Österbottniska Posten (ÖP) nr. 45 1983 by Österbottniska Posten

â&#x20AC;˘

Allt om revyerna -84!

Magnum Honum

2 ~

,Q)OO~GlOQ}\1\1~[l0Gl

mr'}~1.)1 1.)1 f'\~rlI.)lr " ' n ' l~ U~UL.:.JL.:.Jt..".Wr:.J ~ l.JL.:.J~U

_pärmbil_den: Fina_lsceni N_ärpeSUF_:S_

senaste nyårsrevy, "Som åp bio".

UF-rörelsen och freden Aldrig förr har sa manga oavsett religiös eller politisk hemvist marscherat för freden och deklarerat sin fredsvilja som i dessa dagar. Fredsrörelsen har blivit en av världens mest betydande folkrörelser och det är naturligtvis nödvändigt om man betänker att vi virvlar fram i universum fastklamrade på en tidsinställd bomb. Fredsarbetet måste pågå ständigt och på alla plan om det skall ge resultat. I annat fall kan man lätt få för sig att freden , den abstrakta, är nåt man kan köpa i form aven dekal eller genom att delta i så och så många fredsmarscher; ungefär som när en del kristna tror sig gar<;lntera ett evigt liv genom att delta i så och så många gudstjänster. En annan fara ligger i att fredsrörelsen kanske resignerar ifall man inte nä'rmar sig slutmålen i den takt man önskar eller att man finner fredsarbetet meningslöst Lex. efter att USA placerat ut sina eurorobotar. Jmfr. med kärnkraftsmotståndet i slutet av sjuttiotalet och de lama protesterna mot utbyggandet av ett femte kärnkraftverk i dag. För at t hålla fredsarbetet levande på lång sikt krävs också insatser som ger resultat här och nu. Under SÖU:s midvinterting i fjol betonades från förbund shåll vikten av att arbeta för freden inom UFrörelsen .

Man presenterade också förslag till en aktionsplan för ungdomsföreningarna bl.a. med temaaftnar kring freden, samarbete med Finlands fredsförbund, litteraturföreningen, kommunerna, Wasa Teater m .m. Allt detta är naturligtvis lovvärt. Nackdelen är att uppmaningen inte nämnvärt gett nåt konkret resultat. Dethär betyder naturligtvis inte att fredsviljan saknas inom UF-rörelsen utan snarare beror det på att man hellre gör aktioner för freden i fredsförbundets regi . Och varför skulle man inte , göra det när vi redari har en organisation i Finland som arbetar . för en värld utan krig . Ifall SÖU och UF-rörelsen vill göra en insats för freden borde man "specialisera" sig och arbeta utgående från de förutsättningar man har. Ett bra exempel är organisationen "Läkare mot kärnvapenkrig" som ställer sin sakkunskap till förfogande i kampen mot upprustningen . Ett dåligt exempel är statskyrkan. Upprepade gånger har ma deklarerat all fredsarbetet är åttiotalets utmaning men fortfarande vägrar man släppa civiltjänstgörarna innanför kyrkoportarna . ' Samtidigt intar kyrkan en klart positiv inställning till värnplikten vilket innebär att kyrkan anser att det finns berättigade krig . Naturligtvis vill också kyrkan ha fred men dess

agerande i åttiotalets Finland är onekligen förbryllande. Man kap lätt få för sig att kyrkan anser vissa krig mer berättigade än t.ex . sex före äktenskapet. Skall man göra ett trovärdigt intryck internationellt borde man också inge förtroende i hemknutarna. UF-rörelsen kunde arbeta för freden utgående från hemknutarna. Huvudsaken är att man inte ställer målen så högt alt de försvinner ur synhåll. För tillfället är amatörteatern UF-rörelsens styrka. Varför inte dra nytta av teater- och revyintresset i fredsarbetet? Kunde man t.ex. inte tänka sig att de ungdomsföreningar som vill och har förmåga skulle satsa på en årlig återkommande fredskväll på Wasa Teater? Övermark UF har tidigare visat i revysammanhang att det går att framföra fredsbudskap som är både roliga och publikdragande. Det är också värt att beakta de kritiska röster som riktades mot SÖU:s förslag till fredsaktioner. 81.a. hävdade man att man hellre skulle arbeta för freden i närmiljön istället för att anlägga den internationella fredsaspekten. Och varför inte? Vad är det som hindrar att UF-rörelsen, inom ramen för fredsarbetet, också gör en insats för freden på dans platserna? Det finns inga insatser som är för anspråkslösa för

- . ,:

. l,

, l'

• : . J • •~ . :

. :, \. ':.

alt inte platsa i den an-, språksfulla helhet som verklig fred innebär. Det viktigaste är i alla fall att SÖU och ungdomsföreningarna fortfarande ger

fredsarbetet en chans i de kommande verksamhetspla'nerna .

Leif Sjöström

Fredsdagen i Borgaregatans skola Den 24 oktober hade Borgaregatans skola i Vasa anordnat en fredsdag. På förmiddagen delades vi upp årsvis och hade olika program varje timme. På eftermiddagen hade 'var och en fått välja ett grupparbete aH jobba med. Första timmen hörde vi i åk 8 på eti föredrag om FN. Några elever som hade jobbat med FN som grupparbete före fredsdagen, redovisade vad de gjort och berättade litet om FN:s uppbyggnad . Nästa timme hade en av modersmålslärarna ett föredrag om Lysistrates f redsdemonstration, den första i historien . Den timmen fick vi också se efl dramagrupp från övningsskolan framföra ett

fredsdrama. Kontrasterna i dramat var skarpa, det goda var verkligen gott och det onda var svart, fult och skrämmande . Gruppen hade valt bra musik till dramat och det var, enligt mitt tycke, välregisserat. Dramat ansågs allmånt vara den mest lyckade programpunkten . Den tredje timmen hörde vi på Alice Sandelin, al ternativt Elly Sigfrids. Alice berättade om sin fredsmarsch

från New York till Washington och Elly Sigfrids talade om världens u-länder. Efter maten började vi med grupparbeten. Det hade på förhand funnits 28 olika alternativ att välja mellan, och de f1esta hade fått det arbet,e de velat ha . Drama, studium av Mahatma Gandhi, orkester och sång är några exempel på grupparbeten. Varje grupp leddes aven lärare, som hade ordnat "program" för två lektioner.. Jag, som var med i reportagegruppen, gick runt i skolan och frågade folk litet om fred. De f1esta jag talade med var nöjda

med vad de höll på med. Det som överraskade, var att många annars negativt inställda verkade vara nöjda och såg ut att ha roligt. En grupp gjorde fredshälsningar som skickats till "kändisar" och till andra skolor. Dramagruppen dramatiserade fred på ett sätt som förstods av alla . Några målade plakat till onsdagsk vällens fredsmarsch. Kören och orkestern övade fredssånger för avslutningen på dagen . Avslutningen var en trevlig tillställning. En del grupper redovisade vad de hade gjort, publiken sjöng fredssånger , de

som gjort plakat visade dem och en grupo berättade litet om Gandhi. . Att ordna en sådan här dag är ett stort ar bete och det har gått åt mycket tid till förberedelser . Satsningen var dock mycket lyckad. Man kom till insikt om att man kan jobba för Fred och många, som inte förr Funderat över freden, tvangs nu ittarbeta konkret. . Fredsdagen var ett omväxlande inslag i den annars rätt monotona skolvardagen och alla de som satsat på den kan känna sig nöjda. Mycket nöjda.

Fritjof Sahlström

Mark Twain kallade sig en amerikansk författare som .Ievde mellan .åren /835-/9/0. Mark Twain anses vara en av världslitteraturens framsta humoT/ster. .. .. Mark Twain hette egentligen Samuel Langhorne Clemens. Den har beromda pseudony"!en ar ursprungligen en lotsterm som betyder tvåfamnars djup och termen påminner om Clemens tid som lots • .. h . på Missisippi. .. . ... Mark Twain hann nämligen söka lyckan som satteT/larlmg, jlodbatslots, guldgravare oc Journa• list innan han som 30-åring slog igenom som författare. . Mark Twain gjorde sig känd som glänsande humorist, burlesk, träf(sä.ker och ~/tande hanfull.• Mark Twains senare produktion präglas av bitterhet och peSSlmlSITl delvIs beroende pa motgångar och besvikelser i hans eget liv. ... .. Mark Twain nådde störst berömmelse med sma aventyrsberattelser o"! Tom Sa~yer och Huckleberry Finn, dår Mark Twain i charmfulla och romantiska penseldrag målar upp 'sm egen ungdoms pojkupptåg. . " t t" t Mark Twains berättelse om Huckleberry Finns äventyr är troligen ~en roma~ so~. ron s ors uppskattning. BI.a. ansåg författaren och nobelpristagaren Erne~t Hemm.g~ay I!'mns aventyr var~ den bästa roman som nånsin skrivits i Amerika. Romanen har fatt efterfo,,~re J?rd~n runt, bl..a. I Sverige där Fritiof Nilsson Piraten skapade Bomb(Bitt - e.n H'fckleberry Fmn I ~kan~~ tappmng. Mark Twains humor är tidlös. Därför kommer OP att kora nagra av. Mark TWal'!s basta. n?,veller under vinterns lopp. Vi börjar med "Journalisttid i Tennessee". Vi på Op' bru~ar da ~ch .da iiis.a berättelsen för att sen tacka vår lyckliga stjärna över att vårt arbete enbart mskranker sig till smatrev· liga möten med godmodigt uf-folk och fridsamma orkestrar.

