Österbottniska Posten (ÖP) nr. 44 1981 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Kronoby u & nf utsedd till Månadens Förening

D Kronoby u&nf:s kam eraklubb får symbolisera mångsidighet.~n inom före ningen,.~om OP i samarbete med SOV har utsett till Månadens Förening . D Kronoby u&nf presen teras i ord och bild på mitt uppslaget.

•

"Vi måste bryta passiviteten"

. fonårstinget . diskuterade • • ungas SItuatIon

Karleby uf, förilCirar och bacn och föreningsbanken som sponsor. Den kombinationen gav en ttevlig aktivitet pi Jungsbo&'g i Karleby. - NJsonting mlste vi göra för att bryt. passiviteten,siger Kristina Holm qvist, en av de aktiva bakom evenemanget. Det gir nog bara man Jörsöker. Gingo 5ttövade omkring och pratade med folk och rapporterar pi sidan 11

- Det bar aldrig var_itså lätt att vara ung-- materiellt sätt. Och det hat inte heller varit så svårt aU vara ung. . Så inledde FSU:s verksamhetsledare Eki Häggman SöU:s tonarsting. . Det blev film, massor av diskussioner och· grupparbeten. . . Bette1 Nygård tassade omkring där också. Se sidan lO!

Torsdagen den 5 november

Den omoraliska biografen?

BIOGRAFDISKUSSION ERNA i Malax har tidvis haft en tendens att utvecklas till en debatt om synd och omoral. I en insän dare i Vasabladet talar en mara nataförkunnare om .. njutnings servicen" i kommunen, något som leder till "undergrävande mora liska effekter" . Man ska inte orda så mycket om sådant. I vissa kretsar är moralens gräns pålar en gång för alla fast slagna, och allt som inte hålls inom stängslet är omoral.

.------7"t""--Konstens dilemma-------

Och att driva biograf är viktigt. Inte kan man föreställa sej att mot ståndarna i Malax är mot filmen som medium. Det måste vara en fråga om i.nnehållet. - lott: kan man påstå att de uf ägda biograferna har kön med 'någon utpräglad kvalitetsfilm, sä jer filmregissör Christian Olsson i Vasa . Men - och det är viktigt innehållet kan man diskutera, för utsättningen är att man har en bio graf att visa filmerna i!

Samtidigt är det inte heller ovanligt att folk ser på såna saker som en biograf som något "all mänmoraliskt" förkastligt, som något tvivelaktigt. Som något som kanske kan få finnas - i bästa fall - men inte ska understödas med skattemedel. Maranatapastorn uppträder i Vbiockså delvis på det sättet, som den ;; ansvarskännan de" kommunmedlemmen som slår vakt om kommunala medel. Han påstår sej ha gått omkring och funderat på "hur i all sin dar teaterverksamhet och dylikt så lätt får loss både pengar och publicitet då de mänskor som verkligen är te aterbitna är så få!" Tror man på något, menar maranatapastorn, ska man "vara villig att ·s atsa" . Samhället ska inte betala för kul turen.

ETT ANNA T SÄTT att säja det: kulturen ska löna sei! Med andra ord ska det hela skö tas strikt kommersiellt. Ska man ha biograf så ska man köra såna filmer som löner sej och ger pengar. Man ska al1tså ha filmer som lockar folk, och det vet var och en att det mest lockande är vålds- och porrfil merna. Det blir nån sorts cirkelresone mang av det hela: Man ska nog tillåta "njutningsservicen' " men man ska inte sätta skattemedel på den. Resultatet blir i värsta fall att man får JUSt den "njutningsser vice" som man inte vill under stöda' Grunden är förstås att biograf verksamhet och annan "institu tionskultur" kostar pengar. Att satsa kommunala medel innebär

lskrifvetJ

- OO-\- NÄR +tAR NI TÄN'.<T 5~AffA

ORDE.NTL\&A JOB B POJKAR ~

då att man åtminstone något kom mer från en situation där lönsam heten alltid har sista ordet i reper toarvalet. Det inte bara kostar, det kostar

mycket. Det är med dagens säker hetsbestämmelser och annat ett vidlyftigt projekt att bygga ett bio grafbus. O OBEROENDE av hur mycket

man tror på sin sak så finns där en avgörande skillnad mellan att hålla söndagsskola med gladjen som lön och att driva en biograf med stora penningförluster som lön.

Video 1::J ATT MAN över huvud taget diskuterar biograf verksamheten i termer som moral och omoral, kan ha att göra med den ensidiga videodebatten under det senaste året. Då ska man komma ihåg att bio graffilm och video är skilda saker. Biograffilmen är censurerad och kan ytterligare censureras i det lokala urvalet. Men: också i fråga om video finns det annat att ta la om än bara det första skedet då våldet och porren har haft en sån genomslagskraft. Video kan mycket väl i framtiden bli nånting motsvarande till amatör fotografering i dagens läge. Video är något man kan göra saker på egen hand med.

O EXEMPELVIS skulle videon platsa bra i en "all aktivitet" som byggs upp kring ett biografhus eller en ungdomslokal. Man behöver inte så mycket mer än en teve, en vi deobandspelare och ett rum på tjugo kvadratmeter. Vidare är det viktigt att påpeka, att det inte läng re handlar bara om våld i det kommersiella utbudet. Man gör också kvalitetsfilm på video. O OCH EN VIKTIG SAK för våra trakter: det mesta nu i början är ju faktiskt textat till svenska. I högre grad än till finska, tack vare importen från Sverige. BERTEL NYGÅRD

O p Ä KRISTET HÄll slår man väl bäst vakt om kvaliteten genom att inta en konstruktiv hålllning till biografprojektet. Bland dem som drivit på planerna , säjer man att ett stöd också leder till ett ansvar hos dem som bestämmer reperto aren. Har man ett förtroende i bre da kretsar, så tar man inte" det all . ra värsta". Ett kommunengagemang leder säkert också till att man känner ett ansvar. Christian Olsson brukar betona en annan sak som gör de små bio graferna viktiga i dagens läge. Det är ett faktum att de stora biograf kedjorna just nu håller på och tar över hela marknaden i Österbot ten. Då kan de små biograferna bilda en motpol i monopoliserin gen. - När en malaxbo betalar sin 'biobiljett i Vasa, lämnar pengarna inte bara den egna kommunen. De åker också vidare från Vasa till Helsingfors! [] EN VIKTIG SAK är också att man ser biografverksamheten som en del aven större" allaktivitet" , aven lokalkultur . Det kan till exempel ha sin betydelse att man bygger biografen invid Bygdegår den . På sikt, menar man i film kretsar, ska nog bestämmelserna också komma att ändras så att ett Ibiografhus ska kunna utnyttjas för andra ändamål som teater, mötes verksamhet, kurser med mera. - Film och bio har en social funktion, säjer Christian Olsson. Biografen samlar folk, och med vettiga kombinationer vid huspla neringen kan bion bli en del aven , 'allaktivitet" . BERTEL NYGÄRD

•

repliker är inte au ra fel på. som den vill inom ramen för öre sån exempelvis i söndags Keith Richard Mick Jagger Biograferna kör med vålds lagsriftningen i landet. Men skolan år efte r år. RB Tycker du all de/ är svårt filmer och nerbrytande sexrek RB - Nu har lag två (rågor här

Den lön de får är glädjen när kommunala medel kom all hilla på nya lex/er? (rån S/ones(ans, (år lag /a

lam fjärran från allt vad hög mer in i bilden och som i det över au f:I. vara med i något de Mj - Ooooommmm! Det gör moral heter. Och tvivlar någon dom? Den ena gäller na/urlig/ här aktuella fallet en summa på [[or på! Och till allt detta som alla. j ag tycker inte au dom är vis Mick. Hon undrar hur myc på vad dagens dansplatscr har den lokala verksamheten kostar 300.000 mk då är en 't ydlig bra. jag menar au om man tyc au erbjuda så är det ju bara au med alla sina olika grenar off ke/ hans underlä/J/J väger. Km ·

protest på sin plats. ker all dom verkar OK när han vigt!

besöka en sådan en lördags rar de flesta krisrna organisatio lag har I,inge gåll och (unde d:l. är det ju bra, men hör dom, KB - Säu den på vågen.

kväll för au f:I. veta. ner till mission och social verk ra/ på hur i all sin dar /ea/er dom t:l.l ju sällan nån närmase RB - !aha. Den andra lyder:

Och deua ska alltså vi vasa verksamhet och dylig/ så läll samhet i u-länderna. granskning. Dom enstaka som . NiJr ni en gång böriade var ni

med och betala' Vi kanske inte Vad gör teatrarna och bio /år hH både Pengar och Publi är geniaJa. vilket glimmar till hel/ emot systemet, och så har

kan förhindra en spridning av graferna och ungdomsförenin Cltel då de mänskor som verkli man skulle försöka upprällhål: ni (or/sall. Nu är ni slälva e/ab njurningsservicen inom kom garna! s:en är lea/erbllna är Jå (å! la. lerade ~. systemet. Hur kan ni

munen med undergrävande . jag som själv är aktiv 1Il0m, UP/Jrällhåller de en mora RB - S/ör de/ de; all (olk (ör· Biografplanerna i Malax då u/Jprällhålla den ins/ällnin moraliska effekter. den frireligiösa verksamheten liksl (oslrande verksamhet me söker analysera dina lex/er, (ör kommenteras i Vasabladet gen som gällde då'

anser au om full demokrati nad all s/ärka de ungas kraft' all hilla nånting menings(ull/I av Dan Bert/in, fnkyrkligt skulle råda i vårt land så skulle lör all mö/a lIVe/J verk.lighe/er~ KB - När vi började var vi dom' Ger de en sund och stabil aktiv. Han talar om att pla alla föreningar och aktivite,et emot Systemet. men aldrig av Mj - ja, för det är ju ganska för unga mänskor au .stå grund bedrivas på lika villkor. nerna som ett försök att sikligt. uppenbart au det inte finns på när det gäller livets stOra frå Den som tror på något bör spnda n;utningsservicen i nåt au analysera i dom. När ...:. Nu är det viktigt exakt gor om fred. mänskovärde och väl villig an satsa n:l.got eller man läser recensionerna inne kommunen och ger också Rolling Stones håller som vilket System vi talar om. På solidaritet I hurI den tiden var det för oss. killas den sedvanuga kängan åt biist på med en ;ätteturne i hålle r dom flesta förgörande En ärlig mänska måste er Den kristna verksamheten i omdömen om låtskrivarens na som drev pubar och spello ungdomsföreningarna för Staterna. Ray Bonici har in känna motsatsen' vån land inom frikyrkorna be bristande förmåga. och dom kalerna. som bokade deras dansverksamhet. teT1l;uat Mick Jagger och har Teatrarnas kör för det meSta drivs till största dden genom ju nästan alltid rätt. Det är anistetna ... Det var uteslu med en osund kritik av religiö Keith Richard. Bland annat förskräckligt. jag menar dom frivilliga insatser och medel. I tande "Dixieland jazz Vi lever i en fritt land. O,h så här uttalar se; i senaste. misstag man gör. . . Men det alla vår kommuner finns kvin sa värden och kristlig moral. Circuit" som styrde allt, och vi varje fören ing måsle få göra nor och män som utan en röu Deras oerhört ironiskt präglade nummer av Schlal(er. är egentligen ingen ursäkt. fick spela nån enstaka gång.

Spridning

av njutnings

service?

Kampen mot systemet

Tornlagen den 5 no.emb<,

. .

~__:s__~--------------------------------------------------------------------------------------------------r------- ~NISKA POSTE!

FÖRBUNDSMÖTET organisationens hjärta och-puls

KARLZZON KORVEN OCH MORALEN o Apropå Kar/zzom hörna, ÖP 29/10 O DET ÄR POPULÄRT att fö renkla problemen om de verkar för svåra att reda ut ordentligt. Rea gan brukar hävda att det inte finns någor så svårt och komplicerat problem att det inte kan formule ras i några få klara meningar. Karlzzon är inte lika radikal när han förenklar korvproblematiken men nog kommq också han med förenklingar som leder till orimliga slu tsatser.

O Karlzzon och Karlzzons mamma Jag vet ju inte hur indoktrinerad din mamma är att tycka att korv är fint men jag vågar nästan gissa att din mamma nog hade mer rätt än du vill ge henne. Vi m:l.ste komma ihåg alt våra mammor växte upp under helt andra förhållanden än vi. På den tiden arbetade folk mycket mer med kroppen än vad vi gör nu. En skogsarbetare kan göra av med dryga 5.000 kilokalorier på en dag medan en som mest sitter och knackar på skrivmaskin har svårt at! göra av med 2.000. Det väsentliga är att man anpas sar dieten efter det hur mycket energi man gör av med. Man skall naturligtvis ime jobba som journa list och äta som en skogsarbetare. Det är definitivt skadligt. Men an utdöma költ som ohälsosamt är också fel. Fråga de som sysslar mtd body-building ... Problemet är mer det att vi rör oss för litet än an mammorna ser verar för mycket mat.

