Österbottniska Posten (ÖP) nr. 47 1977 by Österbottniska Posten

österbottniska posten "8t..rbottni~" on~dorn!Otidnillfl

Torsdagen den 24 nov. 1977

50 P -

NYLÄNDSI( UTMARSCH

FSU: s höstmöte blev en ka.,.,~ •• " inte ledde någonstans. Efter den nyländska mötet inte längre beslutfört.

Kampen om pengarna

Sluta ••

~ra a. spranger. uf-rörelsen?

DET BLEV STOR DRAMATIK när FSU sammankom till höstTnöte t Tam. merfors. Efter ungefär fyra timmars hårda debatter och gräl marscherade de nyländska representanterna ut från mötet. llöstnWtet ajournerades på sex veckor. Det var formellt anslagsför- Nylands svenska ungdomsför- b:..trit att frågan om fördelning delningsfrågan som spräckte bund (NSU) lade fram ett av statsbidragen än en gång den finlandssvenska uf-rörelsen. klämförslag som skulle inne• SE SIDAN 7

K.~tad:

Nya livaslar

i kulturlivet

NYA KVASTAR bar bör

ja.t sopa inom stadsförva.1t

ningen i Krlstinestad. Detta

gaUer särskilt kultur_ och

fritidssektorn. Under senaste

år har ett halvt dussin unga

befattningsba.vare anställts,

delvis på nya poster. .

Tjänsterna som bibliotekarie, MI-rektor och idrottsledare har nybesatts.

UNGDOMSRöRELSEN f~ Inte slitas sönder därför att . några ledare i toppskiktet inte kan komma överens. Nu är det dags för. landskaps förbundens styrelser att komma samman för att i SamförståJid lösa de pro blem som f'mns. Så här- sli!river ÖP på le darpla.ts. I ledaren sägs ock så att det trots alla mot sättningar finns en stor vär. degemenskap r Svenskf'm land och inom ungdomsrö relsen.

Informella

· ? konta k,ter. REDAN på . månda.gen tog NSU via FSU:s genera.lseo kretera.re Tor Holm kontakt med representanter för SöU! I syfte a.tt få till stånd in formeUa kontakter om det läge som uppstått. Inna.n styrelsen eller arbetsutskot. tet samlas inom FSU, vill NSU . diskutera problemen informellt med SÖU. SÖU har ställt sigp9Sitivt till denna förhandlingsinvit. Men ännu har ma.n inte kom mit överens om tid och plats.

HöR DU TILL DEM som gick ut grundskolan se n&.Sie år och tog det här ~et som mellanår ? Då skall dn vara på din vakt nu, så att ·inte alla tåg gått då du vill ha en plats för din yrkesutbildning nästa år. DET ÄR NÄMLIGEN för sent att börja fundera på den saken i maj, som man kunnat göra tidigare. Ska.1I du ha en chans att få plats, måste dn söka redan i februa - ri. Detta. beror på den centrala a.n ta.gningen. Se sid. 16---111

rare.

på sid. 8-9!

UIHI...... ",.h"".

Beslut OIn nasta .skolår redan nu!

Nya tjänster är en kultur f Off/kale och en kultursekrete

Läs mera om satsningen på kultur och fritid i Kristinestad

•• ]

Två a.v de nya. kulturforskare n ChrIstel Holmström t.v. och kul-

tursekrctcl'arcn Tuula Helasti.

ÖSTF.R80TTNISK~

Torsdagen den U no\". -

POSTF~

----------------------.----------------------------------------------.-------------------------

19;'7

eninga.rna gör att det är svårt att i dag bedriva ung domsverksamhet landska

öP ILandskapsförbunden maste

pet.

12~q~~v. diskutera fram ett program!

Det här maste SÖU erkäo na.

Men det är ingalu nda :s:lgt att en fördelning som enbart baserar sig på bokslut "'er Om man i ungdomsföreningarna skulle samar en l)ärdegemenskap som vi måste slå 'vakt Oln. Ös. ett rättvist utsla.g; ett för beta lika illa som man gör i topporgallet Finlands t.erbotten är inte allt, de' ir inte I,eller Nylaml. bund kan t.ex. plocka in verk svenska ungdomsförbund vore det rent bedrövligt. Problemet måste lösas -inte bara tillfiilligt samheter som egentligen lig Dessbättre är utmarscher sällsynta: de unga vilkas utan mera långsiktigt Om knappt sex veckor för ger på sidan om själva ung· sinnen inte förmörkas av prestige och gud vet vad domsarbetet, Därför ter sig väntas FSU: s årsmöte fortsätta, och då måste nå. förstår aU de måste samarbeta. Det gör de också! en vlSS prövning naturlig gon, rimligtt)is FSU: s styrelse, kunna lägga fram Det är förstås länge sedan FSU var ett forum där även. om det behövs vissa ett konkret förslag som har ('hans att gå i!{enom. alla ropade hurra vad bra., Men också Om man ac fastslagna fördelningsprinci· Det är alltså dags för landskapsjörbundens styrelser cepterar att Nyland är Nyland oh Ös'erboctten är per.

,Österbotten så finns ändå, trots alla motsättningar,

att börja diskutera!

l';lötet i Tammerfors visade att motsättningarna inom ungdomsrörelsen - som me ra är av praktisk än princi piell art har spridit sig till snart sagt alla organ där de olika landskapen möta. J Ytterst haiidiar det om pengar och personer. Men naturligtvis inte bara det: man ser i landskapsför bunden också rätt olika på FSU och den verksamhet som centralförbundet bedriver. Det ter sig rätt naturligt - inte minst men tanke på hur geo grafiskt splittrat ' Svenskfin-

som bör skötas central1 eller når vi det hästa resultatet om laudskaps.f"örbunden tar hand om det? I alla sammanhang finns risken för byråkrati.

~===:

~ ~ -==1======_

Skilda landskap" skilda problem

Inom FS U har d.et under många år varit svårt att enas om hUl' statsbidraget skall f"ördela.s mellan landskapen. Genom ett hårt arbete har SöU vänt pen.cleln till sin för del; kanske t.o.m. i alltför

stor utsträckning. Vi måste nämligen komma ihåg att SöU tack vare sin egen akti~

vitet är i en rätt gynnad ställning, vilket borde inne bära att förbundet har råd att visa en viss generositet mot de övriga landskapen. De problem som NSU brot tas med bör vid det här la get vara välbekanta... Stora delar av den svenska miljön i Nyland har slagits sönder som en följd av den e.ll0l"Dla inflyttningen och detta i för ening med en ogynnsam ål dersstruktur i ung'domsf'öT-

i_k__

r_e_p __'__

1;;;:'_ _

la.nd är - att ,stöda det ös terbottniska kravet på: att FSU skall syssla med princi per och program samt bevak ning, , nirmast då gentemot staten, median ungdomsarbe tet i dess, olika fonner skall ligga i händerna på laOO skapsförbunden och u ng domsf'åreningarna. Detta som huvudregel. Men naturligtvis ha.r varje regel en rad undantag. För ungdomsrörelsen måste det gälla. att f"örbehållslöst pröva varje ny situation och varje ny ide; är det här någonting

e_n_----i"lHlliIIllIIlIlIIlIlllllIIlIlIIllllIIlllIllIl111111111111111111111 11IIlUUlIIIIIII IIIIII!UlIIIlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1111111111111 1111111111111 II II IIIIIIIIII!IIIII11I1111I1I1I1I1I1I1II1II!1II1111111111111111111111:'1I1f!1I111111 II 111111111111111 11111 11111 lllIlllIllIlIlIIlIi!!;

Du har kanske aldrig hört talas om Ronny Za.mora. Han är 15 år gammal och bosatt i Florida i Förenta staterna. Men vad mera: han dömdes nyligen Ull livs•

tid~~:mmagelSensförmedmo,red.n

14-

årig kamrat sköt han i som-

taget se våldsfilmer dygnet runt. Det här har medfört att en 18-årig amerikansk genOIllimittstiUare har oevittnat 18.000 tv-mord. Kan 18000 mord gå spår

ningarnas djupintervjuer för· söker frambesvärja den."

löst förbi?

•

Vi har nyLigen firat (?)

Varma människor är säll· synta, oberoende av om de är kvinnor eller män.

jag

På tal om män så har börjat

läsa

Christer

skulle förflytta sig mellan Utjoki och Enare åkte han renspan noch resan tog flere dygn; det blev övernattningal' i kojor och någon gång h å k··t

k~a :~: ::~~~d~

Ordfiirandc\'alet

viktigt

FSU behöver en bra ordfö

rande. Om detta håller säkert

alla med. Om åbolänningen

Per VilandeF kan väJ sägas att han inte visar ungdoms rörelsen, i varje fall inte dess österbottniska del något stör re intresse eftersom han inte ens håller sig med österbott· niska Posten. Denna "under låtenhetssynd" visar på sitt sätt hur långt från varandra landskapsförbunden står.

Det är också märkligt a 't landskapsförbunden gick till ordförandeval så oförbered i a som de tyriligen var. Av a lJt att döma var Henry Wik lund den enda kandidat som kun de ha räknat med ett bred ·rre stöd men han var inte an träffbar! Ingen hade hell er haft förstånd att på förh and förvissa sig om att han ställ de upp.

- värre än vad miljontals mygg bet.

Nu gäller det att finna en

1 _ ::E;~o:~~fa::~~ ~=7E:=~:' ::';h~~~~;\ie~2 v:~;::;_,n ooh nöden i_~= _, ~ ~~~~tivt, H Biord har du sett? ! I ur manga I

ordförande sOom kan ena land ska.pen!

=_=__

i=_ ;_==

~ §

tvättad av våldet i telev~onen: han reagerade närmast

tryckte bara Ett överdrivet påstående? Kanske ändå inte. Även om ingen riktigt vet hur vi och framför allt barnen - påverkas av tv-våldet är det me<!" än troligt att vi avtrubbas, lär oss att se våldet som någonting na,turHur skulle det kWlDa vara annorlunda. Nu S€r vi mindre tv i Finland än i

visade man upp ett par toff-

vcW.~~r

Det var också människor-

Vad sedan teaterrädet be träffar är det ett problem i problemet. Kan man hitta en bra ordförande och finna en

lor: den gamla symbolen för toffelhjälten. Tidningen berättar om hur far från att ha varit en obestridd herre i sitt hus har förvandlats till en figur som har svårt

"Mången far orkar inte leva upp till prestationskraven va· re sig pA. jobbet, på folboJlsplanen, i sängen ell~r i hus· hällsarbetet...

Amerika, men också i vårt _A f· det m å nga la uu illns unga ·t å t f t som. l tar lY v yra, f em ..:d ag. E n Sveu"".. __1. Ka nsk e ar .. d ett san. t ..>..umar per "k· l'· ·ad tt M t·dn' ., d un erso nmg avs OJ e a · en . ), mgen sager ock - .. · over en Inl·1 Jon svens k ar t·t l - .s"a: ·· f t· tar på t mar per an em lmI Amerika kan man genorn att skUta kanal strängt

mer än några tiotal sidor

och skall inte ha något omdöme om boken, men jag eriur&r mig e>tt annat nästan arktiskt äventyr, det som prästmannen Ja.cob Fellman upplevde som tyrkoherde i Utjok;i och Enare' församling på 1820-talet. Eftersom jag själv hal' gjort mång-a turer - om än korta - till Lappland var det med verkligt intresse ja.g läste Fellmans anteck rungar, nu i ny utgåva från Schildts. Den tidens Lapp land var någonting helt an-

gemensam handlingSlinje för nas gudsfruktan. Vintertid ~ då de nådde kyrkan, också 1_ FSU samt hållbara grunder om det krävdes flere dags för pengaföroelningen löser turer, samlades de till veckolånga gudstjänster iuman ~ sig också de problem sam de på våren igen försvann :=_~= teaterrådet brottas med.

mOO renarna ut i vildJmar· ken. ort sagt: det är dags för • Då frums inget bildvåld landskapsförbundens st y och fa.r var vad far var.

Men allt var inte lycka. Det är tyvärr inte allt nu heller: förr kämpade män niskorna mot yttre svårig heter, nu skapar· vi ofta sJ·älva de företeelser vi se-

a~~~~:: :b~~~~~~~d t~~reSä~~ ~t t!; :i;g~md~~n g:r~ dail:~s~ ~~~t~· syntast är den gemenlandsvägar eller flyger (om

varma

skapen l jämikhet, hur än tid-

man ha.r råd) . Då FeIlman

~=_=:.=

ALF SNELLMAN

~ HlllllullllllmlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllUIIIIlIlIlIIlllllll1IIIIIIIIIIIIIIIIIIlIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIWIIIIIIIIIIIIIIlIllTIlllIIUlIlIlIIlllIlIIUUIIIIIIIIIIII" ""'''1IIIIIUllUIIlIlIIIIUlIlIlIUlIIlIIlIlIlIIIIIIIIIIlIIlIUlIIIMIIIIlIIlIlIIlIlIIlIllllllllllliiii

relS€ r

att sammanträda för

att -

som det förr hette

slita tvister och främja fred. De unga i Svenskfinland har inte råd att se dess största organisation blöda däl'för alt en handfull leda.re inte kan komma överens.

Torsdagen den 24 nOl'. -

1977

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Pensala vann dubbelt

• l Superstar-tävlingen.

Ettor och tvåor I Superstar-tävlingen i N.Ykarleby, t .v. vinnarna Margareta Norrgård och Bo K e llgo; till höger tvåorna Annika Lil jeqvist och Roger Nyman.

