Österbottniska Posten (ÖP) nr. 45 1982 by Österbottniska Posten

= =

Q)F.J11[]GlOQ)ij\ij\[J~

mfT}IrlI.)I.)fY\~~r'YY'}1rl

Ul.U\.;IU~~~ l..Il.Il.!.I~\.;I

...

Parmbtld: John Ahläng

!<d",k,ibm' .. k StIg BJör as

ASIKTS

'TO IRGET

YND OCH SKAM!

'nkommande veckoslut skall et väljas ny styrelse för SÖU 'ch två veckor senare stundar ·.mma procedur i FSU. Själva ,yrelsevalet kommer förmodli :n att bli en ganska smärtfri (ocess, medan däremot ord 'randevalen, speciellt inom ÖU men också i viss mån om FSU, verkar att bli en ud knäckt fråga. Både Sture Erickson och Ralf ,rahn aviserade för rätt länge -dan att de vill avgå från sina uster. Ändå har det visat sig 'lra i det närmaste omöjligt att iilna efterträdare. När det gäl d FSU finns det i alla fall .,igra tänkbara efterträdare på J rslag och frågan gäller väl .~ rmast om de olika landskaps 'rbunden kan acceptera för ·1gen.

Däremot bar sökandet efter en ny SÖV-ordförande stran dat. När en knapp vecka. återstår till höstmötet verkar det som om Sture Erickson skulle bli tvungen att åta sig ordförandeskapet ännu ett år. Trots att han egentligen inte är speciellt intresserad. Vad beror den här svårighe ten på? Varför är ingen beredd att axla ansvaret? En generell förklaring finns knappast. Men fenomenet har ingalunda uppstått under en natt. Under en lång tid har det dels varit uppenbart att ideellt engagemang inte lockar ung dom och dels att inte heller samhälleliga engagemang loc kar dem desto mera. Det sistnämnda har i ännu bögre grad än tidigare betytt att

politiken blivit fåtalets lekstu ga. Det förstnämnda har med fört att ideella organisationer som SÖU inte får någon tyngd och kraft i sitt agerande efter som man inte har de djupa le den bakom sig. Samtidigt bety der det att en ordförandepost intresserar föga eftersom den som språngbräda till mera meriterande uppdrag är föga attraktiv. Det är synd och skam efter som uf-föreningen kunde vara ett starkt påtryckningsinstru ment på det kommunala planet om det rätta engagemanget skulle finnas. I tider när ung domen tappar allt mera för troende för politikerna vore det synnerligen värdefullt att de skulle ha en egen organisation

S-ARSJUBILEUM •• •• FOR TJOCK~ASKMARK UF O

lck-Påskmark uf firade i lördags 7S-årsjubileum med ett gediget lurelIt program. Storfrämmande le man också fått, justitieminister ristoffer TaxelI höll feslIaiet. Eli "inelII inslag var en surrealistisk • av Giinther Grass. Samhörig ·känslan inom föreningen bevisa av den stora publikuppslutning ca 270 personer hade möll upp. 'rogrammet inleddes med spel asmusik. Hälsningstaget hölls av

',ningens ordförande, Vivan SÖ I,und, som omnämnde den mång

~a aktiviteten: tonårsverksamhet, er, annan teater och folkdans. . berörde också föreningens pro , bl.a. de ändringsarbeten som va brandskyddsbestämmelserna :,äller. Efter sång av Ulrica och H agback följde fesllalet av ioffer TaxelI. n inledde med all konstatera all , i,8 dagen måste anses lämplig I uf-jubileum, då en betydande arbetet för den svenska kull u fö rts just inom uf-rörelsen. Takonstaterade all Tjöck-

inom TV-kommillen, sannolikt be Påskmark uf har all anledning all tyll mera än den totala verksamheten känna sig stolla över föreningen och i övrigt för all sprida uppfallningen, det egna samlingshuset. Om någon också på finskt håll, all finlandssven kan tycka all för mycket av verksam

skarna menar allvar med kraven på

heten kretsar kring uppehållandet av bällre TV-service. Överraskande har själva lokalen, bör man länka på det det varit all det största motståndet ti svar man får när fritidsproblemen i digare kommit från just den grupp städerna diskuteras: "Vi har ing som har ansvaret för utbudet på enstans att vara!" svenska - den svenska rundradioen De 240 ungdomslokalerna i. heten. Nu har dock en allitydföränd Svenskfinland - relativt sell fler än i

ring skell, åtminstone inom den övriga delar av landet - visar all högsta ledningen. man varit förutseende i della avseen

de. Det budgetanslag på tre miljoner TaxelI framhöll också uf-rörelsens som intagits i 1983 års statsbudget, roll som fostrare. Särskill i Österbot bl.a. för inledandet av byggandet av ten har en stor del av de förtroende den första sändarstationen på valda inom förvallningen skolats i Bötom-bergen i Kristinestad, måste ungdomsföreningarna, där de övats i anses som ell' genombroll i frågan. samarbetsförmåga och ansvarstagan Rundradioledningens inställning all de. della budgetanslag inte binder radio bolaget kallade TaxelI - så justitie Från den aktiva verksamheten minister han är - "juristeri" i ordets inom föreningarna övergick fesllala värsta bemärkelse. Rundradion är ju ren sedan till en mer passiv, utbudet underställd riksdagen på så säll all

på TV -program. Han konstaterade dess högsta beslutande organ, för all aktiviteten i Sydösterbollen, både valtningsrådet, väljs av riksdagen. den inofficiella och den officiella

som skulle föra deras talan. Och på ett högre plan borde SÖU kunna vara det gemen samma påtryckningsorganet i frågor av större regionalt omfång och även på det riks politiska planet - inte minst via FSU. Det gäller alltså för uf rörelsen att samla sina skaror igen. För dess uppgift är fortfa rande stor. Genom att skola och fostra medlemmarna får . man engegemang. Genom en gagemang får man ny bredd i leden och därigenom tyngd och slagkraft. Och då finns det också en or ganisation som för ungdomens talan både på det kommunala och det regionall a/rikspolitiska planet!

Nästa års anslag räcker ändå inte långt. Det har beräknats all kanalen med ålla sändare totall skulle kom ma all kosta ca 100 miljoner mark. Detta låter mycket, men man måste hålla i minnet all svenskösterboll ningarna redan satsat totall ca 120 milj. mark i centralantenner för all kunna se Sveriges TV. Varför är då kustkanalen så viktig för finlands svenskarna? Ralf Norrman har svarat all det in te är fråga om den tredje kanalen, utan om den första för finlandssven skarna.

Vad tror du jultom ten gör nu?

Maria Söderström, 3 år, Ja kobstad: Han sätter fram granen i Lapp land och så tar han reda på vem som bråkar. Han gör paket med fina presenter i. Jag vill ha en dockvagn och en docka och en jättestor blomma i julklapp. Stora paket är bäst!

Robert Valterström, 6 år, Jakobstad: Han smyger omkring och kok kar och kollar vem som är snäll.

Christ offer TaxelI ansåg avslut ningsvis att den jubilerande förening en tryggt kan möta framtiden. Det ökande intresset för närmiljön, "röt terna", säkrar uf-rörelsens framtid. Efter festtalet följde folkdans av föreningens miniorer och juniorer. Efter pausen framfördes spelmans musik, också denna gång av lokala förmågor, bland vilka andelen unga var glädjande stor. Valdemar Hintz föredrog föreningens historik, som i sina huvuddrag redan refererats i denna tidning. Kvällens mest originella inslag var teaterpjäsen "Tio minuter till Buffa lo" av Giinther Gross. Denna verk ligt surrealistiska pjäs utspelades på ell tåg som inte var ell tåg, utan en fregall. Regissören Håkan Norrback berällade all man i viss utsträckning tolkat om pjäsen och överfört den till dialekt. Pjäsen var ell uppfriskande inslag, hell annorlunda än vad som vanligen uppförs i dylika samman hang.

Jubileet avslutades .med uppvakt ningar och Modersmålets sång. H.S.

Petra Lillkvist, 7 år, Ja kobstad: Han gör leksaker och så vilar han så att han ska orka dela ut julklappar åt alla barn.

Johanna Tast, 6 år, Jakobs tad: Han håller säkert på och gör julklappar.

3 ,..,..~*******************************************************************************************:,..,..

:,..

LP -listan

:,..

,.. ,..

,. .

,..

1. Tvillingskäl

: : : :

2. 3. 4.

Dubbling under:

RUSH

Signals The Domino Theory

DOLLAND (CDS)

~~;:.~~ Summer

~~:ii~~~~MJ:i~:~)

! ... : ,.. ,.. ,..

Screaming for Vengeance JUDAS PRlEST (CDS) Så här ser alltså den österbottniska skivförsäljningen ut i oktober. Försäljningssiffrorna kommer från Digi & Vesa, Närpes, Vasa Piano och Fazer Musik Ab i Vasa, Segerstams Music och Musik Wikström i Jakobstad samt Rexin Musiikki i Karleby. Nästa vecka blir det igen en röstningslista och på lördagen kan du rösta fram dina favoritlåtar i Oravais.

5. 6. 7. 8. 9. 10.

EVA DAHLGREN (Glen Disc) Love Over Gold DIRE STRAITS (Vertigo) Something's Going on FRIDA (Polar) I Love Rock'n 'Roll JOAN JETT & HEARTS (Smash) The Lexicon of Love ABC (Vertigo) Both Sides of the Equator PAUL OXLEY'S UNIT (eDS) Break BREAK ( CBS ) Select KIM WILDE (RAK) Abracadabra STEVE MILLER BAND (Mercury) Rio DURAN DURAN (EMI)

,..,.. : : :

: : : : : : ! .... : : ,..

~********************************************************************************************

"Jag önskar att föreningarna ställer upp"

Hösttnötet

Inkommande lördag håller SÖV sitt höstmöte i Vörå VF:s lokal. Mötet öppnas kl. 12.00 men re dan 11.30 har man en samling med kaffe och granskning av mötesdeltagarnas fullmakter. Höstrnötet inleds med musik av Öhling & Co och efter det vidtar de sedvanliga välkomsthälsningarna. Föredragningslistan genomgås och när de olika ärendena är genomgångna remitteras de till de oli ka utskotten. Därefter håller Inger Philip från Wasa Teater en föreläsning om regionteaterns möjligheter att samarbeta med ung domsföreningarna. Före kaffepausen gör reolutionsutskottet ett uttalande kring In ger Philips synpunkter. Efter kaffet vidtar grupparbeten inom de olika utskotten och när grupparbetena redovisats blir det så småningom middag och fri samvaro på restaurang Tassen. En hel del brännbara ämnen kommer att behandlas under höst mötet bl.a. diskuteras ett österbottniskt temaår på dansplatserna. Man kommer också att diskutera om man skall indela dansarran görerna i två olika bärkraftsklasser 'och ev . låta de mindre bemed lade föreningarna få sina orkesterpriser nedsatta med 20 0/0. Dessutom förväntas thrillerna kring den nye SÖU-ordföranden få en upplösning . SÖU's styrelse och A&M 's styrelse skall väljas. Vidare kommer medlems- och dansavgifterna att fastslås. Men huruvida mötet fattar eld eller ej hänger i detta skede på

ungdomsföreningarnas debatt lusta och närvaro ... naturligtvis.

YKARLEB

IDROTTS , OCH UNB00i'1S5ÄRO

För vår dansanta publik ,

SONDAGSDANS

- Jag önskar att så många föreningar som möj ligt ställer upp, säger värdföreningens ordförande Mikael Sandås. - Skulle det komma två från varje förening så skulle vi ha 200 mötesdeltagare. Knappast kom mer så många, men om det helst korn 100 så vore det bra. Mikael Sandås har varit ordförande för Vörå UF i ett års tid. Han tycker att det är ganska tungt att dra en ungdomsförening. Det största problemet är att få ut frivilligt folk på talkoarbete och han efterlyser speciellt fler äldre inom UF-arbetet. - Vi ordnar ju gammaldanser och då kunde man förvänta sig att de äldre i gengäld skulle ställa upp för föreningen. De yngre föreningsmedlemmarna är aktivare än de äldre iVörå. Dl.a. har man en mycket ung och aktiv revygrupp som kommer att liva upp höstrnötet med en sketch ur revyn som är på kommande.

PLATS FÖR

INITIATIV

föreningsverksamhets grund principer. Kom till höstrnötet i Vörå med ett eget förslag till ordför ande för SÖU. Nog finns det väl ännu unga människor i Ös terbotten som vill någonting. Som vill och vågar ta initiativ och göra en insats. Litet mera friskt humör, Här finns möjligheter för ini gåpåaranda och fan anamma ' /ntr. 15, tiativ från fältet från skulle tydligen behövas i den Arr. NUFS föreningsfunktionärerna. I svenskösterbottniska ut'-rörel demokratisk andra enligt all' sen just nu.

14. 11. kl. 20-23.30

EXODUS

ger garanti för dansvänlig musik.

DU !!

SOM GILLAR ATT DANSA

"TÄTT INTILL"

ANNONSERA

lÖP

SÖU:s ledning har misslyckats med alt få fram ett förslag till ordförande i stället för Sture Erickson, som vill avgå. Så såg det åtminstone ut på måndagen när Lars-Göran Sperring med delade all han efter moget över vägande kommit fram till att han inte åtar sig uppdraget.

HÄR ÄR 3 ST UR VART URVAL

FIAT 127 3 d ·79 Gul. Dubbla hjul. Bra. . Garanti.

20.000," DATSUN 120 A II :78 '·Silvermet. Bra. Dubbla ·:.hjul. Garanti.

23.000 . ,FIAT 127 2 d.·77 Grön. Dubbla hjul. Bra. Garanti.

14.800

YNGVE' FORSELLS iif . ; #;lJ tj il f{d~' ;1.] A:I 'lÖRDAGEN 13.11. ORKESTER

,..

,.. Skriv ditt namn och din adress ·· , ,.. h ar. ,.. Vi lottar ut 2 st. presentkort på ,.. en LP-skiva. ,.. ,.. ,.. ,.. ,.. ,.. Namn: ........................... .

,.. ,.. ,.. Adress ........................... .

,.. ,.. ,.. Inlämnas vid biljettluckan ,.. **************** Aldersgräns ~5 år Var beredd visa upp ID-kort

Lörd. 13 nov. kl. 20.00

*DISCOROTATION KOM OCH DANSA OCH TRIVS!

från Sverige och

EXODUS

står för dansmusiken

* * * * * * * * * ** * * * *

Ordningsm.gr. 3 och 4 BUSSAR: Oravais Trafik från Vasa via Vörå 19.00. Haldins från lakobstad via Nykarleby 19.00. Österö 19.00.

He sto i ÖP at int vi sku dans naa i åår, men sii he dsä vi, vi böri me ...

FRENCH13. 11.KISS

i Essegården lörd. kl. 20.00 å så värmber vi oss me

STYROX

Aldersgräns. Intr. 15,-.. ID-kort med!

