Österbottniska Posten (ÖP) nr. 44 1980

ÖS

BOTTNISKA POSTEN Kanslikukku Håkan w. blir f.d. kanslikukku SÖV:s kanslichef Håkan Wes­ ter mark slillar efter fem år i tjänst inom ungdomsförbundet.

Håkan Westermark kommer nu att bli försäkringsinspektör i När­ peso .

- Hela min tid inom SÖV har jag ansett som väldigt utvecklan­ de. Delvis har jag utvecklat mig själv och så hoppas jag naturligtvis att jag hjälpt till att utveckla ung­ domsrörelsen.

Håkan vill pröva på nåt nytt och ge:. plats för" nya människor inom SOV. - I det här arbetet kör man fort fast i viss rutin och det är inte bra för organisationen. Jag hoppas att jag efterträds aven person som går med enstusiasm inför jobbet.

William hem från Kanada D Det här är en historia som daterar sig till ·tjugotalet, då William begav sig till allra nordligaste Kanada och försörjde sig som jägare.

- Ett tufft liv, men bra betalt, tycker han själv. _

eter hem från London o

Nu är han tillbaka i Vasa på en kom­ binerad arbete-semestervisit han, Vasa-killen Peter Nyman som annars brukar hålla till på en herrgård i England och lira ihop med killar som Mike Oldoch Stevie Winwood.

I

Torsdagen 30.10 1980

2 Vad politik~n inte är:

Sällan bryter tnan så tn yeket

tnot tnänskliga rättigheter

SOlD i 'finländska fängelser

o

I

UNDER senaste veckoslut höll Olavi Heino­ nen, justitier:ld vid Högsta domstolen, Chris­ roffer TaxeIl, justitieminister, och K) Ung , chef för Hngvåden i landet, tal vid ett seminarium om människosyn och Straffrätt i )ärvenpää.

Alla tre var överens om en sak: att massmedi­ erna i sitt sätt att beskriva brottslingar och brotts­ lighet ger en sned bild av verkligheten .

Försöker man r. 'ex. felaktigt göra skatteavdrag för ett par kalsonger - som en person gjorde i diStraktion en g:lng - kan man räkna med att H en l:lng rad tjänstemän p:l halsen som tror att deklarationen alltigenom är försök till bedrägeri .

Men drar företag av sprit och horor som repre­ sentation eller manipulerar bort n:lgra miljoner med bokföringsteknik, hur ofta reds det ut?

o PRESSEN älskar att skriva om ' h:lrda' brotts­ lingar som allmänheten behöver varnas för.

Mord . r:ln, misshandel och v:lldtäkt, det är dramatiskt och farligt, det g:lr före annat press­ material.

Som Volvo-Markkanen r.ex. Det där, det ska vi ta in, det vill folk läsa, hojtar man p:l redaktio­ nerna när notiser om honom kommer in . Varje dag han h:lller sig undan polisen är en möjlighet till fräscha notiser med högt" läsvärde" .

Men den lille gr:le ordramatiske brottSlingen, skattesmitaren, svartjobbaren, ratrfYlleristen , vil­ ka tidningar bryr sig om honom?

Eller ta pensionärerna , som ju tas som tillhyg­ ge i en massa sammanhang. Folk tycks av n:lgon anledning (eller vet tidningarna vilken den är ocks:l?) tro att pensionärerna är den befolknings­ grupp som drabbas värst av v:lldsmän och ban~i­ ter.

I själva verket visar statistiken att pensionärer­ na mindre än n:lgon annan befolkningsgrupp drabbas av brottslingar. Mest utsatta för brott är en helt annan befolkningsgrupp, nämligen brottslingarna själva .

S:l visst har Heinonen, Taxell och Ung rätr. I stället borde massmedierna försöka skapa först:l: else för brottsligheten som fenomen, "beskriva den sociala bakgrunden som finna bakom varje enskilt faU", som Ung sade ..

Vad vet vi om Markkanens barndom? Hur m:lnga av oss skulle ha handlat p:l samma sätt el­ ler värre om vi levt i hans omständigheter?

KAN MAN lagen s:l kan man ocks:l undvika den . Har man tillg:lng till jurister s:l är det lätt att undvika de fällor lagens l:lnga (?) arm lägger ur.

En sak man diskuterar föga är vidare principen att sätta folk i fängelse . .

Sakligt sett kan det inte vara för att göra f:\ng­ arna mindre brottsliga . Statistiken visar att det Straff som ger flest :lterfallsbrytare är JUSt fäng­ else . Procenten :lterfall ökar ju h:lrdare maffet är. Minst :lterfall ger villkorliga straff.

M.a .o. blir det flesta till yrkes brottSlingar först när de sitter i fängelset.

o

DET SÄGS mycket här i samhället om det mesta. Folk älskar att ge enkla förklaringar p:l komplicerade problem. Särskilt enkelt är det att säga att brottslingar blir brottslingar p .g.a. karaktärs brister. Mera kuri. Sätt h:ln mot h:lrt bara, s:l att de lär sig vad livet är, brukar ordent­ liga medborgare säga.

Förmodligen ska denna inställning tolkas s:l att ämnet är särskilt känsligt område. s:l nära- n:lgot centralt i samhället att man inte v:lgar sig in i det, :ltminstone inte utan omvägar.

BJ.a . diskuterar man föga varför vissa saker är bron men inte andra . Om en poligubbe lyckas fl n:lgon annan att köpa honom en vinflaska är han brottslig. Men om en direktör vansköter ett före­ tag s:l att hundra personer mister jobbet är det inget särskilt med det.

Tvärtom g:lr det bra att driva företag efter fö­ retag i konkurs och starta nya i stället och ha go­ da utsikter att f:l bidrag av allmänna medel fÖl ändam:llet.

Och man diskuterar föga varför vissa brott reds ut men inte andra .

D På

ettan

i dagens OP berättas om hur två tjejer väg­ rades tillträde på !Gno Star i Vasa.

Motiveringen är av den arten att man vägrar ror den: Annika och Carola är rullstols­ bundna.

Nästa gång blir det väl mänskor som har för stora händer som blir förvägrade tillträde till detta pa­ lats ...

Hur otroligt omdömeslös kan en vaktmästare vara?

Egentligen talar händelsen för sig själv.

sättningslöst' tar ställning till en detaljfråga i taget".

Men det har ja~ väl aldrig påstått. Det är väl lfite att vara förutsättningslös att låsa sig vid Svenolof Karlssons svar till Peter att man måste ta en detaljfråga i Backs aebattinliigg på vidstående taget. Visst behöver vi en 'beJ­ sida: hetsstra tel;i', eller många strate­ gier. Det Jag tvivlar på är an nu­ Åhå! När har ÖP:s redaktörer varande partier kan utforma eller börjat ösa på med 'svinaktighe­ på ett meningsfullt sätt driva en ter' mot dem som skriver insän­ sådan helhetsstrategi. dare? Visst svarar vi ofta på in­ "Det behövs alltså ideologier" sändare. Men det är väl ganska } skriver du och jag håller helr natur'ligt eftersom insändarna of­ med . Men så tillägger du i sam­ ta riktar sig mot sådant vi skrivit? ma menin~ "av den typ som par­ Och inte gör väl våra svar insän­ tierna erbJuder" och då håller darna sämre? jag förstås inte med.

Och om ÖP görs till tema­ Varför i hela världen har du nummer för att bemöta en insän­ denna orubbliga syn på panie~­ dare, är det illa? Då har ju insän­ na? darskribenten verkligen fått något till stånd. Vill insändar­ Jag vet att problemet inte är så skribenten ytterligare kommen­ lättlöst att det räcker med att slo­ tera detta temanummer finns in­ pa partierna. Man bör ge syn­ get som hindrar honom. ÖP är punkter på konkreta alternativ en tidning där debatten är fri. också. Men sådana synpunkter Du skriver, Peter Backa, an du må nu anstå i det här svaret. kan hålla med mig om mycket i min kritik mot partisystemet. Jag O Bekantskapen kan också hålla med dig om myc­ ket i din insändare. Men på bl.a .

3. Du skriver om dem "som följande punkter opponerar jag inte ställt upp i val och som inte mig: haft att göra med något parti" och de som "varit med" . Jag till­ Anpassningen hör den senare gruppen. Jag har bekantat mig med partier av mitt 1. Det är 'felaktigt' att 'vilja \ journalistiska yrkes tvång och dra . direkta paralleller' mellan dessutom av intresse. Jag känner Nermans diskussion på folkbild­ också till en del om spelet bakom ningsrörelserna och partierna i de sk. kulisserna.

Finland, skriver du.

Men iag. skrev in te att det går Kort sagt är jag . besviken på an dra direkta praraIeller. Jag politiken mest för dess brist på skrev art det går "gaosb bel" art öppenhet. De politiska aktiva anpassa Nermans diskussion på vågar sällan tala fritt. Av hänsyn partierna. En sådan jämförelse till allt möjligt viktigt, tror de, säger mycket och det framgår undviker de svåra ämnen och nog av Olaten, tycker jag. rent av lju.ser.

En poäng vid jämförelsen är förresten att flera av de svenska Jag kan i viss mån förstå, men folkbildningsrörelserna är ank­ inte försvara, folk som ljuger i en nutna till de svenska politiska svår situation. Men inte en som partierna. Och i partierna vill står i en talarstol och ljuger i man inte ha fria studier, man vill namn av någ!>t annat. Demokra­ ti kräver att man är rejäl, att man att dessa ska bekräfta de värde­ kan lyssna på motparten, att ringar som partiet redan har. man kan ändra åsikt, att man in­ Svaret är klan innan man stäl­ te tror sig veta aUt och an man ler frågan. fullständigt fritt, förutsättnings­ löst, vågar lägga fram alla fakta O Läsningen på bordet i alla frågor.

Politiken i dag är inte sådan.

2. Du skriver an "vi kommer aldrig att kunna klara av miljö­ och resursproblem om vi 'fOrutSVEN OLOF KARLSSON

Rejäl!

o

o

MEN avskräcker fängelset inte folk fdn att beg:l grott? Säkert n:lgon. Men varför avskräcker det inte dom som faktiskt dnar, mördar och St­ jäl? Varför sätter sig inte en mördare, d:l han st:lr beredd att hugga till med köttyxen, ner och tar sig en ordentlig funderare om det verkligen lönar sig att sl:l? .

Sant är det ju att samhället är skyddat för brottslingen s:l länge denne sitter i fängelset.

Dilemmat är bara att brottSlingen när han en g:lng blir fri, enligt statistiken sannolikt kommer att :lterfalla till brott . Samhället kan skyddas effektift först när brottSlingen sitter inspärrad p:l livstid. Men kan man d:l inte döma ut dödsstraff med detsamma?

D ÅTERSTÅR sakligt sett ett argument: att fängelset ska göra det möjligt för brottslingen att leva ett normalt obrottsligt liv . Att rehabilitera, hjälpa flngen att börja ett nytt liv .

Som Heinonen, Taxell, Ung och en del andra upplysta människor säger är ju det den enda rim­ liga uppgiften för ett "fängelse".

Men materiell välfård och upplysthet har inte nödvändigrvis ett samband . Finland har beryd­ ligt större procent f:lngar än de andra nordiska länderna . Fler ungdomar sitter i fångelse i Fin­ land än i alla de övriga nordiska länderna till­ sammans. Och Finland har de sämsta fangel­ serna med de h:lrdaste reglerna.

P:l f:l ställen i den "civiliserade" del av värl­ den som Finland brukar vilja räkna sig till bryter man s:l mycket mot de mänskliga, av FN formu­ lerade och Finland ratificerade, rättigheterna som i de finländska fängelserna.

o

NI SOM ställer era krafter i politikens tjänst för att det är där man verkligen har möjlighet att ändra p:l samhället, vad tänker ni göra:lt den sa­ ken?

SVENOLOF KARLSSON

. Vill bara påpeka en sak: Lika mycket som biografen har råd att välja sina l?esökare har vi som går på bio an välja (bon) bi­ ograf.

Pr..

D Man hör d:l och d:l finlandssvenska pop. band som föredrar att nyttja annal tungom:ll än modersm:llet. Vanli­ gen förklarar de att det främman­ de spdket - engelskan eller fins­ kan - "sitter" bättre.

Naturligtvis har de rätt.

Vad betyder spr:lket bara man Hr det att sitta bra!

S~ till exempel finner vi det na­ turligt att mesopotamiska pop­ band p:l besök iOsterbotten l:lter smeka v:lra öron med ett stäm­ ningsfullt "hjak älschkar tikh" .

Det sitter mycket bättre än n:lgot flnigt

BN

Redan faffa

tände

på dans.

Apropå daoskampanjen ska vi be att få saxa en bit från en av Koske­ by uf:s gamla protokollböcker. Re­ dan år 1915 tände vöråflickoma på dans och efterlyste rorkovran i den ädla konsten. Herrarna var dock av annan mening.

"Diskussionsfrågan Danser re( av Anna Miemois, varvid hon fram­ höU det orätta i att, -som brukligt

är, redan från ens lidiga barndom, såväl i hemmel som i skolan, WISÖ­ ka ti del späda .barnet rorslå, vil­ ken syndig och farlig lek dansen är, på~ade tillika att ett sådan! wr­ fanngssätt lett tiU religiöst grubbel o.dyl.

Ref. betonade särskih, att dan­ sen just är ungdomens verkliga nö­ je, och ingalunda bör fornekas dem, men lbetonade, att dansen, sådan den nu utJOrcs, verkar ful, man borde, som ref. yttrade, "Ilira sig dansa", och for all blifva i tiU­ fiiUe hättill, borde även dansSkola inrättas i landsbygden.

Diskussionen blev livlig. Herr Hilden fann tanken på inrättande av dansskolor på landsbygden löj­ lig. Från ekonomisk synpunkt sett skuUe sådana ej bära sig, ty vem ginge väl dit? . - Dansa, det är, påpekade tal, just det som vi kunna . FramhöU dock att ett något artigare tillvägagående vid "uppbjudan­ 'det" vore på sin plats. Hr. Brom­ mels ,konstaterade att dansen upp­ log wr mycken tid av programmet; den borde någol inskränkas. Un­ dertecknad wreslog. att vad särskilt vår Ungdomsforening beträffar, dansen på månadsmötena och fa­ miJjesamkväm gott kunde lemnas bort, vann ej någol understöd".

Underteckat: Harald Boije.

Torsdagen 30.10 1980

Niir {om?}. mi" artikellJub­ liseras i OP så har kommu­ "alvalet varit och farit. Det iir bra. Jag tror att debatte" om rostaMe (i"te röstaMe) och partiviise"det överhu­ vud vi""er mer i saklighet ii" deTI förlorar i aktualitet om de" i"te förs strtIX före ett val.

SV:s kretsordförand

"Karlssons tankegång å'r otrolig sakligt se

O FÖRST skulle jag vilja kom­ mentera Karlssons användande av Nerman. Gag måste i ärlig· hetens namn säga au jag inte har läst Nerman själv men jag litar här på at! Karlsson har ci· terat relevanta bitar av honom) .

Nerman diskuterar folkbild­ ningsrörelserna - inte partier· na . Folkbildninl1srörelserna skall . enligt N . • gynna fo rut­ sättningslösa studier (och kans· ke debat!) och att detta inte

Peter Backa kommenterar Svenolof KaL..""...,....._ . valledare: O KARLSSON m ildrar Ner· mans ställningstaganden ge· nom at! säga alt han inte for· kastar tanken på att folk orga· niseras kring en. ide.

"Dagens partier fyller sina uppgifter dåligt u låter sig göra om rörelsernas ideologier organiseras.

Karlsson vIll dra direkta pa­ ralleller till de politiska partier­ na . Det är felaktigt. Partiernas huvudu'ppgift är au forverkliga ideologierna. . Debau bör foras i hela sam­ hället. Folk skall ta ställning för eller mot partierna på basen av debauen både utanfor och innanför partierna .

Men nu är det ju faktiskt så au inget konkret händer enbart genom debat!. Det måste fin­ nas organ ,som gör jobbet också. Som sammanför folk med liknande intressen och åsikter och därmed ger dem den "masskraft" de behöver för alt förverkliga det de vill åstadkomma.

Här kommer partierna in.

Men också ensaksrörelserna.

Det är månadens underdrift.

Enda säuet att åstadkomma något är att folk organiserar sig kring åsikter, "ideer" om man så vill.

Deua om det nödvändil1a rorhilIandet ide-organisation reell handling .

O sA TILL Karlssons miss· tänksamhet mot just partisyste· met , som ju är en del av den här åsiktsorganiseringen .

Först vill jag säga alt jag ' håller med om mycket av den kritik som Karlsson framför mot de partier vi har i dag . Jag skall konkretisera senare.

Karlsson rycks hysa en nega· tiv inställning till själva iden med partier.

Speciellt för panierna är ju at! de för det första forsöker skapa en helhetsstrategi för

samhället . inte bara lösa en enskild fråga utan lösa proQle­ Imen enligt eu bestämt mönster mot ett bestämt mål.

