Österbottniska Posten (ÖP) nr. 45 1981

torsdagen den 12 növember

ÖSTERBOTTNISKA . POSTEN -

)

En tidning i tidens andra ända (om tidningen lir ÖP och tiden lir de 75 år SÖV har funnits till) SÖV fyller ' 75 år på lördag.

Med andra ord föddes SÖV 1906.

Skulle ÖP då funnits (vilket Österbottniska Posten i och för sig giorde, men i form aven lantbrukstidning i Nykarleby) i nuvarande skepnad hade det sett ut som på sidorna 7 till 11.

En tidning i tidens anda.

•

o,

••

.

'.

OP BESOKTE TV-SPORTEN D D Tycker du att TV-licensen är alldeles åt skogen för dyr?

D D Kan så vara men det beror helt enkelt ' på att det är oerhört dyrt att göra..TV -program.

D D OP besökte TV-- · sporten i Stockholm för ett tag sedan och fick en koll bakom kulisserna på hur resurskrävande det egentligen är att producera en halvtimme TVsport.

D D 35 personer jobbar med den sändningen, för att nämna en siffra.

D D Reportage på sidorna 12 och 14!

oG

a

sri

Torsdagen den 12 novemb~r

o

UF-RÖRELSEN "mårar" och festar på olika håll.

På finska sidan har man fyllt hundra jämnL SÖU fi- . rar 75 år som förbund; och det samma gäller för f SU. Då kan man naturligtvis konstat~ra att det är pigga åldringar som jubilerar.

Lika naturligt är det att fråga sig om åldringarna faktiskt har klarat sig helt utan krämpor. Om det kort sagt finns något att ställa sig kritisk till inom dagens rörelse .

(Med "rörelsen" avses giv~tvis uf-arbetet i stort: föreningarna; ringarna SÖU, FSU och - ÖP!) Möjligen är det så här: Festföremålen mår bra och vårdar sina livsfunktioner men - kanske haltar de något!

Kanske är det en och annan extremitet som inte är lika vältrimmad som de övriga. Kanske har rörelsen tappat bort något på vägen mot den verksamhet som blomstrar i dag.

2

Lätt gikt.

Dags att ta tjuren vid,hornen?

e e e

O DET ÄR LÄ TT att peka på åtminstone tre ben som haltar betydligt: e Solidariteten mellan föreningarna (arrangörerna) e Kontaktverksamheten mellan föreningarna e "Samhällsengagemanget" hos rörelse,n i stort .Vad de båda första punkterna betraffar vet vi ju hur det är. Solidariteten är närmast ett okänt begrepp när det handlar om att arrangera dans och hela tiden försöka vara bättre än ko~kurrenterna. Det yttrar sig till exempel i att man ibland kör med sina dans bussar förbi grannföreningarnas trappor. Men framför allt yttrar det sig i att man hamnar in i en ond spiral av ällt dyrare nöjesutbud .

I försöken att överuäffa varandra kommer man kanske fram till en situation där alla till slut stupar omkull.

O NÄR DET GÄllER danskrisen och vägarna framåt, måste detta med solidaritet och samarbete föreningarna emellan bli det avgörande.

Vad det handlar om är den gamla goda förmågan att slå $ig ned och komma överens ~ På femtitalet kom man överens Om festfördelningen, och all~ vet vad den har betytt. Alla vet hur man då tog sig utur en djungel som annars skulle växt sig alldeles för vild. . På samp1a sätt bör man ku~na slå sig ned och komma överens om en väg ut ur "programdjungeln" .

Gör man det räddar man dansverksamheten,_samtidigt Som man gör det möjligt för en österbotrnisk dansmusik att öv.erleva, ' Nedskärni,!g är nyckelordet, oC,h den måste ske solidariskt. NUFS initiativet är givetvis bra, men ljusningen kommer först då man börjar diskutera över hela fälteJ .

O ATT DET BRISTER i solidariteten är ju inget nytt, men det är ovanligt påtagligt i dag . Kanske kan det ha ett samband med att man umgås så lite på föreningsnivån, att det som man med ett lite slappt ord brukar 'kalla kontaktverksamheten fungerar så dåligt.

,..

Krisen i Sverige

- Vad ilr.egentligen krisen i, undrar farbror Sven i Ung. Men lite kris är det väl i alla fall?

Jo, det är det. Men det är en helt annan SOftS kris än den som massmedia försöker banka i oss.

Tusentals svenska ungdomar knarkar och krökar ihjäl sig. Det är kris . .

Tusentals svenska ungdomar har psykiska problem . Det är kris, Självmorden bland ungdomen ökar kraftigt. Det är kris.

Tusen.tals svenska ungdomar har dAJig kontakt med sina föräldrar .

Det är kris, Tusentals svenska ungdomar tycker att skolan är skit. Det är kris.

Politikerna skiter i det här. DET

ÄR KRIS!'!!

,...

N-u är det ofta så att man kommunicerar via ringstyrelser, ungdomssekreterare och SÖU. Man talar med "rymdstationen" mer än man l'esonerar markstationerna emellan.

Blickar man bakåt märker man att kontaktverksamheten är något som gått förlorat under senare tid.

Förr var det väldigt mycket turneer, ringshower, treföreningsträfar och dylikt .

Kanske är bristen på tvärkontakter mellan föreningarna, mellan tonårsklubbama något som tär på vi-andan. Med andra ord något som gör det svårt att t~a om en verklig solidaritet mellan ungdornsföremngarna.

Möjligen -är det så att kontaktverksamheten bör organiseras centralt innan den börjar fungera . . e e.e

O "SAMHÄLLSENGAGEMANGET" slutligen, det som' låter så förlegat men i grunden handlar om självklara saker som alltid är aktuella.

Också här kan man blicka bakåt och se att uf-rörelsen h;u tappat positioner. Egentligen har samhällsfrågorna alltid stått i förgrunden i äldre tider. Uf-rö· relsen grep in på nästan alla plan i samhällsskeendet.

I dag är det en vissriskat det blir för mycket' '.vi fritidsfolk" över rörelsen. .

Det är på något sätt inre lika ,aktuellt mera att göra

O DET SAKNAS naturligtvis inte · samhällsfrågor som även uf-rörelsen gott kunde ägna sig åL Det skulle till exempel inte vara något onaturligt att -engagera sig i den så kallade procentrörelsen eller ta upp fredsfrågorna till diskussion. Båda är framtidsfrågor som kanske berör ungdomeri mer än någon annan.

Der handlar också om tingdomspolitik i stort.

Vidare finns det en mängd lokala frågor som 'borde ligga urrörelsen nära: slavsändaren i Kaskö, älvproblemal:iken, högskolefrågorna ... l mycket är det väl fråga om ork och resurser. Där är en förklaring till att inte bara FSU och SÖU utan också ÖP försummat de här områdena lite för myc- ket.

En -öppning mot samhällsengag~manget ser man på föreningsnivån. Sedan något ar tillbaka har det varit "inne" att ta sig an byangelägenheter i föreningen. Man har ordnat debatter och på andra sätt försökt påverka det lokala skeendet .

BERTEL NYGÅRD

,..

.,

. ' 1ag är ,glad över orkestrarnas

ministeruppvaktningar om kärnkraften, gå ut och röja sly för att demonstrera mot giftspridningen, ordna "Kom hem" -kampanjer, gora aktioner för u-Iänder. na.

Om'det intrycket stämmer så är det något man bör försöka motverka.

->

-.

upprop" 1

En föreningsaktiv som vill bli kallad "telefonröst från .flUtet" ber oss framföra foljande kommentar: .

- Jag är glad över orkestrarnas upprop till tonnm for NUFS. Också jag stöder en nedskärning av dansbandsimporten från Sverige. MEN: Samtidigt tycker jag vi ska ko,mma ihåg or· kestrarnas starka stöd for Vasa Produktionsbyrå, när den bilda· des.

- I dag är det ju VP som förmedlar de rikssvenska banden, och det tycks vara det som byrån är mest intresserad av. Någon nämnvärd positiv effekt för våra österbottniska band har pro- . _ duktionsbyrån inte haft.

•

Rosor ,till Jocke! .

E~bart positiva s.ake,r hade debattörerna au säga om -SOU:s Jocke-kampanj när den blev föremål for-en pa-_ neldiskussion som .nykterhetsnämnden i Närpes ordnade i samband-med nykterhetsveckan.

Temat fOr diskussionen som mrdes på SöFF var: "Kan locke klara alkoholen.?"

Debauillfållet inleddes med att SÖU-instruktören Hans Hortans kort preseiuerade Jocke-kampanjen med fjolårets danskursverksamhet och höstens uppfoljning med "Alko-Jocke"', dvs, den nya uppsättningen,JockeaffISCher som gjorts i samarbete med Alko.

- Au danspubliken åter får intresset av att dansa tillsammans i traditioneUa pardanser kommer att öka trivseln på 'våra danspJatser. Destruktiva aktiviteter i form av förströelse-.och onykterhet kommer att minska på danserna.

Att locke spolar kröken och hellre vill vara sej själv gillade illtsil i Närpes.

Låt Jocke dansa vidare över den österbottniska slätten!!!!

____________________

~------~T~o=r=sd=a~g~e~n~~~e=n~12~n~o~ve~m~be~r~__~________________ ~ ~

j

ÖSTERBOTTNISKA ~OSTEN

KORV

DEN 29 OKTOBER skrev ;ag i min hörna att korv är dd/ig och omoralisk mat. I ÖP den >.november förklarade Peter Backa att det är korven visst inte.

Men ;ag hd/ler nog fast vid det ;ag skrev.

- Finlands mest sålda mjölmat

Se på' korve05 innehåll t.ex.: 50-60 procent vatten, 20-30 procent är fett, 10-15 procent är äggviteämnen, 0-5 procent är kolhydrater, 2-5 procent är salt.

Eller se våd en smaskig, härlig blodkorv är gjord av: . 35 procent blod , 12 procent rågmjöl, 10 procent skorpmjöl, 10 procent späcktärningar, 10 procent buljong, 8 procent fett, 8 procent socker och 3 procent sir~ för att ta det viktigasre.

Ar det faktiskt sådant man skall äta för att må bra?

o Miöhnat

Som du ock.så ser, Peter Bacb, har folk inte alldeles orätt när de kallar korven for Finlands mest sålda mjölmat.

Sti Ikriller du: "En IkogIarbelare kan göra all med drygl 5000 kilokalorier pti en dag medan en mm meIl Iiller och knackar på IIm·llmaI· kin har Ivtirl all göra av med 2000 ... . Man Ikall naturligIvii mle tobba mm ;ouma/iII och Illa IOm en Ikog Iarbelare. Del lir de(inihvl Ikad/igl. " Du menar alltså, som jag fattar det, att den som har ett tungt arbete, t.ex. en skogshuggare, behöver få mycket näring för att ha mycket att förbränna. .

Det är naturligtvis sant. Men varror skulle denna näriag behöva vara korv? r värtom hävdar jag att fettet i korveo är en skadlig form a v näring också för en skogshuggare.

Eller bar du läst om det stora forskningsprojektet om hjärt- och kädsjukdomarna i östra Finland? I det undersöker man bI.a. juS! sambandet mellan fett i maten och dessa sjukdomar. Särskilt intresserar man sig för skogshuggare, eftersom dessa äter så mycket fett.

o Siukligt Vad bar man funnit? Jo, att de som är sjukast och ofta5t~ör av hjärtoch kärlsjukdomar är just skogshuggare. Deras kroppar kaIJ inte alls tillgodogöra sig allt det fett de tror att de behöver stoppa i sig utan tvärtom gör det mest bara skada.

För övrigt visar ditt exempel på en rordom om journalister. Man sitter inte mest och knackar .på skrivmaskin och man gör galant av med över 2000 kilokalorier om dagen, om man är journalist.

