Österbottniska Posten (ÖP) nr. 46 1977 by Österbottniska Posten

österbottn iska

~t, , t_tni~"o_n~"ornst_idl1ing .PO'.ste. "n',.' ..rhO

~en

Två nya

skeppare

D BADE Nylands svenska ungdQlllsfÖrbund och Abo lands ungdomsförbund valde nya skeppare vid sina höst möten senaste weekend. I NSU valdes Nils Malmberg och i Aboland Jörgen Ek lund. - Se sid. 9 och 141

Vem blir

FSU-b,as?

D PA SöNDAG håller Fin lands svenska ungdomsför bund sitt höstmöte i Tam merfors. Det förefa,lIer nu som om mötet Jnte skulle bli så stonnigt som man kunnat vänta, men ännu är det osäkert i ordfÖrandefrå,. gan. - Se sid: 7!

Tvåhundra

frågvisa D BESLUTSFATTARNA Vasa mötte ett par hundra frågvisa ungdomar i förra veckan. De unga fick en chans att ställa beslutsfat tarna mot väggen, och för sökte verkligen göra det också. - Se sista sidan 1

den 17 nov. 1977

50p-46

Ett .verkligt maratonmöte

• SÖU:S HöSTMöTE på lördagen i Monå blevelt verkligt maratonmöte. D,e t pågick över sex timmar, och gick helt enligt ritningarna. , Det kulturpolitiska program. met beslöt mötet sända . ut på remiss till ringarna. Som vän,t at omvaldes ord föranden Leif Rex enhälligt. Endast i fråga om skolung , domens representant i sty relsen måste omröstning till gripas. Eivor Vestberg, Ny by u:f vann omröstningen med 35 röster mot 20 för Maria Backlund, Nykarleby. Styrelseledamöter som om valdes är Bengt Lybäck' Kronoby, Carl-Johan Finne Forsby, Christer Sjöblom Munsala, Gunilla Jakobsson Oravais, Lasse Eks-tröql Korsnäs och Alf Hoxell Härkmeri. Nya i styrelsen blev Christer Stolpe Replot och Lilian Granlund Nyby. Nyby uf fick alltså två sty relseplat.seT. SupploolVter blev Bror Ja- , kobsson Karleby, Ulf Jo han.sson Oravais, Leif Lund ström Smedsby och Krister Vikstrand ' Nämpnäs. Oravais uf fick alltså i praktiken också. två styrelseplatser. I arti5't- och musikerför medlingens styrelse invaldes som orkestrarnas represen tanter Sune Nordlund, Curt Erik Lundqvist och Markku Niemi, samt som suppleant Rolf Nor-Jman, och från för eningama Leif Björkman, •

SE SIDAN 8

En enda ornröstnJng behövdes vid höstmö tet, ocll det var en välkommen omväxling tyckte många, cn chans att räta på be,nen. På övre bilden ho.r Dag Andersson, Pensala 111, just lagt sin röst I urnan, medan Sonja Karl från sanuna förening gör sig beredd. OCH SA. var det bara att ta röstDingslAdan trodde rösträknarna Peter Ekholm t.v. och Leif . Lundström, bU den till höger. Men lådan, s8.knade botten. med och börja räkna,

HUR SOM HELST: 00 OIll1'ÖStnlng är bara nyttig. Då få.r alla en chans att vara med. Varje röst är ju Hka värdefull. Men oftast

blir de representanter valda utan vidare.

ringarna .

nominerat

DET alR MOTET bjöd också på "förenlngs teknIsk skolning" I form a\l teater. Ko.rleby

ul speJade sin pjäs Meningen med föreningen. Och I den föreställningen kli.nde många Igen sIg ...

Här lutar ju vattenytan! o

DET HÄR är virre än Jutande tornet i Piss: vatten ytan lutar i simhallen i Lappfjärd! Se själv på bilden om du inte tror det! Det är betydligt mindre vatten - i bortre sidan av bassingen än i den främre. Och det kan väl inte betyda annat än att vattnet verkligen luta.r? Se sid. lOt

öSTERnOTTNISR~

POSTFS

Torsdae-en den 17 nov. -

Varför händer ingenting 11;q;;V- med företagsdemokratin? öpl

vårt land tycks företagsdemokrati vara ett dis kussionsämne som politiker och fackföreningsle :. dare då och då dammar av - utan aU egentligen mena någonting med det.

Vad annat kan man tro eftersom ingenting hän - der: utredning läggs till utredning, förslag till för slag, men alltjämt är vi som det syns -långt Det .är egentligen genant att jämföra den svenska ut vecklingen - och lagstiftnin gen med den finländska jtmt i de här frågorna. Förutom medbestä.nu:nande lagen, som ger de anställda rätt att förhandla om strängt taget allting som rör deras arbete och anställning, kort sagt hela företaget, finns det l Sverige i dag bl.a. följande lagar som direkt berör det vi avser med företagsdemo krati : -

lagen om styrelserepresen tation, lagen om facklig förtroen deman, lagen om studieledighet, arbetarskyddslagen.

Nu har vi fön:.tås också en arbetarskyddslag, men vägen

I r e pl iken -• 1

I =

;=§ : Et

I ~

;;;; !=====_=

~= =

===_

~ =

till verklig företagtagsdemo krati är fortfarande genant lång.

* Förslag radas på förslag

Den proposition som lades i år är resuJ.tat av ett tioårigt beredningsarbete, naturligtvis fördelat på olika kommitteer och peI:'Soner. Under de här åren har flere förslag lagts och avföI:t.s från dagord ningen.

fr.ån ett första etappmål, det som riksdagen borde uttalade sig om.

• 1979 blir barnens år, Det har bestämt och även i våi·t land skall en specialkommltte grun das för att ta hand om arrange mangen. Under året skall Unicef utreda hur man I olika länder följer upp dek larationen om barnens rättigheter - helt säkert skall man komma fram till att bar nens rättigheter ofta trampas under fötterna . Också barn och våld skall ut redas. Runt om I världen finns mil jontals barn, som lider nöd intill hungersnöd och vilkas problem inte kan lösas som ett separat barnproblem: här krävs andra resurser. Men ändå är det nödvändigt att uppmärksamma de orättvi sor och grymheter som drabbar barn på olika hOJi. Också l vårt land finns det barn som har det svårt, även om problemen hos oss vanligtvis är av den arten att de bör och kan . lösas från fall Ull fall. FN

IlU

annat. Där fick man vid årsskiftet den viktiga medbestämmandelagen, som sträcker sig betydligt längre an de förslag som diskuteras i vårt land.

* Viktigt

just

svåra tider

Arbets.marknadsparterna kommer inJte överenS.

Till det här kan ytterligare läggas täta regeringsbyten : varje ny rege~ vill natur ligtvis se över de förslag ti digare regeringar har lagt. Så även nu.

J979 barnens år

* l Sverige är läget ett helt

En sak tycks i varje fall vara k lar - om detta vitt nar också det myckna roen det och hopandet att vi måste gå stegvis framåt för att överhuvudtaget komma någon vart. Därför borde re gering , och riksdagen äntli gen se till att den proposition som är aktuell blir lag = de eventuella ändringar som re geringen vill göra bör göras snabbt.

flytande och därmed även trivsel. I verkligheten kan det ju endast vara positivt, också för företagsledaren, då man få förutsätta att de anställ das intresse för företaget ökar i den ,takt de får insyn och medbestämmanderätt.

och för sig kan systemet med separata samarbetsor gan - ett råd och en kom mitte te sig som en väg på sidan· om de fackliga ka naler och organisationer som

finns. men formerna är ändå mindre vik,t iga än själva sa

Just nu då lågkonjunktu ren kastar sin långa skugga över både företagsledare och anställda,

borde

det

ken.

* Välkommen

vara

språkaspekt

lämpligt att ta en lag, som skulle öka de anställdas in-

I förslaget finns en speciell

]977

.Klimatet

hårdnar I • Det politiska klimatet i Vil.sttyskland hårdnar Helt oväntat besöt det liberaa par tiet i landet att ge sitt stöd åt förslaget till ny polislag. Det är en lag som ger den västtyska polisen rätt att skju ta för att döda. Lagen utrustar också polisen med rent militära vapen. Men inte bara det: lagen ger polisen rätt att öppna eld mot en folksamling, t.ex. ett demonstrationståg. Ett resultat av terroristernas verksamhet, men också ett re sutat som många politiker, inte minst extremister på högerkan ten, välkomnar. Vad följer härnäst?

Klimatet """""""m".","""""'""'"""""""'' '"' ' '""'' ' ' ' " ,",""'""""""'"""""""""'' '"""""'"""""""'""'""""""""'""'"""'."""'""'' '"' '_' ' ""'' ' ' ' 0' ' ""'' ' '"' ' ' H"'' ' ' ' ' ,

Betyg är helt värdelösa! Det här säger en svensk skolpsykolog, 24-årige Mats Nilsson, som nylige,n utkommit med en bok, där han skjuter betygen i sank. På basis av en rad internationelIa undersökningar slår

• Rattfylleriet är mycket utbrett

värt land. Årligen griper poli

sen omkring 15.000 rattonyktra.

vilket anses utgöra omkring 10 procent av det verkliga antalet rattfyllerister. Det är klart att det här pro blemet bör ägnas stor uppmärk samhet, särskilt som det finns siff.ror som tyder på att rattfylle riet ökar i omfattning. Men ändA är det 'omöjligt att uppbåda någon entUBiasm för va re sig inrikesminister Eino Uusi talos förslag om att en rattfylle rists bli skall tas I beslag eller trafikminister Veikko Sartos ide om att - via tidningarna ställa de rattfulla vid skampålen. Två präktiga gTOdor eller ett uttryck för att också vi är på väg mot ett samhä.lle, där atti tyderna hArdnaI' ? Man får hoppas pi. det förra. I

• I vårt land har vi så smått fått igång en diskussion om ett tionde grundskolår. Kravet på ett dylikt motiveras gärna socialt: ju mera skolgång desto större jämlikhet. Må,n.ga kanske ser det tionde åre<t som ett sätt att mota

• Att bristande utbildning bidrar till emigration är en allmän uppfattning. Kjell Herberts, som undersökt återflyttningen till Närpes, spikar en an,nan sanning: Emigration föder emigra tion. Herberts har stött på

görelse: skall man räknas i kamratkretsen måste man åtminstone ha varit en gång i Sverige. Tänk om det skulle duga lika bra med ett par år Central yrkesskolan i Vasa.

Vaeker elev får bra betyg!? han fast någonting som de flesta lärare aldrig skulle er- . känna: . - att ingen lärare klarar av att ge ett rättvist . betyg, - rutt läraren i sin vitsordgivning påverkas av elevens sociala bakgrund, allmänna

ungdomsarbetslösheten i grind, men då är frågan om det inte är bättre att satsa på yrkesutbildning. .' En linje som f'or . ovngt också . undervisningsminis. till tolk fö r. tern gör sig

en arbetssökandes lämplighet för yrket eller kunskaper. Också andra argument mot

ningen som med kommittearbetet; ett effektivt sätt att . begrava ett prOJekt.

! I

folk som emigrerat därför • I bladet läser jag om den att andra flyttat, de upplev-ena "orimligheten" efter den de flyttningen som ett tvång. andra. Samtidigt som våra Herbets tar fram en '''me- varv har problem vill våra ~_§ delåterflyttning", 80m kan- redare beställa fartyg i Ja == ske också kunde sägas vara pan. Lika illa är det i Svenågot aven "medelemi- rige, där ett . svenskt rederi grant", nämligen en jord- beställt nio fartyg i Japan 1=

i====_

::'~:,~,&;~:: v: På: :::.::::t'm::'::: ~E.::;:~f:::'~; ;~~~.?,~ ~n:.;::~ :_!= ~ =_ att lärarna borde få en bättre utbildning, b!.a. göras medvetna om sin egen roll i undervisningen.

hårdnar II

om det också finns folk som hävda~ att vi redan mI har för mycket t)ch för dyrbar utbildning.

ett halvt år i Sverige innan han återvänder för att bli JO' rdbrukare.

Sverige. Många av dem som Her berta kommit i kontakt med ser emigrationen som en fri

ringar av tusentals anställ da.

I det perspektivet är ma Dingen Köp inhemskt ganska

enskilda än för företag. I betyget skulle det nog stå UNDERKÄNT. ALF SNELLMAN

UIIIIUlIIUUJWWUUJJUUII""""m""!I!""""I"1HWIJJlJlllUlJlWIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUUUWIIliIlIliIJlJJllJWUUUUlIIIIIIIIIUUlUU"II"IIIIIUIIUIlIlIlIIIIUJjjjUlIIlIlU"IIIII"II"IliI"I"IJWWIUlJUIIIIIIiliIlIlI!lIIIIIIJlilUJlJlUJlIIIJlIIIIIUIIUJJJlilU"IJUUUUJlIIIIIIJlUlIUIUWIIIIJlUIIIIIIIIIIIII"IUlUUIJI

minorit.etsaspekt som kan hälsas med gläd je: på två språkiga orter skall arbets givaren informera på både finska och svenska, dvs. om den språkliga minoriteten uppgår till minst 10 procent av företagets anställda. Ingen part är riktigt nöjd med lagförslaget, men skall vi vänta på att alla parterna skall bli helt nöjda får d vänta i minst tio år till. Det vill vi inte.

J'ttrsdagen den 17 nov. -

ÖSTERBOTTN1SKA

1977

D,et handlar ju om •

•

ett prlnclpprogram

I ,I

SöU :s teaternämnd har gjort handlingsprogram, dvs. de årliga :, upp ett förslag till kulturprogram, verksamhetsplanerna. som diskuterades · på höstmötet I Glader är irriterad över att en I Monå. Före mötet tog ÖP upp stor del av programtexten upptas programförslaget, dels i 'en ledar aven analys av samhällssituatlo- I kommentar dels I en ruta skriven nen och ungdomens roll i samhäl av Sven-Erik Glader. Ledaren be let. Han talar om "det egentliga! höver Inte kommenteras; den är kulturprogrammet" som "en sida ! i skriven i en konstruktiv anda och av drygt fem". skribenten vet vad det handlar .. 'lad menar han? Han ha~. ju om. last programtexten .som fan laser Det omdömet gäller inte för Bibeln! Om Glader gör ett försök att hänga med I vårt resonemang, Gladers skrivener! Jag har själv varit med I den så ska han se att vi med vår ana arbetsgrupp som diskuterat fram lys av samhällsutvecklingen för förslaget till kulturprogram, och söker ge en förklaring till den kul jag ska be att få kommentera turella situation som i dag är rå några av de många feltrampen dande bland ungdomen. Vi menar I GIRders resonemang. att det inte finns något motsats Glader efterlyser en konkretise- : förhållande I samhällsutveckling ring av verksamhetsformerna. I en och den kulturella situationen, I Han frågar sej "vad dessa kultur- utan att dessa är intimt samman-I al{tiviteter och -verksamheter är hängande med varandra. verkligheten", och påstår att VI hade faktiskt inbillat oss, att programförslaget kännetecknas vi med den långa analysen skulle av "allmänna fraser och avrunda-o göra det lättare att förstå de slut de må.lformuleringar". satser vi kommer fram till.

