Österbottniska Posten (ÖP) nr. 45 1977 by Österbottniska Posten

österbottniska

posten I\sterbottnisk Dn~rlomstidning

Torsdagen den 10 nov. 1977

50p-45

Dansmusiken åter dyrare D DE öSTERBOTTNISKA dansbanden slår även i år till med prishöjningar på 25-100 procent. Listan toppas av Exom från Vasa som höjer priset från 1.000 mk i år till 2.000 mk nästa år. Teamet höjer med 50 procent från 1.600 till 2.400 mk. Barbarela och Cleopatra höjer 33 procent, Reflexbandet och Zotch 25 procent. • SE SIDAN 1

Duh,helt till Ö-MaIax i Superstar-tävlingen TVA NYA finalister i SöU:s supersiartävling korades senaste vecka i Petalax. Det var sjätte rio,g ens förenin gar som stod i tur att tävla om en finalpla.t,s i herr- och damklassen. Bägge f'matplatserna gick till Övermalax uf . genom M-P. Asph&lm i herrklassen och Agneta Orre i damklassen. • SE SIDAN 6

Även popmusiken

en sorts folklDllsil{

POPMUSIKEN är också en fonn av folkmusik. Det bävdar Henrik Otto Donner, en av vårt lands mest kän da musiker, och en mångsidig sådan. Men det gäller att se upp med den kommersiella popen, och att inte ställa för höga krav på oss vanliga "vardag~"'Il1,usikanter". Se sista sidan!

Fart I spelet. Susa.nne JuHn och Monica Skrlfvars I säcklopp.

O EN ANNORLUNDA för

Om'VäxlinlC • I sholrutin

middag hade eleverna i bög

stadiet i Nykarleby på mån

dagen. I stället för vanliga

lektioner ä.gnade alla nior

förmiddageri ät det interna

tionella spelet, ett spel om

fattiga och rika, u-länder och i-länder. Och det tyckte eleverna i all mäD.het var både lärorikt och trevligt. Det gav kanske ett tillfälle att tänka efter . . . Bakom det hela stod Tonårs-

rådet med Stina Engström och Viviann Liljeqvist i spetsen. De hade p~tisk hjälp av SÖU-instruktörerna Håkan Weetermark och Rolf Storgård. Det . var inte mindre än 85

elever som gick igenom spe lets tio stationer. Precis som i verkligheten hamnade mer~ parten i u-länder. Som en elfte uppgift fick al~ • SE SIDAN 9

Revyer stommen • l unga Uf Svanen o

REVYERNA och tonårsverksamheten lir ryggraden för ur Svanen i Munsala. Föreningen är en verkligt ung ungdomsförening. Den grundades 1973. På lör~ag hå.ller SöU sitt höstmöte i Svanens'loka) i ~Ionå. Höstrnötet i år får en ny uppsättning Meningen med uppläggning. En stor del av föreningen: arbetet sker i olika utskott. Läs om Uf Svanen och Förutom förha~!ingarna övriga aktualiteter från Ny blir det teater. Karleby uf

karlebynejden på sid, 8-11!

ger en föreställning av sin

NASTA REVY Inom Svanen arbetas fram. Arbetsnam net . är Nyga.Ueby, och handlingen är Asteri.-..:-inspirerad. Pre miären blir ti'oUgen den 7 Januari. I bild fr.v. Ulf Smedberg, LI8eD Aspnäs, ~n-Catrtn Holm, Dan Akennan, Marlene Vid ner, Christel Slkström, Johan Backlund, Göran Sjöblom, Nils Erik Blomqvlst, .Sune SUndholm, Folke Lindgr~, Ann-Chris tio Back och Gun-Viol lläggblom.

POSTF.N

öSTERROTTNISR~

Torsdagen den 10 nov. -

egenverksamhet skall öP

Aktiv 10 nov.

1977

Löneklvftor i Sov.ietunionen 01

• Enligt Finska notisbyräns korrespondent I M05 ~va ly Ltet" en sovjetisk marskalk omkring 2.000 rubel i måna den - det är 28 gånger den sovijetiska m.lnl milönen. I Sovjet anser man, enligt samma källa, att likalön inte är Kultur måste innebära mycket mera än synliga som förbundsstyrelsen lägger fram för förbunds någonting att sträva efter : ge resultat, som kan presenteras för publik. Samti mötet på lördag. nom löneskillnader och ackord håller man upp effektiviteten digt som institutionskulturen kräver ert stöd, mås Programmet, som också kan betral.tas som .ett och produktiviteten, te målet vara alt stimulera även en sådan kultur Sovjet är kanske inte något försök aU placera in ungdomsrörelsen i ett större bra föredöme för den som arbe som kanske har ett värde bara för den som är di sammanhang. tar sikte på allt som stimulerar till tar för ett j.~likt samhälle rekt engagerad i verksamheten. som vi upp fattar det jämlika en självständig kulturell verksamhet. Det är vik samhället. Med andra ord: det Så heter Mt i det förslag till kulturpolitiskt pro tigt i en tid, där det k~mmersiella kulturutbudet börjar bli ont om föredömen kanske har vi det ganska bea i gram för Svenska Österbottens ungdomsförbund, lätt leder till ökad passivitet. vårt land troUl allt.

1977

•

ersätta passIv konsumtion

Det som sägs i programmet kunde med tanke på . att det handlar om unga män niskor ha sagts på eU mera rättframt oeh enkelt sätt; nu är bindningen till gårdagen mycket påtagligt, villket kan minska intresset för själva sakfrågorna. Vilket vore synd. I programmet fastslås med rätta - att SöU:s roll som en samlande ungdoms rörelse har möjliggjorts tack vare att organisationen int.e har bundit sig till något p0litiskt parti.

Konsument-er och producenter At,t i dag arbeta i en ung domsförening är någonting annat än det var för tjugo, trettio eller femti-o år sedan. Då ännu var byn en levande realitet och egenverksamhet en naturlig sak · Numera präglas människornas liv liksom aUt kulturarbete - av det enorma utbud s<>m mass media förmedlar. Vi har fått en ganska skarp uppdelning i kulturkonsumenter och kul turproducenter ; de tOlTa ten

I programmet

påpekas också att kulturen i glesbygden tvingas arbeta med små re surser, vilket bl.a. kan leda till emigration eftersom ock så trivselfrågorna spelar en stor roll i de flesta männi skors liv.

identiteten. Också här är en aktivegenverksamhet av störstå betydelse, Det sägs, att den passiva kulturkon sumtionen måste ersättas • Enligt en undersökning stö der 80 procent av vårt lands be med en kulturell egenverk folkning vänskaps- och bistAnds samhet, en motvikt till en pakten mellan Finland och v jetunionen. Hela 85 procent sä artfrämmande masskultur. ger sig omfatta vår nU\'araJlde utrikespolitiska linje_ En enighet av det här slage klartext betyder det här, fär man leta efter l nägot tii.s land, Vänskapen och neu trali e

att vi skall spela teater, ten är stadigt förankrade l \' årt,

land. sjunga i körer, dansa i folk

Ett brett.stöd för vsb-pakten

* Ta fmm den egna

identiteten I programmet används ut trycket kulturmanipulation. Med det avses att de unga utsätts för påverkan utifrån som lä.tt leder till konstlade ideer, vilka i sin tur leder till världsfrånvändhet och kultu

rellt främlingsskap.

danslag, arrangera utfärder, danser, kontakttriiffar - dvs, alJ.t där vi själva är aktivt med,

Kineserna går under jorden

• Rapporter frän Kina berättar österbottniska att man i de kinesiska s -derna också den eg gräver stora tunnlar och skyl! ras. Också i fortsättningen är

rum - allt sA väldsamt till:.a det har mån get att en st<:>r <kl av oo~o:Jt partipolitisk obundenhet nöd Ungdomsrörelsen ser det Som "botemedel" anvisas erfara. Detta ningen vid behov kan gå w:dEr vändig. ta en fara. sådant som stärker den egna det personliga jorden. Att gräva tunnlar och s rum är mindre farligt aLt byg ga än kärnkraftverk och neu tronbomber, men tyvärr finns det ingenting som säger att KI na skulle rusta mindre dä rför ~lIIl11l11l1l1l11l11l1l1lll1 l ll11ll1l1l1l1ll11l1l1l1mlllllllllll:illIIJlII!I"'IIIIIJl JlIIIIIIIIIIIIIHIl!IIII1111!11II 111111IIIIIIlIInllllnlllllll1!lIUlII:llllllllllllllUlIlIIUlllUlllllllllllllllllllllllllllilll1lII iii II 1iI1ln::IIJ1I1I11I11t11I1I1I1I11IlIlIlBlllllllllnlllllllllllllllllll!! att landet också. gräver tunnlar. Måste verkligen världen vara slidan att ett tunnelbyggande av det kinesiska slaget är nöd "1 Sverige rekvirerar vi en också säga att arbetarsång- åring 48 mk och för en 18· om dagen efter ett år inte vändigt,

trubadur till våra möten, i erna är mer radikala än själ- åring 100 mk. har bara 3,650 mk utan hela

Tänk om man i stället ra ~_~ Finland arbetar man i kollek- va sångarna. Är det mycket eller litet? 3.712 mk och 11 penni. _=bomber och tunnlar odlAde joFd 5 Uv." I varje fall sägs vi i vårt Räntan, si. sådde säd och såg till att f == Det här är en rubrik i Tonsättaren Kari Rydman, land ha dubbelt högre vecko· Om det inte skulle finnas ~ slapp svälta och frysa_ ~ ABF :s tidskrift Fönstret, sdp, sa i Fönstret: peng än i VästtyskIand, där någonting s6m kallas infla- ~

~ Bom övervar arbetarmusiksparsamhet är en större tion. ~

föreningsm äs .

f ti l . V lk k k · ' "- Den nya musiken dom l- dygd än hos oss Säg att den - eftersom § och det ===== Be:mr:~.en 1 a ea os 1 l neras av de folkdemokratiska . Tyskarna är ~parsamma. den ändå finns _ är 10 proplanet. och kommunistiska grupperna, = I Valkeakoski ställermän~ både kvalitativt och kvantIta. 100 mk per månad åt en cent i året. Det är ungefär §

niskorna upp gratis. tlvt, Det är synd a tt vi Inte har .18-åring ärinte mycket. Frå- dubbelt mer än räntan. I Regional 5 § spridning derar att alltmera passivise

Att skriva i Posten stärker na identiteten; ga unga fått gäller både på

~iken I__ ·

_------a

I ~

:===_=

~:~~r;;;:~nOCkSåPå

många andra håll i vårt land: visst vore vårt folkliga kulturliv fattigt utan alla de tiotusentals människ-or s<>m ställer upp så snart det drar ihop sig till en sångfest, en teaterföreställning -eller vad det nu är. • Vad vet vi i ungdomsföreningarna om arbetarmu? s ik . Det är nog inte -mycket det. Kanske är det därför som så många reagerar starkt negativt då de hör en kamp~ sång. Det är väl med kalI\P' sångerna som med psalmerna: de sträcker sig längre än till nuet. Därför kan man

Att l·åona·· ar ocksa° a tt spara I= .

dessa grupper med på. den här lestivalen,'" Han säger också så här I "- Kommunisterna. l FInland har lYCkats ge ungdomen mer realistiska illusioner och har även lyckats dra . med ·slg ungdomen t verksamheten på ett helt annat sätt än vi. Det kanske handlar om illusioner, men det fungerar ändå," . I festivalen deltog en kör från Nykarleby. • I en banktidning diskute. rar man fickpengens storlek l för en 14-åring föreslås 31 mk per månad., för en 16,

gan är om det överhuvudta- verkligheten förlorar alltsl get finns någon som klarar spararen 5 Ink per huudrasig på sA. . lite: att åka till lapp och Ar - trots räntan. fyra danser kräver redan Den som ·lånar är gynnad. det mer än en hundralapp. - Dels hjälper inflationen hoDessutom behövs då o·c h då 'o nm att betala lADet och dels någon slant. får han dra av räntorna vid Men för mången är 100 beskattningen. mk mycket, särskilt om den Vad lära vi därav ': Jo, att skall tas från det Bom blir låna är det bästa sättet att över (?) då mat, hyra, klä., spara. der .o ch annat är betalt. Den som spar har ingenHur man än vänder sig ting kvar på gamla dar. har man för mycket månad Som det nu är, i varje fall. kvar i slutet av pengarna. Kanske blir det bättre någon gång. • I samma blad ser jag också att den som spar tio mark ALF SNELLMAN

1_:

~ ~

!.:~

I~~ ======

Programmet klargör också ungdomSrörelsens syn på samarbetsfrågor - t.ex, gent. emot kommunerna - samti digt som det .k lart säger ut, att kulturen måste fl en re gional spridning: tätorterna får inte gynnaa på. glesbyg dens bekostnad.

~=_~=_ .

Nu gäller det att leva upp till målsättningarna.. I det praktiska förver kli gandet av programmet bör ungdomsrörelsen kunna på

räkna stöd av andra organi:

sationer: vem vin inte ha en kulturell verksamhet som bygger på den egna ~~

.~=

I §

jjj,lIIulIlIlIlIlIlJlJlIIlllliIJIIIIDII IJIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIJIIIIJIIIIIIIIIJIIIIIIIIJlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII_1IIIIIIIIIIOJIIIIIIIIIIIIJllmUUlIIIIIIJIIIJIIIJIIIIIIIHtnlllIJllllllllflIIIJlIIIIIJIIUIIIUIIIltlllllllllllllll1IJIIIIIIIIIIIIUIIUlUIIIIIIIIUttlIlIllIlIllIllIlUlIWlllllllllllUUIIIIIIIUIIIUIIIIIJIIIIIIU_1l1l1l1l1ll1U1ll1WIII

.•

Torsdagen den 10 .no\'. -

öSTERBOTTNISKA

1977

Omöjligt aU dan~a på broilerdan~er!