HELA 23 DELTAGARE ställde upp i den fjärde kvaltävlin gen till SöV:s superstarfinal. Det var tredje ringen som stod i tur att utse sina finalister_ Tävlingarna som gick av stapeln i Nykarleby samlade 11 delta.gare i herrklassen, och hela 12 i damklassen samt en talrik publik som fick se en rolig och spännande tä.vling.

• Satsa mera på fritidsakti· viteter • Vi måste planera fritiden • Öka samar.t~tet mellan ungdoms-, idrotts- odl ImIturnämnderna. • De arbetslösa bör bjudas fri tidsak ti viteter • Kommunens styrande hand skall bort.

Fritidsfolket främlingar • l samhället?

Detta är kommentarer från Pohjola-Nordens kulturpoli tiska seminarium i Karleby. Det bar rubriken. "Ungdom idrott-kultur, kan vi samar beta ?". Seminariet samlade 160 deltagare från alla de nordiska länderna. Där fanns representanter .för fritids nämnderna och dito organi sationer. För korthetens skull kallar jag d~m "fritids folket". Fritidsfolket kom för att diskutera a) fritiden i detalj och b) samarbete in om fritidssektorn. De ville inte diskutera c) fritiden samhället. FÖr att vara rättvis. Någon antydde att det i samhället förekommer våld, kriminalitet, alkoholism, ar betslöshet och ensamhet. De flesta ville prata om fritiden i detalj. De ville re dovisa för hur kommunens politiker missförstår dem. Fritidsfolket vill-e klaga över indragna anslag och knappa

Tävlingen var liksom de tidi gare mycket jämn och oviss. Det blev den sista grenen som kom att avgöra vilka som del tar i finulen . I damklassen ledde inför sis ta grenen Annika Liljeqvist fr a n NUFS men hon hade då avverka t en gren mera än de övriga då hon valt bort arm hävningarna som var den sista grenen. Kampen om segern kom d å att stå mellan Helena Karv

SJÄLV

......

fÖWVERK lIGANDE BEHOV An BLI UPPSKATT AD . VÄRDERAD

Attle,a

och låla leva

.... .

SOCIALA BEHOV

(vänner . kamrater . grupper) BEHOV AV TRYGGHET BEDÖMS AV MIG SOM " PRlMAkA BEHOV"

(bostod . inkomst . emotionell trygghet) FYSIOLOGISKA BEHOV BIOLOGISKA BEHOV

(syre . mot)

• älgdj'Jr utgör en riskfaktor i trafiken • de farligaste ställena har utmärkts med vägmärken • den farligaste tiden är tiden mellan solnedgång och sol uppgång

lRAfFKMIM!STtRIET·lIAFllSKYDDET

kla ssen. Resultat: Herrar: 1) Bo Kengo Pensala uf o. nf 52 p, 2) Robert Nyman NUFS 46,5, 3) Ulf Sundell Jep po uf 36.5, 4) John Viklund Uf Svanen 35,5, 5) Leif Andersson Pensala 33,0, 6) Nils Kronqvist Markby samt Bo Strengell Jep po uf 33,0, 8) Christer Sjöblom UF Svanen 27,0, 9) Kaj Karl s tedt Pensala 26,0, 10) Göran Nylund Markby 21,5, 11) Stig Johan Jungar Jeppo 20,0 p.

Liljeqvist NUFS 48,0, 3) Hele-I na Karv Pensala 47,5, 4) Bar bro Stråka Svanen 41,5, 5) Yvonne Granbäck Jeppo uf 38, 6) Sonja Karf Pensala och Vi viann Liljeström NUFS 35, 8) Marlene Sund UF Svanen 34,0, 9) Lena Nyholm UF Svanen 33,0, 10) Viola Nygård Jeppo uf 29,5, 11) Cecilia Liljeström Damer: 1) Margareta Norr NUFS 24,5, 12) Gun Lis Lassen gård Pensala öB,O p, 2) Annika Jeppo uf 21 poäng.

•

ltiiPII elle,siiuIIP IInllOllle'lI

-tIeiger resulltltl

•

S T E R B O T T N I S K A P O ST E N

Torsdagen den 24 nov. -

~----------------------------~~-------------------------------------~

1977

wjjl.

Ge din vän en "Lilla-Jul-tryckare"!ln.neslällel fer dig möjligheten! Välkommen! JULKLAPP PÅ HJUL

VASABUSSARNA K:STADS BUSSEN KöR DANSPUBLIKEN

G R A T I S BADA VA.GARNA!!! #

Använd vår bevakade förvaring l källaren. •

graUs. A.lIa kommer att ta\. del av

* PA

Vad kan den nya sAngaren l REFLEXBANDET pre6tera 'l 'l 'l

LilIa julafton 26. 11. ' 20-J01

VI är nyfikna!! DANSDAX bar vi Inte hå.rdtestat förot. klarar pojkarna testen 'l 'l 'l - Ants~:

REFLEXBANDET och DANSDAX

Nästa gång är nAgon annan bu88tnr

SöNDAG SER ALLA ATT DU HAR VARI'l I K O R S N .Il S PA. LöR DAG: DU HAR JU KLIST RAT "FOTl'ARRAN" PA JEANSEN

våra Julklappar.

BUSSAR: Sundom 18.50, Vasa 19.15 Service 19.35. Strandlinjen fr . Vasa bUSBtatlon kl, 19.11') vta HandeJsespt Kl. 19.1ft frän Långämll1lle vta O. ocb Y ·ma· lax. Kl. 19.00 frän NärvlokJ. pörtom.

Solf

Förlåt

088 för felannonserlngen I DI8C6 förra veckan. NU AR DE I ALLA FALL

, Ralnebä.ck och PetaJax. tngves kl lW.OU frän ,Pörunossa vta Q: mark. östra UDlen. GraIllld Näverås Kl 19.10 trän Kaak~ wa Näi-pes. Westen från Lappflärd IU. 19.16 ~ Kristlncstad, Tjöck. (Obs: 8taD nar ej I Näsby).

HOS OSS!

RA.BLING BAND

På Bio Viking: RÖDSKINN och BLEKANSIKTEN!! ]ättespänning "Man 'kallar honom häst delll"

Dans i LAPPFJlRD uf LöRDAGEN 26. Il. kl. 20-01

I ; E

ERNOS och COUNTRY EXPRESS i Nordens bästa coun,. rymusikorkes~er l§

GRATIS BUSSAR!

BILJETTER 15 MK ,

BUSSAR: NYA BUSSTURER: StraDdlin jetraffk frän övermalax kL 18 .~, Petalax 19.10, Korsnu 19.30, Nämpnäs 19.55, Wester från Kaskö 19.30. K: stad 19.55. Wester från Kankaanpää 19.30 via Honkajokl 19.30, Ieojoki 20.00, Vanhankylä 20.10, DagB' mark 20.25. Wester frän Teuva 19.30, Perä.lä 19.40, Myrk ky 19.10, Tjock 20.05. - Wes ter frän Närvljokl 1900. Pö!tom 19.10. Overmark 19.25. N äsby 19.40. Kauhaloen Liikenne Ky: Kauhajoki 19.15. Päntt.äne 19.25. Puskanperä 19.30. Karijo kl 19.45. - SldebyTraflk fTåD Merikarvio 1900. Sideby 19.30 Skaftung 19.40. HenriksdsJ 19.50, Härkmeri 19.55 Teusrdlu O':""B-S-.-Bus---s-oc-k-sa\.--f-n\n--M--aJ-sy-!

ALLA VÄGAR LEDER TILL

KRONOBY t;.

LöRDAG 26. Il. kl. 20.00

~---X-C '

står för musiken

ALDERSGRÄNS 15 AR.

Arr.: KU & N

KOM OCH TRIVS I

H ..-.-~ ,

fi: ::E8 :JE=- «»*

LöRDAGEN den 26. Il. kl. 20.()()

SOUND&NOX

BUSSAR: Ekman frän Jako bstad 19.15 via Nykarleby 19.35 och Munsala. -

1ldersgräns 15 1r. JUF

Haldin frän Monäs 19.15 via MonA, Oravals (Grillbaren) 19.40 och Pensala 19.:;0.

, .•.••.••.••••••••.••.•...••••••••...••• 5 * KVEVLA * 5 Torsdagen den 24 nov. -

1971

" S 1 l!: R 8 O I T N I 8 K·O\

PO~ T ~ N

• HALLÅ!! VAD SÄGS OM ULLA-JUL-KUL MED TOPPENFEEUNG I

•

LöRDAGEN den 26. Il. kl. 20-01

•

:Vi : •

•

bjuder

•

förstå~· på toppenbarnl:

BARBARILA W: CLEO.PA'IRA • Majors fr. Näset 19.30 via Munsmo, Solf centralb'u tik

•

Haldins fr. Vasa centrum kl. 20, fr. BuS5tati<Jn 20.30.

•

OT från Grillcenter,Oravais kl. 19.30 via Kaitsor,

•

E~ns fr. Bock 19.15 via Gerby, Iskmo, Karperö och

•

\. ;~.a~o;:n;o;••••••••••••••v:~.~.; •••••• ~m:~ •••• J

JoononnononnooonnonoDoonoooooooDOOJnnnnnonoDDonoonooooonnoonnnoonoon ~ 5

~ 1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111' I~

Van_Ig dans iBJÖ:JKÖBY

Ungdomsdans på 5 Ö F F

LÖRDAG 26. Il. kl. 20.00

~ a

~*TEAMET*§ -

•

B 80000pOODDOUUOODDDDDUDDDOOODOOOOULODDODDDOODOOOOOOUOUOODODDDOOOoooo~ FON KT.GR. I

~äinölä

•

ANTONS

25. Il. kl. 20-01

Svve.e t Hearts från Jamaica samt

RISTO OJA-LIPASTls orkester BUSSAR SOM FöRUT.

VÄLKOMNA!

•

BUSSAJ;t : Westers fr. Pörtom busstation 18,30 via över mark 18.45. Wester fr . Pjelax 18.30 via N ä rpes busstation 18.45. Ingves fr . Töjby kl. 18.15 via Rangsby. Norrnäs och Nämpnäs.

iilllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllltllllllllllllllllll11111111111111111111111111111111" UF SVANEN håller

FLlCKORKESTERN

FREDAG

ONSDAG 30. Il. kl. I9.00-??

1,,·()reningSsp.altE"n

I HöSTMöTE

i Monå söndagen den 27 no· vember kl. .1.3.00.

SMEDSBY UF tisd. den 29. 11. 77 kl. 19.30 MAN ADSMöTE i lokalen. Stadgeenllga ärenden behand las. Kaffeservering.

••

Annonsera i OP

111111 1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIiIIlllllllllliIHllllilillllllllllllllllllllllllllilllllllllllllllllllllllllllllllll1I1111111111111111111111111111i1ll1l1ll1l1lHlllllllllllllllllllllllllllllllllilllllillllli:1II11111Il1lll1l1l1l1l1lll1lilllllllllllllllllllllllllllillllllllllllllltlll.

I Bl-spelare söker motstånd

• Tävling i Oravais ;

• för alla u f - s p e l a r e l ~

D BORDTENNISENTUSlASTERNA inom Oravais uf utmanar alla österbottniska ungdomsföreningar i bordtennis. Den 11 december blir det tävlingar i Oravais. Det blir en motsvarighet till Sm~dsby uf:s vårtävIillg. Oravaisgänget siktar på att göra silla hösttävlingartill en

m~:·gör

tr.. d,t här för att få mera möjligheter att tävla, säger bt-entusiasterna i Oravais. Nu har vi inget motstånd inom ringen. Det _ betyder att vi får tävla bara i Smedsby-tävlingarna och i SÖU-turneringen. =Oravaisspelarna försökte i våras få vara med i turneringen inom femte ringen. Men det gick inte. Därför försöker de nu hitta andra vägar. Det är åtminstone ett tiotal aktiva spelare som är igång i Oravais, och därtiJJ finns en mängd intresserade knattar. För dem började man i går kväll med en knatteskola. Den skall fortsätta

varj, on,öagkväll för 'p,la· re i åldern 7-15 å l'. - De får inte spela ifred annars, säger de äldre spe larna. Knattarna får alltid stiga åt sidan då vi kommer. Likadant är det med flickorna. Inte heller de har så stora chanser att spela, eftersom de aktivaste är igång nästan varje kväll kring borden. Men nu skall det som sagt bli en ändring med den saken då speciell tid reserveras för nybörjarna, både pojkar och flickor. - Vi måste satsa på .knat tarna s å det inte går Iikadant nu som tidigare med bordtennisintresset, säger

~_==_

I 1 ~=_

=_==

Bordtenni8spelare som SÖkflr motstånd och ordnar tävlingar, tr.v. I\III,ael KuUstriirn. Strand, Ole \vB,. Anders HemrniUID. I, ars W",llIn. (iu" N',., .... ,.·r··iI R ,If O>'lltUn och

stefan Roland

1 1==

Strand. ~

:;; ;

Lasse Wallin. För ett tiotal år sedan hade Oravais goda spelare. Men då de slutade, blev det helt slut. Små ningom började vi hacka på, och

Oravaisspelarna har ibland övervägt att gå med i Finska bordtennisförbundet, för att få mera chanseT att' spela. Den frågan kan bli aktuell

gen i december. Det blir hel· dagstävling med början klockan 9. Tävlingarna upptar sex olika klasser : huvudklass. nybörjarklass I och

;

har kommit en bit nu. Men ett tag fanns det inga spelare alls.

igen. Men ilU satsar man som sagt i första hand på täv lin-

II, oldboys över 35 år, juniorer (födda 1962 eller senare) och da mer.

