Österbottniska Posten (ÖP) nr. 44 1982

HAR DANSEN EN FRAMTID? •

~

®~

Q)01](]GlOQ)1J1J~[)W

Q}~(j[)Q)Q0\1!E)[J)l)(j Pä,mbil.: John Ahläng

På ide-mötet kring ell österboll­ niskt temaår på dansplatsema (ons­ dagen den 27. 10) framkom många intressanta och tankeväckande syn­ punkter. Vad sägs I.ex. om Mårten Lövdahls inlägg ideballen?

Det har under en längre tid ta­ lats om publikbortfall på dans­ platserna som eU sorts kristill­ stånd, och jag tänker härmed anlägga några personliga syn­ punkter på utvecklingen.

Rent allmänt kan man kon­ statera aU konkurrensen om själarna på nöjesmarknaden är stenhård. Det råder helt enkelt ell överutbud på aktiviteter.

Dansarrangören bör veta all publiken väger danstillställ­ ningen mot sådana aktiviteter som t.ex. bio, restauranger, tv, bilar och båtar. I den konkurr­ ensen är det inte alltid säkert aU dansen drar det längsta strået.

Delvis råder också arrangör­ erna själva för utvecklingen, man har helt enkelt inte kunnat sköta återväxten, tillfredsställ­ ande via danskurser och dylikt.

Man har betett sig som en bon­ de som hela tiden hugger endast de stora träden i sin skog, utan att se till all nya plantor växer upp så all trädbeståndet hålls intakt.

Vi har nu en åldersgrupp

kussionen som fördes i BANG.

• Måste rock lukta dynga?

Rock är en urban företeelse.

Finland och inte minst de fin­ landssvenska områdena är landsbygd om inte rent av gles­ bygd.

Betyder' det att det saknas förutsättningar för finlands­ svensk rock?

Tjaa, knappast finns det någ­ ra större förutsättningar för att det skulle växa upp punkare till höger och vänster som rasar ut i samhällskritiska rock texter mot det etablerade samhäUet. Men rock är också annat än punk.

Och om rock måste lukta dynga så borde minkdyngan kunna vara en rätt stabil grund att stå p~.

Nu tycker jag att hela den här diskussionen är förlegad. Åt­ minstone i Österbotten. Och

glädjande nog har vi en vapen­ dragare för den finlandssvens­ ka rocken som insett aU det idag finns finlandssvensk rock i Österbotten - nämligen Trista kråkan.

Förmodligen är det också i Österbotten som uppföljningen skall ske. Eftersom man i Ny­ land tydligen får skrämselhicka av tanken på finlandssvenskan som rockspråk.

• Nu behövs kanaler Det som behövs för aU i fort­ sättningen föra frågan vidare är skivor och kassetter samt radio­ och TV-program. De först­ nämnda behövs för att de sist­ nämnda kanalerna skall kunna utnyttjas.

Skivbolagen är inte intresse­ rade. Alltså behövs det nya al­ ternativ. På seminariet i våras menade Trygve Söderling att eU

ORSAKER TILL DANSKRISEN OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER mellan 15 och 25 år, varav kanske inte ens hälften be­ härskar de 3-4 vanligaste danserna. Den okunnigheten skapar en osäkerhet på dans­ govlet, som in sin tur skapar vantrivsel.

Resultatet är aU de äldre ung­ domarna över 18 år söker sig andra nöjen som de upplever som mera allraktiva, t.ex. res­ tauranger.

Då den äldre publiken som med sin större psykiska mog­ nad och lugna uppträdande gell en viss stadga åt tillställningen sökt sig bort, betyder det sam­ tidigt all den yngre publiken mister sina äldre kamrater, som de i många fall betraktar som idoler och förebilder.

Det betyder aU då publiken med det mesta danskunnandet fallit bort, behöver inte heller de yngre kunna dansa för all identifiera sig med sina idoler.

Dansen på en tillställning blir med andra ord en bisak, på dans far man mest för aU träffa folk, vilket inte i längden upp­ levs som tillräckligt aUraktivt av publiken. Som en bidragan-

de orsak till nedgången måste även de höga omkostanderna i samband med dans hållas.

Allt färre arrangörer har nu­ mera råd att arrangera dans vil­ ket resulterar i att det rekryter­ ingsområde där storarrangörer­ na samlar sin publik ifrån, hela tiden minskar.

En reflektion: 8 av 10 nybildade orkestrar spelar rock-inspirerad eller icke-dansvänlig m.usik. Kan man tänka sig att den musik­ stilen spelas av just sådana indi­ vider, som inte kunnat dansa, och som nu via musiken spelar ut sin uppdämnda aggression från parkeringsplatser och kalla bilar?

Utvecklingen på dansplats­ erna svänger inte över en nall utan det kan vara fråga om en 5-årsperiod innan publiksiff­ rorna utvisar en ny topp.

I dagens läge är det inte heller de små dansarrangörerna som talar om danskris, för dem var denhär diskussionen aktuell för 10-15 år sedan, utan nu gäller det närmast medelstora och större dansplatser som får kasta

Stig Björkas

SIKTS·

TORGET

Finlandssvensk rock behöver nya vitamininjektioner !

Ungdomsprogrammet BANG uppmärksammade i förra vec­ kan den finlandssvenska roc­ ken. Under det drygt halvtim­ meiånga programmet lyckades man flera gånger upprepa aU det inte flnns finlandssvensk rock.

Stöd för det fick man bl.a. genom aU gå ut på gatan och fråga efter Helsingforsungdo­ mens åsikter och kännedom om finlandssvensk rock. Och efter det "naturliga" rockspråket.

Kiki Flythström menade att vi finlandssvenskar finns i 'medel­ klassen och uppåt på den socia­ la stegen.

Ingrodda fördomar. Liksom det att finlandssvenskan som språk är tamt. Alltför tamt för rock! ?

Helt vinklat var programmet inte. Pratstunden med Trista Kråkan och Eki Häggman var ljuspunkter i den förlegade dis­

Ledarskri ben t

Vad skulle du ändra på om du blev vald till .president?

andelslag skulle vara en väg.

Säkert, men då behövs det en helt .~y organisationsapp.~rat.

I Osterbotten borde SOU va­ 1"lI;. en framkomlig väg. Med SOU-rockkasseUen har det första steget tagits nu. Hur skulle det vara med en fortsätt­ ning?

Intresse finns. Frågan är om SÖU har råd. Att ge ut rm­ landssvensk rock på skiva och kassett kommer inte att vara lukrativt. Inte på kort sikt och frågan om det är det på lång sikt. Men med tanke på den fin­ landssvenska ungdomskulturen vorde det värt att offra en liten slant på att profilera sig.

Efter "genombrott~~" under 1982 med rotrock, SOU-rock, Nylandiarock m.f1. behövs det vitamininjektioner. Det räcker inte med FSU:s samlingsskiva och SÖU-kassetten!

in handduken. De riktigt stora klarar sig ännu men hur länge?

Om vi vill vända utvecklin­ gen så måste vi börja bygga om från grunden på nyll.

Vi måste sköta om våra plan­ tor, nämligen tonåringarna, och ge dem effektiv dansunder­ visning inom ramen för varje enskild förenings tonårsverk­ samhet. Dansen måste helt en­ kelt fås tuff igen, ungdomarnas förebilder skall dansa.

Vad har nu ell österbottniskt temaår med dessa frågeställ­ ningar att skaffa?

Jo, låt temaåret bli utmärk­ ande för något typiskt öster­ bottniskt, nämligen småskalig­ heten.

Gör ekonomiska förutsäll­ ningar för mindre danstillställ­ ningar all existera. Därigenom får vi åter ut dansen närmare människorna och får på sikt större publik även till storfest­ platserna.

I ändan på resonemanget med mindre danstillställningar finns något som borde kallas den österbottniska mogendans­ en, nämligen små gemytliga till­ ställningar med publik mellan 15 och 60 år.

Mårten Lövdahl Västerhankmo

Benita Fagernäs 13 år Ja­

kobstad:

Jag skulle byta ut alla dåliga lä­

rare och så skulle jag förbjuda

alla krig . '

Cor,i nne Engström, 15 år,

Jakobstad:

Jag skulle ta Reagan i ena

handen och Bresjnev i den and­ ra. Sen skulle jag binda ihop dom så att dom måste vara vän­ ner och arbeta tillsammans för nedrustningen.

Anders Sundqvist, 16 år, Ja­

kobstad:

Jag skiter i politik!

Johan Norrgård, 15 ir. Ja­

kobstad:

Jag skulle sänka priserna

ordna arbete åt alla.

3 *********************************************************************************************

* :*

:

*: .: : : : : : :

Veckans lista bygger på en omröstning som företogs bland elever i Kronoby gymnasium.

Nästa vecka kommer ÖP att presentera en försäljningslis­ ta som sammanställs utgående från försäljningssiffrorna i sex österbottniska musikaffärer.

** :

* :*

:

Kronoby ~ gymnasium

:

*,

1 2 3 4 5 6 7 8 9

(-) ( 5) (-) (-) ( 3) (-) ( 6) ( 2) ( )

The Number of the Beast IRON MAIDEN I Love Rock'n Roll JOAN JETT Run to the Hills IRON MAIDEN Der Kommissar FALCO STEVE MILLER BAND Abracadabra Storm the Embassy STRAy CATS TOMAS LEDIN Sommaren är kort I Know There's Somerhing Going on FRIDA H" d an erna GYLLENE TIDER ( - ) Urgent FOREIGNER (-) Hungry Like a Wolf DURAN DURAN

:* : : : : : : :

**

: :

*

*********************************************************************************************

Under rubriken vinylnytt kommer ÖP medjämna mel­ lanrum att berätta om nya skivor som borde finnas l ·skivhandeln.

PETER GABRIEL 'Peter Gabriel IV" (Charisma records)

1975 var visst året när Peter Gab­ riel gick sin egen väg och lämna­ de supergruppen Genesis. Sen dess har han, som namnet på plattan avslöjar, hUnnit med fyra soloalbum. Hur funtasirik man­ nen är så har han aldrig låtit fan­ tasin flöda när det gäller LP-tit­ larna. Det har varit ett, rvå, ue och nu alltså fyra.

Fyran är en förbaskat stark platta. I mitt tycke är det Ga­ brieIs hi ttills bästa.

Musiken biter sig direkt fast i ryggraden . Påträngande, pulse­ rande gungar rytmerna fram.

Vibrationerna knäcker motstån­ det med en gång . Inledningsspå­ ret "The Rhythm of the Heat" är en sällsynt rytmisk ljudmatta.

Jerry Marotta på trummo~, ett gäng trummisar från Ghana + en trummaskin dominerar. Ovanpå det här rymtsjoket tränger sig Pe­ ter Gabriels sång fram.

"San Jacinto" heter nästa låt.

Det är berättelsen om en gam­ mal indian, långt ifrån ordinär.

Det är svårt att hitta några svagheter på den här plattan.

Elektroniken är en viktig ingredi­ ens men det stör inte det allra minsta. Influenserna från Mrika BingsIar . Sången är ett instru­ ment som Gabriel behärskar till fulliindning.

Njaa, en "svaghet" finns kanske . I mitt tycke är " Peter Gabriel IV " nämligen en krä­ vande platta, som man har föga ,behållning av utan koncentrerat

lyssnande. Undantag från regeln är inledningsspåret och "Shock the Monkey" medan t.ex. just "San Jacinto" och låten "Wall­ flower" är små berättelser som kräver sitt. "Wallflower" hand­ lar om fången som vägrar att ge upp "Hold on, hold on, !They put you in a box so you can't get heard! Let your spirit stay unbro­ ken, may you not be deterred" .

Ett mästerverk i åttiotalets an­ da

r ' , ').

uro Nine 's mångomtalade LP har kommit ut. "Blank Verse" är inspelad i England med själ­ vaste Ian Gillan som producent och säkert något för heavy-dig­ garna. (Dig It) Mycket stora på countryroc­ kens stjärnhimmel var Poco un­ der 1970-talet. Nu lär gruppen ha bytt besättning och samtidigt också skivbolag och kommit ut med en ny LP, "Ghost Town" (Atlantic). Återstår att se om den melodiösa countryrocken lyckas vinna ny terräng.

Undertecknad trodde att Dire Straits hade gått i graven. Men icke så. Nya "Love over Gold" (Vertigo) har fört fram Mark Knopfler & co i rampljuset igen .

Plattan säljer hyfsat, och har fått bra kritik.

Minns ni Ge"y Rafferty läng­ re? Det är några år sedan han slog igenom med brak och dun­ der. "Sleepwalking" (EMI) he­ ter i alla fall hans nya LP .

Simple Minds har setts en hel del i höstens rockprogram och hör också till de som spelas rä II ofta i radion. "New Gold Dre­

am " (Virgin) är den senaste LPn med det nya (?) kultbandet.