I ÖVRIGT består din argumentering /Or köttets hälsosamhet av /Oljande två meningar:

För mycket •

reno!ertng i OP! o -

VAD HAR hänt med ÖP? ... för varje nwnmer.~v ÖP som jag får hem i brevlådan desto mera får jag känslan av att OP gått över och helt riktar sig till ungdomar som är med i någon förening.

Den österbottniska slätten tycks dräUa av nyrenoverade ungdorrulokaler med hårt arbetande uf-h jält~ . . Vad har hänt med debattandan i OP? Riktar alla in sig på att gissa vilken lokal som ska renoveras näst efter bia, bia, bia (Kanske har de eget lottosystem - vinnaren får äran att slå in första spiken i nyrenoveringen).

O lAG sLÅR VAD om att många andra, liksom jag, läste om nyrenoveringen av Skuuebo uf-lokal. Var/ör, när den renoverades sist.

Hurstort köket blir. Vem som håller i trådarna osv. Så då tyckervi att vi kan det hela redan. _ Varför inte ba!!! en liten notis om lokalen och föreningen?

För Guds skull, SOV, snart finns ingen tidning kvar all annonsera ut danser i och snacka om renoveringar i om tidningen ska köra med samma stil i fortsättningen.

Flera än jag "glömmer" antagligen all prenumerera på ÖP nästa år om det här fortsätter.

MIA

"Men alt' uldöma kÖII Iom ohiilmJaml lir ocltIå fel. Fråga de mm IYHlar med bodybUIlding . .. " .

Men jag kan inte bli klok på varför jag skall fråga just en bodybuilder.

Varför. i~te fråga en näringsfysiolog eller dietist eller läkare i stället?

sA SKREV JAG att vi i stället for att ge spannmål till djuren borde äta opp den. Och att vi, om vi har mer spannmål än vi äter, bör skicka den till u-länderna.

Då skriver du Backa att kor äter gräs och hö också och att man med jämna mellarum bör odla grås och hö på åkrarna för att hålla dessa i trim.

O Krasst Javisst, skall man idka växelbruk.

Men inget säger att man måste odla JUSt hö vart annat, tredje eller fjärde år . Det flOO5 många sätt att variera ett växelbruk så att man varje år rar goda skördar som människan kan äta. Också här i Österbotten. l ett avseende håller Backa ändå med mig: att vi inte skall ha "stora mjölk- och köttfabriker där man med ofta importerat kraftfoder pressar fram en topproduktion i krasst vi05tintresse" .

BreakSallinen åter till A&M· A & M meddelar att Break och Hard Rock Sallinen åter kan- beställas vid SÖV-kansliet.

Break och SaUinen lämnade A & M tidigare under året . Meningen var att de skulle säljas av Vasa Prodoktionsbyrå.

Nu har inte det försöket utfallit som banden väntade sig, och de återinträder i "fadershuset".

~hem

Tör JumtJiltGPJHUIe

=~ IInVIIII_nundetlf

·PIEIIUMEIATIOIIEIlI

Bra. Men är det' inte JUSt den sortens mjölk- och köttfabriker som dominerar i dag?

Har jag fel när jag säger att bakom den stora produktio05ökningen i få~usen sedan 50-talet står den billiga Im porren av kraftfoder? En import som for~ttningsvis ökar och kraftigt bidrar tJlI att utarma uländerna.

o

Viljan

För övrigt, ett exempel från USA som jag råkar ha till bands: Visste du, Peter Backa, att 88 procent av USA:s spannmålsko05umtion går till att föda upp biflkor? Det betyder, med andra ord, att skulle amerikanerna mi05ka sin köukonsumtion med t.ex. en tredjedel och ge det spannmål, som på det sättet skulle sparas, till uländerna, så skulle vi inte ha någon svält i världen!

Det flOns med andra ord tillräckligt med mat på vårt jordklot. Det är fördelningen av maten som inte fungerar. Därför att folk äter så mycket kött och därför au inga politiker vill ändra på den saken.

Det är alltså viljan som inte räcker till, inte maten.

JAG MENAR NU inte med det här att vi inte borde ha husdjur, kor i Finland. Det går säkert att i liten skala få ett fungerande växelbruk, ett biologiskt kretslopp, i vilket djwen och deras gödsel är en del.

Om man sen i ett sådant växdbruk äter upp djuren när de blir gamla och skraltiga är det i så fall inte så farligt, moraliskt sett. Om man nu nödvändigt skall ha i sig köttmat.

Morötter äter jag för övrigt av bara attan. Och blir du utan, Peter Backa, så har jag nog i källaren så att det räcker åt dig också. Prima sort och naturenligt odlade. .KARIZZON

Skaparens gärningar! lag känner mig tvungen att Iät~ på det tryck som "Ioija" i OP:s 40 nr ger upphov till, för enligt min åsikt är Peter Granströms skapelse Skaparens gär- . ningar en intressant, fantasirik och stimulerande serie.

Det är naturligtvis litet sorgset om någon känner sig störd av dess innehåll men jag tror ej . att serien wranJeder aggressiviter eller att den är ett led i det moraliska wrfaU som är karakteristiskt wr den värld vi lever i. lag hoppas att seriewrfattaren fortsätter på samma linje och att vi ar en debattrik och ungdomsnära ÖP.

FREY DAHLVIK

Tackar, tackar En liten rättelse bara.

- Det är inte jag som tecknat Skaparens gärningar, det vore mig helt främmande. (kan bifoga intyg från tecImelärare ... ). Han som tecknar heter Christian Sund.

Att mitt namn figurerade i sammanhanget beror helt enkelt på att jag wrldarade vartor saker som väcker reaktioner (typ Skapare~s Gärningar) 10rekommer i OP.

PETER GRANSTRÖM

Skratta ut Tyckte du att ' 'T;eien som visste för mycket" var det roligaste du sett pri bio på länge?

Dri ska du trippa in och ta de; en titt på "9 to .5".

Den är osannolikt rolig.

Visserligen frir man uppleva Go/die Hawns fiamsande, men hon har ersatts av tre supemiddiga (och - onekligen - supersmarta!) bönor.

Countrydrottningen Dolly Parton gör filmdebut och spelar Ut samma två framträdande saker som på scen . Lily Tomlin och Jane Fonda yrar omkring och grips inte av panik så speciellt många gånger.

Handlingen bygger på det där temat om art den stendumma chefen huserar som han vill i kraft av sitt kön (och påstådda charm), medan damerna med goda ideer inte får komma till tals på grund av deras kön .

OK . Det blir roligt.

Kopplingen till "Tjejen som visste . . . " är självklar i och med att Colin Higgins har regisserat båda filmerna. .

Man känner igen hans grepp i den mycket situationsrika filmen där intrigen tvärvänder och slår

:r

l

l

I l l

l

l

: l

: I l

l ; 1

knut på · sig själv ett oräkneligt antal gånger.

Prec is som . 'Ij ej en som .. . " alltså.

Nytt är användande av svartvita och tecknade inslag i de scener där våra tre damer under marijuana&spriuus formulerar sina tankar om vad skulle vilja göra med den förhatliga chefen.

Symboliken är ironisk .

Filmen tar ordentlig fart från ett - som damerna tror - giftmord, som utvecklar sig till både utpressning och kidnapping och allt möjligt annat innan det hela kulminerar i .. . tja . .. tita själva.

Slutet var ett väl magstarkt happy end med Det Goda som segrare och ett övertygande budskap, men annars var "9 to 5" en välinvesterad 14-mark.

PETER GRANSIRÖM

~ ~!!!:!!~~~PO~~~E=N

_______________________r_o_rS_d_a~g_en__d_e_n_l_2__n_o_ve_m__b_er_____________________________________ 4 1

TONARSDANS I Ö-MALAX, SOLHE fred. 13. 11. kl. 20-01

TEAMET I'nträde 20 mk Aldersgräns 15 år

BUSSAR: Sundom 19.15. Vasa torget 19.30, V,ikby, Ytter· mal'ax, Manda, Korsnäs 19.00, Molpe, Petalax TB 19.20, Pörtom Corona baren 19.40, Långåminne.

Arr: Ö·Malax uf

BUSSAR

Haldins från J:stad 19.40 KARLEBY. 19.00 via KRONOBY, EDSEVÖ. ESSE. 19.00 via IAPPFORS. PURm. FORSBY BENNÄS. KOVJOKI. ORAVAlS 19.15 via JEPPO.

D Jazzfest på Bastun i Mariehamn kallas en underhåHning som spelades in se· naste sommar på Ål.ånd. Ett hun· drafemtiotal entusiastiska jazzvänner samlades för att avnjuta allt det Hacke Björkstens kvartett hade au bjuda på.

Musikerna på estraden var Arne Wilhelmsson, bas, Ronnie Gardi· ner, trummor, Lars Erstrand, vibrafon (Lasse anses tillhöra den absoluta eliten i hela världen på siu instrument) samt förstås kapellmästaren själv, Hacke Björksten, tenor- och sopransaxofon.

Musiken de spelar kallas för main stream-jazz, en stilriktning som uppkom i skarven mellan 50och 6O-talet. Låtarna på ett undantag när härstammar från Hacke Björkstens skrivbord.

Undantaget då? Det är kl.assikern 'Body and soul' .

• Rllliwn, kl. 20.30 på lördag

NU DRAR VI GASEN I BOTTEN! LÖRD. 14 NOVEMBER kl. 20.00 ROCKBAND FRÄN SVERIGE!

•• CANARIA

MAKE UP GILLAR JOCKE!

BUSSAR: Strandlinjen fr. Malx, Drop-In baren kl. 19.15 via Petalax och pörtom. Ingves från Korsnäs kl. 19.30, Strandvägen, Östra-linjen.

Haglunds fr. Kaskö kl. 19.30 via Pjelax 19.45 och Näsby 20.00.

• Toppenmusik från Sverige.

• Finns redan på topplistor

I

Torsdagen den 12 november

. .

~

~__5__~-----------------------------------------------------~~------------------------------------------------- ~NISKA

POSTE!

rs~.

*Exodus ~& Riki Sorsa* Lörd. 14. 11 -81 kl. 20.00-01.00

Ledarskolningen fortsätter

*

15,-

BUSSAR: OT:s 19. 15 Vasa (busst.)-Kvevlax-Vörå. Haldins 19.05. J:stad (busst.)-Nykarleby-Jeppo. 19.30 Österö -Särkimo-Kvimo osv.

LÖRDAG 14.11

gift. förutom avgiften till med borgarinstitutet, samt matkostnader.