~ =_==_

§ iii••,jJljjuIWIIUIIIIIIIIWIWiIIlWIWUUUIlWlllUUIlWWUIIIIUIIWIJlIIIIWlIWUlIWlUUlllIIIWIIlIWUUUUIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUlIlIlIllIllllllllllij1111111111lllllUlIlIIlIIlIIlIIlIllIIll,111111111111111111 1111II: UIIUlIIlIlIIlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllUIlIlIlIllllIlIlI111111/1111111111111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIilllllllllllllllllllllllll llllllllllllllIIIIIIIIIIIIIIIIIUI

OSTF.RROTTNISKA

PO~TEN

Torsdagen den 24 nov. -

1977

Strid om verksa.mheten spräckte teaterrådet DEBATTEN om FSU:s verksamhetsplan för 1978 bäddade för de motsätt ningar som senare under mötet ledde till att NSU-arna marscherade ut. Framför allt teaterfrågorna tycks vara inflammerade inom rörelsen. Be skyllningar och motbeskyllningar haglade. Teaterrådels ITl.erllemmar beskyll de varandra gång på gång för lögn. Även om kurs- och utbildningsverk samhet fördes en het debatt. Rolf Söderling, NSU, inledde diskussionen genom att ställa en rad frågor. De viktigaste: Vad har FSU haft för in formella kontakter med un dervisningsministeriet? Hur kan Leif Rex, medlem av FSU :5 styrelse, påstå att FSU inte uppfyllt sina för pliktelser - det är väl att "kacka i eget bo"? Vad är det för slags politi sedande man påstås hålla på med inom teaterrådet ? Per Vilander, Aboland, FSU :s ordförande: - Jag har inte ÖP, så ja.g vet inte vad man skrivit där, men FSU :s arbetsutskott har hållit en informell överläggning med en föredragande från un dervisningsministeriet. Han sa de att inga fel begåtts vid för delningen av anslagen till land skapsförbunden. Enda felet är att det finns för litet pengar att ' dela på. Leif Rex, SÖU : - Vi har helt olika syn på vad som är FSU:s huvudupp gift. Inom SÖU anser vi att det är landskapsförbunden som skall ge uppgifter åt takorga nisationen FSU. Vi anser att F SU mera bör syssla med ung domspolitiska och teaterpolitis ka frågor - det är alltså inte pa rtipolitik det handlar om. I vårt samhälle är det politikerna som avgör, vi måste anpassa oss 'efter det. Det är inte FSU som skall spela teater, det skall förening arna göra. Vi vill ha mindre konkreta aktiviteter inom FSU. Vi vill att FSU i stället skall

teaterrådet inte fått vara med och besluta om FSU:s repre sentant i NAR:s styrelse, att ifrågavarande representant (Birgitta Lehtonen) utan vida re kallats till teaterrådets mö ten och att en medlem av tea . terrådet (Bertel Nygård, SÖU) hotat med repressalier om hans åsikt inte beaktas. Lindman påtalar också poli tiseringen av arbetet inom tea terr~det och hä~dar ~tt han in te hmner med l de vmdar som nu blåser inom amatörteaterkretsar i FSU. Paul Lindman har samtidigt framfört sin vädjan om befriel se från uppdraget i FSU:s tea R3U Bjijrkell drar Igång den terråd till Alands ungdomsför debatt som b!ev ödesdiger för bunds styrelse. FSU-mötet. Senare under mötet meddela de AlUF:s ordförande Fjalar sköta alla slag av ungdomspo Eklund att man från ÅlUF:s si litisk bevakning Lex. gentemot da tillsvidare inte ser några mo planerade och beslutande myn tiv för deltagande i teaterrå digheter, anslagsbeviljande dets arbete. Den första som trädde i sva myndigheter och organ osv. De här synpunkterna har vi romål var Tor Holm, FSU:s framfört i FSU:s styrelse och generalsekreterare : det har jag relaterat vid SöU:s - Det är den riksomfattande höstmöte i Monå. samarbetskommitten som utser Finlands representant i NAR:s • Åländskt avhopp styrelse. Vi har tyckt att det är naturligt att hon sitter med I detta skede av debatten tog på teaterrådets möten. Karl-Anders Lindholm, Åland, Vid detaljbehandlingen av till orda och föredrog ett brev verksamhetsplanen invecklade från förbundets teaterinstruk sig Monica Lökfors och Bertel tör Paul Lindman riktat till Nygård i en häftig debatt om FSU:s teaterråds ordförande innehållet i Paul Lindmans brev Monica Lökfors, Borgå. . och om teaterfrågor i allmän . ' het. I brevet anhåller Lmdman om att bli befriad från uppdra- , • Förtroende? : get som medlem av teaterrådeL Som motivering anför han att Monica Lökfors : Har teater-

UnderlulndJingar på gång mellan Aboland och österbottcn. bild fr.\'. J~ rgen Eklund, B>'H!!"t WesterIund och Leif Rex.

rådet överhuvudtaget styrel- aktionsplan som vi beslutat om

sens förtroende? Allt vad vi be- och som skulle vara klar i höst?

sluter nagelfars i styrelsen och I Syftet med planen var att ge

många beslut ändras. Behöver underlag för yrkanden om mera

vi överhuvudtaget någQt teater- ' statsbidrag.

råd?

Jag erkänner att vi inte fått • Beskyllningar så mycket uträttat. Alltför mycket tid har t.ex. gått åt till ' Duellen mellan Lökfors och behandling av internationella I ~ygård fortsatte med beskylI teaterfrågor. Jag anser att tea- mngar om lögn och uraktlåten Iterrådet bör syssla med kon-' heter från vardera sidan. Då kreta teaterfrågor. I ingen kunde formulera något Bertel Nygård: - Jag har konkret förSlag till ändringar i inte hotat någon. Jag sade att verksamhetsplanen, fastslogs man får ta konsekvenserna av den för teaterverksamhetens ett löjligt beslut. del. Vi har haft ett okonstruktivt Till denna de] av planen fo arbete. Inom rådet har vi helt gades på förslag av Rolf Söder olika åsikter om vad FSU skall ling en kläm i vilken sägs att syssla med inom teatersektorn. höstrnötet konstaterar att Inom SÖU vill vi att rådet skall FSU:s teaterråd spruckit då syssla med teaterpolitik - vil AIUF inte mera deltar i arbe ket inte är detsamma som parti· teL FSU:s styrelse gavs i upp politik - och inte med konkre drag att omedelbart ta hand ta teateraktiviteter. Det skall om frågan och se till att den landskapsförbunden sköta. löses med hänsyn till ama tör Teaterombudsmannens arbete teaterns bästa. är dåligt skött. Informationen från ordföranden och ombuds • Mera kurser mannen är dålig. Beredningen Debatten om kurs- och skol inför rådets möten är synnerli gen dålig. Hur blev det med den • SE SIDAN 1/,

Hur mvc!iet h,ertltdd,e

o.'

p,å ordför'and,evalet?

DET VAR anslagsfördel ningsfrågorna som spräckte FSU-mötet oå. fick NSU arna att marschera ut. Men hur mycket var det fråga. om att få t.id att ploc ka. fram en ordiörandekan didat som även andra land skapsförbund kunde stöda! Redan innan mötet börja de framgick det att NSU un der inga omständigheter kunde ' tänka sig att stöda ett återval av Per Vilander. NSU-arna hade två förslag - dels Henry Wiklund och dels Per-Eril< "Picken" Stjernberg.

HENRY WIKLUND är par titjänsteman inom Sfp och bl.a. medlem i statens ung domsråd. Per-Erik Stjern· berg har under lång tid job bat i ledningen för Borgå· bygdens ungdomsförbund och NSU. &oU Söderling cI.ru som NSU:& talesman igång debatten.

På vissa villkor kunde SöU tänka sig att stöda Wiklund men skulle inte stött ett val av Stjernberg. Av Wiklund hade NSU:s förhandlare i ett tidigt ske de fått ett allmänt positivt uttalande. Det räckte inte för att föra fram honom. Under hela dagen försökte BjörkelI och Malmberg från NSU, upprepade gånger en gång i halvtimmen - fä tag i Wildund per telefon. Man hade försökt även på lördagen. Utan result.at. UTTALANDEN från Per Vi mnder tydde på att han skul le dra sig tillbalm om Wik lund ställde sig till föl"fo gallde. Var NSU:s utmarsch ett sätt att få frågan om valet av ordförande bOAdlagt?

'.forsdagen den 24 nov. -

•

Ö~TERnOTTN'~K\

1977

PO~TF.N

Anslagsfrågan Ordförandeval om sex veckor

KAMPEN

skulle ha brutits upp. Klämför slaget röstades ned av Svenska Österbottens ungdomsförbund (SÖU) och Abolanru. ungdoms förbund (AbUF) med rösterna 24 mot 22. Aland stödde Ny DEBATTEN om FSU:s budget för år 1978 inled fördelnings/rågan under hösten. Uttalandet ttlmyn. land. Efter det budgeten för år des med ett uttalande av Rolf Björkell. NSU, i vil· nwle i aU NSU lade fram ett förslag till principut. 1978 slagits fast - och inför ket han relaterade vad som förekommit i anslags. talande från höstmötet. valet av ordförande - medde lade nylänningarnas talesman Förslaget löd: Rolf BjörkelI att NSU inte me ra anser samarbetet inom FSU "NSU föreslår att statsbidra gen till distriktsförbunden nu som meningsfullt. Samtliga 19 och i fortsättmng-en skall förde NSU-representanter marschera-, dp ut ur mötessalen. las på basen av föregående års bokslut och därvid med beak NSU :s motivering till uttande av distriktsförbundens marschen var att man i Nyland anser att statsbidragen förde statsbidragsberättigade utgif ter." lats utgående från felaktiga grunder och att S'öU fått för På detta utspel begärde SÖU förhandlingspaus. mycket jämfört med NSlJ. Vi dare hänvisade man till aU Efter pausen framhöll Leif 'll Rex att SÖD omfattar tanken ma'l inte kunnat komma tl n ;\",')t samförgtånd vid valet av på att det bör finnas riktlinjer " d f" F'~U tör statgbidragsfördelningen. or df oran e or .., . S ,. U " . Möjligheterna att snabbt lap dock mte med P~ at~ pa ihop sprickan, dvs, att kom- • fcrdelnmgen ~elt b,:lserar sig pa 'll tt f" t" d f'" f I bokslutpt.. SÖU VIII att man ma t I e sam ors an , are~a - k Il b "fr I "

ler inte särg!dJt ljusa. Såväl I s a er• .." .

NSU som SöU har nu bestämda - att det I~ostar olika mycket

d l d N'l M I att bedriva verksamhet på och h ar a e are, Is a. m f"1 t a tet t.ex. I. A boland fördy . b erg resp. I ~e if Rex, som In e har så lätt att kompromissa r~r avstå?d och kommumka och vika från de ställningsta tlOnssvå:lgheter arbetet, 't att ett förbund (t.ex. AbUF) gand en d e t ag!. b" t ... Fram till nyåret är den sit or garanteras et ~mlmlt d FSU-sty Ise formellt skydd så att det åtmm!:!tone an e re n k h h It'd st"lld ansvarig för förbundet och har an a en e I san a att försöka komma på någon tjänsteman. lÖst'\ing. Ajourneringen på sex Rex föreslog att styrelsen veckor innebär också att mötet skulle utarbeta riktlinjer som måste fortsätta inom det här skulle föreläggas vårmötet för godkännande. Beslutsamma miner vid omröstningen, t.V. SöU:s ordförande Leif Rex, till höger NSU:s n~'va!<la året. Karl-Henrik Kronberg, NSU: ordföranden Nils Malmberg. I första hand måste man för Vi bör besluta i dag hur dessa söka lösa ordförandefrågan. frågor skall behandlas. Motiveringen var att NSl':s inte ur denna fråga med undan-I ciputtalandet antaget omedel Tillsvidare har SöU inte rort Per Wikström, NSU: Princi flykter. bart. krav på omfördelning av fram någon egen kandidat. Det pen om att inget förbund skall Men Leif Rex var orubblig. • . statsbidraget inte omfaHnt's kan göra det möjligt att ko:nma få mindre än tidigare (som be- Han fick också uttalat stöd Efter en nagot fladdrig deoch att man inte heller I,JI'I till ett samförstånd till den deaktades vid årets rordelning) från Aboland. taljdebatt om budgeten, godnat enas om en ny ordfö· len. strider mot den princip som, Rolf BjörkelI försökte meden kändes denna, med. ett tillägg rande. Så länge NSlJ fnte får majD söU tidigare höll hårt på om eftergift: _ Kan Leif Rex läm- o~ a~t st~elsen kan göra nö ritet för förslaget om. ompröv att de verkliga kostnaderna na garantier för att även årets dlga Justerlllgar. Alänningarna .:öljde nyJän ning avanslagsfördelningen vid skall ligga till grund för fördel anslag kan tas upp, till behand- ' När man så ;!kulle gå till rtjngarnas exempel att lämna ett förbundsmöte, står årets . ningen~ Hng efter det man slagit fast va,l av ordförande kom mötessalen. Orsaken var mera fördeining fast. Fjalar Eklund. Aland : 90 pro riktlinjer för fördelningen vid NSU:s Iltspel som följdes av att man .måste, passa kommu cent av understöden kan förde- vårmötet ? Går NSU med på att under las på basen av \)<Jkslut, resten utmarschen. nikationsmedel till Aland än Leif Rex ville inte lämna de sådana premisser börja för fördelas enligt styrelsens pröv garantierna. Rolf Björken meddelade en sympatiyttring. handla om nästa års anslag? att NSU inte ser samarbetet De kvarvarande beslöt ajourDen frågan kan bli avgöran Nils Malmberg. NSU:s ordFrågan gick till omröstning. g de för FSU:s framtid. förande: Märkligt att Tor Wik SÖU och AbUF, 24 röster, _ _ in_o_m_'_F_S_U_s_o_m_,_n_le_I_li_n__s_fu_lI_t._I_le_r_a_m_ö_·t_e_t.....:.i_s_e_x_v_e_ck_o_r_.~_ ström måste föreläsa för SÖP h;ill P~l att frågan skulle avgö Text och bilder: om vad man tidigare kärn' : :< \Ti,l vårmötet. NSU och 11111nll"lI fl III Ull I rrurnmnllllllll fil I "UUIIIIIIIIII 111111 tlUl111Ultl11I1I1I tIllIlIt för på det hållet. Vi kommer ~ AIUF, 22 röster, ville få prin SVEN-ERIK GLADER

.? ru:

FörhandlingslioJltakte'l'

redan

•

FRAN NSU:s sida togs re- SöD HAR ST.:{Lf~T sig. pc dan på måndagen \-,-ja FSU:s sithit till NSU ~s rorhaoo lingsinvit. Tid oeh plats för generalsekreterare Tor förhandlingar har äRnu inte Holm, förhandlingskonfak fastslagits. _ ter med SöU. Innan FSU:s arbebmtskott eller styrelse' FSU':s, ordförande Fel" Yi samlas vill NSU diskutera lander är beredd att. mviDta _ resuUatet a.v fckliand1iupr problem och olotsättnIngar na NSr-SöU iu1IaJll lr8n vid informella överläggnin sammankallar oa,:ot AlJ _ gar med SöU. möte.