För det andra har partierna ofta långsiktiga strävanden som sträcker sig långt bortom de dagsakruella frågorna. (För ~dlighetens skull: Jag talar om . normala" /artier inte om Vennamo o. . och jag är fullt medveten om at! partimännis­ kor handlar mucket" brokigt" , I praktiken) Partiernas strävan till hel­ hetsstrategi är positiv oc~ nöd­ vändig I dagens värld. VI kom­ mer aldrig au kunna klara av miljö- och resursproblemen om vi "förutsäuOlngslöst" tar ställning till en detaljfråga i ta­ get. . Ekologin tillåter inte ett dy­ hkt handltngssät! och därför är myten om at! det skulle vara bra a u lösa de enskild a frågorna "förutsäuningslöst"

d.v .s. utan at! underordna pro. blemlösningarna en helhets­ strategi. en långsiktsplan . fe­ laktig och farlig.

O DET BEHÖVS alltså ideolo­ gier av den typ som partierna erbjuder. En annan sak är at! dagens pa~tier fyl'ler sina upp­ g,ifter dålIgt. Ideologierna är ull väsentltga delar föråldrade.

Jag vågar nästan påstå at! om Marx. Mill och Burke hade le­ vat i dag så skulle de ha formu­ lerat sina teser helt annorlun­ da . Men i stället for at! ta en kritisk diskussion om grunder­ na for hela systemet med hö­ ger·vänster uppde~ingen i po­ litiken så försöker partierna hänga på sina ideologiska sys­ tem nya och delvis främmande principer vilket bara resulterar i halvmesyrer. (Se Vb!. 17 . 10) Här delar jag alltså Karlssons kritik vad gäller dagens situati· on men iag kan inte hålla med om at! ideologier och organise· rade panier kring dessa skulle vara f-arliga eller skadliga ­ tvänom.

O EN ANNAN sak som man måste hålla i minnet är att par· tierna inte är så väldisciplinera­ de som Karlsson rycks ICO . Jag vågar påstå att det bland kan­ didaterna inför kommunalvalet fanns många som aldrig skulle drömma om at! ta order från sit! partikansli och som mycket ovilligt ens lyssnat på råd där· för at! man är livrädd för cen· tralstyrning.

Karlsson tycks utgå ifrån au alla inom partiflocken tycker Ii· ka . Det är ganska vanligt au man utifrån uppfauar saken så .

Jag ICor också alt många

"öP: s tungviktare trycker ner den stackars oliktänkande' ,

uppfat!ar ÖP-SÖU·gänget· som en homogen flock med bes· tämda uppfal!ningar om vad som passar at! tycka och vad som inte passar.

Om någon bryter mot regler. na och vågar tycka fel i t.ex. ÖP så resulterar det endera i at! re· daktören efter insändaren öser på med svinaktigheter i et! di· rekt svar eller också görs nästa ÖP till "temanummer" där al­ la rungviktare inom flocken tillsammans trycker ner den stackars oltktänkande .

För all del , man. kan säga mycket vackert om ÖP också .

D KARLSSON skriver: - Suängt taget är det dumt at! överlåta åt inskränkta politi. ker al! fatta beslut som rör en själv.

Det är et! svar på Lisbeth Saxbergs uppmanin~ au man själv bör ställa upp I valet om man är missnöjd med de kan-

Från at! ha varit en vanlig re­ jäl ungdom har ha,~ blivit in~~­ ränkt kallhamrad politiker .

Ett dylikt fanatiskt sät! at! dela upp folk kunde vi gärna vara utan. Det är en grov föro­ läml?ning mO! alla de som ide­ alistISkt Jobbar för et! bättre samhälle i kommunerna.

O TILL SIST: Karlsson skriver at! röstslCejkarens politiska ak­ tivitet i allmänhet inte är mindre än den röstandes .

Struntprat hävdar jag.

Den stora majoriteten av de som inte röstar gör det därför au de lever i sin egen lilla vrå och inte bryr sig så mycket om hur världen ser ut utanfor.

Dethär gör al! rösmingsslCej· kand e som faktiskt vill protes­ tera blir en protesuörelse utan värde . De sammanblandas med de ointresserade. ­

, 'Röstningsstrejkare en proteströrelse utan värde" didater som tlnns . Det som

~arlsson kallar inskränkta poli. tiker är alltså kommunalvals­ kandidaterna .

Karlssons tankegång är renr otrolig sakligt seu , men tyvärr Stöter man på den alltsom of· tast. Folk delas in i två grup· per: De som inre ställt upp i val och som inre haft at! göra med något pani , och de förtappade som varit med i det odefiniera· de . skrämmande som kallas po­ litik.

Skillnaden mellan dehär båda grupperna är tydligen oerhörd. När en ung person ar­ betar för ungdomen i en kultu­ rell förening är allt OK. Men' när samma rerson vill jobba för samma må inom kommunen då sker " undret".

En synlig protest vore däre· mot au rösta blank!.

Problemet med den typen av protest är bara det an den knappast leder till någo!. På sin höjd uppmärksammas fenomenet av ledarskribenrcr men längre än så går det knap­ past helt enkelt därför an pro­ testen är alltför oartikulerad för an kunna få en något så när en· tydig tolkning.

O KARLSSON skriver an Ar­ betarbladets synsäll. att dct minst dåliga duger, är förkast· lig!. Men bästa Karlsson, inser du inre all dill alternativ är det sämsta?

PETER BACKA

(

""Skandal utanför bion Kino Star:

Handikappade vägrades tillträde!

- Just nu upplever vi det som om allt det självfört­ roende vi byggt upp hos våra flickor skulle ha öde­ lagrs.

Så säger Iris lithen i KaJv­ holm med anledning av au Annika och Carola lithen vägrades tillträde till biogra­ fen Kino Star i Vasa med hänvisning till flickornas handikapp.

Flickorna är rullstols­ bundna.

- På senare tid har de allt mera fått vara som andra barn, fonsätter fru Lithen. Tack vare inva-taxin har de kunnat besö­ ka fester och danser och även biografer .

- Då känns det särskilt bit· ten och beklämmande att vi ....blev avvisade av vaktmästaren

Iris Lithen berättar om hur""'llll hon och flickorna blev utskäll · da när de på söndagen ville se filmen "Den självlysande ryt· taren" - Jag hade en av flickorn a uppför trappan och var på väg 'efter den andra när vaktmästa· ren ingrep och bad oss avlägsna oss.

Det blev ett uppträde som ledde till att fru Lithen och flic· korna ·lämnade biografen .

Efter kontakt med sociala

myndigheter i KroshoJm och

innehavaren av biografrörelsen återkom de till följande föres·

tällning med blev de då avvisa­ de av samma vaktmästare.

Efter långt parlamente­ rande och många otidigheter' från vaktmästaren fick vi slu tJi­ gen komma in och se filmen.

Händelsen har upprön flic­

kornas föräldrar, släkt och vän­

ner, kamraterna och lärare i högstadieskolan i Smedsby samt alla som fått kännedom om den. Familjen Lithen har

polisanmält händelsen.

Det är nästan så man börjar

skaka av indignation ,över att

någonting sådant här får inträf­ fa .

SVEN-ERIK GLADER~

Sydafrikanskt gästspel på Wasa Teater

l(

" KOM TILL OSS NÄR D U FUNNITDIN VÄN!

Förlovnings- och vigselringarr-____-, På måndag har vasaborna en unik möjlighet att stifta direkt Guldsmedsaffären bekantskap med den afrikans­ ka kulturen: Då uppträder Slorg. 12 nämligen den svarta sydafri­ kanska gruppen Amandla på Wasa Teater.

YRJÖ

Amandla består av 30 unga, svarta sy­

dafrikaner som med sång dans och mu­ sik presenterar sill folks kultur. Alla treuio är professionella artister och alla rreuio är flyktingar från ell Syd-Mrika där de svartas kultur inte får existera på lika villkor som de vitas.

Amandla är en grupp som bildats småningom, medlemmar har anslutit sig än i Zambia, än i Tanzania än i An­

gola . Amandla är en grupp som for

forsta gången kan visa den svarta syd­

afrikanska kulturen i all dess rikedom, på dess egna villkor .

I Syd-Mrika är det den vita regimen som bestämmer vad som är lämpligt för de svarta grupperna, hur de skall

up.Pträda ror all det skall passa den

btld de vita makthavarna vill ge av den

svarta befolkningen.

I Amandlas musik och rytmer åter·

speglas de olika stammarnas månghun­ draåriga traditioner, danserna Ullryc­ ker livets glädje och sorg.

]

Torsdagen 30.10 1980

4

Säsongens första dans i ESSE till populära SOUND Lördag 1. 11. klockan 20

01

Gratis bussar! Ekmans från J:stad 19.20 via Bennäs 19.30 och Kållby 19.35.

ÅLDERS­ GRÄNS 15ÅR

DANS I

fOAn/pÄRLAn 'J ••

LORD. 1.11.

KL.20-'OI

Strandlinjen från Norrnäs kl. 19 via Töjby, Harrström, Taklax, Korsnäs, Petalax o. Nyby.

Haglund från Kaskö kl. 19.30 via p lax, Närpes, Övermark.

ORKESTER

EXOM Funkt.gr. 2180

I

5

11 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

~

__________

~

_ _

T_O_rSW~ge_n_30_.1_0~19_80_ ___________________ ~~~~~~~ ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

På Eu.rQpalurnå

: --BAD · MAK"ERS.: . ~

~..

-\; , Bussar'Jr'n torget :­ - ·201 tO 20.40 21.10 21.40

CleQpatra och ··Empire. .

. '.

Lird. 1. 11. ·80 'fd. 20.00-01.00

OBS! Fred. 7. 11. ·80 MAGNUM BONUM

Bussar: aT: 1:-9.15 Vasa busst.;;;'·.,i Kvevlax-Vörå Haldins: - 19.05 \ J:s.tad busst.~Nykarleby· Jeppo 10 mk tur o retur

.

P6 I

Torsdagen 30.101980

!!'.!!~po.-r=.N-------=-----------1 Släpp loss på

,Dlseo i

Närpesgårdens discotek fred. 31.10. kl. 20.00

INFLATION

sköter hålligånget

Vem spelar? NATURLIGTVIS­ BUSSAR

Säsongens första gammaldans i

EXOM

GAMLA VASA lärd. 1. nov

20-01 Hålligång med omtyckta

19.00 Sundom, 19.20 Vasa via SoIf Service, O-Malax, Drop In baren, Havres, Lennl-Back 19.00 Näsby via Nämpnäs, Norrnäs, TOjby, Taklax Hlg, Korsnäs, Molpe

FYRKLÖVERN

EN FESTLIG DANS I SO L F'I

I I Jeppo ungdomsförening håller stadgeenligt

höstmöte

jI

~ EXODUS stå, för dansmusiken fred. 31. 10. kl. 20.00

den 10. Il. kl. 19.30 i uf­ lokalen. Stadgeenliga ärenden.

Styrelsen

Peter NYmlln - eller Neu­ mIIn som han ~al/ar sig ute i viIrIden ilr en gammal Vasapoj­ ke som s~a~ade av sig Vasa­ . dammet för fyra år sedan. Eng­ land blev då hans nya adress.

Peter ilr nu på hembesök; Vasa dilr han firar semester genom alt jobba på BTM-studio t /ungsund från och till.

Peter har en lång och Impo­ nerande bakgrund inom pop­ musiken - särskilt sedan han flyttade till England. Främst jobbar han som studiemusiker och producent plus att han skriver egen musik.

storheter och Stevie

exempel bara mikrotontekmken som är så viktig för soundet i Eng­ land fäster man en helt annan ton­ vikt vid JUSt mikrofontekn iken . medan man här ser det mera om err nödvändigt ont .

• Du firar semester genom att från och till jobba på BTM-stuJio i jungsulld utanför Vasa, vad gör du diir?

- Först och främst har det nog varit mest konsultarbete. Jag har väl mest fungerat som rådgivare just då det gäller Engelsk inspel­ ningsteknik. Jag lär dem helt en­ kelt göra sound .

- Dessutom skall jag i mån av tid och möjlighet fungera som medproducent tillsammans med Nalle Schaumann vid Linda Nines LP-inspelning . . .

- Då blir det aktuellt an göra en inspelning med engelsk-teknik

- Jag lirade ju förstås en hel del i Finland innan jag flyttade till Eng­ land . Men jag tyckte cirklarna så att säga blev lite väl trånga här.

Egentligen flynade jag främst för an.I·.ag blev erbju.d en såna Stu­ dlemöJ Igheter som IOte fanns då och som inte finns nu heller i Fin­ land .

- På den vägen är det.

Producerar egen musik

- Nej inte direkt. Vi har nog för det mesta lirat tiHsammans inoffi­

­

• Vad innebär det dd?

• Du lirar inofficieUt med storhe­ ler som SII!1Iie W;"wootl {rdn fd. :;pencer Uavies Group, f.d. Traffic ciellt - för att det är roligt helt enkelt. Mest har det blivit i herr­ och Mike Oldfield. Hur har du ghden då vi träffats . kom",it i kontakt med dem?

• Har du varit ",ed på ndn skiva med Steve Winwood eller Mille Oldfield?

I

• Sd du anser att det brister i stu­ diotekniken i Finland?

-Nog gör det det alltid . Ta nu tiII

• Du har en imponerande bak­ grund, hur har England bidrgit?

- De har en gammal herrgård i England där de ordnar kurser och där träffade jag dem helt enkelt ­ det var dit jag for för att studera.

- Sen dess har vi hållit på då vi råkats.

från England och då blir det an man här försöker följa efter.

- Ta nu till exempel punken som är helt OUt i England men tyd­ li~en lever i högsta välförmåga i Fmland.

- En annan skillnad som inte har så mycket med riktningar an göra är ju an man i Finland inte kan producera musik alls på sam­ ma sätt. Nog finns det studiouc­ rustning men jag tycker att felet ligger mellan stolen och mixerbor­ der.

- Det är antalet kanaler som avgör. jag menar Beates LP:n Sear­ gent Pepper från -67 gjordes på 4 kanaler , så inte är det fel på tekni­ ken här i Finland .

- En annan sak som jag har märkt är att orkestrarna inte är be­ redda att satsa. De tål inte heller kritik på samma sän .

_ Grabbarna har ju dessutom en förnämlig skivstudio, så det har blivit att man burkat in ett och an­ nat. Men ingenting i direkt kom­ mersiell mening . .

i!~~!iijE~

·s ätt. fall.

• Vad sysslar du NU med huvud­ Flyttar tillbaka spkligen i England?

- Nå nu på sista tiden har det väl mest varit att skriva egen musik , men jag har också producerat vid sidan om.

• O", man jämför popmusiken i • Du spelade ihop med Edward England och FinIantI, vilken är Vesala här i Finland innpn du Pyt­ skillnaden? tade. Hur var det då?

- Jag vet inte riktigt. Vi hade vä~ svårigheter att samarbeta, men, I det hela var det väl givande på sm

- Det är nog mest som jag sa att man sätter en annan tyngd­ punkt på soundet genom att an­ vända en annan mikrofonteknik äri vad man tycks göra här i Fin­ land .

- Nå joo. jag tror inte att man kan jämföra dem direkt. Alla stör­ re musikinriktningar kommer ju

till London

• Vad har du för planer i framli­ den? Kommer du att stanna kvar i England?

- Det blir väl att jag skriver musik och producerar som hittills.

Men inte stannar jag kvar i Finland permanent . Det finns planer på att jag skulle från och till jobba iJung­ sund. men man får väl se ...

-~

~_7_~_________________________T_O_rsda_-=g:....e_n_30_._1_0_1_9_8_0_ _ _ __ _ __________ r.=iN'_.~~T.J

Trivsel i höstmörkret. Från Musta pörssi.

, Bland de fyra handelsformerna, som Musta Pörssi erbjuder hittar du säkert den som passar dig bäst.

M ARANTZ.

AMERIKANSKT HiFi VÄRLDSMÄRKE.

N u ti II sensationspris hos Musta Pörssi ~,

~~

MA RA NTZ S TE REO PAK ET I SR 800 radloforstarkare .e f fekt 2 x 27 W, mk 1195,-, SO 1000 kas settdeck, frekvensomfang 4016000 Hz mk 595, - ,6025 skivspelare, mk 595 .-, 3·vags hogtalare. m k 305, -/ st.

2995

MARA NTZ STEREOPAKET 2 SR 1000 radloforstarkare, effekt 2 x 32 W , mk 1295 ,­ , SO 1000 kassettdeck, frekvensomfang 40 16000 Hz mk 595, TT 2000 dlrektdnven skivspelare. mk 795, ~ . HD 440 hogtala: r~ mk 525,-/st

3735

M A RA NTZ STEREOPA KET 3 SR 2000 radIOforstarkare effekt 2 x 46 SO 4000 metallbandsdeck me(J tva hastlgtleter.mk 1495, - TT 4000 d lrektdnven kvartsstyrd s k iv sp e lar e mk 995 . - HD 440 hogta lcH€ mk :1 2 5 st

4995

W. mk 1495. ­

;

;

;

OBS! PRISERNA GÄLLER ÄVEN VID SEPARATA KÖP.

