8·
Torsdagen den 15 november 1984
Karl-Gustav Olin
-------
. -.------~~!!,,
,
••
Sj älvsanering ,D et å,ländska initiativet .inom videobranschen
E
n ungdomstidning för hela Svenskllnland. de' är en tanke som återkommer med jämna mellanrum. Den här glngen dyker frågan upp i 'formen aven motion till FSU:s höstmöte, och initiativtagare denna gång är det ' ålän~ka ungdomsförbundet,. Mot bakgrunden av det nedläggningshot som vilat över ÖP det g ångna halvåret, kan en förnyad debatt i frågan n atur ligtvis vara på sin p lats. De$svärre har ålänningarna inga nya ingredienser att blanda i -soppan. Vid ett par tidigare tUlf"ållen har det gjorts försök att bredda ÖP:s spridning ocksåtili de sydligare landskapen. Kanske man inte giok tillräckligt helhjärtat in för projektet, men någon större framgång ,rönte man inte da. Det finns en rad problem som måste övervinnas om det skall g å a tt förverkliga den annars så,tilltalande tanken på en allomfattande finlandssvensk ungdoms tidning. Det största problemet som möter är de stora avstånden. Reda.n idag upplever vi ÖSterbotten som ett rör stort område att bevaka pi ett vettigt sätt. Och kanSke framför allt att prestera ett material JtOm blir in tressant också i den andr a ändan av landskapet. Vad en bevakning av alla. fyra landskapen skulle kräva i form av redaktionella resurser vågar man inte ens drömma om. Till bildfui hör också de problem med distributionen som med stor sannolikhet kommer attuppsta, då tidningen skall gå "motströms". det vW säga söderut och vidare ut till byarna i Nyland och den Åboländska skirgårdeD. Annonserna har som bekant en a vgörande betydelse för en tlclnings ekonomi. En större upplaga gör tidningen natur ligtvis me.... intressant ur annonsörernas synvinkel. men man skall för den delen inte .t ro att en dansarrangör eller jeansbutiksägare i Österllotten har nagot intresse av att annonsera för läsare f södra Finland. Ett minus på det mera känslomässiga planet är naturligtvis att det inarbetade namnet Österbottniska Posten skulle gå förlorat . Tittar man närmare på det åländska förslaget framgår det ga nska k lart att det är i mångt och mycket en renodlad orgarusationstidning man skisserar upp. Det betyder, om planerna förverkligas i den riktningen, att vi skulle förlora många av de nuvarande österbottniska pren\lmeranterna vilka inte har anknytning till rörelsen, men som har tidningen pa. gru nd av det allmänna materialet. Vill man däremot göra en klatschig och kommersiellt gångbar produkt, måste det renodladeuf-materialetnöja sig med eh mycket mera undanskymd plats. Redan i det här skedet kan det dock vara på sin plats att fastslå att en eventuell Ungdoms Posten i ingetdera fallet kan börja pub licera cirkulär frin landskapsförbunden . Med dethär vill vi inte ha sagt att tanken på en finlandssvensk ungdomstidning skulle vara dödfödd . nu inget oförutsett inträffar i sista stunden kommer ÖP att få. ett nldaär under 1985. Men lyckas vi inte under det å.ret att få tidningens ekonomi på rätt bog, står alla dörrar öppna för nya lösningsrnodeller . Det man i de övriga landskapsf"orbun den bör ha klart för sig är att man inte startar en tidning med ett klubbslag. Det krävs ett oerhört arbete dels med tli.nke på att skaffa fram de prenumeranter som krävs och dels f'år att fylla tidningen med material som är intressant i i:lessa prenumeranters ögon. För att nu inte tala om de livsviktiga annonserna.
qm
Då videobranschen nu gör ett allvarligt syftande försök att sa nera sig själv , bör detta därför hälsas med största tillfredsstäl lelse, framh åller Björn Månsson i en ledare i Hufvudstadsbladet. " Den stora fr ågan är nu huruvida videobranschens försök att själv sa nera utbudet skall anses tillräckligt , och därmed göra alla vidare åtgärder från myndigheternas sida övernö diga, Skiv- och videoproducenternas förbund uppger att dess medlemsfö· retag behärskar ungefär 80 procent av videomarknaden i vårt land , Trots att .även icke-medlems företag kan lå ta nämnde!) granska sina produkter,
kan man fr åga sig hur den resterande femtedelen av marknaden skall över vakas , Detaljhandeln srår alltså dessutom utanför , vilket kan innebä ra att enskilda direkt importören och det är här " problembarnen" finns - struntar i saneringsförsöket . l Lex, England gjorde video branschen redan för några år sedan ett motsvarande försök till självsane ring , Beslutsfattarna fann dock den na otillräcklig, och har gått in för även samhälleliga ingripanden , Erfarenheten får utvisa hur det skall ' gå hos oss, Videobranschen menar säkert allvar, Låt oss se hur den lyckas i sin uppriktiga strävan , Det blir sedan regeringens sak att av göra om också myndigheterna bör ingripa , Videovåldet måste sovras."
I StudentbkuJet framhåller Rabbe WelHir ' att tidningarnas beskriv ning av fredsaktiviteter närmast kan karaktäriseras som
"Naiv och löjlig"
"Fred är 'ett populärt ord i dag och uppslutningen är enorm. Nästan oro väckande jippoartad har dock verk samheten ibland blivit. Likad kan tidningarnas bevakning av fredsakti viteter många gånger närmast defi· nieras som naiva och löjliga. Det är roligt att vara med i fredsrörelsen och rulla hus och dansa kring nyplan terade buskar eller rentav åka tåg runtomkring i Finland. Men bör man då slå på djungel trumman och utropa ett förtvivlat "vad i fridens namn håller ni på med';. Runtom i tredje världen rasar brinnande krig och förtryck utövas. Det löser inte deras problem som bor där om Finland som redan nu är fredligt blir ännu fredligare . . Svaret är ja och nej. Visst är fredsrörelsen och freden "pop" i dag och visst bygger den på en hel del jippon och karnevaler vars meningsfullhet kan diskuteras. Den uppblåsthet och naiva journa listik som de senaste åren kretsat kring fredsrörelsens olika aktiviteter kan egentligen inte belastas själva rö relsen utan här bär nog massmedia en stor del av skulden. Man MÅSTE skriva positivt om positiva saker och rörelser oberoende av om deras verk samhet är meningsfull eller inte. Ris ken finns ju annars att man blir an klagad för att gå emot hela saken. Men är fredsrörelsens aktivitet verkligen bortkastad. Ett viktigt mål har varit att skapa en inställning hOil allmänheten - en positiv inställning till fred eller egentligen ännu mer; vil jan att göra något för freden . Men här uppstår nu det stora pro blemet. Hur gå tillväga sedan? Den första etappen bör väl utan vidare vara uppnådd. En positiv och aktiv inställning till freden. Massrörelsen spårar lätt ur eller tynar lätt bort.
Dessutom är budskapet relativt svår definierat i Finland eftersom vi ju lever! fred. Vilken är verksamhetens konkreta mål? Någon har sagt att fred inte enbart är avsaknad av krig utan också ett tillstAnd där även inre - och yttre förtryck ej mera exis· terar."
Donner orsaken tiU Vennamos svenskhat?
"Men annars har det nog blivit aUt mera aven consensusman av Donner - och vem har väl gjort mera än han för att över brygga k,lyftan mellan smp och sfp! För mor till Donners senas te barn är ju ingen mindre än Vennamos dotter. Någon har spekulerat i att Jörn skulle vara orsaken till Veikkos aJlt tilltagande svensk hetshat, men det kan vi nog inte tro på". Lätt och seriöst med KjeU Ewa/ds i Svensk Framtid
~ ________________________________T_on_d_a~ge_n_d_en__ 15_n_o_ve_m~b~er~1~gM~__________________________________~~_
-t&';
(~.
I ~ev J".tO?l .:z&::JtUno
Ir-"GÄSTTYCKAREN'-----------r
Så skall det se ut!
Jag vill ge en ros till Yvonne Ståhlgård, som hade skrivit re censionen..om Niclas Wahlgren i nr 45 av OP . Så skall det se ut! Jag blev verkligen besviken på dom som skrev om Herrey's i ÖP veckan efter deras besök här (Patrik Stenvall o AnCi Holm) . Er negativa förhandsinställning speglades ju i alla påståenden. Varför skrev ni t.ex. inte ett ord om den underbara stämning en som fanns under konserten?
I
I
I
I I I I I I I
Recensioner skall väl vara objektiva? Till sist vill jag efterlysa flera bilder på artisterna, speciellt på scen.
I
I I I I I I I I
Det kunde gärna ha funnits flera bilder på Niclas också. ÖP är en bra tidning och jag hoppas att den inte blir tvungen att dras in!
Katarina
'I
I I I I I I I På Kaiarinas begäran: Niclas Wahlgren i repris. ----~~------~--~---------I I I I I I I alla tider har människor av olika ras och ur sprung talat olika språk och dialekter. Dialekter nas mångfald samt de små etniska språkgrupperI na "Jag är en l4-årig tjej från Va börjar så småningom helt att utraderas i vår sa som vill ha buntvis med brev I moderna värld. vänner runt om i Finland . I Än kan man dock skilja i vårt land på en österMina intressen är slalom, lä en nylänning. eller en från Aland. Me~ sa, simma, musik, resor och allt I ?ottning, mte för en allt så lång tid sedan kanske 30-40 år som gör livet glatt. I tiden skilIde man på språket kommuner ja till och Mina idoler är Alphavifle. emellan i hela vårt land . Wham, Herrey's, Kiss, George I medDenbyar som vistas i våra bygder under en längre tid Michael, Billy Idol, Nik, Kers Tomas (Tony) Brown I blir ibland häpen över hur snabbt den negativa haw, Dingo + m.fl. m.fl. P.O. Box 14-19191
språk-kulturen breder ut sej. Vill du veta mera så skriv till Boise, Idaho,
I För inte så länge sedan ansågs det vara en he mej. USA 83707
I derssak att högt och tydligt tala sitt eget språk, sin Du kan vara mellan 13-16 år. Ålder: 19 år
egen dialekt. Men tyvärr inte alltid numera. I ett Foto vore kul, men inget 1ntrssen: Harley's, konditionst
överflöd av kommunikationer, snabbare förbin I tvång ." räning,yoga och rock-n-roll.
I delser, båt, bil, flyg, inte minst TV:n, förvandlas Skriv till :: Önskemål : Vill brevväxla med
våra egna kulturella värden och allting skall vara Nina Oberg flickor och pojkar i alla åldrar. I såsom vi kanske tror men inte alltid i våra innersta Brunnsv . 4 Sänd med foto om möjligt.
I vill. ~i blir internationella och glömmer oss själva. 65200 VASA 20 Vi glömmer det gamla, vi förstör vår identitet, vi förstör vårt språk . Språket, vårt svenska moders I Charlie Ray Tompson Liz I· mål är för oss själva, för hela landet en otrolig ri P.O. Box 14-18437 24 HiIlfot Crescent, I kedom. Boise, Idaho, Walton Warrington
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
kanske 5-6 070 svenskspråkiga. Ovan sagt som en påminnelse vad vår kultur har gjort med den gam I
la men kanske mycket positivt men inte så litet ne I
--..... gativt i sin utveckling. I
F ör inte så länge sedan frågade jag några unido~ I
mar varför de talar finska bland helt svenskspråki ga Sibboungdomar, i all synnerhet då de når en I
viss feststämning. Då var svaret att det kändes I,
tufft. Nästa gång kanske om 50 år talar de engels I
ka, ryska eller nåt annat ännu större språk.
Språket en del
av vår -identitet
I
Cheshire ENGLAND WA4 6SB Ålder : 24 år. Intressen: Rock och nya vågen musik (Doors, Patti Smith, Gino VanneIIi osv.) par tyn, nattklubbar, resor, brev vänner, djur, TV, filmer, läs ning, astrologi och mat. Samlar bl.a. klistermärken . Zoe 227E.arls Court Rd., London ENGLAND SW5 9BL Ålder: 25 år. Intressen : Språk och alfabe ten, po'litik, djur och djurens rätt,. musik, parapsykologi, miljö, exotisk mat.
USA 83707 Ålder: 24 år Intressen: Styrketräning, yoga och österländska kampsporter. Önskemål: Vill brevväxla med flickor och pojkar.