Det är så här, Glader:

Ett annat drag i programtexten Det finns nånting som heter som verkar att irritera Glader, är principprogram, och så finns det vårt tal om "skräpkultur", "kul nånting annat som heter hand- ' turmanipulation" osv. Det finns ! lingsprogram. Ett principprogram I olika uppfattningaor om vad I handlar om prin~iper, ideer, stora skräpkultur är. menar Glader. sammanhang - Inte om konkreta ~ Det kan väl vara riktigt, men detaljer. Ett handlingsprogram är ska man i så fall på strutsars vis ! deta ljerat och konkret. Princip- sticka huvudet i sanden och låtsas: programmet är tänkt att ge de att skräpkulturen äl' nånting som! ideologiska ramarna för en verk- , över huvud taget inte existerar? samhet, och dessa ramar ska vara , Jag personligen har min definJtion ' gä ngbara en längre tid.. framåt. av skräpkulturen klar: en kultur I Handlingsprogrammet ar ofta som utnyttjar och förstärker folks ' uppgjort för en kortat'e tid och fördomar, en kultur som slffipar! det beskriver de konkreta verk- konstlade ideal. Fast sådana defl-I samhetsformerna. Handlingspro- nitioner är knappast gångbara hos grammet stöder sej på princip- Glader. Det är ju vagt och runt programmet . och alltför frasrikt ..• SöU:s teaternämnd har gjort Glader tar upp en massa andra upp ett förslag till principprogram saker. Det mesta kan dock karak för SöU:s kulturverksamhet - täriseras som försök att koka inte ett handlingsprogram . Pro- soppa på spik Symtomatiskt är gramförslaget är tänkt som en Gladers märkliga försök att I vär rikt~.inje för kulturarbetet under t'xt hit.ta nll.gon sorts motsätt-I en langre tid framåt, det ska vara ning mellan vad han kallar "cen- I .ett stöd för den konkre.ta ve:k-/ tralorganet SÖU" och Uf-förenin-I samheten - inte detalJbesknva garn8.. Min bästa Glader: När vi denna verksamhet. Kulturpro omväxlande talar om "SöTJ", "den gra mmet ska tjäna som en refe österbottniska ungdomsrörelsen". I rensram, när SöU gör ,upp sina "uf-rörelsen" och kansKe ytterli gare någon variant, så menar vi naturligtvis samma sak . 'II talar I om den österbottniska ungdoms rörelsen I alla dess fOl'mer och på I alla plan (föreningar, ringar" "centralorgan" osv .). Är det till räckligt tydligt sagt? Vi har varit så fåfänga, Glader. att vi har försökt försköna vår Som svar till de "besvikna" om bussen, vill vi meddela att den språkdräkt med ett så taskigt knep som att använda oUka ut körde normalt. Men en sak: Den väntar inte på tryck med synonym betydelse l

I I

Bussen

sädana som först försöker "ragga upp" killar och inte lyckas. En annan sak: Meddela förarna om Ni söker Er andra vägar hePl. Det är dyrt att vänta i onödan och sen bara . konstatera att Ni liftat. Åk buss och Ni ska erfara att det är inget problem att komma hem. HALDJN & ROSE TrBtikcllef lragedlolm

Det enda i Gladers resonemang som jag tar på allvar är påpe kandet, att många svåra uttryck i texten borde klargöras bättre. 'Ii har verkligen försökt göra re sonemangen så att de ska leda fram till en förståelse av begrep pen. Men det är svårt med främ ma nde uttrvck, och det finns säJ kert plats för f<il'll Ut'tl'ing-ar. Fast ä andra sidar.: nog verkar

POSTE~

• Vid SöU:s höstmöte se naste lördag togs, efter vad jag har förstått, ställning till ett förslag till kultur program som SÖU:s teater nämnd hade utarbetat. Jag var inte på mötet, men har i alla fall råkfit läsa försla get. I senaste nummer av ÖP kritiserade Sven-Erik Glader programförslaget för att det bl.a.skulle vara för ordrikt, svårförståeligt och lite konkret. Jag tycker Gladers angrepp träffar vid sidan om. "Man fastslår utan att desto vidare motivera, att ungdomen är en försummad och åsidosatt samhälls grupp. - Är den det?" frå gar Glader och säger att samhället satsar enorma summor på de ungas utbild ning. 1. "Man fastslår utan att motivera", skriver Glader.

om och metoderna i under visningen så att ungdomar na blev aktivare och slutade stå i gathörnen och supa? Ungdomar utan fritidssys selsättning (eller arbete) hjälps inte av att de får bö ra att det inte kostade dem något att de gick i skola. Sen frågar Glader om "al la som ska diskutera pro grammet" vet vad begrepp som "störtflod av skräpkul tur", "artfränunande mass kul tur" och "kulturmanipu lation", dvs. begrepp som används i programförslaget, står för. Och tilläg-ger att det finns mycket olika upp fattningar om vad som är skräpkultur 1. Bäste Glader, är det för mycket begärt att den som börjar ta ställning till ifrågavarande program själv tlj.r reda på vad dessa termer betyder? Jag menar

vilket bl.a. leder till att ung domen upplever ett främ ling!;kap gentemot samhäl let och den etablerade kul turen. Programförslaget betonar faran med kommersialis men: "Ungdomen är en tacksam köpgrupp, när det gäller exempelvis mode och musik . Följden blir en kul turmanipulation, där ungdo men är ett offer för reklam apparaten. Man skapar konstlade ideal, som leder till världsfrånvändhet och kul turelIt främlingskap." Varpå .det sägs: "Ett vik tigt steg på vägen mot en sundare utveckling är ska pandet aven stark identi tetskänsla bland den öster bottniska ungdomen. Iden titeten har mycket att göra med traditionella värden som hembygdskänsla, mo dersmål, dialekt osv. SöU

Vad vill SöV:s kulturprogram:

Skall det ta upp problemen eller bli ett papper i arkivet? Det är inte sant. Program förslaget konstaterar t.ex. att samhällets prestations krav gör sig gällande i en allt tidigare ålder, trots att bl.a. den andliga mognads processen tar allt längre tid. Programförslaget kon staterar att arbetslöshet drabbar ungdomar allt of tare. Det påpekas också att ungdomarna drabbas aven masskultur som saknar för ankring i vår österbottniska verklighet. Allmänna och ofta hörda fraser kanske, men de blir inte mindre sanna för det. De är en tungt vägande motivering till åsikten att ungdomen är försummad. Även om man förstås utan en definierad referens ram kan ha vilka åsikter som helst i frågan om ung domen är försummad eller inte. 2 Glader pekar på att ungdomen får sin utbiJdning betald - till betydande del i allA fall. Men vad är nu det: för argument i den här frågan? Har föräldraskapet satt barn till världen är det väl ganska rimligt att det (med skA.ttepengar) möilig gör att de utbildas. Ingen har frågat barnen hur de vill ha utbildning-en. På vems villkor uthilnas de? På villkor som befrämi::l.r ele vernas kulturella välbefin nande'? Kunde vi kanske LO.m. ändra ideologin bak

givetvis· inte att man ska använda svåra ord om de inte behövs - men de här orden är varken svårför ståeliga eller meningslösa när man diskuterar dagens kultursituation, tyVärr. 2. Vad är skräpkultur då? Ja vitsen är väl att inse att skräp kontra ickeskräpkul tur inte är en SMAKfråga. Vad det gäller är vilken MORAL man vill att den kultur som omgärdar oss ska befrämja. Och det kan ·vi kanske diskutera en annan gång. Glader låter också förstå att han tycker att förslaget till kulturprogram är för ordrikt och för lite konkret. Utan att gå och säga att det är världens bästa pro gramförslag vill jag' i .alla fall säga att jag tycker att det innehåller mycket som är väsentligt. Det framhål ler att vi lever i ett tek nikpräglat samhälle: "Tekniken har trots att den skapat nya möjligheter, haft en passiverande inver kan på vanliga människors kulturverltsamhet. Vi befin ner oss i en situation. där en stor maioritet av män n.iskorna sitter passiva och tar emot kultur i stället för att skapa kultur." Det påpekas att vi lever i ett sektorindelat samhäl le: "folk bor på ett ställe, arbetar på ett annat och id kar kultur på ett tredje"

det vara rätt mycket kverUlans, Till sist vill jag framhålla, att då Glader på fullas te a,I,lv.ar påstår vi i arbetsgruppen.. an~er det syn-I atL han mte vet vad tatortskul- nerhgen VIktIgt tor SöU:s komtur" betyder! Tätortskultur. Gla- I mande verksamh et att få till der. del är kultur som bedr ivs i stå nd detta kulturpro~Tum. Det I eJ. tätort! I är inte viktigt att vi snabbt fär

har ett ansvar för att såda na värden också i fortsätt ningen ges en aktualitet i kulturpolitiken. Identitets känsian ger en grund för den trygghet som är förut sättningen för en aktiv självskapande kultur." Hur självklart det bär än förefaller för Glader och andra förtjänar det att sä gas. Programförslaget lyckas kanske inte ge dess läsare så mycket insyn i proble men, men det ger i alla fall en hygglig överblick över dem. Vitsen med sådana här program är väl inte så myc ket att de ska slå fast kon kreta handlingsalternativ utan att de ska ge stoff för disk).lssion. Glader frågar: "Borde man inte - innan man går till att godkänria ett kul turpolitiskt program för SöU klargöra vad pro grammet är avsett för, vem som skall ha stöd av pro grammet och om det inte vore skäl att någ-ot mera konkretisera .måle·n och verksamhetsformerna ?" Är det inte det som är meningen med programför slaget då? Det vore väl ganska meningslöst att ba ra klubba igenom det .för arkivering.

SVENOLOF KARLSON SÖU-medlem

det fastsla get, men det är viktigt att vi fär till stånd en bred dis kllssion som kan leda till att folk i.ns er betydelsen av dylika pI'inclppI·ogl'am. Jag anser höstmötets • SE SIDAN 6

•

öSTERBOTTNISK" POSTEN

Torsdagen den 17 nov. -

197'7

DANS I LAPPFJJtRD

fredagen den 18. Il. kl. ~

20~OI

PASTOR' POHIALAINEN & DEFIERS • • DISKO under pauserna med HOLM & Co • •

INTRÄDE 15,

öVER 800 TIDNINGAR DELAS GRATIS UT AT PUBLIKEN. BL.A.: HYMY, JAANA, SUOSIKKI OCH TM.

LUF

GRATIS BUSSAR!

NY.A BUSSTURER: Strandlinjetrafik från övennalax kl. 18.45, Petalax 19.10, Korsnäs 19.30, Nämpnäs 19.55. Wester frän Kaskö 19.30, K :stad 19.55. Wes ter frän Kankaanpää 19.00 via Honkajoki 19.30, Isojoki 20.00, Vanhankylä 20.10, Dagsmark 20.25. - Wester frän Teuva 19.30, Perälä 19.40, Myrkky 19.50, Tjock 20.05. - Wester frän Närvijokl 19.00, Pörtom 19.10, övermark 19.25, Näsby 19.40. - Kauhajoen Liikenne Ky: Kauhajokl 19.15, Pänttäne 19.25, Pus kanperä 19.30, Ka rijoki 19.45. - Sideby Trafik frän Merikarvio 19.00, Sideby 19.30, Skaftung 19.40, Henriksda.! 19.50, Härkmeri 19.55.

,~-----------------,----------------------~-----------------------~----------------LÖRDAGSDANS 19. 11. k. 20-01

Är ni med om en verkligt fin DANSAFTON?

DANSDAX

HAR NI HöRT NYA DOM ÄR VERKLIGT BRA! SAMT FINSKA öSTER.B()TI'ENS

WÄISKI & WERNERIT! EXTRA DAMERNAS!

AJdersgrä.ns 15 år

BUSSAR fr. nedre torget kl. 20.10, 20.40. 21 .10 och 22.10. Majors fr. Sundom, N äset kl. 19.30 via Muns mo, Solf centralbutlk o. Solf Service, Toby stenbro

kl, 20.00 via Gamla Vasa , Kungsvägen .

!!IIDlI III 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIlIlIlIIllIllllIIlIllIlIlIIlIIlIIllIIllIlllllIIllIIlIIlDlIIII.!!

---

1 -5.:---

lill!1(DANS I

lörd. 19. Il. kl. 20-01

I- * --~

va RAI

EXODUS & EXOM ~~.

---5 -=

! --

-~.

BUSSAR: OT fr. Vasa 19.15. OT fr. Kaurajärvi 19.00 via Grill-Center , Oravals 19.40.

fllllllllllllllllllllllllllllllllHlllllllllllIlllOllllll1Ili111111111l1111111111U11111111111I111111Jl111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111III111Iii

NYKAR,L 'E BY • .LöRDAG 19. 11. kl. 2G--01 • Åter en danskväll med svensk topp orkester. Häng med på lördag och upplev en toppenkväll med fantas tisk dansmusik och underhållning.

ALEXANDER BUSSAR: HALDINS BUSSAR trån Jakobstad kl. 19.40. Fr. Ga m lakarleby kl. 19.00 via Kronoby, Edsevö. Frän Esse kl. 19.00 vIa Lappfors--- Punno-Forsby-Bennäs--Kovjoki. Frän Oravais kl. 19.15 via Hirvlax och Munsala.

NIWS

Torsdagen den 17 nov. -

r~lFR80ITSI~K~

1977

•

PO~TFN

BUSSAR:

PORTOM

DANS I

LöRD. 19. 11. kl. 20.00

* ALDERSGRÄNS

15 AR

2j..

REFLEXBANDET

Strandlinjen

frän

Harrström

19,15 via Korsnäs, Molpe, Pe

ta lax, Nyby, Ralnebäck. Haglund från Kaskö kl. 19.30 via Pjelax, Närpes och över mark. FUNKTIONARSGRUPP II

II........~I............................I..............................................................................~i~i~. ..mdM~~

770""

ÄNTLIGEN EN MYSIG

SÖNDAGSDANS I KRONOBY

TEAMET ser till att stämningen hålls i topp ~"""'''''''''''''''lmil. .........s.ö.nda ...g.e.n.'d.e.n...20•.•1.1•.•k.'. •2.0••0.0...................A.r.r.•:.KU. .&.N . . .~ .......................................................................

DANS • 5. VALLGRUND

•

" 1.

..-".(

TONÅHSDANS i NY B Y Credo 18. Il. kl. 20-01

ATLANTIC

z O T C H spelar Bussa,': Strandl. fr. Vasa busst. kl. 19.15 via Solf. Fr. Långäminne kl. 19.30 via

LÖRDAG 19. Il. KL. 20-01

PaxaJ o. Vias. Fl'. Molpe kl. 19.15 via Korsnäs kby, kl. 19.30 Harrström via Taklax, Bjurbäck o. Korsbäck.