Journalisttid i Tennessee Min läkare ansåg att ett sydligare klimat skulle vara bra för min hälsa och jag for därför ner till Tennessee och fick jobb som biträdande redaktör på "Morgonjublet" . Då jag inträdde i tjänst fann jag chefredaktören sitta och väga på en trebent stol med fötterna på ett furubord. Det fanns ett furubord till i rummet och ännu en trasig stol - båda halvt begravda under tidningar och urklipp och manuskriptark. Det fanns också en sandlåda av trä översållad med cigarrstumpar och tobaksbussar och en kamin där luckan hängde och dinglade på övre gångjärnet. Chefredaktören var klädd i svart bonjour med långa skört och vita linnebvxor. Stövlarna var små och välputsade. Han hade veckad s~jorta, stor klackring, fadermördare av uråldrig modell och rutig halsduk med hängande snibbar. Kostymens tillverkningsår omkring 1848. Han rökte cigarr, och medan han funderade på något krafsade han sig i håret så att lockarna stod ut åt alla håll. Han såg förfärligt bister ut, och jag drog därav den slutsatsen att han höll på att koka ihop en synnerligen knivig artikel. Han bad mig ta dagstidningarna och skumma igenom dem och skriva en översikt där jag skulle försöka få med allt i deras innehåll som jag tyckte var av intresse. Jag skrev så här:

Synpunkter på Tennesseepressen Utgivarna av halvveckotidningen "Jordbävningen" har tydligen misstagit sig beträffande Ballyhackjärnvägen. Det är ingalunda bolagets avsikt att gå Buzzardville förbi. Tvärtom anse de staden vara en av de allra viktigaste platserna längs banan och kunna följaktligen icke ha den ringaste önskan att ignorera den. Herrarna å "Jordbävningen" komma säkert med nöje att rätta sitt misstag. John W. Blossom, den framstående utgivaren av "Frihetens Blixt och Fältrop", i Higginsville anlände i går till staden. Han hade tagit in å Hotell Van Buren. Vi fästa uppmärksamheten på att "Morgonvrålet" , vår kollega i Mud Springs, råkat bli offer för den felaktiga uppfattningen att Van Werters val icke skulle vara avgjort. Han skall dock utan tvivel ha upptäckt sitt misstag innan denna påminnelse når honom. Vi äro övertygade om att han vilseletts av ofullständiga val rapporter. Med nöje anteckna vi att staden Blathersville försöker få kontrakt med en newyorkfirma om stenläggning av sina hart när oframkomliga gator. "Dagens Hurra" stöder med stor skicklighet denna plan och tycks säker på slutlig framgång. Jag räckte mitt manus till chefredaktören för att få det godkänt, ändrat eller sönderrivet. Han sneglade på det och hans ansikte mulnade. Han ögnade snabbt igenom raderna, hans uppsyn blev olycksbådande. Det var lätt att se att något var på tok . Plötsligt flög han upp och rapade: "Blixt och dunder! Tror ni jag tänker omnämna de där kreaturen på det sättet? Tror ni att mina prenumeranter står ut med sån här vattvälining? Hit med pennan!". Jag har aldrig sett en penna skrapa eller rafsa i väg så ursinnigt eller så obarmhärtigt plöja igenom en annan

Twain människas verb och adjektiv. -Medan han var mitt uppe i sitt arbete sköt någon på honom genom det öppna fönstret och fördärvade den regelbundna formen på mitt ena öra. "Aha, det var den här skurken Smith, från "Moraliska Vulkanen" - han var på tapeten i går". Och han ryckte upp en marinrevolver ur bältet och fyrade av. Smith stöP. träffad i låret. Skottet förstörde Smiths sikte just som han skulle ta nästa chans, och i stället lemlästade han en utomstående. Det var jag. Ett finger bortskjutet bara. Därefter fortsatte chefredaktören med sina raderingar och överskrivningar. Just som han hade slutat kom en handgranat ner genom kaminröret och explosionen sprängde kaminen i tusen bitar. Någon annan skada gjorde den dock inte, utom en förlupen skärva slog ut ett par framtänder på mig. "Nu är kaminen alldeles förstörd", sade chefredaktören. Jag sade att det såg så ut. "Nåja, det spelar ingen roll- den behövs inte idethär vädret. Jag vet vem som gjorde det. Honom får jag nog tag på. Titta nu, så hdr ska såna saker skrivas" . . J ag tog manuskriptet. Det var så vanställt av raderingar och överskrivningar att dess egen mor inte skulle ha känt igen det, om det hade haft någon. Nu lät det så här:

Synpunkter på Tennesseepressen De inpiskade lögnarna i halvveckotidningen "Jordbävningen" försöker tydligen lura i älda och högsinta medborgare ännu en av sina fräcka och lumpna osanningar om ett av det nittonde århundradets mest lysande företag, Ballyhackjärnvägen. Tanken på att Buzzardville skulle förbigås har uppstått i deras egna ruttna hjärnor. Det är nog säkrast för dem att svälja den lögnen om de önska rädda sina kräldjurskadaver från det prygel de så rikligen förtjänat. Den gamle fähunden Blossom från "Frihetens Blixt och Fältrop" i Higginsville är här nu igen och snyltar på Van Burens hotell. Vi fästa uppmärksamhet på att "Morgonvrålet" , Mud Springs' förfäade utpressarblaska, med sin vanliga benägenhet att ljuga, vill påskina att Van Werter inte blivit vald. Pressens heliga uppgift är att sprida sanning, att utrota villfarelse, att bilda, förädla och höja den allmänna moralen och sedligheten och göra mänskligheten fördragsammare, dygdigare, kärleksfullare och på allt sätt bättre, frommare och lyckligare - och ' ändå missbruakar denne nedriga skurk ständigt sitt höga kall på att utså lögn, förtal, smädelser och allsköns tarvligheter. Blathersville behöver stenläggning - ännu bättre behöver det fängelse och fattighus. Tänka sig bara att stenlägga en stad med en häst, två krogar och en smedja och ett sådant senapsplåster till tidning som "Dagens Hurra". Den krälande insekten Bryckner, som ger ut

nämnda plåster, väsnas om saken med sin vanliga enfald men tror själv att han talar vettigt. "Så där ska' man skriva - pepprat och rakt på sak. Gröt- och mjölkjournalistik får jag ont i magen av". Ungefär då kraschade en tegelsten in genom fönstret och gav mig en ordentlig knuff i ryggen. Jag flyttade mig utom skotthåll - jag började känna mig litet i vägen. Chefen sade: "Det var nog översten. Jag har väntat på honom i två dar. Han kommer upp när som helst" . Han hade rätt. Översten dök ett ögonblick senare upp i dörren med en ryttarpistol i handen. Han sade: "Min herre, har jag äran att tala med det kräk som ger ut den här smutstidningen?" "Det har ni. Var så god och sitt, min herre. Var försiktig med stolen, ena benet är borta. Jag förmodar jag har äran att tala med den ruttne lögnaren, överste Blatherskite Tecumseh?" "Alldeles riktigt, min herre. Jag har lite grand att göra upp med er. Om ni har tid kan vi börja genast". "Jag ska visserligen skriva färdigt en artikel om 'De glädjande framstegen inom Amerikas moraliska och intellektuella utveckling', men der är ingen brådska. Sätt i gång". Med ett fruktansvärt larm avfyrades bådas skjutvapen samtidigt. Chefen förlorade en hårtuss och överstens kula slutade sjn bana i den köttiga delen av mitt lår. Översten blev en smula naggad i vänstra axeln. De fyrade av igen. Den här gången bommade båda två, men jag fick min beskärda del, ett skott i armen . Vid tredje skottloss. ningen sårades bådas herrarna lindrigt och jag fick en knoge skamfilad. Då sade jag att jag funderade på att ta mig en liten promenad, eftersom det här var en privat angelägenhet och min fmkänslighet förbjöd mig att längre ta del i den. Men de båda herrarna bad mig sitta kvar på min plats och försäkrade att jag inte alls var i vägen. Så talade de om valen och grödan medan de laddade om och jag började förbinda mina sår. Men plötsligt började .en livlig eldstrid igen och varje skott träffade - fast sanrungen att säga föll fem träffar av sex på min lott. Den sjätte sårade dödligt översten som med fin humor anmärkte att han nog måste ta farväl nu, eftersom han hade ett ärende uppe i staden. Så frågade han efter vägen till begravningsentreprenören och gick. . Chefen vände sig till mig och sade: "Jag väntar främmande till middag och har en del att ordna. Ni skulle göra mig en stor tjänst om ni ville läsa korrektur och ta emot besökare". Jag hajade till litet vid tanken på att ta emot besökare, men var alltför omtöcknad av eldgivningen som fortfarande ringde i öronen på mig för att kunna hitta på något att säga. Han fortsatte: "Jones kommer hit klockan tre - klå upp honom. Gillespie dyker kanske upp lite tidigare - släng ut honom genom fönstret. Ferguson tittar in vid fyratiden slå ihjäl honom. Det var allt för i dag, tror jag. Om ni får nån tid över kan ni ju skriva en dundrande artikel om polisen - ge kommissarien på huden ordentligt. Piskorna ligger under bordet. vapen finns i lådan - ammunition

Forts. sid. 13

Lokalen är öppen alla kvällar, bl.a. övar en orkester där. Barnklubben är igång på onsdagar, och en del kvällar ser man på video . Efter nyår är det meningen att ungdomsdanser ska arrangeras.

Karp-erö . Skrivandet har pågått en tid . En skild kommitte har hand om den delen, säger Mats Beijar då vi undrar hur det ligger till med revyplanerna. Något datum för premiär är emellertid inte spikat vid det här laget. För övrigt är det full rulle i lokalen varje vardagskväll med barn- och tonårsklubbar, pidro osv. Julfesten är under planering men inte heller där finns ännu något fastslaget datum .

Gerby Revy blir de tnog, med premiär först nångång i mars-april en- o ligt Tor Sparv. För närvarande har man en som håller på med att skriva materialet. Julfesten brukar fotbollen ta hand om och så blir det troligen också i år. Däremot har föreningen en nyårsfest för medlemmarna. Inga ' ungdomsdanser men däremot några gammaldanser finns inprickade. I övrigt har föreningen bl.a. barngymnastik och barn- och föräldra-gymnastik i egen ' regi, plus barn klubb och öppet hus.

Vallvik Vi ska sätta igång alldeles i dagarna, förtäljer Dan Häggblom. Någon direkt revy har man inte på gång utan det ska mera gå i spexstil med mycket sång bl.a. Premiären har prickats in sista helgen i februari.

Korsholnl Tor-Göran Åsbacka, Korsholmsgillet, vet berätta att någonting är på gång, även om man inte vill kalla det revy. Närmast är det frågan om ett underhållningsprogram, kalla det sedan vad man vill . Premiären i medlet av januari är det tänkt.

Sundom Ulf Höglund vet berätta att revy blir det inte men däremot häller man på och repeterar en pjäs som ska ha premiär i februari-mars. Julfest traditionsenligt på juldagen. Danserna går ganska bra enligt Höglund. Både ungdomsdanserna och gammaldanserna . Med föreningens egen öppethus- och tonårsverksamhet och kurser i MI:s regi är lokalen igång mest varje kväll . Speciellt öppet hus-kvällarna är välbesökta.

Koskö Vi har inte börjat ännu, men meningen är att det ska bli någon form av spex, menar Bror-Erik Vestergård . Premiären brukar vi ha nångång i mars-april . För närvarande pågår en gammaldanskurs i samarbete med MI och tisdagskvälJar har man öppet hus . En luciafest är på gång men däremot blir det ingenjulfest.