O Karlzzon och u-länderna Karlzzon hävdar att vi borde sluta äta kOfv (och kön) i Finland och på det viset hjälpa de svältande. Karlzzon grundar sin påstående på det faktum an för att få en kilo kött måste man anviinda många gånger fler kilo spannmål. Men så enkelt är det inrt. Karlzzon säger att det finns säd som ime duger till bröd och det är sam. (lme bara en undanflykt som K. hävdar). Men Lex. kor äter också stora mängder gräs och hö. Och det är definitivt ingen un danflykt at( påsrå at( hö inte kan användas till människoföda.

O Den viktigaste händelsen inom en organisation är årsmötet, förbundsmötet eller ett ordinarie före ningsmöte i allmänhet. O När SÖU samlas till höstmöte i Karleby den 14 november är det förutom ordinarie förbundsmöte också fråga om ;ubileumsmöte. O Det är i år 75 år sedan första förbundsmötet hölls ; ust i Karleby. Sedan dess har de~. hållits kanske 300 fOrbundsmöten inom Svenska Osterbottens Ung domsförbund.

På de österbottniska åkrarna och ängarna bör man inte år efter år odla spannmål eftersom det inne- . bär att man måste använda mer konstgödsel och växtskyddsmedel. Man bör med jämna mellanrum odla gräs eller hö. Och skall man då kunna ta till vara den här naturresurser bör det finnas husdjur som äter upp det. Jag anser att det är en plikt alt ta tillvara de odlingsmöjligheter som finns i en situation då världen sväl ter. Om man följer Karlzzons re cept gör man inte det. Man gör det i ännu mindre grad om man har stora mjölk- och köttfabriker där man med ofta importerat kraftfo der pressar fram en topproduktion i krasst vinstintresse. Sådana feno men har knappast något med tr;J. ditionellt jordbruk att göra och Karlzzon och jag kan säker! på den punkten enas om ett skarpt fördö mande.

O Ris och soya Vad vi däremot inte kan enas om är rekommendationen att äta ris och soya. Det är skrämmande naivt at! tro atl man hjälptr u-länderna med det. Finland köper ris och soya på oli ka "börser" i Europa. På dessa börser konkurrerar txporrländerna om köpare. Av riset kommer ca hälften från u-länder och av sovan ca en tredjedel. Detla är produkter som u-länderna är i skriande behov . av, bästa Karlzzon. Men varför säljer de då bort sin mat' Jo, därför alt vi betalar bättre för ristt och soyan än vad de svältande i u-Iändtrna kan. (Det är förstås inte de som svälter som säljer utan de rika som äger stora plantager). Karlzzon tycks mena an vi skall köpa in ris och soya (till stor del från u-länderna) och sedan sälja eller skänka bort vår säd eller LO.m. vår korv (till kanske samma u-länder). Du borde fundera en gång till på u-landsproblemen Karlzzon'

O Ät inhemskt! Nej, gör i stället så här: Ät mångsidigt av inhemska produk ter, också korv. Ät mera grönsaker. (T.ex. morölter som Jocke). Men ät inte sammanlagt mer än vad du gör av med.

o Många viktiga frågor har avgjorts via SÖU:s förbundsmöten. Man har startat Folkhögskolan Breidablick och sena re fusionerat den med Vörå folkhögskola. Man har beslutit om fördelning av festkvällar, om startande av artist och musikerförmedling, om samarbete med Jakobstads Tryckeri & Tidnings Ab om utgivan de av Österbottniska Posten, om Amerikaresorna, om byggande av hyreshuset Bisatsen, om Storsand försöket och om att inte bygga någon fjällstuga. För att nu nämna några viktiga beslut. Länge var förbundsmötena en samling då några tiotal förgrundsfigurer samlades till diskussion och rådslag. Medelåldern var rätt hög. l slutet av 40-[alet breddades intresset för för bundsmötena - delvis tack vare de stora sommar rnöten som hölls och som lockade unga i stora ska ror. På 60-talet och en bit in på 70-talet var förbunds rnöten viktiga förhandlingsrnöten med Stort delta gande 300-400 föreningsrepresentanter var inte ovanligt. Nu förefaller det som om intresset för förbunds mötena skulle ha avtagit. Kanske borde man föra fler spännande och viktiga frågor till förbundsmö-

Förbundsmötet besluter JUSt det! Förbundets möte är enligt lag och stadgar högsta beslutande instans inom förbundet - liksom före ningsmöte inom föreningen. Styrelsen är beredande och verkställande instans men de viktigaste frågorna bör alltid beslutas om vid ett förbundsmöte. Sådana frågor är Lex. verksamhetsplan och bud get, fastställande av bokslut,·alla viktigart val osv. Förvärvande eller försäljning av fast tgendom ska i allmänhet också förbundsmöte besluta om. Den :;om vill påverka det som sker inom en orga nisation har möjlighet till detta vid förbundsmötet.

Förbundsmötet debatterar Man kan också påverka på annat sätt än an delta i själva beslutsfattandet. [nom ramen för behandlingen aven organisations verksamhetsplan eller verksamhetsberänelse kan i princip vilka frågor som helst som rör organisationen tas upp till behandling. Man kan ta upp en fråga till

diskussion utan avsikt att åstadkomma ett beslut i frågan. Den diskussion som förs vid ett förbundsmöte har mycket stor betydelse. Ett enskilt debattinlägg vid ett ston möte kan få betydelse för den fortsatta verksamheten inom orga nisationen. Förbundsmötet är det ställe där en aktiv och fram åt medlem skall debattera, påverka och synas.

Förbundsmötet profilerar Förbundsmötet är organisationens ansikte utåt. Uppslutning, debatter och beslut vid förbundsmö tet följs av massmedia och via den av myndigheter, andra organisationer och allmänheten . Därför ligger det i förbundsledningens intresse att se till att för bundsmötet är något aven styrkedemonstration. Ett välbesökt och livligt förbundsmöte är bästa beviset på en aktiv organisation. Förbundsmötet har stor betydelse för profileringen av ett förbu nd. Vid förbundsmötet har även enskilda föreningar och medlemmar möjligheter att profilera sig som ak tiva delar av helheten. Den som vill påverka och avancera i samhället skall vara aktiv, synas och höras, vid förbundsmötet. Men sedan beror det förstås också på verksamhe ten vilken profil en organisation har.

Förbundsmötet dansar och ler Vid ett förbundsmöte bör det finnas tid för komak ter : umgänge och trivsam samvaro. Här ska organi sationens medlemmar träffas, utbyta åsikter och er farenheter och ha roligt tillsammans. Detta måstt beaktas i själva mötesprogrammeL Särskilt om dtt gäller en ungdomsorganisation är uivselskapande inslag viktiga. Sådana kan vara studiebesök, utställningar, un derhållningsprogram, -inslag. teater och dans. Det får ime gå slentrian i uppläggningen av ett förb~n:ismötesprogram. Tvärtom är denna samling ett tdlfälle där nya Ideer bör prövas och nya grupper eller enskilda ges möjlighet att presemera sig. Medlemmars intresse för an delta i el! förbunds möte kan i hög grad vara beroende av hur trivsamt, spännande och roligt en förbundsmöte utformas. Det ligger mycket i begrepptt" Kongressen dan sar och ler". SVEN-ERIK GrADER

-~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Vill du hjälpa u-länuerna så gå med i %-rörelsen och försök påverka riksdagsmännen an satsa mer på u-hjälp. För att klara livsmedclskriscn är det viktigt all vi har lam bruk öve rallt på jorden där del går. Lantb rukcE bör vara anpassat till de loka la förhällandena så at! naturresur-

se rna tas ti"1l vara på ett venigt sän. Östccbonen är en del a v värl den. Därför bör vi odla här enligt våra förutsättningar. Det gör att det är viktigt an stöna lantbruket ime bara i egenskap av österbon ning utan i egenskap av världs· med borgare.

U-Iandsprobl'emen är uock oer hört mycket mer komplicerade och svårlösta än så här. Me n någon stans måste vi börja. Och en god början är an åtminslOne ime mins ka vår egen matproduktion och öka importen. Utan tvärtom sträva i morsan riktninl1. PETER BACKA

't.r~

..__.

Torsdagen den 5 november

POST&N

D I Arbetets betydelse för mänskan granskas i det tredje programmet i serien "Med ålderns rätt". - Så kOrl en människas bästa arbetsföra ålder är funderade en 50-åring. Länge är man är ung för krävande uppgifter och sen, efter några år är man för gammal . . Nuforliden pensioneras man vid 65 års ålder . Della sker trots all människors psykiska och fysiska förmågor är väldigt olika. Egentli gen finns det ingen allmängiltigt lämplig " fast " pensionsålder... Ska mänskan anpassas efter ar betsuppgifterna eller tv äClom? Hur borde övergången från arbelS livet till pension äga rum? Bland annat dessa frågor tas upp i pro grammet som redigerats av Barbro Hulden och Ira Donner. • Radion kl. 16. 05 på lördag.

BUSSAR: Sjönejden fr. J:stad 19.30 via Forsby. - Svanb.å ck fr. Pensala 18.40-Jussila-Monå-Hirvlax 18.55 Nykarleby 19.15 via Jeppo, Markby. - Kroniunds fr. Såka 111.4:>, Karleby 19.00 via Kronoby-KållbY ocn E~se.

5 ~1__________________________________________T_oc_S_da_g_e_n_d_e_n_5_ _n_o_ve_m_b_e_c____________________________ ~!!~~~;~;~; . ;.';. ~; "~~.. ~~~~~~ .

* TONÅRSDANS * I MALAX, BYGDEGÅRDEN fred. 6 nov. kl. 20-01.

Ork. ZENITH I pausen: Egyptisk rockshow med ALKEMEDIA. In!r. 20 mk

Ald.gr. 13

Svenska Österbottens Ungdomsförbund (SOU) r.f. inbjuder sina medlemsföreningar och allmänheten tiII

JUBILEU,MSFEST i samband med förbundets höst möte lördagen den 14 november kl. 19.00 på Jungsborg i Karleby. Förbundet har verkat i 75 år sedan det grundades i Karleby år 1906. Ur programmet bl.a.: Jeppo Bygdespelmän Monolog av Lennart Snickars Uppvaktning av hedersmedlemmar Körsång av Karleby uf:s blandade ~kör Teater" Jorden runt på 80 dagar" framfört av Karleby uf:s teateramatöre~ Ordet fritt

DANS I TvA SALAR • MUSIK FÖR ALLA ALDRAR

LÖRDAG 7. 11. KL. 20-01

PAVES MISTAKES on the road 81 JR3RV. KK

VÄLKOMMEN!

Dans uta1 n pauser ALPO PELLlNENS ORK. RAIMO ERKINHEIMOS ORK. Bussar som tid.

Bllj.20,

VÄLKOMNA!

NIKK •

För Dig, som tar hifi allvar. locke-affischer ..... ... . .... . .. .. ,.,.,

~'.~:~ ~~'

)(

....."

~ .

En annons om hifi·anläggningar är i allmänhet full av tek· niska termer och produktfakta. Sanningen är i alla fall den, att grundtekniken för alla tillverkares h!fi.. anläg~. ningar ligger på samma nivå. Skillnaden ligger I ljudkvalI·. teten. Nikko är av den åsikten att man hittar den bäst återgiv· ande anläggningen bara genom att noggrant lyssna. Om du litar mera på ditt öra än det tryckta ordet, kom och provlyssna högklassiga Nikko.

esse elektriska

68820 Esse tel. 967·62105 Öppet: Yard. 8-17 lörd . 9-1.3

Jocke och hans vapendragare meddelar: 1. Alla de som var med om "Jag tänder på dans"· kampanjen i Oravais i vintras, kan vända sej till ung· domssekreterare Karl·Gusta\' Nykvist för aU få de nya Jocke.affischerna. Telefon 53 524. 2. 1ocke-uppsatserna håller på och strömmar in . förutom högstadierna har även en del "utomståen de " hört av sej med bidrag. 'Uppsatsern~ ska bedö mas och ges offentlighet bland annat i OP. Radion kommer också aU presentera uppsatserna. 3 . Det finns inte bara Jocke-affischer, det finns ock· så fäSlOr (tarror). De har näst.~n glömts bon i sam manhanget, tycker man på SO U-kansliet. Den som vill ha fästor, kan ringa kansliet, te! 113 572. Det lär finnas 10 000 ex, så dCI räcker nog! 4. Dansledarkurserna nu på lördag ska vara klara . Ledare i Överesse blir Lars och Marlene Hau från Terjärv, som är kunniga folkdansare. I Övermark le der Pirkko Manninen, känd bland annat för revy danserna i Närpes. Klockan 10 börjar man och håller på ungefär till klockan 16.

Torsdagen den 5 november

6 ••

BRYR MALAX FULLMAKTIGE .SIG Dansen

upp till

debatt

på höst

mötet!

"Det är något enastående att föreningarna får ett sånt bygge till stånd"

Chefen har talat D D Nej, politikerna i Malax verkar ime ta åminneförening arnas biografplaner på allvar.

