Österbottniska Posten (ÖP) nr. 46 1981 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

"TACK SKA NI HA, POJKAR!" • Sture Erickson avtackar Emil Kaustinen med SÖU:s standard, Willinm Hägg och Harald Wiik har redan fått si fJa blomsterkvas tar - och varma tack för sina in satser,

- Inom SÖV brukar vi säga att tonvikten ska ligga på föreningsnivån. Idag 'är det förbundet som fyller år, och då firar vi inte lika storartat som vi kommer att göra 1988 då förenIngarna fyller 1 00 år. Det konstaterade SÖV:s ordförande Sture Erickson när han hälsningstalade vid förbundets 75-årsfest i Karleby. Det hindrar inte att festen blev vad man 1906 skulle ha kallat ' 'lyftande". Särskilt då de tre närvarande hedersmedlemmarna framträdde.

där de tog upp likheter och olik heter mellan dagens och gårda gens uf-rörelse,

Borde ha van't pera - Egentligen borde vi uppmärk samma många fler uf-kämpar med hedersbetygelser, sa Sture, men vi har tänkt vänta med detta till lOO-årsjubileet 1988, Nu vill vi koncentrera hyllningarna till våra hedersmedlemmar. Vid lOO-årsfesten blir det en desto längre rad uf-folk som kommer att uppmärksammas ,

I sitt hälsningstal tog Sture frå gan om vad uf-rörelsen har syss lat med under årens lopp, och vad den borde syssla med i dags läget. Han konstaterade att tyngdpunkten under senare år helt naturligt har varit fritidssek torn. Orsaken är att många andra arbetsformer nu har tagits om hand av andra instanser. - Det finns oerhört många samhällsaktiviteter som har sitt ursprung i uf-rörelsen, exempel-

Se sidan 9

,'Uf-rörelsen Vad hände sen borde - när de elemole' rattseras " '. fått varann?

Vtll du delta i ungdomens evenemang?

Hur hitta en lugn natt l. N'lee.i

Vem vill delta i luciatöWing?

Sidan 6!

Sidan Il!

Sidan lO!

Sidan l6!

~I-_--" '.

Hedersmedlemmarna Harald Wiik , Emil Kaustinen och Vii liam Hägg, uppvaktades av för bundet med bordsstandar och i Haralds fall FSU :s silvertecken , Den fjärde nulevande heders medlemmen, Ernst August Mitts, uppvaktades med bords standar i sitt hem i Sundom på måndagskvällen , • Sture Erickson redogjorde för de insat<er hedersmedlemmarna har utfört för SÖU och uf-rörel sen . De tre av dem som var när varande, höll var sitt anförande

Sidan 2!

..',-.: ~':~;: -,- .'" .(-:.. ;. ::~~(~~,>~_",-,,-,,""~"

~.::,::.::<_-.~ ~<--/::

','

~-;.'

,.:

~_-:,--

....

:~>~, ~~--~,--,

Torsdagen den 19 november

Inte nyttigt

"Under året hava vi sammankommit tzfl9 or dinane möten. Men vad hava vi dragit för nytta av dessa möten? Hava de bn'ngat oss något annat än förströelse och nöje? Med bit terhet nödgas envar besvara denna fråga med

- nej!"

"Under året hafva vi sammankommit tl1l6 ordinarie möten. Och vad nytta vi haft af dessa möten vet var och en som besökt dem, bäst själv utan att därom vidare orda. " "Många försök hava under årens lopp gjorts att ja det ena eller andra ttll stånd, men det mesta därav har strandat på med lemmarnas likgtftighet. " "Under större delen av de gångna 20 åren hava mötesprogrammen ttfl huvudsaklig del

utgjorts av dans och nÖJen. "

D REDAN DÅ, alltså .. . Och redan då fanns nyt tighetssyndromet där . Redan då ansågs det nyttigare att kunna ge syn punkter på frågan "skola vi gifta oss eUer icke" än an Idka sällskapshv på dansgolvet. Redan då hade man sortering av ungdomskulturen i goda och smått halv taskiga aktiviteter. Det är samma sortering som en del människor håller på med fortfarande. Åren 1906-08 hade Kaskö uf dansförbud vid må nadsmötena. Den tiden upphöjs i 20-årshistoriken till en period av enastående kulturell blomstring. - En gr~~sk!ling visar at~ man föt:Visso tog en mängd 100tlatlV, men praktiskt taget lOget av dem kom längre än till ett mötesbeslut . . . Det fanns tydligen hela tiden ett ont samvete nån stans i bakgrunden . Ett rvång att upphöja allt som inte var "förströelse" till något fint .

/ l/,

[] KASKÖ uf:s årsberättelser 1917 och 1918 samt 20-årshistoriken 1917. Det måste ha varit frustrerande att föra pennan under föreningens tre första årtionden, från 1897 till slutet av tjugotalet. Protokoll och årsberättelser är långa klagovisor över hur dålig man har varit. Man försökte och försökte . Man startade än det ena än det andra, men det mesta stannade vid ett mötes beslut eller enkommitte som aldrig sammanträdde. - Några synnerligen nämnvärda framsteg har fö reningen icke gjort, skrev sekreteraren 1917. D VAR DET DÅ så illa? Det var det inte. I själva verket blomstrade dansverksamheten vid den här tiden. . Likaså spelade man en hel del teater, och tidvis verkade både sångkören och idrottsklubben med viss framgång. Det som gjorde sekreterarna förvirrade och tog fram det dåliga samvetet, tycks ha varit att kasköung domarna gillade deras dansverksamhet! I dag klagar man över att ungdomarna inte bryr sig om att dansa.

skrifvet,

Rent samvete? Kombinationen toppidrotts man-sportjournalist har väl aldrig varit så lyckad och i dag är den nästan omöjlig. Vad den moderna finländska sport jour-

\~~ Men vad händer sen, då • • • nar de fått varann? ••

Det som tycks ha varit svårt att smälta i Kaskö i början av seklet, var att månadsmötena sällan blev något annat än rena danstillställningar. Man öppna de med unison sång, justerade föregående.protokoll, bestämde nytt mötesdatum och dansade till fram på småtimarna. När det skulle bli diskussion, satt medlemmarna tysta eller gick hem .

skrifvet skrifvet,

nalisten däremot skulle behöva är åtminstone lägre rättsexa men helst kombinerad med medicinska srudier. Trots dessa brister i utbiId ingen kan s~ortjournalisterna fira sitt jubileum under en

• Att förverklil(a sil( s;iilv. , .

skrifvet,

skrifvet~

lyckligare stjärna än Finlands i drottsförbund om rvå veckor (75 år). Det måste nämligen bli nå

gonting krampaktigt över den

fest där friidrotten hyllas samti

digt som förgyllningen skrapas

skrifvet skrifvet, bort bit för bit till de sista idea listernas häpnad och förskräc kelse.

Precis som i fråga om hormo nerna kan allmänheten döma u tan fällande bevis och gör det också.

• FREDAG KVÄLL med Slappa läppen, inte Spola kräken. Det heter den, enligt programbladet man får, den där rockpjäsen som går på Wasa Teater for närvarande. Det är inte mycket som händer i Slappa läppen. Inga djuppejlin gar, inga större analyser, inga vidlyftiga arrangemanger. Och inte är det någon stor teaterkonst heller. Men jag gillade det jag såg ändå och allra mest gillade jag att höra pjäsen. För det var bra rockmusik alltigenom, den framfördes kun nigt, den var arrangerad riktigt lagom och hade otroligt nog precis rätt ljudvolym. . Fullsatt var det också och publikkontakt uppstod ibland. Det är rätt åt den där finkulturella klicken, som kräver komplikationer i allt, att en så här enkel pjäs fungerar så här bra. ,. • VARFÖR fungerade pjäsen då? Jo därfor att den ställer upp grund läggande problem för dem som är unga. Utan att brodera ut proble men_ Utan att det uppstår en massa forvecklingar som den som tiuar på har all möda i världen att reda ut. Vad menar jag? Jo där sitter han och hon, på fest, i fyllan. Och vet inte hur de ska få kontakt, våga börja prata med varann. För att nu in te tala om fortsättningen: lusten att kramas, pussas och ... ja, ni vet. Där sitter de alltså bara, han och hon. Det behövs inga forklaringar . för publiken. Alla vet vad det gäller. Alla lever med i tankar och käns lor, därfor au de har erfarenhet av liknande situationer. Visst lever publiken med i en pjäs av Ibsen, Strindberg och vad de nu heter i 'heta högen' också. Visst är deras pjäser som konst cirka femton gånger mer konstnärligt genomarbetade. Men tonårskontakt problemet, det säger Ibsen inget om. • NÅ, DÄR SATT jag alltså och vad fäste jag mig speciellt vid? Jo, när Christian Fex, Annika Miiros, Sture Ekholm och Anna Grönblom sjöng. - Tror ni det här är roligt? Tror ni, publiken och omvärlden, au det är roligt på sådana här fester och au det är roligt att vara ung? Och när fadern störtade in och gormade att han var chockerad över ungdomens moral och påstod att de inte var stort mer än barn. Då tänkte jag au nej, det är inte roligt au vara ung och man är verk-

D MED DAGENS ÖGON skulle man kunna se Kaskö uf i början av seklet som ett exempel på hur till och med en föreningsledning kan bli en rymdsta tion, prec~s som stora ce~tral~rganis~ti<?ner. ..' Synbarhgen fanns det Inte I Kasko VId den har ti den underlag, grogrund, intresse för en diskussions klubb, en syförening, en brandkår, en hembygdscir kel, en Brageförening eller något annat av allt det som föreningsstyrelsen försökte programmera fram men aldrig lyckades med. Det betyder naturligrvis inte att stvrelsen borde ha gett upp och slutat att försöka. Men vad som får sty relsen att tramstå som en rymdstation svävande högt över medlemmarna på marken, är det faktum att man verkade vara mer missnöjd med att medlemmar na gillade dans, än att de inte gillade diskussionsmö ten . D MAN SKA INTE kvalitetsbestämma aktiviteter i onödan. Det är inte nyttigt. BERTEL NYGÅRD

skrifvet,

skn/vet.

skn/vet, skrifvet,

Straffet är hårdare än någon domstol kunde utdöma. Kanske Sportjournalisten i alla fall borde ha en bakgrund som toppidrottsman. Kanske det då skulle vara lättare att förstå förbunds, klubbars, le-

skrifvet

dares, tränares och aktivas glädje öven och betydelsen av framgångar som köpts eller nåtts genom brott mot regler na. Nu är det omöjligt. Glen

på Hbl

ligen inte mycket mer än barn när man är 15 eller 16 eller 17 eller 18 år. Protesterar ni och säger au visst är man vuxen i den åldern? Vuxen i kroppen, ja. Men vuxen i själen, nej. Mogen som människa, nej! Det blir man först när man genomlidit tonåren, i bästa fall. Man mognar bara genom au göra dumheter, genom au göra bort sig, ge nom sorger och bedrövelser. Och det finns inga genvägar. Så säger de, alla de åldringar jag känner, de som är över 25. Aldrig har de haft så lite roligt som i tonåren_ Inte längtar de tillbaka till dem heller. • EMELLERTID, när jag säger att man inte kommer ifrån att ha det djävligt i tonåren och att man måste försöka finna sig i det, då är det inte hela sanningen. För man måste få ha det bra också. Man måste få vara forälskad och lycklig. Man måste få glädja sig åt sådant som de som är äldre tycker är barnsligt. lnga föräldrar är värre än sådana som ständigt forklarar for sina barn att de bara är barn . Mogen förresten? Blir man någonsin riktigt mogen? Varför skall man nödvändigt bli så där kolossalt mogen? Bra frågat, tycker jag själv . För det är inte målet som är viktigast utan vägen dit. Målet når man aldrig, men vägen är man på hela tio

den. Det riktiga är att hela tiden forändras och att tillåta sig förändras,

att inte bara sakna det forflutna och längta efter framtiden, utan kun

na må bra för stunden. • JAG KANSKE blir for filosofisk? Men när jag börjar tänka så far tankarna hursomhelst. Och det skall de få göra. Man skall inte hindra sina tankar. För övrigt var det just det som var 'budskapet' i pjäsen: sök svaren men tro inte au de är slutgiltiga. Hur man än vänder sig så kommer det alltid fram nya frågor. Visst är det bra när han och hon får varandra . Men hur länge är det bra? Vad händer sen? Och sen? Och sen? Så var inte rädd för att misslyckas! Du får nya chanser och får du en chans, så lär du dig något vare sig du lyckas eller misslyckas. Var kåt på livet! KARLZZON

1 ______~------------------------------T-or-ro~a~g~e-n-d~e-n-l~9~n~ov-e-m-b_er ___~---------------------------

1 -

Låt .dig inte

avskräckas!