FUNKT.GR. 1

------I------~------~---------

Teater-Jacobs lag

VÄlNOLÄ

bordt,en.n ismästare

• HANNE med orkester

EN MANGARIG tradition inom SöU bröts senaste fredag i Smedsby. Då. gick nämligen årets bordtennisfinal av sta . peln mellan Smedsby uf och Teater-Jacob från Jalmbstad. Smedsby uf som haft som tradition att vinna SöU-mäster skapet fick i år se sig besegrade av Teater-Jacob med poän gen 13--3. Teater-Jacob som för första gången deltog i en SÖU-final, kom till final genom att vinna andra ringens turnering och i semifinalen slå Öja uf o. nf Bamt Oravais ufo

Smedsby uf vann femte ringens turnering och slog Malax uf i semifinalen. Trots att Teater-Jacob vann finalen med hela 13-·3 fick man se flere mycket jämna mat-

BUSSAR SOM FöRUT.

cher och bordtennis av mycket god klass. Smedsby ur saknade två av tidigare års stöttepelare, nämligen Granberg och Mattbäck, men enligt lagledaren G östa H ermans l· Smedsby sku l le Teater-Jacob vunnit finalen

I I

LöRDAG 19. Il. kl. 20--01

• HUUTI's orkester

VÄLKOMNA!

fast de skulle ha ingått i laget, så övertygande var Teater-Ja cobs spel. Teater-Jacobs lag bestod av mycket skickliga spelare av vil ka Stig Nyman var den fram gångsrikaste i finalen. Nyman som är C-klassare kommer sä kert att nå många framstående placeringar d.enna säsong även i större sammanhang Markus Karlsson, Teater-Ja cobs lagledare, visade ockst upp ett mycket övertygande spel, men då är han också tidigare elitspelare som varvgr ner och siktar på FM · för C-klassare nästa år. I årets SÖU-turn~ring deltog över 30 lag från de olika för eningarna inom SÖU. . Inbjudan till kommande tur nering har gått ut till förenin garna och ringtur.lueringarna startar i en snar framtid.

Smedsby unga Kristian Ba('k lund gjorde en fin debut i SÖU finalen. Hade bl.a. Teater-Jacobs t.idigare elitspelare Markus Karls son på det hala, vann första set och förlorade det :wgörande med De föreningar som vill vara endast 3lmäng.

med och tävla om SÖU-mäster siwpet 1978 bör anmäla sina lag .. , till ringarnas kontaktmän sa re och forenmgarna får ställa fort som möjligt. Varje för- upp med flere lag. ROSTO eningslag består av fyra spela-

Teatt"r-.Ja,oob tog sitt första bordtennlsmä!lterskap genom fr.v.

lion, St.ig NYI'UlR och Jarl Uanst en.

Yngve Sandström, Marku!! Karls

öSl~RROTTNISR~

Varför gillar sa få ~triv.~,eldan~erna~?

Ett vlsstpublikunderlag behövs ju för att det hela skall gli. ihop ekonomiskt. Ungdomsföreningar~ na måste ju i huvudsak leva pli. sina InkomsLer från l!ansverksam

•

DET , HANDLAR .JU

beslut att föra ut förslaget till dis kussion I föreningarna vara , rik tigt, BERTEL NYGARD

heten, och dessa skall också räc ka till reparation och underhåll av byggnader och mycket annat. Så värst många gånger orkar en förening Inte experimentera med dylika "trivseldanser". För eningen blir utkonkurrerad av de stora, som kan ta in mycket folk, har råd att beställa dyra orkestrar och annars locka dit folk . .. En allmänt utbredd inställning bland ungdomen av i dag är att man far dit där det brukar vara myc ket folk, sen går man ändå och klagar för att man inte trivs på dansen. Men Inte kan man fara till en liten dansplats, där finns ju ingen. . . Jag tycker att ni som inte tyc kel' om stora tillställningar skall gå I spetsen för en ny IftstäJlnlD.g till danserna bland dagens ung dom. Tag vara pA de f A tillfällen till "trivseldanser" som finns, för de finns nog bara ni är uppmärk samma, och locka ,era kompisar m'e d er: Så småningom kanske ar rangörerna Igen vågar börja sat sa på små, gemytliga Wlställnin gar, men till det behöva ett större gensvar frän publiken än vad vi

Svar på Nykarleby-bons önskan. Jag, en läsare .som fattat pennan och skall nu skriva ner sina syn punkter pli. SöU och hela rasket. Det vill säga precis som Nykar leby-bon önskar. Utom oss börja med ett citat, det är hämtat ur Nykarleby-bons inlägg i ÖP nr 45: "earita Ek och Sture Erickson skall känna att de inte bearbetar en enda person utan att de har att göra med en majoritet. Så kära läsare: skriv!" Host! Skribenten tycks känna att han är ute på djupt vatten när ett dylikt rop på hjälp fram kastas. Dessutom har jag på känn att någon majoritet inte stöder dina teorier även om signaturen SGA - NE inte skriver lika ned låtande om dina åsikter som de andra har gjort. SÖU tänker Jag inte kommen tera därför att jag inte vet tllI räckligt mycket om denna orga n1sation för att ge mig In i en de batt. Det är I alla fall en sak som jag .skulle vilja säga ett par ord om. Skribenten tycks ha för av sikt att sprida rykten om att för eningarna (främst NUFS får man intrycket av) skulle muta SÖU för att fil. mänga danstillfällen. Vad man skall tro om en sådan

har i dag. teori är svårt att säga men i ärSå alla dansfantaster : Ut och ::gtgh.etens namn så läter det otro samla nya anhängare till era Vem vill diskutera efter "trivseldanser", åtminstone vi Skribenten undrar vidare hur

vanliga

~:åfeÖ:~;~:~r~~~esentanter

öns-

Dal13publ-II I{enS]-eaelv _

~:~ s:c~lev::i sOo: d::~~ ~e~:~:

_______S_~ ___N-E_RIK __ _____G_L_A_DE_R __ __________________________S_M~_f_å_g_1a__rna ___ a_lI_ena,_m_e_n __ __ in_t_e_kan_rna __ ___n l

styr Iltv:ecldin(J.~n

Priset fören fyDa

En ung människa måste redan tidigt ta ställning till alkoholen. För att kunna undvika beklagliga efterräkningar, är det skäl att känna till dessa kalla fakta: Alkoholen verkar i första hand för lamande på nervverksamheten. Såväl organiska sor:n mentala funktioner störs när människan blir berusad. Presta tionsförmågan är försvagad även sedan berusningen gått över. Berusning är inte något ofarligt till stånd : det är ett symptom på etylalko holförgiftning. Baksmällan är inget att skratta åt, utan en följd av förgiftning en. Långvarig" riklig alkoholförbruk ning leder till klart försämrat hälsotill stånd. Leverns funktioner rubbas mest. ~en också andra organ kan skadas. Aven kortvarig eller riklig engångsför brukning kan vara farlig: infektioner

i bukspottskörteln och levern samt al koholförgiftningar är inte ovanliga. Alkoholen har även andra, ofta varligare olägenheter i släptåg, sådana som framträder snabbare än hälsoska dorna. I fyllan och villan förlorar man läti omdömesförmågan och- gör ofta dumheter som man senare ångrar. Al koholmissbruk äventyrar umgänge, stu dier och arbetsprestationer. Alkoholen förorsakar i Finland nästan var fjärde trafikOlycka samt de flesta drunknings olyckorna bland vuxna.

all

Många tröstar sig med alkohol, andra super för att stärka självkänslan. Och alla bedrar de sig själva, eftersom alkoholen aldrig löser några problem. Den endast skapar nya.

Bästa sättet att undvika alkoholskador är helnykterhet. Det är ett bra alternativ. Ett annat är att känna sitt mått och sitt ansvar både när det gäller en själv och andra.

känn ditt ansvar

1.977

troligen inte bl! bättre Ifall de gav . . . "hm" i alltsammans. Att utlysa en pristävling om hur man skall förbättra trivse ln är väl dömd att misslyckas från början. Säkert skulle ett förslag djärvare och dyrare än det andra komma fram men jag tror inte att ju tro att fri konkurrens skulle resultaten skulle bli vad man vän gynna trivseln. Att en dansplats I tat sig. Är det ett verkligt gott är packad med folk måste ju bety- förslag som kräver nagon form da att den är populär eller hur? av kapitalsatsning så. blir de Skribenten tycks vara av annan skrinlagda p.g.a. att medel för åsikt men jag kan inte förstå att ett sådant projekt inte finns med en dansplats dit ingen kommer är I i ärets budget och är det ett populär. simplare och billigare förslag ge Nykarleby-bon hävdar vidare nomförs detta men resultatet blir att publikunderlag för alla dans- inte så bra. Tänk bara på skill platsp.r finns men jag undrar vad naden mellan sänkt publikstorlek resultatet skulle bil om man ord-I och ett par rullar serpentiner i ta nade dans l Nykal'leby, Jeppo, ket eller liknande. Munsala, Jakobstad och Purmo på Av skribentens inlägg att döma en gäng. Nästan säkert är att in- så är han mindre nöjd med en el gen av föreningarna skulle få till- , ler flera saker på dansplatserna räckligt med folk och att endast eller t.o.m. riktigt arg. Jag har etc par inneställen skulle klara I inte något förslag till ändring men sig medan de mindre föreningarna I en lösning är ju att helt enkelt trycktes ner. inte gå på dans om man är utled Nykarleby-bon anser att dan- pli. stället ifråga. Detta om detta. serna är stela. och utan liv. När Även i öP liksom i stora värl man är på en dans där några den tycks det vara pop att protes hundra stycken dansar och har tera mot allt. Under hösten har jytä kan man inte säga att stället man kunnat läsa ett par Inlägg saknar liv. Vad , som avses med! där skribenterna bara kritiserar "stela" i det här sammanhanget) utan att komma med några positi ,får vara okommenterat, men vill va förslag själv. Detta avser ingen du kanske ha mera punkrock? speciell utan bara som en allmän När dansarrangörerna sitter .och trend. Avslutningsvis hoppas jag diskuterar gemensamma problem att Nykarleby-bon är nöjd när in och försöker lösa dem är det väl lägget har kommenterats. det bästa de kan göra. Det skulle En annan Nykarleby-bo

KOMMENTAR:

~:!aedlem!:::past

Torsdagen den 17 nov. -

Någon majoritet är det knappast ...

Några kommentarer till den nu sA aktuella "broilerdansdebatten": Låt mig först säga att jag helt och fullt håller med sign. "SGA NE" om, att vi borde få trivsam mare danser och att trängseln på mammutdansplatserna ibland le der till stor otrivsel. Men, teori och praktik är som sä många gånger förr två vitt skilda saker. Jag äl' själv rep re sentant för en s.k. liten ungdoms förening , och vi har mänga gån ger försökt ordna sådana små och &,emytllga tillställningar, som ni förespråkar. Resultatet ' har varit ganska klent, dvs. publiken har inte kommit.

rn~l~N

ALKO

Signaturen Nykarleby-bos kun 3kaper om ungdomsrörelsen I a11 mänhet och SÖU i synnerhet tycks vara väldigt dåliga. Eftersom det : troligtvis finns många till som 3vävar i okunnighet om detta kan en förklaring vara på sin plats. Det finns över 100 SöU-anslut

Av detta kan vi dra slutsatsen att lokalföreningen är det vikti gast, att det är d e som s t y r SÖU, och att SÖU finns till för föreningarna.

Men vi kan gärna också disku tera danserna i öP:s läsarforum, debatt behövs, och danserna är . na föreningar l österbotten med längt Ifrän felfria. Det största ; över 18.000 personmedlemmar. problemet är väl trängsein som Dessutom är SÖU uppdelat i 8 skapar otrivsel, anonymitet och ringar som funktionerar som sam därav en delordningsstörningar. arbetsorgan för föreningar inom Att peka på vissa fel är lätt, men olika områden. Bl.a. SöU:s styrel att hitta botemedlet är betydligt seposter är uppdelade jämt på svårare. Alla dansarrangöreI' har ringarna. väl alltid haft som målsättning Det är dessa föreningar som pA att skapa trivsamma danser. SöU :s höst- och - vårrnöten be I stämmer SöU:s verksamhet. D~- Det skulle vara väldigt lätt om sa föreningar har också kommit vi kunde säga att nu far 350 till överens om, för att alla skall kun Purrno, ~OO till Nykarleby, 350 na överleva, att en fördelning av tIllKronoby, kanske 500 till Ora danskvällarna behövs. Denna vals samma lördagskväll . Det är ungefär den publik som finns att I sköts praktiskt av SÖU. Ett förslag till alla ni som tyc tillgå i detta område. ker att någonting är fel på dan Det är bara det att publiken serna, eller ~r ideer om hur ung går inte att styra, utan den far dit domsföreningarna borde fungera: den vill. En sån här kväll skulle Bli medlem i föreningen där ni två ställen ha fullt, medan tvA bor, möt upp på föreningens års skulle gA med förlust. Fri kon möte, och sjung ut hur ni vill ha kurrens skulle betyda att vi skul det. Som 'föreningens representant le ha samma problem kvar, bara kan ni sedan möta upp på SöU:s med den Skillnaden att de star höst- och vårrnöten och påverka kaste ställena skulle ta överhan även där. den, och de svagare skulle helt fä SÖU är inte någonting som ba sluta att ordna dans. ra har uppstätt, utan har bildats Detta är inte bara teorier, utan av ungdomsföreningarna för att har också varit verklighet. I slu hjälpa och stöda dem l deras tet pli. 60-talet när NUFS började verksamhet, därav är festfördel dansa, sA. blev de omkringliggan ningen bara en väldigt liten del, de föreninga:-na utan folk. Detta men ändå oumbärlig för förening resulterade i att man måste börja arna. • BE BIDAN 7