Hejsan! Min brevväns kusin i Afrika skulle vilja ha en brev vän här i Finland. Är det någon som är intresserad så .. .. ? Adress: Mohamed Salu Seray- Wurie 50 Bass Street Brooksfields Freetown Sierra Leone West-Afrika Önskemål: Alla brev är väl komna. Skriv på Engelska.
I F ör inte så rysligt många år sen, jag tror det var 1936 flyttade min farfar med sin familj till Hel-
Har även två egna ungdomar som går i skola i Helsingfors. Det har fått samma fråga men, hör och häpna, vad jag fick till svar: Det är inne att ta la svenska i stan. DÄR SER MAN! Då språket blir en tillräckligt liten minoritet börjar man inse dess värde. Man börjar försvara sej. Man får hoppas att vi inser det nu så vi inte blir för svaga så vi inte försvinner. .. helt, till historien. Enligt de senaste språkundersökningar som gjorts, påpekas det att vi talar för lite med varand ra för lite med våra barn, så de blir till och med halvspråkiga. Kansek vi alla borde tala lite mer be rätta lite mer samt kanske umgås lite mer med va randra, vår omgivning och sist men inte minst med våra barn .
landskommun från Sibbo. Han berättade II singe för mej någongång på -50-talet att, då han fly t V i har talat vårt språk vi har malat våra dialekter ta(;e till Helsinge kyrkby hörde han finskan för i 1000 år i detta vårt kära fosterland låtom oss I första gången och det av någon inflyttad flicka fortsätta med vår kultur, vårt språk, VÅR IDEN I som tjänade hos granngården . TITET . Det låter otroligt men är antagligen sant. Tänk Bo Stjernberg J
IL- att det i ________________ dagens Helsinge, alltså Vanda stad, finns ________ ~
Alison Simpson (Mrs.) 31 Cooradilla St., Jindalee 4074 Brisbane Q AUSTRALIEN Ålder: 23 år Intressen: Resor, djur, frimär ken, läsning och måtlagning.
Joanna Payne (Miss) 2 Lampe St. Talbingo 2720 N.S.W. AUSTRALIEN Ålder: 24 år Intressen: Musik, sport, resor, konserter, foton och läsning.
Dianne McDonald (Mrs) CootTa East Via Kyancutta S.A.5651 AUSTRALIEN Ålder: 25 år Intressen: Hantverk . Har två flickor.
~!Llt3P
________________ _____________ ~
T_O~_d~a~ge~n~d~en~1~5~n.~n~m=b=er~l=I~M~_____________________________ ~
••
~O.....;;;;;;..s-=-=te;.....=...r-=-b~ot~tn~l::..::;.·s..:....=.k......:.m.=....=....:::.o~ti..:::....:on~s::::...=;oJlades under. mattan
'Klumpigt försök till kupp'
•
Den som hade väntat sig häftig och frejdlig debatt vid Finlands Svenska Ungdomsförbunds höst möte, som hölls på Airisto i Pargas under vecko slutet, blev säkert besviken. Det blev aldrig nån riktig diskussion och ordfö rande- och styrelseposterna var "juntade" på för hand. Det är också att notera det rekordkåga delega tantalet. Endast 28 delegater fanns på plats när mötesföhandlingarna inleddes ' på lördagsefter iniddagen. Av dem var tolv österbottning ar. Det verkar som om FSU inte intresserar i dag, inte ens bland "höjderna" inom lands kapsförbunden. Det är nog dags för FSU att ta sig en fun derare: Hur göra förbundsrnö tena mera lockande och intres santa? Det är inte heller så värst po pulärt att debattera och utbyta åsikter i dagens uf-rörelse . Och sticker nån till äventyrs upp så blir han eller hon ganska snabbt "fimpad" .
."Kuppen" På söndagens fOrhandJingar försökte faktiskt österbott ningarna provocera fram en diskussion, med Bengt Hägg man (Åboiand) som sett möte sordförande vägrade behand la uttalandet som lämnades in av SÖU:s ordfOran de Mårten Lövdahl. I den korta texten tog man ställning fOr ett ut vecklande av Osterbottens högskola och föreslog att journalistutbildningen flytbs "rån Helsingfors till Vasa. Men som sagt, mötesordfö rande Häggman vägrade ta upp uttalandet till behandling vanör initiativet fönöII. Bengt Häggman fOrklarade
sektionen som ett klupigt kupprörsök. Må så vafa men det är också tidstypiskt ror dagsläget i förbundstoppen. Man vill (vågar inte?) ta upp aktuella saker till debatt. Var, om inte i den ungdoms rörelse, ska debattens svärd svingas? Fortsätter man på den kurs man nu styrt in på så är risken mycket stor att det re dan oroande låga delegatanta let sjunker ytterligare . Det måste få blåsa lite kring rörel sen förbundsrnötena i syn nerhet.
• Gemensam tidning? Endast en motion hade läm· nats in till höstrnötet, under tecknad av Ålands Ungdoms förbund. Man för fram tan~ ken att göra ÖP tiU en tidning gemesam IOr alla fyra lands kapsrörbunden och FSU. Dis kussionen är i och för sig inte ny, men har legat nere några år. Tanken är i och rör sig ~ngelägen mot bakgrund av OP:s knackiga ekonomi. Motionen väckte faktiskt en viss diskussion och egentligen fanns det ingen som ifrågasat te motionen. Alla var ense om att tanken var god. En ge mensam tidning rör hela uf rörelsen skulle säkert stärka
Teatersekreterartjänsten vid SÖV dras in? SÖU kommer att dra in teatersekreterartjänsten från och med årsskiftet. Det här betyder att Fia Ingves blir tvungen aU sluta. Hennes uppgifter kommer från och med nästa år att fördelas på den övriga kanslipersonalen . . VIDARE kommer kansli tjänsten att delas upp på två halvtidstjänster. Det medför mera utgifter, men kanslichef Ulf Johansson tror ändå att för bundet bara har att vinna på en sådan lösning. Två halvtidsanställda brukar nämligen få mera uträttat än en heltidsanställd.
• Tidnings/rågan diskuterades flitigt under höstmötet. fJär behandlar en arbetsgrupp den ålä"dska motionen om en finlandssvensk ungdomstidning. sammanhållningen. Men det fanns de som var fundersam ma, österbottningarna i syn nerhet. Vad kan FSU och de ovrlga landskapsrorbunden lova konkret? Och hur ska vi klara projektet rent' ekono miskt, det handlar om miljo ner i investeringar. Efter dessa frågor kom dis kussionen av sig. Det ska väl tillsätbs nån arbetsgrupp...
• VerksamhetsplanenUnder 1985 fortsätter FSU sina satsningar på amatörteater och ungdomsmusik . Inom teater sektorn kan man notera att Fidra-projektet fortsätter. Un der våren ordnas en amatör teatermönstring i Vasa . FSU kommer också att fort sätta med skivproduktion och ge unga lovande orkestrar chans att spela in LP:n och singlen. I samband med internatio nella ungdomsåret ordnar FSU en rad projekt, bland annat uppmanas föreningarna att
ordna en Nordisk dag på fören ingshuset där man i synnerhet uppmärksammar de lokala vä norterna . För att också ge ungdoms året en internationell koppling uppmanar FSU ungdomsföre ningarna att ta fadderbarn i u länder. Fadderbarnen kommer att förmedlas av den humanitä ra hjälporganisationen Parasta Lapsille ry . Genom att månat ligen betala in en liten summa pengar kan en uf-förening till exempel hjälpa en ung stude rande i ett u-land . Dessutom kan man hålla brevkontakt mellan fadderbarnet och fören ingen.
• Nya styrelsen Förutom ordförandeval förät tades också val av ny förbunds styrelse SÖU representeras av: Rafael Frantz (ny), Kaj Karl stedt, Mårten Lövdahl och Ole Wik med Uffe Johansson och Dan Örndahl som suppleanter. ter och det blir för dyrt för för bundet . .
Den andra instruktörstjänsten som varit i farozonen kommer däremot att kunna räddas för utsatt att föreningarna under förbundets höst möte går med på höjda avgifter. Bland annat kommer medlemsavgifterna och dansavgifterna att höjas med hundra procent. Att just teatersekreteraren är den som får gå beror på att man på föreningshåll uppfattar den tjänsten som minst viktig.
- Men vi ska inte pruta på servicen. Kanslisterna kan lika bra sköta en del av uppgifterna medan skolningsinstruktören nu också får teaterkurserna på sin lott. Så hoppas vi få hjälp av bland andra Vasa teater, ungdomssekreterarna, medbor garinstituten och en fungerande teaternämnd, säger Ulf Johans son.
Till teatersekreterarens upp gifter hör att organisera ledar utbildning, informera om tea terhändelser runt om i landska pet, .sköta uppföranderättsfrå gor och söka fram pjäser. Upp gifter som endast medför utgif
Det föreningarna är mest i behov av vad det gäller teater verksamheten är yrkeskunniga regissörer. Och här kommer den påtalade förbundsregissö ren in i bilden. - Tyvärr har vi ingen sådan
Ordinarie styrelsemedlem mar från Nylands Svenska Ungdomsförbund är: Kerstin Hindsberg, ny Börje Engberg, Hans Stjernberg och Ulf Kje rin. ÅboIands Ungdomsför bund representeras av Jocke Grönholm och Bengt Hägg man . Ålands Ungdomsför bund: Fialar Eklund och Gard Häggblom. Samtidigt med FSU:s höst möte höll-c barnförbundeL UBF, sitt höstmöte. Till ny ordförande valdes Bo Wilenni us från Nylands Barn och Ton årsförbund , han efterträder Börje F:orsberg också fr ån Ny land. Österbottningar i UBF styrelsen blev Sune Glader och Anki Andersson med Susanna Ström och Bror Jackobsson som suppleanter. Nyland re·· presenteras av Nina Biströrn och Åboiand av Mariella Linden.
•
Text och bilder:
H ans H ortans
tjänst besatt nu, men regiontea tern Vasa teater kommer even tuellt att anställa en regissör för amatörteatergrupper hösten 85, berättar Johansson. Kanslipersonalen kommer sålunda enligt förslaget till verksamhetsplan att bestå aven kanslichef, två instruktörer, en för artist- och musikerförmed ling och en för skolningsverk samhet samt två halvtidsanställ da kanslister som delar på kans list- och kassörsuppgifterna. Hur det blir med annonskon sulten beror på hur ÖP-frågan löses. En något reducerad styrka, men det kunde varit värre.
~ ______________________________~T~.~al~.~n~d.~n~1~5~no~n=m=b=.~1~9~M~ . ______________________________~~
Björn Månsson, 32-årig hel singforsare och journaJist på Hufvudstadsbladet vaJdes en hälligt till ny ordförande för Finlands Svenska Ungdomsför bund. Månsson efterträder In gmar Karlsson som lett förbun det i två års tid. Redan tidigt på hösten avise rade Ingmar Karlsson sin av gång som ordförande för FSU. Under höstens lopp har sedan landskapsförbunden sonderat och sökt en lämplig efterträ dare. Björn Månsson dök väl som något av "gubben i lådan" upp i diskussionen. Månsson har in gen egentlig uf-bakgrund. Han är ett oskrivet blad i uf-sam manhang. Däremot är Björn Månsson väl förtrogen med den finlands svenska organisationens värld. Åren 1971-73 var han ordfö rande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund och ordförande för Svensk Ungdom 1975-77. I statens ungdoms råd satt Månsson åren 1978-80. Sedan 1982 återfmns Björn Månsson på Hufvudstadsbladet där han medverkar som ledar skribent. Det är aJltså en väl meriterad man som tar över FSU styret från och med årsskiftet. Och borgåbon Ingmar Karlsson får dra sig tillbaka och syssla med
husrenovering och andra priva ta angelägenheter. Vad var det då som fick Björn Månsson att acceptera ordförandeskapet för FSU? - Jag har en del organ isa tionserfarenheter och tror att FSu kan må bra av att få im pulser utifrån , säger Björn Månsson. Helt okunnig om of-rörelsen, verksamhet och problemställ ningar är Månsson dock inte. - Under min tid i statens ungdomsråd kom jag till exem pel i kontakt med renoverings bidragsfrågor • Som svensk representant i ungdomsrådet gällde det att se till helheten och jobba för aJl männa svenska intressen. Hur ser då den nya förbundsordföranden på uf-rö relsens framtid, vågar du vara optimist? - Som nybliven ordförande är jag rorstås tvungen att säga att jag är optimist, säger Måns son med ett ironiskt leende på läpparna. Men det är helt klart att vi har många och stora pro blem och utmaningar som knackar på dörren. Nyrekrytering av medlem . mar till föreningarna och in brytning i tätorterna nämner Björn som exempel. .- Dessutom bör vi också
• Eftersom jag job
bar som journalist i
det " civila" så hoppas
jag alt vi kan föra dis
kussionen vidare om
alt göra ÖP till en all
finlandssvensk ung
domstidning, säger
nya FSU-basen Björn
Månsson .
skapa kontakter till den nya ge nerationen av tvåspråkiga som blir aJlt vanligare i och med de många blandäktenskapen som ingås i dag. - Eftersom jag jobbar som journalist så upplever jag också tidningsfrågan som mycket an gelägen, säger Björn Månsson. Han stöder helhjärtat det Åländska ungdomsförbundets motion i tidningsfrågan. I motionen för man fram tan ken att göra ÖP till en finJands svensk ungdomstidning med hela landet som spridningsom råde. Månsson betonar att det
inte handlar om att "ta död" på ÖP. - Tidningen ska inte läggas ned. Det handlar närmast om en omstrukturering av tidning en. Till exempel vore det skäl att fundera på namnfrågan . Det blir nog svårt aU mark nadsrora ÖSterbottniska Posten i Nyland. I .stället borde man hitta ett mera neutralt namn låt oss säga Ungdomsposten, före slår Månsson. En gemensam tidning för he la uf-rörelsen kunde bli den rorenande länk som kunde höja samhörighetskänslan mellan de
fö r en del av tidningens inne håll.
den fr ån förbundskansliern a till medlemmar och fö re ningar.
o
Förslag från Aboland:
Låt ÖP bli hela
Svenskfinlands
ungdomstidning !