Högtalare SX·33 M Skivspelare TPX·1 S Paketerbjudande 2 990,

USANVCJ

D I DAG SKA JAG berätta om några böcker som är mer ellet mindre läsvärda. D "ON THE ROAD" (På Drift) heter Jack KerQUllcs epokgörande bok som utkom nångång på 50-talet. Den blev snabbt en bestseller. Bokens huvudperson, antagligen Kero uac själv, liftar av och an över amerikanska kontinenten och protesterar mot det amerikan ska samhället genom att 'vara alldeles ansvarslös och ovillig till att stadga sig. Många dårfinkar till mänskor förekommer i boken, det är en så realistisk bok om Ungdoms liv som det kan vara. J det stora hela är det en bra bok, fast den ibland kan vara lite långrandig. Man skulle kanske kunna sä ga att Kerouac (1922-1969) var nånting av litteraturens Beatles.

Jakobsgatan 41-43 Volvo 242 DL...........••••..• ·80 Volvo 242 DL.................. ·79 Volvo 242 L "toppsnygg" ·78 Volvo 343 DL...••............. ·78 Volvo 242 L...................... ·77 Volvo 245 L..................... ·76 Volvo 242 L..................... ·75 Volvo 145..••••..•..••.....•.•... ·73 Datsun Cherry k. 14.000. -80 Lancia aeta 2,0.............. ·78 Saab 99 4 D GL....•....•..•• ·18 Mazda 818...................... ·77 Lada 1500 S 6.800,-....• ·74 Opel Kadett 1.1 •••.••........ ·73 Ford Escort 1.3..••••••••.... ·73 Ford Transit DSL........... ·71 m.m., m.m.

.1-..

Haldin & Rose Tel. 967·10222 Jakobstad

DCA 303 förstärkare Min. sineffekt/distorsion (IHF, 20-20.000 Hz, 8 O 2 x

30 W/0,1 %, Störningsav

stånd Aux 90 dB.

FMT 303 L tuner

NUFS

tackar

.orkestrarna

Då NUFS-styreJsen ansett att kvaliteten på de österbottniska orkestrarna är mycket hög har man gått in for att prioritera de österbottniska dansbanden un der denna säsong. Detta tycks orkestrarna och en stor del av publiken noterat med tillfredsställelse. Till orkestrarna vill vi från NUFS' styrelse rikta ett tack för erbjudandet om nedsatt pris.

NIKK För Dig, som tar hifi på allvar.

Känslighet (mono/stereo):

D ENGELSMANNEN J.R. Tolhens böcker om den magiska ringen 1,2 uV/50 uV, störningsav·

och hoberna är klassiska vid dethär \;lget. Det är en triologi, böckerna stånd: mono 65 dB, stereo

heter Sagan om Ringen, Sagan om de två tornen och Sagan om ko 63 dB, distorsion: mono 0,2

nungens återkomst. % stereo 0,3 %.

Man kan läsa bara den första boken om man vill men ,jag rekom menderar att läsa alla tre-för handlingen avslutas först i slutet på den RO 303 M deck

tredje ~ken. Man ska inte låta sig avskräckas av au böckerna är tjocka tättsknvna luntor, för de är myc.ket spännande och medryckande och Svaj: 0,18 % (DIN), frekvens

läsningen går av bara farten. omfång: (metall) 30-20.000

Böckerna är sprungna ur Tolkiens fantasivärld men om man envisas Hz ±. 3 dB, störningsav

kan man tolka in vår verkliga värld i händelseförloppet. Kampen mel stånd: (metall, dölby on/off)

lan det goda och det onda - makrlystnad. Den som har anlag for mörk 66/57 dB.

rädsla och ofta .inbillar sig at.t det finns monster i garderoben och på hatthyllan ska mte läsa Tolkiens böcker på kvällen.

mUJfk.uJ~

D TOLKJEN har skrivit flere böcker, långa utredningar om hobema (en sorts mänskor som är mycket korta till växten och har stora fötter) och deras släktskap och historia men dessa. Silmari/lion t.ex., är inte alls lika härliga att läsa som triologin Sagan om Ringen. Man ska inte nöja sig med all bara se filmen för den är naturligtvis inte hälften så bra. ~ l'!'~ ULF LUNDELL läst Kerouacs "On the Road" greps han av fattade pennan och skrev 'Jack" och debuterade därmed som författare. Lundell är som bekant svensk sångare (vem har inte hört "Snön faller") och textförfattare och författare. "Jack" foljdes raskt upp av "Sömnen" och "Vinter i paradiset". Jag tycker att "Jack" är den bästa men den är också den barnsligas !e fö~ att n~ använda ett klumpigt ord. Den flödar över, ryms nästan mte.mom sma pärmar. Nu har jag läst den fyra gånger utan att trött na, Jag tror att det är ordrikedomen som fashinerar mig mest. "Sömnen" är inte så illa den heller men den är lite tyngre. "Vinter i Paradiset" är tråkig. Några ord om handlingen i böckerna: "Jack" och "Sömnen" ut spelar sig båda till största delen i Stockholm, i "Jack" lever Jack och hans vänner ett skönt och lätt liv, i "Sömnen" (nu är det inte samma personer längre) är'det värre. Popsångaren har lagt gitarren på hyllan och börjar bygga en mås att flyga med i stället. "Vinter i Paradiset" handlar om en alkoholist, el1 norsk flicka och en kille i Åre. Lu.ndeU bodde själv ute i Are en tid och led, därför blev väl boken om Are så tråkig också. Insp~ratlOn,

O The adventures of Tom Sawyer '(Tom Sawyers äventyr) och The Adventures ofHuckleberry Finn är två av väddslitteraturens mest kän da ungdomsböcker. De är skrivna under pseudonymen Mark Twain vars riktiga namn var Samuel Clemens (1835-1910). ' Böckerna är omåttligt charmerande och fyllda med verkliga och in billade äventyr. En sak som jag fäste mig vid var Mark Twains roliga sätt att uttrycka sig, " ...men pojken förblev trist som en likvagn" står det om den olyckligt käre Tom Sawyer. ' Genom dehär b~kerna försökte sig Mark Twain på en liten protest ' mot t.ex. det amerikanska negerförtrycket men det kommer inte fram särskilt tydligt.

D DU SOM INTE drar dig för att läsa skrämmande realistiska fram t,idsromaner ska läsa Georg OrweUs (Pseudonym för Georg Blair, 1'103-1950) "1984" . Den är verklig framtidsrnardröm! Orwells and r;. stora viktiga verk är "Diurfarmen' '.

En annons om hifi-anläggningar är i allmänhet full av niska termer och produktfakta. Sanningen är i alla fall ! den, att grundtekniken för alla tillverkares hifi-anlägg ningar ligger på samma nivå. Skillnaden ligger i ljudkval teten.

AlhOlmsgatan 4, tel., 14707

Nikko är av den åsikten att man hittar den bäst återgiv· ande anläggningen bara genom att noggrant·lyssna. Om du litar mera på ditt öra än det tryckta or.get, kom och provlyssna högklassiga Nikko.

Söker Du en exotisk

GAVA

Finner den gör Du hos

HandelsespI. 41, Vasa tel. 1)611120020

esse elektriska

ROMTEC Melody Alarm

• • • • • •

två tidszoner Melodi alarm kronograf ljus ultratunn 6 mm 1 års skriftlig garanti Endast

0165,. i flanell och bredspårig manchester. Flina denimjeans till special pris

125,

"k ,''}i: "'~

68820 Esse tel. 967-62105 Öppet: Vard. 8-17 lörd. 9-1.3

ROMTEC Elegant • • • • • •

tim., min., sek. datum, månad veckOdag ljus delvis förgylld 1 års skriftlig garanti Endast

O 115,· mk

Sätt ett kryss i rutan för önskad produkt, och sänd In annonsen idag. ' 0 Klockpenna.................... O Reseur Melodialarm...... O Electronisk orgel. .......... oPusseltärningen............ O Magiska ORMEN 35 cm. O Magiska ORMEN 60 cm Till priserna tillkommer postavgifter.

•

85,

110, 115, 25, 25, 35,

Sänd mig omgående ikryssade produkter mot postförskott. Med 10 dagars full returrätt. Mitt namn: ....................................

......................................................

Adress: ....................................·.. ..

F/C PRODUCTS KB/KY ~~~~.;~~~~.~.: .....................................,..............'..............

66800 ORA.AIS

961 ·53610

~!!:!~=~~ ' ~==~~E~N " ________________________r_or_Sd~ag~en_d_e_n~19_n~o~ve~m~be~r__________________________~1 4

•••••••••••••• Det sköna bandet med den härliga musiken.

SNAD

Lördag 21. 11. kl. 20.00 -

HÄR TRÄFFAS VI: BUSSAR: Wester 19.15, Lappfjärd, K:stad, Tjöck, Pjelax.lngves: 19.30 Korsnäs, Harrström 19.45 TÖjby, Rangsby, Nämpnäs. Haglund: 20.00 Kaskö, 20.20 Näsby. '

•••••••••••••••••

YITERMARKGÄRDEN

WELL, IT'S TIME AGAIN!!! EN NY SUPERKVÄLL PÅ GÅNG "AT THE PLEJS". VI HAR ';HAFFAT" ÖSTERBOTTENS BÄSTA! I SALEN:

Lördagen den

21. 11 ,kl. 20.00-01.00 -

Vasas bästa dansband

Aldersgräns 15 år

I DISKOTEKET:

L I N DA N I N E '

Vasas bästa rock'n'roll band

BUSSAR: 19.30 Töjby, Harrströrn, Taklax, Korsnäs, Molpe, 19.15 Sun{jom, Vasa, 19.30 Solf, Barkarno, 19.30 Långårninne, Björkells, Kråkbacken, Dropin, Vias, Lenni Back.

.;:

y Haldins

BUSSAR: :\"

från J:stad 19.40

KARLEBY. 19.00 via KRONOBY EDSEVÖ. ESSE. 19.00 via , IAPPFORS. PURM). FDRSBY BENNÄS. KOVJOKI. ORAVAlS

19.15 via JEPPO.

I Gymnasieelever ,, ,'hungerstrejkar ger pengar till Röda Korset 5

Tondagen den 19 novembe, _ ----------------------------------------~--------------~--~~~~--------------------------------- \oSTER~O;TNISKA

DANS I TvA SALAR

MUSIK FÖR ALLA AJJ)RAR

lÖRDAG 21.11. kl. 20-01

BLUE SOU'NDS

Eino Valtanens ork. samt

• Hungerdagen kommer att uppmärksammas också i undervisningen .,~~~~ MISS OlYMPIA bl.a. har det varit fråga om att göra coUage om hungersnöden i värl den under tecknetimmarna. Lena Långbacka t. v. och Agneta Ström t.h. hör sig för med Stina Blom, i mitten, hur långt man kommit i hennes klass. JR 5 Rv. Partiol. VÄLKOMMEN Bussar som tid

D D Eleverna i Korsholms gymnasium tänker" hungerstrej ka" på den "Hungerdag" som Röda Korsets katastroffond ordnar den 26 november. Den inbesparing som eleverna där vid gör vill de ge till Röda Korsets insamling för de svältande i Mrika. D D Gymnasiets lärare och kommunens skolnämnd stöder aktionen och förordar att eleverna skall få en summa som mot svarar vad elevfrukosten kostar en dag.

y AMAHA gitllrrforstärkllre 100 W till salu. Tel. 962-58263, efter kl. 17.

POSTE!

KIKE ELOMAA

BENSIN BILVÄRMARE Eber sprächer BN 2, 12 V, 2000 kcallh med 24 tim. klocka. I gott skick prisbeg. 950,-. Ring 961-117394 (kvällar)

Bilj 20,

MOTORCYKEL 500 cc eller större köpes kontant pns högst. 15.000 mk, gärna BMW. Ring. 961-121221 MOPED RAISU MM -79 i gott skick. Körd end. sommartid, en ägare, prisbeg. 2.600,

Men de tror faktiskt att det är ganska många elever som bara för sakens skull kommer att försöka vara uran mat hela dagen. Det skall de två åtminstone försöka. Det är åtminstone ett sätt att sym Jag har också läst om att man patisera med alla de tiotusentals ordnat liknande hungerdagar vid och hundratusentals människor andra skolor bl.a. vid någon folk som svälter i vår värld. högskola. - Jag läste om hungerdagen i Rö da Kors-tidningen och kom då på den här iden, berättar Agneta St röm, elev i gymnasiers tredje klass och initiativtagare till aktionen.

Rektor Kurr Jem var också ge nast med på noterna när gymnasie rådet kom med förslaget. Han krävde dock att alla elever skulle godkänna aktionen.

Ingen emot (

- Det var ingen svårighet att få eleverna med, säger Lena Lång backa, ordförande för gymnasierå det. Vi försökte rösta om frågan men det var ingen som var emot. - Men det är inre meningen att den som inre vill skall behöva vara hungrig den dagen, säger hon. De måste ta med sig något att äta hemifrån om de vet med sig att de behöver det. Lena och Agneta är medvetna om att många av gymnasiets elever har långa skoldagar. Särskilt de som bor i skärgården starrar tidigt på morgonen och kommer hem sent på kvällarna. Ingen som inte känner för det behöver "hunger strejka" .