österbottnIska delegater vid mtstet. Bakom bordet fr.v. Bertel ocb Christina Nygå.rd, Lasse F.kström, Halmn We·stc nnark O('h Bengt Lybäck. De som mer eDer mindre vä.nder ryggen tUl är

Viviann Uljeström, Stina Eng8tröm, Ounn-May Fagersund och Guy Kä.eko.

l~nlllllllllllllllltllllllllllllllllll1l1l1llUllrnlllHnlllllHllfmmlln"IIIIlimiIIII.

öSTF.RROTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 24 nov. -

1977

§1II111I1I1Il11111I111I1I1I1111111I11I1111111 UIIIIIIIIIIII lIlIIIIIIIIi 111111111 11111111111111111111111111111111111 1IlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUlllllllllllllllllIiIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIU:II 1111

-Hon kartlägger ·.kulturen i Kstad ifrågasätter satsningen på Kilen

i I

EFTER KNAPPT fyra mårwder i Kristinestad har hon redan hunnit få en

myclwt klar bild av aktiviteten inomkultur-, frit ids- och ungdomssektorn.

Hon har en åsikt om satsningen på Kilen. Hon vet vad man håller på med

vid Lappfjärds folkhögskola. Hon känner till det stora intresset för musik.

Hon har imponerats av ungdomsföreningarrws teater- och revyaktivitet.

HON Ä·R kulturforskare ChristelHolmström, 25, hemma från Pargas, nu

verksam i Kristinestad. Jag dristar mig .a tt ifråga sätta den stora satsningen på Kilens hembygdsgård. Är den produktiv för stadens innevå nare? 80 procent av anslagen för hembygdsarbete går till Ki len och en stor del av anslagen för kulturverksamhet. Visst är satsningen på hem bygdsgården bra. Jag ifråga sätter dock om den kan tjänst göra som kulturell aktivitets centrum för Kristinestad. AVe ståndet till Kilen är långt för flertalet inom staden. Det kom mer oftast samma folk till eve nemang som hålls · där. Publik tUlströmningen förefaller också att ha minskat. S ~ kritiskt vågar kulturfora kaJre Christel uttala sig om den institution som är något aven "helig ko" för många kristine stadsbor. Jag är inte anställd av

Kristinestad, säger hon som en Jag utreder kristinestadsbor förklaring. Jag är · anställd av nas kulturvanor, vad slags kul Svenska ÖsterQottens land-· Itur som skapas här, hur aktiva skapsförbund. Jag har frihet kristinestadsborna själva är att ha egna åsikter och får även I och vilka önskemål som finns. delge dem. Jag är inte bunden De uppgifter jag får fram till stadens beslutande organ. skall ·användas i en kommande En· grundide med kulturell kulturplanering. försöksverksamhet - det är Jag har också möjlighet att det som jag bedriver - är att sätta in stimulansåtgärder där jag skalI vara obunden så att jag anser det angeläget. Sådant jag mera objektivt kan ta ställ bör då helst ske . i samarbete ning till det jag skall syssla med de organ som finns inom ·med. staden, kulturnämnden, ung domsnämnden, medborgarinsti _ Hur kulturaktiv tutet osv. EI.1 viktig del av mitt arbe te är kristinestadsbon? är returinformationen. Jag b ö.r - Jag vill hellre kallas ut ge ut information om vad ja'· redare än forskare , säger Chris kommit fram till åt såväl be tel. Min första uppgift är att slutsfattare som allmänheten kartlägga kulturlivet i Ktistine - tillbaka till dem jag fått den stad. I samband med det bör från. jag försöka få en uppfattning om problem och önskemål. I _ Beredskapen god för nya aktiviteter

Ny kultursekreterare:

V. arfor ee

nl0~lern

• t·e In

rn.,e ra

ll1USili?

TUULA HELASTI heter Kristinestads nya kultursel{re terare. Hon kommer senast från Helsingfors där hon haft jobb soin informationssekreterare vid universitetet. I bak grunden finns U1eåborg, Björneborg oeh t.o.m. Frankrike. Don började jobbet i Kristinestad den 1 november. Jag tyckte att jag ville byta om jobb, säger hon som svar på min fråag om varför hon flyttar från Helsingfors till

l;hd...d

Holms~röm, kulturforskare.

rymmen som Christel. Att nå den finskspråkiga be folkningim blir kanske svåras t. Inom den sektorn finns inge egentlig föreningstradition Kristinestad . Kulturutredningen skall 0 ('1, så följas upp med en enkät till enskilda konsumenter. Den be hövs som komplettering till rte kontakter Christel haft med kommunala organ, föreningar, skolor och andra grupper.

det blir svårt att sätta in sti mulans2.tgärder. Verksamheten är viktigast i första hand. Se dan får man ha olika åsikter om kvaliten. I detta sammanhang kommer Jag började med kulturnämn den och andra kommunala or Christel in på musiklivet, ung aktivitet, gan. Efter det gick jag ut till domsföreningarnas kulturproducenterna runt om i verksamheten · vid Lappfjärd staden, föreningar, skolor, folkhögskola och Kilens hem bygdsgård. grupper osv. Jag har diskuterat mycket med ungdomsföreningarna. - Här finns en ganska stor kulturberedskap, säger Christel. Det är väl för övrigt genomgå ende för hela Österbotten. Inställningen till egna aktivi teter är positiv. Jag tror inte

Kristinestad. Hon hoppas att den nya omgivningen skall va närkontakter med nya männi ra en stimulerande miljö och att skor. hon skall få många berikande - Jag vill få andra männi

s~or att .bli k~lturverksamma , sager hon om SItt nya arbete. I första hand vill jag försöka a r beta via de organisationer som finns. Hon har noterat att det finns en konstnärsförening som heter Spectra och ·en fotoklubb . som heter Focus. Bildkonst känner jag bäst till, säger hon. Hon tycker det är positivt att det finns någonting som Kilens hembygdsgård i Kristi nestad. Någ on form av modern musik skulle hon gärna se. Fin ner hon intresse för sådant vill hon hjälpa till för att ge musi ken ett forum. - Främst beror det förstås på nämnden vad jag skall syss la med, säger Tuula Helasti. Nu är det kultur- och hembygds nämnd. Det är förstås både till för- och nackdel. Personligen skulle hon helst se att det fanns en helt skild kulturnämnd. ' .=. \ _~ ! ........., -.

Jag har fått igång ett ge mensamt elevarbete med folk högskolan, säger hon. Vi skall göra en minikartläggning av kulturaktiviteterna i området. Ytterligare nämner Christel fotoklubben Focus, intresse för filmklubbsverksaI!lhet, en finsk språkig damgymnastikförening, folkdansverksamheten i Tjöck, klubbverksamhet på högstadie skolan etc.

I_ Tre målgrupper

skall aktiveras

- Nu hänger mycket på klll· turnämndens budget, säger he n. 'Vi måste få pengar för att kun na genomföra stimulansåtgär derna. Christel räknar också f1 1Pd extra statsbidrag för genomfö rande av försöksverksamheten. Tre år skall försöket i Kris tinestad pågå.

I_ Vad sker Jäm,..ides l

Christel har påbörjat den rapport som skail bli en kultur utredning för Kristinestad. I Jämsides därmed har hon på börjat arbetet med stimulering av kulturverksamheten. I sam råd med kulturnämnden har hon valt ut tre målgrupper. Det blir dels barn, dels ungdomar och som tredje grupp den finskspråkiga befolkningen. Barnen når hon via skolorna. Det finns outnyttjade resurser inom skolväsendet i form av elevklubbs- och ungdomsklubbs timmar.

i N ykarleby? För att få en k oll på res"lh tet har Nykarl E' by uts~tQ; t ill jämförelsekommun. Hur jä m förelsen skall göras är inte i'ik tigt klart. En mindre utred " i'1 ~ om situationen i Nykar ' _hy borde göras. Det har varit fra ga om att man skulle få nå gnn studerande vid Aboakaden:i ::tt t ta hand om den saken. Efter försöks tidens slut' sl('l ll sedan en ny undersökning gö ras i Nykarleby, SVEN-ERIK GLADF,R

Ungdomen kommer Christeli. Leldorn: lIvad tror ni sk a l att uppsöka via ungdomsnämn- den menar med "djuret i män den och ungdomsföreningarna. niskall"? Kan Jönsson !'lä ga Det arbetet underlättas nu då det! ungdomssekreteraren Harriet Jöns~on: (p,fter en lång j·uuLindelöf flyttar till samma ut- dccal'e): BellikcllIasken!

Torsdagen den 2t nov. -

ö~TFRBOTTNISKA

lD77

po~TFN

Ny idrottsledare:

Volleybollse,.ie nu,

idrottsskol,u senare

"KNALLHATTARNA" Imnde man numera med fog kalla Smedsby hornlmpell. När de upp träder är de skrudade i svarta knallhattar, svarta västar och vita skjortor. Des.<;utom är det en hel del knall och dunder kring den musik de spelar. K.apelIe~ har helt g:ttt tillbaka till den slags musik som spelades under första delel: av detta sekel.

fanns i Smedsby värdefulla att slitas sönder 1Y'e~ ra än de var. Nu har han k, .',ie., kestrarnas. Nestorn Albert Snart fann man en helt ny rat en stor del av arranger. an., Buss började tuta i horn år stiL Nu spelar man modern mu- gen och har dem ordnade i ~ n 1934 ren. Några andra började sik bara för att kunna uppträda arkiviåda som han har med Ri g spela på 40 c och 50-talet. tillsammans med andra blåsor- varje gång till övningarna. DärSmedsby hornkapellhar sina kestrar. Den gamla repertoaren ifrån är det bara att välja ut anor från 1907. Kapellet har har tagits till heders? vad man känner för att spela spelat flitigt genom aren. Up- Vi spelar för att själv få I just då. pehållen har varit rätt korta. höra hur det låter och för att Repetitionerna är inte så s5r Senaste blomstringsperiod ha roligt, säger Lundström. skilt målinriktade, erkän-' er började i mitten av 1960-talet Spelglädjen lyser om honom. Jan-Mikael ThöJix. Man sJJf la r när Femte ringens medborgar Han accepterar fullt och helt mera tillsammans föl' att h a llt institut startade. Då kom mån- Smedsby hornkapells nya stil., byte själv än för att man ;;. kall I ga nya och unga musikanter Folk vill höra den här uppträda l stora sammal1haug., med i gänget. Repertoaren mo gamla musiken som de så säl demiserades kraftigt. Småning lan hör numera, säger Alf Pått, • Från k]a s ~il,t om utgick ur hornkapellet som spelar på ett bashorn av till gammaldans Smedsby underhållningsorkes gammal typ med den grövsta ter - en grupp pojkar som spe slingan bak ryggen. Men om någon vill hCjra lade modern jazz, dixiemusik - Vi är ett komplement till Smedsby hornkapell är gäll[:'et I de många gillen som svämmar alltid villigt att ställa upp. Allt och sving. Den gruppen splittrades på I ut över scenerna, säger ledaren från klassikt på bleckblåsin strument till gammaldans finns grund av studier och militär Jan-Mikael Thölix. tjänst. Men Smedsby hornka _ Något slags motvikt sam på repertoaren. T.ex. det där pell levde kvar. tidigt, säger Max Akersten, ti med gammaldans till septe tt I Nya medlemmar i kapellet re digare dansmusiker. Äldre mu- musik finns det många som kryterades bland äldre musiker sig går mycket bra att spela upptäckt att är något alldeles som flyttat in till Korsholm. med blåsinstrument. Vi spelar extra. Smedsby hornkapell är 13 Det var de som upptäckte vilka betyd:igt fler stämmor än gil 14 man när man får alla med. lena. - Vi är för få för att spela aktivitet som kräver flera än • Vä:·defullt och roligt den repertoar som skolorkest en man. Ilandskapsstafetten rarna kör med, sägr Thölix. An inom södra Österbotten har - Det är värdefullt och ro nars är den repertoaren inte så Kristinestad att försvara se- ligt att arbeta för att bevara svår som den hornkapellet nu gem. och hålla den gamla septettre håller sig till. Det är lätt att få - Alla våra aktiva tränar pertoaren vid liv, säger kapeI amerikanska marscher att låta. hårt, säger Lasse. Ossi Kuntola lets "ideolog" Kalervo Kantola. - Och så vill, vi helst va ra EN VOLLEYBOLJ"SERIE med 18 lag, ett el-ljusspår på var just inne och pratade. Han Det finns så mycket fina bitar självständiga och' ha en egen tror han kommit på ett knep så i de här gamla notböckerna, stil, framhåller Kurt Lund Alesundsåsen, uppladdning för landskapsstafetten och att ryggen skall hålla nu, och Här finns arrangemang på ström med pondus. idrottsskola efter nyår, är kommande arbetsuppgifter för - Det skulle vara roligt att Kristinestads nya idrottsledare Lasse Lövdahl, 23 år och skulle resa på träningsläger till Brams Ungersk dans nr 5, Si

sammans med Markku Manteri. I belius Finlandia och t.~.x. ~äga- ha en sån där stor megafon studelltmerkonom. Han har varit framgångsrik medeldis Efter nyåret startar Lasse rens brud, som, var forbJuden som man kunde sjunga i, säger tansare som junior och gått i Vörå folkhögskolas Norrvalla med idrottsskolan för juniorer att framföra en gång i vår his Thölix. Någon el-utrustning lill,je. vill kapellet inte höra talas om. som blivit myck.et populär. Då toria. - Jag fick en skada 1975 och traktorer. Vädjan har inte handlar det mest om friidrott. - Men drillflickor av modell De andra pojkarna i kapellet som omöjliggjorde rationell trä- klingat ohörd.

