRD. 8. 11. ~USSA L"iTE VALET A V dagens möte blir mera talrikt !;'rö!W Il OrU1Jais 2. 11 besökt så att å rsmötesheslu ten verkligen väger mot medlem· marnas önskningar. . ._ _ _ _ _ _ _ _. .

I \\a

nVi'li'll

IJf"~, EAN"1\~\~"

•

____

I~----------------~--------------------------------------------------------------------------------.

·jör...dagen d. 1 november 19i9 ____________________________________________________________ __

Viljan att missförstå

_1__--___,

•

Österbottningen har behand lat ÖP och dess funktion i en ledare och fått det mesta om bakfoten.

slutsatsen att det finns en in· kongruens mellan den linje ÖP företräder och de millsättning ar som SÖV har. Man kan säga så här: Om (observera: om) ÖP skulle ha skrivit och försvarat hor· monmissbruk och alkoholbruk bland tonåringar samt uppma nat till ' "sexuell lössläppthet" skulle det väl vara avvikande från SÖV: s po licy.

*så Om någon missförstår något mycket som KEW har gjort

börjar man verkligen fråga sig om han gjort det med flit. Inte ens försökt förstå.

Förutom det konstiga aU Kurt-Erik Wikstedt försvarar att någon ska ' ha tumme på vad en tidning skriver - mot alla journalistiska principer har han missförstått det mesta av innelu111et i några av ÖP: s ledartexter.

M en några sådana uttalande har ÖP naturligtvis inte gj~t.

Därför är det på sin plats att ' förklara vissa uttalanden, som KEW har missuppfattat så totalt - avsiktligen eller inte.

* H an gör tre egna, smått fan tastiska tolkningar, av vad ÖP

skrivit och drar därefter den

•

Vad KEW påstår att ÖP har sagt:

• ÖP har hållit hormonmissbrUket inom toppidrotten som naturligt, med motiveringen att elitidrotten är god underhållning.

•

Vad ÖP har skrivit <ledare Il.

10.) : Att elitidrotten är osund behöver inte nödvändigt vis betyda att all idrott skulle vara osund (det gäller dels hormonntissbruket, dels andra fenomen). Där -- inom eli.tidrotten -- finns ett prestations krav som gör att elitidrottsmannen , måste ta till a Il a medel för att kunna leva upp till förväntning arna. Pre's sen mot gränsen till vad som anses moraliskt rätt är hård, och gränsen är dessutom rätt diffus,

•

Se för övrigt ledarsidan!

Kommentar:

Jag har konstaterat att elitidrotten är osund - hur går det ihop med det av KEW påfunna "natur liga hormonmissbruket". Jag har också konstaterat att det är svårt att göra något åt honnonmissbruket eftersom starka krafter arbetar för ett sådant. Jag har inte på något sätt försvarat missbruket. Att påstå något sådant är absurt,

•

• Indirekt (på. recensentplats) tagit ställning för sexuell lössläppthet före äktenskapet med motiverin gen att "det går inte att förhindra nngdomar att ligga med varandra så därför är det enda vettiga att lära dem, hjälpa dem att göra det bästa av det"•

•

Vad ÖP har skrivit:

ÖP har tagit ställning för att skolteaterns pjäs "Den första gången" ska visas i skolorna. Av följan de skäl: • Ett f å t a I föräldrar som Inte vill att deras barn ska se pjäsen har inte rätt att förbjuda a Il a a,t t se den. • Föräldrarna har naturligtvis som alla andra rätt att tycka vad de vill om pjäsen -- men det får inte utmynna i ett generellt förbud. öP har också recenserat pjäsen. Recensionen är skriven av signatur "Tusse" en flicka i tonåren -- alltså den åldersgrupp pjäsen egentligen gäller. Reccnsenterskriver naturligtvis egna åsikter det kännS genant att behöva påpeka det för en gar vad journalist. Menar KEW verkligen att ,öP skulle vifta med ett farbroderligt finger åt 'Tusse och säga: Nämen lilla Tusse -- såhär f ä r man ju inte skri \'&. Ajabaja.

•

KOmm,p11fnrer: PETl<.:1( &tl.A~:jl'UÖM

Vad KEW påstår alt ÖP sagt: '

Kommentar:

Skolteatern har gett en angelägen pjäs frän ett område som är synnerligen eftersatt i skolornas un dervisning. 'den första gången" så dålig och förkastlig som en del anser - och jag personligen betvivlar -- får den nog det fördömande den förtjänar i efterskott, Är

•

Vad KEW påstår alt ÖP sagt:

ÖP har Indirekt uppmanat sin läsekrets att "ta en Jäkel", eftersom det hjälper att komma över person lig osäkerhetskänsla oeh gör det lättare att som be rusad inte bry sig om vad omgivningen tycker.

•

Vad ÖP sagt:

Jag konstaterade i en ledare 18. 11.) att tonåring arna använder alkohol bl.a. för att de ärosäkra: Egentligen förstår jag att tonåringarna tar sig en sup -- och ofta också. några till -- inför helgens för lusterser. Annars vågar de flesta hclt enkelt inte ha kul.

Bland ungdomarna i Kronoby anga,v till exempel 60 procent att de dricker alkohol för att, koppla av. Det hela bottnar i osäkerhet. För en osäker tonåring kan det extra vågandet vara något så "banalt" som att snacka med en kille/ tjej. Eller något så. "banalt" som att våga gå och bjuda upp och tala med någon han/hon tycker om. Då är .d et så lätt att ta några klunkar och känna självförtroendet växa.

•

Kommentar:

Aterigen är det fråga om att beskriva och förklara -- inte att försvara. Tanken bakom ledaren var att läsaren slrulle börja f u n d e r a p å tonåringarnas alkoholanvändning och inte enbart fördöma. Att läsaren skulle komma fram till att man borde försö'ka göra någonting åt osäker heten för att konuna tillrätta med alkoholproblemen. Att attackera sjukdomen inte symptomen. Det kunde jag förstås ha, skrivit ut i ledaren och inser nu att Jag b o r d e ha gjort det eftersom reso nemanget tydligen uppfattats som ett försvar för al koholbruk på mänga hån. l\<lest bland dem som inte har någon kontakt med tonåringarna och deras värld.

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen d. 1 november 1979

• SöU:s STORSANDLOTTERI blev en dålig affär. När allt är I sålt och genomräknat, visar det sej att förbundet gick back 600 Pjäsen "Vilken· Feeling" handlar om två killar som far mark på lotteriet! ut (ör att lifta i Europa. Den är skriven av Peter Snic • STATENS ANSLAG för re kars och Pekka Sonck och det är också de två som spe· novering av ungdomslokaler lar rollerna_

Peter och Pekka var själva en gång ute och liftade i Eu kommer att höjas. Nuvarande summan 300.000 mark föreslås I ropa så pjäsen bygger delvis på deras egna upplevelser.

utökas till 650.000 mark för Pjäsen började de jobba med vidare ur estetisk synpunkt sett nästa år. för två och ett halvt !'tr sen och men den är funktionell Slutet är - - -- - - - - - - - - tänkte då att huvudtemat skulle oväntat och abrupt, men det lär I vara knark. Men de märkte att ha varit myck et värre' . cial ställning. knark var ett för ' smalt område Och det är bra för det finns att skriva en pjäs om och dessKillarnas sociala bakgrund har I massor av mänskor som lever i I utom ansåg de att de egentligen helt lämnats bort, kansk~ som ett tron att det är bara de lägsta Inte hade så mycket att komma tecken på att det kal! gå. illa för ungdomar .som för. TUSSE med . Så därför 'handlar pjäsen om behovet av kontakt och gemen Sk ap Knarket finns o('kså med men inte som "problem". Pjäsen ger inga lösningar på ungdomars kontaktproblem : - Det finns ingen lösning, där för ger vi ingen, sa Pete~ och Pekka på diskussionen efter en föreställning på Wasa Teater. Det är en av pjäsens bra sa ker. den moraliserar inte på nA got vis. Vilken Feeling är kort. bara 40 minut&. Det blir inga döda pau ser. tempot är snabbt och inten sivt. Det är ingen amatörpjäs ulan "riktig teater". Musikinsla gen är ' många. Dekoren är inget

'Vilken feeling'

TM 17/77

••

"lASTA

DUSI DACKET"

I I

Att skapa skuldkänslor är att skapa kon

flikter hos ungdomar som har så många

andra problem att brottas med.

• JAG inte kan man ju diskutera då svaret är givet! Tusse berättar om ett möte inom försam lingens ungdomsgrupp. Man ·hade bibelstu jium om synden. och Tusses åsikter stämde inte med de anQras. - Deras syn på vad som var synd, var helt fånig, och jag sa att jag inte alls tyc ker på samma sätt, Då fick jaghöra att "du må nu tycka vad du vill, men så här är det !". - Men inte är det ju sagt att kyrka ns tolkning är den enda! • KAN INTE ACCEPTERA

KYRKANS SYNS PA SYNDEN

Kyrkans syn på synden är något som Tusse tar avstånd från. Det finns till ex empel kristna som inte accepterar att man dansar. Jag tror inte att nån gud tar illa upp, 'om man tycker om att dansa. Att ha en gud som inte är glad då man själv är glad, det ger jag inte mycket för. Att fördöma som kyrkan gör, menar Tus- se, är att skapa skuldkänslor hos unga människor som inte orkar eller vill leva som kyrkan tror att kristna ska göra. Det är inte en sån religion man behöver. _ Vi behöver nån som lyssnar utan att skvallra! Det är därför vi tror på en gud!