HITACHI 2980­

HITACHI MIN I COM PO HI FI mini· stereopaket Forstarkarens musik· effekt 2 x 45 W

ASA 3200 STUDIOTRIO Komplett HIFI·komblnat,on Effekt 2 x 25 W (mus 2 x 48 W) LB·20 hogta lare

,

2980­

,

MARKSOUND

"­

stereokassett ra dio

395; -

SANYO 14" färg-TV

AIWA TRR 901 Stereokassettradio till formånllgt storanskaffningspris restad I TM 5/80 "Bra kop'

O BS I •

895­ ,

Om d u bor I Vasa eller narmas te omgivn ing får du Inom de nar· maste dagarna en 8 sldlg dlrektdlstnbutlon med over 40 spec ial· erbl udanden . Valkommen och tnvas I vår affar '

En helt ny handelstorm som Musta Pörssi erbju­ der dig är det öppna köpet, då du tår prova pro· dukten i sju dagar hemma hos dig. Denna nya handelstorm gäller endast tillsvidare de stereo­ märken vi representerar.

1.

Pengarna i bordet med kontant· köpsförmån

HITACHI TRK 8110 Stereokassettra dlo Insomnlngs· och vacknlngsauto· matlk Kvartsklocka TM 5/80 'Bra kop" Njut av musik från P·3'

-----......

2.

100 mk i hande och varorna genast hem

1450

1830;

;

M usta Porssl ar en la ndsomfa tt ande a f farsked Ja vars s to rkop mojllggor fortlopande. verkl ig t formånl lga specialerbjudanden av' kanda kvalitetsprodukter.

Ta med tävlingskupongen då du kommer och gör affärer, Du kan vinna någon av de tem resetelevisionsapparaterna vi lottar ut. Kruxa för den handelsform du tycker passar dig bäst och hämta den till vår affär.

Adress: . . . .... , . . . .... ...... : ... . ... .. .. . . ........ .

3.

Postanstalt: ...... . ......... . . , .. ... , .... . ,. - . .... .

Öppet köp då du får prova pro­ dukterna hemma

4.

Bytesaffär

Namn: .. . ........... .. ...... .. , ... . . .. , ......... , ..

4':\~ MlJsta ----... .E'UDIIIL

11 3551

Handelsesplanaden 18 65100 VASA 10

Torsdagen 30.10 1980

VI FINNS NÄRA DIG I KORSHOLM, MALAX OCH VASA FÖRSÄKRA I Hemortens eget företag

TECKNA alla försäkringar genom

.~

V

VASABYGDENS FÖRSÄKRINGSFÖRENING ALL-SERVICE i fOrsakringsarenden

ombud I varje by, kontor Fredsgatan 16 B tel. Vasa 119244, Malax må. tio 654304

• Två som trivdes på konl4kldiscol var farkko Rinne (12) och Jari Miiki (13) .

De Iyckle all del var roligl, och all bra musik spellIdes.

D Vasa stads ungdomsnämnd arrangerade tillsammans med de utveckli,ngsstördas stödfore­ ning och scouterna (Partioty­ töt) ett kontaktclisco i Storvi­ kens ungdomslokal.

n för 65 år sedan när

J . Hånninens bageriaffär bör· jade sin verksamhet var dessa limpor med i sortimentet. I dag lika smakliga GotlandsUmpa; Kavring och ".lttinIpa.

• TuukJ Riihimäki från Vasa lrivdes också i konl4kldiscOI. Del var fofTlII gången hon var på dans och hon Mr gl4llm tkl hIIr discol hlllie ordtl#ls.

Kontaktdisco

-

nåt för uf-rörelsen?

utveckJingsstörda och handikap.

D Kontaktcliscon är ämnade pade, sa Riitta Heikkilä, ungdoms· både fOr invecklingsstörda eller sekreterare i Vasa .

Det var en öppen och glad stäm· invalidiserade ungdomar och ning i Storvikens kontaktdisco och s.k. vanliga ungdomar.

Ett femtital ungdomar dansade . folk s~g ut att uivas. . Arrangörerna tyckte att det hela under kvällens lopp till discjockeyn lyckades bättre än väntat och att Matti Ollas musikurval.

- Med det här discot vill vi att det var en positiv överraskning att s.k. normala ungdomar skall träffa . s~ m~nga besökte discot.

Det vore intressant att veta vad uf·rörelsen kan göra och p~ vilket

sätt de kan ta deJ i liknande verk· samhetsformer.

T.ex. inom sjätte ringen har man anordnat en del tillställningar tillsammans med de utvecklingss· tördas fritidskJubb.

För n~gra veckor sedan hade man program och dans i Petalax och den 15 december kommer man att fira julfest i Ytter·Malax

UFo LEIF SJÖSTRÖM

Intressant och rolig revyskri varkurs - Intressant och roligt, tyckte en all kursdeltagarna ni/r Ili slutade re­ Ilyskrillarkursen i söndags. Man har fått ideer sa en annan.

Vi Ilar nio ufmedlemmPr som samlats på Arbetarinstitutet för att delta i rellyskrillarkursen som SÖV anordnat. Det hade funnits plats för flera deltagare - så hoppas att Ili blir flera pd ni/sta kurs.

l. Den ska vara nära. Det är bra om den har många kontor.

2. Den ska vara trivsam. Den bör ha en språk- och sakkunnig samt trevlig per­ sonaL 3. Den bör kunna ge bostadslån. Det är viktigt att banken är en aktiv bostads­ finansiär och ger lån till enskilda.

4. Den bör vara mångsidig. Den bör kunna betjäna bra både i enkla rutinärenden och i invecklade juridiska frågor.

S. Den bör vara modern, Den måste ta vara på ADB-teknikens möjligheter, utan att glömma människan. .

6. Den måste vara stor; en stor bank med resurser ger trygghet.

VASP är en sådan bank. BankEtta.n inom Vasa-nejden. Kom själv och övertyga Dig. PS. På Världsspardagen den 31 oktober bjuder vi på kaffe i alla våra kontor.

VÄLKOMMEN!

Vi började lördagen med all fundera på innehållet och texterna i en revy tillsammans med Trygve Erikson .

- Vad ska vi skriva och hur ska vi skriva texter till en revy?

Vi hade också grupparbete där vi fick fundera ut en scen i revyn.

Tillsammans med Micha Hieranen hade vi sceneriarbete där gru{lperna fick presentera siu arbete och Impro· visera på scenen . Grupperna hade ar· berat bra for de fick alla all skralla och .ha roligt.

På. söndagen började vi med all fråga Guillermo Michel om musiken i en revy.

Delta i VASP-enkäten. Det lönar sig.

Tävlingskupong fås i VASP-kontoren. Den bör fyllas i senast 10. 11. Var och en som deltar, får ett JNFO-paket om VASP. Till de 1000 första utdelar vi dessutom den prak­ tiska, hopvikbara VASP-kassen. Alla som lämnar in kupongen, deltar i utlottningen aven Panasonic 13" färg- TV.

BankEttan (iJVASP

VASA SPARBANK

När vi vill presentera oss enligt det kortare formuläret kallar vi oss

numera VASP.

V ASA SPARBANK = VAS P = Den stora lokala full-service·

banken:­

- Hurdan musik ska vi använda?

Kan man göra nya texter rilJ gamla melodier och uppfattar publiken vad man sjunger? Kan man använda mu· sik som kuliss?

•

Det var några av de frågor som han fick besvara och framfora sina syn· punkter v-i. Vi Iude olika åsikter så det blev Ifllress3nt all diskutera.

På eftermiddagen hade vi olika sång· och dansimprovisationer och olika koncentrationsövningar tillsam· mans med Kristina Ågren och Guil· lermo Michel. Vi fick också forsöka hitta på en text till en helt obekant melodi.

Efter lite funderande kom det fram ganska bra forslag .

Som avslutning på kursen berätra· de Benel Nygård oro sina erfarenhe· ter av revy och teaterarbete - vilka missrag som kan hända och vilka ot. revligheter som man kan råka ut for i revysammanhang, men också vad publiken har uppskallat och tyckt bra oro.

FIA

. . och snart blir det

korrespondentkurs

D EN ORDENTLIG skrivarkurs fOr amatörer ordnar SÖV och ÖP den 7-9 november i Vasa på hotel As· ror.

Det här är ell tillf.ille som varje ufo fotening bor tillvarata. Har ni någon i er forening som är allmänt intresse· rad av att skriva så sänd personen i fråga till denna korrespondentk~rs .

Anmälningarna bör vara SOV:s,

kansli tillhanda senast tisdagen den 4 november.

Det är viktigt all varje forening har en egen forenwgsskribent som kan r-~pponera till OP och övrig massme· dta om vad som händer iforeningen.

Man behöver inte Iu någon skild erfarenhet eller utbilcJning ror all komma med på kursen, huvudsaken är ju all man är intresserad av att sk· nva .

I

Torsdagen 30.10 1980

Helgardera för alla vintrar.

MICHELIN

Det lcDmpIeaa viIårdIcIa!t.

Gammalt och ungt möts på ett mycket intressant sätt på nya restaurang Ernst, som kört igång med verksamheten denna vecka.

En grupp unga människor har nyskapat den gamla Ernst­ miljön. I den ska ännu yngre människor - Hotell- och restau­ rangskolans elever - lära sig den praktiska tillämpningen a\ det yrke de studerar.

Man vågar kanske tippa att publiken - åtminstone p:i kvällstid - kommer att vara ungdomlig.

Dagsverke för Röda Korset Skolornas insamling Dagsverke ar­ rangeras i år for utökande av FRK kataslroffond. Insamlingen fOrI verkligas i hu vudsak 3. -7. Il, och över 800 grundskolehögstadier och gymnasier har redan anmält sig.

Med i insamlingen är också yrkes­ undervisningsanstalter , och orga­ nisationer som Lex . Helsingfors universitets studentkår och 4-H­ fOrbundet.

Målsätlfiingen för insamlingen är 1,5 miljoner mark. ~n del ~v medlen används fOr hJälpen ull offren for hungersnöden i Afrika, en del till Röda Korsets hjälpverk­ samhet i Sydostasien, och en del for FRK utvecklin~ssamarbete i Zambia och Tanzama.

Dessutom utökas katastoffon­ den med tanke på oväntade kata­ stofer.

Genom en elevs Dagsverke kan man Lex. skaffa mat fOr ett barn för tre veckor. Pengarna räcker också till en omgång barnkläder el­ ler en penicillinkur.

Det är HoteU- och restaurangskolans rektor Jan Koskinen och nyutnämnda restaurangchefen Christer Ekman som designat omändringsarbetet på Ernst.

Discoteksstilen från den gamla fina Ernst-miljön med ädelträväggar, lam­ petter, speglar och konst på väggarna.

Den största förändringen gäUer fönstren mot Kyrkoesplanaden som nu släpper in ljus och gatuliv och genom vilka kvällsflanören kan InSUpa restau­ rangatmosIaren med ljus, /arger och glitter.

KristaUkronan över dansrondeUen hänger kvar.

Det är med den som utgån$spunkt vi nyskapat restauran­ gintenören, säger Christer Ekman.

Kronan köptes ursprungligen från södra Finland, berättar K W Has­ selblatt, f.d . ordföranden i Stiftelsen Vasa Teater. Den deponerades till tea­ terrestaurangen. När restaurangen såldes åt Rotunda följde kronan av missta~ med i köpet. Nu har stiftelsen köpt uUbaka ' krlStaUkronan av restau­ rangens senaste ägare.

Ernst blir nu främst lunchrestau­ rang. Tre kvällar i veckan -: onsdagar, fredagar och lördagar - blir den van­ lig dansrestaurang.

Under tiden fram till jul kommen Dansdax att svara för musiken.

- Några påkostade program blir det inte på Ernst, säger rektor Jan Ko.ski ­ nen. Vi kommer överhuvud taget Inte att satsa på att få restaurangen att gå med vinst. Det är fr'dmst fråga om att våra elever behöver sysselsättning och övningsmöjligheter.

Tillsvidare kommer inte baren i käl­ laren al! taS i användning. Dels finns inte pengar tor en restaurering. dels räcker inte eleverna vid hotell· och res­ taurangskolan till för så omfattande verksamhet.

J an Koskinen har lyckatS trumma ihop en stab av kunniga och unga me­ darbetare. Restaurdngchefen Christer.

Ekman hör till den grupp som utveck­ lat Fondis. Köksmästaren Bertel Lind­ vik kommer från Centrals erkänt goda kök. Kallskänkan har tidigare .jobba · på Suand i Stockholm. Sdmman!~);; finns et! tiotal personer som järn te ele­ verna skaU sköta restauranilverksamhe­ ten.

SVEN-ERlK GLADER

AbHAlDIN l. ROSl oy JAKOBSTAD, JAKOBSGAT. 41 tel. 10 222/RlngfÖl'allJnlngen

Klafs-UV-A-Solarium Enda godkända i Finland Bli riktigt brun på endast 10 dagar (20 min.ldag) För eksem och acne (fin­ nar) Vasa tel. 961-119991 Kyrkoespl. 5 Jakobstad tel. 967-17090 Köpmansg. 16 Närpes tel. 962-53255 Simhallen

NAPRAPATH

PELLE RAWALD

IDROTTSFOLKHÖGSKOLAN FÖR EN GOD START ' NORRVAUALlNJEN - FRITIDSLEDARUTBILDNING a. för blivande ungdomsledare

Den nya' ungdomslagen har skapat goda arbetsmöjligheter åt ungdomsledare .

Norrvallalinjen har sedan 1966 gett en gedigen ungdomsledarutbildning där

teori och praktik samspelar i en produktiv helhet.

b. för blivande idoro!tSledare

I år koncentrerar vi oss speciellt på fotboll , skidlöpning och friidrott . Mycket

goda möjligheter till individuell idro!!Sutveckling under kompetent ledning.

Stig varmt in i .vintern från Step-skoaffären

VARDLlNJEN - Den som är intresserad av et! vårdyrke får här en gedigen

grundutbildning. Praktik anordnas på olika vårdinstitutioner och däniII lärJ;I ­

pade studerande får dessutom regelbundet leda barnklubbar. I kursen ingår

även den av socialstyrelsen fastställda kursen för familjedagvårdare .

STUDIELINJEN -

språngbräda till handelsskola, folkakaderni m .m .

PRAKTISK·ESTETISKA LINJEN och konstnärliga anlag.

Tänker du på värmekostnadetna?

VI har planerat ett hus som ar både ekonomiskt och fungerande.

Ett bevis på att vi lyckats Ar att vår nya h~styp om 100 m' valts till Lalhela "energlbesparlngsby-tavllng". Aven bostadsstyrelsens "energivillkor" har beaktats, varför man på högsta belånings­ vArde kan få upp till 21000 marks förhöjning vid beviljandet av aravalån.

Fråga efter Energihus PenttI. Bostadsyta-ytalternativ 80 m', 100 m' och 120 m'.

Som varmekAlIa kan förutom fast brAnsle anvAndas vilken energi­ kAlIa som helst.

Vi berattar gArna mera.

Kenkä-Frii tala VasaespI. 14 tel. 961-112263

66530 Kvevlax

• tel. 961·40271

Representanter:

Vasa: PenUI Aromaa, 961·111831

So If: Rune Appel, 961-35218

Selnilokl: Unto TIllander, 964-120765

för dej som vill utveckla dina praktiska

SKAPANDE VERKSAMHET - Ett tillvalsämne som utvecklar personlighe·

ten genom färg. form, ljud, bild samt genom kontakt· . rörelse-. avslapp­

nings-. improvisationsövningar samt experiment omfattande olika möjligheter

au skapa med hjälp av fingerfärg, tygrnodeller , oljefärg, tidningsurklipp , bil·

der . film. drama etc,

Tack vare skolans ämnesvals och nivågrupperingssystem kan Du göra ämnes­

kombinationer som passar just Din förutbildning och Dina önskemål. Genom

de((a smidiga system ger skolan Dig maximal utdelning oberoende av om Du

har medborgaskola, grundskola eller studentexamen som grund.

Om Du vill studera i en sund miljö och om Du fyllt 16 år eller hinner fylla före

nyåret, så är Du välkommen till Vörå Folkhögskola.

Ansökan sker direkt tiU skolan på samma tider som centrala e1ev­

antagningsnämnden använder.

Ifall lediga studieplatser finns antages studeranden även senare .

••

o

••

VORA FOLKHOGSKOLA BREIDABLICK-NORRVALLA Adress : 66600 Vörå. Tel. 9611~6029, %482, 56382 .

Thorblörn Ehrman, rektor

Torsdagen 30.10 1980

ÖP bad några j publiIlen att kommentera dansbanden på paraden.

Hiir iir ett plock kommen­ tarer.

e Exom

Susanne Lillkull, Lappfjärds uf: Trevlig utstyrsel. Positivt med orkestrar som hinner komponera själv.

Leif Lllndström, Smedsby uf: - Toppen! Österbottniskt band med egen stil och fantasi .

Leif Olson, Vas a Produktionsbyrå: - Ovanligt bra låtar för att vara egna. Musikerprofiler som är sälJ­ synta på våra breddgrader .

Leif Ericson & Benita Kummel, Övermark uf: - Säkert uppträdande. Inte så riviga låtar som de brukar ha.