Dans i två salar

Lördagen 14. ll: kl. 10.00 Kursen börjar Dramaövningar Textanvändning och bearbetning Kristin Olsoni kl. 12.00 Matpaus Fortsättning på arbetet kl. 16.00 Kursen slut för dagen

~~~

Ledarskolningen fortsätter. Nästa kurs i vår ledarskolning heter Textanvändning och bearbetning. Kursen hålles i Munsala, UF Svanen nästa helg den 14-15 november, och kursledare är Micha Mietanen . Söndag 15. ll: och Kristina Ågern. Som gästföre- kl. 10.00 Fortsättning på gårdaläsare har vi Kristin Olsoni från gens arbete Grupparbete och irnproWasa Teater.

Vi kommer att fortsätta arbeta visationer. med pjäsen "Skapins rackartyg" kl. 12.00 Matpaus som vi började med förra gången.

Genomgång av ev. revyDen här gången går vi igenom textexter. ten och funderar bl.a. på hur man Kursurvärdering bearbetar en text för att ta den ro- • kl. 16.00 Kursen slut. ligare.

Som du ser programmet kan du ta Preliminärt program: med egna revy texter fOr bearbetKostnader: Ingen deltagarav- ning.

·

Buss

*

KL 20-01

Finska humppamästarna ·80

HUMPPA JA TANGOPOJAT AHTI LAMPI

samt

RAMBLERS

Musik för alla åldrar

Jr 4, Rv. Sotaveter.

Bussar som tid. Bilj. 20,-

GENERALAGENT y tterjeppo uf håller

ÅRSMÖTE söndagen 22 . 11 kl. 14.00.

Kaffeservering!

Styrelsen

för norskproducerad mönsterbeskyddad samisk sportskniv sökes.

Goda förtjänstmöjligheter för rätt person eller firma kan påräknas .

Svar med detaljerade säljmöjligheter skickas till , 'Mänsterbeskyddad sportskniv .,

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••: :

~ ~~_ ~ ,~

•• I ::• ~r3 ~_~"' p".. .~ . -, .

• • : • • : •

: • :

:·

Vad··ar

: • •

: n. to·· r :· tra.. bockar, : all.-hopa? : •

• • •

• : • : • •

.

'

.

VAR HÖLL ni hus allihopa?

Där var vidunderlig musik. Stråkarna glitttade i ljuskronans sken.

Blåsarna smattrade fram grandiosa fanfarer. Dirigenten levde med så att hans svarta frack kunde ha spruckit. Och pianisten, pianisten 'levde i en annan värld när han dundrade fram tonmassor med en prick'säkerhet på tangenterna som ingen skarpskyttebataljon någonsin skut· le ha kunnat härma.

Men ni, som tycker om musik och som köper kassetter och skivor så fort ni får råd. Ni var inte där. Ni satt hemma slöa och uttråkade och besvikna över att det inte fmns något att göra en vanlig torsdagskvalI. « När ni kunde ha varit och lyssnat. När Vasa stadsorkester gav Rachmaninovs andra pianokonsert på Vasa stadshus.

VISSERUGEN skall man vara misstänksam mot klassisk musile Är det riktigt att tretti musiker drillas på gränsen till det fanatiska för att på korpmando och med stor stränghet lyda en notskrift?

Atminstone tycker jag att det ligger något onaturligt i att alla på en gång spelar bestämda noter, under en exakt bestämd tidsperiod, med exakt avvägt ljudstyrka. Man slutar vara individ när man med sådan disciplin underkastar sig formens krav, skulle jag vilja påstå.

Inte tycker jag heller om dirigerandet och klädseln. Vad är det för konstnärlighet att helt underkasta sig en ledare, att lyda minsta vink om hur man skall föra stråken? Vad är det för mesighet att sitta där och svettas i en trång frack när man spelar lika bra musik utan?

Det skall nog vara i vår överspända, prestationsinriktade, disciplinkrävande västkultur for att man skall göra en symfoni . Att lägga band på spontana infall. Att låsa alla toner till en helhet, som det anses som en dödssynd att ä'?;dra på, är inget som et fritt folk skulle godkänna.

Det skall till MAN för att göra något sådant. Kvinnor skulle vägra att . satsa sin energi på något så slutet och dödligt aU varligt som en symfoni. Vem kan förresten hitta en enda kvinnlig symfoniker i musikhistorien?

Tusen mark till den som gör det.

. ke de också tycker om det de spelar? Kanske de t.o.m . blir hänryckta av att spela symfonin? Kanske man kan säga att symfoniorkestern fungerar demokratiskt? Eftersom a'lla måste vilja spela för att det skall låta bra.

Det är som med fotboll . Man måste spelar som ett lag ·för att det skall bli vacker fotbolL Och kläderna, det är ju bara utandömet det. Är det förresten inte ganska elegant med armföringen med stråkarna, så som den harmonierar med takten i musiken?

Och är det inte fråga om högklassig konst sist och slutligen? Vad behöver man fästa sig vid hur det ser ut vid framförandet, när huvudsaken är innehållet, levande kraftfull musik som säger mer än tusen

: : • : : • • : • • : •

~?:

• JAG VET INTE jag. Nog är det något sjukt med. den där disciplinen : och med publiken, i alla fall den del av den som är där for att visa upp : sig. Jo många är där mest för det .

• Men så är det så roligt allting ändå. När pianisten Knor brände av : små stormar på tangenterna så att han dallrade med kinderna och • håret stod på ända . När hans koncentration och hans nöjda ansiktsut: • tryck över hur väl musiken klaffade, stod som en sky över pianot.

• Och när musiken fick flöda fram på sina egna villkor, så som skapa• ren en gång tänkt det. Då lyfte den taket. Då satt jag där i stolen och . : flög och drömde och retade mig inte alls på att de som satt framför •• luktade fOr mycket parfym och pladdrade på i pausen med tillgjord •• musikkännaraktighet.

• TAKET JA. Taket i Vasa stadshus tål att se på. Festsalen i Vasa stads: hus är ganska egendomlig egentligen. Med sina många målningar i • tak och på väggar vet man inte riktigt om det är en kyrka , en teatersa: long eller en folkligt lagd imitation aven antik byggnad.

• Gå dit och se! Gå dit och lyssna! Vasa stadsorkester har ofta konsert : och salen är ofta vara halvfull. Det är en av de största synderna i Vasa i • ag. d ·•

•.

•; MEN SÅ KAN MAN invända att alla musiker är med frivilligt. KansVAR INTE såna träbockar! Sitt inte hemma på torsdagskvällarn.a!

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• :

Torsdagen den 12 november ROMTEC Melody Alarm

ROMTEC Elegant

• • • • • •

• • • • • •

två tidszoner Melodi alarm kronograf ljus ultratunn 6 mm 1 års skriftlig garanti Endast

0165,.

tim ., min., sek. datum, månad veckodag ljus delvis förgylld 1 års skriftlig garanti Endast

D 115,· mk

mk

Sätt ett kryss i rutan för önskad produkt, och sänd In annonsen idag.

D Klockpenna.................... 85,D Reseur Melodialarm ...... 110,D Electronisk orgel. .......... 115,o Pusseltärningen ............ 25,D Magiska ORMEN 35 cm. 25,- .

D Magiska ORMEN 60 cm 35,Till priserna tillkommer postavgifter.

Sänd mig omgående ikryssade produkter mot postförskott Mitt namn: ................................... .

.................................................... ..

Adress: ........................................ .

Postadress: ................................. .

F/C PRODUCTS KBIK'( 68800

•

... ....... .. .... ..... . . ........... . . . .. . . . ... .... ... . .

UPPREPA

lÖP

Era

och annonseffekten förbättras .avsevärt

AN'NONSER

Rotel L 400 inkl. stereoskåp med glasdörrar

Rotel Top 12 Ny musikkassett med 12 topplåtar i originalinspelning Du kan köpa den hos oss för bara 20,-.

Rotel 500 Låter mer än den kostar

-----!!Ö

I

EJ •

u( o( o

()f)o

"' OOI'l

"18·1-'

I

••

o

Inga extra finesser, men allt som behövs för ett verkligt fint ljud.

Inkl. stereoskåp.

Nyhet Rotel Irriterande bra och liten Rotel Micro 80

.H

~~':"ij ;~ I

"Vi

trivs grömt bro"

Att två killar drar en barnklubb lär väl inte vara speciellt vanligt. I Ytterjeppo uf gör i alla fall Kaj Witblom och Tomas BrunelI det.

Varför är det mest bara tjejer som drar barnklubbar.

- Kanske de inte trös.

Säger Kaj. - Kanske de inte är intressade av ungar.

Säger Tomas.

- Vi trivs i alla fall grömt bra , sä· ger de båda, fast det kan ju vara li· te bångstyrigt ibland .

Andra som tycker att det är " grömt bra" är föräldrarna , som H.r sig en ledig kväll varje måndag när barnklu bben kommer samman till lek och gamman .

D Godis!

• Canna Kronqvist ser förundrat på de tillspökade klubbmedlemmarna.

Ballong kram , dragkamp, I~kar, bakgrunden ledaren Tomas BruneU och MII1iII Finnela. tävltngar , maskerader , godislag· . ning - fullt ätbara dajm och negerbollar - o<;h mycket annat står på programmet , det program som Kaj och Tomas med gemensamma krafter funderar ut .

- Imillanåt är det svårt att hitta på nånting, säger Tomas , vi börjar ha haft det mesta .

Kaj: - Man får lov att börja gräva i gamla böcker.

Och i anteckningar och erfaren· heter från SÖU :s barnledarkurs på Norrvalla för ett b ra tag sedan . en kurs som Tomas och Kaj gärna skulle vilja följa upp nångång .

- Vi har hållit på med barn· klubben närmare ett år , och tänker fortSätta åtminston e [iII januari .

Sedan får vi se om det blir nån fortSättning .

D Egen ide

E -.

0 000(1 " O

RMA 80. Integr. först. ' 2x30 W 8 ohm.

RMT 80. FM/MV·tuner med LED-visning.

RMD 80. Kassettdeck för alla band· kvaliter.

==_._1

6

•

Iden med barnklubben är killarnas egen. Klubben går i Ytterjeppo tlf:s regi .

- Det är rokot med aktiviteter här.

I paviljongen i Ytterjeppo är ett litet rum i källaren , serveringen och de sanitära utrymmena upp· värmda.

Hela 40 ungar har varit med i klubben nån gång - och det är väl mest varje barn i byn . det. Maxi· malt 30 har varit med på ett 'möte medan närvarandesnittet rör sig kring 15 . ~ Dc[ är olika på gångerna .

PETER GRANSTRÖM

J

• Med på maskeraden var fr. v. räknat FJisabeth Westerholm. (gis~ vefl. hon föreställde . .. ), CamiJla Levlin (marsmiinska), Manna Fmnel, (budflicka), Nina Broman (Kalle Anka), M,!Na Broman (En Fin Dam) ocJ. Maria Backlund (Jndillnflicka). Oih roligt hade de. ·

_ _ _ _- ....- ...._ _..........~~__:_~~I:!'P"~~

• Småningom klart dragkamp . Tomas 1<_. __ .'11 gör de sista fillslipl1i11garna medan Kai Wikblom och . barnen kollar att allt går rätt till.

'1'1"~

7 -

I

.-oSTEN

••

OPanno ••

SOV AR 8ILDAT! o O Svenska Österbottens V ngdomsförbund är bildat.

O o Förbundet, som väl kommer att förkortas SÖV, grundades vid det 5:e allmänna ungdomsmötet i Ventus, Karleby.

O O . På sätt och vis är SÖV inget nytt. Förbundet ska föra vidare det arbete som gjorts inom centralutskottet ÖSV. Men arbetet får nu fastare former.

O O Förbundets första ordförande blev läraren Herman Ingo.

Herman Ingovald till ord förande

Tusen personer samlade till lyftande och värdefull ungdomsfest • Herman Ingo

(

Det 5:e allmänna ungdomsmötet hölls i samband med den första svenska sångfesten i Österbotten. Samarrangemanget ställde till en del organisatoriska problem.