·STlJRE ERICKSOl\f

Är det principieUIt riktigt att begränsa en verksamhet inom uf rörelsen som det facto engagerar inycket folk och utgör en av de viktigaste finansieringskällorna för"många föreningar? Ar vårt festfördelningsregle mente ett alltför styvt instrument för att dels släppa in nya dansar rangörer och dels för att accepte ra nya dansformer, ex. mogen dans? D I FÖRSLAGET till verksam hetspian för -82 föreslår för bundsstyrelsen att dansverksam heten bör ägnas stor uppmärk samhet. Dansarrangörskurser, diskussioner om dansernas in ramning, musik och orkestrar kommer att ventileras aktivt un der året. Höstrnötet kommer att disku tera dansverksamheten i rätt stor utsträckning. Dethär betyder in te att all annan verksamhet är viktig och det finns naturligtvis möjligheter för alla delegater att ta upp den verksamhet som lig g.er en närrnast hjärtat till diskus sIOn. D ALLTSÅ VÄL mött i Karleby bästa föreningsfolk!

D FÖRBUNDETS höstmöte kommer att försiggå i Karleby 14 november med början 12.00. Mötet är historiskt såtillvida att det i år h.~r förflutit sjuttiofem år sedan SOU grundades. Denna händelse kommer att uppmärk sammas med en jubileumsfest på kvällen efter det att de ordinarie årsmötesförhandlingarna slut förtS. D OBLIGATORISKA ärenden på ett höstmöte är val av ordfö rande och styrelse för inkomman de verksamhetsår samt antagan de av budget och verksamhets plan. Förutom detta kommer dans verksamheten att diskuteras liv ligt i Karleby. Femte ungdoms ringen har lämnat in en motion till höstrnötet angående begräns ning av antalet vinterdanskvällar för varje arrangör till maximalt å tta stycken. Motionen är intressant ur måne:a svnvinklar. Är det principiellt riktigt att het är i en sådan kris att en sådan här begränsning är av nöden för att så många föreningar som möjligt skall kunna ordna dans med ett någotsånär hyggligt re sultat?

STURE ERICKSON

VILL DU? SÄLJA, BYTA ELLER KÖPA.

Annonsera då i Ö P: 3

••

PRYLBORS

PRIS: BARA

10,-

Annonserna skall vara oss tillhanda måndagar före kl. 16.00. Pengarna bör sändas med annonsen! Pryl börsen är avsedd endast för privatpersoner. Sänd annonsen under adress ' ÖP Pb 27, 68601 JAKOBSTAD

D O Vid en debau där ung doms- och idrottsnämnden ha de tänkt känna politikerna på pulsen, mötte bara 7 av 27 full mäktigeledamöter upp! Två hade anmält förhinder.

• Lars-Göran Spem'ng, pro lektdragare - positiv.

Följande 7 fullmäktigeledamöter infann sej till debatten i O D Nu blev det mest positiva Bygdegården: uttalanden för projektet. Kriti Sven Hemming kerna föredrog tydligen att Eero Selänniemi stanna hemma och tiga. Håkan Malm Erik Karlsson D D Klart positiva var till Ru t Storfors Håkan Gullholm exempe'l kommundirektör Hå Kurr Holm kan Nordman samt ledamöter Två ledamöter hade anmält för na Håkan Malm och Eero Se hinder: Folke Forsberg och Lorenz länniemi. Alla tre var impone rade över hur väl genomtänkt' Uthardt. Totalt sitter 27 ledamöter i full·

biografprojektet verkar vara.

- Det är något enastående, sa Håkan Nordman, att föreningarna får till stånd ett såm här husbygge . Detta i tider då föreningarna oftast brukar ha pro· blem med att hålla igång sånt som redan finns. - Aminneföreningar går nu ut och erbjuder sig att bygga ime bara en biograf utan dessutom affärs lokaler och bostadslägenheter. Jag kan inte förstå annat än att det är mycket olyckligt om kommunen stjälper ett sånt här projekt.

D Räcker publiken? Håkan Nordman frågade sej också om en biograf verksamhet nödvändigtvis måste gå med vinst. Det ta efter an andra talare hade ifrågasatt om publik underlaget i Malax räcker tilL - Det finns många uf-aktiviteter som kostar mer än de ger, ekonomiskt sett. Varför skulle bion auto matiskt behöva vara en verksamhet som ska ge vinst för att kunna accepteras' Mötesordförande Lars-Göran Sperring tillade att "allt" som föreningarna i Malax sysslar med, ger förluster. Tonårsverksamheten och gammaldansen går på minus. Det som håller ihop det hela och ger . ()verskott, är åminned:nserna sommartid.

D Överskott på 90-talet! - Men det är en danskris överlag i Österbotten JUSt nu. Vi vel inte hur Aminne fungerar på 90-talel. I vår kalkyl har vi räknat med att kunna få ett över· skott från biografen på 90· talet. Eero Selänniemi verkade också vara inne på linjen att kulturen ska få kosta . - Pt:Csonligen är jag inte ens främmande för au ge en kommande biografsatsning också verksam hetsbidrag. inte bara slarrbidrag. - Kommunens satsning på bygget är ju små pengar, menade Sdänniemi. Föreningarna tar på sej huvudansvareI . - Från kommunens sida bör vi nog göra mera för ungdomen än bara förbjuda mellanölet l Håkan Malm: - Der är poSilivt att ma,n nu från föreningarnas sida vill salsa också utanför Aminne Folkpark. Det är nog märkligt om kommunen illle tar vara på det här initiativet. - 'ag är övenygad om all de flesta föräldrar ger

,'S;iilvklart

att kommunefJ

ska vara med

och bestämma

repertoaren' ,

mäk,tige . Av dem torde 17 vara från primärkommunen Malax, den del som närmast berörs av projek tet.

pengar till en biobiljett, hellre än till läsk när de sit ter och hänger på barerna.

D Detaljerad utredning Före den allmänna diskussionen hade Sperring pre senterat bioprojektet och delat ur en detaljerad beredning på 13 A4~sidor. De närvarande kommun politikerna föreföll imponerade av planerna. Man talade om "den mest välgjorda beredning jag sett" och menade att det var realistiska siffror. - Kalkylen är långt ifrån omöjligt, sa Håkan Malm. Det finns planer på affärslokaler och bostäder i biografhuset, och sånt ger hyresimkomster. Vidare har man räknat med att amortera bort låne.r på 7-10 år , och det är mer än vad något bosladsbolag klarar av. ViktIgt är också att inkomsterna från bio· grafhuset stannar i Malax. Nordman ansåg det orealistiskt att i dagsläget kunna loss hela summan 300.000 mark under näs· ta år. Men en uppdelning på tvåär realistisk. Hw menade också att kommunen bör få vara före uädd i det planerade filmrådet, om man går in och stöder. Sperring menade att det är en självklarhet au kommunen skall vara med i filmrådet och bestämma om repertoaren.

D Våldsfilmer? Man var ocksf inne på alternativ för investeringen a\ de åminneöverskott på 100.000 som ursprungligen gett upphov till biografplanerna . Ett simhallsb}'ggt föreslogs, men alla menade att simhallar alltid gh med stora förluster. Biografen är ett bättre pla« ringsalternativ för pengarna, som frigjordes i och med slopandet av nöjesskatten. - Vik~igt är ocks,å, betonade Sperring, att med lemsföreningarna i Aminne fortsättningsvis BI sam ma del som tidigare av åminnevinsten för sin egen verksamhet. Biografen skall inte inkräkta p. uf-ar betet i övrigt. Anna-Lisa Svenns tog upp diskussionen om våIds filmerna. - Det är många föräldrar som vänt sej ri ll mej och varit arga för att vi "håller på och drar hil vå lds· filmerna". Men vad jag kan förstå är del ju vi själva som avgör vilka filmer vi vill ha. Tanken är att man ska ha ett film råd som bestäm mer repertoaren. - Dessutom är det högre hyra på våldsfilmer än på vanliga filmer , sa Sperring. BERTEL NYGÄRD

_T_o_r_s_d_a_ ge_n_d_e_n_5_n_o_v_e_m_b_e_r_ _ _ _ _ _ _ _ _ _

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

• .Efter den e~entljga debatten dit stora delar av Ma/ax-fullmäktige inte behagade dJSIS~uters.a.de P 'hm ed (fr. v.) !eter Knuts, Patrik Risberg, Kent Åstrand, Helena tma föstrom (. on som star) och Helen Brännback.

"Jorden runt

på 80 dagar"

till Wasa Teater

Tonåringarnas debatt efteråt:

"Klart att

en biograf behövs"

Tonåringarna var talrikt före trädda på biodebatten men ~e sa inte så mycket. ingen tmg alls egentligen om bio grafen. Men när det blev tal om fritiden i allmänhet i Ma la.~, sa Peter Knuts (15) så har: - Varför måste vi stå och disku· tera vid postlådan utanför Man· da hela tiden? Varför får vi inte vara här i Bygdegården till exem· pel ?Ch diskutera? Och spela pingis och sånt.

Ledare

borde övervaka

På det utspann sej en diskussion om svårigheterna med öppet. hus· verksamheten i uf·lokalerna. Förstörelsemanin är allmän och man borde ha ledare som överva kar under öppet-hus·kvällarna . - Jag har diskuterat med flera föräldrar , sa Håkan Malm. De är ~og beredda att ställa upp och overvaka. - Tonåringarna vill inte ha föräldrarna med , sa Anna-Lisa Svenns . Det ställs stora krav på ledarna. De ska ha ideer och kunna leda verksamheten. . Strimman, vår minsta före· nlng, är ett föredöme i det här avseendet, sa mötesordförande Lars·GÖran Sperring. Där har man en del aktiviteter för med lemmarna, tyngdlyftning bland annat. Sen blev det inte så mycket mera av den diskussionen .

Inga svar på frågorna! Efter den riktiga debatten var tonå~ingarna mer villiga att utta· la seJ. Bland annat om varför de satt tysta och inte ställde frågor: - , Inte orkar man riktigt lyss. n~ pa dem . Man förstår ju vad de sa)er, men det blir mest prat om annat än det som det handlar om .

- Du hörde ju själv: inte fick Peter något svar på din fråga' Biografplanerna dåi - Det är klan att det behövs en biograf. menar Stina Sjöström (16) . Inte får man ju ut nånting av att stå vid Manda om kvällar na . Man måste ha något att göra . - Man kan inte åka in till stan på bio heller, säjer Helena Hem· ming (16). Sistan bussen tillbaka går klockan åtta. - Varför har ingen tänkt på att ordna med en biobuss till stan ? undrar Peter Knuts . Helena : - Det talades i debatten om att folk far till stan på bio, och att det inte därför går med en biograf i Malax. Om det är James Bond i Vasa, sa nån, så far alla dit oberoende av vad man har i Malax. Men det stämmer ju inte . Inte har ju vi några bilar att fara med' Ska vi cykla till stan eller vad rror de? Kent Åstrand (16): - Vi kommer väl att ha bil då när biografen blir klar , men det finns . ju alltid yngre tonåringar som mte har så lätt att ta sej till stan .

Inga trägna biobesökare Ingen av de sex tonåringar ÖP diskuterade med, ar någon trä gen biobesökare. Det är sällan man åker på bio till stan, natur ligtvis beroende på svårigheterna att ordna med bil. - Men. säjer Helena, om det är en verkligt bra film så tar man nog sej till stan. - Nog har man ju hunnit fixa ihop till taxi nån gång då det va· rit James Bond, säjer Kent . Därmed är vi inne på filmer· nas kvalitet och talet om våldsfil mer. - Inte är det så farligt med nån enstaka våldsfilm , menar Helena . Men sjä~v tycker jag mest om filmer som är sanningsenliga , som handlar om verkligheten .

Det ska ju finnas ett filmråd, och det ska väl , menar man, ga rantera kvaliteten. Men det får inte bli så att kommunen tar över filmrådet helt, som någon ut trycker sej. - Det kan inte vara bara bra filmer heller: säjer Patrik Risberg (16). Man vdl se spännande fil mer, så inte kan filmrådet ta borr allt vad våldsfilmer heter.

Inget motstridigt mellan kvalitet Man enas ändå om att det i och för sej. inte behöver vara något motstndlgt i " kvalitetsfilm " och " spännande film " . " Gökboet" är ett exempel på kvalitetsfilm som är spännande. F~JJmäktigemedlemmarna lys te till största delen med sin från var~ l!nder d~batten. Det tycker tonarmgarna mte om. - De bryr sej verkligen inte om en sån struntsak som biogra fen . .. - Nä, ungdomin va sku he va! . . - De hade ju Bio Lyran på sin. tid, säjer Stina. Qe tycker väl att det räcket med det! Sen kommer vi åter till frågan om tonårsträffarna och alternati vet" postlådan vid Manda " . Det visar sej att tonårsverksamheten inte bara är ett ledarproblem . Det handlar också om ålders grupper. - Nog ordnas det ju ton års träffar, men man känner sej för gammal att gå på dem, säjer Sti na som är 16 år. - Det är mest såna som går på 6:an och 7:an som går på tonårs träff, säjer Helena. Vad själva verksamheten be träffar vill man ha både öppet hus och ledda aktiviteter. Stina: - Ibland viU man komma ut bara för att träffa folk. Såna som till exempel går i yrkesskolan och är bona under veckorna. BERTEL NYGARD

D DET BLIR amatörteater på

Wasa Teater på söndag .