Petalax Något osäkert tycks det vara med revyn i detta skede. Enligt Rafael Franz finns det ett gäng med avsikt att försöka även om inga texter ännu är klara . Blir det revy så blir det i vilket fall som helst premiär på nyår, eller senast trettondag. För övrigt är Peta lax etablerat som dansställe och bl.a. har ma'n siktet inställt på en mogendans i samband med päsken . Åldersgräns 18 år, berättar Glenn Nylund . Julfesten följer traditionerna och blir alltså juldagen .

Malax Ideerna börjar vara klara, anser Robert Selänniemi. Endel material är skrivet och vi har börjat öva, så revy blir det nog 1 år . Premiären borde bli nångång i slutet av januari. Malaxrevyn är en "samproduktion" mellan ungdomsföreningarna i Över- och Yttermalax .

Korsnäs I Korsnäs har man alldeles i dagarna börjat samlas så det mesta är ganska oklart, men någon form av revy siktar man på, enligt Kurt Hofman. Ävenom det inte blir någon nyårsrevy, kan man tänka sig en premiär längre fram. Verksamheten inom Korsnäs uf kretsar just nu kring danserna och biografen. OnsdagkvälIar verkar en barnklubb .

Pörtom Vi försöker även om det är litet osäkert just nu, berättar Yvon ne Ståhlgård. Vi ska samla folk och börja skriva nu och sedan brukar de medverkande komma med efterhand. Vi utgår från att det ska bli en revy i år också, i så fall blir det premiär i nyårshelgen. Ungdomsdanserna och gammaldanserna fortsätter man med i normalt takt, hittills har det gått ihop. Tonårsträffar och barnklubb verkar i lokalen som annars hålls stängd för att hålla värmekostnaderna nere .

.Yttermark LeifAhlroos låter litet fundersam men menar ändå att det med stor sannolikhet blir revy i år. Premiären hade man tänkt till nyår men det skjuts fram åtminstone en vecka eftersom lokalen kommer att vara uthyrd. . Åtminstone före årsskiftet har man inga ungdomsdanser utan satsar i stället på mogendanserna~

De Oesta kvällar i veckan är någonting på gång i lokalen, bra hjäip har man av SÖFF-studeranden som får endel praktik genom att fungera som ledare för barn och tonårsverksamhet. För närvarande pågår en kurs i MI-regi .

Närpes Revy ska vi ha, säger Mikael" Esch. Nästa vecka börjar vi med att samla aktörer och skrivare. Premiären brukar vara på nyårsafton och så blir det även i år. Närpesgården är fullbokad hela tiden med öppet hus, modelljärnvägskurs, motorkurser, schackklubb, teaterklubb, bordtennis osv. De kvällar som inte Närpes uf använder alla utrymmen är de uthyrda åt MI.

Kaskö Nog ska vi försöka med revy också i år, menar Gustav Mangs, ordförande i Kaskö IK som står för revyn i Kaskö. Vi har börjat skriva och siktar på premiär första lördagen i februari .

~jöck/

Påskmark Skrivandet är igång, berättar Vivan Söderlund, så revy ska det väl bli. Premiären brukar infalla i trettondagshelgen och så blir det väl också i år. För övrigt är lokalen igång mest varje kväll. Man har egen tonårs- och barnklubb och dessutom går olika MI-kurser. Jumppa för damer och tre olika folkdanslag, miniorer; juniorer och seniorer. Julfest ska det blir men sketcherna sparas till revyn.

Kristinestad Rolf Mattfolk, ordf. i Svenska Föreningen Brahegården menar att .man nog ska försöka med revy också i år. Ett möte har hållits med fjolårets aktörer, och skrivandet har kommit igång. Premiär nångång efter nyår.

Rafael Franz, välkänd revyguru ; södra Österbotten. Bilden frdn Peta/ax UF:s senaste revy. För närvarande hyrs lokalen ut för olika kurser i Ml:s regi, och bl.a. Marthorna och pensionärsföreningen har gården som samlingsstäUe. Just nu ligger tonårsverksamheten nere eftersom ledare saknas, men bingo kör man, varje söndag.

Lap~fjärd Lokalen står till förfogande som öppet hus alla kvällar, kan Klas Malm meddela. Nytt för hösten är att luftgevärsskyttet har återupptagits i föreningen . Angående revyn menar Malm försiktigtvis att "det lutar ditåt", men kan i det här skedet inte ge något närmare besked. Gammaldanserna går både höst och vår och på våren

blir det också ett par ungdomsdanser. Julfesten blir som vanligt på juldagen, med program och dans.

Skaftung Nog har vi aktiviteter fast vi inte har revy eller dans, berättar Harriet Lindelöf. Varje månad har vi en tillställning som samlar hela byn, både ung och gammal. Vid varje tillfälle finns två ansvariga som ser till att det finns program. November-tillställningen blir en kombinerad byafton/ musikcafe med bl.a. uppträdande aven egen kör. Revy blir det inte direkt men julfesten har vissa år antagit formen aven minirevy, menar Harriet.

Dethänger på håret Peter Bergfeldt är 19 år och kommer från Nykarleby. Han går nu i yrkesskolan i Vasa på frisörlinjen. Om du varit på Wasa Teater på Richard III så har du kanske läst i programbladet att han varit med och gjort frisyrerna. Att göra frisyrer på Teatern är verkligen något för honom, eftersom frisering och teater alltid varit Peters största intressen. - Det började med att jag fick följa med min syster Benita till teatern, bertättar Peter. - Hon är scenograf och väckte mitt intresse. Hon tyckte att Peter borde bli maskör, eftersom han gillade frisering, teckning och teater. Hon gav honom en stor bok om maskering som många gånger studerats från pärm till pärm. - Jag har varit frisör så länge jag levt säger han. - Jag kunde aldrig med bilar när jag var liten, utan jag ville ha dockor - med LÄNGT hår. Dem kammade jag och friserade tills sista strået lossnade. Själv gick jag ofta med blöjor på huvudet och pippiflätor. Teaterintresset väcktes också i lågstadiet där Peter satt med i kommitten för roliga timmen . Sedan dess har han varit med i många olika amatörteatergrupper. Både som skådespelare, frisör och sminkör. Efter några irrfärder på gymnasiet och folkhögskola kunde Peter ändå inte släppa hår. stråna, utan hamnade på "frisör" i Vasa. Trots att han är klassens enda manliga "lärling" trivs han bra. - Det är inte lättare för killar att komma in här som det är på så många andra ställen . Så det gäller att ha ganska så hyfsade be-

tyg och andra meriter och så är det bättre om man är lite äldre också . Jobbet på Wasa Teater fick Peter via Hilkka Jaskari , maskör på WT, som han kände sen tidigare . - Hon ringde upp mej och frågade om jag hade möjlighet a tt ställa upp på "Richard", eftersom hon inte hann med både den och "Piaf - den lilla sparven" . • Eftersom Richard spelas så många gånger undrar man ju om man inte tröttnar efter 35 föreställningar? - Nej, jag tycker det är lika roligt varje gång. Det blir ju förståss en viss rutin, och det går snabbare varenda gång. En sak som jag verkligen lärt mej på teatern är att arbeta snabbt. Förut har jag jobbat mest i egen takL Men det går ju inte på teatern, eftersom allt ska vara k lart en viss tid. • Vem bestämmer hur frisyrerna ska se ut i en pjäs? - I det här fallet var det scenografen, Kaj Niemi, som kom med förslag och ideer. Hilkka och jag har utarbetat frisyrerna, och Kaj har bedömt. Så det

• En sak som jag verkligen lärt mig på teatern är att jobba snabbt. Förut har jag jobbat mest i egen takt, men det går ju inte på teatern, eftersom allt ska vara klart en viss tid. har varit ett "team-work". Det är ju också väldigt viktigt att frisyrerna passar rollen. Det ska finnas en viss symbolik i frisyren. T.ex. Seija Metsärinne, som spelar drottning Elisabeth, har en hög frisyr, som framhåller hennes höga ställning. Man kan ju inte sätta pippi flätor på en drottning heller. Och sen är det säkert lättare för skådespelaren att leva sig in i rollen, om frisyren blir.en del av helheten i rollen . - Det här jobbet har nog varit väldigt lärorikt, och det har ju gått bra . Det är ju inte huvudsaken att man kan en massa från början, utan att man vågar - då lär man sig också. • Finns det skillnader mellan teaterfrisyrer och salongsfrisy. rer? - Teaterfrisyrerna behöver i te vara så rena, eftersom de sk,ses på längre håll. När man gör teaterfrisyrer kan man "fuska"

• Renässansfrisyr ca 1480- /620, lite mera med hårnålar, löshår, peruker och andra trix man inte kan använda på salongen . . Sen är det ju mera varierande på teatern, eftersom man ofta gör hi storiska frisyrer. På salongen görs ju bara dagens frisyrer, fast de kan ju vara lika intressanta. Dem arbetar vi oftast fram på dockor.

• Finns det modefrisyrer idag?

• Ylva Ekblads frisyr har Peter sjäh' skapat. En klassisk flätfrisyr sum ä"en är modern idag. "Det är ju också väldigt viktigt att frisyrerna passar rollen.

- Det är klart att det finns, men det är ganska fritt. Man behöver inte håJla sig inom några ramar, utan man kan nog göra nästan hur man vill. Och nu förtiden kan nog de flesta göra sina egna frisyrer. Efter permanent eller klippning får del lätt att föna till en fri syr. Förr i tiden var j u en frisyr ett helt konstverk en skulptur, Lex. rokokon. Man arbetade mera med håret då i olika uppsätlningar. Nu klipper man mest. Det finns ju också många frisyrer som kommer tillbaks. T.ex. pagefrisyren som var populär på 20-talet är ju modern igen. Och Lex. den frisyr jag gör på Ylva Ekblad i Richard l II kan man ju kalla tidlös. Den går bra idag - och i l400-talets England .

• Kan man i frisyrer se en människas personlighet? - Ja, i ganska stor utsträckning. Och ser man på kläderna , kan man nästan gissa sig till vilken sorts frisyr den människan har. Den som har moderna kläder, har också oftast någon modefrisyr, medan den som klär sig mera personligt, ock sa . har en personliga frisyr. Arbetet kan ju också bestämma människors frisyrer. T.ex . den som har ett arbete där man rör sig mycket, svettas, eller stressar mycket behöver en lättskött frisyr. Sen har ju också utarbetats speciella frisyrer för speciella ansiktsformer. T.ex. den som har ett runt ansikten klär juinte så bra i en hög afro-frisyr, då blir man bara rundare . En med avlångt ansikte rekommenderas inte heller långt hår osv . .. Men i alla fall tycker jag at! man ska komma ihåg att hur man än har håret så har man en frisyr, som oftast passar till personligheten. En viktig uppgift för frisören är enligt Peter att man måste ju trots allt försöka fylla kundens önskemål , och få kunden nöjd. Det kan ju också hända att man misslyckas totalt. För att nu nämna det värsta som kan hända, att håret ramlar av vid permanent.