Pengarna

till Röda Korset

- Tvåorna är säkert bara glada för det här, tror Lena och Agneta. Det är de som för tillifäIlet sköter om kantinen i skolan. De kommer att få mycket sålt den dagen. Behåll ningen går till deras klassresa till Sovjetunionen. I skolnämndens utlåtande om elevernas initiativ har man också förutsett en sådan ökad konsum tion och föreslår att "eventuella mellanmål, kaffe, läsk och godis betalas med dubbel avgift och att mellanskillnaden läggs till insam lingen." Korsholms gymnasium har drygt 200 elever som äter för en beräknad kostnad om tre mark per dag. Genom "Hungerdagen" har eleverna därmed möjlighet att bi dra till Röda Korsers insamling med drygt 600 mk. SVEN-ERIK GLADER

smältost lir finns Laihis i affärer till konsistensen och fås. na. Laihis är en ny smält

behändiga 200 g:s bords ost som passar också för askar. Den är tillverkad av

alla kalorijägare - fett förstklassig edam- och

halten är endast 12 % av emmentalost.

vikten! Sätt alltså rejält med Laihis på smörgåsen.

Och njut av smaken.

~ t----------------------------------------~~~~~~~~------~----------------------~-----------------Torsdagen den 19 november 6

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

DANSEN I CENTRUM

D Dansen stod i cen trum vid SÖU:s höstmöte på Jungsborg i Karleby. Den diskussion som före kom i samband med verk samhetsplanen, handlade till stor del om dansverk samheten. D O Man tog också upp en motion från Femte ringen om begränsning av vinterdanserna till 8 per dansplats. Motionen för kastades.

IElIt1R:~

D O En annan diskus sionsfråga var ÖP ~ch frå gan om vad tidningen är, respektive bör vara. D D Sture Erickson om valdes programenligt tin ordförande för 1982. Mötet. som leddes av Stig Östdahl. blev som sådant väldigt lugnt . Varken valfrågorna eller verksam he[Splanen och budget väckte nå gon egentlig diskussion under själ va mötesplenum. Den diskussio nen som förekom. skedde i de fyra utskott som arbetade under mötes dagen. Valutskottet hade ett lätt arbe te . Det stod nämligen klart redan före mötet att Sture Erickson skulle få fortSatt förtroende som för bundsordförande. - Men det är kanske mera ett arbete än ett förtroendeuppdrag. sa Sture när han tackade mötet.

D Prioritera SÖ U! Ekonomiutskottet kom inre heller med några ändringsförslag . Bud geten slogs fast som den fanns fö reslagen . · U[Skotters ordförande Hå.kan Westermark passade dock på att bland annat uppmana för eningarna till skärpning i sina in · betalningar till SÖU. . - .Föreningarna har stora kon toskulder tiJl förbundet. och det leder till att förbundet självt får skulder åt olika håll. Jag vet av egen erfarenhet att det blir en otrevlig situation för personalen. Man ska både driva in pengar och förklara varför man själv inte kan betala! - Skärp er och prioritera SÖU i inbetalningarna!

• En del av det verksamhetsutskoll som diskuterade dansverkSllmheten och femte rin!(ens motion: (fr. v.) Stefan Sandås (NUFS), Mikael Ni/ssor. (dito), Ma~ Nygård (dito), Tiina Asplund (JuthbtICka Teater), Kai Karlstedt (PenSt1la), FiII Westeriund (SÖU) och Johan ~lJvus (NUFS). begärt . Vi föreslår avslag men ef terlyser en utredning av proble· met. Andra. bland jlnnat Nils Kron qvist från NUFS. instämde och på· pekade att en begränsning kan medföra att festfördelningen spric ker. - Vi vill naturligtvis inre spräc ka festfördelningen, sa Kenth Storm , femte ringen. Men vi me· nar att nån form av begränsning nUste till innan dansmarknaden ordnar upp sig. Sune Nordlund. som represen terade orkester Exodus. sa så här : - Det är klart att NUFS domi· nerar stort i sitt område . Men nu har de ju försökt hjälpa oss med sin nedskärning av dansbandsimpor. ten från Sverige. Det är ett steg på rätt väg.

D Inget fungerar

på importen av utländska artister och mera än hittills anlita våra A&M-orkestrar. De håller lika god standard som rikssvenskarna . Sture menade också att festför delningsreglementet nu är moget för en översyn. Nya föreningar måste få större utrymme att sköta sin självfinansiering genom dans verksamheten. En annan fråga av vikt är att or kestrarna långt mer än hittills bör jar spela Jocke-musik .

varit en utveckling på de senaste åren, beror det ime på att det skul le ha blivit bra utan snarare på att det var så dåligt för några år sedan. Grahn vilJe bland annat disku tera sättet att välja förtroendemän. Kanske skulle ett större inflytande från föreningarna göra, att man kommer bort från systemet att "utnämna" förtroendemän i stäl let för att välja dem. Mera demokrati skulle behövas. Karleby stads hälsning till höst-

mötet fralnfördes av styrelseordför ande Ingmar Kåla . Från Karleby uf:s sida hälsningstalade Susanne Wickström. Gigli Nylund. som nyligen gick bort. hyllades med en tyst minut och ett minnestal av Kristina Holmqvist. Ett .hundratal uf-aktiva deltog i höstrnötet. De officiella delegater na var 77. representerande 23 för eningar . 4 ringar och en orkester . BERTEL NYGÅRD

D Ställ upp (ör ÖP Sture tog vidare upp ÖP-proble. matiken. Han menade att de eko nomiska svårigheterna bn avhjäl pas enbart om föreningarna solida riskt ställer upp bakom tidningen. Samtidigt måste ÖP bättre än hit tills motsvara de förväntningar för eningsfolket ställer på sin tidning. - För uf-rörelsen är ÖP viktig som kulturyttring som sådan, men samtidigt vill vi ställa krav på att tidningen i görligaste mån mo[Sva· rar vårt informationsbehov . Den är livsviktig. och allt står och faller med hur föreningarna backar upp tidningen.

Många talade också om dansverk samheten i småföreningarna som en fråga om att rätta mun efter ma[Säcken och göra upp realistiska kalkyler. . ~ Men vi har prövat alla tänk bara utvägar. sa Johan Klåvus från Lappfjärds uf. Inga lösningar har - ÖP är ingen självklarhet. Vi fungerat. får inre vänja oss vid att betrakta - Han man liten publik ska den som sådan. Utan stöd kan det man inte bli stordansarrangör, sa inte for [Sätta att urkomma Ralf Skåtar. Sture menade att det självklara - En sak som är underlig, sa stöd som fanns vid tidningens till Kenth Storm, är att det finns stor komst 1968, inte mera fungerar arrangörer som dansar för att ha beroende på att de uf-aktiva kan råd att dansa . . . ske inte vet hur svårt det är att ge Slutresultatet blev all[Så förslag ut en egen tidning . Uf-folket för om förkastande. något som Femte -nyas. och stämningarna från 1968 D Livlig ringen reserverade sig mot. I stor har man inte mera i minnet. . plenum förkastades också motio Höstmötet menade samman dis~ussion nen uran diskussion. fattningsvis att ett klart missnöje De båda u[Skott som diskurerade med ÖP tidvis har funnits, men att verksamhe[Splanen. hade inte hel D Danskris? utvecklingen nu ser ur att vara på ler många ändringar att föreslå.. rätt väg igen . Sture Erickson var i sitt hälsnings. men diskussionen i urskotten var tal också inne på danskrisen . Han livligare . Särskilt dansen och Fe,m pekade bland annat på det faktum D Större inflytande te ringens motion om begränsning att nöjesskattens slopande tyvärr FSU :s ordförande Ralf Grahn höll debatterades. Det var främst från inre har medfört de positiva effek ett hälsningsanförande. där han Korsnäs uf:s och NUFS' sida man ter för småarrangörerna som man gjorde en kritisk granskning av he talade för förkastande. hade hoppats på. la uf- rörelsen och särskilt FSU. - Vi från NUFS' sida har alltid - Probkmatiken kommer att Han menade att man nu måste gö försökt vara flexibla och beakta kräva stor framsynthet och solidari· ra klart för sig hur FSU ska fung. mindre föreningar. sa Ralf Skåtar. tet bland förtroendemännen i för era. när man håller på att ta sig Vi har gått ned från tidigare 24 eningarna och förbundet. l första upp ur de värsta svårigheterna. danser per år till 13 i år. Att sätta hand borde vi radikalt skära ned - Det är inte bra än . Har det StOPP vid 8 tycker vi är för mycket

•

Sture omvald D HÖSTMÖTET är som känt valmöte. OrdfOrande, styrelse och A & M-styrelse väljs direkt av höstmötet. Nämnder och utskott tillsätts av den nya styrelsen. Sture Erickson omvaldes som väntat till rorbundsordförande ror 1982. Förbundsstyrelsen fick denna sammansättning: I ringen Kristina Ahlhiick, Terjärv. II ringen Harald Björklund, Lillby. III ringen Stefan Ljung, Jeppo. IV ringen O/e lfiik, Oravais . V ringen DIIn Örndahl, HeIsingby. IV ringen Anna-Lisa Svenns, Overmalax. VU ringen Rainer Nelson, Pjelax. VIII ringen RolfMallfolk, Kristinestad. Skolungdomens och tonåringarnas representant: Stefan Påhls, Vörå . Suppleanter:

Siv Granqvist, Kronoby . Henry Kal/vik, Nykarleby.

Harry Östersund, Sundom.

Rune Storhiick, Pörtom.

A & M-styrelsen:

Sune Nord/und, Exodus . Tom Andersson, Zenith. Thomas Lindström, Teamet.

Nils Kronqvist, Nykarleby.

Kenneth Finne, Kvevlax.

Kaj Carp, Karperö .

Suppleanter:

Mikael Vid/und, Pörtom.

Kai Wiik, Exom.

f<mdagen den 19 no."",OO . . --------------------~--------------------------~--~--~~~--~---------------------------------------- ~NISKA

POSTE.!

"UF-rörelsen behöver

en demokrati ering"

o O

Ralf Grahn är ordförande för FSU. O O Dethär talet höll han på SÖU:s 75-årsbahia. O O Och det kan gott tjäna som väg ledning inför FSU:s höstmöte - och 75-årsjubileum - in kommande weekend. O O Läs och begrunda.

Har den möda som lagts ned på FSU under 75 är varit för spilld? . Det vore enkelt an svara nej och an genast övergå (III an " bevisa" vår egen fömäffligher. Med 54 000 medlemmar, 300 föreningar och 240 föreningshus är uf-rörelsen störst i Svenskfinland . Verksamheten är mångsidig. Är inte alh dena bevis nog? Nej. Man skall inte alltid gö ra det alltför län för sig. Hur är det med centralorganisationen FSU, den jag kom mit an se på närmaste håll? Ime hade jag hört en gott ord om förbundet innan jag blev ordförande och det kan nog sägas att det hade varit "vilseledande reklam". Det är dessvärre sant an det var en samarbetSorganisation som var utarmad : ekonomin, kansliet, förtroendemanna krafter , ja på snart sagt allt. Om stora framsteg sken sedan dess är orsaken snarare an utgångsnivån var så låg än på att allt skulle stå så väl till än nu, men det har blivit bättre.

u ' 'Utvecklingen får inte stanna' ' FSU :s " nutidshistoria" har i varje händelse övertygat mig om att utvecklingen ime fär stanna här, uran att vi måste gå vidare. Varje organisation, varje förening , behöver arbetan de förtroendemän, sådana som vill jobba. Det finns i värt samhälle alltför många trappsteg mellan människorna och beslutSfattarna, utan an vi kopierar mönstret också inom u f-rörelsen . Tvärtom , i det som kallas "varmansrörelse' , där "gräsrötternas" roll betonas, vore det enda raka att binda samman alla delar till något som skulle vara värt benämningen rörelse , eller samlingsrörelse . Det kan låta överraskande, men uf-rörelsen behöver en demokratisering. Det kan ske genom att ge de lokala ung domsföreningarna beslutanderänen också på centralplaner. Låt sedan valen bli en kamp mellan olika imressen och inriktningar.