Karleby uf och Ka rIe by

svenska högstadiums teater

klubb gästspelar vid vartermi

nens stora satsning "Jorden

runt på 80 dagar".

Uppsättningen är ett samar

bete förening-skola, som man i

Karleby tycker att andra gott

kunde ta efter.

- Det har gång efter annan

varit tal om skolornas k1ubb

verksamhet borde utöka~, säjer

re.gissören Kristina Holmqvist.

VI tycker att det här är utmärkt

sätt att satsa på Idubbverksam

heten.

- Teaterklubben i skolan

har "det levande materialet".

Vi har resurserna och scentek

niken.

D SÄKERT ÄR DET så också

på många andra ställen, menar

Kristina. Det finns kanske tea

terintresserade ungdomar i sko

Jorna. Och det finns ungdoms

föreningarna som har de perso

nella och tekniska resurserna

att ta sej an en teaterproduktio

ner.

- Det naturliga är då au slå sina påsar ihop! - ~n helt annan separat grupp l skolan skulle inte en

sam kunna prestera en sådan

här föreställning, sa högstadiets

re~tor Rolf Storbacka vid pre

miären i april. Tack vare Karle

by uf har vi kunnat genomföra satsningen, och genom samar betet ,'äxer teaterintresset i sko lan. D AlT FÄ i gång samarbetet i Karleby har varit lätt. Ungdom;lrna har varit med både i elevklubbsverksam heten och i vår verksamhet på Jungsborg, säjer Kristina ~olmqv!st. Det är naturligt au VI orgaruserar ett samarbete.

l!DrIzörsen

säljes: Trummor

till salu för ny

• Eva Stenhagen gör en av hu vudrollerna j Karlebyskolans gästspel på Wasa Teater.

Gästspelet på Wasa Teater är möjligt tack vare tillmötesgåen de från teaterns sida. Man be höver inte belala någon hyra, bara en del personalkostnader. Resor, mat och annat kostar dä remot en hel del. Sammanlagt 28 ungdomar uppträder på scenen. Huvud rollerna görs av Eva Stenhagen, Mats Holmqvist, Joakim Laxå back och Katja Johnsson. BERTEL NYGÄRD

Medlemsmöte Oravais uf håller medlemsmöte spnd. den 8. Il. -81 kl. 16.00 i Arvasgården. Styrelsen

börjare. Tel. 967-10055125

JEPPO UF anordnar

HOSTMÖTE 16. 11. kl. 19.30

Söker Du en exotisk o

GAVA

Finner den gör Du hos

Stadgeenliga ärenden . Kaffeservering Styrelsen

THAI SHOP

HandelsespI. 41, Va~a tel. 961/120020

•••••••••••••• ••• •••••••••• Torsdagen den 5 novembel

'VI FORSOKER AK'

- Tänk om vi skulle måsta hålla dethär varmt. Sä ger Jens Lönnbäck, ser sig omkring i Kronoby uf-Io kals tambur och visslar: -phuuuuuuuuuuuui. Samlingshuset i Kronoby är inte som andra uf-Io kaler. Det är nämligen kommunen som äger och förval .tar lokalen och betalar alla kostnader som den drar. På det viset är Kronoby uf lyckligt lottad. - Vi, säger ordförande Siv Granqvist, har det bra ställt i jämförelse med många andra föreningar som måste slåss med ekonomin. PETER GRANSTRÖM

BERTEL NYGÅRD

har gjOrt intervjuerna och tagit bilderna.

har sett på det historiska perspektivet.

Styrelsen

Lokalen D DET ÄR FULL rulle mest varje kväll i Samlingshuset: folkdanslag, manskör, hornorkester, ungdoms kör. .. Onsdagarna disponerar fö reningens tonårskJubb . - Vi har inga problem att kom ma in i lokalen när vi behöver ut rymme för verksamheter utanför det ordinarie programmet, säger Siv . Om vi inte ryms i salen finns det serveringen eller tamburen (jo, d.e t finns stolar och bord där) att träffas i.

Jens : - Om det riktigt kniper går vi in i tingssalen ... Siv fortsätter: - ' Och när det börjar dra ihop sig till revypremiär och vi övar varje kväll flyttar de andra snällt på sig . Inga problem alls. D KRONOBY u & nf disponerar också fyra rum ' uppe i andra vå ningen, utrymmen som förening en fick så sent som i våras. Små-

ningom ska det bli kansli och mö tesrum där, bara man hinner. Föreningens fotoklubb har re dan lagt beslag på ett av rummen, täppt för alla fönster och gjort det till mörkrum. - Vi borde också få ett arkiv dit, så att vi får alla papper samla de på en ställe. Nu finns det mesta hemma hos mig, säger ordförande Siv.

Ordföranden

• I styrelsen sitter från vänster Ove Nyblom, Jens Lönnbiidl, Ste/& bert Lybiick, Siv Granqvist, Gunda-Lill Törnqvist och JohlJ1l fl.

I EN fÖRENINGSSTYRELSE som inte fungerar som den ska brukar ordföranden få dra hela las set. Hur är det i Kronoby u & nf? - Det är klart att ansvaret för att allt rullar sist och slutligen fal ler på ordföranden . Men arbetsför delningen här fungerar bra . - Vi har en bra styrelse i år , sä ger Siv och Jens fyller i: - Vi har e åter på _stickon. O MINST en gång i månaden samlas styrelsen . Försöker hitta på nya aktiviteter , försöker dra igång danserna , sköter alla de rusen och en ärenden som pockar på upp märksamhet för att föreningsarbe tet ska flyta .

- ImilIanåt. säger Siv. är de svårt att 'hina på någonting . men om vi sitter och rållar en kväll 52 brukar vi få laga naa . .. me gon resultat. Catrin Björklund sitter första året som styrelsemedlem och hade osisen att åka på sekreterarposte direkt. - Jag gick nog "frivilligt" med i styre Isen men sekreterarposte var mera än jag tänkt mej. sägo hon . Ove Nyblom har varit viceordfii rande i två år - och har i pr ken fungerat som ordförande ef tersom Siv smet iväg till asa handelsinstitutet. Nu är Siv i fall tillbaka vid hemsoporna.

Ekonomi D KRONOBY u & nf har över 600 medlemmar. Betalande. Något som får ses som anmä rk ningsvärt mycket. Sex mark ligger medlemsavgif-

Revyn

• Siv Granqvist är ordförande. O SIV GRANQVIST är ordforan de för föreningen för tredje året i följd . blev vald med milt tvång det år hon skrev studenten. - första åri va he sjöne upp i he blåå.

ten på JUSt nu, vilket betyder den inte har speciellt stor det gäller att finansiera verltsJdr ten . Budgeten balanserar pi 80000 , om Siv komrna Kassör Lindqvist hade ~

- Man bör nog si tta som ordfö rande minst ett år innan man kom mer in l. det hela . D - STÖRST A problemet med att vara ordförande är att allt möj

ligt annat ramlar över en då också . .. men nu börjar jag bli av med det mesta . - Man lär sig en hel del - att dra ett möte. att stiga upp och ta la. an sköta papper . . .

D REVY SKALL det bli i Krono by inkommande vinter . Od . - Det är visst nionde året i följd vi spelar revy här i Krombi.

Bengt Lybäck har varit dr~ ett flertal år, men han ska (even elit. är det väl bäst att tillägga) ett sabbatsår i vinter. - Det kunde gärna få vara -

Torsdagen den 5 novembeJ

~I • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

~TIVERA UNGDOM~ Danserna

L - DANSERNA gaar rokor. An tingen plus minus noll eller minus.

Krombi " , " dansbingo" och "Lot to " . Vad det hela gick ut på avslöjas - Vi har haft otur med festfor icke här. delningen , och ofta fått lördagar O - DANSERNA skulle behöva efter en fredagsdans i Nykaabi . . ge pengar. _ . men vi sätter inte och med dem kan vi inte konkur bara en ekonomisk aspekt på dan rera. serna - det är tillika en sätt för - Men vi måste försöka rycka ungdomen att träffas . Dessutom är danserna i sig en upp oss med danserna, säger Siv aktivitet, som kräver en hel del och ser bestämd ut. Första försöket sågs i förra veck jobb . 30 föreningsmedlemmar är ans ÖP som talade om "galenska engagerade en helt vanlig lördag per utan like", "nu ryter lejonen i kväll.

- Vi har inte haft några pro blem an få tag på ordningsmän, även om det oftast är desarruna som går med bindlarna på armen. - Men det, säger Catrin, beror väl mest på att vi inte haft någon ordningsmannakurs på länge . Nu i veckan var det en i alla fall, med omkring 20 deltagare och po lisman Guy Renlund som dragare . - Vi har inte haft några större problem med ordningen på dan serna. Ingenting som vi inte skulla ha klarat av, säger Jens.

Kameraklubben

/å;, Storling, Catrin Björklund, Ro lI.rzbäck.

D I STYRELSEN sitter också Ro· ,bert Backman, Gunda-lill Törn qvist (suppleant), Robert Lybäck (som drog tonårsklubben i fjol), Christer Lindqvist, som sköter fi nanserna, Stefan Storling, som drar tonårsklubben, Johan Holm bäck, som spelar i husbandet Dai zy och Johan Lillskrubb. En stor styrelse. - De flesta möter upp på alla möten, suppleanterna också, be römmer Siv.

D MAN SKA INT vara riktigt kon om näsan om man ska vara med i Kameraklubben. Man får nog höra vad ens bilder är värda. - Och lärorikt är det. - Det gäller att vara kritisk mot sina egna bilder också, inte bara andras. Så säger Jan-Erik Hagnäs, inoffi ciell ordf6rande i Kronoby Kame raklubb, som sorterar under ung domsförenin~en .

D VARJE MÅNDAG träffas man i klubbrummet på andra våning en, lägger upp verksamheten, dis ku terar bilder, sorterar dior, fram kallar och kopierar bilder.

- Till jul ska vi antagligen göra en utställning , antingen här i sam lingshuset eller i biblioteket. Det blir fritt bild val, eftersom det är svårt för nybörjarna an gå inför nå got speciellt tema . D NYTTAN A V att tillhöra Ka meraklubben är att man får dispo nera mörkrummet avgiftsfritt (fo top ap pre t måste man naturligtvis stå för själv) och att man kan delta i sam inköp av film, vilket ger för månliga priser på både dia och svartvit meterfilm . - Och så småningom ska vi skaffa oss utrustning så att vi kan göra färgbilder själva också. En annan fördel är att man lär

sig ta bä me bilder. Eller som Bjar ne Sjölind umyckte det: - Man behöver inte göra alla misstag själv. . O EN VIKTIG del av kamera klubbens arbete är reproduktion av gamla bilder. - Vi ska dokumentera före ningens verksamhet genom tider na, så alla som har gamla bilder från föreningens tillställningar kan gärna ta kontakt med oss. Ett annat projekt är dokumenta tion av gamla gårdsgrupper som ri vits bort. Kameraklubben repro ducerar gamla bilder och komplet terar med nya, så är skillnaderna dokumenterade för tider framöver.

Tonårsklubben

Jens säger: - Om man är medlem i styrel sen har man ett ston ansvar man kan inte bara sitta där.

he t art närvara så de exakta siffror r" na får vi lov an förbigå. - Uran kommunen skulle vi in te klara oss. Den bidrar med mel lan 15 och 20 000 mark per år, plus awden svarar för lokaIkostna derna.

flera gamla rävar med i revyerna. Nu är medelåldern ungefär 17-18 år. Men några problem att hitta aktörer är det -inte. Säger Siv. _h.________________________-'

• Stefan Storling drar tonårsklubben t,llsammans med Inger TaUgård. D - DE HADE roligt, så det blir nog antagligen flera gånger. De som hade roligt var batn från Solhem som tonårsklubben bjöd in till en tillställning i uf-lokalen. Tonårsklubben hade blixtövat ett program med sång, musik, sketch er, tävlingar, film och dans. - När vi skulle börja göra pro grammet var vi faktiskt för många, säger tonårsklubbens dragare Ste fan Storling och Inger Tallgård . Båda är förstaårsdragare och tycker an det hela är kul även om det kan vara rätt jobbigt ibland . - Har man prov dagen efter klubben kan det ta på en del.

O DET ÄR Inger och Stefan som · svarar för programmet under träf· farna. Alla får komma med ideer och så kikar de på vad som är eko· nomiskt möjligt och vad som be· höver skaffas. - Senast gjorde vi skulpturer i lera och gips och lackerade dem . Bland det femtiotal som brukar dyka upp på träffarna kan man ur skilja två kategorier, dels" tretton åringarna" som är med första året och vill ha olika slags aktiviteter, dels de som varit med nåt år och nöjer sig med att spela pingis, pid ro, kort, jazzy, ishockey· och fot· bollsspel. - Det är, säger Stefan, svårt an

' hitta på aktivitetet där alla kan va· ra med . - Dans är i alla fall nåt som in· tresserar alla, så vi hade hit Daizy en onsdag kväll. D-ENDEL ÄR här hela kväl· len, medan andra bara sticker sig in och tar en kaffe . Onsdagar är i alla fall de enda kvällar man kan vara ute nånstans om man bor i Kronoby . Annars stänger Kronoby klockan åtta . Efter det finns ingen. ting, utom gårdsplanen utanför Snåres. Tonårsklubben brukar svara för programmet på julfester och dylikt och många är med i revyn.