• "KYRIi.AN SKYFFLAR öVER

ALLT PA GUD"

- Gud är inte till för att förstöra ens liv. Han är till för att hjälpa oss att leva.

Men kyrkan vill ju inte att vi ska ta ansvar

för våra liv. Kyrkan vill bara skyffla över

allting på Gud.

- Kyrkan som institution är egentligen oviktig. Det är människans egen inställning till Gud som har nån betydelse. Tusse diskuterar gärna principer och sin inställning i allmänhet. Men rent konkret betyder hennes åsikter, att hon inte kan understöda kyrkans syn på sexuallivet, dess inställning till alkohol och dans med mera. - Man ska inte behöva dra på sej en . massa skuldkänslor som bottnar i en in ställning som ingen vet om den är rätt eller fel. Har du en tro så ska du kunna l e v a h e l a t i d e n, inte bara de kvällar som församlingens ungdomsgrupp har möte ... Var Tusse står i dag i sin inställning till religionen och kristendomen vet hon inte riktigt. Kyrkans agerande kan hon i varje fall inte ställa upp på. - Om jag är kristen fortfarande? D~t

är väl så att har man hela sitt iiv trott på

en Gud, . så inte kan man bara hur som

helst kasta honom åt skogen ...

öP -kotnmentar Tusse träder fram i öP uteselutande för att diskute ra principer, inte för att lyfta fram sej själv. Det är därför hon kallas Tusse i stället för sitt riktiga namn. Jag hoppas att mina synpunkter kunde bli &,örjan

tilI en debatt om vad unga människor anser om kyrkan och församlingarna, säger Tusse. Jag står naturligtvis för mina åsikter, med namn om så anses nödvändigt.

BERTEL NYGARD .

Församlingens kommentar: Från Vasa. svenska för samlings sida önsl{ar man inte kommentera Tusses , synpunkter desto närmare. Kaplan Bjarne Audas säjer att det som Tusse kritise rar kna,ppast är kyrkans åsikter. Det är nog mera fråga om enskilda försam lingsmedlemmars åsikter.

DRICK

OCH NJUT!

Höga V Härlig apelsinsaft Ett stänk av Brasiliens sol i höstmörkret.

TUOTE ENI PRODUKT

Höga V framställs

av de allra bästa råvaror,

vilket har gett den dess

fruktiga smak och rike

dom på C-vitam i n.

••

Tipsa OP om vad som händer! Te'!. JAKOBSTAD 967-13555 VASA 961-113522 MALAX 961-651514

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen d. l november

19~

"Vi var romantiska

och svärmiska och pratade om pojkar, o •• men nagon narmare kontakt med dem hade vi inte"

- Den närmaste kontakt vi kom med pojkarna var när de fick bära hem 'våra skn'dskor från skn'dskobanan. '- I sk'()/an måste vi hålla raster på olika tider. På '~E~pen" $ic~ flickorna i armkrok - m~~, alcf.ng me~ pojkar. Pa Ttmmermansgatan spelade Vt Brannboll , och "Pyre{ mål". , - Vi var romantiska-och svå'rmiska och pratade om pojkar mem inte hade vi någo~ närmare kontakt med dem.

Jag va: he~t upp~lukad av tea . ter; Nar Jag gick på teater blev för~ställningen alltid för kort. Efteråt spelade jag upp det jag sett framför spegeln. Sedan " grät jag när jag inte själv fick spela teater. Eftersom det var krigstid var tip ställningarna i skolan inte heller sär skilt muntra. Visserligen fick jag uppträda .ibland med diktläsning och liknande men teater sysslade man in te med i flickskolan på den tiden. Skoldanser förekom inte heller. Ef ter skoltillställningarna dansade man ringlekar. Jag gick i Vasa svenska flickskola. Under det senare krige1: tog tyskarna skolan. Flickorna flyttade till pojk lyseet där undervisningen skedde i materialrum och liknande. ,

"Vi fick inte

träffa pojkar

i skolan"

Det var så trångt och så JIlånga pulpeter att vi som satt längre bak måste klättra över pulPeterna när vi skulle till och från vår egen. Vi fick inte ha raster på samma tider som pOjkarna. Dessutom måste vi hålla till i kyrkoskvären medan pojkarna höll rast på gårdsplanen. Men pojkarna smusslade lappar in i våra pulpeter. Det var väldigt spän nande.

På kvällarna gick vi på "Espen". Det var HoVrättsesplanadens norra sida mellan Hartman5 och Finlands bank. Vi flickor gick i armkrok och fnittrade och hade oss då vi mötte de pojkar vi tyckte om.

"På Espen gick vi i armkrok fast inte nwd pojkarna" Pojkarna bU$ade och tog våra bask ':'ar och sånt. Men inte skulle det gått för sig att pojkar och flickor skulle ha gått i armkrok med 'varann. Emellanåt satt vi på Rex kafe, (där Finlands resebyrå nu är). Där kaSta~ de vi papperstussar på varann och slängde käft, men aldrig att vi skulle suttit vid samma bord som pojkarna. Ja, ja, nog var det oskyldiga lekar då j~ört med nu då alla är tillsam mans. Men det är förstås bättre och , riktigare nu., Jag minnS 'att jag var särskilt för tjust i , Nils-Börje Stonnbohm. ' Men jag tyckte att han hade så stor näsa. Han växte ju om sig senare. Skridskobanan i Sandviken var en viktig ,kontaktplats. Där var musik och upplyst på- kvällarna. Sista tim men var det dans. Då tog vi av oss skridskorna och dansade på isen. Sedan fick pojkarna bära hem skridskorna. Då gick ' vi par om par. Det var väl egentligen den nännaste kontakten vi kom med pojkarna den tiden.

Det hå·r h~n.de i slutet på 30-ta~et och början på .fG talet när Majlts Gran/und var tonanng. ' , Hon bodde på Storalånggatan i Vasa. Mamman hf.!d butik och pappan körde taxi. De hade det rätt så 4~r. ställt. Enda dottern Majlis ' fick" gå i flickskola.

"Jag måste alltid vara ' hemma nie annars kom pappa efter mej" Men jag måste alltid vara hem klockan nio. Annars kom pappa och sökte mej. På våni.rna samlades vi på Tim mermansgatan för att spela Bränn boll och Fyra mål. Det var inte myc ket trafik på de små tvärgatorna den tiden. Backen ned mot slakteriet var myc ket hög och brant. På vintrarna ' var det en bedrift att våga åka ned ' där med sparkstötting; Nu har den bac ken nästan , försvunnit. Beror det på att man ser det med andra ögon eller har man byggt öm backen '!

på söndagarna gick vi i söndags 'skola ~i Metodistkyrkan. När jag blev äldre var jag med i juniorerna. "P.g.a. kriget var danserna förbjudna - men vad hjälpte det" Ungefär i ;l5-årsåldern blev det slut med ,sånt. Via skolan blev vi sända på beredSkapsarbete till landet. Jag kom till Herrgålis i Sundom. Där farins två pojkar som var något äldre än jag. Den vägen kom jag att börja besöka knutdanserna.

Knutdanserna var spännanje ställningar. På grund av kriget var niije ställningar förbjudna. Men inte D de som var hemma på permissi n fronten ville ha sig en svänj Många gånger var det just de ställde till med dansen. Det annonserades aldrig. Det djungeltelegrafen som förme<l budet om att en dans skulle hi någonstans. Danserna började f Ortens polis och folket i bygden E le helst ha gått och lagt sig. f st dansade man till 3-:-5-tiden J: å 1 gonen. En dragspelare ener graIllml svarade för musiken. Inträde inte. Arrangörerna samlade ihi)p . gar i en hatt för direkta utgiJ fönSterna i danssalen var födäi så att inte ljus skulle synas Ii å 1 dan. När vi först började gå på c satt vi längs väggen. Men på oet tet fick vi inte dansa någontinlg'. I korna ställde sig ut på halva gol Sedan kom pojkarna och bjöd UP] Trots att danserna inte alIDOJ rades kom ändå JOO--150--200 t domar till knutdanserna. Jag kommer ,ihåg att vi dansa, S·mdom, Böle, Karj>erö och ltnd Skatila. Till och från dansernasat ofta på pojkarnas cykelramar. själv hön länge ihop med en sund, pojke. Vid Herrgålis i Sundom var

ler 1979

Torsdagen d. 1 november 1979

OSTERBOTTNISKA

POSTEN

•

Nä rpe.. baudet

Z'E NITH vann

• öå 40:. ht.,ede

'_ ' raa ,7ra

wande · till-

r IJI)jestill t in e minst l.isSt n från S\"ängom. 1St de som

g. Det var förmedlade uJ le hållas

rjad.e sent.

