·
_.
.
_--
...-_. • ....
Jorden runt •• med OP!
Och
berort fl r l _ d tidigare I finalen deltog ·samllWlll8 uppträdanden som bero 250 ungdomar! I d fyra regJO ttagning ama har sammanlagt · er 400 .' deltagare varit inblandad i 120 . ppträdanden Läs mera på sid 4 och !
R H
Ragnar Hare skrev rockhistoria!
2 -----_-----.:..._---------------------_.=......:.....-_----_.... _.
Finns det inget att·debattera inom FSU? FSU:s höstmöte i Borgå se naste lördag blev en tämli gen odramatisk tillställning. Själva mötet stökades un dan på mindre än två tim mar. Samtidigt som mötet pågick sammanträdde ett val utskott som sedermera lade fram ett förslag till medlemmar i FSU:s styrelse 1984. Utskottet var enhälligt i sitt förslag och lika enhäl ligt antogs detta förslag av höstrnötet. Enda som egentligen åstad kom vad man kunde kalla debatt var en motion som inlämnats av Hans Hortans och Bertel Lindell. Motio nen påtalade det faktum att kvinnorepresentationen in om olika organ inom ung domsföreningsrörelsen är tämligen låg. Enligt motio nen borde en större vikt i framtiden fästas vid detta faktum. Efter en del diskussioner godkändes motionen med tillägg av två klämmar: En ligt den klämman "bör för bundsstyrelsen vidtaga åt gärder för att förverkliga motionens grundtanke" och enligt kläm nummer två ska förbundsfullmäktiges mö ten år 1984 hållas öppna för observatörer. Motion nummer två hade· inlämnats av NSU:s styrelse och innehöll ett förslag till att den finlandssvenska uf rörelsens IOO-årsjubileum 1988 uppmärksammas med utgivande av ell eget frimär· ke eller en frimärksserie. Motionen godkändes utan större diskussion med tilläg get alt man också bör un dersöka vilka andra möjlig heter som finns alt upp-
Vörå uf får 25 000 mk!
Vörå ungdomsförening har sat sat på en ganska omfattande re· novering d5!t senaste året med påföljd att ekonomin givetvis · blivit något ansträngd. En an hållan till kommunen om extra understöd på 25 000 mk har fått positivt mottagande och av allt att döma får ungdomsföre ningen de anhållna medlen.
det mesta av Talangjaktsfi nalen. Vid ell kOrl inledningsan förande före själva mötet sade Ingmar Karlsson alt han hoppades att möte skul le kunna klaras av snabbt . för att ge deltagarna möjlig het all delta i de huvudsakli ga arrangemangen, ungdo marnas talangjakt. Samti digt påpekade han all han var glad att man inom FSU kunnat undvika den deball som förts i övriga Svensk finland, där man en ligt Karlsson "kastat ganska grova saker på varann."
märksamma 100-årsjubih!et ifall iden med ett frimärke inte visar sig realiserbar. Såväl budget som verk samhetsplan klubbades av i rask takt. I den allmänna disk ussionen om verksam heten påpekades all FSU:s skivproduktion inte stärkt ekonomin, snarare tvärtom. Till detta genmäldes all så i och för sig är fallet, men den PR som skivproduktio nen gell FSU och hela uf-rö relsen väl uppväger detta . Enligt verksamhetsplanen ska en ny samlings-LP ges u t även under 1984. Dess utom ska en skiva med fin landssvensk 'barnmusik pro duceras, parallellt med
Spex också i Vassor Vi beklagar men i senaste ÖP hade Vassor uf ramlat bort ur sammanställningen av revypla· nerna för i år. Ordförande lnga-Lill Vestergård meddelar att man som bäst håller på och skriver texterna till spexet som man vill kalla det i stället för re-
rockskivan - della förut sätter dock att tillräckliga medel erhålles. Valutskottet . föreslog återval av sillande för bundsordförande Ingmar Karlsson, ett förslag som enhälligt omfattades. Ä ven valutskOIlets förslag till tolv ordinarie förbundsstyrelse medlemmar och sex supple anter antogs utan vidare dis kussion. Därmed kommer styrelsen för år 1984 all ha följande sammansättning: Från SÖU invaldes Sture Erickson, Ulf Johansson, Anna-Lisa Svenns och Ole Wiik som ordinarie, med suppleanter. Kaj Karlstedt och Dan Örndahl. NSU rep-
resenteras av Börje Eng berg, Ulf Kjerin och Monica Rönnho1m som ordinarie och Ulf Schröder samt Ka rin Åhman som supplean ter. Från Åboiands Ung 'doms förbund . deltar Bengt
Häggman och Monica Vesa lainen som ordinarie med Lars-Johan Grönholm som suppleant och Åland repre senteras av Fjalar Eklund och Gard Häggblom med Margareta Lindblom som suppleant. Efter återval av revisorer och konstaterande all inga övriga ärenden fanns avslu tades mötet och deltagarna fick tillfälle att se och höra
Rainer Smeds leder Solf uf Onsdagen den 26 oktober höll Solf uf sitt årsmöte i lokalen. Ett femtontal medle.nmar, fö· reträdesvis ungdomar, hade mött upp. Plock ur verksamhetsberät · telsen visar att såväl ungdoms· vy. Premiären sker den 7 jauna ri och sammanlagt fyra föres tällningar är inbokade. Spexet fungerar samtidigt som julfest.
som gammaldanserna går hyf· sat. Hyfsat i den bernärkelsen att de inte visar underskott. Tonårsverksamheten är livlig i föreningen, inom ramen för de öppna huskvällarna syssel sätter sig tonåringarna med bLa. pingis, unihoc .etc. Just nu är man i full gång med förberedelserna inför jul· festen och julfest programmet.
En annan sak är sedan. enligt Karlsson all FSU gi vetvis ska profilera sig utåt. Man kan säkert tolka det snabba mötet på flera sätl. Kanske är man inom FSU så eniga som Ingmar Karlsson hoppades. Eller var mötes deltagarna så ivriga all få ta del av talangjakten all ingen ville ta diskussion, eller be ror det på all ungdomsrörel sen stampar på stället all ingenting längre finns att diskutera? Det vore i så fa'lI sannerligen värt en ingående diskussion!
Några frågor kvarstår emel
I-ertid. Hur skall FSU kunna profilera sig utåt när höst mötet blir en så profillös till ställning som den blev? Är det uteslutande posi tivt att FSU och uf-rörelsen står på sidan om den fin landssvenska debatten? ÖP:s spalter är öppna för debatt!
John Ahläng Rainer Smeds valdes till ny ordförande för föreningen. De ö vriga i styrelsen är Tomas Ek· blad (sekr .), Monica Smeds (kassör), Maria Råholm, Ann Charlotte Skur, Dan Roos, Mi· kael Rosbäck , Pet er Martin, Harry Lcrvik och Ann·Marie PaxaL På styrclsesammanl rädcna deltar även ton årslcdarc samt bu rfeföreståndarna .
3 bra som nyckel för hennes dik ter. Edit Södergran och Hagar Olsson, ~n annan av de fin landssvenska modernisterna, brevväxlade ett antal år. Efter mycket betänkande gav Hagar Olsson ut Edits brev. Breven är inte ändrade alls förrän de trycktes. De är kommenterade av Hagar Olsson för att läsaren lättare ska kunna förstå dem.
Tusses bok spalt
I boken får Edit Södergran tala för sig själv. Det är inte någon forskare som rotar i hen nes inre; analyserar och drar slutsatser som lika bra kan vara fel som rätt. För att fortsätta med de fin landssvenska författarna, ska jag idag nämna en läsvärd bok av KA Tavaststjerna och en än nu mera läsvärd bok om Edit Södergran. Damerna först!
dernisten i Finland. Men hen nes samtid kunde inte upp skatta henne alls. Hennes dikter har mycket att ge, särskilt åt ungdomar. Men när man läser hennes dikter
För att raskt gå över till ett annat ämne och en annan för fattare: K A Tavaststjernas bok Hårda Tider är fin att läsa. I hela hans produktion tycker jag bäst om den.
Mera finlandssvenska
Ett stort intresse för Edit Sö dergran sprang upp här för något år sedan. l vintras kom också en film om hennes liv, med en huvudrollsinnehavare som var mycket lik Edit Söder gran. Det är först långt efter sin död som Södergran har blivit erkänd som stor författare. Hon var faktiskt den första mo-
måste man hela tiden ha klart för sig vilken speciell situation hon levde i: Hemmet på gården i Raivola var fattigt, hon hade knappt något umgänge och dessutom hade hon lungsot och stod jämt med ena foten i gra ven. Hagar Olsson bok "Edits brev' ska man läsa om man ba ra har det minsta intresse för Södergran. Den fungerar också
Den handlar om en svunnen tid, J8()()-talet, då adelsmän ha de sina gods ute på landet och folket svalt. Men det är ingen bröd-å t-arbetarna ! -s kild ring, den snarare analyserar varför de inte har bröd. Utan att för den sku.ll vifta med pekpinnar. En historia som handlar om mord och tvegifte vävs också in i handlingen. Författaren fun
derar över frågan hur mycket en husbonde kan få inkräkta i sina anställdas liv. Ett annat tema är att göra gott, på vilket sätt ska man hjälpa de fattiga. Bokens fördel ligger just i dethär att ställa oli ka karaktärer mot varann, jäm föra dem och väga för och emot. Sedan får läsaren själv välja sida. Själv tyckte jag bäst om herr von Blume . .. trots
att han var lite väl despotisk. Tavaststjerna, som hette Karl August i förnamn, skrev den första realistiska romanen i Fin land, Barndomsvänner. Och al la känner väl till boken om Lille Karl? En intressant roman är Patriot utan fosterland, som berättar om en förryskad fin ländare som inte blir så väl emottagen i Finland.
Tiden är kommen
Alla mysiga stunder i läs-få töljen med pläden draperad omkring sig medan höst stormarna viner och river runt knutarna (höststormen gör alltid så runt knutarna) Nu skall jag sluta. Jonas
Tusse
Jag skall sätta det
odödliga på pränt!
