ÖSTERBOTTNISKA POSTEN Bad Manners! Den engelska ska-gruppen visade sig vara exakt vad namnet anger
2 500 tände English
lesson- I
på dans. ..
• _ . Vi kallar OH Bad Man· nen för alf ;ag har en Jå slor hak. ' För alf y/lerligare linder· slryka "del dåliga "pp/o· randel" sJ /!aJJade j·ånga· ren på alf visa u/!/! sin l,iislll (?j sida li/l allmiin bellfld·
D D Den engelska skagruppen Bad Manners drog fullt hus i Smeds by. D D Bad Manners (ungefår ouppfostrad) visste säkert varifrån de tog namnet. D D ÖP:s Lars Laxell och Leif Sjöström tog sig en titt på spektaklet och fick sig en prat stund med killarna..
D D Bläddra vidare till sista sidan!
D NÄR JOCKE bjöd upp till dans tackade ungefär ?.500 ungdomar runt om i Osterbotten ja. I Korsnäs gav insä~daren som publicerades i OP för två veckor sedan resultat di rekt. ÖP besökte danskurserna i Korsnäs tillsammans med ett 60-tal andra. D MEN I Jakobstad och Vasa händer ingenting i samma stil trots att det ~ä kert skulle finnas underlag och intresse för danskurser i Jocke-stil där också. Vad säger ungdoms nämnderna i Jakobstad och Vasa?
•
- Off course the orkesters must ~ing on english, thinks a man we know as Bertie Newgaard from the Orkes terparaden. - I am very topeaceput with the hole thing, he wri tes in side three .
English lesson II
. .och nån , på lokalen i Skatila
Nån misstänks for att ha forsökt anlägga en brand i Skatila i lördags. Till allan lycka upptäcktes branden i tid och en totalförstöring av lokalen kunde forhindras. Mittuppslaget!
Diana Cord weil dyker den na vecka upp som kolum nist i ÖP. - För första gången i Englands historia har vi ::n premiärminister som inte är en man. Sidan lO!
,Varför måste
pojkar
och flickor
skiljas åt
i endel
skolämnen?
- Är Gud och Jesus mans personer? - Nu måste orkestrarna börja spela Jocke-musik! Inte blir man nykterist av förbud och restriktioner! Tre ..röster bland många vid SOU:s ungdomsting i Oravais. Rösterna är kommentarer till de tre diskussionsämne na vid tinget: könsrollerna, danskampanjen och alko holfrågan. UngdomstingC;1 iir ett n~·tt namn på SOU:s tonårsting. D,~t var tjiirde gången SOlD! SOU-lOnåringar samlades till tingsförhandlingar , Tingsdiskussionerna hade. formen a,· /(rupparbeten. Efter inlednings;mföranden av Rose: Strandberg. Stefan Påhls och Håkan Westermark delades dc: 30 deltagarna in i tre grupper, som jobbade med varsin fråga.
• Se sidan.3
Torsdagen 06. Il. 1980
I
2
F··or dansen i tiden Samtidigt som locke dansar fram genom de österbottniska ungdoms lokalerna, diskuterar Professors rundan dansens väsen i teve. Kanske ska man se det som ett tecken i tiden. D "JAG TÄNDER på dans" ser ut att bli en av sOU:s framgångsrikaste satsnin gar någonsin. Oberoende av hur gärna man vill se succen som ett resultat av ett gott organisationsarbete och en lyckad marknadsföring , kvarstår faktum att Joc kes popularitet också måste vara en speg ling av något i tiden.
,'Det har varit
utländskt
ögonknark
för hela slanten"
Man får utgå från att Jocke har lyckats haka på nån sorts attitydförändring bland tonåringarna. Oberoende av hur sOU ha de ansträngt ~j , skulle kampanjen ha bli vit en flopp utan tonåringarnas eget in tresse för saken. Enkelt uttryckt : det har blivit pop att kunna dansa. Dan~n är inte något man skäms för längre. Dansen är faktiskt så legitimerad att till och med ett gäng professorer tar sej en funderare . O HUVUDFRÅGAN i Professorsrundan syntes vara huruvida man ska uppfatta dansen som en sexuell handling eller inte. Särskilt på biologhåll underströk man forrplantningsmekanismen i samman hanget, och man satte likhetstecken mel lan orrspel och dans . Han har väl rätt professorn , men han tänkte ju inte tanken till slut. Orrspel har smak av ~xualitet, men det är en långt vidlyftigare verksamJlet än själva parnin gen . Sistnämnda bestyr stökar tupparna undan redan före gryningen, och sedan fortsätter de att dansa långt fram på för middagen. Ornupparna beter sej som vanligt folk. De tänder på dans. O PROFESSORERNAS taf om sex och dans är ingenting nytt. Frågan tas upp här därför att den går som ett spöke genom
hela uf-rörelsens historia. Folk har alltid haft för vana att skämmas för sin sexual drift, och eftersom sex och dans kopplas ihop har ungdomsföreningarnas dans verksamhet oftast sonerats in i facket näst intill det oanständiga. Det är inte överdrivet att påstå att fack föreningsfolket under långa tider skämdes för att man sysslade med dansverksamhet. I decennier satt man och skrev ursäkter i protokollböckema och bekymrade ~j för dansens framträngande . Man såg dansen som ett utslag av "nöjeslystnaden" , och den sistnämnda var ett hinder för det som förr i världen benämndes "ungdomens höjande " . Dansen skulle inskränkas så mycket som möjligt. En ungdomsförening på trettiotalet redovisade gärna sin teater verksamhet, men i samma mening kunde man beklaga att ungdomen tyckte om att dansa. I många föreningar var det tidvis till och med förbud mot att arrangera " rena" danstillställningar. Detta trots att teaterverksamheten kanske engagerade bara ett tiotal ung domar,' medan dansen uppskattades av alla hundra tonåringarna i byn . Detta om historien. O UNDER DE ~naste årtiondena har man inte sett med samma ögon på dan
sen , men man har det oaktat skämts för den . Bland föreningsfolket kantänka för att dansverksamheten har varit ett tecken på "ensidighet" och bland tonåringarna därför att det möjligen inte har varit så tufft att rätt kunna ta ut stegen. Ensidigheten är naturligtvis ett faktum. En förening som bara ordnar dans, .är en
"PÖ" skämdes man för att man sysslade med dansverksamhet ' , sidig. Precis som en förening är ensidig, om den bara har en frimärksklubb, en dast sysslar med nykterhetspropaganda el ler inte gör annat än spelar volleyboll. För övrigt är dansen naturligtvis att be trakta som vilken annan god förenings aktivitet som helst . Den är dessutom ett utmärkt exempel på uf-rörelsens karaktär av varmansröre~ . O BLAND tonåringarna har man under shake-epoken varit, om inte negativt in
Öppet brev till dansbanden O Nu har vi suttit här och funderat på vad vi skall göra när vi spelar alltför lite Jocke-musik. O Vi måste få en chans att vidareutveckla våra grundsteg i vals, schottis, tango etc. - det som vi län oss i Jocke-kampanjen. O Det är ju ni som bestämmer vad vi dansar. O Här är våra önskemål: • Ni borde spela jocke-musik nån stund då och då under dansen.
• Ni som känner er popuJiJrare skulle kunna föregå med gott exempel och spela locke-musik. • Om ni skulle an"ända Er a" dragspel, {tol eller andra typiska jocke-instrument så skuUe dansen unnas mer äkta. DSkyna på! Annars glömmer vi det vi län oss. Och det vill vi inte. • Diskussionsgrupp vid SÖU:s ungdomsting i Oravais den 1 november 1980.
ställd till, så i varje fall inte särskilt till talad av dans enligt gammalmodigt mönster. Det är inte den varianten som musik industrin kön in ~j på . Det har va rit modedanser och disco och utländskt ögonknark för hela slanten. Mitt i den penningrörelsen har det inte varit oppurtunt för en trettonåring att o hämmat tillägna · sej schottiskonstens hemligheter. Kanske är Jockes popularitet ett tecken på att man kommit loss ur det tänkandet. _Möjligen är det ett tecken på att under tecknad talar om en generation som upp hörde att vara tonåring för länge sen . D HUR SOM helst, nånting har hänt. Dansen uppfattas åter som en godkänd ritual för fungerande kontakter över köns grä~n. - Med allt vad det kan innebära av svårigheter för det gammalsexuella släktet. Dansen uppfattas åter som en godkänd ritual för detta att lära ~j våga. - Med allt vad det kan innebära av minskad om sättning på A1ko-butikerna. Till en ungdomsförening kunde man kanske säja så här: - Var mångsidig, naturligtvis. Men kom ihåg att en operaförening är lika en sidig som en dansarrangör! BERTEL NYGARD
D Vasa ungdomarnas intresse För panipolitik är inte det allra bästa. Det tyder de siffror på som ung domsnämnden nu redovisar efter kommunalvalet . Bara 59 procent av ungdomarna i åldern 18 tm 24 år avgav sin röst i valet. Det ska jämfOras med en allmän röstningsaktivitet på 73 pro cent. Förstagångsväljarna var något aktivare än resten av "ungdoms gr\Jppen". 18-åringarnas röstni~~procent var 61. Jämför man med senaste riksdagsval, kan man möjligen också tala om en nedåtgående utveckling. Vid riksdagsvalet röstade 65 procent av vasaungdomama. Den allmänna aktiviteten då låg på 72 procent.
Torsdagen 06. II. 1980
3
ÖSTERB01'TNISKA POSTEN'
Off course the
orkesters fIIust
sing on english
Wllskia röp) This yellr's OrkesterjJllrllden on WIIS kia becllme II big sllCce. AJIorkesters played good musik lind the public WIIS kladlind klappt in the hllnds. On the whole taken 111m very topellceput with the evening. But there is two comments thllt l will come forwllrd . with.
