Österbottniska Posten (ÖP) nr. 45 1984 by Österbottniska Posten

01][j[JOQ)1]1][J00ClQ

.. · 801][][J 11

Första kvinnliga - . länsmannen

1 •fi-4e" "."",ti(/tlfi-fI '"U

(J,

Nr 45. Torsdagen den 8 november 1984. Mk 2,50.

__________________________T~o~rs~d=a~g~e_n_d_e_n_8_n_o_v_em __be_r_ ______________________________________________ ~

Karl-Gustav Olin

-------.... ...-- -

--~ .

Redaktörs·tankar. • • UF-Iokalerna är till för att användas

senaste veckasÖP kunde vi berätta om hur Ula det gått med uf·lokalen i KUno i Oravais. lshitet av70-taletgenomförde byborna helt med egna krafter en omfat tande renovering av lokalen. Några bidrag utifrån fick man inte. Också byns ungdomsgäng deltog i renoveringsarbetet. Men då. den anrika lokalen stod rustad och rm blev det slut på enigheten i .byn.Tonåringarna ville håll~ till i lokalen, men de äldre tyckte att de inte var mogna nog att fritt f! dispOnel"a över den. Resultatet av att ungdomarna låstes u t blev att de bröt sig in och totalt vandaliserade 10,k alen. Idag f"mns det ingenting som förtj inar J18JtUl8t ufo lokal i Kimo by. Ett annat motsvarande exempel kom fram i Jakobstads Tidning senaste vecka. r Bennås har man efter många om och men äntligen lyokats få. samlings huset renoverat. Problemet är att ett gäng i de lägre tonåren gärna skulle hå.Ila till i lokalen, men det.vill inte de som styr octt ställer gå med pj. Motlveringentill att man inte :v:illlå.ta tonåringarna komma in är att det inte ftnns någon ledare som övervakar tonårinp.rnas sa:mmankomster. Ett problem med j11$t denhär lokalen är att det spelas bingodät och att det IUltingen städats inför eller inte städats efter bingon. Bingoborden ockupe· rar också lokalen till en stor del och försvårar all övrig verksamhet. Visserligen ~ man på. sätt och vis förstå de äldres oro över vad en oledd verksamhet skulle kunna leda till. Lokalen är nyrenoverad och verksamhet av typen unihockey skulle säkert sätta sina spår. Men det är inte för den skull vettigt att utelämna byns ungdomar tm att stå på vägkanten. Den ungdomliga energin tar sig då. ofta uttryck i förstö relselusta. Ett varnande exempel har vi ju i Kimo. Men det finns också .många exempel där en in;skänkt syn frän äldre f"6renhigsmänniskor har lett till att ungdomar skaffat.sig samlingsutrymme genom att hyra någon gam· mal gård, och det som redan förekommit där har varit utanför all kontroll. , I sammanhanget bör det poängteras att det är ungdomsföreningens å.rsmöte och $1;y:relse som fattar beslut om verksamhetsformer och vad som: -skall"finnas innanför uf-lokalens väggar. Det få:r aldrig finnas någon grå eminens som i makt av sin ålder, infly_ tande isamhället eller eventuella tidigare uppoffringar har vetorätt eller kan . diktera regler. Det bör också noteras att en ungdoinsförening enligt ungdomslagen skall ha en majoritet av medlemmarna i åldersgruppen 7-24 år. Det bör också poängteras att de bidrag föreningarna får från stat och kommun uttryckligen är för att skapa utrymmen för ungdomarna -'- inte för bingospelande. I framtiden kommer kommunerna dessutom att kunna räkna med statsandelar ockSå på de bidrag de ger för lokalernas drift. Ungdomsnämnderna.ger sedan tidigare verksamhetbidrag till iOrenigarna och det är på sin plats att nämnden kontrollerar att medlen: verkligen används för att aktivera ungdomarna. Kiino och Bennäs får denna gång tjäna som exempel på de problem som säkert finns på många ställen-runtom i Österbotten. Uf-Iokalerna får aldrig bU monument över en svunnen storhetstid. De skall tjäna som fungerande _ samlingsutrymme~, framför allt ror de unga.

------------~-----------

'ÖP argulllent i högskoledabatten! Kan ÖP bli ell argument i den ack så intensiva högskoledebat ten? I en insändare i Vasabladet anknyter med.stud. Hans Ivar Uljvens till sommarens debatt och framhåller att det faktum att Österbotten håller på att tömmas på 19-24-åringar är en av orsa kerna till krisen inom SÖU/ ÖP . Något förkortad går Ulfvens insändare sålunda : "Orsaken är all folk får lov all flylfa lill en annan del av landel om de vill sludera. Och del har ju bliviI så van ligl alf man sluderar. all del fakliskl är fråga om en verklig I slor åderlålning av ungdomsresurserna i Svenska Öslerbollen! Sedan jag for ner lill Helsingfors för all sludera. har jag ägna I myckel lid lill sludenlkullurelll arbele: bar variImed i del Ihoracala medicinars pexel (eli komediarIaI lealerslycke med myckel sång och musik). varil informalionssekrelerare. varil kassör i en fOloklubb osv, Skulle jag ha fåll en möjlighel all sludera i Vasa. med nära konlakl lill SÖU. hade jag sä kerl anselI del värl all på elf eller an nal säll hjälpa lill nu när ÖP är i kris.

Många andra sluderande. som befin ner sig hundralals kilomeler från Öslerbollen. har heller ingen reell möjlighel all hjälpa ÖP. Man har hell enkell inle någon chans all hygga upp de niidvändiga konlaklerna os,-, Man borde kunna vara i växelverkan hela liden. genom all "ara på ort och sIälIe! Då vi nu är så många som inle har fåll någon som helst möjlighel all välja Vasa som sludieorl . hoppas jag verkligen all silualionen blir en an nan för våra nuvarande gymnasisler och högsladieelever. Viii någon efler gymnasieliden forlsälla vara aklh' inom sin ungdom sförening eller inom någon grupP. måsle persodnen få möjlighel all vara på ell relalh'l korl avslånd från sin hemkommun. så all resorna lill och från går snabbt. Del la kan förverkligas genom all man inrällar så många olika inriklnings alternaliv som möjligl i Öslerhollens högskola . Ju fler olika sludielinjer som inrällas. deslo slörre chans all framålslrävande människor inle går förlorade för Öslerbollen! Jusl nu skulle del vara molh'erat all bl a kämpa för all få en journa lislulbildning och en leknisk ulbild ning ,på högskolenivå lill Vasa!··

Mumifierade ledare

Ur Vbl:s insändarspalt gör vi också ell annat klipp 'denna vec· ka. Det är en insändare skriven aven "Glad vörågivare" som manar vöråungdomarna all vak na. Måhända har insändare ell samband med ÖP-intervjun med Henry Alm senaste vecka'? "Viiråungdomarna, vakna!

"I Österbotten kämpar ungdomsrörelsen. som länge har varit en rörelse I bräddad med ideer. med stora problem, vilka har få.tt en gemensam benäm ning: danskrisen. En kris som hotar att dra ung domstidningen Österbott niska Posten med sig. Under de senaste måna derna har ledarskribenter och andra kulturarbetare betonat tidningens bety delse ror de unga. men få. har kunnat ställa upp med det som krävs: entusiasm och pengar. Nu tycks dock ÖP överleva å.tminstone 1985."

Alf Snellman i Svenskbygden

Släll era förelrädare på plals. så,'äl förlroendevalda som Ijänstefolk! Visa som förr ansvarskänsla och vidsynIhel ä"en för de åsidosaIIa i samhället! Även om du är gymnasieelev sa ddla i dagsverks-. hungerdags-. An nas iigainsamlingar m.fl! tål inle mumifierade ledare förle da dig lill Irångsynlhet och navelskåderi! Välj i forlsällningen förelrädare med vver och framlidslro. omplacera folk ~ed sviklande arhelskapacilel och fiirlrängd livs- och samhällss)n!

P~ttf ...

Lasse Mårtensson,

vissnickaren, estradisten och kompositören, är huvudatt raktion på en konsert ar rangerad av kultur- och ung domsnämnden i Kronoby in kommande fredag, Övriga programinslag är visgrup pen Rostiga Röster samt all sång under ledning av Hol ger Ahlskog och Rolf Lind qvist.

@[j::_

Torsdagen d.. 8 november

Ir-~--'-t-e-v-~-~--t-å-'n-~--a.-.~---a-t-n-a---' 8~~~1:;'~~--k-;i~~ Reflexioner

över redaktörstankar

I det senaste numret av Öster bottniska Posten (ett av de pig gaste på länge) tar chefredaktör Olin upp fr ågan om uf-rörelsens politisering och debatten om den . Anledningen är pressrefe rat från FSU-seminariet " UF-rö relsen och framtidsfrågorna " . Det är Thomas Rosenbergs in lägg som retat Olin. Eftersom hela frågan är käns lig och kräver att man beaktar olika nyanser bör jag kanske kommentera den Olinska epis ten. Olin far nämligen ovarsamt fram med vad folk har sagt och

beaktar inte olika nyanser. För det första måste det sägas

att när jag vidtalade Rosenberg ,

som inledare, hoppades jag att han skulle vara provokativ. I ett

självkritiskt seminarium om uf rörelsen måste det få förekom ma brandfacklor, utan att detta slås upp såsom outtalade san ningar. Olin skriver: "att Rosenberg sade . . . att han inte alls är för vånad över att Nya Ålands och Hasse Svenssons påstående att den åländska uf-rörelsen på sätt och vis kollektiv ansluter sina medlemmar till centern. Det fungerar likadant på fastlandet mellan uf-rörelsen och SFP , an såg T. Rosenberg" . Jaha då var vi där igen i den debatten . Men vad Rosenberg verkligen sade var följande: Hänvisande till debatten på Åland sade Rosenberg: " Det som förargade mången uf-are var väl det Svenssonska påståen det om att det åländska ung domsförbundet "kommit alt bli en inte obetydlig politisk kraft, uppenbarligen på den konservati va sidan. (det halvfeta direkt ci tat Nya Pland 30. 6. 84). Rosenberg fortsätter med yt terligare ett direkt · citat av Svensson där denne sade "kon ske kon man loUl om en slags kol lektivanslutning till centern". Det var alltså vad Rosenberg sade om Svensson och vad Svensson sade om uf-rörelsen . Det är en väsentlig nyansskillnad mellan detta och de Olinska på ståendena . Enligt Rosenberg fanns det i den åländska debatten saker och ting som han kände igen från fastlandet och fortsätter: "När jag var ung var det sent 6O-tal och begynnande 70-tal och det var då många som upplevde uf-rörelsen som litet dammig och politiskt konservativ. Inte alltid öppet och uttalat, men så där obemärkt och oavsiktligt som det ofta är i våra finlandssvenska organisationer. Att gå med i en ungdomsförening, ja det var att samtidigt på nåt sätt svälja också hela {len finlandssvenska sam lingsrörelsens ideologi. (Läs: Svenska Folkpartiet) . Och vi var nog många som inte ville göra det , jag var en ". Rosenberg : "Jag tror inte vi skall blunda för de ideologiska uteslutningsmekanismer , som följer med som en biprodukt i försöken att samla alla finlands svenskar i en och samma båt".

Det sade alltså Rosenberg och både avsåg och menade någon ting helt annat än det goda som Olin lägger i hans mun . Vad han avsåg var att det finns grupper både inom och utanför rörelsen som upplev'er den som en SFP bunden organisation. Det är denna fråga vi måste kunna dis kutera och leva med utan att. brusa upp . Så naiv är knappast Rosen

berg att han skulle anse att UF

rörelsen är kollektivanslutet till

SFP.

konstlad eller verklig?