Billy Joel hör till veteranerna inom branschen och brukar ha en säker publik när en ny platta ges ut. Troligen blir fallet så ock­ så med "The Nylon Curtain" (CBS).

Bland skivnyheterna hittar vi också "Silk Electric" (Capitol) med skönsjungande Diana Ross.

En gång var Diana Ross soul­ drottning - undrar om hon gör skäl för den benämningen läng, re? Hon har verkat en aning mos­ sig.på senare år ...

Annu en platta måste omnäm­ nas. Det är Culture Club vars "Kissing to Be CIever" (Virgin) torde ha kommit ut trots att den inte blivit omnämnd i något ny­ hetscirkulär. läckra "Do You Really Want to Hurt Me" har sä­ kerligen de flesta hört.

Stig

EVA DAHLGREN

"Tvillingskäl' , (GlenDisc/CBS)

Sorgset, melankoliskt svävar Eva Dahlgren ut i luften på nya " Tvillings käl " . Texter, röst, mu­ sik - allt är perfekt avvägt. Hel­ hetsbilden är komplett.

"Tvillingskäl" kräver en hel del av lyssnaren. I gengäld får man oerhört mycket tillbaka.

Här finns knappast några hitlåtar - med viss tvekan kunde k:illske " Maktstatus" eller "Vill du" duga, eftersom det är låtar som fastnar sn"bbare.

Sorgset och melankoliskt, ja .ibland till bristningsgränsen fylld av smärta. Ändå känns det aldrig som om plattan skulle vila på randen till avgrunden. För miu i alltsammans tycker jag att plat­ tan andas hoppfullhet och tillför­ sikt. Det är sorgset, men vackert.

Evas röst är aldrig utslätad, tråkig eller konstgjord .. Men på " Tvillingskäl" sparkar den ald­ rig riktigt till heller. I stället är den naken, karg och fylld av smärta; drömmande, öm och su­ gande. Aldrig banal, intetsägan­ de och falsk. ., Alltid nån som dödar dröm­ mar! alltid nån som gör a II kärle­ ken öIll.lrulr! alltid nån som stjäl det bästa ur ditt liv" är slutrader­ na i "Så lång tid". Här finns

smärtan, osäkerheten på med­ mänskan.

I "Fotspår" finns också osä­ kerhet men samtidigt hopp: "Sitter på ett tåg! som egentli­ gen borde gått i går! men bättre en dag forsent ! än ett helt liv! i ovisshet. " Eva öppnar kanske aldrig rik­ tigt på spjället till siu inre. Men nog är hon ovanligt öppenhjärt­ lig i sina texter.

"Tvillingskäl " är ingen part y­ platta . Det är en platta för mörka höstkvällar och det är en djäkligt bra platta. Kqmmer inte riktigt upp till samma klass som "För Väntan" men . .. (' , ')

PYBÄCKMAN (Raj Montana Band)

"Belle de jour" (Sonel)

Py Bäckman är ingen nykomling i det svenska musiklivet även om "Belle de jour" är den första LPn jag kollat in med henne. Re­ dan första gången jag hörde Py - tror det var i uttagningarna till schlagerfestivalen 1979 ­ tyckte jag att damen hade en in­ tressant röst.

På "Belle de jour" är det ock­

• • • •

Nyaste teknik Utmärkt bild Bra ljud 16 kanaler, av vi ka en för video­ bandspelare • Lätt att använda • Hållbar och d säker (Tack vare uppfinningen IP­ SALO markna­ dens lägsta strömförbruk· ning i sin klass).

så rosten som fuscinerar . Röst och

texter gör det här till en rätt hyf­ sad LP. Musiken är oftast rätt trå­ kig, för det mesta finns rötterna hos den amerikanska västkus­ och pomprocken. Några undan­ tag finns, men som helhet sett är nog Dan Hylander & co en besvi­ kelse. Kompetent, skickligt men ack så fantasilöst.

Lugnt och lågmält, känslofyllt glider Py fram. Det blir aldrig riktigt intensivt, . bara vackert.

Men det är lätt att tycka om den här plattan om ensamhet, kär­ lek, smärta ...

"En vädd! föder skräck! som om vi ingenting har lärt! en vädd! föder blod! som om det ingenting var värt! en värld! en värld! en värld! och ändå har hon allt vi är! och ändå är hon allf vi har" sjunger Py i den Bingsiande låten "En värld".

Plus för sång och text, minus för musiken = en platta som klart höjer sig över medelmåttorna (' , ')

EE

Shop

EE

~ 96J-3J050 Saloras nya TV­ modeller och videobandspelare inns nu hos oss!

VIDEOBAND­ SPELARE

SALORA Ella på marknaden

IlV

,!

EE

EE

l'_ ~ 31050

4

MOGENDANS fred. 5. 11. kl". 20 fö~ den som' vill dansa

~~Sa inma

gOda dansstil

" som, I varas ..

Eli' tortsättnin'g ,på ,

•

o

, Ja. nders·~·uc·cefJ! Funkt.gr. 8 Bilj.gr. 8

T)öck-Påskmark ut firar

75-årsjubileum löret. 6.11 kl. 19.30 Ur programmet: Festtal av Christoffer TaxelI Folkdans Spelmansmusik Teaterstycke m.m.

Efter programmet dans till TJ6ck spelmanslag - ALLA HJÄRTLIGT VÄLKOMNA -

• För dig som är 15 år. - ID-kort • •

Öppen och Q bevakad klädförvaring B~~I(,

-'t -.

Inträde 20 mk

~~

~

-'t

~~

SKIVOR fllÄN

mUJikUJikltröm

~~~~~~~~~~~

( (

Höstens traditionella bokring startar hos Gros

) )

(( Ni har mÖjlighet att läsa 30 av höstens nyheter och betaJar endast 100:- "

'l

En av böckerna blir Er egen hösten ,83. Välkommen att bekanta Er med { vårt bokurval. ]J

(

f( .\\...

MOGENDANS EXODUS

lörd. 6. 11. kl. 20 håller oss varma hela kvällen

Ålde rsgr. 18 år ID·kort bör uppvisas.

Funkt.gr. 3/82 Arr. Pörtom ur

BUSSAR: Strandlinjen från Norrnäs kl. 19.00 via Töjby, Harrström, Taklax , Korsnäs, Peta· lax och Nyby. Haglund från Kaskö kl. 19.30 via Pjelax och Övermark.

~•

Hovrättsespl. 9 65100 Vasa 10

(

(! _ ....

f(

~~ .... ~~. O~\~

\\...

~...

. _, ~~'.J

\\

TeI961-112094 Öppet : Ti - to kl 8.30 Må o fre kl 9.30 -

7.00

8.00

~~~\d~\d\d\d~'d~

ANNO

ERA I

;J ) )

5

\.

.

~V?

~,

~ ,....

',,' "'-.. ,~

/

.

.

~~\('~~

r~

.~

Körsång nyhet • Inom NUFS Det nya i NUFS verksamhet in­ för detta verksamhetsår är sön­ dagsdanser och körsång.

Det har funnits en viss efter­ fråg.an på söndagsdanser, speci­ ellt Ibland den mognare ungdo­ men. NUFS har beslutat att på prov försöka med söndagsdan­ ser. På den första dansen spela­ de Nykarleby orkestern Sound, som för dagen hade bytt reper­ toar och plockat fram några gamla fina låtar. Den rutinera­ de orkester spelade en mycket dansvänlig musik. Tyvärr hade ingen stor publik mött upp men de som kom tycktes nog i alla fall dansa och trivas.

Nästa söndagsdans den 14.11. spelar en annan rutine-

rad orkester, nämligen Exodus från Nedervetil, så allt borde vara klart för en dansvänlig kväll. Men blir detta den sista söndagsdansen?

- Detta har varit en verk­ samhet på prov, och om publi­ ken möter upp, så att det något så när går igenom ekonomiskt, kan det nog bli en fortsättning.

Den andra nya verksamhe­ ten, körsång är också en verk­ samhet som borde falla de äldre ungdomarna i smaken.

NUFS vill starta en blandad kör som skulle sjunga mera i modernare stil. Körledare blir Frej Högdahl. Denna verksam­ het startar inom de närmaste veckorna.

RaS.

LÄSARUNDERSÖKNING Glömde du trots allt att retur­ nera frågeformulären? Sök i så fall genast fram det, fyll i det noggrant och returnera det svarskuvertet som du fick!

Mötesrutan Styrelsen.. för Svenska Österbottens Ungdomsför. ~und. (SOU) r.f. samlades senaste fredag i Vasa till Sltt monde sammanträde under året.

På föredragningslistan fanns bl.a. verksarnhetsplan och bud­ get för 1983. Styrelsen förde en lång och ingående diskussion kring tyngdpunkterna i 1983 års verksamhetsplan . Dansverksam­ heten har under året blötts och StÖtts vid många diskussionstill­ fäIlen . Från dessa tillfällen och kanske många gånger också från Själva danstillställningar och fö­ renIOgsreportage har dansverk­ samheten omskrivits i negativ be­ märkelse. Under året bör förbun­ det verka aktivt för an öka intres­ set för dansverksamheten samt för österbonnisk musik.

En fonsatt satsning på rock­ mUSik ansåg styrelsen vara på sin plats också nästa år. I vilken form och i vilket format det blir är än­ nu en. öppen fråga. En satsning typ SOU-Rock i Molpe tilltalade dock de flesta i styrelsen.

En rryggad amatörteaterservice är av nöden, menade sryrelsen och förbundet bör värna om den ~matöneater som I dag bedrivs 100m förbundet samr ytterligare

stärka verksamhetsförutsättning­ arna genom an söka samarbete med arbetar- och medborgarins­ muten samt regionteatern och konstkommissionen . Detta för an den förening som i dag hand­ har amatöneaterverksamheten i Österbotten, nämligen Under­ srödsföreningen för amatörtea­ tern i Vasa län spjälks upp från och med ingången av 1983. SÖU är medlem i understödsförening­ en.

Tätortsverksamheten har alltid v~~it ett svårlöst problem för SOU. Tidigare försök, både lyckade och misslyckade, har fö­ retagits under åren. Förbundet borde under verksamhetsåret ak­ ti~t gå in i tätorterna för att orga­ nisera upp en fungerande klubb­ verksamhet. Verksamheten kun­ de basera sig på ungdomarnas musikintresse.

För att tillgodose föreningar­ nas behov a.v ledare och handled­ ning bör SÖU under året inleda förhandlingar med de kommu­ nala myndigheterna för arr inom

J J

Hänt sen sist ... och en titt fram,åt • • •

I

f.örsenad .säsong OpPlling i Korsnäs - Det blir ingen öppning ännu den här helgen, beklagar Mikael Lagersrröm i Korsnäs.

I Korsnäs håller man som bäst på och fixar till lokalen så an den skall klara av de krav som de rigo­ rösa brandsäkerhetsbestämmel­ serna ställer. Det som försenat arbetet är det arr det blivit längre leveranstid än beräknat på någfa dörrar. . En brandrrappa från andra vå­ mngen var också relativt svår ord­ nad. Den har i alla fall två pojkar på Blomstedts i Korsnäs mer eller mindre gjort på talko så det åter­ står endast an rigga upp den sju meter långa trappan. Det plane­ rar man an göra under den här veckan.

På den uteblivna öppningen nu på fredag var det meningen an Exom och Wiktor Hurmio och hans Fetknoppar skulle spe­ la. Vem som skall ställa sig på scen på lilla jul när man nu alltså hoppas på an det ändigen skall bli öppnmg avslöjas inte. Efter

vad det verkar så kommer Kors­ näs uf att gå hån inför en öster­ bottnisk linje under den här danssäsongen ...

VASPhar'mycket att erbjuda oss unga.

• lönekonto • plankonto • ungdomslån • studielån • bostadslån och nu

Föreningar!

De föreningar som inte fått un­ dervisningsministeriets fråge­ formulär gällande föreningshus skall genast kontakta SÖU! Tel. 961-11 35 72.

en överskådlig framtid skapa ett nät av fältledare eller ringins­ truktörer. Förbundet är beren arr satsa resurser för an ge dessa grundutbildning, i samarbete med institutioner som utbildar ungdomsledare.

SÖU fomäner under 1983 sin satsning på an utveckla Öster­ b~)(tniska Posten och an höja tid­ ningens verksamhetsförutsän­ ni~~ar och upplaga.

Ovrigt i verksamhersplanen samt budgeten antecknades till kännedom. Dessa kommer an tas upp ånyo när styre.lsen sam­ manträder före höstmötet och då ~sluta om an förelägga hand­ lingarna för höstmöter.

Styrelsen beslöt vidare att om­ organisera annonssidan i ÖP så­ lunda an Henry Backlund, nuva­ rande annonskonsulent , kvarstår som ansvarig för annonssidan medan Clas-Erik Holm, hemma från Smeds by , anställs som an­ nonsskaffare till ÖP. Omorgani­ seringen träder i kraft från l no­ vember 1982.

Anställandet aven vikarie för kanslisten bordlades till nästa sammanträde.