- We didn't come to our right. said one of the b~ys that ÖP talked with .. - It is strange. he continued, that fa mous orkesters som Tapani Kansa can play as high as bara den. When one asks the Waskia bosses about this they see very angry out and say that Tapani Kansa is a show orkester. But he also play high when he plays danse musik. - To hell with Tapani Kansa!
D FOR JHE flest I don't understand why the decibel meter should must be there over the scen. Why shall it always be set stop to felling? I ask. If they must have a decibel meter why not put him over the dance floor? Now that it was this mancemang with the decibel meter we who sat longest back in the salen didn't hear a smack . I don't say that we should kill the arrangers for this wrong, but I think that the Waskia krogen should understand something. Whit the decibel fanship many orkes ters were angry too .
D PERSONAllY I think the orkesters have right. It is like dangerous for myears when Tapani Kansa shouts som when an österbothnian orkesters shouts. To hell with the Wask decibel meter! Weil, that is that. The other thing that makes me angry is the lang.mh ~e·languag problem. Shall the orkesters sing on a melodiöus and soft English or shall they sing on a cnacky and sharp Swedish? That is the qvestshon . Weil. in my opinion they should sing on the real pop ~Ianguage, that will say english. Now they also do so for
the most and that is som it should be. But there is always some disaster ravens cra xing about that they should sing swedish.
D IT IS like this: For the flrst it is much easier to wright english . There is so many words in english so one can write very fast . And as everybo dy knows the marknad is changing all the time novadays so you have to do every thing to hang with . The many words in english makes it ea sy to flnd rhyme words. If you will be on top and on the försalinglist all the tim.e you must ~write may be one hit
everey month. It is not easy to find rhyme words so often if you use a Jaegv languag like swedish who has so little word store . And thatwithout english is -so soft and beautiful langvuagesh. I talked whit an orkester member about this and he said : - We don't think anything iII about swedish but the point is that english sits much better. I think he has right.
D WEll., musik lovers : Have a nice week dancing cheek to cheek
Bertie Newgaard
(;'#.. .~~...........~~~~~..........~.......................--------~~~~...........
• Varför måste
.. debatt,
D Könsrollerna
Diskussionen hade två tyngdpunk. ter. Dels talade man en hel del om hemmet och hur man där ärver könsrollstänkandet från föräldrar na . Dels hade man åsikter om hur samhället till exempel skolan, ska par fel värderingar och befäster JAG TÄNDER I?Å DANS har nu I fördomar. pågåll i svenska Osterbollen i CI en - Varför måste flickor och poj månads tid, och samlat ihop ungeflir kar skiljas åt i en del skolämnen) 2000 deltagare, i landskommunerna . En sak som man storligen forvånas lydde en fråga . över är all sriiderna inte ännu nap Könssegregationen gäller åtmin pat. . stone gymnastik, slöjd, handarbe När man besöker en dansplats I va te, huslig ekonomi och motorlära. sanejden, är det bara all konstatera - Kunde man inte ha till exem all det är ungdomen från Vasa som är det största orosmomentet. pel gemensam gymnastik) undra Det är till övervä~ande del Vasa de tingsdeltagarna och menade att ungdomen som brakar, super och det kunde vara ett steg i rätt rikt verkligen terroriserar på dansplatser nlOg. na. Della betyder dock inte all alla Diskussionen kom också att skall dras över samma kam. Kanske borde Vasa stad göra något handla om de värderingar som reli åt denna situation? gionen ger oss. Bibeln präglas av Det Vasa stad kunde göra fOr all en påtaglig mansdominans, och forbällra trivseln på de dansplatser. det ställdes frågan om hur det dit staden skuffar lördagsproQlemen, förhåller sej med Gud och jesus. skulle vara all delta i JAG TANDER PÅ DANS. Varfor gör man då inte - Ska man uppfatta dem som della? män och i så fall varför) Orsakerna rorde vara två; l jämlikhetsdebatten brukar mi För det forsta så är byråkratin i litärtjänstgöringen dyka upp. Så Ungdomsbyrån i Vasa stad ihopsall också på ungdomstinget. Ingen av ~v ~å ',1långa kuggar, all egentligen mgentlng fungerar . de kvinnliga deba-ttörerna ansåg För det andra beror det säkert på att kvinnlig värnplikt skulle kunna all - eftersom danskampanjen ge ses som en jämlikhetsreform. nomförs .!lV el! svenskt ungdornsfor bund, SOU, - den har inte den sta tänder på tus som finska Vasa tycker all den borde ha. Det enda som behövs är ell utrym me, bandspelare några ledare och en SÖU:s tonåringar är genomgående kassell med lämplig musik. En positiva till locke och danskam konstruktiv verksamhet for Vasa panjen . Samtidigt betonar man stad. Carl-Gustav Nykvist for Oravais, kraftigt att kampanjen måste få en uppfÖljning, om de goda effekter Vörå, Maxmo.
Stig Lundqvist for Malax.
na ska kvarstå . Kenth Storm for Korsholm.
Dels bör Jocke återkomma minst vartannat år.
Varför inte i Vasa?
IDels mås te orkestrarna inse sitt ansvar och börja spela locke-musik åtminstone under en del av kväl len . Tonåringarna menar också att de som är intresserade. borde få fonsätta att lära sej mer krävande danser inom föreningarna . Intressant är att ungdomstinget efterlyser fortsatta satsningar för jocke-ungdomarna, satsningar som skulle " hålla ihop" kampan j dansarna också i fonsättningen . - Det kan nämnas att man i Umeå har gått vidare och följt upp stuffa-kampanjen med en drive för bättre trivsel i skolorna. Något för
SÖUI
D Alkoholen mellanölet
och
I diskussionen om mellanölet och spriten återkom många gamla "sanningar" . Man talade om det roliga i att vara "smått i on" när man går på dans, och man menade att tonåringarna i allmänhet inte tänder på riskerna . - Ingen bryr sej om nykterhets propagandan. Vi vill nog ha infor mation men ingen skräckpropa ganda' Positiva åtgärder som stärker. ,jälvförtroendet efterlyses . En sådan kan jocke-kampanjen möjli gen bli. Andra förslag var att starta nykterhetsaktioner inom kamrat kretsen . . - Det hjälper inte med förbud . Man måste själv ta initiativet. I fråga om alkoholvanorna fram kom en del intressanta synpunk ter. Man ansåg allmänt att mella nölet inte är den bov som folk vill göra den till. Tonåringarna dricker mer starksprit än öL ÄIdre kamrater och föräldrar kö per ofta ut spriten och ölet. En del
ton åringar har or ks;] lagt sej till ~ med förfalskade pappn . ..-----------~I I fråga om mellanölsförbud en i kommunerna uttaldcs den här åsikten: - Man köper i grannkommu nen. Då avståndet är längre. köper man mycket. Om man dricker upp Halsont aren tämligen vanlig åkomma . SOm allt på en gång ... ofta känns nog så besvä rlig . Vanligen upp
Vad beror
halsont på?
D Magnum Bonum besöker ÖSlerbolten! Det svenska toppbandet med låtar som' 'Skate board" och "Lover Boy" spelar i Smedsby på torsdag, Oravais på fredag och YttermaTk på lörd'lg.
n-ader den i samband med en förkylning. som i vardagslag kallas ··lIunsa··. ''Flunsa '' orsaka s av smitta . Vi får smino ämnen på olika vägar a,· andra människor: "irus och bakterier. I omkring 90 ";. av fallen orsakas-förkylningen aven virus. Virusangreppet ger upphov till fö rkylmngs symptom men skapar också förutsäuningar for bakteriers verks,1 mhet. Dena sker på så "is an viruset påverkar slemhinno r· na; knn slig" tlimmerhhsdvnad. vJr"id "amad,'''s motståndskraft forsvagas och b akterierna får tillfälle au föröka sig . Bakteriernas verksamhct ökar remingen i halsen . ResulL1t~t ar halsont .
Hur
skall man sköta
halsont?
HiuiIIs har forrfarandc ingen lyckats UI veckla något läkemedel. SOm effektivt skulle bekämpa förkylnillgssjukdomar ors.1kade av virus . Däremot finns det läke medel mot bakterier. Mot halsont har ut vecklats produkter. SOm bekämpar bakte rieangrepp i mun och svalg. Bafucin är ett registrerat läkemedelspre parat. som utvecklats för bekämpande av sådana bakterier som uppträder vid halSont Bafucin fås receptfri n på apotek . Bafucin innehåller baktericida ämnen. som verkar desinficerande på mun och svalg och SOm hindrar bakterietillväxten. Sålunda lindrar Bafucin känslan av halsont. Då du är förkyld är det klokast an du stannar kvar i sängen och dricker rikligt med varma drycker. På dena sätt stärker du bäst organismens egen motståndskrafI och till frisknandet går snabbare . Om du har feber eller om du har vita fläckar i halsen. bör du fråga din Iäkärc till råds. FERROSAN
(Annons)
~~
T_o_rs_da~ge_n~O~6~.1~1~~19~80~ . ____________________________1 4
1 ___________________________
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
.. NO: I. ..
YK*L\QLE~Y* .. ca II ca
trivI"
• Stenhård satsning i ny stil. Utök ad busstrank • Bevakad Qratis klädförvaring • 25 ordningsmän garanterar trivsam ordning • Och mycket annat nytt och spännande för Dig planerat in i detalj.