Hon skulle få en bättre start i livet än vadföräldrarna fått. . . Om teater talades det inte alls i det granlundska hem met. Pappan 4ade spelat teater med konsulinnan Tulla Moe i Folkets Hus (senare' 'Elvan' 'j, men hade gett ett löfte åt hustrun att sluta med sånt.

mycket nytt som mötte en stads flicka. När jag blev sänd efter "gräfton" till redskapsboden visste jag inte vad jag skulle söka efter. Gamla mor i hu set förbjöd mej att tvätta mjölkkär len då jag hade lack på fingrarna. I gården fanns separator så man sepa rerade grädden från mjölken och kär nade bondsmör. Ä ven bondost . var jag med och gjorde.

~gden ~kul

ig. stället m lå mor

"Jag brevväxlade med väldigt många . som låg vid fronten"

~ambfon

:r~e

togs ih)p .pen l utgifter. förtäckta 18 Ilå utsi ~

i på dans på. ~let sät tting. Flic lya golvet. joo upp. : allnonse -2(]O ung dansade i e.h nca i rna satt vi !.mar. Jag n sundom-

Jag brevväxlade med väldigt mån ga pojkar som låg vid fronten. Minst ett eller två brev per dag måste jag skriva för att inte bli efter. Det hän de också att breven kom tillbaka med meddelande om att mottagaren hade stupat. Kanske gladde jag någon med mina många brev. Jag och min väninna fick också kontakt med de tyska pojkar som var förlagda i Vasa. Men det gällde att inte visa sig utomhus med dem. Då . blev man stämplad. ~

stället bjöd vi hem pojkarna. De ville lära sig tyska. Det hela var väl digt oskyldigt En flicka från skolan följde med

var det

en tysk pojke till Tyskland. Men hon

rl:om tillbaka och fortsatte skolgån gen. Jag kommer också ihåg en annan flicka på klassen som var permanen taq och som förlovade sig medan hon gick i skolan. Det var en stor sensa tion.

"När jag berättade om stipendiet .svimmade mamma" . Tack vare goda vitsord i fysik, ke mi och språk fick jag börja på sta ·tens bakteriologiska laboratorium. Där var jag med och gjorde ett ·un derhållningsprogram för julfesten. Stadens läkare och promin~nta per soner inbjöds till festen. Bl.a. va~. dok_ tor Kasten Slätis där. Han föreslog sedan att Svensk österbottniska Samfundet skulle . ge mig stipendium för teaterstudier i Helsingfors. F"årslaget fick stöd av b1.a. konsul ·Viktor Bruun och pros ten Alvar Nyqvist. När jag kom hem till mamma och berättade om stipendiet SVim-" made hon. Vi fick lov att stän gabutiken för dagen. Far ha de då varit död i flera år.

Majlis var då 18 år.

Efter två år återfanns hon som

skådespelare på Wasa Teater.

Berättat för SVEN-ERIK GLADER

Nä.rpesorkestem Zenltb vann med bred marginal publik omröstningen vid Abolands Ungdomsförbunds orkester mönstring l Dragsfj'ird . Utom Ze.nlth, som ·var enda österbottniska orkester på plats, deltog tio åboländska, västnylä.ndska ·och · åländska orkest rar.

- V: spelar gärna l Aboland trots de länga resorna, säger Zenlths gitarrist Stefan Kamsten till ÖP. Publiken lever me~ I musiken på ett heJt annat sätt är t.ex. I österbotten. - Det är roligt att spela när man möter gensvar, folk spon tant klappar i händerna o.dyl. De fyra ursprungliga medlemmarna I Zenlth har nu spelat tillsamman." sju-åtta år. De är aHa hemma frän Nämpnäs . 1 Närpes. I somras utökades bandet med Tom Andersson, som sjunger . och spelar trombone. Hans musikaliska "rötter" finns I När pes Skolmusikkår. . - Vi tyckte att fyra maI). var lite för lite, säger Stefan Kamsten. Vi kände Tom från förut och han var genast beredd att börja spela med oss. Framgången I Dragsfjärd var den största hittills för Zenlth, som arbetat hårt innan man lyckats etablera sig på dansmark naden Pojkarna siktar nu in sig på ' mera spelningar I 4boland och Väst-Nylandframöver. -Vi fick flera spelningar direkt I ' Dragsfjärd och flera tor de vara på kommande. - Nu verkar det .ju också ·som speltl.Bfällena i österbotten hela tiden skulle minska,så det är bra att det ·flnns möjlighet att resa till andra ställen och spela. Och så får man ju möta ny publik . Som Zentths hårdaste konkurrenter I Dragsfjärd nämner Stefan Parmas frän Pargas och den äländska orkestern . Yester. - De flesta .a v orkestrarna på den Aboländska mönstringen spe:~ inte renodlad dansmusik som orkestrarna i österb"tten. _ Flera .spelade hårdrock eller dlscomuslk. Men det fanns mänga sldckliga musiker. _ Scenframträdandena präglades mest av stillastående. l det avseendet har vi nog kommit litet längre här i österbotten. Zenith har gjort sig känd för att inte vara oöverkomligt dyr, t'rots att bandet i flera år räknats ·till de "etablerade'" orkestrarna : österbotten. _ Vi blir i alla fall inte rika på det här, säger Stefan Kam sten. Men vi tycker det är roligt att spela, därför håller vi ett litet lägre pris och hoppas få litet fler spelningar. _ Bästa belöningen får man när både arrangörer och pu bUk är nöjda.

Ast

ÖS T ,E RROTT N IS K A POSTE N

Torsdagen d. 1 llovember 1979

"I{ulturlelitionerna" i I{ronoby 'en framgång D Ett trevligt avbrott i den dagliga rutinen blev de "kuJturlek tioner" som ungdomsnänlnden och kulturnämnden bjöd 'lkoloMla I Kronoby under kultllrveckan 12-21 oktober. D Målet var att visa barnen och ungdomarna en del !IV de kul turaktiviteter som finns, men som ofta drunknar i radions. skval musik och kioskernas skräplitteratur. Aktiviteterna i skolorna starta- I för ca 100 är sedan vandrade de på måndagen. Då packade fyra omkring i bygden och spelade för medlemmar av Karlebynejdens brödfödan. spelmansgiJle ihop sIg len bil - Det var på den tiden , dådet och åkte iväg till lågstadieskolor varken fanns radio, tv, telefon, na i Nedervetil och Terjärv. elektricitet eller andra bekvämligDe som spelade och berättade heter, förklarade Sven för eleför eleverna va~ Sven Storbjörk. /i verna. Gustav Skäl, Ulla Tallgård och _ På den tiden var ,det ett Paul Strandvall. stort nöje, när en spelman kom Sven berättade om "Fuxen" , om till gården eller när han spelade ' brtiderna "Ant" och "Matt" och upp till dans i byn. I' en hel del andra spelmän, som _ Spelmännen vandrade förr i _ _ _ _ _ _ _ _- - - - -- - - - - - - - - - - - - . , ,

världen omkring en och en, men nu måste vi vara fyra för att få det att läta bra, skojade Sven. •

Med pA noterna

Och skolbarnen var hela tiden med på noterna. Att besöken " "" , ' verkligen upps·k attades, visar ' det siet . fick ~Iever~a höra spel~a~s-I "~örsta D~!Y1er~as" kunde lika att elever spontant efter lektio- m~slk . Där ställde fOlkmuslkll1~ gärna h!l.nfora sig till dagens dannen kom och frågade Ulla om stJtutets verksamhetsledare, Anttl, ser. ' spellektioner. Ulla lär nämligen 'I Hosioja, upp tillsammans med El-I Författarna informerade också ut konsten att, spela fiol i Med mer N.Yber g och fyra un~a spel- om f'irfattarnas andel slag och pre borgarinstitutets regi. I mansfhckor från Esse, TlIla Ny senterade några av de många ös t I Terjärv skola tänkte applå gård, Pia Borgmästars, Lilian terbottniska författarna. En till i derna aldrig sluta och spelmän Lindfors och Marianne Ma ans . gång som vi Inte alltid förstår nen fick söka fram noter till att uppskatta. • Nyttig bekantskap långt fler stycken än de som inI högsta grad "icke-kommer gick i "skolrepertoaren" . Om ele Gymnasieeleverna fick lära kän siell" musik fick högstadie- och I verna ville förlänga lektionen en- na tre författare, som hör till gymnasieeleverna höra sista lek bart för att de tyckte om spel kvinnoskribentgruppen i österbot tionen på torsdag. Country-Life, mansmusiken. eller om de gärna ten _ Gurli Linden, Anita Wik som spelar country-musik för att gick miste om sina "normala" man och Gunnel Hög~olm . Be det är rolig'!:. hade möjlighet att kantsl(apen blev till nytta för bå visa eleverna alternativ till svensk lektioner må sen vara osagt ... da parterna och visst kände ung toppsIåtar och liknande. De fyra spelrnä..nnen fortsatte Säkert gladde det orkestern att sin turne på tisdagen och beseökte domarna igen sig i de alster som så många händer sträcktes upp då lågstadieskolorna i Kronoby författarna presenterade . Så mycket har' t.ex. Inte änd när Börje Nylund, orkesterns kommundel. Under de två dagarna hann spelmännen besöka 8 skolor rats på de österbottniska danser speaker, frågade vilka som tyck noa. Den dansmiljö på 50-talet som i te om country.'musik. med sammanlagt 590 elever. • SE SISTA SIDAN Också I högstadiet och gymna~ Gurli Linden beskriver I sin bok I

I I

, l

Icltjller V12 M + S Stålradial med högfriktions gummi Ett suveränt väg grepp på såväl snö och is som på torr vägbana Mycket tystgående.

