Österbottniska Posten (ÖP) nr. 47 1979

österbottn iska

PO S t e n

Österbottnisk

ungdomstidning

Torsdagen den 22 november

Under detta verksamhetsår har SÖU i flera samman­ hang riktat blickarna mot SO-talet. Vid höstmötet i Petsmo fick framtidsvisio­ nerna och planerna fastare form.

• Justitieminister Chris­ toffer TaxelI stllllde i utsikt ' en sänkning av nöjenkat­ ten.

• Förbundsordföranden Leif Rex manade smAföreningarna till fort­ satt aktivitet, talade för ak­ tivering av ringarna och tyckte att of-rörelsen bör skapa attraktiv verksamhet även för äldre medlemmar.

• Från verksamhet~u~ pen stIlldes krav pI långsiktigare planering.

• En annan grupp lade fram förslag om ordnade aven stormönstring av öster­ bottnisk musik under som­ maren_ • Valet av styrelse innebar denna gång ingen föryng-

ring - man strävande i stället till att fl in nAgot äldre medlemmar i · styrel­ sen med erfarenhet av of­ arbete pI den nivå.

Mötet

j

e-Vi har kammat oss hela dagen för alt fl vara med pi en bild med ''Toffe'', slger Lis· belh Soberg och Catita Ek. ­ Det fick de.

Österbotten och småföretagen - de hor ihop. . .

- Österbottningar är av naturen individualister. De vill gärna syssla med något själva utan att ha he"ar över sig.

Det anser Veikko Kurkinla, vd på Jakobstads Handelskamma­ re,vara grunden till småföretagsamheten. . En märklig tendens är, att det inom vissa områden finns en viss typ av produkter.

Kurkinla nämner läder i Karleby, båtbyggeri i Jakobstad, läng­ re söderut metall, osv. . . .

- Det är kanske traditionen, företagen går i arv från fdr till son.

En annan tendens är att /Ureta­ gen antingen förblir små - riktigt små med under tio anställda - el­ ler också köps de upp av större koncerner.

- Företagaren är så duktig och . och Nars ...

Där är bakgrunden till att ÖP företagsam att hans företag blir så stort att varken kraft eller pengar beslöt sig för att göra ett tema­ räcker till längre. nummer om unga företagare i ÖsSe sidan 13 Exempel på det är Nautor, Jaro

Torsdagen

den

22

november

Ledarskribent : BERTEL NYGARD Teckning: LEIF SJÖSTRÖM

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Stanna upp och tänk efter!

* Ungefär två tusendelar av Finlands så kallade bruttonationalprodukt, BNP, används till utvecklingsarbe­ tet i u-/å'nderna. I reda pengar betyder det 300 miljoner mark, en summa som kan låta stor men som ändå år bara des­ sa två delar av tusen. * FN har uppmanat de rika länderna att satsa sju tusendelar av sin BNP på u-hjälpen. De övriga nordiska /å'nderna har passerat den siffran. Finland börflerdubbla sin u-hjälp, innan Det faller sej självklart att understöda kampanjer av det slaget. Inte i första hand därför att Finlands u-landsbistånd är pinsamt litet, utan snarare därjför att behovet i u-länderna är så enormt ston.

I skriverierna kring u­ hjälpen har det sagts att det är en fråga om anständighet för Finland att höja på biståndet till 0,7 procent . Möjligen är det en riktig taktik att tala om an­ ständighet och att vi borde skämmas. - Är det något som får finländaren att reagera, så är det väl när han/hon ställs i skamvrån.

A andra sidan är de sju tu· sendelarna inte heller så myc­ ket att yvas över.

Behovet kommer fortsätt· ningsvis att vara så mycket stör· re än biståndet. Och det borde räcka med att tala om behovet, om man vill motivera u-lands· biståndet.