7 • •

• Seija Metsärinne får en frisyr som anstår en drottning. "Man kan ju inte sätta pippij7ätor på en drottning heller". - Ifall det händer, måste man försöka åstadkomma någonting ändå, säger han . - Se det positiva i eländet. Folk har nog stor tillit till frisörer i allmänhet, men jag tror att det i varje frisör ibland bör finnas en liten skådespelare, så att komplimangerna blir trovärdiga . Och Peter Bergfeldt är ju också skådedespelare, om än teateramatör. Hans kommande projekt är "Lila Auras" uppsättning av " Mot rött ljus", där han spelar rollen som psykolog. Kanske får han också ta hand om frisyrerna och smink? Att sminka folk för en föreställning, är också. ett av Peters stora intressen , och det är också ett möjligt yrke för framtiden. Om man jobbar som maskör har man alltid hand om frisyrer, smink och masker vid teatern, TV eller film, berättar han. - Man kan göra mycket med smink . T .ex. alla blodiga scener i olika skräckfilmer är maskörens verk. I Finland finns ingen svenskspråkig utbildning för maskörer, så det blir att söka sig till Sverige. T .ex. Dramatiska Institutet i Sthlm utbildar maskörer. - Men det är hårda krav, berättar Peter. Två-fyra st. tas in per gång, och det krävs endera frisör eller kosmetologutbildning. Och massor med arbetserfarenhet. Peter blir färdig frisör till våren. I sommar blir det jobb på salong och efter det ska militärtjänstgöringen avverkas på

Österbottniska Post.en Medlem i tidningarnas förbund . Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1983

något sätt: - Efter det ska jag skaffa praktik både från salonger och teatrar så att jag så småningom kan söka till Dramatiska Institutet,. Efter det blir det väl Hollywood (ha ha).

Peters verkliga framtidsdröm är egentligen att efter hovfrisör Björn. Axems pensionering få överta drottning Silvias (kanske då grånande) hår ...

AnCi Holm

• Modefrisyr omkring 1982.

(. 1 J\)0') (' () \')10 ('\ _

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Leif Sjöström Tel. 967-13 555, hemtel. 967-18697 Redaktion: Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68 601 JAKOBSTAD

....

)

• Rokokofrisyr ca 1730-1770.

• Klassisk f[rekisk frisyr. ÖP-rådet: Leif Rex, ordförande Sture Erickson, Stig-Göran Forsman, Birgitta Strand, Lars-Erik Backman och Ulf Johansson

",,I "

RedaKtör i Vasa : Sven-Erik Glader tel. 961-113 522, hem tel. 961-32698 Redaktör i Sydösterbotten John Ahläng, tel. 961-113 522, hemtel. 961-112001. PRENUMERA TIONSPRIS 1983

Helt år. .. .. ... ... ...... .. ....... ...... 60,Halvt år. ......... ... ... ...... ... ..... 40,Skandinavien . .. ..... ... ............ 70,Lösnummer....... .... .... ...... .... 2,50

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad Tel. 967-13 555 ANNONSMOTIAGNING

SÖU:s kansli, Handelsesplanaden 10 D, 65 100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961-121 564 Tisd. tel. 967-11827 Hemtel. 961-222 508 Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.

ANNONSPRIS

I texten ... ....... ... .. .. .... ,. ,' .... .. . 3,75 Efter texten .. . ", ... .... .... .. ..... ... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER

Minimistorlek 200 mm. Färgtillägg -,35 spmm Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas annonser vilka meddelats per telefon eller som på grund av postförsening inte införts i begärt nummer.

I3IDI:IDClmlDnöj aspla t sen ........... ... ........ ............ ...... -... ~

GAMMALDANS I JEPPO MED TOPPORKESTERN

RAMONA lördagen den 12 november kL20.00-01.00 Hjärtligt välkomna!

Möte under bar himmel Femte ungdomsringen hade planerat hålla styrelsesammanträde i den kommunala borgen, dvs . ämbetshuset, härom veckan . Nu visade det sig dock att ordförande Mårten Lövdahl med krigare stötte på svårigheter att komma in i de kommunala utrymmena. Den utlovade .Sankte Per (med nycklarna, ni vet) dök aldrig upp och vakt-

mästaren hade tydligen tagit ut en sen sommarsemester. Borgen var för svårintagen , varför ringens styrelse hänvisades till att hålla möte under bar himmel. Nåja, så farligt var det väl inte eftersom Mårten själv håller sig med tämligen rymlig bil kunde mötet hållas i ett "varmt" och intimt utrymme .

"observatören"

Lila-Aura uppför holländsk ungdomspjäs LILA-AURA är igång igen. Teatergruppen med ungdomar, som bildades runt projektet amatörmusikal senaste höst ville inte lägga av. Eftersom större delen av gruppen blev kvar i Jakobs.tad samlades gänget och beslöt att fortsätta. De medlemmar som börjat studera på annan ort ersattes av andra. Första problemet blev att hitta en lämplig pjäs. Utbudet av ungdomspjäser är inte så där enormt. Via bekanta fick man tag på "Mot rött ljus" . Det är en pjäs som handlar om ett mottagningshem för ungdomar och kan tänkas passa bra i Jakobstad, som har Östensö skyddshem inpå knutarna . Pjäsen var skriven aven holländsk

författarinna - Yvonne Kreuls - och har uppförts som slutproduktion vid Teaterhögskolan 1981. Översättningen är gjord av Thomas Wulff. Andra problemet blev att hitta regissör . Eftersom det inte fanns någon länsregissör när sökandet började blev det många krokar i ringdansen.

Slutligen lyckades man få lag Rå Mischa Hietanen (nu oc så länsregissör) och han lovade åla sig uppgiften. Hur många prolllem Lila-Aura kommer att tä! las inför innan premiären återstår att se. Allt skall gå med rekordfart. Men så var del också senaste höst . Tiden ar knapp, men ändå lyckades man klara biffen. En nyhet denna gång är också att Lila-Aura numera sorterar som undergrupp till Il ringen, som är registrerad, och därmed också SÖU . Efters0m framtiden fortfarande är oviss , ansågs det onödigt att sätta igång registreringsapparaten .

Maggan

EN JÄTTEHÄFTI.G HÖSTSÄSONGÖPPNING I KROMBl lördag 12.11. -83 kl. 20.00

•••

DE SOM BRAKAR OCH DUNDRAR SAMT SLÄPPER LOSS TILL EN JÄTTEHÄFTIG DANSKVÄLL I KRONO,BY SAMLINGSHUS ÄR

STYROX & • TEQUILA

Intr. 25,-

15 års åldersgräns

(ID-kort med)

............... .....-. ........... . I'

KRON LUNDS BUSS:

Nedervetll, Brännkärr 19.20, Tast KNH 19.30, Murlek KNH 19.40, Karleby busstation 20.00

.., ....... ............

• • • • • • « • •

•

. . .. .. . .. . . .............. .. . . . . .. ....... ........... .......... Hurmio & Fetknopparna på pinfärsk jul-EP!

..................

••••

............................ ..... ....... ....... ....... ..... .. ..... ....... ....... ....... ..... ••••• ••••••

o.'

0,0

•••••••

•••••

•

0.0.'0

•• 0

••••••

•••••••

••••• •

0.0

•

••

••••••

•• 0 0 . 0 0 ' 0 0.0 0.0

,. •• ••

•••••••••••••

0'0

0.0

0'0

•• 0

••••••

•••••••

o ••

••

••••••

: ::: :: ::::'

:::

:~:.

::: ::ci ::

vora

Sönd. 13.11. kl. 19.00 JANE LILY DOLLY f ONDA TOMLIN PARTON

O FRÅNB' ,a

LP-LISTAN .....................................

~ "NIN E TO FIVE " ' TIL~" . "- -

lllllJ ("Ol OR BY DELUX E1J

1 ( 3) Bent out of Shape ................................ RAINBOW 2 (-) Lick It U P .................................................. KISS 3 ( 7) Crises ..................................... MIKE OLDFIELD .4 (-) Who's Got the Ball .......................... BROADCAST (-) Born Again ........................ ~ .... BLACK SABBATH 6 ( 1) Flashdance .................................. IREENE CARA 7 (-) Colour by Numbers .................... CULTURE CLUB 8 (-) Synchronicity ......................................... POLICE 9 ) 2) Flick of the Swi.tch ...........................•........ AC/DC 10 ( 5) Piece of Mind .............................. IRON MAIDEN

BIO-GRAFEN ORAVAIS

Sönd. 13.11. kl. 20.00

En hel del omställningar jämfört med septemberlistan som synes. FIas hdance-era n är tydligen över, 01 d field klättrar stadigt uppåt och Broadcast börjar också bli bekant för allttler. Fortfara nde heavy i topp, även om grupperna bytt. En intressant detalj var a tt Bandbrus sålt väldigt bra i Jakobstad,

. e t t S =skiva

LUDICROUS II ....... 40,. 40,. HÖÖDÖ ............................ 45. ELDORADO_.................... 40. EXODUS ........................... 45,. BORGAREGATANS TEATER & MUSIKKLUBB "Ton'ratankar I ord \ och ton .. ............................. 30,. SINGLAR: ALLRIGHT BAND ......................... EXOM ............................................. EKBLAD......................................... BAEPGVOSE ................................

Svenska Österbottens ungdomsförbunds medlemsföreningar kallas till

ZON I

BANDBRUS ...................... 55,. S \ BANDBRUS+ KUSTROCK ...................... 75,. S11 .K SÖU FlOCK·82 .................. 15,. K KUSTROCK ...................... 45,. , FRENCH KiSS ................. -45,. PINK & BLUE ................... 45,. I~

1. 2. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9.