(innan Måndagsbörsen börjar) Det är tidig oktoberkväll och jag sitter vid mitt skriv b0rd i arbetsrummet. Plöts ligt drabbas jag aven oför klarig melankoli och lutar i maktlösheten kinden mot skrivmaskinen. Inom mig känner jag ett kall: Jag skall sätta det odödli ga på pränt! Drömmen om att gå till historien som en av samti den största skrivare. Men hur? Det är bara det att det inte vill sig, liksom. Jag suckar djupt ur hjär tat och tittar ut. Klockan är halvsju och det har börjat skymma. Tidig höstskymning. Na turens skonsamma sätt att försynt säga oss att nu är den förbi-igen. Dags att summera som maren ...
Nej. J ag tänker inte skri va om allt man gjorde på dadstranden, vilka som var på besök hem från Sverige eller var getingen stungit. Inte heller om tragiken när träskorna nöt iväg, slet sig loss från sin torftliga lott som fotsvettens tjänare och seglade i väg över (de) öpp na vatten. Nej inget av det tänker jag på när jag känner salt stänk och saknad efter som maren. Jag tänker på sommaren som vår allmänpraktiseran de psykiatriker. Denna tid själarnas julafton, då så mycket föds runt omkring och inom oss. Alla blommorna som blommade förgäves ute i skog och mark. Som ingen såg. Som vi kanske trampa de på. Bara humlan visste om och sökte upp naturens generöst utbjudna mäster verk. Humlan, ja. Vår tids mest exploaterade sommar insekt.
Ute dämpar solen sitt ljus och drar sig bugande tillba ka för att ge plats för Kung Natt. Det är den blå timmen. Timmen då Gud målar him len i blå akvarell med stora svepande penseldrag. En ambulanssiren fyller upp och skär sönder min bild. Gör den så mycket verkligare. Det slår mig plötsligt när jag skriver ner de orden, hur många som före mig skrivit samma sak. Om ambulanssirenen som skär sönder.
Då man bökar längst in i garderoben efter ylleplag gen. Då sommarfotografier na tummas och man suckar och säger: Tänk nu är som maren förbi. Lika förvånat varje gång. Nej. Dethär duger inte. Väck med allt sentimentalt tjafs! Vad är nu dethär? Det har väl varit höst tidigare? Hösten är en mycket tack sam tid. Tänk på lingonen och de saftiga älgstekarna.
Hallberg och måndagsbör sen börjar på en ny omgång i Sveriges TV och det vill man ju inte missa.
Inger Östman
4 -=-----:-----r========~==::=========,__---~.-.-
Talangjakten -83
Finalen i Borgå pågick under
två dagar i två olika lokaler,
och avslutades på söndag efter
middag med resultatgivning,
utdelning av stipendier och dip
lom samt framträdanden av en
del av alla de som deltagit.
Till Lahtis och den final i
Ungdomens konstevenemang
som där går av stapeln sändes,
sammanlagt elva grupper eller
enskilda uppträdande från de
olika klasserna. En viss förvir
ring rådde innan alla fick klart
för sig att den som vinner i sin
klass inte automatiskt går vida
re till riksfinalen. Juryna strä
vade efter att endast sända så
dana talanger vidare till Ungdo
mens konstevenemang som an
sågs ha tillräckliga förutsätt
ningar för ett deltagande . Från
ett par klasser hade man gärna
sänt flera representanter vidare
men det medgav inte reglerna så
dessa fick istället rådet att för
söka via kommunala och läns
uttagningarna för att den vägen
ta sig till riksfinalen.
FSU har i år för första gång
en "länsstatus" i Ungdomens
Konstevenemang, och därmed
har de deltagare som nu inte
kvalificerade sig möjlighet att
försöka på nytt. En annan ny
het för i år är att också FRIS
(Finlandssvenskarnas Riksför
bund i Sverige) hade fått sända
deltagare till Borgå.
• Folkmusiken
Ett stipendium utdelades åt Ben Ewalds från Borgå, till en del som erkänsla för att han uppmärksammar ett ovanligt inst rument, nämligen nyckel harpan.
Folkmusikgruppen var den grupp som hade minst antal deltagare något som juryordfö rande Ann-Mari Häggman för klarade beror på flera omstän digheter. Dels på att det inom Barbara Helsingius, ordföran de för visjuryn, menade att det folkmusiken inte finns traditio är mycket svårt att bedöma vi ner alt delta vid liknande tillfäl len. Folkmusiken har tidigare sor, inte minst eftersom en del fungerat som en underström till oklarheter tycktes råda bland deltagare vad som egentligen är den officiella musiken och det visor och vad som kanske mera är först på senare tid som folk hade hört hemma i gruppen musiken hittat upp på estrader na. En annan faktor är alt folk , schlagers. musikgrupper i allmänhet be Mest överraskad var står av olika generationer, med Helsingius över den ovanligt deltagare från 7 till 77 år. Nu goda diktion som deltagarna mera har man emellertid blivit uppvisade. Eftersom texten är så många att också direkta ung en så väsentlig del av visan fal domsgrupper har bildats. ler denna ifall man inte hör tex En av de främsta företrädar ten för att diktionen är slapp. na är enligt Häggman gruppen Vad som saknas hos de unga Esse-låtar som helt följdriktigt vissångarna är oftast intensite får fortsätta till riksfinalen i ten och inlevelsen. Inför kommande TalangjakLahtis .
• Visor
ter ville Helsingius påpeka att man redan på landskapsnivå bör klargöra gränsdragningen mellan visa och andra former. Till riksfinalen sände visju ryn systrarna Eva och Solveig Gräsbeck från Åbo . Dessutom erhöll Susanne Sarin från Öja ett stipendium. Så ock kusiner na Birthe och Patrik Wingren från Jakobstad . Kvart.etten Klicken från Åbo erhöll också stip'endium.
medaljer utdelades. Det gick till Petri Forslund, Ingå som samti digt fortsatte till Lahtis i grup pen 13-16 år. Diplom med t va medaljer gick till Ulf Fager holm, Larsmo, gitarr, och en manskvartett från Pedagogiska fakulteten i Vasa. Både Ulf och kvartetten gick vidare till riksfi nalen. Stipendium erhöll Petri Forslund och Johanna Markus sen, Åbo.
väldigt mycket. Som färdkost ville han påpeka att balansen i banden är viktig, speciellt i samband med solopartier. Två rockband skickade, till Lahtis. A-MEDIA från Vasa och Black Earth från Åbo. Dessutom erhöll Rasmus Mell berg Band samt Tove Kruskopr och Trashbag från Hesa stipen dium. Från avdelningen jazz gick "Some Banana Boys" och "Sib' Birds" jazzkör vidare till riksfinal medan Lilla Storban det med speciellt trummisen Jo han Bäcker erhöll stipendium. Från schlagergruppen gick Anja Niskanen, Esbo och Lars Fredriksson, Åland vidare i in dividuella klasserna medan Ni na och Anita Andersson, också från Ållwd gick vidare i grupp klassen. Dessutom gick stipen dier till Siw Engelholm, Avesta, Kurt Westeriund, Helsingfors och Annika Hultman, !Helsing fors .
• Rock-pop• Konsert jazz-schlager musiken Juryn som bedömde Rock-pop - Vi hade gärna sett flera lop par, det är ju nya talanger vi ska hitta sade Kerstin Sikström, ordförande i juryn för konsert musik. Bedömningssystemet i konsert musikklassen var detsamma som kommer att användas vid riksfinalen, dvs. man ger dip lom med en, två eller tre medal jer. Endast ett diplom med tre
jazz och schlagergrupperna ha de ett styvt jobb. Juryn hade fullt upp båda dagarna efter som rock-pop-jazz-finalen gick på lördag och schlager-finalen på söndag. Alf Mylläri som fungerade ' som ordförande ville för det första påpeka att juryn utgått ifrån att detta inte skulle vara någon tävling. Han tyckte också att väldigt många kunde
'
· ..
"
5
-. - '-~" ' ------'---
Text
o.
Profiler i Borgå
Jan Martin, Söderfjärdenbo från Avesta, fungerade som ledare för FRIS:gänget och såg det som någonting ver ligt positivt att man sam arbetar i samband med exempelvis Talangjakten. Jan hade också en del synpunkter på Talangjakten som kanske varde värda att beakta.
- Jag tycker att de som går vidare till riksfinalen i Finland också bor de få en chans i Sverige. Jag tror att det är enda sättet för finlands svenska artister all komma fram. Ska man leva som artist i Finland måste man också rikta sig till finsk publik och då går en del av det fin landssvenska förlorat. Jan nämner namn som Arja Saijonmaa, Lill Lindfors, Sune Mangs som exempel på finlandssvenskar som fått sin stora marknad i Sverige. Hur skulle detta ske i praktiken?
A-MEDIA har tydligen börjat en vandring från klarhet till klarhet. Efter många års experi menterande med olika musik stilar har man nu av allt att dö ma hittat en vinnare. Åtminsto ne övertygades talangjaktsju ryn i klassen "Rock-pop" och skickade A-MEDIA vidare in om gruppen 17-24 år. Från "Rock-pop"-gruppen gick dessutom "Black Earth" från Åbo vidare i gruppen 13-16
RASMUS BERG Rasmus Mellberg kollar läget.
SUSANNE SARIN Susanne Sarin från Öja deltog i klåssen "visor" och erhöll sti pendium för sin insats. En trev lig poäng i sammanhanget kan ske kan nämnas. Susanne fyllde sjutton samma dag som hon fick sitt stipendium. Sämre sätt att fira födelsedagen finns sä kert . ' Susanne berättade att hon alltid tyckt om att uppträda. För närvarande går hon andra
- Jag har ingen färdig modell men ett säll vore att några deltagare kunde gå direkt från Talangjaktsfinalen till riksfinalen i Sverige. Jag tror knappast att någon vill eller kan börja åka över till Sverige för att delta i länsfinalerna och den vägen ta sig till finalen. Ett annat alterna tiv vore att en deltagare från Talangjakten fick delta i Stockholmsfina len, varifrån tre går vidare till riksfinalen.