••

,to

På en natt bestämde jag mig för att ta emot stipendiet

KLEBER VINTERDÄCK FÄS FRÄN:

• l

Ringsalier

jag erbjudits och studera vid en folkhögskola i Norge. _ I Norge äter de fisk varje dag och någon bastu kommer du inte att se skymten aV, hotade kamraterna. Men fisken smakar inte så illa, utom "fiskekake" som absolut inte går ner. Äkta "sauna" får jag klara ritig

utan för här satsar de på låg , värme i den s.k. bad stuan.

og jag lilier

Jalles Ring, Lappfjärd 962·21470 Sheii, Närpes Busstation 962-41527 • VI .ÄR 78 ELEVER på skolan Väntan på skolspöket Oskar. Auto-Bo~nia, Närpes 962-41 777 uppdelade i , olikli. linjer. Vi pål Det gäller att samla stora ru Kesoil, Overmark 962-53496 journallstllnjen går alltid med briker till vår första väggtidning Solf Centralbutik 961-35185 I "Itte R'lUgnes " . block, och penna i bakfickan. Kesoil Niinistö Sandgatan 19, När vi sedan jobbat till längt I Vår ' vägledare Rolf uppmuntrar Vasa, 961-245784 in på natten är golvet fullt av oss att se på allt ur journalistisk Bens-Oil, Smedsbyvägen 3, synvinkel. Det leder till att vi papper och röda remsor från , Vasa, 961-110333 drar bort till en stackars bonde spaltskrivaren. Vörå Lantbrukscenfral 961-56601 Det är en gammal m askin från när ladugården brinner ner och en tidning som måste brukas var BP, Palvis, 961-57020 I sitter i biblioteket en hel natt ' samt för annars blil' d€ n överan Kesoil, Kållby, 967-18166

meg godt"

@~8~@~~@~~@~9@8~@~

USIKV RU USET

Kom och bekanta Er med våra förmånliga priser och by tesvillkor

@ @

W I ,~ ,

...

Ulrika i-Norge :

"Det ar goy

.h,

- Musiikki O

DIGITAL HEMORGEL

OYAMAHA

strängd och vägrar alt samarbeta. • MEN VI HAR Inte bar jour nalistik på schemat . Vi hinner ha olika teman och seminarier också. Just nu har vi. haft kärnkraft !!Om lÖrdag,sseminar och vi har sett "Kinasyndromet" . Så för att inte bara stirra på TV eller sitta och prata har vi satt igång aktiv verksamhet. Med t .ex. handboll, AU F-grupp (soc. dem. ungdomsrörelse) och Jente gruppa. På. lördagskvällarna är det elev kväll och då. kan man vänta sig program av det värsta slag. Psykiatriska avdelningens pro gram höll på att ta knäcken på oss. Äta torrt flatbröd och dricka pDsner med tesked! Ha det, ULRIKA ,

@ l

@ @ Vasa-affären Hovrättsespl. 20 Tel. 961·117011

NÖJ Dig Inle med vanligt o rgels u lJnd . YAMAHA-d igilal so undet ar nå got ut över del vanliga . Tac k vare det nya PASS·sy stemet lår Ou nu en orgel, som om den vore byggd med en annan teknik , s kull e kosta my c ket mer .

MUSlKAfFAR

..... IB·19I· \?J\1esa' ~ All

NÄRPES tel. 962-42064

ö S T E R n o T T N l S R.-\ l' o ~ T 1':

Torsdagen d. 1 november 1979

•

ayBlood on the

Tracks~

Häxmästaren

undanröid.e alltt'vivel: Dylan presenteras, av LaxeU

BOB DYLAN hade atervant o

••

Dylans skivkontrakt med CBS gick ut 1973 och han beslöt sig för att byta till Asylunl'

"Planet Waves", som kom ut't974, och d!är . Dylan bacliades upp av the Band, bevisade - trots ett ojämnt material - att Dylan efter flera. års irrande i inspira tionens labyrint hade funnit sig själv och åter var att räkna med.

Vi utför slipning och lackering av trä· och parkett.

I början av 1974 turnerade Dylsn med the Band. En turne som annonserades som Dylans come-back, där det bästa bandades och gavs ut på dubbelalbumet "Before the Flood".

CBS hämnades dock att Dylan gått över till Asylum genom att ge ut albumet "Dylan" som bestod av ex perimentbandningar från ti digare studioinspelningar. Man krävde att han skulle komma tillbaka till CBS el ler så skulle det fortsätt ningsvis komma ut dylikt material.

• "Desire"

Ännu samma år gav han sig ut på Rolling Thunder Revue-turnen tillsammans med bl.a. Joan Baez, Joni Mitchell, Eric Andersen och Roger McGuinn. En del av den här turnen televiserades och Dylans in sats kunde delvis höras på LP:n "Hard Rain" som kom Så gick det emellertid in ut hösten 1976. Under 1976 utkom också te utan Dylan återvände till albumet "Desire", en ömsom CBS 1975 och utgav "Blood on the Tracks", som undan melankolisk, ömsom kraft fullt sjudande fullträff som röjde det eventuella tvivel som kvarstod och som på fortsatte den musikaliska ett triumferande sätt visade . trend som "Blood on the .att häxmästaren hade åter- .Tracks" slagit in på. För första gången var vänt för att hypnotisera .och Dylan inte ensam vid text trollbinda publiken. smidandet, utan hade assis . På det otroligt jämna al tans av poeten Jacques bumet sjöng han i "Shelter Levy. from the storm" för första Samhällssamvetet Dylan gången om sitt sökande ef gjorde sig åter påmint i ter ett gömställe undan be-\ . "Hurricane", som gick till römmelsens förbannelse. våldsamt angrepp mot den Kritikerna som tidigare rasdiskriminering som hade varit redo att begrava ho ägt rum vid en rättegång mot den färgade boxaren nom var extatiska.

Rubin "Hurricane" Carter. Dylans sylvassa kommen tar nådde med all önskvärd tydlighet fram till adressa ten och fallet blev senare omprövat.

• The Last Waltz När Dylans mångåriga följeslagare The Band höll sin avskedskonsert "The Last Waltz" i Winterland, San Francisco hösten 1976, så syntes naturligtvis Maes tro Dylan på scen bland gästartisterna.....· Men trots de fina musi kerna bakom sig blev resul tatet av hans visit, till skill nad från många av de andra artisterna, ändå en aning oinspirerat.

• Budokan I och med "Street Legal", som kom ut 1978, hade Dy lan återigen närmat sig rockmusiken på ett person ligt sätt, där kärnan i hans musik stilfullt vidgats av det rena gitarrsoundet, doa-

golv~

kören och saxofonerna. Samma år var Dylan till sammans med musikerna från "Street Legal" på en världsomfattande turne. Re sultatet av den turnen kan höras på det i Japan inspe lade dubbelalbumet "Bob Dylan at Budokan". Sångerna på albumet har via suveräna arrangemang getts nya dimensioner, och detta tillsammans med den spröda musiken och Dylans sårade röst lyckas på' ett märkligt sätt skapa en för trollad stämning som varar . ända från inledande "Mr Tambourine Man" till av slutande "The TimeS They Are A -Changing". En stämning som knap past tidigare uppnåtts på någon live-LP. Juice Leskinen som såg och hörde Dylan under tur nEm gav kommentaren! Dylan är ingen gud, men med människor som Dylan, behövs det ingagu dar.

Tel. 967·16019 '

STÄLGÖRDELN GER HAKKA· PELlITTA ÖKAD STABILITET.

MUSIC MAN

elgitarrer hos oss

.ttIIO.... Storalång.gatan 41

Vasa tel. 961·110159

Nya HakkapeliiHa tir försedd med st61· gCSrdel och stödda frlktlonsklossat vilket betyder ökac:f körl6kerhet.

Oravaisgrillen har flyttat och bllvit DRA VAlS GRILLBAR vid Kullas köpcenter invid Öppettider! vard fred . lörd. sörid Vik in på en smakbit eller

riksväg 8. 08.00-24.00 08.00-02.00 08.00-04.00 09 .00-24.00 en kopp kaffe.

ORAVAIS GRILLBAR tel. 961-53299 Inb. Berit Björklund

Äkta, sköna dong are Sammet vinrött. grått, svart.