Det åländska lnItlallve t i Ö P fråga n gå r ut pil att tidningen skall göras o m till e n ungdoms tid ning fö r hela SvclIskfinl and . Den nya tidni nge n . so m fö r slagsvis skulle heta Un gdoms Posten. skulle e r ~ä tt a de nu va rande info rm atio nska nalerna
~S U-n y tt . NS U- nytt. ö r.
Ahuf och Å luf-cirkul iiren .
Ge no m sammanslag ninge n av de nu va rande resurse rn a ho ppas ålä nninga rn a att de t skall gå a tt skapa en bra . ung do mstidnin g. Inne h<'llIe t i tid ninge n skulle dels va ra allm änna repo rtage n och dels loka iin rikt at sil a tt landskape n turvist e n gilllg i månaden ansvarade
Ce ntralred a kti onen skulle bli kva r i Ö sterbott en där också ansva ret fö r den allmän na dele n av tidninge n skulle ligga. I de övriga la ndskape n skulle förbundskan slie rn a fun ge ra som redakti oner. Motionärerna föreslår vidare att e tt redaktionsrad med med le mmar från de fyra landska pen ti Il sätts. I fö rslaget skisse ras de t upp e n fö rdelning av tidninge ns in ne håll sa två s jä ttede lar skull e utgöras av allmänn a re po rt age sa mt information fra n FSU. Tvi! sj ätt edel ar sku lle ut göras av lokala repo rt age från för en ingsakti viteter . -a rrangem ang elle r -nyhet e r samt meddelan
En sjättedel skulle ut göras av en händelsekale nd er samt den återståe nde s jätt edel en av annonse r. se rie r m. m. Nå go n direkt fin ansie rings pla n framk omme r inte av mo tionen. men de tänkba ra in komstkäll or man rä kn ar med är prenumeratio ne r frå n he la Sve nskfinl and. presstöd . bi drag fr ån Sve nska Kulturfon den och FSU samt proj ektbid rag från världsungdomsårsbud geten . Den sistn ämnda inkomstkäl lan torde dock va ra möj lig e n dast på Å land . Enligt de t ;lländska förslage t borde UP utkomma med ett provnummer redan unde r 1985.
f~ra
uf-Iandskapsrorbunden. Förutom rena uf-texter hoppas Månsson att den nya ungdoms tidningen kunde b li en pigg och tilltalande veckotidning med ett mångsidigt och klatschigt inne håll. När det gäller den konkreta verksamheten ute i föreningen hoppas Björn Månsson att man inte ska vara rädd att pröva på nya verksamhetsformer. Vi deo- och hemdatateknik är nånting som intresserar dagens tonåringar . noterar Björn MånSson.
••
OP fick
20.000 Svenska Kulturfonden har bevil jat SÖU 2.Q.OOO mark för utgiv ningen av Osterbottniska Posten. Pengarna anslogs redan i våras i samband med kulturfondens ordinarie utdelning, dock under förutsättning att tidningen fort sätter utkomma 1985. I ett pressmeddelande i sam band med beviljandet av medlen sägs det att man hos fonden med intresse följt med den kampanj som förts för alt rädda tidningen. Fonden "iii genom anslaget bidra till att tidningen kan fort sätta ut komma, sägs det.
______________________________~To~rs~d~ag~e~n=de=n~1~5~n~o'~em=b=e~r~19~8~4__________________________________ ~
Drömreson kon bli verklighet: K - 'IIO tur-retur för 4.000 mkt Att resa ensam till Kina är väl något som låter som ett upptäcktsresande när man besöker Kina. Däremot kan en dödsspännande äventyr eller som en dröm, omöjlig att sådan resa både ekonomiskt och praktiskt ligga inom det förverkligbaras gräns för var och en som gillar att resa förverkliga. och är nyfiken på allt annorlunda. Visst är det en hisnande upplevelse att kuska omkring i Kina är annorlunda. Men en resa dit behöver inte bli Mittens rike på egen hand. Man är något av sin egen svårare än att tågluffa i Europa.
Såhär går det till Maj månad tillbringade jag i Kina. Lan det har blivit ett populärt resernål på se naste tiden. Gruppresor ordnas också ofta från Finland till Kina. Ifall man har råd att betala mellan lO.()OO och 16.000 mark för det nöjet, kan man naturligtvis följa med på en turistresa. Men ifall man till exempel är en fattig student och verk ligen vill uppleva det kinesiska livet på
ett annat sätt än genom bussfönster om given av trettio andra finländare, så reser man ensam. Min vistelse i Kina kostade mig inte mera än litet över 4.000 mark. I den sum man ingår tur- och returresa, flyg, tåg, båt inom Kina, hotellrum samt mat och lite souvenirer. Otroligt, inte sant? Kina är inte ett fjärran drömresernål, som du har möjlighet att besöka först när du blir stor och rik. En resa till Kina ligger inom möjligheternas gräns för dig - kanske redan nästa sommar. För tillfället är inställningen till väst mycket positiv i Kina, vilket säkert till
stor del beror på den gynnsamma utri keshandelssituationen . Som turist blir man väl emottagen i Kina. Invånarna är också glatt nyfikna på västerlänningar. På många orter kan man till och med vara den första europe som kineserna stöter på. En annan orsak till aU resa till Kina nu just, är att landet befinner sig mitt i sitt mest expansiva utvecklingsstadium . Kina växer; man kan nästan höra hur det kna kar överallt, det tror och hoppas på framtiden . . Den kinesiska livsdrömmen, som alla tror att snart förverkligas, gör att en resa dit blir en fantastisk mäktig upplevelse. Visst finns en stor fattigdom ännu i Kina , men som en kines sade till mig: !'Vi skäms inte att berätta att vi är ett fattigt land. Men vi håller på och bygger upp det för att få ett lika gott samhälle som ert" . Alltså, bästa vänner i resans tecken, passa på och besök Kina . Ni kommer garanterat inte att ångra er.
• Att skaffa visum
o
Det är sällan man får vara såhär el/sam i hjärtat i Bejing.
En av de första förberedelserna är natur ligtvis att skaffa sig ett visum. Det gör man genom att ta kontakt med en rese byrå och få de nödvändiga blanketterna, som fylls i och skickas till kinesiska am bassaden i Helsingfors. Visum bör man ordna så tidigt som möjligt, helst två till tre månader före avresedatum. Det finns två slag av visum: transitvi sum och inresevisum. Det förra är lätt att få och berättigar till tio dagars uppehåll i folkrepubliken. Det andra kan vara litet besvärligare att få och tar längre tid men det lönar sig att försöka skatTa det. Ifall man har tran sitvisum och vill stanna längre i Kina än den tillåtna tiden kan det bli svårig
heter. Folkets säkerhetsbyrå, som
finns i alla städer, och som är den instans man skall vända sig till vid
förlängning av visa, är mycket ovilliga att förlänga ett transitvisum av andra orsaker än sjukdom och utresepro blem. Man behöver inte avfärda reseplanerna och låta sig nedslås fastän man beviljas transitvisum. På tio dagar hinner man gott och väl med till Hongkong, där ett nytt inresevisum är lätt fixat på ett par dagar. En resa till Kina kräver också andra förberedelser. Eftersom landet är så olikt våra förhållanden lönar det sig att läsa på innan man ger sig iväg. Det som däremot underlättar resan är att inga vaccinationer behövs. Reser man omkring i norra Kina behövs inte ens malariatabJetter. I södra KiRil har man ännu inte lyckats bekämpa malarian helt och hållet och därför bör man för säker hets skull ta tabletter mot malaria om man har tänkt sig söderut.
• Transsibiriska järnvägen Det absolut billigaste rärdsättet till Ki na är med tåg från Moskva till Bejing (Peking). Man kan välja om man vill åka med ' ett kinesiskt eller ett ryskt tåg. Det kinesiska . tåget åker igenom Mongoliet. Det betyder en extra dag i Moskva eftersom transitvisum, som krävs för denhär . rutten, endast kan ordnas vid Mongoliets ambassad i Moskva. Det ryska tåget tar vägen ge nom norra Kina - dvs. gamla Man churiet. Här är hela turresan pro blemfri och kan ordnas helt i förväg i Finland. Man kommer till Moskva på fredag morgon och startar den nästan 10.000 km långa resan, som räcker fem dagar innan man når den rysk sovjetiska gränsen. Till Bejing kom mer man den sjunde dagen. Tågresans pris är litet över 900 mark! En hel vecka på tåg. Går det verkligen för sig utan att man får några allvarliga men, undrar kanske någon. Det är fak tiskt inte så tråkigt som det låter. Jag hade fyra böcker med mig men hann inte läsa en enda . Intressanta medpassagera re, brokigt liv på stationerna där tåget gjorde uppehåll, naturens gradvisa för ändring som man kunde följa med från tågfönstret och mycket annat gjorde att tiden rusade i väg. Mat fanns också tillräckligt hela resan. Den var billig och riktigt smaklig. Det enda besvärliga kan vara den rys ka gränspolisen . Kontrollen är noggrann på den ryska sidan vid sino-sovjetiska gränsen . Det är helt enkelt onödigt att medföra något otillåtet, som till exempel svarta rubler. Vid den kinesiska tullen däremot tas man emot med öppna fam nen och varma leenden.
• Öppna städer
Det kinesiska systemet indelar städerna i öppna, halvöppna och slutna städer. De öppna städerna, ungefär fyrtio till anta let, kan man besöka helt fritt. En vistelse i en halvöppen stad kräver de lokala myndigheternas tillstånd. För att resa till en sluten stad bepövs tillåtelse från myn digheter på högsta centralnivå. Alla större städer , samt de som kan vara av intresse ati besöka för vanliga turister hör till kategorin öppna städer. I dehär städerna finns också alltid CITS:s kontor (China International Tourist Service). Turistservicenätet är väl utbyggt och det mesta kan ordnas från CITS. Där kall man beställa hotellrum . tåg- och tlygbiljetter. opera biljetter in.m .
Taxi finns utanför alla järnvägsstatio ner och hotell. (Antingen bil eller cykel taxi). Om man känner sig något osäker och inte på egen hand vågar söka sig fram gående eller med lokalbuss , kan
[2J________________________~__~T~Onm~a~ge=n~d~en~15~n~o~'e~m=b~er~1~gM~____________~______~_____________~Lj:J
• I!;n liten del av muren, som sträcker sig genom helll Kina från öst till väst. Trots folkmassorna kan man tryggtliimna sin börs på murkanten utan alt behöva vara räddfor att den forsvinner. Så stor är ärligheten i Kina. man alltid hoppa in i en taxi, som är ett billigt alternativ eftersom chauffören tar betalt efter antalet kilometrar och inte efter tid, och åka till CITS. Personiigen vill jag nog rekommende ra bussresor. Det ger ovärderliga upple velser att färdas på samma si!tt som kine serna fastän det känns trångt i början. Fullsatta bussar i Finland skulle nog ka niktäriseras som halvfulla av kineserna.