ÖUF

VI TRÄFFAS PÅ UNGDOMSDANSEN I TRIVSAMMA OCH MYSIGA

SUNDOM

MED

SOUND

LÖRDAG 13.11. kl. 20ROO-01.00

Strandlinjen från Peta lax, Nyby kl. 19.10 via Köpings, K:by, Havras, Drop in 19.55, Brinken, Solf Service 20.15, Munsmo.

Majors från Gamla·Vasa kl. 19.30 via Roparnäs, Busstationen, Övre torget 19.50.

ALDERSGRÄNS 15 AR Bevakad klädförvaring SUF. ORDNINGSGRUPP 5

Jeppo UF FREDAG 12.11. I s~len: SOUND Popmusik: ACTION I disco: Discjockey

PETER KRON MAN

BUSSTRAFIK: Sundom 19.00 via Sol f, Yttermalax, Norrback 19.15 via Långåminne, Ö-Malax, Korsnäs k:by 19.00, Harr ström, Helenelund, Tuväng, Taklax, Bjurbäck, Korsbäck. • Bergö 19.15, Mople. Arr. Peta lax Högstadie

håller

ÅRSMÖTE UFSVANEN

HÖSTMÖTE

söndagen den 21. 11. kl. 16.00 på lokalen.

i UF-Iokalen söndagen den 21. 11. -82 kl. 14.00. Stadgeenliga ärenden. Kaffeservering. Styrelsen

Stadgeenliga ärenden behand las. Kaffeservering.

ANNONSERA lÖP!

Styrelsen

5 r-

c::"--\~// ....

./.-~\,-.~ \1' _

,~k/

Musikal för ungdom och äldre Lila-Aura är ett namn som inom den närmaste tiden kommer att dyka upp - tillsammans med gruppen Jordnära. Då är det fråga om en annorlunda sats ning inom amatörteatern. En musikal håller nämli gen på att färdigställas med god fart i Jakobstad. Med enbart amatörer. Senaste vinter föddes iden. Man ville helst ha något som in te spelats förr. Första proble met var spelplats och dessutom fanns ekonomiska problem med i bilden. Länsregissörerna Kristina Ågren och Mischa Hietanen fick Arbetarinstitutet i Jakob stad att sluta projektet till sina armar. Mischa Hietanen har skrivit pjäsen och Kristina. Ågren står för både koreografi och regi. Att det blev Jakobstad som valdes som samlingsplats beror dels på att staden ligger centralt för de inblandade, dels på att där finns ett enormt musikin tresse med många fina orkest rar. Och dessutom - de teater bitna som ville vara med kom mer alla från nejden. Kontak terna med gruppen Jordnära ledde till att de fick i uppdrag att göra musiken. Budgeten är en sak som dis kuterats i tysthet - utgångs summan är O. Teateramatörer na försöker så långt det är möj ligt att skrapa ihop behövliga saker. Men allt har sina grän ser. När orkestern kom med i bilden blev talet om pengar ett nödvändigt ont. Så nu försöker

man att anhålla om bidrag. För att kunna hyra en PA-utrust ning. Praktiska saker diskuteras inom gruppen innan de åtgär das. Det här betyder att det råder i det närmaste full demo krati. Och alla medverkande har möjlighet att lära sig vad som behövs runt och i en teater uppsättning. Antalet medver kande torde uppgå till ett 30 tal. Också turneer har varit up pe till diskussionen. En alldeles speciell svårighet var att hitta ett namn på detta engångsprojekt. Nu ståtar i alla fall teatergruppen med namnet Lila-Aura och pjäsen heter "Drömmardröm" . Redan namnet på pjäsen ger en vink om innehållet. Det är en musi kal med ungdomar och för ung domar, men passar helt säkert också andra. För musiken som Jordnära gör innehåller allt från ballader till reggae - och LO.m. tango. "Drömmardröm" har pre miär den 27 november i Brand kårshuset j Jakobstad. Med Jordnära och aktörer från Munsala, Nykarleby och Ja kobstad.

)

Hänt sen sist • • • och en titt framåt

"Da,nsa tätt intill" Jaha och vad kan det betyda då? En ny avart av dansindel ningen? Inte heller, "Dansa tätt intill" är Yttermark uf:s drive för att få folk i alla åldrar till ungdomslokalen på lördagen. Det är varken ungdoms- eller gammaldans, inte he.!ler är det moget UTAN DET AR DANS JUST FÖR DEJ! Yngve ForselIs orkester kom mer att spela "tätt intill"-mu sik i Yttermarkgården. Yngve ForselIs minns vi för den odöd liga "När farfar var ung" nån gång ,p å 70-talet. I dag är Yngve ForselIs en åttamannaorkester som enligt arrangörerna har Sveriges bästa blåsare. I grup pen finns tre österbottniska högskolestuderande och dess utom kommer Yngve himself att dra fram dragspelet. Alla skall alltså kännas att de ryms i Yttermarkgården på lör dagen. Och "krogfolket" - de lär klaga - har nu chansen. På lördagen är de varken för unga eller för gamla, utan ... ! Det blir demokratisk dansstil och som någonting speciellt för dagens förhållanden måste det ses att arrangörerna kommer att välja ut kvällens tre dans par. Sånt sysslade man mycket med på 6O-talet - hur utfaller det anno 1982? Tjugofem mk blir inträdet och för de slantarna får man ha så roligt som man bara ,k an och "dansa tätt intill" så mycket man vill!

UBF:s och VUS:s höstmöte

Nu i november månad är det som bekant en hel del höstmö ten som skall hållas. Detta gäl ler både Ungdomsföreningsrö relsens Barnförbund eller kor tare sagt UBF oc~ Vi Under Sexton i svenska Osterbotten, som förkortas VUS. UBF kommer att hålla sitt höst möte lördagen den 20 no vember kl. 17 på SÖFF i Ytter mark. Följande dag alltså sön dagen den 21 november kl. 15.00 kommer VUS att hålla sitt höstmöte på samma plats dvs. på SöFF i Yttermark. Förutom dessa höstrnöten är det en hel del annat som kom mer att försiggå just på SÖFF under veckoslutet 20-21 no-' vember. Det hela inleds lörda gen den 20 kl. 12.00 med ett seminarium "Aggression och lekmiljö". Seminariet kommer att handla om hur den yttre mil jön påverkar den inre, hur bar nens och ungdomarnas beteen

den står i förhållande till den fysiSka omgivningen. Aggression - vad är det egentligen? Vi ser det omkring oss hela tiden men vad vet vi om hur det uppstår? Krister Mellberg, psykolog, ger en teo retisk bakgrund till begreppet och förankrar psykologiska synsätt i vår verklighet. Miljö - hur påverkar den de känslor som uppstår hos oss? Anita Strömberg, arkitet, har studerat dessa frågor i många år och hon visar på olika samband genom att berätta, förklara och visa bilder. Vad kan VI göra, som jobbar med barn och unga? Planerar, beslutar eller fäJtjobbar: hur kan vi ska'pa fun.gerande, posi tiva lekmiljöer? Ar NI intr~~e rade så Välkomna till SOFF lördagen den 20 november kl. 12-17. Seminariet är öppet för alla intresserade.

Söndagen den 21 november kommer VUS att ordna en barnledarkurs på SÖFF med början kl. 10.00. På kursen kommer Stina Jansson' och Hans Hortans att presentera UBF:s barnledarrnapp och barnträdgårdslärare Kenth Tai pale kommer att ge tips och förevisa vissa praktiska övning ar som mycket väl lämpar sig i barnklubbarna. Kursen avslu tas ca kl. 15.00 när VUS:s höst möte vidtar. De som ~r intresse rade att delta i barnledarkursen bör anmäla sig senast torsdagen den 18 november till SÖU:s kansli i Vasa tel. 961/113572 el. 115372. Som det märks så händer det en hel del, på SÖFF under veckoslutet 20-21 november, kanske det finns någonting just för Dig.

Bror Jacobson

• • •

Kurs för föreningar i Lappfjärd

Inkommande veckoslut anord nas en annorlunda kurs i före ningskunskap i Lappfjärds fo,l khögskola. U ngdomsnämn den står bakom kursen "Den aktiva föreningen" som pågår lördag-söndag 13-14 novem ber. De enda kostnaderna som faller på föreningarna är maten

och den beräknas kosta 50 mk per deltagare. Till kursen är det meningen att varje förening i Kristinestad skall sända minst 2 deltagare. Det innebär att ungdomssekre terare Harriet Lindelöf hoppas att deltagaruppslutningen skall bli 20-25 personer.

* * *

Aktiv teaterhöst i Kristinestad

Ungdomsnämnden i Kristine stad har i höst haft en hård dri ve för teatern. Till rockmusi kalen EKO ordnade man buss och trettio ungdomar tog vara på chansen att se EKO! Senaste veckoslut var man till Vaasan kaupunginteatteri och också den resan lockade ett trettiotal K:stads ungdomar. Måndagen den 15 november

kommer Kaupunginteatteri's dockteater att kunna ses av alla lågstadieelever i ettan och tvåan. Buss ordnas från alla skolor och föreställningarna ges på både svenska och finska. Utöver det här så lägger man märke till att "Sommarvänn er" var i Kristinestad över all helgona så visst har det bjudits på teater i staden i höst.

* * *

Festliet -i Sydösterbotten

Från föreningarna längst i sö der rapporteras det att Lapp fjärds uf kommer att ha en stör re hembygdsfest i uf-Iokalen lördagen den 20 november. Att det blir Lilla jul kalas i Skaftung den 27. 11. Gröt, all sång, ringlekar, sketcher, Lucia

m.m. kommer det att bjudas på. A vslutningsvis kommer man att tråda dansen. I Härkmeri har man igen kommit igång med renoverings arbeten medan verksamheten i Dagsmark verkar att vara helt nere.

Hänt sen sist ... och en titt framåt • • •

NYLANDIA ROCK

Publiken ville aldrig riktigt tända på Nylandiarock. Andå tyckte Helsingfors stads brandverk ut med 4 bi lar!! Orsaken var att finlandia husets ömtåliga branda larmsystem reagerade på French Kiss' rökbomber.

Ronny Brännbacka i demonstrationstagen.

Bordtennis kurserna Senaste vecka var det dags för den första träffen med bord ten nisspelare. Träffen hölls i Närpes på Mosebacke och distriktstränre Ronny Brännbacka lärde ut en

hel del träningsmetoder och sva rade på frågor berörande bord tennis i allmänhet. Vidare infor merades om SÖU:s bordtennis turnering, där anmälningstiden går ut den 30 november. Träffarna fortsj\tter och denna vecka närmare bestämt i kväll torsdag arrangeras en träff som vänder sig liU intresserade från Vasa-regionen. Träffen arrange-

"Österbottniska' , Yngve ForselIs i Yttermark ~

från skoexperten

Modestövlar för ungdom från Italien

ILCTTE

Lady-Sko

Kommer ni ihåg John-Mikael "Jomi" Långs ur ZOTCH eller Eddy Åbacka ur EXOM eller Caj "Nykä" Nyqvist ur ILPO KARINEN? Om inte, så kom mer ni att träffa dom i höst när dom kommer "över" och spe lar. Jomi, Eddy och Nykä spelar nämligen numera i YNGVE FORSSELLS ORK. från Skellefteå.

ras i Singsby UF:s lokal med bör jan kl. 18.00. Nästa vecka onsdag är det sedan dags för den sista träffen, som arrangeras i Nykar leby Idrotts- och ungdomsgård även den med början kl. 18.00. Alla jntresserade är hjärtligt väl komna till dessa ovannämnda träffar.

Bror Jomi började med "Yngves" för ett och ett halvt år sedan. Strax efter att Jomi bade börjat skul le Yngves dåvarande trummis börja jobba heltid med egen musik och skivinspelning, så Nykä fick möjlighet till prov spelning och han fick jobbet. I somras var det gitarristens tur att sluta. Han har egen studio i Skellefteå och eftersom spelnin garna blev bara ner och fler för Yngves så bestämde han sig att hoppa av. Nu blev det problem, ty det finns så få riktigt duktiga notkunnijza eitarrister. Jomi och Nykä hade hört att Exoms gitarrist Eddy Åbacka skulle sluta och nytta till Sverige, så dom stack bern till Finland. j Dom preparerade Eddy ett par dagar med noter ocb inspelnin gar och sedan for dom alla till baka till Sverige för provspel ning. Eddy Jick gitarrplatsen.

LAGERTÖMNING

Nya och regummerade

vinter- och sommardäck i olika storlekar säljes med tiden 5.11.-15.11.82.

10-20 % rabatt

Replot TB-service B Nygård Kb tel. 961-38025

under

Att det aldrig tog eld i försam lingen får skrivas på dels huset, dels att det var slipade polerade band, visserligen bra musik men 80 % på engelska. Bäst lyckades Viktor Hurrnio som fick publiken att leva med i låtarna. Med sina enkla humo ristiska texter och sin scenshow fick man litet fiilis i publiken. NSU:s första stora satsning på rock och dess ivriga påhejare arrangör Wille Wilenius skulle man ba önskat en bättre start. Nu svek publiken i viss mån. Något över 700 kom till Finlan diahuset. Enligt uppgift betyder det en förlust på ca 15.000 för NSU. Nylandia inleddes med Harry Lime, som ju också var i Mol pe. Visst är det sting i bandet och visst är Biance Morales fortfarande något alldeles ext ra. Men ändå ville de aldrig rik tigt komma igång. L~!et för lamt för att jag skulle tanda. Spextrion BAEPGVOSE, dvs Brändö Alternativa Exemp lariska Primus Gökar Cis och Spelensamble, med Paul Olin i spetsen, som spexade mellan bandbyten var en annan stor behålling av konserten, mera sånt på alla konserter. Ekblad igen fick bättre pub likkontakt än Harry Lime sjirs kilt med låten Modiga ord (som ju kommer på FSU Ip:n), Dr Music skötte därefter sitt inslag med rutin utan att åstadkomma något större känslosvall. "Civilt" studerar alla tre mu sik. Nykä och Eddy går på mu sikfolkhögskola och Jomi går sista året på musikhögskolan. Två av blåsarna i Yngve Fors sells går också på samma mu sikskola. För två veckor sedan var det or kesterforum här. Detta stod i tidningen dagen efter: "Kväl lens största positiva överras'k ning var Yngve Forssells orkes ter från Skellefteå". Här är bandets sättning: Yngve Forssell (Skellefteå) Manager, Tommy Forssell (Skellefteå) - Bas, sång, Tay fun Sagesen (Turkiet) - Sång, slagverk, J-Mikael Långs (Fin land) - klaviaturer, sax., klar., sång, Eddy Åbacka (Finland) - gitarr, sång, Caj Nyqvist (Finland) - slagverk, sång,

Trots att alla medlemmar i French Kiss såväl före som efter konserten låg dubbelvikta av magbesvär och illamående (av gaser i Keikkabussen) visade de med all önskvärd tydlighet att de är ett av Finlands bästa band just nu. Speciellt Gigi Sann holm är rena rama järnet. Hon börjar infria det man väntat sig av denna naturbegåvning. Hop pas vi snart får se dem på de ös terbottniska dansplatserna. Ben Mariiene, trummis i ban det, framträdde med låten "Djupt ner i träsket". En låt som han skrivit för FSU:s lp ef tersom han en1igt egen utsago får sjunga så litet i French Kiss. Det var en värdig avslutning på Nylandia. Jag har avsiktligt sparat Åbo gruppen Deat till sist. Gruppen var en total besvikelse, både för mig och de övriga i publiken. Sånt övermod och sådana diva later har jag inte sett på åratal. En total underskattning av publiken. Var blev den liv soptimism och ödmjukhet som var gamla Beats varumärke. Jag hoppas bandets nya mana ger snabbt tänker om innan något som kunde ha blivit något stort, bara blir ett minne blott. ÖP diskuterade med en del människor i publiken, som alla föreföll tacksamma över NSU:s satsning. Alla önskade någon form av fortsatt satsning på Nylandiarocken. Men kanske under andra yttre förhållanden. Nu dämpade Finlandiahusets vaktmästare effektivt alla even tuell spontanitet som förekom. Den nyländska rocken måste fortsätta, gärna med större satsning på band som sjunger på svenska. Nylandia var trots allt en trevlig kväll, dock utan större känslosvall.