Det finns tusen källor att ösa ur, om man vill beskriva klyf. tan mellan u-länder och i· länder och därigenom motivera u-hjälpen. Det är bara det att vi som känt är rätt oemottagli. ga för siffror och statistik. Och inte bara det: vi har till och med lärt oss att urhärda blicken från de svältande barnen i teve· rutan.

man å'r diir. * Det å'r mot den bakgrunden som man i höst på olika håll i landet (och särskilt i Svenskfil1land) har dragit i gång kam­ panjer för att förmå riksdagsmännen att höja på u­ landsbiståndet. * Det började med att en grupp ungdomar hungerstrejkade i Jockis. Just nu å'r det aktuellt med Hbl-arenans och redaktör ]arl1J1ybe1'gs namninsamling.

lingen är intressant just med tanke på detta med "offervil· jan".

Det finns en föreställriing om att finländaren aldrig någonsin kan tänka sej att avstå något till något som helst ändamål. När man diskuterar kärnkraften och talar om en förändrad livsstil. bl4 det rätt fon en diskussion om färg·teve och frysboxar. Efter en stund har man avancerat ända till stenåldern promenaden bakåt.

Så är det också när man prao "Näringsrubbningar gör att 80% av tar om u·länderna. barnen p1 den indiska landsbygden Det är något som politikerna drabbas av dvärgväxt." också räknar med. De poängte­ Men om vi börjar tänka på rar gång på gång hur viktigt det: fyra barn av fem som får det är med u.hjälpen. men de för lite mat för att kunna växa visar också gång på gång att det ut till "fulla människor"! är viktigt bara så länge det inte Då blir det på något sätt lät·, handlar om "riktiga" pengar. tare att begripa. - Och svårare Det är som om de inte att fatta! vågade lita på att folk skulle Möjligen inser vi då också att förstå det där. vi förr eller senare måste börja Men även om man skulle an­ bygga bryggor över den där vända ett sånt ord som "upp­ klyftan. Och det ska vara bryg­ offringar". så handlar det ju gor som håller, inte några pap· inte om att gå tillbaka till sten­ persbroar! åldern. Varken i fråga om Det ska vara en u·landsinsats kärnkraften eller u-hjälpen. som inte bara är en fråga om Skulle Hbl·arenans namnin­ anständighet utan en fråga om samling bli framgångsrik. kun­ verkliga insatser, till och med de politikerna eventuellt fatta uppoffringar. att folk inte är fullt så insnöade Den pågående namninsam­ som man trodde.

Vad det handlar om för var och en av oss, är kanske att stanna upp och tänka efter.

Det är en fråga om hur man lä­ ser statistiken.

Ser vi en uppgift om att 73.000 människor i Etiopien har bara en läkare att samsas om, reagerar vi inte särskilt häftigt på det. Det är för många nollor att hålla reda på.

Kanske snubblar vi också helt likgiltigt förbi den här upplysningen (veckotidningen Vi, nr 50/51, 1978):

ill samtlIga riks

S'gr'upper r""aad.

Vnderlecknade rramhiller 10m lin b.,tlimda '.lkl all ltal",,"lall fil. del inle....tionell. ulvecklint...marbetel utan dröjtmll bur "Olja. till den DivA 10m bar (örulUl'- av FörenI. nationerna, och 10m de öv.... nordiaka linderna: redan bar 'dppl!AlI. ., VI vidjar dirrör till ..rje rlkodag......p. Iikoom IW varje aulIId rik,tIquuJt om omedelbar. 'lIllrder I .yrte .11 höj. d.... an.lag.....11 mllet 0.1 proeeni." , brullonaUoaalprodukten kan upprila oenaolAr 1983. d' den oiltande rlkodqeno m....!.1 DOrmalt utlöpe".

SOM ETT LÄMPLIGT

o

som bäst attackeras friare 1sikter om Lasse Hedman skriver i Öster· sexualupplysning och pornografi. En bottningen: ,på ledarplats:

IIcRom­ panjemang lill dukllSSionen om en jin­ IandSSl/enSR IIngtiomslUlning mullJetas del, 1111 NSU {Njlanils SI/emu U"g· domsforblInti} hyserplaner.pJ,1I1t S/IIT'­ III en egen IIngdomstidning.

