Österbottniska Posten (ÖP) nr. 46 1979 by Österbottniska Posten

österbottniska ···

un:ldom8lidnin~ pas· t 'e·:n-· ..

ÖSff"I'hotlnisk Torsdagen den. 15 nov. 1979

. . ,

. .

80 p _ 48

"Allting kändes hopplöst"

. -

ÖP-besöl{ i ·thailändsl{f Ledaren:

Finlandssvensl{ ungdomstidning?

Betala -

FLYI(TINGLXGER Jan-Erik Jf/idjeskog.~ rapport på sidorna 12 och 13

lned

I{roppen?

Slagrutan:

Onorlllalt norlllalt!

• Se sidan sju! ...

• Se sista sidan!

Torsdagen den 15 nov. 1979

öSTERBOTTNISKA POSTEN

öP

En finlandssvensk ungdomstidning

15 nov.

1979

jUan borde kanske saJa något om "en finlands

svensk ungdomstidning" - ett ämne som har dis kuterats i dagstidningarna på sistone. Kanske borde man också svara på frågan vad som är bäst, en all finlandssvensk ungdomstidning eller en österbott" nisk (ÖP) . .

* .Möjligen kan man glida förbi frågan genom att säja att båda är bäst. * En tidning för hela Svenskfinland är bäst, om d..en kan ges existensmöjligheter och om den kan göras sådan att ÖP inte behövs längre. En öster bottnisk ungdomstidning är bäst, därför att den kan göras sådan alt ÖP behövs ännu mera än ti digare.

* Allt sett med österbottniska Naturligtvis handlar dis kussionen i grunden mest om pengar. Men låt oss lämna pengarna åt sidan en stund och väga för och emot på andra grunder. - Det gör för övrigt också Svenolof Karls son, han som väckt' diskus sionen till liv. SoK utgår från att resurserna finns, bara nå gon vill skjuta till dem. Man kunde till exempel fundera på hur en sån där tidning skulle komma att se ut. Och i det sammanhanget kunde man fråga sej om en stor tidning alltid måste bli bättre än en liten tidning. Ater sett från österbott nisk horisont, naturligtvis. En finlandssvensk ungdoDlB tidning (Finlandssvenska Pos ten, FP) är givetvis häst med sydländska mått mätt. Möjli gen skulle en egen nyländsk resp. åboländsk tidning vara ännu bättre ... Alltnog, vilken sorts tid ning skulle en österbottnisk läsare möta?

* Det är sällan nån ockuperar Raseborg ...

ögon, givetvis.

rar (Vbl, 2 nov.) upp en bild av hur hans FP kunde se ut (se citat här invid!). Vore SoK :s tankelek verklighet, så är vi säkert fler än han som gärna skulle läsa den nya FP. Men man ska komma ihåg att SoK:s "provnummer" är bra bara för en vecka. Det ska komma ett därpåföljande vecka också och rent av femti veckor till under året. Frå gan är om rubrikerna fort sättningsvis då kan vitra lika intresseväckande och framför allt lika gångbara i de olika landskapen. ~n österbottning kastar sej säkert med intresse över ett reportage om hur nylänning arna har ockuperat Raseborg.

Men hur ofta händer en

sån sak? (Och hur ofta

inte en sån nyhet -söndertug gad i dagstidningarna, då FP kommer ut med' sitt vecko nummer ...) Hur ofta förbjudp.r Kimito kommun en skönlitterär ung domsbok? Hur ofta ~rar ABBA fullt hus i · Karleby (läs: hur ofta drar ABBA in i Karleby?)? Och hur van

Svenolof

Karlsson

skisse-.

Svenolof Karlssons vision av en allfinlandssvensk ungdoms tidning (Vbl, 2 nov,): På förstasidan kan ni Jäsa rubriker som "Vörå-tonäringar kräver: Vi vill arrangera skol danser utan lärarinblandning!" "Kimito kommun förbjuder Lars Sunds nya bol<; 'rena por ren' sä~r litteraturexpert" och "Bromarf 1 uppror: Demon stranter ockuperade Rase borg!".

ligt är det att Jan-Magnus

Längst nere på förstasidan ser ni rubriker, som hänvisar till artiklar på insidorna. "Hel singforsbor hävdar: Vi är bäst!" och " Abba drog fullt hus att ledarskribenterna denna vecka diskuterar varför kärn kraften klyver opinionen och konstaterar med tillfredsställel. se att de kräver mjuk teknolo gi och totalt bilförbud i alla städer, Ni läser Bertel Nygårds Slag ruta och ler åt hans förkla ringar till varför Botnia-Ioppet

R o BORDE AU UNGDOMSTID~I~6ttJ 1<LARAR51& Ek~OMISl<T! * smått stort ••• Då

Jansson skriver om punkrock i Helsingfors? Provnumret är möjligen li te rör mycket tankelek.

Däremot är en ungdomskör I Karleby möjligtvis en aning intressantare förösterbott nisk ungdom -,-. äyen om den . inte kan tävla med ABBA. Resonemanget låter möjli gen inskränkt, men det är så här vi ska se .på saken. Från strikt österbottnisk synpunkt 'd har ju nämligen redan

en egen FP i ÖP ...

bör motarbetas. På några av sidorna finner ni politisk de batt, bl.a, drabbar Leif Rex och Marcus Risca Ihop om var för det nya miljöparti de bil dat spruckit, medan Peter Kankkonen förklarar att Kons titutionella folkpartiet numera går I kommunisternas ledband och att det därför är hög tid att bilda ett nytt rakryggat högerparti. Veckans kolumnister disku terar sexualmoralen i "Den första gängen". som samlar pu

Det ovansagda kan verka . en aning ytligt. Men låt det

en illustration till detta:

det är inte så alldeles säkert

att smått blir bättre när smått blir .s tort.

vara

Frågan är om FP är lika attraktiv mera för en öster bottnisk tonåring, om man i stället för en rasebor~8OCku pation får läsa om ett för eningsmöte i bygden. Om man i stället för ett bokförbud ·f är läsa om en sagostund i or tens bibliotek. Om man i stäl let för . Janssons nypunk får läsa om en blandad kör i .E sbo .••

lama. Möjligen kan de~ bli lika bra som en av delarna.

blir

Det händer så lätt att man tappar bo~ nAgot på vägen. Gör man om öP till FP, .så tappar man mest sett .från -en ,ö sterbottnisk .horisont. Man kunde tillägga att -det är förtvivlat svårt ·att addera kvalitet. Om det finns kvali teter som skulle ~öjliggöra en ungdomstidning i de fyra finlandssvenska landskapen, .så borde man kanske hellre diskutera en annan utopi än FP. Man borde fundera. på att ;ge ut fyra ungdoDlBtid ningar ... Adderar man ihop "de fy ra kva,liteterna", så är det in te sagt att produkten blir fyra gånger så bra som de-

blik för femte å.ret i rad, me dan insänd,a rstormen ondgör sig över den dåliga demokratin på. dansgolvet och de dyra inträ desbiljetterna. NI finner specialspalter om film. frimärken, musik och böcker. Ni finner specialartik· lar om naturvård, sport, mat. nykterhet osh kristendom. Jan-Magnus Jansson avslö jar I ett inlägg nypunken i Helsingfors. Bertel Lindell dis kuterar jeanskulturen IVörå, medan Leif Sjöström i ett

Sett ur regional synvinkel be höver den inte bli ens det! • TILL SLUT: Det ligger alltid så nira till hands att föreslå Atgärder dl! något växer fram i österbotten och tvärtemot alla odds 'inte i Helsingfors. Om det finns en fuDgerande ungdomstidning i österbotten, sA är det ingen ting som säjer att den nöd v.ä ndigtvisbehöver göras om tiH något annat.

Kanske är det sant att det finns nån sorts un~domskul turelltoentrum i Hehdn,gfors (eller varför inte lileR gärna Stockholm .. .). Men r4kar då en del av ungdomsl<ulturen fungera bättre i östp.rbotten, nämligen

utgivandet

aven

ungdomstidning, så är det nå got folket söderöver rår lära sej att leva med.

Eller

skapa något liknanrlf' själva!

tecknat reportage granska,r emigrationsbenägenheten i Ge ta. De riktigt intresserade kan läsa om jazzkulturen I Pernå och om försöksverksamhet med biodynamisk fiskodling på Föglö , Längst inne i tidningen nit, tar ni en FSU-bilaga. bl ,a recenserar Sven-Erik Glader den senaste dansbandsparaden på den stora nya dansplatsen i Bosund. Larsmo,

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 15 nov. 1979

Fullständigt normalt • I dag kan jag rapportera

aH allt är normalt. Den radioaktiva gasen som läckte ut i Olkiluoto var helt och uteslutande normal, lugnar mej tidningarna. , En driftstörning möjligen, men ingen ting mera. Driftstörningar är förres ten också normala. Det har jag lärt mej av atompojkar na i teve. • Läget, i Harrisburg rap porteras också vara normalt. Det som hände där i våras var en helt normal händelse. Ja, det var nästan väntat och så normalt egentligen att hade det inte hänt så hade det varit onormalt.

BERTEL o iiIiiIIkI..:.I

NYGARD

SLAGRUTAN ,

Om det nu över huvud ta get hände... också det ha de nämligen varit nor malt . .. • Jag har också förstått att det är normalt numera att tjäna mer pengar än gran nen . Det är normalt med lö neklyftor, oeh det är kanske den allra senaste innegrejen i normalvärlden. - Den som tjänar myc ket, måste få större påslag, säjer ombudsmännen i svens ka LO och ser fullt normala ut. - Till dem som redan är givet, skall givas ännu me ra. Ty de sackade efter i senaste avtal. Säjer facket och håller på att snubbla sej fördärvat på "den solidariska: lönepoliti ken".

känslor är kunskap, saJer Jan Myrdal och klappar om sina vänner på yttersta nor malhögern. Det ska bli normalt att dårläsa igen. • Måhända är det bara en • Grundskolan hön på att sak som är onormal i vår bli onormal ett tag, men det nya sköna värld. Jag tänker verkar ordna upp sej. Det givetvis på sex före äkten ska bli normalt med plugg skapet. skola igen, erfar jag av Och så förstås det faktum att allt ju har blivit så him rapporterna från väster. .:... Vi vill inte ha en sko- ' la normalt, att det håller på la som vill få oss att tro att att bli onormalt.

• Försjunken i normalvärl Men vid närmare efter dens dysterhet bläddrar jag ' tanke ger jag upp och inser förstrött i Allers, och plöts· att också detta onormala är Iigt rycker jag till. Jag lä nånting helt normalt, ser en artikel om ett utom· För en veckopress som re· jordiskt rymdskepp som är skadat och herrelöst cirklar dan har löst cancerns gåta flera gånger om, kan det in runt jordldotet. Ryssarna te bereda några större svå går ed på att det är sant, righeter att spåra upp ett står det i artikeln. kringirrande rymdskepp ute i världsrymden. För ett ögonblick tror jag att jag har funnit det onor • Det är som så mycket an mala. nat fullständigt normalt.

Viktigast vid höstmötet:

Ringinstruktörer Specialfrågan vid SölIS:s hösmöte i Petsmo blir ungdoms·

ringarnas roll.