"Varselljus

Nu ,skall

alla

dislilltera d

Nu skall ni fatta pennan och skriva ner era synpunkter på SÖU och hela rasket. Låt er inte ' bli skrämda av vare sig att ni kanske Inte kan uttrycka er så bra med penna (av Carita Eks in· lägg att döma kan jag inte heller uttrycka mig klart nog) eller Eks tydliga avsky för signaturer. Var och en har rätt att vara anonym, och vad den saken beträffar tyc. kel' jaO' att ni som kommer att skriva eSkall vara det. Jag använ. der signatur av den enkla anlect. ningen att jag inte talar enbart för min egen sak utan för allas och för att t.ex. Carita Ek och Sture Erickson skall känna att de inte bearbetar en enda person

L~ !JUr

Motorförarnas helnykterhets· Det är L'1te bara en " NykarIeby förbund anser att man borde in bo" som lever i okunnighet om föra varselljus på bilar och mo· NUFS och SÖU och om hur des torcyklar. Förbundet har över lämnat en skrivelse I saJc:en tm sa organisationer fungerar. De· tmfikministeriet och bett ministe batt uppstår ju oftast genom att vi har en annan uppfattning eller riet vidta behövliga åtgärder. Var· selljusen skulle vara kopplade till lever I okunnighet, som I detta fall hur SÖU och NUFS fungerar . bakljus och sidomarkeringsljus. Vi tycker ändå inte som Carita Av trafiksäkerhetsskäl har det Ek att vi skall tiga tills vi vet sedan något år tillbaka funnits en bättre. Däremot kan sättet "att bestämmelse om att halvljuset bör ta reda på" diskuteras. Läsarfo.

att med träaktigt likgiltig m.in klampa rakt fram, dela · ut festtillfällen till höger och vänster, utan att för den saken missa att ordna så att alla dansplatser får kollossal mängd av publik och avgöra de små tvisterna mellan föreningarna till den enas för· mån, det beror förstås på. Jag användas på dagen under vissa menar att SöU är väl inte mind. tider av året utanför tätt bebyggt område. anser att det re korrumperat än andra O l ' g a n !Förbundet .. satloner här i världen , gula varselljuset syns mycket SÖU borde släppa .taget om I b~~tre I dagsljus än halv~juset .. De föreningarna eller ändra sin pOIl. ' hdLSter som utrustat s~ bilar tik radikalt. Med nuvarande sys. med dyra halogenlampor vllI inte tern som länge har funnits, är det heller gärna använda dem mer än inte uderligt att vissa föreningar vid mörkerkörning. Dessutom har bättre ekonomi än andra, ef. sparar varselljusen på bilens tersom det enbart gäller att ha energi. tt t t int · D e t f mns utrymme, för så mycket folk som e s or resse möjligt. bland bilisterna för varselljus bå Hur skulle det då vara om dan. de av trafiksäkerhets- och ekona . k ser ordnades när s,>m helst och mlS a skäl. Det finns ocksä bills av vem som helst. En sak är då säker. Fröken Ek .skulle inte kun

,..

utan att de har att göra med en majoritet. Så kära läsare: skriv! Carlta Ek och Sture Erlckson. .. Era länga Inlägg gör det svårt för mig att besvara dem helt, speciellt fröken Eks hårklyverier

r '.

~ •

Folk skulle säkert finnas på

svä ra på) som fördelade festtill- nu alla sä säkra på att påhittiga fällen mellan föreningarna. Nå- mänskor skulle stiga fram och gon historiker är jag inte men med aldrig sA. stora medel fä jag har för mig att då inföll ur- fram en karaktär hos den aktu baniseringens era som förstäs ella dansplatsen. Och det behövs. fortsatte till våra dagar. Organi· Nu är ju alla dansplatser utan sationen då var liksom en del av ryggrad och allt är stelt och hela systemet. Den fördelade styvt. Inget liv. Och ni kan ge er danstIllfällena för att s~ många [f-n på att det i.~te blir ~ättre av som möjligt skulle strömma till. att dansarrangorerna sltter och Alla skulle fösas samman. Men diskuterar med varandra. ~enar det var då det. Vi lever här och de komma med en patentlösning nu. Och just här och nu kan man som alla kan använda.• Sä dumt.. skönja spår, inte så små heller, Så taktlöst. Slumrande hjärnor av decentralisering på nästan alla måste väckas. Ett exempel: Utlys nivåer. utom just SöU. Förstär från någor för ening en tävling ni? Urbani.seringsiden är ute. om bästa tipse t för att göra danSÖU ä r gammalmodig. Nej jag serna gemytligare. Ge något prLs. tror ni inte förstår . SöU kommer Någonting mäste komma igång på det här området, och starten gan vara denna debatt. Den bör inte kvävas som frk Ek föreslog, utan bör hållas öppen för alla för att alla skall kunna vara med 1 den. Nykarle by-bo KOMMENTAR: Ja, en debatt behövs säkert. Men skribenten har fått det där Vi önskar ändring i fråga med festfördelningen om baktoom dan~bussarna till NYYkaa., ten: utan att på något sätt i öv bi! I lördags hände det igen! rlgt försvara SÖU, kan man bara Ingen buss g-ick tillbaka till konstatera att festfördelningen in Jeppo!! ·VARFÖR??? Vad gör galunda finns till för förbundets man då' ? skull. Det är ju de arrangerande 1) Raggar opp en kille med f-"reningarna som delar dansk väl· bil! Om man inte lyckas larna' mellan sig. och det gäl' inte med det da? alltid utan kontroverser. 2) Liftar! Skall vi kritisera festfördelninOm man är ensam och ' gen. kunde det ju t.ex. gälla för. skrajsen, eller ingen lift eningarnas s k y I d i g h e t att får? arrangera dans. Nu hal' förening · 3) Då går man! arna ingen sådan skyldighet. Det 10 km, 15 km, 20 km eller. .. leder till att de unga i vissa delar KVÄLLSMOTION!! av omrädet ofta blir helt utan Puff, puff, sannerligen! dans ; den förening som fätt sig Vi tänker inte gå hem, allt· kvällen tilldelad arrangerar inte, sä SKÄRPNING!!! och grannföreningarna har Inte ORDNA BUSSAR BADA VÄ rätt att arrangera. CARNA! (tack.) Men det är en annan hiStoria. "Besvikna dansbesökare" , Som upplysning kan sägas att

Ordna

vi tror att det är den vi först av aUt måste få buJi:t med. VI har

ett par frågor och vi hoppas att de ·ansvariga eller de som bar kännedom om dessa frågor ville ge svar: 1)

Hur mAnga personer får (enl. bestämmelser) på samma gång vistas i Nykarleby idrotts· och

ungdomsgård? PubUJi:l'ekordet på ovannämn da ställe? Vi har själva gått i dans kurs och clansat folkdans men d e fär digheterna hal' man absolut ingen glädje a v · på en "vanlig" dans en IÖl'dagkväl1. Vem kan ta .lt stegen på ett fullpackat gol\r? DA. återstår inte myck et annat än att vicka på stjärten och vifta med 2)

ter som monterat sädana ljus på ningen som åsyftacles i en "Ny.. sina bilar, men så länge bestäm- karleby-bos" inlägg och vi instäm.. mer helt. melser saknas är de olagliga. Hur vore det om publikbegräIlS4 infördes och dans ordnades I ning på flere platser samtidigt än vad

rln~e)l ' ~'t.J'I ..

d k l

~:~nd:nå:e~~~a~~~ns~:~a;a~a~~~ :~~n:;:s:~a::~::e;ä~; ~~: ~:~ gJor es av ti~s ii

Av vad jag fått höra fanns det

I 1ll00aIl Fel

Signaturen "Hoss" är b€ s viken stället för att gräma sig över utpå SöU: s filmfestival och tycker . gängen av festivalen lönar det sig inte om att smalfilmerna utsattes kanske att l de filmer som juryn för en gallring som ledde till att utvalde för visning försöka hitta endast 8 av inBänd& 18 sm.al!il nAgot som är värt att lära och mer visades för festivalpubliken. I med nya och friska ideer komma Orsaken till att en gallring med pA nästa festival. gjordes var att det av tidsskäl Kom Igen! Leif Irex inte var möjligt att visa alla tll merna för publik. Festivalen loc kade exceptIonellt många täv lingsbidrag och tiden hade inte räckt till (ör alla bidrag. Juryn som bestod av Christian Ohlsson, Kurt Gullb€ r g, Mikko Julkunen och Berit Nygå.rd, stödde sitt val att göra en gallring, förutom på tidsbristen, på att en allt för stor dos smalfilm kunde ha gjort pu bliken "övermätt". De sist visade filmerna skulle såldes ha försatts i ett sämre ut, gängsläge än de övriga. Ett annat motiv är att om festivalen röner ett ännu större Intresse I fort sä ttningen, vilke vi tror, kommer gallringen in ändå. Det är lika bra att göra den från början. Det är friskt med ungdoms föreningsfolk som vågar sig på att göra film . För att nå de rik ttgt goda resultaten måste man ocl{Så ta ett och annat bakslag. I

som nu är fallet? Vi är övertyga.. de om att kundunderlaget skulle räcka till och att de som ve rkligen

VII~ld::::~~:f::e::~:ais:~:~

till..

ställningar till kl. 01,00 och 02.00 med två orkestrar. Anonymiteten på dessa_stora tillställningar hall säkert bidragit till ordningspro~ blemen. Fram för mindre tillställninga!! och trivseln kommer att infin.. na sig. "SGA - NE"

PåloU stryk-och .i~ finns nu som til~svinst

enboslao.

värd 120.000 mark

den nuvarande festfördelningen funnits sedan mitten av 1950-talet. Som sagt: skriv gärna om hur du vill ha clanserna. Men skriv helst under eget namn. Det är liksom rejälare på det sättet. Skri benten här ovanför tar fel då. han menar att signaturen bevisar att ' han företräder en majoritet; att använda signatur ger nog mera en känsla a v att man kanske inte är beredd att stå för det mall krivit ner till aHa deJar. Per·El·ie Anderson

rum är inte alltid rätta platsen. Information om SöU och NUFS oc h h ur d essa organisationer fun· gerar har vi fått 1 denna. debatt. Det centrala I "Nykarleby·bos" inlägg var frågan hur skapa triv sammare danstillställningar. Kon kreta förslag till ökad trivsel har dock uteblivit. Största "boven" till dessa otriv. armarna, eller knuffa sig fram samma daIl.ger är trängseln, och i en s.k. tango. Dagens ungdom är inga broilers, det var tillställ..

om förkortningar och bl'Oilers na tro på det hon själv skrev : att osv . Men jag får väl f örsöka ta mycket folk betyder att dansner henne på jorden. I>latsen är populär.

POSTEN

Oy Veikkaus Ab anordnar en förfrågning för tips och lottoomgångarna 45 och 46. Bland alla dem som besvarar frågorna på kupongerna utlottas en bostad värd c. 120.000'inark. Närmare anvisningar om tävlingen framgår av lotto-, stryk- och poängtipskupongerna för omgång arna 45 och 46. Vinnarens namn publiceras i tidningen VEIKKAUS LOTTO 22.11.1977. Oy Veikkaus Ab Var 5,9 1 ott vinner i penninglotteriet. Huvud vin'lt 500.000 mark. Vins.ter s.ammanlagt 67.670 st. Tidning.e n Veikkaus·lotto varje vecka för en maJk.

,..EI••••••••••••• • =* KVEVLA •

ö S T E Il B O T T N I S K A P O S T E N

. Torsdagen den 10 nov. -

-..------------------------~~----~~--~~~--~~~--~~~--------------~~~ I• • • • • • • , • • • •

•

• = •• =

Fredagen den Il. Il. -77 kl. 20-01

•• • •

I. I• • • • • • ' •••••• ,

HEJ! DAGS FöR ÄNNU EN KUL-FREDAG...

•

Till· sammans ~ ~C=-:x: överraskningsbandet från forumet> med: C.J.~~p ;t,:ra,

•

Majors fr. Näset 19.30 via Munsmo, Solf centralbutik 19.50 via Toby stenbro och

• Haldins fr. Vasa centrum kl. 20, fr. Busstation 20.30.

.,.V;;•••••••

• OT från Grillcenter, Oravais kl. ,19.30 via Kaitsor, Vörå kl. 19.45.

•

Ekmans fr. Bock 19.15 via • Gerby, Iskmo, Karperö och

Smedsby. •

'. J

I• • • ••• • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

1• • • •

1\1 YO y EXODUS

VI DANSAR I , till tonerna av

1971

BUSSAR: Strandl. från Vasa busst. kl. 19.30 via Solf. Fr. Längämin ne kl. 19.30 via Paxal, VIas. Från Näsby kl. 19.15 via Nämpnäs, Norrnäs, Töjby, Korsnäs, Molpe.

12. Il. ·77 kl. 20-01

OVERMARK HEMGARDEN

WRD. 12. 11. kl. 20-01

BUSS: Haglund tro Kaskö kl. 19.30 via Pjelax:.

REFLEXBANDET

BUSSAR:

och

Sjönejden från J: stad 19.30. Sjönejden frän Nykarleby 19.15 via Jeppo och Markby. Kronlunds fr. Såka 18.45 (Gamla) Karleby 19.00 via Kronoby, Kållby o. Esse. OBS NY BUSSLINJE Widjeskogs från Småbönders 19.00 via Terjärv Kby, Hästbacka, Lappfors och Käcko.

AMBRA

spelar 22.00-23.00

LöRD. 12. Il. kl. 20.00 lf'UNKTlONÄRBGR. l och VI.

BILJETTGR. A

LAPPFJJlRDS lördagen den 12. Il. kl. 20--01

ZOTCH spelar

BILJETTER: 15,

DISKO under pausernn med ~IISKA-BARON .

LUF

GRATIS BUSSAR: \;Vester iran K anluumpää 19.00 via Honlmjoki 19.30, Isojoki 20.00, Vanhankylä 20.10, Dagsmal'k 20.25. - Wester frAn Teuva 19.30, Perälä 19.40, Myrkky 19.50, Tjöck 20.05. - Wester från Närvijoki 19.00, Pörtom 19.10, övermark 19.25, Näsby 19.40, K:stad 20.10. - Kauhajoen Liikenne Ky: Kau hajoki 19.15, Pänttäne 19.25, Puskanperä 19.30, Karijoki 19.45. - Sideby Trafik från Merikarvio 19.00, Sideby 19.30, Skaftung 19.40. Henriksdal19.50, Härkmeri 19.55.

Torsdagen den 10 nov. -

f'STERBOITNISK'

1977

PO~TF.N

* ~ EN TOPPENKVÄLL * ~ Avras";CJården

vi~~

A TEAMET 'I CLEOPATRA

orkestrar!

WRD. den 12.11. kl. 20-01 BUSSAR: OT: 19.05 Vasa-Kvevlax-Vörä. -

SERV.GR.

BIW.GR.

Haldin: 19.05 J:stad-Nykarleby--Jeppo.

DDDDCDDDCCaaCaaaaCaDDCQDCCDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDD,Purmou fanwg

D D

."'~

..~ . Dans I• K A..L LBV ' . W z.. --.lL-C

.da.

D D

•

med

~ "'~

D PlI

~-'L ~

* ...

...

So--NDAG 13 11 kl 20

....

~~ ~

~ ~

g l!budget på 96.000

EJ i ~I

PURl\IO

UF:s

medlemma.rtI

:::es;:r:Ö:to:~~m:~~~!YCe:

15-tal bade mött Ul)P vid wl mötet på söndagen. Var orC I saken 'k an ligga är svärt att \'cta, men när en budget som pil. utgiftssidan räkna·r96.000 D mk klubbas av så tycker

DDD I'l Dl'J DC fl fl CCDDCD DrlCDDlrl C'C,DD,D DDIC,D DaD DDDDC DDD D E'lE'lE'l E'l ~~~: a~:teme!:~~;~s~:~: w

Tonårsdans •I KRONOay "". 1

UNIQUE spelar gänget som är på kommande

FREDAGEN DEN Il NOVF.MBER KL. 20.00 Arr.: KU & N

fäinölä

WRDAG 12. 11. kl. 20-01

Rock Cadillack Galaxie BUSSAR SOM TIDIGARE.

TONÅRSSHOW I MONÅ

med

ZOTCll fredagen den I l november kl. 19.00. Bussar som tidigare..