Magnum Bonum .internationellt kända artister 1:sta gången i Österbotten Dessutom
EXODUS
B.USSAR: Strandlinjen 19.00 Bergö UF, 19.30 Molpe, Petaiax, 20.00 Nyby, Pörtom, Overmark, INGVES 19.30 Korsnäs-Harrström, 19.45 Töjby-Ransby-Nämpnäs, WESTER 19.05 Dagsmark, 19.15 Lappfjärd K:stad-Tjöck-Pjelax.
r+ ~ LÖ=A~E~~~~T~~~!;p~~ AL~EXTRA
t t
KVEVLA~:~~.~g!~L * * * *
BUSSAR: • Ekmans från Bock 19.15 via Gerby, Iskmo, Karperö och Singsby.
* bev. klädförvaring * 15-års åldersgräns * Kom i tid så slipper du köa
Svenskt toppband i branschen Hela Österbottens publikfavoriter Bandet med de hetaste låtarna Alltså något Du inte får missa ...
• OT från Grillcenter, Oravais kl. 19.30 via Kaitsor, Vörå kl. 19.45.
~.-
MAX FEIDERI X
• Haldins från Vasa 20.15 och 20.30.
KVEVLAX
...
busstation
~
• Majors från Näset 18'30~ia Muns· mo, Solf centralbutik 19.50 via To·
~"'Ik''''
I
5
1__________________~____~____----~T~o~rS~d,~ a g~e~n~o=6~ . ~11~.~1~9~80~______________________________ t~!!::~~~~~~
I
ÖSTERBOT TNISKA POSTEN
(6)
1,
J MAGNUM & BONUM
EXOM
fred. 7. 11. kl. 20 Bussar: aT: 19.15 Vasa busst. Kvevlax--Vörå Haldins: 19.05 J:stad busst.--Nykarleby--Jeppo
10 mk tur o retur
DANS
En ANNORLUNDA kväll för dig som gillar dans.
MOGENDANS
LÖRDAG TILL MATTI VAINIOS ORK.
Farsdagen till ära har vi smörgåsbord kl. 12 -16. Pris 25,
J EPPO lörd. 8. 11. kl. 20. Musik i allas smak. Tel. 961-53132
OSOUND & LEO HERBERTSO ÅLDERSGRÄNS 20 ÅR
***********************************
~;POPKONSERT:~
..,.,'r,.,..., . Tonårsdans "/ s . "---;'~
i Malax, bygdegården
.~
.,
..:';
" "'~
FRED. 7.11.
~ _ ,Zenith håller i gång fr. kl.
20-01
.._. , Åldersgräns 13 år
i Kronoby samHngshus fredag den 7. 11. kl.
20.00.
, Inträde 15,
LINDA NINE, UNION PACIFIC, STYROX OCH DAIZY
III... ~
Inträde 15,
BUSS: Bergö 18.30 Molpe-Petalax . Nyby 19.00 -Norrback - Långåminne-O.Mala x.
GRATIS BUSSAR: Vidjeskogs buss: Småbönders 19.00, Terjärv kyrkoby 19.20, Häst· backa 19.25, Kolam 19.30, Kronoby 19.50. Kronlunds buss: Jeussen 19.00, Snåre 19.05 (via Drycksbäck, Loulus) Tast 19.20, Murick 19.25, Merjärv 19.35, Kronoby 19.50. Arr: Kronoby Ungdoms· o.
nykterhetsförenin~
och ungdomsnämnden
*********************************
Ytter·Jeppo Ut. håller sitt
.............................................
ÄRSMÖTE
-t.......................................... e EPPU NORMAALl-te BUSSAR: Wester Lines fr. Kaskö 19.45, Närpes 20.00, Pjelax 20.10, K:stad 20.20. Si deby Trafik fr . Sideby 19.30, Skaftung 19.40, Henriksdal 19.50, Härkmeri 19.55.
16. 11. kl. 14.00 på pavil jongen. Kaffeservering. Alla med! Ytter·Jeppo Ut. r.f. Kom och upp· leven riktig jytä· kväll med
EPPU. NORMAALI
Hej igen! För d ig so m sysslar me d d e ko r-
a rbete i tea ler oc h revyg rupper och fö r andra intresse rade an o rd na r SÖ U en DEKOR KURS i Vö rå den H _ l) novem be r. Plam'n är Vö rå folkh ögs ko la . Vi börjar kl. 10.00 p å lö r dagen oc h slul ar ca . kl. 16.00 på sö nd agen.
Arr. LUF
Mål sä ll n in ge n Im·d k urs<: n är a ll ge ti ps och räd o m hur m a n bv gge r en d ekor cnke lt oc h prakt iskt. Anm ä l di g till tCJtl'fst"krelc raren på SÖU :s kan sli. d är du också kan få mer inform atio n o m kursc n . Te\. ')(, 1/ 11 B 72 .
Svenska Österbottens ungdomsförbunds medlemsföreningar kallas tUI
FÖRBUNDETS HÖSTMÖTE som hålles i Harrström uf:s lokal lördagen 15 november
1980 kl. 12.00 Föredragningslistans ordinarie ärenden Föreningarnas medlemsavgifter till förbundet år 1981 Föreningarnas bärkraftsklassificering Styrelsens, utskottens, kommitteernas samt reviso rernas arvoden och resor 10 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för år 1981 11 Styrelsens förslag till budget för år 1981 12 Val av styrelsens ordförande verksamhetsåret 1981 13 Val av nio ordinarie styrelsemedlemmar och fyra suppleanter 14 Val av två revisorer och två reVisorssuppleanter 15 Val av A & M:s styrelse. Sex ordinarie medlemmar och två suppleanter. Enligt reglementet likvärdig representation för föreningarna och orkestrarna. Föreningarna har rätt att utse 1 representant per påbörjat 25-tal medlemmar dock högst 10 delegater. 1 representant för varje ring - Fullmakt bör företes . 7 8 9
STYRELSEN
'I.r~
._
~~/.
Torsdagen 06. Il. 1980
Visst tänder Korsnäs på dans
6
••
D D Nejdå, 'ocke har inte glömt bort Korsnäs! .. D D I en skrivelse tiU OP klagade 75 tonåringar över utebliven danskampanj, men så illa ställt var det ju inte. D D Förra veckan körde man i gång i Korsnäs kyrkby och Molpe. I dagarna tänder man på dans i Harrström. D O Som vanligt när 'ocke är ut blev det succe direkt: 62 dansare i Korsnäsgården och ett 30-tal i Molpe.
• Over sexiio personer lände på dam i Korsnäs, här var del schottis lill Tor Palllolins (iT/lilld) loner. ullgsl nere i hög ra hörnet på hilden (;usl dör!) kan man se en av kursledarna, nämligm Signar Södl?thack.
~=-~ I Korsnäsg:lrden körde man med levande musik och tiinker fortSätta med det under alla sex kvällar som man planerat att hilla på. Tor Pantolin sköter dragspelet, och det är bra menar dansJedarna Signar och Maj-lis Söderback .
Vilken takt som helst Det är opraktiskt med kas settbandspelare. Tor kan spela vil ken takt som helst, med band spelare är man mera bunden . Korsn2sdansarna är iiIdem 12 till 17 :lr med en medelilder snara re u~der än över 15 k Ungdomar na kommer utom fdn kyrkbyn oclts! hin TaJdax och Korsbäclc. - Vi har ordnat med uxi åt korsbäck- och taJdaxborna, säjer Mikael Lagerström. ordförande i Korsnäs ufo NärapA hälften av kvällens dansare kommer &ån det området. Signar och Maj-lis Söderback är glada över att tooJringarna möter upp. men de menar oclts! att stora grupper ungdomar saknas. - De äldsta här är ungefär 17 k Men inte är det sagt att tjugo åringarna heller kan dansa. För öv ri ~ känns det ju skönt att ton ~ , ,gama vill dansa v:lra gamla .J.mser.
Signar
och
Maj·lis
påpekar
oclts! att det nUste bli nån form av uppföljning på "Jag tänder på dans" -kampanjen. Annars är an strängningarna bortkastade. - Man borde ordna träffar för dem som varit med. Vidare borde orkestrarna förstå hur viktigt det är att de börjar spela d~n här typen av musik åtminstone en del av kväl len. Det behövs för övningens skull . - Jocke.kampanjen bör också återkomma minst vartannat k Vad kan det di bero pA att ton :lringarna möter upp så bra? - Det är därför att kampanjen har lagts upp som ett jippo menar Maj-lis. Det har gjortS till nånting pop betonat att kunna dansa. - Det var en viktig puff hamit med ÖP-rapporterna från Stufta kampanjen i Umd. tror Signar. Jocke-kampanjen har nog varit under planering sedan länge i Korsnäs. Klagoskriften i ÖP var missvisande, men man hade di än nu inte hunnit informera om kam. panjen i skolorna. - Men vi är inte särskilt för grymmade för insändaren, säjer Mikael Lagerström. Det är ju rvärt om bara positivt att toniringarna kommer med egna initiativ.
, BERTEL NYGÅRD
• • locke håller på.att få in en fot också i skolväsendet. • • Både i Kristinestad och Närpes för söker man ordna danskampanjen inom skolornas klubbverksamhet.. I Kristi nestad har skolnämnden redan sagt sitt Ja. • • I Töjby tände man på dans inom medborgarinstitutet.