Stig Lundström, Kimito uf: Ungdomsorkester. Endast snabba låtar.

• Mash Leif Lundström, - Ungt fräscht band . Något tunt sound, men trevligt med en kvinnlig solist.

Ralf Skåtar, NUFS: - Man lyssnar verkligen när "Speedy Gonzales" spelades.

Sångerskan var bra. Scenvanan saknas ännu .

Anna-Lisa Svenns, Övermalax uf: - Fin musik. Anki sjunger bra, är kanske lite stel.

Leif Olson: - Ett framtids band i Österbot­ ten, förutsättningar finns . Lite osä­ kert uppträdande .

Ulf Johansson, Oravais uf: - Fin solist. Rutinen saknas hos bandet .

.Exodus Ulf Johansson: ' - Rutinerade, spelar avspänt och medryckande. Märks att de tycker om sitt lir.

Christina Backgren-Nygård, Molpe uf:

- Sting i låtarna. Sångaren bra men Elvis-kopia .

Monika Vesalainen, Kimito uf: - Scenvana. Av erfarenhet vet vi dock att de kan vara till och med ännu bättre.

Leif Lundström: - Toppengäng som trots åren har spelglädjen kvar . En av kväl­ lens höjdpunkter.

Susanne Lillkull: - Gamla låtar som går hem.

Typisk dansorkester, inget utöver det vanliga.

• Daizy Stig Lundström : - Mycket bra med beaktande av att de kommit via Utmanarpa­ ' raden. Scenklädema ett plus .

Christina Backgren-Nygård: - Sjunger på svens'ka, bra! Fan, fläkt.

Susanne Lillkull: - Noteras: ung orkester på kommande.

Leif Olson: - Tar på fOr svåra låtar . Med låtar som passar, blir de bra.

Anna-Lisa Svenns: -Solisten sjunger otydligt. För mycket musik till hans röststyrka.

,.CleoRatra Leif Ericson & Benita Kummel: - Fin stämsång. Fina låtar.

Ralf Skåtar: - Står sig bra i konkurrensen, nära toppen. Sången, stämmorna bra.

Ulf Johansson : - Kan sin sak men jag tror de

kan bättre än de visade i kväll.

Monika Vesalainen: - Enhetlig klädseL Glada see­ nansikten . Säkerhet.

Anna-Lisa Svenns: - Bandet som passar för alla.

.Sound Leif Lundström: - Ljuv dansmusik för en mogen " Jocke-dansare" .

Leif Olson: -Bandet överraskade . Var bätt­ re än jag hört dem förr . Musik för mognare publik.

Susanne Lillkull: - Ett verkligt sound! Mest sli­ pade gänget. Plus för stämsången.

Stig Lundström: - Icke enhetlig klädsel! Märks att Sound har spelat länge, säkert arbete.

Ulf Johansson: - Rutinen finns . Fin stäJnsång, men låtarna verkade gröta ihop sig.

'ruhC;B!ic

- Enhetlig klädsel. Discomu­ sik.

Ulf Johansson: - Verkar vara på kommande.

Fattas ännu den riktiga gnistan .

Basisten bör omnämnas.

Leif Lundström: - Fint nybörjarband .

RaIf SUtar: - Diseomusik. Spelade överras­ kande bra .

Anna-Lisa Svenns: Ett band som kommer att göra

bra ifrån sig om de fortSätter i sam­ ma spår.

'o~reak - ' Gör sig som rockband .

Sångsolist med ovanlig röst.' Ruti­ nerat för att vara nya i gamet.

Christina Backgren-Nygård: - Bra rytm i snabba låtar. Bra! Susanne Lillkull: - Ett plus för den egna låten .

Fint utförande av " Angie" .

Ralf Skåtar: - Mycket bra nybörjarband.

Sången bra.

eZenith Christina Backgren-Nygård: Sjöng på svenska, bra!

Sångaren "charmig" på seen.

Stig Lundström: - Trombonen gjorde musikep lite annorlunda. Svängigt. Fick publiken med sig.

Leif Olson: "":',Vilda tomattoner av kvällens enda (?) sydösterbottniska!

Ulf Johansson : - Enda bandet med blås, fört­ jänar uppmuntran .

RaIf Skåtar: - Fartfylld och trevlig musik.

Trevligt uppträdande. En orkester som man gärna lyssnar till och som det svänger om.

• Emp'ire Susanne Lillkull: - Egen stil. Går hem hos ung publik.

Anna-Lisa Svenns: - Takten inte bra att dansa c!­ ter. l mitt tycke entoniga litar.

Leif Ericson & Benita Kll.IIUIlIdr: - Fin sång . Konkurrerar Exom om platsen som bästa ~ ter. .

Stig Lundström: - Bra med seenldäder. N~.mi~ fattas utan orgel.

Leif Olson: - Gör sig bäst för yngre pu Trummisen sjunger bra .

• 'Snad Leif Olson: - Snad uppträdde förr moJ iver än kunnande. Håller nu på .1 få klass och stil. Utvecklingsdug6ft band.

Leif Lundström: Ovanliga låtar. Lämp ' t "Jocke-band" .

Ulf Johansson: - Inte illa. Klarare Sound än ch orkestrarna. Kan det bero pi m­ xern?

Ralf Skåtar: - Medryckande. Bra. Stig Lundström: ~ Hyggligt.

-Teamet ~Skåtar:

- Kvällens bästa band. StAr i vilken konkurrens som helst.

Ulf Johansson: ~ Det mesta klaffar hos Te:­ met. Samspelta, publikkon etc. Export QuaIity!

Monika Vesalainen: - Specialinstrument , see och fartfyllt uppträdande .

Christina Backgren- Nyglr ; Originella. Bra sånga.tt.

Torsdagen 30.10 1980

Kompet väldigt fint. Spelade kväl­ lend bästa låt.

Leif Olson:

Största överraskningen i

kväll. Högklassig. discoinfluerad

musik med trevliga effekter. Skick­

liga musiker. för bra för au bli rik­ tige populära.

• Sound. "Ljuv dansmusik för Jockedansare"

.Hop~ Anna-Lisa Svenns:

Bra dansband som passar

överallt. Välvalda låtar.

Stig Lundström:

- Scenkläder. Musikaliskt bra.

Ulf Johansson:

- Häpp! Gruppen har gjon

framsteg . Gott hope för framti­ den.

Leif Lundström:

- Unge band som definitivt

etablerat sig i toppen.

Leif Olson:

- Popinfluerat. Bandet har en

stil som skiljer sig från de vanliga dansbandens. Åminnegruppen. dvs. Sperring

& Co. föredrog att kommentera

Orkesterparaden i siffror. Här är

deras bedömning enligt en tio­

poängsskala.

~

nde m-~

Te:

tird: ~.

Exom ..................... 8.5 poäng

Exodus . ...... ... ... ..... ......... .... 8

Zenith . ..... .... .. . : . .............. .. 8

Teamet. .. .. . .. .. ............. ~ ...... 8

Hope . .. ... .. .. ....... .. ......... ..... 8

Cleopatra............... .... . .. ..... 7

Sound ..................... .. ........ 7

Critic...... .. .. ...... .. .. .... ......... 7

Snad .. ... .. .......... ...... .. .. .... .. 7

Mash ........... .. .. .............. .... 6

Break................................ 6

Empire . .. .. .. . .... . ...... .. ........ . 6

Daizy ... . ......................... .. . 5

• Break. "Fint utförande liV. Angie"

D Jag var på Waskill häromdagen. Kikade på orkester­ paraden.

D De 15 minuter som orkestrarna hade bå siv för a/l presentera sin musik på alldeles för kort tid för att man skall få någorlunda uppfattningen om o;kestrarnaJ verkliga jag.

D Därför har fal! lite svårt att förstå vad en arraneör kan få ut fdr nytt av en sådanhiIr tiUstiillning som han/hon inte kände till tidigare från dansplatserna där dansorkestrar­ na ju rimligtvis borde vara mer hemmastadda.

D De enda som kan ha någon verklig nytta aven sådan här orkesterparad år de nya orkestrarna som får chansen att spela med de redan etablerade banden och därige­ nom kanske prånta sig in i arrangörernas medvetande.

Men över till siälva dansbanden. Som allmän orkesterkritik kan sägas au standarden på de österbottniska dansbanden är genomgående hög, åtminstone vad det tekniska kunnandet ankommer.

Idemässi~t är det dOCk avsevän sämre ställt. En hel del or­ kestrar har Inte lyckats med att sätta någon större personlig prä­ gel på sin musik.

Tydligen har man så fullt upp med att öva in nya världshit! au man inte hinner få med något av sin egen personlighet j Iåturvalet. Visserligen är det trevligt att höra bekanta melodier, men det blir ganska blodfattigt då orkestrarna har till en stol del ge'mensam repenor.

O I RIMLIGHETENS namn torde åtminstone en fjärdedel av våra dansbandsmusiker ha en inneboende kapacitet som skulle göra den fullt kapabla att skriva en hyfsad låt. Trots det­ ta lyste de egna låtar nästan helt med sin' frånvaro och i den mån de förekom så sjöngs de naturligtvis på engelska.

Engelskan är onekligen ett trevligt språk, men har det inte spårat ur radikalt när ungdomen som uppger sig ha svenska som modersmål använder sig av engelska för att nå ut till en li­ kaledes svensktalande publik.

Dessutom har de mage att komma med påståenden i lik­ het med att dom inte kan uttrycka sig tillräckligt väl på sven­ ska.

Men engelska det kan dom.

O YTTERLIGARE en sektion som kunde förbättras är kon­ trasten med publiken. Ofta inskränker sig kommunikationen till fårvisso uttömmanden men fåga underhållande mening som: - Vi skall nu spela en låt från Cliff Rickards senaste album .

Lite showande på scenen skulle säkert vara givande. inte bara för publiken utan kanske i ännu högre grad får orkester.

O LIKSOM regler i allmänhet brukar ha undantag så fanns det också i det här sammanhanget ett par band som skiljde sig ur mängden. Av dem är det speciellt två som jag anser är värda ett extra omnämnande.

För det fårsta har vi Exom, det band som hunnit längst i sina strävanden att utveckla en egen stilprofil utanfår de ramar som är typiska får ett österbottniskt dansband.

En orkester man kan LYSSNA på .

Bandet har tekniskt kunnande. några egna låtar och rn fan­ tastisk sångare i Tom Nyman, som imponerade stort i siu pa­ radnummer, Sinatrahiten "I did it my way".

Bandet är hemma från Vasa och har av sångtexterna alt dö· ma engelska som modersmål.

D NÅGOT som imponerade lika mycket som Exom och "I

did it my way" var Jeppisbandet Break och Rolling Stones-\:i­ ten" Angie" . .

Jag hade inga som helst fårväntningar på Break före 'dom 'skulle spela så därfår kunde jag inte annat än bli positivt över­ raskad . Visserligen är Breaks musik ännu ganska råbarkad. men med tanke på den låga medelåldern i gruppen och den framåtanda som dom verkade ha, har dom säkert all anledning att blicka framåt.

Deras målsättning att få till stånd en repertoar bestående av mestadels egna låtar är redan det värt all form av uppmuntran .

Det bör kanske nämnas att en av de mest rutinerade orkes­ trarna, Reflexbandet, inte deltog i orkesparaden.

D HA EN bra vecka!

I!!!!!~~= . ~'~~ ' ____________________T_O~~g~en~3~o.~10~1~98~O______________________~______1 12

William Herrgård jobbade som trapper i nordligaste Kanada när seklet var ungt

Ett hundgöra

men bra betalt

Äntligen i Vasa: De omtyckta och hållbara danska

Carite-j umppad räkterna Stort urval

Sandög. 13, Vasa Öppet: tel. 961-115553 vard. 10-17, lörd. 10-13

rS;peciallaffär för snabb

hll,i.""rul.. ...,

Bean-FOTO Kanaleaplanaden 18, Jakobalad

'el. 987·12580

vasa ",0.0 One'oge! C - Vaaa

Tel. 981·24 44 22

Kuva-Sampo står för bra färgfoton

PS. Färgförstoringar 13 X 13 - 13 X 18 cm

nu särskilt förmånligt

Är 1927 kom den då 22-årige William He"gård till staterna. Hans ankomst skedde nästan samtidigt med den stora depressionen. Han kom till ett främ­ mande land då, arbetslösheten ökade fa­ vinartat och där framtider tedde sig a/lt annat än ljus.

William valde att bege s!g norrut och bli trapper. Jaga kunde han . l Osterbotten hade han skjutit orrar, sjöfåglar och harar och han hade också fiskat en hel del.

William blev kompanjon med en norrlän­ ning vid namn Jansson. De skaffade rvå flat­ bottnade flodbåtar. Den ena utrustades med en fyrcylindrig inombordsmotor: De båda kumpanerna köpte också .tio slädhundar, va­ pen och 120 fällor av varierande storlek.

Färden star~ade- från stad~n Maro i norra Kanada och gICk längs en biflod till Yukon.

William och Jansson satt i motorbåten och i den andra båten som var fastsurrad sidledes med motorbåten fanns slädhundarna.

• Kiindes del inle riskabelI all på del hiir siil­ lel bege sig in i IlIldmarken?

- No, .när man är ung och frisk och stark så går allt.

Efter några veckors flodfärd nådde de sitt mål. Där två floder möttes byggde de sitt högkvarter, .e n stadigt timrad pyggnad som utrustades med enkla möbler och en järnspis.

Från högkvarteret utgick två fångststigar, en stig längs varje flod . Längs stigarna timrades . ,. cabins" (övernatrningskojor) .

Stugorna byggdes tidigt på hösten och man hade hjälp av de starka slädhundarna som t.o .m . släpade stockar.

O Fångsttiden började i november när sjöar och myrar blev isbelagda.

Varje vecka hade samma arbetsgång.

- På måndagsmornarna begav vi oss iväg

med hundspannet längs Hngststigen . Nä-r det b.ö rjade skymma på kvällen var jag fram­ me Vid den första" cabinen". llog hade då färdats 30-40 km. På tisda­ gen tillryggalade jag en liknande sträcka på väg mot cabtn nr 2 och på onsdagarna gick färden mot cabin nr 3.

På torsdagsmorgonen började tillbakafär­ ~en och på torsdagkväll hade jag åter kommit uJJ ~åan . På fredagkväl~ varjag vid ettan och på lordagsmorgonen gICk fården mot hög­ kvarteret.

- Hade jag tur kunde jag få 15-17 djur under en veckorunda, t.ex lo, mink, räv och mård .

På söndagarna träffades de båda jägarna och bakade och ställde allt i ordning inför nästa vecka. e Vad gjorde du på kviillen när du kom lill en cabin? _ Man var busy. Först gjorde jag opp eld . Se­ dan plockade jag fram romflaskan som fanns i varje cabin och hällde rom i varmvatten och drack .

- När jag var varm invänes tog jag itu med sysslorna. Jag tinade upp köttet som hundarna skulle ha och utfodrade dem . Dä­ refter högg jag ved och bar in i cabinen så att den skulle vara torr vid nästa besök.

- Sen pälsade jag de djur jag fått i fällorna och så skulle jag naturligtvis ha något att äta själv .

Efter kvällsmaten var jag nöjd med att gå och lägga mig och för det mesta somnade jag direkt.

D Stränga vintrar Det är stränga vintrar i nordligaste Kanada.

-40' C är ingen ovanlighet .

- Men jag var inte förkyld en enda gång under min uappertid . Antagligen var det för kallt för bakterterna .. _ Luften kändes lätt och när det var rik­ tigt kallt hördes alla ljud hur tydligt som nelSL _ Satte man foten mot ett ungträd så bröts det itu som om det varit kol.

- En morgon när vi skulle ta opp våra nät var det så kallt att den ene av oss fick stå och röra om i vaken hela tiden medan andre drog upp näten. e Hur Ilar ni kliidda för all klara kylan? _ Vi hade harskinn på fötterna och så hade vi tjocka ullunderkläder och ulltröjoL Inte hade vi så mycket kläder på oss. _ Det gällde framför allt att se till att man inte förfrös ansiktet. Vi hade långt hår och skägg. och det skyddade en hel del.

D Varghundar På höst~rna och även vintertid sköt William och Jansson älgar och vildren. Köttet lagrades som hundföda .

När de skjutit en älg så lade de köttet i säc­ kar som hundarna sedan bar. Man kunde läg­ ga upp till 30-40 kg kött i v-ar säck.

Slädhundarna drog och arbetade tungt men så åt en hund också upp till fem kilo kött per kvälL Hundarna utfordades enbart på kvällarna. uetta tOr att ae skuHe haHa sig varma över natten i de riskojor som fanns byggda år dem utanför cabinen .

I

113

1_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

-=T..:.:orsd==a~ge:.::n..::..3~o...::1O::...1~9:.::::8o~~_ _ _ _ _ _ _ _- - t~!!::=~~;;;~;;;~;;;}:;;;:(fi;;;-p;;;·"';;; ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

- Hundarna var till hälften vargar och vi dresserade dem själva. Det är viktigt all man har en bra ledarhund när man kör hunds­ pann .