Jan efterlyser ett större samarbete med Sverige också vad gäJJer de ös terbottniska dansbanden.
- Många av de österbottniska banden kanske spelar ihop i många år,
och är på topp ett par år, men splittras sedan för alt det råder brist på
speltillJällen.
Tydligen fick han bra ordning på allt ty han och bandet erhöll ett stipendium som uppmun tran till fortsatt musicerande. året i gymnasiet och funderar sä smått på att bli musiklärare vad tiden lider. I alla händelser sä ger hon sig vilja fortsätta sjun ga. Vad har Talangjakten gett dit?
- Den har verkligen gell mig mycket. Mest kanske för att man har fått träffa så många. och lärt sig av andra. Vad tycker du om tävlingsmo mentet?
- Klart att det blir mera spän nande då man vet all man blir bedömd, att en jury sitter där. Men samtidigt är det bra. all man får jämföra med andra och får veta var man står. Det får man aldrig veta om man ba ra håller på på egen hand.
David Nordgren, trumpetare i "Some Banana Boys" drar av ett solo som i kombination med resten av bandets insatser över tygade både publik och doma re. "Some Banana Boys" här stammar inte som en del vill fä det till från Lappfjärd utan när mare bestämt från Pedagogiska Fakulteten i Vasa där de nesta av medlemmarna studerar. "Some Banana Boys" åker vi dare till riksfinalen i Lahtis som representanter för avdelningen
"jazz, grupper, 17-24 ä r". Med sig på färden får de "Sib Birds" jazzkör från Sibbo som representerar gruppen 13-16 år. Lilla Storbandet från När pes uppmanades att delta i läns uttagningen i Vasa län för att den vägen kunna ta sig till riks finalen där de enligt juryn väl hörde hemma.
~6
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ .__... ___
• Ragnar Hare från Jakobstad skapade som bekant rockhistoria i lördags när de la beslag på Rock-FM titeln i Jyväskylä. • Det var trettonde gång~n som rockmusikernas förening i Fin land anordnade finländska mästerskap i rock. Dagen efter segern i Rock-FM övar Ragnar Hare i sitt kämppä på Christinegatan som om ing enting hade hänt. - Direkt efter finalen sade jag: "Anamma, pojkar, vi övar i moro klocko sex!" säger Sassa Nygård, när jag får en prat stund med honom och Peter Emas. Ragnar Hare satsar sten hårt och målmedvetet på fram tiden . - Det känns verkligen fint att få gå vidare när vi visat att det går att göra musik på våra egna villkor, utan att på minsta sätt behöva kompromissa med vår stil. Vi gör vår grej och det tycks stämma , säger Peter Emas. Ragnar Hare har existerat i ca två års tid och i dagens sält ning ingår : Johan Granlund , 18 år, abi turient och sångare, gitarr, keyboard, - Mil{ki saxofon, Sundqvist, 16 år, gymnasist och trummis, Tumba Haldin, 19 år, pianolärare och keyboards , Rikki Ström, 27 år, diversear betande basist , Andy Sund qvist, 17 år, jobbar för tillfället på dagis och är gruppens dansa re, Sassa Nygård, 25 år, civil tjänstgörande barnträdgårdslä ra re och gitarrist och Peter Emas, 18 år, abiturient , te xt författare, saxofonist och sån ga re. - Vår största styrka är ål dersskillnaden i bandet. Vi har en åldersskillnad på 11 år och det är ganska ovanligt. Vanligt vis har band medlemmarna i de f1esta andra band utvecklats in om samma musikaliska ramar och det leder läll till att positio nerna blir låsta . l Ragnar Hare är de musikaliska gränserna mera diffusa. Rikki och Sassa t.ex. representerar en mera pro gressiv musiksmak medan jag och Mikki står för det mera punkbetonade. Resultatet blir en demokratisk blandning som man kunde kalla proggpunk , säger Peter Emas . - Eller varför inte punkdis cojazzrock, inf1ikar Sassa . Vi gjorde ett intressant experiment på nerresan till rinalspelningell . .l ag bad a ll a medlemmar l lll skriva v3rsin lislJ Då de tio orkestrarna som inspirerat mest. Shitresultatet blev en lista med 46 oli ka band! Där fanns faktiskt det mesta imusikväg även om Ebba Grön och Clash utkristalliserade sig i toppen . Rockkritiker har kallat vår spelstil för kall nyvågsrock . .. men det stäm mer bara del vis, säger Peter . - Åtminstone har inte jag
• Det var andra gången i Rock-FM:s historia som ett Jeppisband segrade. För tio år sen vann Fantasia. • Men det är absolut första gången i historien som ett band som sjunger på svenska vinner. la studiotekniken så pass myck et mera där än i Finland, Sen kommer vi att medverka i en TV-dokumentär som har arbetsnamnet "Från källare tiII studio". Vi kommer naturligt vis också att fortsätta ge spel ningar runt om i landet. I som mar kommer vi bl.a. att spela i Helsingfors under en av kon sertdagarna i Brunnsparken. Ragnar Hare kommer också i fortsättningen att göra små keikkor. Det är nåt som vi abso lut inte vill lägga åt sidan. För tiUfäJJet går en stor del av tiden åt att ge tidningsinterv 'juer. Ingen av oss har nånsin blivit så mycket utfrågade som .efter segern i Rock-FM . • Hur lyder de vanligaste frå gorna? - "Hur känns det att sjunga på svenska.?" och "Vad_bety der Ragnar Hare?" • Vad har ni svarat? - Vi spelar rock på lika villkor som de finskspråkiga och Rag nar Hare är ett neutralt namn som hoppeligen också väcker intresse.
. • Sassa och Rikki representerar en mera progressiv musiksmak står för det mera punkbetonade. upplevt helhetssoundet . som kallt. Många av låtarna har stark förankring i punken, dvs. raka grunder som vi sen kryd dar med progressiva och melo dis ka slingor. ~ Men när man lyssnar på tex terna tycker man i alla fall all det är symptomatiskt all det är 1984 som förutspås bli Harens år. Det är en ganska skräm mande och dyster framtidsbild ni målar upp ... - Vi är tvungna all gå ut hårt för alt öppna ögonen på folk, . säger Peter, men för den skull är vi inga pessimister som släng er gravstenar omkring oss. Hel hetssoundet i Ragnar Hare är och förblir positivt. • Ragnar Hare tycks aldrig ha tvekat all sjunga på svenska? - När publiken ser alt man sat sar allt bryr den sig inte om vil ket språk man sjunger på. Hu vudsaken är alt åskådarna upp täcker alt man har nåt att ge . I fall man vacklar och tvekar funkar det inte. Det är bara alt bränna på, säger Peter. - I semifinalen sa en av do marna alt han inte förstod elt dyft av vad vi sjöng men alt kommunikationen fungerade bra i alla fall. Vi hade också publiken med på vår sida fastän de inte heller förstod vad vi sjöng . Ragnar Hare förmedlar en känsla som jag tror LO .m .
kan gå bättre hem på finskt håll, filosoferar Sassa . - Till en viss del rider vi kanske på den svenska musik vågen i Finland, med nya vå gen-band som Lex . Imperiet, tror Peter . - Många av de finska jour nalisterna, som hörde oss sade att det finns inget som helst finskt inf1ytande i vår musik . Men vår musik är i alla fall så egen all ingen skall kunna kom ma och påstå alt vi segrat ge nom att kalkylera med trender i åttiotalets musik finland , fast slår Peter. • På tal om finskt och svenskt gick du, Sassa, .~t ganska hårt i rockdeballen i OP i vintras. Du kritiserade bl.a. det du kallade "byråkratiseringen av rocken". Hur ser du på SOU:s och FSU:s roll i sammanhanget nu en tid efteråt? - Utvecklingen har gåll snab bare i och med alt vi fick med verka på Bandbrus'- Inspelning en startade en händelsekedja som vi onekligen haft nytta av , nu behöver vi inte göra om samma misstag på vår egen LP som vi gjorde på Bandbrus . Det skall jag ärligen erkänna alt FSU och Eki Häggman är vär, da ett stort tack. Jag tycker att FSU skall fungera på det sätt som man
gjort i vårt fall, dvs . plocka upp ett lovande band och slussa dem vidare . I och med vinsten i Rock-FM kommer vi automa tiskt bort ur FSU :s rullor och FSU kan ta sig an elt nytt band. - Vi har hela tiden varit räd da alt få en slagS FSU -stämpel på oss, säger Peter. Rädda bI.a . för alt ·vi skall uppfattas som elt band som enbart finns till för att manifestera alt det finns finlandssvensk rock och det är inte så lyckat om man vill nå ut över språkgränsen . Ibland när man t.ex. spelat på student krogen Bolta i Helsingfors har man haft en vag känsla av alt publiken är köpt, dvs . ställer upp för alt stöda svens kheten .. Ragnar Hare går inte ut med nåt medvetet språkpolitiskt budskap utan vi sjunger på svenska därför att vi pratar svenska. Mera invecklat än så är det inte och den finskspråki ga pu bli ken har accepterat det ta faktum. • Vad kommer att hända här näst med Ragnar Hare? - Vi har planerat alt ge ut en singel i början av februari. Sen har vi tänkt ge ut en LP nån gång på vårkanten. Vi skall in leda förhandlingar med Imperi ets skivbolag Mistlur angående LP:n. Vi gör helst LP:n i Sveri ge eftersom man hunnit utveck
• Har ni nåt råd att ge åt alla band som fortfarande sitter fast på källarstadiet? - Det är bara alt stå på sig, tro på det man gör och inte tveka alt gå sin egen väg . Fastän man springer med huvudet i väggen 100 gånger är det fullt möj ligt att man lyckas den 101 :e gången . Ett bra exempel är Alkemedia som hela tiden gåll sin egen väg och som nu har alla möjligheter all bli ban brytare med sin grej. • Finns det nån medveten ima ge bakom gruppen Ragnar Ha re? - Nja, vi strävar efter att alla skall utveckla sin egen person lighet på scen . Vi vill göra ell färgstarkt intryck . Det betyder inte att vi tar på oss olika roller när vi ställer oss på scen. Vi är oss själva. Möjligen förstärker vi de personligheter vi redan har. .. det är ju så inom rocken all artisten skall våga lite mer än vad publiken törs... Men samtidigt strävar vi hela tiden efter att få publiken och Rag nar Hare att smälta samman till en helhet. Vi bygger inga murar på scen. Vår ,d ansare Andy är förresten den bästa tänkbara murraseraren. Han är bryggan ut till publiken. .- Oss emellan, Peter ochSassa, vem och vad är egentligen Rag nar Hare? - Alla har väl en liten Ragnar
7
Andy
• Peter Emas inom sig. Men somliga vägrar acceptera det. Ragnar går ald rig ur kroppen. . Ragnar Hare har också en re ligiös tendens om man så vill, vem har t.ex. inte hört talas om Hare Krishna? Ha, ha. Den som känner för det kan lägga en zoologisk aspekt på oss, "Haren är ett däggdjur som tillhör familjen dubbeltan
.