Torsdagen den 5 november

Tonårs ting om att vara

un~

"Aldrig så lätt aldrig så svårt" • Grupp 3: Fr. v. Bo Lövholm (Loppfiärd) , Nina Ahllund (Vasa), Mikael Teirfolk (HärkmenJ, Dan Nyberg (VaJa), Theresa Norme1l (Vasa).

• Grupp 2: Fr. v. Anne Sandelin (Överma!ax), Eva Ingves (Skaftung), Thomas lindelöf (Skaftung) Roger Skogman (Kristinestad) . '

- Man får alltid höra att "det är så lätt för er som är

unga", sa Stegan Påhls, tonårsrådets ordförande.

- Det har aldrig tidigare varit så lätt att vara ung

som i dag, sa Eki Häggman, FSU:s verksamhetsleda

re.

Men tillade:

- Om man ser det materiellt!

- När det gäller ungdomslivet i övrigt har det kans ke aldrig varit så svårt som i dag att vara !:Ing.

Eki Häggman höll huvudanförande vid SOU:s ton

årsting i Lappfjärd som ~~de samlat ett femtital del

tagare, mest från södra Osterbotten .

Ton~rstinget

• Grupp l: Fr.v. Mikael Hoxell (Härkmeri), Peter Vik/und (Övermark), Stefan Påhls (Vörd), Milria B;örk backa (Pörtom), Ann-Chn'stine Akerberg (Ma/ax) och Göta Sundäng (Härkmeri) .

• Grupp 4: Fr. v. Lisbeth Svenns (Överma!ax), Ann-Louise Ahlström (Malax), Robert Rönngren (Lappfiärd), Kent Holm (Lappfiärd), Bengt Englund (Pörtom) .

handlade allmänt om " arr vara ung" . Man började med an se en dansk ungdomsfilm, "Vill du se min snygga navel " . Utgående fr~n den och en del fr~ gestäIlningar som dök upp under Ekis tal, arbetade man sedan i grupp. Eki Häggman talade om ung domstiden och hur den utnynjas av kommersiella krafter. Han Ut gick mycket frm den serie rapport böcker som Statens Ungdomsråd i Sverige har gen u t.

produkter för ungdom, bland an nat Travolta-filmerna och Stål mannen. Hela den kommersiella karusellen leder till en osäkerhet på m~nga plan. Föräldrar, lärare och föreningsledare till exempel vet inte hur de ska ha det med ungdomarna. - Jag minns en händelse från den tiden jag var ordningsman i Smedsby uf. Vi körde hem en 14- ~ring fr~n dansen en gmg . När . föräldiarna kom och öppnade , var de lika mycket i gasen som flickan . Deras kommentar var: Utan innehåll "Ja, vi har ju varit rädda att hon - Ungdomstiden saknar innehåll, skulle hamna i d~ligt sällskap ." sa Eki och ritade en tom fyrkant . Det är ronårsrådets uppgift an fyl la den här fyrkanten . - Förr fanns det ingen direkt Fan på väggen ungdomstid. Alla deltog oberoen Eki talade mycket mer om ung de av ålder i arbetet och var en del domsproblem och främlingsskap . av det stora hela . I negativ mening Han avslutade att konsratera att kan man ju jämföra med dagens u han m~lat fan på väggen . länder där barnen utnyrrjas i arbe - Men det är avsiktligt. Jag me te och militära sammanhang . Men nar att när man jobbar i ungdoms· som helhet fanns det ingen ung förening eller tonårsklu bb, så ska domstid utan innehåll. man ge sej tid att tänka ocks~ Då - Idag föser samhället undan såna här saker. Det talas kanske för såna som inte är nyniga . Vill man mycket om effektivitet i uf-sam. vara riktigt elak kan man säia arr manhang . An man ska jobba ef· också skolan är en förvaringsanstah fektivt i tonårskJubben och få stOra för folk som inte är nyrriga. deltagarskaror. Men kanske ska - Uet tmns en grupp som bän man tillåta sej att lite vidare enga· re än alla andra, även uf-rörelsen, gemang också, även om det inte har upptäckt den här tomheten . alltid ser så effektivt ut. Det är affärsmännen . De fyller Ut - Det bör inte vara främmande med allt möjligt skräp. Man köper för en tonårsklubb arr till exempel sej en ungdomstid. diskutera u-länder. fredsfr~gor. konsumtionshysterin med mera .

Jag-älskare • Grupp 5: Ovanfijr fr. v. Anna-Lotta Östvall (Ma!ax), Matts Backman (?). Nedanför fr. v. Sture Lindedahl (HärkmenJ, Mats Astrand (Kristinestad) , Göran Engman (Lappfiärd), Chatrina Ekström (Korsnäs), Per-Erik Englund (Dagsmark).

Eki talade också om dagens ung dom som jag-älskare. Han menade an den affärsinriktade ungdoms kulruren leder till en jag-centre ring, till en självupptagenhet . till en läge där man bara tänker på sej själv. Ungdomen är nog nyttig för vem dler vad ? Jo , för konsumtio ·nen. - Förr i världen deltog man i produktionen i enlighet med ål dern . l dag deltar man i konsum tionen enligt ålder' Eki tog en mängd exempel på hur lömskt man marknadsför olika

Jämlikhet Grupparbetena blev p~ sätt och vis en illustration till hur olika man kan jobba i ronårssammanhang . Vissa grupper koncentrerade sej på den danska filmen , som man över· lag var rätt missnöjd med . Andra talade om erfarenheter mera konk· ret från de egna tonårsklubbarna . N~gra diskuterade jämlikhetsfr~. gor, båda i fr~ga om man / kvinna och u-Iänder/ i-länder. Grupparbetena redovisades vid en avslutande diskussionsomgång .

BERTEL NYGÅRD • Grupp 6: Mario Levlin (Ma/ax), Kari Eränen (Loppfiärd) , Hans Hortans (SÖU), Ann·Christine S;östrand _ _ _ _ _ _ _ _ _- -_ _ _ _ _ _ _ _ _- - - - - . (Hiirkmeri), fan Nyberg (Korsnäs), Maria Sundman (Skaftung), SUJ'an RosendahI (Lappfiiird).

Torsdagen den 5 november

Ung och

VIK IN TILL

gammal

dansade

Wirginia

GriUbar

Omkring 100 personer samlades på Jungsborg och dansade i takt med Terijärvbandet Husban det. Karleby uf, föräldrar och barn hade tillsam mans med Föreningsban ken ordnat en danskväll för både föräldrar och barn.

vid Strandvägen (Östmans)

I SOLF Trafikskolor i Jakobstad

Iden hade uppst:ltt när man märk te hur roligt föräldrar och barnen hade tillsammans på en danstill ställning som ordnades i samband med KUF:s skådespel "Jorden runt på 80 dagar" . Närvarande på dansen fanns då Greta-Lis Nilsson som tillsammans med Kristina Holmqvist började fundera på att i framtiden ordna något liknande evenemang . Sagt och gjort . På hösten tog man upp förslaget igen, man grundade en arbetsgrupp beståen de av både föräldrar och barn. I ar betsgruppen satt Nils Grahn, Bir gitta Hassel, Ingrid Hassel, Åsa Nilsson och Mats HolmqvisL När Föreningsbanken lovat skö ta om betalningen av orkestern och flygbladen utdelats åt skoleleverna var allt klappat och klart för dans.

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17_00: Kanalesplanaden 23, tel. 12145

'Ny kurs börjar varje ·torsdag kl. 17.00_ KanalespI. 8, tel. 13003

Rotel L 400 inkl. stereoskåp med glasdörrar

fullvuxna tycks tro. Vi vill gärna hjälpa till och arbeta för en god sak. - Jag tycker det är roligt med Kristina Holmqvist tycker det är dans på Jungsborg så man inte be synnerligen viktigt att det blir en höver söka sig till landet för att förändring i attityden att familjen dansa. inte kan göra något tillsammans. - På fritid en läser jag böcker, - Det borde vara en helt natur tittar på TV och går på bio, men lig sak att familjen inte bara umgås energi att bege sig till dansplatser därhemma man att den också tar utanför Karleby har jag inte. del i olika aktiviteter utanför hem - Att ordna danser i stan är ett met. Att gå på dans är en utmärkt sätt att få ungdomen bort från ga möjlighet för hela familjen atr få tuhörnen. vara tillsammans och träffa nya Rune Hassel som kommit till människor. Jungsborg med mamma, pappa Jag frågade Kristina vaa hon tror och lillebror tycker att samarbetet det beror på att ungdomen inte mellan föräldrar och barn är OK alltid kommer till danstillställ men att ungdomen nog ibland vill Inga ningar fastän sådana ordnas. fara ut och roa sig på egen h and. - Jag tror att det till största del fritidsproblem - I ordningsfrågor inverkar Itr beror på en inre osäkerhet hos Ingrid Hassel som också represen äldrarnas närvaro väldigt, ingen ungdomen. En av orsakerna kan terade föräldrarna anser att ungdo 'vill ju busas med dem därhemma tänkas vara att ungdomen i dag in men i skolåldern knappast har man kan ju bli utan veckopeng , te kan dansa Lex . vals och shottis. större fritidsproblem. skrattar Rune. - Förr lade man ner mycket - Det finns ju läxor. Men när - Och visst är vi kräsna när det mera tid på att lära sig dansa me skolan är slut och det finns mer av gäller att ställa opp till olika dans dan ungdomen i dag mest bara fritiden är det viktigt att det finns evenemang. Bara d et bästa duger. dansar i takt med någon discolåt. andra aktiviteter. Dessutom bör al A v samma åsikt var också herrar Och visst måste vi "damer" med la lära sig att umgås med personer i na John Forslund, Mikael Axel ge att vi mera sällan därhemma alla åldrar, för när ungdomarna qvist och Niklas Lindtfält. brukar kasta oss i den eldiga tang kommer ut i livet kommer de i - Visst kan det ibland vara bra ons virvlar på pappas, en brors el kontakt med människor från alla att ha mamma och pappa med när ler på familjens frass' armar för öv åldersgru pper. man t.ex . behöver pengar till kaffe · ningens skull. - Ungdomen förbehåller sig och bulla , sa John . - Skolans gymnastiklektioner kanske lite avvaktande till tanken Pojkarna sa sig tycka om att vara räcker inte heller till för detta än roa sig tillsamm'ans med mamma på dans men själv dansar de aldrig. damål. och pappa , vilket är något man De ansåg dock att man i stan borde . - I min ungdom tyckte vi all id måste råda bot på, menar Ingrid ha fler ställen för ungdomar. det var roi igt an dansa och jag kan Hassel. - T.ex . en bar i skolan där man knappast tro att ungdomen i dag Bra ide skulle få sitta på kvällarna skulle skiljer så mycket från den tidens vara tOppen. Maria Rosengård som kommit till ungdom, säger Kristina. Den allmänna opinionen var att /ungsborg för att dansa tyckte att tillställningen var jättckul. Alla iden om att familjen tillsammans Föräldrarna dansade av hjärtats lust och ingen ordnar dans var bra. borde ställa upp verkade besvärad över att måsta Föräldrarna måste få upp "dras med morsan och farsan" . Gre~a -Lis Nilsson säger i siri tur att ögonen och märka att vi unga intc Och varför skulle vi vara det' ungdomen själv har små chanser är så slöa och likgiltiga som några GINGO

Göra nåt tillsammans

Trafikskola HALDJN & ROSE

att ordna danser p.g.a. alla der, men att föräldrarna gärna stäl ler opp och .ger ekonomiskt stöd. - Föräldrarna får ju då veta vad barnen håller på med och var de vistas. Redan i 13-14 års åldern vill ju ungdomarna m och lufta på sig fredags-, lördagskvällarna, men föräl.drarna vill också veta var de håller hus. - Varför skulle inte barn o. för äldrar tillsammans kunna gå Ut och dansa och ha det roligt I Jungs borg är ett trevligt ställe att ordna dans på. här blir alla bekanta med varandra. Och ingen behöver kän na sig utanför.

D • l U • ,..

i (; n

('. I

I·_=-:.D,

Rotel Top 12 Ny musikkassett med 12 topplåtar i originalinspelning Du kan köpa den hos oss för bara 20,-.

Rotel 500 Låter mer än den kostar

_- _

:1 ....~

~.: _

•

ur o[ n

H l I

·Of)f) "O,..

Inga extra finesser, men allt som behövs för ett verkligt fint ljud. Inkl. stereoskåp.

Nyhet Rotel

Irriterande bra och liten

. ! I II I

·n. i · i i il

uno " (j

il".~. •

Rotel Micro 80 RMA 80. Integr. först. 2x30 W 8 ohm. RMT 80. FMIMV-tuner med LED-visning. RMD 80. Kassettdeck för alla band kvaliter.

....