- Jag fick min ledarhund dresserad till all hämta ved. Men hundarna lydde ingen an­ nan än mig .

På vårarna när skaren bar gick det undan när uappern kom med sin hundsläde . Men på vimern när det var lös snö gick han tiU fots bakom släden .

o

Grissly!

William och Jansson förvarade allt kött och alla sina pälsvaror uppe i !fän.

- Vi satte plåt rum nedre delen av uäds­ tammen så all vi skulle slippa björnbesök .

Av samma skäl satte de också sågblad längs fönsterkarmarna vid högkvarteret och vid alla cabins . .

- De var nyfikna och ibland illvilliga de där bJörna.rna . K.om en björn In I SlUgan kunde den sitta sönder allt den kom över.

Många uappers blev dödade av björnar .

- Vi hade alla SlOr respekt för dem. Det var sällan vi jagade björn . Fällarna gick inte all sälja, utan de användes som mattor i bos­ täderna.

- En gång när vi jagade älg kom vi gående längs en 'buskkamad stig i närheten aven sjö.

Plötsligt stÖlle vi ihop med en grissly som re­ ser sig på bakbenen.

- Jag Salle bössan till axeln och fällde grisslyn med första skOllet. Weil, då jag kom fram till den döda björnen och såg vilken bjässe det var så började jag skaka i hela krop­ pen.

- I vanliga fall brukade björnarna ta till flykten s:1 fort man såg dem.

O Gott om varg Varg fanns det gott om när William "trappa­ de" . På de isbelagda insjöarna kunde han se flockar på 40-50 stycken. Men vargarna var

skygga och undvek människor .

- Vi jagade också varg. Amerikanska ar­ men betalade nämligen bra för va,rgskinn .

Men det var svårt att fånga dem .

Järven stäIlde till CfI hel del besvär för Wil­ liam ochjansson. Det hände sig att de åt upp minkar som fastnat i fällorna . Ibland gick de själva i fällan, till ingen nYlla . - Varken kÖll eller skinn kunde användas .

I juni när jaktsäsongen slutade åkte William och Jansson längs Yukonfloden till en stad som heter Whitehorse . Där sålde de sina skinnbalar och fick tillfälliga jobb som bygg­ nadsarbetare under sommaren.

I augusti återvände de till" trappningen".

- På höstarna när vi var på väg upp till vårt jaklOmråde passade vi på att fiska. När vi slog läger på kvällarna lade vi ut nät~.

- Det fanns mycket is och vi måste silla i båten och vakta på dem så att de ime hann slita sönder näten .

O Jakt med indianer • • Hå'nde det sig att det b/eli bråk om olika jaktområden dilr ni jagade?

- Nej, du bar på geväret hela tiden och alla hade respekt för varann. Det var mest india­ ner som Jagade I närheten av oss. Och det var bra ordning. Ingen gick över på den andres område.

Indianerna som William kom i kontakt med bodde i timrade cabins eller i tält . De hade aldrig satt sin fot i en skola men några av dem kunde ändå prata engelska.

• Hände det sig att ni jagade tillsammans med indianerna?

- Ja, vi jagade vild ren tillsammans.

- En gång fick vi syn på tio vildrenar på en isbelagd sjö . Vi skyndade oss dit med våra hundslädar det fonaste vi kunde. Indianerna välte omkull sina slädar, eller" taboog" som de kallade dem och använde dem som ge­ värsstöd. Vi sköt ålla renar av tio.

- Det var inte illa. Indianerna var goda skyttar.

Indianerna sköt inte mera vilt än de behöv­ de för Sill uppehälle .

- Jag tyckte bra om indianerna. De var ä r­ liga och uppriktiga. De var också skickliga jä­ gare och fiskare .

En timme tidigare i Esse "Jag tänder på dans" i Esse in­ kommande fredag hålls en hel timme tidigare än vad som tidigare annonserats pga fredagsdansen i Nykaabi.

Det betyder naturligtvis också att b usstiderna är ändrade. Bussen startar från Kållby 17. 15, åker via Yueresse 17.25 och Lappfors 17.45 till danskursen som börjar kl.

18.00.

India '. kom gärna " på vid högkvarteret . William hade skaffat sig en ra­ diO för att bättre kunna följa med skinnpri­ serna .

- Vid den tiden pratade man om Mussoli­ ni i nästan alla nyhetsutsändningar. India­ nerna frågade om Mussolini var nån slags gud .

- No , sa jag, Mussolini är en dålig vit man .

- Fi~ns det dålip vita män) undrade de .

Det sista året William och Jansson " uap­ pade" hade de samtidigt en liten handelsbod för indianerna. Indianerna kunde byta skinn mot varor.

- Det var mest småsaker, krimskrams som vi sålde åt indiankvinnorna. Vi kunde ime ta så SlOra varor i våra flodbåtar.

När Hitler kom till makten i Tyskland st­ röp han skinnimporten. Skinnpriserna sjönk och William och Jansson lade av efter fyra års "uappande" . Byggnaderna skänkte de åt si­ na indianbekanta . .- Man tjänade bra som uapper, - före Hitler kom till makten . Jag hade bättre betalt än t.ex. gruva~betare och skogshuggare .

- TrapperItvet var fint. Men för all leva som uapper måste man vara " practical", an­ nars dukade man under.

LEIF SJÖSTRÖM

Du har säkert många gånger j olika sam­ manhang hört talas om:

Volvos Volvos Volvos Voh'os Volvos

goda köregenskaper rikliga utrustning säkra konstruktion långa livslängd goda andrahandsvärde

Vi är din Volvo-återförsäljare. Därför lö­ nar det sig för dig att komma in till oss och diskutera innan du byter eller köper bil.

Välkommen och ta våra tjänster i anspråk.

oy

haldin ab Vasa tel., 118344 Närpes tel. 962/42 321

1!!!!!5:~==~

____________________~To=~~ge=n~3=o.~lO~1~98~O

-------[14l

________________________

Nya vågen i Stnedsby uf

• )eppis Musa ordnar konsert i idroc[shuse[ inkommande sön­ dag kl. 20.00.

Dragplåster är en av Finlands toppar nämligen Maarit plus kompband.

r-----~

Vad beror

halsont på?

Halsont är en tämligen vanlig äkomma. som . ofta känns nog så besvarlig . Vanhgen upp­ träder den i samband med en förkylning. som i vardagslag kallis "Ounsa".

'F1unsa" orsakäs av smitta. Vi får smitto­ ämnen på ohkä vägar av andra människor: virus och bakterier. [omkring 9O%av fallen orsakas förkylningen av ett virus.

Virusangreppet ger upphov till förkylnings­ symptom men skapar ocksä förutsättningar för bakteriers verksamhet. Detta sker på så vis an viruset påverka~ slemhinnor­ nas bnsliga flimmerhårsvävnad. varvid vävnadens motståndskraft försvagas och ' bakterierna får tillfälle an föröka sig.

Bakteriernas verksamhet ökar remingen i halsen. Resultatet är halsont.

,Hur skall man sköta halspnt?

Hinil!s har forrfarande ingen Iyckäts Ut­

veckla något läkemedel . som effektivt

skIllle bekämpa förkylningssjukdomar

orsakade av virus. Däremot finns det läke­

medel mot bakterier . Mot halsom har ut­

vecklats produkter. som bekämpar bakte­

rieangrepp i mun och svalg.

Bafucin ä r en registrerat läkemedelspre­

parat. som urvecklats för bekampande av

~dana bakterier som uppträdervid halsont.

Bafucin fås receptfri n på apotek . Bafucin

innehöll", baktericida äm nen. som verkar

desinficer:lIldc p;\ mun och svalg och som

hindrar bakterierillväxten. Sål unda lindr:H

Bafucin kanslan av hal sont.

Da du ar fö rkyld är det klokast all au

>lannar kvar i sängen och dricker rikligt med

varma drycker. På della säll srärker du bäst

organismens egen motståndskraft och till­

frisknandet går snabbare.

Om du har feber eller om du har vira fläckar

i halsen. bör du fråga din läkäre till råds.

FERROSAN

D Säsongöppning med Rons­ ki Gang, och Linda Nine, i lör­ dags Swankers och l november Bad Manners från England ­ vad är det som är på gång i Smedsby?

- VI bjuder på den musik som vår publik vill ha, säger Glenn Mattas. Vi har inte sam­ ma publik som andra danssräIlen.

VI stöder oss på stadspublIk. Därför har vi gått in fOr hård­ rock och discobetonad musik.

- Nå, inte blir det nu att lägga om stilen helt och hållet, säger Anders Lundström. Vi hade ju Cleopatra på lördagen.

Nog skaU vi försöka ännu att få publik från landet.

Smedsby uf höll usmöte förra! måndagen. Till ny ordförande val· des Thomas Kuni. Styrelsen blev näsran helt och häller förnyad .

- Inre så an en opposirion inom föreningen skulle ha ragir över, försäkrar Glenn Matlas. Näs­ ran inga av de som su([ir i sryrelsen är hemma i vinrer.

Marras själv, som varir ord· förande i rre år, kvarsrår i sryrelsen som suppleanr.

Styrelsen består för övrigr av An­ ders Lundsrröm, viceordförande , Monika Pålt, sekrererare, Barbro Nyqvist, kassör samr Bo Nygård, Mats Lundsrröm och Kenrh Ehr­ srröm.

Thomas Kuni beränar at! första dansen för säsongen gick bra. Der kom närmare 500 personer. Dess· ulOm många som aldrig betalade enrreavgift. En slOn uppbåd ord­ ningsmän och sju poliser såg till al! ordningen upprärthölls.

- Men grannarna här i rad­ husen har klagar, konstarerar Glenn Mauas bekymrad. Yra ung· domar har bl.a . klämar på raken på husen, påsrås der.

Därmed är vi inne pä Smeds by urs srörsra huvudvärk Jusr nu. Vid planeringen av områder kring uf­ lokalen har radhus placerars dub­ belr närmare lokalen än vad de är nu. Del beryder an de närmasre husen kommer bara drygt 20 me­ rer ifrån lokalen.

- Der är för nära anser ungdo­ marna i Smedsby uf:s sryrelse.

- De som bosäner sig i de hu­ sen kommer säkert att bli srörda.

Nu ser den sidan av fesrsalen verkligr pampig och rrevlig ur.

Bak i salen har man byggr en stor hylla under raker för manöver­ bord år de slOra band som kräver sådana. Allr är rillrättalagr för SIO­ ra scenshower och gäslUpprrädan­ den av kända rockband. Smedsby uf sarsar srenhårr på en delvis ny sril.

- Vi kan inre dansa med för· lusr, säger Thomas Kuni. Nog skuHe vi gärna ordna "lugnare" danser om vi skulle fä der an gå ihop.

Oroligare publik

Smedsbyungdomarna medger art der är en oroligare publik som de vänder sig rill än vad andra o o dansarrangörer gör. Men de anser sig rvingade om de vill ha in­ komsrer frän danserna . Och det måste de ha om de skall kunna hålla uf-lokalen i skick och upp­ värmd vinrenid.

Redan i sommar har vi fålt klago­ - Vi måsre försöka fä mera mål frän grannar när en rockor­ ordningsmän och got! samarbere kesrer övat i uf-Iokalen.

- Vi fick vera av den här pla· med poliserna, säger de.

På årsmötet beslörs au omedel· neringen för senr och har inre kun­ nar besvära oss. Nu hoppas vi att barr inleda danskursen "Jag tän­ der på dans". Till srarren förra länsstyrelsen inre godkänner pla­ nen och a([ det blir en ny omgång i !Orsdagen kom elt 70-ral ung­ kommunala insranser, säger Glenn domar. Kursen focrsätter åna vec­ kor framår.

Manas.

Man skall också starra med pin­ Pampig scen gis och pidro. Föreningen har an­ mälr tre lag rill pidrorurneringen .

Fliriga har man varir i Smedsby Också volleyboll-tränmg körs I uf hela sommaren . Ett gäng pojkar gång både för damer och herrar. har hållit på med omändringsar.

Och så skall det förs rås bli en beten i fesrsalen . Scenöppningen julfest för hela byn - och det vill har breddars med nästan rre me­ inre säga så lirer i Smedsby. An­ rer, sidoramper har byggrs rill pä ders Lundström leder en arbers­ scenen ur rill sidoväggarna och he­ grupp som ansvarar för program­ la scenväggen har fält ny bräd­ mer. panel.

Vad är pa gang

i Smedsby

S.Ö .U:s rraditionella ungdomsring. !ldl~are kallar !Onårsring, arrange­ r:l;S Inkommande lördag i Oravais.

Tmget börjar med samling mellan kl. 13.00 och alla tonåringar i hela landet är välkomna rill ringet.

Efrer ungdomstingets slur har de som deltagit i tinget möjlighet a([ stanna kvar i Oravais på dansen som arrangeras i lokalen på kvällen för en inträdesavgift på endasr 5 mark. Detta gäller endast de som deltar i ungdomstinget.

Vid tinget kommer ungdomar­ na att ra dis~.utera kring följande rubriker "SOU:s danskampanj, vad är bra och vad är mindre bra" "Mellanölsfrågan" , och "Flicka: pojke, förekommer könsdiskrimi­ nering?".

De tonåringar som hör till någon uf-förenin~ och som vill komma till Oravats på lördag 'kan ta kontakt med sin uf-ordförande så kan resorna samordnas.

Först bjuds på kaffe med smörgås, efter det blir det inled­ ningsanföranden kring rubrikerna varefter det blir indelning i grup­ per.

Ca kl. 17.00 sammankommer man igen för at! diskutera det som man kommit fram till i grupperna.

Söndagen den 9 november är det da$S för Vi Under Sextons höstmö­ te I Skatila Uf:s lokal med början kl. 14.00.

Varje medlemsförening bör vara representerade vid mötet som tar upp så viktiga frågor som verksam­ hetsplanen och budgeten för år 1981. En annan fråga som säkerr kommer att vålla problem är valet av ordförande för år 1981, efter­ som nuvarande ordförande Kent Taipale hotar avgå.

Varde kl. 8-17, lärd. kl. 9-14 Peugeot 504 diesel .......

Peugeot 504 diesel. ......

Peugeot 504 GL ............

Peugeot 504 GL ............

Peugeot 304 SL. ............

Saab 96 ...........................

Saab 96 ...........................

Saab 99 .......................... .

Fiat 125 P .........................

Fiat 128 ............................

Fiat 128 ......_......................

Volvo 144 .........................

Volvo 145 van ..................

Volvo Amazon .................

-78 -71 -76 -72 -77 -78 -74 ·76 -77 -75 -71 -73 -70 -69

Opel Kadett S ..................

Opel Kadett 1,2 ...............

Toyota Corolla farm . ......

Toyota Celica LT .............

Austin Allegro .................

Ford Capri 1,6..................

Ford Taunus 1,6 ..............

Ford Cortina 1,6 ..............

Renault 12........................

BMW 1502 ........................

American Matador ..........

VW 1300 ...........................

VW 1300 ........................... m.mm.m.

-78

-75

-78

-73

-78

-77

·74

-72

-76

-75

-74 ' -74

-72

STJÄRNSMÄLL DIREKT

(Annons)

Oy Waskiauto Ab Cirkelvägen, Vasa, tel. 961-242100

Den nya specialaffären inom inredningsbranschen Int.rsport L.agu.

• • • • •

MATTOR TAPETER ' KAKEL PARKETTER VERKTYG

-

Oy Vaasan

Aut6tarvike Ab

I Laddarev. 2, tel. 961-111522

Vasa 10

SMEDSBY GOLV Industriområdet, Smedsby tel. 221220

Den verkligt förmånliga kvalitets skridskon för allroundbruk.

Pris från 138 mk.

Int.raport Micron Mascot Toppspelarens skridsko. Etta i sin klass.

Pris från 235 mk.

Int.rsport Pro Ungdomsskridskon för skarpa figurer.

PriS från 225 mk. Skridskon finns även med genomskinligt bett.

INlC'R PALLO-PALO Kb HANDELSESPL. 18 VASA TEL. 114140

1S 1

-------M t~

I_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _.:...To_rs_da....:::g:.....en.-:3:.....o_.1_0.-:19_8_0_ _ _ _

t

öeTERBOTTNleKA poeTEN

Bingo! o

Hur fördriva tiden i Nlirpes en onsdagskväll?

O Tja, man kan ju alltid gl på bingo. Sedan Nlirpes uf i vAras körde iglog med sin Ol)sdagsbingo har nlm· ligen Ytte;rmarkgArdeo bli· vit ett Mecka för alla syd­ österbottniska bingofans.

Bingo - det lir spelet som var si omAuJ.i«t populArt fÖl:

siHdlr tio Ar sedan - dA satsa· de VIU' och varannan förening pA biaao. Bingohallar vlxte upp som svampar ur jorden.

Men -'an k/l.rvade det till sig.

BingODS lönsamhet och popularitet - minskade och minga förutspAdde bingo­ rörelsens Sllabba underging.

Men i Nlrpes gAr mM mot den trenden. Sedan i vAras spe­ las det nämligen bingo i före· ningens lokal, YttermlU'kgAr· · den, pdl det med ett deltl!8lU" antal som stadigt öklU'.