• Hur bor man? Under en resa i Kina finns inga andra möjligheter än att bo på hotell. Vandrar hem finns inte. Landet har ännu inte vant sig vid någon större turistström så i vissa städer är t.o.m. hotellkapaciteten låg. Hotellrumspriserna varierar kraftigt men en individuell tågluffare i Kina kan klara sig billigt. De flesta hotell har s.k . sovsalar med fyra till tjugo bäddar. En övernattning kan kosta mellan 15 och 20 mark. Men det gäller att uttryckligen fråga efter en bädd i sovsal , för personalen på hotellen berättar det inte av sig själva, eftersom det är ett så billigt alternativ . Hösten och våren är den bästa tiden i Kina. Det är svårt att beställa hotellrum i förväg och då turisterna är många dehär årstiderna kan det bli trångt på hotellen. Klarar man inte av att fixa ett rum själv har CITS alltid nödbäddar att tillgå.
• Att resa i Kina Det enklaste är naturligtvis att resa från den ena orten till den andra med tåg. Man kan vä ~ja antingen hård eller mjuk klass. Den hårda klassen är mycket billi gare och då reser man med kineserna och har möjlighet att lära känna dem litet närmare. Det finns inga skräpkorgar på tågen men det är ändå alltid rent. Två gångeri timmen kommer en kines och sopar gol vet. Reser man i den hårda klassen har man inte tillträde till restaurangvagnen. I stället får man köpa matbiljetter på tåget och får en portion mat, kanske ris och korv, när det är tid för bespisning från matvagnen som dras genom tågvagnar na.
Som västerlänning betalar man för al la färdbiljetter nästan dubbelt mera än vad kineserna själva gör. Om man hittar en engelsktalande kines och får kontakt med honom kan man be att han köper tågbiljetten. Han ' gör det gärna eftersom han då betalar tågbil jetten med sina egna kinesiska pengar och tar i stället turistvalutan. Rem nimbi, den valuta som turister får vid penn~ngväxljng, är lika mycket värd
som den kinesiska valutan. Enda skill naden är att endast Remnimbi är gångbar ituristaffärer, Friendship stores, och dänar tar kineser gärna emot dehär pengarna. Flyg inom Kina är inte heller så dyrt och sparar tid ifall man vill hinna se mycket. När man planerar sin resa är det viktigt att ta i beaktande att de kinesiska tågen är en aning långsam!11a jämfört med våra tåg . Den-li0m under resan rör sig i meller sta Kina, dvs. i Yangzedeltat skall inte missa en tur på floden. Man kan åka flodbåt mellan de olika städerna, till ex empel Suzhou och Hanghou, och den färden är verkligen att rekommendera. Trafiken på floden är livlig och männi skomyllret vid stränderna erbjuder en in tressant inblick i det kinesiska vardagsli vet. Många kineser lever och bor hela sitt liv på flodbåtar i Yangtze. Klimatet och naturen förändras genast man närmar sig flodtrakten. Landskapet blir kuperat och lummigt. Här börjar de vackraste delar na av Kina med grönskade odlingar och paradisliknande landskap. Jag besökte i dehär trakterna Nanjing, Wuxi, Suzhou och Hangzhou och alla är vackra små städer, där man kan hyra cykel och se också de omgivningar som ligger utanför städerna. Att cykla om kring i dehär småstäderna är inte det all ra lättaste men det är att föredra framom den hektiska cykeltrafiken i t.ex. Bei jing.
• Men språket då? Hur klarar man sig i Kina , om man inte kan kinesiska, har många undrat. Det går inte att förneka att språkproblemen kan vara stora . Vanliga män och kvinnor i folkrepubliken talar inte engelska . På hotellen däremot samt på CITS :s kontor kan personalen bättre eller sämre engel ska. Man bör komma ihåg att alltid ut trycka sig så kort, klart och lättfattligt, som möjligt för även hotellpersonalens kunskaper kan vara bristfälliga. Ett kinesiskt lexikon är alltså ett måste när man packar sin reseväska. Berlitz har gett ut en engelskt-kinesiskt guide , som mycket väl räcker till för .en resa till Ki na . Vidare kan man beställa ett litet häf te från svensk-kinesiska resebyrån i Stockholm eller ett lexikon från Invand rarverket. Det senare heter Svenska för invandrare och är gjort för kineser. Ber litz språkguide finns också att köpas bl.a . på " vänskapsvaruhuset" i Beijing. Med dehär böckerna i bagaget klarar man av att göra sig förstådd i de flesta situatio ner. Kineserna är vänliga och har en stor vilja att försöka förstå.
,"'.'
.,f! ' .
·I· · ~I·' ~
, j
,.
•.·.;.r . o·L
• En stor del av de tretton Minggravarna som finns utanför Beijing. Den öppnades på I960-talet. De tolv andra är ännu oöppnade. Kulturrevolutionen kom emelllln och stals ekonomin tiUåter inte aUt(ör stora bidrag. Det måste klia i fingrarna på arkeologerna. Fodors guide to China och en nyut kommen resehandbok skriven av Marga reta Lindblad och Willy Westby ger vida re all den information man behöver. Bå da två behövs under förberedelserna och under själva resan, men man kan komma ihåg att Fodors bok vänder sig till pen ningstinna resenärer och deras prisupp gifter när det gäller t.ex. hotellrum inte tar med alternativen för fattiga tågluffa- . re . Dess plussida är att den berättar ut förligt om alla öppna städer samt inne håller kartor som är en stor tillgång, när man reser omkring. Resehandboken, Kina med transsibi riska järnvägen, lär däremot ut de billi gaste sätten att ta sig fram i Kina.
TEXT OCH BILDER: Carina Nynäs
Billigaste resan ordnar man ifall man åker transsibiriska järnvägen båda vägarna. Men om man tycker att det tar för mycket tid att också på tillba kavägen skaka en hel vecka på tåget kan man flyga tillbaka. Från Hongkong kan man komma billigt tillbaka till Europa som ett ex tra tips: varje tisdag kväll flyger Taa rom (Rumäniens flygbolag) från Bei jing till Köpenhamn för cirka 2.000 finska mark. Eller kanske man inte alls vill återvända hem efter Kina-vistelsen. Kanske man köper en billig flygbiljett och ser andra delar av Asien. Från Hongkong finns fle ra möjligheter att ta sig vidare till Mani la, Bangkok eller någon-annan spännan de ort.
o Himlens tempel är ett av världens arki tektoniska underverk. Inte en enda spik har använts vid bygget.
.. . ,.
LIlTS&
dE
.,.. .......
,..
....
••
••• • •• •••• • • •••
LÖRD. 17.11. kl. 20-{)1
NYKARLEBY PROUDLy PRESENTS••• BUSSAR:
11_
1.~"'" Yl. S6b. N:vetll, Kronoby och EdaM6 2. Esse 19.00 ............ Punno. Sennla och K 3. JAKOBSTAD 19.40
4. f(OiftOAa 11.80 via K Oran.. OCh Jeppo. So ........ fr. V... lUO ....... ~. . .
................
BEVAKAD OCH ÖPPEN KLÄDFÖRVARING.
All Musik
NU SVÄNGER DET IGEN!
LÖRDAG 17. II. Id. 20-01
DEN SKÖNA MUSIKEN STAR
FÖR.
KOM OCH TA EN SVÄNGOM MED DINA KOMPISAR! VI TRÄFFAS OCH HAR DET KUL TILLSAMMANS! ALDERSGRÄNSl5AR •
• •
•
~
• •
-
•
•
•
•
•
« •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
-
•
•
•
•
•
•
•
•
ID.KORTET MED! !
•
•
•
•
•
• •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
~ •
•
•
• • ~ •
•
•
•
•
•
•
~
•
•
·.. ···Jt •• •· ....... •..........
Jt . . . . . . • • • • • • • .... • • • • • ..
·.~.·
. . . . . It .....
. . . . .- . . . .. .. .... . .. . . . .. .
* ... • .... .
ORAVAlS UF:s
ÄLGSOPPDAG· lARVASGARDEN LÖRD. 17.1l.
KL. 12.00-16.00
!!! GOD SOPPA ERBJUDES l!! PROGRAM MENY 12.00 MUSIK: Oravais speimansgille 13.00 SKETCHER: Vienonen & Co 15.00 MATINE: Barnfilm VÄLKOMMEN!
Arr. Serv.personalen
1
DET HANDER I ARVASGARDEN FREDAGEN 23.11. • Johan Holm, Dan-Erik Rörm och Anders OMs i1artim i pjäsen "Jåånasos heimane".
Arr: OUF
Har du kommit ihåg ditt bidrag till ÖP-insamlingen? Insamlings konto: Vasa sb 4970l 0-1719066
SÖNDAG kl. 19.00.
Jåånas från Björköby har redan tidigare varit i Umeå och be rättat om sitt arv, men nu slog man på stort och for till Stock holm med andra delen "Heimane" . . På nationaldagen "Björködagen" i somras kom en lOOJuoan från emigranter som var hemma, att komma över till Sverige och spela teaterstycket "Jåånasos heimane". Gruppens fixare Dan-Erik Rönn blev eld och lågor och satte naturligtvis genast i gång med förberedelser. Nu hade man alltså kommit iväg. Det har varit många samtal och underhandlingar innan Dan-Erik bar fått loss pengar och innan allt var beställt. Det är nog inte så helt enkelt att bara sticka iväg. För att kunna genomföra en sån här resa behövs mycket pengar. Ungdomsföreningen i Björkö har fått bidrag till 75 0/0. Annars hade det nog inte varit möjligt att åka över. Bl.a. fran ungdomsnämnden i K~rshOlm, men också från Kulturfonden Sverige-Finland via SOU och från NAR (Nordiska Amatör teater Rådet). Klockan 07.00 lokaltid backar turnebussen in på gården till Medborgarhuset i Hjorthagen. Nu är stämningen verkligen hög. Samtidigt är det litet spännande. Hur ser scenen ut. Ryms våra ku lisser. Paul Håkans är optimist och säjer, att bara vi täcks spika så nog får vi upp kulisserna. Rik tigt så enklet visade det sig inte vara. Hela scen var för smal och väggarna var av betong, så här hjälpte inget annat än att för minska kulisserna. Men nu visa de det sig att man hade glömt sågen . Inte fanns det nån såg i huset heller. Kerstin Fogdell skic-
18.11.~
~l~. 2~;~
,J åånasos heimane' drabbade Stockholm
;',1
:" 'k.' .... .i . i' v: .: '~
DA;\; AYKROY\l ~, EI>IHE \!l'RPHY
""'RYT,'P.I"A ' . O , -ItOLLEll ' ~= , I "',
REGI JOHN LANDIS 'TRAIlING PLACE.~" PR()OUK~~)~T~!~:!f~Z!,lo, ,..
GAMM'A LDANS I VASSOR Lörd. 17. 11. kl. 20.00
Livsmedels 961-213916 & Grillkiosk Hemstrand
• • • « • • • • •
~
•
~
• • • • • •• • • • • •
KORSHOLMSGILLET
~ w •
• • • • • • • • •
kades hem efter en såg, men det dröjde så länge att man måste ta till kniven. Med kniv och hammare var Paul tvungen att "såga" aven massa bräder. Det gick nog bra, inget är omöjligt när man är hän dig. - Nog hade vi sågen med när vi var på Wasa Teater, men nu sku vi måsta glömma den, sa Hil da Håkans. Första föreställningen är redan kl. 14.00, så lite pirrigt är det nog. Förmiddagen går snabbt medan Hilda bäddar sängen, och kollar en massa saker. Karlarna har mest bekymmer med att få upp väggarna, och andra viktiga saker. Stödgruppen stöder starkt hela tiden . Mestadels utanför lo kalen. Det är ju viktigt att folk får veta att vi är i stan. Risken är ju förstås uppenbar att en del folk flyttar från grannskapet. Humöret var fortfarande på topp, fastän somliga inte sovit en sekund på natten. Så småningom blir det dags för lite käk, och se dan incheckning på hotellet. In gen hinner vila före föreställnin gen. Det är ju helgdag så det mes ta är stängt i stan.