VII-ungdomsringens skrivelse rill styrelsen angående ålders­ gränsen bordlades även till nästa sammanträde.

UlfJohansson

torsdagen

den \ \

BankEttan (lJVASP VASA SPARBANK

6

Mannen med den slitna basen Pekka Pohjola, känd och erkänd basist.

En mycket skicklig musiker, spelat i bland annat Wigwam, Made in Sweden och medverkat i Mike Oldfields mammutorkes­ ter. Men framför allr är Pohjola en jänedukrig kompositör, en mästare i an få folk att lyssna till hans musik.

var särskilt keyboardskillarna som åstadkom den utopistiska stäm­ ningen.

Pekka Pohjola medgav, an . hans musik har just nu behov av två keyboardister. Dessutom spe­ lade T.T Oksala gitarr-synt, främst till effekter. Somliga kan fnysa åt denna teknologianvänd­ ning, men ändamålet helger medlen . Vacken lät det!

Pekka Pohjola påpekade att han kan inte skutta på scenen, och den ena femtonminu ters smakbiten efter den andra avlös­ tes uran skutt och hopp.

• "Tango­ orkester ?' ,

• Ingen rockshow egentligen Tobaksslingorna över salen for­ mar sig till en ston askhalrigt moln . Statiska störningar i PA­ systemet - stora förväntningar bland publiken . Där kommer Pekka Pohjola Gtoup : Pekka Pohjola (bas) , TT Oksala (synte­ tisatorgitarr) , Peter Lerche (gi­ tarr) , Leevi Leppänen (trummor), Jussi Liski och Leevi Leppänen (keyboards).

Inledningslåten är en stillsam melodi från nyaste LP:n (kom­ mer ur inom en par veckor). Det "svävande soundet" fyllde res­ taurangsalens alla fyra hörn. Det

- AlT spela Månskenssonaten så att folk gråter är inte spciellt svårt. Men att spela Gubben Noa så att publiken faller i gråt - det är svårt

ORDEN är egentligen den svenska pianisten Jan Johanssons. Men Rolf Wikström, svenskt blues­ storhet, lånar dem när han försöker förklara det där med att spela blues. Ju enklare - desto svårare.

Rolf Wikströms Hjärtslag var på siu andra besök i Vasa nyligen.

Det var samtidigt bandets tredje besök i Finland sen i maj i år . Va­ saspelningen var en del aven veckas Finlandsturne.

- Vi tycker om att spela i Fin­ land, säger Roffe. Det är bra gigs . Publiken här är bättre än i Norge och Danmark. Mindre .hasch och öl, och mera musik, sä­ ger han med en J(arv . ·

Förväntningarn-a var stora på Hjärtslag länge på förhand . Ryk­ tet har gått efter den förra spel­ ningen, och alla som missade den ville med den här gången .

Två timmar före förbandet Whi­ te Houze klev upp på scenen var Dancing House fullsmockat . Och redan innan de var färdiga med sitt ekade taktfasta Roffe-rop i salen.

White Houze, ja . En relativt

nyn band som begick sin första keikka på Dancing House. För den skull är det på inget sätt fråga om nybörjare. Gitarristerna Janne Stolpe och Mikko IUnta­ nen har varit med i Vasas musik­ liv i säkert tio år redan. Ett myc­ ket skickligt gäng musiker som redan innan sin forsta keikka räk­ nades till ett av Vasas bästa rock­ band. Och visst, när de kom igång ordentligt på slutet sväng­ de det riktigt skönt. Synd bara att bandet stördes av vissa teknis­ ka svårigheter.

Och så var det noe: lite dålil!t tillfälle också, for redan när Rolf Wikström töjde de första blå to­ nerna ur gummibandssträngarna på sin Malmberg-gitarr var Whi­ te Houze nästan glömt. Så kväl­ len gjorde dem inte riktigt rättvi­ sa , man får väl ge dem en ny chans så småningom.

Det är svårt att forklara vad det är som är stort med Rolf Wikström. Vita mänskor kan ju inte spela blues och i all synner­ het inte om de kommer från Sve­ rige . Ändå har han alltid spelat blues .

- Fast det tog tid innan jag vågade göra en hel LP med bara blues, berättar han. I början var det mest rock.

Ta till exempel "Imppus ta-ngo" . Den börjar som en he­ derlig, äkta finländsk snyfnango.

Men sedan börjar Pekka Pohjola Group behandla den. En extra accent hit, en dit , en konstig paus här, tempoväxlingar och små finesser. En tangoälskande danspar skulle få magkramp och liktor av att dansa till Pekka Poh­ jolas tango-orkester.

• Turneliv (."-~Europa Pekka P. berättade, att de turne­ rar till största delen i Mellaneuro­ pa. Om arbetet med Mike Old­ field menade han, att det var in­ te så trevligt. Mike Oldfieid hade sina ideer om hur musiken skulle vara, det gällde endast an speJa enligt Oldfields "pipa".

Pekka P:s karriär började i 14­

Men rötterna har alltid funnits i bluesen. Och Rolf Wikströms HjärtSlag kan Som få andra band på de här breddgraderna pressa känsla och energi i sin musik . De bygger upp en stämning som får . en att stiga upp och applådera åt raderna " min farsa dog i cancer" fast man väl egentligen borde gå fram och beklaga sorgen.

Hjärtslags musik är fylld av överraskningar. Mitt i allt säger det bara pang och mitt i allt pan­ gande tonar det ner till nästan obefintlighet och alltihopa blir sist och slutligen till ett "Här­ . kommer-Pippi-Långstrump"­ sölo . Och publiken är lika tagen vad det än blir till.

Fast p å Dancing House störde det ganska mycket i början att det behövdes så överdrivet myc­ ket grejor. Stora staplar med högtalare som skymde för alla som inte satt rakt framför. Och dessutom gick nästan hela dans­ golvet åt för att musikerna skulle rymmas .

Det behövs inte så stor utrust­ ning på ett ställe som restaurang­ Dancing House . Det tar bort en del av klubbmiljöstämningen.

Visseriigen är scenen där norra

års åldern. ' Föräldrarna skaffade en basgitarr från England åt ho­ nom. Från lokala band fortsatte han sedan i Jussi & Boys, sedan Wigwam, egna soloprojekt , Ma­ de in Sweden och numera står han på egna ben. Han kompone­ rar bland annat filmmusik, har arbetat med Kassu Halonen i studios och medverkat på Wou ­ des nyaste LP.

• "Beades förändra­ de mitt liv!"

Komposirionsarbetet kan ta upp till en år per låt, menar han .

- Om inte Beatles skulle ha dykt upp skulle jag ha satsat på en klassisk musikkarriär, säger han.

Den nya skivan är utgiven på eget skivbolag, Pohjola .

Pekka P. säger sig lyssna på all slags musik - fu tu, reggae, klas­ siskt , punk. Huvudsaken är att det är bra gjon .

• Pekka Pohjola­ rock Pekka Pohjolas musik är svår an klassificiera. Det är närmast Pek· ka Pohjola·rock .

Han framför skickligt sin mu­ sik - både teknik och känsla ryms inom samma ramar. Varje låt är en litet konstverk.

Man får nog ge ett gOtt betyg åt en musiker, som orkar arbeta på en låt över ett år för att sen framföra den under en kort tids­ period.

Kent Sandvik Europas minsta, men förra gången Wikström & co var där rymdes de hur bra som helst.

Och folk fick dansa och glädjen stod högt i tak och ljudet var hur bra som helst.

Och det där med klubbmiljö är viktigt för HjärtSlag . Knappast skulle det gå au få samma stäm­ ning bland kristallkronorna i stadshuset. Det är liksom för högt till takmålningarna där.

- Burr, tyckte herr Wikström själv om det alternativet .

Trots allt mankemang blev det en bra kväll på Dancing House.

Frågan är om det inte rent av var ~nnu bättre än fOrra gången.

Atmin.stone verkade Roffe själ vara i högform och hans gitarr­ spel måste ha prickat in honom på kartan över De Verkligt ~tora.

Och håller bandet samma takt som finlandsbesöken som hittills så borde det väl bli dags om en par månader igen.

Man har nånting att se

emot.

Jan Jacobson

7 y.... .,.

).e.,i",, _,

MASKROSB ~~:~;>jLLEN

,'.-,

. ,-:'k, -

roman av Göran Tunström

P.g.a. ell misstag kom förra .veckans avsnill av Maskrosbollen all hamna i tot~1 oordning.

OP beklagar.

Här följer den mila versionen.

- Jag känner ingen kontakt med honom, det har jag sagt för­ ut.

- Högfärdsblåsa, sa jag och dängde till honom med armen. Är du så särskilt intressant då?

- Det var inte så jag mena­ de. Och innan han vände ansik­ tet mot väggen såg han sårat på mig. Och plågat. Det var som skulle han börja gråta . Det hade förresten varit så nästan hela ti­ den.

Men det fanns i alla händelser nåt rent över brorsan som jag gil­ lade, som gjorde att jag tyckte synd om honom. För jag har märkt att jag är en sån som vill älska varenda en. Jag har lust att gå omkring på torget eller på Storgatan och vid bensirunacken och känna att de var mina kom­ pisar allihop. Inte försökte jag an känna mig som jag var utanför, fast jag skulle bli arkitekt. Inte är man utanför för det. Jag var mitt inne i allting; jag ryckte det var hur bra som helst att vakna på morgnarna och ropa äntligen till väckarklockan, och springa ut och lukta på världen, och jag vil­ le att alla dar skulle vara precis li­ ka.

Allt ont som händer nån, som att tappa en hatt och fQlk står och skrattar. .. Inte behöver hatten trilla i sjön för att man skall låta bli an flina. Inte för att det spelar nån roll om det finns en hatt mer eller mindre i sinne­ världen, utan för att nån är rvun­ gen att göra sig löjlig . Det är all­ tid en massa som måste göra sig löjliga, och det är dom jag tycker mest synd om, för jag hade ju märkt att Sigfrid ibland på ett omvänt sätt, njöt av att vara det och han var inte den ende.

Kap. 4 Dagar och veckor går .

Snart kan man se violer mellan de vita björstammarna, och vi står under de violetta kronorna och trycker varandra nära; och vi letar efter violerna hand i hand, men det blir ofta så att vi stan­ nar; hon står framför mig i sin rö­

..

Osterbottniska Posten Medlem av tidningarnas förbund. Österbollnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbollens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. )akobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1982

da sportdräkt, som spänner så skönt över brösten; vi står och stirrar på varandr, vänder bort våra blickar .

Eller vi är i skolan, bakom ryg­ gen på Selia, som sitter längst fram och svarar korrekt på alla frågor; jag gömmer mig bakom hennes rygg, när jag sträcker handen över bänkraden till Rita Karin, och hon tar emot den utan att skratta, det skälver i oss av oro.

Eller hon följer med upp efter skolan och morsan är underbar mot oss; lämnar oss ensamma i vilket rum vi vill, men det blir för det mesta så att vi sitter i bur­ språket och tänker läsa. Vi tänker att vi bör tänka på att läsa. Men jag ger henne cigarretter och visar henne hus, och tillsammans änd­ rar vi om torget, river i betong och murbruk och plank. Och

- Kan du inte komma upp?

Jag är ensam hemma.

- Varför då? svarade jag och blev plötsligt rädd. Med en gång stod jag där och skälvde, fast jag visste vad det var och inte hade anledning till det. Knäna kändes löjligt veka, jag skulle önskat jag kunde smyga mig på mig bakifrån och ge dom en knäck, så att jag hamnade med telefonlu­ ren på golvet och från det subli­ ma läget säga henne rakt på sak att det inte var värt besväret, att vi inte skulle förstöra oss.

- Vi kunde läsa ihop.

Visst kunde vi det, läsa var­ andra i så fall. Men inte skulle böckerna rädda oss undan var­ andra nu, det var försent; och det var så jag gick, svettandes och långsamt, som var jag på väg att vända och ge mig iväg. Och gång på gång kände jag med handen

de att Jag överhuvud gett mit iväg. .och hon kom och hon skrek till för hon var inte påklådd ; Hon kom med en handduk framför sig, och inte vet jag hur hon tänkt spöka ut sig för mig, men nu hade hon inte hunnit, och därför var hon arg och tyckte att jag kunde väl ha ringt. Jag var oförskämd. Jag var inte vuxen som inte begrep att man skall ringa innan man kommer in i ett främmande hus. Det var mörkt i rummet. Det var så skönt och farligt.

Och hon satte sig på en stol och vi släppte varandra inte med ögonen. Vi lät händerna börja .

De kom och gick mellan oss . Det sprakade vilt i mörkret.