Stålradialdäcket Hakkapeliitta NR 08 är försett

med ett tillräckligt antal dubbar.

MANGSIDIGASTE INKÖPSSTÄLLET ÄR

Distriktsagentur

AB HALDIN & ROSE OV Jakobsgatan 41, tel. 10 2221Ringförsäljningen.

•

ITALAS

L:J VARlJHUS KRISTINESTAD

•

Torsdagen d. l november 1979

öSTERBOTTNISKA POSTEN

l:!

SöV fördömer

jlfopedsemi

i Köpenhamn Medlemmarna i Nordisk Union för Alkoholfri Trafik (NUAT Ungdom), har varit samlade till konferens i Köpenhamn. Temat för konferensen var "Mopedens framtid i Norden"

fördömandet

Detta var första gången en dylik konferens var samlad för att diskutera frågor rörande mopeden.

Det är ungdomens eget Service-avtal iandelsbanken. Det är planerat just med tanke på dina penningbehov då du . slutar skolan eHer går ut i arbetslivet. Och när du fyllt 18 kan du få låna lika mycket som du dittills sparat. Målet be stämmer du själv och pengarna kan du använda som du själv tycker är bäst. . Spartiden är minst ett halvt år och återbetalningstiden två gånger spartiden - ända upp till tre är.

Trots goda föresatser från föräldrarnas och skolans

sida har det visat sig att diskussionen inom familjen och

. skolan om sexuella frågor för det mesta är undvikande,

om den alls förekommer.

Under konferensen uttalades följande angående mopeden i framtiden:

Ungdomen är, Jikaom föräldrarna var unde,r sin ung_

domstid, utelämnade åt den kunskap som förmedlas inom

gän~et och i värsta fall åt undermåli~ litteratur och film.

• NUAT-Ungdom ber de nor diska ländernas regeringar ge sitt stöd för mopeden. Mope den är biIIig, resursvänlig och är ett bra transportmedel för många människor.

En teaterpjäs som behandlar ungdomens sexualliv har

goda möjligheter att för ungdomarna formulera de fråge

ställningar som skjutits åt sidan inom familjekretsen.

• NUAT-Ungdom kräver obli gatorisk förarkort för . mope den, vilket bör ges i grund skolan. Utbildningen borde bör ja redan från 12 års lUder . .

SöU:s styrelse kan inte omfatta de totala fördömande

av föräktenskapliga förbindelser som gjorts i samband

med diskussionerna om teaterpjäsen "Den första gången".

• NUAT-Ungdom . önskar att lagstiftningen för mopeden görs enhetlig j Norden. • NUAT-Ungdom kräver en hårdare . . lagstiftning, vilken .omöjliggör trimning a v mope den. Detta ofog tar stor del av polisens tid, som då kunde överföras på annan övervak ning. .

Ungdomens Service-avtal säkrar dig bankförmåner också i framtiden. När du blivit bekant med din andelsbank kan du vara säker på att den tar tillvara dina intressen också i fortsätt ningen. Antingen du tänker studera elle~ gå ut i ,arbetslivet kan du soinkundi andelsbanken skaffa dig många fina: för rnån~. Hit hör bl.a. Studielån, Värripliktslån, Bostadslån, Tvennes lån och mycket annat. . Och fastän du skulle flytta ·fortsätter ditt barikför hållande iandelsbanken. Andelsbanken på din nya hemort tar emot dig som g'ammal känd kund. ' . Skaffa Ungdomens Service-avtal. Så står du närmare d~a mM.

. ' . En nys.k. "nordisk moped" diskuterades. . Dess prestanda skulle då vara: lättkörd, icke kunna trimmas, inte större än 25 cm3 , 1 hk stark, topphas tighet 25 km/h, vara körkorts berättigad och registrerad. Al la större tvåhjulingar skaIl be traktas som lätta motorcyklar.

4»ANDELSBANKEN-..-

•••••••••••••••••••••• ••

Annonsera i UP

......................

a! 2 :::

...--, ~~... . . ~, :::;::

: :

: : : :

:: ::

: :

=t :

VID FÖRNYADE

",~ ........ o<J ,1 . ,,~ ,,~,~ Hos oss finns mod.ts 10"_,*'11'

,---*

Kom ,å bes.

vari,ra ~.

~ DI......

-YlS

All. . . . .

..arll_ dller.

HandelsespI. 17, VASA

: == : :

: = = :-

Pjäsen kån likaså hjälpa ungdomarna och föräldrarna

på vägen när det gäller att formulera de gemensamma

svaren inom familjen.

Generl"lla fördömanden i frågor som ankommer på in

.dividen att ta ställning tilI befrämjar inte en uppbyggan

de diskussion.

Föräktensl(apliga förbindelser kan likaväl som förbin

delser inom äktenskapet bygga på fel - eller riktig grund.

I ett förhållande som bygger på ömsesidigt förtroende

och tillit fyller den föräktenskapliga förbindelsen en -vik

tig funktion när det gäller att söka en sexuell identitet

för förhållandet, vilket är av största vikt föll' förhållan ' dets beständighet.

HÄR ÄR VART URVAL;: 155 SR 12 TL 135 SR 13 TL 145 SR13 TL 155 SR 13 TL 165 SR 13 TL 175 SR 13 TL 175 SR 13 TLV. 165 SR 14 TL 175 SR 14 TL 185 SR 14 TL 155 SR 15 TL 165 SR 15 TL 165 SR 15 TLV

243, 256, 235, 256, 289, 213, 246, 258,

AVBETALNINGSFÖRMAN MED KREDITKORT: BETALA BARA FÖR ETT DÄCK I MANADENI

lOllanon

•

Ungdomsförbundl"ts styrelse vill understryka betydel

sen av att en uppbyggande diskussion om sexuella frågor

kan f~ till stånd. Speciellt viktigt är att ungdomen, gär

na tillsammans med . föräldrarna, får svar på sina frågor

om sexualdrift och sexuellt samliv.

Från MHF-Ungdom i Fin , land deltog Hans och Marina Riska, Sjundeå, Tapio Gustafs I son, Billnäs, Tom Bredbacka. Jakobstad och Carl-Gustav Storgård.. Korsholm.

Vad är Ungdomens Service-aVtal?

Svenska österbottens Ungdomsförbunds styrelse ser

inget hinder för att ungdomsföreningarna engagerar skol

teaterföreställningen "Den första gången" för visning i

de österbottniska of-lokalerna eller någon annanstans.

ÖPPETs Må kl 9-18.00 tJ.ons-to kl 9-17.00 ·fre Id 9-19.00 16 kl 9-13.00 ;: : :: : : := ;;; #-'

Esso, Esso, Esso, Esso, Esso, . Esso, Esso, Esso,

Fladan 961-34644 Brandö 961-115829 Smedsbyvagen 5, 961-113009 Kvevlax 961-40 151 Vörå 961-56315 Oravals 961-53186 Munsala 967-41138 Nykarleby 967·20 172

'S Esso

Torsdagen el 1 november 1979

OSTERBOTTNISKA POSTEN

' sager. På så sätt kommer man I Under en fjällvandring får undan med mindre stigningar. man räkna med vad av fjäll Toppbestigningar med åtföl- bäckar. Längs lederna finns jande storslagna utsikter bru- det många gånger 'b roar över kar förgylla vandringen. Vid svårare vattendrag, men inte särskilt svåra bestigningar kan alltid.

Dagsmarschernas längd är beroende av gruppmedlemmar nas kondition, packningen och höjdskillnaderna längs rutten. Med många stigningar går man inte gärna längre än 15 km. Är stigningarna få och små går man ledigt 2 mil. Gå alltid i grupp och vänta på . v~randra. . Vandrare med bättre ork bör apassa sig efter den som orkar minst. På så sätt ökar också samhörigheten och turen kan bli mera lyckad för alla.

dast och minst strömt. . • Dödsolyckor Grundare bäckar kan vadas vid vad med gummistövlar på. Vid hög re vattenstånd är det bäst att Går vattnet över knäna bör byta till gummitossor, som man på basen av vattnets skyddar mot kölden och vassa strömningshastighet, vadets längd och den egna erfarenhe ten överväga om man alls ska vada. Just via vad har det nämligen ibland inträffat döds olyckor. Vattenståndet är som högst på eftermiddan då solen värmt glaciärerna hela dan. Därför kan det ibland löna sig att vänta till natten eller morgo nen. Vid starkare strömning bör man använda en lätt men stark . vandrarstav och använda sig aven s.k. trepunktsteknik. Den går ut på att man alltid stö der Sig .på två punkter, båda fötterna eller en fot och sta ven, medan den tredje punkten flyttas. Vid . svåra vad bör lina användas.