•

POPMUSIKEN mänskorna att hitta fram till en positiv' livsinställning. • Hur ser du på möjlighe terna för en finlandssvensk popmusik? - Det finns ingen stor marknad för finlandssvenska skivinspelningar~ och därmed

har den finlandssvenska mu siken mist en viktig kanal att nå ut till folk. Resultatet ser vi i svensktoppsmusikens dominans i framför allt Ös terbotten. Ändå tror jag nog att det i dag finns större möjlighe· ter än för tio år sedan att göra en musik med genuina, finlandssvenska drag. Det finns ju i dag en stor förstå· else för olika musikformer.

V.u.KOI\fJ\IEN!

Någon allt igenom finlands svensk eller osterbottmsk Popmusik kan vi förstås inte åstadkomma. Det finns så mycket i musiken som är universiellt. • Hur är det med en POI) musikers sociala ställning i dagens Fillla,nd?

- Det finns ett guldskim mer kring popmusiken, och det beror till största delen på den missriktade journa listik som poptidningarna ägnar sej åt. Verkligheten för popmusiken är en helt annan än den som poptidnin garna beskriver. Kristina Hautala heter en forskare som nyligen färdig ställt en undersökning om detta föl' tonkonstkommis . ... .. f Slonens raknIng. Har -rarn går att största delen av POP-j

av vart pengarna går.

Jeppo nf håller årslnöte

Lokalen dukar det mesta el ler 53.500 mk. Däri ingår bl.a. en eventuell utbyggnad av fest söndagen 20. 11. 77 kl. 14.00 salen för 35.000 m.1t. Ur verk l föreningens lokal.

Samhetsplanen kan bl.a. näm Stadgeenl!ga ärenden.

mis att ett 5-tal danser arran Kaffe.

Styrelsen geras. Bingo spelas varje onsdag. Skidstafett, julfest och fjällre sa ordnas och föreningen sam • DUBBELT arbetar med Lillby ufo I övrigt finns öppet hus var. Tävlingen var mycket jämn je tisdag med olika spel, ton ochoviss ända tills den sista årsträffar på fredagskvällarna grenen avverkas. I herrklassen och eftermiddagsverksamhet skilde endast två poäng ettan för barn från 7--;1.2 år. Om det Aspholm och tvåan Ole Bäck blir ringserie i ' vollyboll komåt. I h å Grenarna som man tävlade i mer matc ema att spelas p torsdagskvällar. var terränglöpning, unihoc, pil . Ännu kan nämnas el-Ijusspå~ kastning, bowling, Step-test ret ocll duschrummen som nu och armhävning. Av dessa fick deltagarna välja bort 1 gren. I år färdiga och kan användas i vinter. Resultat: 1) Mats Peter Asp Allt detta skall finansieras holm Övermalax uf 18 poäng, 2) Ole Bäck Petalax uf 16 p, ' med överskott från bingo, dans 3) Stig Johansson och Elof och bufett, samt hyresinkoms Lindholm Ö-Malax uf 14 ter, bidrag från kommun och Damer: 1) Agneta PÖrre vissa övriga inkomster. Blir Överma Iax 16 P. 2) Ann Ch' så rlS det utbyggnad av festsalen . t'In Ek s t ran d Ö -Ma Iax 1?~ p. 3) kommer . 0ckså ett mIndre lån tt t ~' . St orm bl a d O-ma .. ' .f Iax 7 p. a U upp as. k harm r _ _ _ __ ver sam h e t s be ra"tt e Isen

kan nämnas att föreningen med musikerna lever "under framgång har deltagit i SöU:s existensminimum". och II ringens olika tävlingar. Det finns en risk i da 0'. att Verksamheten i övrigt under den positiva utvecklin;en i ! &enaste år har varit ungefär finländsk pop- och .ia~zmu- I det som finns i kommande års sik kan vända. Kvalitetshöj- 'I ve.rksamhetsplan. uto~ ·'fter ningen kan gå tillbaka, då mIddagsverksamheten for ba rn musikerna p.g.a. ekonomisl,a l och vollybollen. .. problem inte vågar satsa på S tyrelsens ordfo:all~e ~uy originalitet mera. . Kacko omvaldes. hkasa Vlce ordförande Håkan Björklund, BERTEL NYGARD sekreterare Anita Sandström ------~ samt kassörerna Ove Ljung i och Svante Käcko. övriga sty • Egnahtllnsiigarcn: Jag skull(" . .. . vilja ha ett pllr ägg Ull frukost, l rels~medlem~ar . RelJO Nurml, men di sl(a' \'ara riktigt färska. I MarIanne Kacko. Peter Åman Unga frun: D('t ska' du visst; och Håkan Mattjus. supplean f~ . :.. Lina spring n('(~ . och säg [' ter Stig-Göran For&man och bU h.m",hllsl~t att dom laggeT ett. , S d k II k IlaT ägg nu genast. RO.and ten. essa 'a as oc (fiaspel' 191i) så till alla möten.

I ..

-----

I j

öST~RROTTNISKA

POSTEN

Torsdagen den 10 nov.

fjärde seminariet i svit kring u lands frågor med norska föt'enin gen Nordens ungdomsrepresen tantskap som arrangör. Semina riet hålles på SundvoIlen Hotell

Tre nordiska seminarier åter- i i Ringerike ca 50 km från Oslo.

stAr pli. i'ohjola-Nordens ung Bl.a. diskuteras formerna för det

domsförbunds och dess systeror nordiska biståndet för detta koor

ganisationers program i år. Sam dineras eller bör det ske direkt. I

arbetets former diskuteras i St För deltagare från Finland anord

Michel, Norden och u-länderna i nas en gruppresa med start den I Norge och en ekologisk llvsstil i .3 november och äterkoms t den 7 I

november.

Sverige.

Hur kan vi skapa förståelse

Vilka former av nordiskt sam

arbete? disk',lteras på Suomen för en ekologisk livsstil? frågat' l

Nuorisoopisto j St Michel den svenska föreningen Nordens ung

28-30 oktober. Medarrangörer är domsrepresentantSkap på sin vec

St Michels läns ungdomsnämnd, koslutskurs på Katrlnebergs folk

St Michels stads ungdomsnämnd, högskola i Vessigebro nära Fal

Suomen Nuorison Liitto, Finlands kenberg i Halland den 25-27 no

svenska ungdomsförbund och Fin vember. Kursen vänder sig till al

lands ungdomsarbetarförbund. Se la som har intresse för miljö- och

minm'iet utgör en fortsättning på ekologifrågor och man behandlar

tvA tidigare seminarier om nor bl.a. vilka parlamentariska och

diskt ungdomssamarbete pli. lokal utomparlamentariska möjligheter

och regional nivA. Bland förelä det finns att skapa förstAelse fär

sarna kan nämnas generalsekre en ekologisk livsstil. Ett konkret

I terare HAkan Branders, Nordiska aktionsprogram eftersträvas.

rådet, förbundssekreterare Ake Information om kurserna ges I

Lundqvist, Föreningarna Nordens av Pohjola-Nordens ungdomsför

F'ikbund och professol' Göran von bund, Sandvikskajen 15 A, 00180

Helsingfors 18, tel. 90-640901. StI-

Bonsdorff.

Pojkarna I Nox tar en stOla Jam I soffan hemma hos Poju Ktthlefelt Norden och u-länderna är det , peneller och resebidrag kan sökas. Roope JuUl, Gedda 1.00, Tore Carlson och Eddy Abacka.

1977

Nordiska seminarier:

Samarbete, bistånd ekologisk livsstil

·······i

fr.v.

Poju

Kuhlefelt,

1rt d i Förslaget tin l{ulturprogram il ttdungt an Il ro h f OJ :,me am1rtitioner • a t or vagt~ runt oc rasJ.'1~{t I· i ..•••••••••••••..••••..••••••••••..•••••••••••••••••••..•..

i • : • •: : :

D SöV VILL SATSA på kulturverksamhet och kulturdeba.tt. Det gör man bl.a. genom att vid höstmötet framlägga ett förslag till kulturpolitiskt program för SöV. Förslaget har utarbetats lIN förbundetas teaternämnd. Det här är ju bra. SöU beskylls ofta för: att vara för kommersiellt inriktad. En markering av den kulturella profilen är säkert nödvändig. :

• • : •

I •

• Men när man sedan går t ill att granska förslaget till program börjar frågetecknen trilla omkring i skallen och litet varstans. Är det ett kulturpolitiskt program för den öste~ bottniska uf-rörelsen eller enbart för centralorganet SÖU? I början av programförslaget talas om "den österbott· niska ungdomsrörelsen" och ' redogörs för dess bakgrund och uppkomst. Längre fram i förslaget talar man enbart om SöU och diskuterar vad förbundet kan och bör göra. Bortser nästan helt från för. eningarna ? -Det är väl ändå arbetet i föreningarna som är det viktigaste?

i••

li • : : • : : • •

• I förslaget redogörs ordrikt och detaljerat för sam. hällssituationen samt SÖU:.s och de ungas roll i samhället. Man fastslår utan att desto vidare motivera, att ungdo. men är en försummad och åsidosatt samhällsgrupp. I - Är den det? Samhället satsar enorma summor på de ungas utbildning.

, ,

• Sedan talar man om "störtflod av skräpkultur", "artfrämmande masskultur" och "kulturmampulabon".

- Vet aIla som ska H diskutera det här programmet vad dessa bregrepp står för? Vid en debatt om skräpkultur på Vasa teater, i viIken många av landsdelens främsta kulturarbetare deltog, visade det sig finnas mycket olika uppfattningar om vad skräpkultur innebär. • I programmet talas om SöU :s kulturaktivitet och lokal kulturverksamhet. Vidare att ungdomsrörelsen är "en skola för livet". _ Vet alla vad inan avser -med dessa begrepp? Det sägs mycket litet om vad dessa kulturaktiviteter och -verksamheter är i verkligheten. Eller hur ungdomsrörelsen är en skola fBr li. vet? Nog kunde man ha konkretiserat den kulturverksamhet som nu förekommer litet mera. Hellre än att ord rikt redovisa för samhälls situationen. • I det som slutligen är det egentliga kulturprogrammet - en sida av drygt fem nöjer man sig också med att tala i allmänna fraser och avrundande målformuleringar. Är det helt klart vad "en långt drIven sekttorise-

- Stämsången är en av är det roligt när man får det

grundstenarna, säger Bengt att låta tillsammans. Sedan gä l "Poju" Kuhlefelt, som för det ler det att få det att låta bra. ring av kulturaktiviteterna mesta för talan i bandet. Sedan man kommit så långt viII är ? Det gäller att få fjutt på man ju också ha ut någonting - Vad avser förslagsskri- • gänget, säger trummisen Ger- av spelandet och av den sats varna med "tätortskultuhard "Gedda" Loo. ning man gjort. ren"? - Det skall vara hårda Eddy, Tore och Gedda var - Är det också helt klart "sjeiker" och lika mycket lugna med när det började någon vad "institutionskulturen" bitar, är Eddy Abackas förkla- gång 1975. Våren 1976 kom är för något? ring. Poju med och hösten 1976 kom - Vem har påstått att det - Det gäller att få kontakt Roope. I det skedet gällde flet är SöU:s huvuduppgift att med publiken, säger Robert att hitta ett namn på orkes "skapa nya kulturformer", "Roope" Juth. tern.

eftersom man i programmet Tore Carlsson analyserar och - Vi sökte i alfabetet efter måste påpeka att detta inte

sammanfattar: - Vi försöker bokstäver som skulle passa är fallet? satsa på kvalitet, säkerhet och ihop, berättar Poju Kuhlefelt. - Vet alla uf-medlemmar sound. Det gäller också att kun- Det blev Nox. Det har nu sena (eller ens uf-ledare) hur na plagiera så bra som möjligt. re visat sig att det är latin och man rent konkret skall förDanspubliken vill att det skall betyder mörker. verkliga följande vackert låta så likt skivorna som möjFörsta spelningen var en ton formulerade ' målsättning: ligt. årsdans i Singsby hösten 1976. "SöU :s ansvar i .fråga om Så handlar det förstås om I januari 1977 anslöt sig Nox ungdomskulturens kommer att hela tiden försöka bli bätt- till SöU:s artist- och musiker sialisering markeras bäst re och bättre, bättre än de and- förmedling. Under vintern och genom ett direkt engage ra, målet är att bli bäst. Poj- våren blev det sedan närmare mang i populärkulturen. karna i Nox har stora ambitio- tiotalet spelningar. SöU bör genom att erbjuda ner, Men de vet också att de i Under sommaren gjorde man meningsfuUa alternativ förhar en lång väg att vandra, De ett uppehåll. I augusti 'satte hindra att skräpkulturen får går ödmjukt in för uppgiften. man igång med övningarna ett alltför starkt fäste bland Spelar inte stora stjärnor när igen. Nu har man redan haft ungdomen?" de står på scenen. Deras högsta fyra spelningar i höst och bar mål är att spela så att publiken flera på kommande. • Borde man inte - innan tycker om dem själva och deMedlemmarna i Nox är; man går till att godkänna ett ras musik. - Bengt Kuhlefelt, 18 år, gym kulturpolitiskt program för Det där med ödmjukhet inför nasist, basgitarr och sång SÖU - klargöra vad pro uppgiften och inför publiken - Tore Carlson, 16, yrkessko grammet är avsett för, vem torde vara rätt avgörande. lan, orgel och övrig klavia som skall ha stöd av pro Danspubliken i österbotten är tur samt sång grammet och om det inte voEddy Abaeka, 17, yrkessko re skäl att något mera kon- • obarmhärtig. Det går inte för lan, sologitarr och sång kretisera målen och verk- • en ung orkester att komma och spela överlägsna. - Robert Juth, 19, yrkesskosamhetsformerna ? Varför de jobbar och övar lan, komp-gitarr och sång SVEN-ERIK GLADER och spelar? Tore formulerar al- - Gerhard Loo, 16, yrkessko las åsikt: - Till att börja med lan, trummor. S eg

i i

,.................................. ..................... .........: ~

DET VAR l\IANGA arrangörer som lade märl.e till unga

orl.cstern Nox vid forumet i Smedsby. De hade spelglädje.

de sjöng bra och de ville tydligen ge ut någonting av sig

själva i musiken. När det gäller en ung och orutinerad orkes ter är det alltid svårt att fastslå vad det är som "slår".

Torsdagen den 10 no\'. -

Ö~TERBOTTNISKA

19'7'7

DET BLIR SÖU-resa till Amerika även nä..'1ta sommar. överenskommelse dä.r om har i da garna träffats mellan SÖU, Finlands resebyrå. och Finnair. Rcsans I)ris kommer att bli ungefä.r lika mycket som i år eller ca 1.900 mark.

Preliminär avresedag från gandeunder själva restiden. Finl;~nd är den 6 juni. I likhet Inom ramen för SÖU:s utvid med de senaste åren är resmå- gade satsning på reseverksam let Vancouver i västra Kanada. I het deltar förbundet i ordnanAterresan från Vllncouver är I det aven resa till Las Palmas pr<!liminärt fastställd till den på Kanarieöarna. 4 juU. I Denna resa startar från HelI~csan företas med ett av singforsden 27 januari med F ;nnd.irs DC-8-plan. Gruppen , åter~omst. den 4 februari. Pri få l' omfatta hiigst 185 personer. set l~~I~~lV~ frukost på hotelS/lm vanligt sköter SÖU re- let, forsakrmgar och buss:-esa s (' , oiirernas förberedelser samt från Vasa tur/retur Helsmgställer reseledning till ·förfo- fors är 1.323 mk.