Fast jag inte ville det, reste jag mig och drog henne med, jag bad henne komma och hon gjor-

Men då blev hon arg. Skamsen och naken kröp jag ner till henne. ..

mot bakfickan där jag hade mitt Indien säkrat, pengarna, bank­ boken, som skulle föra mig långt bort, där det inte fanns nån mer än jag, ingen som kunde konkur­ rera med mig om mig själv och min storhet. Utanför köpingen, blev jag stående att stirra över slätten, bort mot andra sidan , Jag begriper honom inte. där bergen höjde sig vårblå och Dagarna blir längre. Student­ violetta, med ett regn av björkar skrivningsveckan sitter vi nere i parken med böckerna, för att _ utefter sidorna. Dem ville jag för inget i världen avstå; det hade slippa skuggan, som skrämmer varit så enkelt att tänka på det Rita Karin . Hon har ingenting förr, att ingenting kunde hindra sagt men hon vill inte längre gå mig. Men nu? Och jag var redan upp till oss . Därför sitter vi i par­ framme i tiden när mina händer ken och fryser, trycker oss till var­ och ord var bundna med tjocka andra och nån gång läser vi ett rep.

Hur jag låg på rygg och hos­ ord. tade kärleksord. Herre Gud .

Och till slut har vi ·kommit var­ andra så nära att allt avstånd är Jag ringde inte på dörren, utplånat. Det finns en idegran i utan smög mig in, tog av mog ena hörnet av skolgården, den är skorna i vestibulen, fast jag blev silvrig och mjuk, under grenarna inte precis längre av det, men jag växer en grön mossa, och vi ham­ hade ingen lust att försvara min nade där en rast, en av de sista manlighet just då, och jag kikade dagarna före examen; och det var in i rummen därnere, men hon inget mer. Inte mer än att vi såg fanns inte där. Det var .tYSt och på varandra , och ögonen släppte mörkt. Och jag tassade uppför alla hämningens portar, vi fläm­

trappan och det lyste inne i bad­

tade, och vi visste att snart hän­ rummet; jag tror inte hon satt

der det. därinne och läste veckotidningar, så jag tassade vidare in i hennes Dagen efter silvergranen, medan rum och la mig på sängen, med den ännu doftade i mina händer, händerna över huvut och ångra­ ringde hon.

hon skrattar sällan. Men ofta händer det att vi hör ett ljud ba­ kom oss, i draperiet, vi ser kanske en skugga och det är Sigfrid, som står och lysSnar till våra me­ ningslösheter, som kanske skrat­ tar åt våra barnsligheter. Men det må han gärna göra.

ÖP·ridet: Alf Snellman ordförande och ansvarig utgivare.

Slig-Göran Forsman Sture Eriksson, Håkan Westermark, Lars-Erik Backrnan och Ulf Johansson.

Chefred. Leif SjöStröm tel. 967-13 555 herntel. 967-18697 Redaktion Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68600 )akobstad

Redaktör i Vasa S-E Glader , tel. 961:113 522 Redaktör i Sydösterbollen Stig Björkas 66100 Malax tel. 961-651 603 PRENUMERA TIONSPRJS 1982 Helt år .............................

Halvt år ............... . ..

Skandinavien ....................

Lösnummer. . .r...

60,40,70,-' 2,50

de det, hon kom ner till 'mig utan att på hela tiden ha släppt mig med ögonen som var absolut tomma och avvaktande. Jag tyck­ te inte jag hade något val. Men det var nåt annat jag plötsligt vil­ le. Nånting om renhet, för jag bar inom mig tankar och ett rent kärlekens land, där man kunde uppge sig själv för att vinna sig tillbaka.

Eller var det kanske det att jag ville vara på avstånd? Ville att hon fortfarande och i all framtid skulle hänga över sin cykel på Storgatan och skriva tvärs över al­ la: - Bastiano , kom och kyss mig, så au folk vände sig om och log, och de som hade bitterheter i halsen sen tusen år, såg ner i ga­ tan och tänkte att henne slutar det illa för. Och hon brukade vinka med munnen tvärs över ga­ tan så, att det fanns ing~n som inte sett den, men det var nästan bara jag som smakat den och jag tyckte med ens au det borde räckt. Och en annan sak - en sten som ligger i vattnet två mi­ nuter är väl inte våtare än en som ligger där tjugo - jag menar ba­ ra, au jag fått nog erfarenhet ge­ nom Selia; vilket löjligt ord för­ resten! Erfarenhet I Som om det

,;

.0.-.­

~. ~

,o,

skulle ha med mängden av flic­ kor att göra.

För mig räckte det i vart fall, om nu det här bara skulle bli en ny upprepning, att det skulle lig­ ga många under mig, år efter år, och man skulle säga samma saker till dom, och deras ögon skulle vara lika klara och fuktiga och stora och deras armar skulle tryc­ ka mig runt midjan på samma sätt. Jag ville inte vara med om det: jag ville att det aldrig skulle vara nån annan än dig, Rita Ka­ fin, som jag tryckte, som jag gled in i och öppnade, din fukt jag kände, k1ösningarna på ryggen och det .lilla skriet, som gjorde så ont I mIg .

Jag kände henne som ett litet djur under mig, det var så varmt och mjukt och hon kysste och suckade, bet mig i halsen och var så duktig, fast det var första gången.

Och när jag såg in i hennes ögon igen, som var alldeles upp­ lösta av lycka, begrep jag med ens varför det gått så fort: det be­ rodde inte på att vi älskade var­ andra, fast vi kanske gjorde det, utan på att det Nu och Här, att vi var färdiga i just det här ögonblicket. Sen hade det inte spelat nån roll om det var vi rvå eller rvå till i annan gruppering.

Och jag kände i hennes ögon att det inte fanns någon enda regel kvar för kärlek eller kärlek till kärleken. Men att vi haft tur, vi två och borde vara tacksamma.

Och det var blod på filten.

När hon fick syn på de~ blev hon förskräckt. Hon ville att jag skul­ le ta den till rvätten, så att inte hennes mor skulle få syn på den .

Men jag skrattade och sa att den borde vi sätta upp i fönstret och visa alla människor: Så här ser människoblod ut! Och jag rev den åt mig och sprang fram till fönstret.

Men då blev hon arg . Skamsen och naken kröp jag ner till hen­ ne , men nu låg hon bara och stir­ rade i taket.

Sen började hon le igen, fÖl det var i alla fall över. J ag sa till henne: Du får inte vänta dig för mycket av första gången, du skalJ se det blir bättre sen.

Konstigt att jag som känner mig normal och inte tänker så mycket på gud och döden, jag började med ens få skuldkänslor inför henne,·om det nu var så att jag ljög, när jag sa, att jag älska ­

fortsättning nästa nr

KASSA OCH BOKFÖRJNG Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967·13555 ANNONSMOrrAGNING

ANNONSPRJS I texten ... , ................

Efter texten.... ... .. ....... ..

Bestämd plats -,20 per mm

SÖU:s kansli, Vasa tel. 961-113 572 och IlS 372 Henry Backlund j akobstad tel. 967-11 827 Vasa 961-116 101 (hem)

Tel. Vasa ')61-121564 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16

Mimmistorlek 200 mm. Tilläggsp.is -.30 spmm och färg. Förening" spalten per rad 1,-. Osterbollnis ka Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inring ci eller som på grund av postförsenin g inte införts i begärt nummer.

3,40 3,40

FÄRGANNONSER

8

- Danskurser är något av ett måste för ungdomsfö­ reningarna och ungdomarna!

- Det är svårt att komma på något nytt som är revolutionerande när det gäller tonårsverksamheten.

Det traditionella måste piffas uPP.J - Visst skulle det märkas om OP kom bort!

- Skivbolagen accepterar inte svenskt. Allt är Hesa koncentrerat och allt österbottniskt blir åsido­ satt!

Det var tonårsting i Nykarleby i lördags. 23 ungdomar hade slutit upp i Nykarleby där det mesta skedde i form av grupparbeten.

Fyra grupper indelades och so~ ordförande satt medlemmar I SÖU:s tonårsråd . Grupparbete­ na handlade om ÖP, tonårsverk­ samheten, en ny Jocke-kampanj och finlandssvensk rock och arbe­ tena inleddes med ett ., expert­ anförande " .

• Alla kan läsa ÖP! Grupparbetet om ÖP lockade sju deltagare . Under ~iskussionen i gruppen berördes OP:s beroende av föreningsolidariteten, något om ÖP:s historia men mest handlade det om tidningens in­ nehåll.

När Stefan Påhls redogjorde för grupparbetet konstaterade han att gruppen kommit fram tin att ÖP är en unik tidning . Att " nya" ÖP tar fasta på det öster­ bottniska - serierna t.ex. - och att visst skulle det märkas om tid­ ningen skulle komma bort .

Gruppen ansåg inre at! tidning­ en var för dyr och man tyckte också att det finns att läsa i den både för ung och gammal. för pojkar och flickor.

Rent innehållsmässigt notera­ de gruppen att det kunde vara något modereportage då och då.

Att det får vara mera spon. Inför den gemensamma elevintagning­ en till mellanstadieskolorna kun­ de skolaiternativ gärna presente­ ras. Yrkeslivet trodde gruppen att man skulle spegla bäst genom att prata med pryo-elever , höra deras åsikter om det jobb man prövat på. Musik blir det aldrig för mycket av - man tyckte att ÖP t.ex. kunde köra fram Break (mest med anledning aven nega­ tiv recension i JT samma dag) .

• Krav på dans­ ledarskolning Grupp två diskuterade en ny Jockekampanj. Grupparbetet presenterades av kanslichef Ulf Johansson eftersom gruppordfö­ randen Anders Fors hade så mycket att stå i med denna dag: som värd för tonårstinget och som dansarrangör på kvällen i Nykarleby .

- Dansen ger kontakt. Den som inte kan dansa hamnar lätt utanför. Danskurser är något av ett måste för ungdomsförening­ arna och ungdomarna i dag .

Dansundervisning i skolan ha­ de diskuterats i gruppen men al­ la tyckte inte att det skulle vara en bra lösning. En ny Jockekam­ panj behövs. Ja, Jocke behövs minst vartannat år!

Gruppen var överens om att ]ockekampanjerna måste dras från förbundshåll. Det gav den senaste kampanjen bl.a . belägg för.

- Dansledare är ett problem.

Det är svirr att få ledare som be­ härskar det mesta, som är till­ räcklig~ mångsidiga. Därför är det SOU:s skyldighet att ordna dansledarskolning. Det är ett krav från tonårstingeti Den skol­ ningen bör ske under våren 1983 och ny kampanj köra igång hös­ ten 1983 .

Anders Fors betonade att man bör ta fasta pi attityden till dans bland föräldrar, att ordningell är viktig liksom det att ungdomar­ na kan känna sig trygga på dan­ sen. Aldersgränsen tog han också fasta på och menade att även sommardansarrangörer bör hå.lla den annars är det omöjligt att få det att fungera vintertid . Och då måste toniringarna komma igen.

på festfördelningen - de har en framtid om 15 års åldersgränsen hålls!

Jazzbalett, skivråd, dx-ing, slalom var andra aktivitetsför­ slag .

Sune Glader, Karperö menade att det finns ett glapp mellan barn- och tonårsverksamheten i fåreningarna och att det gapet bör lappas igen .

• Lär dem uppskatta österbottniskt!

Den fjärde och sista gruppen ha­ de diskuterat finlandssvensk rock - engagerat - och Anki Lill­ rank presenterade gruppdiskus­ sionen .

Har österbottnisk och fin­ landssvensk rock en framtid?

Vad kan vi göra för banden?

- Skivbolagen accepterar inte

svenskt. Allt är Hesa koncentre­ rat och allt österbottniskt blir åsi­ dosatt, konstaterade Anki inled­ nIngsvIS. Det behövs mera speltillfällen för orkestrarna. Konserter. Ett fårslag är att det skulle ordnas större konserter inom ringarna och oftare.

Ungdomens inställning till finlandssvensk rock ansåg grup­ pen vara den att man tycker att svenskt är bra men inte öster­ bottniskt. Helt logiskt hade man då grunnat på frågan hur man skall få en finlandssvensk grupp populär: - en tio i topp lista med ös­ terbottniska band och låtar kun· de finnas i Öp, - det skulle vara österbott­ niskt på tonårsdanserna, - bjud in ett band till en ton­

irsträff. Ut dem spela några lå­ tar - nya band klarar inte aven hel kväll - och kör sen med dis­ co , - spela in kassetter med ban­ den och förmedla dem mellan olika tonårsklubbar , - kampanj i ÖP si att man får reda pi vilka band som finns, osv.

- Börja ungt! l.ä.r dem upp­ skatta österbottnisk musik var gruppens recept.

Finlandssvensk rock måste kö­ ras fram via konserter, betonade också Anders Fors. Heavy funge­ rar inte i samband med en dans i Nykarleby i alla fall. Mörkret och musiken skapar aggressioner .

Det, menade Eki Häggman, det är fördomar! .

Sb

• Ett glapp mellan barn­ och tonårsverksamhe­ ten - Robert Lybäck presenterade gruppdiskussionen om tonirs­ verksamheten. Först konstatera­ de han att tonhsverksamhet of­ tast förknippas med öppet hus.