Varje organisation måste med jämna mellanrum kunna kritiskt granska sin egen situation, så även SÖV. Vad är vår målsättning, vem riktar vi oss till osv. är frågor man måste ställa. Finns det ett

verkligt behov av de tjänster vi utför eller bygger vi luftslott som sak

nar förankring ute .på fältet? Plus har samhället omkring oss föränd

rats och påverkat våra verksamhetsförutsättningar sedan organisati

onens senaste strukturmodell skapades?

••

Vi såg det hemska TV programmet om svälten i Afri ka härom kvällen. Nu undrar vi om det finns någonting vi kan göra för att hjälpa. Hur bär man sig åt för att få fadderbarn? Finns det någon som kan berätta om erfarenhe terna av att ha fadderbarn?

T.o.M.

Vi måste även lyfta fram den unga musiken som finns mitt ibland oss. Vem har kunnat undgå att lägga märke till fenomensom SOU-rock och att vi de senaste åren fått en alltmer utbredd populär kultur på svenska. Det gäller att kunna fånga upp

de spirande förmågor som-blommar överallt, i stä der, tätorter och byar. Musikerna bör ges ledning, undervisning, uppbackning och speltillfällen . Dansverksamheten eller nöjesverksamheten om man så vill kalla den har i många fall inneburit den ekonomiska ryggraden för föreningarna. Det finns tunga skäl till att -vi även i framtiden bör slå vakt om vår monopolställning på detta område så att inga utomstående profitörer slår kilar i denna.

• • I

•

I I

Allt detta är frågeställningar som SÖV och den finlandssvenska uf

rörelsen som helhet under hösten intensivt funderat på och debat

terat om. Dl.a. .ett framtidsseminarium har hållits som gav många

nyttiga infallsvinklar, framhöll förbundsordförande Mårten Löv

dahl då han senaste veckoslut festtalade vid Över-Malax Vf:s 70 årsjubiieum. Här följer ett sammandrag av Lövdahls tal.

En sak som man omedelbart märker när man sö ker svar på frågorna är att kommunerna under 60och 70-talen satsat hårt på sin egen ungdomspoli tik, Man har anställt ungdomssekreterare, fält Men för att visa att Rosenberg. ledare, idrottsinstruktörer, kultursekreterare osv. har rätt och att det finns något i I svenska Österbotten finns det för närvarande ett hans varningar skriver Olin helt trettiotal dylika tjänster som till stora delar tagit följdriktigt :

hand om de sektorer som SÖU tidigare av traditi "Det var en av inledarna, Tho·· on handhaft. mas Rosenberg, hemmahörande' Det finns ingen anledning att göra dubbelarbete på vänslerkonten ... " ute på fältet, utan SÖU bör utföra de uppgifter som ankommer på en takorganisation och därvid

Varför denna stämpling. Var lag samarbeta med dessa kommunalt anställda

är markering av alla andra före· ungdomsarbetare på alla områden. lä~are? Varför inte späda på med Vilken kommer SÖU:s framtidsstrategi att va den där Gröna Häggman och I ra? Tiden börjar bli mogen för en sammanfatt Anarkisten Söderling? Nej se ning av alla synpunkter som framförts under det har ju ingen effekt , och de är debatten och staka ut nya riktlinjer för förbundets ofarliga . kommande verksamhet. Denna debatt har givit många nya infallsvinklar och givit allmänheten Debatten om politiseringen är nyttig information om uf-rörelsen . väl något som vi inte kommer ifrån , men det kan vara skäl atl Framtidsstrategin måste ligga på två plan, dels hålla den nyanserad om rörelsen på förbundsplanet, dels på lokalföreningsplanet. vill bevara siri partipolitiskt ne På förbundsplanet bör vi istället för dagens utrala linje . konturslösa varmansrörelse försöka inrikta oss på att skapa en skarpare och klarare profil utåt. Det Jag håller med Offe Söderling ta skall ske genom att verkligen sköta bra om de om att det bör svänga om uf sektorer vi inriktar oss på och tänka att det är rörelsen. Men månne inte Olin bättre att göra en sak ordentligt än att göra tre på generaliserar när han säger att hälft. Begrepp som kvalitet, fördjupning, speciali det bara gäller de sydligare sering och profilering måste införas för dessa breddgraderna. Uppe i Öster områden. Dagens människor vill ha kvalite på det botten svänger det så mycket, de gör. enligt Olin , att det inte kan svänga mera. Att satsa hårt på vissa sektorer kan även medfö ra en nedtoning på andra områden, men vi måste Månne det jag har nog en nå chansa på att <let vi gör är rätt, för det är ett fak got mer modifierad uppfattning tum att dagens uf-rörelse är för bred och har svårt än Olin om hur pass bra det att marknadsföra sig . svänger . Nog får ni sätta ännu Den första saken vi skall inrikta oss på att ta

mer fart på karusellen innan , ni hand om är våra uf-Iokaler. Dessa representerar

når till det stadiet . rörelsens ryggrad och är i sig en oerhörd resurs. Vår uppgift måste bli att se till att föreningarna Det finns nog fungerande och verkligen har råd att iståndsätta lokalerna, och nya aktiviteter här nere i mörka minst lika viktigt, att se till att man även har råd södern också , för att inte tala om att upprätthålla verksamhet där. Via statliga och inspirationen nere i hela sydväst. kommunala renoverings- och driftsbidrag bör des OK Olin jobbar vidare , tack sa utrymmen hållas i representationsdugligt skick. för utrymmet, låt debattens vå Den andra prioriteringen bör gälla amatör gor gå vidare och höga. teatersektorn. Förbundet bör se till att de stora skarorna teaterintresserade har möjlighet att ver Erik Häggman ka och förkovra sig inom uf-rörelsens ram. Alltse dan de första föreningarna grundades har teatern och underhållningssidan haft en framträdande roll och vår uppgift är att se till att den är det även i framtiden.

Vad kan vi göra?

-------~ ------l

Det finns många olika saker som hör samman med dans, t.ex. nykterhetsfostran , dansundervis ning och orkesterutbud är saker som bör uppmärksammas . Dessa fyra saker innefattar alltså tyngd punkerna i våra kommande satsningar. Ett skilt kapiteJ'för sig utgör vår informationskanal Öster bottniska Posten, som ju från och med årsskiftet utkommer i förbundets egen regi. Om detta pro jekt skulle det finnas mycket att säga men jag tän ker endast kort anknyta till tidningen.

I dagens läge när alla undersökningar visar att det

skrivna ordet mer och mer förlorar sin betydelse bland ungdomen är det en oerhört värdefull kulturpolitisk insats att kunna ge ut en tidning som på ungdomarnas eget språk når ut till breda folklager . Även som informationskanal för uf-rörelsen är tidningen livsviktig, varför det finns all anledning att hoppas att SÖU lyckas ro iland det stora eko nomiska projekt man åtagit sig. För att kunna ge tidningen största möjliga trygghet inför framtiden är det också helt klart att kommande beslut i frågan inte i alltför hög grad får påverkas av beg repp som gamla traditioner, finkänslighet och blö dande hjärtan. Begrepp som rationaliseringar, effektivitet, resultatansvar och sunt ekonomiskt tänkande måste införas för såväl tjänstemän som förtroen devalda om vi skall lyckas lyfta förbundet ur den vågdal som vi nu tycks befinna oss i. På lokalföreningsplanet kan man sedan välja att sysselsätta sig med vilka olika saker man vill. Huvudsaken är att man lyckas engagera invånarna på orten och att de som deltar upplever aktiviteterna som meningsfyllda . Även här finns dock saker som är värda att poängteras: Varje förening bör ha en uppgift att fylla i det alltjämt stegrade intresset för närmiljön och byarådsaktiviteterna. Varför inte sammankoppla ortens gemensamma angelägenheter till uf-Iokalen och därigenom kunna påverka samhällsskeendet. Man vågar även tro att en del äldre krafter då skulle integreras i föreningens verksamhet och ge större stadga och kontinuitet. Skolornas elevklubbtimmar representerar en

oerhörd resurs som föreningarna måste lära sig att

utnyttja bättre om vi i framtiden skall kunna kon

kurrera om själarna på lika villkor som

specialorganisationerna typ idrott och musik.

Områden där klubbtimmarna kunde användas är

Lex. video och lokal-TV-verksamheten. Kom ihåg

att det finns ingenting som säger att andra

organisationer har större rätt till dessa resurser än ,uf-rörelsen. Samtidigt som vi profilerar vår verksamhet på detta sätt måste vi samarbeta med de övriga kulturorganisationerna som på sina respektive

specialområden kan ge uf-rörelsen välbehövlig vägkost. Vi måste även inse vårt egenvärde och lära oss att prissätta de tjänster vi utför samhället till fromma. Det finns ingen lag som säger att uf arbete skall ha låg status och utföras ideellt , tvärt om måste vi för vår egen överlevnads skull börja ta betalt för de tjänster vi ut för. Mårten Lövdahl

------------,- --------------------------

H ur gammal skall man vara

för att gå på ungdomsdans ?

Bara du känner dig ung och försö domsdanserna. Dessutom är det ker hålla dig under 30 år så gott det numera vanligt att man inte är på går, är du välkommen på ung dans varje vecka. domsdans. Så, blir resultatet då man summerar vad några pörtom Är det kanske nuförtiden slut på bor tyckte tin om åldern på ung- föräldrars t.iat om att försöka stan-

na hemma en endaste helg? Följande frågor ställdes: l) Går du på dans? 2) Borde det finnas något mer all göra på danserna? 3) Vilken grupp eller artist skulle du vilja se? 4) Bör det finnas åldersgräns? Uppåt också?

Isabella Jungerstam:

Maria Björkbacka:

Sven-Åke Mylläri:

Pauliina Kääntee:

I) Jag brukar inte besöka ungdomsdan serna alla helger. Det beror mycket på var det är och om orkestern är bra, ifall jag gör det 2) Det är bra som det är på dansplatser na, Jag är ut mest för att träffa andra, och för att se och höra olika grupper som spelar. 3) Scorl?ions. . 4) Jo! Aldersgräns ska det vara, 15 år är ungefär lagom tycker jag. Det är ingen skillnad på åldern uppåt på danserna. Det är om man är ungdomlig till sättet som räknas.

l) Då och då går jag på dans. Det blir för dyrt att vara ut alla helger. Jag besöker helst danserna i Pörtom och Petaiax. 2) Jag trivs på danserna som de är ordnade nu, tycker om att träffa folk. Vilken orkester som spelar är rätt viktigt ändå. 3) Har ingen aning om vem jag skulle vilja se!

I) Ungefär varannan helg, ibland varje. Det beror lite på var det är dans och vem som spelar. 2) Danserna är bra som de är. Man far ju i alla fall ut mest för att träffa folk och ha roligt 3) Jag skulle vilja se Bon Jovi "live"!!

I) Det är inte ofta det blir av. Till Petala'( brukar jag åka. Och till Pörtom för~tås, Det är ju självklart! Sommartid blir det mera dansande för min del. 2) Nää, något annat behövs inte danserna. Huvudsaken är att man kom mer ut och träffa folk. 3) Vem jag skulle vilja se? Nej, jag har nog ingen speciell. 4) Javisst ska åldersgränser finnas, an nars skulle det blir allt för många "små" som började gå. Lite över 20 år får folk vara på ungdomsdans. Men 30 år är nog det sista!

4) Det är bra att åldersgräns finns, 15 år är bra. Då folk själva börjar känna sig för gamla för att gå på ungdomsdans ska de sluta, tycker jag.

4) Det måste nog finnas l5-års ålders gräns, annars blir det för många ungar på festplatserna. Upptill 20 år får de väl va ra, de som går på ungdomsdans. Resten kan gott hålla sig på krogen eller gå på gammaldans!