Det var ledningsgruppen inom Åttonde ringen som först LOg initiati vet till ett samarbete med skolnämnden . Kvoterna för skolornas ung domsklubbsverksamhet är inte fyllda, och skolnämnden ansåg dans .. kampanjen vara ett gott alternativ i det sa~manhan~et. - Skolnämnden har godkänt kurserna I Härkmen och Lappfjard, säjer ledningsgruppens ordförande Harriet Lindelöf.. N':l. har del vIsat sej att det finns ett intresse också i stamstaden och I TJOCk. I Närpes har man lämnat in ansökan om fem kurser. men skol ~ nämnden har ännu inte hunnit behandla frågan. Kurserna äger rum I Böle, Yttermark, Pörtom, Övermark och Norrnäs . . Det bör påpekas att skolklubbsverksamheten inte behöver ske 100m skolans väggar . . . .. - Det går lika bra i en uf-lokal, säjer skol.dlrekt.ören I KCls~mestad P-O Boström . Det viktiga är att man fyller stlpulatlonerna . MlOst åtla deltagare ska ha fullgjort grundskolan och verksamhelen måste ske . utanför det yanliga skol schemat. Lisbeth Saxberg, ungdomssekreteraren i Närpes, finner det naturligt att man söker samarbete med skolnämnden . - Det gäller inte bara Jocke-kampanjen . Också i andra frågor bor de ungdornsnämnden söka sainar~ete ~ed andra nämnder. Om danskampanjen i Närpes säjer Lisbeth att den kom I gång sent men att det nu har börjat röra på sej . Hon tycker det var bra att Sjun de ringen saknades i den första genomgången i ÖP . - Det fick folk att reagera. Både föräldrar och ungdomar hörde av sej . och föreningarna tog på allvar itu med plan.ering~? .. Utom de fem kurserna som nämndes ovan , bhr det Jag tander på dans" -kampanj i Töjby och eventuellt också i Näsby. Man hade tänk! sej att ordna med buss från Näsby. till Yttermark, men det verkar fin nas ett intresse för en kurs också I centrum . I Töjby dansar man inom medborgarinstitutel. ~an hade en gam maldanskurs redan tidigare , och nu tänker man gå VIdare med samma ledare och köra en Jocke-kampanj. I en del närpeslokaJer har man levande musik under kurskvällarna . I andra försöker man klara sej med skivor och kassetter. BERTEL NYGÄRD
här! Varifrån t( "Jag tänd( EgeJl J
Alla torde vid det här laget kåt till slogan "Jag tänder på <bn~ Som bäst denna höst tänder II till lite överallt i svenska Österb ten. I var och varannan uf-fönnl lär man ungdomarna dansa tis, vals, rock m.m. Och v.ar I ~C danskurser än kör igång så g.lr branksucce.
sm
I7
t~iJriq
T_o~r~Sd~a~g~en~o6~._1~1~.~1~9~8o~_______________________________ [~!!::~~~~~,·~~~~/~~"J ~ r~
11 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
-ch i Skatila tände nån på lokalen!
- Efter dethär kan ingen komma och påstå att vi inte tänder på dans ordentligt här i Skatila, eller hur? frågade uf-föreningens ordförande Stig Hjortman eften en ovanlig händelsrik danskväll i Skatila. Saken var nämligen den att Wasa uf Skatilas uf-Iokal var fem före att brinna upp på lördagsk vällen. Och vad som är ännu värre är att branden troligen var anlagd. Nu slutade det till slut lyc~ligt - branden släcktes snabbt sedan brandkåren anlänt. Öp råkade vara på plats i en helt la in i lokalen . Efter en fem minu annan ärende när branden bröt ut ters sökande kommer så en pojke under golvet till orkesterns omk springande med meddelandet om lädningsrum . I det rummet satt att det brann på baksidan under
jag tillsammans med Asa Strandlokalen .
brandkåren men ingen av de till . berg och Ann-Louise Pått och pra kallade syntes till. En av ordnings tade med dem angående barnens männen for efter skumsläckare till dag som anordnats i Skatila. fol kskolan med de visade sig vara Rätt som det var tyckte Asa att tomma - värdelösa . . det luktade bränt i rummet . Och Skums täckaren med och snabbt till när vi sen "luktade" alla tre på en baksidan av lokalen. Det finns ett gång kunde vi konstatera ·att det stort hål i stenfoten och där bland verkligen osade bränt . allt bråte under lokalen brann det Problemet var att lokalisera friskt . varifrån rökan kom Efter en kort Hjortman tömde skumsläckaren '
stunds sökande fick vi upp dörren snabbt över eldhärden, men det Så kom då äntligen den första till pannrummet och då vällde det hjälpte föga ty elden brann redan brandbilen och därmed fick man ut rök. friskt. snabbt elden under kontroll. Man Då beslöts snabbt att kalla på Nu var goda råd dyra! rev upp golvet i omklädningsrum brandkåren samt avbryta dansen Man täckte hålen i stenfoten för met och då konstaterades att det och utrymma lokalen. Allt gick att stoppa syretillförseln. Och det sannerligen var i sista stund lungt och städat till, ingen greps ta hjälpte betydligt. brankåren anlände.
av panik när man meddelade att Faran var ju den att om mellan Eldlågorna hade slickat golvbrä
det brinner. golvet tog eld v·a r lokalen såld, ty derna. Men fortfarande hade man inte om spånfyllnaden i golvet började Småningom anlände fler hittat brandhärden. . brinna var det inte mycket att gö brandkårsbilar och till sist var det
Pannrummet visade inga spår av ra. så många att man kunnat ordna en
eld - endast rök som fortsatte välNu bråskade det verkligen med utställning.
Skumsläckaren hjälpte inte
Elden under kontroll i sista stund
...
Första tanken när man slig elden var väl aH någon kastat en tobaks fimp i oförstllnd under lokalen, men dessa teorier avvisades av brandmännen . "Ingen fimp i världen kan sätta eld på denhär bråten . branden är anlagd. tro mej! " sa en av de äldre brandmännen .
Hur det nu var så hade Skat ila Uf verkligen rur i oturen när det inte gick sämre än vad nu var fal let. Förrän brandkåren kom så var det nervöst men efteråt gick det bra att skämta eller som ordföran de H jonmari. - Dethär är väl nog att gå lite till överdrift med danskampanjen "Jag tänder på dans". TOR SPARV
BräJ1'dc~ ' , .Skarlb aktualise- .
Sgan om dra uf- "
r ilClika.lc:n br2å.dförsäkrinjar.
Hur ie det .allt .. ~n
Iaooer du till hut högt din f6reoiatslobl tOmriog?
d1rl iOte. så tal snabbt· ~~--~--------------------------.
togs_ide~n till~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ :I k~ ~~!! ~
ler pa dans"? 'I ltI 1gen. o
~illRa
!blIS" . :r~n
ICrt>olnDing :b0( r dessa k de
Gerby Uf körde man igång med , • danskurs redan i januari detta år. Hela våren dansades det varje vecka i uf-Iokalen. I medeltal ett sextiotal ungdomar under ledning av . våra egna danslärare Börje Ehn och Matts P.K. Jern, har varit med. Tack vare SÖU lär sig nu tusen Och när SÖU såg att det blev tals ungdomar au dansa och umgås utan au behöva ha nappf . succe så körde man igång en egen danskampanj kallad "Jag tänder laskan till hjälp. på dans" . Men varifrån har då SÖU fiu Tro nu inte att vi är ledsna på iden till denna danskampanj! SÖU för att man tog vår ide - Från Sverige!, hävdar många. tvärtom! Vi delar så gärna med oss Men då vill vi i Gerby Uf oppo av våra ideer om vi kan vara till nera oss ty iden är tagen från oss. I någon nytta_
Kanske bäst att sluta skryta nu annars orkar väl igen läsa denhär juttun till slut . Slutskämtat alltsä. . . I Gerby körde man igång med höstens danskurser i oktober månad under ledning av Börje Ehn. Vi har två skilda danskurser, en för barn under 12 år och en för ungdomar över 12 år. Den yngre dansgruppen samlar i medeltal ett femtiotal barn medan den äldre gruppen brukar vara ca 50-60 stycken. Man lär sig dansa allt från bröllopsvalsen till jytä-rock- Och alla är
med och trivs. Vanligtvis dansar vi på torsdagarna då vi har danskurs först ca en och halvtimme varefter själva träffen börjar. Och i slutet av träffen dansar vi igen och gissa om man trivs. Hittills har det dansats till mu sik från bandspelare. På våren ha de vi en spelman som spelade och det är nog att föredra. Men tyvärr så växer dom inte på träd - inte ens ~är i Gerby. I motsats till SOU:s kampanj kör vi med danskurserna ända fram till vårkanten, vilket flera andra före ningar också lär göra. "SMILE"
&t~. saäbbtframOch bade det bitada i
II ,"';~_"-' si,bo dcJl.aabäa·
dia
~
IMb6jcIt.;....p\.tin c~...... efter Ora •
.---...oe
flIS
branden och likadant JioIdc ll8I de fIaca uf-6kaUapt. Mea tidea pr och med cIcD 8icIad_ peaaio&* det i och med cIena bir Rk sIlu:iaaa- jastcnl. KoUa redaa idas hur det If med Bksiåi..- i tIia f6reaiaaf ---
TOR SPARV
Torsdagen 06. l l. 1980
8
'Väneievsverksamhet' kallas det i Grankulla och av Sam fundet Folkhälsans psykolog. I Jakobstad kallar man det 'fad derelevsverksamhet' .
•••••••••• I båda fallen är det fråga om att man låter äldre elever i en skola ta hand om yngre elver och hjälpa dem -"'7 särskilt un der de första veckorna i sko lan.
...........
Tillsvidare är den här verk samheten lokaliserad till låg stadierna, men de som jobbar med det tycker att man också borde pröva i högstadierna .
•••••••••• Eleverna i årskurs sju har det inte så lätt under de första veckorna i den stora skolan .