, 'Låt livskraften smitta av sig' ,

(->

Hellre det än trista "utnämningar" som leder till tråkiga möten. Den li vs Iu;;.ft som rörelsen har i många lokala före ningar kunde gärna fä smina av sig ilandskapsförbunden och FSU. Hur har vi det då ställt med målsättningarna inom uf-rö relsen? Vi vittnar gärna om hur livaktig verksamheten är. Jag kan gärna hålla med om an tröskeln till uf-Iokalen gärna kan vara låg . Ordinära, vanliga fritidsnöjen är långt bättre än inga alls . Ungdomsföreningarna kan , som få andra , ge också de oorganiserade ungdomarna möjligheter till verksamhet. Men, skall vi erbjuda också någonting annat? Har vi nå gonting kvar av grundernas ideal och hur skall de i så fall förverkligas i dag eller om tio år? Har vi en fostrande ansvar för ungdomen och i såfall till vad? "Högt till tak" låter bra, men vad skall det betyda i uf rörelsen? Massmedia vimlar numera av ensaksrörelser. De nyare, rän löst organiserade av ahernativrörelserna har gen prov på förmåga att kombinera skickligt valda punktinsatser med god näsa för mediasamhällets funktionssän. Den svenska uf-rörelsen avviker från detta mönster. VerksamhetSformerna är vitt skifrande och gör att man kan ra la om en flersaksrörelse. Mångsidigheren är en styrka på så sätt att ramarna är vida . I princip finns samma möjlighet rill smidighet och nya satsningar som inom alternativrörelserna. Å andra sidan ger de 240 ungdomsföreninglokaletna i Svenskfinland rörelsen en unik stadga. Föreningshusen fungerar dessutom som svenska samlingslokaler och kultur härdar även utöver uf-rörelsens egna behov.

. Verksamheten varierar 'mycket Ungdomsföreningarnas verksamhet varierar stort . Uf-rörelsen som helhet kan beskrivas som en svensk sam lingsrörelse med uppgift art på partipolitiskt obunden

grund erbjuda fritids- och kulturakrivirerer, särskilr för ungdomen. Genom sin mångsidighet och öppenhet har rö relsen osedvanligt goda möjligheter att engagera också oor ganiserade ungdomar. Det är lätt an avfärda enkla och vanliga fritidsnöjen som "simpla" eller' 'tarvliga", men det gäller att tänka över vilka alternativen kan vara. Ordinära fritidsaktiviteter är av gjOrt bättre än inga alls. Uf-rörelsen har dock från början varit inställd på att kun na ge något mera åt dem som är inrresserade. På samhällers försorg har urbildningen f:l.n en ansenligr utbyggd roll. In formationsflödet ger näsran varje människa en årminstone ytlig bild av världshändelserna. Folkbildningsarberer inom uf-rörelsen kan forrsännings vis fungera som komplement rill skolaJ! och massmedia, men det gäller att se över målen och medlen. För det behövs denhär. diskussionen inom rörelsen. Vil ken är uf-rörelsens fostrande roll? Det är an hoppas att medlemmarna själva så länge som möjligt präglar diskussio nen. Få andra rörelser torde ha samma frihet som uf-rörel sen att låta de enskilda medlemmarna forma och omforma ideologin. Några frågor kan i alJa fall nämnas som underlag för dis kussionen : Själva föreningsarberet är en skola för liver och omsorgen för föreningshusen är tiJlvaratagande av gemen samma värden. Rörelsen kan bereda urrymme för eger en gagemang och skapande framom " konsumerande " aven färdigt kulturutbud. Dena gäller Lex. amatörteater , sång och musik. Växandets problem och sökande efter en egen identitet är eviga, fastän tonårsgenerationerna väldar.

ÖP - ett forum för unga tankar? Det är glädjande: att konsta tera att Nylands svenska ung domsförbund (NSU) på bred front går in för den erkä nt svåra tonårsverksamheten . vilken förbundet gjOrt till sin

huvudsarsning år 1982. Den livakeiga svenska ungdomstid ningen Ösrerbonniska Posren kunde i ännu högre grad än hittills bli ett forum för sina läsares egna tankar och känslor, dikeer och frågor, m.a.o. fungera som brevlåda för de unga. Engagemanget i uf-rörelsen behöver inre stan.na innanför föreningslokalens väggar, utan kan sträcka sig till den egna närmiljön, hembyn eller hemkommunen och varför inte Svenskfinland, hemlandet eller r.o .m. världen. Der är kanske inte så mycket fråga om gränser som om sättet an förena vidare frågeställningar med en personligt engagemang, an konkretisera. Så kunde, om intresset finns , r.ex. an fadderbarn i ett u-land föra föreningsmed lemmarna nära problemen i tredje världen på en helt annat och självupplevt sän än nyhetsbulletiner förmår. Utan an gå till storms mor det kommersiella utbudet av ungdomskulrur, har uf-rörelsen en möjlighet an bidra till an skapa alternativ. Det behövs svensk populärmusik i värr land, lika väl som engelsk eller finsk . En annan sak är se dan, an "populär " inte behöver uppfanas alltför snävr. Tvärtom har vi en fin vistradition med röner också i folk musiken. T .ex. den österbottniska Jocke-danskampanjen förenar i en tidsenlig tappning två slags folkbildning: att lära ungdo men vanliga s.k. kontakedanse:r och an verka för ökad nyk terhet från en sällsynt realistisk grund. Medan vär rörelse blir allt äldre blir det samtidigt aJJr vik tigare an uf-rörelsen vågar tänka, känna och säga, vågar tornya sig och leva.

FSU festar

på Hanaholtnen

- Så var det då dax för höstmöte no: 2 FSU:s höst möte och 75-årsjubileum, Förutom det traditioneUa höstmöte.r blir det lite festligt. Man kommer bl.a. att hålla tiO ute på Ha naholmen - Nordens kulturcentrum. På söndan blir det jubil~ums-festligheter på Svenska Teatern. FSU och SOU subventionerar en del av kostnader na, det som deltagarna måste stå fOr själva är il)..kvar teringen på Hanaholmen. Buss ordnas från Oster botten till Helsingfors. SÖU har rätt till 24 delegater och varje ungdoms förening har rän till två observatörer. .. Så om du är hugad, tag genast kontakt med SOU kansliet (tel. 961-113572) och anmäl dig!

Såhär går bussen o

Bussuansport till FSU:s höstmöte ordnas enligt

följande tidtabell:

O Start (21 november, lördag)

Terjärv (Handelslaget) Karleby (Busstation) Kronoby (Sheii) Edsevö (Polaris) Oravais (Shdl) Vasa (Birra) Malax

03.20 03 .50 04.10 04. 30 05.05 05.40 06.00

Korsnäs Närpes Kristinestad Lappfjärd

06.25 06.55 07 . 15 07.30

Framme i Hesa borde bussen vara vid II· s n~r{'t .

Torsdagen den 19 november

••

ETT VARMT TACK FOR .....- - - - -Harald Wiik: - - - - -.....

"Ufengagemanget mer. eller mindre ofrånkomligt"

tal

Senast jag stod här i talarstolen på Jungsborg, var vid SÖU:s 50 årsfest år 1956. Jag har mötet för 25 år sedan i kärt minne . Vid min si da satt Emil Kaustinen, som var förbundssekreterare , och det var vid det mötet jag lämnade över ordförandeskapet till William Hägg. Så knöt Harald Wiik i sitt tal samman de tre hedersmedlemmar som kunde närvara vid 75-årsjubi1eer. Den fjärde , Ernst August Mins, kom lika naturligt med i bilden : - Jag har haft framstående uf-folk som lärare, sa Harald . En av dem var Ernst August Mitts.

D Naturligt engagemang

kcr

Uf-engagemanget var för Haraids del något naturligt och mer eller mindre ofrånkomligt. - Jag föddes med en ärftlig belastning. Min morfar var med då Kvevlax uf bildades 1895 . Han brukade berätta vad som hände på den tiden, förövrigt en stor tid i landets historia. Själv kom Harald med i förbundssammanhang år 1938, då han blev sekreterare efter Martin Ingo. Kriget kom och det blev en lam period för rörelsen, men under åren efter kriget var det desto aktivare . - Det var de stora åren under min tid i förbundet. Alla ville skaka av sig krigsårens upplevelser, och responsen ute på fältet var hundra procentig. Vi försökte lära Ut nya verksamhetsformer, och vi försökte tackla samhällsproblemen. De veckolånga ungdomslägren , den första emigrationsdebatten (i Bennäs 1950), diskussionerna om yrkesutbildningen, hembygdsverk samheten och kontakterna till övriga Norden är SÖU-aktiviteter som . Harald erinrade om från den här tiden. Han slutade med att berätta en a!1ekdot frånJcrigstiden . Under ret rätten kom Harald och hans kamrater fram till en övergiven backstu ga, där det av allt att döma hade bott en ensam , äldre kvinna . När hon gav sig av hade hon lämnat en lapp efter sig, där det stod " Vatt na blommorna" .

• HaraldWiik - avtackades

• ger I ska ord

W rr.3

la,. ftli

Oerhört gripande

- Det där grep oss oerhört. Meddelandet var ett uttryck för att det finns en plars för det ädla och sköna även om tiderna är onda . I vår tid av materialism, byråkrati och krigshot, får vi inte glömma att vattna idealitetens blommor. - Min hälsning till 75-åringen är VATTNA BLOMMORNA!

feU prJ[

- - - - - -Emil Kaustinen: - - - -

"Utvecklingen

har gått

i rätt riktning"

• Emil Kaustinen - avtackades

- Jag tycker att utvecklingen inom förbundet har gått i rätt rikt ning, sa Emil Kaustinen . I dag har SÖU ett stort kansli med många anstäJlda. På min tid som sekreterare skulle jag sköta det mesta ensam om kvällarna efter arbersdagens slu r. Emil Kaustinen blev förbundssekreterare år 1947 efter Harald Wiik. 1 styrelsen hade han suttit med sedan 1939.

t..J Arbetsam tid - Det var en arbetsam lid . Man kan som exempel nämna att för bundssekreteraren hade att skicka ut ungefär l 500 brev i året, för att inte tala om alla telefonsamtalen. Det var mödosamt MEN jag har glömt mödan! . - Det jag minns är inte svårigheterna . Det är framför allt alla de många fina människor jag fick tillfälle alt komma i kontakt med. - Särskilt glädjande är att så många av den tidens aktiva gick vida re och fonsatte att vara aktiva i olika sammanhang. Jag har under årens lopp med glädje noterat, att många som varit kommunalt akti va, har kommit från uf-rörelsen . Emil gav också sin syn på dagens situation och vår tids ungdom. - Man hör i dag allt som oftast hur det klankas på ungdomen. Jag har känt smärta ibland då jag har tänkt på hur utvecklingen har gått. Men jag tror inte att det är helt sant det som sägs när man klagar på ungdomen . Jag är övertygad om att det finns många fina ungdomar, i dag liksom i äldre tider.

• WillilIm Hiixx - avtackades

--;- . -- -

- --. - - -

.- - -

_ - ~_ -- - --

•

• - .~

11_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

~T~or=S&~g~e=n~d=e_n_l~9_n_o_v_em__I~_r_______________________________ m~!!~~~~~~ · :':":·~~-· :: ~.TEN

•

ERA INSATSER!

J Gör en insats!

- - -Ernst August Mitts::_ _

-, Till dessa ungdomar vin jag säga : tveka inte att göra en insars' ~mil var också inne på problemen med uf-Iokalerna och svårighe ~ a att hålla dem i gång. - Det smärtade mig då jag såg hur många uf-Iokaler fick förfalla, '( föreningarna dog ut och husen lämnades åt sitt öde. Nu i dag ver det här ha svängt . Man bygger upp lokalerna igen, och det gläder . . Det ser ut som samhörigheten och föreningskänslan åter skulle ma upp.

- - - - - - -William Hägg::- - -_ _

'Jag kom med aven tillfällighet" - Egentligen är jag en svart häst, sa William Hägg i sitt tal. Jag cum med aven tillfällighet. Före mötet 1956 hade jag inte varit enga gt rad varken i styrelsen eller andra SÖU-sammanhang . Inför mötet 1956 ringdes han upp och tillfrågades om ordförande· apeE. Efter viss betänketid blev svaret ja, och William satt sedan som OIdförande under tre år framåt. - Jag ville träda tillbaka, för jag har alltid haft som princip att ge lurymme för nya kvastar. William Hägg var SÖU:s första instruktör. Han hade sin första lä rart jänSt i Mörtmark, där han ryckte upp verksamheten inom den lilla 5'lw ska ungdomsföreningen . Som instruktör verkade han inom Sjun. dl~ och Åttonde ungdomsringarna. .

J Stora avstånd _ . Avstånden var långa och det enda forrskaffningsmedlet var cykeln. Det är inte lätt att i dag föreställa sig att man skulle slänga sig på cy .1n i Närpes och åka på föreningsbesök till Skaftung . . - Dessutom var det inte ofta man blev erbjuden nattkvarter, så D'. aIl fick trampa hem igen mitt i natten ... Festfördelningen och försök med en "ungdomsriksdag" är två sa kH William nämnde från sin ordförandetid . En stor fråga var också fo1khögskolan Breidablick . . - Skolan hade blivit stationär i Malax, men vi hade stora problem. fut behövdes nya lokaler men pengar saknades. Det var också svårt au få lärare. Lösningen blev ju småningom ett samarbete med Vörå fd khögskola. - Vad jag också minns är storsamlingarna sommartid, som blev w blikframgångar .

J Stimu.erande kraft jJliam slutade med att citera en text som han skrev i SÖU:s årsbok

1?59-60. - Det slog mig att texten har en giltighet fortfarande . Inte har det -- rändrats så mycket jämfört med då vi gubbar var med. Omvärlden förändrars, men människan och ungdomen är sig lik. - För förbundet gäller det fortfarande att vara den stimulerande en ovanför. Men nu precis som för 22 år sedan är det den enskilde emmen som ska göra det.