Det är meningen att det skall bli en helt svenskspråkig grupp med en österbottnisk reseleda re. På SöU hoppas man att uf medlemmar skall nappa på det ta erbjudande. Många ungdo mar reser årligen på vinterse mester till medelhavsområdet. Varför inte resa tillsammans? Det är ~äkert ett ännu roligare alte:natlv.. .. SÖU:s kansh ger narmare I uppgifter om vardera resorna.

Maskerad som gav mersmak - fullsatt .sportstuga i Larsmo SENASTE FREDAG hade I.arsmo ungdoms- och nykterhetsförening arrangerat tonårs dans och -maskerad vid Sportstugan i Larsmo. Det blev en hellyckad tillställning med drygt 200 personer, av ,'i1ka de f~~ta "ar maskerade. Där fanns en nästan äkta Pippi Långsf.rump, åtskilliga sjörövare och cowboys, negrer, småbabys med napp, haklapp och spetsl{alltade mössor, samt poliser som skipade rätt och ordning. Inga "riktiga" poliser · förstås, för sådana behö\'des verkligen inte. Ordningen var nämligen god.

•

DANSIUUSIKEN

Under fyra år .( i verklighe ten en .treårsperiod) har de mest efterfrågade banden höjt priset med 120-200 procent. - Har någon 'annan arbets tae-argrupp fått motsvarande löneförhöjningar? - Hur stora kostnadsöknin gar är arrangörerna (i sista hand danspubliken) beredda att accp.ptera? Prisutvecklingen för de popu läraste banden under de fyra senaste åren är följande: Orkestrar: 1975 Atlantic Barbarela ......... . 1.100, 900, Cleopatra ......... . 900,-

Exodus ........... . Exom .......... . .

1.100, Reflexbandet 850, Sound 870,Teamet 550,Zenith 980,Zotch Dannes . . ......... . 550, KurtLindqvists ... . 480,Sandstens ......... . 950, Tamborito ....... . Av de nya banden kostar Dansdax 2.000 mk, Santic 1.500 mk. Nox 1.200 mk, Unique och Ambra 1.000 mk, Jaws 900 mk och Sunset 800 mk. Gammaldansbanden har inte höjt priserna lika mycket som ungdomsorkestrarna. Nya gam maldansband är Fyrklövern 1.600 mk, Järparna 1.500 mk, Leffes 1.300 mk, Svennes trio, Tages och Raimo Suos trio 1.200 mk och Peters 1.000 mk. Festfördelningen för år 1978, såväl för ungdoms- som gam malilanser, har fast.ställts av SöU:s styrelse. Samtidigt som festfördelningsplanerna sänts

I tävlingen om "de tre bästa maskerna" blev det fem vinna re, men - alla borde egentli gen hll. fått pris. För visst är det svårt att välja ut någon riktigt fint maskerad, när alla är bra. Men den största vikten lades i varje fall vid klädseln och bland den brokiga samlin gen fanns det några; som sä k~rt · hade lagt ner åtskilliga .timmar vid sin klädsel. ' En lycklig vinnare föreställ de ·en ängel, som verkligen såg "naturtrogen" ut. Naturtrogen är kanske inte rätta ordet, för ingen i juryn hade sett en rik

1976

1977 1978 1.500, $00, 2.400, 1.400, 1.800, 1.800, 2.400, 1.500, 1.600, 1.700, 1.000, 2.000, 1.700,- 2.000,- 2.500, 1.380,- 1.500,- 1.800, 1.600,- 1.600,- 2.400, 750,- 1.250,- 1.750, 2.500, 1.200,- 2.000,900,- 1.050,- 1.200, 800,- 1.200,- 1.200, 870,990,~ 620,1.080,- 1.280,- 1.60G,

• Tänk dig en så'n olycka. när drä.ngen I går skulle spänna hingsten för trilJa.n, bIet kampeD alldeles vild och slog bakut. BaD träffade Lars i skallen. - Förfärligt! Dog karlstac karn '! - Nej dA ••• honom gjorde det ingenting, men mIn häst bIet halt. då han träffade den förbaskade tI·äslmllen. (Kasper 1.913)

IAmi & Håkan .

I..as Palmas nytt resmål Amerikaresa som tidigare •

..,

POST~N

tig ängel, men . . . Det var en lång vit kl~nning, vingar gliterband i håret - ja, det var en ängel. En annan pristagare var en flicka (eller kanske en pojke!), som var så perfelct maskerad, att ingen visste vem som dölj de sig bakom masken eller vad denne föreställde. Den tred je vinnaren blev lilla söta Car men från Spanien, kvällen till ära helt klädd i rött med mörk peruk på sitt annars blonda hår. En liten allvarlig Carmen och otroligt söt. Fem vinnare nämndes här tid.igare. Två tröstepriser utde lades till två små herrgårds fröknar, klädda i långa klännin gar, knäppkängor, hattar och allt som en riktig gammaldags fröken hade.

D LARSMO u & nf:s teater grupp framförde också fem sketcher, som de själva gjort. Varje måndagkväll leder Helge Lassenius en teaterkurs i Larsmo och det är under hans ledning, som nämnda sketcher blivit påhittade - improviserade. "Könsjämlikheten" diskute-

till föreningarna har man sänt förteckning över de nya orkes tcrpriserna samt blanketter för Z beställning av orkestrar för år 1978. ~

lY show

AMI & HAkan (Aspelund och .Jtreng) kommer igen med en ny show. Denna gång har den fått namnet "Dubbelt upp". Showen har premiär på Waskia på måndagen (14. 11.). Denna gång är Ami & Håkan engage rade för en vecka. Artistparets första show "Duellen" slog mycket väl ut, berättar Håkan Streng. Den framfördes på nästan alla stör re orter i Finland. På Adlon i Helsingfors var Ami & Håkan engagerade en månad. Vi tänker fortsätta att jobba tillsammans, säger Ami Aspe lund. Hon berättar att den nya showen innehåller en massa Evergreens från 1920-30-ta len. Bland annat dansar hon

•

Grosshandlare Svindelman : Nog är det väl flll g emen otur! I går fick jag mill liollknrs bevil jad ••• och i dag har m'n I{8.ssör rymt med det .iag· t.jäntf'. på d e n ..• oeh anmäler jag hOIIom. så råkar jag själ f fast. (I{n sper J!) Il! )

helhet att sändas pH sven!>k:t i radion. Sa småning om h0PPIl.s Ami & Hi'l kan att få göra en skiva med båda showerna, en på vardera sidan.

och Håkan tango och cha rles Ami har för övrigt gjort en ton. singleskiva som kommer ut i Dubbelt upp kommer i sin dagarna.

rades i den första sketchen och ne maste man respektera, ~A summan av kardemumman när hon vill se "Hela kyrlmn blev, att den kuvade äkta man sjunger" - ja, då blir det Rå! nen - han finns inte och knap "Med lillasyster på dnns" rw past någon jämlil.het heller. slutade sketcherna och Iilla.""s "Konsten att Slippa gå till ter hon stal minsann rlapf'lvr: skolan" mottogs också positivt kan ifrån både storasystN " "h av publiken. För visst var det hennes kompisar - men bara synd om Anders, som trots på låtsas lyckligtvis! att han hade värk i knä, hu vudvärk, feber och mådde illa, D FöR SANGEN och mu!>il.:f>n blev tvungen att gå till skolan. svarade "BREAK" och till ol'h . Annars hade han ju fått hugga med en del av arrangörernl'l (Or bastuved och klippa gräsmat kade hänga med den yngre P11 tan. Som tur var så var det bliken i svängarna - dock med glass till dessert i skolan. bomull i öronen! Den tredje sketchen kallades Efter dansen sa en trött, kort och gott för "Jeans" och men glad Nisse Ström - ord det var den sketch, som för förande i Larsrno U- & Nf.: hoppningsvis också manade till "Tänk va' fina ungdomar det eftertanke. Är ett par jeans, finns." Och den repliken k<tn som kostar 150 mk, verkligen också stå för . alla övriga aktiva mycket bättre än ett par, 80m föreningsmedlemmars dc l : kostar 100 mk? Är märket på "Ungdomen är fin och det är jeansen avgörande för dess kva ett nöje, att arbeta med och litet? I jeanS-Sketchen förekom för dem. Visst kan det bli en del av sortimentet - Lee, tungt ibland, visst är det väl Falmers Lasso, Gul & Blå digt tålamodsprövande ih la nd och slutligen senaste nytt from - men när man ser en sårlRn Sweden - Kiss & Bajs! positiv reaktion från de ungas "TV-problem" kan det bli sida, som vi fick se - ja, 0:\ ibland, när man har bara en glömmer man lätt det som är TV-apparat men ser fyra olika negativt! kanaler och när familjen be står av fyra medlemmar, som O LBK (Larsmo Bollklubb) rtn alla vill se olika program. }<'ör ordnar nästan varje fr~ n '"!' visst är ishockeymatchen spän kväll disko i sportBtugan (Ich nande, men "Dimmornas bro" visst har vi många gå n ~f)r väcker så manga ljuva minnen tänkt "att de bara orkar ..' Nu till livs och Elvis - han får är det lättare att förstå. nu när man ju bara inte missa. Men I vi också sett a 11a dessa ~In()a farmor redde i alla fall upp unga Il.nsikten, känt deras tysta problemen i den här sketchen, tack!" för farmor är gammal och henM a ggan .

~""""""""""""""""""""""'"''''''''"""""""'"''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''"""'~~

Beställning av orkestrar skall vara inlämnade till SöU :8 kans li senast den 16 november. Vid höstrnötet i Monå kom mer nya medlemmar i styrelsen , för SÖU:s artist- och musiker förmedling att utses.

Vi slipar ~ . och lackerar .. ERA PARKETT- och TRAGOLV ~~ ~

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

med nya moderna maskiner. Tag kontakt. Begär offert. Snabbservice med garanti.

Vid det mötet finns det också ~ chans för föreningsrepresen ~ tanterna-dansarrangörerna att ~ diskutera orkestrarnas förhöj ning av priserna.

Ky Osterbottens Golv Kb . ~~~~.~.:. -

.:A.:.: ....:

Nedre torget Vasa tel. 167 32,241 927'

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

~""""""""'"''''''''''''''''''''''''''''''''''''''""""""""""""""''''''''''''''''''''''''''''"""'~

ö S T E R R O T T N , S K,\ " O S T E N Torsdagen den 10 nov. - 1977 -----------------------~----------------~~~~~~--~~--~~~----------~~--~------~~-----------

SVANEN en 1)erkliet nRIl nnl{domsförenine! o UF SVANEN är en verkligt ung ungdomsförening, den yngsta Inom SöU. Föreningen gruudades 1973. Medlemskåren är också ung jämfört med de flesta andra ungdomsförenin ·!ar. Tonårsverksamheten är den verksamhetsform som fört de flesta medlemmarna tiD ""i)rcllingen. ~Iedlemmarna finJls i hela Munsala frånsett Pensala. IUen de äldre medlemmar 'a är "rätt få. - Med tanke på tidigare för-, • Revyerna breddade 'I faktor, men ekonomiskt är de ·;k kunde man vara skeptisk inte så givande, säger Bengt. till Svanen-projektet då det En revy var en av de första Naturligtvis skulle det vara först aktualiserades, säger ordf. verksamhetsformerna förening- ett bättre alternativ för Svanen Bengt Wiklund. en tog upp på programmet. att hyra in sig i Munsalagården Men den här gängen lyckades Denna breddade uppslutningen med gammaldanserna, men det man genomföra planerna. till föreningen. Revyerna har finns ett visst motstånd mot Sammanslagningsiden fanns blivit något av stöttepelare för detta. Svanen har hittills inte länge i Munsala. Det fanns en föreningen, både ekonomiskt "hyrt in sig någonstans. Men hel rad små ungdomsförening- och ideellt. Genom revyerna har skall gammaldanserna bära sig ar, men underlaget räckte inte föreningen fått medlemmar i ekonomiskt, borde de ordnas i till för någon vidlyftigare verk- hela Munsala, fortfarande från- en större lokal. samhet någonstans. De försök sett Pensala. till sammanslagning av förenin- I -Tonårsverksamheten är vid • Elräkning garna som gjordes lyckades sidan om revyerna den viktigasGav kalldusch inte. te verksamhetsformen, säger - Försöken föll på att inget Bengt. Också tonårsverksamheNaturligtvis har också den hus, ingen lokal, fanns, säger ten samlar medlemmar från he- här föreningen ekonomiska pro Bengt. Ett hus att samlas kring la den gamla kommunen. För b]em då och då. Förellingsled tycks vara A och O för en ung tonåringarna ordnas busstrans- I ningen blev riktigt tagen på domsförening. porter till träffarna. säng med elräkningarna. Loka De äldre medlemmarna som len är eluppvärmd, men man Inom Svanen kunde huset finns med i föreningen kommer tyckte att det där med ström förverkligas. "Eller det höll på i huvudsak från västra Munsa förbrukningen inte skulle bli att förverklivas då Svanen la. Från de övriga delarna har något problem. Anlednil)gen var grundades. Redan tidigare hade äldre medlemmar inte anslutit att man inte begrep sig på mä renoveringen och utbyggnaden sig i någon större omfattning. taren, som varvats ner 20 gån av Monå-lokalen startat. - Det gamla regionaltänkan ger. När sedan räkningen kom I början var man mest entu det börjar vara föråldrat, me var den minst sagt saltad: den siastisk till föreningen och lo nar Bengt. Det bevisas av att gick på ca 16.000! kalen i Monå i västra Munsala. de aktiva medlemmarna i hela Av den utgiften har staden Då Svanen bildades var inte öv området sluter upp. emellertid "efterskänkt en del, riga Munsala med i bilden, dvs. Och både han och viceordfö så föreningen överlevde den stö övriga Munsala var inte repre randen Stig AntelJ hör inte ten. senterat. För framtiden har vi inga hemma i västra Munsala. Ock De som drog projektet, med så detta ser han som ett bevis andra ambitioner än att driya Valfrid Back i spetsen, var re för att man inte längre håller föreningen enligt ungdomsrö relsens ideal i stort, säger dan då ute efter att få hela på så skarpa gränser. Bengt. Det blir en ny revy i år Munsala med, men i början igen. Arbetarinstitutet håller väckte detta inte någon större • Gammaldanser inte lukrativa förresten föreningen med leda genklang. re för revygänget. "Valfrid drev" projektet - Gammaldanserna i Monå "Scenen borde ännu rustas hårt, säger Bengt. El} sådan som han behövdes säkert i star har inte varit särskilt lukrativa. upp, omklädningsrum byggas ten. Vi ordnar några gånger i året osv., men det får vänta ännu. Vid senaste årsmöte lämnade som service för medlemmarna. Det gäller att rätta mun efter hall ordförandeposten ifrån sig. och som en sammanhållande matsäcken. Just nu har för I

VerJ(ssmheterJ rnAste förstås anpassas till resurserna, säger 8\'& nens ordförande"Bengt Wiklund.. JWlt nu kan vi vara nöjda med läget Inom Sva.nen, även om vi skulle kmma uträtta lDera med mera pengar. På bilden jobba.r han med dörrgåDgjäm till sitt eget hos.

eningen köpt två strålkastare, värd för och dit gick nästan 2.000 mark, Monå.

eller fem penni ifrån.