Torsdagen den 17 nov. -

•

ö~TFRROTTNISK~

1977

POST~N

DANSPVBLlKEN

dela kvällarna enligt det system som nu gäller. Vi har försökt också i Purmo att ordna en alternativ mogen dans på vårvintern 1976, resulta tet var 60 inbetalande och 2.000 ma rks förlust. Man gör inte gär na om sådana försök . Vi försöker också med någon söndagsdans ibland, de kan man mycket väl kalla trivseidanser. men uppslutningen är ändå så då lig att de blir ekonomiskt betun gande. Andra ringen har ocksä ett par är försökt ordna dans i restau rangstll, där publiken satt vid bord, med servering till borden, med program och naturligtvis dans . Även då var uppslutningen så dälig att vi inte har kunnat D~t här är Dandax, fr.v. Rall Mitts, Bengt Si (}gfrids, Hasse Bergström, Tonän Kärklnen Ocll GLs!a H:i~·rpf'.. göm flera försök. Da nspubliken har alltså. haft sin chans flera gänger om, men det , har alltid visat sig att man fa~: dit där man tror att, det skall bil Henrik Tikkanens pjäs "Fyll. mest folk, Den dansmarknad som hunden" turnerade i fjol på h/·s vi har i dag är inte ett resultat av ee ten omkring i skolorna i Sic >1 SÖU eller föreningarnas politik , teaterns uppsättning. Carl Mes utan ett resultat av den allmänna 1/ " terton har för skol-tv regisse u~veckl!ngen, som är mycket svär rat pjäsen, och regiarbetet by'{ att påverka. POJKARNA i nya dansbandet Dansdax vet mycket väl vad det handlar om när man skall ger till stor del på SkolteaterT S Mindre och trivsammare till version. försöka etablera sig på den österbottniska dansmarknaden. Alla har de varit med förr i ställningar är något som vi kan andra dansband. Nu jobbar de målmedvetet på att bygga upp en bred repertoar och att Pjäsen är en dialog - et t sträva efter, och som vi kan hop samtal mellan "samhäl kt " bli säkra på låtarna. De ställer stora krav på sig själva oeh sin musik. De vet att det inte pas på. att kommer inom några år och en människa, som h,lr s t ä :!t är lätt. Hellre än snabba, lättköpta framgångar vill de lörsöka prestera en stabil klättring genom att gammaldanserna mer sig - eller blivit ställd - ut :'! mot toppen. och mer utvecklas till mogen- el för. "Fyllhunden" har blil';t - Vi tror att sången är det , I höst har de haft några spel- I På dagarna är han lärare på hittad och omhändertagen n ä t' ler ungdomsdanser. Det betyder en spridning på. flera ställen inom viktigaste just nu, säger Gösta I ningar. Gjort ett radioprogram ÖvningsskQlan. han övernattat i en sandlåda E" 1 Ralf Mitts, hemma från natt när det var 24 grader k :,I ' t ett områ.de, men vi må.ste också Hjerpe som är "chefsideolog" ,och försökt göra väl ifrån sig komma ihå.g att mindre folk be och arrangör inom gruppen. på SÖU:s orkesterforum. Där Tjöck, spelar basgitarr oeh ute. Under samtalet nys t;t:i Ingenjörsstuderande hans liv upp varv på varv, steg tyder att man må.ste ha högre in Därför satsar vi på stämsång., hörde de också till de band som sjunger. träden för att täcka kostnaderna . Vi försöker få sången att höras konstaterades ligga näst intill vid Tekniska läroanstalten. för steg. Hans Bergström, som sköter Har vi kanske inom några år på bekostnad av instrumenten. toppen. Visst har han väl en åsi 1,t en kvalitetsdans som utvecklas ur _ Sedan beror det på ,Säker-I G.östa Hjer~ spelar orgel, trummorna är lärarstuderande om hur och varför det gick Sf'm gammaldanserna med lagom myc hete n, säger Bengt Siegfrids. el-piano och dIverse andra kla- och sjunger även han. det gick för honom. Men egent ket folk, men ganska högt inträ Man måste kunna släppa loss viaturer som ett dansband nuJohan Kärkinen är bandets ligen vet han nog inte rik de, tonå.rsdans med ganska myc på scenen, vara glad och leva mera är utrustat med. Han ar- solosångare och inpiskare och tigt ... ket folk men lägre inträde. och med i musiken. Det kan man rangerar låtarna och sjunger trakterar numera även komp I rollen som "Fyllhund en" ka nske en ny sorts gammaldans inte om man inte är helt säker den mest krävande stämman. gitarr. På dagarna arbetsledare ser vi Svante Martin och s om (folkdans), osv. på låtarna. Bengt Siegfrids spelar sologi- vid W & H:s fabriker Gamla förhörsledaren Leif Granit. Seg TV 1 fredag 'kl. 11.35 (färg). Det är danspubliken som har _ Det gäller också att kun tarr och är också god sångare. Vasa. (Sänds även om måndag i TV 2 det största inflytandet över den na välja <:le rätta ·låtarna, säger kl. 18.15.) här utvecklingen. Johan Kärkinen. Man måste tycka om det man spelar om Sign. Nykarleby-bos insändare man skall få den rätta feelin innehåller inte mycket annat än skä ll och gläfs, till stor del kan gen inom bandet. Pli. söndag håller Finlands svens - Det här bandet klarar all ske av ren okunnighet, det är lätt ka Ullgdomsförbund sitt höstmöte att klaga och hitta fel, men myc slags musik, framhåller trl!-m , i Tarrunerfors. Ett flertal viktign misen Hans Bergström, som ket svå.rare att komma med kon I frågor kommer att tas upp till kreta förslag till förbättringar själv försökt sig på litet av , behandling. varje i den vägen bl.a. inom som också är genomförbara. Vad beträffar de österbottms Till slut har du i alla fall kom Vörå ungdomsorkester. Om det DE ' OROSMOLN som höll på att torna upp sig inför FSU:s ka delegaterna kommer man att höstmöte i, Tammerfors kommande söndag ser ut att för mit med ett förslag som kunde gäller kan vi dra rätt mycket äka med buss till mötet. Bu ssen vara genomförbart. Det är förslag gammaldans t.ex. på en julfest. svinna. Efter en informell kontakt mellan FS U:s arbetsut avgår från Motel Polaris i Edsevö - Det är svårt att komma in på. förbättringar som arrangörer kl. 6.00 på söndag l.\ol'gon. Bussen skott och en representant för undervisningsministerit~t ver na behöver, inte rå. skäll på allt på marknaden numera, filoso kar det som om NSl.' skulle få skrinlägga sina planer på att fortsätter längs l'iksättan fram ferar Ralf Mitts. Men kanske och alla . ännu en gång riva upp beslutet om fördelningen av årets till Björneborg. Det är önskvärt det är bättre om det inte går så GUY KACKO

statsbidrag till distriktsförbunden. att så många som möjligt av ()l·df. Purmo uf och i andra fort så hinner man bygga upp Ordförandefrågan har därEnda kvarvarande namn i I SöU:s gamla och nya styrelse en säker repertoar. ringen.

emot inte fått någon lösning. detta skede är Peter Stenlund medlemmar är med på resan. Det Så går snacket en övnings Vid NSU :s höstmöte var frågan och nuvarande ordföranden Per ta för att vi skall kunna hälla nå kväll i Karkmo skola kring ett inte upp till diskussion. Från Vilander. Kan NSU och SÖU got slag av styrelsemöte under improviserat kaffebord som det hållet har man tydligen inte enas om Peter Stenlund är sa- resan. Om det finns övriga intres fru Hjerpe dukar upp. Gösta Enda stället i Österbotten någon säker kandidat att slå ken klar. Åtminstone inom SÖU serade utanför de som blivit kon Hjerpe är lärare i Karkmo och där du fåf- din färgfilm from· fram. Annette Liljeström torde förefaller det dock som man på taktade att vara delegater finns har fått lov av grundskolrådet t.ex. inte vara intresserad av vissa villkor skulle vara beredd det utrymme i bussen. kollad och kopierad på 24 timmar . att öva i skolan. Bussen återvänder tili österbot uppdraget. att stöda ett återval av Per Vi Dansdax började öva tillsam ten efter avslutat möte lander. Vi framkallar När Björn Månsson överhu mans i nuvarande sammansätt i v6rt eget ning i juni. Hela sommaren har vudtaget inte alls lancerades Anslagsfördelningsfrågan kom~ högklassiga FÄRGLABO, pojkarna övat två gånger i vec som motkandidat till Nils Malm- mer sannolikt upp i Tammer • Klädmiiklart'll: F in' .i~ g \'örd RATORIUM är dock inte sagt att samt fråga (\11\ I " ron h~r ..:tgra kan. Under tiden har de också berg för posten Som NSU :s I fors. Det • å 'd Skoigolon 9 det bhr n gon stn om pengar af1a~da kHh J<o!'"! byggt upp sammanhållningen ordforande, forefaller det som I na denna gång. I stället finns , Herrn: Afla~da klätl.' I', j a Filmer kon liven IlIrm.dlol inom gänget. Ibland har de haft p.r pOII .Ii.r bUll. om även hans namn skulle vara , det stora chanser för att dis- i d f, .. men dom all\'äHd(~1' jag fruar och fästmör med på sam lingarna och haft litet extra borta ur diskussionerna beträf-! kussionerlla kan ske i en kon- il själf. fande FSU-posten. s t ruktiv o.ch positiv an<:la. (KasIler 1913) kul tillsammans.

D.le vill klättra ·mot toppen

I ' otJ-iu r l•.n en bred repertoar

Fyllhunden

lnfö FSU·miitet:

VerD blir ordförande - anslagsfrågan avförd?

....

Buss till mötet

öSTFRROTTNI~K~

Torsdagen den 17 no\'. -

PO~TFN

19.7

l Inasfe lal a OlD

~ve

va,d

uf-rorel~, en. vill~

UNGDOJ\<ISFöRBUNDET har av' tradition , sin verksam hetstyngdpunkt på det kulturella området. Men när det gäller formerna skall vi utgå från kultur i vid mening. Detta innebär inte att vi okritiskt skall acceptera allt som olika intressen vm sätta iu under ordet kultur, sade SöU :s ordförande Leif Rex om det aktuella kulturpro grammet då, han öppnade SöU:s höstmöte. Vi vill nå de unga, och även de äldre i den mån resurserna medger, sade han. Den stora uppslutningen kring uf-rörelsen visar att vi till stora delar Iyclmts. Graden av engagemang varierar dock mycket bland ungdomen. En stor del tar del av våra lättare fritidsverksamheter, men går inte själva in med desto aktivare insatser. Ett mål för verksamhet bör vara att aktivera denna stora grupp ungdomar. En vanlig fråga är att om vi en gång aktivt går in för att få ungdom med i våra led vilken är då avsikten och vad vill vi på längre sikt nå. Är d et s å att vi har verksamhet för verksamhetens egen skull? Nej!

tresse av att veta vad vi vill åstadkomma. Ytterst är det en fråglj. om trovärdighet. Avsikten med kulturpro grammet är att utåt garantera förtroendet för vår verksam het och att utstaka vår posi tion bland ungdomen och i fin landssvenskt kulturliv. För att en diskussion om ett kultur program skall ha ett bestående v'a"rde kan l'llte dl'skussI'onen .~_ Skylten berättar om vilken tilhltä..llning det rör sig OlD. Vid bordet ordl . Lell Rex och sekre..... __ hållas inom ett eller par SÖU- ren Sture Erickson. organ. På så sätt kunde vi behjälpligen klara av högre myn ha betydelse för hela vår rÖ-I ' han att det är en god sak att a kdighets intresse för vår verk relse bör det ha sina rötter i, • ETT VERKLIGT "tiviteten ismåföreningarna lev"r ' upp Igen. Vi behöver också annat samhet genom plikttrogen rörelsen och det kan det få en brevväxling men i .övrigt blir dast genom att diskussionen I än storföreningarna i framtiden. utbyt,e t klent, menade Rex. j förs bland uf-folket i före, ning Olle ~ansholm och Lasse Ett 70-tal delegater deltog i möEkstrom, med Karl-Gustav ' tet VI'Jket' a"r nå"'ot fa"rre än nor - För att programmet skall arna. b Olin ~m suppleant. malt. Kanske det finns problem RevISOrerna Gunne Lax för en del att lösgöra sig pä en e och Stig SveJs fick förnya:t ' lördag. Har vi verksamhet för ' att" , ' , , ' I. " i förtroende, likso.m. supplean_ Det ligger dock nära till hanc!s fylla föreningslokalerna med , ,terna Elmer Orndahl och , att programmet avskräckt en del folk och tjäna pengar? Eller Hö' H Is' för att motivera kommunala e rJe e mg. , ' deltagare. Mötet pägi,ck nämligen Den budget, som antogs Inte mindre än sex och en halv anslag? Är det fqr att aktive " ' ' . .... r ' r .

balansei-a,s med ett under- timme. Men för första gången på ra och fostra ungdomen till goda samhällsmedborgare en FSU har ur den österbottniska bunden. Vi har från vår sida

skott på drygt 10.000 mk·1länge kunde det avs~utas tidigare ' " " än planerat: hela sju timmar var ligt normer vi accepterar och uf-rörelsens synvinkel inte till varIt beredda att skota den me HöSTMöTET i Monä inleddes il reserverade I programmet. vilka är i så fall normerna? fullo fyllt sina förpliktelser, ra ko~kr~ta verk.samheten me vanlig ord.nln g med musik. Pen " Efter förnandUngarna fortsatte Det här är frågor som vi får konstaterade Leif Rex också i dan VI f?r ~SU.s d~l ser a.!t I här gången var det Nykarleby merparten av deltagarna med Sil räkna med att ställa ' till ' oss sin mötesinledning. takorgamsatI~nsuppglften bor j.storband som spelade , under led- pe och dans pä Juthbacka. som håller på med uf-arbete. vara d viktiga ' , Inga avgörande förändringar en . ' .. ning av Yngve Lund. Uf Svanens Frågorna kan vara svåra att , . D t har sagts att teater ar har skett i FSU :s sätt att arbee. . "välkomsthälsning iramfördes av , besvara men de som ställer ta. Tidigare påtalade brister den ~~kt~gaste sektorn for F~U. ! viceordf. Slig Antell, som repre- : Åboiand: frågorna hal' rätt ' att vänta f· k E k t'lll Jag ar mte beredd att skriva I senterade värdföreningen. siD' något slag av svar. 'G enom mns var. n av orsa erna I d åstå d t {""" . , ... stridigheterna ligger i det låga un er dP er: de tt oMf'aln Jag I Stadsfullmäktiges ordförande ,lt J att tillsammans diskutera frå ' vet va som I e a a l avses. , ' _ ,~ gorna som ställs och göra sva totala. kstalltsdanlaslagåe~. f" KI~kt an med teater. John Strang sade i sin kommunala I' ' st" a d e ptt ar or . I en. ' k sam h e t ·I b emar.. hälsning att han är , tacksam för '' ren tl'll ett program ,a" r VI' ba"tt som VI d r' tt Teaterver •• , re förberedda och kan bättre M,en e ar agfs a , ara Sl~ a kelsen spelad teater och kurser att det ~inns organls~t1oner som mfltivera vår verksamhet. le~a m.~d ~et ~.k t~md att In,ga är en mycket omfattande sek" arbetar I den omfattmng som Uf-/ ~ , . uf .. I . . d V·' å t k åk 'hå storre oknmgar ar I agens lJUS Så k l! rörelsen. Det måste finnas ung omma I g tt .. t " Ut åe d f å tor I -rore sen l ag. s a , ' I m s e oc s föräldrarna och de ungas an a van a sIg. g n ~ r n det också vara i fortsättningen. domsarbete om det skall bli någon . ··· O kså f" d' ' b'· . detta måste landskapsforbun . b" . t d t fortsättning i värt samhälle. Ockh orLga. or em or Yl d .. . b d t h . t M n detta mne ar m e e c .. ' f" 'kt en gora sma u ge er oc m e , s å Strang har börjat sin kom mue k'unna re d ogora or avsI en t"lI f" - t . .. att FSU skal! syssla med den , I b 'in d" I med vår verksamhet och vad ~ a ad o:,;n ~In,gar som ar teaterverksamhet som land na a ana om ung omsrore sen. JÖRGEN EKLUND, Korpo, Om värdföreninge~ Svanen sade vi vill åstadkomma. ygg a pa an sler. skapsförbunden och föreningar valdes till ny ordförande i Det är givet att även mynFrån österbottniskt håll har na kan klara av. Det som bör Abolands ungdomsförbund ",;d höstmötet j Dragsfjärd digheter som kommuner, stats- krav lagts fram på en omför-, sättas in i teaterverksamhet för makt och andra penningbeViI- deining av arbei.:suppgifterna FSU:s del är en teaterpolitisk på lördagen. Han efterträder jande institutioner har ett in- mellaIl FSU och landskapsför- roll, dvs. FSU skall bevaka vad Per Vilander som al'sade sig omval. Monica Norrby, Par som sker på teaterfronten på gas och Göran Eriksson. Ki riksnivå och också i nordiska mito, blev nya medlemmar i och internationella samman förbundsstyrelsen. hang . Mycket av det arbete som Budgeten för förbundet ba görs i kommissioner och kom lanserar på 230.000 Vid höst mitteer på statligt håll har be~ mötet diskuterades o~kså ung tydelse för våra amatörer. Det domslokalerna, hur man skall ta bör FSU bevaka och lägga renovera och bevara dem. Jan sina synpunkter på. I dag gör Erik Frostdahl inledde den de inte FSU detta i tillräcklig ut batten. sträckning, vilket syns bl.a. i de På kvällen firade Drags anslag som den finlandssvenska fjärds uf sitt 80-årsiubileum amatörteatern får i f 1Srhållande med bl.a. festtal a v Anders G. till den finska. Lindqvist. En av orsakerna till FSU :s ()('h en tidigare Instruktör, svårigheter att hävda sig som Ohrister Stolpe som I1U placerades taknrganisation är bristen på I styrelsen. • Främlingen: Hvad är rl .. t kulturpolitisk engagemang. Det som snurrar där borta pli \'ä finns inte heller någon namn ' na har nu nästan helt upptagit gen? värd diskussion i FSU om vil orranisationen. Detta är till en Patron: De' ä' min drän g ken position och linje organisa del förståeligt, men får också I.arsson, den drullen. Ja' f!'a f ' tionen sl;:all företräda i Svensk ses som ett tecken på brist på en en örfil för en ""art SPill' 'l. Två nya nIckor I SöU-styJ'elsen, Ulla", G"'~,,",d t.v. och Eivor finland. De ekonomiska frågor- framäla nda och visioner. Wcstber&. båda träa Nyby u1 ••• (Kasper 1913)

I '

FSV har ln t e f yII t f .. Zek ' l ' Sl'Ila orp" te ser

! I

Eklund

' l oC'er :av

vel l all,',dle r

* ...