'Femtonårs åldersgräns är bra'

John Sten:

Nina Åberg: l) En eller två gånger i månaden brukar jag besöka någon ungdomslokal. Det be ror på om det är dans på något bra ställe, annars blir det att sitta på krog någon stans, 2) Det skulle vara fint med något annat att göra också på danserna. Men vad, det är svårt att hitta på. 3) Jag skulle vilja se alla möjlig bra grupper, kan inte säga någon särskild nu bara. 4) Absolut! Åldersgräns måste finnas och borde också hållas. 15 år är passligtMan kan vara hur gammal som helst för att gå på ungdomsdans, det beror på egns eget sätt- Om man vill så ...

Text nch bilder:

l) Jag går både på ungdoms- och gam maldans, till det ställe där det verkar att bli något bra bara. Det blir mera sällan på vintern, men rätt ofta sommartid. 2) Det är ju nog trevligare med något "extra" på danserna, så det inte bara är det där "ätt å e samm" hela tiden. Det - här med show-band är ju faktiskt häftigt tycker jag. 3) Kan inte komma på någon speciell artist för tillfället. Svenskar i allmänhet är bra Fagerö har varit bra i sommar! 4) Åldersgränsen som den är nu är bra. Men någon åldersgräns uppåt tycker ja inte man kan sätta. Om man trivs och kan vara på ungdomsdans så är man där, och tycker man om bättre gammaldans så är . det ju bara att åka dit-

YVONNE SrAHLGARD

I5 I L::.J-------------.;;;------------ Torsdagen den 8 november

'Alla åldersgrupper skall vara

serna'

tillsammans på dan - På en danstillställning ska alla åldersgrupper vara tillsammans som förr i världen. Ungdomsdansen är viktig i och för sig, men idealet är att alla ska dansa tillsammans! Detta tycker Stefan Träskvik, ordförande i Rangsby UF och dan~ sarrangör vid Fagerö Nöjescentrum i sommar. l år har man tillämpat modellen med gamla och dans i Fagerö och försöket har slagit väl ut. 'Klasslärare Stefan Träskvik kommer från Rangsby i När pes o Han jobbar som lärare i Harrström . lågstadieskola i Korsnäs . Det är Träskviks fri tidsintresse nummer ett, idrot ten, som gjort att hans namn inte klingar alldeles obekant på de österbottniska slätterna. Men under det senaste året har han också etablerat sig på ung domsverksamhetens område som ordförande i Rangsby UFo

- År

Stefan Träskvik

årets danssäsong. Publiken har varit stor och ordningen synnerligen god. - Det där om att det alltid är bråkigt i Syd-Österbotten kan man glömma bort!

Träskvik lämnar IF Kraft!

1981 bildades Rangsby Ungdomsförening. De två förs ta åren var jag bara passiv med lem, men hösten ' 1983 valdes Det har under den senaste tiden jag till föreningens ordförande, I cirkulerat vissa rykten om att berättar Träskvik. Stefan Träskvik ämnar byta Under sjuttiotalet var Rangs idrottsförening. Nu bekräftar by tillsammans med Yttermark han själv dessa rykten. Den sis och Närpes medlem av stor ta oktober i år lämnar han sin föreningen Närpes UFo idrottsklubb 'IF Kraft i Närpes Sammanslagningen innebar att till förmån för Korsnäs-före till exempel talkoarbetet för ningen IF Fyren. Förenings svann. Då Rangsby UF tog över ' bytet beror främst på -att han verksamheten i Fagerö Nöjes känt sig splittrad mellan de centrum, som ligger i Rangsby, båda föreningarna. var danserna på nedåtgående. - Eftersom jag jobbar i De två första åren hade man Korsnäs kommun är det själv normal verksamhet i Fagerö fallet att jag blivit Korsnäs-in paviljongen. Men i år har man , riktad, säger Träskvik. satsat hårt på att göra Fagerö Han är hemmastadd i Kors till ett trivsamt dansställe som näs och känner mycket folk passar för alla åldrar. Ingen ska där. Under vintrarna tränar behöva känna sig för gammal han juniorer inom IF Fyren och eller för ung på danserna i Fa han är dessutom medlem i Fy gerö - en stämning som kan rens friidrottssektion. vara nog så svårt att åstad - En övergång till IF Fyren komma! känns mycket naturlig för mig. Många dansbesökare Jag vill dock framhålla att jag har varit riktigt glada över absolut inte har någonting emot uppblandningen av gamla och IF Kraft! Kraft är en mycket unga på samma tillställning, I bra förening; den är både stark säger Träskvik. och välfungerande. Han är mycket nöjd med

• Valet och kvalet Träskvik har upplevt UF arbetet som både stimulerande och intressant. - I början kändes det som en utmaning. Allting var nytt för mig och jag fick jobba hårt för att komma in i branschen, medger han. Han tycker dock att de allra flesta medlemmarna ställt upp mycket bra sedan han tog vid. Utan deras stöd skulle årets verksamhet inte ha varit mö}lig. Träskvik är inte säker på att han kommer att fortsätta med ungdomsföreningsarbe tet. Just nu står han i valet och kvalet mellan idrott och UF -verksamhet. . - I år har jag prövat på bådadera, men det är omöj ligt att konbinera dem om

Stefan Träskvik lämnar uf-arbetet och satsar på idrotten igen? man vill nå resultat. Ska man göra ett arbete bra, måste man satsa helhjärtat på det! För Träskviks del är nog idrottsintresset den vågskål som väger tyngst. Då han var 14 år började han på allvar träna löp ning i IF Kraft. Han är speciali serad på 400 meter häck, och år 1976 tog han FM-brons i just

Sverre Östman:

Thomas Rosenqvist:

I) Jo, jag brukar nog gå på ungdoms dans, det blir väl cirka två gånger i måna den som det bär iväg. 2) Jag tror inte det behövs något mera att göra på danserna. Det är bra som det är, och för det mesta är det roligt.

I) Nää, jag är bara någon enstaka gång. Det beror kanske på vilken orkester som spelar. 2) Några flipperspel eller något lik nande kunde väl finnas på dansplatserna, annar är det okej. Det är bara det att det att en del bedrövliga ordningsvakter bru kas finnas på plats också. 3) Ja vem ska jag säga .. . ACIDC och WASP! 4) Ingen åldersgräns ska det vara. Kanske 14 år nog i alla fall. Högst 25 år tycker jag att de som går på ungdomsdans får vara. Alla andra kan gå på medelål dersdans.

3) Kan inte komma på någon specien just nu som jag skulle vjlja se. Det är nu sist och slutligen ingen större skillnad vem som spelar, bara det finns musik på stäl let. 4) 15-års åldersgräns är bra och bör fin nas . Folk från 15 år och ända upptill 30 år borde kunna vara på samma danser.

k~n gad låldersdans '

'Över 25 pa me e

denna gren. Träskvik betecknar FM-medaljen som sin hittills största framgång inom idrot ten. Under sin studietid vid Peda gogiska Fakulteten i Vasa höll Träskvik ett träningsuppehåll på tre år. I somras försum mades träningen eftersom han r

Forts. sid. 15

Tnlrc:rfAn,.n

den 8 november

r:l

~----------~~~~~--------------------~

• ••• •• ••• ••• •• ., • •• •• •• ••• •• •• •• •• •• •• •• •• •• •• •• •• Nidas är just den texten den • Ungefär klockan 17.30 backade ler något annat kärt kramdjur • bästa som finns på hans reper • en svenskregistrerad turnebuss för att ge åt denne Niclas, alla •• toar för tillfället.

upp till trappan vid Pörtom flickors dream boy . Innan vår kära Niclas drog i • uf:s lokal. _ Publiken var verkligen med • väg från Pörtom efter showen • ÄntJigen var han här, den på _noterna redan från första fick han lov att vara så snäll • Njclas Wahlgren, som man med början. Man klappade i hän • och skriva autografter på lö • / / 'Spänning gått och väntat på i derna, stampade takten och • pande band, men det gjorde • , flera veckor. Det var nog inte sjöng med för allt man var han så gärna. En lång slingran • bara byns ungdomar som vän värd. Att Niclas tyckte om pub • de kö av fans väntade lydigt på • tat, för redan vid sex-tiden bör liken gick inte heller att ta miste sin tur att få sitt exemplar av • jade flickor köa för att få bästa på. Han bjöd frikostigt på sig • "tilL.. från Niclas Wahlgren". • möjliga plats att se sin stora själv och gav verkligen allt. Då D NiclqsW~/gren och Stars De andra medlemmarna i • idol. Allt medan de hängivna och då böjde han sig ner för att •• "Stars" förundrade sig över • jicl5 4et att hetta till ordentligt krama om någon av de beund fansen väntade och väntade hur lugnt det var i kön. Eller • gjorde Niclas och hans besättrarinnoF som stod närmast sce /' / i Pörtom senaste veckoslut. som en av dem sa: "de står ban • ning i ordning allt som behöv nen. Genast sträcktes fler ar • ne mig snällare än i systembo • mar upp, man var överlycklig des inför kvällens drabbning. •• lagskön!"

Nyduschad, sminkad, fräsch redan av all få röra vid Och Niclas Wahlgren åkte så • honom. och med rätt "spret" på håret • småningom hem till sin egen lä • Niclas Wahlgrens show och klar med När-TV-intervjun • genhet med telefonen med hem • pågick cirka en timme, en tim var det då dags att äntra sceAtt Niclas Wahlgren verkligen fick det ligt nummer och rummet fyllt • me som rann iväg fortare än nen. att hetta till i Pörtom - stället med med kramdjur från fansen. • kvickt. På publikens ljudliga Sällan har man upplevt ett • Kvar i Finland lämnade en hop • sådant publikmottagande som "en gång till, en gång till" gavs • glöd - senaste lördag är något man bankande förälskade flickhjär • Niclas fick! Upphetsade tjut tre extranummer. Under framt •• tan.

sent kan glömma. och skrik utbröt genast då Alp rädandet fick man bland annat Tror bestämt att också repor • höra Svart på vitt, I natt, En ha omtalade att nu är det dags •• Framträdandet blev en fullständig terns hör dit. ..

för kvällens show. sam och Vintertid : • Texten till Vintertid har skrivits

. Man trängdes för att komma succe och dessutom slog Niclas & Text och bilder: • • så nära som möjligt och en del av Niclas själv tillsammans med Stars publikrekord i Pörtom! Yvonne Ståhlgård • hade med sig sin favorit nalle elbasisten Nalle Paulsson. Enligt •• •• •• •• •• ••• •• jag personligen mycket om. - Nej då. Jag har fått kämpa - Vem är då Niclas Wahlgren? • TV-versionen däremot är dålig, •• på som alla andra. Ofta kan det - Jag är en kille på 19 år som eftersom man där delat upp den vara till nackdel att ha kända • lirar musik och studerar teater. i tre delar och det tycker jag in •• föräldrar, eftersom folk då för Jag försöker (att) variera musik te man kall göra. Inte med den • väntar sig att man ska var" på och skådespeleri så mycket som •• filmen i alla fall. Annars har jag ett visst sätt. möjligt, eftersom båda delarna väl blivit mest känd just genom ' •• Niclas som är född i kräftans ligger mig mycket varmt om filmen G, men något genom tecken trivs väldigt bra med att •• hjärtat. Annars är jag väl som brott nådde jag inte i och med vara artist. At t vara artist är LI • de flesta andra, helt vanlig. den. • VET menar han. Niclas tycker att det är lite • Den dag jag gör mitt genom Den unge charmgossen •• svårt att beskriva sig själv i ord i brott ska det bli ett verkligt Wahlgren började sin artist • korta drag eftersom en männis genombrott, då blir det något bana som ytterst ung. Han de • ka kan vara på så många olika • stort! buteraderedan som femåring i • sätt. Det kan ju ta flera år att Niclas Wahlgren håller som • filmen "Vill så gärna tro" till lär,a känna en person och Niclas • bäst på att spela in en ny TV sammans med mamma. Som • är inle alldeles säker på att han serie, där han är med i ett av sexåring följde en tysk TV ••• känner sig själv tillräckligt väl snitt av fyra delar. Och i den serie, där också systern Pernilla ännu för att exakt kunna säga svängen tror han att han ska spelade med. Serien handlade ••• "så och så är jag". Men han fortsätta, med både teater och öm en svensk familj i Tyskland anser ändå att han är lätt att att • D - Att vara artist är livet, menar Niclas Wahlgren. musik. "För det är ju väldigt så det var aldrig några svårighe • göra med. kunna hålla på med sin kul att ter med språket. Eller som Nic "heavy-hållet" står sig Judas :• flöjt i sex år, och han spelar hobby som yrke", som han las uttryckte saken: "Jag kunde Priest bra. dessutom munspel, gitarr och •• själv säger Dina föräldrar heter som be ju svenska redan då, så jag kla Niclas har inten speciell favo saxofon. Då han lyssnar på an kant Christina Schollin och •• rade mig fint". Skriver du låtarna själv? riträtt, han gillar nästan allt. dras musik blir det Phil Collins Hans Wahlgren. Har det varit • Grytor och dylikt varierat med kommer i första rummet. som - Jag skriver inte musiken • lättare att komma in i brans - Filmen G, berätta om den! hamburgare och så... Det är • Sedan går också Chicago för

sjä lv, men texten skriver jag i chen som så kallat "kändis• sig, och går man mer åt - Filmen G som biofilm tycker bland. Niclas har spelat tvärForts. sid. 12 • barn"? ......................................................................................................................••