Ringarnas instrukt,ionsproblem och fältarbetet har stått i

blickpunkten på sistone. Det har varit tal om ringsekrete

rare, ringinstruktörer, fältledare och så vidare.

Inom andra (Pedersöre) och sjätte ringen (IUalax) har

man erfarenhet av kommunala fältledare, som anställts

med sysselsättningspengar. I Vasa har man också haft ett

sånt auangemang.

* lilian Granlund.

På andra håll ha,r det visat sej svårt att få sökande till fält ledartjänsterna.

beta la den del av lönen

~om

Inte

Sett från SöU-håll är fältledarna att betralda som en ut· skulle vara statsbidrag,

lOkalisering av iustruktiollsarbetet. Det är viktigt med den

Systemet med halvtidsan formen av kommunala stödåtgärder i en situation då SöU stä llda ledare avlönade med sys självt int.. har resurser aU täcl{a hela fältet. selsättningspengar I,an se bra ut I I på. papperet, men det har sina

Här nå.gra kommentarer inför Fältverksamheten bör ord- I sidor i praktiken, För det första höstrnötet: nas med fältledare inom alla · är det svå.rt hitta folk som kommuner, Problemet är att ! har varit registrerade som ar-I LlSBETH SAXBERG, tjänsterna inte har varit sä ! betslösa den erforderliga tiden ung'domsarbCtare, Korsholm : attraktiva, Det kan man möjli- och samtidigt är intressp.rade av gen undvika, om ringen fär me- föreningsjobb. Ungdomsringarna är vikti- ra status, sä att fältledaren kän ga som samlandi! organ för för- ner a.tt han eller hon utför en - För det andm är det bara När man i Nyland och läser om öaterbottDingarnas vurmiga eningarna men också. som en in- viktig uppgift. en tillfällig lösning anställ-, averigetillvändhet när det ~äUer TV känns det apännande att sitta stans I ungdomspolitiken, Dä det ,- Vidare borde lönen vara ningen gäller bara 6 må.nader och sluka delar aven programvecka i Sverige i samband med den ser ut som om ungdomsllämnder- högre, och tjänsten skulle egent- · och kan i allra bästa fall förlän svenska tevens tjugolemArajubiIeum. Och skönt att märka att i na inte skulle visa upp tillräck- ligen vara en heltidstjänst. 1,1 gas till högst 12 må.nader. vart fall en fyra timmars gala kan bli mördande kompakt i sin Iigt intresse för ungdomspolitiken, snobbiga ton av linkultur. SAnt är vi gärna utan. borde ringarna få. bli remissin- STIG LUNDQVIST, l LILIAN GRANLlJND, stanser och idekläckare, ungdomssekreterare, Malax: I' fältledare, iUalax: - Som ett exempel kunde jag -- Kommunerna borde i sin nämna att vi just nu in<>m femte I planering gå. in för ordinarie hel- Jag tror att det lika mycringen försöker reda ut vad det tidsanställda fältledare, proble-! ket som lönen är en fråga om I kvällstid, arbetsuppgifter hur mycket som behövs för ungdomsutrymmen ! met där kan väj blj 'lett kOn1 - I obekväm arbetstid. l praktiken I - Ordinarie heltidstjänster är helst. Redan nu är det svårt att SmedSby CeJltrwn. _t....w... _ mungubbarna inte är beredda att handlar det ju om att jobba på naturligtvis önskvärda, Det finns klara sej med halvtid,

att

lI I

GRETA ~ROTHER\J5 Hal

SJu

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 15 nov. 1979

DET ÄR BARA Å GÅ DÅ! VI BJUDER! THE GREASE "KARNEVAL" EN JÄTTE-MYSIG KARNEVAL - PÅ INNESTÄLLET! VÄLKOMMEN!!

. ~.•.:. .'~H '~~ ' ' .... @ ~

" ',

. '/

fgi?i~~~:J: LORDAG 17.09. 2/0-01 "nI) '/~d. 4

:r> I.. ,,' , ' " ", . ". . '' ,

~ IIj(jerk~~fJ%i,.,

@1~ ~~...

••

I stora salen: För vår pubrik är en dast det bästa bra nög

_" i:.. - ,

BUSSAR: Sundom 18.50, Vasa 19.15, Solf Service 19.35. Strand· 'l injen från Vasa ~usstation 19.15, via HandelsespI. 19.15 från Långåminne via O· och Y·malax. 19.00 från Närvjoki, Pörtom, 8ainebäQk och Peta lax. Ingves 19,00 från Pörtmossa via O:mark, Ostra linjen, Granlid Näverås 19.20 från 'Kaskö via När· peso Westers från Lappfjärd 19.15 via Kristinestad, Tjöck.

* * ZOTe H * *

I vårt mysiga midnight * disco!: BIO VIKING: Naturligtvis! Grease is the world John Travolta och Olivia Newton-John ~ ~

* * II

ä. i. sällskap med störtsköna

och svängiga

DANSDAX HOPE

Lördagen den 17.11. kl. 20.00

Extra damernas

Åldersgräns 15 år

BUSSAR: OT:s från Vasa busst. Ik l. 19.00 via Kvevlax. OT:s fr. Kaurajlr vi kl. 19.00 via KesklS, Klmo, Ora vals, Tuckor.

Fredagen den 16.11 kl. 10--C)1

DISCO I ESSEGÅRDEN

J} sJ)

med BUSSAR:Kronlund från Såka kl. 19.00 via Karleby kl. 19.15 och Kronoby Vilobacka kl. 19.00. Lillby kl. 19.20, Forsby kl. 19.45 via BennAs.

-*****************************************************.~::::::::;;::::::::::::::::::::::::~ : il

.**

Lördagen 17.11. kl 20 30 01 00 •

•

BARBARELA

Inträde:

15,

Ahos buss

: -te :

från Karleby 19.30,: Nederver/I 19.50. :

DANSARRANGÖRER! Till följd av övergång till pappersombrytning är

DEAD-LINE FÖR ANNONSERNA

FREDAG KL. 16.00'.

******************************************** ............--.......................

OSl'ERnOTTNI~K ,<\

Torsdagen den 15 nov. 1979

ken är sorgfä.llIgt utslätat. Df,t river Inte till någon gång. Det finns ' Ingenstans något ha.fslgt eller spretigt eller skra!)igt 110m "kulle fä det att gripa tag I öronen .

••

Perfektionen ar skivanssvaf{het n D

.........

.MANNA kallar sig en kristen sånggrupp heståen ' de av Barbro och R,ola'n d Näse samt Håkan Djupsjöbac ka. Manna bildades 1977 80m en efterföljare till Tre klangen; .Barbro och Håkan var med i den gruppen. O O · För några veckor sedan utkom en LP med Man na: JAG TÄNKTE ·SPEl,A SOW. ''En unik skiva", säger man på Finngospel, bolaget som gett ut 'skivan, och menar då att det är första gången en kristen ung .domsskiva getts ut helt med inhemska krafter. D ' O Särskilt unik är skiva" i alla fall inte musikaliskt. . Ty trots att musiken ~r mångsidie och omsorgsfullt gjord, spritter den aldrig riktigt till.

Nu är jag kanske Inte rätte mannen att precis bPdöma den här skivan. bl.a. därför att jag Inte är ett dugg kristen. Det kan ju hända att man med en kristen referensram skulle upptäcka fler nyanser äri iag gjort. • DUKTIGA MUSIKER

Det. är i alla fall klart att Barbro. Roland och Håkan är duktiga musi!(er. Det ser man av att skIvan Innehåller musik av sil många olika slag. Det finns läng samma lå t a r och snabbare. Det finns rocka.ktiga l,uar och flrms countryliknande.

t.o.m . en låt med Ihärdig ba rockmusik och en cembalo. En mycket bra lät. Mycket drivna är ocksä ar rangemangen. Det finns väl ljudande strål{moln j bakgl un den. det finns syntetisator sound och det finns en hel del "finurligheter" inströdda. Det märks att allt är noga ge

nomtänkt, Inget slarv Inte, Studiotekniskt en väl av vägd produkt. •

POSTF.~

INGET ~OM GRTPER SIG I öRONEN Tyvän' är denna perfektion sluvans stora svagh~t , Det eventuellt spontana I musi·

I det avseendet är ju Man·

na mte på något sätt ensam· ma På a.llt fler studiopronuk ter har man mätt ut alla toner så pä millimetern att det mte finns nägot kvar att lyssna på Till detta kommer för denna skivas del en kritik som kan ske är av litet mer personligt slag: jag tycker Inte om Bar bro Näs'e s rÖbt. Visst sjunger hon korrekt.

Men hon är "å Irrtterand('\ måttfuU , sin sAng. Man kan säga att hon IIjunlt'er skönt lugnt. men samtidigt är d~t så förtvtvlat A.terhAl let. Hennes röst ilr ödmiukt hängiven - och undergiven. En typiskt "rell~ö"" röst J min fiiN'sf-ä.llnlngsvii.rld . •

* Håkan Djupsjilbacka och Uarbro och R()!and Näse. bro bar skrivit de flesta låtarna, Roland har gjort det. ta I fråga om arrangemangen , Väl avvägd.

FARLIGT

NARA FRASER

Sen är det låttexterna. Nog har de också sina poänger, bl.a , har de enkelhet och nA. got slags inre logik. Men jag kan inte hjälpa att jag tycker att mycket är farligt nära fra ser Det är samma religiösa

jargong som jag hört förr och tröttnat pä för länge sen . Särskilt därför att det är sä mycket hyllande av Guden, Jag kan Inte tro att vare sig Han eller någon annan mår bra av dessa Ideliga försäkrin gar om att H a n är Den Ende

avvägd

musn,

Bar mes f ör

och Livets Mening . Men jag har okristna öroD. medges. Slutintryck alltså : mångsi dig musik och genomarbetade arrangemang. Men det sprit ter aldrig till.

SVENOLOF KARLSSON

PRISI(RYSSET CC> REA

SLUT LIG

REST

• Nu löser vi ett priskryss igen. Lösningen 8kJ~kas senast fredagen 30. 11. till öP. PR 27. 6 '\1)01 JAl<OR:'::'l'AD. I prw IltJottas 30, 20 och 10 mark. Märk kuvertet "prisJu,)'S8". L,)'c.ka tilL

Namn: Adress:

• • • • • ,. • • ,. ,. ,. ,. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . tf.

...............................................................

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen oen 15 nov. .1 979

Dansliväll på Jungsborg ficli stopp på gaturallyt:

"Det är heldorka"

D Djungeltdegrafen ha de fungerat fint.

o Alla visste om att det skulle bli dans på jungs borg, nagon visste också alt det var något "extra" med arrangemanget. o Men ingen var helt säker.

D Det extra: gaturallyt.

Text: GINGO Foto: ROBERT WllK Ifall man frågar ungdomen l Karleby y ad dom gör en fre dags. eller en lördagskväll kan

man vara rätt så säker på att få svaret. - Jag går väl till stan. Vad annat finns här att göra? Nog vet alla ·att gaturallyt borde stoppas, men att detta var någon "stoppa gaturally dans" visste ingen om,

• Dumt med gaturallyt Ett tiotal svenska och fins ka ungdomar i äldern 16-20 år har via Fritidsbyrån tagit kontakt med varandra och samlats för att diskutera ga turaIlyt. Bl.a. Tua Sandström, Ann-Christine Brännkärr, . Gun veig HOln1, Markus Korpela och Simo Saukko. GaturaUyt .som alla tycker är dumt men ändå håller man på med det. Varför??? - Jo antagligen för att det l Karleby inte finns några lo kaliteter där ungdomar under 18 år skulle kurul.a träffaS och

• • •

och

•

umgås. Det måste bli en bä tt ring, tyckte man.

går som planerat ska det bli en tradition att anordna nå gonting i den här stilen, säger Tua Sandström .