Uf Havsbandet 1.. ......... ...... ......... .. .. .... 2 Koskö IIF ........... ... ... .. ............... .. ...... .2 Replot uf I ... .............. .. ............... ....... 2 Vestervik uf 1. .. ......... , .. ... ... ......... .. ... ... 2 Smeds by uf I ........ .... ..... ............. .. ...... 2 Gerby uf ................. ........................... 2 N Vallgrund uf ........... ......................... 2 Iskmo-Jungs. uf ......... ................. ...... 2 ur Hoppet n ...................................... 2 Korsholms uf n ................................... 2

2-0-0 1-1-0 1-1-0 1-0-1 1-0-1 1-0-1 1-0-1 1-0-1 0-0-2 0-0-2

17- 7 14-10 14-10 14-10 13-11 12-12 11-13 10-14 9-15 6-18

4p 3p 3 p. 2p 2p 2p 2 ,p 2p op op

FÖRBUNDETS HÖSTMÖTE som hålles på Nykarleby Ungdoms- och Idrottsgård sönd. 20 november 1983 kl. 13.00. Föredragningslistans ordinarie ärenden

15,. 15,. 15. 15,'

Kryssa tör och skicka in -

<. '

FOr postnlng'ko'lnader debitera,

9 mlll,klva - 7 mkJk ....tt.

Namn: ........................................

7 Föreningarnas medlemsavgifter till förbundet år 1984 8 Föreningarnas bärkraftsklassificering 9 Styrelsens, utskottens, kommitteernas samt revlso· rernas arvoden och resor 10 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för. år 1984 11 Styrelsens förslag till budget för år 1984 12 Val av styrelsens ordförande verksamhetsåret 1984 13 Val av nio ordinarie styrelsemedlemmar och fyra suppleanter 14 Val av två revisorer och två revisorsuppleanter 15 Val av A & M:s styrelse. Sex ordinarie medlemmar och två suppleanter. Enligt reglementet likvärdig re· presentation för föreningarna och orkestrarna.

ZONU Uf Hoppet I ............................... ............ 2 2-0-0 Iskmo-Jungs.I. .... ................................. 2 2.()-O Uf Havsbandet n .................................... 2 1-0-1 Smedsby uf n ......................................... 2 1-0-1 Replot uf n ................................ ;........... 2 1-0-1 Korsbolm uf I .................... ............... ~ ..... 2 1-0-1 Tölby HF .............................................. 2 1-0-1 Karperö uf ............................................ 1 1-0-0Uf Hoppet III ......................................... 2 0-0-2 Vestervik uf ........................................... 1 0-0-1

18- 7 17- 7 14-10 12-12 12-12 11-13 10-14 8-14 ' 7-18 4- 8

4P 4p 2p 2p 2p 2p 2p 2p OP Op

Adress: ........................................

Föreningarna har rätt att utse en representant per på· börjat 25·tal medlemmar dock högst 10 delegater. 1 representant för varje ring - Fullmakt bör företes .

NYBÖRJARSERIEN SVENSKA ÖSTERBOTTENS UNGDOMSFÖRBUND (SÖU) Handel...pllnaden 10 D 85100 VASA 10

••

Västerhankmo uf ..................................... Karperö uf .. .................... ....................... Petsmo uf .............................................. Singsby uf ..............................................

••• ••• •••••• •• •••• •••• ••

•

• •

•

• •

•

2 2 2 2 •

2-0-0 1-0-1 1-0-1 0-0-2 •

•

13- 8 11-10 8-10 7-11 •

•

4p 2p 2P Op •

•

Styrelsen •

•

• •

•

• •

•

• « • •

•

• •

•

• Magnum Bonum är åter på besök i Österbotten. Första gången sedan .sommaren -82. • Senaste lördag hade Pörtom bokat in bandet som åtminstone tidigate varit mäkta populärt både i Sverige och på denhär sidan Kvarken. • Hur står det månne till med gruppen i dag? • ÖP åkte till Pörtom för att kolla, och fick i den vevan en liten pratstund med bandet.

• Magnum Bonums nye sångare Johnny Johansen och Per Sehil/er.

Magnum Bonum i Pörtom

Det ursprungliga Magnum Bonum bildades redan -76, men av den uppsättningen återstår endast två av medlemmarna ~ gitarristen Per Sch iller och Mats Hedström. Från och med -80 har basisten Tommy Erblom varit med och för halvtannat år sedan bytte man trummis . För ett par månader sedan kom Johnny Johansen med som sångsolist. I Pörtum uf:s gillestuga sitter bandets medlemmer och är, som de själva säger, "jävligt trötta faktiskt" när ÖP knallar in. Orsaken till tröttheten står att söka däri att det tog nära tio timmar' för bandet att flyga - just det, flyga från Stockholm till Vasa, Orsaken till det i sin tur var det föga tjänliga flygväder som rådde hela lördagen . Efter fyra landningsförsök i ,Åbo flög piloten till Tammerfors, varifrån det blev buss till Åbo för nästa flyg till Helsingfors, varifrån man slutligen hamnade i Kronoby . Sen raka spåret med bil ned till soundcheck och ett par timmars paus före det är dags at! k liva på scen påallvar. - Hur är det nu egentligen, endel rykten har cirkulerat att Magnum Bonum skulle ha upphört som band? - Vi tänkte faktiskt lägga av i somras, beräuar Per, men sedan gjorde vi en uppryckning. Vi har gjort endel nyt! material och nu har vi också ny sångare, I slutet av november ska vi in i studion

•

för att banda de nya låtarna för en kommande singel. - Låtarna ni ska ha med på singeln har engelska texter. Är ni på väg tillbaka till engelskan nu? - Det är väl mest att vi inte vill fastna, vi vill bryta nu. Alla band har rätt att ändra sig för att inte stanna i utvecklingen. - Är de engelska texterna ett steg i en satsning på att slå, ute i Europa? - l och för sig strävar man väl alltid efter att komma ut. Tidigare gjordes ingen saluföring i Europa, vi blev hela tiden motarbetade av vårt förra skivbolag. Senaste LP:n t.ex. fick nästan ingen reklam alls. Nu ska vi emellertid satsa utåt.

heltidsmusiker gäller i alla fall inte sångaren Johnny. Han slår sig ner vid bordet och kikar nyfiket i ÖP:s antecknigsblock. - Kan du läsa det där? Javisst. - Jaha, då jag antecknar på lektionerna, måste jag alItid fråga någon kompis efteråt vad vi skrivit. Jag är inte så bra på såntdär ännu. Jag går i plugget fortfarande, förtydligar han för säkerhets skull.

- Sjutton . Egentligen är jag trummis i ett annat band. Night Exodus heter vi. Vi har hållit på i fyra år men just nu !iger vi litet lågt. Jag är både trummis och sångare där.

Hur gammal är du?

- Man förmodar att det är en viss skillnad på att sitta bakom trummorn~ och sjunga och att stå längst fram och göra samma? - Jo, det var väldigt jobbigt att både sjunga och trumma avancerat. Men nu är det också väldigt jobbigt. Nu ska man vara en

bra frontsnubbe också. Det är väldigt tungt hela tiden, säger Johnny och , flinar glatt. Vid dethär laget har Tommy fått ordning på spellitan och läser upp spelordningen. Idel bekanta namn från de tre senaste LP:na. . . och sen tar vi Angelica och så groggpaus - ääva? - Trumsolo! förtydligar Per. - Vi ska köra en Night Exodus låt ikväll, påpekar Johnny. Sweaty Baby dubbelt .. . heter den. Det

- Ni är heltidsmusiker? - Ja, vi har kört på heltid sen -79. Just nu har vi spelningar mest i helgerna i Sverige, men det viktigaste nu är att vi får komma in i studion . - Är det månne så att svenska texter är på tillbakagång i Sverige? - Svenskan finns kvar men däremot är engelska texter på väg uppåt. Det går mera parallellt. En grej är också att öm man sjunger på engelska så blir sången · mera som ett instrument. Eftersom man inte lyssnar så mycket då utan det blir melodin som blir det viktigaste. Detdär med att man är

• "Hög hatt och låga skor", Per sjunger med j1ankstöd aven smrbbildtra sisten Tommy. ;;

lJIi -

"III"

--_.,. ... _- -.., - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

är fak tisk t jag som gjort den, åtminstone texten. - Du försökte ja, men sen fixade jag till det hela, flinar Per.

Stämningen är milt sagt ganska slapp medan bandet börjar byta till scenkläder - byta T-skjorta och sådär_ I köket hittar vi Pörtoms ordförande Yvonne StåhIgård i omedelbar närhet av kaffebryggaren. Förmodligen bara en tillfällighet. Att börja diskutera kaffedrickning vore kanske lite banalt så jag undrar istället hur det står till med discoplaner? - Just nu lutar det mest mot att vi bygger om inne i salen istället för att bygga till i norra ändan av lokalen. Vi ska på studiebesök småningom till ett par finska ställen där man gjort på det ,viset. Satt in genomskinliga skivor i golvet så man kan ha ljus underifrån osv.

- Ni satsar ganska hårt på stora namn i höst. - Ja, vi tycker att vi kan chansa litet nu och samtidigt erbjuda folk någonting extra. Ekonomin är bra på fötter efter Alf Robertsson i våras. Hittills i höst har det gått jämnt opp ekonomiskt. Om två veckor har vi French Kiss här, sen får vi se. Magnum Bonum travar iväg genom köket och söker sig upp mot scenen. I södra ändan av salen drar Styrox en långsam, innan det börjar mullra ur mörkret på huvudscenen. Magnum Bonums spelning är inte så mycket att orda om. Grabbarna var som sagt trötta, dessutom av allt att döma tämligen oinspirerade.Mot slutet av settet har dom i alla fall fått igång en skaplig kör bland de mest hängivna närmast scen. Enda gången det tänder till or-

dentligt, är när Johnny får • köra sin "Sweaty Baby". Kanske kan man skylla på hoplånad Ijud- och Ijusanläggning, men en grupp som säger sig ha spelat på heltid sen -79 ska ändå ha mera att ge. Två nya låtar räcker inte. Styrox äntrar åter sin scen och folk börjar dansa. Fem'-. hundrafemti och några till inbetalande betyder att det går ganska bra ihop ikväll också. Dessutom är det ganska precis vad lokalen tål utan att det blir stökigt. Vågar man måhända tro på att Pörom uf börjar etablera sig som ett välbesökt dansstäUe? Så ser det onekligen ut just nu.

Text John och foto: Ahläng

När man i Nedervet.il pratar om styrox behöver det inte alltid vara fråga om något isolerande, plastartat., nej t.värtom. Det styrox man där liksom på många österbott.niska dansplatser har i tankarna är Dansorkestern Styrox: Gruppen såg dagens ljus våren -81, den nuvarande sammansättningen har fungerat sedan sommaren -82. Killarna bakom instrumenten och denna intervjuv är Ingemar "Ingo" Nylund, gitarr och sång, Charles "Chaii" Plogman, sång och bas, Johan "Jocki" Nyman, keyboard, sång samt Sture Nyman, trummor. Namnet kom sej närmast aven slump - och garanterar den rätta värmen, enligt lngo.