På lördag står Uf Svanen

Ca nder

Utskott arbetal~ vid höstmötet I

o SöU:s HÖSTMöTE i Monal på lördag avviker i många avseenden från de senaste årens praxis. Mötet hålls delUIa gång på en lördag. Det börjar redan kl. 10:00. Under mö tets gång kommer olika utskott att arbeta. Mötet avslutas mera offidelIt än vad tidigare v~rit fallet med supe ocb dans. Sistnämnda delen av mötet på Juthba~ka.

Valfrågorna väntas denna gång inte ge anledning till någon dramatik. Av de ordinarie medlemmarna i styrelsen är det endast Lisbeth Saxber~ som med säkerhet avgår. Hon kommer att ersättas med Christer Stolpe. Valet av styrelsesuppleanter och medlemmar i A & M:s styrelse kan förstås vålla debatt, men knappast behöver det bli fråga om omröstning. Extra frågor 'på " föredrag ningslistan är ett förslag till kulturpolitiskt program för SÖU, tonårsverksamheten inom SÖU och en ändring av festför delningsregiementet. Förslaget till verksamhets plan och budget är viktiga frå gor som kan vålla debatt. Sedan mötet har konstituerat Monålokalen, där SÖU håller hösbnöro på. söndag, är nu klar. Utvändigt målades lokalen i som sig och de fyra utskott som ras. Till vänster l bild nybyggnad_ med bl.a. servering S0111 byggdes till i samband med att huset s kall arbeta tillsatts, kommer renoverades.

söU:s höstmöte i

förbundsrnötesdeltagarna au bjudas på . en teaterföreställ ning. Det är Karleby uf som kom mer att frp.mföra pjäsen "Me ningen med föreIlingen". P jä sen har väckt stort intresse och borde alldeles särskilt intressera utvalda föreningsrepresen tanter. ------~------

HOTELL

RESTAURANG

Torsdagen den 10 nov. -

n~TF.RftOTTNISKA

1977

POSTE~

i Jeppo nf o left,e r ett al{tivt al~

o JO TACK, det har gått rätt bra, säger Stig-Joban Jungar, ordförande i Jeppo uf som nu haft igång verksamheten un gefär ett år. Atminstone har vi bevisat att lokalen behövs: den utnyttjas för en massa ändamål. Renoveringen och ut byggnaden var alltså inte på något sätt bortkastad möda.

Just nu jobbar jeppoungdo m arna med förberedelserna för den traditionella lillajulfesten. Den traditionen bröts ju några år på grund av renoveringen. Meil den tas upp igen . - Vi skall känna oss för hur vi lyckas få ihop julfestpro grammet, säger Stig-Johan. Får vi gänget med och lyckas bra, kan det hända att vi fortsätter med en revy i mars. . Julfestprogrammet är alltså nagot aven test. Det blir sket cher och inSlag i revystil, besök av Lucia, allsång och annat som hör till på en julfest. Fes"ten ordnas den 10 december. - De ungdomsdanser vi ord nat hittills har gått ihop, säger Stig~Johan. Och det är han nöjd med. Mera än så Iran man inte kräva av ett nytt stäJie. Senaste dansen gav dessutom en rätt vacker vinst. Och tonårsda~erna har gått riktigt bra, säger han. Det be ror mycket på att man då haft musiken gratis. Tre orkestrar

övar nämligen i lokalen. Som hyra för övningarna har de ställt upp och spelat gratis på tonArsdanserna. Orkestrarna som övar i Jeppo är Sound, Black Magic och Action. Även gammaldanserna som ordnats har gått hyfsat. Och några ordningspro blem har vi inte haft hittills, säger Stig-Johan. Men däremot har det inte va rit helt lätt att få ihop ord ningsmän. Folk jobbade hel hjärtat med renoveringen. At skilliga gratisdagsverk.en utför des då av jeppoborna. Kanske det blev väl mycket för många. Det verkar som om det skulle vara svårare nu att få hjälp. Många tycker väl att de unga borde klara sig själva nu då de har huset. Senaste vårvinter var det öp pet hus i klubbrummet så gott som varje kväll. Då ägnade man sig åt olika spelo. dyl. Då ord nades också en danskurs, en filmkväll osv.

pa,t in, skreven. Och ännu vär re kändes det- när man såg hur väl de rika behandlades. la ett papper där de skulle I Me? så är det ju också i skriva ner vad de tyckte om verklIgheten. det hela. De flesta tyckte det Det borde ha varit mer av var bättre än vanliga lektioner, de rika, menade någon av ele och många påpekade att det verna, som tyckte att spelet kändes · hemskt att vara från var verkligt intressant, och att ett u-land: man behandlades I det fannl> en fin tanke balwm som någonting som katten slä- I det hela. •

OMV.i\.~I,ING

Dags att börja förbereda programmet för lillajulfesten om en månad. I bild fr.v. Gun-Lis Lasst~n, Ulf SundelI, Yvonne Granbäck och Stig-Johan Jnngnr framför den populära öppna spisen i kluhb rummet.

Och så stod Jeppo uf för påskbrasan, en verkligt stor aktivitet, åtminstone om man räknar antalet besökare. Nu spelar man landhockey i lokalen varannan onsdag. Det är ett spel som intresserar både spelare och åskådare. Varannan onsdag är det se dan mysarkväll i klubbrummet, med brasa och korvgrillning, musik osv.

- Problemet med tonårsverk De unga i Jeppo är alltså rätt samheten är att vi inte har le optimistiska. På det här året dare, säger Stig-Johan. Samma återstår ännu en gammaldans sak är det med barnverksamhe och en ungdomsdans. Nästa :Jr ten : vi har inte kunnat starta, har föreningen fått fyra ung eftersom vi inte fått ledare. domsdanser. Han tycker att kommunen på - Går danserna lika bra i något sätt borde stå till tjänst med fältledare, antingen en le fortsättningen som j början dare för flere föreningar, eller skall vi också reda upp de skul också deltidsledare eller bidra" der vi fick vid renoveringen för ledare till föreningarna. b J småningom, menar Stig-Johan.

En annan som också tyckte det var alla tiders spel, tänker "klaga hos högsta domstolen för orä·ttvis behandling, samt ge ut en bOk till julen om rätt. vis behandling och humanitet". - Det var kul. Man fick se hur chanslösa u-länderna är, menade en elev, medan en an nan tyckte att det ändå ver kade en aning överdrivet. - Det är fel att de ~attiga blir fel behandlade. Det var hemskt att vara från ett u-land. --.:. Bra i i-land, hemskt i u-land. Spelet var bra, men le darna var stOTa i . käften. Det är några av de kömmen tarer som eleverna skrev ner strax efteråt. "Spelet visade på ett utom ordentligt l>ätt hur världen vi lever i är. Och det är hemskt Lena Engström övervakal' a.rmbrytnlngen mellaD Bkgttt. 'l'Id hur rika får många privilegier ström och l'lonlca Spå.ra. och de fattiga får ingenting. Detta måste ändras." . Skrev alltså en niondeklassist LR fMGDOMAR I NYKARLEBYNEJDEN!

som dragit en u-landslott i det internationella spelet. När ni bildar större eller mindre bo.

Ungdomspolitisk {lIan i NykarIeby

Stig Rc.nvall, "au KrOJJqv1s& 000 St.ef1Ul Fors.

o NU SKALL den ungdomspo litiska plan som påbörjats tidi gare färdigställas i Nykarleby. Ungdomssekreterare earita Ek skickar ut ett frågeformulär till 300 personer i åldern 15-24 r . Det är ungefär en tredjedel av befolkningen j den aktuella ldern. Frågeformuläret upptar totalt 102 frågor.

Hemförsäkringen - ett mångsidigt försäkrings paket från MUNSALA FÖRSÄKRINGSFÖRENING NYKARLEBY ·JEPPO FÖRSÄKRINGSFÖRENING

öSTERBOTTNISKA

PO~T~N

Torsdagen den 10 nov. -

1971

kastas med fötterna mot taket ,~ • landar sa det smäller mattan l o

D TVÅ POJKAR, i vita rockar och byxor, håller hårt ivarand. ras kläder. De ger noga akt på hur den andra placerar fötterna. Som underlag har de en tunn matta som är utrullad på gymna st.iksalsgolvet. Plötsligt, blixtsnabbt, utnyttjar den ena den and ras tillfälliga obalans, och kastar honom som en vante över Det är judoföreningen En-/ instruktörer med blåbälten som bukan i Nykarleby som tränar. . kan kasta varandra utan att ha Ett tjugotal ungdomar från 14 matta under. Det tycks inte alls år och uppåt har samlats i hög- ha någon skillnad om de blir stadiets gymnastiksal för att kastade mot en matta eller ett bli instruerade i judons svåra hårt stengolv. Jag var nog en konst. De tre instruktörerna aning mörbultad efter de första Jorma Kaakkurivaal'a, Raimo träningarna men nu när man Kujanen och Sven-Åke Källman, llit~t har lärt sig så går det rik den sistnämnda är f.ö. fören in- i tigt bra. Det som motiverade gens ordförande, demonstrerar ' mig -att börja med judo var nog hur kasten skall göras och föl- ' främst att det ger god motion jer sedan uppmärksamt med och lär en självförsvar samti sina elevers prestationer. digt, berättar Jan. - Mera fart på! Ni måste öva varje kast -hundratusen gånger innan ni känner det och Också en flicksporl en miljon gånger innan ni kan det! Ropar Sven-Åke i bästa I Enbukans träningar deltar undersergeant-stil. Han har ett också aktivt två flickor, Mar blått bälte runt midjan som de gurite Wikblom, som redan er andra instruktörerna. ,' hållit gult bälte, och Anita Strandberg. - När man är nybörjare har I - Judo är en både kul och man först ett vitt bälte, förkla- ovanlig sport, berättar flic rar Jan Björkroth, som denna korna. gång följer med träningen från - Det är något som andra sidan om, p.g.a. en skadad fot. Han har hittills varit med på inte gör och det ger nyttig mo alla höstens träningar utom den tion. Nog lär man sig självför här och poängterar att fotska svar också, men för att man dan fick han hemma och inte skall kunna utnyttja judo i en nödsituation effektivt, behöver under judoträningarna. man minst den teknik som gäl - När instruktörerna anser ler-för erhållandet av det gröna a tt man är tillräckligt tränad. bältet. får man -a vlägga bältesprov för _ Många flickor drar sig för det gula bältet, fortsätter Jan. att komma med på judoimrser, - Efter det gula bältet är de tror att den är en tung pojknästa steg orange, sedan grönt sport. och blått. Sedan blir det ännu Både Margurite och Anita är knepigare när det gäller att er av den åsikten att flickor allde-[ hålla rätten till att bära brunt les bra kan lära sig judo och och, till sist, svart bälte. att de sJ'älv kommer att fort sätta länge ännu.

axeln. Motståndaren flyger med fötterna upp mot taket och lan dar med en smäll ned på maltan. Det låter som om varje ben i kroppen skalle ha gått i kras, men "offret" sliger leende upp, bugar sig för sin motståndare och fortsätter med judoträningen.

I nIe aUs farligt

Jan berättar att judo inte alls är så farligt som det ser ut., - De första gångerna träna de vi enbart fallteknik. Det gäller att kunna landa rätt när man blir kastad i mattan. Jag är verkligen imponerad av våra

SjälvförSl.'ar -

ingen

slagsmålstekll~k

Margllrite Wikblom blir här kastad a.v Anita Strandberg meds n Instruktörerna Sven-Åke Kä1I man och Ralmo KIljanen uppmär ksamt töljer med.

drar hela träningen i NYkar leby. _ Om vi får veta att någon använder sina lärdomar ute på gatan utesluts han direkt ur .. föreningen .. Vi l~ u~ e? ~de, en s?ort som mne?ar dlsClplm, ar tIghet och tekmk. . d o ar De yttre formerna l. JU - b t" d darför mycket noga es am a . Alla bugningar, japanska ut tryck japanska är judons universala språk - och av slappningsövningar är lika vik tiga som att kunna kasten.

att man skall träna sig både fysiskt och psykiskt. _ - Iden med kasten är att vänta på att motståndareri kommer ur balans och sedan i kastet använda hans egen kraft emot honom, fortsätter Jouko.

- Det är viktigt att poäng tera att judo inte är avsett att Man talar judo om "den, _ Enbukan har verkat i över användas i gatuslagsmål, be vilket betyder f yra år nu, men p.goa. diverse mjuka vägen", rättar instruktören Jouko, som förvecklingar har registrerings förfarandet kommit igång först i år, berättar Sven-Åke.

;

!(\f

liren när Enbukans träning

HEDLASSE

ar.

Ibland blir mattan

först då som den verkliga trä ningen och finslipningen av tek niken tar vid. Det känns alltid som om ju högre rang man får desto mera självkritisk blir man och desto bättre vet man

- Som t .ex. när man tryck~r hur litet man verkligen behäi-s· honom bakåt och han håller kar av judons svåra konst. omedvetet emot. Då kastar man - Men både konditionen och hoonom helt enkelt framåt, åt "'1 vans k" l an f ors t"ar k s p å e tt det håll som han strävar till. sJa hälsosamt sätt för personer som aktivt sysslar med judoträ Föreningen

nmg. registreras

- Vi hör till Sydösterbottens judodistrikt och till Finlands Judoförbund. Föreningen deltar aktivt i de distriktstävlingar som ordnas på hösten och på våren. Vi har t.o.m. lyckats er övra ett distriktsmästerskap i

Ihar fått det gula bältet. Det är

jU-

I full gån&

-; ,

~,... ..

! ~

Tänk på oss när ni plane rar era JULFESTER,

BRöLLOP, KONFEREN SF~R eller andra privata

tillstäJlningar.

Det är glädjande att se hur stort intresset för judo är här i Nykarleby, fortsätter ~venÅke. Beställningar och förfrågningar kan göras dagligen _ I år har vi ett tjugotal deltagare i judokursen och det per tel. 20 046. ~r bar~ att hoppas att nYbÖr-j VÄLKOMMEN! Jarna mte hoppar av och tror att de är ful1ä.rda efter att de • ___

100 __..._100100-----..

Torsdagen den 10 nov. -

öSTF,R80TTN1~1t .'