Fjällvandring 3:

• Ingen vits

all stresSa

I dagsmarSChen ingår oftast. en vältilltagen matpaus. Det är ingen vits att stressa i fjällen, sA reservera ordentligt med tid för mat och vila. Efter dags marschen är det vanligt att man äter kvällsmat. liksom morgonmål före dagsmarschen. 'En fjällvandring räcker i all mänhet från 3 dagar uppåt, med tyngdpunkten kring 5--7. Ju flera da<;('ar.desto mera mat måste medföras. Vill man vara verkligt länge till fjälls bör man därför ordna med påfyll

Akw dig för väder och vind

.-. .de kan vara riktigt lömska

• Lömska glaciärer Här och där i fjällvärlden finns det glaciärer som inte smälter bort under hela som maren. De kan ibland vara lömska och innehålia djupa sprickor och "bottenlösa" hål, som kanske döljs av tunna snö lager. På glaciären har man åter igen nytta av vandrarstaven då man känner sig för där man går. Glaciärer kan också med föra ri$k för .laviner och halk ning. Rör man sig ' på en glaciär ska man heistha isdubbar un dan skorna. Man ska . vara minst 3 personer, helst 4-5, som är fastbundna vid varann i en kraftig lina. Åtminstone den första ska ha vandrarstav. Helst ska någon i' sällskapet ha varit med om glaciärvand ring förut.

nin~.

Vandrar man länge tid än 4-5 dagar kan det vara moti verat med vilodagar. Såna kan vara bra även an nars om man vill ta det lugnt eller syssla med nån viss hob b", som fotografering. botanik, fiske etc. Förutom vilodagar bör man reservera ytterligare ett .par dal!ar för "force majeure". dvs, olika hinder som högt vatten stånd . i bäckerna. oväder och skador som hindrar en att kom ma fram enligt tidtabellen.

• Vädret kan adrig .beräknas En faktor man aldrig kan be räkna är vädret. ' Solen skin.er inte alltid i fjällvärlden. Tvärt om finns det många fjällområ den med sällsynt riklig neder börd. Snö mitt i sommarn är inte ' heller någon omöjli~het, for att · inte tala om stormar på kalfjället.

• Nybörjartur

• K"mratskap på prov ' Sådana dagar ska man ta med jämnmod. Det kan t.om.. tänkas att man inte alls kan vandra under ett par dygn, men sånt måste man räkna . med. Under srm~ blir dagar kanj . kamratskapet sattas på prov. Turen brukar· gå , f dalar. längs fjällhedar och i bergspas-I

Nu då vi gått igenom . I juli är det som varmast det ännu är vår i fjällen.

. all utrustning och förbere- . i fjällen och myggplågan och vattenavrinningen är

delserna börjar vi vara börjar avta. kraftig.

framme vid själva turen. InOch bäckarnas vatten- . I augusti. börjar nät

nan vi ,går In på det ska vi stånd är som lägst då snö terna bli kallare, men i stäl

ännu funden på när på som- smältningen börjar vara till let är myggplågan minimal.

mam man kan yaiull'8. ända. Förlägger man vand

Den populäraste tiden . Visst går . det . att . ringen utant'ör hög1iÖ.song,är

brukar vara senare delen av vandra O'ckså i juni. Men då i fall -trängseln · mindre

juli och början av augusti. måste man räkna mecl att på fjällstugor o.dyl.

** alla

Som nybörjartur ' rekommen derar jagen vandring på ~ dagar längs rösade leder. Tält eller fjällstuga är en smaksak, . men billigare blir det att be kanta Sig med fjällvandring om man inte investerar t tält r~dan till första vandrin!!'en, Glaciärvandring avråder jag från vid första vandringen. Enklare 'v8.d kan däremot vara ' nyttiga att prova på Foto och text:. STEFAN PALM

det vara värt att slå läger vid foten . av berget -och vandra upp med endast det nödvändi~ gaste på ryggen.

. Ett vad går ofta· enklast att Istenar på bottnen, samt kavla genomföra där vattendraget är upp byxorna eller ta av dem. som .bredast, oftast vid myn-I Kom ihåg att vattnet är iskallt. Nästa vecka: FJÄLLVAND

RING I NORDISKA FJÄLL

ningen. Där är det oftagrun. ,

Bengt Lyblick utmanar Chris Roland Strand utmanar Bjarne Orsak: Siv .\strand. . ' Att det bor en god idrottsflicka Anders.son Oravais ut och Bosse ter Sjöblom Uf Svanen, Lasse Andersson Karleby ufo i Siv har Brödraförbundetantagit SandStröm Oravais Uf. Benny Klvlnlem1 utmanar An och därför utmanat henne. lIeJmp . ~pnen utrn,anar Bertel ders Fredriksson Karleby. Robert flår vidare: Men konuner hon .att acceptera Holmström Komossa uf och Stig Nylen Karleby Uf. Denna vecka har följande utma.- I . utmaningen? Ståhlberg KQmossa ut. ningar droppat In. De som accepTill ÖP svarade hon på en di Glen Ahlskog utmanar Brita terar utmaningen ska ringa In Ul) rekt fråga:

Förra veckan publicerade vi 'Svedlund. ungdomssekr . I Krono Rovan på tel. 961-1135 22 eller också några utmaningar men tack by. Tom Salven (Vasa Teko) . _ N ta'

.? commen . vare en lite klantig rubriksätt Här ar I alla fall de 80m accep-, nlng kanske det blev oklart vad Henry KaUvlk preciserar sin ut SöU-kall8liet 961-115372 (MAlarn) och I sin tur utmanA ytter- terat: det var fråga om man1ng. Det gäler K3:alH' slöjd Lars WaHn utmanar Helmo Iko. speccare vid PF. särskilt dessa lIgare två personer. Brödr8.förbundet befinner sig 1 nen Oravais uf och Håkan Hägg-l Följande utmanmgar har 1 alla, bäda: dldlektor Olof Aström och ett brydsamt läge JUBt nu: man OravaJs ut. . fall skett: stud. RaIf Nyman,

·lJ tmaningarna

till Botnialoppet

Tro. Hopp. Och tjlrlek.

••

'>,'

1. ________________________________________~Ö_S~T_E__R_B__O_T__T_N__I_S_K____ A P_U_·_S_T~·_E_N _______________________T_o_r_~~.~~n_d_.__ l_n_o_v_em __ber ~__ 1_979 __

·;~~·~' . .Iäsarfo.rum ." .;

o o

. P" .

Dagens sexual· un·d,ervisnino

Aktuella . debatter är dansdemokratin och Skolteaterns pjäs "Den första gången". Skriv och tyck till. Om de här två saker· na eller om vad som helst. Kort, och kraftigt är bäst.

ÖP har flyttat Läsar forum. Det har vi gjort för au BN breder ut sig så mycket på trean aU det knappt finns något ut rymme för andra tyc· kare. Skriv alltså till Lä· sarforum!

COLLEGETRÖJOR

. '.:"-

"Föräldrarna litar på skolan skolan litar på föräldrarna - i mitten står vi ungdomar och litar på att kamrat~r och tidningar ger oss info""

Samle1?nadsk un,s kap borde tas · upp på skolscheUtat! under så inleder vi dom i frestelse till sexuellt umgänge. Ingen får mig levnadsfrågor bör diskuteras, det att tro detta - ingen människa fär inte vara någonting som är tar skada. av upplysning. Det är mycket bättre att vi ta tabu. • SE SIDAN IS Den debatt som förts syftar in-I _ __ te tilIräckligt framåt. .- - - - - - - - - - - Hur går vi vidar.e ? .Jag som ungdomsarbetare kom mer ofta i kontakt med ungdo mar som konstaterar att de inte Bästa Red. för ÖP! har fätt tillräcklig sexualuppJys-. Genem en vän fick jag senaste ning. varken från föräldrar eller nummer av ÖP l min hand och skola. På skolschematborde ett fick på. så sätt del av Er kom ämne tas med som heter sam mentar till min insändare i Vb!. levnadsklmskap. ang. teaterpjäsen "Den första Redan 1 Högstadiet ska ämnet gången". Ingå! Samlevnadskunskap skall innehålla relationer mänskoremel Jag medger villigt att ordvalet lan och även normer för värt i de första meningarna av insän handlande, daren kunde ge upphov tm miss Ungdomarna 8ka .diskutera förstånd. Man lär så länge man sexualupplysning, semmanhoende, lever. äkteIl8kap, äktenskapsf'årord o.dyl. Men ·b ästa Red. föröP: Även de juridiskaaspektema ska De inledande meningama om ingå. åsikts~ ochytb'andefrihet med l tonåren kretsar ens tankar frågete·c ken efter gällde det fak- · mycket kring dessa frågor och tum att pjäsen visats i skolor man är mycket mottaglig för UTAN förberedande info tillför upplysnIng. äldrar eller elever, .lag anser att det borde vara För läsarna till ÖP gavs in- . ~ och skolkuratorer tryCket att min insändare i Vb!. som skall vara föreläsare i ämnet INTE innehöJ.! mer än vad som samlevnadskunskap, framkom i ÖP. Svagt! Då man diBkuterar samlevnad Jag fick intrycket at~ öP:s är det viktigt att både flickor red. inte läst min insändare or och. pojkar är närvarande, för dentligt. Men som sagt, jag med· att de senare ska våga tala öppet ger ett visst självförvälla.nde tilr och naturligt med varandra. missförstånd. Vänligen Det har också. sagts, att om vi DAN BERTLIN ger ungdomarna sexualupplysning, Samlevnadsdebatten

ha~

en längre tid förts 1 ÖP. Sam

Missf(~r:stånd!