Tors(lagen den ]7 nov. -

ö~TFRBOTTNISK~

1977

POSTFN

Svål-t, lärorilit ETT SÖU-MöTE är en gans ka komplkoerad historia. För den som inte varit med tidi gare, måste möjligbeterna att göra sin röst hörd verka ganska små. Först borde man ha satt sig in i en hel massa papper, och sedan borde man känna till mycket annat inom förbundet innan man kan blanda sig i leken. Så tyckte många. Vad ger då ett sådant mara tonmöte en som inte varit med r.ågon .Iängre tid? - En hel del, säger Siv Grip Utkommenderade, pästOO fr.v. Ann-Soft Wägar, Barbro Häggqvlst, Yvollne Stählgård, Jan-Erik ström, ung tonårsledare i Kro Högrnwka och Harry Berg att de var tiO höstmötet, no by. Visst Iä.r man sig en hel del, men mycket a v det som be handlas verkar svårt och främamnde. . Siv trodde inte i början av mötet att hon skulle våga begä ra ordet och göra inlägg i de batten. Hon tyckte hon visste för litet för det. Men 'hon hamnade in i det ut NU ÄR DET DAGS att satsa intensivt på danskurser. Förr då man dansade menuett hör skott som behandlade verksam de 20 personer ihop på golvet. Sedan blev det pardans då man dansade två och två. Och hetsplanen. sedan kom popåldern då. man dansar en och en. Längre än så kan det inte gå, menade ~ Det var tur, säger hon. Där Leif Lundström då. verksamhetsplanen för nästa år diskuterades. Det är dags att göra en . satt vi ju och pratade på ett allvarlig satsning på danskurser. Iute folkdans, utan vanlig pardallS för vanligt folk. . friare sätt. Där fick jag fram Det blir också en filmdriwe allt jag ville, och lärde mig en Och ingen sa någonting emot I dansledarkurser. Beträffande detta. Lundström satt ordföran- ledarträffarna efterlystes mera i alla ringar, skolning av ord hel del som jag inte visste tidi de i det utskott som behandlat utbyte mellan ringarna. ningsmän, miljövård osv. . gaTe. Sommarsamlingen ville ut ·. Och .efter utskottsarbetet. verksamhetsplanen. Utskottet Tävlingsverksamheten upptar gav intryck av att verkligen ha förutom de tidigare turnering skottet ha kvar. Storsand-rock fick hon ta till orda inför hela jobbatbra, och kommenterade arna pidro och bordtennis, även var bra, men ersätter inte en församlingen och redogöra för i stort sett varje stycke i pla- turnering i badminton, i schack mera informativ sommarsam sin del av det utskottet kommit nen. och Superstar-tävlingen, samt ling i traditionell stil. fram till. . - Det var nog inte så farligt Utskottet ansåg att orkester Och dessutom: alla som satt trågetävlingen Aktuell duell i forum bör arrangeras i den nu som jag trott, sa hon efteråt. i utskottet fick muntur, var och ÖP. en hade ett bestämt avsnitt att I Teatersidan upptar bl.a. tea varande formen också nästa år, O 'Många av de större ung kommentera. terverkstad, . ett skolprojekt samt att arrangörer och musi domsföreningarna var inte alls Förutom Lundström beRtod "Skola-teater", dramakurs, tea .ker mera borde träffas. Det representerade. be allra' största utskottet av Alf Hoxell. Carl- terkur.s för larare, er satsning finns rnas.sor att diskutara, t.ex. saknades helt. Johan Finne. Carita Ek, Siv på dockteater, inspelning aven den ofta allt för·höga ljUdnivån. I Men från Pörtom uf kom. e~ ~ helt gäng, bl.a. tre flickor som Gripström och Christer Stolpe. humor-LP och ett smalfilmspro TOllårsråd ipte .varit med på något för I verksamhetsplanen går man jekL Det sistnämnda bör enligt • in för satsning .på utbildnings utskottet hållas på "amatör Tonårsverksamhetenär vik bundsn:töte tidigare. De tyckte verksamheten, med bl.a. tonårs nivå"; tig. ' Tonåringarna är en homo allt verkade allt för svårt att leda-rkurser, barnledarkurser. gen grupp med gemensamma begripa, och att det inte "hän en fortsättningskurs för ung • Yrkesvägledning intressen. Därför skall ett ton de' 'särskilt mycket. - Karlebygängets teater var domsledare och tonårsledare, en I den övriga fältverksamhe årsråd tillsättas, och tonårsting korrespondentkurs, 16 ledar ten ingår som en nyhet yrkes arrangeras också i fortsättnin det bäSta. tyckte de. träffar, ÖP-träffar och dans vägledningskvällar för tonårin gen. Där kände vi igen en hel del. kurs. gar i samarbete mec arbets Tonårsrådet skall nu tillsät I vår förening har vi 330 med Utskottet ville ha minst fyra kraftsbyråerna. Förbundet bör tas av styrelsen, och får sam lemmar. Men oftast brukar det också understryka möjligheter ma status som ett utskott 'inom vara ungefär styrelsen som mö •• ter upp till årsmötet. na att få yrkesutbildning i om förbundet. rådet, bl.a. genom att påminna Höstmötet rekommenderar Pörtom-gänget sa att de var om Korsnäs kurscentral och också.att tonårsråd tillsätts in utkommenderade. MeJ' de tyck I lantbruksslwlorna. om föreningarna. te som sagt inte att de ' gjorde

Lärorfkt, tyckte

om hösbnötet.

SIv Grfpstl"6m

någon större nytta. Efter andra pausen, innan ' bl.a. valfrågorna avgjordes, stack de iväg hem.

Dags att sat"33 på dansl{urser

Yrk,e~väg]edning nytt inslag

Program o • pa remIss

Jl a d ar

. . ? J'nen ln!!: en. e

VAD ÄR MENINGEN med för eningen? Den fl'å.gan har för eningsfolk alltid skäl att -ställa sig. Vid höstmötet mötte Karleby uf :s teatergäng en publik som verkligen nängde med I föresUill ningen av Meningen med förenin gen. Pjäsen handlar om en hem bygdsförening med nollverksam het. Men sådana tendenser finns då. och då i alla föreningar. Uf-folket tycktes känna igen mänga situationer. mänga per~o nCI och inte minst sig själva på. ett och annat ställe. Alltså en nyttig förestiillning, och ett fint mpllnnsppl i de i öv l'igt rät t tOlTa förhandlingarna.

DET FINNS massor att disku tera kring det aktuella kultur programmet, det som nu också behandlas på insändarpiats i ÖP.Därför gick det utskott som behandlade programemt in för att sända alltsammans ut på en remissrond till ·t.ex. ririgarna. Sedan kan det behandlas vidare på midvintertinget, och kanske slås fast på vårrnötet.

Regihjälp och kurser

Un~erstödsföreningen för ama törteatern i Vasa län r.f. höl! sitt höstmöte för en vecka sedan (9. ll. 77 j och godkände då bl.a. bud get och verksamhetsplan för v.e rksamhetsäret 1978. Budgeten för föreningen som ~elhet slutar pA I det närmaste 160.000 mk och av denna summa stär svenska sektorn för 59.000 mk. I detta nu har svenska se.k torn varit speciellt beroende av det stöd länskonst kommissionen, Svenska kulturfon den och Vasa stad kunnat ge, Kommunernas bidrag har hittills varit blygsamma trots att läns regissören också tU! stor del ar betar till fromma för kommuner nas kulturarbete. Understödsför eningen hoppas här inför det nya året på ett större ansvar från kommunernas sida. Verksamhetsplanen för den svenska sektorn uppta-: fyra hu vudpunkter dvs. reglhjälp. kurs verksamhet, speciella projek och deltagande i evenemang, diskus sioner av kulturpolitisk karaktär ·etc. Understödsförenlngens svens ka sektion samarbetar Intimt med SÖU eftersom fältet t praktiken sammanfaller. Styrelsen i föreningen har 13 med!emmar och ordförandeskapet faller 1978 på finska sIdan. Den svenska sektorn innehar tr' sty relseplatser enligt organisationer nas/institutionernas medlemskap, I styrelsen för är 1978 lnval!es säledes Leif Rex för SÖU, Martin

Kurten för Wasa teater och Ma.. Skog, Lasse A.nderson, rianne Winter för Svenska öster.. Förening~foJk som inte är direkt intress erade av anförandet, Jr.v. MarJen G UWlcJ Kylkis, NUs Bosi.J'öm ocb Benoy Khiuiemj I Karlcby uI:s pjä.8 SOlD visades p;1 höstmötet.. bottens landskapsförbund.

." , I

•

öSTER80TTNISKr\

•• •• • Det här ar varre JU

•

••

POSTF.N

Pisa:

Torsdagen den 17 nov. -

1977

LappfjäJ'd satsar r på. fredagsdanS:'C.

Vattenytan 'lutar'

• l I{stads silnhall!

'.>i: ':::::'1:::"" ;":O:;(Y.:,::"IW.

- I PISA har man ett världsbekant torn SOm lutar, men här i Kristinestad är vi mycket värre - här har vi en simbassäng där vattnet lutar. SÅ SVARAR stadsingenjör Åke Skeppar i Kristinestad när jag frågar hur det står till med simhallen i Kristinesta~l. På ort och ställe kunde jag sedan konstatera att det verkligen ser ut så. I verkligheten är det fråga om att hela simhallen satt sig något. Vid det här laget har man sängen började luta i sidläge' l tränar inte i hallen. Sådana råd att skoja med detta att sim- På den åtta meter breda bas finns tydligen inte ~ Kristine hallen lutar. I motsats till tor- sängen är nivåskiIlnaden från stad. Tävlingar ordnas inte hel net i Pisa har lutningen inte vattenytan (som självfallet är ler. ökat på många år. När hallen helt plan) till bassängkanten En krafthall i simhallsbygg var nybyggd och började sätta drygt tio centimeter. naden utnyttjas däremot flitigt sig var det däremot inte så Något vatten rann aldrig ut av IF Länkens tyngdlyftare. muntert. ur bassängen. Föreningen har tyngdlyftare av - Man slog pålar där längs Simhallen i Lappfjärd öppna internationell klass. - Det är tekniska nämnden hela framsidan, berättar sim- des julen 1969, berättar fru hallens värdinna, vaktmästare' Dahl. Den var mycket populär som har hand om förvaltningen och allt-i-allo, fru Lea Dahl. Se i början. Den hölls öppen myc av simhallen, berättar ingenjör dan dess har hallen inte rört ket mera än nu. De senaste åren Åke Skeppar. När hallen i ti sig mera. har antalet besökare minskat de rna byggdes var den privatDet är så att hörnet här där kraftigt. Senaste år besökte I ägd. Före kommunsammanlägg kafeet och entren finns står på 16.143 personer hallen. ningen övertog Lappfjärd kom gammal vägbotten, medan själ Måtten på bassängen är mun hallen. På så sätt blev den va simbassängen byggdes på 162/3 x 8 meter. Dessutom finns Kristinestads hall. mjukare grund. Vattnet i bas en mindre barnbassäng. HaIlen Valter och Lea Dahl sköter sängen är tungt och det ledde hålls öppen tisdagar till lörda allt löpande vid hallen. En stä till att hallen började sjunka gar kl. 17-21. Avgiften för derska är anställd 15 tim/vecka. och sprickor uppstod. vuxna är 4 mk, för barn 2 mk. Numera finns också en simöver Fru Dahl visar var sprickor Normal besöksfrekvens en vakare för skolornas behov. . I budgeten för år 1977 är de na har varit. Det syns knappast. kväll är 80-100 personer. Om Åtminstone finns där inga spric skolorna besöker hallen flitigt totala utgifterna för simhallen kor nu. stiger siffrorna. 161.000 mk. När inkomsterna Sättningen ledde till att bas Lågstadieskolorna utnyttjar frånräknas blir stadens netto hallen mera än högstadierna kostnader för hallen 108.000 Ral! Mitts jobblU' just nu med replU'ationsarbeten I rådhuset I Kristlnestad. och gymnasierna, berättar fru mark. Seg . . Dahl. Några tävlingssimmare DANSA eller inte dansa'! Det har varit frågan en längre I tid inom Lappfjärds ufo Senaste ' vinter hade man problem 200 par sammets med ordningen i Lappfjärd och tonade ned verksamheten. Via diskodanser på fredagkvällar har föreningen nu kört in på ett nytt spår. Lappfjärds uf tä.nker börja satsa stort på fredagsdanser som föreningen tänker ordna varje fredag $å här förmånligt: : hela vintern.