!!!!!!!!::~~ .~-·~~:: ' __________________________T_o_rS_d_ag_e_n_d_e_n_5__no_v_e_m_b_er__________________________________________~

Lokalen ze Småbönders lullsmockad vid 50-års

•

glädje, och ville med eu gemen samt namn kalla dessa för frisk vård . Efter pausen blev det musik av byns unga förmågor , Ludicrous , som spelade några av sina egna lå tar. Någon av festdeltagarna klaga de över den höga vol)'men , men so logitarristen förklarade helt lugnande : - Hä e bara två beta kvaar .

jubIleet

• Onni VlilimiJki höll festtalet

SmJbönders.

D HISTORIK

På jubileum likt detta hör na turligtvis en kort histori k om före ningen , som på ett humoristiskt sätt hölls av Heimer Furu . Heimer berättade vad han egentligen skri vit om och på vilket vis han fått fram all fakta i den 36-sidiga histo riken. Historiken om Småbönders uf är ett fint verk som får den mest ove tande att förstå hur det var förr i ti den . Sång och ordet fritt för allmän heten samt uppvaktning av Små bönders uf:s första ordförande Mauritz Storbacka hörde till nästa programpunkt . Klas och Magnus Storbacka uppvaktades med blom mor för troget ledarskap i talkoar betet. Småbönders uf uppvaktades av kommunen, sOU, FSU samt av grannförerungarna . Efter programmet blev det Hus bandet som fick ställa upp för den dansanta publiken . Kan också nämnas att Yleisradio bandade hela jubileet som grund för ett språkprogram som sänds om

Aterinvigningen i den nyrenovera de uf-Iokalen i Småbönders inled des med spelmansmusik i en full smockad uf-lokal. Efter Småbönders spelmanslags inledning höll Småbönders uf:s ordförande Boy Wistbacka ett hälsningstal : - Det är talko och byagemen skapen som skapat detta hus till vad det är i kväll. - Jag hoppas att föreningen kan upprätta den rätta vi-andan med den fortsaua verksamheten. Ordförande Wistbacka läste också upp den dikt som upplästs i samband med föreningshusets in vigning för 50 år sedan.

krönika. Han påpekade i sin tal : - Ungdomen är sig lik som för 50 år sedan . Granvik framförde också syn punkter om föreningslivet. Rurik Storbacka tillsammans med skolbarn underhöll med någ ra sånger både på svenska och fins ka, något som drog häftiga applå der. FeSttalet hölls aven f.d . Små böndesbo, Onni Välimäki. - Det är med stor glädje att som en hembygdens son emottaga en inbj udan till er fest. Onni fortsatte att berätta om syftet med au bilda uf-föreningar i början på seklet.

DFESTKRÖNIKA Efter hälsningstalet trädde f.d. fö reningsordföranden Ragn~r Gran vik fram för att hålla en !Iten fest-

Han talade också varmt om au ungefär etr år. BILD OCH TEXT: idrotten och ungdomsverksamhe GREGER BYSKATA ten bör gå hand i hand mot livs

D FRISKVÅRD

MATEN ÄR VART VARUMÄRKE

ALLA DAGAR: Dagens rätt 13050inkl. smör, bröd, mjölk ca.,:e - ReSt:OCJROn9 vard . 08.00-21.00

lö, sö 10.00-21.00

canfz

• Beslutsfattare av olika valörer hade blinkat sig j panelen.

66200 KORSNÄS T961-641152 • Pörtom UF och ungdoms nämnden i Närpes ställde till med ungdomspolitisk debatt för att ge ungdomen i byn en chans att ställa politi,"erna mot väggen .

Trots lamt intresse för paneldebatt:

,'Sådana här

tillställningar

behövs"

• Väljarna ska ha möjlighet att känna politikerna på pulsen även om det inte är valtider! ElI femlO OI al bes lulsfan ar, av olika va lö rer lOg pl als i disku ssionspanel, n . SlörSIa delen män oc h , ndasl ((e kvin no r. Där San represem amer för kom munSlv r('s,-n. fullmäklige or h olika nämnder , sa mtliga Pö rlOmbor.

BEHOV FINNS

Prisma köksinredningen är en tidlös lösning

både tör gamla och nya kök.

OBS! Vi säljer nu garderober till specialpris .

Utställning och försäljning hos

lffJ

wljJ -inredningar 68930 Purmo, tel. 72045

Marknadsföring

Anderssen & HäggbIom Storg. 16, III vån. Jakobstad tel. 12995

I sill ö ppning,a nförand, konslalc radc d iskuss ions!t'uare Li sb('lh Sax ba g al·1 del var glt:sl blanu publ ik,n , dCI var ('n !ä ll räk nau skara s"m hill al Iilllo kakn fö r all 1() lja m('d dchall en. - Orsa kern a lill varfö r ,k ba llillUI In in", lockal cn st ö rr,· publik ka n hl.a. vara ;I II dC I hi r är nånl ing nVI I_ td k är illl r vana meu s:iuana h,i r ;lkl ivi IClcr . saue Lisbclh Saxbng . - Änd å ((or j;lg al l vi bc hövn urd Il;( såcb na här lill f;ilk n . Drl är vikli gl all ,'älja rr "dl bnlUlsf;l lla rc' träffas . LIV i luc bn hl .. v dn nog alll vau kvä llcn led . Dis ku sslon(' n llackaue li le'

fr ån orh li ll oc h fram oc h lillbaka men sa skall dC'1 väl också va ra. deballcn ha lk ju i111 C' avgränsa iiii i någO I de iom ride av kom munalpolilikt:1l ulan en allmänd eba ll fö rdes som kom all inne fa ll a de !lesIa se klO r,r inom kom mu na lpolilik ('n , bos tad s-o arbe lS-. bygg nads- oc h fril idsfrågor lOgs upp lill d is· ku s~ i l) n . Publiken delt og slundla ls räl! li vlig l i uiskus·ionen. frågor släll ues och p:. ne'kn svarade

Så Illvr kc t kon kCC'1 i fro m aV beslu l oc h to rsl;g lill :lIg ärde r gjordes inl e p:. dl' b" (len I11 l- n diskuss ion('C föru('s och del var JU

P U S I( JVl.

Li sbelh Saxberg avslul ade k vä lJe ~ ge nom all lark a all a som mÖ11 I·Op lill diskussionen . t sy nn erhel rikl ade hon ell lac k lill PöCl om UF för all döm SIä III opp oc h sa marbelal meu IIng doms nämnd en kri ng denna d,h all . - Del är pos ilivl all ungdo msföre ninga r oru nar lill fä ll,n av dCI här sla

ge!. u ngd o m sfö reni ng arn a ha r l1l :1 nga med km l11a r oc h uärför bö r vi orb:i kUlln" ska pa opin ion i angl'läg lu frågu r. im" min S! i kom mun alpo liliska fdgor . I frågo r , om d irekl be'rö r in vil nama i bvn !), h deras li vsvi ll k,>r .

HA NS HORTA:-.lS

----------öp 13

1_______________________________________T_o_rs_d_ag_e_n_d_e_n_s_n_ov _ _em __ b_er______________

~__________ ~!!!:==~~t~~ ~' ~~ : ~~ " 7~~~ '

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

på Sniff'n' the Tears konsert i U m e å : - - - - - - - - .

D Du som såg på Måndagsbörsen för några veckor sedan såg ett band som hette Sniff'n' the Tears. D Tyckte du att de var bra? I så fall borde du genast ha tagit färjan över till Umeå ty där uppträdde de samma vecka. D Svårare hade det förstås varit att få tag i biljetter ty Sniffn' the Tears uppträdde för en fullsatt sal - 800- 1 000 personer. Shiffn' the Tears har i sin nuvar ande uppsättning funnits i knappt ett ir, men den första skivan med gruppen kom ut redan -78, Fdn den tiden iterstår endast singaren Paul Roberts som fortfarande kan räknas som gruppens ledargestalt. Han inte bara gör alla litar utan Stir även för de vackra och fantasi eggande skivomslagen ,

D Suggestivt Konserten som skulle börja 21.00 inleddes 20 minuter försenad med den suggestiva "Steal my Heart" från nyaste skivan "Love Action" , Publiken kom genast i stäm mng, Ljudet var perfekt , åtminstone längst fram där vi satt , Senare för fdgningar visade att detsamma gällde för resten av lokalen, Oacceptabelt högt spelade de inte heller, det var bara längst fram som volymen ibland gjorde sig pi trängande , Under den en och en halv tim me långa konsenen hann de dra igenom sidär en 15-20 litar. De flesta var från den nya .skivan men ocksi ett par gamla samt några som tillsvidare inte finns doku menterade i vinyl slank med,

D Entusiasm Ett par som speciellt etsade in sig .i minnet var ''Rodeo Dn've " och "Sing" till vilken man försökte H publiken att dansa med, Det blyga nordiska lynnet samt det faktum att det var fullpackat med stolar ända fram till scen hindrade dock alla u tom ett tiotal entusiaster längst fram från att hörsamma gruppens begäran , Först di gruppen lämnat scenen efter sista liten blev det fart pi pu bliken, Ett frenetiskt applider ande ledde till att gru ppen kom in ' och gjorde nigra extranummer. Nu stod ju publiken itminstone upp och gungade med till den medryckande musiken, Speciellt fråna "Dn'ver', Seat" fick pu bliken att släppa loss en del.

D Aggresiva Det man kanske främst minns från konserten var den exakta aggres siva rytmen som trummisen Hod Cane och framför allt gitarristen, Les Davidson stod för. Mike Tay lors syntheziser utsmyckade musi ken på ett behagligt sätt som delvis

maskerade de ibland ganska lik

artade lharna och basisten Nick

Souths icke helt nyktra uppenbar

else hindrade inte att han visade

sig vara rätt skicklig,

Ibland undrar man om Shiffn'

the Tears skulle lita som ett

dussin band utan singaren Paul Roberts karakteristiska röst? Hur som helst blev man ändi

aldrig less, Musiken innehöll

någonting som gjorde att intresset

hölls uppe ,

D Lyckat I det hela var det en lyckad kon sert . En del av litarna var ju som sagt litet lika varandra men en stor spelskicklighet fick fram nyanserna i de flesta. Hurudan musik spelar Shiffn' the Tears nu di kanske du undrar. Den är rärt svir att kategorisera . Någonting mellan pop och hird rock med ett sound som t.o.m. platsar i Eldorado.

Uter det som något för dig? Publiken var nöi~ i alla fall. Ef ter konserten fick ÖP:s Umdteam en halvtimmes pratstund med Sniff'n' the Tears och här kommer en kort sammanställning aven del som sades under denna .

• Hur tyckte m' det gick att spela I kvöll? - Rätt bra gick det nog ändP Vi hade tänkt ta det Iugnt i går efter konserten pi Måndagsbörsen, men si gick det nu inte vilket gjorde att vi var rätt trötta i kväll.

• Vad tyckte ni om publiken?

• I Sniff'n ' the T.

ne, trummor . ears Spelar Paul R

, MIke Taylor, keYboa~;;~:hak'!stisk gitarr och sån . SlIng, Les D, II. g, NIck South b aVI son, gitarr och . ' as, jamie LaSlIng.

• Var spelar ni mer under den·hör tumen? -

Först skall vi ge sådär en 4- 5 konserter till här i Sverige och efter det blir det kontinenten,

t,ex. rätt ofta på konserter hemma i London .

D Målare

.".

Efter intervjun med gruppen • Vad lyssnade ni på för något un frågade vi Paul Robens en del om der bussresan hit upp till Umeå?

hans målande. Det visade sig att han målat kontinuerligt efter att ha gått ut konstskolan och att hans tavlor hängt på utställningar både i Europa och USA. På frågan om han ansåg sig mer som rocksångare än som konstnär • Vad är det som ör böst med tur hade han svårt au bescämma sig. neer? - Lika mycket. Dec är i alla fall - De t bästa är väl att man ser skönt att åka UL och turnera ibland nya platser och nya miljöer. eftersom målandet isolerar en • Hurudan kritik får era skivor i ganska mycket, tyckte han. engelska tidningar? ÖP:s team begav sig hemåt i - Inte speciellt bra faktiskt. • Har ni några planer på att kom natten rätt nöjt med .vad det sett ma till Finland? De skriver mest om grupper som och hört. Samma vecka skulle än USA och Canada ända fram till - Inte under den här turnen i al försöker dra uppmärksamhet till nu Sky High (Göteborg) och Rolf jul. sig . Vi kon(emrarar oss på musi la fall, Vi har hört taJas om att ni Wikströms Hjärtslag uppträda, • Vad brukar ni själva lyssna på ken . brukar ha en del uromhusfestivaler Jazzfestivalen inte att förglömma. för musik, vilka musikaliska före där under sommaren, så nästa och Dave Edmunds, bilder har ni? sommar är det inte omöjligt att vi • Någon ny skiva på gång? Musiklivet i Umeå börjar visst - Några speciella musikaliska kommer dit. Det beror också på - Till våren tänkte vi spela in arta sig. Vi får kanske anledninga förebilder har vi väl inre men vi går vår promotor om vi kommer. en ny LP, att återkomma, - Vi tyckte den var mycket trev lig och tacksam att spela för. Litet vildare skulle den ju gärna ha fått vara. Det var synd att arrangörerna hade radat fram stolar ända till sce nen, Folk kunde ju inte dansa då. - Vakterna som stod framför sce nen gillade vi heller inte. De hind rade ju folk som ville komma ända fram fdn att göra det. - Inte alls som vi vilJe ha det.