·Stället med glö~· hettade till i glansen av

tt om Nielas Wahlgren

~7 Torsdagen den 8 november ~tJ );.;) L J - - - - - - - = - - - - - - - - ' - - - - - - : - - - - \.!}Jc..1-'

ngenting går upp mot uj-rörelsen

Det finns ingenting som går upp mot uf-rörelsen. Det säger Harald Nyman i Övermalax - nästan jämnårig med ortens ungdomsförening och en man med lång erfarenhet av föreningsliv både här hemma och i staterna. Dessutom en man med ideer och arbetslust. I San Fransisco blåste ban nytt liv i den tynande emigrantföreningen och väl hemma i Malax igen ställde han till med en äkta gammaldags soare i uflokalen. Och nu har han naturligtvis varit med plane rat programmet vid Övermalax uf:s sjuttio års jubileum Jag har alltid' riktat mig utåt. Jag vill vara aktiv och ha folk omk ring mig, det tycker jag är grun den för en mänska. Och då finns det ingenting bättre än uf-rörel sen, säger Harald -Nyman. Visserligen vistas han inte så ofta i uf-Iokalen, men ändå känns lokalen än idag som ett andra hem för honom. Och när det är något speciellt på gång ställer han gärna upp. För några år sedan deltog både han och hans amerikanskfödda hustru I rene i nyårsrevyn. Förberedelserna började tidigt på hösten och den sista föreställ ningen gavs i månadsskiftet mars-april, vill de minnas. - Vi måste säga all vi beund rar ungdomarna. Att de orkade. Själva var vi så trölla och vi tyck te aH yi aldrig hade någon fritid, säger de. Så allt tal om all dagens ung domar skulle vara passiva och likgiltiga uppfallar Harald Ny man som ,rena rama struntpratet. - Passiva'? Jag har då kom • mit till raka motsatsen. Man kritiserar ungdomarna alltför mycket. På det stora hela har de inte förändrats så ' mycket under årens lopp. Förutom att de kanske ställer större ford ringar idag på både sig själva och på samhället. All dagens unga trots allt kans ke inte intresserar sig i lika hög grad för föreningslivet som äldre generationer finner Harald Ny man helt förk larligt. - Förr stannade ungdomarna kvar i byn och många arbetade hemma rU,nt stugknuten. Nu pendlar de långa vägar så del är inte att undra på att de inte orkar engagera sig så mycket. Det är helt fantastiskt redan det de gör. Se bara på revyerna! Inte tycker Harald Nyman att ungdomarna uppför sig särdeles förargelseväckande heller. Bråk stakar har alltid funnits, menar han. En bråkdel, visserligen, men de som syns bäst, drar uppmärk samheten till sig och låter tala om

..,.,.

O ~

sig. Duktiga, snälla och välan passade ungdomar _talar ingen om. Jag prenumererade på Vasabladet de år jag var i Ameri ka och det var mest negativt det jag läste om ungdomarna. Så jag blev riktigt positivt överraskad då jag kom hem och fick se hur trevliga och fina de är.

• Teater, soareer, lotte rier sig och det var mycket på den ti Tiderna förändras, visst. Men inom uf-rörelsen är det mesta trots allt sig likt. Harald Nyman blev uf-aktiv i femton års åldern .och då var det främst idrotten som lockade ho nom. Med tiden blev han också en hängiven teateramatör. - l slutet på trettiotalet var vi väldigt aktiva. Vi spelade teater och turnerade mycket. Det var intressant, man fick lära känna manga olika människor tack vare det. Bland annat Kaskö, Kristines tad, Vörå, Oravais och till och med sjLikhuset ÖstanIid fick be sök av teatergruppen vid Över malax ur. Då uppförde man till exempel helaftonspjäser som Nr 444 och Bröderna Ost mans hus kors. Två pjäser som för övrigt spelas än idag runt om uf-Ioka lerna. - Så ordnade vi soareer -: program med dans. Det var ell säll all slippa undan nöjesskat ten, berättar Harald Nyman. Föredrag av prominenta personer, solosång, pianomusi k och diktläsning var ständigt åter kommande inslag i programmet. Kvällen avslutades med dans. LOllerier var en annan tacksam verksamhetsform _ - Ja, det var ett välsignat tig geri. Ofta en stor tillstäl1n.ing med tre fester - lördagkväll, söndageftermiddag och söndag kväll. Alla föreningsmedlemmar sattes i funktion och publik kom långväga ifrån. Upp till sju hundra personer kunde infinna

l ARTIST & MUSIKERFÖRMEDlINGEN

HANDElSESPL. 10 D,

65100 VASA 10,

tel. 961·113572

*Artister *Showband *Rockband *Oansband * iO iskotek *Underhållning

den. En del kom med buss, andra på cykel. Personbilar var säll synta då. Ett par tusen lotter gick åt och var tionde var en vinstlott. En cy kel var vanligtvis huvudvinst, res Harald Nyman lycker om att umgås med olika åldersgrupper, från de ten krimskrams av olika slag som yngsta till de äldsta. Och en ungdomsförening har bara att vinna på ett man tiggt sig till i affärerna både i samarbete mellan yngre och äldre medlemmar. Se bara på teater hemkommunen och i Vasa. gruppen i Björkö, säger han.

• Friarfärder

-ra kom till Solhem, berättar Ha rald . - På tal om cykeL .. berätta .om Han minns också hur diskussi friarfärderna, inflikar frun Irene. onen gick när man planerade Hon kan fortfarande inte par keringsplatsen. förstå att en poj ke och en flicka - De var bara en fjärdedel kunde sova tillsammans en lördags- eller söndagsnatt utan _ av dagens område och ändå me nade somliga atf den blev för att det väckte bestörtning i byg stor. Och nu borde man utvidga den. Och det kunde inte de andra den igen. Ja, så kan -del för amerikaner som hört historien ändras. begripa hel ler. - Men det var ju den naturli gaste sak i världen, säger Harald. • Man kan alltid göra Inte var det fråga om sex, vi bara mera låg i samma säng, förklarar han. Irene är skeptisk. Men det var Sedan bar det över Atlanten för kanske helt enkelt för kallt att HaraIds del. Sjutton år levde cykla hem, funderar hon. och verkade han där och där - Nå, inte har det nåt med träffade han också sin livs kölden att göra, replikerar Ha kamrat lrene. Lika sprallig och rald med den rör honom så full av livslust som Harald karakteristiska glimten i ögat. själv.

• Paviljongen Så kom kriget och verksamheten lades ner. Det råddc nöjesförbud och det respekterades med undantag aven och annan tjuv dans. - Sen började vi på ny kula. Själv var jag ordförande några år på femriotalet då bland annat paviljongen i Åminne kom till. Harald Nyman minns den förs ta midsommardansen där. Det fanns inget tak och regn(3t prak tiskt taget öste ner. - Vi hade över tusen personer och alla måste åka därifrån. En del stannade i bygdegården, and·

Det var förresten hOIl som iv rigast ville flytta till Malax när Harald förtidspensionerades. Trots att hon aldrig varit i Fin land tidigare och kn-a ppt kunde ett ord svenska . Men talför som hon är lärde hon sig snabbt och tar idag, efter tio år i landet,

aktivt del i bygdens liv liksom Harald. - Många i min ålder brukar fråga mig om jag inte tröttnar. Mendet gör man inte om man är intresserad av det man gör, 5äger han. Många i HaraIds ålder anser också att de har gjort sitt, men det tycker Harald är fel resone rat. - Ens dagsverke i livet blir aldrig färdigt. J ag har aldrig gjort mitt. Man kan alltid göra mera oberoende av i vilken ålder man är, säger han. Att också uf-rörelsen har en framtid är Harald Nyman över tygad om. Och ett stort plus är att den är opolitisk, menar han. - Själv har jag alltid varit vänSlermänniska, men i uf lokalen har vi aldrig diskuteral politik. Där kan alla vara till sammans oberoende av vilken livsåskådning man har.

Text och bild Birgitta Strand

SVENSK-FINLAND sköter försäkringarna Storgatan 8, Jakobstad Tel. 14120 och 14420

det bästa sättet

att nå den österbottniska ungdomen är att annonsera i deras egen tidn,i ng

ring redan i dag

9&1.1215&4

t------------------------------------------DEADLINEMANDAGAR--------

SJlIZI:....:..

ÖdESPLnTS

FREDAGEN

•• •••••••• ••*••••••••••• ••••• •

9. 11.

kl. 20-01

*** lI4fE

MATn VALIMÄICI aAND

*munKuJik/tröm ** *

----------~.-

E~a

DISCO ROTATION

~ !ck~n~! ?t~n~r~~~e~i~sten ~

på kärt återbesök hos oss. lillajul bli bättre?

Kan en

••••••••••••••••••••••••••• •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• .:• KONSERT MED .:•

:::•• LASSE MABTENSSON :::•• •:. . •• :. • :.:

PÅ KRONOBY HÖGSTADIUM FREDAG 9. 11. kl. 19.30 Lokala vissångare medverkar.

:. Iotr. 15,-, skolelever 5,-.

.. •

• .. •• •• ••

Arr.: Kultur- och ungdom.nämnderna .:

•:

•

............ ... .............

•• •• •• •• •• •• •• •• •• •• •• •• •• •• •• •• •• ••• •• •• •• •• •• •

.:. •• ... • :.:

•

II<

•

••

........... ., .........

aktuell igen frän h ös1ela skivnyheter. ska uppträda Nykarleby den första decem ber. Det berättar RichaN. Ahlskog i NUFS och han lA. ter förstå att flera svewdla artister är på kommande ter nyår. Förhandlingar om bland andra Ma.gD.-. Uggla, Vikingarna och . Danielsson.

•

••• •

•

•••••••••••••••••••••••••••• 4

•

• + • • •

•

• • • • • • • • - • • • •

Äntligen en GAMMALDANS

I IN YKARLEBY LÖRDAG 10. ". kl. 20.00 När Far är rar, bjuder mor upp till gammaldans • DAMERNAS AFTON •

POPULÄRA KVEVLAX SPELMANSGltLE SPELAR

...