• • • • • • • « • • • •
• •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
• •
_ •
TiU dagsföreställningen kom endast 70 personer, men senare på kvällen var det nästan fullt, ca 150 personer. Så värst många skäribor var det inte och såg Jåånas, men det kom andra ös terbottningar. De tyckte verkligen om vad de såg. De skrattade med från första början, och när det senare blev allvarligt så hördes en och annan snyft. Stina Ågren som regisserat "Jåånasos heimane" hade kom mit upp från Köpenhamn för att vara med gänget i Stockholm. Hon tyckte att det var bästa gången de hade spelat. Efteråt blev det dans. Bekanta kom och hälsade, och pratade en stund. Vi bodde på hotell Aston vid Mariatorget, och de har också blivit en erfarenhet rikare nu . .. Söndagen var vikt för sight seeing. Hilda ville se slottet och det fick hon. Stödgruppen ville se Sergelstorg och det ordnades också . Varuhusen var stängda, men vi gick en runda i stan . Sedan var det dags för Gamlastan och lite mat. Alla var en aning trötta, så det blev inte så mycket mera. Vi körde runt, runt med bussen. På Malmskillnadsgatan parkerade vi en stund och fick se hur det går till där . .. Sen for vi till Centralen och kollade in folklivet där. Det var . ungefär allt man orkade med. När vi andra for till Värtaham nen stannade" Joss" Holm kvar i Stockholm . Han håller som bäst på och spelar in en film som heter "Svindlande affärer". Janne Carlson och Gösta Välivaara har . skrivit den. I januari bär det sen av till Kuba för vidare inspelnin gar där. Det är tredje filmen "Joss" är med i, så han är väl vad man kallar filmstjärna nu då. Den första filmen " Johnny Roova" skulle ju ha premiär nu i höst, men det har inte hörts något ännu. Månne den har blivit stoppad av censuren . Ombord på Svea Corona kastade vi oss över smörgåsbordet, och sen blev det litet dans igen . . Mona KlIoblock •
4
•
•
~ ~ •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
-ao
~
~~J___________~~~~~~ _______________ ~IO Torsdagen den 15 november 1984 ~
lV~-
'Pryotiden skulle få vara längre' Just nu är det många niondekJassister som ä. ute och pryar. Bland lärare och andra vuxna råder delade meningar om nyttan med pryo, men vad tycker eleverna själva om 'det? Här svarar några elever från Korsholms hög stadium på det. . Tyvärr fick vi bara tag på ett par pojkar, då många av dem är i skogen eller nere i någon undanskymd verkstad. Här är frågorna: l) Vad tycker du om pryo? 2) Tycker du att du får göra något vettigt? 3) Vad gör du mest? 4) Vad skulle du vilja ändra på?
Eva-Maria Ahlbäck och Mika ela Häggqvist pryar vid Smeds by daghem. 1) Bra! 2) Ja .
3) Vi leker nog mest , finns inte så mycket annat att göra . Vi har också gjort små presen ter åt barnen. 4) Det skulle få vara längre .
Susanne Storm är på Montins bokhandel. 1) Det är bara bra . 2) Jo , här i alla fall är det omväxling. 3) Har varit i lagret och pris satt, ordnat i hyllor och varit på bokavdelningen, både sven ska och finska .
På frisersalong Brithel Törn roos finns Camilla Beijar. 1) Nog tycker jag det är bra , 2) Alltså , det finns inte så mycket att göra här.
3) Tvättar hår och sopar gol vet , tvättar papiljotter osv . 4) Nog tycker jag det är bra så här , men det skulle få vara längre .
4) Jo, man får ju bussbiljet ter så att man kan åka till sko lan och äta , i stället kunde de som är i stan få pengarna , inte åker man ju ändå till skolan.
Carina Granö pryar på Rese byrå Area.
1) Trevligt , man lär sig mycket. 2) Jo. 3) Går ärenden till posten och sådant, stämplar osv . . 4) Skulle få vara längre .
01;..
Ulrika Jussil pryar på Roxet (modeaffär). 1) Det är roligt , intressant då man ser mycket mänskor och det är trevlig arbetsmiljö. 2) Ja . 3) Svarar i telefon , ordnar upp , viker byxor fint och går .. på ärenden . 4) Det skulle få vara längre tid , och så skulle man få ta me ra ansvar på ett arbete och iote bara göra småjobb.
På Westerlunds musikaffär hit tar jag Ulrika Vestergård.
Daniel Turpeinen Milka .
pryar
på
l)lnte vet jag. 2) Ja, det får jag nog . 3) Olika på , får vara vid oli ka maskiner ibland . 4) Skulle få vara lite längre.
1) Verkligen intressant. 2) Beror på vad man menar med vettigt. 3) Springer till posten och så säljer jag lite . Hör på . skivor , ser på video och läser ÖP! Har roligt och vilar upp mig efter skolans tunga arbete ... 4) Längre pryotid så man skulle få pröva på flera ställen.
Magnus Lerbacka och Tomas Kivistö är på Bike-Center i Smedsby.
1) Faktiskt bra .
2) Jo , nå' lite.
3) Skruvar och dricker kaffe.
4) Skulle få vara en månad.
~1 Torsdagen den 15 november 1984 ~/)I~ ~-------"';;';;';~~~--~------~r..j:J
'Världens bästa orkester
• •
,
- Vi är världens bästa orkester och vi spelar S8 många instrument ... Glädjen och värmen sprider sig i skolans klubb rum när musikgruppen för utvecklingsstörda i Smedsby, Korsholm samlas för att sjunga, spela och dansa tillsammans. Det är medborgarinstitutet som ~rrangerar kursen och som ledare fungerar Kerstin Astrand med Anita Ribacka som assistent. - Det är väldigt givande att arbeta med utveck lingsstörda., Varje litet framsteg de gör känns fan tastiskt. Och musiken kan göra underverk, säger de. - Vad ska vi göra, vad ska vi göra? Sjunga och dansa, sjunga och dansa. Det ska vi göra, det ska vi göra ... De tio kursdeltagarna, pojkar, rlickor, män och kvinnor i åldern tretton till femtio år med handi kapp av olika slag och grad sitter i ring och sjunger av hjärtans lust. De rör ofta och gärna vid varandra och reportern, som är ny i gänget,får sig en varm väl komstkram. Sångerna kombineras med enkla rörelser som att ta var andra om näsan eller snurra runt på golvet. Såväl deltagare som kursledare ser ut att ha roligt och Mikael, en av kursdeltagarna, blir riktigt svettig. - Det här är ju lika kämpigt som att såga ved på en sågbock, säger han efter att ha svängt om i en honky-tonky dans. En knapp timme varar det roli ga. Deltagarna ställer pulpet~rna i vanlig ordning igen och går ut till de väntande bilarna. Men näs ta måndag samlas man igen och de allra ivrigaste fÖljer med till Malax på torsdagskvällama för att delta i en likadan kurs där. - Det är väldigt nyttigt rör utvecklingsstörda att rå komma ut så här. Redan det att den går på kurs som andra människor be tyder mycket för dem. De har något att berätta om och se fram emot, säger Kerstin Åstrand.
.
För annars finns det inte så många aktiviteter för utveck ,lingsstörda här 'i trakten. Och de kommer sig inte heller för att sö ka sig ut på samma sätt som and ra ungdomar, menar hon.
:>.
Musikprogrammet som Kers tin och Anita använder i Smeds by är utformat av den svenska musikterapeuten Britt Marie Adolfson. Som inledning skriver hon bland annat att musiken kan stimulera och uppmuntra, ge vär me och glädje. Att musiken talar till människans innersta. Och Kerstin Åstrand berättar att de rörelser som hör till sån gerna är enkom 'anpassade för att utveckla kroppens motorik, kroppens egen rörelseförmåga. - Dessutom är musiken en verksamhetsform som alla kan delta i, både unga och gamla, sä ger hon. Kerstin Åstrand, som arbetar på träningsskolan i Gamla Vasa har själv gång på gång fått erfara vad musik och träning över hu vud taget kan åstadkomma. - Men det varierar naturligt vis väldigt mycket från person till person. För en gravt handikap pad kan det vara ett stort fram steg om han eller hon kan börja röra litet på handen. För andra är målet kanske att lära sig läsa. Men oberoende av hur litet fram steget är så känns det varje gång lika fantastiskt, säger hon.
Att sjunga, spela och dansa tillsammans är skojigt, tycker deltagarna i musikgruppen för utvecklings störda i Korsholm.
Ringfrågan körde igång Ringfrågan har startat i åttonde ungdomsringen. Ringfrågan är en frågetävling mellan ungdomsföreningarna som filmas och sänds ut över det lokala kabel TV-nätet i Kristines tad . Första omgången filmades i Dagsmark ungdomslokal och då var det Sideby uf och Dagsmark uf som tävlade. Sideby uf:s lag bestående av Harry Appel, Macita Lund och Åsa Teir segrade och går vidare till semifinalen. I andra omgången möttes Tjöck Påsk mark uf:s lag och Korsbäck
uf. Tjöck-Påskmark uf:s lag seg rade den jämna tävlingen och går således vidare till semifinal. I Tjöck- Påskmark uf:s lag med-
verkade Ulrika Hagback, Håkan Blomqvist och Jan Henrik Teir. Det föreningslag som vinner får en prischeck på 600 mark som Sydbottens.Andelsbank donerat.
--
.Ordförandens
spalt
Inkommande söndag är det igen dags för förbundets höst möte. Det betyder att verk samhetsplan och budget för kommande år skall spikas, ny styrelse och förtroendemän väljas osv. l den förestående verksam hetsplanen är det skäl att vi tar lärdom av den kritik som rik tats mot uf-rörelsen under det ta år , vi måste helt enkelt visa att vi är kapabla att rida ut
F örbundets ekonomi har i fle ra år lämnat mycket övrigt att önska med stora underskott i kassan som följd. Det är nu hög tid att reda upp situationen med verkliga krafttag, annars äventyras hela förbundets framtida verksamhet. Begrepp som rationaliseringar, sunt ekonomiskt tänkande och re sultatansvar bör införas för så väl tjänstemän som förtroen devalda.
Höstmötet närmar sig
Terjärv när-TV har uppmärksammat ÖP i el/ program den ål/onde november. Kanslichefen på SÖV, V({ Johansson, samtalade i tio minuter med programledaren Elof Granholm och linder tiden fick tittarna ringa in prenumerationer. Terjärv när-TV har också tidigare ,I·tått til/ tjänst med insamlingar al' olika slag. Tillarna har under sändningstid fåll ringa och säga hllr myckl'l de viI/skällko och på det viset har man fåll in åtskilliga mark till välgörande ändamål.
stormen och staka ut nya klara målsättningar för kommande verksamhet. Kortfattat kan om framtidss tragein säga att vi måste bli bättre och attraktivare för ung domen på de områden vi inrik tar oss på. Det är även väldigt viktigt vilka personer som till sättas att leda förbundets verk samhet. (Läs förtroende valda). Åldern spelar ingen eller mycket liten roll i samman hanget , däremot är det av myc ket större vikt att respektive personer är kompetenta och verkligen intresserade av ,sin uppgift. Inom dagens SOU måste man vara beredd att fat ta verkligt stora och svåra be slut och även i efterhand stå för det man gjort. Som åtgärder har styrelsen valt att gå tva olika vägar, dels
att skära ner utgifterna, dels att höja inkomsterna . Att vi sänker utgifterna be tyder sådana tråkiga saker som att vi skär ner på antalet kan slitjänster. Enligt styrelsens beslut kommer förbundet att inleda nästa verksamhetspe riod utan teatersekreterare, Att vi höjer inkomsterna be tyder att vi sätter ett visst pris på de tjänster som förbundet utför. Vi har till exempel be lagt tävlingsverksamheten med deltagaravgifter , höj f förening arnas medlems- och dansavgif ter med 100 % och ' infört en allmiint stram budgetpolitik. Nu återstår att se vad höst mötet säger om dessa åtstram ningar. Väl mött!
Martl' n I .(h dahl
_.
~~- ~________________________~'~O~~d~a~ge~n~d~en~15~n~O~'8~m~b~er~1~g~~___________________________________ ~
Planerna på egen lokal för PF-arna lagda på is En studenternas fackförening ja,så kan man kanske lättast beskriva student kåren runt om i landet. Det säger inte hela sanningen, men det säger en hel del. Sålunda var det på kåravdel'ningens intitiativ som studenterna vid pedagogiska fakulteten i Vasa befriades från tvånget att vara med på föreläsningarna. Och den senaste tiden har man diskuterat möjligheterna att dessutom skära ner anta let föreläsningstimmar, som eleverna upplever allför betungande.
.