- Det är svårt att komma på något nyrt som är revolutione­ rande när det gäller tonårsverk­ samheten . Det traditionella mås­ te piffas upp . Och gruppens för­ slag till tonårsaktiviteter tog väl mest fasta på det traditionella.

Bland förslagen hittar man att gästföreläsare skådespelare, sponbilister m .fl. - skulle In­ bjudas till en tonårsklubb. Kom­ munens förtroendevalda kunde man gärna ställa mot väggen. man kan göra studiebesök, bilda klubbar , införa tonårsdanserna

En ny Jockekampanj diskuterade Viola Björk Böle, Stina Högnabba Ter­ järv, Anders Fors Nykarleby, Sune Glader Karperö och Pia Törmä samt 'experten' Ulf Johansson.

9 • Onsdagen den 27 oktober hölls ett seminarium kring dansens framtid i Ös­ terbotten.

• Målsättningen med seminariet var att diskutera hur man skall gå tillväga för att göra dansen populär ige~.

• Seminariet anordnades i SOU:s regi och ett tiotal dansarrangörer och ett par orkestermedlemmar var närvarande.

• SÖU:s kanslichef Ulf)ohansson inledde diskussionstillfället med att konsta­ tera att danspubliken minskar trots locke-kampanjen.

- Något måste göras!

Men vad?

Har dansen

en framtid?

Först i talrur stod Kaj-Erik Karp från Karperö . Han framhöll att största orsaken till danskrisen är att ungdomarna inte kan dansa .

Därför, menade Karp, söker sig de unga till stora dansplatser där det är lätt att försvinna i träng­ seln och där man samtidigt får si­ na kontaktbehov tillgodosedda - utan att behöva dansa och hålla i varandra.

För att hejda denhär utveck­ lingen efterlyste Karp dans på skolschemat. Han välkomnade också en fortSatt jocke-kampanj.

Felet med förrajocke-kampan­ jen var, enligt Karp, att man lär­ de ut för få moderna danser.

Dessutom, följde inte orkestrar­ na upp jocke-kampanjen i den mån de borde ha gjort. Därför föreslog Karp att man skulle ord­ na skolningstiJJfällen för orkest­ rarna där man informerar om vil­ ka danser man ämnar lära Ut samtidigt som nån kunnig per­ son lär orkestrarna konsten att vara medryckande på scen.

• Karp efterlyste också mark­ nadsföringskurser för ungdoms­ föreningar .

Han ansåg att orkesterpriserna borde hållas på nuvarande nivå om småföreningarna överhuvud­ taget skall ha en chans att ordna danstilIfäIlen .

Avslurningsvis framhöll han att tian var skeptisk inför tanken på begränsad musikimport.

- Ifall ett österbottniskt te­ maår skulle bli succe finns det ingen som vill slänga 10 000 mk på ert utländskt band.

mellan ungdoms- och gammal-= danserna .

Exodus-kämpen Sune Nord­ lund påpekade i sill inlägg att man inte skall sätta o.lika stämp­ lar på danserna t .ex . ungdoms­ dans, mogendans.

- Kalla det dans rätt och slätt och samtidigt borde vi få en klar och entydig klassificering av or­ kestrarna så att vi vet vem som spelar vad. . Kenneth Finne från Kvevlax uf menade att ett österbottniskt temaår enbart kan förverkligas genom en stenhård satsning på de traditionella ungdomsdanser­ na.

- Dansen i sig själv måste poängteras i kampanjen . Det skall vara av mindre vikt vem som står på scen och spelar.

Kenneth Finne föreslog en kampanjdrive i skolorna - på skoltid med information om och kring dansen och med eventuella orkesteruppträdanden .

Finne menade att, förutom massmedia, borde man också få företag att stödja projektet "Rädda dansen iOsterbotten" .

Dessutom vore det också önsk­ värt att tända iden kring en sund och vettig fritid för ungdomen - dvs. dans .

Kenneth Finne avslutade med att efterlysa en mera positiv in­ ställning till dansen bland ansva­ nga.

- Varför hänga läpp? Det skapar bara en negativ inställ­ ning bland den allmänna opinio­ nen .

• Satsa österbottniskt!

• Kontakta föräldrarna!

jan-Henrik Häggdahl, medlem i TM-Group och Wiktor Hurrnio och ordförande för Molpe uf på­ pekade i sitt anfötande att det österbottniska temaåret endast borde vara inledningen till en större satsning på dansverksam­ heten.

Häggdahl menade att förut­ sättningarna för att dansen skall ha en framtid i Österbotten är att vi ger våra egna band en chans.

Detta skall ske på bekostnad av musikimporten västerifrån. Men inte heller Häggdahl ville ha to­ talt importstopp.

- Det är ungdomarnas rätt att få se sina idoler live. Eftersom österbottnisk ungdom inte har samma möjlighet att besöka kon­ serter som t .ex. helsingforsung­ domen så måste vi ge dem den möjligheten på våra dansplatser.

Men samtidigt efterlyste Häggdahl mera omväxling bland de importerade showbanden.

Häggdahl efterlyste också me­ ra konserttillfällen typ SÖU-Rock och mer satsningar på små dan­ ser.

Dessutom ville han ha klarare linjer för hur danserna skall ut­ formas.

Ralf Skåtar från NUFS höll med om att det skulle vara bra med dansundervisning på skoltid men samtidigt befarade han att det skulle stöta på mothugg bland skolnämndernas religiösa falang­ er. Skåtar var inre heller säker på att lärarna skulle godkänna dan­ sen som undervisningsämne.

Det viktigaste , enligt Skåtar, är om dansarrangörerna lyckas få kontakt med föräldrarna ev . via föräldraråden och övertyga dessa om att de lugnt kan sända sina barn på dans en lördagskväll.

.. - Vad är en ungdomsdans i Ar det en konsert i När jag börja­ de spela så spelade jag rock i dis­

.. i Kaj Karlstedt från Pensala UF befarade att showbanden med sin egoistiska utstrålning håller på att skapa en lika egoistisk danspublik.

- Snart kräver väl publiken att arrangörerna skall stå och lysa på dem med strålkastare så att de skall kunna framträda lika tydligt som sina idoler på scen . ..

Bildsviten ovan är hämtad från filmen "Monkey Business" med bröderna Marx.

Groucho Marx heter den självcentrerade dansören. Till hans försvar kan sägas att han åtminstone håller i sin moatje '. co. Numera har rockmusiken flyttats från discot tiU dansscenen p .g.a. de rikssvenska showban­ den .

Efter detta konstaterande kom.

Häggdahl in på de österbottniska orkestrarnas dilemma.

- Arrangörerna har genom att importera utländska show­ band visat de österbottniska or­ kestrarna vilken sorts musik de

vill ha. När de österbottniska banden apar efter ger arrangörer­ na inte några spelningar. Varför i

• Locka stadsungdom!

Kaj Karlstedt från Pensala uf trodde att trivseln på dansplat­ serna skulle öka om man håller sig till österbottniskt på dans­ platserna.

SÖU-ordförande Sture Ericks­ son spann vidare på Skåtars fun­ deringar ·och kom fram till att dansarrangörerna borde träda fram ur anonymiteten och bli DU med danspubliken. Det skulle leda till en större trygghet på dansplatserna, menade Sture.

Dessutom menade Karlstedt att de utländska show banden är tvivelaktiga föredömen för ung­ domen .

Karlsredt ansåg att man kunde bredda publikunderlaget genom att locka ungdomar från stads­ centra runt om i Österbotten.

På SÖU :s höstmöte 13111 kommer en arbetsgrupp beståen­ de av jan-Henrik Häggdahl, Mårtr.n Lövdahl , Frej Högdahl, Ann-Britt Karlsson, Lars-Göran Sperring, Kaj-Erik Karp och Krister Knipström att presentera en första strategi hur man skall göra dansen populärare.

Vidare ansåg man att mogen­ danserna har svårt att hävda sig

leif Sjöström

10

"

Huset nedanför backen ser ut att närsomhelst komma upp på byggspekulanternas lista över riv­ ningsobjekt som skall ge plats för ett nytt affärscentrum . Det mesta av färgen har flagat av som ett tecken på många års vanvård, och det brukar betyda att man är färdig att offra huset för att ut­ nyttja byggnadsrätten maximalt.

Att huset står kvar är än mer förvånande eftersom det står i Åbo, staden som under de senas­ te åren fått ett sorgligt rykte som förstörare av gamla värdefulla miljöer .

Men allting är inte som man in­ billar sig. Kommer man in i huset möts man aven överraskande syn, den som lockats in av den lil­ la skylten "Turun Kirjakahvila­ Åbo Bokcafe" finner en mysig lokal som vittnar om hundratals timmars renoveringsarbete . I ett av rummen dignar bokhyllorna som sträcker sig från golv till tak av böcker, i ett annat sitter några människor försjunkna i dagstid­ ningar och dricker en kopp kaffe och från det kombinerade köket -kontoret-lagret sprider sig en ljuvlig doft av nybakad kaka.

Åbo Bokkafe grundades för snart ett år sedan av ett gäng stu­ derande från Åbo Akademi och Turun Yliopisto. Under en lång rad av år hade bokhandelsservi­ cen i Åbo blivit allt sämre, böc­ ker från inhemska småförlag, många slag av facklitteratur, svensk skönlitteratur och en hel del tidskrifter var nästan omöj­ liga att få tag på i staden .

Under mitten av sjuttiotalet jobbade hundratals studerande varje sommar i Sverige och fann där att en bokhandel inte alls be­ höver se ut som de i allmänhet gör och att de också kan sälja böcker som aldrig någonsin kom­ mer upp på någon bestsellerIisla.

Man upptäckte bokcafeerna.

Ett bokcafe är ett ställe där man kan köpa böcker och tid­ skrifter, ofta sådana som kan va­ ra svåra att få tag på genom van­ liga bokhandlar, eller prata bort en stund över en kopp kaffe och dagens tidning . Nere på konti­ nenten är detta redan ett gam­ malt fenomen och också i Sverige har bokcafeerna funnits i många år .

Senaste höst slog sig några en­ tusiaster ihop för att grunda ett bokcafe i Åbo. Man kom snabbt igång med projektet och efter ba­ ra ett par månaders arbete öpp­ nade man Åbo Bokcafe i en trä­ huslägenhet man fick hyra av sta­ den .

A[fqbetet fortsiiiter ~

-;,- - ,. _:;,,---,-,,:

En av de dragande personerna är Topi Ruotsalainen som är den

enda av aktivisterna som får

någon ersättning för sitt arbete,

för femtio mark om dagen bär

han hvuudansvaret för att allting

fungerar.

- För fem år sedan hade hela

tanken Åbo Bokcafe varit omöj­ lig , konstaterar Topi . Då hade

det hela spruckit på politiska

motsättningar; minoritetskom­ munisterna hade öppnat ett eget, majoritetskommunisterna ett, so­ cialdemokraterna hade öppnat

sin bokhandel, samlingspartister- det svenska inslaget överraskan­ de stort. na .. .

- Vi strävar till att hela tiden - Nu är det ingen som frågar efter partitillhörighet, det avgör­ få in de viktigaste svenska bokny­ heterna, vi kan ju in'te ta in allt, ande är den gemensamma kärlek­ en till bra böcker och lusten att men försöker att välja de viktig­ jobba tillsammans, utan tanke på aste böckerna, berättar Topi Ruotsalainen. egen ekonomisk vinning .

Bokcafeet drivs som ett andels­ lag vilket innebär att det inte har

någon betydelse för bestämman­ derätten hur mycket pengar man satsat. ' Bland facklitteraturen finns - Det här betyder att det är de som är aktiva och verkligen ämnesgrupper som film, littera­ turvetenskap, miljö, sexualitet, vill jobba på bokcafeet som be­ anarkism, sociologi, masskom­ stämmer_ Också studentkåren i Åbo har munikation osv .

I början av verksamheten sålde gått in med rätt mycket pengar i man böcker från finska storförbokcafeet men kan trots detta in­ te topps t yra verksamheten.

- Det är viktigt att bokcafeet inte blir något karriärställe för småpolitiker, menar Topi .

Topi tycker också att det är viktigt att man gjort allting själv, ända från att renovera lokalen och snickra bokhyllor till att nu sköta bokföringen och baka de semlor och kakor man säljer till kaffet.

Grunden för hela verksam­ heten är alltså frivilligt arbete .

Medlemmarna i andels laget turas om att jobba på cafet och alla viktiga beslut fattas tillsammans.

Det här ställer stora krav på dem som är med, det gäller att hela tiden orka ställa upp. Topi är därför nöjd över att det hela ti­ den dyker upp nya människor som vill jobba med bokcafeet .

- Det är något aven livsstil att hålla på med sådan här verk­ samhet. De flesta av oss har halv­ tidsjobb på annat håll, många på bibliotek, konstaterar Topi.