Det ledde till att ungdomsfesten och diskussionsmötet fick hållas parallellt på lördagskvällen , något som orsakade viss irritation bland delegaterna .

Sångfesten skulle hållas på söndagen, men den kom ändå att störa ungdomsrnötet eftersom sångövningar pågick i lokalen under lördagen. Det resulterade i att diskussionsmötet fick skjutas upp från klockan 13 till kvällen. Ungdomsfest och ungdomsmöte hölls allrså samtidigt, och man kunde inte delta i båda.

D Klockars ordförande Hela 27 av de 36 svenska ungdomsföreningarna i Österbotten hade sänt delegater till mötet. Sedan man sjungit Wasa marsch, skred man till förhandlingar under Johannes K10ckars ordförandeskap.

Frågan om bildandet av ett ungdomsförbund var väl förberedd. Klockars hade propagerat för saken bland annat genom artiklar i Ungdomen under våren.

Cenualutskotters styrelse hade gjort upp förslag till stadgar, som presenterades för mötet .

Mötesse~eterare Herman Ingo redogjorde för ÖSU:s arbete sedan tillkomsten 1902. Han menade att arbetet visserligen hade kunnat skötas enligt de riktlinjer årsmötena dragit upp, men behovet aven fastare organisation var ändå stort.

- ÖSU har varit ett nödhjälpsmedel, sa Ingo. Nu behöver vi något att ersätta centralutskottet med.

o SJÄLVA den . festliga delen av ung- Det avslöjades senare att bakom märket domsmötet i Ventus började klockan fem "Flavia" dolde sig en 4O-årig allmogepå lördagen och forsiggick ute i det fria, kvinna från Gamlakarleby landsforsammedan diskussionsmötet ägde rum inne i ling, Sehna Abrahamsdotter. lokalen. Nästan tusen personer hade sam- O SELMAS TEXT blev en hyllning till lats till ungdomsfesten, som blev både ungdomen i klart fosterländsk vinkling, lyftande och värdefull.

Overste A.R.S. Stenius framförde Festen inleddes med uvertyr a~ Gamla- några solosånger till rnandolinackompankarleby musikkapell, som också senare jemang. Bland det övriga rikhaltiga prounder kvällen stod för musiken. Läraren grammet kan nämnas föredrag av magisM. L. Björkqvist hälsningstalade, och te- ter Johannes "lGockars, sång av Gamlakarlegrafchefen i Gamlakarleby, assessor R. leby ungdomsförenings sångkör, deklaRosendahl framförde festprologen, som mation av fröken AnderssOn, gymnastik, lekar med mera. hade författats av signaturen "Flavia" .

Utveckling i sam.verkan o DET TOG INTE många år innan man bland ungdomsledarna i Osterbotten började fundera på en organiserad samverkan mellan föreningarna. Malax uf hade bildats 1888, Kronoby följde 1890. Och sommarert 1895 var man redan uppe i ett tiotal föreningar.

Man började inse att ert samverkan skulle göra det lättare att utforma verksamheten. Man skulle dra nytta av varandras erfarenheter, och man skulle i bästa fall få handräckning med f6redrg och liknande.

O NÅGRA STEG i utveckli!tgert fram till dagsläget 1906:

01895 Ett stort kamrat- och diskussionsmöte hölls i Kronoby med 400 deltagare från olika föreningar. Några initiativ till fastare samarbete togs dock inte.

01896 Vid ett ungdomsmötc i Övecmark be-

__

~

Torsdagen den 12 november,

slöt man att börja ge ut en gemensam tidning. Under Theodor· af Reeths och Johannes K1oc~ ledning kom så tidningen Ungdomen till.

Tidningert har som känt länge kämpat med svåra ekonomiska problem. .

01897-98 Johannes K10ckars skrev om behovet av samverkan i Ungdomen. .

01902 Österbottens svens~ ungdomsföreningars certtralutskott, OSU, bildades vid det första allmänna ungdomsmötet i Gamla Vasa. Johannes Klockats och Herman lngo bildade interimstyrelse.

01903-05 Andra, tredje och fjärde allmänna ungdomsmötena hölls i resPektive Kronoby, Kaskö och Malax. Samarbetet befästes ytterligare.

Det framfördes också den synpunkten, an en naturlig följd av ett österbottniskt ungdomsförbund vore bildandet aven riksomfattande förbund för de svenska ungdomsföreningarna . Inte minst motiverat är det mot bakgrund av aH lantdagen beviljat statsstöd för ung.dol?sarbetet, och man behöver en organIsation att lokalisera stödet till.

D Riksomfattande .

Diskussionsmötet var helt och hållet inne på samma tankegångar som centraIutskottets styrelse, och någon större diskussion blev det egentligen inte. Man valde ett redaktionsutskon som ska finslipa stadgeförslaget. Detta ska sedan publiceras i Ungdomen, och föreningarna ska ha tillfälle att komma med synpunkter innan man anhåller om vederbörlig stadsfästelse hos guvernören.

D Stadsfästelse I redaktionsutskonet invaldes Johannes Klockars, Herman Ingo och August Rosendahl.

I förbundets interimstyrelse invaldes Herman Ingo (ordförande), August Rosendahl (viceordförande) och Johannes Storbjörk (sekreterare) . Johannes Klockars hade avSagt sig ordförandeskapet.

För förslag från centralutskonet valdes ytterligare en delegatiori för eventuella förhandlingar om ett kommande riksförbund för de svenska ungdomsföreningarna. Johannes Klockars och K V Äkerblom utsågs, med Herman Ingo som suppleant.

Mötesordföranden Klockars avtackade så mötesdeltagarna och förklarade det 5:e allmänna ungdoms mötet avslutat.

FOTNOT: Statsanslaget som nämns i texten är en del aven större anslag för folkhögskolor, nykterhetsundervisning och ungdo~föreningar. Folkhögskolor har beviljat totalt 300.000 mark · för åren 1906-07. HuvudstyreIsen för Nykterhetens Vänner får 40.000 mark. Ungdomsföreningarna får 30.000 mark . Av den sistnämnda summan går 25.000 mark till de finska föreningarna, medan de svenska delar på 5.000 mark.

~

..

~!!!5~== OP telna:, ~ PO~N

aru10

den 12 november 1906'- - -Torsdagen ----=:;.-------------1

8

~____~

...Johannes Klockars:

, 'Nu bör vi bilda ett riksomfattande svenskt ungdomsförbund' , .

....:.... Nu lir det tid att bilda ett svenskt ungdomsförbund rom omfattar alla de svenska områdena i landet.

Det sa Johannes Klockars när han talade'vid Kronoby uf & nf:s månadsmöte.

O - VI GAR en ny och ljusare tid till mötes, sa Klockars och syftade på det faktum at den gamla lantdagsordningen nu är lagd i graven och en riy antagen.

- Vi får ökade rättigheter , men det innebär att vi

också ska se till att vi har ett ökat ansvar. Vi svenskar måste även i fortsättningen försöka få fram dugliga män till lantdagen.

O KLOCKARS menade att " kunskap är makt", och dugligt folk kommer alltid att utöva inflytande. I det sammanhanget betOnade han som så mången gång tidigare vikten av att man också på uf-håll samarbetar, också mellan de olika landsändarna.

- Det är hög tid för oss att sammansluta oss tiU ett riksomfattande svenskt ungdomsförbund. Det skulle

,, HUSÄGARE! ,

Kronoby frisinnade:

• •

Har du insektproblem?

Vänd dig med förtroende tHI oss.

Vi rekommenderar insektpulvret

"Vi säger

PIROLIN

NEJ·

patenterade sprutpåsar PIROLIN - snabbverkande, effektivt, helt ofarligt PIROLIN - utrotar insekter av alla slag såsom väggiOss, . mal och torrakaner PIROLIN - säljes i alla välsorterade apotek, droghand (ar PIROLIN -

och andra affärer

I parti från

AB NYA DROGHANDELN HelSingfors

REA REA REA REA REA REA REA TJEJER!

Monterade sommarhattar slutförsäljes billigt hos AIII Lindroos, Vasa

REA REA REA REA REA REA REA

REA

REA Förra årets BLUSAR samt alla

* KLÄDDA SOMMARHATTAR *

REA

realiseras med hög rabatt Anna Johanssons Hattmagasin Vasa tel. 401

till kalasstrejken!

D KRONOBY frisinnade rorening går inte med i den bojkott . mot briinnvinskalas som initierats av Kronoby uf & nfl Det står klart efter de frisinnades senaste möte. Att säga nej till kalas där rusdrycker förekommer, strider mot rore.ningens stadgar. Man ansåg sig inte av det skälet kunna omfatta ungdoms- och nykterhetsroteningens hemställan om an delta i 'b ojkotten.

D DET ANDRA stora diskussionsämnet vid de frisinnades möte var frågan om var man ska sitta i kyrkan. Mött;t uttalade som sin åsikt att man ska ha rän att sitta var som helst, gärna man och hustru tillsammans. Beslöts ändå att frågan översändes till ungdoms- och husbondeföreningen ror vidare diskussion.

Mötet i övri~t upptO$S av program med sang, musik, en dialog och ett ·föredrag. Det sistnämnda hölls av folkskollärare Törnkvist och handlade om fJlosofi. Sammankomsten avslutades med dans.

D DE FRISINNADES nästa möte har yttrandefriheten och punktligheten som diskussionsämnen.

Prima

MOTORBENZIN

REA

i Nya Droghandeln Hultins gård vid Salutorget, Wasa, telefon 476.

omfatta alla svensktalande.i landet: österbottningar, nylänningar, västfinnar och ålänningar.

O VID MANADSMÖTET medverkade Klockars också med ett föredrag om skalden Mikael Choraeus, med anledning av att det förflutit 100 år sedan Choraeus' död .

Kronoby uf & nfs handskrivna tidning "Morgonrodnad" uppläs.tes, och det övriga programmet bestod av sång , musik och ringlekar. .

Medlemmen Anders StOrbjörk deklamerade Runebergs " Hvad jag är säll" .

Norrnäs

Myran samlar skarorna D DET SER UT SOM om den nya föreningen i Norrnäs, Uf & nf Myran, nu skulle börja samla skarorna igen efter uf-splittringen i fjol.

Som bekant upphörde ju Norrnäs uf med all verksamhet, då m jlfl inte kom överens inom föreningen. Den 29 oktober 1905 bildades i stället Uf & nf Myran . Det stora målet just nu är att bygga ett eget ungdomshus.

~ppfJärd

900 mark räcker inte långt D UNGDOMSHEMMET i Lappfjärd, som invigdes i november i fjol , har inneburit ett stOft steg framåt för Lappfjärds uf. Ekonomin inger dock en del bekymmer. Huset blev dyrt, och de 900 mark som fanns i kassan räcker inte längt.

Pörtom

Föreningsbandet ·fortsätter _ D PÖRTOM uf:s handskrivna tidning "Föreningsbandet" fortsätter att utkomma regelbundet, rapporteras det. Vår sagesman meddelar också att lokalfrågan fortsättningsvis är aktuell. Tanken på ett ~get hus togs upp 1904 vid ett medlemsmöte, och man räknar med att l en snar framtid ha projektet i hamn.

lutas

Kärlek till hembygden D EN FOLKFEST hölls senaste söndag på Klockars hemman tnvld Jutas . Nykarleby uf hade arrangerat festen som blev synnerligen lyc- ' kad och välbesökt.

Flera hundra personer hade mött upp, inte bara ~rån Nykarleby utan också från Pedersöre, Jeppo. Munsala och Oravats .

Ur det digra programmet kan nämnas lärare Nystrands tal över temat "kärleken till hembyden" .

- Hembygdskänslan , sa Nystrand, har dels en andlig sida. dels en materiell . När det gäller det materiella, kan vi inte nog ofta betona vikten av den kunskap som lärs ut i jordbruksskolorna.