#_1...............

jeans

jI(urs i rörelse'triinin~ 50,- 69,- Imed t]·uO"o deltao-are O e

- Vi tänker försöka få Fin lands bästa orkestrar och artis ter till Lappfjärd, säger en be stämd och målmedveten Ralf Mitts, 23, ordförande i Lapp fjärds ufo Vi har t.o.m. hört oss för om att få hit ABBA, men det går nu inte av flera skäl. Dessutom kommer förening en att ordna gratis busstrafik till danserna på fredagarna. . - Vi har större chanser att få finsk publik på fredagarna, fortsätter Ralf Mitts. Man har stora danser på finskt hå ll på lördagarna, så då får vi inte publik därifrån.

kommer någon alkoholpåverkad in där inte. Vi skall börja köra med samma sak. Den som ald "Mim och dramatisering, del II" hette en kurs i rörelseträ rig så litet luktar alkohol kom ning som SÖU ordnade för teateramatörer VÖrå. folkhög mer inte in i Lappfjärd i fort skola-Breidablick senaste veckoslut. Under två dygn gnug • falmer sättningen. gade teaterpedagog Grete Nissen från Norge ett 2~-tal SöU Senaste fredag fick man näm~ • BeeGea are med olika dramatiska övningar. ligen en tankeställare. Det var • Lee Cooper bråkigt och råddigt. Man hade .~a, all~ v~ väl nog g~~ka skapa, repetera och demonstre slappnat av lite genom att dis tro~~ pa så~dag efterml~dag, ra-~ramf~ra resultatet. Det var kodanserna var lugna och utan erkanner BerIt Nygård, SÖU:s en mtenslv och arbetsam k~r~ ordningsproblem. teatersekreterare. Deltagarna men alla var glada och lyckhga Nu måste vi få äldre ord I hade fått plocka ideer utveckla när vi skildes och tyckte bara ningsmän, säger Ralf. Jag har i l. . . . . . . . . . . . . . ' . ' , att vi hade hunnit för litet. .. . personligen talat med flera re Vi började med en oversikt dan som lovat ställa upp. av dramatiska grundelement

Någon åldersbegränsning kör som t.ex. dans, sång, talkör, man inte med på fredagarna. pantomim, tablå, sketcher osv.

Men inte vill vi ha barnen dit, De finskspråkiga är redig pu- säger Ralf. . Sedan VI pratat om hur .. 25 % rabatt pli alla heltäckande mattor .. dessa . bl'k" I, sager R aIf. R ed'Igare an I stället kommer Lappfjärd fullständig golvservice element skall sammanstaIl~~ bIl I svenskarna. Det är hård ord program eller collagen, over-. . nu att avstå från de lördags söljer de ledande mattfabrikaten samt tapeter gick vi till att producera själva. nmg på fmska platser. Inte danser föreningen blivit tillde [ - :vinyrtapeter med 30 % rabatt Resultatet visade vi upp för lad. Då har man konkurrens bå varann, kritiserade och disku • Min älskling du lofvade ju de från finskt håll och från - plastmattor med asbestbotten till 18 mk / m'

terade. mig sparris till söndagsfrukos- föreningar i Närpes. Någon gammaldans blir det däremot Slutligen jObbade vi rätt myc- Iten! . ket med rörelser och rytmik. ~ Ja, men ser du, det star I på lördagarna. Revy blir det inte i år i Lapp Grete Nissen hann också med kokboken, att man skall ser fjärd. Magnus Solfvin, som bru en kortkurs i massage. Hon vi vera sparris med rördt smör, men rördt smör kunde jag omöj kar göra revyn, har börjat job sade hur man kan lösca spän ligen komma öfver i någon mat ba med Brahegården. En sång 6.C200 NÄRPES·NÄRPIÖ, TEL. 962"/696 ningar genom att ge massage, varobod i går. och musikafton blir det i s tlil MITT EMOT BUSSTATtONEN berättar Berit Nygård.; (Kasper 1913) let någon gång efter nyåret.

89,-

t, i ,'i};:(.)

på,

Sydbottens golv e rbiuder I

Sydbollelns go,lu EteläpahjaRIlattiil

Torsdagen den 17 nov.

ÖSTERBOTTNI~KA

197'7

PO~TEN

I, ~ ~fe

Tomas i I(stad - alternativ träffpunkt

'Loe~

mSlim"DmSieQ

<) Vår

internationellt mest kände trumslagare (vad säger "Rusina" RosnelI om det?) Ed ward Vesala har gjort en LP för den finska marknaden "Ro dina" (Love Records LRLP 189). Han är ju för det mesta på turne med sitt band ute i

För att nu ta ut ett par mär_ kesbitar, så kan man väl näm na den mäktiga "Satujen satu", med talkörer, stråkgrupper osv. En lyrisk låt är "Tahdon laulaa" där han har hjälp av skönsjungande Irina Milan. Hon sjunger också i "Lapsel-

Edward Vesala

o svar på ny LP

* Dat

är bamdagvAnJgruppen som dekorerat t omplaceringar innan vi öppnar kafeet.

Kall'! Tomas, berättar Maria Sten. VI gör bal'a llte

- DET FINNS INTE så mycket att göra här i stan. Därför vill vi erbjuda en alternativ fritidssysselsättning. Vi kom på iden med Kafe To~s själva i KSG-gruppen. Sedan fick vi hjälp av nya kyrkoherden ot;h nagra unga kristna bland metodisterna och pingstvännerna. Så berättar Maria Sten när hon sitter uppkrupen i den soffa som KSG-gruppen i Kristine stad själva gjort. Gruppen har ett litet krypin i ett hus mitt emot Ullrika Eleonora kyrka. Det är i anslutning till det krypinnet som KSG satsat på Kafe Tomas varannan vecka. Då samlas man i samma hus i ett rum som på dagarna fungerar som församlingens barndag vårdsutrymme och på kvällarna som församlingens klubl:mtrym me. - Iden om Kafe Tomas fick vi från Sverige, berättar Maria vidare. Vi vet inte om namnet har någonting att göra med Je su lärjunge Tomas - han som tvivlade. Men vi tycker att det passar bra här hos oss. Hit till Kafe Tomas får de unga komma fast de är tvivlare. Vi ställer inga krav. Alla unga är välkomna. - Vi öppnar först kl. 20.30 sedan barerna stängt. Sedan brukar vi sitta här ganska län ge. Vi spelar modern kristen musik och har servering. Något direkt program förekommer inte.

Så försöker vi förstås få igång samtal med de som kom mer utifrån. Vi vill ju nå ut med budskapet till de ungdo mar som kanske inte annars nås. Vi avslutar samlingen med en andakt. UPPBÅDET för Vasa militär Hela experimentet med Kafe distrikts d~.l har slutförts för i Tomas är nytt för i höst., Det år. Arbetslosheten bland ungdo k i tp så många första gån-I men märktes tydligt som orsak om n - . Marl'a och hennes bland de mångas önskemål att gen, men å' "d . t ... t å f t kamrater väntar flera nästa f ~~tra a l Jans s or som å mÖJlIgt och vart som helst. g ng. Som vanligt var Vasa mycket KSG-gruppen i Kristinestad önskad som tjänstgöringsort, omfattar ett tiotal ungdomar. bland såväl finsk- som svensk Förutom aktiviteten med Kafe språkiga, men enbart en liten Tomas samlas de till bibelstu del av önskemålen kunde upp dium varannan vecka. Då och fyllas. då ordnar gruppen morgonan Jämfört med tidigare Jår var dakt i gymnasiet. Flera ur grup ynglingarnas kondition klart pen sjunger också med i Evan bättre och allmäntillståndet geliska Ungas kör i österbot gott, 93 procent av de närva ten. rande var tjänstedugliga.Spe-' ciellt , glädjande var trafikska Aktivt stöd har KSG-arna av dornas märkbara minskning. nya kyrkoherden i Ifristines Bland orsaker som inverkar på stad, Leif Westerlund, som är tjänstedugligheten, har olika med vid alla deras samlingar. överkänsligheter ökat, depsy Maria Sten är ordförande {ör kiska orsakerna var som förut. KSG i Ifristinestad. KSG står Vapenvägrarnas antal är för Kristliga skolungdomsgrup lågt. Antalet sökande till va pen. penfri tjän.s t var ca 0,5 pro cent, totalvägrare samt sökan de till civil tjänst 1,4 procent. Antalet frånvarande från uppbådet utan laga orsak var "STÄLLET DÄR MAN MÖTS OCH TRIVS" -övervägande stort, över 10 pro Öppethållningstider : För allmänheten tisd., o~.sd., cent. Största delen av dem vet man att befinner sig i Sverige, torsd. och fred. kl. 17.00-21.00, lörd. och sond. men ytterst många uteblev från 13.00-17.00. Skolsimning varje skoldag utom uppbådet i den tron att för måndagar 9.00-15.00. Skolans övriga utrymmen handsgranskningarna eller fri s.s. KRAFTHALL, E L-LJUSSPAR, mötes- och 10 giutrymmen står till allmänhetens förfogande på villigansökan räcker. Som frivillig söker också samma tider eller enligt överenskommelse. I många, men långt ifrån alla V ÄLKOMMJ.!:N! I kan beredas plats. Godkända blir drygt 200, som represente VÖRA FOLliHöGSKOLA inte fullt 20 procent av års Tel. Simhallen 961-56 682, kansli 961-56 517 L-________ _________________________, rar klassen.

Alla frivilliga får inte plats

stora världen, och Finland har blivit lite försummat. Men nu tar han Igen det med en ytterst genomarbetad och svårlyssnad LP. Om man inte tycker om avantgardejazz är den här ski van inget att rekommendera. Men den som orkar höra pil dylik musik får ut en hel del av skivan. Den ger bara mer för varje genomlyssning om man koncentrerar sig, för nå gon "bakgrunds-LP" är det de finitivt inte. <) Sex låtar finns med, alla signerade Edward Vesala som gjort det mesta på skivan, allt ifrån komponerat och spelat Ull mixat, omslagsfotograferat och producerat. En sak som han inte lyckats så bra med i mitt tycke är textsättandet.

lein", men annars är bitarna I huvUdsak instrumentala. Vesala är ganska tillbaka dragen på sina olika rytmIn strument (bjällror, cymbaler osv.), medan däremot medmu sikerna är rätt så framträdan de, främst då hanS parhästar sedan några Ar Tomasz Stanko och Tomasz Szukalskl. Av de finska jazztopparna finns b1.a. Pöyry, Rechardt, Helasvuo och Juhani Aaltonen med. Det är intressant att se den utveckling. som Vesala gått igenom. För tio år sedan spe lade han pop (i Apollo var det visst) och nu är han jazztrum mls ' och kompositör för hela slanten och som sådan aktad I hela jazzvärlden.

•

BERTEL LINDELL

~teknik i bildVÄXEL STROM5 . GENERATORN

OMVANDLARME\("Ni~K ENERGi

STRÖM

TiLL IiLEKTKi~\(.

UPP.STJ.1t

i METALl.TR"DIlN

NÄR DEN "a,ltn ".c· NOM ETT ' .MAtiN&T I"'ÄLT. .

7 SIMHALLEN vid Vörå folkhögskola

' !~"

•

ö~lERR.OTT~I~R~

PO~TEN

Torsdagen den 17 nov. -

]977

Han och hon och äktenskapet:

Varför ökar antalet skilsmässor?

o Literaturnajagazeta tar u~om litterära spörs mål gär1l6 upp kulturella,. ekonomiska, sociolo-. giska och vetenskapliga problem till diskussion. Dim senaste tiden har en intensiv debatt förts i tidningen om orsakerna till det höga antalet skilsmässor i Sov jet. Den estniske fysikern och. akademiledamoten Gustav NaUli har bidragit med en artikel. som här återges i sammandrag. o

Innerst inne avskyr mån gamatematiken. Åtminsto ne lite. Därför att vi män niskor behöver tröst och illusioner. Och matematik och siffror är fiender till il lusionen. Men matematiken är också en viktig källa till kUl1Slkap och vi behöver kunskaper. Av detta förstås aU mån ga söker tröst i kunskapen, men utan denna förkättrade matematik. Och så hör de som är intres.:,erade av fa miljeproblem att det är framförallt de äktenskap, som är belastade av diverse kvarlevor från det förflutna, som spricker. Det' är ju en glädjande uppgift.. Eftersom kvarlevor_ na är på väg att försvinna, så borde ju antalet skils mässor bli färre. Följaktli gen borde antalet skilsmäs sor i stora industri- och kul turcentra vara mycket lågt. I städerna försvinner ju som bekant kvarlevorna fortare än på landsbygden. Men" går man till en sta tistisk årsbok får man fram siffror som inte stämmer med dessa uppgifter. Enligt statistiken gick det 12 skilsmässor på 100 ingång na äktenskap i Centralasien år 1974. I miljonstäderna är antalet skilsmässor tre till fyra gånger högre: i Gorkij går det 35 skilsmässor på 100 äktenskap, i Novosibirsk 41, i Leningrad 44 och i Moskva 46 på 100.

•

O Trots dessa höga siffror påståJs det likväl att den allmänna tendensen pekar på att familjeinstitutionen som sådan håller på att förstärkas. Hur stämmer detta? År 1913 gick det 0,44 . SIkilsmässor på hundra äktenskap, men 1965 gick det 17,94 och 1974 28,52 slcilsmässor på hundra åk tenSIkap. I genomsnitt upp löstes alltså nästan vart tredje äktenskap år 1974. Vidare påstår många att det brura är ungdomar som skiljer sig. De hinner knappt vanJa sig vid varandra förrän de tar ut skilsmässa. Statistiken talar emellertid

emot även detta påstående. Av de år 1974 upplösta äk rens-kapen hade 19,4 procent varat i minst tre år,38,S procent i tio år eller mer. Genomf,nittsåldern på de upplösta äktenskapen var åtta år. Av kvinnorna var bara en av fyra och av män nen en av åtta under 25 år. Skilsmässor är dock in te heller särskilt vanliga bland människor över fem tio. Den typiske "skilsmäs soaspira'lten" är mellan 30 och 50 år.

Va.iI är det som händer?

Ett äktenskap upplöses om domstolen finner att ett fo~tt samliv makarna emellan är omöjligt samt om det inte längre går att hålla familjen samman, står det i Sovjetunionens och unionsrepublikernas lag om äktenSkapet och' familjen, artikel 14. Det är kort och koncist. Men varför upplö ses så många äktenskap? De flesta äktenskap i Sov jetunionen grundas på kär lek. Hur kan då den som tidigare framstod som den bäste plöWligt vara omöjlig att leva samman med? Varför uppstår kriser i ett äktenskap? Behovet av äktenskap tycks inte ha minskat. Arl!igen fuas i Sov_ jetunionen mellan två och två och en halv miljoner bröllop. Per 1.000 invånare har antalet ingångna äkten skap t.o.m. stigit under se nare år.

Som trafiken

D Det höga antalet skils mässor i vår tid kan grovt jämföras med det ökade an talet trafikolyckor. Också förr reste man myoket, men trafikoffren då var få. Skill naden' mellan dagens och gårdagens äktenskap är lika stor som mellan bilen och hästskjutsen. Varför då förvåna sig över det ökade antalet havererade äkten skap? reglerade aven sträng re ligiös moral och lagstift

ning. Kvinnan var förpliktad att äls-ka mannen, vad som än hände, och vara honom underdånig. Hon var dess utom materiellt beroende av mannen som familjeförsör jare.