Evening Star

Jag har hittills läst allt som debatterats om Skolteaterns pjäs "Den första gången", men snart blir jag nog tvungen att siuta, eftersom blodtrycket stiger varje gång. • Tyvärr har jag ännu inte haft chans · att se den omtalade pjäsen (kanske den chansen 8!ldrig heller kommer) så pjäsen i sig själv måste jag lämna. Men skulle här vilja ställa ett par frågor helt allmänt, utan att peka på någon särskild individ. Ta t.ex. lärare. I fjol då jag gick på 9:an skulle vi ha sexualundervisning; Den enda undervisningen vi kunde fä var: - Läs hemma sidorna de och de! Nästa timme bläddrade vi framåt ca tjugo sidor och ·började prata om något mer "a.nständigt"; Ar det då noggrann genomgång av någonting som ju berör alla ungdomar i dag? Varför skall de~ smusslas ännu på 1970 talet med en så naturlig sak? I senaste ÖP hade ju också någon uttryckt sig i rätt så gro va ordalag om att "bara" vara samboende eller att vara gdt, Samboendet definierades som "en erotisk tillfredsställelse för stunden'. Vad är detta för prat?

Kan inte två människor bo ihop -och tycka om varandra lika djUpt fastän de bar olika efternamn och inte bär gpldring på vänstra handen 'l Finus det inga käns)or hos två. människor som inte sagt 'ja och amen"? Vad betyder så futtiga småsaker jämfört med en känsla av att du blir uppskattad och att du uppskattar en annan männi ska? Nej, upp Wl kamp mot ett fördomsfriare samhälle, där ock. så "smusselsaker" tas naturligt! Tror alla ni, som är negativt instäLlda till saker som är helt naturliga, att vi ungdomar mår bättre av att undanhållas från allt som har med sex att göra? Nej, tvärtom, det är ju först då som vi börjar undersöka, Närmast ligger då till hands all världens porrtidningar och böcker. Och a.tt hämta "lärdom" ur dylika tidningar tror jag inte är bästa lösningen. Föräldrarna litar på att skolan informerar, skolan litar pä att föräldrarna informerar. Och vi som står där i mitten, dvs. ungdomarna, litar på. att kamrater och tidningar plus böcker ger oss information. Där har vi då hela systemet, som det nu fungerar! Hur tror aj att det är om femtio är? Vågar vi hoppas p~ någon förändring tills dess, fast den borde ske här och nu?! "A.· M. H."

SKAFFA VINTERDÄCKEN REDAN NU . FRÄN OSS.

'Nya YAMAHA - nytt sound Stor effekt - lite format Parametric equalizer, over. drive/sustain, AlB channel,

m.m.

,Prisen från 2 950: t

Alholmsg. 4, Tel. 14707 J akobstad

Skaffa dig vinterdäc ken redan nu, innan

du överraskas av hala

vägar. Från vårt stora urval hittar du hållbara, säkra vinterradial·

däck. Kom och välj nu innan den stora ruschen börjar.

UNIROYAL SALJER: Shell·Service Lappfjärd

962-21310

Service-Center, Yttermark 962-56289 Solf Servi ce 961 -35022 Korsnäs Bilcentral 961-641002

Shell Service, Mejeriga tan 9 Vasa, 961·113249 Shell Service, Jakobs gatan 15,967-10090 Shell Service, Rådhus gatan 41,967-12038 Shell Service, Kronoby 968-45256

o S '1' l!: R B O T T

Torsdagen d. 1 november 1979

N i SK A

P O ST " N

I(~lla att

Oetskrivs pn massa dravel ,lom Åland

annonseringen följs!

För någon vecka sedan stod det i en dansannons. att "vi kör med dansdemokrati". Jag tänkte. det skulle vara kul att se, hur det funkade. så undertecknad stack iväg dit. Redaktörn! Då det var tajm för de lugna Det skrivs en massa dravel om lätarna meddelade orkestermedAland i finsk och (tyvärr) fin lemmarna om dansdemokratin kussionen vid liv och även ge landssvensk press, I ÖP 25. 10. några gånger ( bra gjort!) . , nomföra demokratin. fanns det ett ledarstick " Inte ens Till en början gick det lite Senaste lördag besökte jag en , rumsrent på Aland" där skriben trögt för . flickorna. Man såg nog dans som utannonserat: "OBS! ten förvånade sig över att ålän- små "kohögar" här som där. Men, Damernas och herrarnIls varan ningarna beter sig så primitivt, I' det är ju något nytt och atmor nan timme OBS!" genom att sloppa TV-filmen "En lunda för oss det här. .Äntligen tänkte jag. Men dag I Ivan Denisovitjs liv". Under kvälle.hs lopp tinade flic kloc;:kan hann bli 22.20 Innan det Den åländska programnämnden korna upp lite och bjöd upp, då blev damernas timme. Det funge motiverade sitt beslut med: ' det passade dem. rade alltså inte; Dansarrangörer. det är fint att "lngenting har ändrats sedan det sker' ändring I planering och fllmen första gången stoppades • LEIF utannonsering av danserna, men 1972. Filmen är fortfarande för - - - - - - - - - - - - se också till att progranunet följs bjuden i Finland och det tidi Sedan Rex i våras lät (med njälp av skyltar eller olik gare beslutet är prejudiceran förstå aU han vill sluta, färgade liu/!. ",id' damernas och de." herrarnas har aUa på klart vem

Bra början för

att

dansdeIno!{ratin Jag instämmer med MY, när v1 nu en gång kommit så långt att vi offentligt kan diskutera om dansdemokrati ska vi hålla dis-

S-styre från

VilkR Nytt och

modernt

- jeans collegetröjor tröjor pilotjackor landstigning.s rockar

lKLA~_

111("

Kristinestad tel. 962·11 263

sombjuctt>r upp) och utvärdera Det borde vara klart för ÖP: s gärna resultatet efteråt. skribenter att även ålänningar Trägen vinner. måste följa landets lagar och för "En trogen danslady" ordningar. Det är nog inte Alän ningarna som betett sig primi

•

SAMLEVNAD

lar med ' våra ungdomar än att de läser porrtidningar. FÖräld.r arnas. roll är också: myc ket viktig. Helat borde bäda för äldrarna tala naturligt med sina barn. Kan man Inte tala med

tivt! !

Rune Eklund barnen, så borde man skaffa fram lftteratur, som ungdomarna kan läsa. Nu måste vi alla se på ungdo marnas bästa. VI ska stöda ung domarna, tala och diskutera om det som de själva anser viktigt.

ETT POPULÄRT FÖRLOVNINGSSTÄLLE

I VASA

Ett stort urval Ur och Smycken '

Usbeth

Sa.~berg

Trafikskola

fYlA~ln

ÖVRETORGET ATRIUM VASA Tel. 112497, 112880

DÄR JA, STORKLF1S

Gitta

PIANON O~GLAR Riga piano 116 cm. Ettide piano 120 cm. Högglanspolerade, 10 . ärs garanti. Förmånliga! Alltid förmånliga små orglar. Galanti mikroprocessoror geln. Förmånligaste, mäng g·idigaste, hållbaraste o. enda orgeln med mikroprocessor teknik,

HALDIN & ROSE Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003

,411

SH601 J 8.kOlllllar

<1.eO&ktOl . "lUla S-I!..

Jmoe,

I'iaDde18esptanadeIl Ul ()

t81. il61.11 85 ~

ttedaKtöl ~ert8!

~03

sydoslerOOtleI Nyg&.ro,

U. S610C M:a1aA

te!.

961-6~

'fl ,,,

tUC,UAJU'lUNSKAl.H:, • I\.U ~De.l1m&D, !lI'dröraDoe

Margareta Smed&, ~

HeJ\.

Le11

HOlmström,

HarrIet ·

~oy WtstbacJta, fOTF ~DJckara. KarI-Gusta9 OlJ~

LJDdeJöt.

t"tuCN U MERA'l'WNSPH1~

-Stor-Klas och Lill- Klas TA UNOERMEDICINEN DOkTORN GAV MEJ ~4 BLIR DU BÄTTRE •••

Men som sagt, det var bra bör jan för den så efterlängtade dans demokratin. Och j ag hoppas på en ännu bättre fortsättning'

JAKOBSTADS BILSKOLA

I slutet av kvällen blev jag förvånad. då orkestern spelade "damernas". Jag menar att, om det heter dansdemokratI, då skall det väl inte vara särskilda "da mernas". Det är ju det vi för söker . få bort.

har en valberedning för Musikcentralen k.h, sökt plocka fram nya lös Jakobstad ningar, men ingen av de !...---------------!

båda vidtalade kandidater na har visat sej intresse ()""tprhof f ni""ka rad. Po""tpn . Återstod då aU övertala dllgaolllsuollln"

Rex aU fortsätta, och han )sterootlnlBlI JakOOstaa, d'tnJanC

har nU alltså gett Idartec \1.ed1em av tJånUlgarna..