Jordbruksutbildningen är något man borde inse .nödvändigheten av . Det är viktigt med, som Nystrand sa, "dessa särskilt för bönder avsedda läroanstalter' , .

Södra Vallgrund uf höll årsmöte!

Södra Vallgrund uf har haft medlemsmöte hos bonden U. I Berg.

Mötet var lyckat och bjöd på ett rikhaltigt program. Man spelade teater, läste dikter och lyssnade til1 bygdemålsberättelser .

.

Torsdagen den 12 november

9

o -

Sundom tar krafttag

....

Inom Sundom uf vill man nu ta i med kraftta~ för att föra lokalfrågan framat. Vid det senaste medlemsmötet beslöts att anordna ett lotteri för att stärka byggnadskassan. Lotteriet ska hållas på MittS hemman i Y me Sundom.

Vid medlemsmötet höll ordförande Bexar ett roredrag om J. V. Snellman. Programmet i övrigt upptogs aven grammofonkonsen, där de flesta melodierna till publikens förundran och ronjusning sjöngs på engelska.

Munsala ombildar Munsala västra'uf beslöt vid sitt senaste möte på Hirvlax skola att ombilda roreningen till en kombinerad ungdoms- och nykterhetsforening .

- Beslutet hedrar den livskrafti~a föreningen, menar man I nykterhetskretsar i Mun-, sala. Måtte exemplet mana till efterföljd hos de två andra ungdomsföreningarna i socknen.

FSN hade framgång Finlands Svenska Nykterhetsförbund kan blicka tillbaka på sitt första verksamhetsår och , konstatera att man haft framgång i arbetet. Man har i detta nu 87 lokalföreningar . som medlemmar i förbundet.

Av dem är 32 nybildade. Totalt räknar man 6.600 personmedlemmar. Största delen av dem, 4.500, är österbottningar.

Finlands Svenska Nykterhetsförbund grundades den 5 juni i fjol.

Vasa får förening?

(

Det kan tänkas att Vasa stad får en ungdomsrorening i närmaste framtid. Det är Wasa Absoluta Nykterhetsförening som . planerar att grunda en barnoch ungdomsrorening.

Frågan diskuterades vid medlemsmötet senaste söndag.

Fröken Krook föredrog frågan, och efter diskussion enades mötet Om nödvändi~heten av att en ungdomsrorerung bildas. En kommitte tillsattes för att utarbeta närmare planer.

SWINGING KARPERÖ Helfestlig SOIREE hos bonden Aug. Snickars på söndag kl. 15.

Program: Musik, tal, musik, dans. ~rr: Karperö Hornkapell

KV Akerblom:

"Vad är det för fel på ungt/omen?"

- Det är nånting som brister hos våra ungdomar.

- Vad är det som får dem att utan betänkligheter störta i väg till en osäker framtid i Amerika och glömma allt vad utbildning och högre värden betyder?

- Vad har hänt med bildningstörsten?

Det här frågar sig läraren K. V. Åkerblom i Kvevlax, som tycker att ungdomsproblemen håller på att bli allt svårare att tackla.

- Ta nu till exempel det svaga intresset för folkhögskolorna och ~orsholms jordbruksskola, säger - Akerblom . Jag har försökt uppmana ungdomarna att söka sig dit, men det ser dåligt ut. Det verkar som ungdomarna skulle trO att man vinner framgång i livet enbart ge,nom att emigrera till Amerika .

- Man tycker ju att jordbruksskolans vinterkurs skulle intressera , I varje by finns det säkert mellan 20 och 60 pojkar och flickor i 18årsåldern. Inte borde ju vår enda svenska jordbruksskola då behöva sväva mellan liv och död, Nu tycks det vara omöjligt att få ens 12 elever till skolan j år!

"De har ju råd att fara till Amerika" - Akerblom menar att det inte stämmer som folk säger, att ungdomarna inte har "råd och tid" att gå i jordbruks- eller folkhögskola.

- De har ju råd och tid att fara till Amerika! Och bara resan dit över kostar mer än en vinter i jordbruksskolan! .

Lärare Akerblom säger sig ha förlorat tron på att det skulle finnas någon verklig kunskaps- och bildningstörst hos dagens ungdomar. Är man vetgirig så har man en obetvinglig läslust, men den saken är det nog illa ställt med i våra dagar.

- Ingenjören John Wickström försäkrade nyligen på Jakobstads nykterhetsmöte, att en person som genast vid ankomsten till Amerika ledes in i kroglivet, inom tre månader ska vara en fallen stackare!

"Vet du vad du ger dig in på?"

Nu menar K, V, Akerblom i och för sig inte att det alltid skulle vara förkastligt att fara till Amerika.

Men man ska veta vad man ger sig in på, - Ska det löna sig att sända sönerna till Amerika, så måste vi först ha uppfostrat dem till nyktra människor. Men då behöver ungdomarna besöka till exempel en folkhögskola, Där utrustas dc bland mycket annat även med det· ta ljus för livet.

Hett nöjestips! ! !

Stor FOLKFEST i Mäkipää, Vörå på söndag Tal, föredrag, teater ("Nerkingarna"), lekar, daQs velocipedtåvling, kulstötning, löpning, . målskjutning~ KOSKEBY UF föreningen som samlar schack/!

in festen man talar om! ! ! '~ Kolla

JEP'PO

• KV Äkerblom Tyvärr utgörs den stora mängden ungdomar av sådana som helst fördriver helgdagsnätterna längs gator och gränder under dragspelets ledning, De infinner sig på ungdomsföreningsmötena och står i vrårna och väntar tills dansen börjar. Och blir 'det fråga om samhällsspörsmål eller deras egna bildningsbehov, så tiger de.

De saknar både insikter och tankar, , .

"Sorgligt hur det gått för endel" Akerblom vill gärna passa på att varna för vad som kan hända en ung människa i Amerika .

- Jag menar nog att varje far och mor borde överlägga om deras son hemifrån har fått den andliga utrusrningen för en så vidlyftig resa, Och i det sammanhanget tänker jag då främst på nykterheten.

- Vi har så många sorgliga exempel på hur det gått för ynglingar, som inte förut lärt sig uppfatta nykterheten , Det har talats om emigramynglingar som formii· gen bär sina penganill saloonerna .

Och själva börjar de, som det har beskrivits, •. söla sig längs kroggolven " . •

.

Plejset dit ungdomen far of course!

STOR FOLKFEST

och LOTTERI på söndag kl. 13 vid folkskolan Tal, teater, hornmusik, deklamation, tävlingar, dans.

Entre 50 penni, barn 25 penni.

Jeppo Ungdoms- och nykterhetsförening

Innestäl,let i Wasa SANDVIKS VILLA Alla dagar kl. 20 Sång- och musikaftnar Entre 1 mk.

Närmare j vårt programblad.

OBS! Kupletter ur Stockholmsrevyn "Kalle Munter"

.

inom kort öppnas en stor och elegant kort sagt helschysst

BIOGRAF TEAT'ER i Was a Banks hus Endast det bästa är gott nog!

Tack vare direktimport från Europas och Amerikas bästa bildfabrikanter kan vi erbjuda toppenprogram.

OBS! Skilt läs- och väntrum i fräsig stil med spottkopp och tvättlavoire!

Alla verkligt goda bilder visas på .

BIOGRAF TEATERN Wasa Ban'ks hus

U~_ _ _~T_o_r. .:. s_d~a~g:. .e ....

Motstånd 'från kommungubbar Vår korrespondent i Ventus hörde följande historia berättas vid ungdomsrnötet: . Det var 1?å den tiden som Gan:tlakarleby uf sakn~de eg~n 10: kal. Mao gIck in med en anhållan om att få hålla sma moten I kommunalstugan, men dett~ möt~e .mots~ånd .!rån kommungubbarnas sida. Det blev en ~.nteosI~Juntnmg fore k<;>mmunalstämmans möte. I spetsen for uf-ganget stod entusIasten och , inpiskaren Herman Kalfholm. nå frågan togs upp på möt!::t sa kommungubb,arna s~ här: - Nä, nå 00 hadd VI ju tänkt ha de här fö oss sJöiv, VI gambel.

- Va satans vi? ! sa Kalfholm. Vi ä vi, vi!

Gamlakarleby uf fick hålla sina möten i kommunalstugan ,

Föreningssamverkan i ungdoms ringar Tanken på en föreniogssamverkan i ungdomsringar hiller på att slå rot.

I fjol, den 3 september 1905, grundades ~om känt den ~örsta ungdomsringen I norra Österbot~en. Nu haller e~.t orgaOlsera~ samarbete på att växa fram också I Vasa-trakten. ForeOlngarna I Kvevlax går i spetsen för strävandena..... .

Det första gemensamma ungdom~motet ho Ils den 27 maj på en skogsäng vid Lappsundet. FöreOlngar,?a från Kvevlax, Vassor, Västerhankmo och Petsmo hade m<;>tt upp. Programmet bestod av tal, sång, föredrag, deklamatIon, rlflglekar, grammofonmusik och dans.

Vid mötet enades föreningarnas representanter om att man också i framtiden skulle hålla gemensamma ungdoms- och nykterhetsrnöten i olika byar.

Varför inte satsa pa turnips? o

o

HÖR HIT alla unga och ex-

perUnen~gajordb~~

Varför inte satsa pa turrups-

-,

n~o_ve..;.m~;:....b..,.e~r~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~I:;;:;;10~1

__ n___ d..:.e. ,._n..__ ,. 1_2__..... __

Reptil Drottningen Miss Mary lindar 'levande tvåtneterskorvar . runt halsen sin.

- Det är lika roligt varje kväll att se publikens reaktio~er. Här kan nog inte ha varit så många ormtjuserskor före mtg!. .

Så säger Miss Mary, Reptil-Drottning. och huvudat!rakt~on ~ det stora Kolosseum som just nu gästspelar på ~umlins gard l Vasa.

Miss Mary pratar forvånansvärt god svenska for att kallas Miss och komma från St. Petersburg. Men hon vill inte gärna diskutera sin bakgrund. Säger bara nånting allmänt om en "lång och rätt uppmärksammad internationell karriär".

- Låt oss tala om min konst i stället, menar Mary' och lindar en av sina levande tvåmeterskorvar runt halsen .

o

T;usas av ormar!

Ja, var är konsten i Reptil-Drottningens yrke~ .

- För publiken handlar det bara om magpur och lite småskräck. För dem är det farliga i att handskas med ormar som lockar. För mig själv är det annorlunda.

-Jag tjusas av deras former, av rörelserna, av <Jet harmoniska i deras väsen.

Du är stjärnan i detta Kolosseum. Hur känns det?

- Det känns inte alls, för det är inte jag som är stjärnan. Det är mina fyra vänner från ormhuset i Petersburg. .

- Jag är bara en hjälpreda, säger MISS Mary och ormar sig så man förstår att hon bara är en del av det hela.

o

Anspråkslös stjärna

- Hon är anspråkslös, vår Marie, säger den franske impressarion som tittar in som hastigast i omklädningstältet. Självklart är hon stjärnan, men du ska inte glömma Miss Magneta bell er.

Miss Magneta är en fritt i luften svävande dam, som har fått många vasabor att gnugga ögonen av forvåning de senaste dagarna.

Tillsammans med den franska Methamorfor-Tea-

Ny ungdomsförening i Norrby!

tern bildar Mary och Magneta den huvudsaldiga Kolesseum-showen.

Annat som vasaborna kan njuta av for en entreavgift på SO penni, är ytterligare en mängd reptiler samt en stor kollektion apor. De sista fOrevisningarna äger rum på måndag.

Utbildning i hönseri?

odling.?

Det tycker man i 1edai1~e jordbrukskretsar i Svenska Osterbotten. TurnipsodlinJI:a!r på kommande, och der.

-na intryc.ker är att Ultresset $JIlåningom håller på att vakna också i våra trakter.

En ny ungdoms/ö't/ning. har sett dagens ljus , no"a Osterbotten. Det iir No"by uf i Nedervetil, som bildades redan i vintras, den 25 februari, och nu böriar komma i g4ng med verksamheten.