D Kvinnoemancipationen är eH a v vår epoks stora framsteg. Men den har ock så betytt att människornas

UNG i Sovjet ' och framför allt kvinnornas krav på äktenskapet har förändrats. Omvänt ställer också äktenskapet större krav på människorna. Det har blivit svårare att hålla samman ett äktenskap. De flesta skilsmässorna - från två tredjedelar till tre fjär dedelar tillkommer på initiativ av kvinnorna i Sov jetunionen. De emancipera de kvinnoTna!

Termodynamikens andra huvudsats

D Det är kanske lite väl djärvt att sätta likhetstec ken mellan trafikolyckar och äktenskapskriser, men tillåt mig ändå att göra det. Inga konstruktioner eller system, det må vara en bil eller en familj, är hundTa prooontigt säkra. Felaktig

heter, avvikelser förekom mer överallt. Tillstånd6änd ringarna kan förklaras med naJurlagarnas hjälp - ter modynamikens andra huvud sa·ts (entropiprincipen). Här finns en rad exakta veten skap!1ga formuleringar. Jag vill emellertid använda mig aven mindre exakt men desto mer förståelig formu lering: allt kan förstöras av sin egen kraft om ingenting görs. För att bygga ett hus, en bil eller en familj och ut rusta dem med normala funktioner måste man göra vi8.0"3. målriktade ansträng ningar. För att de skall fal la ihop behöver man inte gö_ ra någonting. Allt sker av sig själv. Det är naturens lag.

O Som jag ser det är det all tså termodynamikens and ra huvudsats som. är orsa ken till familjernas sönder fall. Men har då inte delta garna han och hon någon skuld däri? Deras roll förklaras enklast med den moderna matematikens spelteori. Ett äktenskap kan vinnas enbart om makarna har gemensamma mål. Om strategin utarbetas gemen samt blir spelet en fram gång. Vinsten blir gemen sam, liksom eventuella för luster. Leken går inte ut på att bekämpa varandra, utan att kämpa tillsammans mot en osynlig tredje part som inte för en sekund lämnar par·terna ensamma allt

enligt entropiprincipen. Man kan också kaHa det för hän_ delsernas naturliga gång. De vanligaste skälen till skilsmässorna är bara des orienterande, då de alla ut går ifrån att äktenskapet i sig självt är gott och att man därför måste företa sig något om det skall förstö ras. Det är kanske vår van ligaste fördom. Tvärtom måste man göra något för att det int skall falla sön der. I ett äktenskap är det mycket svårt att undvika det vardagliga, det rutin mässiga dvs. den naturliga balans som man vänjer sig vid. Liksom allting annat åldras ett äktenskap och entropin växer. Försöken att anklaga ens partner för detta försämrar bara ens samliv och påskyn dar äktenskapens sönderfall.

Tre parter

O Jag vill upprepa att i de flesta skilsmässofall är jag övertygad om att det finns tre parter att anklaga han, hon och termodynami kens andra huvudsats. Han och hon är Jrika skyldiga i stället för att kämpa till sammans mot den tredje osynliga parten klagar de och misstänkliggör varand ra, varvid de ofelbart blir medhjälpare till den lömska osynliga tredje par-ten. GUSTAV NAAN/APN

Torsdagen den 1'7 nov. -

1)STERBOTTNI~KA

19'7'7

POSTEN

•

I(o,m ihåg

pjäsiden!

AI(TUEI~I~

Den skrivsugna minns kan-I ske att SöU redan under för-, sommaren utlyste en pjäside tävling. Det gäller inte att skriva en hel pjäs utan att komma med en ide ti:ll en pjäs. För allt den jury som till

sattes speciellt för ändamålet . skall kunna bedöma iden be hövs dock två saker, nämligen 1) ett sammandrag där hand lingen, miljön, rela·tionerna mellan rollerna etc. förklaras och 2) ett stilprov dvs. en del

av pjäsen i utskrift. Samman

draget bör omfa tia minst fyra

maskinskrivna sidor. Och stil provet bör vara ca 10-15 A4 sidor. Det kan röra sig om såväl helaftonspjäser som ideer till kortare pjäser.

N a,turligtvis får man om man

har en färd·igt skriven pjäs lig

gande i bordslådan också sända

in den som bidrag. Tävlingsideerna skall sändas till Svenska österbottens ung domsförbund, HandeiseSpI. io D, 65100 Vasa 10 och det brådskar faktiskt en aning. Tävlingstiden utgår nämligen fredagen den 25 november. Tävlingsbidragen skall insän das anonymt och med bidraget sänder man ett slutet kuvert innehållandE' författarens namn och adress samt tel. nr. Tävlingen är öppen för alla och tavlingsresultatet kungörs i massmedia inom januari må nad 1978. ' Om du har föt- av sikt att delta och vill veta fler detaljer - ring Berit Nygård på SöU:s kansli!

DUELL

1 ) A. ktuellt :

Fiitne

'lid ett möte i '1örå presenterades Vasa läns preliminära ut vecklingsplan av Tapio Lehto, Gustaf Hertsberg och Harrl Hoffman. Dessa tre är avdelningschefer vid tre olika avdel ningar vid länsstyrelsen i vasa.

a), b) och c) Vem förestår vilken avdelning?

3) Trafik: En finlandssvensk organisation har under hösten arrangerat en precisionstävlIng med bil kallad Chevette cup I Svenskfin land. a) Vilken organisation har arrangerat tävlingen? b) Vilket bilmärke användes i tävlingen?

c) Vilket annat namn har använts för tävlingen?

Carl-Johan Finne, Pedersöre.

1,5

0,5

4) Musik: österbottniska sånger och visor har blivit kända längt utanför

landsdelens gränser och även blivit föremål för s.k. upp-pop

ningar. Senast sånggruppen Cumulus med Höstvisa. Vilka

österbottningar har gjort texten till:

a) Där björkarna susar?

b) Plocka vlll jag skogsviol ?

c) ' över bygden skiner so(?

5) Kultur:

Senaste veckoslut arrangerades landsomfattande kulturdagar

för synskadade i Finland.

a) I vilken stad ordnas kulturdagarna ? .

b) En finlandssvensk taltidning utges varje vecka för syn

skadade, vad heter tidnin~en? c) En bok som heter "Bli till" har nyligen utkommit för syn skadade aven österbottnisk författare. Vad heter för fattaren?

3,5

6) A. ktuellt: Oegentligheter, mutor och liknande har förekommit 1 ett stort finländskt företag 1 elektronIkbranschen. Vad heter företaget? . b) Ett annat företag i Jakobstad. inom möbelbranschen, har nyligen gått 1 konkurs. Vilket? c) Ett norskt företag etablerar sig 1 Vör!. Vad heter före taget? .

i Vasa I

Poäng total, Ole Bäck, Petalax.

DI' rätta svaren på sid. 14.

römmelsens höjder. Dvs. utsålt festival - även om jazzen är hus månader i förväg till såväl blott en del av repertoaren. höst- som vårkonserten, som år Renhornen går också .hurtigt ligen ljuder ut ibjörkstaden. in för egna tolkningar av gam la schlagers. Man gör skämtIDu 13-års LP:n har också gått sik, spelar kapellmästaren Åke åt och Sveriges Radio satsade Sundbergs arrangemang, ger på Ren.'1ornen i sina TV-band konferensiär Nyström chans att ningar vid höstens Umeå jazz låta orden strömma eller låter solisten Bert sjunga ut.

Oy KEPPO Ab

ORAVAIS·TEXTIL,

MIRKA,

ORAVAIS

JEPPO

_ Kort sagt: en fyndig mu sikaftori i Vasa och PF:s fest sal (Kyrkoespl. 12) lördagen den 26. 11. _____________ •

Hur är det fatt kärc baron?

Ni ser så bekymrad ut.

- Det ä' den där I:!ankir Kräfman ... jag är skyldig ho industri Åbo nom lumpna hundrafemtitu sen . • . kan jag inte betala PETSMO-FABRIKER, PÄLSDJUR, igen dem inom sex månader, så PETSMO JEPPO, ORA VAlS, KIMO, I måste jag gifta mig med hans PETSMO. SOCKLOT. IRLAND dotter. - fodcrköksutn1stnlng _ Keppomatic-fodertruckar _ mink och räv - En så'n gemen ocluare! J..._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _..: (Kasper 1913) damkonfektion butiker: Oravais, Vasa,

t.:geo poän~

2) Idrott:

Renhorn

0,5

De stora idrottsorganisationerna sammankommer som bäst till förbundsrnöten och väljer nya förtroendemän för komman de verksamhetsperioder. 'lad heter ordf. för a) CIF (Centralidrottsförbundet) ? b) SUL (Suomen urhellulootto) ?

c) SVUL/FRIF (Finlands riksidrottsförbund)?

Lärarhögskolan bjuder på glättig konsert i månadssldftet. Men det är studentikosa Ren-: hornen från Umeå som står för tonerna. - Ett resultat av Kvarken samarbete, alltså. Och de In bjudna hornen låter inte alls förvildade, för 20-mannabandet har 16 års verksamhet bakom sig. Det var i 60-talets begynnel se som medicinestuderandena i grannstaden upptäckte sin spel förmåga. Med tiden slöt allt fler musicerande studenter upp och stadigt gick färden mot be-

Bäck

slipmaterial för hobby och

Nästa teaterkurs:

Ått planera en

ARETS DEKORKURS anordnas av SöU på Vörå folkhög skola under veckoslutet 26-27 november, alltså om en dryg vecka. Kursen är avsedd för personer som sysslar med de korarbete i revy- och teatergrupperna och har underrubriken Hur man planerar en dekor. . 1976 års dekorverkstad upptog bl.a. anvisningar på prisbilliga och funktionsdugliga material samt materialbehandlingen i praktiken. Under den kurs som nu ordnas står planeringen av dekoren i centrum. Som bas för kursarbetet ligger Alexis Kivis pjäs "Förlovningen", som kursledaren Christer Låland valt ut. De som anmäler sig till kursen kommer på förhand att ges möjlighet att bekanta sig med pjäsen. Christer Lågland arbetar som scenograf vid Gamlakarleby stadsteater men har också hun-

nit jobba fram scenografin till amatörteateruppsättningar bl.a. i Teater-Jacob. Dekorkursen inleds lördag 26. 11. kl. 10.00 och pågår till och med söndag 27. 11. kl. 16.00. Deltagaravgiften 80 mk innefat tar kost och logi. Anmälningar na bör vara söU tillhanda se nast måndagen den 21. 11. Ännu har inte många anmält sig till kursen, så - föreningar - ta en funderare på om inte teatergruppens scenograf skulle behöva få litet vägkost och go· da tips inför t.ex. dekoren till revyn.

~~T~RROTTN'~K~

---------------------------------

bland annat genom att lands lagsledningen har haft rätt att dra samman alla landslagskan didater en gäng i veckan. Visserligen återstår ännu eJ. match innan Ungern är defini~ Uvt klart för VM-slutspelet men den matchen har ingen större betydelse. Matchen skall gå mot Boli vIa. 'En match har redan spe lats och den matchen vann Un gern med 6--0 och kan bara inte förlora 7-0 i returen. Sånt 'händer bara inte . . .

VM-LAGEN

KLARNAR

• Här oppe I norr börjar vintern sA. smA.ningom rasa. Men nere på kontinenten börjar fotboUssäsongen gå in i intensiva r e skeden. Ett gott exempel är att deltagarna i VM i Argentina bör jar utkristalliseras. Tio länder är redan klara och mA.nga andra. har redan börjat studera fiygtJdtabeUerna, även om slutlig bekräftelse ännu Inte föreligger.

Sverige lycka des efter män ga om och men ta sig till sitt tredje VM på rakan . Men ärets svenska landslag är inte alls lika starkt som 1974 års. Sverige hade allt en sjujäkla tur som hamnade i en VM kvalgrupp med bara division två-gäng. Att dessutom gå och förlora mot ett så pass svagt landslag som Norges säger en hel del om klassen på det svenska landslaget just nu. Norge klarade tillexempel bara oavgjort mot Finland på hemmaplan och där var det Finland som spelade den mera moderna fotbollen. Självaste Aby Ericson påstod detta och fick medhålJ av vår egen Simo Syrjävaara. Men svenska landslag bru kar skärpa sig när det gäller. Och ett år betyder mycket när det gäller för unga lovande killar att vä xa till sig.

Och i det svenska målet står en gosse vid namn Ronnie Hell ström som just nu har hittat sitt livs form i sin Bundesliga k lubb KaisersIau ten. KaisersIauten ligger för öv rigt och krigar i toppen av Bundesllgan och til' den fina positionen bidrar Hellström i mycket hög grad. Ronnle Hellström klassas just nu som den bästa målvak ten I Bundesllgan av bl.a. der Klcker och BUd-Zeitung. Allt sA bättre än sådana herrar som Sepp Maier Och WilUe Kargus.

Holland har också löst sin biljett till Argentina i och med segrar - visserligen knappa men dock segrar över Nordirlånd och Belgien. 1-0 slutade båda matcher na. l matchen mot Nordirland hade Holland till och med råd att hålla sin storstjärna och di rigent Johan Cruyff på bänken. Herr Cruyff stär fortfaran de fast vid sitt beslut att inte Aka till Argentina och spela - Inte av politiska orsaken utan av personliga.

Han anser sig inte kunna va ra borta från fruga och barn så länge som förberedelser för en VM-turnering kräver. Det brukar vara fråga om sisådär en mänad på träningsläger före. l matchen mot Belgien var Johan med och ordnade igen och allt gick vägen. Visserli gen vann Holland med bara 1-0, men det var Holland som förde matchen i stor stil. Men Belgien hade en vägg i mälet. Fan kommer ihåg vad han hette.

Polen tog sig till VM igen. Vilket betyder att Portugal, som är på kommande som fot bollsland Igen, får stå kvar på stranden . Inte ens Portugals nya storstjärna Duda kunde göra något ät den polska över lägsenheten. Det säg ett tag ut som om den polska landslagselvan helt tappat formen - förluster mot Brasilien 1-3, Österrike 1-2 och Sovjet 1-4 - men när det gällde var det inget snack om saken. 4-1 över Danmark och 1-1 mot Portugal garanterade en plats I Argentina. Och vad som nästan ännu mera gläder polackerna : Wlod z!mlerz (försök uttala det) Lubanski - gossen som sänk te England i förra VM-kvalet - är tillbaks. I matchen mot England blev han slaktad av en desperat engelsk försvarare. Har nu genomgått två kom plicerade knäoperationer och är nu flt for fight igen . Hop pas han bara håller fram till VM.

Ungern är tillbaks i världs toppen I fotboll. Antligen säger vänner av teknisk och konst närlig fotboll. De ungerska landslagslirarna har alltid gjort vad de velat med en boll. Men inte haft en tillräCklig fysik 'för att nA. verkligt stora framgångar. Nu ha.- 1 alla fall den detaljen bättrats på

- Svenskspråkiga skolavdelning en (eg. biträdande a vdelningschef vid skolavdelningenl . 2: al Magnus Ståhlberg, bl Carl Olof Homen, cl Erkki Kivelä. 3: al MHF-U, bl Vauxha ll Che vette, c l Ungdomens rattmäster skap. 1: Tapio Lehto - planerings 4: al Viktor Sund, bl Alexander a vd (Planeringsbyrån l. Gustaf Slotte, c l Ernst V Knape. Hel'tsberg Social_ och hälso 5: a) Vasa: bl Medlemsbandet, vårdsavdelningen, Harri Hoffman c) Gurli Lmden.