I dag är STYROX ett aktivt, ungt dansband som vågar tro på framtiden, och arbeta för den. Man övar et t par gånger i veckan ifall det är möjligt, musiken skall hållas up to date. För att passa dagens kränsa publik. Vid behov måste en dansorkester också kunna bjuda på mera traditionella låtar för att kunna motsvara förväntnin'g arna vid spelningar på krogar, fester, bröllop m.m. enligt grabbarna. Det är viktigt att vara mångsidigt musikaliskt lagd. En faktor i konkurren sen är också utrustningen. Dagens dansband får lov att satsa stora summor för att klara de kvalitetskrav publiken och arrangörerna har. Pojkarna i STYROX beräknar att värdet av speIutrustningen torde röra sig om ca. I SO 000 mk, en nog så hög summa för studerande utan arbete. På en fråga om konkurrensen minskat sedan en del österbottniska band lagt ner verksamheten de senaste åren påpekade styroxarna, att också dans platserna till antalet har minskat. En annan märkbar förändring har också skett vid själva bokningen. Där arrangören förr gjorde bokningar för hela året kör man nu med bara ett par veckors varsel. För Ingo, Chali, Jocki och Sture är spelande inte enbart fråga om lönsam verksamhet. Visst behövs pengar för att klara av instrument köpen, men det är nu inte den främsta motiveringen för spelning, spela dansmusik på ROLIGT, intyger hela gänget. Man får en fin kamratanda , skapar kontakt mellan publiken och hinner kanske själv ta sej en svägom där arrangören kör med t vå orkestrar. Publikkontakten, ja d<:t är viktigt det, enligt STYROX. Missar man den punkten, ja då är det slut pil det roliga och lå-

Styrox. Bakre raden fr. vänster: Charles Plogman, Johan Nyman, Ingemar Nylund, Sture Nyman. ja

- 'G'I

•

PlI

lit

dorna känns dubbelt så tunga att bära ut som vid inbärningen . Tyvärr är det bara så, att vissa "störningar" ibland gör sitt värsta för att få kvällen förstörd för så många som möjligt på en dan splats . På frågan vad gänget väntar ' sej av framtiden var svaret tveksamt. Nåja, småningom lossnade det här också först på önskelisten fanns hoppet om att det fortsättningsvis skulle finnas spelningar och en större . geografisk spridning. I detta nu är det Österbotten som dominerat, varvat med småkeikkor till södra Finland. Gänget har bestämt sej för att följa med utvecklingen, hålla sej i form, man kollar det egna soundet bl.a. genom att banda keikkorna för att till nästa gång kunna rätta, komplettera och förnya allt efter behov. Småningom kröp det också fram att man drömt om att nån gång i framtiden få ställa upp i en studio, göra SKIVAN / KASSETTEN.

',--

Någon brådska med det är det inte, men tanken hägrar. Och i samband med det skulle det vara dags att presentera eget material, egen musik. Iden finns, den gror, och framtiden skall visa vilka former den tar . Stora förväntningar har man också på den förnyade artistförmedling SÖU håller på och kör in. En mera salesminded artiströrsamling kunde upphjälpa speltiUfällen för dansorkestrarna . I det fallet är det också ett rak tum att själv se till att man "finns det i rullorna", ofta är det egna slarv som gör att inget händer. Utåtriktad, aktiv verksamhet i olika former skall garantera att namnet STYROX finns med på danspublikens läppar ännu i massor av år.

B.W.

12 rtar Ö{J~s

Gör frisbee av LP:n - lasern är här!

Pappa lyssnade i sin grönaste ungdom på stenkakor. Vi fnyste åt dem, kallade dem ömtåliga s krammel-och-skrap instrument och köpte LP-skivor. Våra efterkommande kommer att förundrat fråga sig hur farsan kunde vara så corny att han lyssnade på en LP-skiva med mekanisk ljud upptagning . Jag hörde för första gången musik med laser på MC-mässan i Älvsjö -81. Då hade man ju visserligen hört talas om dessa framtidens skivspelare som var "helt brusfria" . Det trodde man ju så mycket man ville. Det var väl någon ny flopp av skivfabrikanterna i stil med f yrkanals-stereon. Upplevelsen var dock ganska fantastisk. Skivan var Grease, och ljudet var faktiskt i en egen klass men det mest fantastiska var ju att det framträdde ur den ABSOLUTA TYSTNADEN. När en låt var slut och det blev tyst så blev det också tyst. Inget skrap, inget knaster, endast tystnad tills nästa låt började . Då började jag ana att den ynkliga 15 cm skivan skulle komma att i sinom tid innebära sotdöden för våra älskade LP-samlingar.

Tekniken bakom

Det som är revolutionerande med laser-skivan är det enkla faktum att det som finns i stället för nål aldrig rör i skivan . l stället avläses impulserna från . skivan aven laserstråle som går fram över skivan som en tonarm. Ljudimpulserna är lagrade i form av mikroskopiskt små "märken" på skivan, dessa i sin tur är sedan inplastade. Vad detta innebär förstår ju en uppstoppad sork. Ingen nötning! Eftersom nålen / lasern inte åstadkommer någon __ mekanisk kontakt med skivan så förändras Ij udk valiteten aldrig, hur många gånger man än spelar skivan. Och eftersom skivan i sig själv är inplastad så äger den inte LP skivans ömtålighet. Den som så önskar kan använda den som underlag för sitt ölstop .

Skivorna Ett av argumenten mot laserspelarna har varit dels att det

inte finns annan musik än klassisk att fås dels att de har varit svindyra . De är fortfarande dyra. En skiva med speltid som en LP kostar från 100-150 mk . Men nu går det att få tag i musik som täcker de flesta smakriktningar. Från Sex Pistols till Rainbow till Bach . Skivorna finns i två olika kvaliteter. Det finns såna som är inspelade d igi talt och är bättre och såna som är inspelade från samma band som LP:na och är mycket bra. Skillnaden mellan dessa två märks mest i priset, en tondöv medellyssnare som jag märkte ingen skillnad vid provlyssning i en affär.

Skivspelaren

The future

Laserspelarnas pris är högt. Men det är med dem som med koddrumpo, det går neråt. De finns att få från tretusen 'upp till åttatusen mark. Skivspelaren kan kopplas till den förstärkare man har men måste i så fall kopplas till ett bandspelarintag . Det finns naturligtvis

Det kommer säkert att ta sina år men det är väl nog ett faktum att laserspelarna (om priserna sjunker som de skall) kommer att sakta men säkert slå ut LP-skivorna och kasselIbanden. De kommer antagligen att användas parallellt ett par de-

Gaturallyt finns i brist på annat Trots att Storgatan avstängdes fanns rallyt" ändå, konstaterar Lillemor Akerlund och Pia Holmstedt, båda 15 år från Jakobstad. Så länge det inte finns någonting annat för ungdomen här i stan så länge finns rallyt. Det är den allmänna åsikten bland ungdomarna i Jakobstad. Här är några frågor som ställdes till Jakobstadsungdomar en fredag / lördag kväll : Borde det ordnas regelbundna danskvällar i Jakobstad? Skulle du vilja vara med och rusta upp tobaksmagasinet? Säg din uppriktiga åsikt om rallykörandet, har du förståelse för att det kan Vara störande?

Vilken hälsning skulle du vilja skicka till de styrande i stan? Och här är svaren: Marcus Nyman, 13 år och Patric Cederberg 17 år anser all det borde ordnas regelbundna danskvällar så att man inte behöver hänga i stan varje kväll.

förstärkare som är gjorda att ta emot laserspelare men de är strängt taget inte nödvändiga för att kunna avnjuta framtidens musikkvalitel.

De tycker att rallyt är fint, och tillägger Marcus skrattande, de som tycker att det stör kan flytta utanför stan. Som hälsning till de som styr och ställer säger Patrik och Marcus: Riv Fontellska huset! Sari Halmesmäki och LisMarie båda 15 år, säger all de gärna skulle vara med och rusta upp tobaksmagasinet, för det skulle vara bra för ungdomen att ha någon . plats att vara på och inte bara i stan. Sari och Lis-Marie har

förståelse för att rallyt kan vara störande, men tycker ändå att det är kul. De anser också att de styrande skall hitta på mera aktiviteter för ungdomen. Stig-Göran Björkman, tycker att regelbundna danskvällar skulle vara ett trevligt sätt att fördriva tiden på. Han säger att visst är rallykörandet störande, men vad annat finns det att göra? Vi skulle gärna rusta upp tobaksmagasinet om vi skulle ha tid. Så säger Kenneth Blomqvist och Ingegerd Stara båda 17 år. Det skulle vara bra med ett ställe att vara på. De tycker båda två att rallyt hör till, men koncentrerat till centrum, der är dumt att försöka sprida ut det runt hela stan. Ovannämnda Lillemor och Pia tycker att regelbundna

cennier men sedan står den där i ett hörn, skivspelaren och samlar damm tillsammans med farfars 78-varvare. Det låter ju inte roligt för oss som sent om sider fått ihop en liten LPsamling att höra att de snart är kuriositeter. Det kommer tack och lov all ta många år men vad gör vi den dagen vi skall köpa en skiva och får höra "Tyvärr den finns bara på laser". Låt oss tills dess njuta av knastret från en väl spelad Alan Parson Project och med bävan se fram emot dagen då den första laserbandspelaren ser dagens ljus.

Mats Andersson danskvällar borde ordnas i Jakobstad, det 'blir så dyrt att åka längre bort. Ungdomarna behöver samlingsutrymme tillägger de. Det gäller vår framtid hälsar de åt de som bestämmer. Den uppfattning man får när man samtalar med ungdomar på stan en kväll är, att alla överlag har den åsikten att ifall det ordnades med tillräckligt intressanta tillställningar och aktiviteter, skulle man hellre delta i dem än gå gata upp och gata ner. En danskväll per vecka, med något populärt band, och dyra busspengar skulle sparas. Dessutom skulle föräldrarna vara mindre otaliga om deras ungdomar fanns i hemknutarna.