• Karleby uf swllde upp

• Många nyfikna

Simo Saukko, som var en av de aktiva bakom Halkokarl sonunardisco, visste hur saken skulle skötas. Man tog kontakt med Karleby Ungdomsför enmgs ordförande Benny Kivi niemi som lovade att förening en skulle ställa upp och hjäl pa till var det behövdes. Det behövdes inte mycket hjälp. Problem med ordningen uppstod · inte. Under hela tUl ställningen, som räckte ända till kl. 12.30, fanns två dörr vakter vid dörren. Det fanns inga fyllbultar och därför inte några slagsmål. Tua ' Sandström: ~ Ekonomiskt sett har vi inga planer. Vi strävar till att allt ska gå jämnt ut. Om det blir någonting över ska det användas som grund vid töl jande danstUlställning. - Meningen är, att ifall allt

Men det verkade ncg som om skulle bli vinst. Gruppen av osäkra och nyfikna som alltid finns utanför dörren ver kade ovanlig stor. . Det kom och gick · folk hela tiden. Man räknade med att över 300 unga deltagit. Det roligaste var ändå att det fanns folk i alla åldrar. Vanligtvis brukar bara 13- 15-äringar komma till Jungs borg, men nu syntes också äld re som verkade trivas bra. - Samarbetet mellan finnar na och svenskarna tyclts också fungera riktigt bra. J1ll1gsborg har alltid varit ett dansställe som är populärt för svenskar, men till vå.r glädje syns på dansgolvet minst lika många finska ungdomar också. kon staterar Ann-Christine Bränn kärr glatt. Exodus spelade och verkade

lakobstad

••

vaxer kraven

på ett · samlingsställe!

d~t

vara mycket omtyckt. Exodus ställde upp till ett rimligt pris så att inträdesbiljetterna kun de hållas lågt. Sune Nordlund (spelar trum mor i Exodus) menade att så na här tillfällen skulle vara ypperliga att presentera de nya förmågorna inom musiklivet, som allt mer börjar dyka upp i staden .

• Undersökning om gaturallyt Under pausen höll ungdoms sekreteraren Tuula Le.hmus vuori en kort informations stund där hon uppmanade alla ungE' a.tt fylla i en ·gallupblan ket med frågor beträffande ga turaIlyt. Hon redogjorde också varför gaturallyt borde stoppas. En orsak som nämnde!' var att vandrarhemmet på. G. Adolfs gatan hade klagat på att gäs terna inte kan sova om nätter na p .g.a. rallyt. - Stadsstyrelsen, som snart ska. göra ett beslut I aaken,

skulle vilja veta ungdom ens syn på saken, förklarade hon. Allmänna opinionen är nog att gaturallyt är hel "dorka " . Christer Auren som kommit för att dansa tyckt/! att iden att det skulle ordnas dans of tare var läcker. - Ett varaktigt disco mitt l man skulle kanske vara ännu bättre. En lämplig åldersgräns skulle väl vara ca 15 år, anser han. Leena Puumala tycker det är fint att ungdomarnll själva dansar. ;- Men ett discotek på ett och samma ställe skulle bli slött l längden. Åldersgräns borde man ha. 15 är skulle va ra bra. Nu har man fått revis på att det finns ' aktiva unga som kan åstadkonuna sakpr Stämpeln som vi karlebyung domar har fått som slöa och ointresserade har börjat sud das ut. Det fick man ju ett bra be vis på när man klockan 22.30 gick längs Torggatan och fann den helt öde.

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 15 nov. 1979

Det som du inte betalar med plånboken. får du betala med kroppen! Så säjer en försäljar'e i en sportaffär i Vasa, då Hrödraförhundel går runt och Iwllar träningsdräkter. Andra försiil.;are instämmer, och det tycks va ra som med ll'äningsdo,iorna och all annan molionsutrustning: - Det finns billigt, men lönar det sej egentligen att alltid låta priset be.• ? stam,ma. När man väljer tränings dräkt, ska man nat.urligtvis vara på. det klara m ed vad man ska ha den till. En dräkt för inomhusövninO'ar kan se <> ut nästan hur som helst, bara man kan röra sej obehindrat i den.

• Supermärken Ska man träningslöpa ute och det sIm m!1D om man trä nar för Botnialoppet! - så- är det mel' komplicerat. Det. man har på sej ska vara dels vind och vattpnt.ätt, dels ska venti lationen fungera. Det låter lite motsägande kanske. Problemet kan man lösa ge nom att ha en "vanlig" dräkt under. en dräkt som kan "an das", och en vindtät dräkt utanpå. Det finns också kom binationer som är vindtäta framtill och "andas" på ryg gen, precis som de moderna skiddräkterna Det finns vissa "supermär

ken" bland träningsdräkterna, som kombinerar de flesta go da egenskarerna man vill ha. Ett världsrnärke som vi tittar på, är varm samtidigt som den "andas" och håller vattnet bor ta. Priset är också därefter 265 mark.

•

Märke.wlrii!der!

Det när med att namnet be tyder en del. håller pn annan försäljare med om. Han använ der till och med ett ord som ruärliCsdräkter precis som man talar om märkesjeans nu för tiden. A andra sidan, ~äjer sam· ma försäljare , ska man nog sätta värde på kvaliteten. Det är kroppen som får lida, om man tränar i fel kläder. Kö· per man riktigt billigt, så vill jag nog . påstå att man åt minstone ibland kan lura sej. Den här försäljaren talar varmt för kombinationen vind tätt-ventilation. Man kan lösa problemet - med en vanlig "otäe' dräkt kombin~rad med en tunn och vindtät (de sena re ligger OCkså de i prisklas sen "något över två gredeli na"). Men det finns också ett

annat alternativ: - Man kan ha bara en tunn, vindtät dräkt, men i stället sätter man på sej speciella un derkläder, som alltid hålls tor ra i skiktet närmast l<roppen Då ska man ha en vanlig T skjorta utanpå underkläderna för att kunna ta upp fukten . Specialunderkläderna är rätt dyra, men det lönar sej att kö pa dem. En skjorta går på un gefär en femtilapp.

- Jag lade märke till, säjer försäljaren, vid det senaste Botnialoppet att endel åkare hade fått en isskorpa på ryg gen, beroende på att dräkten var för tät.

Vad finns det då som skulle få mej att köpa den ut ländska för 265 mark, om jag får en bra inhemsk för 187 m a rk?

Hon som hjälper lUålarn med dräkten heter Elisabeth SaIll

D BRöDRAFöRBUNDETS eskapader går vidare. Delma vecka har Målarn vallat Ro van runt stan och betittat allehanda träningsdräkter. Och givit goda råd um vad man ska titta på när man köper en träningsdräl.t. D ANN AR..<O: har det varit rätt tyst om hur träningen förlöper. De edsvurna är förvånansvärt tystlä tlla om detaljerna träningspro grammen. D ~[EN HA V TR(l'-'T bästa läsl\1"e! Inom en kl.t> al1 1föl' av lägsen framtill <;';a r,"önl'n förhundl't testa"

0:'\ -

fllll

idH'

förr

I,an en dpl ninsammll falda avslöjas Milhänrln.

Brödraförbundets Målarn Sparv sammanfattar så här näl det gäller goda råd för valet av träningsdräkt : MATERIALET: • Bör vara vind- och vattentätt, samtidigt som dräkten ger en god ventilation. Det finns dräkter som ensamma täcker dessa egenskaper. Olik!'! sätt att kombinera ser du i texten invid • Bör vara elastlsl,t, samtidigt som dräkten sk hälla. • Bör hålla ,'iirmen. PRISET: • Märkesdräkter är dyra, men ändamålsenliga. • Var på din vakt mot det allra billigaste!

• Dyrt!

I samma butik plockar man fram en inhemsk, varm och mjuk sak. som ocksA ska va ra bra . Den går på 187 mark och ser mest ut som ett par gammaldags ångkalsonger. Men den rekommenneras både av försäljaren och av Brödra förbundets "expert", l\1:Uar n Sparv.

berg.

Det blir ganska dyrt att hål la sej med "riktiga" motions· kläder. Man får räkna med att både en "vanlig" och en vind· tät dräkt ligger i prisklassen 200 mark och lite på

Det där med att dräkten måste få "andas", märker man br;\ då folk åker skidor med fel dräkter.

Gammaldags långkalsonger!

Det är flera saker, me nar försäljaren. För det första känns den helt enkelt bättre på kroppen , föl' det andra är d-en håll bar och för det tredje tål den vatten. - Och så betalar man för

stå s en del för namnet ock så .. , Ytterligare en sak är elasti

citeten. Det är viktigt då man löper och särskilt då man mjukal' upp eller jumpar i all mänhet.

Tro. Hopp. Och tjärlek.

•

Billigt!

Vad finns det då för billigt att köpa? - Brödraförbundet styr kosan till en billighetsaf fär . Här har du en prima dräkt för 89 mark, säjer för säljaren, och man undrar om han glömde bort ettan före åttan och nian.

- Det är ju billigt och jag har tänkt köpa en .ån här själv också, fortsätter han. En stund senare medger han ändå att materialet kanske in te behöver vara det bästa. Det kan vara en viss risk att det går en och annan "maska" ... Experten Spart: - Dräkten "andas" men den är inte alls vindtät. Materialet vågar jag inte lita helt på. Den bör också kombineras med en yttre vindtät dräkt. - Fast å andra sidan: du får ju faktiskt två dräkter för samma pris som en enda på en specialaffär! Det uppväger kanske en sämre hållbarhet. Den vindtäta som man mås te kombinera med. kostar 198 mark på "billighetsaffären" . Det är nog en femtilapp under normalpriset. - Varför? - Det beror nog på att vi tar in så stora partier An nars skulle det inte löna sej. Till sist besöker vi ännu en specialaffär. Där bjuder man ut till exempel en vind- och va ttentät dräkt med foder för 290 mark och en likadan utan foder för 240 mark. ~[an kan också presentera

en specialitet. som påstås va ra rätt populär just nu. Det är en löp- och skiddräkt som är

vatten- och vindtät framtill men "andas" på ryggen. över delen är modell polotröja. Dräkten går på 181 mark. BERTEL NYGARD

Nya

Yamaha den häftigaste proffsgitarren i dag' Gör som yrkes musiker världen över - byt upp dig.

Alholmsgatan 4 iAlI . . . tel. 14707

ö S T E R B O T T N I SK t\ ------~--------------~.------------------------.------

P O S T F. N

TOl'sdal!en dpn 15 nov. 191

----------------------

Petsmo värd för SÖU:s höstmöte

trIvsam

proper lokal **

En pa.mpig illvignin~sfest på hösten och tre revyförf' ställningar på våren var de mest synliga yttre bevisen se naste år på ett å.terUI)pvaknande hJom Petsmo ufo

Så skaldade Edvard Berts om sin hemby på 1920-talet. Efter det blomstrade industri och handel ytterligare så att Petsmo såg som mest i början av 40-talet sysselsatte ett 50-tal arbetare. Pet8moborna dessutom på W & H:s båtar.