Whar slagit in p1 en farlig kurs här i notrasvenska ÖSterbotten. Vi har bör· jat 'se uwgsynt moraliserande som n~ot , varaagligt och acceptabelt.

'I ;Env1g av subjektivt fördömande av alla de företeelser som betecknar ett frisinnat och liberalt samhälle sköljer Den sRuIIe /limpligen UtRomma ' som bäst över landsdelen. medlio nummer per ä, och ges III i sa­ Oftast fh ungdomen skulden för de marbele med lindra organisalioner ; företeelser i samhället som anses vara Nyland. "omoraliska" .

De som försöker försd I!ngdomarna och hjälpa d~m motarbetas konsekvent , AIII del där IJler bra. Vad man und. med motiveringen att de skadar och rllr ÖIIer i sam~anhangel lIT, l/an/rJn vilseleder de unga.

Hbls lal om (jp som ell FSU-organ

I

• Namninsamlingen P..At till denna mInads slut. och det ar iate mlnsa da· sar kvar. Skulle det komma m namnlista i dia vII. ska du natur!iatvis skriva pI. Kommer det iasm lista kall du söra som OVAll: klipp ur tHtm tiU riks­ dl&'8l'upperna, skriv din Damn under och skicka ia Iis,t ao Iven om det ar ba­ ra en namn pi dm. Adressen Ar: Hbl. areDaIl, MllIlDerheimvllm 18,00100 10.

l;iirslammt1r.

Enligl Hbl Rlagl1S del pli all (jp har för SlarR anRnylning lill (jslerbollen .

Därfor l/idll17' man JlgåTder i Nyland.

Del ärju dumIlaI allligenom. - En lidning som heler (jslerbollnuRa pos­ len och som har S(jU som uppbi1CRare, I SRa gil/ell/u innehålla mesl ÖSlerboll­ niskl malerial. ' 1

Iibenllisering av bibeltolkningen mot­ arbetas ocks1.

Nu fat man bara vänta ,sig att vägen ocks4 kommer an skölja över pressfri. heten. skolundervisningen och uns· domwbetet.

Vi sjunker väl aldrig s1 djl!pt som till häxprocesser i gamal ' "god" stil, men de kan ju moderniseras.

Om vi drar stränga regler för beteende och inskränker pi människans frihet inför vi en masstänkande som är betecknande för diktaturstater.

Vi har en viktig uppgift när vi strävar Kronoby och Karleby har varit spe' till an förbättra vh livsmiljö , En växel ­ verkan av alla 1sikter, fdn kristendom ciellt utsatta för moralist vägen. till socialism, bidrar till denna utveck· De liberala idCerna hotas att bli ling.

Det är de fastl1sta. bakåtsträvande skjurna 1t sidan för att ge plats åt en ny reaktionär rörelse som inte bryr sig om och dominanta tänkesätten som går till individen utan koncentrerar sig på handgripliga, ibland olagliga metoder. hhda begrepp och normer som skall som hämmar utvecklingen och samti· digt begränsar samhället. styra människans beteende.

I

Torsdagen den

öSTERBOTTNISKA POSTEN

22

nQ~ember

~IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII~IIIIIIIIIIIII~IIIIIIIIIII"#""""""'~

I Tack så mycket

.

~ s~~~~~~m~~ut!!!~i~, Dj'g ~ Rautakirja.

~ ~

~ ~ ~

~

~ ~

~ ~

!Ii ~ !Ii ~ ~

~ ~

~

BERTEL

~

NYGARD

o

~

~

~

~

SLAGRUTAN

~

~

~

~ ~

~

I

~

~

~

,f«, ,,'gn,

studier kommit underfund med att "innehållet avsevärt har förbättrats". Rautakirja viker alltså ut sej igen.

Jag. känner mej så osäker .

-Ska jag kunna ta vara på mej själv nu då Rautakirja vi­ ker undan med sin trygga' famn?

I D Då plötsligt - när jag läser. vidare i nyhetsflödet - upp-'! täcker jag att världens ände kanske ändå inte drabbar oss än på ett tag . Det var inte så farligt som jag först trodde .