Lotten pryo-elev på Öp • '10

Vinylnytt

Anne-Lie Ryde

Py Bäckman & Raj Montana Band: "Sista föreställningen ". Årets sämsta pärm, med ett av årets bästa innehåll. Från svenskt håll, alltså. Py Bäckman har gått den långa vägen. Kämpat sig fram genom rockens ibland så kalla värld. Gjort tre lp:n och aldrig sådär riktigt fått fram sig själv. Utom nu då hon redan i medelåldern gjort - Sista föreställningen som definitivt är modern. De l1esta låtar är hennes egna och personligt präglade. Här finns någonting suggererande. Någonting som griper. Desto mer man hör på den desto mer växer en helhet fram . Man fängslas av synttarnas stiliga och balanserade användning

•

och av trummornas malande rytmer. David Carlsons gitarrsound är unikt och nästan frustrerande. Öppningståten Flyg Iväg kör med nånting som får en att flyga iväg trots det tunga soundet. Basen dominerar och tempot är skönt gungande. Skivan snurrar vidare, JAG LEVER en ganska mager låt med försök till catchig refräng. DEN LÅNGA SÖMNEN vars starka sida är texten, här kan skönjas något aven monolog från Py. Hon kämpar för att stärka sitt självförtroende. SÅ DUM är en danslåt och kräver inget mer. HELLRE OGRÄs, tung tung

som plötsligt blir till något helt annat" jag skiter väl i skalet. . . för det dör. . . det som är jag kan du hitta innanför" . KRISTALL låter först som en discolåt men dyker djupare ju mer man lyssnar på den. DOcrOR, DOCTOR en skön funklåt med medryckande gitarr-raffer. Titellåten SISTA FÖRESTÄLLNINGEN liknar mest abstrakt filmmusik och sätter tankarna i vild flykt. Py Bäckmal' har gjort en skiva som är en personlig dokumentation. Jag dras med och musiken har gjort sitt.

ronnie rehn

Jag har försökt med alla tänkbara knep. Vridit volymen på fullt, eller lyssnat på den mitt i natten efter en' fest, eller tidigt på morgonen före skolan, eller koncentrerat sökande efter just DET. Inget hjälper. Skivan är helt enkelt en besvikelse. Hon har resurser och image men materialet är så otroligt tunt. Låtarna saknar ryggrad och verkar att sträva till någonslags svensktoppskategori. Nåja, kanske det inte är riktigt sant men det intrycket får jag delvis beroende på att jag väntade mig något helt annat efter att ha sett henne tillsammans med Raj Montana band för några veckor sedan. Även pärmen lovar något annat. Den är snygg med sin svarta dominans och suggestiva bild av Anne-Lie.

A v de nio låtar som finns på plattan är det endast två som är värda att nämnas resten faller utanför ramarna av "musikjagkommerihåg" . - JAG VAGRAR och CIRKULERAR. Den förstnämnda skriven av Peter Stridh är en traditionell rockfl roll låt med högt uppskruvat tempo, det svänger om den. CIRKULERAR är hennes egen låt och får godkänt enbart tack vare den rytmiska upppbyggnaden som gör den till en dansbar låt. VarfOr man sedan klämt in en blåssektion som nästan låter banal förstår jag inte. AUt hopp . är dock inte ännu bortslängd, hon lär redan fundera på nästa s~riva och den måste ju bli bättre.

....

ronnie rehn

...

o -

Jag ska visserligen skriva färdigt en artikel om "De glädjande framstegen inom Amerikas mora·liska och intellektuella utveckling", men det är ingen brådska. Sätt i gång.

Journalisttid ... där borta i hörnet ~ fÖrsta förband där uppe på hyllan. Råkar ni ut för olycksfall så gå till doktor Lancet på nedre botten. Han annonserar hos oss - vi tar ut det in natura" . Så gick han . Jag ryste. När de följande timmarna var över hade jag gått så fruktansvärda faror till mötes att allt mitt sinneslugn och goda humör hade svikit mig. Gillespie hade kommit och kastat ut mig genom fönstret. Jones anlände punktligt och just som jag skulle börja prygla honom, tog han själv hand om saken. Vid en sammandrabbning med en främling som inte stod upptagen på listan, förlorade jag skalpen. En annan främmande herre som hette Thompson lämnade mig som ett fullständigt vrak och en ruin av oordnade trasor. Och till slut, inklämd i ett hörn och belägrad aven rasande hord av journalister, skojare, politiker och stråtrövare, som gormade och svor och svängde sina vapen över mitt huvud tills luften skimrade av blixtrande stål, tänkte jag just säga upp min plats vid tidningen, då chefen anlände och med honom en skock förtjusta och entusiastiska vänner. Sedan utspelade sig ett tumult och ett blodbad som ingen mänsklig blyerts- eller stålpenna någonsin kan beskriva. Folk sköts, genomborrades, stympades, sp-

rängdes i luften, kastades ut genom fönstret. En orkan av nattsvarta förbannelser svepte förbi med glimtar aven förvirrad och vanvettig krigsdans, och så var allt över. Inom fem minuter var det tyst och den mordiske chefen och jag satt ensamma och överblickade de blodiga läm. ningar som låg strödda över golvet runt omkring oss. Han sade: "Ni kommer nog att trivas här bara ni blir van". Jag sade: "Ni får nog lov att ursäkta mig. Jag kanske så småningQm kan lära mig skriva så att det passar er. Så snart jag har fått lite övning och lärt mig språket är jag övertygad om att det ska gå bra. Men för att tala rent ut, den här sortens energi fyllda uttryckssätt har sina olägenheter och man blir så lätt avbruten. Det ser ni själv. Ett kärnfullt språk rycker säkert upp allmänheten, men jag tycker inte om att ådra mig så mycken uppmärksamhet som det för med s~. Jag kan inte skriva obesvärat om jag blir avbruten så ofta som i dag. Jag har för all del ingenting att invända mot den här platsen, men jag vill inte gärna bli lämnad kvar här ensam för att ta emot besökare. Erfarenheterna är nya det medger jag, och på sätt och , vis roande, men de inte rättvist fördelade. En herre skjuter på er genom fönstret och lemlästar mig, en bomb komemer genom kaminröret för ert höga nöjes skull och slungar kaminluckan ner i halsen på mig" en bekant tittar in för att utbyta artighetsbetygelser med er och priCkar

mig så full med kulhål att skinnet knappt kan hålia kvar i nälvorna, ni går på middag och Jones kommer hit med sin piska, Gillespie slänger ut mig genom fönstret, Thompson sliter av mig kläderna, och en fullständigt främmande människa skalperar mig lika ogenerat som om vi var gamla bekanta, och på mindre än fem minuter kommer alla landets skurkar hit i full krigsmålning och börjar skrämma ihjäl resten av mig med sina tomahawker_ På det hela taget har jag inte i hela mitt liv haft en så uppiggande stund som i dag. Nej, jag tycker bra om er och gillar ert lugna orubbliga sätt att förklara saker och ting för besökarna, men ni förstår, jag är inte van vid det. Söderns hjärtlighet är för impulsiv. Söderns gästfrihet är för överdådig för en främling. De notiser jag skrev i dag, där er mästarhand har ingjutit Tennesseepressens sjudande kraft i mina kyliga rader, kommer att väcka upp en ny getingsvärm. Hela den här skocken med redaktörer kommer tillbaka hit - och dessutom kommer de glupande av hunger och vill ha någon till frukost. Jag avstår från att vara närvarande vid festligheterna. Jag kom hit till Södern för min hälsas skull och jag reser hem av samma orsak, och det fort. Tidningslivet i Tenneessee är för hektiskt för mig.

Varpå vi skildes med ömsesidig saknad och jag lade in mig på ett sjukhus_ Till svenska av Carl SundelI

Internationell kristen drama-grupp gästar Vasa

.....

K'~50

J. ~ Hit/? BL

"Personligen upplevde jag dramagruppens budskap som en frisk fläkt. Deras ibland roliga och underhållande dramer varvade med ~er allvarliga och tydliga evangeliserande skådespel visade på en möjlig ny väg för vår kristna förkunnelse . Drama tilltalar vår tids ungdom. Detta bör vi i det kristna församlingsarbetet haka på. Drama ger en möjlighet att med hela sin varelse förverkliga evangeliet. I denna uppgift lyckades Covenant Players väl, genom sin starka utstrålning av glädje, värme och känsloengagemang. Det är nu med glädje och förväntan som vi emots.e r Covenant Players besök i Vasa nästa helg. För alla intresserade blir det då, alltså l l-U november, DRAMA-KURS på Fria Kristliga Folkhögskolan, med speciell inriktning på drama i barnc och ungdomsarbete, evangelisation och gudstjänst. Fredagen den 11 november, kl. 19.30 kan vi alla få se Covenant Players i aktion i Pingstkyrkan. Kursdeltagarna fortsätter med enskilda övningar hela lördagen och medverkar i Metodistkyrkan, söndag klockan 11.00. Dramahelgen avslutas på söndagseftermiddagen kl. 15.00 i Baptistkyrkan med en Annorlunda Familjegudstjänst.

DE:L Il,

I v(

FA tJIsATAf,pJ MEN

l LL -

ts-öe

l't::V6L T MOT VA/:::rE~AJA- DC

Under ett veckoslut i september. på Metodistkyrkans nordiska ungdomsweekend på Västkustgården utanför Göteborg, träffade teol.stud. Leif Björklund, Åbo en internationell ekumenisk . kristen dramagrupp som kallar sig "Covenant Players" . De be'står av några unga människor som ser som sin kallelse att i dramaform gestalta det kristna budskapet. De besöker skolor, sjukhus och kyrkor där de genom att framföra allt ifrån fem-minuters sketcher till timslånga föreställningar berättar om sin kristna tro . Leif Björklund sammanfattar sina intryck av helgen med Covenant Players så här:

HEteEN I &Dl2&EN Y'1[f)4N N &tlt:'f\iA t>tf fIN:, j 16

KOM OCH VAR MED.

1'4

Förfrågningar och anmälning till FKF, tel. 114599 .. Kvällstid, tel. 32 153.

Christer Andreas, musiklärare, Fria Kristliga Folkhögskolan.

~I HA~ ~LS)LYLj;A1S N~ 3 , I'1EN FIf;I-{DE

HA~

l.-,/O::A'i).150 M

1~1F~GÄl..DA

\XI

ROCK v/"rz

RÄDDAR BARN

Visst ska rocken rädda barn också i år vid Pedagogiska Fakulteten i Vasa. Arrangörerna kan meddela att det efter endelom och men, har ordnat sig så att även The New Bandits från Helsingfors kan uppträda. Övriga barnräddande band är Ragnar Hare, Viktor Hurrnio & Fetknopparna och Sunguards. ' Också i år blir det en torsdagskväll, närmare bestämt den 1 december. Närmare uppgifter om förköp m.m. meddelas senare. Rock on .