O Vikingblodet svallar ·fortfar!\nde om än inte så hetsigt och handgripligt som förr.

* * Men i Petsmo ha.de man känt av uppvaknandet långt tidiga.re. * * Ma·n hade talkojobba.t med uf-Iokalens renovering och man hade gett bidrag Ull ungd()msföreningens

O Hur det står till med petsmotärnorna får uf-folket själva konstatera. De bjuder på. kaffe åt alla besökare som kommer i tid.

* * I{ommallde

O Någonting "smått och rart" som lättar tungans band skeppar väl petsmobon inte in mera. Däremot blandas nog petsmomå.let på ett mycket trevligt sätt med riksens dia lekt fortfarande.

SÖU:s höstmöte.

• Fiske och jordbruk - Den första fasta bosätt ningen i Pet:;mo finns noterad frän 850-talet. berättar Gustav Fant, amatörforskare och "äl derman" för skifteslagets syss lomän - Som mest bodde ungefär 700 människor i Petsmo. Det var i början på 1940-talet när sägen hade som meS'!: verk samhet. Ål' 1975 fanns 160 familjer och 449 personer i Petsmo. Se dan dess har beiolkningstalet ytterligare gätt ned så att det nu S'!:år på 430 personer. Men nu verkar pendeln att ha svängt. Unga familjer börjar åter söka Sig till Petsmo och bosät ta sig där för gott. Frän början var Petsmo en fiskarby och hamnplats. Under 1700-talet började jordbruket dominera. Största betydelsen hade jordbruket efter nyskiftet 1930.

• Sångindustri och maskinverkstad -

Petsmo såg Inledde sin 1896 berätt3J' en annan amatörforskare. mäng betrodde vänsterpolitikern. nu mera pensionären Ener Beijar. Det var petsmobon Abraham Håkans assisterad av maski nisten Johannes Näsman frän Väster-Hankmo som satte -Igäng. Ar 1936 övergick sägen, i likhet med många andra sågar l trakten, till Wilk & Höglund Då började den utveckling som kulmlnerade på 40-talet. . Ar 1963 upphörde sågen och även den maskinverkstad I!IOm W& H kört igång på M-ta

let. Men petsmoborna ville ha kvar ett företag på orten och satte igång med maskinverk~ staden Ab Petsmo Oy följande år. Tre är senare övergick före taget åter till W & H. Det var Ab Keppo Oy som förlade pro duktioner av maskiner för minknäringen till Petsmo. I fjol blev Petsmo åter utan maskinverkstad. Oy Petsmo Ab gick samman med österberg & co och verksamheten flyttades till Vasa.

• Nu dominerar pälsdjursnäringen Petsmo kan till en del tacka W& H för att byn i dag har en blomstrande näring. Redan på 30-talet började företaget med pälsfarm. På 40- och 50 talet byggdes farmen I Petsmo ut tm en av de största i lands delen.

lördag skall Petsmo ni vara värd

- Vi hade 2.460 mk i kassan när vi satte igång, berättar för eningens ordförande Rudolf Lövclahl. I dag är de direkta konkurrens den viktigaste in omkostnaderna drygt 90.000 komstkällan för innevänarna. mk. Skulder h.ar föreningen en Det räder delade åsikter dast 30.000 mk. bland forskarna om hur stor Korsholms kommun har gett betydelse spritsmugglingen un der förbudstiden hade för pets 25.000 mk, försäljningen aven mobornas utkomst. Att en hel tomt gav 13.000 mk, insamlin del av varan fördes in via den gen 12.000 mk, resten är mind steniga och svårmanövrerade re donationer. Ett kännbart bi (för sjöbevakarna) skärgården drag var de 350 stockar som skifteslaget donerade. står dock utom allt tvivel.

O Det är en intressant by som SÖU-arna skall gästa på lördag.

Med sågindustrin växte tra fikföretag upp i byn. Ett par lll.ngtradarföretag och en buss firma har anknytning till Petsmo. Jordgubbsodlingen har haft och har fortfarande stor bety delse I Petsmo. Ett byggele mentföretag hade en tid sin produktion förlagt till byn.

insamling.

Insamlingen gav för övrigt 12.000 mk. för

Men en vik tig funktion son.

samlingsplats fyller lokalen.

Viktigaste aktiviteten jus': nu i föreningen är förberedel· ser för en ny revy någongånf i vår. Det sker inom ramen föl' en MI-kurs som leds av Majli!. Granlund.

I skolans gymnastiksal spe· lar föreningens pojkar volley' boll två gånger per vecka. El: basar för ett par veckor sedan gav en behållning på dryg1 Lövdahl uppskattar det fri 3.000 mk. Några gammaldan· villiga oavlönade arbetet till ser per år finns på verksam· ungefär lika mycket Som de hetsprogrammet. kontanta utläggen. Nästa sommar skal! lokalen Nu har Petsmo uf en pro målas på utsidan. Ett mark-jl per och trivsam lokal. Den hör område har inköpts på västra inte till de stora. Kommer det sidan om lokalen som kommer mycket folk till SöU:s höstmö att iordningställas till parke te kan det bli trångt. ringsplats.

På grund av utrymmesbrist Petsmo har Keppo senare bYggt ut farmningen mera på andra orter. men även med nu tida mått har företaget en rätt stor farm i Petsmo.

v~rksamhet

• Petsmoborna har utnyttjat konjunkturerna Unga företagsamma petsmo bor förstod att det fanns pen gar att hämta Inom pälsdjurs näringen. I dag är det tätt mellan farmerna I byn och pälsdjursuppfödningen är utan

* Gustav Fant, amatörforska

re, framför den lokal där SöU:s höstmöto .ska bAUas.

1979

Torsdagen

---------

den

15 nov. 1979

S T Ii: R B O T T N I S R t\

P O S T Ii: N

-------------~~~~~-~~~------------------------------~

Alster från ÖP:s och Halvåttas korrespondentkurs

upp så att även andra intresse r~de kan delta. - Målsättningen är att få en korrespondent i varje för ening för att ÖP ska kunna sköta bevakningen av det som händer i föreningarna. Nu är underlaget dåligt.

öP behÖVer korrespondenter i hela Ö:botten

Bertel Nygård, ledarskribent på ÖP. anser att det är säll· synt med frivilliga inslag från ungdomarna.

- ÖP behöver sina korrespondenter för att tidningen ska vara en bra ungdomstidllillg, sa Peter Granström vid ÖP:8 och SÖU:s korrespondellfkurs i Vasa.

- Det borde ligga i förenin garnas intresse att mer aktivt informera om sin verksamhet i - I\ledhjälpare behövs för att ÖP ska klara bevakningen av form av notiser. Det skulle va det som händer i österbotten, och sä.rskilt i föreningarna. ra bra reklam för föreningarna. I kursen deltog 13 ungdomal' frln olili3 delar av öster· - öP:s två och en halv re botten. daktörer h i n n e r helt enkelt inte bevaka allt som händer i Det har varit ett uppehåll i gen att kurser ska hållas ett föreningarna . ÖP:s och SÖU:s kursverksam par gånger i året. MARLENE BACKLUND Till våren planeras en fort het i tre år eftersom intresset JOHAN ANGERMAN har varit svagt. Det är menin sättningskurs, som dock läggs -

... Pctsmo ~:s styrclse ha.r samlats för att gA igenom upp och fordela arbetet vid SöV:s höst.möt~. fr.v. runt bordet ordföranden Rudolf Uj ,'dahl. 8crnicc Ek1lvist. G"r bard Saxberg. Linnea Pada. Fjalar Möuts, Christer Gustafs son, Sune österåker. S'in" Gr·'.nl"lld och Manne ÖRteråker. ~fter

"'Ändamäl~l~nli~ och valutnyt.tlad \.~

En ungdomstidlling ska skrivas av unga.

D Ändamålsenlig, ovanli!\" och välutnyttJad, säger lärare Bo ris Ca.s~n om nya skolan i Petsmo. Det ovanliga besru·r i att tre olika. konununala nämnder - sl{Qlnämnden, biblioteks jus': nämnden och socialnämnden - planerat skolan t.iIIsammans. D Ändamålsenlighetcn och utnyttjandet är ett resultat av jel.. inf · denna planering.

IOIli

föl'

jli!: :pe·

ey· En lan yg1 an·

uno len r l<-j

tra

1er

Hela skolan är inte nybyggd. På den gamla skoltomten fanns en "småskola" som inte varit l anvär.dning på en tid då elevantalet gått ned! 'Jyn. Men skolbyggnaden var i gott skick och fick bilda str. mme i den nya skolan.

Att en utby som Petsmo blir begåvad m ed en gymna

stiksal hör oclt.!;:ä till ovanl ighetema. Men så är den också

välutnyttjad. Två kvilllar ' i veckan spel2.s voll eyboll och en

kväll är d :!t damgymnastik. Ibland utnyttjas gymnastiksalen

också av församlingens och pingstförse.m','ngens juniorgrup

per. Med mera.

Kring skolan t,l\.lIer kommunen som beRt på att skapa ett aktivitets- och trivselcentrum med bollplan, hopp- och kast platser samt en parklilmande gårdsplan.

- Det finns knappast någon by I kommunen som fått så

mycket som Petsmo, lOäger bankdirektör Sven-Erik Kjellman,

född petsmobo och medlem av fullmäkti.ge.

ke-

Toppar och vågV!fllar

D Verksamhbtell i Petsmo of har under åwns lopp bildat l Op par och vågdala.r . FörenJngens historia saknar, i likhl:.t med byn i öVl"il.rt, inte dramatiska poänger. Petsmoborna är kända för ett hett tcmi;cruIH:!nt (X,h det är fler än en gång det gått hett till i och kring of-lokalen. Förcningen bildades på ini.tiativ av folkskolläraren K. V. Akerblom den 16 april 1905 . Första ordförande var Vilhelm Williamsson. Teater, fester och dans har varit de mest framträdande verksamhetsfonnerna. En sångkör har också sporadiskt fun nits i byn. Idrotten, särskilt skidlöpning, har vissa tider engagerat för eningens medlemmar. Aren efter krigen var föreningens skid löpare med Knut Beijar, Allan Wistbacka och Sven Grönlund i spetsen oslagbara inom IF Femman och dåvarande Vasa idrottsdistrikt. Med ökad akt:vitet vid Petsmo såg ökade också det politiska intresset. Under efterkrigstiden förekom rätt stora konflikter mellan oI.:ka politiska gruppering'ar i byn. ~ssa strider åter verkade också på ungdomsföreningens verksamhet. Motsättningarna minskade och s~åningom kunde så gott som alla samsas inom ungdomsföreningens ram. När man började renovera uf-IokaI€ n för några år sedan slöt petsmoborna s .g.s. lOO-procentigt upp bakom projektet. I uf-Iokalen kan alla intressegrupperingaI' i byn samlas.

Halvåttas Josper Knutas lägg er ut texten för några deltagare i öP:s korrespolldentkurs: fr.v. Gunnevi H3glund, Eva Stenhagen, Helena Karlsson, Maria Eriksso n. Lasse Backlund och Tor SP.IU'V - mera känd som "I\fålarn".