Hans Westman (Västerås) Trump., Tromb., FI.horn, git., sång, Per Sundström (Boden) - Trump., TTomb., FI.bom, sång, sl.verk, Mikael .Reha ström (Skellefteå) - Trump .• Fl. horn, si. verk. Närmast kommer Yngve Forssells att spela i Ytterm:art. (13. 11.).

~'<~ SMEDSBY .~ BLOMTJANST

~ ~~

snlttblomlllOr gröna k _ - korgar och :L arbet... GÖR BESÖK I MIN"NYA AFF

';!

A. WAHLROOS SkoIv. 4

SMEDSBY

7 l' "

MASKROSB ~.~'">LLEN

roman av Göran Tunström

de henne och att jag aldrig skulle sticka från henne om hon blev med barn. Klart, sticka från hen ne, skulle jag väl inte göra. Men det är inte lätt att veta om man ljuger när man säger att man älskar. Jag menar i varje fall att jag vill göra det, att jag riktar in mig på kärlek och sånt. För att vara kär, det vet jag inte till, det är bara ett ord. Men det kunde man inte säga till Rita Karin, för hon hade läst för många vecko tidningar. Det vore mycket riktigare att säga att jag ville gifta mig med henne än att säga: Jag älskar dig. För gifta sig, det är någ annat, där kunde man jobba ihop och ha intressen, och hon skulle hjäl pa mig med mina hus; jag skulle ge henne undetvisning. Hon skulle följa med på resor, bo på fina hotell. Ibland skulle vi kom ma hem och visa upp ungar. Gif ta sig, tänkte jag, det måste vara nåt fint, men det skulle inte vara som Sigfrids ruskiga historia, när han bodde ihop med nån; fast jag visste inte riktigt vad som hänt, för själv sa han ingenting. Kanske visste morsan bättre, trots att hon und lät tala om det för mig, för att hon tyckte jag var alldeles för ung. Men jag var inte ung. Jag ville rit och sakrament över sängen och äktenskap och alltings nyhet: detta att ingen av oss var färdig, men att vi kunde växa tillsam mans och hjälpa varandra. Jag hade aldrig sett Rita Karin så vacker som när jag gick därifrån. Jag bad henne ligga kvar i sän gen, för där gjorde hon sig bra. Jag stod länge i dörren och titta de. Kände att nu äntligen har det hänt nåt med mig. Jag tog en lång promenad när jag kom ut. Ett lätt vårregn föll över vägarna. Mina skor blev leri ga, när jag hoppade in i dikesre nen och bröt av några björkkvis tar. Jag bar hem dom till morsan, satte dom i en vas och gick in till henne, för hon hade redan lagt sig. Och jag ville sitta inne hos henne, prata och vara lugn, men hon tittade bara på klockan. - Det är för sent för dig att vara uppe nu, du måste tänka på skolan. Men jag fumlade med kragen för att hon skulle se att det inte alls var för sent, men hon vände sig bara mot väggen och fortsatte läsa.

Österbottniska Posten Medlem av tidningarnas förbund. Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aktiebolag - 1982

Kap. 5 Examensdagen kommer - än sen? Det var som förgjort att lä sa, så helt inriktad på Rita Karin som jag blev, för hon hade så li ten tid eller var det kanske lusten som saknades? Jag glömde mina hus, glömde nästan skolan. Och på morgonen vrenskades jag, vil le inte sätta på mig mössan, ville inte vara med om nån uppvakt ning. Men ingen tog notis om mig; jag gick uppdressad till lek tionerna och vantrivdes, visste hela tiden att jag skulle klara mig. På rasterna tog jag hand om Irwing Andersson som svettades under Mmarna och inte visste när_ Gyllenstierna dog. Själv kom jag

henne resa sig upp så jag fick tit ta efter. Hon såg surt på mig. - Är du inte glad, att hon in te blev arg. - Jovisst, sa jag och slet i bo ken. - Men jag är så blyg. - Det är väl ingenting, muttrade jag och fick äntligen boken till mig. Jag var inte intresserad av att få henne till läkare. Jag vil Ie göra henne med barn nu di rekt, innan hon ångrade sig och hittade på nåt annat, för hon var ju så ung. - Vad letar du efter, frågade hon. - J ag skall bara se efter när Gyllenstierna dog. - Vem är det, sa hon och bet

skulle till att knäppa oss, tryckte jag till Rita Karin på axeln och hon vände sig mot mig, till hälf ten, innan hon varseblev vad som hände. Och jag tänkte att så skulle väl hennes barn engång titta på henne och fråga varför hon var till hälften bortvänd, när alla andra såg framåt och då skul le hon svara: - Nej, det är därför att just då tryckte Bernard Ottoson, den store arkitekten, som har byggt hela köpingen, som inte ser ut, som den gjorde på min tid, just då tryckte han mig på axeln för - att han ryckte om mig. . Tyckte du om honom, mamma?

-Jaa.

Men det är inte lätt att veta om man ljuger när man säger att man älskar . ..

inte ens ihåg vem han var, så jag sa till honom när vi träffades på toaletten att han inte fick svettas, och jag sprang till Rita Karin och bad henne om hjälp, men när jag kom med den lilla sprayen till Irwing blev han generad. Han stod med böckerna under näsan och slog febrilt efter Johan Gyl lenstiernas dödsår och jag fick nästan knäppa upp skjortan på honom för att få bort odören. - Nu känner du dig väl pigg, Irwing? Sen tog jag Rita Karin under armen och promenerade i grus gångarna och försökte tala om Ir wing Anderssons svett för att visa hur litet det hela angick mig. Hon var helt strålande i sin vita klänning; det skulle tydligen va ra nånting som hette ever-glace det året, för hon var inte ensam om det otäcka tyget som kom en att frysa i fingrarna när man strök över det. Det var nåt hon ville berätta om, och för den skull kom vi ändå bort till idegranen innan jag fick kyssa henne. Där gav jag henne en cigarrett, och hon fick sitta på mina böcker, för dom skulle jag aldrig mer titta i. - Jag berättade för mamma att vi var tillsammans, sa hon iv rigt och askade i mossan, och hori blev inte alls arg, hon sa bara att du skulle vara försiktig och hon har gett mig tid för att prova in det där och så. - Hon verkar upplyst,.-sa jag, och det kom mig att tänka påJo han Gyllenstierna och jag bad

ÖP-rådet: Alf SneJlman ordförande och ansvarig utgivare. . Stig-Göran Forsman Sture Eriksson, Håkan Westermark, Lars· Erik Backman och Ulf Johans· son. Chefred. Leif Sjöström tel. 967·13 555 hemtel. 967·18 697 Redaktion Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68600 Jakobstad

sig i läppen. - Helt oviktigt, sa jag över lägset, det har ingen som helst betydelse. - Du, du måste tala om vem han är, annars följer jag inte medl i kväll. Hon var vit i ögonen, och på sätt och vis var det synd om henne, för det var ju mor hennes jag var arg på, för hennes före tagsamhet. Kraftmänniskor av den typen gillar jag inte, men Ri ta Karin avgudade henne tydli gen, eftersom hon fick vara med och dela våra fröjder. Jag menar kraft och kraft, när den överskri der ett visst stadium då blir den sjuklig. Hitler måste väl också haft kraft. Då ringde det. Jag försäkrar, examen rörde mig inte i ryggen. Från början hade jag alls inte tänkt sjunga med i den löjliga sången; att stå så där och vara kollektiv i hela ansiktet passar mig inte, men så märkte jag att det i ston.sett bara var jag som hade röst. Och jag såg mor san stå där nere och hålla Rita Karin dito i armen, och lite läng re bort Sigfrid; han hade tydli gen träffat på några bekanta som han inte sett på länge. Han hade också studentmösa, lite gul och ålderstigen. Och min rÖst var sä kert inte den vackraste i landet, men en av de starkare, för när jag tystnade, sjönk hela deras fasta grund undan. I det ögonblicket var jag säkert min moders Stolt het. Och JUSt som en fotograf

Red~tör i Vasa S·E Glader, tel. 961·113 522 Reclaktör i Sydösterbotten Stig Björkas 66100 Malax tel. 961·651 603 PRENUMERATIONSPRIS 1982 Helt :1.r ............................. .Halvt:1.r ......... , .. . .............. Skandinavien ....... .. ............ Uisnummer.......... . ... .. .......

60, 40, 70.-'

2,50

- Varför gifte du dig inte med honom då? - Därför att jag var för ung för att begripa vilken stor männi ska han var. Och då hade ju inte ni blivit födda, små barn. På tredje refrängen grät jag. Och sen var det rektorn som skulle uttrycka sin glädje Över att skolan och köpingen kunde släp pa ut sin första studentkull, sam tidigt som han såg oss som fram tidens försvarare av de kristna och humana värdena, som nu ständigt är hotade, och jag torka· de ögonen när han bad oss, att alltid tänka på sk<>ian, inte så som ett minne enbart, utan som något som ständigt fanns inom oss, som ständigt skulle sporra oss vidare på de vägar vi inom en snar framtid hade valt, som vi hade frihet att välja, och jag tit tade på Irwing, som var rörd, och jag tänkte på att skolan skulle be höva en grundlig reparation; jag hade redan hela ritningen klar i huvet; den skulle ligga som en fågel, i aluminium och tegel, fär dig att lyfta rätt in i den exa mens blå himlen. Sen var det min tur att som ordningsman tacka rektor för att vi äntligen sluppit ut, hur tack samma vi alla känner oss att ha bidragit till nerslitningen av bän karna, tacksamma också över att vi fått lärarna att åldras till en smula visdom och jag drev på i ston sett lika fånigt som rektorn, men trots det hade jag tårar i

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad

tel. 967·13 555

ANNONSMOTIAGNING

SÖU:skansli, Vasa

tel. 961·113 572 och 115372

Henry Backlund

Jakobstad tel. 967·11 827

Vasa 961·116 101 (hem)

Tel. Vasa 961-121564 Annonser bör inlämnas senast m:1.ndag kl. 16

ögonen när Jag tog honom hand. Sen skulle man störta. Fram till mödrar och mostrar. Och jag gjorde det. Det var ing en hejd på mig. Kramade mor san och Rita Karins morsa. Och jag såg Sigfrid, som inte kunde komma fram för all trängsel. Han stod där med .en blomma och den långa vita handen hjälp löst framsträckt mot mig, och varje gång handen närmade sig kröp ett skyggt leende fram ur mungiporna. på honom och varje gång handen slogs åt sidan av nån förbirusande, drog sig leen· det, som en eremitkräfta, in bak om tänderna igen. Men han kunde inte komma fram. Och när Rita Karin drog mig i handen till hennes mors kamera, då vände han bon huvet och började sakta gå mot utgång en. Jag ropade på honom. Fick ho nom att krypa under poliskedjan runt oss, fick honom att ta Rita Karins andra arm, och sen log vi. Men Rita Karin log på riktigt hon. Och hon var våt i hela ansiktet av upphetsning och hon försvann längre och längre bak i biJomgra ven, och det blev så tungt för hennes nacke. Men de visade ingen hänsyn, för hennes mor var underläkare på sjukstugan. Och när vi hissat henne, slet jag av ett par av hennes buketter och ett par av mina, drog från korten och fick med Rita Karin och hela bandet bort till Irwing Anders son, som stod litet vid sidan med sina ängsliga föräldrar, som inte visste vad de skulle säga till ho nom. - Gamle gosse, skrek jag och slängde blommorna kring halsen på honom, så att han inte såg så skamligt naken ut, du ser ju att det gick. Jag hörde av Sokrates att du skött dig -fantastiskt på fy siken. Han sa det till rektorn. Han tittade misstroget på oss, men så lyste han upp och Sigfrid sa nånting till föräldrarna att det väl kändes skönt nu. Trumpetstötar och vi marsche rade genom köpingen. Om aftonen gick jag ner till bryggan med käpp och mössa. Och alla skrek och sjöng, när bå· ten tuffade iväg sina fem kilome ter norrut, genom den vackraste av sjöar.

fortsättning nästa nr ANNONSPRIS I texten............................. 3,40 Efter texten.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .... 3.40 Bestämd plars -,20 per mm fÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. Tilläggspris -,30 spmm och farg. Förenings· spalten per rad 1.-. Osterbonniska Posten ansyarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inringts eller som på grund av postförsening inte infortS i begärt nummer.

8 1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

~ ~ ~. ~ ~ ~ ~ ~ ~

~~ Skall det vara ~

~ ~

~ ~ ~ ~

~ ~

vara: a) TOPPAKTUELLA ust nu, eller: b) EVIGT AK (Lex. förhållandet kvinna-man) . - Bästa resultatet når man om man presenterar ett ämne som problem för publiken, som sedan själv måste välja lösning. Låt revyn vara ett orakel, låt svaret vara ett klart: KANSKE. - UNDVIK : att göra dig ro lig på bekostnad av ett partis politik, religion eller handicap. Spela inte på lyteskomik (att någon haltar eller stammar). - Det som skämtas med skall vara oberoende av tillhö righetsförhållande och bara gå på handlingar. Skall man "skjuta" på nå gon, bör det vara någon som är "in" i gruppen. SJÄLVIRONI är ofta ett lämpligt medel till ef

tertanke och sunt skratt. Är in

te sinne för humor just det , att

man kan le åt sina egna dumhe

ter?

cabarel, variele, show eller revy?

Det finns väl ingen exakt av gränsning mellan formerna : ca . baret är den minst krävande formen - en var lete kan inne hålla gamla kända sångnummer Lex., men man väntar mera av kostymer och dansnummer. Show är stor form - nästan proffsorkester, dansare och musik . Revyn är passligt där mittemellan. DET ÄR BÄTTRE GÖRA EN KORT, BRA VY ÄN EN LÄNG OCH KIG!