o ETT

Norrby uf är filial under Wasa uf.

EXEMPEL är Replot där man nu har gjott fOrsök med instruktionsverksami!~t.

- Jordbruksinstruktör Oting har haft kurser både i kyrkbyn och Södra Vallgrund, berättar man inom lanunannagillet.

- Vi har också delat ut turnipsfrö i alla gårdar i byarna!

o

DET SER alltså positivt ut.

Men ett bekymmer kommer man inte ifrån.

- Tyvärr är det på mer än ett ställe som turnipslandet har blivit den största glädjekällan for byns okynniga ungdomar ...

Föreningens första möte har ~~I­ lits på Norrby folkskola . Man bJod på ett rikhaltigt och omväxlande program.

- Det här bådar gott för framtiden, var en allmän kommentar bland festbesökarna .

Föreningen räknar 30 medlemmar, och de flesta av dem är rätt unga. De äldre i byn har väl sett med viss oro på detta" nymodiga" och menat att det kanske är förkastligt. . vi ska inteynglingarna, döma demi för- detMen , säger en av föreningsledningen. De har sm tids värderingar och vi har vår.

\; o VIll. DU UTBILDA dig till hönsskötare?

I så fall ska du vända dig 'till Österbottens Svenska Lantbrukssällskap, som nyligen har lediganslagit fyra stipendier för ändam:ilet, - Det är på initiativ från Alavo hönseri, berättr man inom lantbrussällskapet. Stipendierna är på 25 mark och ska användas för Utbildning vid nämnda hönseri.

Ett önskem:il är att de sökande

Allmän läroplikt?

o DET RYKTAS fr:in Helsingfors att n:igon skulle ha före~lagit införande av allmän läropltkt. Frågan lär diskuteras i senatskretsar.

Det gläder säkert många men upprör också en del.

- Int ska schenn plektas na! säger Severin (5) i Pjelax som vi bett kommentera {rågan.

Emigrationen

fortsätt~r!

o EMIGRATIONEN fonsätter att vara ett problem. Den senaste rapporten om emigrationen över Hangö talar om en totalsiffra på 2.679 personer . Av dem va-r 1.887 från Finland, resten från Ryssland.

1.349 var män, 450 kvinnor och 88 barn, VELOCIPEDER TILL OLIKA PRISLÄGEN HOS LENNART AKERBERG

.!åt~m~i~n~st~o~n:e_f<~o~rs~tå~r~n~åg~o~n~fi~m~s!ka:._.::=====;=====::; Texter från 1906: BERTEL NYGÅRD

I

11

1________________________________~T~o~rs~d=a~ge~n~.~d~en~1~2_n_o~ve_m~b_er____________~-------~---- ~~~~·~'~~·~~~~~~~ · ·~

D På lördag

Anita Wikmans novellsamling , 'Du skall icke hava lust":

"De eviga männen från början ttll slut" Anita Wik111llns nyssutkomna samling av noveller ' 'Du skall icke hava lust' , står sannerligen för titeln.

Boken är späckad med kvinnonamn i olika tider och sam111llnhang. Olika kvinnor som lever och verkar i tidsskeenden fram till vår tid i NykarlebY-Jakobstadstrakten.

D DET HANDLAR om Sylvi som arbetar på dårhuset, Marita som är expedit, Ulla som får en kollaps, fastän hon bara är hemmafru med .6:m barn. Och ' många andra.

Alla har ett gemensamt problem, en börda som-löper som en röd tråd genom alla novellerna: Männen, och att vara Kvinna.

Anita skildrar kvinnorna på ett pinsamt nära sätt. Ibland får jag en bild av dem som solkiga vardagsförkläden. l en smärtsam födelse till jämlikhet och personlighetsutveckling. I ständig kamp mot den traditionsbundna synen på kvinnan i nån liten by iLarsmo.

Skvallret, de nya gardinerna, 4O-årspresenten, sexlivet ...

I männen.

De eviga männen , från början till SIUL

D TYVÄRR verkar boken tråkig i början och någon lust att fortsätta läsa har man inte.

Tiden är 30-40-talet - och den är dåligt beskriven, utan inlevelse.

Ibland slänger hon ut kraftiga, hårda ord (jag citerar: "och ibland griper magra, kloliknande händer tag i gallren, och då kan man se ett grått hårburr, ett förvridet dreglande ansikte eller stirrande ögon som bottenlöst ser på en").

Orden orkar inte stå själva och det hela blir pinsamt meningslöst. Ibland tröttnar man också på alla namn som aldrig tycks ta slut.

D FORTSÄITNINGEN, eller andra hälften av boken är desto bättre - he tycks ha låsa. Äntligen blir läsaren fångad, lever sig in och känner så väl igen de situationer kvinnor annars .hc;lt plötsligt befinner sig i . .Uppvaknandet och "vad har jag gjort med mitt liv".

D MEN NEJ, någon lust till förändring ska dessa kvinnor nog inte ha. De ska länge stanna kvar där traditionen satt dem.

Trots allt lyser kärleken och glädjen igenom och när jag läser slutklämmen Selma Katarins döttrar kommer jag på mig själv med att vara stolt över mitt köns föregångare. Slitsamma, strävsamma, nära kvinnor så långt sidorna når och boken låter oss vara med.

INGER ÖSTMAN

kommer nästsista delen av '1 väntan på bättre tider'.

Om favoritmelodierna under 6O-talet berättar Tom Pöysti, och för sånginslagen står Pirkko Mannola, Kai Lind, Marion Rung, Cumulus, Greger, Georg Dolivo, Pepe Willberg, Martti Metsäketo och Antti Hyvärinen.

Seriens manuskript är skrivet av Cay Idström och regin är Leena Vihtonens.

• TV 1 kl. 11.00 ptllördllg

D Anders har fått ett jobb i Christers pappas radioafflir. Han berättat ingenting för sina föräldrar, för han tror inte att de skulle gilla att han håller till i affären om lördagarna. Men hur länge kan Anders hålla saken hemlig?

Anders spelas av Erik Weid~ Del 3 i serien Pank har rubriken 'Då måste jag tjäna egna' och sänds i • TVI, kl. 17.15 /ltllördllg

D Svenska Idrottsredaktionens nya programserie om motion och hälsa i arbetslivet söker sitt stoff denna gång från Ovakos tunga meta.l1 i Dalsbruk.

Caj Stålström har granskat arbetsförhållandena där och pratat med arbetarskyddsfullmäktig Viljo Salonen, arbetarskyddstekniker Olavi Saarinen och med företagsläkaren Ove Näsman.

- Vår avsikt är att försöka göra "Jobba med jumpa" till ett slags kontaktprogram, och därför är vi tacksamma för alla råd , vinkar och kommentarer från lyssnarhåll, säger Caj Stålström.

Bli segelmakare!

Att gå på sysselsättningskurs är inte bara att lära sig svetsa. Det kan faktiskt också vara en hel del annat. Ett radioprogram på svensk,a den 13 nov. berättar och besvarar lyssnarfrågor om den här utbildningsformen. Fortsättning föl;er tisdagen den 17.11.

D FÖR ATT INTE konkurrera med den ordinarie yrkesutbildningen så riktas yrkeskurserna i första hand till de yngsta bland dem som behöver skolning. Ändå kan en bestämd kurs vara ett bra alternativ också för folk som inte har fyllt 20 år.

Jag.skrev ti<!i~re i år om utrotningshotade hantverkaryrken. Ett bra exempel är segelsömmarna, som hunnit försvinna från Österbotten.

En kurs i branschen har redan hållits i Liljendahl. i östra Nyland. Sett ur sysselsättningssynpunkt var resultatet gott och nu ordnas den andra kursen i ordningen på samma ställe med start den första december.

Av deltagarna krävs genomgången grundskola eller motsvarande kunskaper, men i gengäld är kursen mycket grundlig och räcker ett helt år.

D EN SEGELSÖMMARE till-

verkar allt från segel till kapell och sysslar ofta med service och reparationer. Man syr både för hand och på maskin, jobbar med bl.a. läggning, tillskärning, fästning, ritning och pressning av segel.

Kursprogrammet innehåller s~väl tepri (aerodyna~~ materiailära, segelkunskap, formgivning, mät- och klassregler), som praktiskt arbete och segling. Utbildning, mat och logi är kostnadsfria och dessutom kan man få utbildningsstöd och Jeseersättningar.

D EFTER KURSEN kan man antingen börja job!?a självständigt härhemma iOsterbotten, eller också erbjuda sina tjänster åt något lämpligt företag det finns faktiskt firmor som väl kunde tänka sig att utveckla sitt sortiment och sin verksamhet.

Att bli kvar på kursorten och jobba på segelmakeri är också ett alternativ.

• Rlldion, kl. 11.15 på torsdllg

FSU: s och landskapsförbundens satsningar på förbättrad verksamhet bäst följas upp? Vad vill de teaterintresserade ?

Också det kommer att ventileras vid den "framtidsdiskussion" som ordnas vid FSU:s höstmöte, ett "måste" för dem som vill vidga vyerna inom uf-rörelsen.

Fältets åsikt D RYMDSTATIONENS återfärd genom rymden, ned mot jorden, är den möjlig? Besättningen har utfört de föreskrivna manövrarna och experimenten. Näring och direktiv har visserligen tillförts i samband med intrikata dockningsoperauoner ute i världsalltet (eller - intet).

MeJ? rymden är ingen plats för människor - i längden. Därför kunde det vara,skäl ,a tt lägga kurs mot jorden, det naturliga elementet.

D UF-RÖRELSEN, som . den brukar kallas, kunde fråga sig vart den vill styra kosan. Vore det skäl att kalla hem "rymdstationen"; att låta fältet bestämma i fortsättningen? Det vore möjligt genom direkt'medlemskap för. de lokala ungdomsföreningarna, också i c;entralorganisationen .För ju flera trappstegen blir, desto besvärlrgare blir det .att hålla -kontakLOch kontakt behövs mellan alla nivåer, utan omva gar. En samlingsrörelse skall samlarrilita än ' skilja. Ibland kan

Från "'rymdstationen' man LO.m. hitta ett guldkorn hos någon annan. .,vad sägs om den ~.agen när SOU drar fullt hus till Osterbottnisk Mton och NSU -Rock kör igång inför hängivna ungdomsmassor?

D OCKSÅ ANNARS riktas blickarna den närmaste tiden mot viktiga frågor i uf-rörelsen.

FSU:s avsikt är att göra uflokalen till tema för nästa års verksamhet. . Föreningshuset är en unik tillgång för uf-rörelsen, den lokala verksamheten. Med lokalerna sammanhänger många skiftande frågor - att bygga, underhålla, renovera / restaurera, fylla med verksamheL . . .

Amatörteatern är vlktLg verksamhet i uf-rörelsen. Hur skall

D VAD KAN uf-rörelsen gö~ för den svenska ungdomen, särskilt i de språkligt utsatta "svenska glesbygderna"? Naturligtvis ordna fritidsverksamhet, som tidigare. Samtidigt fmns det skäl att fundera också på nya former, nytt innehåll.

I ett bredare perspektiv: Hur fylla ut luckorna i det svenska kulturutbudet för ungdom? Musiken (i olika former), ungdomstidning, nya stadsföreningar, är alla frågor som tål att diskuteras.

Kan uf-rörelsen bli mera aven föregångare 'på dethär området?

Förbundets jubileum och höstmöte 12-21. 11 kan bli både trevliga och nyttiga för alla ufakti va, från när och fjärran (anmälningar till landskapsförbundens kanslier). För FSU igen är det viktigt att känna fältets åsikt. När stoftet sedan lagt sig gäller det för kansliet och den nya. förbundsledningen att hugga I.

NIKK • För Dig, som tar hifi

o

allvar.

En annons om hifi-anläggningar är i allmänhet full av tekniska termer och produktfakta. Sanningen är i alla fall den, att grundtekniken för alla tillverka.res h~fi.-anläg~­ ningar ligger på samma nivå. Skillnaden ligger I Iludkvall-/ teten.