• V Mjör SIllSlIr "i ptJ bi"go tfiir lIfIiIrtJ fÖre1li"gar IUimJlar för all få si" bi1lgoverlaSllmbel

aU gå ihop?

- Vi Ir vII alltid lite tvärt· om, säger Närpes uf:s verksam· hets1edare Janne Uljens och skrattar. Vi tyckte att en bin· gokvlll i veckan skulle vara ett bra Sitt att anvlnda vAr lo­ kal.

- J88 miste erkänna att j88 inte trodde pA iden med bingo frAn början men j88 tycker vi lyckats över förväntan. Fort· sluer det si bär kommer det nog att gA bra.

- Men vi hade heller aldrig kunnat genomföra vAra bingo· planer om inte medlemmarna stillt upp som funktionärer,

berättar Janne Uljens. Upp­ slutningen har varit fantastisk.

Ett femton tal personer ställer upp varje oosdagskvlll.

Det var efter pisken som Närpes uf inledde sin onsdlgS­ bingo. Omkring 200 personer per kvlll brukar vara det nor­ mala deltagarantalet !!len Jan' ne U1jens tippar att den siffran kommer att stiga i vinter; , - Satsningen pi gratis buss­ turer VIU' ett lyckokast, konstaterar ban. Bingobussar gAr frin Närvijoki, Konnäs, Petalax och D88Smark. Stönta delen av bingoipelama kom­ mer faktiskt frin de finska

Historien om' hur alla andra for hem med kaffepaketen Bingo - det är ju ett spel för pensionärer!

O Det trodde åtminstone nedanstående ÖP-skribent & Co när vi en onsdagsafton be­ gav oss till Yttermarkgården för att spela bingo.

O Att vi hade fel konsta­ terade vi så fort vi satt foten innanför dörren. Samtidigt fick vi också lära oss att det minsann inte är så lätt att spe­ la bingo som vi trott.

O Här följer en introduktion i Bingomagins Mysterier eller bistorien om hur Alla Andra For Hem Med Kaffepaketen.

Ingen generationsklyfta

av egna bilder?

Kom in till oss

i Vasa i november!

Så låter vi göra

personiiga julkort.

Foto-Juutilainen VasaespI. 15 A

Tel: 961·114165

ULRIKA BENGTS

kök och badrums in redningar

t. _

Allt Ilnrednlng.vlg för nybyggen och renoveringsarbeten.

o

Ska man bli en framgångsrik bingo­ spelar bör man kommai tid. Spelandet Doqar Vid halvåttasnåret - då borde en ankomSttid några minuter över sju vara lämplig , FolktOmt och bra så man i lugn och ro kan ta reda på hur man egentligen spelar bingo .

Trodde vi ja' Kvan över sj u anländer vi rill Ytter­ markgården . Men va ' nu då' I stället för den halvöde platS vi väntat oss möts vi av parkerade bilar i Ilnga rader. Och fy ra bussar.

Vad har vi riktigt gett oss in i?

Innanför dörren snubblar vi över en bord överlastat med bingokort. Vi in­ handlar varsitt för 10 mk styck. För att riktigt vara på den säkra sidan köper vi också ett jokerkon , Det blir:; mk till.

Varsin tuschpenna ii 4 mk visar sig också vara ' en nödvändig investering.

Så där ja . Nu har vi väl allt vi be­ höver. Efrer an fån reglerna förklarade för oss s te~ar vi in i salen,förlåt bingo­ hallen, Vilken överrasknmg! I stället för dansande par I dämpad belysnmg är salen fylld med folk som siuer grup­ perade kring borden med bingo i blick.

JULKORT

grannkommunerna.

- Höst och vAr är annars de värsta Arstiderna när det gäller bingoverksamhet, säger Janne U1jens. Då det brådskar med jordbruket ser man inte minga bybor bär.

- Men nu när vintern när· mar sig gAr vi mot bittre tider.

I fortsättningen kommer vi att satsa på iDnu bittre priser än tidigare, berit tar Uljens. ~ Yttermarl<bingon ska bli ett begrepp i bela Sydöster­ botten.

IDEAL-Inrednlngama Ir kind. för: - kvalitet - konkurrenskraftiga prIser - säkra och snabba leveranser - tidiOs och variationsrik Inred­ ning - planering enligt kundens Onske­ mål.

DE POPULARA ALLMOGEINRED· NINGARNA TILL SPECIALPRIS Satsa på 'kvalitet och leveranssä· kerhet. Använd nejdens egen kOks­ och badrumsinredning - IDEAL Välkommen till vår permanenta utställning I Bennäs eller kontakta nejdens järnaffärer för ert IDEL·inredningsköp.

• Spelet å'r slut och vinnarna söker sig till scenen för all w ·tja och vraka bland alla vi1lster, som å'r allt från cyklar och köpkort till koffepaket och ficklampor, dan övergår han till au förklara regler­ na, De verkar ju begripliga, Ganska ...

Nu börjar äntligen spelandet.

Bingokulorna studsar runt i sin be· hållare oc h siffror ropas upp på löpan­ de band

Febrilt kryssande Runtomkring oss kryssar folk febrilt i sina kort. Bingofebern drabbar ' också oss. Det gäller att först av alla få fem kryss på konet. Det är det som kallas blandbingo . Det är lite problem innan man lär sig systemet. Del tar tid an hma alla Siffror och nybörjare som VI lämnar oundvikligen efter.

- Bingo, hojtar en tant bak i salen.

Redan? Så var det med de'.

Nu är dct lilla bingo, dvs. fem kryss på samma rad . som gäller. Jag kryssat för bnnnkära hvet.

- Tjugocu, säger Lassfolk .

- Bingo, skriker nä.gon bakom mig .

Jaha , Mellanbingo nästa. Nu gäller det an få två rader med fem kryss. Jag börjar lära mig systemet nu. Spännin­ gen (och temperaturen) siger. Det fal­ tas bara två siffror på andra raden.

Snart är det nog min rur att hojta, , .

-- Bingo, hörs det snett till vänster.

Typiskt!

Nu är det bara stora bingo kvar. Hur få ihop tre rader med fem kryss i varje?

Dct är knäpptyst i salen, Det enda ljud som hörs är bingokulornas rassIande och Rune Lassfolks röst när hanlOpar u t siffrorna,

kravaUstakct! !' Var är- den' omtalade nybörjalturen?

Sen blir det andra omgången. Jag kryssar och kryssar men det är som för­ gjon . När dct börj ar brännas är det all­ tid nån som gastar bingo. Jag bÖljar vänja mig vid min orursförföljda roll.

Men jag ger inte tappr. Efter uedje omgången är det paus.

Vi blandar oss med mängden och hämtar ma krafter. På en annan bänk si tter Kristian Sjöbacka , 18 , och ser smådvsrcr ut.

- . Är det något man inte har cur på så är det bingo , rycker han . Dct gål dåligt det här . Det är första gängen jag är på bingo .

- Vinner jag inte vet jag inte om jag far nån mer gång. Men visst är det spännande . Fast det tar på nerverna när det inte blir rän siffra. Jag har varit nära att få bingo flera gånger. Då skul­ le man nästan kunna göra vad som helst.

Peter Viklund , 17, svalkar sig med en Jaffa i pausen:

-

"Bingon är O K bara man vinner"

Efter en snabbtitr runtomkring oss kan vi konstatera all bingo faktiskt inte - Kämpigt dethär - man vinner ju är något spel bara för pensionärer. ingenting, tycker han . Jag spelar bingo Runtom i salen siller folk l alla åldrar. för första gången men jag kommer nog Från 7 till 70 år ungefär, men med lOn· all fara hit fler gånger bara jag har tid . vikt på 40 år och uppåt.

- Bingo går nog an bara man bör­ Ingen generationsklyfta här inte. jar vinna' Nu är det snart dags all börja, För att hänl:a med i svängarna från början Efter pausen blir det samma karu­ stegar VI fram till andra bänk, På sce­ sell. Bingo, bingo, bingo - men inte nen befinner sig för tillfället inget för mig . En ~ång men aldrig mera" dansband av österbottniskt ursprung står det på mm skrivunderlägg, Börjar utan i stället bingofunktionärerna Jo­ nästan hålla med ... han Sand, PeJ-Erik Lönnqvist och Ru· Nu upptäcker jag också varför folk ; 'Börjar griPas ne Lassfolk , har sau sig i klungor. De som siner av _speldjävulen" Resten av scenen Upptas av vinster­ bredvid nån som får bingo får nämli· na : täcken, locktänger, kaffekoppar, gen ett kaffepaket. Men mina kamrater dammsugare och andra mojänger upp­ är lika olUrsförfö'ljda som jag. Inget Jag börjar känna mig gripen av spel­ tar varje ledig yta. Mot en vägg står en kaffe i kväll. djävulen . Nu är det bara nummer 42 splill ny cykel lutad - den skulle inte Så har alla omgångar spelatS och allt som fattas på mitt kolt. Nästa gång va ' så dum all ha. trösteprisvinnare dragits, Vinnarna miste han ropa 42 annars spricker jag .

Men det finns ju också annat all väl­ skockar sig kring funktionärerna på - 69 säger Lassfolk. ja på ... scen . Lottlösa men inte modlösa ger vi - BINGO, vrålar nån. oss iväg hem . En erfarenhet rikare och Jag rycks ur mina drömmar när bin­ Hela salen suckar. Järnspikar och två tior fattigare, goboss Lassfolk hälsar väIkommen . Se­ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ULRIKABENGTS

säkra och snabba leveranser

68910 Bennäs tel. 967·77 048

-.~.:

IclfjlJer V12 M + S

Stålradial med

högfrikt ionsgummi.

Ett suveränt väg­

grepp på såväl snö

och is som på

torr vägbana.

Mycket tystgående.

KLEBER VINTERDÄCK

FAs FRAN:

Solf Centralbutik 961-35185 Shell, Närpes busstation 962-41527 Kesoil - Kållby 967-18166 Auto-Botnia, Närpes 962-41 777 Esso, Munsala 967-41138 Shell, Oravais 961-53153 Jalles Ring, Lappfjärd 962-21470 BP Erkki Raunio, Palvis 961-57020 Lantbrukscentralen Kattil 961-56601 Kesoil, Övermark 962-53496 Kesoil Sippa, Vasa 961-246268 Bergfolks verkstad, Molpe 961-61698

!!!:!!~~='~ ~:·~~~: ' · ________________________r_or_Sd~ag~e_n_3_0._10_1_9_80____________________________________1 16 . jobbet . .. jobbet . .. jobbet . .. jobbet ... jobbet • Enligt vissa källor lär lo tssta· tionen på Rönnskär ha start at sin verksamhet 1752, berättar lotsålderman Viking Söder· holm. Ar 1784 blev kopmän. ':len 'i V:öa ålagda av svenska kronan att bygga båken som syns på mlJ'eh-.

- - A, 19 12 blev lo-tsverket fOfI}'skat Och Rönnskär 'fiC-k en rysk lotsålderman . Alla .Rönn· skäfSk>tsarl)a tog avsked i pro. test och bl.ev rvungna att rym· ma,till Sverige. 1917 återvände lotsarna i tron att de skulle slip. l?a str~ff. Men de blev fän/isla. . de och förda till Helsingtors ..

En 'lots torterades till döds i hu· . vudstadens fängelse.

Mdlad åren 1912-17 värva· de man fISkare och andra Bergöbor som lotsar. Bessa började kallas" rysslotsar" och jag tror att den benämningen ~år igen ännu bland gammalt tolk . säger '{iking Söderhq}m .

Soundar bättre än nån$in med BOSS

.­ , Sforalånggatan 41, Vasa· ~1. 961-116159 ,

Vi ti lIverkar

PROFIL-riltATTP'LÄT i Nykarleby

-

som Du får måttbeställd som vi säljer direkt fill Dig som är billig, nu tilt ett verkligt förmånligt pris, varifrån vi ännu ger Dig kassarabatt - för tillfället ett parti sekunda i längderna 200, 213,. 244 cm. .

OI'ROBOTnIAf~J',~~y Nykarleby 967-20488 Vasa 961-110300

Vllr hårtvilder och SRUjjv} .'slog-I(kl. En halv· . tImme efter'lilt vi.kommit i IitilitJtarnil sjönk hon. Vi . · ploc!des se;u,re.uPP liv den amerik,lItiSka iuStbeva~· ningn, och hela bejlJlliJing. ni' i/IiJ""'Ies. : • _' .

O ·G Pöre Mllnfred kom. lill Rlinnskihs lolsslalion ha· de .BIIn ijlJnslgjort som lots på G4~/liillan, SiJlgrund (Jch Vask/ot. . ~.

,"

• Hur kommer d,1 sig all fIIIIn

bli,

sbribo " ~h tycltc'r '

III•• .

"

hamna~ pt lotsning. på- klJ rI jag. . !l/sina vakJ l l/ ~ dy~n ; \ : •_ ,.....,,'-2!"~~:~:,'~ .• -:r.. -. IJ-·~· - • LQtsturerna gåf eilltgt c;n lista ~b'ä·ttr«f'lillti!rlrt@f~iv til~ ~ ' . sart\' görs i januari 9ch gälte~ föt . . h~!ä året. När, en lots å~et u ~ . måste alltid två kutterförar~ följa . • " .ed . Bestämmelsen tillkom ~ftei mJ!:c;n:~ ailg-älr~leoo ,allldJ'l~IJi~c - a'tt en lotS Utanför H:föfSl &lIit . tilL sjöss. ~h drunknat ~G'lan kuttern odi fartyget. Fartyg över . 15 000 ~on lotsas av ~vå ~ Iotsar ,!,~,~;~~~~m~{A~~I~~~~,hafl simti4igt. · . ~ ~~ " . _~..1,fUviu:ll'rincipen är att lot: . . is,~fi .gel' p.ders rorsman som .ti· ' ' up'prepar ~h- säger till när fa~ . kommit"'" rätt.' k.urs .. Men. A et. .~ händer ' n~; att J?an på. llJl" dre båtar med autoptfoslyrnmg I\ell· .fi...lk!a!:hCh

'''''~'~''''''" '' '.

lotsyr.:

......fl....~~. ,~.':,."'.,,,,,. ~.Jl· ,,

ä'c

.

r

tm

.

Skaffa Ungdomens Service-avtal och förverkliga din dröm! f

•

...

'

Önskar du dig en egen motorcykel, körkort, stereo eller vill .du delta i ett ridläger eller göra en språkresa?

Sitt då int~ och vänta! På så sätt \.Ippfylls inte din dröm, Om du får vecko' eller månadspengar av dina föräldrar, be . d~m överföra pengarna från sitt konto direkt till ditt Service­ avtalskonto iandelsbanken. GQc en sparplan, gå igenom dina utgifter och förs?kprut~ där du 'kan! .

Ot:h om du tror;"att du IOte klarar det ensam, tala med dina , . , kompisar om att spara i gäng.

Ungdomens Servlc~'avtaJ garanterar'dig då du är 18 lika myc' ket i lån som du dittills sparat!

Förverkliga din dröm. Kom till den unga andelsbanken, andelsbanken svarar dig - javis~t!

I femte ringens damsene kunde Hoppets damer vinna för Iredje åTtfI i rad och ditr­ med e(ijvr", de den nuvarlln­ de poktilen för gott. I den tunna serien, som har besl4tt av endllJt fyra lag Jedan K vev­ Iaxjlkkoma kas!lll in hllnd·t/-n., har Hoppet medverkat med IV(1"Iag. . ' I ,h har Hoppc~ flickor varit det klan . bäSta laget och: har LeX : bara släppt in 'etc mij. Laget hemförde även · i<lorsholl,1l Cu~ mcdkl~c siffror:: . " De flesta fh!,koma hat,spelat anda . sedan 1973 ocn motivationen att (onSätta- i tingser~en ,flere ir är inte ,$tor. tigct kO\D1I\e., ~äif6r. med stör: ·ii.aS1Hlbolikb~tart . nästa är spela, ltvaJse[Jen for lll.ästerskaosScrien.en . sIqs t~ne. dir bl.a, Spon.

GBK; Seiiläjoki' m.fl. spelar.

Under höstens lopp· har flera trä· ningsmatcher med g?tl resultat spe· lats mot bLa . KonesJäfVI och La,he· la .

Ringserien blir till nästa är pol sä tt och vis attraktivare genom att nya lag nu Br chansen att vinna serien.

,

' T~\ ~tyrsjälv ~n ' lät~r någonanna

. göra ~e.~. .t .

• . l, • . . ' :'t !f4ft?er;i mm'h~/"eg;jr({ lo~s? . 'Shll/j ,Iig få (ols1llng om Jag • . J.eXJ·kom" i e.n: 20'/ots in'1itl.Jor

"dare?

:. '

. .

NQg får. d~det. . MeOidu; måS~ci .' :.

'Qd,aJa oc~. J!r~ RönHsk~r ~ .

V~sklot. skulle ,,{i~r bli. HQ . mli.

PrISet fastställs enligt mternatlo· .neUa bestämmelser som baserar ·Sig. p~ ' tartY~iiS nettotegisrf non . . PiSSUtom:\~~~~~ ett 'tiss ' ~umma, p.et tillfylgg~lagd mit. ' .