Tips till knrrespond-enter:

Vikt-gast att våga!

. . uan: kom han m på den· så kallade ·'mlkrofonsk.räcken" 80m tycks drabba alla utom generaler och minUltrar. Till vår stora förvåning fick vi höra att ungdomarna mycket säl lan kommer med egna förslag om Inslag I Halvåtta. österbotten är mycket dä Iigt bevakat i Halvätta, därför hoppas vi på flera tips därifrån i form av brev eller ett telefon samtal.

* *

kur'sen

delades

opp

En journalist behöver Birger Enges gav oss goda råd grupper med olika uppgifter. En egentligen inte Imnna skriva. om bl.a. hur man ställer upp I grupp intervjuade polis och sjuk Det. vikti~a..,te är att ei- ett reportage eller en notis. Han huspersonal om hur lördagskväl tera och åt.erge andras åsik- berättade okså om inte!'vjuteknik I len i Vasa har gått . I ter och uttalanden. Att ta och en redaktions uppgift. I En annan grupp besökte olika fasta på andras formulerin- : - .~n nyhet måste ha ett n~- 'I dansplatser och intervjuade några gar. .. I hetsvarde. sade Enges. Om till ungdomar runt torget. Huvudsaken ar att man I exempel en hund biter "n man så har självförtroende och vil.- · är det ingen nyhet, men om en I En tredje grupp gjorde ett ra gar skriva. man biter en hund så blir det diolnslag på försök under ledning Så. sa Birger Enges, re- I genast en stor nyhet. av Josper Knutas. En fjäroo daktionssekreterare på. Vbl i Pli. kvällen visade han oss runt grupp skrev ett kort referat om sitt anförande på korrespon- . på \. bl: s redaktion och tryckeri.. kursen. denskursen Vasa senaste Med på kursen var ocksä Jos_I LASSE BACKLVND helg. per Knutas. redaktör pli. ungdoms MONICA SANDVIK radioteket Halvåtta. Han berättaDennis Rundt. redaktionschef päl de om hur ett radioprogram görs "tta d e om d e öst erbottnls- och lärde oss också hur man gör Red. kommentar: Vbl , bera ka tidningarna ' och om tidningar- en radioIntervju och ett radlolnReportaget om asa by night nas funktion. slag. kommer senare i ÖP.

* *

. . . och mera kommer senare

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Trivsam premiär flå (;anta l"atin-A,uprir-a på WT:s Vasallen:

I(apellmästare Michel

ficl{ visa vad han lian

••

Nära. nara

men Rejpeltdisco får fortsätta '/

'1'orsd·a gen den 15 nov. 197J

De här var med i korrespon dentkursen: Lasse Backlund (Dagsmark), Helena Engström (Nykarleby) , Susanna Hannus (Nykarleby), Helena Karlsson (Vörä), Gunnevi Höglund (Vörå), Eva Stenhagen (Karleby), Birgit ta Wester (Jakobstad), Anne-Lie Ablqvist (Malax), Johan Anger man (Gerby), Monica Sandvik (KåIlby), Marlene Backlund (Käll by). Tor Sparv (Gerby). Maria Eriksson (Malax).

D Rejpelt Disco det som ÖP skrev om i senaste numret _ • Aret 1979 begynder at nrerme

höll på att råka i blåsväder i sig sin afslutning, men forinden

förra veckan. Det gick rykten om har Nordens Hus i Rejkjavik

att discogänget skulle sparkas endnu en rrekke programrner at

~ ut från uf-lokalen, och i onsdags byde på. hade man ordnat ett möte för 1 begyndelsen a f november får att diskutera saken . vi besög af kunstnerregteparret D Nu gick det inte så olyckligt Solveig v. Schoultz og F,rik Berg trots allt. Mötet beslöt enhälligt man. Onsdag den 7 . november kl . att pojkarna ska få fortsätta att 20.30 taler komponisten Erik driva sitt disco . I Bergman om sin egen musik og o Alf P e th. som helt tiden bac lom finsk musik i dag. kat upp discogänget, säjer så här: Erik Bergman, der er födt I

Mötesdeltagarna tänkte fram 1911 i Nykarleby, har studerat

åt och in säg, att det är bättre att hovedsageligt i Europa og er vel

pOjkarna har ett ställe att vara i den finske komponist i dag, som

på än att de hänger på barerna'! ·l!llulI .ralS!"lI" mere end nogen anden har fört

city. I finsk musik bort fra den national Bakgrunden till onsdagsmötet är .hant att man lämnat upp dörren ,' romantiske holdning, som i kraft ett visst missnöje ute I byn och I till uf~.lokal~n . nä~ gån~, ~ch det af Sibelius' domnerende indflydel ett beslut inom hembYgdsfören in- I har vackt IrrItatIOn. L~kaså har se holdt sig lrengere i Finland gen om att discot skulle stängas. det ha~d~at om sön~rade fönster end andensteds i Europa. Uf-lokalen ägs och förvaltas av och onödIgt mopedkorande. en styrelse med fem "intressen- I Discogänget försvarar sej mot ter": hembygdsföreningen, mar- I anklagelserna, och menar att det en uppryckning för pojkarna ock thorna, Evangeliska Unga, sam- är and.ra som ha.r söndrat fö~s~er i så, säjer Alf Peth. fälligheterna och Rejpelt by. Lo- 'j och gjort annat ofog. SamtIdIgt l' Han viII också tillägga, att man kalen ägs alItsA inte av VörA uf. ' försöker man inte dölja de t här Inte ska se för ensidigt pli RejAlf Peth är ordförande för sty- I med mellanölet. pelt Disco. reJsen, och han anEä.g sej tvunUngdomarnas talan vid mötet - Vi i byn har också lite nytta gen att kalla till ett möte, då folk fördes av Christer KaUiI och av det. När det är skidtävlingar ringde och uttalade ett tydligt Markku Haapamäki. här vid elljusspåret, så har vi ett missnöje med "discoverksamheByarnötet beslöt nu alltså. att uppvännt rum färdigt att utlåta pojkarna fortsätta. Med det nyttja. D På tisdagen var det pre ten" Det som folk har klagat på är förbehållet att också andra akti miär för programmet "Canta BERTEL NYGARD' Latin-America". GuiIlermo MI att det dricks en och annan mel-, viteter än öldrickande måste finlanöl i discot, då man samlas där nas med. chel har pl'oducerat, regh;serat., - Mötet kan kanske tjäna som komponerat och dirigerar. före lördagsdansen. Det har också Dessutom sjIDlger han solo och i kör och spelar en lång rad instrument.

I I

I ..

...

D Guillermo Michel - ka~ pellmästarcn vid Wasa teater -

får verkligen möjlighet att

vIsa vad han kan i de pro gram som teatern presenterar inom rarnen för Vasallens mu sikcafe.

Det är en njutbar och triv

sam underhållning som presen teras. Förutom Michel med veTkar från teaterns sida Ylva Edlund, Sue Lemström och Margareta Thun. Som soloså n Michels gerska framträder fästmö Luisa Borras. Sånggruppen Argument, fem ungdomar från Vasa demokra tiska unga, fyller upp pro grammet på ett mycket för tjänstfullt sätt. Några stora sångstjärnor in går inte i Michels underhåll ningsgrupp. Det har han också bea ktat. överla g är det fråga om gruppsång. Några flera so lon skulle förstås suttit bra. Musikaliskt bjuder program met i stället på några godbi tar. Främst förstå s Michels egen insats. • SÅNGER FRÅN LA TIN Al\fERlKA Programmets bästa nummer tyckte jag var "El Condor Pa sa", en folksång från Peru, i vilken Margareta Thun spelade solo på flöjt. Argument-pojkarnas behand 1:iDg av de sydamerikanska

trummorna gav ocKså intres· santa ljudupplevelse r. I programmet förekommer sånger från Peru, Chile, Bra silien, Kuba, Mexico, Hondu ras och Paris. De medverkan de bär vackra sydamerikanska jackor med påsydda figurer fö reställande bLa. solguden, or- I mar och liknande. I sånggruppen Argument in gär Anne Manner, Benita Rön neri, Retu Storlund, Ben Sand vik och Joe Rehnström. Anne Manner är gymnasist, de övri ga stude t ar vid PF. Vasallens musikcafe funge r a r som ett drop-in-ställe. En treavgiften är endast 5 mk. Kaffe och munkar serveras åt publiken vid småbord. Programmet har en impro viuerad stil även om det är väl förberett. Guillermo Michel tyckte dock att det blivit för litet repeterat denna gäng. Avsikten är att intresserade i publiken skall få uppträda efter det artisterna gjort sitt . I samband med premiären på Atelje Mia heter Karleby uf:s allra nyaste pjäs, Den har skri tisdagen framträdde Arto Vil vit~ aven som kallar sig Lars Helgeson och regisserat~ av Helge jamaa och spelade argentinska Lassenius - det gjorde han I våras Innan han stack till Sveda.la. Tanterna på . bilden är Birgitta Hassel (t.v,) och Christina Holm tangon på såg . qvist, biträde respektive föreståndare på en hattaffär. GLADE Pjäsen hade världspremiär på en KNH-kväll Jungsborg ocb SVEN-ERIK R haz ockd visats pA sVewJka dagen-festeu.,

SAMMET Flera färger

80 .... 99 ,.

o o

COLLEGETRÖJOR

öSTERBOTTNISKA POSTEN

TOl·sda.gen den 15 nov. 1979

1,,-a-. 7 r le h ,y

• NYA MEDLEMMAR i vuS: Härkmeri uf, Dagsmark ut och Kon,näs ufo ~-------------------------

ELMU

utför slipning och lacke,r ing av trä och parkett· golv.

körde

•

Nu har Levande Musik-vågen sköljt över Karleby ocl,så och I bakvattnet lämnat efter sig en nybildad förening Kokkolan ELMU. Det konstituerande mötet locka de 36 personer - representeran de ett tiotal hand i staden. - Oet finns faktisl,t så många, säger nyblivne viceordföranden Håkan Rlntala till ÖP. Gustav Nordlund, stark man

• God mat • Personlig betjäning • Bra musik är Tassens specialare Fredagar dansar vi i i mera 'ungdomlig takt' Lördagar j mer mogen stil.

CONTRAST

l«ang

Tel. 967·16019

Månadens orkester

bakom Leena Mate, blev vald till met är att ordna konserter och personer. Det finns Iä.mpUga 10- och ungdomsniimnden. oril(örande. övningslokaJer åt alla band. kaler.

De viktigaste punkterna pA. det Oet ska Inte vara omöjUgt, Så. ska ELMU också söka konRedan före jul ska en konsert

~ vi ,.. k_takl mod ..... takt med _ _ 'n..,. PenIl•• med 1o...1a band ""'n...

r.I . . . . . . . . . . . . . . .-- ""'. I

UUUUDUL månd 11-19 66600 Vörå tisd-torsd. 11-23 Tel. 961· fred-Iörd 11-01 56150

uf.rörelseDDODDDDDDDDDDDOOODDDDO~DUDDDDDDUDDDDOOOUDDDOOOOUODUDODOOODDDDDDDUDL~nn

A & M:s styrelse har haft möre och beslutat godkänna förslaget till avtal med Vasa Produktionsbyrå (LeifOIs son). Avtalet innehåller de riktlinjer som har Iwmmit fram i förhandsdiskussionema. En följd av avtalet är som känt, att terminerna för a,r ran· görernas orkesterbeställningar ska förlängas. A & M me nar nu att en viss ändring i den planerade "tidtabellen" måste göras. Dock så att arrangörerna fortfarande garan teras möjligheterna att få de orkestrar de vill ha.