-;
Anders Nyberg , sekreterare för kåravdelningen vid PF tycker att en studentkår har en hel del att säga till om också vad det gäller utbildningen. ~ Visserligen har vi inte beslutanderätt, men vi kan ta initiativ och påtryckningsmöj ligheterna är ganska goda, sä ger han. Kåravdelningen ordnar vida re diskussionstillfällen mellan olika grupper av studerande el ler mellan studerande och lära re. Det är främst lärarutbild ningen som diskuteras. Men den utbildningspolitiska verksamhet ·är bara en del av vad er studentkår sysslar med. I stadgarna står · det någonting . om att vi skalL befrämja de studerandes andli ga, sociala och kulturella strä vanden . I praktiken betyder det att vi har hand om bland annat hälsovården, bostäder , studie lån och nöjestillställningar, be rättar Anders Nyberg . Vid PF blomstrar musiken och rock föreningen startade i tiden inom student föreningens ram. Studentföreningen, ja... Kår avdelningen vid PF inledde sin verksamhet som en student förening, en speiciaiförening inom akademins studentkår. - Då hade vi inte mer att sä ga till om än vilken ämnes fÖrening som helst. Den högre-. rangen som kåravdelningen be tyder att vi har betydligt lättare att hävda oss. Så nu bör nog studenterna vid PF vara nöjda, menar An . ders Nyberg .. Bättre än så här kan de inte få det.
o
Det beror naturligtvis mycket på personer, vem som råkar va ra engagerade här och vem som håller i trådarna i Åbo. För till fället har vi verk ligen ett bra sa marbete, säger han .
• Självsländig? För några år sedan , hösten 1980, arbetade de aktiva inom studentföreningen för en själv ständig studentkår i Vasa. Men de fick back, eftersom förvalt ningen inte tillåter två kårer vid samma högskola. Men som plåster på såren blev föreningen upphöjd till kåravdelningen ett par år senare.
• Egen lokal? En egen kårlo'kal har också va ril på lapelen eU flerlal gånger. I våras kom kåravdelningen så långl all de konlaklade sladen, men planerna är nu lagda på is. En egen lokal slår inle längre så högl på önskelislan. - Del vikliga för oss nu skulle vara all få la över kafe lerian. Vi lycker all Kåren ska bilda ell skill bolag för kafe lerian här så all hela vinslen slannar här. Del vore inle mer än rällvist, eflersom del ju är vi som får den all gå med vinsI, säger Anders Nyberg. Men, det är klart, visst ska.1l det vara bra med ett eget hus, med ger han . Som det nu är har kår avdelningen tre smärre rum till sitt förfogande. Sitsar och and ra tillställningar håller i gym na5tiksalen. Det fungerar, visst. Men skolbyggnaden är i stadens
ägo så det- kan stå kåravdel ningen dyrt om någonting för störs när de har ansvaret.
• Kåravgiflerna Något som irriterat många stu derande under årens lopp är att aUa kåravgifter som inbetalas i Vasa oavkortat går ner till Åbo. Anders Nyberg ser dock in gen större orättvisa i det. - Pengar för gemensamma kostnader, tiU exempel för lö ner, kansliutgifter , resor och annat stannar i Åbo. Det som blir över, i år 80 mark av 240, kommer tillbaka till Vasa, för klarar han. Det dejas då mellan de olika föreningarna, motionen får sin beskä rda del och teaterbiljetter subventioneras. Student bladet tar åtsk iIIiga tusen, resor och annat smått får sit t.
• "Rabalder om vi slulade" Kåren är bra, kåren behövs. Visst. Men så förfärligt angelä gen tror ändå inte Anders Ny berg att de studerande upplever den. - Många vet nog inte vad v i sysslar med. Men skulle kårav delningen upphöra så blev det nog rabalder, säger han . Anders Nyberg studerar själv till skoladministratör - admi nistration, planering forskning heter utbildningslinjen. Kåravdelningen ordförande, Sören Lillkung, har däremot in genting med PF att göra. Han läser tiU statsvetare på andra si dan gatan.
Studentföreni vid PF hann verka i åtta år innan kåravdelningen bildades 1982. Men vi ska inte fira något eget jubileum, vi deltar i fakultetens festligheter, säger Anders Nyberg och Ralf Sundman.
• Skolan är slut för i dag men för läraren Mikael PietiIä återstår ännu attförbereda morgondagens lektioner. Och helt kan han aldrig koppla bort arbetet.
Läraryrket jobbigt
Olen stiOlulerande
Jobbigt men stimulerande. Det säger Mikael Pietilä, nyba kad pedagogie kandidat, om sitt fOrsta jobb som lågstadielä rare. Riktigt som han föreställt sig yrket är det kanske inte . Bland annat hade han trott att en lärare skulle ha större möjligheter att fQrverkliga egna ideer. Men Mikael Pietilä tror på grundskolan. Den utvecklas bela tiden och det nya timresurssystemet tror han ska ge läraren den frihet och nexibilitet de i dag saknar. Mikael Pietiiä blev klar med si rutinerna. Som det nu är kän na studier i våras och undervi ner man sig många gånger osä sar nu femmor och sexor i en ker som nyutbildad lärare, sä sammansatt klass i Smedsby ger han. Böle lågstadium i Korsholm. Lektionerna på övningssko Sammansatt klass innebär lan i Vasa ger inte på långt när att två årsklasser undervisas samma erfarenhet och rutin samtidigt i samma klassrum som en ordentlig fältpraktik . och det är något som också före De kan dessutom många gång kommer i övningsskolan i Va er vara rätt så obehagliga till sa, där lärarstuderandena hål ställningar, tycker Mikael. ler sina övningslektioner. - Man vänjer sig med tiden. Men ibland var det nog rena - Övningsskolan är framför teatern. Man utvecklades mera allt mera ämnesinriktad, bero till skådespelare än till fostra ende på att PF också är det. re, säger han . Här har vi däremot möjlighet Avhandlingen , som många att arbeta med större projekt studerande upplever som onö som berör flera ämnen samti dig , ser Mikael Pietiiä däremot digt, säger Mikael. sbm något p ositivt. - Förr var också jag mot ståndare till avhandlingen, • Kritisk men inte numera . När man väl har den i handen är man nog Under studietiden var Mikael nöjd. Dessutom är det hälso Pietiiä väldigt kritisk tiU lära rutbildningen och är det i viss samt att lära sig det vetenskap liga synsättet. För att kunna mån ännu i dag . Det är främst vara kritisk och inte tro på allt praktikperioder ute på fältet som stå r i tidningarna , säger som han tycker är för kort, en han. dast fem veckor. Men något av broilerpro - Den skulle absolut tjäna duktion ligger de t nog över det på att vara längre. Då skulle man kanske hinna komma in i Forts. sidan 13.
~ ______________________________~T~on~d~aa~e~n~d~en~1~5~n~ov~e~m~be~r~1.~M~________________________________ ~[j:J
Decibelnivån hög då barnklubben i Kronoby samlas NÄR man· en onsdagskväll kommer innanför Samlingshusets dörrar möts man av stoj och stim och glada skratt och rop. Det är Kronoby-barn som leker och trivs i ungdomsföreningens nystartade barn klubb .. För känsliga reporteröron steg decibel- ' styrkan ibland väl högt. När vi besökte barnklubben var aktiviteten i full gång. Denhär kvällen höll flickorna och pojkarna på med att färglägga trolldegsfigurer. Senare fick bar nen och ÖP:s reportrar lära sig nya lekar och sånger och höra på sagor; Att det var så roligt att va ra barn hade man nästan glömt bort!
tar ordföranden Olav Krook. Nu har föreningen lyckats hitta två lämpliga ledare för barn ,k lubben, Monika Fröjdö 17 år och Ann Bäck 18 år. Till vardags studerar Monika och Ann job bar. Båda flickorna är vana vid barn och barnen trivs tillsam mans med dem.
Harnverksamheten inom Kronoby Ungdoms- och Nykter hetsförening är en "nygammal" aktivitet. Redan år 1906 startade en barnklubb inom KU & N. Då fanns det en särskild barnavdel ning, "Hoppets Här", som fungerade fram till 1940-talet. Inom KU & N:s styrelse har man redan länge planerat att på nytt inleda sådan verksamhet, berät-
Barn från 7 till 12 år
Läraryrket... hela i och med att studenterna ofta bara har en termin på sig. tycker Mikael. Kunskapen hin ner inte mogna. - Ofta vet man inte heller vad man ska skriva om. Man har så lite erfarenhet att man inte har något angeläget pro blem. Så också avhandlingen skulle tjäna på längre praktik period , säger han.
• Otrygga elever Själv har Mikael PietiIä fått upp ögonen för hur masskul tur. till exempel film och TV, påverkar barn och ungdomar. Det är något som han gärna skulle forska vidare om. För att de påverkas är han överty gad om. - Det har bevisats i flera undersökningar och jag har själv märkt det i min undervis ning, säger han. Bland annat visade en un dersökning i en klass att de elever som ser mest video är de som har svårast att koncentre ra sig under lektionerna. Och Mikael berättar vidare om hur elevernas funderingar och fan tasier allt oftare handlar om våld, våld av alla de slag. Det är en hel del som för ändrats inom skolans värld se~ dan Mikael Pietilä själv var elev på femman och sexan. Framför allt är lärarna mindre auktoritära i dag. ~ Eleverna talar fritt med mig och de vågar säga vad de tycker också då vi diskuterar ganska allvarliga saker. Och det är bra, säger han . Men han tycker också att da gens elever är oroliga och otrygga. - Det kunde väl också vi vara , men i dag oroar de sig för större· saker, som krig och död . Och så är vi igen inne på mass kulturen. Man märker hur på-
Varje onsdagskväll mellan kl. 17 och 19 samlas barnklubben. Alla barn från 7 till 12 år är då väl komna till Samlingshuset i Kro noby. Man får komma och gå som man vill ifall två hela timmar känns för långa. Vad sysslar man då med under tiden man är till sammans?
• "Ddå så roo/iI" tycker från vänster Jessika, Tomi, Ann, Heidi och Heidi. - Hittills har vi ritat och , målat, format med trolldeg, sjun git och lekt. Vi har också lärt oss en sång på teckenspråk . Längre fram kommer vi att ha dramaöv ningar med barnen och siktar på att uppföra ett litet teaterstycke på ungdomsföreningens julfest, berättar flickorna.
Teaterkurs på Wasa Teater Kom med och upplev en spän nande och intressant kursdag söndagen den 11 novr;mber. Då fortsätter vi med den andra de len . av höstens regi kurser på Was a Teater. Kursen börjar kl. J 1.00 och beräknas pågå till kl. 17.00. Kursen hålls av Mischa Hietanen , Kristian Thulesius och Antonio di Ponziano, alla skådespelare på teatern. Du som är anmäld till denna kursserie men som inte deltog i första delen , kom med nu! Det går bra att delta i de övriga kurserna fastän du inte deltog i den första! Programmet för den här kur sen består av bLa. pjäsarbete, improvisationer , gruppövning ar m.m. Mera information får du om du ringer tel. 961-113 572 , Fia Ingves teatersekreterare SÖU . verkade eleverna är. Hur de försöker efterlikna mänskor film och reklam.
• Tror på skolan Mikael Pietiiä trivs med lära ryrket, även om det kanske in te uppfyller alla förväntningar han hade under studietiden. - Jag trodde att man som lärare skulle ha mera möjlighe ter att förverkliga egna ideer än vad man i verkligheten har. Men i och med att det nya tim resurssystemet införs så kom mer lärarna att få mer frihet och möjlighet att satsa på stör re projekt, säger han. Timresurssystemet innebär också att man inte följer några traditionella läsordningar utari tiden delas upp i block och pe rioder . Det kommer också att betyda ett ökat samarbete mel lan lärarna. Och det här är nå got som Mikael PietiIä hoppas mycket på.
Jazzdans intresserar oss båda så dans och rytmik i någon form kommer vi att syssla med, fortsätter Monika och Ann. Resultatet syns redan från de föregående träffarna . De fantasi fulla och färgglada bilderna som hänger på väggarna är en riktig
prydnad för Samlingshuset. - Flera barn ryms med så väl komna att leka och pyssla till sammans med oss, hälsar Kronoby-barnen och deras leda re.