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

Klargör först:

1. Målgrupp

- Vem spelar vi för? Skal vyn skräddarsys för ett framfö rande för en bestämd grupp eller skall den vara mera all mängiltig, kunna spelas för vil ken publik som helst, på olika platser? .

"LI 17e

Va 'l aassa'ld"

~ tio;e~. Medverkande - Hur många är det som vill och kan vara med och spela . Vilka resurser finns i gruppen - vem skall skriva texter, sjun ga, spela, göra musik, koreo grafera, dansa, göra scenografi, tänka på kläder, Ijusteknik osv.

4. Ekonomi - En viktig punkt att ha tänkt igenom på förhand, eftersom den inverkar på hur man utfor mar de andra punkterna .

5. Tidsramen - Bestäm exakt datum för pre miären - dela in tiden : tid för textproduktion, delövningar , hela genomgångar, gen .rep . . . Det är viktigt med KLARA

~ ~ ~

~ ~

~ ~ ~ ~

..:

~ ~ ~

~ ~

Sketcher

TIDSAVT AL: bestäm när ni börjar och slutar öva. Arbets moral och inspiration förstörs lätt genom slentrian med att hålla avtalade tider.

Med eller utan röd tråd Skall det vara en revy med en röd tråd eller en revy som är

som en fyllkaka med lager på

lager (men utan egentlig röd

tråd)?

Texter - Starta med Brainstorming, anteckna alla förslag till sketch er, teman, ideer. Låt brainstor mingen fortsätta under arbetet. Plocka upp nya ideer. GODA TEXTER ÄR FÖRUTSÄTT NING NR l FÖR EN LYCK AD REVY . - Ämnen att skriva om kan

- Skall sketchen ha ett poäng eller vara bara "crazy"? Språ ket i sketchen skall fånga just den miljö och situation som be skrivs .

Monolog Ibland kan man presentera ett ämne i form aven monolog. Blanda: spara inte det bästa numret tiU sist, sätt det när publiken blivit varm. Sätt det allvarliga (om det

- I revyn med en röd tråd . måste man komma överens om en ramhandling (t.ex. : att man är ombord på en spionubåt, på en metrostation, en tidningsre daktion).

-82.

2. Lokaler

- Var skall revyn spelas? Titt skåpsscen (det är vanligast) men man kan också tänka sig arenascen eller olika kombina

~ ~ ~ ~ . ~

Dansk Amatör Teater Samvirke (DATS) är en ak tiv sammanslutning, som ger ut mycket textmate riai för amatörteater. DATS har också ett eget förlag DRAMA och ger ut handböcker för ama törteatern. I Danmark arrangerar DATS också kurser för sina medlemmar. Maria och Georg Riiser står som författare till en liten handbok för revymakare, "Revybogen-en håndbok" (1981, 64 s.). Jag har plockat ut en del material från boken, tHl inspiration för de revymakare som just nu läg ger sina huvuden i blöt för att skapa årets revy.

Tohan Ek och Dan-Erl"k Ro"nn ," B"" fjor k"o-revyn "Pängrännon" -82.

01'

- I "fyll kakan" skall varje

nummer vara olikt det föregå ende - allt möjligt gott bIa n dat. Viktigast är att det är tem po - det får inte vara någon

tomgång. Det gäller ju också

för revyn med röd tråd - de

enskilda numren skall följa var ann slag i slag .

"Fyllkake"-formens största

problem är att publiken skall

hänga med på varje nytt ämne

som presenteras - helst bör in te mer än 20 sekunder av sketchen ha gått förräll man

förstår, vad det handlar om.

Sven-Erik Blomster och Roy Fogde i Ma/ax-revyn "Presiss som på bio" -82. .

~""","""""""""""""""'I"I"'I'I"'" 1111111111111111

Man skall inte komma med dju pa underfundigheter här, eller fyra av sina bästa vitsar. Spara på krutet, publiken måste fa ha satt sig väl till rälla först!

Visor - Tre ting för en god visa: text - melodi - framförande. Säll tid på produktionen, så all det blir rim och elegans. Viktigt med överensstämmelse mellan musik och text.

Mimnummer - Man gör ofta mim som play back : ett i förväg ihopmixat med musik, ljud och text. mimar till bandet. Det oväntad,e kan vara poäng här, kanske något som inte pas sar till den ursprungliga musi ken. Man kan t.ex. göra par 0 dimim på kända sånger.

Dansnummer - Bra koreografi till riktig mu sik ger fint resultat, om man övar tillräckligt omsorgsfullt och länge.

Johansson ; Terjärv-revyn "Amor; ELden" -82.

Påk;

finns) så, att det får vara allvar ligt - kanske skönt att avlösa med något roligt.

Inlednings nummer - Viktigare än revyns namn är inledningsnumret: det behöver inte säga något speciellt utöver det, att det skall vara en väl komst till publiken och en pre sentation av skådespelarna.

Ove Nybl om oc . J\tfyrskOg, bäck, KrIster "-81. Bengt Ly "Freistinskada nOby-revyn o

Konferencier Kan man undvika honom, skall man överväga att göra det. Men: kommer man överens om all ha en konferencier, skall han styras. Ingenting får över lämnas åt tillfälligheter . En konferencier skall spåra in pub likens tankar på det ämne, som nästa nummer skall handla om. En introduktion skall vara kort, max en minut! Han bör aldrig användas som paus clown.

Final En revy skall ha en final, där

det gör sig all alla medverkande kommer in på scenen. Avslut ningssångens text kan ha rela tion till revyns innehåll, men den kan för all del bara kort och klart göra publiken upp märksam på, att nu var det allt så inte mera.

Teknik,

Dräkter,

Kulisser,

Rekvisita,

Ljus och Ljud

- Allt detta bör man art med parallellt med övrig ning. Bestämma hur myc k(> bete och pengar man kan j; ned på dessa viktiga elern':l

Regissören En av de viktigaste personerna i hela processen är regissören: När gruppen har valt sin regis sör bör han/hon ha stor makt. Ibland kan det vara fruktbart

- Så närmar sig premiärn självklart är att alla försök ; teknik (ljus och ljud) bör ' avklarade förrän publ i kommer. Det skall skapa .. positiv förväntan inför kväll föreställning - som alltid il , samarbete mellan publi k skådespelare.

Kokk; Skullbacka ; Ter järv-revyn "Amor; EL den" -82. med diskussioner om tolkning ar, men inte så att de övriga medverkande känner det som om de slösar bort sin tid . Regis sören är den som måste välja mellan olika tolkningar, värde ra om en sketch är tillräCkligt bra - eller föreslår att den slo pas (helst så tidigt som möjligt).

Karleby-revyn

. d vist i Kro- h Christer Lm q

"Vaalesåva a1e " -82.

För att ge regissören en chans till ordentlig instruktion bör skådespelarna kunna sina roller tidigt, om det är texter, som bör läras utantill. Ofta är det im proviserade sketcher, där bara den huvudsakliga handlingen fasthålls från gång till gång.

Efter föreställningen iiI' nödvändigt att lägga alh på en trygg plats - så att r( kan upprepas utan irriter:' rekonstruktioner, av hur var senaste gång.

Anna-Lena

0~ 1 ,

• Österbotten . det ligger visst nånstans nära Lappeenranta ~ . . Hasse är en stor kännare av Österbotten. Jahaa, Österbotten, jaa. .. få se nu, joo det ligger nära detdär vad heter det nu Lappeenranta, säger han medan han hoppar om kring på ett ben för att få på sig scenbyxorna inför kväl lens föreställning av "Frö ken Fleggmans mustash " , . .. nej vänta förresten, får tänka ordentligt nu. Jo nu vet jag, ni har vackra flickor där och starkt bränn vin och så dansar ni tango. .. ocn det ligger långt från Lappeenranta, så var det ja. Där har vi Österbotten i ett nötskal. Då är han nog bättre på detdär med revy. Det höll han på med redan under stu dietiden i Lund. Bl.a. är han en av författarna till den be römda Lundaspexvisan "Nu ska vi ut och härja, su pa och slåss och svärja .. " som väl är bekant åtminsto ne i akademiska kretsar också i Finland. Sen fortsatte det via radi on, olika revyer, bl.a . Karl Gerhards' fram tills 1961 då Hasse Alfredsson och Tage Danielsson ställde sig på eg na ben med revyn "Gröna H und". Efter det har Has seåTage mer eller mindre blivit ett begrepp. De om

några torde kunna dethär med revykonst.

• Inget fel att vara provinsiell - Med lokalrevyer är det så att de är roligare ju mer lokal anknytning de har, menar Hasse. Det är som lo kaltidningar - i dem vill man ju läsa vad som har hänt i bygden, inte ute i sto ra världen. Sätter man upp lokalrevy ska man ha som målsättning att göra den så inpå knutarna som möjligt. - Det är inget fel med att vara provinsiell. Om vi ser på konsten, ta t.ex. ja panska filmer. De ska hand la om samuraj e och sånt, då 'är de ju klart bäst. Inte vill man se en japansk film som handlar om ett kök eller nånting i den stilen. Med amerikanska filmer är det också så - ju mer typiskt amerikanska företeelser fil merna handlar om - desto bättre är dom som filmer. Man ska inte ge sig ut för att vara nånting man inte är. Det bör nog amatörrevyerna ha i minnet också.

• Lokalrevyer är roligare ju mer lokal anknytning de har . ..

• Somjag är lite anarkist 'SJ brytning i samhället . . .

- Jag kan inte se någon skillnad mellan underhållare och konstnär på det sättet. Underhållning är väl allt som är bra, Shakespears Hamlet är också underhåll ning. Jag vill göra bra grejor helt enkelt.

• Den allvarlige Hasse Han verkar närmast besvä rad av att behöva komma med filosofiska analyser på sin person. Den senaste ti den har bilden aven allvar lig Hasse Alfredsson alltmer kommit fram. Dagen före vi träffade honom hade han mottagit en Guldbagge för sin film "Den enfaldige mördaren". En film som är långt från en komedi. Är det så aU du har blivit allvarligare med åren?

- Nja, det är väl snarare så att jag först nu vågar göra allvarliga grejor. Tidigare var jag rädd att det skulle uppfattas som alltför pre tentiöst. - Men visst har jag en viss lustigkurre-stämpel på mig. Det händer ofta att Vad är du själv då, Hasse folk ber mig berätta vitsar Alfredsson? Underhållare privat, men jag gör det säl lan. Fast Guldbagge-utmärkonstnär, eller vad?

kelsen visar ju att jag kan göra allvarliga saker också och faktiskt tas på allvar. Hasse driver tillsammans med Tage Danielsson ett li tet företag, AB Svenska Ord, med summa en fast an ställd. Inom det kan de rela tivt fritt bestämma om sin produktion, nånting som Hasse uppfattar som en stor förmån. Han tycks trivas med det småskaliga. ' Är det så aU småskalighet är idealet, borde alla få ha det på det här viset. - Jag tror inte att det är möjligt att var och en skuUe

vara sin egen företagare. Trots dm Men som jag är lite anarkis som det"" tiskt lagd så tror jag på ned brytning i samhället. Mind re enheter och större infly tande för den enskilda mänskan i arbetsuppgifter na och i samhället överlag.

• Anarki och mustascher

tascb ••

Du säger aU du är anarkis tiskt lagd, men du är inte anarkist? Nog bekänner jag mig 'iara anarkist.

F ÖT,;u,.. . . .

11 ~==cc====c===c== ==== =c=============c==ccc===c==ccc========================~=

1s~iskt

lagd tror jag på ned-

• IN MED MERA HAR I RIKSDAGEN!! !

• Jag tror inte på myten att en konstnär ska vara fattig • ••

intressanta med honom i det här sammanhanget är att han slutade komponera på gamla dar, då han fick det gott stänt. Är du inte orolig att det ska gå på samma sätt för dig, med tanke på att AB Svenska Ord är ett före tag som har det ganska gott ekonomiskt?

• aegativa klang rdet har idag? t ä" ju ett väldigt lord. Vanligen r -....nan anarkist !10m har stor DCI svart hatt och

ater. IF

ju stor mus-

se nånting eftertänksamt i blicken . Sen skiner han upp. - Har ni förresten tänkt på att knappast nån demo kratisk politiker nuförtiden har hår i ansiktet? Det är som om historiens vingslag skulle ha gett dem skrämsel hicka vid blotta tanken på att olda en liten tangora batt. Det fanns ju en liten man med en liten mustasch för inte så länge sedan som

ställde till med en hel del.

, men jag e ~ber. Det är - Och Kekkonen var nu skillnaden lig- riktigt försiktig, han hade ju inte ens hår på huvudet. _ oblick får Has - Jamen, den där Is-

lands president har visst en liten mustasch. Den sista kommentaren tillhör Gösta Ekman, som kommit in i logen där vi sit ter och pratar. - IN MED HÅR RIKSDAGEN! utropar Hasse plötsligt. Mera hår överallt, i ansiktet, under armarna, på bröstet, långt hår ...

• Framgång och pengar På tal om hår och lite hår så fanns det ju i Finland en herre vid namn Sibelius. Det

exempel. På så sätt rullar det ju vidare av sig självt.

Lidingö? Ja, det var så här ...

Hur mycket tror ni då att namnet på "konstnären" betyder?

Med Hasses godmodiga gapskratt ringande i öronen lämnar vi logen för .att gå in och titta på föreställningen. Den bild aven i grund och botten rätt allvarlig Hasse Alfredsson, som vi fått av senare tidens tidningsskrive rier bleknar bort. I stället är det nog skälmen med glim ten i ögat som blir kvar. Bil den av komikern som till sammans med sin kompan jon Tage Danielsson hittar på de mest lustiga galenska per. En bild som förstärks inte minst av att se spexet "Fröken Fleggmans mus tasch. "

- Ta Picasso Lex., säger Hasse. Han blev ju fruk tansvärt rik på slutet och fick för sig att han skulle gö ra nånting totalt annorlun da, nånting som helt bröt med hans tidigare produkti on. Men vad han än gjorde blev det samma succe.

- Njaaä, jag tror inte på myten att en konstnär ska vara fattig. Faktum är ju att en massa stora konstverk, tavlor, kompositioner har gjorts som beställningsarbe ten, djrekt mot betalning • Och framtiden? Så med andra ord kommer alltså. du att fortsätta i samma takt ju - Man konkurrerar med sig själv också till en då. Vad står närmast på viss gräns. Har man gjort en programmet? bra grej, som har haft fram Och nog är det kanske så gång, så försöker man göra - Närmast blir det ert ny vi vill ha honom egentligen. film som kommer att vara nästa ännu bättre. Men hur man än vrider på - Om man får det bra en satir över smarta affärsekonomiskt så vågar man män. Arbetsnamnet på fil- saken så är Hasse framförgöra lite annorlunda grejor men är "Två skälmar i allt betydligt mer än halva också. Vi har ju gjort en del Stockholm", och den byg- , HasseåTage, betydligt mer än mångsysslaren Valfrid saker som gått med vinst, ger på en trettitals roman. - Förresten, på tal om Lindeman. Han tillhör desdärför har vi kunnat göra sånt som t.ex. den senaste Sibelius och Stockholm, har sa unika människor som filmen "Den enfaldige mÖr ni pöjkar hört om när Sibe- man aldrig kan placera slutlius var och gästspelade på giltigt. daren" . - Det kan ju också fun gera så ·att om man tjänar bra med pengar på en grej så blir man intresserad av att INTERVJU: JOHN AHLÄNG tjäna ännjl mera pengar, in JAN JACOBSON flikar Gösta Ekman. Se på många rockmusiker . till

i3 .'