Svenska Österbottens ungdomsförbunds medlemsföreningar kallas till

FÖRBUNDETS HÖSTMÖTE

,.-

, som hålles i Purmo uf:s lokal söndagen den 18 november kl. 13.00

Föredragningslistans ordinarie ärenden: 7 Föreningarnas medlemsavgifter till förbundet år 1985 8 Föreningarnas bärkraftsklassifisering 9 Styrelsens, utskottens, kommitteernas samt revisorernas arvoden och resor 10 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för år 1985 11 Styrelsens förslag till budget för år 1985 12 Val av styrelsens ordförande verksamhetsåret 1985 13 Val av nio ordinarie styrelsemedlemmar och fyra suppleanter 14 Val av två revisorer och två revisorsuppleanter 15 Val av två revisorer och två revisorsuppleanter 15 Val av A & M:s styrelse. Sex ordinarie medlemmar och två suppleanter. Enligt reglementet likvärdig representation för föreningarna och orkestrarna.

~; ' II

. I

:" ,

Pensala uf

satsar pa elljusspår

I Pensala håller ett elljusspår på att växa fram på initiativ av ung· domsföreningen . Spåret blir när· mare tre kilometer långt och om· fattar 70 Ij uspunkter.

Spåret går på Lill bötet , där älgjägarnas slakthus och jaktstu ga även finns. Spåret byggs så att det blir möjligt för skidarna att ta en kortare enklare bit av slingan. Går allt väl kommer spåret att stå klart ännu denna vinter.

REFLEXIONER OM An

SYNAS IMALAX.

... UTDELNING AV LJUSPUNKTER

HÅLL' I GÅNG.

GRATIS BUSS: från Petalax 19.30 via Lennis Bar o. Manda!! Retur efter dansen!! Viii m6tt till en "lysande" kviill hiiisar kultur- och ungdomsniimnden IMalax. Fritt Inträde. Fritt inträde. Fritt Inträde.

GAMMALDANS I

L~~~~~~~~; 01 med

TOMMYS

Arr.: UJ Hoppet

Föreningarna har rätt att utse en representant per påböriat 25· tal medlemmar dock högst 10 delegater. 1 representant för varje ring - Fullmakt bör företes.

Styrelsen I , ~------------~

-4

...

o. . . ...... . ..... .. .......... . ... . .. .. ..... .. . . ....

. . .. ..... ... .. . . .. . : ' .::: :::::. '" .. ....

. .

:: .

.... :: .....

;;: '.::. .... ....." . .:. '. ::. . .. ::' ..

. . .... "YOiå "

~~ :~J

•

slnd. 11.11• kl.1U.

IIlddIl9~Q~ bielADk

'NU FLYGER ~VI , _ ANNU~HÖGRE .

servicebanken

flYING HIGH n

ROBfRT HAYS JULIE HAGERTY HaNARO W. KOCH KEN RNKLEMAN ...

.. .

; .

D-'I ' UNITID PieT""". FtNLAND OV "

. . . . . . .- ,.

Il . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ....

...... ... ... ~

.. ................... .

®GJ

r::l

Torsdagen den 8 november

--------------------------------~--------------~~---------------------------~

Länsmannens intryck av Nykarleby:

Få/all av·misshandel, många ekonomiska brott

FSU ny 1111edlerrt I i nordisk international

Det är inte så ofta som lilla Nykarleby ger eko i rikspressen, men i början av året figurerade stadens namn i landets stora tidningarna. Orsaken var den att Nykar I:eby skulle få ny länsman. Och ,i nte vilken länsman som helst, utan landets först ordinarie kvinnliga länsman.

Ungdomslandsfelag Färöya och Liitto och Finlands Svenska Finlands Svenska Ungdomsför Ungdomsförbund. Omedelbart bund antogs som nya med . efter årsmötet tillsatte NSU en lemmar i NSU (Nordisk kommitte som skall 'förbereda Samorganisasjon För ungdomsfestivalen ur organisa· .Ungdomsarbeid).På sam torisk och ekonomisk synvin· arbetsorganisationens årsmöte kel. Till ordförande för arbets· som gick av stapeln i Oslo 24-28 gruppen valdes Erik Häggman. dennes . Mötets viktigaste beslut Ungdomens nordiska kultur var att arrangera en ungdomens festival går av stapeln 1986, och nordiska kulturfestival. man hoppas att den skall bli en Till ny ordförande för nor regelb4ndet återkommande diska NSU valdes dan~ken Sven företeelse. Aage Hansen, och till viceord Nordiska NSU:S viktigaste förande Jan Klövstad från Nor evenemang under år 1985 är ett ge.1 styrelsen representeras 4H-läger i Norge i juli och en Finland av organisationssekre nordisk ungdomsvecka i Fin terare Erik Häggman (FSU) . land i Kannunkoski och Molpe Häggman efterträder Henry (i samband med SÖU-rock). Gustavsson (Finlands 4H) som Medlemmar i nordiska NSU är länge representerat oss i NSU . ungdomsförenings och 4H Initiativet till den nordiska rörelserna i Norden samt Syds kulturfestivalen för ungdom lesvigs Danske Ungdomsföre~ har gjorts av Suomen Nuorison ning i Nordtyskiand .

Ny' vän~ning i OP-fragan

...

Nya länsmannen, ja det heter faktiskt så ännu, heter Tuula Fa gerström och kommer från Åbo. Hon har fin ska som modersmål, men efter jurid ikstudierna sökte hon sig tiU svenska hanken i Åbo för att dels sätta sig in i redovi s ningen, men framförallt för att lära svenska. - Orsaken till att jag började . studera svenska var alt det är mycket svårt att få tjänst i södra Finland. Det brukar vara flera ti- . otal sökande till varje ledigansla gen tjänst. Men till tjänsterna i de områden där det krävs svenska språkkunskapen är det just inga

aiAsitåliiiil, Tel. 57 020 ~

union

sökande, berättar länsman Fa gerström.

• Jobbet uppdelat

Den viktigaste uppgiften för en länsman är att fungera som , åklagare vid tinget. Vidare är det länsmannen som bevilj ar kör kort, pass, nöjes- och andra till stånd. Länsmannen sköter också den allmänna förvaltningen och verkställer försäljningen av fast egendom vid utmätningar. - Eftersom vi har en biträdande Hon har nu innehaft sin tjänst utmätningsman behöver jag inte i drygt ett halvt års tid och upp befatta mig med utmätnings ger sig börja trivas bättre och frågor annat än om det blir bä ttre med jobbet och orten. frågan om att sälja fast egendom. Ledningen av det rent polisära Få slagsmål arbeiet behöver länsman Fager ström inte i vanliga fall befatta Eli av de första intrycken Fa- ' sig med. Där har man i Nykarle gerström har fått av Nykarleby by distrikt en arbetsfördelning är att det förekommer påfallan mellan henne och kommis .~ari f> n - Det är också i andra distrikt de få rall av slagsmål och miss vanligt att man har en sådan för· handel bland ungdomarna. - Visst händer det all ung delning. Man kan ju ändå inte domar ertappas och döms för hinna med allt, som länsman . Att det skulle finna s någon di alkoholinnehav vid danserna vid idrottsgården, men jämför rekt nackdel med att vara kvinn man med till exempel Raisio lig länsman, anser Fagerström in där jag vikarierat, är misshan.~ te Länsmannen behöver inte så deismålen väldigt få här, berät ofta ingripa fysiskt. . Den maktställning man har i lar hon. och med ämbetet gör att det of Däremot har hon redan under tast räcker med att man säger till. det första halvåret kommit i kon En sak på plussidan menar Fa takt med den ekonomiska brotts gerström är det att hon sällan får ligheten i form av pälsdjursfar skäll, kanske beroende på att hon marnas svan försäljning. är kvinna. -: Dä jag trädde i tjänst fanns Ett problem hon har haft, men det flera fall utredda vilka gick som håller på att arbetas bort , till rätten. Nu är också ett par är svårigheterna att förstå till nya fall pä kommande , berättar exempel jeppodialekten. Spe hon. ciellt i telefon kan det vara svårt En sak som Fagerström tycker för henne att uppfatta del som är konstig i Nykarleby är att det sägs. Så därför skulle hon upps förekommer så många fall av katta. om folk som ringer an rattfylleri. Dethär trots att det in vände sig av högs\'enska. te förekommer mellanölsför säljning i staden . K-G OLIN

Efter studierna i Åbo och efter att ha avlagt stora svenska språkprovet sökte hon sig tiJI KorshoJm där hon askulterade vid domsagen . Under Korsholm tiden blev det ocksä klan att hon skulle fä tjänsten som länsman i Nykarleby distrikt.

helt koncentrera krafterna på prenumerationskampanjen.

Frågan om ÖP:s fra!lltid bordla des än en gårig då SOU:s styrelse sammankom i Vasa på tisdag kväII. Orsaken till bordläggningen..är att förhandlingarna mellan SOU och JTT har kommit in i ett an. nat skede och att man därför inte ansåg sig ha möjlighet att nu fat ta beslut i frågan. Från SÖU:s sida har man före slagit aU det nuvarande arrange manget skall fortsätta fram till utgången av mars 1985. Detta för att man skall ha möjlighet att nu

Från JTT:s sidan var man inte intresserad av det förslaget, men han gjorde ett motförslag som går ut på att det nuvarande sy~~e met fortsätter, förutsatt att SOU ger vissa ekonomiska garantier. Enligt det nya förslaget skulle an svaret för annonsförsäljningen helt och hållet övergå till JTI. Nya förhandlingar förs mellan r<irbundet och JTT de närmaste dagarna. SÖU:s styrelse sam mankommer härnäst i samband med höstrnötet i Purmo den I no\'ember och det är troligt att det slutliga beslutet i frågan kan fattas där.

Sensationell tömnings'örsäljning i

MÖBELBODEN, Nykarleby Sollefteå gatan 8. Tel. 20 430.

Prisexempel: Lädersoffmöblemang med högt ryggstöd

PRIS: 5.500,· NU 2.850, Bäddbar hörnsoffa

Pris: 2.500,: NU 1.500, Plysch- och tygmöblemang

Pris: 3.000,- NU 1.400,·

m.m., m.m.

SOFFMÖBLEMANG inkommit i

utbyteshandel, i gott skick, till ............................

VälkDmmen Dch kÖp FAKTISKT BILLIGT!

500,-

NYKARLEBY STAD erbjuder • • • •

tomtmark för boende och industri väl utbyggd service stöd åt näringslivet goda rekreationsmöjligheter tel. 967-20599

r::l 11

Torsdagen den 8 november

~' ----------------------------------~--------------------------------------~

-o

Biografen Scala fortsäller sin verksamhet också efter det all Juth backa Teater f!yllat in i "kullurhuset~'. O - Man 6nskar man var 20 år yngre, menar Torsten Häger, teate raktivisten som nu får jobba handgripligt med att skapa Juthbacka Teaters nya scen.

Älvhöjningen i Nykarleby har fått en lika oväntad som trevlig effekt på kultur fronten. Då Juthbacka Teaters gamla spelplats invid ån mer eller mindre läggs under vatten; flyttar teatern inomhus. D En gammaldags härlig stämning råder i den snart 40-åriga biograf byggnaden.

Och det blir inte till vilket hus som helst.