1977

POST10f

Framgångsrika unga

pa ÖID:s lopplisla o

o TRE FLICKOR från IF Nylmrlebynejden har sina namn med ölD-friidrottens tio i toppJista för D-flickor. De tre är Ann-Christi; Björliholm, Annika Hellberg och Brita 'Blomqvist, alla tre tolvåringar. På 100 meter återfinns alla tre bland de tio bästa i di striktet under den gångna säsongen. På 300 m två av dem, liI{!'-nm i höjd, längd osv. Det är med en viss stolthet idrottsledaren Onni VäJimäki visar u;>p listan. ICnattesatsningenhar gett re dä skolorna slutade i våras. sultat. men det finns också and Knatt1.r från 7-8-års åldern ra. Ett exempel på dessa är Sö upp till 15 deltog. ren Kronqvist. nioåring som tog Och knattetävlingar och -matcher har pågått varje vec hem DM i höjd under tio år. ka. Bara snön kommer blir det I förra veekan startade sam lmatteskidningar . . . träningen för samtliga idrotts föreningar i stadscentrum, och O I idrottsledarens program in liknande aktiviteter skall starta går också skolbesök. Det har i de övriga kommundelarna. nämnden bestämt. Nästa vecka börjar dessa trä - Jag gör 2-3 skolbesök nmgar i Munsalagården. per vecka, säger Välimäki. Prog rammet består av information ValImakl drar dessa tranmg och träningsråd av olika slag, ar som är både för flickor och råd om vad man skall tänka på pojkar i åldern från 10 till 14 då man köper dyr utrustning. år. Samträningen fortsätter se vallningsråd osv. dan varje vecka under vintern. Programmet upptar både en viss teoriunderivsning om var för och hur man tränar; och aktiv träning.

... .. .

... I

Två. fmmgångsrlka flickor i o IU-statistiken, Anuika tielJoerg t.v. och Ann-Christin Björldtolm, samt en nioådg distril<hnnäst.'\re, Sören Krouqvist.

Vid skolbesöken får ledaren bor på benen. Och det finns i O goda kontakter med de unga. I motionslådor utplacemde i stor-o Våra knattar har gjort ,. staden. Just nu pågår en tva bra ifrån sig den senaste säson- månaders tävling med priser gen. Det visar att jobbet gett för 300 mark. Tio lädbesök ger resultat. säger Välimäki. en lott, 20 två lotter osv. O Men han vill inte mäta resul- Det är viktigt att aktivera. tatet bara i statistik: minst li- alla åldersklasser. säger han.. ka viktigt är att a 11 a invånare Det är den billigaste hälsovår håller sig i form. Motionsidrot- den. ten är en viktig del av hans Nykarlebyborna är rätt ffi.. jobb. tiga motionärer. Den senaste Juthbacka-marschen är en tvåmånaderskampanjen gav ca sak som får många nykarleby- 12.000 lädbesök .

I I

o Under sommaren ordnades idrottsskola under två måna der i Nykarleby, Munsala, Hirv lax, Pensala och Jeppo. Den Bi'ita Blomqvist vann DM un der 12 år. och deltar i nästan alla aktiviteten ' pågick under två grenar utom spjut och diskus • .. månader, och startade genast

, ~I!IIIlI III : I IIIIIII!I!llIIlIllIIlIIlIlIllIllIIlilllllllllllllllllllllllilllllIi!IIIIIIIIIIIIIIIIIIIlIIlIlI""IIIII"""IIII"lIItlltlllllltII"IIIII""IIIIIIIIIIIII""IIIIII""III\l!)

I I

Stort urval barn- och ungdomsböcker Spel - Pussel Album - Pap~tterier

~a~g~a~12~Ny~r2yK l!1~0~2D E L

I I

iii-Illlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllmlllll11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIlIIIIIIIIIIIIlfilllllllllllliiii 1

""""."""'''''''''''irn'''",''",''.,,,,,,,,,,,,,,,,,.,,,,'''''''~''''''''''UU''''''''''''.''''''''"""''''""''''''''''_j I

Förmånserbjudanden hos Björks

E §=_~

Vinterkappor. frumod. med blsam- och sälkrage Svart, biA, grön .... . . . . ... ...................•... 450, J ackor fr. . . ... . ...... .... . . ...................... 60, Ett parti damulstrar och vinterkappor .. . . . . . . . . . • 180, Klännmgar fr. ..... ..............................• 50. Dam gabardinbyxor .............................• 40,- § Pojk vinterfarmare . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . 29.- § BaH r\nljlumPlrajr fr... d" .... 'h' ·h"" .... ••• .. •• .... •••• 19 39 e y epo o umprar am oc err . . . . . . . . . . . . . . . . . . _ FREDAGAR öPPET TILL KL. 19.

,,= g

Onnl ViUlmäkt omgiven av trä. nlngsvUUga unga vid den första samträningen för hÖllten. litet information bar det iväg ut pä en upp'v ärmningslänk • • •

B,NYKARLEBY JÖRKS

qc~rx~~JDDDDDDDDDDDooonooonoDDoODDDODOODOO

GRILLEN NATTöPp·EN

==1,.

~11I1II1I1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111l11111i1111111111111I1H1l1lilll1ll11lllll1l11l11l1l1l1l1l1l1l1l11l1l11l11l1l11~ , Ii ~1II1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111~111II11II1I1111111111~

= -

BANKERNA

I NYKARLEBY

•

-=1

varje lördag till kl. 02.00 HAMBURGARE. SMAKBIT. KNACKKOUV m.m.

IULLAltGRILLEN NYKAnLEBY Tel. 20408

DOODDDOOOOUOOOODOOOOUODDDDODOOOOODUUUUOODDODÖ

IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIJIJ 11111111 1I11111111111111111111J1111111111111111111111!.!}

= -=

: '

=: '[3 .

~i =1

Efter

LANTIRUKSCENTRAlEN 'J. NYMAN .•

'''.967·14247.146W FYRENS SNABBKÖP

! ~ Åndelsrin

........ ~ ......+.............~.....................

.Annonsera i ÖP .............................................

en -

BUTIKER I NYKAUlEBY OCII ORA v ...u~

11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111,

Förmånligt inköpsställe!

-= = =

---

iiIIIIII II IIIIIIJIJII JllIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII JllII 11111111111111111)

öSTERBOTTNISK~

PO~lEN

Torsdagen den 10 nov;

1917

Tionde gången gillt Sven..,k och tysk för Unleå-festivalen pop]azz pa topp •

D LöUDAGENS kousert{lr bjöd på två' verkliga godbitar för den som gillar funky ocb popjazz. Trots att svenska gruppen EGBA ocb Peter Herbolzheimers europeiska stor band ~ythm Combination and Brass är ·synnerligen kompe tenta förespråkare för sin musikstil är de relativt okända för en stor del av jazzdiggarna. Här följer i alla fall en libm presentation av dem.

•..DEN TIONDE JAZZYESTIVALEN i Umeå blev en jubileumsfestival med många inslag Således inneböll den fler konserter med fler toppar än vanligt, bela nio gratlstdlställulDgar, stort pådrag från radio ocb TV osv. Men större än så bär får festi v~len inte mer bli, säger arrangörerna som alltså bereder sig på. aktion nedtrappning tiD nasta år. utov~r .de ~an!iga.

Hur började då det hela, hur fick man för sig att man skulle börja med pzf~stiv~1 i Umeå. kan man fraga SIg. TIll det kan man säga att Umeå traditio nellt har varit ett starkt fäste fö~ jaz~, vilket förstärkts av Ul1lVersltetet och andra högsko lor. En annan orsak är att Las se Lystedt råkar bo i staden.

...

Lasse som själv är jazzmusiker och restaurangman hade 1967 hittat ut till lilla Molde på nörs ka västkusten för a tt ta del a v jazzfestivalen där. Kan de kan väl vi också, tänkte Lasse och satte igång med att pressa kul turnämnden på pengar till ar rangemanget. På hösten 1968 drogs så den första festivalen igång, med Dexter Gordon, Sil jabloo Nilsson och några andra mer kända svenska musiker som 'dragplåster. Från 1968 års upplaga på två dagar och en budget på 10.000 kronor har festivalen växt till sig till årets "extra large"-modell som vara de i sex dagar med en budget på 400.000 kronor. Men nu är det alltså stopp på tillväxten. •

kom ihåg det, tillägger Umeås mr Jazz, Lasse Lystedt. I Jubileumsåret till ära hade de lokala tidningarna även gett ut Festivalextran med bildkaval kader. I några av dessa kunde man också läsa kända jazzpro filers åsikter om jazzfestivalen i Umeå. I

•

Asikter, om festivalen

Harryicolausson, redaktör för Orkesterjournalen och i öv rigt allvetare i jazz. - Jazzfestivalen i Umeå är trivsam och på många andra sätt ett bra arrangemang. På andra festivaler håller de ald rig tiderna, men har i Umeå tycks de kunna hålla sig inom lagom ram. J ag har också den uppfattningen att det i mindre städer som Umeå och Molde är lättare att få kontakt mellan musiker och andra jazzvänner bland publiken. . Red Mitchell, basist på väg tillbaka till USA efter mång årig vistelse i Sverige. - Umeåfestivalen är relativt

Umeås Mr Jazz

U nder dessa nio år har Lasse kring sig byggt upp ett funge rande kollektiv som skött om och hållit i trådar för att få arrangemangen att klaffa, och faktum är att årets festivallyc kades bäst arrangemangsmäs sigt sett trots volymen. Några gånger hal' det varit kritiskt. Ar 1972 satt Gerry Mulllgan och sirklade i ett plan över ett dimmigt Umeå minuterna in nan han skulle spela. Historien slutade dock lyckligt. Året in nan hade Sun Ra, en li.Vant garde-orkester som består av ett antal millitanta negrer, spräckt både program som trumskinn. Annars har det som sagt gått bra och Lasse har inte tröttnat.

OK. Den är bättre än de fle.'3ta EGBA är en produkt av den gemang. En klar strävan till andra. Men i princip gillar jag n~a svenska progressiva musik- kollektivt arbete. Deras musik inte stora festivaler. Publiken :orelsen. Trots att musiken är tar även ställning för interna betalar ett visst pris och för mstrument.~l ~ar den ställning. tionell solidaritet genom att lå det får de. lyssna till super-I ~.en tar stallnmg mot kommer- ta s~g inspireras av andra folks market-muslk. Musikerna spe sIelIt spelmleran~.e genom att Imuslkkultur. lar det publiken vill höra och medlemmarna sJalva arbetar EGBA :s musik sprudlade de spelar inte bra _ det kan fram kompositioner och arran verkligen av vitalitet. KomposiUonerna var intressanta och de bara inte göra. spännande och musikernas im - Själv föredrar jag att spe provisationer kokade av intres la på jazzklubbar ett par, tre santa, våghalsiga ideer och tek veckor, men sådana finns det niskt kunnande. Speciellt Bjar inte tillräckligt i Sverige, så ne Roupes gitarr spel impone därför åker jag tillbaka till rade stort. Även de andra mu staterna igen - för att spela sikerna visade med eftertryck med Jim Hall. den svenska jazzens höga kva Berndt Egerbladh, pianist, litativa nivå. Den på förhand programledare i TV m.m. : mest kända musikern i bandet - Umeå jazzfestival är årets är väl Ulf Andersson på saxo höjdpunkt för mig. Jag får foner. Vidare hittar vi Ulf Ad träffa alla gamla polare, um åker på trumpet och fly gel gås med de mänskor jag trivs horn, Rabbe Söderlund på tan bäst med. Men det är ju några gentinstrument, Göran La~cr mycket hektiska dagar. Sedan berg på bas, Wilgot Hanf.30n kan jag tala om att festivalen på trummor och Ahmadu Jarr är mycket välordnad, men jag på congas och andra rytmin saknat lite grann representan strument. ter för 70-talets musik, en Alldeles i början av 70-talet grupp som skrämmer folk en Lasse Lyste clt är festivalens upplöstes Francy Boland/Ken aning och som talar om vad aUt l allo, rutinerad oeh sympa ny Clarke Big Band, som ju var tisk. som händer just nu. ett verkligt superstorband in nehållande gräddan av euro peiska musiker. Samtidigt som detta inträffade hade den unga trombonisten Peter Herbolzhei mer börjat experimentera med en ny typ av storband, där han lyft ut saxsektionen så när som på en man. Dessutom satsade han litet extra på rytmsektio nen, genom att utöka den med ett par man och ge den gott om utrymme i sina arrangemang. I och med FB/KC Big Bands in somnande kunde Peter välja ut ett antal goda musiker och sät ta sprätt på sitt inte rationella storband, som han kallade Rythm Combination and Brass enligt instrumenteringen.

Personsammansättningen i bandet har naturligtvis skiftat en del. Art Farmer, Benny Bai ley, Jiggs Whigham, Åke Pers son, Herb Geller, örstedt-Pe dersen, Kenny Clare, Eberhart - Jag får ju sysRla med mitt Weber m.fl. har ett förflutet i livs hobby. Något som är vär RC & B. I Umeå fanns en ny upplaga av det hårt svängande defullt för mig och kanske hela Den danske trwnpetaren Palle Mickelborg bar spelat l Rythm Comblnation and BraB8 ända se bandet på plats. De som märk dan 1973 och hunnit med att g~ jazzpubliken mAngli fina. soloinslag. landsändaz{. Jazz är viktigt, tes mest genom ypperliga solo-· insatser var den danska trum misen Alex Riel, den holländska Gitarristen Eef Albers, de dans ka trumpetisterna Palle Mic kelborg och Alan Botschinsky samt holländarna Ack van Royen och Ferdinand Povel på Mink- och rävkroppar kan levereras till Ab Farm Frys trumpet respektive saxofon. destruktionsanläggning i Nykarleby. Villkor för mottag Som bekant sändes den sena andet är att kropparna lagrats svalt och på. bårt under- re konserten med RC & B i lag samt högst under en veckas tid. . Transport kan svenska TV-2, varvid jag hop eventuellt ordnas. Före leverans, var vänlig kontakta pas att ni själv kunde instäm bolagets kontor per tel. 967-20288. ma i årets festivalslogan : God Red MltcheJJ uppträdde på. fes J azz är Hälsa.

FARMARE!

Ah Farm Frys

tivalen tillsammans med plaWttkla Horace Parian.

ROLF NORDMAN

öSTERBOTTNISKA

Torsdagen den 10 nov. -- 1977

. Sång och musik från I{orsholm på ny skiva J

AKTUEI~I~

DUELJ.J i

--------------------~~----------------.------------.-----------T-Blom- IlsaXber~ 1) Samhällskunskap:

FINNGOSPEL - musikbolaget 8001 specialiserat sig på främst kristen musik, visor, kör, go spel m.m. kommer denna böst med en rad intressanta ny beter också. med tanke på fin landssvenska lyssnare. Totala utgivningen är planerad till he la sex produktioner, av dessa fyra finlandssvenska.

qvi"t

60 är har förflutit sedan Frnlar.. '! blev självständigt. Vårt östra grannland firar också detta år ett 60-årsjubileum aven händelse som betytt mycket för landet. a) Vilken händelse? b) Vad heter ordföranden I Samfundet Finland-Sovjetunio nen? c) Vad heter Sovjets ambassadör i Finland? (Efternamnet räcker. )

Strax efter Allhelgona-helgen beräknas Abo-kantorn Börje Ek bolm och Cantate-kören finnas på marknaden med en färsk LP-ski va/kassett under titeln Gåvan från 'ovan. (FGLP-I004/FGMC 1004). Hela skivan upptar verk av den legendariske kyrkomusi kern Sune Carlsson. Gunvor He Iandel' - tidigare organist I Abo sv. församling - medverkar på orgel. Kaj-Erik Gustafsson stAr för några arrangemang. Dessutom medverkar Fablan Dahlström och Gunvor Helander samt Kaj-Erik Qå.kan Blomqvis&, Tjöck. Gustafsson på blockflöjter och orgel. I slutet av november Jcommer en intressant eklvnyhet tm. Då ilr det fråga om "finla.ndssvensk I julmusik" med Rita Bergman och MarttI Wallen under titeln Julsån ger (FGLP-lOO6/FGMC-1006). BMe Rita Bergman och Martti Wallen har de se~te åren gått tr.å n klarhet till kla.rhet på sin sAngarbana och deras gemensam ma julskiva bör därför vara något att se fram emot med I!pännlng. I Bla.nd sångerna på skivan Ingår enbart material som står det svenska Finland nära. Här finns bl.a. Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt, SylVias julvIsa, Kristusbar nets vaggsång, Nu stAr ju vid lIIJlöig port, VIntervIsa, I Betlehem, Och jungfrun gömmer troget m .fl. I För arrangemangen svarar Kaj Erik Gustafsson, som här ger ett ytterligare bevis på sitt kunnande. Kärlekens hemlighet (FGLP 1005/FGMC-1005) heter en ny ski va med sångare och musiker fr~n Llsbeth Saxberg, Korsholm. Korsholms församling under out tröttllge Ralner Holmgårds led ning. MusIkmaterIalet visar prov på den väldiga variation och rike I början· av december månad. dom som kännetecknar musiklivet Om allting går enllgtberäknln inom Korsholms församling i dag. garna bör också en dokumentär Enkla. barnvisor, kammarmusik, skiva med flere av de körer och körverk, kantater, ungdomsmusIk. grupper Bom deltog I sommarens Skivan med Korsholms försam musikfestival för barn I Korsholm llng beräknas vara ute i handeln ligga klar strax före jul. Skivan (FGLP-I007/FGMC-I007) är en live-upptagning vid själva festiva len och vänder sig till alla vänner av den blomstrande barnmusiken I det svenska sUftets församlln gar.