Lee Cooper sammetsfar mare . ·stort färgurval ·storlekarna 120 173 cm Endast 79,

0KESTILX

Sampo-huset barn- och ungdomsav delningen

•• • teatermonstrlng

A & M godkände 'Olsson-avtalet

Ett parti

Det viktiga i avtalet med Vasa pigt för arrangörerna att blicka Produktionsbyrä är detta: långt in i framtiden. • Vasa Produktionsbyrä förbin der sej att inte sälja orkestrar till SöU :s medlemsföreningar. • A & M' förbinder sej att inte fönned1a orkestrar till finska dansarrangörer. Det gäller givet vis endast orkestrar är med lemmar i bäcre A & M och Vasa ProduktionsbyrA (ett lO-tal är med I VP). Orkesterfönnedlingen till övrl ga Svenskfinland och till utlandet är öppen för bäda instanserna. Avtalet med Orsson kan I prak tiken anses vara fastslaget. Det är bara några detaljer som fort farande diskuteras. ' Frågan om arrangörernas be stäliningstennlner bör lösas så, menar A & M, att man trots allt går lite försiktigare fram och be ställer för en kortare tid än planerat. A & M: s schema ser ut så här:

Det viktiga är att också det här systemet garanterar ILI'ran görernas rätt att få bestäUa de orkestrar de ,iii ha!

Beställningstenninerna släs slut giltigt fast på en ordförandekon ferens I januari. övriga ärenden vid A & Mmötet: D E'IT SKOLNlNGS- och infor mationstillfälle för orkestrarna ef terlyses. Det kunde äga rum i samband med att orkestrarna be slutar om sina priser. Informa tionen skulle gälla SÖU och dess funktioner. D ORKESTRARNA har efter lyst en annulleringstid pli. 60 da gar för orkesterbeställningarna (nuvarande tid: 30 dagar). Motl veringen är att man dä hinner fä nya spelningar. A & M sam tycker, och dansarrangörerna har gätt in för 45 dagar. Ärendet går Januari 1980 - beställning för vidare till SöU:s styrelse. D A & M EPIDRLYSER bättre hösten 80.

Augusti 1980 - beställning för sociala utrymmen I danslokalerna för orkestrarnas vidkommande. våren 81 och sommaren 82.

Januari 1981 beställning för En enkel tvältlavoar bör vara minimum. hösten 81.

Augusti 1981 beställning för D ORKESTRARNA vill ha ord våren 82 och hösten 82. Osv. ningsmän vid scenen under spel ningarna. Det lär ha hänt att ga A & M motiverar ändringen ker har försvunnit frän orkest med att orkestrarna Inte kan slå I rarnas utrustning, bland annat en fast sina priser så I;j,nge Pli. för- stor högtalarbox! hand. Det kan ocksä vara kneBERTEL NYGARD

som

FSU:s fjärde teatermönstring blev en lyckad tillställning, påstår SöU:s representanter. Programmet var väl avvägt, och det gavs framför allt tid för diskussioner "mellan ver serna". Någon seminariedel ingick iute i programmet, och man kunde ägna mer tid· åt att diskutera de fem pjäserna. Domarna var rätt kritiska i sin syn på föreställningarna. Det gav anledning till en hel del funderingar om hur man ska bedöma olika amatörföre ställningar. Ska ramarna vara de samma för alla, eller ska man se till gruppernas förut sättningar arbetssätt? Vid utvärderingen ställdes frågan om mönstringen ska va-I ra "elitbetonad" eller en till

ställning för alla. Sammanta get kan säjas att deltagarna var mindre kritiska än domar na i det sammanhanget. - Det var många som me nade att man ska låta tusen blommor blomma, säjer Helena Udd-Ståhl, SÖU, och tillägger aU det i och för sej är en vik tig principdiskussion som man inom uf-rörelsen bar orsak att återkomma till.

• BENGT LYBÄCK har vars lat om att han inte önskar fortsätta som ordförande för UBF (Uf-rörelsens Barnför bund). VUS har diskuterat frägan men inte kunnat få fram nägon ny kandidat.

Vasa Smalfilmarklubb ordnar ett filmseminarium nu på söndag, 18 november, på hotell Fenno i Vasa. Förutom en del föredrag (pli. finska) är det också dags 'ltt avgöra årets smalfilmstävling Ti· den för inlämnande av bidrag ",l!' förresten ut I dag torsdag . H"' Heimdahl, Teamet och Dansdax du något liggande, går df't bra p t · heter de tre orkestrar som hittills lämna bidraget till anting"n V~ "" har sänt in bidrag till SöU: s pla Foto eller Vasa Radio. Tiivlir: nerade samlings-LP. Alla tre ban gäller dels stumfilmer, dels l.]Url den bidrar med två lätar var. Det filmer. är naturligtvis för lite för en hel LP, och det gäller att fä ihop fler bidrag. Inlämningstiden har därför vidtala en del dansband, som man vet sysslar med eget kompone förlängts till 15 november. Musikutskottet ska dessutom rande.

Gäild

··O'41leJ®

elgitarrer hos oss

."110.". Storalånggatan 41 Vasa tel. 961·110159

•

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 15 nov. 1979

Hans flotte blev besl{juten under flyl{ten över Mel{ong

BANKOK (ÖP) När den amerikanska folksångerskan Joan Baez under sin rundresa till sydostasiens flyktingläger valde att ge konsert j den lilla staden Loei i nordöstra Thailand, i stället för i Hongkong eller Bangkok, så var det en mar kering av avsikten med hennes resa - att uppmärksam ma de "bortglömda" flyktingarna. Världen talar om båtfoll.es flykt över haven, medan andra flyktingars mindre dramatiska väg kan innebära minst lika stora tragedier och lika akuta hjälpbehov.

Flyktingslägret Ban Vinai utanför Loei är unikt på åtminstone ett sätt - nästan alla i lägret tillhör samma folkstam, Meos (Mhong). Lägret är stort, i dag finns här över 30.000 människor. De har kommit hit från Laos, över gränsfloden Mekong. Många av dem som kommit har varit sju ka, undernärda efter flera års flyktingtillvaro. • HANS BROR DÖDADES UNDER FLYKTEN Några dagar iruian Joan Baez gjorde sitt upp märksammade besök i Ban Vinai träffade jag en ung man, Tong Vue, i lägret. En man vars öde lik .Ilar många andras. Han kom från trakterna av Vientiane, var tidiga re solda~ - men på "fel sida". Efter Phatet La.oe maktövertagande 1975 flydde han upp i bergen tillsammans med många andra. Tog sig över Mekongfloden på en bambuflotte. Gruppen som flydde blev beskjuten och hans yngre bror dödades. Han kom till flyktinglägret -

gaste

I norr finns de vänli

mänskoma

och

vackraste flickorna ... SA beskriver turlstbandboken norra ThaIland och den entusiastiska texten fortsätter med att berätta om underskönt "iden som rivs. om vackra konst-.tVwk I teak ocb sUver,

•

Tong Vue hade tur och överlevde men hans -bror dog

Nong Khai, därifrån han sen tillsammans med 13.000 andra meos flyttades till Ban Vinai för någ ra månader sen. Nu väntar han som så många andra på att få llytta till Amerika.

:m gemensam front tillsammans med andra grupper och att vapen för detta smugglas över gränsen från Thailand, bl.a. via flyktinglägren.

• VARFÖR

Tong Vue rycker på axlarna åt allt detta, han tror inte att någon i dag kan rubba regimen i Laos. För honom och för de flesta andra i flyktinglägret är det andra, mer närliggande problem som kom mer främst. Tong Vue vill bort från lägret. till Amerika. . Att så många meos flyttar till väst oroar stam mens ledare. I bergstrakterna i Thailand, Laos och Burma har folket kunnat bevara sin särart och sin unika kultur. I t.ex. USA skulle allt detta med en gång brytas "önder. Men i ett flyktingläger tänker man inte på sin kultur. Meosgamla dröm om ett eget land, en egen nation är nu mer fjärran än någonsin. JAN-ERIK WIDJESKOG

Varför är Tong Vue och över 50.000 andra meos flyktingar? Den främsta orsaken är att Meofolket och dess ledare traditionellt varit antikommunistis ka och många flydde i fruktan för repressalier ef ter maktskiftet i Laos för fyra år sedan. Väpnade rebellgrupper har bildats. detta har för anlett vietnamesiska och Phatet Lao-styrkor att ~öra upprepade operationer i bergstrakterna i när heten av gränsen till Thailand. Detta har genast märkts i flyktingströmmen till Ban Vinai och and ra läg-er. Rebellerna utgör i dag inget reellt hot mot Phatet Leo men det spekuleras i att meo-generalen Vang Pao skull försöka reorganisera forna meosoldater i

• VILL TILL Al\'IERIKA

Det finns små hutiker som sälje:r frukter, grönsaker, drY('I<e:r Det (annR t.o.m.. en fotograf som kunde låna fylls av nya R.ld erd om II g k Ilmera nar . ner bland bergen. . flyktingar, sA .. på en sluttning. en lO När man går omltrlng i min film tog slut. Flyktinglägret Ban Vlnal har Ban VlDaI en viss praDe är Wlgefär 30.000 här, har funnits I flera år re gel av ordnat samhälle över I något av de l.iiger~ntra som dan och I motsats till läg sig. finns så är det Inte helt men deras lott av hemlös ren vid lrI"ånH('!D mot Kam Sjukhuset byggs till, nya · oUkt bygat~., I en vanlig I het och v llr.· .. ~ dela8 av puchea, som DU l böst Ater bostäder l betong reser sig I moo-by l bergen, l miljoner anala.

Vad turisthandbol{en INTE slITiver om exotiska folkslag i bergsbyarna. De exotiska 5tanunarna "hilltrIbes" lI.r stammar som ofta nnder oroliga tider - invandrat och slagit sig

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den IS nov. 1979

"] början kändes

allting hopplöst"

Bankok (ÖP)

Medan nya flyktingar dagligen strömmar över gränserna från Kamputc

hea, från Laos, över havet från Vietnam, arbetar enskilda och organisatio

ner från många olika länder för att ge flyktingarna en någorlunda männis

kovärdig tillvaro i lägren.

En ofta hopplös uppgift.

I den internationella stab av läkare, sköterskor, fredskårister m.m. som

arbetar i flyktinglägret Ban Vinai i nordöstra Thailand finns också två fin

ländska sköterskor. Irja Timonen. en ung sköterska från Helsingfors. kom direkt från ögonk. liniken vid univsersitetssjukhuset i Helsingfors till lägersjukhuset i Ban Vinai. Kontrasten var enorm. -De första dagarna kändes allting hopplöst. berättar hon. Svm sjuka. undernärda mänskor. överfullt sjuk· hus.