Bokcafet är ett uttryck för en alternativ livsstil som vinner allt­ mer terräng bland unga som hop­ pat av pryljakten och valt andra ideal i livet. Ett annat uttryck för detta är den vegetariska restau­ rant som startades för några år sedan i Åbo. Också den kom till stånd genom frivilligt arbete och drivs enligt liknande principer som bokcafeet.

Vad hittar man då för böcker på Åbo Bokcafe?

Med tanke på att största delen av de aktiva är finskspråkiga är

lag under ri~tpris, men har nu upphört med denna konkurrens.

- Marginalerna i prissätt­ ningen av inhemska böcker är så smala att vi inte kan konkurrera där . Vi har dessutom ett mycket begränsat urval böcker från de finska stor förlagen , det krävs ett mötesbeslut för att vi skall ta

in en titel från dem .

Tidigare experimenterade vi med att sälja också mindre seriös litteratur från dessa förlag men slumpar nu bort den här skärp­ litteraturen för att få plats på hyl­ lorna, konstaterar Topi.

Men även i fortsättningen håller man fast vid sin prispolitik när det gäller utländsk litteratur som man säljer avsevärt billigare

BLand det som bokcajeaktivisten Topi Ruotsalainen fått Lä­ ra sig under det senaste året är att baka, det mesta man säL­ jer på kafeet är hembakt.

än de stora bokhandlarna.

- Vi kunde sälja utländska böcker betydligt förmånligare än nu om det inte vore för omsätt­ ningsskatten, som verkligen bor­ de avskaffas på böcker. Man kan ju jämföra bokomsen med nöjes­ skatten, när den avskaffades in­ nebar den ett klart uppsving för programverksamhet av olika slag.

Topi Ruotsalinen medger att hans inställning till omsättnings­ skatten innebär en paradox: - Trots att bokcafeet vill ver­ ka som ett alternativ och vi inte strävar till någon vinstmaximer­ ing gäller de kapitalistiska lagar­ na också oss; inte heller vi kan gå på förlust.

- Men det här innebär inte att vi spelar falskt med nedskriv­ ning av lagervärden och mystiska transaktioner för att ungå skat­ ter, vi betalar skatten till punkt och pricka, hävdar Topi.

Bokhandeln kämpar med stora problem i våra dagar. Den tradi­ tionella bokhandeln med ambi­ tioner att hålla ett bra urval god litteratur har kommit i kläm. I början av sjuttiotalet ändrade man på lagstiftningen i Finland så att man inte längre behövde ett speciellt tillstånd för att driva en bokhandel och gick samtidigt in för fri prissättning av böcker.

Det här innebär att man börja­ de få böcker var som helst; i snabbköp, på varuhus och ser­ vicestationer . Och de här nya ka­ nalerna satsade givetvis på den litteratur som säljer mest, decka­ re, kärleksromaner m.m.

Samtidigt kom de förlags ägda bokklubbarna och började kon­ kurrera prismässigt med de pri­ vata bokhandlarna.

Allt det här har gjort att den traditionella bokhandeln , fått svårt att hävda sig, eftersom efterfrågan på böcker kan antas vara begränsad har de nya sprid­ ningskanalerna ätit upp av bok­ handelns marknadsandelar. För att fylla ut den förlorade biten har den del bokhandlare valt att utvidga till nya sektorer och ta in nöjeselektronik och annat inom fritidsbranschen.

- På bokcafeet satsar vi hel­ hjärtat på böcker och tidskrifter, vi har inga planer på att ut vidga vår försäljningsverksamhet utan­ för den här sektorn , försäkrar Topi.

Man har dock planer på an skaffa sig en videoapparat till ca­ feet. Inte för att sälja "Motor­ sågsmassakern " utan för an kunn stå till tjänst för de grupper som sammankommer i kafet_ Lex . filmklubben har många klassiska filmer på kassett. ' Innan man går in för detta väntar man på att de upphm ­ rättsliga frågorna skall lösas, beslut om detta väntas än

inom detta år.

Åbo Bokcafe har ambiLi

planer för framtiden.

Det man i första hand k

att satsa på är att trycka

katalog och börja sälja

postorder .

- Vi hade planer

med detta redan i h

nu har vi inte re:sursef. FOr Il komma igång borde man ha minst 20-30 böcker per titel i la­ ger, och det har vi belt enkelt inte

11

Horizon är bilen som haft flera släktnamn .. Horizon är en fransk konstruktion och bar från början släktnamnet Simca. Men så kom en amerikansk bilförsäljare och slukade den franska fabriken och bilen gavs namnet Chrysler. Yt­ terligare ett namnbyte ändrade Chrysler till Talbot. Talbot Hori­ zon tillverkas för vår marknad och för export i Nystad. Horizon säljes genom Saabs försäljnings­ nät. Den är tydligen tänkt som en efterträdare till Saabs avsom­ nade modell 96. Horizon finns i . tre olika utföranden. GL versio­ nen har en moror på 1,3 liter.

Det finns en GLS version med en moror på 1,5 liter. Horizon GL Petto har en moror som vid olika körtemperaturer förbrukar två olika bränslen: mororpetroleum eller bensin. Provkötningsbilen var en amarantröd Horizon GLS exttautrustad med lättmetalltal­ gar.

• Förfinskad Horizon går nu med 83:ans mo­ deller in på sitt fjärde modellår i Nystadsfabriken. För varje år har man försökt få in allt fler finska komponenter på bilen. Nu på­ står tillverkarna att bilen till 40

% är finsk. Vi känner igen Saabs stötfångare. Framstolarna ser också Saab-inspirerade ut. Från försäljarhåll vill man gärna fram­ häva att bilen har finsk lack och att Horizon rostskyddsbehandlas redan i fabriken.

• Inte Saab komfort Bilen har rätt hög komfort. Men en del detaljrnissar gör att den ändå inte når upp till Saabs höga nivå. GLS versionen är snyggt in­ redd. Bänkarna är klädda i plysch. Eluppvärmningen i förar­ stolen är ett stort plus i komfort­ betyget. I Lada var spakarna för

hel/halvljus helt felaktigt utfor­ made. Klagolåten blir inte lika våldsam för Horizons del. Men också Horizon har en klumpig lösning. På vänster sida om rat­ ten finns två spakar: en för hel/halvljus och en för blinkers .

De här två spakarna kan förväx­ las. Klockan tycks ha glömts Vid planeringen och slängts in i bilen i efterhand. Värme- och ventila­ tionssystemet ser klent ut knapparna och spakarna är näs­ tan bortgömda under instru­ mentbrädan. Men värmesyste­ met är garanterat effektivt månne det också fått en släng förfinskning?

• Hyggligt körvitsord Horizon är en typisk mede/bil på körsidan. Med sin framhjulsdrift konkurrerar den direkt med t.ex.

Nissan Sunny och Ford Escort.

Riktigt lika stabil som Sunny och Escort känns den inte. Däremot slår den klart ut en bakhjulsdri­ ven vagn som t.ex. Toyota Corol­ la. Eftersom Horizon har fransk bakgrund kommer tankarna lätt in på en annan fransk bil, ~ämli­ gen Citroen Visa. Den är billiga­ re än Horizon. Den slår ut HOft­ zon rent körmässigt.

• Riktigt femväxlad Horizon har .en riktig femväxlad låda. Det betyder att bilen "drar" bra även på femte väx­ eln. Det var inga problem att kö­ ra 60-70 km/h på femte växeln.

Nissan Sunnys femväxlade låda hade en helt annan funktion.

Den stal väldigt mycket kraft på femman. Och enligt min mening kunde den femte växeln inte an­ vändas under 100 km/h. Sunnys växellåda bidrog dock till att ge bilen en mycket angenämare ljudnivå än Horizon. Själva han­ teringen av Horizons låda är inte så vidare angenäm. Det känns som om det fanns rullstenar un­ der den långa växelspaken .

• Medelmåtta i hård konkurrens Saab 96 var en originell bil. Hori­ zon är en typisk medelmåtta i mellankJassen med halvkombi­ kaross. Den uppvisar inga speci­ ellt glänsande sidor, men kons­ truktörerna har heller inte gjort några dundertabbar. Horizon GL kostar tillsvidare 48 600,-.

Den provkörda GLS kostar 55 950,-.

Text: Henry Backlund

lagerresurser till.

Inom nära framtid hoppas man dock på att få utrymmen l ett gårdshus för detta ändamål.

Just nu behandlar de beslutan­ de organen inom Turun Yli­ opistos studentkår ett samarbets­ förslag som skulle innebära att bokcafeet börjar sälja kurslitte­ ratur till lågpris och i gengäld få en halvtidsanställd avlönad av studentkåren, ett förslag som To­ pi Ruotsalainen menar att skulle gynna bägge parter.

~tf8fjet(~"t~ f;O;F~

.-<

)~ ,!,.

- Vår framtidsdröm är att starta egen bokutgivning, främst av rikssvensk litteratur i finsk översättning. Vi har räknat med att det behövs ett startkapital på ca 100.000 mark för det projekt­ et, berättar Topi Ruotsalainen.

I Åbo är som sagt ingenting som man väntar sig.

Många av bokcafeaktivisterna har också deltagit i proteströrel­ sen mot rivandet i stan, senast gällde det teaterkvarteret där arkitekten Benito Casagrande ri­ tat ett lyxigt affärscentrum i stäl­ let för de gamla och enligt musei­ folket värdefulla gårdsbyggna­ derna som nu rivits.

Nu håller Casagrande på att planera för Gamla Stortorget in­ 'vid den nuvarande polisstation­ en. Där skall den. gamla miljön tas tillvara omsorgsfullt och så småningom bli ett kulturcentrum med jazzklubbar, konstgallerier - och Åbo Bokcafe. Casagrande har varit i kontakt med bokcafe­ människorna och planerar nu det första kontinentala bokcafeet i Finland. Detta väntas bli verklig­ het om tre-fyra år.

I Åbo är den verkliga makt­ faktorn den lokala stortidningen Turun Sanomat, som sägs vara lierad med dem som bestämmer om byggandet och de stora affär­ erna i staden. Under de senaste åren har tidningen därför fått ut­ stå mycket frän kritik från kul­ turarbetare, studerande och människor med miljöfolk samma ideal som jobbar vid Bok­ cafeet.

När jag var färdig med mitt in­ tervjuande och fotograferande på Bokcafeet och gjorde mig klar att gå dök Turun San ornats reportageteam upp för att göra ett reportage för tidningens lör­ dagsbilaga. l Åbo är ingenting som man in­ billar sig.

Henrik Othman

Det har blivit populärt att slinka in på en kaffe på Bokkafeet, kajesidan står för 60 procent av andelslagets omsättning. Boksidan sitter AA-studerand~n !0':l "Lomba" Karlsson som berättar att han gått med eftersom han anser det ar Viktigt att man kan få tag pd de böcker och tidskrifter som Bok- cafeet är ensam om i Abo.

...

12

...................

Henrik' Invenius, minigolfspelare: ••

Veckans sportprofil är Henrik Invenius, 17 år från Smedsby. Han studerar andra året vid han­ delsläroverket i Vasa. Förutom att han är en mini­ golfspelare av rang så spelar han vintertid ishoc­ key i Sports B-juniorlag. Ännu har han inte blivit tvungen att välja mellan de två disciplinerna. Om det skulle bli aktuellt så ligger kanske minigolfen en aning närmare hans hjärta ...

Henrik har spelat minigolf i sex år. 1976 kom en minigolfbana 100 meter från hans hem berättar han. Då for han och provade på, blev intresserad ,och där är han ännu.

- Tjusningen med minigolf är nog att slå spikar, säger Hen­ rik. I hålet med ett slag alltså.

Som tävlingsspelare blir det en hel del resande för Henrik också. Det gör också sitt till för att stimulera hans intresse för den något udda sporten .

Det finns bara en egentlig inomhusbana för minigolf i Finland . Det finns i Tammer­ fors. Det betyder att tränings­ möjligheterna är obefintliga under den mörkaste årstiden.

Några resor dit blir det för Henrik men annars tränar han inte minigolf vintertid.

För hans vidkommande bör­ jar säsongen i början av april.

- Från början av april till slutet av september spelar jag runt banorna i snitt två timmar per dag.

• "Allt kan tränas upp" Vad behöver en minigolfspela­ re?

- Int vet jag. Allt kan trä­ nas upp . Det beror på hur myc­ ket man tränar. Man kan ha en viss talang men träning behövs.

Men koncentrationsförmågan är nog viktig(ast) .

- På en tävling kan koncen­ trationsförmågan fara om man slår många slag på någon bana.

Man blir nervös och börjar hå­ sa.

Henrik Invenius håller sig ba­ ra med en klubba . Det är bäst så menar han . Man lär känna den.

- Men sen finns det 2-300 olika bollar. Då gäller det att hitta den boll som passar banan bäst. I Finland finns det mest filt banor och de kräver färre bollar. Eternitbanor kräver Oe­ ra.