••••••••••
• Några faddrar (de i övre rade ..) och fadderbarn i Nordma.. s skola i Jakobstad: fr.v. Ro ....y Sa..de .. och Sam Ste ..berg, Rai..er Sjöholm och Niklas Haglu ..d, Ma· ria Heikki/ij och Joha.. 1Ul Nygård, Ulrika Wiik och Cecilia S .. ellma.. , Petra Grundwall och C;'l4rina Semngre ...
.
takten upphört av sig själv efter en Vid en fordäsning i Vasa för en tid. tid sedan berättade psykolog Anna - Vi har bl.a. tänkt att vi skall Kock om den vänelevsverksamher ordna med någon form av skolning som bedrivits en tid i Grankulla för de som skall dra fadderverk· under ledning av Camilla Krogius. samheten. Det framgick också att liknande - Frw föräldrahåll har vi också verksamhet även bedrivs i Öster· fått stöd för den här verksam botten bl.a. vid några skolor i Ja heten . De säger att det är tryggare kobstad. att sända sina barn till skolan när - Målsättningen med vän de vet att de har en äldre vän eller elevsverksamheten är i första hand fadder i skolan som tar hand om att hjäJpa eleverna i åk sex att • Ann-Char/olle LII/sund • Anna Kock • Rose ,Mai Lindström dem bl.a. på rasterna. komma över begynnelsesvårig· Rose-Maj Lindström berättar att heterna under de första veckorna i och tillsammans med eleverna, sä Ytterst går ju verksamheten man i Nordmans skola brukar sam skolan. Man vill, skapa kontakt mellan ger psykolog Anna Kock. Även ändå ut pi att de äldre eleverna, manföra eleverna i ettornas klass föräldrarna-vårdnadshavama bör faddrarna, skall ta hand om de olika elev kategorier och mellan rum och att de äldre då brukar informeras. yngre även på raster, på vägen till elever i högre och lägre klasser. För hjälpa de yngre att sätta papper i Eleverna bör p} förhand mor'i. och frw skolan och t.ex. under äldre elever ges möjligher alt ra an· veras för verksamheten. Den som skolskjutsen, som kan vara en stor pulpeten. Efter det brukar man gå till de äldre elevernas klass så att de svar for yngre - att t:1 någon att drar verksamheten och som infor och skrämmande upplevelse för en också ar visa upp sitt klassrum och aktivt bry sig om. merar i klasserna bör själv ha en 6-7 åring. Med vänelevsverksamheten vill sina böcker. Anna Kock berättar att Sam odelat positiv attityd till väneIevs man skapa trygghet och trivsel i Alla skolor verksamheten . Men förväntningar funder Folkhälsan forsöker skapa skolan samt förebygga mobbning na bör inte skruvas upp för högt. intresse för väneIevsverksamheten i Jakobstad och kontaktlöshet. - Det är fråga om en svår akti så att den skulle tas upp på allt fle VäneIevsverksamheten har ra skolors program. Föreläsningen i De senaste åre~ ha: fa~derelevs vitet som lätt kan misslyckas. huvudsakligen genomförtS så at! Vasa var ett led i denna 'propa _ ver~amhetel! spritt sig ull alla. låg Verksamheten bör starta för eleverna i en klass i åk fyra har ta· gandakampanj' . stadleskolor I Jakobstad. PådrIvare siktigt. Det första samman git hand om eleverna i en klass i åk är skolpsykolog Ann-Charlotte träffandet mellan klasserna, ett. Dels har det skett i forma av lillsund . . Positivt
presentationstillfället, bör ske gemensamma aktiviteter for de två i Jakobstad
- Vi har.Jnte haft så stora mål kring någon lättsam aktivitet t.ex. klasserna, dels har elevgrupper med den har verksamheten. Det att man ritar någonting till· frw den högre klassen tagit hand viktigaste har varit att skapa litet - Vi har haft fadderelevsverk sammans eller .sjunger och leker om grupper från den lägre, men trygghet och trivsel i skolan for ele samhet i Jakobstad i fem år, berät tillsammans. mest har det skett i form av att en verna i åk I. Det tycker vi också att Vid det första tillfället bör man tar lärare Rose·Maj lindström vid elev i åk fyra fått ta hand om en också para ihop eleverna så att alla Nordmans skola. Vi kallar dem vi lyckats med. elev i åk ett . - Från föräldrar har framföttS faddrar och fadderbarn eller stora elver i den äldre klassen får en vän Både från Grankulla och Jakob elev i den yngre . Det har visat sig syskon -lillasyskon . Verksamheten önskemål om breddning av den stad rapporteras om positiva er här verksamheten. har varit koncentrerad till de första bäst att para ihop flickor med flic farenheter av verksamheten. - Det har vi också tänkt forsö veckorna på hösten. kor och pojkar med pojkar. ka med. Vi tänker satsa på skol Finns intresse - Båda parterna vinner på den Inom ramen för skolans egentli ning av lärarna och handledning här verksamheten. Vi har kommit två klasserna ha ga arbete kan de i flera skolor? av de s.k. faddrarna. Men det be fram till att vi skall satsa ännu me några gemensamma lektioner, gö Det är viktigt att verksam ra grupparbeten tillsammans eller ra och försöka få kontakten mellan ror förstås på h ur stort intresset är bland lärarna. heten planeras väl både bland de t .o.m. ordna någon gemensam de två elevgrupperna att upprätt lärare som berörs av verksamheten fest. hållas längre. Det är dumt att kon SVEN-ERIK GLADER
Tiden för melodin börjar bli knapp
,
Nu börjar tiden bli knapp. Det iir bara en månad kvar till inliJmningstidens slut i Halvåtlas tävling jör jitilandso svenska, Tidens Melodi. Den
30:e november skall bidragen
vara på redaktion.
Tävlingen är i år indelad i tre klasser: 1) Nya rigen. 2) Ballder och visor. 3) Allmänna Idassen (t.ex. funky, traditioneU pop. jazz osv.) Du som är högst 2S år gammal och som inte tidigare har gjort skivinspel ningar kan delta i Tidens Melodi. l friga om grupper gäUer regeln att medelåldern i bandet inte får översti ga 2S år, och att gruppen i sin nuva rande sammansättning inte har gjort någon skiva. Tävlingslåtarrul kan vara instru mentala, men om det finns sång bör texten vara på svenska. Låtarna skall vara egna, inte tidigare publicerade eller framförda produkter; alltså ett musikverk producerat enkom för Ti dens Melodi. I år behöver låtarna inte heller framföras live, så det är fritt fram med trickinspelningar . l varje klass utdelas ett förstapris i form aven bekostad singleskivninspelning. I
Ni har alltså en knapp månad på er att komponera låten, spela in den och skicka iväg den riii : Oy Yleisradio Ab Halvåua Vattentornet 2 00240 Helsingfors 24 Om någoi är oklart och du vill fråga om råd kan du ringa Halvåttaredaktionen via radions vä xel 90/1S21.
I
Torsdagen 06. Il. 1980
9
I dessa inflationstider är bl.a. frimärken en bra investering för den som nu råkar ha problem med att placera sina slantar. Skattefri dessutom. - Visst är det bra att sätta pengar i frimärken, men hur ska man få ut någonting ur dem .. . Säger Krister Johansson i Jakobstads Filatelister. Därmed antyder han att det där med filateli, att samla fri märken alltså, är fråga om mera hobbyverksamhet än investe ringar. Men onekligen ligger det en hel del pengar i det hela . De frimär ken som ställdes ut i Jakobstad på Världsspardagen värderade han rill minsr 50.000 mark enligt gängse katalogvärde . Det är dock inte säkert att man skulle få ut de 50.000 marken om man skulle sälja kollekrionen, till största delen ägd av Frank Anders son , frimärkssamlare som enligt uppgifr har alla Finlands frimär ken - utom ett! Krister Johansson: - En vä lupplagd och välvård ad samling med tydliga stämplar kan visserli gen ge katalogvärdet och till och med ännu mera, men i normalfall får man väl ut ca 30 % av katalog värde!.
Vanligast samla inhemskt Det finns ett mångfald säu att samla frimärken . Det vanligaste är väl att samla inhemska frimärken, fördelen med det är naturligtvis att
det är rätt enkelt all få tag på fri märkena . Norma ger ut en mapp, där det finns tomma rutor för alla frimär ken som givits ut i Finland . Det måste vara en deprimerande utgångspunkt alt ha så många tomma rutor alt fylla när man bör Jar. Det bästa sället all börja samla frimärken är att köpa ett så StOrt paket som möjligt - t.ex . ett på 500 ol ika märken. Då får man en bra srarr utan alt det kostar allt för mycket . Det finns nämligen många fri märken som är i stort set t värdelö sa, men som i alla fall kostar nån mark om man köper dom stycke VIS .
Även de " värdelösa " märkena behövs för alt göra samlingen komplett. Det behöver inte kost a så spe ciellt mycket all få en rätt hyfsad samling. Men sedan när man ska försöka få tag på de mera sällsynta frimärkena kan det kosta en hel del.
- Börja i dag, råder Krister. och la andra samlingsrnot iv . samla dubbleller med klara och End el samlar exempelvis frimär tydliga slämplar. Efter eu tag kan ' ken med mOliv från elt speciellt man sälja dubbletterna och skaffa område - idrott, skidor, rymd, sig de dyrbarare frimärkena för de författare eller nål annal sånt . pengar som lösgörs. Endel samlar förstadagskuvert . På ell normaTt brev är poststäm· peln oftast mycket otydlig..och haf· sigt ditsmälld - om nu int e brevet blott och ban köns igenom en frankeringsmaskin och det inte ens finns frimärken .