"Glädjande att ni velat uppmärksamma ., , ml!1

- Jag tycker detta är oförtjänt, men jag gläder mej över att ni velat uppmärksamma mej. - Jag hade ju betalt för allt det jag gjorde, i varje fall som rektor för Folkhögskolan Breida blick. - Men jag har alltid med uppmärksamhet och värme följt det arbete som SÖV utfört. - Jag tackar er varmt för den hyllning ni kom mit med. Hälsa så hjätligt till alla i styrelsen och till alla ungdomar i ungdomsföreningarna. Ungefär så föll Ernst August Mins ord när han upp

vaktades av SÖU:s ordförande Sture Erickson och kanslichefen Ulf Johansson. De for Ut till Mitts's hem i Sundom med förbunders bordssrandard och

en bukett blommor.

Ernst August hade blivit varskodd om besöket och hade kaffepannan varm. - Jag kom mycket ung med i Sundom ungdoms förening. Det var en aktiv period. En härlig tid . - Vi var två pojkar från Sundom som beslöt fara till seminariet i Nykarleby. Jag måste ha ett läkarin tyg och vände mej till doktor Boucht samtidigt med att jag var in till stan med "tingmjölken" . Mina för äldrar sålde mjölk åt hela släkten Boucht.

Hjärtfel - När Boucht hade undersökt mig såg han allvar samt på mej och sade att tyvärr - jag kan inte skriva något läkarintyg ty du har hjärtfel. - Han sände mej till en annan läkare. Kanske han inte upptäcker felet, sade han . Det gjorde han inte heller. Jag for till seminariet. Men ensam den andra sundompojken kom inte. - Vi var 22 lärare som blev utdimmiterade våren 1913. Jag är den enda av dessa som lever - trots hjärtfel . . Det var en glad kaffesits vid Ernst August Mins på Stubban i Sundom - det ställe där han bor kallas så . Han berättade om hur han sökte men inte tog emot en tjänst som rektor för Vörå folkhögskola och om hur han 1924 kom som rektor till Folkhög~olan Breida blick .

Blomstertid Där stannade Mins i 13 år . En blomstrande tid i sko lans historia. Ordförande förSÖU var han ett och ett halvt år. Han redigerade ungdomsrörelsens 50-års historik 1938 och ett minnesalbum över de unga män från Svensk Österbotten som stupade i vinter kriget 1939-40. Många år efter kriget var han en inspirerande ord (örande i Kamratförbundet för Folkhögskolans Brei da blicks elever. Det finns mycket av levnadsglad ynglig kvar i nit tioåriga skolrådet Ernst August Mins. En gudabenå dad berättare som minns detaljer och människor och namn och som kan levandegöra i ord, det som har hänt när seklet var ungt. SVEN-ERIK GLADER

• Tack ska

• IWmlet: Lennart Snickars

vis bildöingsarbetet, idrorrsrörel sen, sången och musiken , kam pen mot spritmissbruket. I dag sköter andra delvis de områdena. En styrka i arbetet inom fri· tidssektorn är uf·lokalerna som är i föreningarnas ägo. - Att en mängd specialförbund bildats, ska vi inte se negativt på, sa Sture. Tvärtom är det positivt im uf- rörelsen har kunnat bidra till det. - Fritidssektorn och uf-rörel sens anknytning till närmiljön är fortfarande det viktiga. Samti digt kan man säga att vi mer än hittills borde ägna oss åt frågor som freden och ungdomarnas oro för framtiden. - Uf-rörelsens arbete är vikti gare än någonsin, i en tid då ungdomen allt mera har blivit en målgrupp för masskulturens ska pare och profitörer.

'""

• Susanne Wickström, viceboss i Karleby uj; hälsade alla hjä'rtltgt välkomna Festprogrammet i övrigt be stod av spelmansmusik med Jep po Bygdespelmän, Hamlets mo nolog på närpesiska med Lennart Snickars, Karleby uf:s blandade kör och som avslutning" Jorden

runt på 80 dagar" med Karleby uf:s teaterungdomar. Förbundet uppvaktades av Karleby stad FSU, NSU, JT, 5:e, 7:e och 8:e ungdomsringarna samt några ungdomsföreningar.

Ett antal telegram från tidigare SÖU-aktiva hade anlänt. En publik på ett hundratal personer närvar vid festen . BERTEL NYGÅRD

-. Torsdagen den 19 november

.-oST.N O O Bor man i Nice, så bor man i Rivierans centrum. Det finns många sätt att bo, från inkvartering i 20 mans tält till fyra stjärnors lyxhotell. O O Vi skall här ta upp några övernattningsmöjligheter, och hoppas att texten kan vara till hjälp för den som planerar ett besök i trakten.

Hur ska du hitta

(där flygplanen dånar in över stan stup i kvarten) -.

Vill man ha sin säng kring mitten av juli - mitten av augusti, får man räkna med att beställa på för hand . Mellaneuropeerna har sin semester i augusti och Riviernas hotell är då proppfulla. På stranden ligger man så tätt att man kan klappa tre personer på baken om man sträcker ut en hand . Alla vägar till övernattning går bäst via turistinformationen i järnvägsstationsbyggningen. Här delas det ut matiriaI om ungdoms härbärgen , pensionaten, meubJes och hotellen. En bookning sker också lätt härifrån . Det finns alltså många vägar. Låt oss börja med den knaggligas te .

Betala och städa Något egentligt ungdomshärbärge finns ej . En bit utanför staden för dock ett slags kollektiv sin tynande tillvaro. Man kör med skrämselpropa ganda om att Rivierans stränder endast är avsedda för de rika. Man påstår att de fattiga ungdomarna jagas bort . (Om dessa nu alls har råd att ens komma till Rivieran). För att ta emot dessa bortmotade fattiglappar, har man startat detta kollektiv. För den ringa summan av 2 ~ mark kan man här få en sov säcksplats i ett 20 personers tält.

Flickor i ett tält och pojkar i ett. Därtill får man finna sej i att ut föra diverse städsysslor. Då stället dessutom ligger en bit utanför sta den , måste man anlita buss för att komma till och från stranden . Den totala övernattningssumman åker då upp i ca 3-~ mark per dygn . Plus då städplikten .

En kapitalist bor bättre! Men, hör och häpna! Lyckas den fattige övernattaren övervinna sina ideologiska betänk ligheter (vilket inte är så svårt efter ett par dygns tältande) och fuma sej en kamrat, kan de för den ge mensamma summan av ca 70 mark få ett dubbelrum på ett kapitalis tiskt tvåstjärnors hotell . Frukost inkluderat och persona len städar och byter lakan ett par, tre gånger per vecka . I stället för att rulla sovsäck, åka buss och vifta med dammtrasor , kan de äta frukost i matsalen och sedan pysa runt hörnet och ned till beachen. I allmänhet gäller: Var försiktig med ungdomshärbärgen. De håller på och bli dyra. Man måste passa tider, flytta si na saker ut och in varje dag och blir lätt bestulen . Pojkar och flic kor sover i skilda rum och en militärstärnning, med allt vad det innebär av fisande och hojtande, är påtagbar .

De riktigt unga orkar dock med detta och tar det som pikant .

Död romqntik Ett ännu sämre övernattningsalter nativ är kollektiv och ungdoms härbärge är att sova på stranden . Detta romantiska slumrande är numera förbjudet i Nice, då det förde med sej både stöld och mord . Bl.a. en finländare fick kni ven i sej senaste sommar på stran den i Nice . Att sova natten på stranden går bara bra i Coca-cola-reklamer.

Hotel Bäst är att via hotell broschyren man får i turistinformationen, sö ka sej till en- , två- , eller tre-stjär nors hotell. Med dubbelrum plus frukost går de på ca 30 för en och till 200 mark för tre-stjärnors per dygn .

• ÖP:s korrespondent i actio!1

på terrassen pd Hotel Georges i

Nice.

På enstjärniga hittar man för det priset sin WC och dusch i korrido ren. Vi hade ett trestjärnigt med bad, WC och telefon . Atta nya handdukar plus två påsar skumbad per dag. Lakanbyte var tredje dag och ca 4 minuter från stranden. Pris ca 9~ mark .

Att känna sej som hemma Ett alternativ som vi inte prövat, men bara hört bra om, är de s.k. meubles . Lägenheter med 2 rum och uppåt. Man sköter själv sin städning och matlagning . Detta sätt att bo har vi hört rekommen deras av flera, bl.a . av helsingfors arkitekt Matti Taustis dotter Pirjo, som bor i Nice. Enligt henne är denna typ av övernattning den absolut billigaste för en turist. Lista på hotell och meubles fås från Office de Tourisme de la Villa de Nice , 32 rue Hotel-des-Postes. B.P. 39. 06002 Nice .

• Strandliv i Nice ,../ lessmodet på en ~ . . svog tillbakagdng. . ö.ir ~ pygplan på /Jg höjd, p6 till Nices pygfiilt, det största ; FranJmlle.

Nice i mitten

Nices position som Il,"..... " ..,.... vudstad styrkes ännu :D tet är landets tredje de två Paris fälten. Eu ...........,........-.. tyvärr får bekräftat då på stranden och B\-n:Ibl:Er. bru tet dånar in Ö\'Cf höjd .

111 I

To_gen den 19 "o>ombe<

~- ~

I\.T~DBOTTNISKA POSTEN

Ungdomens konstevenemang på gång

Cirkuskonst, rytmik, film och ljudband årets "tävlingsgrenar"

• 14rs-Giiran StPIIIstrom, unIidomssekreterare i JakobslIld

• Helmer King, ungdomssekreterare i Pedersöre

D D Känner du för att slå. en tredubbel målberga re med skruv i pik på matta? D D Eller jonglera med 14 bollar samtidigt? D D Eller dansa quickstep i grupp till Rolling Sto

nes?

D D Eller göra en Ilångfilm med Bo Derek mot

Roger Moore i huvudrollerna?

D D Eller banda in ett passionerat kärleksdrama

på vers?

.......

• MiJrtil-Lisa West1fllln, ordförande i /eppis ungdomJ nämnd

Drag i -dagis Det var drag i dagis i veckan. Barndaghemmet i Sweden i ]eppis fyllde hela fem år och det skulle naturligtvis firas. Vad var då naturligare än att praktikanten Stig Nygård sam lade ihop kompisarna i Break (Kari Virkama och Uffe Wik lund), kompletterade med Tumppi Ost (från Teamet) och lirade rock.

Ja. Då kan du lämpligen sända in klart, säger Lars-Göran Sund- .

det till ungdomens konstevene ström.

mang som drar igång här så små Några av dem som är med i eve

ningom. I Jakobstad hålfs en ge nemanget på lokal nivå (vilket allt

- Vi har inte spelat ihop tidigare mensam tillställning för Jeppis, så betyder att det är några byar

sa killarna och dro~ igång med Lets Pederse, Nykaabi och Larsmo i Ox med) kan få delta i evenemanget

Twist Again för sm yngsta publik hamns skola 31 januari. på länsnivå (alltså Vasa län).

någonsin. - 15:e januari utgår anmäl Sedan har de allra bästa (trots De yngsta var ett år och de äld· ningstiden . Utom för ljudband att det alltså inte är nån tävling) sta hade närmat sig den beaktoch film där man har nästan ett chans att åka vidare till en lands· ningsvärda åldern av sex år.. helt år på sig, eftersom länsung . omfattande uppvisning. ' För övrigt bjöd kalaset i Sweden I fjol gick det sistnämnda evene domsnämnden vill ha bidragen på sånger och lekar. Och mat naförst 17 september 1982, berättar manget av stapeln (som radiosp6r turligtvis : jtaliensk gryta med glass ten brukar säga) i Karleby, och där Märta-Liisa Westman , ungdoms till efterrätt . -klarade folk härifrån trakten sig nämndens ordförande i Jeppis. Och det var ju gott? De där förslagen i ingressen ska riktigt bra. - Näää, då vi inte får nå meeer, IoJoMt-trion från Pedersöre och antyda vilka "tävlingsgrenar" det Esse juniorspelmanslag var där. är tråga om (det heter tävlingsgre nar trots att det inte skall vara Ihomas Lönnqvist, Jan Edström och Esa Fagerström från Jeppis var någon tävling utan ett even<: också där. Då det var fråga om mu· mang ...): sik .