·Nyström av flyktingar

Vuokko Kuikka har arbetat i lägret i två ir redan. Hon berättar att Ban Vinai i bör· jan av iret var ett bra läger. om man kan säga så om ett flyktingläger. Men så i viras började en ny flyk· tingström komma. flera tusen varje Det var i september. Då höll situa· månad. De var i dåligt skick. nästan tionen redan på att förbättras i lägret alla malaria. många var undernärda efter sommarens närmast kaotiska lä· efter månader eller ir i flykt. ge. Sjukhuset blev överfullt. många I maj. juni och juli kom tusentals dog. Nu kommer nya grupper mera flyktingar varje månad över Mekong· sporadiskt. Det kan bero på att det är lugnare på andra sidan gränsen. men folden från Laos. ocksi på att Mekongfloden är bred Under bösten bar flykting. och svir att forcera nu efter regnti. strömmen avtagit samtidigt som den. sjukhuset fått ökade resurser och nu tyckerirja att det verkligen går au • Malaria bedriva meningsfull sjukvård i läg' vanlig ret. -Malaria är alltså en mycket van· lig sjukdom. liksom undernäring. ·Ökade resurser Också olika soners infektioner är vanliga. berättar Vuokko. Inte sällan har flyktingarna skador För henne gällde det att inse an si· tuationen här var en annan än den efter att ha blivit beskjutna. I förra finländska sjukvird hon blivit utbil· veckan kom en flicka som fått ena dad för. Nu efter fyra veckor i lägret ögat bonskjutet. hennes far dog när känner hon inte hopplöshet längre. de blev beskjutna. Patienter tillfrisknar också här. nya Varken Irja eller Vuokko vill dis· läkare kommer. resurserna ökar. kutera orsakerna till att över 30000

Evening Star

människor i dag finns i Ban Vinai. Den organisation de arbetar för. World Vision. en internationell. kris· ten hjälporganisation. har umyckli. gen förbjudit dem att ta ställning po· litiskt. Dessutom har de tillräckligt att tänka pi ändå. Vi gir runt i sjukhuset . Det är tre enkla byggnader. sängarna stir tätt. Men alla sjuka har plats nu. ingen behöver ligga utanför. som i somras. Barnen och deras mödrar har ett eget hus. Här har det ingen betydelse om det är Barnets ir eller inte. För (j. te mat under alltför lång tid får alltid samma följder.

Hohner

electrovox .N

-lätt ytskadat -tUl halva priset

:: ~

3.400,

•

•• ••••• ••••••• •

Eldragspel

. Kuikb bar arbetat II . ett barn JOD] lider a: SJ;kbu set i &n V' " UlIIJ J tvIllIr. HIIr tillsazn. un ernllring.

·Barnen

kommer

försent

Ett av barnen bar just kommit, undernärt, bostar och bar svårt aU andas. Vuokko bämtar en läkare. Han uno dersöker, stilller frågor till modem via tolk. Modern svarar kon. tröU, undergivet. 54 kommer den obliga· toriska läkarfrAgan: -Varför bar ni inte kommit tidi· gare? T' Jag lämnade lägret samma dag och up-Irja il: UIIonen b . . . pg ter lir att b ar nYligen L ~ • " . . '. . . vet inte hur det gick sen. för barnet and~ UO~atarbe' . . . a de sjukvlirdar ta J li!gret Ocb som hade kommit för sent. JAN·ERIK WIDJESKOG e JOD] rekrytere: ~v,~~nes viktigaste

""el et.

MUSIKER!

-VuokJc

D]8lU Dlet;j0

'I KV

Kom och bekanta Er med våra förmånliga priser och bytesvillkor

• •

:::

~ ~

samt två litet använda bassoförstärkare Yamaha 115 B MUSlKAFFAR

Vasa Handelsespl. 21

leJl Bigilvesa

N~=Stel.962-42064

. -

* Annonsera i OP *

•• .

öoS'l'ERBOTTNISKA POSTEN

Trots standardisering kan man råka ut fö,· att stereoapparaternfl inte alls passar ihoTJ

De dyrare grammafonerna har i allmänhet dynamisk el ler magnetisk pickup, som ger mycket mindre spänningspul ser. Men inte heller här är det något problem eftersom man lyckats få till stånd en stan dardisering av ingångsvä rdena.

. \

RENT TEKNISKT

** ** ** **

Trots att man inom hifi-industrin strävar efter en stadardisering av apparaternas in

och utgångar, kan en köpare fortfarande råka ut för situationen att två apparater inte

passar ihop.

För anslutningar mellan olika komponenter (radio, förstärkare, bandspelare, skiv

spelare) används numera huvudsakligen två olika typer av kontakter, antingen 5-poliga

DIN-kontakter eller också Phonokontakter.

Europeiska tillverkare använder främst DINkontakter, medan amerikanska och ja

panska tillverkare använder phonokontakter.

Ofta har man emellertid DIN. och phonokontakter parallellt.

För att ansluta t.ex. en band spelare till en förstärkare med DIN-kontakt behövs en sladd med endast en kontakt i var dera ändan, medan en phono anslutning kräver fyra kontak ter I vardera ändan och där för kan vara svårare att kopp }a för den oinvigde .

•

Inte så enkelt En

allmän missuppfattning

Ar att en anBlutning fungerar om två apparater passar ihop

rent mekaniskt, t.ex. så att båda har DIN-kontakter. Fullt så enkelt är det inte. In- och utgångarna måste också ha lämpliga elektriska data (rätt spänningsnivå. rätt impedans och rätt frekvens kurva) . Ingångens spännings nivå eller känsligheten anger hur många millivolt (mV) som behövs för att förstärkaren skall fungera normalt. Ingängsimpedansen anger hur mycket förstärkaren belas

Torsdagen den

tar den inkopplade apparaten. Impedansen (Z) är med andra ord en typ av motstånd och mäts i kiloohm (förkortas hifi-sammanhang k . I fråga om grammafoner har man i allmänhet inga bekym mer med anpassningen. De bil ligare gram mafonerna med ke ramisk -eller kristallpickup, ger spänningar på flera hundra millivolt och kan därför kopp . las direkt till vilken radio som helst.

Alla moderna förstärkare har därför en ingång med värdena z-..5 mV/47k och den sepeciella frekvenskorrigering som de här pickuperna kräver. Vill man kuppla en gramma fon med magnetisk pickup till en reseradio eller en äldre för stärkare utan lämplig ingång, finns det (för ett par hundra mark) speciella förstärkare, som kan kopplas mellan gram mafonen och ingången för ke ramisk pickup. •

Kan bli bekynlliwr

Anpassningen mellan band spelare och förstärkare ' kan däremot ställa till bekymmer. Här s'aknas helt normer och man måste före ett köp beräk na om bandspelaren man har tänkt sig överhuvudtaget fun gerar med den förstärkare man har. Det här går till så att man från apparatern.as tekniska da ta först beräknar förhållandet mellan ingå.ngs- och utgångs

};j

nov. 1979

impedansen. Från en kurva av- läser man hur mycket som återstår av utgängsspänningen och därefter kontrollerar man att det erhållna värdet är minst lika stort som ingångens käns lighet. Om en ba ndspelare t.ex. på utgången har värdena 775 mV f lOk och förstärkarens ingång värdena 150 mV/15k får man Zin:Zut=15k: 10k=1,5. Från kurvan kan vi avlä"a att 60 % då återstår av utspännin gen. Alltså återstår 0.6x775 mV=4~5 mV, vilket gott räc ker till för återgivning efter som förstärkaren endast krä ver 150 mV . Om förstärkarens utgång har värdena 150 mV/33k och band spelarens ingång 60 mV flOlt blir förhållandet Zin:Zut=10k: 33k=0.3 spänningen från för. stärkaren återstår enligt kurj van då endast 30 % eller 0.3 Xl 150 mV=45 mV, vilket int~ riktigt räcker till för band ning eftersom bandspelaren kräver en spänning på minst 60 mV. Om anpassningen inte är den rätta, är det bäst att välja en annan bandspelare. I annat fall blir man tvungen att samtidigt skaffa sig en annan förstär kare som passar till nya band spelaren. I CHRISTER SIMONS