Endel samlar block . Det för e kommer nämligen all flera frimär· ken ges Ut i bl ock på samma Icma. ibland till och med så alt CII (vac kert) mOliv är perforerai s~ all del kan delas upp i flera märken . Endel sarrdar slämplar .
Blågrått eller gråblått? En Finlandssamling var det fråga om . Men man kan också hit
Endel samlar frimärkshäflen . ufo taSI sådana som aUlomalerna SpOt· tar UI mot lämplig belalning . Det mest avancerade är antagli gen at t samla färgvariant er.
• Knul!r "'h,mHIJIl och Eill,u En I"nd (rJn (rillllrk ,kl"bbm f/"derJr en dd .IV FrJllk AllderHIUlr ' .1111 lill~ Id/IJI/III1Jn... IIIt'd !JIl Ö IfflJn . I,Jrd fö r "/ft,illnJII ~t'II ,
- Del är svårt Ix: h dyrt. Och då får man lov all bege sig' tillbaks Iii) 1800-talel. säger Kri ler.
CJåvar rnan nämligen int e så be, nägna all ändra mOliv på frimärkc /,la ulan lI).'tkle upp n ~' a upplago r a\: samma märke när den gamla Iqg slul . Och då var del näSliniiII omöj· ligl all få exakl samma färgvariani . - Såna samlare får lov att försö ka sig på all se skillnaden mellan exempelvis blågrått \)ch gråblåtl . . PETER GRANSTRÖM
Juniorer välkomna! /akobstads filarel.ister har ell hundratal medlemmar - av dem brukar CII 40·tal komma upp på måndagsmötena. - En bra procent tycker , Kri sler lohansson, som siller i styrelsen for föreningen . - Men /lera än det 15-tal som kommer lill juniorsektionens möten kunde der Var·d . Det är kanske många som Iror all man måste ha en fin samling innan man kan gå med i klubben. - Så är del ju inte. påpekar Kris rer med skärpa . Man är med i klub ben för all lära sig och få kontakter så all man exempelvis kan byta frimär ken . Kanske också namnet filateli skrämmer en aning, det låter onekli gen som något nåslintillrelil!iÖsJ. .. - Folk associerar kanske lill herrar med slOr mage prydd aven guldked. ja . Flera juniorer ~r i alla fall välkom na , menar Krister , nästa möte hålls den 18:c: om någon är intresserad såhär p å direkten. Under juniormörena lOllas el! fri · märke ur klubbens egen samling ut.
o DANMARK utgav' 9. 10. en JulI
den innebär St: Michel och Kuopio liins stämplar.
D KAARLO Hirvikoskis bok ' ·Suo · men postipysäkit jag niiden /eimat " (Finlands post hållpunkter och deras stämplar) . utkom i slutet av septem ber. Det är frågan om de12 - 3 och
O ETT annat bokverk som utkom· mer är Eero J He/kiös forrkningsre sultat över de avträdda områdena från renaste kng. Det är frågan om Karelens , Petsamor och Sallas posthi· rtona. Boken är på 176 sidor. Pns 68 mark. Det har näm/lgen blivit populärt all samla (ttJlteli,ti,ka objekt från de
på tre fn'märken på valörerna 1.30. lAO och 1.80 kronor. Frimärkena av· bildar damka mynt.
avträdda omrJdena. Det är ell område JOm man kan få kompIelI tidsmäJIigt rel/ emedan det börjar frJn en VISS tid och slutar 1945. Hit hör alla Viborg . Kexholm O.S.V. post· rtämp/ar.
D DEN FÖRSTA september utgavs 1980·81 års upp/aga av FACIT Speci· alkata/og . Katalogen upptar detalje. rade uPPGifter om . ramtllga jrimärksutgtJllor från Sverige, Norge,
Danmark, Island, Fin/and. Färöarna, Grönland och danska Värtindien . Pnssällningen har blivit uppdate rad och utvisar en generellt stark höj ning rpeciellt av 1930- till l 950· talets fn'märken. En speciell sektion utvi rande senaste årets auktionsresultat på bäl/re objekt redovisar. Dessutom presenteras i årets upplaga två f orsk ningsresultat: .'Vad portot kan be räl/a om postens vägar till Asien och Aurtralien under shilling. och vapen penoderna .. samt " Norska shil/ing mJ'rken - de största enheterna". Kata/ogen bör nufärtiden anses som .len ledande handboken och har erhållit två medaljer. I London Ver. II/ei/medalj och NORWAX i Or/o. :; DEN bredvidavbi/dade rariteten är 1111 salu på Fe/dmann 's anbuds· auktion i Ziinch 1980·11 ·02.
D FN:s flaggseneI' påböfjader i sep tember 1980 då femton nationers f/aggfrimärken utgavs. Det iiI' me ningen al/ traditionen skall fortriill(/. och samt/lga FN medlemsliinders flaggfrimärkssen'er skall publiceras.
''W
~!!::~~::~P~O=ST~.~N
__________________________________T_o~r~Sd~a~g~en O_6_._1_1.~19_8_0 __
,.-----------~
~~~~ ...J..~~~~~..J..Y4
Vinterdäcket. som under normala förhållanden håller greppet även utan dubbar. Hos oss får Du Gislaved I Frost även med fulldubbning, , När det verkligen gäller är skill naden stor mellan friktionsyta med dubbar och ett vanligt dubbdäck.
8islavead' Distriktsförsäljning
Oy L • LYTZ Ab Jakobstad. tel. 11 868
leppo uf tänker pröva på mogendans på lördag. Ordförande Ulf SundelI har stora forvänlningar på tillställ ningen: - De gammeldanser vi haft i våras och i höst har dragit för lite folk . Om inget ändras har vi snart inget all bjuda de lite äldre som vill dansa. Mogendansen ska bli den vitamin· : injektion som blåser liv idansverk· I• samheten. Mogendansen är menad för folk . : över 20 år. leppo bjuder på två or : kestrar, Sound och Leo Herberts. : Båda banden h.~ en bred repertoar. • leppo uf har tänkt begränsa anta let dansanta till 500 for att alla ska ha • : rum. PUTTI : • : • : • : Irene Wik blev vald till ny ordforan • de i Överesse uf på deras årsmöte.· Hasse EsseIström, den tidigare ordfö-: randen trappar ner så mycket som till. vice. : Sune West är kassör och Annika. Sundqvist sekreterare i den nya st y • • relsen., . ul. Isalles en d ans kom· •• För öVrigt mille som ska förenkla danssystemet • i foreningen och en smalfilmsklubb : som ska forvalta de traditioner inom: ~malfilm som finns iforeningen. •
•
FRIKTIONSDÄCK
HÄLLER
GREPPET.
~~~~~
...........................................··························1
Moget i Jeppo I•• : •
: : :
GISLAVED
FROST
•
Irene Wik ordförande i Överesse
•
:.=============~~========::===;
Harmfria Horizon.
Man väljer en lyckad, modern bil Årets bil i Europa 1979 och börjar tillverka den i Finland . På fabriken i Nystad låter vi bilen undergå betydande modifieringar betriifTande rostskyddsbehandling och utrust ning, som gör den till en förträffiig bil i v~ra förhålland.~n. Den nya bilens försäljning och service tar Saab-natet hand om, Det här hände för ungemr ett år sedan. Bilen heter Horizon. Nu finns det ca 2000 Horisonter i trafiken. Välkommen på en rejäl provkörning hos oss. Samtidigt får du en praktisk kördagbok. Horizon GL rmp. 44_950,
:
• .: • ' :
: l•
:•• • : • •• •• • : • : • : •• • •• • : •• • :
•:
Saab och Horizon säljs av:
~HORIZON FINlANDS HORISONT 1980
I
__~____________________~____________ ~()
: • : • : • : • : • : : • : : • : • : • : • : • : •
A woman' s place is at home. Or...
Kvinnans plats är hemmet. Eller. . .
:•• •
: : :
•
D For the first time in its
D För första gången i sin : history, Britain - the so långa historia har Storbri • called 'mother of Parlia·
tannien - parlamentens : ments' has a Prime Minister
moder som det kallas - en : who is not a man.
premiiirminister som inte iir : en man. •
•
D THIS IS not quite the same lhing as saying thaI Britain has a Prime Minisler who is a wo· man. For whal Mrs MargareI Hilda Thalcher is firsl and foremosl. is lhe Leader of lhe Conservative Party. The fact that she happens to be of the fe· male sex is quite incident al. And in itself, you may weil ask, 'what is wrong with lhat)'.
all säga all Storbritannien har en kvinna som premiärminisler. Mrs. Margaret Hilda Thatcher är förSloch främsl. ledaren för det konservativa partiet. All hon är kvirina är mest en tillfällighet. Och i och för sig. kan man väl fråga - vad är del för fel på det)
D BUT THE fact of the malier is lhat Mrs
D DET ÄR ell faklum all Mrs Thalcher såldes
Thatcher was sold to this country on the strerigth of the fact lhat she was a woman. The Conservative Pany's advenising company Saatchi and Saatchi (now taking a lot of criticism f h ' f d d p narl'os 10 or t Cif use O actors an ma e-u .~e depict supposedly real life incidents) went to gre at lengths to pan ray her as a woman. Televison and ncwspa.pers wert full of Mrs Thatcher with her shopping basket at the ,Iocal supermarket. Mrs Thatcher weanng an apron and cooking the famil.y's dinner. Mrs Thalcher having her hair done etc etc . , . And the message was that Mrs Thalcher. mot her of two and daughter of a groctr. bOlh knew and underslOod a woman's problems. The wom<ln of this country fell for it. Il was the)' who pUt her where she is today.
till della land med all hon var en kvinna. Det konservativa paniets reklambyrå. SaaIchi & SaaIchi (som nu kriliseras hån för all dc an vände skådespelare och påhittade scener för att h d I skildra. vad man trodde var verkliga än e St'f ur Il'vet) salsad"~ hån på att poängtt'fa henne Sllm tn kvinna. TV och tidningar var fulla av Mrs Thatcher med shoppingväska i den lokala supermarketcn . Mrs Thalchcr iskrudad ett förkläde när hon till. redde familjens middag. Mrs Thatcher hos hår frisörskan ctc etc . , . Budskapct : Mrs Thalcher. tv å barnsmamma och dotter till l'Il diversehandlarc . både känn<:r ti 'll och för står e'n kvinnas problem . , Kvinnorna föll för det. Det var dc som place rade henne där hon är i dag.