Rautakirj.a släpper inte helt I taget om vår välfärd.

Det står i nyheterna att man också i fonsättningen att umgås med . Vilken fröjd der förbudstiden tog SCJ så ska vårda sej om sin - gör-det­ att man besparar oss risken regelbundna tittar att själv-censur. Man ska "ta sej att bli skadade! han/hon kunde notera att en titt" på porrtidningaf"na . OJa, allt vore egentligen en innehållet förbättrats?

Ja, man lovar till och med att idyll, men det är en salk som -Tittar tittarna friviJligt med att stoppa ett och annat oroar mej. Jag tycker synd eller är det nån som tvingar "alltför vågat nummer". om Rautakirjas tittare . dem?

Man känner sej lättad.

-Vem är det som tar sej -Vad fint att man låter oss den där titten på alltför D I pessimistiska stunder slip~a sån .Iäsnin.~ som vi j vår vågade numer? undrar man vad som egentligen pågår på VAR FIRMA. ynklighet Inte s,alva klarar av -Och vem va' t som un­

Rautakirja är firm.an sor frälste oss från den nkssvens ka snäll porren . Firman som räddade oss från Lektyr och Fib-Aktuellt och helvetets synder.

Rautakirja är firman som vet vårt bästa .

Firman hos .vilken vi tryggt kan söka ledning för vår jordevandring.

Trodde vi.

O Men nu mitt i allt meddelas det att snällporren inte lä~gre ska vara förbjuden vara l Rkioskerna, och plötsligt känns världen inte lika trygg längre .

~

;

~ ~

~

~ ~

~ ~ ~

~

~

riD

~

~ ~

A

~

~

V

I Är allt som det ska med arbe-

~

!Ii

tarskyddet ?

Utsätter man jobbarna för risker som ingen ~ vet något om? Finns det ~ några tillförlitliga undersök- ~ ningar om risknivåerna? ~ -Hur är det riktigt med ~ VÅR FIRMA) ~

!Ii

CAllmänheten kräver nu att ~ vå veta sanningen. ~

~""'I"""'IIIIII'IIII""""""I"I"""""'"IIIIIIIIIIIIIII~

En finlandssvensk ungdomstidning

Probletnet är att viljan saknas o

IVASABLADET den 2 novem­ ber funderade jag på möjligheten att starta en finlandsssvensk ungdoms­ tidning - som skulle bli livligt läst i alla finlandssvenska regioner. BLa. undrade jag om ÖP skulle kunna göras om till en sådan tidning.

I en ledare i ÖP den IS novembet kommenterade Berte! Nygå'rd min Vbl-artikel. Om .iag förstod honom räll menade han all det av regiona­ listiska skäl inte är motiverat med en sådan finlandssvensk tidning. Österbotten skulle förlora på att ÖP blev till FP (Finlandssvenska Pos­ ten). I stallet borde varje finlands­ svensk region försöka ge Ut en egen tidning, sade han.

Schematiskt finns tvA sätt att rea­ gera pA förtryck. man kan • sluta sig Inom sitt skal, skära 8\1 förbindelsena ulAt sA gott det gAr och försöka länka pA annat.

• siA tIllbakI, attackera_ Dels pA· visa hur utsugningen fungerar, 'dels försöka ritta till mlssförhAllandena.

I

• O NU ÄR JU DET här med regio­ naHsm något man kunde skriva hundra ÖP·sidor om. Det ska jag inte göra utan säger bara att jag lik­ som Bertel garna är med om att dri­ \la en hård regionalistisk linje.

Mycket svepande ultryckt är Öster­ botten utsuget och rörtryckt av den l'inlandssyenska södern. Kapitalet har samlat sia dit och föredrar att verka där - bl.a. med konsekven­ sen att många av oss måst flytta dit (eller utomlands) för att få jobb.

Psykiskt har utsugningen bl.a. tagit sig [ormen att 0Sterb0ttninpma bOr· j,at tvivla p4 sig sjalva och sitt Ös­ te~botten. Somliga talar om självhat.