~ '!

~==c==~======================cc=c==================c=c=====oa==acc===.====~aaJ

I förra veckan fick styrelsen för Närpes uf ritningarna över de planerade ändringarna i biogra fen. Beslut fattades om renove ring och i måndags startade ar betena. Renoveringen innebär att man får ett scenutrymme som är 3,6 m djupt och 8 meter brett. Det betyder att bioduken skall flyttas bakåt och så blir det fråga om en liten utbyggnad framåt. Omklädningsrum får man genom att ändra om två klubbrum. Det är ingen stor scen det hand lar om, men det är allt vad utrym~ mena medger. Och det är en klar förbättring med tanke på samlingsmöjligheterna i När peso Salongen har 162 sittplat ser och sluttande golv. Renoveringen beräknas kosta ca 30.000 mk. Senast till nyår skall arbetena vara slutförda med tanke på att biografen är föreningens "mjölkko" vill man naturligtvis störa den de len av verksamheten under kor tast möjliga tid.

• "Vi fick ny energi" - Det ser bra ut. Vi fick ny energi när vi fick se ritningarna. Nu skall det hända något, kom menterar Lena Wilson ren ove ringsplanerna. Lena hoppas på att man i samband med att den nya pizzerian öppnar i Närpes gården (i de forna grillutrym mena) den 20 november skall kunna ha öppet hus med film föreställning och fest. Alf Bäckström vågar ändå inte ga rantera någon öppning den 20 november, eftersom renoverin gen av discot också delvis krä ver yrkeskunnigt fok och såna är svåra att få tag på. - Det beror på hur mycket jobb det faktiskt är med sce nen, menar Bäckström. Om det är möjligt så slutför man arbetena i discot först. Men är renoveringen i biogra fen alltför arbetsdryg måste dis cot bida på sin tid . l discot har man annars ut fört en hel del talkoarbeten och det lilla som återstår skall sty relsen och yrkesfolk gemensamt avsluta. - Det är ljusare nu. Vi har målat det i rött, sen finns det en aning gult, orange och svart samt reflexpapper, berättar Le na .

• Bra allaktivitetshus - Då vi får det här färdigt har vi ett bra allaktivitetshus. Det är roligt. Folk har varit miss

tänksamma och undrat "var skall vi vara?" , säger Lena. Detsamma konstaterar också Alf Bäckström. Redan i våras startade man en medlemsvärv ningskampanj och även om den gått någorlunda så skulle den ha gått ännu bättre om man haft "ett riktigt hus". Det är nämligen många som tycker att det nuvarande huset är misslyc kat. Trots husets nuvarande begränsningar så har man ändå lyckats få igång en rätt diger verksamhet anser Bäckström. - De riktar sig till en ganska liten krets, men det är en utrymmesfråga . En lockedanskurs startades i fredags. Man har barnklubb, en motorklubb, och en modell järnvägsklubb. Dessutom har man en bra "pingis" verksam het och spelar pidro. Nu disku teras en revy även om det inte är klart att det blir ännu.

• I bästa samförstånd lag diskuterade med Leif Ahlroos igår kväll om revypla nerna, sade Bäckström när ÖP ringer upp. Det kan bli två skil da revyer. Men det betyder inte att vi är gramse på varandra utan vi diskuterar i bästa samförstånd. Om det blir revy både i När pes och Yttermark kommer man att försöka samarbeta så att permiärerna inte krockar. Då vill Närpes uf hålla fast vid traditionerna och ha premiär i nyårshelgen och då handlar det kanske om trettondagshelgen i Yttermark. - l så fall att det blir revy så blir det en minirevy. Utrymme na medger inte annat. Då kom mer vi att försöka få gamla förmågor som grundstomme förmågor som inte ställt upp på senare år. Kvaliteten kommer man nämligen inte att ge avkall på... ! Både Alf Bäckström och Le na Wilson ser framtiden an med optimistiskt sinnelag. Man är inte ekonomiskt tyngda visst har man skulder, men verksam heten går bra. - Verksamheten håller på att blomma upp igen, säger en glad Lena som också tror att närpesborna kommer att sluta upp kring föreningen när man får ett allaktivitetshus till sitt förfogande.

Stig Björkas

- Det är ljusare nu, tycker Lena Wilson i discot.

p\..~

NEf\~'

DET LÖNAR SIG ATT TA KONTAKT NU. SÖRJA MED ATT SKAFFA JUTAS SMAHUSKATALOG. VARA REPRESENTANTER STAR TILL TJÄNST: KARLEBY HH·Konsult Byggnadstjänst Tel. 968·14855 kvällar JAKOBSTAD Ing.byrå Bj. Häggblom Tel. 967·11959 VASA Oaco Byggkonsult Kb Tel. 961·120 300 må-to. Hem 961·32796 SYOÖSTERBOTTEN Nordplan Tel. 961·601 69

JUlAS SMAHUS AB 66900 Nykarleby tel. 967·20088, 20 750

KLUBBSNACK_______________ Imse-Vimse_________________________________ Det har strömmat in brev till klubben.

Vi önskar naturligtvis få fler, du kan skriva om allt.

"LISA" 13 år från Nykarleby och "JOCKE" som är 9 år

och är från Vörå, står i tur att få varsin JOCKE-Plansch.

Nästa vecka är det kanske din tur.

Spindlar betyder lycka. De flesta grips av fasa när de får syn • på en spindel. Det bror på att de aldrig studerat dessa små varelser på nära håll. De mest bekanta spindlarna är korss pindlarna vilkas nät vi kan stöta på lite varstans. Bäst syns de under daggvåta höstmorgnar då de gnistrar i solljuset. Nu skall du få lära dig hur du kan bevara spindelnät.

MIN DIKT

Jag gillar att skriva brev till nån kompis,

eller till nån man har sett bara på fotografi.

Det kan va' nån i Finland, Sverige och Norge,

eller någon annanstans

Men mest gillar jag ändå att få brev från Dig.

"LISA " Jag vill ha en djursida i ÖP. Därför att jag vill ve ta hur andra tycker om djur. Jag har två höns och en hund och ett akvarium. Det är intressant alt nätet fastnat på kartongskivan. 1. Spraya ett tunt lager lim på en sköta om dem. Det skulle vara bra om någon an 4. Spruta det upplimmade nätet kartongskiva. nan skulle skriva om sina djur. med flera lager klart skyddslack. Om 2. För skivan försiktigt mot nätet, du tycker att det är svårt att få nätet så att hela nätet fastnar på en gång i "JOCKE att fastna kan du spraya det försiktgt limmet. 3. Det är nödvändigt att ha en kamrat med, som kan hjälpa dig att försiktigt skära av fästtrådarna när

med lack innan du fäster det på kar tongen.

Lill-Enkkus gältgfi1-_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

Ett gäng, en orkester med m~dlemm~r i ~O-å~s -åldern. Vad sägs om det? Ett sadant haller bli Vid Sundby skola utanför Jakobstad. Gänget är en ut· brytning ur den musikklubb, som leds av Lars "Enkku" Enqvist. Men detta gäng ville mera. De kallar sig LiIl-Enkkus gäng: Camilla Grägg, 11 och Petra Nylund, 11, sång (+ showande), Markus Sundsten, 11, gitarr, Mikael Wa~näs, 10 dragspel, Robin Enqvist, 10, bas, Johan Kall, 10, orgel samt Christer Enqvist, 12 på trummor.

- Vi har nu hållit ihop i 1 1/ 2 månader och övat in några lå tar, berättar de. - Meningen äT att vi skall få chans att uppträ da inför publik så småningom. Trots den korta tid gänget spelat ihop har de åstadkommit egna låtar - hittills bara två, men mera tycks finnas på kom mande. - Några noter har vi inte skrivit. Vi sitter och jammar och kommer på en melodi. Där efter snickar flickorna ihop tex ten. Gänget träffas varje måndag kväll i ett trångt källarutrym me. Men entusiasmen är stor. Till och med rasterna går åt till musicerandet. - Måndagarna i skolan är ett evigt väntande på kvällen , erkänner de. - Men skolarbe tet har inte blivit lidande! - Ett snabbt konstaterande. I det trånga rummet har flic korna ändå lyckats åstadkom

Marika Joffs skall också få en plansch för den fina deckar-gåta hon har skri vit denna vecka.

5 skott Det är säken många som har funderat på förra veckans gåta. För att stilla er nyfikenhet om ni kommit på rätt svar eller inte så kommer det nu. "Göran ljög. Anders kunde inte ha sprungit genom köksdörren därför att det finns spindelväv mellan posten och dörren. Göran är mördaren." Bengt Ånäs är det som svarat så och för det får han liksom Joachim Rex och Annika Holm JOCKE-planscher.

En kall måndagsmorgon hittas herr Andersson mördad med 5 skott. Poli sen, som fmos på plats, misstänker 3 personer, nämligen: l . SONEN, som vill ärva herr Anders sons förmögenhet för att klara av alla spelskulder. 2. HUSfRUN, som vill skiljas. 3. HERR JANSSON, som vill köpa mark av herr Andersson men blivit nekad.

ma en form av koreografi. De visar ivrigt sin show, som går i bästa Agnetha-Frida-stil. AUa nya förmågor har pro blem med matchande - men inte dessa. Den Brian Epstein som borde finnas för vart gäng har gruppen helt naturligt i sin närhet. "Enkku" Enqvist har lovat sköta den sidan och han har redan fått ett muntligt löfte av lärarna i skolan - på julfes ten! Efter en kort pratstund och några smakprov kommer då frågan som tydligen funnits i tankarna hela tiden. - Har du träffat någon or kester, där medlemmarna varit yngre? Ja, finns den någon annan stans - eller finns den i Sund by? Nämligen Finlands yngsta poporkester . Medelåldern lig ger på 10.7 år.

Maggan

De 3 ägde varsitt vapen nämligen l)

en älgstudsare 2) en revolver 3) en au

tomatpistol. Vid förhöret yttrade de 3

misstänkta följande:

SONEN: Jag var ute på älgjakt igår

och hade ingen aning om mordet. HUSTRUN: Vi skulle skiljas så jag har

övernattat hos en väninna. HERR JANSSON: Jag har också alibi för jag var på banken i går och löste in

mina aktier.

Polisen anhöll genast en av dem.

VEM -

VARFÖR? ? ?

StIlIf på sidlIn

19.

ÖP-klubben

Pb 27

68600 Jakobstad

Orkesterparaden

ÖP rättar:

.. .1

Tryckfelsnisse hade roligt i se naste ÖP. Henrik Invenius' deltagande i EM degraderade han till FM och så påstod han att det skulle ordnas FM i Vasa nästa sommar när det egentli gen handlade om NM (nordiska mästerskapen). Sen tyckte Nis se att han skulle busa riktigt och påstod att det vara busar och inte bussar som transporte rade publiken till handelsträd gården i Korsnäs. Och dess utom har den rackarn problem med matematiken: Eva Dahl gren fick bara tre stjärnor för LP:n "Tvillingskäl" när hon skulle ha haft toppbetyget fem stjärnor. Jaja, den skojarn, den skojarn •.. !

na, samt några övriga rader om paradens vara el FÖR undertecknad som hade nöjet att besöka den ler icke vara.

första orkesterparaden som hölls i Korsnäs för NAGOT speciellt omdöme om någon orkester

några år sedan, var det ett utmärkt tillfälle att vid skulle jag helst vilja slippa ge. Detta vad det musi årets parad på Waskia, blicka tillbaka och jämfö kaliska beträffar. Genomgående så håller alla de

ra vad som hänt inom branschen under dessa år. deltagande orkestrarna bra standard musikaliskt,

REDAN före paradens början fick jag som alla det har de alltid gjort i österbottnisk dansmusik.

andra ett litet frågeformulär med några rader där man skulle tycka till om de deltagande orkestrarföre själva uppspelningen bör har snygga scenkläder , affisc Däremot, tar jag risken, sticker ut bakan ocb frågar Er öster bottniska orkestrar: När skall Ni börja skapa kontakt med publiken? Det gäller att bjuda lite av sig själv och få publiken att känna att Ni bryr Er om den. Över huvud taget så gäller

det att ENGAGERA publiken.

Just denna oförmåga att få den

rätta publikkontakten är lika

förvånande idag som för flera

år sedan.

Ni spelar bra, spelar bra

låtar, har bra teknisk utrust

ning, ofta bra Ijusanläggningar,

PB 27 68600 Jakobstad

Inför 15 års åldersgräns!

• • • •

Nyaste teknik . Utmärkt bild Bra ljud 16 kanaler, av vii· ka en för video. bandspelare • Lätt att använda • Hållbar och d säker (Tack vare uppfinningen lP· SALO markna dens lägsta strömförbruk- . ning i sin klass).

EE EE ~

Shop

96J-3J05·0

Saloras

nya TV ~odeller och videobandspelare finns nu hos oss!

VIDEOBAND· SPELARE

SALORA EHa på marknaden EE

EE ~ 31050

Från svensk · el hör- och synvtnk

Sjunde Ungdomsringens styrel se sammankom för en tid sedan ,t ill styrelsemöte och beslöt då att en skrivelse angående infö randet av 15 års åldersgräns på danserna skall skickas till SÖU:s styrelse och ÖSterbott niska Posten. Åldersgräns 15 Ar borde infö ras pA våra dansplatser • Vi har länge talat om åldersgräns, men nu borde vi skrida till verket, bI.a. för att f A trivsammare danstillställningar. SÖU är den organisation, som skall driva kampanjen om inf!?randel av åldersgräns. OP borde gA in för en kam panj där man upplyser ungdo marna om att 15 års åldersgräns kommer att införas pA vAra dans platser. Vidare borde man informera om att dansarrangö

rerna kommer att kräva ID-

kort. Kampanjen bör. ocksA innehålla information om ID kortet ocb var mBn fAr kortet. Det skulle dessutom vara bra att börja med åldersgräns nu då det båller pA att bli vinter, för vinterföreningarna bar så att säga vädret pA sin sida. Vidare borde föreningarna i våra ringar aktivare gA in för aU ordna Jocke-kurser. Inför åldersgräns 15 Ar, sA fordras det av föreningarna nA gon form av alternativ tillställ ning för de yngre tonåringarna. 'pet är mycket viktigt att SOU går in för en ordentlig in formationskampanj förrän ål dersgräns 15 år införs pA dans platserna.