Nikko är av den åsikten att man hittar den bäst återgivande anläggningen bara genom att noggrant lyssna. Om du litar mera på ditt öra än det tryckta or~et, kom och provlyssna högklassiga Nikko.

--

esse elektriska

68820 Esse tel. 967-62105 ÖppeL Vard. 8-17 lörd. 9-1,3

Torsdagen den

l? november

••

35•• PERSONER BEHOVS FOR ATT PRODUCERA EN HALVTIMME SPORT! Först går man naturligtvis fel.

Jag stiger in i den väldiga entrehallen i Sveriges Radios skyskrapa in vid Gärdet i Stockholm. Går ett par hundra meter genom en ödslig hall fram till vaktmästarn .

- Var sitter Bengt Magnusson på TV-sporten?

- Dit bort i dendär byggnaden tvärs över gatan, säger vakten och viftar lite diffust med vänstern.

Jaha.

Klockan är aningen över :ltca, när jag träffar nästa vaktmästare. Upprepar min frågeställning.

Vaktisen lyfter p:l telefonluren : - Du Bengt, det är en kille här som fdgar efter dig , säger han efter att först ha kollat mitt' namn i en liten bok .

Kommer du efter honom .

Det är inte bara att knalla hur som helst i radiohuset. Säkerhetskraveri, naturligtvis .

Och så skulle vem som helst yra bon sig i alla de miljontals metrarna g:lng det finns i kåkarna.

Vi kommer in i TV-sponens tillhåll.

D Mellansäsong Man hade väntat sig en kbril br:ldska, stressande redaktörer, knattrande teleprintrar och allmän villervalla .

Där sitter bara scriptan Marie von Platen, bildproducenten Gunn-Britt Ogejer och ett par knotts (tv:l killar som kommer in p:l kvällarna, sköter textning - namn och sånt - plockar ut ponrättdias och dylikt) . Sitter och lössnackar som p:l vilken kaffepaus som helst.

- Arets lugnaste sportkväll , konstaterar Bengt lakoniskt.

Inget händer i kväll .

Det är nämligen typisk mellansäsong. Fotbollsallsvenskan var färdigspelad, ishockeyn hade inte kommit ig:lng, lika lite som de övriga innebolIsporterna.

D Festlig början

P:l en monitor i ett hörn snurrar etc tejp med Ricky Bruch .

Början var festlig med Rickys . rätt accentuerade bröst muskler som spejar i takt med en pompopompopomande musik . I närbild .

Alla skrattar .

- Han är för festlig, säger Bengt.

Reportaget hade JUSt kommit upp fr:ln Malmö . Och redaktör Bengt Magnusson sitter och grunnar p:l om han ska ta med det eller inte .

D Evigt räknande Den stora händelsen den kvällen är Faluns ansökan om att f:l anordna OS . TV-sporten har redigerat ner Faluns presentationsfilmoch dessutom är Wolf Lyberg fr:ln organ isationskomrriitten närvarande . Han skall intervjuas i studion.

Och s:l är det - tack och lov - europacupfotboll ute i Europa och sammanlagt 15 minuter fotbollsdelikatesser hade kommit in fr:ln andra TV-bolag .

Bosse Hansson är som bäst nere i klipprummet och redigerar ett sammandrag av det.

•

~!!!!!!~~~ ~PO::~~.~'N ______________________r_O_G_da~ge_n__d_en__l_2_n_o_ve_m__be_r________________________________~1 14

(IO:an) Start l

Hänt sen sist

e

tys thet Molpe uf har startat ett bygg. k . Il h M b proJe t I a tyst et. an ygger ut serveringsrummet vid l paviljongen med 80-90 m , och det blir rätt kostsamt .

- Vi har ett kostnadsfOrslag på 130.000 mark, säger_ordföranden Jan-Henrik Häggdahl. Vi har anställt folk som jobbar. Vi hade nog tänkt bidra med talkoarbete också, men det är inte möjligt nu på hösten. Till sommarn ska vi ta itu med "fmarbetena" som taIkojobb.

Talkoandan senaste sommar var bättre än på många år, så det ska inte bli några problem att få folk med.

Utbyggnaden handlar om rvå saker. Dels förstorar man köket och serveringen, dels bygger man ett rätt stort klubbrum.

Klubbrummet är i första hand tänkt som utrymme för sommarteaterns behov. Men det ska också kunna användas vintertid, ifall det visar sig fmnas behov av ett vinterutrymme.

Det är tredje året i rad som Molpe of gör stora satsningar på paviljongområdet. Omkring 40.000 mark per år har man lagt ut de båda senaste åren. Dels har det varit fråga om stora satsningar för sommarteatern, en läktare ' bland annat, dels renoveringsarbetena i paviljongen.

För det nu pågående arbetet ska man försöka få understöd från kommunen.

- Ekonomin är inte dålig di- . rekt, men vi räknar med att vi behöver ett bidrag för att klara av projektet.

BERTEL NYGÅRD

D D Oravais uf tänker sluta beställa artister via Vasa Produktionsbyrå.

D D Det enades man om vid ett medlemsmöte nyligen.

D D Man menar att det går för mycket pengar till själva för-

:;:;ngen nä, man ,ilIaempe! sk. ha en kän, munn fri. SveEtt exempel som diskuterades var Freestyle . Oravais uf hade skrivit kontrakt p~ gruppen - som senare blev förhindrad att komma och det skulle ha kostat 16.000 mark. Nu finns det andra arrangörer som har haft direktkontakt med Sverige. och ~dr att Freestyle inte skulle kosta mer än 8-9.000 mark.

Vart försvinner mellanskillnaden? undrade man p~ medlemsmöter.

Medlemsmötet diskuterade ocW verksamheten i övrigt. Bland annat funderade man p~ hur man skulle kunna fl in mer pengar till föreningen. Ett förs!lag om att börja med bingo framkastades .

Ekonomin inom Oravais of är inte bra, även om danserna nu inte g~r med förlust . D~ligt är det däremot med sommardansen . I somras ordnades bara en tillställning, dit det kom 150 personer! Just nu avvaktar man i fr:lga om sommardansverksamheten.

Man planerar ocW att ge ut e~ inforJrultionsbroschyr om OravatS

Birgitta Eklund ny ordförande i Pedersöre o

BIRGITTA Eklund blev vald till ny ordförande för PedelSÖre uf efter Stig Anderssen.

Hon leder en Slyrelse beslående av ThorIeif Molander (kassör).

. ..

Lite pirrigare brukar det vara när matcher som ska 10 l sandningen ännu p~år när programmet startar.

Låtom oss anta att Malmö FF och Hammarby spelar allsvenskt i Malmö, hundratals kilometer fdn Stockholm. Då länkas bilderna över till bandrummet i Stockholm och redigeras i samråd med reportern (t.ex. Arne Hegerfors) per telefon från Borlänge.

Oravais t ackar neJtt-Il Vasa Pro du k ttonS-

byraO '.

ufo Tanken är att man ska bjuda ut lokalen som möteslokal.

D Bingo?

Kameramännen traskar omkring i allsköns ro . Studioteknikerna intar sina platser, alla kikar på klockan som börjar krypa mot . ..

21.30 Sändningen börjar.

Jag sitter i kontrollrummet (egentligen tvål) tillsammans med de 10 personer som ska se till att allt klaffar. Alla har sina bestämda uppgifter. Bildproducenten sitter och ger or. ders med I~mäld röst.

Inne i kontrollrummet finns närmare 30 monitorer nästan alla med olika bilder. Jag kom aldrig underfund med vilken bild som gick ut i sändningen .

Bildproducent Ogebjer verkar ha juttuna på klart så jag sätter mig ner och nju~er av fot~i1sfin~sserna .

Inte en enda gång klICkar det l sändOlngen . Allt kommer på rätt plats . .

- Dethär var en lugn sändnlOg. säger Bengt Magnusson efteråt . Allting var klart på förhand.

21.56 meddelar PK (programkontrollen) att TV-sporten får två minuter extra och Bengt ringer upp Bosse i studion och ber honom dra n~ra telegram extra.

PK är den instans som övervakar allt som g~r ut och har befogenhet att avbryta den sändning som drar för långt över tiden. .. .

- Det känns genant att bh avbruten mm I en merung så man försöker hålla tiden, säger Bengt.

D Stökigt. ibland

och .e n titt framåt • • •

D Danskurs Bland övriga aktiviteter kan nämnas bilorienteringen i morgon fredag, barnklubben som ska dras i ~ng, ett par tre danskurser un.d er säsongen och revyn som ska bh av ocWik Danskurserna leds av Olof och Ann-May Nystedr. Barnklubben leds av Synnöve Svanström, och Lisen Svens. Revyn skrivs ocks~ i u av Stig Svens och Elmer Lövdahl.

Regissörsfclgan är inte löst.

BERTEL NYGÅRD Barbro Svarujö lsekretetare), Stefan Hagberg, 53 Holmvik, Åsa Andemen, ~eger Eklund och Tore Lindström.

Bokslutel uppvisar en liten vinst tack vare discokvällar, familje- och barnfester samt bingo i 53mIingshuset. det som börjar bli sa moget för renovering.

TorllirsrräfTar Och ,ocke·dans ska det åtminstone bli nästa år.

Renovetingsplanerll3 ligger stilb ännu i och med investe-

, 'Måste vara . en mIssuppfattning' , Leif Olson, . Vasa Produktionsbyrå, kommenterar Oravais uf:s beslut: D - FREFSTYLE får man inte normalt för 8-9 000, det kan inte stämma! l dagens läge ligger meddpriset nog över 10000. Då tillkommer kostnad för resor med mera i Finland.

- Meddpriset innebär att det kan kosta avsevärt mer än 10 000 en lördag. Det är inget sensationellt att lördags priset stiger till 16000. En vardag däremot kan det sjunka lårtgt under 10000. Om det till exempel gäller att fixa en enda vardagskväll för att rädda en turne, är det inte omöjligt att priset kan sjunka så lågt som till 5-6 000 mark!

D Make-Up heler ett rikssvenskt band i "faclOry. Magnum Bonum" klassen. Det ska narurligrvis uppträda i Övermark nu på lördag, meddelas det oss. Det är Övermark uf:s ranta 53Uning nu i höst.

- Vi har legat lågt hinills med ungdomsdanserll3, säger Håkan Westermark. Vi har ett beslut på au 53tsa på Bue <bgar men i sräIlet ha båtue och mangsidigare program.

Nu öppnar man allrså med ett "räjdit" band fr.I.n Sundsvall .och helJUllllbget Canaria.

D Dansledarkurseroa i Övermark och Esse har hållits och samlat 7 respektive 10 deltagare.

Vid kursema efterlystes fonsättningskurser i nya daaKr. mer åt det rockip hållet åH. .Bog och jive talas det om i <bnsledarkretsar.

Helst vill man ha en fonsänningskun med de riksneDSb ledare som var med på kursen i ÖvermaJax.

D Oravais

D - ALLMÄNT vill jag på- . stå att vi har hållit en måttlig prislinje. Det finns avskräckande exempel på finskt håll, där en del förmedlingsbyråer har klått upp arrangörerna så att både arrangörer och byrå har gått omkull. Man kan inte såga av den gren man sitter på.

Det fums arrangörer som har kontrollerat oss och upptäckt att vi har legat längre än många andra produktionsbyråer.

uf:s OP-cup avsJuw i morgon 13 november med den sista delrävlingeo. Starten sker klockan 19 vid Å[y35gården. Banan har lagts av Bengt Häggblad och Bjarne Backman.

OClmw uf har haft tre deltävlingar i sin Op-eup. Den tredje deltävlingen vanns av Tiillanen-lax, Oravais. och Melin-Melin. KvevJax, i respektive A-klass och nybörjarklass.

När cupens slutresultat räknas fl3Jll. w den sämsta av de fyra dehävlingarll3 bort.

D - BFSWTEl' i Oravals grundar sig på en missuppfattning.

D Riki

ringsskanen, men de ska t35 upp på nytt I byggll3dskommitten.