Lotsens arbetelbn llara n(j~ 6å ' • dramilt.isk t Men d-e'f vill Mi nfrc;,9.

-'li~f9t s'lppa' p i ata ?m. . . ' . ' . • .~ . ,~ VJ~r:Jkulle J~g kunna be· .'

'

• HoppelS segrande damfolbollslag frdn vänsler övre raden: Eivor Lehliheimo, Slen, Carola Slen. Lisbelh Saxberfl. Maria· Terttu Baclman.

UU..MII; lP1II'g. AgWIII 510"". Nedre f1IIkt, {rtbI1Itl1lSler: Brill·Mllrie &"gs,. .

Therese Storm, Can/a Storm, Birgil HielllmiJli, ITftIII Petlo.aho, Agnelll Nord· myr.

E~a·MaNlflne

Hårdrorda Korsholm

Henserien vanns ' av Korsholm , ett

IWdflin och ritdinjigt lag med en verklig kanoncenler. . . . Det stora problemet för Korsholm laget har varit den usla och ökända hemmaplanen i Gamla Vasa . Den har ju tidigare varit torg. sä. det är förscldigt med de mä.nga kullerste· narna, som slagit upp fula sä.r pä mänga spelares ben.

Torget har visst ett kulturhistoriskt värde varfor inga förbättringsarbeten kan utföras. I syfte att fä. spela pol

bä,ttre planer har Korsholm tänkt bil· da en ny förening och anmähh ig till ' distriktets div. VI. Det ska alltsä. till en nya segrare även i denna serie till nästa är. Osökt kommer man di alt tänka pli Iskmo • )ungsund lT!ed sin fördomsfria spel· stil- där bollen .gör arbetet och de tek· nisk.a, unga spelarna rör sig fine .

Litet större tyngd l spelet samtidIgt som rutinen växer och laget är nästa ringmästare . Laget klarade sig till fi· nal i Korsholm Cup och hölJ en halv· let jämn mot Kuffen.

PM

1

Torsdagen 30.10 1980

a·' ­ _..

• •

_ - - - - - - ­

'

•

~ - -' .- ~

-­

\

I

~

~T-

~

%ERBOTTNISKA POSTEN

• 4i~sstation(' n byggdes 1966', Betydligt' äldre är boningshu• .' sen l bilk-grund~ ii. .

- -Bonirigshuset till vänster byggt 1899. Boningshuset tU,l ·tlöscr byggdrs.. 1885 ,_p:1 $~rö'ifiQ)JrigsblClan . och flyttades tilL1t8nnskät 1-924. Lotsstatlo· nen pA .Rönnskär kommer aH upp~ra , Om tte :l f .konCcntfe ·

är

r~ , lotsve rksamhe{en

lill Vall.

gtv,nd, - Nu fmJlS del 19 lotsar här i vasatrakten. säger lotslider. m~n Söderhqlm. det kommer b;tr* att behövas 12~1 4 i Vall· grund, Men "troligtviS så korn­ . meiingen acrbehöva ghrbersIö~ .

'

Många av lotsarnas pensions­ ålder sammanfaJler nä mligen

~~.j1. med Oynninge-rL

rätta en oc h annan ävent yrlig episod . Men det löns knappast.

Det är mest såna saker som man måste uppleva själv för au kunna fö rsrå .

Enligt Manfred är d et absolut fö rdel om lotsen själv är skäribo oc h fö rcrogen med sjön sen barnsben .

- Lotsarberer är inte bara att :l ka ut till en b:l t ec h lotsa . Vi skan ocks:l märka ut farlederna .

Vi so m är p:l Rönnskär lägger r.ex . ut ö ver 100 remmare varje vh .

Remm arna huggs . barkas och m:llas av Rönnskärslotsarna själ­ va . Fö r au vera var en remmare skall placeras använder man sig av remmarmärken p:l land . Till lorsens arbcrc hör ocks:l att röja

borr srrand vegerarionen så att d essa remmarmärken sy ns tydlig t frå n sjön .

- Det händer ibland att t.ex. timmersläp förs rör remmare eller an remmare flyttas . N är någ s!l. nt sker m!l.sre man meddela till 10 1S­ stationen. Tyvärr hän.der d el allt­ för ofta att folk Inte Ids meddela oss.

- Det är både oansvarigt oc h straffbart .

Rönnskärs lotsstation kommer att upphöra med sin verksamh et.

Men just nu sitter en lots p:l vakt .

Det itersth ännu m:lnga stOrmi­ ga vinternätrer och soliga som­ mardagar innan man fl ytt ar till Vallgrund .

LEIF SJÖSTRÖM

--fakta om jobbet o

FÖR ATIbli lots krävs det att O ENIJGT avtalet som trädde i man har sjökaptenskompetens. Det kraft den l september fick lotsarna betyder att man ska studera 3 eller 4 rätt ti11lika mycket ledig tid som ar­ år i sjöfaruläroverk samt skaffa sig er­ betstid. forderlig sjöpraktik.

- Före l september var det lite si Det är också praxis att en lots vistas och så med det, säger Manfred. Då en tid på isbtytare under sin Iärlings­ . fick vi visserligen också arbeta varan­ nan vecka rocutsatt att inget hängde rid .

När en lots varit 6 månader i tjänst upp sig. Hade det blivit bängel hade VI fått "räfsa och rätta till" . En lots får han sin examen. arbetar alltså en vecka och har en vec­ o FRÅN FÖRSTA september i år ka ledigt, eller ett dygn i arbete och steg lotsarnas lön med 5 löneklasser. ett dygt ledigt.

Alla tillägg. förutom fjärroru- och ål­ derstillägg, drogs in. Idag är lotsens O TILL LOTSENS arbetsuppgifter bruttolön ca. 5500 mk/män. hör att lotsa fanyg, märka ut statens farleder och se till att remmarna hålls ­ O VID 55 ARs ålder eller efter 30 i skick. tjänsteår går lotsen i pension. I prak­ tiken blir det efter ca. 25 tjänsteår VID LOTSNING är lotsen ensam när man räknat bon sjöprakrikåren . ansvarig ror fartygets säkerhet .

Pensionen är 66% av lönen.

o

At dig, kille och tjej

alltid de nyaste jeansmodellerna

mjuka stickade tröjor

häftiga rutiga skjortor

~~l'i

Handelsespt. 17

Suomen Lehdist6 - Finlands Press, som utkommer tio gånger om året, lir en facktidskrift f6r tidningspressen och samtidigt en informationspolitisk publikation. Den utges av Tidningarnas F6rlJund.

Suomen lehdistö - Finlands Press täcker bl.a.

- informationspolitisk inhemsk och

utländsk debatt - masskommunikationsundersök­ ningar - frågor som rör tryck- och yttrande­ friheten - informationsmediernas redaktio­ nella, ekonomiska, tekniska och administrativa angelägenheter - nya kommunikationstekniska framsteg - användningen av dagstidningen

som undervisningsmaterial

- reklam och annonsering i tidnin­ l garna

Den publicerar regelbundet bl.a. Opi­ nionsnämndens för massmedier be­ slut i pressetiska frågor.

Varje år utkommer Suomen Lehdistö

- Finlands Press med ett special­

nummer, som innehåller grundläg­

gande fakta om hela vår dagspress.

Suomen Lehdistö - Finlands Press

innehåller nödvändig och intressant

information för redaktörer, teknisk

personal och lärare - samt framför

allt för alla som använder dagspres­

sen som arlllonsmedium .

1- - -.

- -; .

Prenumerera ­ eller prova först Du kan prenumerera på Suomen Leh­ distö - Finlands Press antingen för ett halvt år eller för ett år. Du kan ock­ så välja en fortlöpande prenumera­ tion. Använd kupongen här invid eller ring oss - tel. (90) 607 786.

Be att få ett gratis provnummer Om du inte känner till tidningen , be då att få ett gratis provnummer.

Suomen Lehdistö - Finlands Press ­ Kalevagatan 4. 00100 Helsingfors 10

I .t1~ 1~

er

sän::ig~

Vänligen grat is provnummer Jag vill prenumerera pa Suomen Lehdistö - Finlands Press fran den 1 januari 1981 O i form av fortlöpande prenu ­ meration : den gäller för ett ar at gangenända t ills jag annul­ lerar prenumerat ionen

(pris 90 mk/år)

O för ett ar (pris 95 mk)

O för ett halvt ar (pris 56 mk) Varje prenumerant far rest en

av detta ars nummer grati s

fran det datum prenum era ­ t ionskupongen kommer t id ­

ningen t il lhanda.

­

:. .:.:Na:.:. :m.: .:n_ _ _ _ _ __ __

Yrke

I Gatuadress

I Postnummer och -anstalt I Namnteckning I

el.

.o :0

!!!:!!~~~~~

________________________To_r_m~ag~e_n_30_._10_1_9_80__________--------------------------41 18 1

Lite .udda musik

Ralf Hoikkanen

"Den får

det mesta

att förbleknfl"

D Art Ensemble of Chiblgo: Full force

fektfull aaYladai.ns ay pauet, pmbHnp. Stycket 6Yerpr i slutet i kon aAJonsIap rumba-Iikaaade uude­ lun 10m Ir 45 tebader Iitl, och he­

(!CM 1167)

tet

Det bub mat udda kommer

SIm. Kanske, far nd aImwe puk.

Ir AEC:I nyute LP - Iibom,

om,

ocW derlII6mp produktion - bit RIraaknd i den afro-ameribaIIra

m1llikuadiboDCa, qentliaen m ........

åll de~: ab t6ctema i miap aneenden.

Det mIlD t.a. i hur de formar to­ DCa 114 rapekli.e iluuument, den Ir ibland mycket a&iIwIIk. Det bir Ir Iftrt muåk, 10m IL med1'fteO om liD uadiåoa - eDer Ir' 114 jakt efter den "rik1ip" mfitio­ aen -IIICQ 10m _tidiJt Ir uppen­ bar koautmaåk. Allt i AEC:I mUlik J&I dl anip, inset lJmaas h slura­ pen.

F6mtom det afribasb anet mIr- . . ker maD tyd1iaen hur tiktip t.a..

Duke EI1inpxa och Charlie Miap Yllrit far dem, tilkec -tidiJt piles RIt hela den afro-ameribasb DlIIÅ' kens utyecklia, i USA. laf]uemema fån de otaool!mnm mIIrb kanske melt i orkemeriaaen, men ~ ser man ocbl den ltOte jazzliajen &in Charlie Parker 6yer John Coluane till Omette Colemaas free.jazz.

Slutresultatet Ir 1Dd:l i h6pta Jrad modemt, det bir Ir nutida musik, nutida improtiserad musik, borde man lwuke lip.

'Milgg U_ upptar aisWl hela Rlma sidan. Ett otroliJt stycke som mer &am si an olika ljud rivs ihop och si sminia,om blir mera traditio­ neU "musik", aUt skapas med eaIda medel och med en synneru,en ef·

HaJt liI1bab i bdea,

C-t-.

B-ådaa ialedI med CJJ.IiI M, och den Ir jUlt tiIIlpad otann1mnde Charlie Miap. Bandet ipe.Iar pn­ ab Miapl-likt utan an ladA RIdoa

liD eaen profil.

An baodI:c ocW lir mydet m:in om juu6ucnIa fda New ÖdeaaI, frampr ' med lt6nta tyd1iabec oc:W aY RlljaDde lit, 0IiJ T_ SOIIIiIsiJe SINn IM_. AYslutande IWII Potu Jr lftraIe an bakåYa, hI.r mIIrb lwuke mat kollektiYiteten i masice­ raodet och den fulbdadip behlak­

ninam aY anryc:bmedlea.

H6r hur de aOYIader konkreta ljud 10m t.a . anl Vilken fela Ir inte dc:ana skita i .afro-ameribDIk mlUikuadiåoal An -tidiJt i b6pu pad tara nutid, Ir en prenaåoa 10m Sr det lDeIta an Rlrbleba.

,, 'En skiva för

dragspelare' ,

D Clifton Chenier:

Boogie & zydeco

bilar den) ltOIa namn. Det Jr en musik 10m appdtt i SJdItatema - friImIt i LouiIiaaa - i USA, 10m en -mmaDlt6«nin, mdlan Di!nDaIt framk~ musik (ofta tabcr) och afto..ameriItaa musik.

Ila

En alImlInnare benlmnin, RIt den bir typens musik Ir ca;ua, men om man åll den tillfopr _ iaSuen­ ler fån Iftrt rbytbm&blua och den riIdip aatiodainpa ay dnppel, si bar maD den bir musiken 10m Oif­ toa " IYIaPat eseherat 114 sin ac­ 1wrdi0ll (ib1aod och 114 mUDlpel), RIt an inte tala om haaI lina.

Inueaaat jmltbrelsematerial med den tillb6llLDde den afro-ameribn.

ab masikkulnuea.

Clifton Chenier Ir den s.k. zydero-musikens (10m Rltsdsiap4u·

Danska startbatterier förmånligt från oss!

VBasan Aklcu DY• .

Cirkelv. 21, Vasa - Tel. 96 110660

FINNFEELINGS DESIGN KARL LAINE SNYGGA SMYCKEN

I GULD OCH SILVER

ROTON QUARTZ

DIGITAL 129,­

UR· . GULD· Vasa, övre torget Atrium, tel. 112880

D Mike Westbrook: Mama Chicago RCA PL 25252 (2))

Den bir .man liger ocW nI!ra juzen, IIICQ aakDytet i 6Yriat till helt andra maålttraditioaer ID de OtaD nlmDda.

N"OIl atant-ptde i Itil med den RIra IätaD Ir denna ,minIaa.n inte.

Den Idr dl posb aIra folkmu- · sik, etDO-masik, bit den eaendiJea Ir pmb IYUde6nietad, lwuke_­ rare en bi!dia form ay bi!dia kombi­ llaåoa mel1aa eaao-maåk och rockia claasmaåk.

Men det bir II dl tedaa bekant Rlr mAap Utita muåkdigare. För det lDeIta Ijuqer Cheniet 114 eaaels­ b, men i en del låtar, 10m t.eK. i No_ HlltJiN, i b6rjan 114 Yo. lI#Ii lo CIII Mloch i II -'114 en aaderlia Louisiana fraalb.

--"'-/NU

Ofta pr de ftaasb litamai tals­ takt. utOm den ÅltDilmDda bir, 10m Ir blues men lindA bar niJot ta1siat 6yer ås.

(5ooet SNTF 801)

planaa OtaD Ir den bir mtaD, ocW

"Nutilla när den lir som blIst"

Rhythm & blues, rock och baask nlI. En fua,eraade blaadaia, i CIif­ ton Cheniea taPPaiaa. Och Yilken läta Ir inte detta ~r alla som spdar drappel! Dessutom Sr man höra lWIi, s4a, och hIrJia JOdå, tenonu aY John Han.

Ullderrubcilrm åll den bir dubbd-LP:n II "en juz kabari".

Kabari och m1llic-balI, ja~, men ben maadunusik pmb aIra den 10m frIbis brakar J6ra, earopeUk modem lCri6I masik, promeaad.mu­ sik, diDelaad, etride-piaao, pub tanlis juz, funky (pI6uIiat) och inte miDIt den ip«ieIla bbaråausikform 10m Bertolt Bruht och Kurt W cill aaYlnde, dir bar Di aDp ay de iDa­ miiemer 10m inpr i Mike Wcstb­ rooks esuembles musik.

Kan detta fIulaera?

Villt, det. fua,erat fiat. West­ brooks band Jr niJot ay det mest spinnande 10m fiaJIs i den moderna jazziafJuerade musiken ay ida,. Myc· ket betor 114 Weltbroob fina attan­ 114 an maD bar helhetllJn, fina teJtter och inte mi.nst 114 de fina s4apma Phil MiatOn och Kate

aeman"

Westbrook.

Mama Chica,o Ir allw en helhet, ett hamaailtiskt Rlnnr ~r mIani­ skaa i ltOlStadeIlI petto. Det brutala kontralteral med det 6msinta, ibland niIIta.n romantiska. Man kan kanske tala om en nyare TolYSkillinpopera?

Nutida musik DIr den Ir som bäst.

"En

bekantskap' ,

D Janis Ian: My favourites (CBS 841881 En lYenåt propam i radio ipdade RIr en tid eedaa "Stan" med en Qlr mia tidipre okIad Dqenka och det bin kontakt direkt .

J. lycbdes a tal 114 en 1aD1Iiap­ Yolym 10m utkommit i h, dir IjIIly bar talt ut niJra ay liDa fayon­ tet b1.a. just Stan. Intrycket ay StaD Idr Ål, det Jr en me.lodiMt alldeles dlIaynt lyc:bd låt; taten Ir kanske inte nd aämwe paDIkain, nipa riInia falIUiff, utan aIuw den poe­ ålb lkirpa 10m musiken bar.

Men en bra tat Ir det, och det Ir

'anis

oc:W de andra Iånenema 114 skitaD.

inleD aY låtarna nit heliet upp åll Stan' Din. men ja, tycka lindA bra om skitaD. Och Yiaa litar kommer faktiskt dn aIra i h-alitet, 1_, TINd Gtwtlli IHlUiofl, Rir an nu alm­ Da

niJra.