Styrelsen för sjunde ungdomsringen

her och allt som behövs i den vägen. A v egen erfarenhet från de flesta dansställen i Österbotten, så vet jag att Ni har en under bar publik att jobba med. Det behövs inga stordåd från en or kester, för att en vanlig dans kväll skall få det där lilla extra som gör att publiken stortrivs. Det är trots allt av publiktill str9mningen som orkestrarna skall överleva. Visst var det lätt att roa och engagera publiken under 70 talet, men jag är helt säker att varje människa som går på dans idag, i grund och botten är lika enkel som förr. Det brukar vara det enkla och spontami som "går hem i stugorna". En av frågorna på utdelat frågeformulär: Fyller orkester paraden sin funktion? Svar: Otvivelaktigt JA! Varför? Svar: Det är det enda tiUfället under hela året som arrangörer och orkestrar från när och fjärran träffas. För orkestrarna är det ett utmärkt tillfälle att få visa upp sig för både sina gamla ar rangörer och dessutom mAnga nya. Dessutom har man som orkester enormt stor nytta av att utbyta olika erfarenheter med andra musikanter som har samma problem som en själv. Att både se och höra andra or kestrar under samma kväll är både intressant och nyttigt. All tid finns det något som går att ta fasta på. Beträffande arrangörerna, sA måste Orkesterparaden vara det verkliga tillfället att utbyta ideer och åsikter om den just nu sviktande branschen. Däremot, sA måste det nog till någon form av diskussioner

jar, om man inom arrangörs kretsar skall komma fram till någon ljusning beträffande de ras problem. Något i stil med s.k. kongressforumet som hålles i Umeå numera varje höst. Skall Orkesterparaden även i fortsättningen hållas på Was kia? Svar: Naturligtvis, när man sedan en tid tillbaka äntligen kommit in i en lokal som är perfekt för ett sådant här arrangemang. En klar fördel med Waskia är den fina akustiken från lyssnarhåll och att alla kan se scenen var man än sitter. Däremot så kan man skrota decibelmätaren, åtminstone under uppspelet. Jag tycker synd om grabbarna i . Alpha som drabbades av ett av brott. Om man skall utdela någon kritik sA är det inte mot Waskia som lokal vid ett sAdant här ar : rangemang. Personligen tycker jag att man från paradlednin gen inte utnyttjar alla möjlighe ter som denna lokal erbjuder. Lite bättre ljuseffekter och en festligare placering av p resen ta törern skulle säkert ge ett större intryck. A vslutningsvis en liten fråga till ledningen för paraden: Var för kunde man inte starta på ut satt tid. Att några orkestrar uteblivit hade väl ändå ingen betydelse för när det hela skulle starta? Om man har tillgång till så många orkestrar sA hade det väl funnits musik till slutet i alla fall?

LENNART EDV ALL Musikerförbundet avd. 30 UMEÅ

••

KUL1'UR-82 I NARPES

I NÄRPES pågår som bäst KULTUR -82 och in kommande vecka så är det dags för den traditio nella ungdomsveckan. Målsättningen med ungMåndag och onsdag är det Fri märkets Dag för ungdom . På måndag är Närpes filtelisterna i Pjelax lågstadieskola och på onsdag i Övermark lågstadie skola. Båda kvällarna börjar programmet kl. 18.00 och av sikten med Frimärkets Dag är att frimärkssamlandet skall uppmärksammas mera . Alla har samlat eller samlar frimär ken, menar ungdomssekretera re Lisbeth Saxberg, som tycker att Närpes filatelisterna gör för litet väsen av sig. På måndag skall politikerna ställas mot väggen i en ung domspolitisk debatt i Norrnäs under rubriken" Hur vill vi att

våra byar skall se ut?" - Vi måste börja ställa krav på våra förtroendevalda, och inte endast på dem som sitter i fullmäktige och styrelse! Det finns ett behov av att folk och politiker skall börja mötas. Politikerna bör komma ihåg ungdomarna när de gör si na beslut, menar ungdomssek reterare Lisbeth Saxberg. Vi måste visa ungdomen att det går att påverka och att ung domsföreningen kan vara på tryckningsinstrument . De här debatterna har ord nats under tidigare år också och folk har slutit upp rätt väl. Des sutom har man varit aktiva i de-

domsveckan är att introducera nya aktiviteter som inte finns från tidigare i kommunen eller verksamheter som inte är så utbredda. batten, vilket visar att det finns · behov av dylik verksamhet. På tisdag och onsdag ordnas det en kurs i latinamerikanska danser. Den ordnas i gymnasiet och börjar kl. 19.00 och har till kommit på gymnasieelevernas uttryckliga önskemål. På tisdag och torsdag blir det videoverkstad på SÖFF kl. 19.00. Video är modernt just nu men har för många en negativ klang. Men inte behöver det va ra negativt ... På torsdagen blir det drogde batt i högstadiet genast efter skoldagens slut: "Mellanölets vara eller icke vara i kommunen - langningen?"

Debatten sker tillsammans med högstadiets elevråd och föräldrar, politiker, lärare m.fl. kommer att inbjudas. Inför den här debatten har Lisbeth Saxberg och elever i SÖFF varit ut och diskuterat med närpesungdomen en lör dagkväll. Meningen är också att man skll ut på en ungdoms dans innan debatten ordnas. Det var årets program del. Lisbeth Sax berg säger att man troligen kommer att försö med ett nytt grepp nästa år Kulturmånaden och ungdo veckan. Man kommer at t IOr söka rikta in sig på färre äm nen, fördjupa sig mera och för söka nå alla åldersgrupper.

Brist på ungdomsut

rymmen i Smedsby

Bristen på utrymmen för ung domsverksamhet har länge va rit stora i Smedsby. Nu beteck nar nämnden situationen som direkt hopplös. Smedsby uf:s lokal - den lämpligaste och mest använda i området skalt renoveras och är inte till gänglig på minst eU år. I den s.k. CygneUska fastig heten finns ett par mindre rum tillgängliga, men de är t.ex. inte lämpliga som övningsutrym men för ungdomsorkestrar. I Andelsbankens klubblokal kan samlingar av typ möten och kurser ordnas, men den är inte heller alltid tillgänglig. Återstår sedan skolor, för samlingens gård, bönehus, Äm betshuset och Böle uf:s lokal. Inga av de här lokalerna är särs kilt lämpliga för ungdomsverk samhet och dessutom är de mycket långt utnyttjade redan nu. Gymnastiksalarna är Lex. fullständigt bokade. Böle uf viII inte upplåta sin lokal för öppna samlingar som lockar dit oroli ga element. För sådana finns förvisso i Smedsby-området. Därom vittnar Lex. vandalise ringen av Korsholms teaters läktare och scenarrangemang, inbrott och förstörelse vid de minigolfbanor som funnits i Smedsby och de störningar som förekommit på kvällstid i skol centrum. - Vi har sökt utrymmen i de fastigheter kommunen äger i Smedsby, berättar ungdoms sekreterare Monica Sandberg. Vi har också funderat på att ·få något utrymmen i samband med något nybygge. Men skall vi vänta på något nytt dröjer det flera år innan vi får några utrymmen. N ågra optimistiska framtids visioner i denna fråga finns inte inom nämnden, säger hon. Skall problemet lösas på kort sikt borde man hitta någonting i något hus som redan finns i Smedsby. l den undersökning nämnden gjort har man sänt ett frågeformulär till 270. ungdo mar i åldern 15-30 år. Av des sa har 143 (52,9 0,70) returnerat formuläret. Frågorna rör boende- och familjeförhållanden, utbild ning, sysselsättning, fritidssys selstättning och åsikter om kommunen och ungdomspoli tiska frågor. Svaren visar att det inte är brist på fritidsssysselsättningar i Korsholm. En mycket stor del av de svarande tillhör någon fö rening. Största delen har skaf fat sig eller håller på att skaffa sig en yrkesutbildning. Om de uppgifter ungdomar na lämnat om alkoholkonsum tionen verkligen stämmar är det nästan chokerade hur väl fört rogen de unga är med alkohol. Sammanlagt 111 uppger att de någon gång varit alkoholpåverkade. Av dessa Ilnvänder fortfarande 99 alko hol. Vissa gör det bara ett par gånger per år, men närmare 50

ungdomar uppger att de använ der alkohol nera gånger per månad. I relation till detta verkar rökningen vara kraftigt på tillbakagång. Endast 25 av 143 UPP2er att de röker. Ungdomsnämndens konktu tion beträffande alkoholförtä ringen är aU mellanölsförsälj ningen i livsmedelsbutikerna borde upphöra. Ungdomarna har framfört en

hel del kritik mot den kommu nala verksamheten. Detta gäller inte bara utrymmen för fritidsverksamhet utan också bos tadsprodukton, . centralicerin gen av servicen till Smedsby, den oändamålsenliga högsta dieskolan osv. Trots det vill de bo kvar i Korsholm och helst {lckså få ett jobb inom kommunen.

En utredning om de ungas situation i Korsholm leder ofelbart till att problemen i Smedsby området kommer i blickpunkten. I den ungdoms politiska undersökning som ungdomsnämnden i kommunen genomfört är det just behovet av ut rymmen för ungdomsverksamhet i Smedsby som är det mest framträdande problemet. Andra frågor som ungdomsnämnden pekar på i en sam manfattning av resultatet är behovet av små hy reslägenheter, de ~ngas önskan att kunna bo och jobba i hemkommunen, det påfallande stora bru ke( av alkohol samt de ungas kritik av centralice ringen inom kommunen.

Sven-Erik Glader

liAR AL OROL

VARA TILL HJALP FÖR

, El UIIG MAllIIIS • Upprätthålls godo relationer tillfäräldrar med hjälp av alkohol? Skopas framgång i skolan och arbetslivet med hjolp av alkohol? Löses svåra prablem med hjälp av alkohol? Kommer mon ifrån ensamhet med hjälp av alkohol? Skopas hållbara vänskapsförhållanden med hjälp av alkohol? Blir mon uppskottad i vänkretsen med hjälp av alkohol? Finner mon sin käraste med hjälp av alkohol? Älskar mon ansvarsfullt med hjälp av alkohol? Skyddar man.~ig mot könssjukdomar med hjälp av alkohol? Overvöger mon sina ord och handlingar bättre med hjölp av alkohol? Undviker mon bråk och olyckshändelser med hjälp av alkohol? Klarar mon sig böttre i livet med hjälp av alkohol? Nej, inte med. alkoholens hjölp. Vi vill öndå inte påstå, att ell nej tack till alko halen skulle vara det enda riktiga sättet 011 leva. Men det vill vi säga, att överdrivet och okont rollerat alkoholbruk alltid ör dumt. Inte bara dumt utan också farligt. Det ör farligt inte bara för Din kroppsliga hölsa, utan också för Ditt sjölsligo jag. Det är farligt inte bara med tanke på Dig själv. Det ör dumt och skadligt också med tanke på Dina nörmaste. Denna dumhet vill vi motarbeta. Någon ~ommer kanske nu alt påstå, att Alko i verkligheten inte tänker så här, eftersom det som statligt bolag tillverkar och säljer alkohol. För om dryckesförbrukningen minskar, minskar också sta tens inkomster. Den beska sanningen ör ändå, alt av varje alkoholmark g6r en anmärkningsvärd del till hälso- och sociolutgifter förorsakade av alkoho len. Missbruket av alkohol blir dyrt både för indivi den och samhället. Vi vill väcka Dig till eftertanke betröffande Dill eget förhållande till alkoholen. Alkohol kon inte göra Dig till någonting annat än vad Du är.*

ALKO

*AJko delar ut i sina butiker en tidning som berättar mera om de här frågorna .

'a..

- Jag tycker att föräldrarna skall stöda sina barn i deras aktiviteter. Det kostar inte så mycket. Det finns inget som känns så bra som när föräldrar na stöder en, säger Johan Storgård i Övermark. Johun har många järn i elden. ÖP har pratat med honom i rollen som is hockeylirare men orden ovan avser inte enbart sportaktiviteter utan intres sen överhuvudtaget. Johan Storgård är aderton år gammal och går andra året i gymnasiet på reallinjen. För utom att han trissar runt med pucken i ishockeyrinken så har han ett otal andra intressen: Tennis, basket, fotboll och rink bandy finns också på hans program. Dessutom målar han, sjunger, spelar drama (litet) och så är det ju skolan förstås. "Skulle jag ha tid, så... har jag hur mycket ideer som helst. " Men nu skall det alltså mest handla om ishockey. I augusti i fjol for Johan som utbyteselev till Kearsley High School i sta den Flint i Michigan, USA. Flint ligger ca 80 km norr om bilstaden Detroit. - Jag trivdes mycket bra. Allt fungerade, var bra. Det ha de funnits i mina planer och det var roligt att det blev av. Jag bodde hos en familj som hade en son i samma ålder. Han spe lade också ishockey i skollaget.

• Ställer större krav på sig själva - Det var genom ishockeyn som jag blev placerad. Det var ett specialintresse som jag skrev n~r i min ansökan. Det är hemskt lätt att bli placerad som ishockeyspelare och finländare och svenskar är speciellt efter traktade. Innan vi kom in på kärnan i intervjun så frågade jag Johan om han tycker att det är någon skillnad i livsstilen hos ameri kanska ungdomar i jämförelse med livsstilen här hemma. - Det gäller två kulturer deras och vår. Det är klart att det finns skillnader, svarade Jo han. Där är ungdomen mera mån om sin framtid, tidigare. De vet vad de vill . Ställer större krav på sig själva . Det gör ock . så samhället för den delen. Det var positivt att man fick ta ansvaret själv. Här är allt gi vet i grundskolan. Där skall man ta egna initiativ. Det bety der inre arr der inre skulle finnas problem, men . ' ,

• Utvecklades mycket Ishockey har intresserat Johan ända sen han var i 5-6 års ål

dern. Lagishockey har han spe lat de fyra senaste åren. Han menar att valet av idrottsgren mycket beror på vad man har för kamrater. Nu när man saknar is i När pes så tränar man tva gårtger i veckan. På tisdagar är det inne träning "torrträning" och på torsdagarna har man tid i Ishallen i Vasa. - Jag brukar nog träna indi viduellt också men just nu lig ger det nere. Men gymnastiken i skolan infaller på lämpliga da gar. Och den är allt annat än slapp. Om jag hinner blir det någon länk över veckosluten också. Det blir effektivare när vi kommer på is. Eftersom jag spelar rinkbandy kommer det nästan att bli varje dag på isen då. I USA så tränade man sex gånger i veckan under högsä songen - fyra månader. Ibland blev det spel också på sönda garna med hans "äldre ameri kanskabrors" klubblag. - Vi tränade mellan kl. 6 och 7 morgonen före skolan. På lördagar hade vi match. Det var mycket effektiv träning och jag utvecklades helt klart myck et under det här året. Balans, tackling, taktik, själva grunder na, klubbtekniken förbättrades menar Johan.