Det finns en hel del fina ungdo- ,berättar att Kantola tagit hand "damer i den behaglig?, åldern" ning och tävlande, säger Lasse. Så är det det där med skidlöp mar på kommande inom Kris- ?m de gam~~ notböckern.a som skulle vi kunna ha, säger spju Nu har jag försökt börja på ning och Kristinestad. Det är en tinestad i friidrott. ,Innehåller narrnare 200 olIka ar vern Bo Riska. litet igen. Det håller för lätt

rangemang. Han ansåg dem för träning så vi får väl se.

Lasse hann plocka hem seg rar och medaljer i skolmäster skap och ÖID-mästerslutp, främst på 1.500 meter. Han täv lade för IF Länken. Medelåldern i Smedsby horn- pärlor

det

I kapel lligger långt över skolor-' hornkapells gamla notböcker.

Sedan den 17 oktober leder han idrottsverksamhpten inom g, "Flen. Dessutom är han nyk tet'hetssekreterare. Den första stora arbetsupp g-;f1:en var faktiskt inom nyk tel'hetssektorn. Under nykter h2tsveckan körde han omkring i skolorna tillsammans med Al war SundelI och spred nykter information. En fest på fOlk-I högskolan i Lappfjärd ingick också i veckoprogrammet. I Som bäst pågår bolagsvolJey- ' boll. Med 18 lag och dubbelserie blir det över 100 matcher. Det lär finnas en hel dRl att sam onlna i ell sådan aktivitet. Grundarbetet på el-ljusspåret på Alesunds..csen sker på tallto. L asse har rj,,~t runt till firmor i staden och bett om folk, bilar

En del av "KnaUh&tfarna." fr.v. Bo Riska, Roger GranII, Davi" Ji~,

l\[ax Åkelosten, :Folke Kro)m och Alf Pått.

'.fRom,

Kurt Lun"ström, fiarl-Gustav

öSTERBOTTNISKA

PO~TF.N

Torsdagen den 24 no\". -

1977

..................................................................................................................

•••

•• •

I De

måste bestämma sig i februari

ELEVER~A i den här skol klassen, klass 9 C vid. Sur sik-skoolan, måsUl bestämma redan i februari vad de skall ägna sig åt nästa läsår. Det är någonting SOm ,förstås gäller alla elever i klass nio i Vasa län, samt i Abo- och lljörneborgs län och på Aland.

TIDIGARE har de haft i stort sett hela läsåret på sig att bestämma sig för vilken yrkesutbildning de skall väl ja. Först i slutet av maj bar de behövt bestämma sig. Men den gemensamma elev a.ntagningen gör att de får tre måuacler kortare tid på sig, månader som så ,-äl ha.r behövts tidiga.re.

Det är med blal~::lade käns lor elever och skolfolk förbere der sig för den gemeneamma antagningen . Yrkesvägledare, studiehandledare och and ' ~ Eu klass 80m råkat ut för alle handa prov ocb experiment och som no mAste be<;tämma sin fort~att8 of.bilrlnlng redan I februari.

blev mer eller mindre tagnu Stå!lnde i mitten Krister And~rssoD.

på sängen i den här frågan. Beskedet kom som vanligt för erfarenheter . . att faHa tillbaka Därför kan det vara skäl att I poäng. För att påverka detta Berätta för äldre .sent. på. Därför krävs det mera av sätta in en rejäl spurt nu. kan man ta en slutspurt nu _ För de äldre som haft ett yrkesvägledare, studiehandledaDe.t ifylLda kortet går sedan för a;t·t :å ~pp.. vi~or~.et i jul- mellanår är det viktigt att de • Försenade brosc,hyrer re och andra... till antagningsnämnden i Vasa. betyget J nödvandiga arunen. får veta om det här och tar Det heNe t.ex. att broschy Tre .. saker so-m ,gor det SVå- Nämnden räknar ut ett valin- Betyder d'e tta att vårter- kontakt med arbetskraftsby rer om yrkesutbildnjngen skall rare. ar ova~ m~~ systemet, 1dex för varje elev, och detta minen är utan betydelse se- rån, säger han. Också de mås delas ut till eleverna i septem a~.t 1 lI1formwtionen, ar på ~fter-I index blir avgörande för var dan? te söka studie plats i februari.

ber, Men ännu i dag firung inga kalKen. ~ch att: mga valm<lex eleven får plats. Nej, säger Krister An- I maj är det för sent.

broschyrer på svenska att de från bdligare flIUl6 a;tt grunda

la ut, och tidigast om en må valen på.

IIIIIIIIIIIIIII!IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII:IIIIIIIIIIIIIIIIIII1II1II1I1I1II1I1I1I1II1I1I1I1II1I1I1I1I1I1I1I1I1II1IillIIlIlIlIlIlllIlIlIIlllII!IIIIII!IIIIIIIIIJIlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 nad kan man vänta dem. D Så här går .den gemensam Arets nior är en klasa som ma elevantagningen till i prak unider sin skoltid råkat ut för tiken: en massa prov och experiment.. Varje elev får ebt elevkort, Det var nYa matenuvtiken odl ett arusöknångskort i februari. - ja, allting, &äger en elev. Där gäller det att fylla i 20 - Eftersom allt är nytt uppgifter, och där finns de'!: måste vi vara på alerten så att också utrymme för tre skolor' det inte blir pannkaka av allt- där eleven vill ha plats. Vidare sammans, sa yrkesvägledarej skall vitsorden från senaste be Krister Andersson då han möt- tyg med, vilket i deUa . fall liiilUIIIIIIIIII!1II1I1I1I1I11II1I1I1I1II1I1I11I1I11II1I1I11I1I11II1I1II1I1I1II1I1I1I1II1I1I1I1II1I11I1II1I1111111111111 1111111111111111111111111111111111111111 111111111111111111111111 IlIlInlllllllllllllllll 1111111111111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIiiii te den här klassen. Vi har inga blir · julbetyget.

'En experimentklass ~ som utsatts tör allt'

Krister Andersson fruktar dersson. Vår'betyget är viktigt om man vill söka in i februari att många skall komma och Indexet räknas fram av tre "1979, 1980 eller någon a.nnan höra efter studiemöjligheterna olika komponenter. gång. Det är alltid det senaste först i maj som tidigare. Men det här läsåret är det defini Den förs'la kallas intress~ betyget som är avgörande. tivt för &ent att börja fundera poäng. För , den skola eleven på den saken då. valt som första alterna·tiv ges • Nyttigt kunna åtta poäng, för den andra fem räkna valilldex CANDER och för den tredje tre poäng. Den andra delen som ger För att eleverna skall lära poäng är allmänna studieför- sig taktiken och kunna utnytt utsättnångar. För denna del ja gratispoängen, måste de få ordnas ett slags inträdesproven chans att lära sig uppskatta i högstadierna den 7 april ge- sitt eget vaUndex. Varje ut- , "I mensaIIllt för alla linjer utom bildningslinje fylls så att man ' gymnasiet och folkhögskolor- börJ'ar med dem som frutt högsVARANNAN ELEV på dEm här na. Detta består dels av ett ta valindex och &aU linjen som klassen har redan bestämt vad de slags språkprov, och dels ett första alternativ. Därför gäller

matem'a titkprov . Men proven är det att få 'så högt index som vill fortsätta med nästa läsår:

upplagda så att man inte skall möjligt. sexton av 30 räckte upp handen.

AV dem siktar nio på gymnasiet. kunna läsa sig till res, u}Ui,t i D en som m . t e få r p I a ts p å Ytterligare tre elever "vet kan dem. Den här d~len ger mellan n å gon av d e lin'Jer h an e Il er ske" vad de vill fortsätta med. åtta och 20 poäng. hon valt, får sedam ett brev Återstår alltså ungefär tio som Dan tredje komponenten gäl- under sommaren med besked inte vet vilket yrke de skall väl ler allmänna studieförutsätt. ' ningar och vitsorden består om vi~ka ledIga Sltud:e~latser ja, Men då vi ber dem som inte ""'... -" , som fmns på andra linJer. vet vad de vill göra räclm upp ~_,,~'~~~:j '~ .,,~ ~ av två till fyra ämnen beroen- --'~'" i f ., ~ J::::::::;;J __ de på vilken linje man valt. _ Syftet med det här är aU handen, reagerar bara en, V"'...L-J Medelvi.tsordet är inte viktigt alla skall beredas möjlighet till I den försöksansökan som gjor här, utan vitsorden i de ämnen . yrkesutbildning, säger Krister I des I den här klassen var det fyra Ett, par fördelar med gemensallIIllA antagningar är att man und som är viktiga fär den linje Andersson. Och naturligtvis' som inte bestämt sig, och fyra viker pappenJkrlp!t och löper mm dft risk att bli utan studieplats, Ramt att skolorna. tidigare får reda pa\ det; verkliga elevantalet p;\ man valt. Den här komponen- också att de studieplat8er som! som besutat sig för att stanna ten kan ge mellan åtta och 40 fiJJ.n6 skall bli utnyttjade. hemma.

hösteA. •

Valindex

Varannan

ve t redan

, ~~" '.,

Torsdagen den 24 nov. -

1971

ÖSTERBOTTNISK .~

da~8 O

attscil<a

praktil\antplatser

pnSTEN

!De söker parkjobb

•

USA

NU ÄR DET DAGS att sök a praktikantplatser i Nordame rika, säger Birgitta Westerg ren som sl<öter det internatio nella praktikantutbytet på ar betskraftsbyrån i Jakobstad. Inom november skall ansökningarna vara inne fÖl" sommar pralrtikplatser i USA och Kanada. övriga pralrtilrantplatser utomlands slmll ansökas mel ian i ja.nua~i och 15 februari. - I år är det stort utbud på praktikplatser inom jordbruket i USA, säger hon. Det lönar sig därför att söka för dem som är intresserade. De som söker skall i allmän het vara i åldern 18-30 år, och allmänhet krävs minst nöjak-

tiga. kunskaper i landets språk. Praktiktiden är från två till tolv månader. Lönen som prak tikanterna får täcker levnads kostnade)'na, men praktikanter na får själva bekosta resorna. Till USA betyder det ca 2.500 mk tur-retur. Den som söker en plats inom jordbruket eller trädgårds branschen får plats bl.a. i Min nesota. Praktiken börjar i april med en åtta månader lång ar betsperiod. Efter detta följer en studieperiod på tre månader vid universitet. Dessa platser är främst avsedda för manliga sö kande j åldern 21-26 år med yrkesutbildning eller tillräcklig erfarenhet av arbetslivet. Men det finns också många andra möjligheter. Ett exempel är jobb som glassförsäljare un der sommarmånaderna i stor städerna på östkusten. A v dem som söker krävs körkort. Ett annat alternativ är jobb i nöjes- och nationalparker, ett tredje ungdomsledarplatser. I I Kanada finns också hotell och !restaurangplatser för både poj I kar och flickor, samt en del I merkantila arbeten.

Ett I{Or t .~

er.s••alter Inappen.

Dan-Anders Löw t.v. och Martin Swelns söker pralctilcantplatser i USA för att fA.' e-tt sommnriobb, nyttig praktik, förbättrade kunsl,aper i språ-k - och för att få se litet mera av värld!'n.