Or
D BUT WHETHER Mrs T's memory is short. or whether she neither knew and underslOod in . not d e b a the fim plalT. is debatable. What IS table is what she 's actually done. Nothing. In facto more than nothing . For shl' has PUI the cause of womcn back . She and her government believt' a woman ' s ' . ma k lOg sure place is in the home. And she IS Ihat' s where Ihey slay by tutllng back on nursery school provision (pitifully low anyway) and all lhe other social services that made il easier for a woman tO work. And with almosl 2 '12 million people unemplo yed in lhis country. an awfullol offamilies quitc . simply need the woman 10 wor'k . But Mrs Thatcher' s mOlherly advlCe to the unemployed is lO Icave their fril'nds, family and rootS and move to areas where lhere IS work. (Nobody knows where these areas are. by the way).
D DETHÄR är nu inte rikligl samma sak som
D DET AR egalt om Mrs T bar l'tt kort minne. "II"r om hlln varken visste eller försllld från fö rsta " . slUnd . Det som är bör debatleras vad hon verkli gen har gjort. Ingenting. .. lOgenIIng. ' . d c f ae·t)( . Eflersom hon har Mer an skruvat tiden tillbaka för kvinnorna. H on och hennes regering anser atl end kvinnas k plats är h('mmet. Och hon ser liii all.. c. sä ert I stannar där genom att skära ner barntradgardsbl dragen (som redan är ynkliga) och all annan SOCl al service som gjort del enklare för en kVlOna all arbela. Och med 2.5 miljoner arbetslösa idethär lan del måste helt enkelt kvinnan i hemskt många familjer arbeta. Men Mrs Thatehers moderliga råd till de arbl'tslösa är att lämna sina vänncr. familjer och röller och flYIla till områden där det finns arbete (var de områdena finns vet förreSlen lOgen) .
D THE FACT that there is no housing either.
D DET FAKTUM all det inte finns några bo
seems lO have escaped her. but then perhaps she envisages thl' whole countryadopling a gipsy life-style - pitching a tent and sellmg home made c10thes pegs. hence solving both the hou sing and unemployment problem in one gol She has also changl'd the law so thaI scools are no longer obliged lO provide a mcal for children at lunch-time - and those that co can charge what thl'Y like. Many mOlhers despaired at thi~ and child welfare organisations threw up thell arms in dismay pointing OUt that she was taking away lhe only guaranteed mcal of the day fot children from poor families . .
städer heller verkar ha undgåll hennl'. men hon kanske föreställer sig all hda landet ska gå in för zigenarnas livsstil _ slå upp ell tält och sälja hemmagjorda klädhängare. och därmed lösa bådl' probleml't med bostad och jobb i ett enda drag' Hon har också ändrat lagen så att skolorna inte längre måste servera eleverna lunch - och de som gör det debiterar vad de vill. Många för. tvivladl' mödrar. barnorganisationer bredde Ut sina händer i bestörtning och påpekade all hon lOg bort den enda garanterade måltiden för barn från falliga familjer. Kyinnorna har åkt på en blåsning. Moder· skapsbidrag. barnbidrag. rätten till abort. pris stegringar uch jämlikhet i arbetet är bara några av de områden där kvinnorna anser all Mrs Thatcher har svikit dem. Och om nu någon inte fallat budskapet. gick hennes socialminister PauickJenkin åstad och ta. lade om för landet på leve att om Gud hade mc nat all mannen och kvinnan skulle vara jämlika så skulle han iOle ha gjort dem olika.
D WOMEN HA VE been 'sold down the river'.
Malernity benefits. child benefits. abonion
. rights. price rises. and job equality are just somc
of the areas where women feel Mrs Thatcher has
let them down. An d jusl in case anyone failed 10 get the mes sage. her social serviccs minister Patrick Jenkin went on the television and IOld the country thai if God had wanted man and woman equal, he wouldn'l have made Ihem different. Yes. Saatchi and Saatchi did a fine job lhere .
•
. : • •• • : •• • •• • : •
: : • •• • : : • :
•
: : • : • : • : • : • : : • : : • : • : • : • : • : •
.
..._...........••••
D JAA. Saatchi & Saaichi gjorde
•• ä 9::,e:...n..:.,_te_I_._96_7_-1_3_200 L _______..:J::a::,:k::obs=t::a::d:..,.:,.:Kå:.I:.:lb:.::'fV....:.. _______-:~ L •••••••••••••••••••••••••••• ••••••••••••••••~ •• ~.~.!t
• : : • : • : • : • • : • : • • • •• • : : • : • • : : : •
el!
bra jobb.
~~
:-_.....:......:...::=~:....:..::..:......:...:.:.......:~~______~_____~_____~_ ':W;'~ 'liq,d'N, _[iu"W!......
i
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
Pedersöre k, stoppar
Trafikskolor i Jakobstad Trafikskola
föreningens •
renoverlngs planer?
HALO.IN & ROSE
JAKOBSTADS IB ILSKOLA
Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 12145
Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003
~acss Sou1d bettet' than ever with BOSS
Soundar bättre än nånsin med BOSS
[] D Kommunstyrelsen i Pedersöre säger nej till kommunal borgen för Pedersöre uf:s renovering. Renoveringen skall gå lös på cirka 600.000 mark plus mängder av frivilligt arbete. O O Pedersöre uf vill ha kommunal borgen för. ett lån på 300.000 mark, 150.000 mark i bidrag och så skulle föreningen själv stå för resterande 150.000. O 01 Kommunstyrelsen är beredd att ge borgen för 150.000 plus lJO.OOO i bidrag. O O Annu har inte kommunfullmäktige sagt sitt. Per-Håkan Andersson, ordföran de i Pedersöre uf påpekar att kommunerna enligt den nya ungdomslagen är skyldig att hålla ungdomar med utrymme för deras verksamhet. - Desto underligare är det att kommunen säger nej då man be tänker att initiativet till renove ringen kommer helt från frivilligt håll.
Visst behövs ett samlingshus Hans A. Enkvist kommundirek tör , säger att han för sin del fö reslog att Pedersöre uf skulle få kommunal borgen för hälften av byggnadskostnaderna. Men Sty relsen beslöt annorlunda. Enkvist säger att eftersom kommunen brukar gå i borgen för privata företag borde den kunna göra det också för allmän nyttiga ändamål. - Jag har själv sett hur ung domarna trängs i utrymmena här i kommunalgården. Visst behövs ett samlingshus i byn. Anderssen: - Ungdomarna här i trakten saknar helt lokaler att vistas i. Det betyder att många tar sig in till stan och går och driver där på gatorna. Förut brukade ungdomarna samlas på byns cafe. . Nu stänger detta redan vid 18 tiden. I stället samlas en hel del ungdomar i biblioteket - något som enligt Anderssen är på gott och ont. Anderssen säger vidare att han träffat många ungdomar både bland Pedecsöre uf:s 400 med lemmar och på annat håll som har goda ideer till olika slags verksamhet. Ungdomar har
t.o.m. 2"ion påtrvckninl{ar för att få något t i II St ånd. sägn han. - Det verkar vara klart att samlingshuset kunde bli en po pulär samlingsplats.
Statsbidrae: torkar inr För ett par år sedan tillsatte Pe dersöre uf en byggnadskommitte som skulle ta itu med renoverin gen av föreningshuset. Enligt Anderssen , som är ordförande i kommitten, har den jobbat bra. Bl.a. har man tagit fram en huvudritning, ritad av arkitekt, en konstruktionsritning och en WS-plan, som näIIindes till en kostnad av l:> 000 mark. Vidare har man utverkat ett 20 000 marks bidrag för renoveringen som fäs av undervisningsministe riet. - Vi har redan hunnit få förfrågan om hur vi använt pen garna och går tydligen miste om bidraget om vi inte börjar bygga snart, säger Anderssen. Det som avgör renoveringens öde är hur man ställer sig till den från kommunens sida. Per-llikan Anderssen tycker att kraven att Pedersöre uf ska stana insamlingar och gå från gård till gård för att få medel till renoveringen delvis är riktiga. Arbetskraft ställer man upp med hur mycket som helst i före ningen, det vet han. Det är värre när resurserna ska ta form av pengar. - Det är bara husstommen vi vill bygga med främmande ar betskraft. Arbetet på insidan har vi tänkt göra nästan helt och hållet själva, säger han. SVENOLOF KARLSSON
Storalånggatan 41, Vasa tel. 961-110 159
Personligt vispar till Vasa
te •
Finlands mest känd. stereornärke. Kom och lyssna på lasertrimmade Philips SlIm Line.