POST~~

~gen

I)oän~

2) Musik:

Frän vilka länder kommer följande musikgrupper: Paradise. Nature, Ekseptloll?

3) Aktuellt: Thore Skogman uppträder på en rad olika platser I öster botten under nykterhetsveckan som pågår som bäst. a) Vad heter han som ackompanjerar Thore S. på dragspel under turnen? b) Hur lyder parollen för nykterhetsveckan ? c) Vem stAr som huvudarrangör . för den hela landet omfat tande nykterhetsveckan ?

0.5

2.5

4) Sport: De nationella fotbollsturnerlngarna i Finland har avslutats för säsongen och årets nyckelspelare har valts. a) Vem blev årets nyckelspelare I Finland? b) Vilket lag vann årets mästerskapsserie ? c) Vilket lag vann årets I division?

5) Aktuellt: Finlands luftstridskrafter har I sin ägo ett antal övnings plan som kan anses vara föråldrade. Denna flygplanstyp har hittills krävt 7 dödsoffer t år. a) Vilken flygplantyp är det fräga om? b) För att fä nya övnIngsplan har man beställt ett antal nya plan från England, vad heter dessa r c) Samtidigt fanns det förslag om att man 1 stället borde ha köpt svenska Saab-plan. Vad heter dessa?

2,5

6) Samhällskunsloop: .Finland har fått en tobakslag som anses vara den sträng aste I världen. a) Vad heter det ämne som finns 1 tobaken och skapar ett behov? b) .Hur gammal mAste man vara för att f A köpa tobakspro dukter 1 Finland? c) När trädde lagen I kraft?

Poäng total'

9,5

De rätta svaren på sid. 14. ter märks en ungdomlig julskiva med olika artister inom gospelmu siken 1 Sverige, När ljusen skall tändas därhemma (PLP 2059/ PMK 4059), Aftonsång och jule psalm med Håkan Hagegård (PROP 7768) som gjort sig ett namn via Ingmar Bergmans Troll flöjten bl.a., en amerikansk jul skiva med gospelsångerskan Evle Tornqvist m.fl.

Wicke Wikström spelar på nytt Yngve "Wicke" Wikström, känd från den för något år se dan så populära orkestern BIOIrunor och Bin, som senare blev Cirius, börjar nu spela igen. Han återfinns från och med lördag i Teamet, som här efter består · av sex personer. De senaste åren har "Wicke" jobbat på sjön, men återvänder nu tydligen till landbacken . Cirius var en av de första ös terbottni3ka band som gjorde en egen skiva. De övriga i Teamet är Olof

• - Hur kan ni säga, att Jag Inte gjort något för konsten. Fem Tvä finska produktioner frän unga må.lare af senaste skolan Finng08pel har redan utkommit. bar jag förmAtt ägna sig å.t m\got Det är frAga om en skiva/kassett annat. (Kasper 1913) med studentkören IKHTHYS t Abo under Osmo Vänskäs ledning. • På KrypmAIa ~ Slinkebo-ba (FGLP-5002/FGMC-5002). Lau nan stannar tåget midt på linjen. Passagerarna blir oroUga oeJ frå lumme heter skivan. Också Tam ga hvad det är. Forss, Johan Hedman, Ulf merforsgruppen With Christ har - En ko på banan! Kirsilä, Rolf Wikman och Tho producerat sig på en skiva un Efter en liten stund är kokrea- I mas Lindström. der titeln Salaisuus (FGLP-5003/ turet borlsjasadt och tåget ängar _.....:...._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ FGMC-5003). Här är det fråga om vidare. En balftlmme senare stan nar tåget ånyo.

en intressant blandning av mo - Hvad är det för fel nu då 'l

dern, progressiv gudstjänstmusik, - A, det är den fördömda kos sar som är UIJPO på ba·nan nu pop och rock. igen, Bland Finngospels import-nyhe (Kasper 1913)

* -=:-......::---------- Yngve "Wicke" Wikström.

Annonsera i ÖB

O~T~RROTTNISK~

•

Torsdagen den 10 nov. -

POMT~N

Innnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnonoo~onoonnnnnooonnnnnnnnnooonoooo000

[

'I(ristallklar' spelstil

Q C • Vi avslutar schacks kolan O O med att studera ett parti spe lat av J. R. Capablanca, världsC mästare 1921-1928. VItspeJaren F . J . Marshall, en av de O mest fruktade angreppsspelar 00 i bo"rjan av seklet utma C na , . 00 növreras med ett lugnt, posi tIonellt spelsätt. Kommenta 0 O rerna är delvis från Capablancas egen bok Chess FundemenC tals (I svensk översättning CaCpablancas schackskola ). DenC~CC na och Laskers bok "Sunt för. nuft I schack" kan rekommen deras f ör intresserade ; för längre hunna schackentusiasQ ter är Keres-Kotov: "Kons ten att vinna I schack" någonting D att bita I. O F. J. Marshall-J . R. Capablanca, New York 1918. 1. ~ O d4 d7-d5 2. Sgl-f3 Sg8--f6 3. c2-c4 e7-e6 4. Sb1-c3 Sb8--d7 5 . Lc1-g5 (vit f ör sin damlöpare I spel före e2

8 E

S 8

8•

B 8 8 E C

•

e3, som annars skulle stänga O :J :J

~3.

SC:h.' acK._ :1 ;:-:J-S": l ~-KO an ~

Tf8--d8 (C: Utvecklingssta diet kan nu betraktas som av slutat på båda sidor. öppnin. gen är över och mittspelet bör jar. Som vanligen är fallet har vit kontroll över c entrum. Svart är däremot förska nsad på de tre sista raderna. Om han får tid på. sig skall han

In löparen Innanför bondeked

föra c5 för att bryta upp vits centrum och göra löparen på b7 sä verksam som möjligt. )

10. Lg5xe7 Dd8xe7

i5 . d4--d5 Sd7-c5! (svart ho

11. O-O

12. Dc2xc3 b7-b6 (Capab'lanca : Detta är nyckel 55 draget l hela försvarssystemet. Efter att ha förenklat spelet ::J avsevärt genom en serie avby

• M en det visar s ig att min motståndare har en liten öve rrasknin"CF i beredskap åt mig.) 18. Sf3-d4! De6-e5! (inte 18. - De6xa 2 19. Tcl-a1 och svart dam är förlorad) 19. Sd4 xc6 De5xc3 20. Tclxc3 Td8 d2 21. Tel-bl (enligt Capablanca är 21. Sc6-,-e7 + Kg8f8 22. Tc3-<:7 vIts bästa fortsättning) 21. T a 8--e8 22. e4-e5 g'7-g5! (för att för hindra f2--f4) 23 . h2--h4 g5x h4 (C: Trots att det är en Is olerad dubbelbonde utövar hbonden ett enormt tryck. Svart hotar nu Te8--e6 följt av Te6 g6 och eventuellt M - h3.) 24. Tb1-e1 Te8-e6! (C: Mycket bättre än att ta bönder. Det tvingar vit att gardera springaren också med tornet på el, annars blir hotet T e6-g6 avgörande. ) 25. Te1-c1 Kg8g7 (förber eder Te6-g6, som utan detta kungsdra g skulle

paren riktigt är det svåraste problemet i denna öppning. 13. e3-e4 Lc8-b7 14. Tfl-e l

jan) 5. ' Lf8---e7 6. e2---e3 O-{) 7: Ta1---el c7-c6 8. Ddl -c2 d5xc4 9 . Lflxc4 Sf6-d5

3:::3 Sd5--xc3

[ vilket jag skulle hinna utnytt- [ [ j a till draget c6-c5 som ger C sval·t överlägset spel.

ten utvecklar svart nu damlö paren på den långa diagonalen utan rislt fÖl' att det i gengäld uppstår påtaglig sva ghet. Att kunna utveckla damlö

placera damtornet på. c8 sorin . 'f' garen på f6 och slutligen gena

tar .c6xd5 och även Sc5xe4 följt av c6xd5) 16. d5xe6 Sc5x e6 17. Lc4xe6 De7xe6 (C: Spe lat I tron att vit måste förlora

§:t 6 5 4 3 21

• "Kristallklar"

~tt

är adjektlv som använts om Capablan cas spelstil. Vi har här fAtt en inblick i hans tankesätt. SvA. rare än sA. här är det inte att

§§

E E C -

::~~:~h:dc:!.

Gå in och gör PER OLIN

Post- och telegrafstYI'clsen fick ny VD. ViCl en intervju ställd av Finlands Filatelist t"6rbunds repres.entant blev han tillfrägl!-d om hall samlar fri· mäl·ken. P. Tarjanne, som haD heter ,svarade då. att inte J större utsträckning, men han tar vara på. de "vackraste". Att taga vara på de "Vackraste & snyggaste" tycks hos många icke-filatelister va ra mycket vanligt. Märkena hamnar se dan. att ligga I någon låda.

tiv. Sverige har blivit - efter Sovjetunionen - ett av de dy. raste länderna att samla p.g.a, den enorma utgivninge!l av nya frimärken .

Liechtenstein gav i septem. ber ut en dräktserie omfattan. de tre frimärken.

FrAn och med i höst är det E <> inte mera obligatoriskt att an· C

E C E E E r

tid på att försvara a-bonden,

C [:.E

• Lägg märke till vits märk liga läge. Han kan Int e göra ett enda drag utan att förlora någonting. R e lativt bäst var ~' 29. e5- e6 men det fördröjer b.ara det oundvikliga slutet.) 29. Kf1-g1 M-h3 30. g2 g3 a7-a6 in. e5--e6 Tg8xe6 (om vit nu flyttar sin sprin gare följer 32. - h3-h2+ 33. Kg1xh2 Te6--h6+ 34. Kh2 gl Th6-h1 matt) 32. g3-g4 T e6-h6 33 . f2-f3 (C : På. 33. g4--g5 följer h3-h2+ 34. Kg1-h1 Th6xc6 35. Tc3xc6 Ta2xf2 med lätt vinst) 33. Th6-d6 34. Sc6-e7 Td6--d2 35. Se7-f5+ Kg7-f6 36. Sf5 -M Kf6-g5 37. SM-f5 Td2 g2y1- 38. Kgl-fl h3-h2 39. f3-f4+ Kg5.xf4 och vit gav upp. Ett slutspel som förtjänar ett noggrant studium, avslutar Capablanea .

C E

diagram! (C:

I 8

E C E

besvaras med Sc6-e7 + ) 26' 1 b2-b4 b6-b5 (hindrar vit från att skydda springaren med b-bonden) 27. a2-a3 Te6 _gS 28. Kg1-fl Td2-a2 Se

:::1

trilnärks akt.uellt ·

19'7'7

vända paketkort då man sän. der ett postpaket. Som känt fick man ju Inte lösgöra fri mäl'lcena från paketkortet, utan märkena såldes pA. auk. tion kilovis. Nu kan man 'sätta frimärkena direkt på paketet och mottagaren av paketet har rätt att behå.lla frimärkena som sin egendom. Det är klart att vi frimärks· samlare kommer att an vända oss av denna metod, och spe ciellt när vi sänder paket till bekanta av vilka vl kanske er håller frimärkena • retur om de inte samlar själv, använder vi i alla större utstx:äckning RK-märken och jubileumsfrI märken.. Förfaringssättet att sätta märkena direkt på paketet är så pass nytt att alla postkon tor inte ännu vet av det. Post och telegrafstyrelsen har sänt ut ett cirkulär i denna frA.ga tUl samtliga landets postkontor. Paketet bärs inte hem utan ut. _givningen s.ker som förr, man fAr ett meddelande, hem om att ett paket anlänt.. Teoretiskt sett kommer postens kilovara· auktkmer att f A. mindre mate· rial enligt detta.

FUEASTENTUM

NI3..LSN:a.LH::J3Ii

BILDEN. H iir är det ä ven frägan om nationaldräkte r liksom hos oss åren 1972 och 1974.

Nu har man kunnat börja märka på frimärkssamlarför· eningarnas möten att materia let börjar vara svårsålt på auktionerna . D et är den eko. nomiskt tryckta tidens alla ve· dermödor som Inverkar. Detta gäller även i Vasa samt t.o.m, på en del huvudstadsförenlng ar!i möten vilka jag i höst haft tillfälle att b esöka. Folk har helt e.llkelt inte pengar för ex. trahobbyutgifter. Allt gäl' I vågor, så snart normaliseras ju situationen igen.

E C C

§ E C 5

8 :B

§ C

Grönland utgav 20/ 10 i va lören 1 krona frimärKet J0rgen Br0nlund i anledning av fors karens lOO-årlga födelsedag. Han var biolog och verkade I början av 1900-talet och ut torskade esklmAernas ställning på. Grönland.

ODDUUUUDDDDUDDOUOOUODDOODOULOOOOOOOODDOOoOOO~OUUUU~UUUUUUUUUuuuuoouE

3. a) Karl-Einar Schirman, b) • - Nog kan väl du, som fått "D. u är ett föredöme" c) Finlands ett par hundra tusen med dill fru, nykterhetsorganisaU;ners förbund låna mig en tusenlapp! (FNF) - Har du sett min fru? Jaså inte • . • nå titta dA på heDDe 4. Matti PaatelaInen b) Val först, s~ s~ll du er~n~a att pe~, . garna ar for surt forvarvade för keakosken Haka, c) KuoplOn Pal att ri.'Jkeras Ilå något så osäkert lotoverit (KPT). som en revers. (Kasper 1913) 5. a) FOUGA Magiste r, b) 1. a) Oktobenevolutionen, b) • Biträdet: Grosshandlarn ska' Hawk, c) Saab-Safir. Marttt Mlettunen, c) Stepanov. inte tro att jag är alldeles bort c) kommen i affärer • • • jag bar 6. a) Nikotin, b) 16 är, 2. a), b), c) Finland, Sverige, fem gAnger varit min egen. Holland. l. 3. 1977, (Kasper 1913)

Duell·

I Sverige - hoppas b .' '. ,~l frimärksutgivningspolitik inte leder Ull samma utgavs I slutet av s eptember igen ett häfte med 10 märken i valören 75 öre och med fem olika JUO.