Det Ir pnsb iterbill.sam, Iiler IOrpnodi, musik detta; iaaehi1let är RIt bra RIt an beuaktaI som enban uaderhillnin" trots au musiken ib­ land bar dra,nia, it det hillet. skriyer liDa litat ljilY och de lWta är fina folk-ballader.

Ibland påminner stämniaplä,et litet om Judy Collias, irminstoae som hon litet i bl.a. " A HiItrI Ti_

,anis

IM kw6f'S ".

En aDJenI!m bekantskap.

~ -Äsch, ska man nu måsta ihop i över 20 år och har blivit en sådan institution i den inhemska börja höra på annan barnmusik än Barnens gåva i toner också. jazzvärlden att till och med jag, som inte lyssnar på mycket annat Det visade sig vid en närmare i jazz-väg än Joe Pass och Leif granskning att jag pådyvlat herr Andersson i Smoke-Rings, kän­ Bosse Österberg ett n för mycket och efter den upptäckten kom o ner till dem.

Dethär är första gången jag skivan i en annan dager.

En helt annan dager. hön DDT på skiva, men knap­ Det visade sig vara en LP med past sista - inte för att jag blev så fönjust att jag täriker rusa iväg 19 stycken mer eller mindre och köpa alla deras tidigare al­ dryckesvisor, av dom hela nio ster, men i alla fall . stycken av Bosse själv.

Kampass Records har ner­ Ett bra köp är live at Groovy i Dethär är en riktigt kul skiva ~ommit ,ned tvJ s~ivor ­ alla fall för den som vill bekanta för dem som anser att man kan DDT jazz band live at Groo­ sig med finländsk jazz. skämta om det mesta - den som vy och Bosses barvlinliga Speciellt fönjust blev jag i La­ har en mera moralistisk syn på li­ ballader. ­ zy River, andra låten påJörsta si. vet fu väl lov att avlyssna skivan i dan, en lugn härlig låt i ett sådär smyg .. .

- DDT jazz band är en av de alldeles passligt sJ(,skönt tempo Bland låtarna fastnade jag för äldsta och mest slitstarka jazz­ med härligt klarinettspel av Nal­ "Flickorna som bodd på lofta", institutionerna i Finland, skriver le Nyman och Fred Andersson Die waltz Karl-Fritz Schewens ­ Jaakko Tahkolahti på skivkonvu­ (?). stackars, stackars Taube ... och lutet och fortsätter: En annan bit jag fastnade för tyskar "Svettvisan" och .~ Groovy är å andra sidan en var B-sidans Indiana, en låt i lika "Orättvisan" . av de nyaste institutionerna och lugnt tempo med Gusse Rössi kommer högst aptagligen att bli som speciell gäststjärna på tenor­ PETIR GRANSTRÖM en av hörnstenarna - om det PS. Jag höll visst på att glömma sax. att nämna "Massa's in the Cool nånsin kommer att bli en - i det D NÄR JAG först kikade på Ground" på DDT live. Wun­ finländska jazzetablissemanget.

Basses " barnvänliga" ballader derschön, alltså.

Grabbarna i DDT har lirat lät j~ undslippa me; ett:

Lite jazz

och manga

• VlS0r

­

I

•

Tooo.geo 30.10 1980

I I

__

~

1~ i------------------------------------------------------~~------------------------------------------- ~NISKA POSTE!

Ungdomsnäqlnden i Vasa ger ut egen tidning D Vid Vasa stads ungdomsbyrå håller man som bäst på att sammanställa en tidning. Tidningen görs i samråd med de olika förenin­ garna i staden.

D Detta är ett helt nytt projekt och blir mottagandet positivt fortsätter man med tidnings­ verksamheten.

D Det rorsta numret som är helt gratis kommer att delas ut till skolelever någon gång i slu­ tet av november.

- Avsikten är att förenin­ garna själva skall få berätta vad de håller på med, säger ung­ domsdirektör Hans Swahn.

• Finns det tillräckligt med fritids· sysselsilttningfJT för ungdomen i Vasa?

&aramerar d.n belå.enhd PirelIi MS 35 SM - ,Mastigt grepp i snö, på is.

Om du är av annan åsikt, returnerar du bara den omgång vinterdäck du köpt inom en vecka.

Du får tillbaka dina pengar.

- ElI gl4ll giJflg på u"gdo",sbyrd". Fr. II. Pi,yo lu",11I14 ~lIrierll"de se":.

To", Mllllse" so", slöler fö""III"i"gsfrrlgor och jobblIr med tid"i"ge", UI/II' M6j LeppiJliJ, sysse/sillt";"gsko",,,,illbl1 och tmgdo",spo/iliskllllrbetsgruppefls sdreterllre, HII"s SIllIIm, u"gdo",sdirektör och RiiJtll Heilln/ll u"gdo",ssdre.

Urllre ",ed IIerkSll",hetsfrdgor so", sperill/iut.

- Jag tycker att man skall satsa mer på drogfria danser som man gör i Sverige. Vi har haft den prin. cipen att inte släppa in berusade ungdomar i våra ungdomsgårdar .

Men danskampanjen är ännu helt öppen för diskussion .

Undgomsnämnden och byrån vill utöka antalet ungdomslokaler i Vasa . Man har t.ex . framkastat förslag om att en ungdomsgård skall byggas i Korsnästiget. Man

_ Det finns åtminstone tillräck. ligt med föreningar i stan, idrotts. föreningar, scouter, ungdomsföreningar osv. Sammanlagt rör det sig om ca 300. _ Men det finns också ungdo. mar SCim varken har behov av eller vill tillhöra föreningar . Det är de ungdomarna som vi försöker upplåta lokaler åt.

• Tänker ni anordna nån danskampan; i Vasa.

mHANKKIJA

____________------:---­ Servicecentralen Vasa tel. !961·268 700

L.;;;;;;:===~

har också föreslagit medel för att kunna inrätta en motorklubb i Hankkijas lokal,iteter på K1emetsö .

Go-cart-verksamheten ligger också ungdoms byrån varmt om hjärtat. Tillsammans med Vasa sportbilister har man anhållit om att få ett övningsområde i Sun­ dom .

PRYLBÖRSEN

• ÖN har igen firat sin traditio­

nella plättafton, i år den 8 . 10.

130 medlemmar ställde upp', av dem ca 50 gulnäbbar. Till programmet hörde, talet till plätten, som diktades av själva gulnäbbarna fakultetsvis. För övrigt ingick sång, inslag ur te­ atergruppens revy och slutligen dans till orkester. (t.h.) ~yl (äldre studerande) Tor-Leif Ost Oakobstad) äter plättar. (t.v.)

Gulnäbb (första årets stud) Bo­ Gustav Laxell (Malax) äter plät­

tar. Jämför bordsskick!

~

.HELL. EXPERT _ - - -..

____ _

Vill du sälja, köpa eller byta prylar?

Då kan du annonsera i ÖP:s prylbörs! För tio mark får du en annons på högst fem rader (ca 20 ord) ,

S

T

A

r

-..

(OPIB

Tidningen utkommer varje torsdal

Annonsen måste betalas kon­ tant. Skicka därför med en tio­ markssedel eller en check .

Ånrwnsera

Redaktör i Vasa S·E . Glader, Handelsesplanaden 10 D, tel. 961·113 S22

Vill du förtjäna pengar?

KANSLICHEF VERKSAMHETSLEDARE

....

Österbottnisk ungdomstidning Jakobstad, Finland Medlem av tidningarnas förbund

Redaktör i Sydösterbotten Sertel Nygård, Box 21, 66100 Malax, tel. 961-6S1 514

SVENSKA ÖSTERBOITENS UNGDOMSFÖRBUND (SOV) R. F.

SOM ÄR CENTRALORGAN ISA TlON FÖR ÖVER 100 UNGDOM­

SFÖRENINGAR MED CA 22.000 MEDLEMMAR LEDIGANSLÅR TJÄNSTEN SOM

G U

•

Österbot1tniska Posten

Redaktör och ans var il utaivare PETER GRANSTROM Redaktion Jakob~atan 13, Jakobstad , tel. 967-13 SSS Postadress PS 27, 68601 Jakobstad

KOM MED I V·A RTGÄNG ..,

Tjänsten tillträdes enligt överenskommelse: Vet Du med Dig att Du besitter ekonomiska kunskaper och organi­ satorisk förmåga, är Du beredd att inför styrelsen svara för förbun­ dets verbamhet - då är Du den rätta personen att hålla i trådarna

på vårt kansli! Kunskaperna kan vara förvärvade genom praktisk er­

farenhet eller studier - helst naturligtvis både och .

Viss kännedom om Österbotten är en fördel för tjänstutövningen, kunskaper i finska förutsätter vi .

Lön utgår enligt Y 29 (3.843 mk)

Ansökningshandlingar, som Ijktas till styrelsen för Svenska ÖSter­ bottens Ungdomsförbund (SOU) r.f. bör vara oss tillhanda senast fredagen den 14 november kl 16.00 under adress Handelsesplanaden 10 D 65100 Vasa 10.

Förfrågningar om tjänsten besvaras av ordf. Leif Rex, tj .tel. 90­ 640313, kvällar 90-655942. Närmare upplysningar kan också erhållas ~från förbundets kansli i Vasa tel 961·113572. ~

Ungdomsbyrån jobbar son bäst med en ny verksamhetsplan. Inne· hållet är inte klart än. Men en arbetsgrupp håller som bäst på att inventera förhållandena i Vasa.

Arbetsgruppen består av represen­ tanter från olika organ i staden, bl.a. från bostads· och skol· väsendet.

ÖP behöver prenumerationsombud i Va­ sa.

Det betyder bra fönjänster på kon tid för den som vill jobba lite extra.

Det är fråga om kvällsjobb under novem­ ber och december ett fritt antal kvällar i vec­ kan.

Vi behöver folk snabbt.

REDAKTIONSRADET Alf Snellman, ordförande,

Susanne Lillkull. Karin Blomqvist .

Brita Svedlund. Ralf SHtar och u.sse ErikwJn .

PRENUMERAnONSPRIS 1980

Helt år. . . . . .. .. ... . .. .. 30,­ Halvt le..... , .......•.•· 20,­ Skandinavien. . . . . . . . . . .. 40,­

Lösnummer . . . . . . . . . . . . . l, ANNONSMOTT AGNING SÖU :s kansli, Vasa. tel. 961-113 S72 och IlS 372

ÖP:s ANNONSTJÄNST

Kjell Ve5ferback Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967-11 827

Ring Håkan på tel. 11 35 72 så får du som är intresserad veta mera!

Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-13 SS5

ANNONSPRIS I texten ........ . ..... ... . .\ 2,60 Erter texten .......... . ..... '.2,40 Bestlmd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläagspris -,30 spmm och ftrg. li"örenings­ spalten per rad 1,-. ÖSterbottnis­ ka Posten ansvarar inte för ev . ska­ da som tillfolas annonser som in­ ringts eller som pi Irund av post­ försenini inte införts i beatrt num­ mer.

---

•

!!!!~==~====

________________________T_o_rS~d~ag~.~n~2~3.~1~O.~1~98=O~

____--------------------~I

20

.....

Bl.a. dethå'r har ÖP skrivit om hittills i år. . .

... och dethär. ..

Dans. ÖP nr med och drog ipng "'~ d.nder på dans" .

• OP har besökt daJuer i KyeYW, Ö,.ermark, CarpeIla, Emet, Replot och Rörgruod.

Och annars Yingbt hit och

dit. ,..­

Folk.

•

Karl-Erik Borg, Alf Sund, Am­ III S"eDSSOn har berättat om sin barndom. ÖP Mr haft intenjuer med 'oMn Geisor, chefsreda.ktör på tidningen MiniVasa , Bjarne Norrprd, fotbol.bspelare och Gunilla Nypro, fotboUsmka, Chrisse Schwindt på Kompass­ Records och Sherlock Holmes. ÖP Mr taht musik med Bir­ git KlaYUS, artisdi,. med Lill­ Babs .. srudenukri"Dingar med Asa Osterlund, miljövård med Hikan Eklund, vattendrd med Kjell Nybacb och fotboll med SteYen Burke.

BenS!. Djupsjöbacka har be­ rätllIt i OP om hw det är att va­ ra präst, Erkki Mendelin om att slulll i Barbareb, Stina Ekbbd om att vara Yårldskändis i Nor­ den, Kaj Vik om folk som knycker orkestermicbr och Bibbi Levander om hw det är att vara 14-årig kioskägare i Kronoby.

Och s;\ har ÖP intervjuat nWtga, nWtp till.

Jobb. ÖP har litit Ste&.o Vidden be­ räita om hw det är att jobba på bit, Annika MUras och Sture Ekholm om att nra skådespe­ lare, Håkan EDholm om att n­ ra printIoretapre, Noomi EI­ fing o~ att vara musiklärare, Kent Ostabbd och Kennet Nilsson om att vara ambubDJ­

rotare...­ . .

Skolan.

••

Borpregataos, KristioesllldS . och Karleby högstadieskolor har gjott egna tidninpr i ÖP. E1e,,~ på Vörå Polkhög­ skob, SOFF i Yttermark, Lärk­ kulla, Ö'Yningsskobn i Vasa, Houukän och Evangeliska folkhögskolorna har berättat om hw det är att plugga på just deras skolor.

Film.

Idrott.

En gång är ingen gång,; som förriga pigan sa åt drängen. .

Men, säger vi, om den ena g.ången är exempelvis .en

g;ang i veckan .blir det en. hel' mass.a gånget.,

. Det håller väJ - s:pecie~li <hängen .rnedQm. .

Itret blir det exempelvis hel femtio två gårlg.er.

Femtiot'iå gånger i tret - där .har vi. eJ{a,kt det JUltal

g,ånget som ÖP drabbar Över . .30 000 Jasar~ runtom i

Qsterbotten. (QK, . Vl har läsare i Västmån:1antl;,

Å~oland, Nyland, ~~gland~ och; ~å.Ålandocksa, :me'fi

. dem ska VI t.tlte blanda 10 lde.t här)­ Varje torsdag, faktiskt, . drabtiår ÖPdt 3000Q;· och oagta till. På deras' egen'beglUfåtK .-,. Vafför '.

Det maste ju. finna~r ;en .vettig{ orsak tm9;~t E\ver 30000 mänskar ~tsättet sig föt Sal'n~ .sak - l\eg~fbUJld.~.[ . k

•

Föreningar

--

ÖP är den tidning som inten­ sivast bevakar allt som händer och sker ute i llireniDgarna.

Vi har gbtt oss m~ Hllin Westermark på SOU ,her nöjesskattens slopande, och funderat vad man $b göra med de pengar som löSgörs.

Vi har presenterat dansut­ redningen, :lterupplivade bkmo-,ungsund, Smibönders uf, Lapptjirds uf, Töjby och Molpe uf och en hel hög llire­ Dingar dirtill.

- ---

ÖP har sen och presenterat fil­ merna Apoca.1ypse Now. Täälti tuIlaa.n elämä, Kramer mot Kramer, The Rose, Hjottjäp­ ren, Quodrphenia; Häng inte här Henry Moon, Ett aostin­ digt liv, Gökboet, Bröderna Man' alla filmer, American Gigolo, Bronro Billy och Can't Stop the Music och hela väs­ temgenno.

..

OP:S prenumerationsombud besöker Korsholm, Vasa och Malax 3-15 november

ÖP besökte Peter Utriaioen i aJlsyenska Öster, Virus lind­ berg i Björldö,.en. ÖP har :lkt BotoiaJopper tillsammans med B~rbundet, dellllgit i SOU-OS och ,.ant på dragra­ cing i Riyskyli.

Bbnd mycket annat.

Musik LaxeU och Hoikkanen

recerl­

regelbundet intressanlll ski"ot, och hiller koll på musihärlden.

Bettel Linell har analyserat 50-taIen, 6O-taIen och 70­ talen musik. ÖP har besökt konserter med Boppen, 'ukka Tolonen, Wild . Angels, 'uice Leskinen, Linda .

Nine, factory, Heanbreak, Noice, Gibson. Brothen och Capital Letters.

Pöruotm de. traditionelb . stornenemangen Pori 'azz, Country Road 13, Kaustby.

Ruis-Rock och Proriosrock. · Så har ri intenjuat Pactory, Gibson Brorhen, Zotch och Noicc llir att nu nämna de mest ldnda . . Vi har haft tq>Ottage om Empires dellllpnde i Rock­ Kuoingas-SO, om Rolf Leo­ oanz, om Nis8es orkester, om Exom, som blev tfta i en tjec­ kisk radiotivling, om Tabng­ jakten, om Ma1as Storband och om de :ltlll orkestrarna på utSetllf

maoarparaden.

Kolumnister.

rörgen Ingsuöm beritW- ~m bur dec Ar att sitta i.a.oe, Tor­ bj6m MY Ma1mberJ pysslat med frimlrkeo, Karl-Erik Borg benarar fdJor, Peter (ordwdl

tycker till Eda LoDdon och Ber­

tet NfPM niar omkring med liD tlaputa.

I