På en filtbana klarar man sig kanske med tio olika bollar. På eternit finns det 100 bollar att välja mellan . .. På det sist­ nämnda underlaget så måste man ta vädret i beaktande, varmt eller kallt.

En annan skillnad mellan

filt- och eternitbanor är att man räknar med två slag per bana på filt och ett slag på .eternit.

• Kanske bland de åtta främsta" Sin ringa ålder till trots har Henrik hunnit vara med i FM tre gånger . Alla tre gångerna har man spelat på eternitbanor och de två första gångerna gick det inget vidare eftersom under­ laget var ovant. I Göteborg i år blev det ett lagbrons för ho­ nom.

- Det hade kommit en ny regelbok på tyska i år och man hade råddat med översättnin­ gen. Enligt reglerna skulle jag ha fått spela i juniorklassen än­ nu i år, men de anmälde mig i seniorklassen. Reglerna är så­ dana att jag inte fick spela i se­ niorfinalen då jag var junior ännu. Före finalrundorna låg jag ca tjugonde och skulle ha fått spela i finalen om jag varit senior.

- Om Jag skulle ha deltagit i juniorklassen skulle jag kanske ha kommit bland de åtta främs­ ta, säger Henrik, kanske anin­ gen besviken men trots allt nöjd med lagbronset ...

Från Vasatrakten hade han sällskap av fem andra spelare till Göteborg så tydligen håller minigolfen i Vasa hög nationell standard. Annars är seniorerna bäst i södra Finland och Henrik var enda härifrån som spelade i seniorklassen.

• "Minigolf passar alla" I finska mästerskapen har Hen­ rik hunnit plocka hem tre FM­ tecken och ett silver i junior­ klassen . Mera kan det bli efter­ som han är junior ännu nästa år.

Någon stor tävlingssport är minigolf inte . Det finns kanske 250-300 tävlingsspelare i Fin­ land. Men, minigolfen sprider sig snabbt, menar Henrik.

Han anser inte att en mini­ golfspelare behöver konditions­

• Höstlöven på miololfbanorna på Vasklot talar sitt tydliga språk: Minigolfsäsongen 1982 är slut, men det kommer en ny sommar 1983 ...

träna speciellt hårt även om det kan bli hård psykisk press i vis­ sa tävlingar som håller på i 2-3 dar. Det kan bli upp till tio spel­ varv i en sådan tävling.

- Minigolf passar alla. Inte behöver man vara vältränad .

• "En klubba kostar 150-250 mk Minigolfsäsongen 1982 blev ganska kostsam för Henrik.

Ungefär 10 000 mk har han lagt ut under säsongen. Resorna

.........- -i<.................. ..

.

blev dyra. Inte minst p.g.a . att han brukar fara i så god tid före en tävling att han hinner känna på banorna ordentligt innan han skall ut i hetluften. Det be· tyder en extra natt på hotell, att äta ute o.s .v.

Henrik lnvenius håller sig ba­ ra med en minogolfklubba. En sådan kostar 150-250 mk så det blir inte så stor investering.

En boll kostar däremot 50 mk och hittills har Henrik skaffat sig 70 boUar och det blir en nätt liten slutsumma.

Henrik spelar för Botnia minigolf och får bidrag av före­ ningen. Det handlar - ännu i varje fall - om små pengar eftersom föreningen har lån för sina minigolfbanor.

Slutligen kan nämnas att det blir FM-tävlingar i Vasa nästa sommar och att det eventueUt kan handla om EM här somma­ ren 1984. I så fall att EM s • arrangeras i Vasa så be nya banor berättar Henrik _

Stig Björkas

I

13

Privatdetektiv Siir och mordet _________________ Hj"\.P F~"E.L N fJ..A)( ""T,>,

l' n.. l...

~o).)ce~

5

AX.

Privatdetektiv Siir har fått ett mord att lösa. Han satt nu på sitt kansli och samtalade med ögonvittnet Göran.

- Du sade alltså, att när du kom in i huset efter att ha hört ett fruktans­ värt skrik såg du Anders stå lutad över den mördade Per, sade Siir.

- Ja, men när jag kom in blev Anders visst skrämd. Han slängde kniven ifrån sig och rusade ut köksvägen, sade Göran.

- Det är denhär förskäraren som syns på polisens fotografi till höger om den plats där Per låg.

I

I

.

-

.~

Det var allt. Stämmer det att Anders mördade Per? Kan det vara någon annan? De tre först öppnade rätta svaren får varsin Jocke-plansch, så skicka in era svar!

Hej! ___________

När du rör dig i markerna under dina höstpromenader kan du ofta hitta fjädrar från olika fåglar: de flesta är troligen ganska bleka och intetsägande tillfärgen, men av de biista kan du få en intressant och lärorik samling. Du kan också klippa av ving­ pennans spets och träda in ett stift ifjädern och vips har du en ovanlig penna att skriva med.

•

~~

Dethär är den Jocke-pl~-!lsch vi delar ut åt de som får sina bi­ drag publicerade här i OP-klubben.

Du kan även få den om du deltar i någon av våra tävlingar.

Hittar du döda fåglar kan du skära loss en vinge och spänna upp den på en bräda med nålar tills den torkat i rätt form. Sedan kan du förvara den med lite malmedel i ett kuvert , eller på väggen . Kän­ ner du någon jägare kan du kan­ ske få vingar från änder eller skogsfåglar.

Fjädrar kan du placera i ett häf­ te eller en pärm med lösa blad, skär skåror i ett blad, stick in fjäd­ rarna och limma försiktigt fast kailterna. Samla bara hela och re­ na fjädrar och kom ihåg att du in­ te får samla fjädrar från fridlysta fåglar.

ÖP·klubben Pb 27 68600 Jakobstad

En fin teckning har vi fått av Mikaela Sundholm, 9 år, från Ma­ lax. Gör som Mikaela, fatta pennan och rita eller skriv, så får du vara med på vår sida. .

--

Dans- eller underhållningsplatser? ?

Under den senaste tiden har man kunnat konstatera, att dansarrangörerna har upptäckt att det inte längre lönar sig med danser. Det blossar upp en het diskussion om danskris och vad-göra-åt-den. Man drar i gång en kampanj för att lära ungdomar dansa, samtidigt som man hoppas kunna minska på ordningsproblem och alko­ holbruket på dansplatserna. In­ get ont i det. Det var en mycket god ide, torts att den nu håller på att rinna ut i sanden, för det blir allt mer sällsynt med helt

vanliga lördagsdanser . Man gjorde helt enkelt en felbedöm­ ning. Det var inte fråga om en danskris i betydelsen "ungdo­ mar kan inte dansa", utan en kris med våra danser. Snarast en ekonomikris.

Det var därför diskuterats vitt och brett om att man på våra dansplatser borde erbjuda även annan underhållning än dans, för att dra mera folk.

Man börjar då undra om det fortfarande ska kallas dansplat­ ser, vore inte underhållnings­ platser ett bättre namn?? Det

som förvånar mig mest är att ungdomar, som har blivit tillfrågade vad man ska göra åt danskrisen, säger att det borde finnas annan underhållning på danserna. Annan underhållning på en dans??!! Det verkar väl ändå inte vettigt. Varför i hela friden går folk på dans och har tråkigt och yrkar på annan underhållning?? Jag har alJtid haft den uppfattningen, att man går på en dans för att dan­ sa. Ville jag göra annat än dan­ sa, sökte jag mig knappast till en dansplats, snarare till bio el­ ler teater. Men så tycks inte va­ ra fallet. Numera tror folk att man går till en dansplats för att lyssna på shower, se och höra utländska artister ohc stå och hänga framför en scen tills man inte längre har ett par fungeran­ de öron.

Och det som förvånar mest; arrangörerna nappar genast på kroken. Plockar in en massa showband under sina danskväl­ lar och väntar storpublik, som

naturligtvis kommer. Naturligt­ vis!! En blandad publik, allde­ les för stor för lokalen, en mas­ sa ordningsproblem etc. etc. Se­ dan utbrister någon att det håller på att bli danskris. Visst, det ordnas ju inga vettiga dan­ ser mera.

Folk dansar inte mera. För­ sök åk ut till en dansplats en kväll med en showartist.

Showerna upptar förstås kväl­ lens bästa danstid (23-24.00).

Dessutom är dansgolvet full­ packat med fans, som står och hoppar och skriker. Det är omöjligt att dansa, även om showbanden för.,en gångs skull, skulle spela något som gick att dansa efter.

Det här är inte kritik mot showbanden, som underhåll­ ning, utan på omständigheterna kring dras uppträdanden. Var­ för dra in ett showband på en s.k. dans? Tag två helt vanliga dansband en helt vanlig lördag kväll och ni får en DANSPUB­ LIK som DANSAR. Det är in-

get fel på showbanden och jag lyssnar gärna på dem. Jag går gärna på konsert, teater, bio och dans. Men jag gör helst en sak i taget. Ska dansplatserna ha showband, ska de annonsera om att de har KONSERT inte dans. De plockar in stolar i sin danslokal och inväntar stor­ publiken. Jag åtminstone hau:r att stå en timme på dansgolvet och lyssna på ett showband mitt i en danskväll och jag undrar om det inte finns andra med mig.

"antishow"

Varför

söndra'?

Jag vill skriva och berätta hur enormt besviken jag är på den grupp som kom till dagsverkes­ dansen i Solliem 23. 10. och ställde till oväsen.

MärkväI det här gäller inte al­ la. Det finns många fina ungdo­ mar men tyvärr får dom också li­ da för det.

Kan man inte hålla sig från att söndra WC:er, sparka sönder dörrar, bråka, spy på golvet m.m. är det bäst att stanna hem­ ma, [ör jag är säker på att där gör ni det inte.

Emellanåt är man ganska bra på an klaga, att ingenting ordnas för ungdomarna. Knappast är ar­ rangörerna så pigga när det ofta slutar på samma sätt . En orkes­ termedlem sa vid en tillfalle i Solhem "Hoppas att de pengar som nu samlats in går till något gott ändainål och inte till att re­ parera WC byttor. " LS Hade han inte rätt?

Ordna flera söndagsdanser!

Längesen vi hade så roligt och där alla verkligen DANSADE. Ni som verkligen vill dansa, ställ då upp nästa gång. Kom loss everybody!

Christina och Annica

" Jocke-Iedare"

har fel!

GÅN GENAST UT O(H GRÄV

DAR NI ,

STÅR.

Jag tycker ..att Jocke-Iedare hade fel i förra OP om danstillställnin­ garna . Jag vet att många av mån kompisar vill se på populära kestrar från Sverige också • gång. De österbotmiska -r nog bra också men man vill ju ha lite omväxling. En brist är k:a.nsk.e att de österbottniska orkestrarna härmar rikssvenska band .

också )ocke-ledare

15

Kl ?ISTINES T AD K ristinestatls Akvarieaffå'r

JAKOBSTAD

PHII,IPS • PIONF1R GUSTAFSSON AB Vlllll,('1

Illnl 'nI

III

'}(,--I()')'I'I

1\

v

MOTOR

ÖSlra Långgalan 7 lel 962-/2504

(, . som "'''''"h''',olj•• , riirlänger ' , '"

VASA musikbranschens specialaffär

.IIII'~.III.

PITKAKATU 41 STORAUINGGATAN 651QO VAASA - VASA 10 11'110159

VASA Orkesterförmedling A&M Vasa 961·113572

motorns livslänl;!d.

Anpassad för Dina höga presta­ tionskrav i:

Inhemska o. internationella artister VASA PRODUKTION 961-119920

-

motorclkeln prhatbilen transport o{'h arhetsfordon

Hör efter hos vara återförsäljare

NÖJESSTÄLLEN

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.

ORAVAIS

Pre~'lt~i"lJre'l

Moderna

ARVASGARDEN tel. 961-53 142, Oravais uf

Inneh. Lena Wilson

Karlav, 3, Vasa tnr 961­ 120 311, 116 713

RESEBYRÅER

Skivor och orkesterutcustning.

Mode Ulrika Närpes

Mötesarrangörer Välj:

PURMOGÄRDEN som mötesplats PURMO UF

VINTERDÄCK

Musikaffär

BIGI & VESA

MOTORCYKLAR

RESEBYRÅ

INGVES

Ni\RPES

RESOR

!~~~4'2048

BILAFFÄRER

e e 73 l 5

VASA

VÖRÅ Den ledand,~ restaurangen i norra Osterbolten

TASSEN Tel. 961-56 150

.+"­ g.,rr;.: •f''''.....-" ~~Jr .11"""" .. ~::;; m.lI. ..........

run--"•.

hY IlA liNA S ro

r-c--- MP "'":...

Förmånligt möbelhus

~

~ Teuva tel.