'ör bUD"

ken för det. Ett omval förutsätter 'l'ldnUlgClJ UU(omrneJ var).

torsdag

dock att man fördelar Ke<JaKWl uppgifterna inom styrel ()Cb !l.TISvang "q;"1vart sen, så att andra än ordfö· PllITER GRAJ'l8TROM rande också tar på sej en I to edakUoD JaK(l[mga~ l;'

'akoOIllaa. te. ,j6', - l~ 55l'

del arbete. ~08taC1res~ t'B Z1

"Trafikskolorna i Jakobstad

UR- OCH GULD

tB79 d.en ar _______ tiaJvt a.r _____:_ jKaDdlDavteJJ

JFiG HRr? ÄTIT DOM HÄR PILLREN I TRE DAR NU OCH MAR FORTFARANDE DflU&T!

DEN FlJNGER rlf? REDAt-J, STORKLRS! DEN FAR DE:> Arr UNDRA, INTE SA~T?

l'l.

_ _ _._

_ ...:..,., ... _

~umm.eJ

.i'"

U'I NUN 8 MU'JYf A.UN "'\

::lOU :. ICaBBIl. 'Iasa

,& 0161.11

t\. N N

')t" :..

,__

.,,,t' ..

''\,. .-' I

,*. '.

"'.s

Yngvf Bengs

l8.koosgalaL 111 l·aKOo."1"' .

tel "61 ,n -a',

~onseJ

(JOJ

.ll.alllLUU>

.t>ru.....,

ma.ndag on lt ~::>.A

J(.;J:I dVK.!lOK1N\

,aJlOosgatalo U$, JaKOO"la(.

te! "67 • l S Slif

•

_______

~,6l

;jJtteJ ;.extell _ _ _ ;.. _ a,u oiestAlnc ()mtl! ._ ,2t op, onn .. ' ArtUANNVtll~ ~l.Or leB

.10\.

aggllpn. -..iii

lJUlo

UlJ

>er ral'!; ~ 'orenw~&JteIl 1Jt'I -at ' • .)titerOOltnlBkB t'ostel ~V8 ."&1 <DU 'Öl a'l> ~1t8.aB <UlL UH 'O~ UlDOnsm lOn nrtngt.> Ulm eon p6 grunc .' post· orsenmg 'Dte UI1'öro 'er'ärt SplllIll

lummer la.Kou>

"I.- • rycxer'

uueooJa&,

IIlJJlg.

Ja.Koln;UW U'1~

;

Torsdagen d. 1 november 1979

D D Vad gör egentligen de österbottniska riksdagsmä.n

nen för de österbottniska ungdomarna?

D D Har vi alls någon nytta av de fem representanter

na i granitborgen på Mannerheimvä.gen?

D D Hm?

D D öP reste ner till vår "ita huvudstad, promenerade

in i Granitborgen (riksdagshuset), fick ett gästpass av

vaktmästarn, tog hissen upp till fjärde våningen (tror

jag), promenerade genom sisådär en kilometer gångar och

steg in i sfp-gruppens rum.

D D Där väntade fyra av de fem svenskspråkiga öster

bottniska riksdagsmännen: Sten Söderström (diff), Boris

Renlund (sfp), Ole Norrback (sfp) och' Håkan Malm

(sfp) .

D D Bror Lillqvist (seJ) kom senare.

Ja, vad gör dil egentligen? För ungdomen? Ole N orrback skred I svaro mål. Sa: _ VI arbetar ju med samhälls fl'å.gor och alla samhällsfrågor be l'ör också ungdomen. - Vi arbetar med utbildnings frågor - yrkes- och högskoleut bildning, spridnlr.g av arbetsplat serna så att alla ska kunna få arbete på sin hemort.

• Alternativ till emigrationen Håkan Malm fortsatte: _ Det gäller aU ge alternativ till emigrationen. Och det är ju en speciellt viktig fråga för ung domen eftersom det främst är ungdomar som emigrerar. _ VI måste också se till att hälso- och socialvård fungerar. Att vi har en vettig familjepoli tik.

Nu klev också Sten Söder ström, S'Om tillhör ett annat parti än de två förstnämnda, in I de batten: _ De här frågom~l- är vi alla l stort sett överens om. Folk måste få bo kvar på hemorten. Boris ,Ren lund tog fasta på det där med utbildningsfrågor: _ Utbildning är Inte bara yr kes.. och högskoleutbildning. pet Här bar vi de ö:bottniska riksdagsmännen församlade på en och samma bild. EnIghet'!'

är grundBkolan också. Vi arbetar kanske .•. I alla faU. Fr.v. Bror Lillqvist, Räkan Malm, Sten Söderström, Ole Norrback och

för en nedskärning a y de stora Boris Renlund.

underVisningsenheterna och en för Visst ska vi prioritera mll Han ställer sig tvivlan<le till de bättring av uooervlsningens inne- ifrån. Och här arbetar alla öster-I - I fråga om Schaumans står bottningar . gemensamt på att vi inför en kOnfrontatlonssttuatlon.l jön, men inte så _högt att folk blir förlustsiffror Schaurnan visar: håll. ~ åstadkomma resultat. Vi måste tvinga företaget att be- utan jobb. - Jag har arbetat så länge på - Om inte Schauman kan in företaget att jag känner det. Sten Söderström bekräftar: tala reningen. Vi kan inte fort • BYlfg på små _ Dej kan jag ställa mig bak-· sätta som nu med undantagstlll vestera i rening utan att friställa Håkan Malm: enheter om. stånd - I 25 är till. arbetskraft bör staten kunna. trä Det är klart att vi inte Några kOnkreta saker då? För - Om staten går in och börjar da emellan med lånemöjligheter. godkänner någon halvmesyr. Men ....... Eftersom vi är en minoritet ungdomen i österbotten. finansiera rening är det som att Ett reningsverk kostar ca 25 'I man må.ste också. beakta vilka landet mA.ste vi bygga på små Renlund: försöka fylla en bottenlös brunn. miljoner mark och skulle dra ett effekter en investering I renings enheter _ NöjesskaUen exempelvis. som Samhället ska inte stöda indu antal miljoner årligen i drifts verk skulle ha på sysselsättnin Ole Norrback höll med om det nu ska utredas. tack vare påstöt strins nedsmutsning. kostnader. Schauman prioriterar gen. där med små enheter: _ Det gäller också högsko ningar från SÖU och motioner av investeringar på ca 500 miljoner Den debatten kunde ha fortsatt loma. rdgm Malm och Christoffer TaxelI • Nödvändigt för att klara sin konkurrensför hur länge som helst.

I I

Håkan Malm kom åter in på. (nu justitieminister, red. anm.), det här med arbetsplatser:

_ VI mA.ste skapa nya arbets platser l österbotten - men vi får inte satsa så ensidigt på de nya arbetsplatserna aU de gamla gl~nl.'1 bort och kanske försvinner. _ För att skapa nya jobb måste österbotten få pengar ut-

att reningen ordnas

mäga.

Men en riksdagsman är en upp tagen man och vi skyndade ner I plenisalen för några bilder. Där ställde de stridande viljorna upp hur ense som hel&t.

• Finns vilja Boris Renlun<l: - Som f.~. larsnlObo vet jag att finns pengar Sten Söderström drog upp frå det är .absolut nödvändigt att re - VI strider I sak - inte per Bror Lillqvist: gorna om Kyro lUvs reglering ningen ordnas. I princip ska också Om viljan finns, finns det l sonligen. den sOm smutsar ner betala re och Schaumans föroreningar. också möjligheter att investera l ningen. Och då tog debatten fart. rening. PETER GRANSTRöM Ole Norrbacka fortsatte: Söderström:

•

Fart på debatten

I(orrespondentl{urs! SöU och öP arrangerar gemensamt en korrespondent kurs veckoslutet 10-11 november. Då har aUa föreningar chans att bättra på bevaknin gen av händelserna i den egna föreningen. Tanken är att det i varje förening ska finnas en pe~ son som rapporterar till öP om vad som är på. gång, vilket är det enda sättet att göra öP:s beva.kning a.v föreningshändelserna bättre.

• KULTUR • Glatt överraskade

de uppträda. BMil lärare och elever var gla da över att vi kommit Ihåg dem under kulturveckan. Det visar att

skolorna är öppna fl;ir utomstå-\ Frän ungdomsnäml2den och kul en<lil och gärna tar emot besök. turnämn<len är vi glatt överras De flesta skolor tJJrde ba vissa kade av det positiva mottagandet anslag i budgeten för gästföre vi fick l skolorna. Lärarna var läsningar och skolorna borde genast villiga att ställa om dags verkUgen utnyttja den bår möj programmet, så att gästerna kun

ligheten. Säkert kan t.ex. kul turnämnden eller ungdoms nämnden i konununen föreslå. lämpliga personer eUer gnlpper ifall skolan har svårt att hitta sä.dana. Ett samarbete mellan kOlumu nens nämnder oeh skolorna är inte så svårt att f A. till stånd. BRITA SVEDLUND