Åt:ers t 8 ende sDÄ nnin~

100%

')0%

~~~--+--T--r-~~--4-~--t--T--~--~ Z in:zut·

, 140

F0ROY6,R

MEDDELANDE

m,- EXTRA

• ÖP gör specialnummer om unga företaga. re i Svenska Österbotten 22.11.1979. • Special,numret distribueras gratis till de flesta svenskösterbottniska små och me· delstora service· och industriföretag. Deadline för annonser till specialnumret är fredagen 16.11.79 kl. 16.00. Adressen är Pb 27, 68601 JAKOBSTAD. TILLÄGGSINFORMATION

RIN~

967·11827

Att den egentliga utgiv ningen av frimärkshäftet, mo tiv bondgärdar, skedde först d.e n 15. 10. berodde på att papperskvaliteten var deffekt. Häftena hade nämligen redan tryckts och limmats på ku verten och var så gott som klara för avstämpling. Då man sedan skulle första dagsstämpla breven märkte man att stämpeln inte torkade på märkena och detta berodde 80ffi sagt på felaktig pappers kvalItet. Märkena måste nu tryckas på nytt.

D FÄRöARNA - det nya samlarområdet har problem av säregen natur. De första EUROPA-frimärkena utkom 7, 5. Upplagan hade man slagit fast men förhandsbeställning arna var så många och stora att upplagan ej räckte till, Man planerade en nytryckt uppl'a ga, men Finlands Banks sedeltryckeri som handhaft tryckningen av de tidigare fri

märkena kunde inte ta emot uppgiften eftersom tryckeriet hade för mycket arbete. Detta är naturligtvis pinsam reklam för FB. Man har nu på

Frimärks aktuellt ' öa rna varit tvungen att börja begränsa storköparnas ranso ner. Naturligtvis kommer fri märkena att direkt stiga I pris, men några dyrgriper blir det knappast frågan om .

O DET HAR FöRFLUTIT hundra år sedan upphovsman nen till frimärket Sir Rowland Hill avled, Genom hans förslag togs de första frimärkena i världen i bruk i England 6. 5. 1840. Gibraltar utgav bredvid avbildade jubileumsfrimärke.

D SCHWEIZ u tgav 6, 9. brults

frimärken, frimärken med an ledning av den numismatiska föreningens 100-årsjubileum, barnaåret, radioamatörförenin gen samt Europas rymdorga-; nisation.

D DEN 4. 10. utgav Danmark ett jubileumsfrimärke i valö ren 1:30 med anledning av dik taren Adam Oehlenschlägers 200 års födelsedag. Papperet är fluorescerande och grave ringen utförd av Arne KOhl mann. Tecknare Henry Heerup .

D LaPe-katalogen 1979/80 be handlades i denna !'palt j ett tidigare skede. Strax efter LaPe:s utgivning dropp ade NORMA 1980 in genom luc kan. Snyggt och prydligt tryck. Prisstegringen har varit mått lig. Differensen mellan Norma och LaPe-priserna är inte stor, vilket i sin tur gör den stabila prissättningen allt tillförlitli gare. Torbjörn M J l'[almberg

.~--------------------------~----------------------------------~

BEAVERS

SNICKAR

BYXOR

denim och sammet

JKLÄ,rv

Im,. Kristi nestad tel. 962-11 263

• • 1". ;

PIANON ORGLAR -

Det fungerade! I

Tydliga rödmålade skyltar ordningen var god. Heder åt talade om när herrarna resp. arrangörerna - och orkestrar damerna bjöd upp till dans,na och hopp om fortsatt och annonseringen om varan· I dansjämlikhet. nan timme höll sträck. Det fungerade. Trivseln och "En t.rogen danslady" bottens höstmöte i Vörå ansluter sig till åsikten om att nöjesskat ten för ideella föreningar borde slopas.

Osund nöjesskatt!

Eeskattningen i dess nuvarande form är oskälig och inte med . modernt tänkande överensstäm Resolution från Svensk Ung- mande, emeda n den utgör 25 pro doms krets i österbottens höst- cent av bruttointäkterna vid en d anstillställning. möte i VörA. 10. 11. 1979. Svensk Ungdoms krets i öster l praktiken innebär detta att

Vill du sälja, köpa el1er byta prylar?

Riga piano 116 cm. Etilde piano 120 cm. Högglanspolerade, 10 års garanti. FörmA.nliga! Alltid förmånliga småorglar. , Galant! mIkroprocessoror geln. Förmånligaste, mäng sidigaste, hA.llbaraste. o. enda orgeln med mIkroprocessor teknik.

Då kan du annonsera i ÖP:s prylbörs ! För tio mark får du en annons på högst fem rader (ca 20 ord)

Annonsen måste betal<is kon tant. Skicka därför med en tio markssedel eller en check _

Musikcentralen k.b. Jakobstad

Prylbörsen är avsedd endast för privatpersoner. Sätt gärna ut varans pris i annonsen, och glöm inte uppge vart intressera de skall vända sig, t.ex . telefon nummer .

I ~HYI.RöHSEf\ 'I FöRMANLIGT

Klipp här! .--------.---------.----- ANNONSTEXT: ••...... • ••

WV-BUBBLA .68 • bra motor, medkörd 60.000 km • bra vinter- och somma rdäck (med fälgar) .

(Var god texta!) ... •. ......•

ETT POPULÄRT FÖRLOVNINGSSTÄLLE I VASA Ett stort urval Ur och Smycken UR- OCH GULD

MA~ln ÖVRETORGET AT~IUM VASA Tel. 112497, 112880

Trafikskolorna i Jakobstad HALDIN & ROSE

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003

Trafikskola

PRYLBÖRSEN

läsarforum

NU FINNS

DOM

öSTERBOTTNiSKA POSTI1N

Torsdagen df'n 15 nov. 1979

Tel. 967-16496 (kvällstid)

en förening kan beskattas även för en tillställning som går med förlust.

Ö~t~rhot t ni~ka Po~len

Att staten skall dra ekonomisk nytta av ungdomens ideella ar bete verkar i dagens läge osunt. 'Ungdoms- och andra föreningars verksamhet garanterar nog att dessa medel ändå skulle komma samhället till gagn.

l8tertJottnlSll \tedlem

SU: s krets l österbotten upp manar SFP-riksdagsmännen och ministrarna att l rask ordning skrida till åtgärder i denna fråga. Svensk Ungdoms krets I österbotten r.f.

•

Botntautmaning:

.~tig

&9 t1dn1nga~

törbun" l'tdDlDgeIl utllommeI var]'

torsda8

Att regeringen är medveten om

dessa oegentligheter framgår av att den inbegärt ett utlåtande i frågan.

IlIlgaomstl(lIlJD~

JakOb8taa, B'lnJana

tlea&ktOl

Tel. nr

ocb_ !UlBVar1g utglvart

PJDTER GRANSTROlI4

Namn:

"e<!&kUOII JakotJagataD lh

lakotJ5taO, ,taL "8·i·~ Mr

Adress: ................... .

Postallre811 t3B 3'l,

!S8601 Jakoll5tar'

Poslnr: ................... .

JIII bifogar 10 mk sedeJ/tbeek.

Ad_air:

Prylbönea

österbollalska Poste.

P817 61601 Jako"""

cteaaktOl I 'Iasa ~-II;. ulade.

EiaDdeJsespJaDadeu 10 o.

taL 1161-11 35 2~

ctea&ktOJ • ::syd()stertJo~tem 8erteJ Nygaro,

tlOll Zl. 88100 IlaIa1

.............-.-........

•

••

Annonsera I OP

Ståhlberg utmanar Tor-, Göran Asbacka (Korsholm) och Lars Bäck (Keskis), . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

taL 961-811 1/1

tUlWA.H.·lYJONSltAJJb- •

A.lJ tlDe1lmaD. ordfOraDcle,

M.argaret8 Smed&, t.eI1 au.

Ctu1stel BoJmstrGm, Barrlet

UD&löI. t3o) WlstbacJra, foN

SDtcltara. Karl-Gustav Ol1D

t>KlCNUI4lllRA·l·lUNSP~

Stor-Klas och Lill-Klas

tJ'lI

d8A t.I _______

t:Ia1vt &I ___ 31t&Dd2Dav111D _ _ _

&.-

1'1,

~_:_

LRuG

•

SA ILll1 AR

DET VÄL 11.JTf~ ELLER", Z • •

IJIoIIIlnnmer _._:___

-.81

.\.NNUNBMl119 1·AliN: N<

SOU:. lrAIIBJ1. Vase.

,:.eL \J6J-11 86 III 'KlI' Il ~ .

lP:t . 4N NUN~ I .J A "'~'I

Yngve Bengs ,aKoosgataJI

l3,

JakObsta..

.HI!.n m

UlJlODS8I 001 IruaJ/J.D» .ena.~;

'DaDdaa ~lSA

1.«

JCb tlVlUl'OlU.Nl

'alrotJagataD ut, JaJwbarta(. teJ "67-111 55f " N NUN8PKll:!

_______ i.ltter teltteJI _ _ _ _ _

"'.ill

-iestamc

()I&U

"·A..KuANNV.Nb' VI.illlWl&Itor leJ!

i,U

-.2t oer mn M

lDn.

aggspn. ..il ~p1WD ")C/" . oreD1n~plI..teIl jj)eI ra«: JtiterDOtUU81U!

l"oSt81

dladII

IDU '01 ",

og»

UU10DBID

"'el orseoUli

1011

IODl

pli ~ DU lot~

.;1!J

'arg ~

~va.

.ou

..nnn~

~08t

-.e"'1lr1

lummer ,öKUOti'...,b,ll

• I

y,:tu:r"

Ihtnp

&.Ilt1eDwag, JaJlODBtao w1V

T E RB

oTT

N I S K.",

r osT

---------------------------------------------------------------------

Torsdagen den 15 nov. 1979

Is är en eftertraktad vara - åtminstone för IFK Lepplax, ishockeyför eningen i Pedersöre.

Men alt den skulle vara så eftertraktad aU spelarna åker till Karleby

och 'den konstfrusna varan trodde man rakt inte. Inte när ;nan beahtar att

ett träningspass börjar 10.30 - ' på kvällen.

Lepplax-ordförand(m Per Ahlstedt säger:

- Gänget möter upp bra och tränar. Och visst går det bra- aU träna den

tiden, men morronen efter. . • '

Konstfruset är ett måste- för något slag, av planera~ träning för hockey lagen. Går inte att gå och vänta på att hösfisarnaska börja hålla.

Konstfruset 'finn.f4 numer i KarTeby, men IFK Lepplax ligger intespcci eUt långt framme på prioriteringslistan för tränings!urerna. Lokallagen har

naturligtvis företräde. Viiinö Luokkala, tränare.

* * *

Per Ahlstedt, ordlörande.

Ishockeyträning med början 22.30 det får ·IFK Lepplax sta ut med o

_ 'R eklamerr ger hälften __ 'llltså programbladet och sponsorerna Boström, Mini grillen, Bennäs husproduk ter och Fallenius. Kommun och matcliinLäkter en del. - Och så har vi aktiva damer inom föreningen och ' en fin talkoanda. Folk stäl ler upp när det behövs. IFK Lepplax håller sig ex empelvis med julg-ubbsser vice - och folk stiilIer allt så upp frivilligt till och,med på julafton! Talkoandan lever alltså. I högsta välmåga.

Två gånger i veckan har spelarna stått på skridskor na sen Karleby fick sin is. •

FART PA RöREN

Ahlstedt: -- Det märks bra. Pojkar na är betydligt bättre på skridskorna än i fjol. Det ger också utslag i träningsmatcherna. Både No-Stars och Sääksjärvi har fått på ögonen i höstens trä ningsmatcher. I fjol blev det klart stryk mot båda i serien - för att nu inte tala om resultaten för två-tre år sen. IFK Lepplax är en ung förening. - Det började egentligen 1974 när pojkarna spelade på sjöns is och tröttnade på det och klappade ihop en , rink. Det började naturligt vis kosta och så blev det nödvändigt att bilda en för ening. Först tänkte man på att • "BELLU" bilda en sektion inom Pe NAPPADE GENAST dersöre-Pojkarna - P-P. -- Men det har visst sig , Alltså var det aktuellt att det är bäst 'med en för enirig och en idrott. Och med förstärkningar. dessutom har vi spelare som - Efter en storförlust lirar fotboll i både Esse och mot No-Stars kom någon på Larsmo på somrarna. Förut att '''Bellu'' Englund slutat om p-p alltså. med målvaktspelet i Sport Med några få undantag och alltså borde kunna stäl hade ingen spelat ishockey la sig mellan stolparna. tidigare. Ahlstedt tog kontakt och Alltså blev det storstryk "Bellu" nappade genast och l' år har han också med alltsom oftast i seriemat sig Raimo Brax - gammal cherna de första åren.

._.

• BÄTTRE ÄN .TIDIGARE

Brax har lagt a v med hockeyn på division ett nivå, och tränar nu Sportis ju niorer. Ändå kunde inte Sportis tänka sig att släppa sin gamle ' trotjänare utan ka rantän. Speciellt mycket tänker inte heller Sportis på ishockeyns utveckling j trakten. Svagt.

<9"*'! KOM bENA~T HIT UT BÖTER

pEN <;~ 5\<REV AT EN Al~ FÖR

Sfi\ \lN IN~ fRÄN OL'{CK5rLATS ~"

•

trotjänare i Sportis med bl.a. meriter från ligan. -

DYRT!

Ishockey är en dyr s~rt. Bara en normal utrustning för e n spelare går på över 2.000 mark -- och målvakts utrustningen på över 5.000. Hur har en liten förening som IFK Lepplax råd? - Vet inte varifrån pen garna kommer egentligen. Spelarna betalar i alla fall sin utrustning själva.

Föreningens budget går

trots det på över 50.000 mark.

I år är målsättningen satt högre än tidigare. Och kan vara rätt realistisk också. Visar segrarna i tränings matcherna. - Sääksjärvi och N oStars fick allt nåt att tänka på. Efter en enkel grundserie fortsätter de tre hästa till sammans med lika många från Vasa-zonen av trean i en fortsättningsserie. Bästa lag stiger mi tvåan. - Vi siktar på att vara med i fortsättningsserien. Klarar vi inte det är det en besvikelse. - Men några planer på att stiga till division två har vi inte.

Text och foto: PETER GRANSTRÖM