dade gnagare osv ... " Vi skall inte heller förtränga vår dialektala framtoning:
Somli har e'
aader har int'
somli sku vila
om di sku trööst
soml; fåJir e'
aader får int'
du tror du har e'
men Ragnar Hare
OBS! kväll ges möjlighet att se Ragnar Hare på scen när Härmä-rock sänds i Fin lands TV2 kl. 20.55
Ragnar Hare är inte enbart musik. Gruppen satsar också hårt på den visuella fram toningen. Den som fastnar bäst i blickfånget är sjutton årige Andy Sundqvist. Andy är dansare i RJl2nar Hare. Hur kom det sig att du började dansa i Ragnar Hare? - När Ragnar Hare bör jade spela var det ju fråga om punk. De ville gärna ha en dansare och när jag blev tillfrågad svarade jag genast ja. Din egen musiksmak då, är det punken du gillar? - Punk skall det vara . Dead Kennedys hör jag mest på, men också Ebba Grön är bra. Vad är det viktigaste med dansen? - Det är kul, ja kul att chockera och benen får sp rätta åt alla håll och kanter. Jag dansar efter känslor . na och musiken, inga fär digt inövade dansstycken förekommer. Vilken låt tycker du bäst om att dansa till? - "Vårt land", den är så kraftig. Räknas du som en med lem i Ragnar Hare? - Javisst, jag är alltid med på scenen och utgör en
del av det visuella i Ragnar Hare. Är du nervös inför en keikka? - Joo lite för kondition en ... Det tar så, sminket börjar rinna och efteråt är jag helt slut. Din klädsel är ju speciell, går du klädd så även ute på . stan? ,-- Jag går alltid klädd oli kt andra för att chockera. Visst får jag ofta kommen tarer om det, men det gör inget. Det är bara lite svårt att få tag på häftiga kläder här i Jeppis. På loppmarknaden kan man hitta sköna, långa kappor, men annars bestäl ler jag kläder från t.ex. Sve rige. Kommer du att satsa hårt på dansen ifall framgång arna fortsätter för Ragnar Hare? - Ja, fullständigt. Jag skulle ge upp allt annat. Ragnar Hare är allt för mig.
Putti
8
;p:mamanöjespla sen
•
•
• •
• •
•
•
•
•
•
~
a c
•
•
•
•
•
•
•
•
• •
•
• •
a
_ •
•
•
~ ~
k
•
•
•
•
•
•
•
-
•
•
•
FREDAGEN DEN 18 NOVEMBER KL. 20.00-01.00
TOMAS LEDIN NOTHIN' IN BETWEEN
DANSMUSIKEN: TOMAS BLEV KORAD TILL BÄSTA MANLIGA ARTIST I SVERIGE pA DISCOFORUM I UMEA. NU LIVE I NYKAR. LEBY.
BUSSAR: Haidins från busstatlonen I VASA kl. 19.00 via VÖRA och MUNSALA, J:STAD 19.40, KARLEBY 19.00 viaÖJA, KRONOBY, EDSEVÖ, ESSE 19.00 via LAPPFORS, PURMO, FORSBY, BENNAs, KOVJOKI, ORAVAIS 19.1511ia JEPPO.
BUSSAR: Strandlinjetrafik: Vasa busst. 19.30, Solf, Ytter-Malax , Drop·ln, Petaiax. Haglund: Skratlnäs 19.20, K:stad 19.30, Tjöck 19.40, Pjelax 19.50, Kaskö 20.00, Närpes 20.15 och Övermark 20.30.
NUFS
• Aldersgräns 15 år. • Bevakad klädförvaring.
Tontas Ledin i Nykarleby År 1972, alltså för mer än tio år sedan, släppte Ledin sin första LP. Sedan dess har det mer el ler mindre blivit en ny skiva varje år. Sommaren -81 besökte Ledin Österbotten för första gången och nu på fredag har vi honom åter här, närmare bes tämt i Nykarleby.
Med sig på tumen i Finland som omfatar sammanlagt fem spelningar har Ledin en samling svenska toppmusiker: Rutger Gunnarsson bas, Magnus Pers son trummor. Mikael Boloys, keyboards och Kjell Seger brandt, gitarr.
......... . ........ .. ~
~
« • • • • • • « « • • • « • • • • • • •
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • «
9
•
•
•
•
•
•
«
•
•
•
-
•
•
•
•
•
•
•
~
•
•
•
•
•
•
• • • • • • •
•
~
~
•
~
• • • • • •
~ ~
• •
~
• • • • • • «
~
- • • •
~
• • • • • •
• • - • • • • • - • • •
~
• •
....... ............................
....... ....... ....... ....... ....... ....... ......
......
........ ... ... ............ .
...... .t.... .............. ......... .......... .... ....... . .... '". ... . .
..
...... ...... ... ...... ..:: ... ....... ... ... ... ......
::: ::::::. ::: :j,\ ::: ::,j :: ,
...
.... "
. . . . . . . . . . . . . lO . . . . . . . . . ..
vora
Pippi Langstrump Sönd. 20. 11. på de sju
haven
gratis och alla intäkter går oavkortat till UNICEF:s konto. Arrangören Närpes uf vill påpeka att konserten ges i två upplagor eftersom konsertsalen, biografsa Nu inkommande fredag, longen i Närpesgården, en den 18 november, har du dast tar in 160 personer. chans att se och höra A-ME Första omgången kl. 18.00 DIA, bandet som gick vida och kl. 21.00 ges en ny pub re från talangjaktsfinalen i lik tillträde. Borga senaste helg. Vid konserten medverkar förutom A-MEDIA VIK TOR HURMIO & FET KNOPPARNA, ZENITH samt SANSLÖS som också deltog i talangjaktsfinalen. Samtliga band ställer upp Det har rört på sig en hel del för
Rockkonsert för UNICEF i Närpes
French Kiss i Pörtom
L•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• ~
.
~
·•••• ~
~
•~ ••• ••• •• •••
•• ••
••• •• •
. •• •• : •• ••
~
••
. Oravais uf
: ••• •••
~
•~ •• : : :
: :
: :
LP-LISTAN
l.....................................
1 (-) Who's got the ball. .... ~ ........................BROADCAST t (1) What a feelin ' ...................................IRENE CARA 3 (9) IQ ........................................... MAGNUS UGGLA 4 (-) Breaker .................................................. ACCEPT 5 (-) Balls of the wall ........................................ACCEPT 6 (-) Can't shake loose....................AGNETA FÄLTSKOG 7 (8) Total eclipse of the heart..................BONNIE TYLER 8 (-) Fast as a shark·..........................................ACCEPT 9 (-) Take good care of the children ............TOMAS LEDIN 10 (-)Metal melitia.............................•..... ~ .........ACCEPT
•:• •• ••• •• ••••• • :
Ekenäsbandet på senare tid. Nu på måndag släpps deras andra LP, "Dancing in the Shadow" i Finland och småningom ska den också ut i Norge, Sverige och Belgien. Den som vill se French Kiss innan de försvinner ut i Europa har chans nu pa lördag i Pö r tom. Efter nyår har bandet för avsikt all inte ta några spelnin gar i Finland utan satsa på ut landet. Bl.a. ska man på turne som förband till Classi Nouve aux. l dagens French Kiss spelar Sampe bas, Carolus keyboards, Tex trummor, Archie gitarr och Ben Marlene står för sången.
•
•~
•
:•
:
:
:
:
:
:
:
•
••
• •• • ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• !•
Listan röstades fram senaste fredag på skoldans i Vörå. Följande lista kommer att röstas fram i·Pörtom. . ~
••
4
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
_
•
•
•
•
•
•
•
•
•
• :
Revymakarna i Oravais samlas till revymöte i dag torsdag 17.11. kl. 19.30 i Oravaisgår den . Både gamla och nya revy intresserade önskas välkomna med. Eftersom revyn i år firar tioårsjubileum ämnar man sat sar extra hårt.
<>Ta::DI.U=N
McHATIIE KAV LENZ
RASANDE
co,of~ (ii) Lördagen den 19. II. hålls soppgrytan varm hela dagen, från elvatiden på förmiddagen. För barnen kommer program att ordnas i form av bl.a. teater och filmförevisning. Förutom att varm soppa finns att tillgå hela dagen kommer också älg kött alt säljas,
>.
10
Så här gör man det stora ärevarvet
M .
• Det finns en dröm som de flesta av oss har. För några går
den i uppfyllelse, men för det stora f1ertal'e t av oss förblir den
en dröm. Det handlar således om att resa jorden runt. En dröm
i stil med skolpojksdrömmarna om upptäcktsfärder i Brasiliens urskogar eller Afrikas djungler. Och ändå finns det möjlighe ter för så många att i dag ta sig ett varv runt jorden utan att bli ruinerad. För visst är det ekonomin som avskräckt de flesta från att åka.