Rytmik . Cirkuskonst

D Al/a ska

Film. Ljudband. .

kunna delta Rytmiken är sedan uppdelad i Också på det lokala planet var eve flera underklasser, men dem berät tar ungdomssekreterarna i varje nemanget en . framgång med . många deltagare, närmare 500 kommun så hemskt gärna om. Iill dem kan du också vända dig från "regionen", som det brukar heta i JI. om du vill anmäla dig till . konst - Vi vill, säger Kingen, få fram evenemanget. att det inte är så speciellt hög trös kel man behöver kliva över för att D Bredda! komma med i evenemanget . - Så många som möjligt skall Det är, betonar Helmer King vara med och visa upp sina talang som är ungdomssekreterare i Pe er. dersöre, inte fråga om en tävling, Där är liksom hela iden med utan det är fråga om att visa upp bredden. evenemanget. - Och för de som går vidare är Alla som sysslar - eller vill syss la - med någonting som har med de naturligtvis en sporre . En upp' muntran att fortsätta med det de ovannämnda rubriker att göra 'kan håller på med . all tså delta. I mitten på januari går anmäl I Jeppis-regionen sker framträ ningstiden ut. dandet i Oxhamns skola, dit man Ungdomssekreterarna på din ort försöker locka så mycket publik som möjligt genom att bland an ger dig säkert gärna närmare be nat ha speciella överraskningsartissked om det är något du vill fråga tcr på scen förutOm evenemangs om. Och alla skolor har fån infor deltagarna. mation också. PETER GRANSIRÖM - Vem det blir är ännu inte

tyckte]ohan medan han gled förbi giset i Sweden och de 64 oarnen på knäna på det skönt hala golvet. sköts aven personal på 17 perso ner. Allt är fullbelagt. Svårare att D Bra kontakt komma in på finska sidan är det, Tarja Carlsson har jobbat på Swe vilket tyder på att finskan är domi dens dagis ända från starten för nerande i förorten. - .Men vi har ganska bra balans fem år sedan: . - Vi fick en månad tillsammans här Just nu, alla som har sökr hit - utan barn - med personalen i kommer in med rätt korr väntetid. Sa Tarja innan det blev dags för starten och det gjorde att vi fick Break. Och dans på blanka för bra kontakt redan från början . -.: Nu har vi jättefin stämning middan . Men då hade redan de inbjudna här. Sweden-dagiset är på det viset gästerna Kurr Kotka (socialdirek speciellt att det är tvåspråkigt . Två tör), Elna Stenhäll och Maja Brön avdelningar är finskspråkiga och berg (socialinspektörer) dragit å stad . två svenskspråkiga. _ PETER GRANSTRÖM - Vi försöker hålla dörren öp pen så ofta som möjligt och ha ute ..... timmar och raster gemensamt så att kontakten över språkgränserna • Break - och lite Teamet ska vara så naturlig som möjligt. på femårskaW: - Och det fungerar jättebra. (fr.v.) Uffe W~und, Stig Ny D gård, Tummpi Ost (han som är . Fullbelagt lite bakom - trummorna) och 64 heldagsplatser finns det på da Kari Virkama så~ till att det blev drag på dagIS. -~

....,

.....

~!!!!!!~:t~: i ~:~~ST~.:N ____~____________________~______r_o_rsda_g_e__ __ nd_e_n_l_9__n_O_Ve_mbe_r __ _ _____________________________________~~ o

••

Abo-bandet Beat, som kom tvåa i Syksyn Sävel, i OP-presentation:

__ o

Bara för några veckor sedan var det inte många som hade hört talas om åbogruppen Beat. O I två års tid hann de spela för en begränsad men entusiastisk publik tills de plötsligt blev riks bekanta. D Bland två hundra del tagare sållades de fram till final i reklam-TV:s schla gerjippo Syksyn säveL D Och inte nog med det. I publikomröstningen kom de på andra plats ef ter kändistrubaduen Mik ko Alatalo och inröstade en hel del beröm från de eljest kritiskt inställda popkri tikerna .

"Man ska kunna njuta av vår 1nusik och höra vad vi sjunger"

Syksyn sävel Syksyn sävel blev alltså en fr:un gång för Beat. Att man överhuvudLaget kom med är resultatet av man [(od<k pi Beat på Fifty-Fifty, den enda studion i Åbo. - Vi hade fått 3000 mk a\' kul rfonden för att göra en singelski· men det räckte ju inte s.llångt. Studion ställde upp och finan sierade resten, det var där man uppmanade oss att skicka in ett bud till Syksyn sävel, förklarar Ti na Krause. Redan med denna första skiva har Beat fått lära sig lite av trixen kring marknadsföring . Producenten släppte inte ut ski van förrän Syksyn sävel är över, man väntade på att gruppen skulle bli känd först . Nu kommer först gruppens täv lingsat p.l finska på en skiva, se dan först kommer den skiva på en gelska man gjorde i somras. Gruppens första LP kommer ut någon g:1ng i vår. Tävlingen har ocks.l öppnat nya spelmöjligheter för Beat, redan nu har man fått löfte om en spelning i Helsingfors, också en sverigeturne finns i planerna .

Beat - det är Kim Engblom 18, gitarr, Tina Pettersson 15 , piano , Tina Krause 18, trummor och gi tarr och Janne Engblom 16, bas . Bandet satsar p.l mjuklinje . - Det viktiga i vår musik är harmonierna, man m.lste kunna njuta av musiken, säger Tina Pet tersson.

. Budskapet viktigt Beat vill an publiken skall höra vad de sjunger. - Budskapet är viktigt . Vi sjun ger om fred, natur och medmänsk lighet, säger Tina Krause. - Alla är rädda fÖL kriget. Men man får inte nedsl.ls, jag tror an ungdomen kan ändra p.l situatio nen tror Janne Engblom. Det är en på m.lnga sätt dyster värld vi lever i. Men Beat vill inte förlika sig med n.lgra domedags profetior. - Vi vill hoppas, vi tror på mor gondagen, säger Tina Krause . - Alla borde göra något för fre den. Fredsmarschen var en bra sak . Men det mesta inom den läna musiken handlar om inte om ödes frågor som fred och miljö . En stor del av den kommersiellt producerade musiken är menlösa kärlekssånger med en väldigt klisc hemässig utformning. Här g.lr bandets åsikter lite i sär.

Det nödvändigaste

Uttjatade teman Tina Pettersson tycker att det är helt OK med sådan musik , och sä ger an det också behövs avslapp ningsmusik, medan Jannes frågar sig varför då inte orden änd.l kun de ha något att säga. - Man behöver ju inte lyssna p.l dem säger han. Tina Krause menar att det är synd att kärleken gjorrs så kom mersiell och utsliten . - Visst är det viktigt att sjunga också om kärleken, det finns m.ln ga riktigt fina kärleksvisor. Men de flesta handlar bara om "hjärta och smärta", och det är ju s.l fruktans värt uttjatat.

aldrig s.l bra i Finland , [(or rUta Krause. Hon tror ocks:1 att det är ea bra sätt att arbeta över språkgränser an sjunga på engelska. - Det är fortfarande minga finnar som reagerar mot an bila svenska, därför är det bättre mt:d engelska.

Beat sjunger egna texter om alJge lägna saker - , p.l engelska. Varför:' - Vi är dåliga p.l finska . Sjun ger vi på svenska är det så få som förstår oss. Vi vill nå så många som möjligt med våra s.lnger, säger Ti na Krause,

- Det är behagligt att sjunga på engelska, säger den andra Tina. Janne tycker att det låter bra på en gelska. För tillfället har Beat ett tjugo tal egna bitar på engelska på Sin re pertoar. Av dem har man översatt

(!) fem till svenska och en - syk syn sävelmelodin - till finska. Varför inte göra mera musik på svenska? - Man m.lste sälja en LP i minst 5000 exemplar för att det skall gå ihop, en skiva på svenska säljer

Beat har nu utrustning för ca 30'000 mark . - Det är inte aJJs så vi har bara bara det allra te. - Var och en äger sina egna instrument, gemensamt äger vi ba ra sånganläggningen, berättaT Kim. Grundplåten till sin utrustning har Beat fått av sina föräldrar. men det mesta har man jobbat ihop själv. - Alla mina sommarjobbsprn gar har gått till Beat, säger Tina Pettersson. Numera har Beat ett gemens:um instrumentkonto dit alla pengar från uppträdanden samlas. Beat satsar på mjuk musik som inte överröstar s.lngen, därför Ix· hövs inga stora förstärkare . Men visst finns de änn u sakB önskelista n , - En stor syntetiSl!tor u lk fantastiska möjligheter. säger rlll2 Pettersson med något d röms I ögonen, men tillägger krass[ al hennes drömmodeI kostar 40000 mark. Bea[ spelar musik med ord an lyssnas [iII , men tycker det är roligt om publiken lever med, - Visst får man dansa till vår musik , säger Tina Krause.

Text: HENRIK OTHMAN Bild: BO STRANDEN

I 1311___________________-=T:..:o:.:.:cs:..:d=a~ge::n~d=en:.:....::l.::..9...::.n:..:o....:..ve.:..:ffi==.b.:..:ec=--

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

.......................................................•••••••••••..·f,i

• !• •

I• i•

• :

• : • • : • : • : • •• • •• • •

: • • : •• : • : •• • • : • : • • : • : •

I• • : • :

••• •• •• ••• •• •• ••• •• ••• • :• •• l•• •

• : • : • •

: • • : • : • : • • : : • • • : •

•

Två atnerikanare ger en stnåtnysig och en lnonoton platta D Stevie Nicks "Bella Donna (WEA) D STEVIE NICKS i Fleetwood Mae har alltid hört till mina speciella favoriter. När hon nu grävt i byrålå dan och sökt fram en samling gamla och nya låtar, mest egna, och spelat in sill andra soloalbum kunde jag ju inte annat än offra slantarna på hen neo Förväntningarna var högt srälIda med ell koppel superhejare som kompar, bl.a. Roy Bittan från EStreet Band på piano, Waddy Wachtel gitarr och Don Felder och Don Hen/ey frJn Eagles Tom Pelly and The Heartbreakkers samt med demonplOducenten Jimmy Lovine vid . rodrel. Det är kanske fel all säga all besvikelsen blev SlOr men den här plattan saknar något - det man minns! Den är jämnt tjock, inga lOppiåtar men inte heller någon direkt skräplår.

"Hard Promises" har två gemensamma nämnare med "Bella Donna". För det forsta har Stevie lånat ut sin röst åt Tom Pelly och for det anma har Jimmy Lovine producerat. Därmed tar likheterna slut, for om "Bella Donna" var jämntjock så är den här helsvart (med undantag av "The Waiting" alltså). D TUNG OCH kompakt, tomt och monolOnt mal musiken på. Tungt utan all få den kraft, tyngd och känsdy Wachtel's mera sprooa gitartklan la som behövs for att den skall fastna. Tom PellY's nasala stämma ljuder ofger är viktiga ingredienser. "Stop Draggin' My Heart last entonigt, Stan Lynch hamrar på Around" är bra; mycket Tom PeIlY: trummorna i något som verkar all vasound, gitarrer, sång, produktion ra vredesmod, minsl. Benmont och text! Tench, orgel är en ljusglimt i elänSmå f.irgklickar är också fartfyllda del. Ibland glimrar gitarrerna till, men rockballaden "Edge Of Seventeen, och den lugna "How Still My LOlle ". nej det blir en kraschlandning, Båda spåren har mycket all tacka Waddy Wachtel för. "Outnae The D EN BRA UTfinns alltså. SingelRain" har ell tyngre och kompaktare hiten "The Waiting" påminner sound - Heartbreakers! mycket om 6O-talets Byrds musik med klockrena gitarrer och, faktiskt, D EN SMÄMYSIG LP, men når Tom Perry's sång kan vara riktigt " The Highwayman" tonar ut är det charmig när det vill sig. in~e speciellt mycket som man I det rökmoln som omgav mig när TP placerades längst bak i skivhyllan mInns . ..

lämnade en par rökpuffar kvar en'" Tom Petty and

stund. Den tempoväxlande "A WoThe Heartbreakers

man In Lolle" och de mjukare (tack vare Stevie Nicks) "Insider" och "Hard Promises"

•• i• •

i HALD.I N & ROSE lA • i• I•

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17_00: Kanalesplanaden 23, tel. 12145

• : • •

....

• : •

David LindIey (Asylum),

• : • : •

vid Strandvägen (Östmans)

•

I SOLF

• • : : • • • : : • • : • :

D DAVID L1NDLEY gjorde sig eu namn redan tidigt som gitarrist åt Jacksom Browne (Eagles' förfader), och eftersom Jackson Browne's forsta skivor hör till mina mest nötta prylar, är en soloplalla med röntgenstrålen . Lindley mer än välkommen. Det blev en lindrig överraskning, då jag märkte all plattan var reggae dominerad. Men den kan vara bra for det.

Och visst tusan är den bra for del.