Helen Nyblom-Hagström Marlen Biskop
Människo-utställning av finaste kvalitet ~cce
homo, Se. människan. Så hette en utställning som hölls
Welmus hus I Vasa senaste veckoslut. Varför förstod man
gena~t man öppnade dörren. Man möttes nämligen aven
samhng skulpturer som satt, stod och låg i trappan. Före
ställande just människor. I
Veckans pryo:
Maria Nybo Hejsan! Jag heter Maria Nybo och kom mer från Södra Vallgrund. Den här veckan pryar jag på ÖP. I morse när jag kom damp jag ner mitt i ett kanslimöte, surran de telefoner och springande män niskor. Jag fick veta att jag skall få hjälpa Birgitta Strand med en gallupundersökning om ett eget högstadium till skärgården, samt att jag skall få skriva en egen arti kel. Den skall handla om något jag är intresserad av, men jag vet än nu inte om vad. Jag lyssnar rätt mycket på hårdrock så kanske det blir något om det. Eller om fritiden och dess möjligheter och problem i Replot skärgård. Men det kan också bli om nåt helt annat. Jag antar att det inte är så vir rigt dethär stället som mitt första intryck av det är, så jag kommer säkert att lära mig en hel del.
Det var en verkligen omfattan de utställning för att vara gjord av åtta vasaungdomar . Med en mycket. enkel utrustning hade man gjort en utställning av fin kvalitet. Det mest fascinerande var fotografierna. De var av mycket fin kvalitet både tek niskt och konstnärligt. En fin ide var diaserien. Man fick ma növrera diaprojektorn själv och kunde studera bilderna i egen takt i motsats till många professionella utställningar. Bara fotografierna i sig själva hade varit värda en egen ut ställning. En annan fin ide var en laby rin t s0!1l man fick leta sig ige nom. OveralIt hittade man oli ka slags konstverk. Tavlor, skulpturer och collage. Den la byrinten kunde man gott gå ge nom en gång till. När man sedan var klar med labyrinten kunde man se ett mycket tankeväckande dans nummer. En människa i en li ten bur utförande en mycket dramatisk dansakt till en musik som fick en att tänka på en total frihet. Arrangörerna verkade nöjda med publiktillströmningen. Men mindre nöjda med att Welmuhuset antagligen skulle rivas någon gång mot vårkanten
för att bli något så oinspireran de som en parkeringsplats. In nan dess räknar man dock med att hinna med något nytt evene ·mang.
_ _s;fi'lw"U Tel. 57020 ~
union
~ Vahvd kor/ma/mm
Annonsera i ÖP! .
.
1
Torsdagen .n 15 november 1984 @G> FinlQndssvens~a
r::l
----------------~~~~~~----------------------~
smärtar mitt hjärta om grup pen skingrades efter Vasa-ti den. Qrock behövs, kan med målmedveten satsning bli vad som helst! En av de mest spän nande grupperna på skivan. (6) Suklaanakit tolkar Lou Reeds "Vicious". Säkert fram förd, Jacke Jakobssons gitarr sound diggar jag, men varför orkade man inte ordna med eget material. . (7) Ålands Vänner visar sig vara PF:s "Sha Na Na" med Som "ett livskraftigt näste för framtida finlandssvenskt låten" Body Builder". Från ti musikliv" kan nog pedagogiska fakulteten i Vasa betecknas. digare har vi Reflex: "Biceps" ~ä~ ska "framt!dens kör- och blåsorkesterdirigenter mogna och Hurrnios "Innesport" i I sm knopp, hksom hem bygds- och fosterlandstillskyn samma genre. Temat aktuellt, darna" för att fortsätta på den högtidliga linjen. Här ska hormoner och så, men texten
också det radikala, ifrågasättande riva till, här ska den intetsägande.
(8) Somebananaboys" gick
elektrifierade musiken blossa så att också den kan nå skol långt i Talangjakten", presen
barnen på likvärdiga grunder i framtidens undervisning. terar sig nu i den egna jaztlå Det radikala och experimenteUa kunde gott få ännu mer ten Krankpuutin". Lite utslätat u!rymme vid PF än vad som nu syns och hörs utåt, som t.ex. och temperamentslöst, men pa skivan "Peffanspår". det är roligt att dylik blåsbase rad musik framförs - och görs På "Peffans spår" samsas roc (3)Peffans förgrundspojkar - i Svenskfinland. karna på A-sidan med "det Viktor Hurmio och Fetknop (1) Pedavoces inleder B-si hon tycks ha hittat sin genre . akustiska" på B-sidan i en parna deltar med" Evitskog" i Musiken är ett gott varumär dan med "I folkviseton". Unga Lite mer stadga i rösten i fram medveten sillsallat. Skivan är ke utåt för PF, och kan på sikt twist-tappning, som då blir fräscha röster, bra balans, in tiden ocll vi har en acapella heller knappast tänkt att bli nå säkert också locka alltfler ny "Evitskog Twist". Twist-versi gen slår igenom. vissångerska av klass! gon storsäljare, utan bör sna länningar hitupp. nonen är rolig att höra på "ke (2) PF:s manskvartett tycks (6) PF:s manskvartett i rast ses som ett dokument över ikka", men onödig att spela in i ha en förkärlek för negro spiri Swing Low, Sweet Chariot". musikverksamheten vid PF · en andra skivversion. Så utan Rock-Be"a Lindell tuals. Git On Board Little Svagare än Git On Board", just nu, ett dokument för de material är och borde inte Vic Children" sjungs fylligt, nyan många andra versioner att jäm studerande och muciserande tor & c:o få vara. serat, men aningen tempera föra med ... själva, släktingar, vänner och (4) Alizan Fäit framför sin mentslöst, som ju ofta är fallet (7) Gunilla Strand & Peter andra intresserade. egen · version av Lennon! med alltför strikta arr av spon Sjöblom: "Alltid på väg". En Karakteristiskt också för McCartneys "Let It Be" på FAKTARUTA: tana negros. kelt arrat, bra framfört. denhär vinylen är att rockarna närpesiska: "Let e' va". Bud (3) Peter Sjöblom sjunger sin (8)Pedavoces i"Gräs". Flic till största delen framför eget skapet i texten är dunkelt, men egen tonsättning av "Det tänds PEFFANSPÅR RFLP-IOl. korna sjunger solo och pojkar material medan " de akustiska" det är alltid roligt att folk ett ljus" till ett eget flygelackom na kompar i 3/4-takt. Helt Studio: Ton & TekniklPer reproducerar andras alster. sjunger på egen dialekt. Fort panjemang. De andliga alstren O.K., njutbar, men kunde inte Sörlin & Pelle Henricsson (A (l)· 'Ettona" inleder med sätt alltså i samma riktning! klarar sig bra på skivan! .sidan), S-N Studios/Seppo Nur repertoaren tuffas till lita? den egna låten" Billy Mac Bul (5) Qrock medverkar med (4) PF:s blåskvartett tutar minen B-sidan. Det som jag nu absolut sak , ly".Roligt frampratad parodi en egen låt, Okända land". fram "Rondo Humoresque". Foto: John AhJäng. nar är ett textblad . Till slut vill på W & W-klidieer i Johnny .Trevligt med lite finlands Roligt at något så "frodigt" Layout: John Ahläng & He. jag vädja till både nuvarande Cash-tappning. Bra arrad. svensk feministrock mellan som en blåskvartett också lever ikki E. Hovi. och blivande PF-studerande varven. Brister ännu i speIsä och verkar vid PF. (2) TM-Groups eget bidrag om att inte låta musiken och Producent: Heikki E .. Hovi & kerheten (trots att flickorna heter "Argue Song". Tina-Ma (5) Anne-Maj Bäckmans alt Rockföreningen vid PF. rockföreningen falna . Men tuf går framåt med stormsteg), rias sång suverän som vanligt, håller på att dränkas av flygeln fa till er, både A-sidare och B
rutinerat framfört . men flickorna är på väg och det i vaggvisan "Sulli lulli", men sidare!
jJ~TONER
Tuffa till er, PF:arel
.....
-
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
~ -
{r
{r {r {r {!
--
{r {r {!
Du milde.., vilket jobb!
I II I I I
Idag vet vi svaret. Och de flesta är imponerade. Att Benny och Bjrön fick med Tim Rice i j..., gänget för att göra texter gör ~ ingalunda saken sämre. Tim Rice har fått erkänna'n de för j..., bl.a. Evita, musikalen om Evi~ ta Peron, som långkört i London. Den musiker som de båda B:n samarbetat med länge är Anders Eljas. Han komplettej..., rar de fyras gäng . Och det var ~ till honom mina tankar gick när jag hörde musiken till CHESS första gången . Du milj..., d ·lk . b • ~ e , VI et JO b. Sa många varierande musiks~ilar att arra . För att inte tala om att han också tecknat ner hela musikalen j..., (Andersson & Ulvaeus kan in~ te skriva noter). Fast vid närmare eftertanke - nog har j..., samtliga fyra haft jobbigt. ~ Chess handlar, som namnet
{r
{r {r {r {r {r
{r {r
{r
'
När Benny Andersson och Björn Ulvaeus för ett
par år sedan deklarerade att de hoppar av Abba
jobbet för att skriva en musikal var det många som reagerade. Vad skulle. det bli? Musikaliskt? Innehållsmässigt? Klarar två popstjärnor av att göra ett så komplicerat arbete? säger om den intellektuella sporten schack. En amerikan (Murray Head) skall försvara sin VM-titel mot en ryss (Tom- my Körberg) i Moreno, en stad i Italien. Dessa båda har sina seconders med. Florence (Elai. ne Paige) och Molokov (Dennis Quilley). Ryssen vinner och han och Florence dras till varandra. Florence är egentligen ungerska, men -emigrerade med sin mor till England vid två års ålder. Ett år senare skall han möta en ny utmanare från Sovjet, då i Bankok. Då får hans fru Svetlana utresetillstånd . Amerika- nen kommer till Bangkok för att övertala F10rence att kom- ma tillbaka till honom . Något definitivt slut finns inte i handlingen. Var och en får fantisera hur det kanske går
med ledning av F10rences och ryssens slutduettt " You and I We've seen it all Chasing our hearts' desire But we go on pretending Stories like ours have happy endings "
ra", sa Tim Rice i en intervju i TV. "Där finns egentligen inga talade repliker". Det betyder att man har hela musikalen i sin hand , då man köper LP:n. Bifogad finns synopsis och sångtexterna. Resten kan man fantisera .
Musiken får en ibland att hop pa till. Eller vad sägs om en inledning i en hurtig marsch a la operetter, som plötsligt bryts aven frän rock. Ojdå, blev reaktionen. Chess är inte helt och hållet en rockmusikal. Där finns marscher, ballader i klassisk stil, rock och rockballader. Musiken är så engagerande att man helt enkelt inte kan låta bli att lyssna på allt. Två timmar av variationsrik och känslig musik . "Chess är egentligen en ope-
Benny Andersson sa i en in tervju att han inte tror att den na musikal kunde ha skrivits i Amerika. Han syftade på tex terna, som är verkligt fina. De behandlar båda kontrahenter na likvärdigt, även om man tycker att ryssen är mycket sensuell i förhållande till den arrogante amerikanen. Skivan spelades in i septem ber, innan urpremiären i Lon don för några veckor sedan. Och ini det sista höll man bl.a. på att skriva texter och arrang era körstämmor .
- Jag har aldrig tidigare gjort det i denna ordning, be rättade Elaine Paige i TV . Vanligen har vi premiären un danstökad innan vi gör skivan. Hon var tveksam till huruvi da det skall gå att leva sig in i texten innan den är spelad på scenen. Elaine Paige var kanske ett överraskande val av huvudroll sinnehavare. Kanske väntade sig många att någon av Abba damerna skulle få chansen. (De blev aldrig tillfrågade). När man hör resultatet är man inte längre förvånad. Vilken röst! Detsamma kan man säga om Tommy Körberg. Men det har vi i Norden känt till länge .Nu kommer Tommys röst till sin rätt. Äntligen får han sjunga ut och visa vad han kan.
{r~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
~__________________________________~TO~B~d~ag~e~n_de~n~1~5_no~,~em~b~e~r~lP~A~____________________________ ~~ Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund.
Österbollnisk ungdomstidning
och språkrör för Svenska
Österbollens ungdomsförbund
och dess medlemsföreningar .
lakobstads Tryckeri och Tidnings
Aktiebqlag - 1984
ÖP-rådet: Leif Rex, ordförande
Sture Erickson, Stig-Göran
Forsman, Birgitta Strand,
Lars-Erik Backman och Ulf
Johansson
Chefredaktör och ansvarig
utgivare: Karl-Gustav Olin
Tel. 967·13 555,
hemtel. 967-\3 420
Redaktion : Jakobsgatan \3
Postadress PB 27
68 601 JAKOBSTAD
Redaktör i Vasa:
Birgitta Strand
teL 961-1 \3 522,
PRENUMERATIONSPRIS 1984
foRT! UT! UT!