Ducllo&

PO~T~S

Torsdag'pn den l ' .. /tv. -

1977

-SUp1e rstar-c \ng.an.~ JaInll O

krävde ,e xtra utslagsgren

Förbundskaptenen Barotis nya superstjärna heter Andras Töröcsik, center I klubben Uj pest! Dozsa till vardags. Bril jant bollteknik, stor spelIntelli gens, eminenta finter och ett enormt skott lär denne 22 åring ha. Atmlnstone om man får tro der Kicker. Och det brukar man kunna göra.

österrike är också tillbaks I fotbollsadeln. 'Klarade oavgjort Tomas Holm t.v. och Tor Nygren I utslagstävlingen. 1-1 mot östtyskiand på borta plan och det räckte för att I FÖRST EFTER en utslagsgren kunde den tredje finalisten säkra VM-platsen. i herrklassen koras i SöU:s superstartävling. Det var åtton Följdaktligen å.kte östtysk de ringen som stod i tur att kämpa om två finalplatser. Täv land ut och det visar att fot lingen giclc i Lappfjärds uf:s lokal senaste vecka. Tävlingen bollen inte är en sådan sport visade sig bli mycket jämn och efter att man avverkat de or dä r man kan programmera sig dinarie grena·rna stod Tomas Holm och Tor Nygren på sam till framgång. ma poäng. De östtyska spelarna har Utslagsgrenen som måste till- totalsegern med 3,5 poäng före alltid varit fysiskt starka, haft gripas var hinderlöpning och tvåan Carina Nygren. god teknik och spelat mycket där visade sig Tomas Holm vaHerrar: 1) Tomas Holm LUF systematiskt. Men det räcker ra den bättre. Tyvärr avbröt 23,5 poäng, 2) Tor Nygren LUF Inte . I fotboll måste man ha Nygren efter halva sträckan på 23,5, 3) Karl Henrik Blomberg fantasi för att nä framgång. grund av missförstånd. Bägge Svenska Fören. Brahegården Improvisation. representerade Lappfjärds ufo 19,5, 4) Mikael Kamlin d :0 19,0, I damklassen avgjordes täv- 5) Ralf Mitts LUF 15,5, 6) Gus !ingen först i den sista grenen. tav LiJlsjö LUF 15,0 poäng. Skottland tog sig helt över Före sista grenen hade hela Damer: 1) Anette Åstrand raskande till VM. Pä bekost fem damer möjlighet att föra LUF 27 poäng, 2). Carina Ny nad a v 1976-års Europamästa hem totalsegern. Den sista gre- gren L UF 23,5, 3) Ebba Dohli re Tjeckoslovakien. I segeryran nen som var Unihoc visade sig LUF 19,5, 4) Asa Backman efter 3--1-segern förklarade vara Anette Åstrands speCial-I LUF 19,0, 5) Carina Laaksonen Skottlands landslagsmanager gebit och hon vann grenen i Sv. Fören. Brahegården 17,0,6) MacLeod att han har Europas suverän stil .och därmed även Marina Juusela. d:o 16,0 poäng. bäs ta mittfält. Dvs. trion Hartford-Ma son-Rioch skulle vara av eu ropeisk toppklass. Visserligen är gossarna fina spelare men att de skulle for ma den bästa mittfältstrion i Europa är nog allt att ta i. För min del anser jag nog att både Västtyskland, Holland och Italien är betydligt skar NYLANDS svenska ungdomsförbund valde enhälligt Nils pare. Malmberg, Pojo till ny ordförande efter avgående Rolf BjörkelI vid höstmötet p{~ lördag i Mattlidens skola i Esbo. Och England åkte sin vana trogen ut ur VM - även om de överraskade och klarade Verksamhetsplanen som gOd-I Ulrike Hjelt (Ingolf Linden), oa vgjort 0-0 mot Schweiz i kändes på mötet upptar som Ingmar Karlsson (Hans Stjern en träningsmatch på Wembley. nya punkter bl.a. målsättnings berg), Leo Martin (Raul Ny Endast den formella avrätt konferenser och kurser för ström), Nils Grönblom (Tor ningen på Wembley mot ita barnteaterIedare. De totala Verner), Börje Engberg (Karl lien kvarstår. verksamhetsutgifterna för år Göran Karlsson) och John 1978 utgör 294.800 mark i den Smeds (Henner Rejström). Öv PETER GRANSTRöM budget som fastställdes. riga ledamöter är Ulf Kjerin Till ledamöter i styrelsen val (Börje Forsberg), Ann-Marie des Torbjörn Blomqvist (supp Salmi (Stig Holmqvist), Börje leant Henrik Alden), Gun-May Henriksson (Vidar Lindroos) Päivinen (Christer Hansson), och Leif Granqvist (Gunvor Svaret på c-frågan i förra Vikberg). veckans duell har vållat bl.a. tivet till engelska Rawk. vadhållning bland läsare. Frå Före höstrnötet hölls NSUI svaren uppgavs Saab Safir gan handlade om våra luft SOIl' detta alternativ. Men det finalen i frågesport. N"isse och stridskrafters plan, och c-frå skall vara Saab 105, uppger Monica Rönnholm hade sam gan gällde det svenska alterna man på huvudstaben. Saab Sa manställt frågorna. De tre bäs fir är någonting helt annat, ett ta lagen var Lappvik uf, 45 ro 6: a) Salom, bl Bjarne Dahl- propellerplan som används som äng, Nytta och Nöje, Now: . 3.5 qvist Ab, e) Glamox. elementärskoln,ingsplan. poäng och Tenala ut 39,5 poäug.

Malmberg avlöste

!Björkell i NSU

Vecknas rättelse

Torsdae:p.n den 1'7 nov. -

OST~RR01TNISK~

1977

POSTEN

fi'Iaxmo-nämnden vill att de unga Istannar på orten

•

TVAHUNDRA

.J akobstads Tidning

nernas är nästan torftiga i jäm förelse. Första kvällen besökte ett Ungdomens trivsel är också par hundra personer utställnin I en fr åga för ungdomsnämnden . gen. Under måndagen och tis ! Nämnden i Maxmo vill sträva dagen hölls utställningen öppen till att de unga skall trivas i på dagtid för att stadens skol elever skulle kunna bekanta sig I kommunen och stanna där. med den. Nämnden diskuterade den

Ungdomsveckan forts ätter här frågan vid sitt senaste mö

. te. Att unga inte stannar i kom med aktiviteter under hela vec fram till lördagen då den i munen beror delvis på bristan kan avslutas med Vaasan Partioty l de information och yrkesvägled ning, menar nämnden, som tyc töts 60-årsfest i stadshuset och ker att Maxmo är lämpad för en svenskspråkig musikkväll i Baptistkyrkan vid vilken bl.a. sånggruppen "Fem bröd och två fiskar" medverkar. I TJANSTEN SOM Seg

Oumbärlig för oss i Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad, Larsmo och Kronoby

bevakar allt som berör och intresserar regionen

med radio- och tv-bilagan som ger dej radio- och tv· programmet för hela veckan tidningen

ocks~

för dej

i t.

Prenumerera NU för 1978 och du fAr tidningen GRATIS under hela december 197/ ~ ;".......... .... .......... ......_...... ..... _... _...... o·· ..................•............... __ ..._._ ..

Att leva ochlålaleva

r ·,

_.~

• de farligaste ställena har utmärkts med vägmärken

f. UNGDOMS.

lSEKRETERARE I

• älgdjur utgör en riskfaktor I trafiken

l Kronoby kommun anslås le dig att sökas.

• den farligaste tiden är tiden mellan solnedgång och sol uppgång

olika specialnäringar, fiske, växthusodling osv. Ungdomsnämnden beslöt ord na infonnationsmöten både i sk~rgården och på fastlandet med hjäip av konsulenter från lantbrukssällskapet och fiskar förbundet.

TlAFllMlNIS1OIT·TW1ISIYDDET

Lön utgår enligt löneklass y 18 för kompetent tjänsteinnehava. re.. TjänBten underlyder kom munens tjänstestadga samt gällande kollektivavtal. Till ungdonumämnden riktade • Fanju.akaren (på utryck· ansökningar Insändes senast ningsdagen): Ja, adjö med er 30. 11. 1977.

Jag prenumererar p§ JT

D för hela 1978 Namn:

Öst~rhottniRka

nu, gossar, och gå snart och

Adress:

Närmare uppgifter lämnar och gifter, så ni" inte kommer ur ansökningar mottas av ung disciplinen! (Kasper 1913) domsnämndens ordf. Bengt Lybäck, 68500 Kronoby, t el. 968-45151.

Postadress: .....•..••..•••••.••.•.••••••••.•

.... -......... .................... .... .............. .............................. ........................ .

Jakobstads Tidning, Jakobsgatan 13, 68600 Jakobstad, tel. 967-13 555

Kronoby, den 14. 11. 1977

U ngdomsnä.mnden

Bertel Norrgårds

Posten OsterOottnlBk ungCloIllSt1dn1ng Jakot>stal1, FinlaDu Medlem av tlctntngarnas förOund ridningen utkommer varJt torsdag

Trio

Trion med den mångsidi ReClaktör

gaste repertoaren kan be och ansvarlg utgIvart

ställas peT tel. 961-114968.

PER-ERIC !VIIIJ'Ii:RSON

TRAFIKSKOLORNA I JAKOBSTAD I;\KOR!-'TI\OS Bil .~K()I.A

l rafiki!lkola UAUHN & ICOSF

'Jy kurs bör,i al

Imr!' börlal varJE

varj~

Trafikskoja

... fllOMI !\h

wrHdag Kl 17 .00 KanalespI. 8

t!lå ndag kl 17 011 Kanalesplanaden 23

Ny kurs börjar varje onsdag Kl. 17.00 Choraeusgatan 1

tel.

~eJ .

tel.

13 CIf/i(

l214:'>

11 251

t'tedaktton JakoOsgatan 11:1 lakoOstad, tel. 1J67/13 5b5 PostadreSB PB 27 8860l JakOOgtaL

SöKES: HÄFTIG

ORGANIST/ PIANIST

"usa

Redaktör I ~f!. . GladeJ Handelsesplanll.den LO D tel. 961/13 522

Tel. 967/12761, 12404, 15464

REDAKTlONSRAlJE'l A.U Snellman,

ordförande

Margareta SmedS 'ilrg1tt.a Snlckara

Leif Rex. PhUlp Häl·

lUD(J

STORKLAS OCH LfLLKLAS

t>RENUMERA T!ONSPRIS 197'1 Helt är __•• 1'1, Halvt Al .~ ._.____ 10, Skandlna IIlen _ _ _ _ 25,~____

MIN RIKTNiNGS

ViSRRe STRE::JKRR RFfCK UTHANDEI-l,

lÅiSDunt.mer

•• ••• • •• •

-.w

!VIINONSMUTTAGNING

J.JJ.lKLRS!

'iOU :8 ttansb, IIJ.Ba

teL 961/13572 Jet) 15 .37~

OP '. A.NNONST J ÄNS']

n ··expedltlon, JakOOstao. ,alloosgata.D la. te. 1*61/13 555 -\.I!oonse, OÖJ tnlärnnlU' senast kl 16

(nAnda~

KASSA OCB SUKFORINU Jakobsgatan 13. JaKobstao tel 967113!i5b

· bl Le U

T ·

E N

!VIIN(JNSPlUS

t.exten . ...... _ ...'. _ 1,90

Il:nel texter . . .... . .•. 1,'10

dtlStamd platt: - .21l pet mm

fj'A.RUANNuN~~H

. MlJllmlBWrlek

:.lUU

mm,

till·

lagb"pr18 - .30 ~plllm och rärg li'öremngsspa Itl>n Ilel rad 50 p . ")sterOot : ('I~k8 Poster IJ.nsva· rar ulte -or ell ..kada ,;om till· rogat·. '1nnonsöl pa grund a~ fel ' '1Jl:11onsel ~m tnrlngUo eller !!Om pa grund '1" pos,t eörsening IDte tnförtB I begärt oummer. JakoOst.a i1" (' ryck;>r1 )Ch rh1nmgs

A.ktle oolag. Jako~staCl, UJ71

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdageflo hn 17 nov. -

191'7

Tvåhundra ställde ,sina be,slut!i;fattar,e

mot väggen i Va~a

EN NÄSTAN handgriplig närkontakt med de unga fick be- . 8lutsfattama i Vasa nILr ungdomsveckan öppnades i Ung domsgården På sandagen. Ett par hundra unga hade inte så stort intreSse av programpunkten " "Beslutsf~ttarna " mot väggen" trots att det 8tälldes frågor som i bög grad berör de dem själva. Fullrn,äktlge k"itterade ined att vinna en frå getävling. " Vid öppningen förekom ett " fylligt program som framfördes av ungdomsgrupper verksamma inom staden. Fullmäktigegruppernas presidium ställde upp som svarare i utfrågningen. Frågorna gällde arbetslöshet, ungdomsverksamhetsutrymmen och understöd till ungdomsor ganisationerna. Senare på söndagen öppnades en ungdomsutställning i Klubb centrum vid VÖTågatan. I ut ställningen deltar 40 organisa tioner som vänder sig till ung dom. Det är en trevlig och välord

nad utställning som visas. För eningarna har jobbat mycket olika. En del har åstadkomm.iJt fylliga och tilltalande montrar medan andra.enbart satt upp några affischer och informa tionsmaterial. Liksom i fjol tilldrar sig Sundom 4H:s utställning upp Tf-ungdom.ssekreterare Anne Loukula som ordnat utstäUnlngen visa.r Vasa schackklubbs avdel märksamheten. Måns och Mar ning för några skolungdomar. "lene Ekholm haT inte sparat nå gon möda för att åstadkomrna Även Vasa Hubertus bör få po intressant. På ena sidan finns påtaglig. Vänsterorganisati0 en tilltalande utställning. För äng för sin monter. fÖreningarna på vänsterkanten nerna har mycket informativa samlingarnas ungdomsavdelnin Det rum i vilket de partipoli och på andra sidan organisatio och levande utställningar me dan de borgerliga organisatio gar och vissa idrottsföreningar tiska ungdomsorganisationerna nerna till höger. • SE SIDAN 1$ Skillnaden mellan sidorna är har också fina utställningar. samsas om utrymmet är extra

g11111111111111111111111111111111...11111111 UI 11111111111111111111"111111111 UllIt" 1111111111111 111111111111111111111111111III IIImlll 111111111111101111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 UIng

PRISKRYSSET

-= =

= =.

= = -== . . . . ... ... , . . . . . . . . . . . . .... ............. .

D Nu löser vi ett priskryss igen. Sänd in lösningen senast "" måndagen den 28 november till Österbottniska Posten, PR 27, . Namn: 68601 Jakobstad. Märk kuvertet Priskryss! I pris utlottas 30? Adress: ...................... . .................. .

20 och 10 mk. Lycka till!