Jorden runt
• Det kostar pengar och även om man knappast kan säga att det är särskilt billigt i dag heller så har ändå våra realinkomster under de senaste 5-10 åren stigit så mycket att den som är be redd att göra uppoffringar har hyggliga möjligheter att spara i hop till en jorden runt-resa. Det finns i dag två alternativ för En annan fördel, som kanske en den som vill åka jorden runt. An del uppfattar som en nackdel, är tingen köper maa · paketresa, att man får sköta allt själv. Man där i stort sett allt Ingår: flygbil betalar mellan 7 000 och 10 000 jetterna, hotell, mat, transfers till mark och får för det flygbiljetter. och från flygplatsema, utflykter Sen skall man själv välja ut sina etc. Eller så gör man som jag, hotell (om man inte har bekanta dvs. köper en flyghiljett, väljer att bo hos), man får klara sig helt själv hotell, ordnar mina trans ' på egen hand när man väl kom fers själv, äter dör jag hittar billig mer fram till de olika destinatio och god mat, hittar på program nerna och det finns inga guider som tar hand om praktiska detal själv.
en
Båda dessa alternativ har förstås sina fördelar och nackdelar. För delen med en paketresa är att allt är ordnat, man behöver endast packa och sticka iväg, guider föl jer med och man behöver inte be kymra sig om de tusen och en de taljer som är förknippade med en resa av dethär slaget. Denhär ty pen passar för fo lk som känner sig osäkra på stora flygfält, som inte riktigt behärskar något annat språk än sitt eget - och som har pengar. För en nackdel med pa ketresan är att den blir dyr. Räk na med drygt 25000 mark för fy ra veckor om man reser ensam och följaktligen måste ta enkel rum. En annan nackdel med paket resan är att man får medresenä rer som hänger med hela vägen - och man vet aldrig vad de är för ena. Har man otur så kan man råka ut för de mest omöjliga typer och det vet ju var och en som någonsin varit till Mallorca eller Rhodos eller Kanarieöarna hur bråkiga och otrevliga medre senärer lätt kan förstöra hela re san.
Att resa på egen hand har den fördelen att det blir avsevärt billi gare. Min fyra veckors resa i hös tas gick på ca 17 000 mark, dvs. skillnaden närmar sig 10 000. Då bodde jag visserligen en vecka gratis i Hong Kong, men i gen gäld gjorde jag ett par mycket dy ra inköp.
jer som att rekonfirmera flygbil jetterna, sköta om transfers, ord na utflykter och så vidare.
Att resa på egen hand innebär också att man har större flexibiH tet, känner man för det så kan man stanna längre än planerat på något ställe, eller man kan - i vissa fall mot en extra kostnad ändra rutten när man så tycker. I förberedelserna ingår också som en viktig del valet av hotell. Oberoende om man tänker stan na på samma hotell hela tiden el ler inte så är det i alla fall skäl att boka ett rum för första natten. Det är nämligen inget nöje att ränna runt och söka hotell efter att ha suttit kanske 10-12 tim mar på flyget. Boka således åt minstone för första natten, sen kan man ju byta om det inte pas sar. Hur skall en vanlig österbott ning då kunna veta vad det finns för hotell i Fjärran Östern eller USA? Det finns flera sätt att ta reda på det. Gå in till er resebyrå och begär att få broschyrer' på långresor. l dessa finns vanligen 2-4 olika hotell per resmål. Re sebyråerna har dessutom vanli gen en diger lunta, dvs. en hotell guide där mail hittar en mängd hotell i de flesta av världens län der. Nackdelen med denhär är att den upptar nästan enbart lyx-och första klass-hotell. Ett tredje sätt är att kolla med vänner och be kanta som vistats i de aktuella
o är öst och väst är väst och aldrig mötas de , men är en sanning med modifikation, för här har öst och väst mötts i form av ett par japanska fruar och vid det här laget något_restrött och sliten jakobstadsbo. trakterna tidigare. Man kan ock så gå till biblioteket och låna gui deböcker, dessa upptar i regel rätt omfattande listor och be skrivningar av hotell.
Hotellpriserna varierar starkt från land till land och om budge ten blir stram så kanske det är skäl att låta dessa påverka ruttva let, så att man väljer länder med lägre boendekostnader. I Thai land t.ex. finns det massor av re lativt billiga, men ändå snygga och prydliga hotell, såväl i Bang kok som Pattaya. Hong Kongs hotell är i regel mycket dyra, lika så hotellen i Tokyo.
Ofta kan man dessutom få rabatt om man bor en längre tid på sam ma hotell. När flygbiljetterna är klara och hotellen och resrutten spikats och alla dokument (pass, visum, vac cinationsintyg, försäkringar, va luta etc.) ordnade så är det bara att sticka iväg. En mycket viktig sak är dock att man har ordentli ga försäkringar. De kan kosta en del (mina gick på ca 250 mark), men det kan bli oändligt mycket TEXT OCH FOTO: dyrare om man är underförsäk rad. Se till att ni har en resgods Anders Lerbacka försäkring, en försäkring som täcker sjukdom och dödsfall, För knappa tre veckor sedan fullbordades JT-fotografen An" samt en instrumentförsäkring i ders Lerbackas dröm, han återvände då från en fyra veckor fall ni har en lite dyrbarare kame ra eller motsvarande med er. lång resa jorden runt. En resa som startade i Stockholm den 25 Sjukdomsförsäkringen är speci september och gick via Köpenhamn till Bangkok (med en av ellt viktig i USA där sjukvårds stickare till Pattaya), Hong Kong, Taipei, Tokyo, Seattle, Kö kostnaderna är astronomiska. penhamn och Stockholm igen. Det blev en resa som kommer Det finns exempell på folk som att sitta kvar i minnet livet ut. Det blev också den mest an drabbats av hjärtattack och strängande resa han någonsin gjort, genom 24 tidszoner och före detta redaktör på och tvingats sälja sitt hus för att kun Borgåbladet har flyttat till Bangkok i Thailand och startat restaurang över datumlinjen. För den som vill göra om en resa av na betala sjukhusnotan. Den gick på ca 150000 mark om jag inte rörelse. På Alleycat kan man t.ex. avnjuta en laxsmörgås medan stere dethär slaget gäller det att ha gott om tid - och god kondition. on bjuder på äkta finsk humppa och tango. I dag har Bangkok stora minns fel. Det gäller att vara utvilad när man startar och det gäller att ha När det gäller valutan så kan problem med översvämningar, de värsta på 40 år och Kurt-Erik har gott om tid att vila ut efteråt. man mycket väl växla in det som fått förse sin personal med gummistövlar, eftersom golvet titt och tätt går redan i Finland. Åtminstone är täckt av vatten.
11
"24 timmar på orten . ett mindre belopp så man klarar de första utgifterna. Själv växla- . I fortsättningen tänker jag en bart uppehålla mig vid resor på • de jag in lite japanska yen .· Sen egen hand, dels därför att jag inte tar man sin reskassa i amerikans har erfarenhet av någon annan ka dollar, dels i form av rese reseform, dels för att de är intres checker, dels i kontanter och gär na små valörer. Har man inte ett santare och mer attraktiva tack kreditkort så är det skäl att skaf vare det lägre priset. fa ett för de är synnerligen an Vad är då det första man skall vändbara på en resa där man be göra? Jo, vara ute i god tid, gär söker kanske 4-5 olika länder. na ett halvår eller så på förhand . Man slipper dessutom ta med sig Man skall bestämma sig för vil alltför stora summor. VISA och ket flygbolag manvill åka med American Express är bra att ha, eller vilka, för oftast är det två därför att dessa accepteras på så bolag som samarbetar, då inte gott som varje ställe. Man kan alltför många bolag har ruttnät betala sina hoteJl- och restau som sträcker sig runt jorden. rangnotor, man kan betala even När man valt bolag gäller det tuella större inköp och så vidare. att planera rutten. På vissa desti Själv betalade jag två hotell, nationer har man alternativ och ett zoomobjektiv och en jacka på vissa finns det bara ett ställe med kreditkort. Plus maten på en att åka vidare till. Man skall ock rad olika ställen. så välja åt vilket håll resan skall Denhär typen av jorden runt-resa gå, västerut eller österut. Det för ra alternativet är att föredra, för passar bäst för sådana som rest o Den som är intresserad av kinesisk arkitektur har en hel del att titta på i Talpei, Taiwans huvudstad med då åker man med tiden i stället mycket, som behärskar engelska ca J miljoner invånare. Bland annat kan man besöka det här stället, Martyr 's Shrine, dvs. martyrens helge och teckenspråk åtminstone nå för mot den och kroppen har lite dom. Den byggdes för att hedra minnet av de som stupade I samband med att republiken Kina, eUer Natio got sånär och folk som har lite lättare att hänga med. nalistkina som det också kallas, bildades. Andra intressanta byggnader i Taipel är framför allt National äventyrslusta. Alt planera rutten och välja vilka Museum med sina enorma konstskatter och det färggrant utsmyckade presidentpalatset. Man bör komma ihåg att dessa ställen man vill besöka hör till det "på egen hand-resor" har sina mest spännande med en jorden Vad annat bör man komma ihåg? tade från Tokyo på kvällen den Själv märkte jag för första gång specialviUkor och begränsningar. runt-resa. Man bör dock inte Jo, ta reda på hurudant klimatet 16 oktober och var framme i Se en och jag bar ändå varit i Oftast måste man vara ute i minst frestas att välja för många stop attle efter åtta timmars flygning Thailand två gånger tidigare, på är på de destinationer ni skall be 14 men högst 180 dagar, man får overs, för det tar på konditionen. söka. På en jorden runt-resa kan på förmiddagen den 16:e, med Sri Lanka och Maldiverna likaså inte vända om och köra samma Själv besökte jag fem olika plat det variera rätt kraftigt. Varmast andra ord samma dag som jag två gånger, plus en rad länder i rutt tillbaka, en del flygbolag ser under fyra veckor och det får hade jag det i Thailand med startat på kvällen. Kändes kons Europa och Nordafrika - att kräver att man gör ett minimian nog betraktas som maximum. 32-35 grader och svaJast var det tigt. Finland sist och slutligen är ett li tal stop-overs (SAS och Thai som Det är i.regel bättre att stanna lite i Seattle, USA med 10-12 gra Åker man västerut så förlorar tet hörn av världen, visserligen jag åkte med krävde t.ex. minst längre på färre orter än att jäkta der. Jag behövde ändå inga ytter man en dag. l mitt fall hade det stundom ett mycket trevligt tre), dvs. att man stannar minst från ställe till ställe och stanna ett plagg, men det kan behövas i betytt att jag startat från Seattle hörn, men stundom också ett par dagar på varje ort. på kvällen den 16:e så hade jag ställe där folk har det bra och än exempelvis Seattle eller Tokyo kommit fram till Tokyo på kväl då kvelurerar, man gnäller och Min resa blev något av ett sköl- " om man reser på senhösten eUer len den 17:e, i stället för denJ6:e .för ·ett himla liv om småsaker, exempl på hur man inte skall gö förvintern. Då är det förstås inte som hade varit normalt annars. man har helt enkelt inte perspek
ra. Jag åkte österut, visserligen så roligt att "släpa ytterkläder till Den som åkt till New York från tiv på tillvaron. De flesta av de
av "tvång" för jag hade kommit tropikerna. Alternativet är att människor jag träffat under
Helsingfors vet ju att man är överens med bekanta att träffas i man lämnar dem hemma och kö framme bara någon timme efter årens lopp, speciellt i Asien, lever
per en rock när man kommer till Thailand och de hade sin semes i mycket enkla förhållanden, ma det man startat, lokal tid. USA.