DAN-ANDERS LÖW och Mar- jobb man får här hemma, me tin Sweins, abiturienter i Ja-] nar han. kobstad, sitter och fyller i an- , Likadant resonerar Martin. sökningsblanketter för prakti Han har ännu inte riktigt beslu kant jobb i Amerika. Båda söker tat vilken fortsatt utbildning arbete i någon nationalpark, han skall gå in för. och hoppas få ett fyramåna - Men alltid har jag nytta dersjobb över sommaren. av att lära mig språket litet

Dan-Anders siktar på att se dan studera geologi, biologi och kemi. Han räknar med att han skall ha god nytta av den prak tik sommarjobbet i USA ger, ifall han lyckas få en prakti Inom IAESTE-programmet kantplats. skall förhandsansökningarna Och naturligtvis vill han ut också in inom november. Det är och se sig om i världen en smu praktikantplatser för tekniskt la, och förtjäna pengar. Det är utbildade ungdomar. j\l inte så säkert vilket sommar- Det tycks finnas stort in tresse för praktikantplatser utomlands just nu, säger Bir gitta Westergren. Flera för frågningar kommer varje dag. I femte ringens pidroturnerlng Och eftersom det finns rätt gott om platser, lönar det sig är ställningen efter tre omgångar för den som är intresserad att följande: söka. Ansökningarna. skall gö ras . till arebtskraftsbyråerna, ZON I som också har informationsma terial om olika möjligheter. 3 2 1 O 21-15 5 Björkö uf 3 2 1 O 20--16 5 Koskö hf temet är att arbetskraftsbyrän Karperö uf 3 1 2 O 2(}-16 4 får uppgifter om dem som inte Iskmo-Jungs II 3 1 2 O 2(}-16 4 fortsätter direkt nästa år, säger Uf Havsbandet 2 1 O 1 14---10 2 Sven öhman. Tidigare har Ingen Smedsby uf II 3 1 O 2 16-20 2 N. Vallgrund uf 2 O 1 1 9--15 1 halt ansvar för dem. 3 O 1 2 15-21 1 Antagningsnämnden gör förslag Replot uf l · av ans ökn'mgar och val Västervik uf II 2 O O 2 9--15 OI På baslS Index. Det får eleverna besked om i maj. Men det är skolorna ZON II själva som väljer på basis av det ta och elevernas avgångsbetyg. Singsby uf 3 2 O 1 21--15 4 1 Skolorna måste dock motivera de Smedsby uf I 320 1 20--16 41 ändringar som görs från inta g- Iskrno-Jungs. I 3 2 O 1 19--17 4 ningsnämndens förslag. Uf Hoppet 3 1 1 1 20--16 3 1 -Vi vill gärna ha kontakt Replot uf II 3 1 1 1 19--17 3 med föräldrarna, säger Sven 3 1 O 2 17--19 2 1 Västervik uf I öhman. Det här är viktiga frägor 3 1 O 2 15--21 2 ' för eleverna, och vi ser gärna att Korsholrns uf 3 1 O 2 13-23 2 föräldrarna tar kontakt. Tölby h! 1

I Förenta staterna finns ock 1 så arbete inom den sociala sek I torn som anskaffas aven kyrk I Hg organisation. Här räkn;'s församlingsarbete som merit.

Jag får bränna hela mappen, säger Sven öhman. HELA DEN HÄR MAPPEN får ja.g bro.Dna I vår, säger Sven öhman, studiehandleda r e på Sursik. Mappen innehåller

olika skolors ansökningsblan ketter, men de behövs inte läng re. I stället får eleverna varsiU

kort. På Sursik har niorna gjort en försöksansökan, fyllt ! samma uppgifter som de skall göra på korten ! februari, men bara på skoj. Resultaten av denna ans ökan skall presenteras för elever na, så att d~ själva kan bedöma vilka chanser de har att komma In dit de vill. _ Alla var oförberedda på det här, säger Sven öhman. Eleverna fick ett par veckor på sig att för bereda försöksansökan, samtidigt som årets program förkortas. Resultatet av deras försöksan sökan blev nästan för bra jämfört med normalt, men det kan bero på att de visste att det var bara på skoj, och skrev ner Baker som de inte bestämt sig för på allvar. - En fördel med det nya sys-

PIDRO

bättre, säger han. Och likaså av att se litet mera av världen. Båda är medvetna om att de inte hinner förtjäna stora pen gar på fyra månader. Men det räknar de inte heller med; det viktiga är att de får så mycket att de klarar sig.

•

JakobstadsTidning

Oumbärlig för oss i Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad, Larsmo och Kronoby bevakar allt som berör och intres!öerar regionen med radio- och tv-bilagan som ger dej radio- och tv· progra'mmet för hela veckan tidningen också för dej

Prenumerera NU för 1978 och du får tidningen GRATIS under hela december 197/. ................. ...... .. ..... .... .... .... ................ ._.•........................... ..... :

_-_

Jag prenumererar på JT

för hela 1978

Namn:

t ad res·s

l.........

för 112 Sr

.......................................................................

Adress:

I Pos

•

~ . ~ : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : : :.

!' .\

Jakobstads Tidning, Jakobsgatan 13, 68600 Jakobstad, tel. 967·13555

=-___________________

ii ii

_ __

•

öSTERBOTTNISKA

Torsdagen den 24 nov. -1971

POSTEN

~-----------------------------_

.. J

En trio som verkligen lyckats med en show

Tre svensl{språlciga e

]

läns1lll1!domsnämnden· ........'

Till svenskspråkiga medlemmar av Jänsungdomsnämnden föreslås Bernbard Kiviniemi, Karleby, Sture Erickson, Vasa ocb Per Tbomasfolk, Kristinestad. Sture Erickson represen terar SöU medan de två övriga är SU:s representanter. De partipolitiska ungdonlsor- Tirno MyIiäri Seiriäjoki, Tapani ganisationerna uppvaktade på · Mäkinen Seinäjoki, Tapio Oika måndagen nya landshövdingen rinen Vasa, Leila·Tanskanen Ja Ant.t i Pohjonen och framlade kobstad, Per Thomasfolk Kris förslag till ny sammansättning tlnestad. för länsungdomsnämnden. ------------------------• Och ni har inte det ringaste som minne efter er bror, som så sorgligt omkom i Afrika? . - Nej inte det ~inst ... an nat än ett amatörfotografi af kannibalerna, som åto upp ho nom. Den fullständiga namnlistan (Kasper 1913) upptar följande namn: Sture Erickson Vasa, Lasse • Han: Nå, min lilla älskling, Herrala Alajärvi, Kimmo Ho hvad viII du ha på din födelse henthaI Karleby, Pentti Hyyppä dag? Hon: En stilig bil eller ett Lochteå. Sakari Hyytinen Kau präl<tigtnytt piano! hava, Jussi Itävuori Vasa. Heik Ha.n: Det var farliga sa!mr ki Kentta Teuva, Eeva Kivilahti det. Med bilen kan du ta lifvet Alajärvi, Benny Kiviniemi Kar af dig och med pianot af mig. (Kasper 1913) leby, Erkki Kuusikko Storkyro, Namnlistan har manglats fram i en arbetsgrupp som de politis ka organisationerna tillsatt. Till ordförande för nämnden föreslås att Veikko Seppälä blir återvald.

En showtrlo som lyckats, Hål[ an Streng, Ami Aspelund och K ari Kuusamo.

MAN LOCKAS aU skralla riktigt hjärtligt åt Ami & Ilåkans show "Dubbelt upp", som hade premiär på W askia i Vasa förra måndagen. Ändå tycker jag personligen att detta inte ä,. det viktigaste. Det är i stället alt man får vara så där riktigt hjärteglad över att två österbottniska ungdomar lyckas med ' aU göra professionell show. Och att de dessutom lyckas riktigt bra. Egentligen är det fråga om tre österbottniska ungdomar. Vännen, kapellmästaren m. m, Kari Kuusamo kan gott plocka åt sig en tredjedel av rosorna. Hans insats är avgörande för att showen har genomslags kraft. Håkan Streng bekräftar det ta då han efter showen säger: - Vi tre skall hålla på minst 30 år tilL Vi har bildat aktie

bolag och tänker inte sluta i första taget. I showen är Håkan den do minerande. Han är mångsidig, bra aktör och skådespelare. har en stor artists utstrålning, Hans glada, breda leende, fest liga musik och fartfyllda action fyller upp även en stor estrad. Ami Aspelund har ännu nå got ungflicksaktigt i rörelser na. Hennes sceniska plastik har

inte samma självklarhet och mognad som Håkans. Sångligt, mimiskt, språkligt och när det gäller att imitera är hon en värdig partner. Ami, Håkan och Kari har byggt upp showen Dubbelt upp på element som fartfyllt fram förande, gamla örhängen, varie rande språk, skrattförlösande imitationer och stor rörlighet

•

. . . . VINTER p Å V Ä G

KYLAR VÄTSKA

450 L.rr.

TVÄTTMEDEL FÖR VINDRUTA

450 LIT.

KORREK, RÖTT VAX BOSCH H4 LYKTINSATS 7" CIBIE H4 LY JTINSATS 7"

10. 40. 50.

FILTER TILL 'h PRISET DENNA MANAD ROMSKLOSSAR TOPPENFÖRMANLIGT . OBSI TILL TIDIGARE FÖRMANLIGA PRIS

H4 LYKTA

MOTOR VÄRMARE fr. GENERATORER OCH STARTMOTORER FÖR JAPANSKA BILAR KLIPPAN SKYDDSSTOL GUMMISTÖVLAR ALLA STORLEKAR

på estraden (på Waskia dans The Days med Edit och Arde Bunker. Överhuvudtaget är du golvet) . . etterna de roligaste och bästa Temat i showen är genomgå ende glatt och snällt, Det hand· inslagen i showen. lar om två människor som dras När detta läses är engage till varann, behöver varann och manget på Waskia, som pågick älskar varann. en vecka, slut. Engagemang Om detta sjunger Ami och väntar på många orter i landet. Håkan solo och duetter. Även Lycka till på den fortsatta om de två är rörliga ·på estra turncn! den har de ändå inte vågat sig på några riktigt svåra sceniska SVEN-ERIK GLADER inslag. Scenen vid bordet i fon den med sången "Jag kysser eder hand, madam" lyckas bra. Tangorundan klarar de två där emot inte med lika stor fines3. Höjdpunkten i showen är den ' parodiska duetten Those Were

Service

-iIIJIIiIIpr

T.ex. • byte av tändstift • kompressionsmätning • byte av brytarspetsar e justering av kamvink21 • tändningsjustering ~ kontroll av laddning C CO-justering • gr.nwning av kylvatten • justering av strålkastan' • granskning av batteri 08 spolarvatten

66. 98. 263. 280. 29. 200.

Erbjudandet gäller arb. + reservdelar enl. ovanstående servicepaket.

PAR

BILBATTERIER 12 V OCH 60 Ah ROSTFRIA AVGASRÖR. 3 ARS GARANTI OCH FASTSÄTTA TILL VANLIGA RÖRS PRIS

. AUTOVARUSTE

;8S:-·· .

• Erbjudandet gäller till årets slut. Boris Linden Jeppo, tel. ~2 356 Boris Söderlund Jakobstad • tel. 12 999

F:ma Drive-In Industrivägen Jakobstad Tel. 11 561

Torsdagen den 24 nov. -

öST~RBOTTNISKA

1977

POSTEM

I(ampen

hårdnar

AI(TUELL DUELL

- Det börjar märkas på duellanterna i Aktuell duell att det drar ihop sig till av görande duster, konstaterar frågeställarna. Det man först tog på lek börjar bli en hård kamp om stor ära och här lighet. Efter dagens omgång mellan Sperring och Sjöblom återstår endast semifinaler och final av höstomgången.

1) Samhällskunskap: Genom nya kommunallagen fråntogs stads och kommun direktörerna "makten och härligheten". Trots det nämns ' dessa personers namn fortfarande med respekt och hänsyn. Vad heter stadsdirektörerna t a) Vasa. b) Jakobstad c) Helsingfors

2) Kultur: Landskapsförbundet har fått pengar för ett kulturexperlment

inom svenska österbotten och bl.a. anställt en kuJturforskare.

a) I vilken kommun/ sIad är forskaren placerad?

b) Vilken kommun/ stad har utsetts till jämförelseort 7

c) Vem är landskapsföt'bundets kulturombudsman ?

Det blev alltså Lars-Göran Sperring som gick vidare. I lottningen efter duellen kom han i semifinalen att möta Carl Johan Finne. Den andra semi finalen utkämpas mellan Lis beth Saxberg och Philip Häl lund. Båda semifinalerna går sam ma vecka och med samma frå gor. Orsaken är att finalen skall sändas i radion och att finalisterna bör vara klara i god tid . Finalen sänds söndagen den . 4 december. .

Egen poänj!

3) Press: Tidningspressen brukar kallas "Tredje statsmakten". Det är tidningarnas chefredaktörer !10m deltar I den politiska debat-' ten via sin tidnings ledare och pressklipp. Vem är chefredak tör för a) Hufvudstadsbladet b) Arbetarbladet c) Tidningen Vaasa

Lars-Göran Spening, MaIax ,

4) Musik: Tre östet'bottniska ungdomar, två sAngare och en kapellmäs tare, uppträder denna vecka med en show som heter "Dubbelt upp" på en restaurang 1 Vasa.

Till finalen går de två som vinner respektive duell i semi finalerna. Det är alltså inte den sammanlagda poängen som av gör - även om det är samma frågor. Teoretiskt kan alltså en duellant gå till final fast han/ hon har sämre poäng än förlo raren i den andra duellen. Vadhållningen kan starta!

0,5

8,5

5,5

a), b) och c) Vad heter de tre ungdomarna!

5) Sport: Debatten om nästa års friidrotts FM har gått hög, dels de

batteras banorna och dels vem som skall arrangera tävlin

garna. Vilka fem föreningar arrangerar FM nästa är l Kar

leby?

(5 rätt 3 p , 4 rätt 2 p, 2 rätt = 1 p)

Sminkkurs i Vörå och Yttermark

6) Miljö: a) Ett naturskönt ställe j Syd-österbotten var till för en tid sedan den enda kända växtpJatstlll 1 FInland för den s.k. sibiriska sklppranknn. Var I österbotten påträffas denna sällsynta växtart ? b) Under hösten har vårt land invaderats aven kråkfAgel . från Sibirien. Vilken? e) Ett pälsdjur, som också det kommer österifrån, har under senare tid spritt sig och etablerat sIg I Finland. Vad heter djurarten som man bl.a. experimenterat med som farm djur?