Sorsa konimer till Å[Yasgår. den nu på lör<bg, meddelar ordfOrande Ole Wik med reg.. gae-svaj på rosten.

Han ser gärna all hela Oster· botten möter upp i Å[y35gården.

När det blir dax för sändning sitter Arne i nån studio i Malmö och direktkommenterar bilderna vartefter de gu ut i etern.

Därför kan det bli lite virrigt ibland om instruktionerna från Stockholm varit lite bristfälliga.

D Kamp mot klockan Ett matchresultat är en kamp mot ltlockan, eftersom det inte är speciellt länge mellan slutsignal i Jrultchen och stan på TV-sändning.

Och tekniken ska.ha sin tid . 45 minuter tar det exempelvis att framkalla en rulle, och sen ska den redigeras och klippas också.

Ingen tid att sitta och vänta på an inspirationen <ska infinna sig där inte .

Länare är det då när TV-sporten får disponera de såkallade elektronkamerorna, som är så avancerade att man kan gå in i direktsändning .

- Men dem måste vi boka sex veckor i fÖrväg, så de kan bara användas vid speciella tillfällen.

22 .05 Efter sändningen blir det bråttom, när alla ska hem till sitt. Bosse snackar ännu med den finsminkade Wolf Lyberg . . .

Bengt frågar om jag hittar ut själv och det p~tår Jag mej göra.

Med visst besvär dock.

PETER GRANSlRÖM

• Bosse Hansson grunnar på frågor till Wolf Lyherg, som sitter i en soffa till höger (syns som syns inte på denhär bilden) dit Hansson måste rusa mitt i sändningen. I förgrunden kameran.

I

·.., ~~____~____________________________T_o_rS_d_ag~e_n__ d_en__l_2_n_o_v_e~~_b_e_r____________~__-----

, . ~ !

•

'. '

~STEN

BILAFFÄRER

ARTISTER

RESEBYRÅER

VASA Ny adress

VASA Orkesterförmedling A&M Vasa 961·113572

' . VÖRÅ restaurangen

I

Den ledan4~ i norra Osterbotten

.TASSEN .Tel. 961-56 150

Radio & TV firmor

l

, t '

Tel. 962-41421

ORAVAIS Moderna

Tel. 962-41480

4RVASGARDEN tel. 961-53 142.

muslkbrari'sche-ns specialaffär

• iii110.".

PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN 66100 VAMA - VASA lO C 110 169

~=:;;;;;:o:r;:a:;;va~ls~U!:f~:::;::;;~: r

Mötesarrangörer Väl': PURMOGlRDEN ~om mötesplats PURMOUF

Närpes

SKlnSTLGOR

Skivor och orkesterutrustning .

YHäsjärvi Pedesi-Pörtti

Musikaffår

Boka skidresan i tid ,OBS! Ny skidlift

BIGI&VESA Närpes tel. 962-42 064

ll-UNGDOMSRiNGEN tel. 967/69762 ,efter kl. 16.00

I@~I~FI!~B

~-------------------

MOTORCYKLAR

VÖRÅ

K y ''ilAHNA S ro

Dam- och herrfrisering SALONG HEIDI tel. 56 760 el. 56 742

IYIÖIELfidR tel. 962-42 130

''''-C;~;::::=:-' .~!l~ >

Österbottniska Posten

Teuvatel. 962·71 290

BLOMMOR

TEl. 967-10544

Närpes Philips återförsäljare JANNES VIDEO-TV KB

NÄRPES MÖBELAFFÄR och TAPETSERING

Tel. 961-221 155 ' Tel. 962-42 445 '

HÅRVÅRD

,

NÄRfES

eJhuset med service

oyhaldinab ' ..Tel. 961.118344.962.42321

Den ledande restaurangen i Sydösterbotten;

Gästgivars

66600 Vörä tel. 961-56 379

VASA.,NÄRPES Nya Volvo och bytesbilar

l

I·"

STIGS MÖB&L.

SOLIFER husvagnar

REST ALJRANGER

r.;:, , TjOCk bilservice

VASA

VÖRA , Förmånligt möbelhus

VASA, NÄRPES

TJÖCK

JAKOBSTAD PHILIPS • PIONEfR GUSTAF~ON AB·

/WÖBLER

CARAVAN SHOP Bennäs tel. 967·n 373

SERVICEST ATIONER '

Serv.station ~ Bar,Bil el.avdelning Tel. 962-23586

IN'GVES ·BUSSAR INGVES RESOR

~ F~ÄLLVAGNEN ~ och FLIPPER

Inhemska o. Intemationella artister VASA PRODUKTION ,961-119920

,~

NÄRPES

Jakobstad

VÖRÅ Blommor & G~v~shop BLOMSTERT,ÄNST Vörå tel. 961- 56 460

MC specialisten

Sall •• Kala.

Tidningen utkommer varje torsdag

Terjärv tel. 968-75 168

ansvarig utgivare-

\1\\ \RIL\H \IU R

KRISTINESTAD AkvarieajjiJr

ELECTR O-CA R

Ostra Ltinggllllln 7

Olympiagatan' VIlJa tel. 961-120793 '

1-'--~·-K-ristillestMJs-.

962- 12~04

Redaktör och PETER GRANSraÖM Redaktion Jakobsgatan 13.

Jakobstad . tel. 967-13 555 Postadress PB 27.

6860 l J.a kobstad

VASA Honda motorcyklar, scr.:pice Qch delar.

tel.

Österbottnisk ungdomstidning lakobstaQ, Finland Medlem av tidningarnas förbund

Redaktör i Vasa S-E. Glader.

Hande!sesplanaden 10 D. tel. 961-113 522 Redaktör i Sydösterbotten Bene! NygArd .

Box 21 . 6~100 Malax. tel. 961-651 514 REDAKTIONSRÅDET

Bästa sättet att nå· den österbottniska

ur:tgdomen

Alf Snellman, ordförande, Susanne Lillkull. Karin Blomqvist.

Brita Svedlund, Ralf SHtaroch Lasse Eriksson; .

ä~. en

PRENUMERATIONSPRIS 1981

- ANNONSIOP

Helt Ar .... ...... .... .. .... .... .. .. 40.HalvtAr .. .. .. ...... ..... ... , ...... 25 .Skandinavien .... .. ...... .... .. .. 59.Lösnummer .. .. .. .. ....... ... .. .. 1,-.

ANNONSMOITAGNING SÖU:s kansli , Vasa tel. 961-113 572 och 115 372

p

ÖP:s ANNONSTJÄNST Raymond Wesander Marketing Jakobsgatan 13 , Jakobstad. tel. 967-1L827

e

Annonser bör inlämnas senast mwdag kl . 16

a

11

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13 . Jakobstad. tel. 967-13 555

S:

ANNONSPRIS l texten .......... .. .... .. .. . .. .. .. .. 2.90 Efter texten .. .. .... ....... ........ , 2.90 Bestämd plats ,..- ,20 per mm FÄRGANNONSER I

Minimistorlek 200 mm. tiHäggipris -.30 spmm och färg . Föreningsspalten per rad 1.- . Österbottniska Posten ansvarar inte för ev. skad a som tillfogas annonser som inringts eller som pi grund av postförsening inte införts i begärt nummer.

......

.

Torsdagen den 12 november

16.' [

D D Ar vår framtid tryggad?

D D Ja, det tror i alla fall många av de ca 600 ungdomar som sällat sig till de traditioJ.leUa höstdagarna i Tammerfors under allhelgona.

D D Temat lydde nämligen "Trygg framtid".

Hur kan man egentligen komma med ett så horribelt tema - Trygg framtid - som dessutom var textat med svart tusch på ett kallt orange papper? Därför att det för det första är angeläget för alla människor och för det andra tror vi kristna att bibelns himmel är målet för livet här på klotet.

Framtiden ÄR INTE becksvart .

o

Framtiden

Många av programpunkterna vittnade om framtiden. Ta t.ex . vår guest-star, musiktrollaren och fredsvännen Anders Caringer från Västerås och pastor Tak Ho Lam från Hongkong . Anders fick hela publiken i gungning, när han sjöng om sin bensinmack ( = Guds församling) , torn bygget i tron och Hederlig medborgares blues.

Man skulle ime kunna tro att dessa " lustiga" visor med ordvit.sar och annat kul innehåll är "kristna". Det beror på .att vi kristna alltför ofta stelnat till i vårt fromhetsmönster och inte låter speglingar av verkligheten komma _ med i vår repertoar.

Anders kommer ut meden ny LP om ett par veckor. Tak Ho Lam medverkade i parallellprogrammet missionshörnan också på lördag kväll. Han sjöng -inte, men berättade på engelska om hur det är att bli kristen · i Kina.

Det applåderades vilt , men jag skulle helst ha gråtit av rörelse.

Mera applåder, så Tak fick gå upp en gång till, och sa: - Tack' Mer applåder. Typiskt för höstdagarna.

o

Oändligt

Annat typiskt är oändliga matköer, sång i trappan och praktiska problem som då vi skulle se på filmen Hugo och JoscEn. Den handlar om två barns förhållande till varandra, om bekämpning av det onda och om kärlek .

Men kärleken kan inte gärna gå av på mitten .

ParalleUprogram som musikverkstaden, diskussionshörnan och handikapphörnan funkade utomordentligt, men när .. ingenjörerna" kom fram till tekniska museet visade det sig vara stängt. _ Tabbe fIån arrangörernas sida alltså, men ett annat år.

o

Avklippt

Mellan verserna hann också Förbundet kristen skolungdom (FKS) ha sitt årsmöte, men som vanligt uteblev den där stora massan man väntat på. Det var knappt så man fick ihop en ny styrelse ens.

En av de händelser jag bäst kommer ihåg från årets höstdagar var Borgåbornas bibelstudium (Vasaborna hade det andra) 'om små vardagshändelser och framtiden - , dottern som frågar om himlen och fadern som svarar sakligt och en smula ointresserat, krig, miljöförstöring och skribaflickans funderingar .

Men ibland klippte applåderna av stämningen .

Tyvärr.

Rockgruppen Salomo från Vasa gjorde-också starkt intryck på mig - för första gången. I blixtrande rött ljus och sr.Undom riktig~ sköna tongångar sjQng man Ut att "Man kan få för sig att man .måste göra något stort för att få Jesu frälsning" .

o

• Anders Cllringer i sJngartagen.

Det handlar mst 0111 bensinmackens öppethdllningstider.

Lyckad Soppdag -i Hellnäs

Kramar

Hellnäsnejdens uf arrangerade soppdag på Fars Dag, och det

Jag tror att mårlga av höstdeltagarna tänkte på det här när de gick till nattvarden sent på lördag kväll.

Men Cia _Kronqvists ljuva sångröst fick hjärtan att smälta _ man behöver inte göra något ~tort för att få Jesu frälsning .

På söndag förmiddag firade vi en radierad gudstjänst i den proppfulla Gamla kyrkan i cemrum av stan, och också då sjöngs det flitigt .

Och efter .någon timme kramades man mycket, jättemycket. Hejdå . nu far vi hem " på väg mot en framtid som redan är här".

BRlTA SMEDS

lär ha blivit högst lyckat. Omkring 150 personer mötte upp.

- Det var första gången vi ordnade nånting sånt här, säger föreningens ordförande Maj-Lis Niemi. Så vi tycker att det blev en positiv över raskning.

Köttet i soppan hade skänkts av älgjägarna i Kaitsor-Karvat, Oxkangar och Karvsor. Överskottet, 1500 mark, behövs just nu, för man är i full färd med en grundlig renovering av uf-loka-

Man håller justinrymma på med toaleten ut•........................................ . .i ii i ii i i i i i••• len. byggnad, som ska

Rymdskeppet Aidemekla KAPTEN JAG

~AR

I{ÖPT

ÅT OSS EN XÄRNKRAFlS-

-

DRNH/l'\AFI='F\CoKARE

r

SKA'.- VISA DEN ÅT MIG! ,-----..-'1

~

Buss till Karleby Bästa höstmötesrese;,arJ Gratis buss till Karlebyl SiJeby Trafik kör enligt följande: 07.00 Sideby, 07.10 Sbftung, 07.20 Härkmcri, 07.35 LapP" fjärd, 07.45 K:stad, 07.55 Tjöck, 08.15 Pjelax, 08.30 Närpes, 09.00 Konnäs, 09.15 Petalax, 09.25 Malax, 09,45 Vasa (SÖU), 10.00 Kvevlax, 10.30 Kaiuor, 10,45 Arvas, 11.15 Ytter-jeppo, 11.30 Killby, 11.45 Kronoby.

Retur pi kvällen.

ter, omklädningsrum, dusch och vattentanken för el-värmen.

Resten av lokalen rustas upp från grunden. Totalt börjar det kosta över 200.000 mark. I stadigt renoveringsstöd har man . fått 20.000 mark.

Renoveringen innebär en viss aktivering inom föreningen. Allt görs på talko, och uppslutningen har hittills varit god.

I och för sig var lokalen inte i dåligt skick, men den var naturligtvis otidsenlig. Verksamheten har inte heller legat helt nere, men man har verkat mera i det tysta så att säga . Man har spelat pidro, åkt skidor och haft någon enstaka gammaldans.

BERm NYGARD