Inte ens Bob Marleyoch Haiseva

Lasse tillsammans i en katakomb

kunde åstadkomma någonting svängigare. Det är en rautalankaorgie utan motsvarighet i den civiliserade delen av världen. D A TT NÄMNA någon bit framom någon annan är så golt som omöjligt. Versionerna av de gamla bekantingarna "Bye Bye Lo Ile ", "Twisi and Shoul" och "Don 'I Look &ck" är alla i minst samma

D DAVID Röntgenstråle är ingen gitarrkung i vanlig bemärkelse. han lirar med enkla och effektiva lieks. Han är en perfekt uppbackare och solona dras helst med slide, eller lämnas helt bort. Den litet gnälliga sångrösten skäms han inte aUs ror tvärtom så sjunger han helt ogenerat och ger allt, liksom rytmsektionen . Jag har inte mycket fel, om jag påstår alt utan Jackson Browne (co-producent) skulle denna skiva ine exi~tera. Han är en påverkare och IOsplratör som väl kan jämforas med Dylan. Och David Lindley är hans The Band .

klass som originalen. Speciellt " .Bye Bye Love" svänger bättre än nå'n ti digare version gjort - och observera alt sväng inte är detsamma som fart . "Quarier ofa Man" är en mycket långsam ' reggae med verkligt sug, trots den synbart enkla instrumente ringen - gitarr (Lindiey), bas (Bob D ÅRETS SKIVA? Åtminstone en Glaub) och slagverk (Ian Wallace och giltig orsak för anskaffning av stereoRas &boo), fler behövs inte. Drav utrustning även till minkutfodringsspel och primitivare orglar kommer truckarna.

I • I • •

l. • • : • • :

I • • •• • •

I • : •

:•_....................................................................•

'Ny kurs börjar varje ·torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tell_ 13003

Wirginia

till på några låtar, vilket inte gör : soundet sämre. • Titellåten går i skön tex-mex-stlh'l och "Mercury Blues" är ROCK, oc ror övrigt finns ingen annars-bara-Iåt : med. Texterna är överlag slappa och • humoristiska..

...

Grillbar

•• •• • ••• • e• • ••• •• •• ••• ••

JAKOBSTADS BILSKOLA

VIK IN TILL

...

Rotel L 400 inkl. stereoskåp med glasdörrar

w,ö

D EL RAYO-X

Jakobstad

Trafiks:k ola

D DET ÄR mycket Fleetwoodsound på "Bella Donna ". Tom Petty's inflytande märks bra på de spår som han producerat och på vilka han med sina hjärtekorssare kompar . Det

• är fyllig och bra country-rock som : svävar ut. Och visst är Stevie's röst • "You Can Still Change Your • ljuvlig!

Det finns som sagt inga örhängen (Backstreet) .

Mind". Den sistnämnda kunde ha : blivit riktigt bra, men. • på "Bella Donna", men just titellå : ten uppbyggd på typiskt Fleetwood D TOM PETTY's senaste alster Mae-stil och där Stevie's röst växlar "Hard Promis'es"skulle jag helst dö • D NIX, Tom Pelly and the Heartmellan hårda och mjuka tonlägen är pa om till Broken promises. Alla de breakers kan mycket bättre än det • här . Nöj dig med singelo " The Waitrevlig . "Kind Of Woman", skriven ljuva löften som singeln "The Wai : .redan 1975, är en ovanligare ballad ting " gav går upp i rök när planan ~ing " tills vidare och invänta nästa • där Dalley Johnslone 's mörka gitarr, snurrar och snurrar och det inte finns OP - kanske de orkar med en hel LP : Roy Biuan's bitande piano och Wad- flera godbitar all suga på. då. STIG :

•

Trafikskolor

i. i <:' " .. f' 2 E

-lB. ,-',.1-...

i ~ ~--=,;;:r!

Rotel Top 12 Ny musikkassett med 12 topplåtar i originalinspelning Du kan köpa den hos oss för bara 20,-.

Rotel 500 Låter mer än den kostar

a [QJ-'_.", ;:y. l

•

r or n

()94! ~ oor:

I .. ooaODl)

• i ••

Inga extra finesser, men allt som behövs för ett verkligt fint ljud. Inkl. stereoskåp.

\ )

Nyhet Rotel

Irriterande bra och liten

i .".-. .. .,~ -~'~. ~- .. ;

··ij-iX .

Rotel Micro 80 RMA 80. Integr. först.

2x30 W 8 ohm. RMT 80. FM/MV-tuner med LED-visning. RMD 80. Kassettdeck för alla band kvaliter.

......

~ !!!!:!!!~::~~::ST~.:N

______________________~__________TO_r_Sda~g~e_n~d~e~n~1~9-=no~v~e=m=be~r____________________________________~

Hänt sen sist • • • och en titt framåt • • • trelliotal skolungdomar, både från Österbollen och Ny land, var samlade till ell freds seminarium som Sydösterbot tens etevdistrikt ordnade. I programmet för seminariet ingick flera inledningar, forst i tur stod ~i1rry Holtti som in ledde om Osterbottniskt freds arbete . - Ska Europa bli ett slag/alt i ett kommande kärnvapen krig? var frågan som kommu nalfullmäktige MalIS Andersen ställde i sin inledning. Om hälsoriskerna som ett kärnvapenkrig skulle föra med sig talade läkaren Bjarne Udd . Efter de här inledningarna blev det sen grupparbeten, som avslutades med en gemen sam rapport. FSSF:s ordförande Axel Rap pe medverkade (Yl seminariet genom att berärta om vilka fil

ee Osterbottniskt freds arbete

folken i El Salvador, Namibia och Nicaragua . Senast skolungdomsförbun det var med och arrangerade dagsverke var hösten 1978, då gick stödet till Namibia och södra Afrika. I en resolution som fredsse minarieddtagarru antog kräv de man aktiv fredsfostran i sko lan . - Varje elev borde åtmins tone få en grund i vad freden . och fredsarbete är. I dag läser vi bara om en rad historiska hän möjligheter skolungdomsför bundet har att bedri~a prak delser som för det mesta är krig, hette det i resolutionen. tiskt fredsarbete. Han informe Vidare efterlyste man mera rade om dagsverkskampanjen som förbundet planerar ge information i skolorna om ci nomföra tillsammans med de viltjänstgöringen som alterna finska broderorganisationerna tiv till traditionell värnplikt. I resolutionen uttalades ock under 1982. - Man har tänkt sig all de så stöd åt tanken på Norden som en kärnvapenfri zon . insamlade medlen från kam panjen skall ges åt nödlidande

D För ungefår eu år sedan beslöt man inom den sydösterbouniska skrivargruppcn au man skuUe ge ut en bok med poesi och prosa från Sydösterbouen. Nu har boken då kommit ut och antologin kallar man Sten lycka. Boken innehåller unge far lika mycket dikt som prosa . Totalt medverkar fjorton skri vare i boken, bland dem flera kännspaka skrivarprofiler som Hanna Granskoll-Ekman, An na-Lisa Österberg, TrYllve Eriksson och Paul Jansson. Men även några yngre och mindre kända skrivare ryms med i boken. Boken är i flera stycken mycket intressant och ger en god bild av de produkti va och mångsidiga amatörskri varna i Närpe5 och stor-Kristi

nestad.

HANS HORTANS

D Några av skrivarna som medverkade i anlologin " Slenlycka": fr· II. Trygve EriIlson, Einar Snickars, Harry Slen lund, Harriel LinJelör. Barbro Banek och Mai-Len Hedslriim . Boken har utkommit i 500 kan också kÖpa boken direkt av exemplar och säljs i affarerna skrivargruppens medlemmar. runt om i Sydösterbouen . Man HANS HORTANS

.................................................................... •• •• ~

T offe omvald VUS: ' höstfilÖte i Långåminne omvalde Tor Sparv till ordforande fOr 1982. Den nya styrelsen ser ut så här: O Carolll Hulden, (Nedervetil) O Sune GIllder .(Karperö) O Carl-Gustllv Nyqvist, (Oravais) O Anna-Lottll OstvIIII (Malax) O VivIIn Söder/und (fjöckO Annll-Lenll Berts, (Singsby) Påskmark) Suppleanter: O Ann-Chri!tine Primen (pjelax). O Kenth Storm (Smediby) O Mllrill Björkbackll (pörtom)

D John Gullkvist från Malax har utsetts till" Årets 4H-medlem 1981 " i Svenskfinland. Vid Svenska lantbrukssällskapens förbunds årsmöte i Åbo på onsdagen fick han mottaga en minnesgåva som överlämnades av justit,ie minister Christoffer TaxeII. John Gullkvist har sedan 1972 tillhört 4H-klubben i Ma lax. Därvid ha; han bl.a. odlat köksväxter och 'potatis på stora arealer samt sysslat med mink uppfooning. Varje år har han belönats med första pris for si na prestationer.

Han har flitigt deltagit i oli ka aktiviteter som anordnats inom 4H-klubben och det ös terbottniska 4H-distriktet . Det har varit fråga om kurser, ar bets- och srudietävlingar, mö ten , läger samt exkursioner. Två gånger har han varit dis triktsmästare i skogsfardighet . Genom sin mångsidiga 4H verksamhet har han skaffat sig värdefulla kunskaper som bl.a . 'resulterat i segrar i yrkesbetQ nade frågesporttävlingar. John Gullkvist studerar f.n . vid Pedagogiska fakulteten i . Vasa .

: Kolla len : Lena-Ma'rlea • le kv' aeell! : •

: • : : • : •• •• : : • : : • : • • ': : • : • : : • •

LlNDSEY

BUCKINGHAM

från Fleetwood MIlC har fOljt i Stevie Nick 's och Mick Fleetwood's fotspår och kommit ut med en solo-LP. "Law and Order" heter alstret som verkar intressant. SOFT CELL, som skördat stora triumfer med "TIlinted Love", har en uppfoljare på gång och vi far mera synthsängkammarromantik i " Bed Sitter". THE SPECIALS har splittrats. Tre av medlemmarna, alla vokalister, bildade genast en ny grupp, The Boy ron Three, och har redan hunnit med att ge ut en singel, "The Lunatus hllve Tllken Over the Asylum' '. Låten har textmässiga likheter med The Special's hit, den !pagnifika "Ghost Town' '. Asyftande dårar i den ironiska texten lär vara Ronald Reagan och Mrs. ETT INTRESSANT samar bete har sett dag\!ns ljus. När

Queen var i studion och jobbade på den kommande LP'n tågade DIIvid Boww in där. Ut kom en gemensam singel, "Under Pressure ". 7Förmodligen kom ocksd Bo- wie och Queen ut ut studion. . .

SVENSKA BANDET Docent Död har på nya singeln, "Hon danslIr bllrll med nyktrll kil111r", gett sig in i antidrogkampanjen.

BANNE MEJ om inte musikkritikerna svalde Elvis Costello 's senaste verk också. Lika odelat positivt som vanligt har väl inte "Almost Blue "blivit emottagen, men som Schlagers skrivrecensent skriver "hängde det bara på honom vore det här en fullträff '. Hur bär mannen sig åt? Allt han gör tycks ju sväljas med hull och hår!

TOM TOM CLUB, Bow Wow Wow, John Foxxoch IlIn Dury har alla nya album ute på marknaden . Skandalomsusade Bow Wow Wow's platta har ett rekordlångt namn: "See Jungle! See Jungle! Go Join Your GlIng, Yellh, City All Over! (;Q Ape Crllzy!" Finns på RCA's skivetikett.

: : • : • : : •

: • • SALIGEN AVSOMNADE : Joy DiVISion kan avnjutas på en : nyutkommen LP, "Still". • • SHEENA EASTEON IlInse- : rlls hårt och hennes IIndrll LP : finns redan ute. "You Could : Hllve Me" är titeln for den som • gillar Sheena. Åt Diano Ross : har skivbolaget sökt fram ett : gammalt örhänge. "Why Do • Fools Fall In. Love" heter nya : singeln_. : NOICE knegar på med sin: tredje LP som borde dyka upp • ännu den här månaden. : • I KVÄLL torsdag kan Lenll- : MIIria show beskådas igen_ Se- : naste torsdag bjöd hon i rasan- • • de raskt tempo på bl.a. Freesty le och Shllkin 'Stevem. AVSLUTNIGSVIS noteras att Pink Floyd's mästerverk "The Wall" blir film. När mu ren kommer pd filmduken är sedIIn en lInnan femma.

Radions ·varstuga

"En liten bensinförbrukning - naturligtvis ärdet viktigt, men körandet borde ändå vara njutbarte" BILFÖRSÄLJNING

O.RAUTAMO

Vagnsmakarevägen 8, J:stad, tel. 967-13788

kommit i gång med besked: . Emtö och Ralf Nordgren programserien har redan in flera hundra lyssnarbidrag, innebär ett material som ger unuc'Ii'!; fOr ett helt års sändnID-

KOp.GISLAVED FRIK nONSDÄCK ItOm under nonn.~ t6rh611.nd.n h.r ett br. grepp, aven utan dubb. • .•

NI tAr aven GISLAVED FROST 80m heldubbtlt_

I stället för textaIs ter önskar sig sålunda en dia lyssnarkåren - frågor, och kommentarer as med tacksamhet! Sådana ,kan skickas under adress Oy Yleisradio Ab, Svenska vuxen utbildningen, Postbox 95, 00251 Helsingfors 25 .

pr()gr;~mma.kalrna

I krluJtu.tloner marka alclllMden mell.n det frIktIonedaeketa grepp 0_ v.nllg. dubbdack.