• Stenhård konkur rens Skollaget gick till kvartsfinal i staten Michigan . Det var ett bra lag som vann sin egen klasserie och som också gick vidare från följande kvalificeringsserie i staten. I finalspelet förlorade man sedan i kvartsfinalen mot ett lag som man tidigare beseg rat. Trots att det handlar om ett skollag så var det ekonomiska stödet från skolan ganska litet. I stället var det föräldrarna som vid olika aktiviteter stödde is hockeylaget. - Till ishockeylaget hörde alla spelares familjer. Man um gicks mycket och hade gemen samma fester. När det finns sammanhållning och gemen skap då är man stark! Ishockeylaget i Keatsley High School har klarat sig bra i

skolserierna och har ett bra publikstöd - 2 000 personer! Det betyder att det är konkur rens om platserna. När laget skulle tas ut var det ungefär 45 spelare som kämpade om de 16-17 platserna, minns Johan. - Det är hårt. Men utan konkurrens presterar man inte något!

• Fin vilja i

Kraft

Johan vill inte jämföra situatio nen i Kraft med den i USA: - Det vad vi gör här i Kraft är helt annorlunda. Här finns en fin anda nu. Man vill göra något, siktar högt ~ det skall man göra. Och andan är myck et posi ti v i laget. Seriespelet för Kraft skall börja i medlet av december är det meningen. Johan vill inte sia hur det går för laget men man kommer att ge allt, käm pa. Vilka egenskaper behöver en ishockeyspelare? - Man skall vara stark och på alerten - snabbhet, reflexer behövs. Mentalt måste man kunna ställa om: vara aggres siv. Jag tycker att man skall ha aggressivitet. Men man skall kunna stänga av sig själv också. Vad siktar du på? - Jag vet att det kan vara svårt att komma ur den här ni vån . Det beror på studierna ... Men främst vill jag göra bra i från mig. Jag siktar inte längre än på att få utöva min sport. Johan .är medveten om att hans många intressen stör skol arbetet, men han anser att en intressant fritid behövs. Det finns många föräldrar som tycker att deras barn skall satsa på skolan och som glömmer all stöda sina barn i deras fritidsin tressen och det tycker han är fel. - Jag tycker att föräldrarna skall stöda sina barn i deras ak tiviteter. Det kostar inte så . mycket. Det finns inget som känns så bra som när föräldrar na stöder en, säger Johan, som själv fått bra stöd hemifrån.

Stig Björkas

-. 17

Fiat förknippas med småbilar. kofferten för bagage tycks än

Men italienarna kan också byg nu vinna gehör. Många bilmär

ga större vagnar. Fiat 131 Mira 'ken har varit tvungna att jämsi fiori är ett exempel. Det är en des med sina halvkombimodel medelklassvagn som kan sättas ler tillverka modeUer med van i samma bås som Ford lig bagagekoffert. Taunus/Sierra. Den vanliga Mirafiorin finns med 1.4 och • Slätstruken? 1.6 liters motor. Supermirafiori Allt talar för att bilen kan vara påstås vara ett litet krutpaket trist. Den är okomplicerad, med sin 2.0 liters motor. En men inte trist och slätstruken. silvergrå Mirafiori 1600 var Inga sensationer sprakar kring provkörningsobjekt. bilen. Men en viss italiensk charm skymtar fram. Motorn • Stilren känns vass och den femväxlade Fiat 131 har strama rena linjer. lådan lockar fram en gnutta Fiat skräddarna har i fråga om sportighet. Växellådan har un Miraflon hållit tillbaka sina bö gefär samma karaktar som Ho jelser för originalitet. Originali rizons växellåda. Det betyder teten har i stället fått blomma att det är bra drag j alla växlar, "-_";;"_ _.-."ii..oiiiö;;';"_~ ut på systerbilen Fiat Ritmo. De även femman. Växlingarna går ven och det märks. Ford Sierra klassiska linjerna gör att bilen enkelt. Växelspaken är till 100 och Volvo 343 är också bakh ser fräsch ut torts att grundka 070 rätt placerad. julsdrivna. Båda de bilarna rossen har några år på nacken. uppvisar större stabilitet. Men Fyra dörrar och normal baga Mirafiorin är ändå inte dålig. • Gamka, gamka ••• gelucka dvs ingen halvkombi En svensk biltidning skrev all Iösning gör·bilen till en konven- . Att köra bilen känns ganska deles i slutet av 70-talet att Fiat tioneU familjebil. Den normala bra. Mirafiorin är bakhjulsdri131 gott kunde tävla med Volvo

242 i fråga om väghållning. Mi rafiorin verkar också trevligare att ratta än den nyligen avlivade Taunusen. Under provturen var det glashalt. Vanligtvis visar en bakhjulsdriven bil i halka inte upp sin bästa sida. Men den här gången var det faktiskt så att just halkan bidrog till att jag in te kritiserar väghållningen allt för starkt. Bilen överraskade nämligen i halt före. Bakvag nen för visserligen ett mycket självständigt 'liv. Bilen är ändå rätt tung och bakvagnen dansar inte ut i några vida cirklar om man kör som folk. Det lP' lätt att korrigera med ratten de misstag bilens bakända gör sig skyldig till.

• Sittkritik - igen Att sitta Ibra i bilen är oerhört viktigt. Kanske är jag speciellt kräsen. I Mirafiori fick jag in gen riktig körställning. Bänkar na och körställningen är bättre än i Lada. Men släktskapen märks tydligt. Ändå finns alla förutsättningar för en fin körs tällning i Fiat. Bänkarna har många justeringsmöjligheter . Och bilen ha ställbar ratt. I Mi-

Eva Dahlgren •• iOsterbotten

EVA Dahlgren såg dagens ljus i Umeå den nionde juni 1960 och bodde .som tonåring i Nynäshamn. Numera bor hon dock i Stockholm. Det känns i hennes musik att hon hämtar inspiration i storsta den. Evas första LP "Finns det nån som bryr sig om?" kom redan hösten -78 och den andra LP'n "Eva Dahlgren" kom våren 80. Eva Dahlgren har medverkat ett par gånger i melodifestiva len och det var för övrigt hen nes bidrag -79 "Om jag skriver en sång" som gjorde henne känd inför en större publik. Eva är intressant både som artist och människa och hennes tredje album "Förväntan" översteg publikens förväntning ar och det har också satt sina

spår på topplistorna. Eva åkte på sin första tume våren -81 tillsammans med sitt eget band "Wajs Gajs" . Till pu blikens och pressens förtjusning uppenbarade sig Eva i en rockigare skepnad än vad vi vant oss vid. Wajs Gajs består av Anders Glenmark gitarr, Rolf Alex trummor, Mats Englund bas och J onas Isaksson gitarr. Den 20 november kommer Eva Dahlgren och Wajs Gajs till Nykarleby .

Elektronisk skri vmaskin Brother Ep-20 kostar bara 1 495,

ÖPPNINGSERBJUDANDE DENNA VECKA -20 % Fås också på avbetalning. Handpenning 315,-+ llxI23,

VK-20 HEMDATORN kostar endast

2 100, ~~~~~~

MONTIN

VasalVaasa - Jakobstad/Pietarsaari - Vörå/Vöyri 961-122500 uh. 967·18012 tel. 961

rafiorins prisklass finns för öv rigt inte många bilar med ställ bar ratt som standardutrust ning. Instrumenteringen är mycket prydlig. Mätartavlorna är klara och lätta att läsa av.ln redningen är tilltalande.

• Bland de sista Det finns inte så många bilar kvar som är byggda enligt sam ma recept som Fiat 131 Mirafi ori. Taunus har gått hädan. Ef terträdaren Sierra är en halv kombiiösning. Volvo 343 är en halvkombi/ösning. Japanerna har några modeller kvar enligt receptet bakhjulsdrift - nor malt bagageutrymme. Mitsu bishi Galant är ett rätt framgångsrikt exempel. Det ser ändå ut som om den här bilbyg garfailosofin är på utdöende. Egentligen är det synd. För sådana bilar som Fiat 131 tillta lar säkert en hel del människor. Mirafiori 1400 eL kostar 56.600,- och 1600 eL kostar 59.900,-. Båda modellerna gör skäl för tilläggsbokstäverna eL - 'Confort Lusso' - de är verkligen välutrustade.

Kom! Nu från oss bl.a.: Datsun 280 ZX 2 + 2 ........ ·79

k. 63000 km, air.cond. el.fönsterhiss, rikligt ut 'rustad, amerik. modell.

Pontiac TransAm 400 .. Fiat 133 k. 31 000 km .... Toyota Celica ST ..... _.... Alfetta GT...................... Mercedes 220 D, extra fin .........._....................... Renault 12 TL. ............... Fiat 127 .......................... Corolla farm ..................

·76 -79 ·75 ·75 ·71 ·71 ·72 ·71

Plymouth Fury III 4DHT ·65 Plymouth Valiant ......... ·67 Oldsmobile Cutlass va autom....................... ·66

Bilförsäljning

fiutomyynti

If.G"Qnlundt~ ÖPPET VARDAGAR 9-17 Hovslagarevägen, .t el. 17 501

Solvaiia ordnar kurser i niassage Idrottare drabbas ofta av muskel-, -sen och ledbandsska dor i samband med träningar, matcher och tävlingar. Skador na kan vara långvariga och svårläkta . Träningen blir lidan de! Konditionen sjunker! Kan någonting göras? Tejpning och/ eller massage kan förebygga skadan och för korta läkningstiden. Men att utan kunskaper experimentera med olika behandlingsformer kan vara direkt skadligt, i värs ta fall förvärra skadan . T.ex. blodcirkulationsstörning ka uppstå på grund av för hård el ler långvarig lejpning. Rätt använd är tejpning ett utmärkt sätt att stöda försvag ade och skadade muskler och leder. Samma kan sägas om massage . Rätt utförd har den en både psykisk m:h fysisk ef fekt på välbefinnandet. Solvalla idrottsinstitut ord nar under hösten kurser i tejp ning och massage . 20-21. 11. 1982 Grundkurs i tejpning och massage. Kursen är avsedd för idrottare, tränare _och andra intresserade utan större kännedom om hur idrottsskador kan förebyggas och skötas. Ledare: Seppo Peh konen och Jarmo Ahonen. 27-28. 11. 1982 Tejpnings kurs. Kursen är avsedd för idrott are och tränare som tidigare genomgått grundkurs i tejpning och massage, eller på annal sätt erhållit kunskaper i ämnet. Ledare: Kitt y Seppälä, Teuvo Honkalinna. Med.lic. Sandel in föreläser om idrottsskador . Pris per kurs 250 mk. Anmälningar och förfråg ningar till Solvalla idrottsinsti tut. Ac!ress: Nouxvägen 82, 02820 Esbo 82. Tel. 90-860 513 .

•

Ronald Reagans anbud o Knappt hade K, efter att ha jobbat hårt i trädgården hela da gen, hunnit sjunka ner i sin vilstol förrän telefonen ringde . - piip szzz knaster prrt ... Hel lo K, Ronald Reagan here, hördes i telefonen med svag, men tydlig röst. . - Lägg av! sa K kort. - No no. I understand you may ... (Jag förstår alt du kan upp fatta det här som ett skämt. Men . jag är Ronald Reagan, presidenten, du känner säkert till mig. Låter inte rösten bekant från TV:n? - I fri översättning, liksom i fortsättning en.) Jo, K mås~ medge att rösten var märkvärdigt lik Ronald Reagans. - Du ser, det är så här, sa Ro nald, jag har blivit utled på mitt jobb. Alldeles förbaskat led. Och jag skulle vilja ha en avbytare för en tid. Och, ser du, fortsalte Ronald, jag har låtit vår centraldator ta fram lämpliga kandidater världen . runt. Till slut valde datorn dig. Jag har faktiskt tittat på dig hela efter middagen på min privata bildskärm här i Vita huset. - Ja, det låter förstås otroligt ,

fortsatte Ronald med en suck. Men jag har satt en av våra modernaste spaningssatelliter på dig. Som du kanske hört har de där satelliterna så bra kameror alt de kan filma allt som rör sig på marken . Bara det är klart väder. - Det var lite svårt att få in dig i kamerasökaren. Du rantade runt så förfärligt. Men annars var skärpan god, tillade han. - Men det är fantastiskt vad du liknar mig. Lika långa är vi, samma gester, samma röst , ögonfärg, hår färg - fast du måste nog friseras om lite - och så är "du så stor i mun, skrockade Ronald. Det är en smal sak att stoffera om dig till mig.

D K visste inte vad han skulle tro. SMana där samtal får man ju bara inte. Men å andra sidan hade han känt sig underligt iakttagen hela dagen . - Jag tror dig inte, sade K. - Jag sa att jag vet att det låter otroligt. Men jag har bevis. Jag kan säga precis vad du gjort hela efter mida2en. Varför blev du så rädd när du stod och gräftade upp pota tisen t .ex.'?

K blev lite generad. Det var en sork som skrämt honom, men det tänkte han inte säga. - Jag såg nog att det var en sork, sa Ronald, Tro mig, tack V1Ire mina agenter känner jag dig bättre än du gör själv. Men varför vill du sluta jobbet då, frågade K. - Nå, det är alla de här freds demonstrationerna och budgeten och brottsligheten och aUa hand skakningar och paraderna och flagghissningarna och national sången, som jag hör tusen gånger om året, och det är alla dessa töntar till ministrar som jag utselt ... att man aldrig lär sig känna igen klåp are ... och ja, man får aldrig en lugn stund. Dessutom är en av mi na hästar sjuka. - ,Jag förstår, sa K. - Gör du det? Jag visste väl det. Datorn missar aldrig. Och, bekände Ronald, sen är del alt jag . . . att jag är så blyg. Ja, jag har alltid varit det. Ren när jag var liten var jag för rädd för att våga svara då jag blev tilltalad. Jag log alltid till svar. Ja och resten vel du, nån frågade om jag ville in i po litiken och jag log ju bara och så

gick det som det gick ... ' - Värst är det nog när jag måste tala i TV:n. Att stå där och veta att jag kanske ska stappla i texten eller kanske säga något fel eller få nervösa ryckningar i mun gipan ... ja, det är svårt att le när man talar. Ja, sa Ronald, jag skulle ' nog inte komma mig för att TV tala om inte ... om inte ... - Om inte vad då? frågade K. - Om inte .. . - Om inte Nancy skulle tvinga dig? - Ja· just det, sa Ronald lättad. - Men kan jag bara hoppa in utan vidare? Skulle inte folk märka skillnaden? - Äh, inte märker de idioterna något. Du kan säga vad du vill utan att någon hör dig. Alla är så ner vösa över att få träffa dig när du är president att du kan lappa löständ erna utan att nån reagerar. - Allt sköler sig självt, ser du. Allt finns på formulär. Le mycket bara och klappa flickorna på stjär ten emellanåt så tycker de att du är en riktig karl. Ja vad säger du , sa Ronald när K fortfarande tvekade. Bra betalt är det, du får resa mycket och maten i Vita huset brukar vara bra. - Men vad tänker du göra själv då? frågade K. - Eeh, ja jag vet ju inte vad du

tycker om det , men jag har faktiskt gått och sneglat åt ditt trädgårds land en längr:e tid. Motrölter, det skulle vara något i stället för den här jämrans ranschen. Och du Ikan tro vad jag längar efter att få ligga och dra mig på morgnarna med en bunt Bill och Ben inom räckhåll. '- Men om det blir krig, invände K, vet jag vad jag ska trycka på för knapp? - Uppriktigt sagt så vet jag in te, sa Ronald. Jag har tänkt alt blir det bråk så trycker jag på allt jag ser. Alltid händer det något. Det där ser du nog när det blir aktuellt. - Nå , bestäm dig nu, tillade han.