I

Personligen tycker' jag att vi ska gå in för det andra alternativet. I Helsing­ fors har alltför många en allt­ för inskränkt och nedlåtande syn på oss lantisar i Österbotten. Vi har ingen anledning att låta dem fatta besluten i våra angaelägenheter.

Hårdast ska vi driva vår region a­ lism när det gäller konkreta materi­ ella frågor, sådana som är grund·

läggande för samhället. Lex. sådant

som gäller investeringar. arbetslivs· frågor och familjepolitik.

ska lära känna sig själv. Man måste gå runt knuten för att kunna se hur man bor. En österbottning som inte kan växla perspektiv är en dålig sådan.

Alltså: vi bör försöka förbättra kommunikationen, utan förbehåll.

I

i ÖP i förra numret) är "lite för myc­ ket en tankelek".

(Javisst var det en tankelek. För att ingen skulle läsa så fel att han . k unde tro något annat framhöll jag i min artikel uttryckligen att mina exempel inte skulle tas alltför bok­ slavaligt).

Bl.a. säger Bertel att elt vanligt föreningsmöte nere i södern knap­ past är "attraktivt" för oss i Ös­ terbotten.

Nej, naturligtvis är det inte det.

Men så är det med allt lokalt mate­

rial, det intresserar bara lokalt, vare

sig det finns att läsa i FP, ÖP eller Hbl. En notis om ett för.enings­ möte i Bromarf intresserar knappast en lappfjärdsbo. En sagostund i Övearmark knappast dem i Kronoby.

Men det är ju inte den saken. inte enskilda lokala notisers innehåll, det gäller.

"Ett utmärkt

debattforum' ,

Om vi läste en FP i ÖSterbotten skulle vi vinna kunskap som vi inte \larseblir nu .

(Märk väl att den tidning jag skis­

O MEN, DET ÄR INTE alltid bra serat upp absolut inte är någon att vara styvt regionalistisk, inte ens mini- eller ungdoms-Hufvudstads­ fast man är utsugen. Det är inte bra bladet. Bevare oss väl för sådan med (region)granser när det galler "finlandssvenskhet" .Hbl är inte fin­ andens flykt, dvs_ sådant som tan­ landssvensk, den lir helsIngfotS­ kar, föreställningar, och kunskap.

Att vi känner agg mot södern bety­ , isk.) der inl.e att vi ska strunta i helsing­

• forsborna, än mindre i dem som bor

i Nyland, ÅboLand eller på Åland.

O NU SKRIVER BERTEL alt han En god regionalist struntar inte i tvivlar på att det är möjligt att omvärlden. han.försöler förstå den. göra intressanta nummer av FP varje vecka. Han säger alt de exempel jag Jaa tror t.O.Al. att det är nOOYiII­ diat att lära Unna andra för att man gav på innehållet i en FP (citerade

O POÄNGEN MED FP är ju, del­ vis, att lokala notiser 'rån hela Svenskfinland skulle vara samlade. Åven om en vanlig läsare i nor­ mala fall inte läser fler lokalnotiser fOr det, inte andra än dem som gal­ ler läsarens hembygd, så har de sam­ lade notiserna på sikt ändå bety­ delse.

Dätför alt notiserna gör läsaren medveteo om de andra bygderna ­ och därför att han/hon sedan någon gång, när andan faller på eller en frestande ~ubrik ar för handen, fak­ tiskt skulle ha material tiIlgäng­ liat om det SloFa Okända. Mystiska.. s.krämmande dit nere i söder ...

Och poängelI med FP skulle ju framför allt var det mer allmbna materialet, det som inte är lokall_ Det materialet skulle I FP kunna vara mAngdubbell stöm än i ÖP ­ och ocksi kvalitativt bättre, efter­ som FP enligt all logik skulle Il ocka till sig ner kompetenta skribenter.

I stället för enstaka artiklar om musik, film, böcker, teknik, frimär­ ken m.m. (sådana som i ÖP) skulle FP kunna ha spalter i de ämnena varje vecka - och dessutom många många fler spalter.