Det är den stolta biografen Scala som nu rustas upp för att i framtiden tjäna

både som teater- och biografsalong. Torsten Häger, som är gammal veteran inom Juthbacka Teater och snickare till yrket håller i trådarna för renoveringen. Han berättar att man hoppas på att kunna visa film i salongen redan efter årsskiftet. Går allt enligt planerna hoppas man att det skall gå att ha den första premi ären redan till våren. - Vad som kommer att spelas först har vi inte avgjort än, men vi har diskuterat möjligheterna köra en kavalkad med glimtar från de pjäser vi uppfört vid Juthbacka, berättar Häger. Ett problem med en kavalkad är att man i så fall måste få sam man folk som varit med i de tidi gare pjäserna. Det faktum att teatern nu flyt tar inoml1us tror Häger för egen del att inte kommer att påverka pjäsvalet nämnvärt. - Det har ju visat sig att typis ka innepjäser går bra att spela utomhus, så var fallet till exem pel med Charleys Tant. Men det är klart att det är lättare att spela till exempel dramatiska stycken

att

pengar som föreningen naturligt vis inte kan punga ut med på en gång. Därför kommer reno veringsarbetet att gå i etapper. - I,det förstan skedet räknar vi med att renovera salongen , scenen och aulan . Efter det går vi upp i de övre regionerna då vi får ekonomiska möjligheter. I den övre våningen finns nu två mindre lokaler som skall gö ras om till en större. Lokalen ut hvrs och man räknar med att hy ran skall räcka till för att hålla hela huset uppvärmt. Man pianerar också en ny trap pa upp till maskinrummet. Vida re skall det göras en glugg så att Ijustekniken får översikt Över sa len. Ett rum för teatern kommer också att rymmas innanför väg garna. För de yngre nykarlebyborna kan det vara glädjande att höra att det finns planer på ett speciellt ungdomscafe i biografens aula .

inomhus där man har en närmare kontakt med publiken. Att det blir någon form av revy tror Häger att också är troligt. Stor satsning Att Juthbacka teater gått in för att köpa den gamla biografbygg naden måste ses som en väldigt stor satsning aven liten teater förening. Bakom sig har man dock stöd av Nykarleby stad i formen av borgen för lån på 200.000 mark. Det har också ut lovats ett direkt bidrag på 70.000 mark från stadens sida. - Den nya lagen om stöd för små glesbygdsbiografer verkar ju vara skräddarsydd för oss och vi skall försöka anhålla om medel från kulturministeriet så fort som möjligt. Enligt den information vi har fått linns det medel med redan i 1985-års budget för ända målet. Att få hela huset i perfekt skick kommer enligt beräk ningarna att gå på upp emot en halv miljon mark. Men det är

Stor scen Med sina 10 x 7 meter blir salens

r-....

"'1'

o För att få rum för den scen man önskar måste biograjbyggandens väggar byggas om. Här är det Clas Häger som hål/er på med rivning sarbetet. scen den största i Svenska Öster botten efter Wasa Teaters. Fackmänniskor från Wasa Tea ter har också deltagit i plane ringen av scenen. - Eftersom salen smalnar av, måste vi slå ut väggarna en bit, då vi bygger ut scenen, berättar Häger. Utbyggnaden av scenen bety der också att de nuvarande brand utgångarna blir bloc kerade, varför man planerar in

en ny brandutgång i ena lång sidan. - Den stora dörren kan kom ma till nytta då det blir att ta in någon större rekvesita. Häger vill poängtera att det nya "kulturhuset" inte blir någon lekhage enbart för Juth backa Teater utan det är menin gen att huset skall tjäna alla teaterintresserade i Nykarleby , eller varför in te längre bort.

K-G OLlN

11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

KÖRKORTSKURS

DIN E,G EN NÄRBUTIK

BÖRJAR MÅNDAG KL. 17

TRAFIKSKOLA STRÖM, Nykarleby, tel. 20266

Ab MOlläsbodell

tel. 46 101 Monäs ------------------~

NÄR DU BEHÖVER FÖRSÄKRINGAR 1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIUlIIIIIIIIIII

, _

FINNS VI NÄRA DIG NYlCARLEBY-JEPPO FORSAKRINGSFORENING

Tel. Nykarleby 20 922 Tel. Jeppo 42 340

. '