Heltår .. .... ... ..... ;.......... ...... 65, Halvt år ...... ... .... ....... ........ . 40, Skandinavien .... ..... .... ..... .... 70, Lösnummer .. ........ ............... 2,50
KASSA OCH BOKFÖRING
Jakobsgatan 13, Jakobstad
Tel. 967·\3 555
ANNONSMOTIAGNING
SÖU:s kansli, Handelsesplanaden 10 D, 65100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961-121 564 Hemtel. 961-~2 508
Robertsson till Oravais ~~~~~~~~~~{r Också Björn Skifs har en Iiten roll.
{c {c
Det är egentligen toppmusi- {r ker hela vägen . London Symp- {r hony Orchestra och The Am brosian Singers som kör. Bak- {r grundsvokalister Anders och )..,.. Karin Glennmark samt Liza ~ Öhman, kända starka röster i {r Sverige. Karin Glennmark ~ sjunger förresten till en del ").-lo. Svetlanas roll och har fått stort {r erkännande vid premiären. {r Slutfacit från en helg med Chess ringande i Öronen. Den är värd en investering på hundralappen , framför allt för dem som är allätare inom musik . Flera av melodierna kommer säkert att slå, kanske bli hitar. Det händer ju med de flesta ml!sikaler. I Chess kan gissningsvis "One night in Bangkok" vara en eller ryssens sång efter avhoppet "Anthern" . EIler varförinte marscherna som sjungs av kÖren.
~ ").-lo.
{r ~
"'lA
{r
~ ").-lo.
{r ~ ").-lo.
~ ").-lo.
{:{
Chess skall ut på en turne i {r Europa . Då är det troligen frå- ~ ga om konsertversionen. Tur- ").-lo. nen slutar i Stockholm, där cir- {r keln sluts. Det var ju i Stock- ~ holms skärgård det hela bör- ").-lo. jade . {r
~
Margaretha Sjöstrand
{r {r
~~~~~~~~~~
Oravais uf inleder säsongen med Alf Robertsson & Spot lights, direkt från Sverige. Fredagen den 23 november ska alla intresserade, både unga och gamla, ha möjlig het att digga och bugga till låtar som "Lasse och Mari" och ''Etthundra ungar", lo var arrangörerIl!:
Minus i Bertby
RESEBYRÅ
INGVES I
RESOR NÄRPES TEL 962-42 048 Telez 73115
~ ~S
Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.
. KOLLA AllriD " FÖRST' Allt Inom Stans bilii;a~l: . LP-NYHETER
SOUt-ID SIDE
ANNONSPRIS
l texten ................ ... ........ .. .. 3,75 Efter texter: .. ................. ....... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm FÅRGANNONSER
VASAESPLANADEN15
Minimistorlek 200 mm.
Färgtillägg -,3~ spmm
TEL: 1161191 01. 120 015
Oppot: ..rd. • 17.16 .13
ÖsterbOllniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas an.! nc;mser vilka meddelats per telefon el ler som på grund av postförsening in- I' te införts i begärt nummer.
DU!
QUAKER STATE förlän
Gammaldansen till förmån för ·1 ger motorns livslängd. ÖP i Bertby, Vörå på lördagen lockade endast 65 personer. Erickson Erickson Karlav. 3 VASA, 961·120311 Hela tillställningen kom således att gå med förlust. Visserligen inte mer än med femtio mark, men snopet är det ändå, tycker Nöjesarrangörernas och orkes· arrangörerna i fjärde ungdoms trarnas egen nöjesförmedling. ringen . Stefan Påhls, ringens sekre terare, ser främst två orsaker till det ringa publikantalet: en . sparbanks fest i Oravais och en gammaldans i Kvevlax. Spar HandelsespI. 10 D 65100
banksfesten är det väl inte så Vasa 10, tel. 961-113572
mycket att orda om, men nog tycker man att kollisionen med Kvevlax-dansen hade kunnat undvikas. Stefan Påhls var själv på dansen i Bertby och han intygar att alla de som hade mött upp Kaffe, bakverk och
hade en trevlig kväll. Stämnin gen var hög från första början presenter ...
och orkestern, Svängomgänget, kunde glädja sig åt att alla fak tiskt dansade. - Bertby-Iokalen är så my Inneh.: Lena Wilson . sig . Det behöver inte vara myc . Tel. 962-41 423 ket folk för att det ska bli stäm I källarvån. hos Annie Sig g ning där, sä!;er Stefan Påhls.
VASA musikbranschens specialaffär
&
06m
PRESENTER
~~'ltl(iilllJre'l
_MII~_N_ ~T~AKATU41STOAALANGGATAN
Yl HYR UT! PA & LJUS
AIlLÄGGIIIIIGAR
för allt emellan rockkonserter
och friluftsmöten
sound check
~ 65100 VAASA·· VASA W
I'
1l' 110159
UTHYR~S 2 r+K, 59,5 m 2
967 • 73 1137 i Fastighet AB Bisatsen VASA.
11_••'11'
. REPLOT FÄRJFÄSTE • HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH BANDSPELARE Tel. 961·38020 .
Blanketter fås från SÖU's kansli, HandelsespI. 10 D, 65100 Vasa tel. 961-113572. Ansökningstiden går ut 20. 11. 1984.
1
-
• Karin Luther, nyligen hemkommen från en resa till Indien.
Barn - fattiga barn, föräldralösa barn, hemlösa barn, sjuka barn, hungriga barn. Världen är full av dem. Och de blir bara fler och fler. Av barnen i u-länderna är en femtedel under närda. I Afrika dör vart femte barn innan det bunnit fylla fem år. Detta är kalla fakta som de flesta av ~ någon gång hört. Har du reflekterat över vilka mÖjlighe ter du har att hjälpa? Sätten är många. Med de orden inleds e n bro schyr om lnlerpedia , en in hemsk förening som ve rkar för alt hjälpa barn i nöd ru nt om i världen . Och ett sätt för dig att hjälpa är alt via Interpedia ta dig an ett fadderbarn i något u land. Det innebä r att man tar på sig det ekonomiska ansvaret för ett barns kolgång och 0PP ebälle . I år betyder del att fad dern en gång per månad beta lar 60, 100 eller 180 mk lilL för eningen . SOm edan med hjälp av männi kor på platsen ser till att barnet får vad det beböver i sitt hemland. ~.
Nytt projekt i Guatemala Interpedia har planer på att inleda en verksamhet också i Guatemala. Om tillräckligt många visar sig villiga att ställa upp som raddrar ska man starta ett barnhem där. Dessutom finns det behov av ekonomiskt stöd å t äldre ung domar, som vill studera vida re på hög nivå. Det här skulle bli något dy rare för raddern, omkring 360 mark per månad, vanor det skulle lämpa sig väl för grupper och roreningar. Intresserade kan kontakta Karin Luther på Interpedias kansli i solr.
Men man förbinder sig inte att ha delta ansvar någon viss tid . E ndast att betala regelbun det och i god tid meddela om man vill dra ig u r. Med tanke på nöden i värl den kan del här te sig som en droppe i havet . Och alt bli (ad· der betyder givetvi. inte att man med ett slag förbättrar si tuationen i u-länderna . Men det ger åtminstone ett barn chansen till ett drägljgt [Iv. Och ju flera faddrar desto flera barn .
• Mest privatpersoner Karin Luther som arbetar på Interpedias kansli j Salt i Kors holm kan inte p rak arm säga hur många barn som få r hjälp via fö reningen. Men antalet fad drar rör sig i dag runt 1.200.
- MAnga raddrar delar på ett barn, mr de tycker att 180 mark per mAnad är väl myc ket ror en en.~kild. De flesta betalar 60 mark i mAnaden. vilket betyder att ett barn ofta har tre faddrar. Och det är ingenting som hindrar det, sä ger hon. De flesta av Interpedias fadd rar är privatpersone r. Men också föreningar. skolklasser och grupper av enskilda finns med. V ad de t gäller före ningar tycke r Karin Luther att en så da n gott ka n vara e nsam om ett barn _Delat på alla medlemmar blir det inte många mark per person , om ens det. I vårt väl
färdssanlhäJIe kan vi gott kosta på oss den lilla uppoffringen. Men at t en skolklass cndast står för en del av summan stäl ler hon hel hjärtat upp på . - Då är några mark per elev en stor uppoffring. Många tar det nämligen av sin egen veckopeng, säger hon .
• Brevväxling Faddern ha r sedan möjlighet att få regelbunden information om barnet. O m ba rnet är till räckligt gammalt kan man dessutom ha egen kontakt med det. Det här ä r naturligtvis trevligt rör faddern men iruiebAr en hel del extra arbete för de aktiva på platsen. Människor som ändå jobbar praktiskt ta get dygnet runt. Så Karin Luther hoppas att faddrarna har förståelse för de dröjsmål som förekommer. Och hon poängterar samtidigt möjligheten att ställa upp som projektfadder något som för eningen allt mera vill betona. - Men om faddern svarar för ett speciellt barn ser vi gär na att han ener hon själv skriver tiU barnet, så kans ke barnet i sin tur skriver till fad dern säger hon. _ Faddern får också gärna skicka små presente r till bar net, dock inte pengar. - Fadderavgiften går nämli gen inte direkt till barnet utan till de ansvariga på platsen som använder den till utgifter för mat, k läder och skolgång. Och då kan det vara besvärligt om ett barn får mera pengar "än de andra . Så kanske det inte hel ler finns butiker i närheten där barnet kan köpa något {ör slan ten, säger Karin Luther. Men, som sagt , små gåvor såsom kläder, papper, kritor och engelska böcker tas emot med glädje och tacksamhet. Men det får inte vara stora och skrymmande paket.
• Hemma barnhem Interpedia
eller
har för
på
tillfä llet
verksam het i Thailand , Indien och Etiopien. En del av barnen bor hemma bos föräldrarna , andra bor på barnhem. I In dien fi nn Interpedias stör ta barnllem med över tvåhundra barn. De flesta av barnen i Thai land bor däremot kvar i slum me n , me n får regelbnndna be sök aven socialsarbetare. Många av barnbemmen är så gott som självförsörjande ocb barnen tar själva del i arbetet. Det börj ade i tiden som en nö dåtgärd. men vis3.de sig vara en lyckad lösning. På så sätt fick barnen en starkare hemkänsla. Största dele n av barnen är i skolåldern och fördelningen pojkar- flickor är ganska jämn.
• Pojke eller flicka?
pengarna verkligen barnet till godo? Kari n Luther svarar utan tvekan ja.
- Interpedia är en liten orga niSåtion. Och vi i vAr tur har kontakt med olika små orga nisationer i barnens hemlän· der. Vi känner människorna på orten och vi sänder peng arna direkt till vAra kontakt·
pefaoa.. Dessutom har vi naturlig tivs insyn i deras finanser och vi reser lI,jilva dit Dir vi har möjlighet. Resor som vi kom binerar med vAr adoptions verksamhet. Endast en pro (ftIt av fadderavgiften gAr åt tiD omkostDader, främst pap per och porto, säger hon.
Birgitta Strand
En pojke anses som bekant mera värd i ett u-land och man kunde kanske tycka att pojkar om de får gå i skoja sedan har större möjlighet att skaffa sig högre utbildning och kvalifice rade jobb och på så sätt bättre kunna hjälpa !.;tt hemland ur misären. Men Kari n Luthe r vill inte rekommendera någotdera kö net fra mom det andra.
- Eftersom pojken värderas högre har han ocksA littare att klara sig wigorlunda bra utan hjilp. Flickor har det däremot betydligt simre ställt. För dem är det nästan A och O att bli gifta, men en barnhemsflicka är inte vidare eftertraktad. Därför är det viktigt att de får möjlighet alt gå i skola och skaft'a sig ett yrke, säger hon.
• Når hjälpen fram? Till slut den ständiga fr ågan . Når hjälpen fram? Kommer
...........................
Vill du veta mera om en eller flera av verksam
hetsformerna el le r kanske bli medlem kan du
kont akta , [nt erped ias kansli:
65450 So[f, tel. 96 1135358, te lefontid vard . 9.30 12-30 samt även o nsdagkvällar 18.00-20.00
Bankgiro: HAB, Korsnäs 355060-20508.