- Det brukar nästan vara slagsmäl inom gruppen om vad vi skall lyssna på, men under resan hit upp var det väl mest Steely Dan och litet jazzrock .

!!!!!!!!~::~::~::

____________________________r~o~r~Sd_a~g~e_n_d_e_n_5

__ no_v_e_m_ber__________________________________________ __ 1

Hänt sen sist

• • • och en titt framåt • • •

Forsman omvald i Purmo uf

120 000

gick för fred

O Purmo ungdomsförening kunde vid siu årsmöte glädja sig åt aU intresset för föreningslivet åter tycks vara på kommande.

I SAMBAND med FN:s nedrustningsvecka ordna des det runt om i Finland olika aktiviteter för freden. Sammanlagt dehog 120 000 personer. I Kacleby möue ca 3 000 personer upp för au marschera under mouot "Käcnvapenfriu Norden". Efteråt ordnades det festlig heter i Kacleby-gården. Men hur många av de marsche· rande har tänkr på saken ända till bOllen. Vi är livrädda där för att kärnvapen är något nYll och farligt. Men är vi å andra sidan villi ga all offra det välstånd vi har nu) Så länge vi får silla i bekvä ma stolar och planera är vi St ronga till max; men om vi hamnade på bar backe tror jag all vi skulle välja välståndet. Vi har kommit in i en cirkel som inte går all rubba, och är vi sist och slutligen villiga all försöka? TEXT: BOEL WIIK FOTO: Studio Robens

' jO

I VASA samlade freds marschen 2 500 personer. Det här var långt mera än vad nå gon vågats hoppas på. Det var en glad och upprymd folkmas sa so m drog fram längs stadens gator. freden är en glad sak r Banderoller och färggranna flaggor höjdes mot höstmörk ret. · Eli fackeltåg gick i täten och visade vägen. Sång och muntra slagord hördes lång väg . I tåget återfanns gammal som ung. pensionärer och barnvagnar om var annat. De t var meningen all der skulle bli e'n liten fest med tal oc h sång inne i stadshuset. där av blev nu intet , in i stadshuser

14i I

D Till årsmötet hade eu tjugotal föreningsmedlemmar möu upp_ D Ordförande Stig-Göran Forsman påpekade au ut vecklingen leu till au medlemmarna redan från unga ål sluter upp och aktivt tar del iföreningslivet.

skulle bara en liten del av de marscherande ha fåll plats. I stället blev det nu en Ijten improviserad fest utanför stads husets trappa , från stadshusets balkong hölls tal av bl.a. Wasa Teaters chef Kristin Olsoni och folket ropade : - för freden, för freden ..

"Vi måste

skapa opinion' , Det var inte bara VaSll-bor som marscherade, från den omkringliggande landsbyg den åRte många in till stan för att delta i marschen. 24 Nörpesbor kom med egen buss, och så hlir svarade några av bussreseniirema på frågan varför de deltar i fredsmarschen:

O Gunnar Högnäs: Frågan om krig - fred är den allra viktigast( fr åg a som mänskligheten ställs inför . Gc nom all jag deltar i den här fredsmarschen så säger jag nej

till kriget och ja till livet och freden . - Och man förlorar ju ing. enting på all marschera . men det är klart all många förhåller sig skeptiska till fredsmarscher och fredsmanifestationer. - Men jämför med Amnes tys brevskrivande , det finns fle ra bevis som talar för all de Jell till resultat. Många politiska fångar har frisläppts JUSt mot bakgrund av de många brev med vädjanden som tusentals amnestymedlemmar skrivit till statschefer runt om i världen med vädjanden om att vissa namngivna fångar skaH friges . - Samma är det nu med den här fredsmarschen , i kväll marscheras det på ell femtiotal olika orter i vårt land - viss. kommer det att synas . Det är viktigt all vi är många, - folk ska ime behöva gå omkring och tro all det är sam· ma lilla elit av radikala typer som springer omkring överallt och demonstrerar.

O Anne-Maj Jerkko: - Genom all delta i marschen så gör man nånting 'konkret . folk bara klagar och suckar när man talar om kapprustningen och det ständiga bombhot som världsfreden ställs inför men

ingen gör nånting . - Man hoppas att allt fler inser på vilken skör lina världs freden vilar och all allt fler tar ställning för fredsarbetet. - Det är egentligen för bar nens skull jag marscherar, vad är det för en värld som vi över låter åt våra barn? - Det gäller nu all få en så stor fredsopinion som möjligt, vi kan nog uppnå resultat. bara vi blir tillräckligt många.

O Helena Böling: - Jag är medlem av fredsföre ningen i Närpes och så var jag med på fredsfesten som vi ord nade i Närpes för ell tag sedan . Där fick jag höra om all det skulle ordnas buss till marschen och jag beslöt genast all hänga med . - Och det har ju varit aktu ellt med fredsmarscher runtom i Europa på sistone och jag vill också göra en insats för freden. - Knappast leder marschen till något så där alldeles direkt. Men , det viktiga är ju att vi syns . folk märker att det håller på att hända någonting. - Jag tycker att det är vik tigt att man tar barnen med på en sån här sak. frcdsfoman ska komma in i bilden medan bar nen är små.

D ETT LEK- D 14-15

D FSU firar som känt 75-årsjubileum i samband med årets höst möte . Du som vill vara med, ska gärna vara SÖU -dele.gat vid mötet samtidigt, och da bör du anmäla dej till SOU kansliet så fort som möjligt. Helst före den 13 november. Höstmötet och jubileet går av stapeln den 21 22 no vember i Helsingfors. Gemensam transp ort ordnas för SÖU-folket. SÖU har räll att skicka 24 delegater till mötet. Dess ut om får föreningen skicka observatörer. Själva höst mötet äger rum i Gamla studenthuset lY.! lör dagen . På kvällen har man jubileumssupe på Hanahol men. På söndagen har man stor 75 -årsfest pa Sv~nska Tea tern . I festprogrdmmet ingar bland annat iisterbollniska inslag i form av Esse juniorspelmän , festdikt a" och Illed Trygve Erikson samt " vits~ri " med (antagligen) Håkan Granlund .

häfte har Nylands svenska barn och tonårsförbund gell ul. Häftet är sammansliillt a v Pirjo Kivirauma medan Susan ne Åberg har gjort illustration erna. Vi har bland annat för sökt tillvarata gamla folklekar som ibland presenterats i en någOt modernare fonn . Ut gångspunkten har vant all bara ta med lekar som vi vet all fungerar, eftersom vi själva va rit med om all leka dem, säger de. Häftet kan rekvireras för tian jämt från NSU:s kansli.

o ROD STEW ART förnekar sig inte, Lika säkert som aU julbock en (?) kommer på julafton dyker det upp en ny LP med Rod på höstkanten . ''Tonight l'm Yours" kommer någon gång i november och medan vi väntar kan singeln med samma namn avnjutas av den som så önskar. O ElVIS COSTELLO tycks ha svårt att finna stilen. Nya vågen och soul har han åtminstone prö-

november ordnar Sydi?sterbot tens Elevdistrikt (SOE) ell fredsseminarium i -Vasa. Plats för seminariet blir Vasa Öv ningsskolas högstadium. För dem som behöver in kvartering ordnas della på sko lan. ~ kursprogrammet står tler~ inledningar men m)'cket av tid~n kommer all ges åt grupparbeten. Det är mening en all kursdeltagarna själva skall få diskutera och deballera fredsfrågaq . Vill du veta mera om kurs programmet så kan du kontak ta Nina Granholm tel. 961 651 341 eller Teresa Nonnen tel. 961-113 237.

vat på tidigare . Nya "Almost Blue" består a v country. Det skall bli intressant au se om kritikerna fonsäuer att svälja allt han kommer med, Singeln. ,'Good Year For The Roses" har bemötts med en viss skepsis, D HÅRT RISADE " Abacab " med Genesis behövde två \'eckor för au bli bästa säljare i England, De följs av tre plattor som också de fåu hårt på nöten aven näs-

- Ur verksamhetsberänl ""n för det gångna året framkom bl.a . pidroturneringen , vilken fören ingens första lag helt överraskande ' vann . Också föreningens fotbolls lag steg i år fram i rampljuset genom all för tredje gången och andra gången i följa ta hem segerin i II-ringens mixed fotbollsturnering . Jockekampanjen som pågick under hösten mOllogs med stor förtjusning och i mars blev det aktuellt med en fonsättning. Bingon , som på försök spe lats också under sommaren, har utfallit väl. Ett femtontal dan ser har anordnats . Verksamhetsplanen för kom mande år innehåller inget spe ciellt nYll . Nämnas kan julfes ten , fjällresan och skidstafet ten gubbar-ungkarlar. Till sommaren planerar föreningen

att anordna en " sommardag " för medlemmar. Bingo och danser kommer fOClsällningvis all ordnas. Under hösten har en ny vär mepanna installerats och köket har piffats upp med nya skåpdörrar , som skänkts av KH-inredningar. Purmogården står fonsätr ningsvis utan vaktmästare och städas och sköts därför på tal ko. Till ordförande för det nya verksamhetsåret omvaldes Stig-Göran Forsman . Till vice ordförande valdes Ingrid Lilje dahl, ny sekreterare blev Helen Krohn och vicesekreterare Cari na Nyman . Till kassör valdes Kaj With och vicekassör Roland ~ten. Ovriga styrelsemedlem mar: Benny Östman, Christer Käcko och Kenneth Lindqvist. Suppkanter blev Lise-Loll Enell och Kaj Smeds.

Harry Lervik Trettiotalet ordförande re~yskri vare i Overmalax! · i Solf uf Solf uf:s årsmöte valde Harry Lervik till ny ordförande, kas sör blev Monika Smeds och öv riga styrelsemedlemmar: Nils Martin , Lars-Ole Lindroos , Ma ria Råholm , Lis-Maj Heinonen, fjalar Norrgård, Susan Klemets och Ann -Sofi Rosendahl . Suppleanter: Margaretha Hel gas och Mikael Smedman . Årsmötet beslöt all styre ben dettaår skall arbeta med en parkeringsplan som mål. Efter som föreningen saknar parke ringsplan kan man ej heller vänta sig all uppslutningen till danser och fester blir så stor, ef tersom folk inte vill parkera bi len längs vägen . Dessutom skall mindre repa rationer av föreningshuset ut föras. förutom della kommer föreningen all ordna • ungdoms- och gammaldan ser enligt festfördelningen • tonårsträffar • barnfest • teater- kabare • danskurser m .m .

Dl.ID .

tan enig kritikerstab: "Dead Ringer" med Meatloa!, ,'Tattoo You" med Rolling StotJes och , 'Rage In Eden" med UltravQX, Värt au notera på Englands LP-lista är au Meadoars förra plaua, ' 'Bat O-ut OfHell" nu le gat över två månader på listan lägg dessutom till de ca 2,5 åren som den varit med tidigare! D MADNESS har också en jul-

Övermalax uf fortsäller all sat sa på revy efter fjolårssuccen. Entusiasmen hänger i för inte mindre än ell trelliotal skrivare har ställt upp vid de forsta träf farna. Det har väl mest varit bara diskussioner än så länge, berät tar Anna-Lisa Svenns som skö ter det praktiska i revyprojek tet. Troligen får väl en mindre skrivargrupp ta över när de slutgiltiga texterna s.ka utfor mas. I gruppen i Overmalax finns vissa "centralfigurer " som Anna-Lisa räknar med, K D Långbacka, Leif Sjöström och Janne Sjöström bland and ra. Sture Ekholm vid Wasa Tea ter ska också vara med. Utom regijobbet bistår han saket ock så en del med text bearbetning en . Man samlas på söndagarna varje vecka. folk i alla ål drar är med . Medelaldern är kanske 25

ar. StuTe kommer all jobba 30 timmar med lön från med bor garinstitutet. Resten står före ningen for.

klappsskiva ute. ' '7" är namnet på deras Hedje LP.

KING CRJMSON har åter uppståu , Den splittrades 1975 men nu har Robert Fripp och Bill Bruford återupplivat gruppen, även om de tänkte kalla den nya uppsäuningen för Discipline . Massmedia ville annat och kal lade dem för nya King Crimson och så blev det.

--....

~____________________________~______T_o_rS_d_ag_en__de_n_5_n_o_ve_m_~__r ______________________ ~ ~

öSTEI:aZf:rNISKA POSTEN

BILAFFÄRER

ARTISTER

VASA Ny adress

VASA

Orkesterförmedling

A&M Vasa 961·113572

NÄRPES

Jakobstad

~ F.JÄLLVAGNEN ~ och FLIPPER

Inhemska o. internationella artister VASA PRODUKTION

961·119920

VÖRÅ

. Förmånligt mö~lhus

VASA, NÄRPES

RESTAURANGER

TJOCK

VÖRÅ Den ledan~~ restaurangen i norra Osterbotten

Tjöck bilservice Serv.station - Bar Bil el. avdelning

TASSEN

Tel. 962.23586

_.Tel. 961·118344,962·42321

HÅRVÅRD

66600 Vörå tel. 961-56 379

8A.HOLM:~

oyhaldinab

NÄRPES

MÖBELAFFÄR

och TAPETSERING

Tel. 961·221 1)5

I@~Iltl!~B

Tel. 962-42 445

MOTORCYKLAR

NÄRPES Den ledande restaurangen i Sy dösterbotten

JAKOBSTAD PHILIPS • PIONEF.R GUSTAFSSON AB

Gästgivars Tel . 962-41421

elhuset med service

TEl. l)67-10 ')44

•

Närpes Philips återförsäljare

JANNES VIDEO-TV KB

Tel. 962-41480

VASA musikbranschens specialaffär

.IIII'~.III.

PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN

NÖJESSTÄLLEN ORAVAIS Moderna ARVASGARDEN tel. 961-53 142. Oravais uf

Mötesarrangörer Välj: PURMOGÄRDEN som mötesplats PURMO UF

IYIÖIELfidR . tel. 962-42 130

Tel. 961-56 150

Radio & TV firmor

STIGS MÖB&L.

.SOLIFER husvagnar VASA,NÄRPES Nya Volvo och bytesbilar

INGVES ·BUSSAR

INGVES RESOR

MÖBLER

CARAVAN SHOP Bennäs tel. 967·77 373

SERVICEST ATIO NER '

RESEBYRÅER

H l 'S\' AG:\ AI{

VÖRÄ Dam- och herrfrisering

SALONG HEIDI

tel. 56 760 el. 56 742

HY HAIINASrO

.,...----. .MP ~

)

. .. ~

Teuvatel. 962·71 290 t 11«( fl

u.,.

BLOMMOR VÖRÅ Blommor & . Gåvoshop BLOMSTERTJÄNST Vörå tel . 961-56 460

MC specialisten

Ball•• Ralal' Terjärv tel. 968-75 168

VASA

KRISTINESTA D Kristillestads Akvarieaffär

ELECTRO-CAR

Östra LJnggatan 7

Olympiagatan Vasa

tel. 962-12504

Honda motorcyklar, service och delar.

tel. 961-120793

65100 VAASA - VASA 10 11' 110 169

Österbottniska Posten Österbottnisk ungdomstidning

jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Tidningen utkommer varje torsdag

Redaktör och

ansvarig utgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion jakobsgatan 13.

jakobstad, tel. 967-13 555

Postadress PB 27.

6860 l jakobstad

Redaktör i Va5a S-E. Glader,

Handelsesplanaden 10 D,

tel. 961-113 522

Redaktör i Sydösterbotten

Berte! Nygård,

Box 21, 66100 Malax ,

tel . 961-651514

REDAKTlONSRÅDET

Närpes

Skivor och

orkesterutrustning .

Musikaffär

BIG1&VESA Närpes tel. 962-42 064

SKIDSTUGOR Ylläsjärvi

Pedesi-Pörtti

Boka skidresan i tid

OBS! Ny skidlift

'11- UNGDOMSRINGEN

tel. 967/69762 efter kl. 16 .00 '

Bästa sättet att nti

den öste'r bottniska

unlgdomen är. en

ANNONSIOP

Alf Snellman, ordförande,

Susanne lillkull , Karin Blomqvist,

Brita Svedlund , Ralf Skåtar och

La5se Eriksson .

PRENUMERATlONSPRIS 1981 Helt år .... ............. .. ... ...... 40 , Halvt ir ........ .. ....... . .... .. ... 25 . Skandinavien .. .. .. ........ .. .... 50, lösnummer ............... ....... 1.-.

ANNONSMOIT AGNING

SÖU:s kansli . Va5a

tel. 961-113 572 och 115 372

ÖP:s ANNONSTJÄNST

Raymond Wesander

Marketing

jakobsgatan 13 . jakobstad,

tel. 967-11 827

Annonser bör inlämnas senast mindag kl. 16

KASSA OCH BOKFÖRING jakobsgatan 13. jakobstad . tel. 967-13 555

ANNONS PRIS I texten .. ...... .. .................. 2.90 Efter texten........ ....... .... . 2,90 · Bestämd plats -.20 per mm

g r

FÄRGANNONSER

11 11

g a r

~~----~--------~

Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg. förenings spalten per rad 1,-. Österbottniska Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inringts eller som på grund av postförsening inte införts i begärt nummer.

it::~::

_____________________________

r_o_rS_d~ag~e_n_d_e_n_ _ 5_n_o_ve_m __ b_er_ _________________________________________1

"rymdstationen'

FART! ..

D Bästa Berte!! Din hypotes om resehattens an vändning måste förkastas. Tja , man vet ju förstås inte vad som hänt bak bussätena i Fin lands djupa skogar - men I alla fall. Du har synbarligen ALDRIG lidit av solsting eller migrän för orsakad av ett ihållande solgass genom bussfönstret. Föreställ dig hur glad den människan blir som, suttit två el ler flera timmar i en skumpande postbuss i solgasset, och kommer

NEHEJ . Kanske inte lika elegant som sagans Fågel Felix svingar sig mot skyn . Kanske mera som en sjöfågel. Fötterna springer och lämnar ringar på vattenytan . Vingarna jobbar på. Men med träget arbete lyf ter också sjöfågeln, i sinom tid. Den här beskrivningen kan passa också på Finlands Svenska Ungdomsförbund (FSU) . Det är ett jobbigt skede innan också den sjöfågeln övergått från sim mandet till att bli en medlem av den flygande sjöfågelfloc ken . sätta Varför då slösa tid

in på Matkahuolto och seer Aah en Resehatt! !! Kosta vad den kosta vill men ett bot och skydd mot huvudvärk får se ut hur som htlst! Oberoen de av om det står Haldin&Rose. Wester LIne, Folkline eller Viking line på den. Men - ve och fasa varför bär människor dessa hattar då det regnar. - Oja! för frisyrensskull för stås! Så att inte håret ska bli för rent! - Själv har aldrig blivit tjusad av resehatt. Jag väljer

iväg? Är det inte nödvändigt med en överenergisk centralor ganisation?

Det behöver inte enba rt vara en bevakning av uf-rörelsens egna intressen . Kraven på rätt visa, jämlikhet inför lagen och en klokare satsning av ,begrän sade resurser är hörnstenar i ett land vi vill göra bättre. Vår rö relse har också en 'etisk uppgift. Ett fungerande FSU - och det har landskapsförbunden den senaste tiden varit beredda att verka för - är till nytta för uf-rörelsen. När informationen löper, servicen förbättras, en genomtänkt skolning kan er bjudas och olika verksamhets grenar stödas är det uf-rörel

D MÅLET ÄR att göra FSU till en nyttig del av uf-rörelse. För det behövs ännu kraftansträn ningar. Många frågor i vårt land avgörs centralt , av minist rar, ungdomsrådet, regerin gen, t.o .m . när det gäller de enskilda kommunernas möjlig heter att stöda verksamheten. En överdriven partipolitise ring har på en del håll lett till orättvisor, maktmissbruk och resursslöseri.

buss-säte "på skuggsidan" och då jag inte är på resande ben täc ker jag kroppen med en fyrkantig tygbil. Inte en potta.

Brevs/ag: (alltså bre\' till Slagrutan)

Hälsningar från Sussi PS: God fortsättning i höstrus ket. fag vi/I inte ha någon hatt!

Hypotesen

är för

Svar:

Eftersom detta är det enda bi drllget som har influtit i min lä sarstormstävlin8 om resehat ten, så får jag härmed förklara

kastad!

sen, landskapsförbunden och de lokala föreningarna som gagnas. Träffar och lärdomar över landskapsgränserna kan vidga vyerna och ge nytt innehåU i ar betet i de lokala föreningarna.

D ÄNNU SYNS inte så myc~ ket av de här effekterna udt, men jag är övertygad om att det håller på att bli bättre. "Rymdstationen" FSU håller på att bli en del av uf-rörelsen, en nyttig del. Bäst sker det med uf-aktivi teterna, er h och dåd.

det både som rätt lösning och vinnare i lottdragningen. Solsting och migrän brukar inte besvära mej i heta som· marbussar, men svett! Och där ' hjälper inga resehattar, om man inte sätter blöja i dem för stås. Frisyr har jag ingen, så regn vädret är inte hel/er några problem. . Tack för Indraget och gratu lerar till att du inte vi/I ha nå got pris! BERrEL N.

Bilagan Bilagan

D SÅ VITT jag kan förstå är finlandssvenskheten väldigt inne i Helsingfors just nu . I radion har de finlandssvenska nyheterna haft ett tillfälligt försök med finlandssvenska nyheter, och det är naturligtvis behjärtansvärt. Finlandssvenska Rapport hette fOrsöket.

En annan patriotisk insats där söder över är den

här herr gårds bilagan som stoppas in i rikssvenska veckotidningar en gång i månaden. Bilagan herer bilagan.

Nu blir man ju som österbottning svårt avundsjuk

på all den där fosterländskheten. Så också i Sid järv

landskommun, där man faktiskt har haft allvarliga

planer på en egen bilaga att stoppa in nånstans. Bi I lagan hade man tänkt kalla bilagan. D MEN NU ser det ut som projektet skulle slå sej till en pjuuck. Det finns inget att skriva om .

- Vi hittar inga herrgårdar, säjer hemmansägare Alarik Allfolk (7 ha) , som är redaktionsrådets ordfö rande. - Nej, det ser illa ut, menar fOretagare Runar Berglid (3,8/hona 1981) . Vi har iu ~ården efter Mat

tas-Johan (12 ha) som for till Sverige, men inte hör man där några historiens vingslag . - Och så hade den fan ingen gästbok, säjer Ala rik. Ingen som helst bok där republikens alla presi

denter, Marcus Wallenberg och prins Folke Berna

dotte skulle ha skrivit sina namn . - Det är inget idylliskt heller, säger Runar. Han

for ju mitt i vintern innan han köra ut något, så det ser för jävligt ut bakom föusi.

O - OCH SÅ ÄR det ju tomt i huset, tilläger Ala

rik. Visserligen kunde man klä ut Lindströms-flickan till friherrinna och placera henne i gungstolen vid spisen. Där brukar de ha en sån fin plastmatta som skulle göra sej bra i färg. - Ja, säjer Runar, hon skulle platsa rätt bra, för hon är ju fil stud och brukar sjunga "Strangers in

the night" på medlemsjulfesten. Men det är nog än då att luras för mycket. - Ja, ja, suckar Alarik, det blir nog ingen bilaga av Bilagan. Jag försökte mundtra upp dem och försiktigt på peka att de nog ser lite för ensidigt på frågan. Det finns ju faktiskt andra saker att skriva om i Sidjärv . Inte behöver det handla om herrgårdar. Det bevisar ju bilagan i Helsingfors, där man brukar ha alla möj liga människor som har utmärkt sej på något sätt .

I senaSte nummer fanns det ju till exempel en su

BERTEL

NYGÅRD

verän grej om Sirkka, "flickan vi i höst saknat här i Finland". " Den välkända sportiga flickan som man ofta sett där våra finlandssvenska ungdomar seglat, - surfat eller annars haft det trevligt ihop, har no flyt tat över till Stockholm, till sin fästman . . . "

O - ALLA vÅRA sportiga flickor har flyttat över, biter Runar av. Inte kan man skriva om sånt som alla gör! - Men , försöker jag, ni har kanske nån som fått medalj eller så?

- Det finns inga original i vår by, påpekar A1arik med skärpa. Vi har inte en enda .~om har fått medalj och kan säja "Si, den e ' av riktigt silver".

- Nej, förtydligar Runar, de enda utmärkelser vi får är när Finland fyller jämna år och de skickar ut nån lättmetall med posten.

- Men försöker jag än en gång, Lindströms-flic kan då? Fick inte hon medalj när hon blev student? - Häh! förklarar Runar. I brons och med nåt konstigt adelsnamn på. Inte gick den aU sälja när hon skulle ha ihop till hyran i studentbyn!

- Och, tilläger Alarik, inte kan hela Bilagan handla om Lindströms-flickan. Först ska vi klä ut henne till friherrinna, och sen ska hon vara byorigi nal! Folk kommer att se det är samma kärring

D DET ÄR NÄSTAN så jag börjar instämma med gubbarna. Att göra en bilaga som Bilagan är svårt. Det måste ligga enorma arbetsinsatser bakom alla de exklusiva intervjuerna i Helsingforsbilagan.

Men jag vill inte göra gubbarna nedslagna, såg jag går på.

- Ni har väl nån som är konstnärligt begåvad i byn?

Vi har ju haft institutskurs förstås, säjer Alarik. Så stugorna är nog fulla med von Wrights tjädertuppar och den där fiskaren med dotter som kämpar i stor men. Men inte tror jag . .. D TEATERKONSTEN då?

D Vi har haft en kurs där också, säjer Runar. Och sen har vi förstås Antas-Lena som gjorde Vindögde Per i Sidjärv uf:s bejublade uppsättning 1947. Men jag tvivlar på att buskisen går hem i huvudstaden. - Näää, förmodar Alarik . Vi har spelat revy ock så, men där är det bara sexvitsar och piss&dyng-hu mor. Jag är rädd att sånt kan förefalla lite opartiskt. - Det är nog stor skillnad på det finlandssvenska överjaget i Helsingfors och underlivet i Sid järv , me nar gubbarna .