MUNSALA FÖRSÄKRINGSFÖRENING Tel. 41 270

. DEII

, .,

~~~~~_~_~~___~

UTNYTTJA DIN EGEN

Välkommen till vår nybyggda affär för att hämta en

FARSDAGS

BLOMMA

rn~AFFÄR

Ab VEXALA BODEN lel. 867-45651

Hirvlu tel. 45 162

~~______~______________________~T!Or~S~da~g~e~n~de~n~8~no~v~em~b~e~r______________________________________________ ~

Två nya ansikten vid Nykterhetsbyrån i Vasa Vid Nykterhetsbyrån i Vasa har under sommaren och hösteq, installerat sig två nya flickor. Mo nica Sandberg började i somras som redaktör för barn tidningen EOS. Sedan slutet på september har Annika Liljeström som vikarie för Peter Klemets övertagit instruktörstjänsten inom FSN (Finlands svenska nykterhetsförbund).

Monica Sandberg har redan hun nit göra ett par tidningar. Några smärre förändringar har också kunnat märkas. Monika säger att hon vill försöka göra tidningen något yngre än vad den varit på senare tid d. v .s. hon vill ge någonting för de yngsta läsarna. Ett par nya tecknare har EOS hunnit få under hösten, Marika Grön och Catharina Nygård. Rätt märkligt hur många unga tecknare det växer fram i Öster botten. Annika Liljeström har hittills bekantat sig med sitt nya arbets fält, men är nu full av nya ideer om hur hon skall blåsa nytt liv i gamla beprövade aktiviteter. Överst på hennes arbetslista står nu att hon skall besöka alla verk samma EOS-klubbar. Ett ) 5-tal finns det minst, men Annika tror att det dessutom finns klubbar so m verkat tidigare år och som kör på av bara farten utan att ha anmält till FSN. Annika tänker helt själv stå för programmet vid en EOS-träff. Hon hoppas kunna komma med nya ideer å t ledaren. En ' annan ide är att Annika vill få i gång mera samarbete och utbyte mel lan klubbarna. Ett annat projekt är ordnande av ANT-kurser i samarbete med någon ledarstuderande från Tol la re folkhögskola . Först kommer de att besöka alla högstadie skolor i en landsdel för att värva deltagare till ett fyradagars semi narium. De som deltar i semina riet skall sedan informera sina

FinlQndssvens~a

lI~TONER

Rock åp närpesiska!

Så har då en skiva på närpesiska dykt upp lagom till jul, i dethär skedet ännu som provskiva. Lars (ej han Lars. utan Närpes' egen Lasse) Eriksson har varit i farten, kompad av delar av Närpes Big Band och Bonus.

Skivan, som är en EP (Okay OKEP J05), upptar sex välkän da sånger, eller vad sägs om inledningslåten "Cotton Fields " som på närpesiska he ter "Kåtongfields" låten upp ges vara trad, men är de facto skriven av Huddie Ledbetter , mera känd som bluessångaren Leadbetly. Dylikt slarv tande rar im bli allt vanligare på må nga skivor, men blir i prakti ken stöld. Jag har trott mig bemästra de österbottniska dialekterna "till vardags" men märker nog att o Monika Sandberg och Annika Uljeström funderar på h/lr de skall endelord trots allt går förbi. få ut information om årets skoltävIing, som startade under nykterhet.\" Det är kansk e fråga om äldre, veckan. I tävlingsmateriillet ingår bl.a. en intervju med Tiina Lillak genuin närpesdialekt, och vad och en jättefin affich al' stjärnan. är väl bättre än det. Något spe "Evald" (Juhn Harrysons ciellt budskap har texten itne, "Something"j är nog den mest kamrater om farorna med alko Utöver allt detta skall Annika men så är (och framför allt var) helgjutna låten på skrivan. Ar också hinna med att ordna träf hol, narkotika och tobak. ju ofta fallet med r. & r. , texter ret är bra, kompet likaså och Ett tredje projekt för Annika far för de EOS-klubbledare, som na skulle vara nonsens . synkoperna sitter där de ska! Liljeström är att få FSNU-med är i verksamhet, för att ge dem l lät nr. 2, Ch uck Berrys En vacker ballad trots att texten lemmarna aktiverade. Hon tä n inspirat ion till fortsatt verk "Ruck '/I roll Music ", är man återigen "går på tomgång" . ker gå igenom kartoteket över de samhet samt att börja förbereda på jakt efter "gräddbl6ite d Vart vill man komma med den? medlemmar som finns och med nästa sommars EOS-läger. Den sista låten kruska". Alltså heter läten dem som bas bilda en kärna, som Annika Liljeström är student "Kruskrock ". En ganska rolig "Hembygdssång" (John Den det sedan går att bygga vidare på . och har genomgått Stockholms vers "Cuuntry Ruad. Rake Me låt som Lasse ger en rivig tolk universitets sekreterarskola. Skriverierna i tidningarna om Home" är en skojfull kärleks ning. att det förekommer narkotika - Det är inte så vidlyftigt som Låten "SmusbJues" (Peter förklaring till hemkllutarna i miss bruk i Vasa har fått Annika det låter, för det är fråga om en Greens "Black Magic Närpes. att fundera på att bilda en anti dast en ettårig kurs, skrattar hon. Som denhär skivans största Woman "j är kanske den roli narkotika-arbetsgrupp. Efter det har hon varit t. f. kurs brist ser jag ett visst burtafasan gaste låten. I den leker herrar vid Vörå folk hög sekreterare - Alla unga som har en kris Anders Teir Uodå, han har sitt de av de i och för sig hyfsade skola-Breidablick. Nu skall hon ten livssyn borde engagera sig i texlUpplagen, och i några låtar finger med i alla låtar) och Las vikarera Peter Klemets under ett den frågan och ta ansvar för att kunde mall ha satt lite eko på språket på ett se Eriksson med jobba i förebyggande syfte, säger år som han skall ha tjänstledigt. Lasses sång som ibland tende lekfullt, fungerande sätt. hon.

Sven-Erik Glader

r,&

rar att bli lite tunll.

Fogertys " Proud Mary" inleder B-sidan, och he ter då "In blåmåla plåt båt ". I den är bl.a. Metsä-Botnia och Folkline på tapeten . Hela ski van är rätt lokalt förankrad, och man får en känsla av att flera av låtarna har kommit till i samband med någon nyårs revy . Saxofonsolot är avspänt och "fräsigt". John

ESPEN·

!fL

Niclas...

ät~.ät~. Vi fungerar även som

BUSSTATION

VI har kläder för damer, herrar och ungdomar, till fest som till vardag.

Välkommen in på en kaffe eller något grillat.

Kom ihåg far med f.ex. en pyjamas.

ÖPPET: yard ..... 08.00-24.00 sönd ..... 12.00-24.00

Espen-kläder V. Esplanadg. 12 66900 N ykarleby Tel. 20282

MUNSALA

GRILL-BAR Tel. 41290

ic ic

Vad tycker du om dina tonårsbeuodrarinnor?

KB FORS TRANSPORT KY ,

Internationella transporter gri'· o. lastmaskiner ~

967·" 531, laral8 " 575 prl'. " 554, " 549

, !

SLAMBRUNNSTÖMNINGS- OCH HÖGTRYCKSSPOLARBETEN utföres tel. 967-45 357, biltel. 94 040-347

AvfaDstransport

BJARNE SNÄRBACKA,

samma som med musiken, Nic las vill variera för att nå ut till en så bred publik som möjligt. Just nu anser han sig nå ut tiU en publik som håller sig ungefär mellan J2 och 23 år. En grupp som väl stämde in i Pörtom också. På frågan om det verkligen är sant att han en gång sytt klä der till gruppen "The Wall greens" ( som bestod av Niclas och Pernilla), spärrar han först upp ett av de vackraste par blå gröna ögon man någonsin sett och undrar var i hela världen jag fått tag på det.

Monå

Bokföring ADB Omsberäkning Konsultationer Uppgörande av skattedeklarationer - Kalkylering -Kopiering

Munsala

Bokförings- och

Faslighets

byrå Kb Kantlax. 967-45 300

•

- Ja de är helt underbara! De artister som påstår att de inte gillar att vara idoler ljuger. Det är ju något av det finaste som finns att vara uppskattad. - Är du rädd för konkurrens från Pernilla? - Nej. Vi kör nog inte samma stil, så det är ingen risk. Niclas vill inte heller bli jäm förd med Herreys eller Carola . Han titar förebrående på mig, att någon kan ställa en sådan fråga! - Än skvallret om att du ska göra en plalta tillsammans med Carola då? - Ja, jag blev tillfrågad att gö ra en platta ihop med Carola, vi skulle försöka göra texter till sammans. Men vi fick aldrig ihop några bra texter och dess utom tycker jag att det var fel grej över huvudtaget att vi skul le sjunga duett, så hela projek tet lades ner.

I övrigt vill jag poängtera att skivan bör inhandlas till varje närpesiskt hem och gärna också införlivas i andra österbott ningars skivsamlingar, för att inte tala om icke-österbott ningars! Dialektrock växer inte på träd, så pass på! Härnäst väntar vi på en LP!

Rock-Berra Lindell Dina flickvänner, Carola bland andra, hur har du det med dem? - Just nu har jag ingen flick vän, men jag har väl haft, fö rut. Det är väl klart. Men Caro la har jag inte varit tillsammans med, säger Niclas och skrattar. "Det ärbara sådant som skval lerpressen hittar på för att få stories som säljer!" - Får du gå i fred på gatorna hemma? - Jo då, det är Inga större problem. - Ingen som knycker dig i rocken och vill följa med hem och så? - Jo, jo, men det är väl härligt att de vill det, inte sant? Niclas Wahlgren tyckte att hans första utlandsvisit gick bra. Publiken i Pörtom var en ligt hans tycke "helt suverän" och han kommer gärna till Fin land på nytt.

~---------------------------------------dU~

o Det är inte mycket folk i rö relsen på Nykarleby torg en fre dagkväll. Alla som har möjlighet har åkt till Jakobstad.

Finns det inget att

göra i Nykarleby?

Klockan är 21.30 en fredagskväll i Nykarleby. Vi vandrar sakta över torget och börjar fundera var aUa ungdomar är, de brukar ju nog synas när det blir helg. Visst finns det några stycken här men det är bara de äldre, som redan har körkort och sitter i sina bilar. Men var är de yngre? Vi talade senare med några i 13-15:års åldern. Tycker ni att det finns tillräck

ligt med sysselsättning för ung

domar i Nykarleby, speciellt för

de yngre?

- Nej, absolut inte.

- Nja, jag vet nu inte. Det

borde nog finnas mera.

- Vad skulle ni vilja göra då?

- Bio skulle vara kul, förr ha de man ju någon film någon

gång i alla fall.

- Black Disco, speciellt för

oss yngre . (Hm) .

- Det skulle också vara bra med något ställe där man kunde gå in när vinterkylan börjar bi ta i näsan. Ett cafe eller något liknande. Vad gör ni nu på helgerna? - Åker till Jakobstad, men dit är det ju heller inte särskilt lätt att ta sig . För det mesta måste man lifta men det gillar inte mamma. - Vad är det som är så bra med Jakobstad? - Där samlas ju allt folk . Det beror väl till viss del på att där finns till exempel bio och pizze ria. - Det är ju en större stad än Nykarleby. Det är nog många som gärna

D Ungdomssekreterare Carita HägerIörser Johann Linden och Tove Erikslund med blanketter för ansökan om hidrag. Johanna och Tove drar EOS-klufJben i Jeppo.

•

skulle stanna i Nykarleby, bara de skulle ha något att göra. Vad finns det då att göra i Nykarleby? Vi frågade ung domssekreterare Carita Häger: - Finns det inget att göra? Vi har ju nog en heJ del aktiviteter. Om man inte idrottar finns det ju arbetarinstitutets kurser och Juthoacka teater. NUFS har aktiviteter som Lex. volleyboll, pingis och tonårsverksamhet. Sen har ju församlingarna ju nior och minior- och ungdoms verksamhet. - Vill man själv starta någon klubb är det bara att ta kontakt så skall vi se om vi kan hjälpa till .

- Planer finns på att man öppnar ett ungdomscafe i aulan vid Bio Scala, men det är ännu bara planer. Ja, det ser ut som om det skulle ordna sig för de ungdomar som vill gå på bio i Nykarleby och efteråt gå på ungdomscafe.

Mary Sal o Sarah Sjöblom

'33:[·' FULLTRÄFF

.Bil och Black Disco var önske mål på nya aktiviteter, vad sä ger du om det? - Till Black Disco som förr var på torsdagskvällarna kom det så lite folk att det upphörde men finns det intresse nu så kanske det tas upp igen. Och vad bio beträffar så har Juth backa teater köpt Bio Scala som skall öppnas igen, och vi tar gärna emot förslag till fil mer.

FRÅNJAP)iN . CS-360 EVL

NYKOBE

Oy -

1.840,

Tel. 967-20 188, 20 951 VI STÅR TILL TJÄNST MED

Kvalitetsbetong transporterad till Er i bil med roterande kärl försett med hydraulisk ränna. Förmedling av mobilkran och betongpump. Uthyrning av betongvibratorer, markvibrato rer , betongmottagningskärl och gjutbasketer.

• Echo är driftsäker • Echo är lättstartad • Försäljning o. service

På vintern skulle det vara bra om det skulle finnas någonstans att gå in, ett ungdomscafe till exempel.

••

FORETAGARE

RES MED TOURELLA \\~~~

~i-~fi; ..a p.\\\)

..\\S~

• Shoppingresor till Umeå 8. 11. . 15 . 11, 22. 11.,6. 12 . Pris: 120 mk , pensionärer 90 mk , barn un der 12 :ir 50 mk . • Smör-resa !iII Haparanda 17 . 11 . Pris: 78 mk fdlnJakobslad och Ny karleby , 72 mk frin Karleby .

I CENTRUM AV NYKARLEBY.

som har som målsättning att genom en aktiv Inköps polItIk kunna betjäna Nykartebynejdens innevånare . med ett brett och högklassigt varusortiment till I mycket konkurrenskraftIga prtser.

SPORTIOVSRESOR

TILL IJÄllS

• Äkäslompolo 23. 2.-2.3 . -1985 Haronmaja, helpension . Pris: 990 mk . • Äkäs.l ompolo 2-6 . 3. 1985, Ha ronmaja , helpension . Pris 700 mk. • Hemavan 2-9. 3. 1985, semeSler byn Klippen . 8-personers sluga , självhushåll. Pris: 2.800 mk/sluga

TORGHALLEN är mångsidig! -färsk fisk, -chark, -kött och ost allt detta med en erkänt god betjäning!

TORGHALLEN är förmånlig! varje dag rikligt med specialerbjudan

TILL SÖDERN! • Puerto de la Cruz 1-9_ 3. 1985 Aparrememos Bellavista. Pris: 2.615 mk . morgonkaffe. Priset inkluderar bussIransporl lur-retur till Helsingfors. • Playa de las Americas 1-9. 3. 1985, Bungalows America Virgi nia & Bungamerica. Pris : 2.805 mk . Priset inkluderar busstran SpOrt tur-retur till Helsingfors. ~TOURELLA OY AB _.

M&1k.Loimi8Lo - Ruebyrl ToureIIa pj Forum

Rådhusg. 11 68600 Jakobstad

Vi bedriver bokföringsbyråverksamhet inom ett geografiskt stort område med kontor i Vasa och Nykarleby. Vår kundkrets repre senterar de ·flesta branscher. Nykarlebykontoret har nyttat in i nya ändamålsenliga utrymmen. Detta möjliggör utvidgad verksamhet och förbättrad kundbetjä ning. För ert företags bästa - anlita vår yrkeskunskap i: • bokföring och kostnadsuppföljning • reskontrabokföring med därtill hörande inkassoverksamhet • löneberäkningar • skatteärenden • bolagsbildning • revision (GRM) • budgetering. finansieringsplanering, bokslutsanalys samt rådgivning i företagsekonomiska frågor

Modern datautrustning med snabb och kundvänlig rapportering står till vårt förfogande. Vi fungerar därför även som databehand lingscentrai för hos kunden förbehandlat bokföringsmaterial. I NYKARLEBY

~ I VASA