290

Vasa Olympiagatan tel. 961·120793

66600 Vörå tel. 961- 56 379

tlE~'"

DET LÖNAR SIG ATT TA KONTAKT NU. BÖRJA MED ATT SKAFFA JUTAS SMAHUSKATALOG. VARA REPRESENTANTER STAR TILL TJÄNST: KARLEBY HH-Konsult Byggnadstjänst Tel. 968·14855 kvällar JAKOBSTAD Ing.byrå Bj. Häggblom

Tel. 967·11959

VASA

Daco Byggkonsult Kb

Tel. 961·120300

må-to. Hem 961·32796

SYDÖSTERBOTTEN Nordplan Tel. 961-601 69

JUTAS SMAHUS AB 66900 Nykarleby tel. 967-20088, 20750

962~71

VASA ' NÄRPES KRISTlNESTAD

~~

f Jl~-6\~p. ~~~

!Jiif . . "'",

TRIAX I

Tel. 961-118333 Tel. 962· 42 473 Tel. 962· 11 313

~Te I.96~7 ~11~868~

l..ii.JA.KO.B.ST.A.O. . , .. • •

På lördagen blir det jubileum av i Tjöck. Kl. 19.30 på kvällen firas nämligen Tjöck-Påskmark uf:s 75-årsjubileum i uf-lokalen.

Hälsningsanförandet sköter Vivan Söderlund om. Justitiemi· nister Christoffer Taxell kommer all hålla fesllalet och Valdemar Hinz sköter om det historiska inslaget.

Folkdansuppträdande blir det - naturligtvis, med tre folk­ danslag inom föreningen. Spel­ manslaget kommer all spela upp ,under programmet och Uirica och Jens Hagback svarar för sånginslaget. Eli teaterstycke har också övats in för jubileumsfest­ ligheterna.

Dansmusiken tar spelmansla­ gel.slutligen hand om.

Purmo satsar moget Purmo uf fortsätter sin satsning på mogendans. I april i våras hade man mogendans senast och det gav mersmak. "Det blev en otrolig stämning" med­ delar ett ögonvittne.

Inkommande lördag försö­ ker man återuppliva stämning· en. Pererix står för musiken.

DA DU KÖPER ETT HÖGTALARPAR JENSEN TRIAX I 6"x9" 100 W ELLER JENSEN TRIAX II 6,5" 150 W (FÖR MONTERING I DÖRRARNA)

JENSEN TRIAX II

NU ÄVEN

LÖRDAGSÖPPET 1VASA

"~'

STIGS MÖBEL

Tjöck-Påskmark UF 75 år!

""'••

..,

".8~"'" ....... .., .""..+5

•• "".,., ",,*,,11"'.WIIIS" + • • L l.JfZ IIIS

Olympiagalan Vasa lel 96/-/20793

VÖRÅ

pt."

UR ORTENS RIKLIGASTE SORTIMENT

• ",.".,. U82 (IISAJ

Honda motorcyklar.

J'ervice och delar,

ELECTRO·CAR

MÖBLER

•

Källarvåningen under

Erickson & Erickson Närpes

Tel, 962-41 423

OBS! Ett litet parti apparater och hö9talare

FÖRMANLIGT! FÖRSÄLJNING-SERVICE-GODA RAD

-

16

.

-

r

Vi gav ungdomen

te Itro te I byglJen!

• Man kan väl säga att Korsnäs hade ganska "låg proftl på dans­ marknaden" innan srorsatsning­ en i minen på 1960-talet. Sen dess har Korsnäs varit en av vin­ terdansens "kungar". Vad är hemligheten bakom?

- 1966 var Korsnäs inre alls ak­ tuellt - de närliggande var för­ mer än Korsnäs. Men då var det i princip Korsnäs som genomförde en reform i dansvärlden. Vi in­ förde dans med två orkestrar och det tog de andra efter. Nog får man uppfatta det som en pro­ gramförbäming för publiken.

Den tiden var vi måna om art vara annorlunda. Att bjuda på nytt . Namn på tillställningarna , t.ex . var det " Halmbal" och " Olympiaskurtet " . Dekoratio­ ner. En gång minns jag att publi­ ken fick fara å se handelsträdgå r­ dens odlingar 6- 7 busar transporterade publiken dit.

Poporkestrar var någonring som kom på den här tiden. Dem satsade vid på, bl.a. hade vi pop­ konsert i biografen. En gång spe­ lade en popgrupp på borden i ca­ feet - det var innan renovering­ en - och det tror jag var vårt ge­ nombrott.

En massa trevligheter som gjorde att vi kom igång. Jag be­ dömer nog det så att det var där­ för vi gick framåt. I Korsnärs uf gick det då.ut på en enda sak: att köra fram Korsnäs' Och det gjor­ de vi!

Ja , och med annonserna bjöd vi också på något nytt. Vi prata­ de med publiken. Var du med dem i annonserna ...

• Vad har Korsnäs uf åstadkom­

mit?

- Jag tror att vi gav en liren puff

till bättre självförtroende för byg­

den bland de yngre, de fick stör­

re tilltro till den. Verksamhets­

iden var att köra fram bygden.

- Det har också betytt att Bio Viking fonsätter än i dag utan kommunalt stöd. Att vi har en bra samlingslokal i bygden och att ungdomen haft en bra sam­ lingsplats .

Samtidigt har vi gett ungdo­ menmöjlighet att ta ansvar, att aktivera sig. Att skapa ideer, vara kreativa.

Och vi har gett publiken möj­ lighet att se vissa orkestrar-artis­ ter. Det skulle vi gärna fonsätta med men det blir svårt. Någon gång emellanåt borde man kun­ na bjuda på TV-artister. .' .

• Ser du någonting negativt i

Korsnäs uf;s satsning/utveck­

ling?

- På sätt och vis. Det är tungt

att dra en sådan här förening .

Makten är hårt koncentrerad och

måste lämnas i händerna på goda

ledare. Det dödar annan verk­

. samhet.

• Hur skall man bredda dansin­

tresset? Kampanjer? På skoIsche­

mat?

- Fältet behöver aHtid bearbetas

och där har SÖU en viktig upp­

gifr. Vi gör en god gärning om vi

lär ungdomarna dansa. Renr

ideologiskt betyder det an de blir

inrresserade av föreningen -om de

varit på kurs också .

I skolan? Tillika tycker jag nog an uf-rörelsen skulle må bäst av an lära ut dansen . Det lockar ungdomen till uf-föreningen.

• Oron på dansplatserna inger oro. Vad beror den på och hur skall man få bukt med den?

- Vi har klarat det bra här i Korsnäs. Otroligt bra' Det fanns en tid, men ...

Jag tror att det beror på den enskilde individens situation. Fa­ miljeförhållanden, den egna till­ fredsställelsen. Om det inre finns andra störningar som gör indivi­ den aggressiv .

Vi skall ge dem möjlighet art Roger Bergström är ett namn som är starkt förknippat med Korsnäs uj. 1966 började han tillsammans med lärare Leif Backas - "en idespruta av stora mått" - engager:a sig i fö­ ta ansvar. Där har uf-rörelsen sin viktigaste uppgift! Sysselsätming reningen. "Det var väl Alfons Holmblad som satte i/[ång mej" minns Roger. och ansvar!

Han blev kontorsdirektör för Korsnäs Andelsbanks Korsnäskontor 1975. Innan dess hade han haft tjänst åt Outukumpu, Partiaffär G Hultholm och Malax kommun. Till ut­ • Överlever uf-rörelsen om dans­

verksamheten försvinner inom

bildning är han merkant och han är gift och har två barn. inkomstkälla? Finns det alterna­

tiv till dansen?

och på så vis ge dem en viktig Danstillställningarna är i alla fall Det koncentrerar våra förmå­ - Jag tror nog kanske att uf

" rena " - och vi vet var ungdo­ gor på en grej och andra - t.ex. roll. överlever. . . tillika blir det snä­

men är då. Dansen skapar inre kultur - har legat nere. Det har Då kan man fråga sig varför de vare verksamhet. Blir mera själv­

brottslighet och dylikt. .. inre tar ansvar? Är de för hårt be­ lamslagit . reglerande , inre så mycket bära

Vi har inre varit mångsysslare. lastade?

• Kan en österbottniskt temaår eller brista.

Dans , biograf, caferörelsen och Ungdomar i 13-20 års åldern bli räddningen fOr dansverksam­ Då blir man mera beroende av är den grupp som uf-föreningar­ . heten i forerungarna? revy har funnits på programmet. kommunala medel. Och de bru­ na skall ta vara på. De kommer Men samtidigt har det här - Ja, på sätt och vis. Det stävjar kar vara små . . . Stora lokaler ­ kanske också varit bra. Vi har till srora skolor, samhället har in­ inköpen från Sverige. Förening­ svårr. Endera måste man då få te tid med dem . .. lämnar dem stått stabilt, stått pall hela arna tar hänsyn. hyra av kommunerna för drifts­ för sig själva. Uf-föreningarna tiden.

Annars har det blivit alltför kostnaderna eller så måste kom­ har hård konkurrens i dag och stor inflation av importen. Tagit munerna ta över dem.

• Hur blir fortsättningen i Kors­ måste ge mycket för att hävda udden av det. Det är ell bra ini­ • Vad har uf-engagemanget b e­ näs? Vad betyder de hårda sig.

Det positiva är då att ungdo­ tiativ' Jag har alltid varit en vän tytt for dig personligen? brandsäkerhetsbestämmelserna ? marna själva skall prestera något av det. .

- Självförtroendet ökade kraf­ - De betyder en försiktig inled­ och inre bli serverade allt.

• Kan man med hjälp aven hår­

tigt. Jag blev engagerad i sam­ ning. . vi känner oss för. Resur­ ~ Nu på senare tid har de St­ dare komroll av åldersgränsen hällslivet. Jag byggde upp mina ser finns nog att köra på i gam­ ränga braridsäkerhetsdirektiven återbörda den "äldre" ungdo­

möj ligheter i arbetslivet. Det mal god stil. . . blivit till förfång för dansar­ men till uf-IokaJerna?

blev en merit som jag haft nytta Renoveringen nu ger oss en rangörerna. I samklang med - Jo, det skall vara positivt där­ av. andhämmingspaus på ett natur­ " krisen" har det här lett till en för att det blir varje ungdoms

Jag är nöjd, fast det varit tungt ligt sätt. Men vi blir nog tvungna lamslagning. Det är helt klart art rättighet att fara ut då .

då man aldrig kommer ur att ta hänsyn till bestämmelser­ man måste se tiU säkerheten .

De är för unga att faHa av ung­ det. na . Myndigheterna har kanske Men vi har gamla 10kaJer och det domsdanserna vid 16-17 års ål­ ögonen mera på oss än andra ef­ • Är det något du minns speci­

kostar pengar. Dessutom beskär der. Nog skall de kunna komma tersom vi är storamingör och har ellt?

det utrymmet. som 20-åringar. en speciell lokal.

- T. ex . det att orkestern spelade

Vi är inre tvungna att gå till­ Det skall nog vara till fördel. på borden . Det var något märk­

• Vågdalar idansverksamheten baka till smådänser i dag på lan­ Jag stöder systemet bara vi får del ligt som vi inre vågat sen . . .

har kommit och gåll för enskilda det. Ungdomen är så rörlig att att fungera för en rrettonåring är Kanske också det att publiken

foreningar i uf-historien. Nu ver­ den inre nöjer sig med små eve­ för ung . reagerade på våra annonser.

kar "danskrisen" all gå fram nemang. Inre skall det vara • Vad (ror du om ännu en indel­ Ringde upp. Märkte att vi taJade

som en slållermaskin och meja mammuttillställningar heller, ning av danspubliken? En inrikt­ med dem - DU!

ner det mesta. Vad beror det här men 700-900 personer är lämp­ ning på mogendans? I Sverige Av orkestrarna minns jag spe­ på, tror du? ligt. Då har man råd att bjuda på kritiseras den här indelningen i ciellt KareIia i discot. Björn Skifs, - Jag undrar nog det. I grunden program . dag ...

Ellinor Bodel ochjanne Önnerud tror jag att ungdomen vill ut och Men det börjar bli svårt . Nu - Nej. Det går inte på annat en nattival - de uppträdde förSt dansa . De ställer inre till det, det får vi i Korsnäs ta in 500 personer sätt än i dag, två grupper. Vi mellan ett och två på natten. är omständigheterna kring dem . och det går inre' Inre när det gäl­ måste få utbudet på så vis att det Och nog minns man ju bra Sven­ De blir serverade det mesta. Tar ler lördagskvällar. Vi har ett täcker bredast möjliga ålders­ ne & Lotta. Och Boppers den inget ansvar själva. Uf-rörelsens helgansvar som vi borde få fort­ gnipp . Det håller bara tillfälligt gången de inre uppträdde. Då möjligheter i dag ligger i det att sätta med. Vi har faktiskt en med en tredje indelning. Vi skall var Zenith fanrastiska~ ge ungdomarna möjlighet art uppgift med dansen och måste omhulda det vi har. Förbättra Stig Björkas jobba med eget. Art ta ansvar försöka hålla ungdomen där. det!