I dubbtlde

~ DyL. LYTZAb 'Ql NARPES

K STAD

VASA

tel 42473

tel11313

tel 118333

J STAD tel 11868

Radion kl. 21 _00 IM

1__________________________________

~T~or~Sd~~~g~e~n~d~e~n~1~9~n~o~v~em~b~er~______________________________ ~ ~~

OSTERBOi·TNISKA POSTEN

RESEBYRÅER

BILAFf'ÄRER

ARTISTER

NÄRPES

VASA Ny adress

VASA Orkesterförmedling A&M Vasa 961·113572

Jakobstad

~ FJÄLLVAGNEN ~~ och FLIPPER

Inhemska o. internationella artister VASA PRODUKTION 961·119920

SERVICEST ATIO NER . TJÖCK

.,.Tel. 961·118344,962·42321

norra Osterbotten

HÅRVÅRD

Radio & TV firmor

Gästgivars

PHILIPS • PIONEF.R

Tel. 962-41421

GUSTAFSSON AB elhuset med service TEl. 967- 10 ')44

NÖJESSTÄLLEN ,.

Moderna

ARVASGARDEN

Mötesarrangörer Välj : PURMOGÄRDEN som mötesplats PURMO UF

PITKAKATU 41 STOF1ALÄNGGATAN 65100 VAASA VI'fA 10 ~ 110 169

SKIDSTUGOR Närpes

BIGI&VESA Närpes tel. 962-42 064

S k a

p a r e n s

Ylläsjärvi

Pedesi-Pörtti

Boka skid resan i tid OBS! Ny skidlift II-UNGDOMSRINGEN tel. 967/69762 efter kl . 16.00

BLOMSTERTJÄNST Vörå tel . 961 -56460 -\1\\ ARIEAI-"I-"ÄRER

tel. 961-53142. Oravals uf

~ ".,

)

II:~""

, ~

BLOMMOR

ORAVAIS

musikbranschens specialaffär

Teuva tel. 962-71 290

VÖRÄ Blommor & Gåvoshop

ITIÖIELfidR

MOTORCYKLAR . "-~---

tel. 56 760 el. 56 742

VASA

Musikaffär

{3~I~r}!~B

Tel. 961-221 155 Tel. 962-42 445

HY RAIINASrO

VÖRÅ Dam- och herrfrisering SAWNG HEIDI

Den ledande restaurangen i Sy dösterbotten

JAKOBSTAD

Skivor och orkesterutrustning.

MC specialisten

Ball•• Ralar Terjärv tel . 968-75 168

VASA

KRlSTINESTAD Kristinestads Akvarieaffär

ELECTRO·CAR

Östra LJnggatan 7

OJympiagatan Vasa

tel. 962·12504

teJ.961·120793

Honda motorcyklar service och delar. '

Bästa sättet att nå den, österbottnis'ka u,ngdomen är. en

ANNONSIOP

NARPES MÖBELAFFÄR och TAPETSERING

Tel. 961-56150 NÄRPES

.IIII'~.III.

STIGS MÖB&L 66600 Vörå tel. 961- 56 379

@A.HOLM:~

oyhaldinab

TASSEN

VÖRÄ Förmånligt möbelhus

VASA, NÄRPES

VASA,NÄRPES Nya Volvo och bytesbilar

De~ ledan~~ restaurangen

TjOCk bilservice

Närpes Philips återförsäljare JANNES VIDEO-TV KB Te1. 962-41480

MÖBLER

SOLIFER husvagnar

RESTAURANGER VÖRA

Serv.station - Bar Bil el. avdelning Tel. 962·23586

Tel. 62-4204R

CARAVAN SHOP Bennäs tel. 967·77 373 Vasa Olympiagatan tel. 961·120793

INGVES ·BUSSAR INGVES RESOR

teL 962-42 130

Osterbottniska Posten Österbottnisk ungdomstidning Jakobstad, Finland Medlem av tidningarnas förbund Tidningen utkommer varje torsdag Redaktör och ansvarig utgivare PETER GRANSTRÖM Redaktion Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967·13 555 Posiadress PB 27, 68601 Jakobstad Redaktör i Vasa S·E. Glader, Handelscsplanaden 10 D , tel. 961·113 522 Redaktör i Sydösterbotten Berrel Nygård , Box 21, 66100 Maj ax, tel. 961·651514 REDAKTIONSRÅDET Alf Snellman, ordförande, Susanne Lillkull, Karin Blomqvist, Brita Svedlund, Ralf SHtar och Lasse Eriksson. PRENUMERATIONSPRIS 1981 Helt år ........ .... .. ......... . .... 40, Halvt år. ....... ... ...... .. .. .. .... 25, Skandinavien ..... ... . ... .. .. . ... 50, Lösnummer ... ... .... .. .......... i ,ANNONSMOrrAGNING SÖU :s kansli, Vasa tel. 961· 113 572 och 115 372 ÖP:s ANNONSTJÄNST Raymond Wesander Marketing Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967·11 827 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad , tel. 967·13 555 ANNONSPRJS

g ä

r n

i n g

I texten ... ... ... ... ... ............ 2,90 Efter texten ..... ... ......... .... ... 2,90 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,3D spmm och färg. Förenings spalten per rad 1,-. Österbottniska Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inringts I eller som på grund av postförsenmg inte införts i begärt nummer.

Iit;(; ; ; ; ; ; l~; ; ; ;··'~~ ; ; ' ' . ---..----------------1161

Omfattande verksamhetsplan godkänd

Ställer nån up

i Slagrutans

LUCIA VAL?

(mot mej)

BERTEL

'0 MÖTET godkände verksam hetsplan och budget utan diskus sion. Verksamhetsplanen ansågs vara ganska omf;nande . - Får vi en driftig person som insuuk tör , ska väl till och med de här ramarna kunna spräckas, sa Toffe. Annars får vi vara glada re dan om en del av det vi planerar, kan genomföras . Tjänsten han blivit lovad i inter na diskussioner med SÖU . Me ningen är att tjänsten skulle vara på heltid nu i december och halv tid under 1982 , frånsett sommar månaderna .

NYGÅRD

O CARL-GUSTAV Nykvist mena de att barnsidan gärna också skulle få gol utöver barnklubbarna verk samhet, till exempel i form av nå gotr lågstadieblock ibland . Skolningsarberet fortgår enligt tidigare riktlinjer. De framgoingsri ka försöken med utbildning av O MAN HAR OCKSÄ kommit barnledare ringvis ska fortSättas , å • Det här är vår första kandidat i luciotävIingen. Hon anmälde sig redan innan ,tävlingen var utlyst. överens med SÖU om att .VUS att alla åtta ringarna kommer au . - Det gick rykten om att ÖP skulle satsa på Lu övertar tonårsverksamheten . Inte täckas. cio i år, så jag slängde mig på telefonen direkt, säger I fråga om lägerverk amhetcn helt kanske men till stor del. Bland flickan som heter Kickan Elåman eller nåt/ting sånt. annat gäller det ordnandet av ton efterlystes bättre information från Hon pratar bara finska men man har ju sparat på UBF om utbyter med andra harn årstinget. Vidar Hannus ' objektschema från skolan, så det ska Viktiga verksamhetsformer un förbund . nog ordna sig om EMman skulle gå och vinna. BERTEL NYGÅRD der det kommande året är till . Kandidat nummer 1 är vältrimmad, drar en jävla

massa trappor och har fötter som passar våra klimat förhållanden. Korset ser fint ut, men mank- och 170gböjåen har vi inte hunnit miita än. En titt i munnen sliger att åldern inte är något att klanka på. Till ettans fritidsintressen hör att hugga ved, dika utfall, slakta grisar och bränna kyttland.

O SÅLEDES: har ni en vältrimmad amazon där hemma eller känner ni nån i ei omgivning, så skicka in en anmälan till rutan! Skicka gärna också med ett bidrag på några hun dar mark, så man får ihop till administration, lag har hört ryktas att större luciakampanjer har en ten dens att så att sä~a äta upp sig själva, Samlar man en bunt bodare tör vlsntng, kan det blir rätt mycket i matkostnader. Rå lever och äggulor . kostar pengar nu för tiden, sen man slutade slakta hemma , Vad ni i första hand ska rapportera om i anmälan, är överarmsmåtten och hur många trappor hon kla rar i dragprovet. Foto kan gärna också bifogas men är långt ifrån nödvändigt. Korset, mank- ~ bog höjden, fotställningen samt åldern kla~~ Jag ut själv, när jag har exemplaret på plats smanmgom,

o Så här fint är diplomet som årets Lucia. kommer att få. Vi samarbetar med det österbott1JlSka avels förbundet. Det var deras art director J~an-Lu.c Stor leir som designade det numera klasszska dtplomet nångång å 40-talet. Det avbildade exemplaret iir från en gammal luciatävling 1950.

• Fllinor Silius ilr nv b'roiektledare för UBF. här tillsammans med ordförande Toffe Sparv och Brila Svedlund-Högnabba.

O EFTER SUCCEN med resehattävlinsen ser jas fram mot en lyckad tävling, lag blev så glad när det bidraget strömmade in genom postluckan. Lycka till! ' - _. .tpoo_. . .tpoo-.. . . . . ._ _. ._

. . . . . ._

. .tpoo. . . . . . . . . . . . . . . . . . ._

Rymdskeppet Aidemekla

ro VART UR Arr VI

exempel skolningen av barnledare , lägerverksamheten, drama/teater och barnsidan i ÖP. - Vi ska försöka få en regelbun det återkommande barnsida , sa Toffe Sparv . Det gäller att få barn klubbarna själva att producera ma terial. En sida i månaden är målet.

DÅ HAR lAG tänkt så här: Kunde man inte kö ra med samma bedömningsgrunder som förr i värl den då man skulle ha in märren i stamboken? . Visst ska yäl det gå. I dessa tider då damernas allt uppslukande intresse ~r att lyfta tyngder på engelska och bilda sig en bra body, Då alla vill vara bodare, som den välklingande termen lär lyda på skön hel singforsiska .

Toffe Sparv omvaldes till ordförande för VUS under 1982 vid höstmötet iLångåminne. Toffe fortsätter av den orsaken att barnförbundet nu har löf te om en egen instruktörstjänst för nästa år. Det är förutsättningen för att man ska få i gång en ordentlig verksamhet, menade höstmötet som tyckte att arbetet hittills har varit problematiskt.

TILL MIN förfäran upptäcker jag att ÖP snart är den enda tidningen i Svenskfinland som inte har ut lyst någon luciatävling , Alltså utlyser jag en, Nu ska sägas genast från början att jag har tvekat lite om möjligheterna , Det finns stora drakar som har monopoliserat.marknaden, så jag vet inte hur en liten tidning ska gå i land med en så stor foster ländsk kampanj som en luciatävling, De växer som känt inte på träd , kvinnfolk som har långt hår, bred mun och stora ögon, och som tycker att det bästa i hela världen är att virka vackra pannIapar, sticka skö na strumpor, läsa goda böcker, spela underbart på piano och sköta ömtåliga krukväxter, Det är inte heller så vanligt med kvinnfolk som har 11 + i sång. Det är trångt i marknaden,.

FICK

RYMDSV1EPPfT SA Bl L-L- rGf 'REPARtRAT . '

DET 'BAAA ::: ."

~ 0S'ADf;

o SS

'-I5-=1:rJ1 rn~

Ellinor Silius projektsekreterare

•

. . .- .........-

Ellinor Silius, tidigare rektor bli ell verktyg i styrelsens händer, sa Nykvist. När man till för Lappfiärs folkhögskola, är Carl-Gustav träder en tjänst har man i aUmärihet nyutnämnd pro;ektsekretera ideer, som jag tycker man bör få en re för UBF, ufrörelsens barn chans all föra fram. förbund. Hon var med. vid - Låt inte andra diktera för dej! förbäma informationen! VUS' höstmiite och pe;lade sa -BrorMen lacobson , SÖU. Nu har det stämningarna på fältet, hänt all vi fått meddelanden om oli

. . . . ._ . . .

D - lAG VILL gärna åka ut och se vad som händer där det händer. Sit ter man på ell kansli, är det så läll all börja göra saker som egentligen i.nt~ behövs. Det är läll all begrava sig I papper, men så vill jag inte arbeta. Ellinor menade all fältet ska kom ma med önskemål och åsikter om hennes uppgifter. - Om vi nu ska ha en sån här per son på UBf. så bör vi fundera på vad den personen ska uträlla , Vad väntar man sig?

lAG TYCKER all du själv ska gå ut med radikala förslag och inte

ka barnläger dagen innan lägren bör jat, och det går ju inte för sig . . - Det forsta jag ska ta ItU med, sa Ellinor , är ett barnledarseminarium i Åbo nu den 28 november. Det ska handla om ungdom och komm.ersia lism, och vi hoppas få hit nån från de utredningar som Statens ungdoms råd i Sverige har publicerat. En an nan sak efter det blir färdigställandet av barnledarmappen .

får ~

EN ANNAN sak som UBF t itu med är Barnens Konstevene mang, som är nYII för i år och kom pletterdC Ungdomens Konstevene mang.