DEN SISTA teaterkursen för detta år "Grundkurs i teater sminknIng" är lite speciell. Samma kurs anordnas nämli gen på två olika ställen Vörå folkhögskola och SöFF - för att ge så många ~a teramatörer som möjligt en chans att delta. Den omfattar I också endast en dags pro- I gram.

Poäng total, Christer Sjöblom, Munsala

Sminkös Lilli Markkanen från TV som väl med fog kan sägas vara en av Finlands skickligas sminkar en ung människa till te inom området kommer upp till Österbotten för att lära ut äldre, något som ofta är nöd vändigt. grunderna. Kursdagen omfattar både en teoretisk del med diabilder och Kursen anordnas .~ordagen praktiska råd och en praktisIt I den 3 dcc.ember pa VorA folk del där Lilli visar hw- man t.ex, j högskola och söndagen den 4

,~"~-:-

,-'

RESERVDELAR och TILL BEHÖR TI LL FÖRMÄNS PRISER. 7" EXTRA LJUS H4 ., ................ ,... 80, MOTORVÄRMARE ..• " •............... ,. 100,.

KOPPLINGSDELAR, BROMSDELAR, PLATDELAR

NEJDENS BILLIGASTE AVLOPPSRÖR BÄNK ÖVERDRAG serie , ................. 130,. VÄXELSTRÖMSGENERATOR ........ , ..•• 320:·

City-ear

Spernng Sjöblom

Tel: 961- 110 635

Inneh Sjarne Östman

De rätta svaren pd Kid. 14.

december på SöFF.i Yttermark, Att deJta kostar endast 20 mk (mat och kaffe), Anmälningar na till kw-sen bör ske till SöV :s ENGLAND: kansli j Vasa senast måndagen 1. Name of the Game den 28 november:

Tio

Sminkkursen riktar sig till alla amatörskådespelare och al la som i sitt teaterarbete behö ver kunskap i teatersminkning. Bra att kunna lit", om för pre miärerna som obönhörligt när mar sig i många föreningar vid dessa tider!

•

topp

ABBA 2. We Are The ChampioIlB Queen 3. Rockln All Over The World Status Quo 4. 2-4-6-8 Motorway - Tom

RobInson Band

5. You're in My Heart - Rod Stewart 6. Calling Occupants of I~ C.

Carpenters

7. Yes Sir. l Can Boogie Baccara

USA: . 1. You Ught Up My Ufe....,;

Debby Boone 2. Nobody Does lt Better -

Carly Simon

3. Boogie Nlghts - Heatwave 4. That's Rock And Roll Shaun Cassidy

5, Brlckhouse Commodores

6. U's Ecstasy When You Lay

Down - Barry WhIte

7. l Feel Love -

Donna Summer

8. Don't It Make My Brown

Eyes Blue - CrystaI Gayle

9. Baby, What A 'Blg Surprise

- Chicago

• Hur kom du, som hade så 8. Virginia Plain --" Roxy Music 10. Heaven On The 7th Floor enkel .ställning, att bli bekant : 9, N eedles & Pins - Smoke Paul Nicholas med din rika fru? 10. From Here To Eternity Glorglo - Det var på en båt~ hon föll i sjön, och jag hoppade ef • Stig opp för tosan, du sitter ter .•. ju på min nya hatt I - Det var således genom att - Sitter jag på den, så är doppa dej, som du kom på det ,den väl redan förstörd, och då torra. är det ju ingen ide att stiga (Kasper 1913) upp.

_[iMUN

Du når flest köpare

meden annonsl

OSTF.RnOTTN1SK~

FEGT

SPEL

PO~TES

_---.-._ 'Loe~

lllIiWVDlltliSQ

<) Eero Koivistoinen som med

Förra onsdagen vann England 2-0 över Italien på Empire Wembley Stadium. På torsdagen i min spalt i ÖP kwule den vakne läsaren Jäsa. bland annat "och så åter står bara avrät.tningen på W<,mbley".

O Men I det stora hela spelade Italien rent ut sagt fegt. Visste . att de kunde till och med för lora. matchen och ändå ta sig till VM via en hemmaseger över Luxemburg. Och spelade däl·efter. Drog sig tillbaka på det grövsta. Be tecknande för den Italienska IgelkottstaktIken var att skyt tekungen Bettega - som borde ha legat på. topp och bara vän tat på att få slå till - glck ner och punktmarkerade Englands hög~ytter Steve Cappel, Mannen som gick ner och Ilämtade bollar och byggde upp mänga av de farliga engelska högeranfallen i första halvlek. Men nu höll inte den italiens ka försvarsmuren mättet. Hö gerbacken Tardelii var direkt svag. Blev bortgjord av Kevin Keegan och andra gång på gäng och fick lov att plocka fram de verkligt fula knepen.

O l det här sammanhanget kan jag inte låta bli att beröm ma domaren. Situationen var denna: Tardelli glidtacklade Peter Barns utan att ha en chans att nå bollen..:... siktade bara pA be nen och fick in en fullträff. Domaren tvekade inte ett ögonblick. Det gula kortet var framme innan Tardelli hunnit resa sig. Så skall den gula lap pen användas. För att stävja hårt och fult spel Inte bara vid munhuggning och käbbel med domaren.

Mä. inhemska domare ta lär dom. Nog om detta. O Dino Zoff i det italienska målet får lov att ta hela skul den på sig ·för Keegans ffu·sta mål. Mälet som gav England ledningen med 1-0. Veteranen Zoff stod helt felplacerad och kunde därför inte göra något åt den relativt lätta nicken av Keegan. Och sä där fri som Keekan stod VId det målet fär man lIara inte vara i internationella topp matcher. Vilken markerings miss. Den överträffas bara av den vid 2-O-mälet. Keegan hade bollen I en 1-1 situation strax utanför 16 me ter. Facchetti gick helt riktigt och täckte upp bakom Keegans motspelare. Mt'm främre stoppern Mozzini sted och drönade och kom sig inte för att ta tre steg ät sidan så. att han skulle ha punktmar kerat Trevor Bmoklng. Keegan uppfattade snabbt si_ tuationen och frispelade Broo king, som kallt rullade bollen l mål under armen på Zoff.

O England överraskade mig totalt. De drog ner tempot och började använda huVudet i stäl let. De hade tålamod att läta bollen göra arbetet och hemföll Inte till de där vanliga inläggen. Utan varierade anfallen pä ett föredömligt sätt. De engelska spelarna I ge men var betydligt mera otek niska · än sina italienska koIle ger, som verkar ha det där med boIlbehandling I · blodet. De8s utom klumigare och 8tyva.re. Men fysiskt starkare. Och nu kunde de använda sin kondition på ett vettigt sätt. Täckningen över hela plan var föredömlig. Italienarna hade egentligen he la tiden två motständare. Det hjälpte helt enkelt inte att dribbla aven gosse, nästa täckte upp bakom. Italienarna vann egentligen ingenting på sin dribblings konst. Speciellt inte som pass ningsspelet var katastrofalt. Bara tidigare nämnda Causio och Antognoni kunde hälla bol len inom laget.

O Italien får nog allt plocka fram en betydligt offensivare spelstil om det lOkall bli några fram gängar i Argentina. Det borde matchen på Wembley ha lärt dem. Hoppas att de engelska liga lagen tar efter landslaget8 spel också. Men det är väl att begä_ ra för mycket. Tyvärr. PETER GRANSTRöM

1977

...........

., .....,

Ibland får man äta upp sina ord. Det är alltid svårt att göra förhand SgJ.:ejer. Speciellt som man ger sig in pä att tippa slutresultatet. Men tipset om att Frankrike skulle vika sig en VM-plats höll streck. Nu tänkte jag försöka mig pä en analys av matchen Eng land-Italien. Och det är också vanskligt att göra på basen av bara TV-bilder. TV: n visar som bekant bara bollen och bollfö rande spelare. Medan det är i spelet utan boll som matchen ofta avgörs. Italien var i. alla fall en be svikeJse. Bara två spelare höll mättet. Suveränt bollsäkra pa ret Causio--Antognonl. Den förre en härlig dribbler med en teknik och bollbehand ling som egentligen inte gär att beskriva i ord. Den senare nästan lika boll säker, men med betydllgt större linjer I sitt spel. En verklig spemppbyggare. Och så den där sköna halvnonchalanta stilen som bara en verklig lirare har.

Torsdagen den 24 nov. -

sin jazzgrupp redan för tio 1.1 sedan blev klassad som Fin lands främsta, bevisar med sin senaste LP, "Labyrinth" att han fortfaranul! ttllhör den finska jazzeliten. 1960-talet8 trio bestod av Pekka Sarmanto på. bas och Relno "Reiska" Laine pä trummor, eller med andra ord samma komp som I dag. Trion spelade på den tiden en mycket modern jazz, egent- · Iigen den första finska grupp som sysslade med sän musik. Näja, bandet upplöstes dock efter en tid och Sarmanto & Laine fortsatte studera jazz musik. Koivistoinen däremot bytte jazzen mot rock och spe lade i såna legendariska grup per som Blues Section och The Boys. Först sommaren 1969 äter vände Koivistoinen till jazzen, och det med besked. Eero Koi vlstoinen Quartet blev nämli gen vald till Montreux festl\'a

lens bästa nya grupp. Belönin 'g en fl>r . den prestationen var en resa. plus fram'trädande pä den anrika Newport ·Jazzfesti val. Den händelsen får väl räk nas som en av mUstolparna Kolvlstoinens musfkerbana.

•

tupp

"Labyrinth" (LRLP 232) är Koivistoinen A.tton LP och· av viker från den föregående "The front is breaking" på sä sätt att han Igen återgått till mer s.k. trad. jazz. "The Front ..." innehöll mest nutida funkyjazz och var kanske lite opersonlig. På "Labyrinth" låter han ibland ganska lik sina gamla förebilder, Charlie Parker, John Coltrane och Eric Dolphy.

....

!~~~~--~~ 1 _ _ _ _ _ _

STRID OM

1l------------------

Musiken är ~n blandning av · den gamla Bop-jazz och 70-talsjazz. Eero Koivistoinen behan~:1lar själv tenor, sopran och sopranino saxofon. Pianist är den fenomenale, I Leningrad födde, V'ladlmir Shafranov och kompet består (förstås!!!) a v Sarmanto & Laine på bas res pektive trummor. Låtarna, ja, "Stress"hetn A-sidans öppning. Tempot iir uppskruvat. och man kännn stress·e n komma. Här behand lar Koivistoinen tenorsaxofo nen fint. Ocl{så titellå.ten "La byrlnth" hör till skivans bättre och sä förstäs den finska folk visan "Yksi ruusu on kasvanut laaksossa" som gruppen arran· gerat förnämligt. Sarmanto spelar här bas med bravur. Denna skiva som hör till de bästa jazzskivor som gjorts J Finland borde ocksä klara sig internationellt.

. . .

_---~--~~

THUMBA

_---~~~~

Tammerfors-sven skarlP.a

ningsverksamheten var inte lika . 4 känsloladdad. SÖU ville ha med . mera om sin kursverksamhet i verksamhetsplanen. SÖU :s DET FINNS ungefär 1.500 svenskar i Tammerfors med om kanslichef Sture Erickson kri ! tiserade beredningen av planen. nejd. berättade direktör Lars .sandbacka. när haa f ..a.mfi)r~e tammerforssvenskarllas hälsning vid FSU:s höstmöte. Den I Det borde funnits tid att. få ! med SÖU:8 kurser. Tydligen svenska församlingens omfattar ungefär 1.000 personer. : var felet inte helt och hållet på Direktör Sandbacka hade FSU-nivå. mycket att berätta om svens I SöU ville göra omformulerin karnas aktivitet i staden under gar i verksamhetsplanen. Då tidigare år. man inte var färdiga att snabbt Svenskarna har startat Tam lägga fram förslag till ny skriv merfors bollklubb, numera Tap ning, förrättades omröstning para. Man har haft en egen tid om antagande av styrelsens för- . ning, Tammerfors aftonblad. i slag mot SÖU:s förslag om ny Det har funnits en Arbetets skrivning. Styrelsens förslag Vänner-förenIng, en scoutkår segrade med siffrorna 27-19. och en sällskapsklubb. SÖU :arna blev alltså ensamma. Numera samlas svenskarna, Eftersom det trots allt fanns förutom i sin egen kyrka, inom många stilistiska fel i planen ramen för Svenska klubben. Det och då man gjorde flera detalj var i klubbens utrymmen som ändringar, gavs generalsekrete FSU:s höstmöte hölls. raren i uppdrag att göra en En svenskspråkig tidning, översyn av planen och nyskriva Tammerfors aktuellt, utkom den till största delen. mer varannan vecka. Det som har störst betydelse för svenskarna i Tammerfors är dock den svenska skolan. Den Lars Sandbacka berättar om har närmare 300 elever i låg- svenskarna j Tammerfors. I

får besök av uf-tea.truI ?