ter så tidigt att jag inle hade hun teriellt har de inte mer än en Till sist: jag unnar verkligen Fast å andra sidan, åker man nit runt om jag åkt åt andra hål bråkdel av det vi har, men andli var och en som bara har en möj västerut så får man dras med den let. gen är de oss överlägsna. Och lite lighet att någon gång ta en tur Och jag gjorde misstaget att i tropikerna i alla fall. av denna tolerans som utmärker runt jorden. Visst är det tungt ge stanna endast två dagar på Tai höjdpunkterna på den här taiwankineserna, nom att man passerar så många thailändare, wan och två dagar i Japan . Det är En av typen av resor är passerandet av singaleser och japaner smittar av tidszoner, det är ansträngande inte mycket man hinner med un datumlinjen. Den går ju som be med oändliga planbyten och så sig när man kommer.i kontakt der så kort tid. kant från norr till söder tvärs vidare, men det ger så mycket i med dem. Och det anser jag är När rutten väl är klar så upp över Stilla havel. Den bör beak gengäld, att när man väl kommit någonting som väl uppväger alla står frågan om man skall för tas redan i planeringsskedet, för hem och fått vila ut ett par veck kostnader och som är mycket handsboka de olika Ilighterna el den har betydelse vid hotellbok or , ja då bara väller intrycken viktigt. Res och lär dig förstå, det ler inte. Om man skall träffa vän över en och resan har varit värd kan vara nyckeln till fred. ner under resan och följaktligen ningen. Åker man österut så vinner man en dvs. jag starvart da . - och lite till. har kommit överens om att befin
na sig på en bestämd plats på en
bestämd tid, ja då är det förstås
skäl att förhandsboka åtminsto
ne den delen ~~V resan. Likaså är
det skäl att förhandsboka flyget
från de ställen där hotellen är
speciellt dyra, Lex . Hong ~ong .
Fördelen med att inte för
handsboka är ju att man utan ex
tra besvär kan åka vidare när
man vill - " tidigare eller senare
än planerat. Nackdelen är då för
stås att man kan hamna och vän
ta någon dag extra på" ett ställe
där man kanske inte trivdes så
bra som väntat.
o Space Needle är lika mycket en symbol för Seattle som Streng bergs klocka för Jakobstad. Det 18J meter höga tornet byggdes för världsutställningen 1962 och från utsiktsplattformen på drygt 150 meters höjd har man en un derbar utsikt åt alla hå/I. Vid klart väder kan man se ända till Mount Rainier - USA:s tredje högsta berg - ett par hundra ki lometer bort.
Sen gäller det att kolla upp vilka
länder som fordrar visum - och
skaffa det i mycket god tid. USA
fordrar visum, likaså Thailand
om man stannar meriin 15 dagar.
Taiwan kräver åtminstone ett
"Letter of introduction" som man kan skaffa via resebyrån och som sedan byts ut mot ett visum på Chiang Kai Shek Airport i Taipei. Det kostar 10 amerikans ka dollar hösten 1983. Eventuella vaccinationer skall naturligtvis skötas i tid, börja gärna ett par månader innan av resan, gå till hälsovårdscentralen och diskutera ett program med läkare och sköterskor.
Djonkerna i Hong Kongs hamn har blivit allt mer sällsynta och den enda rackare som jag de se under en två timmars kryssning vägrade bestämt att komma närmare än en halv kilometerj och det omöjliggjorde all vettig fotografering. Däremot fanns det gott om båtar av det här slaget som kuskar omk ring turister. l bakgrunden syns skyskraporna på Hong Kong 1sland och man kan undra om det överhuvud taget finns något ställe i världen där de står så tätt som här.
x 12:_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _______
·Nina Österbacka :
Jag känner att jag behövs
Nina har jobbat som skolkurator i Korsholm de senaste tre åren, dvs. så länge tjäns ten har existerat. Nina säger själv att hon har en ganska brokig bakgrund. Utbildade sig till sjuk skötare och specialsjukskötare, började 1972 job på den A-klinik som då startades i Vasa och läste samtidigt en hum.kand.examen med sociolo k inriktning. 1975 flyttade Nina över för att hjälpa till med uppbyggandet av den akutvårds station som då startades. Där jobbade hon sedan fram till för tre år sedan. - De Oesta skolkuratorer har socionomut bildning, och också ifall man har hum . kand.exa men bör den nog vara sociolo giskt inriktad för att man ska klara av det här jobbet. Själv tycker jag att jag har stor nylla av min dubbelutbildning även om jag inte jobbar med hälso vården just nu. Lång erfarenhet är givetvi s ett stort plus i det här jobbet, och dessutom behöver jag känna till hur andra vård se ktorer fungerar, eftersom jag ibland remitterar vidare bl.a , till psykologer. • Vad ser du som skolkura torns viktigaste uppgift? - Dels ska jag fungera som en sa mtal spartner helt enkelt. Tonårstiden är en tid då man i bland har det väldigt jobbigt,
åtminstone tycker man det själv. Endel av dem som kom mer hit behöver egentligen bara någon att få prata av sig med . Dess utom ska jag fungera som rådgivare i olika samman hang och också hjälpa till att reda ut situationer som inte fungerar. Det kan vara fråga om relationer mellan lärare och elever, eller elever som av olika orsaker inte trivs i skolan helt enkelt. Vid behov ska jag också ta kontakt med hemmen . • Upplever du all det finns för domar mot skolkuratorn? - Jag skulle säga att det när mast från föräldrahåll finns en viss försiktighet, som kanske i vissa fall tangerar vad man kun de kalla fördomar. Det finns fall där föräldrarna förbjudit
barnen att gå till kuratorn. Dethär är emellertid saker som kan redas upp med in for mation, eftersom det beror på unskap om vad kuratorn . sysslar med. I år är e året vi har kuratorstjänst , i Korsholm och den är ännu te lika etablerad och invand m exempelvis skolhälsovår ren. Skolhälsovårdaren ses som någont ing helt nat urligt och det hoppas jag att kuratorn också ska bli småningom, • Tycker du aH du kopplas in för sent? - Ibland har man en känsla av att skolkuratorn uppfattas som en sista station. Som en utväg då man redan är inne i en åter vändsgränd. Man blir såklart ledsen då ertersom det är så mycket lättare för båda parter att rå något gjort om man får ta itu med problemen i ett tidigare · skede. • Hur fungerar kontakten till eleverna? - Nu då, som vi sagt, är inne på tredje läsåret fungerar det bra som jag ser det. Eleverna tar ganska frimodigt kontak t. I bland är jag rentav imponerad över deras mod att våga kom ma med verkligt knepiga saker. A v de elever på högstadiet som jag hart att göra med har ungefär hälften kommit spon tant, hälften via lärare, föräld rar eller skolhälsovård. I och med att jag är stationerad här
mia i sk olc,e ntrum har jag en ypperlig placering för att jobba med högstadiet , Eleverna och lärarna vet all jag finns här och det händer ofta att eleverna kommer hit och undrar om jag har tid att prata med dem. Sen bestämmer vi en tid, små prob lem kanske vi kan lösa under en rast, i andra fall kanske vi be höver en lektion . I så fall får eleven en lapp med all ge åt lä raren och sedan kommer eleven hit. Och de kommer alltid punktligt. Förutom svenska högstadiet här i Korsholm har jag också hand om sammanlagt sj utton svenska och ett finskt lågstadi um. Det betyder I 820 elever totalt, En stor elevgrupp, större än rekommenderat. Dessutom är Korsholm också geografiskt ett stort område. Dethär gör att jag i allmänhet åker ut tiII låg stadierna endast vid behov . I allmänhet rör det sig om ett par förmiddagar per vecka . • Du har tystnadsplikt. Hur fungerar det i praktiken? Du måste väl samarbeta med lärare och annan skolpersonal? - Det jag diskuterar med ele verna stannar givetvis mellan oss . I allmänhet kommer jag överens med en elev om att det här och det här kan vi säga. I bland kan det vara viktigt för läraren att få veta orsaken till att en elev har det jobbigt just då. Det händer att elever vill at t jag inte ska föra en sak vidare. Något som jag givetvis respek terar. Ifall eleven inte vill att jag ska göra någo nting åt en viss si tuation så respekterar jag även detta . Eleven har i alla fall fått prata av sig, ibland kan det räc ka med det . • Känner du alt du inte räcker till? Inte hinner med allt? - Den känslan infinner sig nog ibland. Man är ju inte mer än människa och kan inte klara av allt. Dessutom finns faktorer som det inte går att ändra på . Olika uppväxtfaktorer bl.a.