EL·HUSET MED SERVI,CE
GUSTAFSSON
Vi,he",kl'n uuggar (;ill dellll.1 hi,,1. El· (er dc: 'tora kOI1lt:(l'rn;t Thor'lt'in Ht·rg. man och Olle ;\dol"l"on he"'r 1I.11.ln. Ul' 'Ijarnfall i V,,,a ELI och Torhji'rn. Deua f,;r'yn(a orh ,~mp~t(i,k,1 \i'p.lr har reuan en I.in~re lid .... ril pa \.ig uppal och h!;,lIu akli,a \·i".lnner an· ,eli' ,om hörande 1111 de H'rkli~1 '10[;1. Men för uen ,lOra .IIlm:'nh,,'ell .H dl' rdati"l obnua . Eva Banholu»on och T",hji,rn lo h.a",son ,ir hem m .• fr;", Hall.lnd i S\·e· nge. Repenoaren hestår m\'ckel .1\' ;\ If Hamhe. Ever! Tauhe. (ju""1\ I·",ding. Enlll Hags"öm o.a. k"nda n:omll.
• FÄBODFEST •
Tidningen utkommer varje torsdaa
Redaktör och
ansvaria utaivare
PETER GRANSTRÖM
Redaktion Jakobsaatan ·13,
Jakobstad, tel. 967-13 SSS
Postadress PB 27,
68601 Jakobstad
Redaktör i Vasa S-E. Glader,
Handelsesplanaden 10 D,
tel. 961-1 13 522
Redaktör i Sydösterbotten
Bertel N)'gård,
Box 21, 66100 Malax,
tel. 961-651514
Programfest på temat "fäbodliv i Malax fordomdags"
Teater, musik, sång. föredrag m.m.
Arr.: "Aktiv Närkultur". Malax·Korsnäs MI, Övermalax ut
Svenska Österbottens Ungdomsförbund (SÖU) r.f. söker en
FÖRENINGSAKTIVIST
som är intresserad av ungdomsarbete. Arbetet går i första hand ut på att sköta kontakter till förbundets medlems föreningar samt att organisera olika kampanjer, kurser etc. Du som tycker att det är intressant att jobba i och med ung domsföreningar ta kontakt med oss. Ring eller kom på be sök till SOU:s kansli i Vasa, HandelsespI. 10 D 65100 Vasa 10 teI.961·113572. Tillträde enligt överenskommelse. Lön ut går enligt Y 21 (2.78 11mk/mån). Ansökningshandlingar riktas till Styrelsen för Svenska Österbottens Ungdomsförbund (SOU) r.f. Ansökningshandlingarna vill vi ha oss tillhanda senast den 21 november 1980.
Su<anne Lillkull. Karin Blomq"isl.
Brila Svedlund. Ra If Skålar och
Lasse En kss',n.
PRENUMERAnONSPRIS
1980
Helt år. ........... ·. .... 30,-'
Halvt le ................ 20, Skandinavien ............ 40, Lösnummer. . . . . . . . . . . . . 1, ANNONSMOTT AGNING
SÖU:s kansli, Vasa.
tel. 961·\ 13 572 och \ IS 372
ÖP:s ANNONST JÄNST
Kjell Vesterback
Jakobsgatan 13, Jakobstad,
tel. 967-11827
Annonser bör inlämnas senast
måndag kl. 16
KASSA OCH BOKFÖRING
Jakobsgatan 13, Jakobstad,
tel. 967-13 SSS
FÄRGANNONSER
...-. ©PIB
Minimistorlek 200 mm, tilll88spris -,30 spmm och flrl. föreninas spalten per rad 1,-. ÖSterbottnis ka Posten ansvarar inte för ev. ska· da som tillfoaas annonser som in rinlts eller som pi Irund av post förseninl inte införts i bealrt num-
JTM VA\JT5
.....
REDAKTIONSRADET
Alf Snellman, ordförande,
ANNONSPRIS I texten ...................\ 2.60 Efter texten ................ '2.40 Bestlmd plats -,20 per mm I
&I
~ F
Österbottnisk ungdomstidning
Jakobstad, Finland
Medlem av tidningarnas
förbund
ISolhem, Övermalax sänd. 9 nov. kl. 13
G
S T A
Österbottniska Posten
I mer.
Torsda~en
06. Il . 1980
En hOlllllös kamll~_
mot ett •• samre • Jilg- • Den vattenglade sångaren "välsiKnar" publikhavet.
..
D D Den nya modeflu ~an
100m populärkulturen, SKA-musiken, har alltså hunnit till dessa bredd grader. D D · Förra veckan gunga de SKA-glada Bad Manners in i Smedsby. D D Gruppen lär skall hålla till nånstans i världs toppen och enligt vissa upp gifter är de ett av världens bästa SKA-band. Bad
Manners . musik-glättig och studsande i äkta SKA-anda och i mycket kretsande kring de tre blåsarna - skulle kanske i och för sig vara värd någon form av uppmärksamhet . men intres
Den givna platsen l vart försvar •
_.
o
set - eller avskyn, hur man nu uppfattade saken - riktades i en helt annan riktning . Runt omkring på scen, alle städes närvarande, utförde en originell figur i vit overall en hopplös kamp med sitt sämre jag. ·" Den vita herrn" var en kom bination av detaljer som skulle ha gjort sig väl i vilken skräckfilm som helst; renrakad och glänsan de hjässa , en stirrande galen Dra cula-blick , en runga som med ormliknande rörelser krängde ne re vid brösthöjd och med svetten ständigt skummande runt hela dess gestalt.
Anfall av svårtygl~d
energi Under anfall av svårtyglad energi rusade han ibland på medlemmarna i gruppen . Sär skilt den ene av saxofonisterna var föremål för" den vites" väl vilja och fick tre muggar vatten - i håret .
Redan hjr fick vi -stifta be kanISkap med armens &nwtis ka regn~pa. som skyddar mot all radioaktiv strilning och alla sttidsgaser - dMemot dl helt nnlist nllen betydJist sämre. Nu fick vi ocIW reda på all fienden A hade an&llit dn kä ra fosterland och all v. så 5lllirunSom skulle sällas in i st riden.
- Knäpp knappen. nr Disot av det fOrsla man hörde Fönt skulle dock gam kun när femtonde brigaden bilda des . fOr all delta i en veckas skaper. som mihända rostatli tet und~ hen herupplivas. reperitionsövnins· Det bar alltsi iväS till skjut Söndag banan. dock inte med cykel som tidisue utan med chanrad lUndeIsen utspelade sig en buss. Efter besöket på skjut vacker söndasmorson med banan Sick dr Bird vidare till regn vid Ropamäs lållSladium.
Av ren omtanke om publiken som stod och trängde sig varma hällde denna godhjärtade med människa också vatten över dem. Att gruppen var "hot" och värmen olidlig finns det inga skäl att betvivla . Varför skulle annars gruppens blickfång nr I hälla vat ten över den otryckbara lufta "häcken" ? . Tyvärr mattades " vår hjältes" röst mot slutet av showen . Men tapper som han var gjorde han rätt för gaget i form av taktfasta flåsningar i mikrofonen . Senare fick ÖP-teamet en . li ten, men ändock, pratstund med sångaren . Den pratstunden bringade in te desto mera ljus över hans be teende. Av det han tappat var rösten det enda som han uppgav sig sakna . Men här är i aUa fall några fak ta om gruppen : Bad Manners, som befinner sig på sin första Eu ropaturne, har nu spelat SKA i fem års tid. Gruppen har gett ut en LP och har en ny på komman de. - När vi jobbar med nya
Malax' djupa skogar där vi sloS läger. Här stannade vi ell d"n fOr fortsall stridsutbildning.
Tisdag Kl. 04.00 nallen mot tisda sen kom order om fOrflYllninS till Etseri där "häftiga" strider pågick. Nu blev det alltså fdgan om fullt aUnr - vakter skulle pbceras ut for all spana efter fienden A. Fienden vu till en början räll si osynliS. En nall hände det: fienden kom fOnikrist $mygande men upptäcktes av vakten. som ra
pade: -
Stopp! lösenord!
låtar deltar hela gruppen i ar betet. .. låtarna jammas fram .
Bättre publik i H:fors? Bad Manners uppgav sig trivas Ibättre med publiken i H :fors än i Österbotten eftersom publiken på dessa nordliga breddgrader inte vet hur de skall bete sig. - Till SKA-musiken skall man dansa ...
• Vill ni chockera er publik? Sångaren: - Jag har inget emot det . du förstår. . . det beror på hur jag känner för att göra det.
• Vad betyder musiken för er? . Sångaren : - FUN! Det kan så vara . Lägger man in lite ni ni na na na så kan SKA faktiskt vara rätt tja ba da ba da ba.
LEIF SJÖSTRÖM & BG LAXELL FOTNOT: Bad Manners drog mycket folk till smedsbylokalen . Ett tusental SKA-diggare avnjöt showen .
Della skrämde fienden så all han salopperade iväS - det ri sade siS all det nr frisan om en fiendeälS. som inte kände isen lösenordet.
Torsdag
emot seneralens lovord "keski woa parempaa" och sedan si smininsom återvända till sina årila uppgifter. Nu bar man aUtsi fåll bes ked om vad ens uppsifter är i
armen.
l) sti på vakt Z) huga vcd 3) se till all alla inom staben Nu skulle fienden definitivt (de blomsterprydda) har det slis tillbaka. Tondasen b1ey varmt och skönt d.v.5. elda lusn men under nallen mot kipinämikko fredagen utspelades hårda stri 4) sälla opp och ta ner tält, der och på fredasen Id. 14.00 5peCiellt nalletid. var saken Idar - fienden A ha
Det känns i alla fall skönt alt de slagits tillbaka. veta all man har sin bestämda
plats i det finländska fOnvaret . Som tur blev det insa per
Safety
sonfOrluster utan alla kunde ta Tondag morson blev det ak tuellt med en ny fO~Yllnins.
=