Noggrann rll.knlng föres över de ttnländska frimärks rariteterna. Nyligen uppdaga des ett otandat exemplar av avbildade fältpostfrimärket där "upphittare" garanterar att mä.rket inte finns med bland d~ nio tidigare kända exemplaren. LaPe prissätter i 1978 års katalog detta exem· plar till 1.500 mk som stämp lat. Torbjörn M J åla1mbel'I

öSTF.RR011NISKA

Torsdagen deD. 10 nov. .,.... 1977

'lLOe~

Jakobstads Tidning,l Oumbärlig för oss i Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad,

Larsmo och Kronoby

bevakar allt som berör och intresserar regionen

if~-~ i G · 'j, ,

tidningen också för dej

~ ! ~

;t~ .

Prenumerera NU för 1978 och du får tidni,n gen GRATIS under hela december 197/, • • _ • • _ . __ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . o • • • • • • • _._ • • • • • • _ . . . . . . . . . .. _ _ _ ____ ... o .. ... . . ... .. . " :

i I

Jag prenumererar på JT

för hela 1978

StliJ"DISief(l

med radio- och tv-bilagan som ger dej radio- och tv programmet för hela veckan

POSTF-~

för 'h år

Namn: Adress:

U,Ulmtge

NUmlntn, · e ll D Gamle M. A. Nummlnen äJ ute och spökar Igen. Denna gång i skepnad aven gummi boll. Hans senaste skiva heter nämligen "Som en gummiboll kommer jag tillbaks till dej". Han sjunger allt på svenska, och för textöversättningarna svarar Mats Hulden. De är bra. Den kal'akteris tIska huldenska humorn finns med, och vem skulle den inte passa om inte M. A.!

Som vanligt ger sig M. A .

samma sätt, men just som man

revan", "Dinah" och "SInging In the Rain" på. samma vilse· {'"!\.ngna sätt som så ofta förr . M. A .:5 svenska uttal är med· vetet styvt som vaDHgt. men I en del förfelar det sin effekt som i ·'Sången om Bengt". där melodin och texten är snabb och MA inte hinner med på svenska, med den päföljd aU man inte vet vad han sjunger.

verk, Janl Uhlenius. är med nu också och förgyller det hela med sina geniala dragspclsso lon. Musiken bakom MA är som vanligt, rena dynamiten, m,a,o, den är proffsig. Rauno Lehti nen finns med på mandolin och det svänger om honom. En sociologiprofessor finns med som textförfattare till lä ten "Anomi" (normlöshet), Den är ett vetenskapligt arbe te, och helt normlöst i norm löse MA:8 version. Förarglige MA har ännu en gång lyckats vara oförarglig, BEHTEL LINDELL

~::s~~~:~~~dt~l~~:. ~~=: ~:~~~n:k~:~:~~r::~~~~g:::

O SJdvan är full nv finesser och krumsprång, helt t MA Numminenanda. På ett ställe tror man t,ex. a:tt skivan ha kat upp sig då samma fras återkommer tre gånger på

I------------------------------------------~-----~

! ÖstprholtniSka

lOOO-tals läsare

Postpn

ser och läser denna annons!

Postadress: '. _. _..••..•.••••••••• ,_.....• _.••

Osterl)otlDlsli ungtlumstl~nmg Jakobstad. FmlanL Medlem a~ t1nnmgarnas för'bunCl

Genom attannonsera når du flest,kunderl Jakobstads Tidning, Jakobsgata,n 13, 68600 Jakobstad, tel. 967-13 S55

TRAFIKSKOLORNA I JAKOBSTAD

JAKUBSTADS , RIt,SKOLA Ny kurs börjar varje

torsdag k,1. 17.00 Kanales,p l. '8 tel. t 3 (l03

I raf ikskola

I ,r a·f ikskola

IJAl.nlN & ROSE

I. nlOMI J\h

Ny !lurs 'b örjaI varjt måndag Kl 17 00

Ny ~urs börjar "OarJt ,o asdag IIJ. 17000 'CQoraeusghtan 7 'tel. 11 l51

KanalesplanadeD 23 tel. 12145

@" )

• Fru professorsl;:an: Men, Aga. ton. hvad har du gjort moo dina hvita handskar det är ju hål på alla fingerspetsa,rna? Herr professorn: När jag var borta hos von l\'1umms här om sistens. kom jag ihåg aU jag bor de putsa. aaglarDa, men jag glöm de att jag hade handsl,araa på ..• och då så. (Kasper 1913)

ridnmgen ulko/II/lleJ vant torSdag tteaaktol

oen ansvarIg lItgIvan

PER-ERIC <\Nl.JE~ON

RedaktIOn JaKuD<;gatan 1;<

Jakobstaa, tel >l67 / 1::1 5~ 5

Postadr('s,. ~B :l7

5!:!60,J Jakobsta<.

Redaktör' VSSli l:)-I!" Glade,

Handelsesp,amldt'D tO O

teJ

••

Annonsera i OP

•

1161/1::1522

REDAJ<TIUNSI{AlJh."'l

lUt 8nellrnan, :lrI:1föTllndt Margareta Smeds t.eU tie>. dJr,gltta SnlcJtarsPhiltp Häi

'une

STORKLAS OCH LILLKLAS

OUMSJJU~ DU .5KR~ FING

RR~R I Ht\LE/.J AlT" H~LLR FAST

FöR

i>RENUMl!:RA

nUN:sPRl~

IIHi7

Helt är ,_.,. , .,." .. - • Hal vt OJ , _• _•••• ~ ._

8kand1rulvlen Lösnummer

.'•.••'.._

17, 10,

25,

-,:,0

<\.NNUN:SMU'J"I Al.iN1Nl>

";OU.e Itöl.Mll, , , _

rtf'L.OTET.!

1537~

r.el. 1l61/135.7 2 lel,

,o,p'. <\.N NI 'N~TJ " .NS'1 ,I T-expedluon. laKOOtItaa, Jakobsgatar; I" LP! 1:167 / 13555 <\nnonlleJ Dör Inlli.rnnaF senast fnanda'2

il( I

16 ~1)1<.FORlNU

t<..ASSA JCh

"'l

1akotJsgatan l3. lakobl!tao tel 113 ('i5il ",N NONSPfUS l

-texteD ' .

\!:rter teltteT

P L U T T E N

•••

••

.... .

~estämO -lIlatF

•••

•

1,90

1.70

-.20 ,p er

rum

4ROAl'I NU NSI!;H M.mwllStorlell lOU mm,

till·

~sprJl:l

.au

spmrn treh färg . 1<'örenlrrgsllpaiten pel tU 50 lp , ')Stel·t)ot!l'n-ka !poster llnsva· 1"0.1 tnte rOI e~ . ~Kada ~Olll Ull·

aDnMlSdI pli ,gnmCl alt snnon.o;er ~oro Ulrlngtf' eller som pli grund Elit post försen1ng Ulte 'nförts t begärt nummer. f~t..

(-el

•

Jakobstadl' rrycKl>rl len nan mgll

AkUeoolag, Jali ot>sll1<l, uln

•

OSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 10 nov. -

19'71

~------------------~-------------~----------------------------------------~

IPopmusiken ·ett slags folkmusik

i, Masskulturen är ofta utarmande

~ ;

$ #

,,i ; ; ; ;

,, ,;

1 •

HENRIK OTTO DONNER är sedan numga år tiUbaloo en finskspråkiga radioteatern, och under fyra år på sjuttitalet av förgrundsgestalterna inom linUindskt musikliv. Mest känd var han finsk underhåUningschef på radion. Är 1966 var Don. är. han Ioonske Bom aktiv och nyskapande jazzmusiker. Efter ner med och startade Love Records, ett bolag som han nume seriösa musikstudier vid Sibeliusakademin och på Irontinenten . ra är VD för. Sedan 1972 sitter han med i Statens tonkonst. kom Donner att syssla rätt mycket med teater, mest vid LUla kommission och Centralkommissionen för konst vid Undervis teatern. Från 1967 till 1969 var han kapellmästare vid den ningsministeriet. Henrik Otto Donner var en av huvudlärarna vid re vykursen på SÖFF, och öP bad honom kommentera några spörsmål med anknyt ning till ungdomskulturen.

sant. De kommersiella kraf. terna hakar på och utnyttjar ungdomen. Genom att an· vända den moderna massme. diatekniken skapar man nya behov hos ungdomen.

• Vad tror du det beror på att popmusiken har en sådan stark ställning i dagens ung domskultur ?

• Hur ser du på popmusi ken i egenskap av musiker och kompositör?

- Det är klart, att' myc·

Jag tror att popmusi ket av dagens popmusik är ken kan betraktas som ett direkt dålig. Ofta görs pop, slags folkmusik i dagens musiken inte i akt och me.

samhälle. Med begreppet ning att skapa kvalitetsmu.

folkmusik menar jag då, att sik, utan avsikten är helt en· musiken har fått en social kelt_att musikindustrin vill betydelse. Ofta överväger tjäna pengar. den sociala betydelsen fram· Men ändå tror jag, aU om den musikaliska. Musi· ken är ett socialt språk, som man ska närma sej intresset för popmusiken från positiv skapar beteendemönster. synpunkt. Popmusiken kan utgöra en utgångspunkt för • På vilket sätt fungerar musiken som ett socialt ett bredare kulturintresse. språk? • Hur tror du att man kan _ Rent allmänt kan_ man nå fram till en breddning av

säga, att i en situation där musikintresset? yttre omständigheter gör det svårt för mänskorna att ut- Det viktigaste är att få

trycka sej kulturellt, k9m~ ungdomarna själva att göra

mer musiken in som en ersät. musik. Det finns en fara J tare för den övriga kulturel- den strömlinjeformade mu· la fattigdomen. Ett exempel sik som vi hör i radion. Det på detta var negerkulturen j är en tekniskt perfekt musik USA under slaveriets tid. utan några som helst fel I .Jag menar, att det funge. framförandet. Detta skapar rar på samma sätt med ung. en rädsla för att göra egen domen och popmusiken. De musik. Jag tror att många

moderna massmedia leder musikskapande mänskorS

till att ungdomen passiveras originalitet har gått förlorad och blir språkligt utarmad. av sådana orsaker. Vi måste Att se på TV t.ex. betyder försöka få alla mänskor att att bara sitta och ta emot, speia, att uttrycka sej i mu. man behöver inte göra nå. sik. Vi måste förändra vårl Vi bör söka g onting sJ·älv. Vidare dra}).. normsystem. .. d en i mUSl'kens mne . håll , bas ungdomen ofta av socia- var inte i dess yttre ramar. la problem. Allt detta leder till en • Vilken roll spelar skolan sorts rotlöshet, och man går för ungdomens musikintresomkring och bär på en mas- se? sa undertryckta känslor. Ungdomen behöver då en ka. - I egenskap av medlem nal för att placera in sej i tonkonstkommissionen har själv I samhället, att skapa jag ofta haft anledning aU sej en egen identitet. Här peka på bristerna i skolo~. kommer popmusiken in som DaS musikundervisning. Mu. en social faktor. Det är lätt siken är förbisedd i grund. att känna en samhörighet skolans läroplan. Det är all. med popmusiken och allt tid svårt att få de styrande ' I f"or, som följer i dess fotspår. a tt inse .d e t f elakt19a delningen mellan s.k. läro. • Ar det Inte ocksl en med. ämnen och vad man kunde veten strivan från musikin. kalla fria ämnen. Bristerna dustrln att locka ungdomen I grundskolan ställer krav med sejf på musikundervisningen utanför skolan. Det är naturligtvis Anslagen för musikinstitu.

I, ~

! "

i~ "

, ,

, ~

t ~ ,

l ii , ,

ten är på tok för små, men

man kan kanske Skönja en

positiv utveckling i fråga om

medborgarinstituten och

folkhögskolorna. Jag tycker

vidare, att det ska bli intres

sant att se effekterna av de

kulturexperiment som är på

gång t.ex. i Kristinestad.

• Hur fungerar den musik·

undervisning som trots allt

finns i skolan or

- Min åsikt är att man alltför länge har envisats med att hålla på och dela in folk i musikaliska och icke

musikaliska. Detta har lett

till att många mänskor blivit skuffade åt sidan i fråga om musikintresse och musikut övning. Man borde i · stället försöka uppmuntra det mu sikintresse som finns hos de flesta mänskor. • Hur ser du på det som

brukar kallas masskultur?

- Egentligen är ju mass kulturen någonting positivt, dvs. om man med masskul tur menar en kvalitetskultur som når fram till många mänskor. Det finns exempel på musikkultur som blivit en masskultur i positiv mening. Folkmusikens uppsving och den politiska sångrörelsen J vårt land är två goda exem pel. • Men är det inte så att masskultur ofta anses ·vara deb..amma som skräpkultur? -Det finns förstås en masskultur, som kan och bör kallas skräpkultur. Det är en kultur som spelar på folks fördomar och ovanor, en kul. tur vars enda mål är en eko. nomisk vinning. Men det går att göra popkultur utan att spekulera. Popmusiken behöver inte omgärdas aven massa bife. l nomen som kläd m od e o. d y. Det går lätt så att huvud.· intresset avlänkas från mu. siken till bifenomenen. Man frågar sej då varför popm~. siken behöver dessa bifenamen. Är det för att musiken i sej inte är tillräckligt bra?

• Är det inte lite vanskllgi att skilja på "bra" och "då- ligt"?

_ Det är svårt att defi niera begreppen, det är klart. Men å andra sidan tror jag nog att man kan göra kvalitetsJ}lässiga indelningar, om man har en helhetssyn på kulturen. Jag tror att inte bara organisationer utan varje enskild mänska borde ha ett slags kulturellt id~. program som referensram,

när det gäller att ta ställ.

ning i kulturella frågor. • Många säjer att man ska ge åt folk vad folk vill ha. Vad anser du om det syn. sättet? - Redan för tjugo år se. dan visade t.o.~. den enklas-

te mediaforskningen, att det är lätt att styra vad folk vill ha. Som det är nu är det penningintressena som styr kulturutbudet. Jag tror att det ligger i samhällets in· tresse att styra folks kultur konsumtion i en kvalitativt tillfredsställande riktning.

• Det är ju vanligt att säja; att folk vill ha underhåll ning, inte knltur. Vad tror du om det? - Jag menar att man kan ställa krav på underhållning i fråga om all slags kultur. Underhållning och kultur är inga motsatser. Det går att förena kvalitet med humor. Jag - tror att kulturen ska fungera så att den hjälper • BE 8IDAN S

.~~~,~~~~~ _ _ _ ~_~,~_~_~_, _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ .,~ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _. - , ._ _ _ _ _ _ _ ,~ _ _ _ _ _ ~ _ _ _ ~4