Med det elevunderlag jag har uppstår också tillfällen då man helt enkelt inte hinner med allt. Istället finns de underbara stunderna då en elev kommer och berättar att nu är allt bra. Nu funkar det ,igen. Eller man får höra från föräldrahåll att saker oc h ting har ordnat opp sig . Då man jobbar med ton åringar är det viktigt all man li tar på dem, hjälper dem att själva fatta beslut och t<l an svar. Inte bara för att lösa ett problem som är akut just nu utan också för att man ska lära sig lösa problem i framtiden . Dethär är något som tar tid, det at t man lär sig ta ansvar själv. Här önskar man ibland att lärarna skulle tänka mera på att det tar tid att jobba med människor, Bekymmer är säl lan något som dyker upp mitt i allt på en dag. Det är ofta fråga om en längre period före prob lemet blir akut. Då ska man in te heller vä nta sig att problemet försvinner på en dag . Det tar tid att etablera en kontakt som fungerar mellan elev och kura tor. Ibland har man en känsla av at t lärarna tror att allt ska ordna sig bara eleven får en prat stund med kurato rn . • Vad ser du som det mest po sitiva med ditt jobb? - Jag känner att jag behövs , att jag gör nytta . Jag tror att den hä r typen av kurati v verk sam het är nödvändig i dagens skola . Det behövs någon som har tid att reda ut och lyssna. En familj med två tonåringar kan ha det problematiskt i bland. Hur ska det inte då bli med 545 tonåringar på ett stäl le? ' Förutom att jag känner att jag behövs upplever jag också ungdomarna själva som något posi tivt. Visst har ungdomarna problem, men samtidigt har de resurser att klara av dem. Alla gånger kommer man inte på pa tentlösningar men man kan all tid hjälpa till på något vis.
13
"Han tog int~ sig själv på allvar. Därför bl v det roligt ibland"
Måndagsbörsen är och har varit ända sen starten ett TV-program som lämnar få tittare oberörda. De jl.?sta åsikterna kretsar kring Jonas Hallberg: programmets kontroversielle hu vudperson. Jonas Hallberg är en av de få underhållare som tillåter sig roa publiken på till synes helt egna villkor. Undra på att det blir reaktioner. El! sä ll\ynl rell o mcll i UIl derh å llnings branschen ä r de ra ll när programledaren gör eli rä rgslarkare intryck än gäslarti sterna . .Ionas Hall berg är en av de få TV-ull derhållare som gör dCI. (lång på gång.. Jonas Hallberg, trettionio årig f.d. jurist och student spexare, har mer eller mind re blivit varumärke för god TV -underhållning. Fortfar ande har han en magnetisk inverkan på TV-tittarna och fortfarande är han en frisk näkt bland alla stundtals försoffade mysprogram . .. eHer kanske man hellre skall tala om en galen näkt när han galopperar in i bild rutan som en slags bland ning mellan Falstaff Fakir och Monty Python? • Jonas Hallberg, har du förnyat svensk TV -under hållning? - Nja . .. i alla fall har jag' varit med och bidragit
till en lättsammare ton i TV programmen. Men jag vill också gärna variera mig. Jag får förresten vykort på vykort där det står: VARIE RA DIG! • Är det nån skiJInad, tycker du, att gå ut med Måndagsbörsen i hela Nor den jämfört med tidigare när ni enbart riktade er till Sverige? - Det innebär naturligt vis att det är ännu viktigare att göra ett bra program samtidigt som vi försöker ha nåt att säga hela Norden. • Får ni nån respons från grannländerna? - Inte så speciellt mycket faktiskt ... mest från Dan mark faktiskt, där man bl.a. tyckt att vi är för po lerade i Måndagsbörsen. • I ett a'v programmen fick du ett brev från Malax. Vet du var Malax ligger?
- Nej, men det var nån kille som skrev till "Irrita tionsombundsmannen" att "det värsta han visste var torra fester .. nää danser var det visst ... nej, jag vet inte var Malax finns men det kanske ligger i Österbotten? • Får ni många brev till programmet? - Nu är det rätt många som nappat på uppmanin gen att beskriva rikssvensk arna. Men största delen av breven kommer från Sverige faktiskt. • Vilka finländare är ak tuella för Måndagsbörsen? Nu senast hade VI Broadcast, men vi kör inte speciellt mycket dansk, norskt och finländskt i pro grammet utan vi har främst engelska och amerikanska artister. • Men österbottniska band t.ex. har möjlighet att medverka Måndags- . börsen?
- Ja, men först måste de skicka in en skiva eller kas sett så att vi får höra vad de går för.
• Vem har varit det svår aste intervjuoffret i höst.? - Jag är missnöjd med intervjun med Jörn Donner. Det var ett misstag att köra parodin på honom före in tervjun det gjorde att hela utfrågningen kom av sig. • Vem skulle du helst vil ja se på Hallbergs hylla? - Nu väljer jag intervju offren till största delen själv ... men om jag fritt fick välja personer ur histo rien skulle jag gärna inter vjua Jesus, Strindberg , Jo han Ludvig Runde Runeberg alltså . Jag skulle också gärna se Bette Middler, och Shirley McLaine på hyllan drottningen av England kunde också bli kul . . . • I en kvällstidning jäm fördes du med John Cleese och i förra ÖP-intervjun drogs paralleller mellan diS!
och Groucho Marx. Har du nån kommentar? - Det är enormt smick rande att bli jämförd med John Cleese men ännu bätt re att bli jämförd med Groucho Marx. Det upp skattar jag verkligen. • Till sist. Vad hoppas du att det skall stå om Jonas Hallberg i en framtida TV- historik? - Han tog inte sig själv på allvar. Därför blev det roligt ibland.
---
[ Österbotten har vi kun nat se Måndagsbörsen ända sen starten men i övriga Finland innebär Jonas Hall berg och Måndagsbörsen en ny bekantskamp . Man får hoppas att mötet blir en vitamininjektion för fin ländsk TV -underhållning. Måndagsbörsen pågår till bö rjan av december sen tar man julledigt och återkom mer med tio avsnitt fr .o .m. januari .
Leif Sjöström
14
EN
HE~HAFRU-R080T
Catarina leder dramakurs
JAA, OCH OM OIi'DHINGEN F~OSS!
DeN SI<I>.u..I-\HA ~TA IDA
,IL
I
RÅCK-8~~RAS 8~(V 1t.JC.~N Jö~St:)(AA1GN -_
/(.UR.S FoR.
UJ SIl.:.
900 K.C:. /(.0';" , p,( ~r.J HA'
I'sVAG1 MeO f'4 = 0,30 OCH HA,SflGtH€
ieN P~R.
f:fjul'{r'
DI:L
1'1
J,F \-1~ !3rteI4, FAHfrARN
~\;N l-lÖ6-~iA LWAI2.~N
ANtJ~ SF'.fA N(,.A ()oQ.Ir~
.5r4- J. F I:::'lJr~ 4- .s Iii ?
___ 9€f4A/(NA
Me.O MASSAN
50 K.M TI"1Mf:
1eMPE:~ArVfUN
o
Fo
pj, SIl.. E'N5 IlA~~ l'~ ·'K.()S1 ROCK" L.1"'u~1l. o
I 8/(.. eN.5 4 K.ANAL... I C:. A 100
WAii.5
Si€fl.€O!
Catarina Ström håller som t en drama kurs i Jakob , som 'hålls i arbetarin titlltets regi. Kursen är på söndagar och är till för alla som vill ha lite scenvana . . Yi improviserar, har av slappningsövningar . och I syssla: med ~krobatIk, säger Catanna. Yl leker och sena re kommer vi också att ha li , te sminkllndervisning . Cata rina själv sminkar Ragnar " Hares dansare Andy och vid behv också de andra. Catarina arbetar på Lag mans skola som lärarassi stent och hon hjälper såna som har det svårt i skolan i enskild undervisning. Där har hon anställning till den 20 febr. Efteråt åker hon antagligen till Stockholm för att jobba. I Stockholm ska hon parallellt med job bet gå i någon teater inrik tad skola eller kurs. J ag kan . tänka mig ett arbete som maskör, reglssor eller dramapedagog, en sådan som undervisar drama på kurser och i skolor, säger Catarina. Catarina började med te ater för ungefär åtta år se dan . Nu har hon också en roll i LILLA AURAs nya , uppsättning "Mot rött ljus", en holländsk ung domspjäs. Catarina uppmanar alla intresserade att komma med i hennes dramagrupp. Mot jul sätter vi kanske upp någon liten pjäs, säger Cata rina. Kanske ett julspel som firmor kan köpa tillsina jul fester.
' l I
Bo Nylund
4
15
....................... --------------------~~------------~-----------------------------, : Förmånl!g8 : TILLBE HOR o. RESERVDELAR
: :
DU!
.:
..
' .I
~ Smedsbyvägen: .
: '
65100
PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN
VIOEOPRODUCENT: BRÖLLOP, JULFESTER, OLIKA EVENEMANG .•.
Yl HYR UT!
GOD ITALIENSK MAT
1~#ll~·r4~r'l
It1ZZ~R!JtJ
RESEBVRÅ
INGVES N"RPro, RESOR ~~~ HM8 ]
ADRESSIOSOITE :PBIPL 7,65610 SMEDSBYISEPÄNKYLÄ TELEFONIPUHF.LlN : 961 ·644207.222396
för alll emellan rockkonserter och friluftsmölen
sound check %7 • 73
PRESENTER
Slyrelsen
\.
V~asa 10
961-120 311
SVENSKA ÖSTERBOnlENS
KULTUR'FOND
NÄRPES • NÄRPIÖ
TEL 962 • 43140 PUH.
o.n
Ta tIIr l.aIIIII OCIII ~ MIr! 1CIIoe . . . . . . ~~
Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.
INHEMSKA o. INTERNATIONELLA ARTISTER
])re~'lt~iilllJrl'l Inneh lena Wilson
I Kaffeservering. ALLA MED!
65100 VAASA - VASA 10 11' 110 159 '
.......................
Erick son & Erickson
HÖSTMÖTE
SÖND. 27. 11. KL. 14.00 I UF-LOKALEN Stadgeenliga ärenden, ev. stadgeändringar.