. '

. . _... .. ._ _. ~ . .._..._ _ .._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _~1~5

....................... : Förmånl!9 i

PRESENTER

: ' :

DU!

TILLBEHOR

RESERVD,~LAR

autosähkö. bilelektriska :

: SVEN NORRGÄRD:

din motor QUAKER

STATE

för·

•: 961.114951

65100

•

Vaasa 10 •

'Pre~e1lt~i""re'l .

, VASA PRODUKTION

• :

ARTISTER

Tel 96 2 4' 423

961-119920

Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes

VASA musikbranschens specialaffär

Yl HYR UT!

Erickson & Erlckson Karlav. 3 VASA, 961-120311

REKLAM OCH SPEL· NUMROR PÄ ALLA SLAG AV TEXTILER

:......•••••.•••••••••:I~------------------~

länger motorns livslängd

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m. Inneh Lena Wilson

: Sepänkyläntie 8 Smedsbyvägem:

INHEMSKA o. INTERNATIONELLA

GOD ITALIENSK MAT

I}7ZZ€RI.1l

för allt emellan rockkonserter och friluftsmöten

_MII~_M_ ~TKÄKATU41STORALANGGATAN ~ 65100

VAASA - VASA 10 11' 110 159

Talangjaktsdeltagare !

sound check 967 • 73037

NÄRPES • NÄRPIÖ TEL. 962 • 43140 PUH.

• Hållbara plastfärger • Förmånliga priser

Tid< lCIr bedaII OCh

Mar!

KIloe kIynr*II ~

TEXTILTRYCKERI

RESEBYRÅ

MAXPRI.' :~

INGVES

Nt. RPES

RESOR ~~~'420~ 8

Maxmo tel. 961-50225

Bussarna till Borgå avgår enligt följande: Fredag 11.11 . kl. 18.00 från Kvevlax, kör via Vasa, Malax, PetaIax, Molpe, Korsnäs, Harrström och vidare ut till. riksväg 8. Lördag 12.11. kl. 02.15 från Polaris i Edsevö, längs riksväg 8. l Vasa ca 03.30. Lördag 12.11. kl. 05.00 från Närpes (busstation) direkt till Borgå. Mera iformation om bussturerna fås från SÖU:s kansli, tel. 961113 572, 115 372 el. 121 564.

UNICEF'S PUSSEL HJÄLPER U-LÄNDERNAS BARN Ett pussel är en bra gåva till barnet. Det ökar koncentrations- och gestaltningsförmågan samt övar samarbetet mellan ögat och handen. UNICEF's pussel nar även andra uppgifter. Det hjälper uländerna~ barn. Med avkastningen av ett pussel kan UNICEF till exempel skaffa tillräckligt med antibiotisk salva för att bota 42 barn från trakom. Om sjukdomen ej botas kan den leda till blindhet. UNICEFs pussel är också vackert. Vårt nyaste 'pussel "Noaks ark" är planerad av den haitiska konstnären R. R. Mervilus. Pusslet "Våra fjärran djurvänner" är planerad av . fransmannen Francois Javo. Båda är mycket färgrika och fantasifulla. Pusslet kostar 30 mk och det innehåller 200 bitar. Pussel samt andra UNICEFprodukter kan beställas från Finlands . UNICEF-förening, PB 2, 00131 Helsingfors 13, tel. 90-607160 eller 90-643 155 .

PRENUMERERAl

ÖP är med där det händer, när Kronoby 'UF Bl NF berättar om höstens UF;' aktiviteter, när Kim Wilde diskuterar sin kommande LP; när Purmo UF presenterar vinterns satsningar, när Agneta Fältskog berättar om sin solokarriär, när Ulf LundelI ••• Inom kort kommer du att få läsa ÖP-intervjuer med Jonas Hallberg, Iron Maiden, Tina Turner m.m., m.m.

••

HOSTEN ••

Specialerbjudande Dessutom ger vi nu ett specialerbjudande: Du får ÖP hela hösten och hela 1984 för endast 70 mk. Om du är snabb får du med andra ord ÖP nästan gratis under resten av hösten.

(())~

NASTAN

,.~~---

l~ I : JAG BESTÄLLER ÖP FÖR

'.•

ÖP betalar portot

D 70 MK SKANDINAVIEN

I . D 80 MK

Namn.:•••••••••••••••••.•••••••••••.••••••••••• Adress: ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

ÖP PB27 68601 clAKOBSTAD

Bet. namn och adre ••: •••.••••••••••••

.................................................. ..................................................

Svan,önäad.ls. 16/72 ,Jakobstad

•

~----------------- ----------~--------~

16 -

I·::.....\-~.I.

.-.-.

_II - . , . .

--.o

:.-

l~_~-~".-~--"--

Discoforum Discoforum har anordnats årligen sedan 1979 och har tidigare . håJlits i Stockholm, Göteborg och Malmö . I år stod Umeå i turen och under tiden 30 oktober - l november samlades representanter för nöjessverige: diskjockeys, artister, skivbolag, nöjesarrangörer , artist förmedlingar, produktionsbolag osv . på Universum för att diskutera igenom problem och ventilera åsikter om bl.a . ny musik och om nya trender inom musiken . På programmet fanns bl.a . en presentation av de svenska skivbolagen vilka i tur och ording gav smakprov på "sina" artisters produktioner: bl.a. genom video och sing-back . I samband med forumet arrangerades en discomässa där företag inom Ijud- och Ijusbranschen ställde ut sina pro. dukter. Det mesta av utbudet på discoforum var dock musik i en eller annan form. I raden av artistframträdanden var det speciellt· några som . fastnade i minnet.

ville ha med Shine på en Europa-turne till våren. En stor del av framgången med Shine, förutom att dom är bra, ligger enligt deras manager i att de backats tipp med en lite annorlunda marknadsföring. Man har haft reklam utspritt på taxibilar i Stockholm och på Tempo! Åhlens kundvagnar över hela landet vilket blir dyrare men i gengäld har en helt annan genomslagskraft än en "normal" skivlansering. Shine kommer nu att jobba i studio fram till december men

SHINE

Ett annat namn som fick forumdeltagarna att spärra upp ögonen var Helen Arnesen, som tidigare gjort sig känd som dansare i Kicks. Efter det att Kicks sprack i våras har hon satsat på en solokarriär och under ledning av den garvade producenten Claes af Gejerstam har man kokat ihop en LP, "Body Stu ff", som torde komma ut i dagarna, och som av mottagandet på discoforum att döma kan bli "hot stuff". Andra namn som figurerade

En grupp som tog alla med storm var soulfunkgruppen Shine, som är verksamma i Sverige men som gott kan betraktas som internationella; fyra medlemmar är från Sverige, tre från USA, en från Jamaica, en är jugoslav och eri är italienare. Gruppens LP som kom ut i bör ian av sommaren. har fått enbart positiv respons och Brenda Russel, som uppträdde tillsammans med Shine i Måndagsbörsen för en månad sedan, blev så begeistrad alt hon

var Style, Steve Roper Band, dansgrupperna Stop och Mary & David Johnson och Umeåbanden VIP och Blazers för att nämna några. Vad tyckte då besökarna på discoforum om tillställningen? Glenn Nylund (arrangör i Peta lax) - Det är alltid intressant att vara ute med Carola och Clabbe . . . nåja, skämt åsido . . . Eftersom marknaden i svenska Österbotten är mera lik den rikssvenska än den finska, så är

Nöjessverige i ett nötskal! efter det kommer man att satsa på en skandinavienturne som även kommer att inbegripa Finland .

Helen Arnesen

D Frankie La Motta, Scotti Preston det ganska naturligt att man den internationella gruppen Shine. som österbottnisk arrangör åker över till Sverige för att kolBästa svenska singel: Magnus tigaste mediet i frammatchningla vad som är på gång och samUggla "IQ". en aven låt och som kompletidigt knyta lite personliga konBästa svenska LP: Ulf Lunment till radion, kan en DJ ha takter. dell "Kär och galen". en liten betydelse men enskilt En sak som jag tyckte var giBäst.a svenska musikprestatibetyder en DJ ingenting specivande var det att Skivbolagen on internationellt: Carola ellt. presenterade sig och man fick Häggkvist. Som avslutning på galamidse lite vilka nya saker som mat8ästa svenska radioprogram: dagen delades GULD DlSCOS chas fram. Metropol. 1982-83 ut. Svenska DJ's haEn väldigt intressant grupp Bästa svenska TV -program: de röstat fram sina favoriter var Shine som jag blev mäkta Nöjesmaskinen. och omröstningen utföll sålunimponerad av. Style kommer Eftersom det visats ett visst da: säkert också att låta höra av sig missnöje med nuvarande foBästa svenska grupp: Dan vad tiden lider. rumformer i Sverige skall lDl:':" Hylander, Py Bäckman & Raj Conny Berglund till nästa höst satsa på ett NOMontana Band. (Far & Son Disco, Umeå) JESFORUM som täcker hela Bästa manliga svenska artist: dans- och show branschen med Tomas Ledin. Det blev en del programkrockar bl.a. discoforum, dansbandsfoBästa kvinnliga svenska arså man hann inte kolla allt vad rum, fo'l kparksforum, artisttist: Agneta Fältskog. som hände men annars är jag shower, nöjesriksdag, möte Bästa nya svenska artist: Canöjd med forumet. Det viktimed myndigheter, och ljud/rola Häggkvist. gaste med ett sånt här forum är ljusmässa. Detta för att "bidra Bästa nya svenska grupp: att man får bättre kontakt med till ett bättre Nöjes-Sverige". Shine. skivbolag och andra DJ's och att man lär känna en del nya grupper. Michael Pahlm från Disco Rotation (Umeå) instämmer. - Det är viktigt att man får träffa folk inom branschen , träffa skivbolag, arrangörer, andra DJ's osv. och diskutera problem inom branschen, musikens utveckling och hur framtidens diskotek kanske .kommer att se III En som inte var lika nöjd med discoforum är Åke Rosen från skivbolaget Son.e t.

...

Helen Arnesen

- Tyvärr måste jag säga att jag var där bara för att skivbolaget förväntades vara där. Det var alltför dålig uppslutning från disjockeynas sida. Det krävs något radikalt för att intresset för discoforumet skall hålla i sig . Det borde göras mera intressant för discjockeys för det är ju till stor del för deras skull som forumet anordnas . Nu träffade man just inga nya ansikten utan man kände de flesta från förr. Vilken roll spelar då en diskjockey i uppbackningen aven enskild låt? - Radion är det absolut vik-