D Och K skulle just göra det, skul

le just tacka ja, då Karo, K:s stora

hund, kom inspringande och sin

vana trogen hoppade upp mot K:s

bröst och slickade honom i ansik

tet, så häftigt, alt K lappade tele

fonluren ·i golvet med en smäll.

När han äntligen fick ordning pi telefonen igen hördes bara SIåI korta pip. Ronald Reagan hack '" på luren. - Förmodligen jag blivit sur och tänkt K. Ronald ringde inte upp igen.

•

• 19 -

K1?ISTINESTAD

Kristinestads

Akvarieaffå'r

JAKOBSTAD PHILIP:; • PIOi\iI1H (;USTAFSSON AH dhll ~(" 1 111("(1 ' ("[1 ' 11 ("

III

MOTOR

Östra Ltinggalan 7

le/. 962-/2504

')(,--\O'i II

•

VASA

Orkesterförmedling

VASA musikbranschens specialaffär

Vasa 961-113572

PITKAKATU 41 STORALÄNGGATAN 65100 VAASA - VASA 10 'Il' 110 159

som förlänger molorns livslängd.

Anpassad fö r Din a höga presta Iions\( rav i:

A&M

.IIII'~.III.

H<>,_"o;"""'j..

. • •. •

Inhemska o. internationella

artister

VASA PRODUKTION

961-119920

mol()rl'~' keln

prh'albilen transporl ol'h arbelsfordon

Hör efter hos våra återförsäljare

NÖjESSTÄLLEN

'PRESENTER

ORAVAIS

Kermik, porsilån, skämtartiklar m.m.

i»re~'ltltiiU4~'l

Moderna

ARVASGARDEN tel. 961-53 142. Oravais uf

Mode Ulrika Närpes

Mötesarral)görer Välj :

UTHYRES

PURMOGÄRDEN som mötesplats PURMO UF

I Fastighets Ab Bisatsen i Sun nanvik, Vasa uthyres

2 RUM o. KÖK

Karla v. 3, Vasa InI' 961

RESEBYRÅER

Skivor och

orkesreru rrustning.

Musikaffär

BIGI & VESA

120 3 I I, I 16 7 13

BILAFFÄRER

Den ledan~~ restaurangen i norra Osterbo((en

VÖRÅ

""c--- MP

66600 Vörå tel. 961-')6 379

Vasa Olympiagatan tel. 961·120793

:t,-b\~p

TRIAX II

~~~~

vilka typer som lämpar sig att färga. Kursens andra dag ägnades mest åt praktiskt arbete- att sy en dräkt. Som kursmaterial hade vi Molieres pjäs 'Skapins rackar tyg', en pjäs fnlin I600-talet. Kursdeltagarna jobbade i två grupper, ena gruppen sydde herrdräkten och den andra kvinnodräkten, i I600-tals stil.

Dräkter till en föreställning Dräktkursen på Wasa Teater den 23- 24 oktober samlade ett IS-tal deltagare från Karleby i norr till Pörtom i söder. Kursen hölls i samarbete med teatern och SÖU. Kursledare var Greta Torsdottir, till var dags dräktdesigner på teatern. Första dagen ägnades mest åt diskussioner, föreläsning och planering. Greta hade samman ställt ett kompendium om bl.a. grunderna för tillverkningen av teaterdräkter, från dräkthisto ria liII del praktiska arbetet. Vi hann också med en rundvand ring på lealerns dräktlager och verkstäder, en intressant rund tur. Samlidigt berältade Greta om hur hon färgar tyger, samt

Det kan ju vara svårt att veta hur dräkterna såg ut på den ti den, men här hade vi stor hjälp av lilteraturen. Greta hade med sig ·en stor del av sina egna böcker och en del av teaterns böcker i ämnet, som deltagarna kunde se "modeller" i och ta i deer ifrån. Kursen avslulades med en uppvisning av dräkterna och diskussion om hur man sytt och lagat dem. Vid utvärderingen diskuterade vi också vad nästa dräktkurs skulle handla om. Önskemål framkom om , alt bl.a. tillskärning av dräkter och hur man ändrar mönster, är nå got som man gärna fördjupar sig i. Fortsättningskurs är pla nerad att hållas i början av feb ruari-83.

Deckar-gåtan ?

Teuva tel. 962·71 290

DA DU KÖPER ETT HÖGTALARPAR JENSEN TRIAX I 6"x9" 100 W ELLER JENSEN TRIAX 116,5"~ W (FÖR MONTERING I DÖRRARNA)

JENSEN

ÖP-klubben I\Y RAlfNt\S ro

STIGS MÖB&L

Tel. 961-)6 1')0

59,5 m'.

Ansökningsblanketter och när

mare upplysningar fås från

SÖU:s kansli tel. 961-115 372 el

ler disp . Stenkull te!. 961 117224.

Ansökningarna bör vara oss till

handa senast 17 .11. 1982,

Disponenten

O/ymplagalan Vllsa le/. 96/ - / 20793

Förmånligt möbelhus

TASSEN

VASA

Honda mutorcyklar.

iervlce och delar.

ELECTRO-CAR

MÖBLER

VÖRÅ

MOTORCYKLAR

RESEBYRÅ

INGVES NJ\HPES RESOR !!~-42M8

Källarvåningen under

Erickson & Erickson Närpes

Tel. 962·41 423

Inneh. Lena Wilson

SVAR: Hett Jansson för att han: l. Hade automatpistol 2. Inte kunde gjort sina bankaffiirer på söndag, då ban ken var stängd.

OBS! Ett litet parti apparater och ~SJtalare

FORMANLlGT! FÖRSÄLJNING-SERVICE-GODA RAD

TRIAX I

Snarl är det aktuellt med revyer igen. Många föreningar är re dan i full farl med alt skriva och planera revyn. Del börjar också bli dags att fundera på om man skall spela endast för hemmapublik, eller om man vill gästspela på övriga orter. Ungdomsföreningarna har även i år möjlighet aU gästspela på Wasa Teater. Teatern har meddelaI mig röljande datum som lämpar sig fö,r revygäslspel på leatern: - söndagen den 6 februari -83 - söndagen den 20 februari -83 - lördagen den 26 februari -83 samt lördagen den 26 mars, men den dagen är reserverad av en förening för revygäslspel. De föreningar som önskar gästspela på Wasa Tealer på något av ovanslående datum bedes kontakla underlecknad, senast den 2S novenber -82, lel. 961-113 S72 eller l1S 372.

Fia

••

DA N OCH FORALDRAR

SKALL A SAMMA NAMN

Vad fick dej att välja juridi ken som "levebröd"? - Det där har blivit frågat förr. Jag vet inte, egentligen. Man ska ju välja någonting. Jag fick veta att det var ett bra område och att det var brist på ' svenskspråkiga jurister. Valet blev klart först efter studenten. Jag sökte och kom in. .. Hade inte haft något större intresse för lagfrågor el ler kommit i närmare kontakt innan. Det var helt främmande. Möter du som kvinnlig jurist fördomar hos gemene man? - Nja, ganske litet. Det är ju ett område där det börjar fin nas många kvinnor. Bland de studerande är det snart fifty fifty . Men nog händer det bland karlar. Ändå tror jag inte att det på något vis hindrade folk att komma när jag var rättsbit räde. Snarare varder- kanske så att kvinnorna kom lättare. Är du karriärmedveten? - Det skulle jag inte säga. Det kanske förefaller så, men nää... Hur krävande är det att stu dera juridik och hur är det med ' jobb? - Studierna upplevde jag som ganska krävande. Det är individuellt, hurudan person man är. Är man plikttrogen och noggrann blir det tungt. Det är mycket läsande och få föreläsningar. Man blir ganska utlämnad åt sig själv. Efter exa mensreformen har det ändrat, men jag är inte så insatt i vad den betyder. Det är stort material som skall läsas in. Ett cumlaude och fjorton approvitsord ingår i examen och i jämförelse med andra examina är det mycket. Dessutom är det en enda tent för en approbatur - så var det i alla fall när jag studerade. Då jag började studera fick jag höra att det var brist på tvåspråkiga jurister. Nu har det ändrats och man kan nog få gå utan jobb en tid i alla fall. men det är uppenbart att det fortfa rande är en fördel att vara svenskspråkig. Lönemässigt räknas det nog att man släpar efter i statliga och kommunala tjänster. Allt är ju förstås relativt men det kan nog inte anses som högav lönat. U ngdomsbrottslighet väcker alltmera oro. Har du funderat över orsakerna? - Det måste bli min helt per sonliga syn på det. .. jag jar in gen erfarenhet av det från mitt arbete. Helgofog - Lex . blom rabatterna i Närpes centrum beror nog på sysslolöshet. Helt meningslöst bryter man ut sig

Karin Småros är till begynnelsen Vöråflicka men numera är hon bosatt i Närpes och har tjänst som tingsdomare i Närpes domsaga. Man hittar hen ne i rådhuset) Kristinestad. Karin är den första som innehar den här tjäns ten och när OP var på besök hade hon suttit som tingsdomare i en knapp månad. Innan Karin utnämndes till tingsdomare var hon rättsbiträde på rätts hjälpsbyrån. i Kristinestad. I flera repriser - också under studietiden har hon dessutom jobbat på lantbruksbyrån i Vasa. Student blev hon i Vörå. Sen blev det dags för juridiken och 1981 blev hon vicehäradshövdin~. Och sitt yrkesval ångrar hon inte. på någonting. Misshandel och dylikt ar JU någonting mera allvarligt. Dct hänger samman med att våldet överhuvudtaget ökar i samhäl let. Jag tror också att det kan bero på att de växt upp med TV-våldet , blivit avtrubbade. Man kan inte generalisera ansvarskänsla finns hos ung dom också - men nog ligger det något i det att man överlag har en ansvarslös syn i samhäl let idag. Ungdomen har en känsla av att någon reder upp det sen ... Grupptill~örighet hör ungdo men till. Ar den orsak till brottslighet? - Ja, nog kan det ju hända. J ust när det gäller brott som förstörelse, snatteri o .dyl. Man skulle aldrig göra det ensam. Vanligtvis är de ju helt annor lunda när de kommer en och en. Inkörsport till grövre brott? - Det är möjligt för en del.

För de flesta är det en övergående period. Men det är klart. Om man kommer in på den banan och är svagare så bidrar det nog. Ändå är det ju nog alkoholen som vanligtvis finns med i bilden. Är motstånd mot ordnings man en vanlig rättegångsfråga? Vilka är straffpåföljderna? - Nog har jag den uppfatt ningen att det förekommer rätt ofta . Det kommer inte alltid till rätten. Kan skötas med enbart strafforder (böter) - polisen skriver ut en strafforder som skall godkännas aven domare. När det gäller strafforder borde man tala om hindrande av tjänsteman. Gör man motstånd är det en rättegångsfråga . För våldsamt motstånd blir det enbart fängel sestraff - minst tre månader. Om motståndet sker under syn nerligen förmildrande omstän digheter utdöms böter eller fän gelse högst sex månader.

Det är ganska allvarliga sa ker. Det blir lätt till motstånd. Det är skäl att notera att det be tecknas som samma sak som att göra motstånd mot polis! Ångrar sig unga "brottslin gar" vid en rättegång eller intar de en hård och tuff attityd också då? - Det jag har sett så är det väldigt individuellt. De flesta är blyga, osäkra och väldigt för siktiga. Men nog finns de där tuffa också . .. Säj då vem som ångrar sig mera! Den där tuffheten kan ju bara finnas på ytan ... . Vad innebär det egentligen att komma in i straffregistret? - Då man fått en fängelse dom - villkorlig eller ovillkor lig så skickas uppgifterna till straffregistet. Där finns de sen så att åklagaren kan begära in uppgifter vid ett nytt åtal. Och der är till klar nackdel, om... Gör vi det för lättvindigt för oss när vi skyller ungdomsoron på mellanölet?

- Det är klart att det finns en orsak till att ungdomen dric . ker alkohol. Många gånger

upplever jag det så att ungdo

men tycker att det görs för stort

hallå . Det hör till att man skall

dricka och det går inte alltid att

hitta så djupa orsaker. Jag tror ändå att man till stor del kan skylla på alkoholen. Man vet ju inte - om det inte fanns möjligheter - om de skulle hitta på ofog då också, men .. . Skall mellanölet finnas i en kommun så borde det finnas överallt. Men, vill man ha sin mellanölskorg kan man lika gärna hämta den från Alko. Det skulle kanske hindra de yrigsta. Det skall vara konsek vent - skall det bort så skall det bort överallt! Man hittar alltid skäl för att ha mellanölet kvar. Jag tycker att man borde kunna offra någonting för alkohol är i alla fall ett problem för ungdomen. Ett problem som det kan vara svårt att komma ur! Vad är äktenskapsförord? - Det är ett avtal mellan ma kar e'ller två som har för avsikt att gifta sig där man förklarar att ingendera skall ha giftorätt till den anras egendom eller del av egendom. En av parterna kan också uppgöra äktenskaps förord. Innebär att var och en äger sitt. Även i fortsättningen inne bär det: Det jag köper äger jag. . . det man köper gemen- . samt äger man gemensamt. Jag tycker inte att det skall uppfattas som ett misstroende mellan makarna. Äger man inte så mycket när man gifter sig och skaffar egendom gemen samt så är det ingen vits. Och det är kanske inte befogat mel lan makarna, men med tanke på släktingarna. Så kan det ju hända att en släkting testamen terat något och inte vill att ma ken skall ha giftorätt till det. Vad har du för inställning till namnlagstiftningen? - Jag tycker att den råddar till allting - fast jag är kvinna! Nog förstår jag att man vill behålla sitt namn och tyckte själv att det var konstigt att by ta men jag har en praktiskt syn och tycker att barn och föräld rar skall ha samma namn. Är alla lika inför lagen? - Nog måste man svara ja på den frågan. Hur trivs en Vöråbo i Närpes? - Jag trivs rätt bra. Inte är det något fel på Närpes. Sist och slutligen är den österbott niska landsbygden rätt lika . Det är inte så stor skillnad om man bor i Vörå eller Närpes. Man måste anpassa sig öve rallt. Stig Björkas