_1III11~_IIII_
: SVEN NORRGÄRO: : 961.114951
UF SVANEN HÅLLER
musikbranschens specialaffär
:
autosähkö· biIelektriska :
: Sepänkyläntie
din motor QUAKER STATE för·. länger motorns livslängd
VASA
:
. Tel 962·41 423
VASA PRODUKTION
Källarvåningen under
,stöder svenskt kulturarbete I Österbotten. I samma takt som fonden växer, ökar ocks.i stödet liD kulturarbetare. konstnärer, forskare och sammanslut· ningar. Förvaltning: Svenska lilleratur sällskapet, Snellmansgat~r. 9-11. 00170 Hfrs 17. tel 90-636 738. Ekonomisk förvaltning: givor och ,'J,estamenten.
Mkreterare: fondens kansli, Svenska kulturhuset, Handels esplanaden 2J A. 65100 Vasa 10. tel 961·117 904. Stipendier och understöd.
961-119920
Mode Ulrika Närpes
Kom ihig österbottningamas fond med gåvor och
;est"ment~n.
PRENUMERERA!
ÖP är med där det händer, när Kronoby UF & NF berättar om höstens UF aktiviteter, när Kim Wilde diskuterar sin kommande LP, när PUI'DIO UF presen terar vinterns satsningar, när Agneta Fältskog berättar om sin solokarriär. när Ulf LundelI .•. Inom kort kommer du att få ' läsa ÖP-Intervjuer med Iron Maiden, Tina Turner m.m., m.m.
HÖSTEN ••
Specialerbjudande Dessutom ger vi nu ett specialerbjudande: Du får ÖP hela hösten och hela 1984 för endast 70 mk. Om du är snabb får du med andra ord ÖP nästan gratis under resten av hösten.
NASTAN
GRATIS
*
~--
l.~ '
I
:' JAG BESTÄLLER ÖP FÖR :
ÖP betalar portot
O 70 MK
! SKANDINAVIEN :
•
O 80 MK
Nanan:••••••••••••• ~ •••••••••••••••••••••••••• Adress:......................................
ÖP PB27 68601 dAKOBSTAD
Bet. nClmn oc,. Cldress:................
Svarsförsändeis. 16/72 .........•........................................
Jakobstad I I ..................................................
~---------~------- ~------------------~
t ...
•
16
------ ._._
Är du bereod d att möta vintern?
Nu när termometern börjar visa minusgrader igen är det hög tid att se om bilen med tanke på den kommande vintern. . "Äh, det är bara att tuta och köra!" Ja, har du tur kanske dö klarar dig vintern igenom. Men varför chansa? Att se över bilen för vintern tar inte många timmar och är man något så när händig kan man lika gärna göra det själv istället för att betala 120,- f timmen åt nån verkstad. Vad kan man då göra för att förhindra onödiga stopp mitt i smällkalla vintern, slippa ha en bil som ser tre år äldre ut i vår än vad den gör nu på hösten? Vi tar först och delar in bilen i tre delar, motorn och motorut rymmet får vara en del, karos sen en annan och kupen och bagageutrymmet den tredje och sista.
Motorn och moto- · rutrymmet Först av allt, kolla kylarvät skan! När vatten fryser till is ut vidgar det sej och utvecklar en otrolig kraft. Vatten som fryser spräcker lätt ett motorblock el ler en kylare, se därför till att kylarvätskan tål en temperatur omkring -30 C. Åk in på någon servicestation och be dem kolla den åt dej, det gör de gärna och det brukar inte kosta någonting . Ett vanligt bland ningsförhållande är I :2, dvs. om kylsystemet i din bil rym mer 12 liter vätska så ska 4 liter av det bestå av kylarvätska. Ackun eller batteriet, hur står det till där då? Skruva opp korkarna och kolla nivån. Om du ser något av de grå cellpake terna ovanför ytan så skall du fylla på med destillerat vatten. Ett par, tre centimeter under korkarna är ett riktvärde. Hur ser polerna ut? Är de är gade skall du skruva lös kabel skorna och göra rent med en stålborste eler polborste. Stryk sedan på lite vaselin eller annat fett och sätt fast kabelskorna. Har du haft problem med ac kun redan förra vinter , så satsa på en ny! Priset, 250 till 300 mark, väger säkert lätt upp de tankar du tänker när din gamla · acku drar runt startmotorn de
oljebyte kan du lika gärna göra ett oljebyte nu. Servicestatio nen vet vilken olja som är bäst för din bil. Har du motorvärmare? Kolla i såfall kablarna till uttaIlet så att de är hela och inte skava emot nånstans. Jaså du har ingen motorvär mare? En sådan är den bästa . starthjälp du kan ha en kall vin terdag! len kall motor är också oljan kall och kall olja är seg och trög som sirap. Det här le der till att motorn går trögt runt och har svårt att starta (dess utom sliter det hårt Rå motorn). sista varven. Det är klart att det Den enklaste typen av motor inte är bara ackun det hänger värmare värmer upp kylvattnet på. För att starta en kall motor i motorn och får på det viset he krävs också en stark gnista. la motorn att "tina upp". Står Kolla därför tändstiften. är de slut och rundbrända så byt. de . din bil ute mycket på vintrarna så kanske en motorvärmare kostar 7-8 mk/st. kunde löna sig! Det vi har kvar i motorut Klarar du det själv så stälJ rymmet är spolarvätskebehål tändningen på samma gång. laren eller enklare sagt "piss Vet du inte hur man gör så är en poj ken". Köp spolarvätska och tänd inställning ganska billig på blanda i tills du har en vätska en servicestation och den kon som tål några minusgrader. trollen kan bespara dej både Blandningsförhållande brukar bensin och startsvårigheter. stå bak på flaskan. Olja då? Går det att köra året runt på alla olika oljekvaliteer? Karossen Så gott som alla moderna oljor Däckbytet, ja. Första ha/kan som säljs här 'klarar vår Finska har vi redan haFt och har du in vargavinter, men om du inte vet te bytt till vinterdäck ännu så vad du har för olja i bilen eller gör det nu . Förrän du sätter på om du har kört sådär vinterdäcken skall du se efter 5000-6000 km sen senaste
att du har rätt lufttryck i dem och kolla att du inte har någon spricka eller bula idäckssidan . En droppe olja på varje hj ul bult l-mutter förrän du drar fast dem hjälper dej på våren när du ska lossa dem igen. Vindrutetorkare och lampor är också nånting som brukar vara bra att ha på höstkanten och vintern. Parkera framför ett fönster och kolla så att alla lampor är i skick och glöm inte bromsljusen och blinkers! Gummilisten på vindrutetor karna ska vara hela och se till att torkarna ligger an ordentligt mot vindrutan. Nu när man ännu kan vara ute och tvätta är det bäst att ge bilen en ordentlig tvält innan vintern kommer på allvar. Tvätta bilen med svamp och bilshampoo eller litet diskmedel (jodå. det går!) och vaxa bilen efteråt. På det här viset får bi lens lack ett visst skydd mot vinterns vjigsalt och med de nya flytande bil vaxerna är det inte heUer ett alltför svettigt arbete. Ta sen en bit stearinljus och gnid in gummilisterna vid dör rarna och bagageluckan .eller spraya dem med silikon . På det viset slipper du vara med om sönderryckta gummilister sena re i vinter. Glöm inte heller bort att smörja dörrlåsen redan nu så fryser de inte så lätt fast se nare i vinter.
Kupen och bagage utrymmet Har du gummimattor i bilen så ta ut dem och dammsug bilen. Lyft sen försiktigt på bilens eg na mallor. Är det vått och fuk tigt under dem skall du låta bi len stå inne i värme så att mat torna och golvet torkar upp. Har du en nyare bil så lär du knappast ha såna här problem, men har du som jag en tolv år gammal engelsman så förstår du var jag menar. Har du möj lighet och kommer åt så känn efter i luft- och värmekanaler, gamla fuktiga löv brukar kunna samlas i dem. Då är det bara bagageutrym met kvar. Torka rent där också och se till att du har luft i re servhjulet. Kolla all du har bogserlina, varningstriangel. domkraft och hjulkors om det skulle behövas. Lite förgasar sprit, en ficklampa kan också vara bra att ha med ifall du kör fast och behöver nåt att sätta under hjulen. Ja, det viktigaste är genomgånget. Har du följt de här råden så borde du ha en bi.! som är bra rustad för vinter. Det är bara att tuta och köra. Men kör försiktigt och se upp för älgarna!
RUNE LILLKVIST
0
Österbottniska Posten Mtdlcm i tidningarnas förbund. Österbottnisk ungdomstidning och språ krör för Svenska ();tcrbottens ungdomsförbund o,h dess medlemsföreningar. Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1983
• KLarar din bil av vinterkörningar?
ÖP·rådct: Leif Rex. ordförande Sture Erickson. Stig-Göran Forsman. Birgilla Strand. l.ars· Erik Backman ol'h Ulf Johansson Chefredaktör och ansvarig utgivare: Leif Sjöström Tel. 967·13 555. hemtcl.
967-18 697 Redaktion: Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68601 JAKOBSTAD
Redaktör i Vasa: Sven· Erik Glader tel. 961·113 522. hem tel.
KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad Tel. 967·13 555
ANNONSPRIS I texten . ....... .. . .... .... ........ . ... . 3.75 Efler texten . ...... . .. ... ..... . . .... ... 3.75 Bestämd plats ·,20 per mm
ANNONSMOTT AGNING SÖU:s kansli. Handelses planaden \O D, 65 100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961-121 564 Tisd. tel. 967·11 827 Hemtel. 961-222508 Annonserna bör inlämnas senas I måndag kl. 16.
FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm . Färgtillägg -.35 spmm Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas an nonser vilka meddelats per telefon el ler som på grund av post försening in· te införts i begärt nummer.
961-32698 Redaktör i Sydösterbotten John Ahläng. tel. 961·113522. hemtel. 961-112001. PRENUMERAT10NSPRIS 1983 Helt år . ... .. . ........ . .... .. . . .. . ... .. 60. Halvt ar. ..... .......... ... .......... .40. Skandinavien ....... .... ............ 70. Lösnummer ........ ..... . .. ......... 2.50