Bokföringscentralen LUNDQVIST & Co Kb V. Esplanadg. 12 NykarJeby Tel. (967)-21 070,21 087

Vasa Bokföringstjänst B. LUNDQVIST & Co Kb HandelsespI. 15, 65100 Vasa Tel. (961)-113 152

Tel. 967-12555, 13 065

Nykarleby, Bankgatan 6

Tel. 20155, 21555

AUKTORISERADE REDO VISNINGSB YRÅER Medlemmar i Bokföringsbyråernas förbund r.f.

~~____________________~~______________~To~r~Sd=a~g~en~de~n~8~no~v~e~m~be~r__________________~____________________ ~

Fältledare aktuell i Nykarleby Ungdomsföreningarna inom Tredje ringen, det vill säga inom Nykarleby, har framfört önskemål om att en fältledare skall anställas av staden under det inkommande ungdomsåret. Ungdomsföreningarna fram förde önskemålet i samband med att alla de föreningar som anhåller om bidrag från Nykarle by stad samlades till en överlägg ning senaste vecka . Bland repre sentanterna för icke-ungdoms föreningar fanns det också ett brett understöd för tanken på en fältledare anställd av staden. F ö ren ingsrepresen ta ntern a enades också om att gå in med en skrivelse till stadsstyrelsen och fullmäktige med en önskan om större budgetanslag för före ningsbidragen. Träffen i Nykarleby arrangera des av kultur-, idrott- ungdoms och nykterhetsnämnderna och avsikten var att ge information om hur man ansöker om och redovisar för erhållna bidrag.

N-E Blomqvist leder Svanen Senaste söndag höll Uf Svanen sitt höstmöte . Föreningen fick en ny ordförande i Nils-Erik Blomqvist . Höstrnötet kunde konstatera att en del av föreningens ren~ve ringsplaner blivit förverkligade genom att uf-Iokalen i Monå fått nytt golv. Återstår ännu att för nya väggar, tak , scenutrymmena samt nya fönster. Uf Svanen håller som bäst även på att förbereda vinterns revy . Redan nu samlas man för att skriva ihop material. Fören ingen bedriver också en aktiv "Oppet-Hus"-verksamhet, där ungdomar under 14 år samlas en gång per vecka medan de något äldre har lokalen som samlings punkt hela tre gånger per vecka. Barnen i föreningen eller som de kallar sig "svanungarna" fort sätter sitt insamlingsarbete. Det är främst Polen som fått motta Svanungarnas bidrag. Höstrnötet valde även styrel sen för kommande verksamhets period . De är: Marlene Vidner (viceordförande), Ben Lindqvist (sekreterare), Stina Nybäck (kassör), Anci Holm, Dan Aker man, Jan Sundholm, Ann-Catrin Sandås, Christel Westerkvist samt suppleanterna Johan Back lund och Tommy Sundholm.

Nykarlebys idrottsplan skall stå klar 1986 I slutet av juli 1986 skall det stå klart, Nykarlebys idrottsplane projekt. Efter många års förberedelser och planering kan det omfattande byggnadsprojektet påbörjas denna sommar. Och om två år skall allting således vara klart i det projekt som om fattar mycket mera än enbart själva idrottsplanen.

D På andra sidan av idrotts- och ungdomsgården kommer den nya centraI idrottsplatsen, visar Nykarle bys idrottsinstruktör Onni Vä·

IImäkl.*

Vi har kommit över ett begränsat parti

BI LSTEREOPAKET

•

TRISTAR bilstereo, 2 x 8 W med autoreverse och låsbar snabbspol: ning, radio. Svensk bruksanvisning. SUPERHIFI·BOOSTER med 7-bands equalizer och 2 hörlurs\Jllag! Faderkontroll och 4 st högtalarutgångar. Liten 23 x 150 x 160 mm. Frekvensomfång 20-80.000 hz. . EFFEKT 2 x 30 W=60 W. 2 st BIG POWER-50 W högtalare. Lämpliga all monteras i hatthyllan. Fick toppenbetyg I Teknik för Allas stora test. 2 st HIGH POWER diskanthögtalare, lämpliga att montera idörar. Max 50 W.

Varför · betala mera när du får TOPPENLJUD för endast 1.750,

bilen

RING DIREKT INNAN 'DE TAR SLUT!!!!!!

------------------------- BILDELAR OCH TILLBEHÖR Fullständigt urval av reservdelar till USA·bllar. TRW och NIEHOFF·kvalltet! Du får alla nya delar genom 066. Snabbleveranser från USA, Sverige och det egna lagret! Motordelar m.m. också till europeiska bilar. Verkstadshandböcker till USA·bilar 1920-1984. På beställning också andra Leveranser med VR, buss eller post.

ÖPPET: 08.00-11.30, 12.30-17.00

------------------------- CUSTOMCARS PB 45, 66901 NYKARLEBY Tel. 967-24 406, telex 7567

Livligt år inom KUF Karleby U ngdoms förening r. f höll sitt årsmöte 28.10 på Jungs borg. Ett 20- tal medlemmar ha de mött upp. Anders Fredriksson återvaldes enhälligt till ordförande. Styrel sen för det kommande verksamhetsåret består av följan de medlemmar:Tom Haldin, Odd Wickström, Harriet Bäck, Fjalar Holmqvist, Stefan Holmq vist, Carina Enfors, Chris Wen man, Anette Skog, Marie-Sofie Byskata, Jan Storbacka, Jan Bodbacka och Anders Hassel. Ur årsberättelsen kan nämnass att: KUF:s folkdanslag gjorde ett . vänortsbesök på Öland i juni . Man deltog också i den traditio nella folkdansstämman som i år hölls i Oravais.Folkdanslaget har även flitigt uppträtt på olika eve nemang i staden. Jungsborgskören har i ar halt 47 sångare. Kören har bl.a. delta git i körsångens lOO-årsjubileum i Jyväskylä 30.06-01.07. John Storbacka har fungerat som kö rens dirigent. Ungdomskören har under Alf Mylläris ledning medverkat i revy och på KUF:s 9O-årsfest. Från Pink & Blues livliga verksamhetsår kan nämnas framträdandet vid Pori Jazz fes tival och deltagandet i rundradi ons nyårskonsert i Åbo.Dessu tom har Pink & Blues gett ut en single. KUF:s amatörteater inledde året med den traditionella . nyårsrevyn. Årets höjdpunkt inom föreningen var KUF:s 90 års jubileumsfest på Wefars i Linnusperä. Programmet var mångsidigt. Festtalet hölls av Svenska Kulturfondens ordfö rande Levi Ulfvens. KUF:s min nesalbum precenterades av Lilly Laxåback och Fjalar Holmqvist. Alla sektioner inom KUF deltog i programmet.

Idrottsinstruktör Onni Välimäki, som arbetat med projektet i många år, vill hellre kalla det för en idrottspark. Där kommer nämligen att ingå två tidigare trä ningsplanerna, lekplatser, tennis plan, isrink, isbana och parke ringar. Den nya centralidrottsplanen byggs helt skild från de två planer som tidigare finns i anslutning till idrotts- och ungdomsgården. Projektet innebär också att en ny dragning skall ordnas för vä gen som går ner till Andra sjön.

För idrottsgårdens del betyder det nya grannen enbart att man får utökade resurser då det gäller parkeringsplatser. Sedan tidigare startar från idrottsgården ett elljusspår. Det blir med andra ord en omfattan de idrottsläggning som växer fram runt idrottsgården. Totalt budgeteras projektet till 3,2 miljoner mark. Av den sum ma får Nykarleby stad 495.000 mark i direkta bidrag samt 205.000 i form av lån ur tipsvinst medien.

.Teateramatörena uppträdde med Zacharias Topelius pjäs "Var god mot de fattiga" och tablåer ur Elsa Beskows sagor. Sedan spelades det upp till dans på logen. Årsmötet konstaterade att d~t gågna verksamhetsåret hade vari synnerligen aktivt inom alla sek tioner, och det framförde för hoppningar om att KUF kommer att vara aktivt i minst 90 år till.

Förstorad musikstudio i Lappfjärd Musikeleverna vid Lappfjärds folkhögskola är uppåt värre för tillfället. Enligt rektor Sven Ro sendahl vistas de i skolnings- och inspelningsstudion praktiskt ta get dag och natt. Studion har nämligen förstorats med det dub· bia vad golvytan beträffar och en nyanläggning har i dagarna bli vit klar för invigning. Den är be tydligt större än den gamla, sex ton·spårig mot den tidigare åtta spåriga, vilket betyder att de nu kan använda sexton mikrofoner samtidigt. Eleverna har själva installerat anläggningen och rektorn be skriver med beundran i rösten deras nit och intresse. - Redan innan skolan börja de kom pojkarna hit för att jobba med studion och 'nu praktiskt ta get bor de där, säger han. Studion som sådan har redan några år på nacken. Hösten -82 började eleverna arbeta för den och senaste vår gav de ut sin för sta skiva, en singel med Pink & Blue. Studion är visserligen främst ämnade för skolning, men rek torn låter förstå att en ny skiva kan vara att vänta i vår.

Tora pryar vid ÖP Jag heter Tora Jansson och .är hemma från Smedsby. Den här veckan är jag pryo-elev här på ÖP. l Korsholms . högstadium där jag går, är pryo-tiden liksom i de flesta andra skolor en vecka. Den kunde gärna få vara längre, för som det nu är hinner man knap past lära sej något riktigt ordent ligt. Det skulle också vara fiffigt om man skulle få pröva på flera olika områden. ' Fast jag inte ens har varit här en dag, har jag redan hunnit vara med på en pressinformation om Korsholms kulturlllånad och snart går vi på landskaps för bundets pressinformation. Jag gör just ingenting själv än nu, men jag lyssnar och lär, och det finns faktiskt mycket att lära, t.ex. hur man skickar meddelan den med telefax . Jag ska också försöka knåpa ihop ett reportage så småningom, till exempel om musik, scouting, jazzdans eller något annat som jag är intres serad av.

Tora

r::l Torsdagen den 8 november ~~ 1~--------=--~~-----\!!J~ DET ÄR ~OG BAST . ATT SiA DA upp . DET HÄR

Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund.

Österbottnisk ungdomstidning

och språkrör för Svenska

Österbottens ungdomsförbund

och dess medJemsföreningar.

Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aktiebqlag - 1984

ÖP·rådet: Leif Rex, ordförande

Sture Erickson, Stig-Göran

Forsman. Birgitta Strand.

Lars-Erik Backman och Ulf

Johansson

Nj. VAO 1YCK.ät UFFE OCH M.fPPE: OM

Chefredaktör och ansvarig

utgivare: Karl-Gustav Olin

Tel. 967·13 555,

hemtel. 967-13 420

Redaktion: Jakobsgatan 13

Postadress PB 27

68601 JAJ5:0BSTAD

Redaktör i Vasa:

Birgitta Strand

tel. 961-113 522,

oV~IV1AL.A"

UNCiDOMS-

F51Z€NINC:lS 10 ~IL~ JU~L..-

FEST '!

PRENUMERATIONSPRIS 1984

Helt år. .. ...... .. ... .. ...... .. .... ... 65, Halvt år ...... ... ........ ............ 40, Skandinavien ... ........... .... .. .. 70, Lösnummer .. .... .. ............. .. .. 2,50

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad

Tel. 967-13 555

ANNONSMOnAGNING

SÖU:s kansli, Handelsesplanaden 10 D, 65100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961·121 564 Hemtel. 961-222 508

Alla •.. hade så mycket bekymmer som dansarrangör i Fagerö. Nu ska han satsa hundaprocentigt på idrott igen! Målet för nästa sä song är att reparera missen från sommaren samt att förbättra sitt personliga rekord. - Inom idrotten har man ba ra vissa år på sig då man fysiskt har de största möjligheterna att utvecklas. Det gäller att ta vara på dessa år , anser Träskvik .

Med UF-arbete kan man dä remot hålla på oberoende av ålder så länge man . tycker att det är intressant. Träskvik tror nog att han kommer att finnas med inom Rangsby UF i fortsättningen också, även om det inte blir i li ka stor utsträckning som förr. Fagerö är på uppåt gående som dansplats och det finns säkert många andra driftiga personer som kan överta ledarskapet.

• Samarbete Träskvik tycker att det är roligt alt det finns ungdomsförenin gar i byarna. De fyller en viktig funktion vad byasammanhåll ningen beträffar. Det är viktigt att byarna försöker utnyttja de resurser de har och hittar en

verksamhet som passar den eg na byn. Samarbetet mellan ungdomsföreningarna kunde dock vara bättre än vad det är i dag, påpekar Träskvik. Ofta uppfattar man andra föreningar som konkurrenter. Detta är helt grundlöst, ty man har ju samma mål! - - Föreningarna kunde närma sig varandra genom att exempelvis ordna gemensam ma tillställningar och genom aU utbyta ideer och kunskap. Träskvik är glad över att så många börjat med någon form av sport redan som små. Man lever ett hälsosammare liv då man idrottar. Men det viktiga är att vara med och träna, inte att nå toppresultat. Särskilt för äldrarna borde stöda sina barn och inte kräva bra placeringar

genast barnen börjar idrotta. - Det är också viktigt från föreningarnas och distriktens sida att de stöder oss idrotts män också då det går dåligt för oss. Det är just under sämre perioder vi behöver det bästa stödet! Detta faktum nonchale ras tyvärr allt för ofta .

• Tro på sig sjäv Stefan Träskvik är allmän intresserad och har lätt att an passa sig till nya situationer. Han är impulsiv, men strävar efter att uppträda I.ugnt och att vara snäll mot sina med människor. - Det mesta som händer omkring mig är intressant. Det är synd att jag inte hinner anga gera mig i allt! Träskvik trivs mycket bra

t{()'\ ~~

PRESENTER

'KOLLA ALLTID

FO" RST'

Allt inom . musik Stans bJlligaste Lp·NYHETER

'Kaffe, bakverk och

presenter ...

Inneh.: Lena Wilson Tel. 962·41 423 källarvån. hos. Annie Sigg

VASAESPLANADEN 15 TEL: 116899 01. 120 015 Öppet : y."t ~17. 10 ~13

för allt emellan rockkonserter och friluftsmöten

VASA musikbranschens specialaffär

sound check _NIIO_NIt 967 • 73 037

o&m

~~e'ltltii"lJre'l

SOUMDSIDE PA & LJUS ANLÄGGNINGAR

Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesförmecling.

PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN 65100 VAASA.- VASA 10 11' 110 159

• HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH BANDSPELARE Tel. 961·38020

ANNONSPRIS

1 texten .... ..... .............. .. ..... . 3,75 Efter texten ...... .. ............... ... 3,75 Bestämd plats -.20 per mm FÄRGANNONSER

Minimistorlek 200 mm .

Färgtillägg -,35 spmm

Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas an nonser vilka meddelats per telefon el ler som på grund av postfö[sening in- , te införts i begärt nummer.

med sitt arbete i en relativt liten lågstadieskola . I en liten skola får man bättre kontakt med ele verna och de andra lärarna. I år har han dessutom fått ovanligt fina och läraktiga elever. Träskviks motto är att man ska tro på sig själv. - Man måste tro på det man gör och bygga upp sitt självför troende . Då klarar man lättare av sina uppgifter och når kans ke längre än man annars skulle ha gjort!

Ulrica Häggiund

Hande'sespl. 10 D 65100

Vasa '10, tel. 961-113572

a11.11W ~l)

REPLOT FÄRJFÄSTE

Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.

......:

DU!

aUAKER STATE förlän· ger motorns livslängd.

Eric·kson & Erickson

Karlav. 3 VASA, 961·120311

Basgitarr FENDER PRECISION BASS, Peavey Centurt 100 w bas· förstärkare + skåp. TOPPSKICK! Tel. 961·39779

~~ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _T_OBd~age~nd~en8~no~vem~ber~_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

KNACKAR DETPÄ

••

DORR