Duell~

stadiet och högstadiet. Ungefär 25 svenska barn börjar årligen sin skolgång i skolan. Dessutom finns en barnträdgård med ett 50-tal barn. Om eleverna i skolan berät 1. a) Lauri Järventaka, b) Hans tade Sandbacka att endast un Finne, c) Teuvo Aura. gefär 25 procent kommer från 2. a) Kristinestad, b) Nykarle helt svenskspråkiga hem. 50 by, c) Kurt Gullberg. pr(){)ent kommer från blandäk 3. a) Jan-Magnus Jansson, b) tenskap medan 25 procent kom Yrsa Stenius, c) Ilmar! Laukko nen. 4. Ami Aspelund, Håkan Streng kolan Jymy, Kokkolan Työväen Urheilijat. och Kali Kuusamo. 6. a) Bötombergen, b) Sibirisk 5. Gamlakarleby IF, Kokkolan Veikot, YkspihIajan Reima, Kok nötkråka, c) Mårdhund,.

mer från hem där vardera för äldrarna är finskspråkiga. I sistnämnda fall är det fråga om återvändande emigranter, allt så barn som lärt sig svenska i Sverige. Orsaken till att FSU förlagt sitt höstmöte till Tammerfors var att man söker kontakt med svenskar inom språköarna i finska Finland. Rent konkret diskuterade man vid mötet att teatergrup per från ungdomsföreningarna borde besöka Tammerfors och där ge föreställningar.

TorSlJ:t!!:en den 24 nov. -

n~T

1977

Il: R

1 T IV I S K.\

--------~---------------------

P OS T F. '"

--------.------------------------------------------

f:ountry E"press till tappf,iärd

-teknik i bild BALLONGEN SLEV

ÅR

FÖRSTA

1?8~ OEN BEMANNADe:

L.U FTFA R KOS.'E:N.

~L I)~i

Countr;y Express har fått en ny sångare. Kigge Tötterman har som så många andra flyt tat till Sverige, och i hans ställe har Benny Törnroos,. Itänd bl.a. från radion, hop pat in.

~E:C'I .~AI.i't

•.re..

VARMLUFTEN ERSÄ.T TE:> AVi

5N.ART

vÄTGtA!; •

....... J..j A SriGI-tET AV

OCH RiKTNiNG, ViNOEN, TROT~

I<LURIGA

UPPFiNNiNGAR:

eESTÄMDES

ALLA

- Det verkal' också som om ' vi skulle börja få en del efter följare i landet, band som sat sar på country-musik, säger Jan Björklund.

BALL ONGE:N 0':

OEN

SÅ(i,S

CQuntry Express består nu av sju medlemmar. Engage mang finns ungefär i den ut sträckning gruppen önskar. Al la sju har civila jobb att skötå och väljer därför vilka ställen de uppträder på.

PÅ

M'EO

ele:v I.UFTSl<EPP t8S0-TALET FÖR

EN.

ÅN&MA'iKiN,

Gruppens amerikaresa är fortfarande aktuell. Nu verkar det som om resan skulle bli av i juni nästa år.

r slutet

av januari ger . grup

Country Express fr.v. Guy Laiue, RoI Löfberg, GÖM'" GrÖllqvist, Benny Tömroos, Ingmar Bjö.r kqvist och Jall Björkltwd, sittande Börje Björkqvtst.

pen ut en singelskiva, och före

första april ännu en LP Då uppträder pojkarna tre kvällar :_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _-; blir det en ny stor country i Oslo. Och på lördag är de i Lappfjärd. festival i Helsingfors. Östprhottniska

MED !?IURCii KATASTROFEN

.I. R

~iNoe:N-

iS3?,

• AnI:~nsera l

.•r

De två LP:n gruppen hittills gjort har gått bra. För den första fick ju Country Express J{ guldskiva, vilket betyder 25.000 sålda skivor. Av den andra har CARLSBRO 100 W ca 16.000 sålts hittills. BASFöRSTÄRKARE,

ÖP ----------------------------------------------------

I december skall gruppen bl.a. ha en show ombord på I Silja-Lines båtar, och i januari

TRAFIK KOLORNA I JAKGBSTAD -~:";::-;~öS-1 BIL~KOIA 'IIy [{ur" t)orpu varJ/?

wrsdlig Kl Kana 1,'SPI. tel

I:i'-OH~

i: .OO ~

y LBö HSEl'

säljes fönnånllgt.

Posten' OsteroottntsR

ungdo/llsllrtrung

Jak.obstaa. F\nlan"

Medlem a\l UunIDgarnaa

förbund

Obetydligt

använd.

Tel. 961-53 198.

Fender Rhodes Stage

EL-PIANO säljes som obehövligt. Tel. 961/243761 efter kl. 17.00.

I'IdnlngeIl utkommer lIarJt

torsdag

RedaktÖJ

och ansvarIg utgtval'E.

PER· ERIC A..NIJERSON

ttedaktlon JaKuosgatan 1!:i

lakobstil.<l. teJ. il67/135f)5

POBt.a.drest< t-'B 21

l rafik,.kula IJALHIN & HOS E Ny Kur!' Dörja, lIar]t (~'låndag I{j 17 tjO Kanales(Jlanaden 23 tel 12145

l ral"iksknla

[. TllOMI Ah Ny Kurs börjar varje onsdag Id 17.00 Choraeusgatan 7 tel n l51

• Nej, bvad säger du, fick du en namnsdagspresent af din. chef? Kontoristen ~ Ja, en väldigt stilig nattrock . • . och inuti är broderat: "Sof hemma'\

6860) JakobstaL I '1asa 8-lU Gladet Hande.Lsesplanäden 10 O

tel. 961/)3522

Redaktör

REDAKTlUNS RAl>E'l Alf Snellman. ordföranOt:

Margareta riJrgilta

STORKLAS OCH LILLKLAS

Sme<18

NI 50"" LFlNRDE

r;:.~ FEMTI l..RPP'z. . AV NI~;) I F;JOL ..

Ra. ffi1l.

t>RENU MERA TlONSPRIS

1911

11,

tielt är ..•... , ..•.••__ .Halvt A.r SkandinavleD ___ _ o"

VAR DETtNTE

Leif Ph.lllp

SIlIckars wnd

tO.-

• • • • _ _ _ _

25,

Lösnummer

-.rK)

A..N NONSM01'T AGNIN<.> -.;OU:s KaMn. "asa

tel. 981/13 572 ~L t53n

QP:a ANNONSTJANS1

IT-expedlttoD, JakobstaO.

lakobsgatan t3. tel . \16'1/13 555

A..nnonser DÖ' tnlämnaF senast måndag IU

KASSA JCI1 öuKFORlNu

Jakobsgatan 13. JakoOstao

tel 967/13 ~5b

ANNUNSPIUS

I texten . ...•.. -....... _ Efter texter ..•......•_ desläIDO plats

t,90

1,10 -.20 per Olm

~ARUANNUN8b:H

~Immtstorlek

lOll mm, Ull

,agbsprlS - .3U spmm och färg

li'örenmgsspa Iten peJ raO 50 p .

')st.el'bot: l'Iska PosteJ 'iflSva

ral Inte 'OJ ev <kada som till·

rugat·. annonsöJ pä gruno a'

rel ' eller

annunseJ ~om

~om

Inrmgt!'

pä grund

föl'senlng InU'

'1' post

inföl·ts t begärt

nummer. JakntlstaCl),l I'ryck l' r l 1c h rHlnmgl:l Aktle~lag, Jakobslild,

lin.

oST E R BOTT N IS K A

POST E N

Torsdagen den 24 no,'. -

19'7'7

......................................................................············..·········.....···..···..·····i

.Unika ingenjö rer för framtiden :

f skolas att hindra miljöskadorna i

--------------------------------------------------------~-------------------

i•

D Mendelejevinstitutet i Moskva hör till de fyra sovjetiska högskowr som enligt beslut av minis

teriet för hög- och /ackskoleutbildningenbörjat

utbilda "miljövårdsingenjörer" med skyddet av

biogfären som specialitet. Professor N.. S. TO.

rotjesjnikov berättar här om den nya utbildningslinjen. .

Jag skulle vilja börja med • det till synes paradoxala på ståendet att det nya ingen jörsyrket fÖrnekar alla eller nästan alla andra ingenjörs yrken. En kemiingenjör t.ex. är med och producerar salt syra, och en del av produk tionsavfallet hamnar ofrån komligen i atmosmären. En miljövårdsingenjör får inte tillåta detta. En byggnadsin genjör låter bygga ett hus och lämnar fula spår i miljön efter sig. En miljövårdsin genjör måste förhindra det· ta. Exemplen kan mångfal digas - varje produktion är i högre eller lägre grad skad lig för miljön. Hundratals böcker har skrivits och en mängd doku mentärfilmer spelats in om alarmerande miljöförorenin gar, som vittnar om hur oöverlagt och oskickligt människan ibland umgås med , naturen. Jag skall inte trötta läsa ren med nya exempel. Jag skall bara upprepa en sanning 80m framgår ur alla : dessa exempel: människan .: förvandlar i sin verksamhet . : många naturliga material till nyttiga ting, men bara en del av dessa material utnyttjas. Reaten blir avfall, ofta skad, ligt sådant. Miljövårdsspe eialister behövs alltså.

•

• Uppgifter på alla områden

Atervinningsproblem

Uppgifter för sådana lös "Miljövårdsingenjörer" är ningar finns överallt i atmo ett villkorligt namn. Utbild sfären, hydrosfären, litosfäningslinjen kallas "Teknolo ren. gi för återvinning av sekun Både i Sovjetunionen och dära industrie1la material", utomlands skrivs mycket om ': Innebörden är mycket vid: behovet av spillvattenrening. , I teknologin innefattar rening Hur många är det som vet av luftsläpp, rening av spill att vi i landets europeiska vatten, förädling av fasta in del står inför ännu ett "vat. dustriavfall som förorenar tenpro1?lem", nämligen vat marken osv. tenbrist? De beror på att fy. Hur skall man t.ex. göra ra femtedelar av landets in. I

med de fasta industriavfal len? Det bästa skulle natur

ligtvis vara att helt elimine

ra dem. Ä ven en icke-specia list begriper dock att detta 'j praktiken är en ' olöslig UPP4

gift. Alltså måste målet stäl

las annorlunda: eftersom av fall är oundvikliga, måste vi lära oss att få bort de skad

liga ämnena ur dem och se

dan använda resten på något

nyttigt sätt.

Hur? Ja, det är här som

miljövårdsingenjörerna mås te komma med lösningar.

Och lösningar måste och kan

hittas. Experter i DDR har

t.ex. kommit på ett sätt att

eliminera avfall från fosfor syreproduktionen. Vid de ke

miska industrier som fram ställer fosforsyra bildas sannskyldiga berg av fosfor gips. Länge visste man inte vad man skulle göra av den och fann sig i den som något oundvikligt ont. Sedan visa. de det sig att man kan ut nyttja fosforgipsen nästan helt - forskare och ingen jörer i DDR kom på en tek nologi att få fram svavelsy ra och cement ur fosfor gips .. ~ De bästa lösningarna är ofta de mest oväntade, de mest originella.

:•

i•

:• ••f :• • :• : :•

i•

Första å.rets elever tillsammans ' med sin biologilärare.

dustriföretag ligger väster om Ural, men vattenresur serna i denna del är bara en femtedel av landets totala resurser. Hälften av det vat ten industrin använder "ar. betar" i kyranläggningar. Det är uppgiften att finna bra sätt att "befria" vattnet ur dessa anläggningar. , Eller ta problemet med so-

porna, som är så svårt i alla storstäder. I USA har man lärt sig omarbeta de orga niska soporna till flytande bränsle, i Japan till past och lätta byggnadsmaterial. Men hur skall 'man göra med fas. ta sopor t.ex. krossat glas? Det problemet måste också lösas. •

Många ämnen på nya utbildningslinjen

Det är mycket som krävs aven ingenjör som skall ha

i uppgift att se till att bio. sfären skyddas. Studiepro· grammet , är _ mycket vid sträckt. Där ingår biologi, biokemi och fysik. Man mås. te känna till en mängd tek. nologiska processer. Man måste ha kunskap om tek nisk utrustning för miljö skydd. Allt detta måste man s.a.s. kunna i tre dimensio ner, eftersom arbetet kan komma att gälla atmosfären, hydrosfären och Utosfären, var för sig eller sammantag na. Arbete kommer att finnas överallt för de blivande mil jövårdsingenjörerna vid forskningsinstitut, i projek. teringsorganisationer, i. spe ciaiinstitutet som skall in. rättas uteslutande för att lö sa komplexa, globala biosfä problem. •

Arbetsuppgifterna Redan på institutet

Redan under studietiden vid Mendelejevinstitutet får ingenjörerna in spe arbeta praktiskt. Vi har t.ex. gett dem en uppgift att fundera

över, nämligen handelsgöd s.e ln och de kemiska gifterna i jordbruket. Dessa ämnen utnyttjas långt ifrån full ständigt. Regn Sköljer ner gödseln i vattendragen - på så sätt har exempelvis Erie sjön i Nordamerika för störts. Det gäller att få fram mi

neralämnen, giftkemikalier som inte går förlorade, som blir till nytta bara för sitt bestämda syfte. Teoretiskt finns det metoder att åstad komma detta. Man kan t.ex. göra . kemikaliekornen elek triska, så att elektriska kraf ter håller dem kvar där de skall vara. Eller man kan Skapa ämnen med begränsad livslängd, ämnen som sedan faller sönder till absolut oskadliga substanser. Detta är bara teori i dag. Men det blir kanske i mor gon den första praktiska uppgiften för de nya ingen jörerna, en uppgift bland så många brådskande.

APN

: •• : i :•

I : :

i• : : :• ;

II •

. . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . j~. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

!!IIIIIIIIIIIIIIIII II 11111111111111111111 11111111111111 11111111111111111111111111111111111111111111111111 III I1IIIIIIIIIltlllllllllllllllllllllllmllU11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 UIIIII.IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII ~

I * NU ÄR DET DAGS * I I * aft prenumerera på OP * I ii1l1l1ll1ll1l111ll11l111l111111l1111ll1l1H1I1I1II1UIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIII111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 iiI