Och så skulle ju FP rimligtvis bl' ett utmärkt debattorgan. Eftersom alla finlandssvenska regioner skulle vara inblandade och äntligen ha ett gemensamt forum att tycka i.

I

• O MEN ÅR DET NU SÄKERT att Österbotten skulle bevakas lika myc­ ket i FP som i ÖP, frågar kanske någon.

Tja, ÖP har i dag 2 YS. avlönade redaktörer och ett antal korrespon­ denter. Eftersom chefredaktörstjäns­ ten i huvudsak går åt till administra­ tion, redigering, ombrytning och filmframkallning är det i praktiken bara I'h. person som kan bedriva akt.iv journalistik.

Som jag skisserat upp FP skulle den ha två österbottniska redaktö­ rer - och då tänker jag mig huvud­ rei:laktionsbemanningen undantagen.

Givetvis skulle ÖP:s korresponden­ ter kunna skriva också i FP, gärna mer an de skriver i ÖP nu.

Så ' inte tror jag att Österbotten skulle bevakas sämre i FP an i ÖP. S"akean beror vII i sista hand på bur helhjartat man går in för tidningen.

Men QmBertel Nygård och Peter Granström skulle vara de öster­ bottniska redaktörema tror jag inte vi behOver frukta något.

Idealet skulle förstås vara alt ÖS· terbotten tog initiativet till FP

Se sidan 15 . 3

Torsda~n

: .:

......... ..•..•..................•................................•..••.•••...•••........•.

den 22 nonmber ~

En t~ppenkväll med österbottniska toppband

~ ~ ~ ~ ~ ~

­

~~~~

i ~

:

~

:

~ ~ ~ ~ ~ ~

........

~

:

öSTERBOTTNISKA POSTEN

.

~

Lörd.

SERV.GR. 9 Bll.JETTGR. ..

..

t:l

24 nov.

!~c

20.0001.00

l/ it I c:::l s:::I

~

~

:

:

BARBARELA O. ZOTCH

: :

~ : ~

~

..

"

BUSSAR: Stadslonlen fr6n busstatlon kl. 19.30 via Bocks hörn, Smgsby, Karperö , Smedsby BP och Kvevlax. Majors fr6n Nöset kl. 19.30 via Munsmo, Solt Centraibutik, 20.00 fr6n Toby stenbro..

• Bevakad klädförvaring

t~

• Åldersgräns 15 lir (Id-kort med)

: .

01 fr6n Grillcenter kl.!7 • "la luckor, Vör6 City och Vallvik. _

........................................................................................... .

~t

~ : ~

~

NYKARLEBY

• Lörd. 24. 11. kl. 20-01

HELKVÄLL MED

ROLF LENNARTZ

från Sverige DANSGRUPP

pA

8 FLICKOR

NU är det faktiskt sista gången NI får träffa Rolf Lennartz på ungdomsdans.

Efter lördagskvällens spelning övergår nämligen orkestern till att spela mogen­ dans. Avslutningen sker I Nykarleby på Rolf Lennartz egen begäran till vår stora förtjusning. .

* MISSA IINTE DETTA UNIKA TILLFÄLLE *

'JO

BUSSAR: Haidins bussar från Jakobstad kl. 19.40. Från Karleby kl. 19.00 via Kronoby, Edsevö. Från Esse kl. 19.00 via Lappfors-Purmo-Forsby-Bennäs -Kovjokl. Från Oravals k •. 19.15 via Jeppo. .

LÖRD. 24. 11.

kl. 20.00

Välkommen till säsongöppning !

,

1SALEN

:~JAD

,~------------------------,

CLEOPATRA

I, DISCOT:

KENNE RUFFE

(22.00-23.00)

lUSSAR: ÖVermark kl. 19.30 via P6rtom och Ralneblck. Normas kl. 19.30 via T6lby. Konnas o • .

Molpe. Vala bu..t. kl . 19.15 via Sundom. soM Centraibutik. Ma· lax Orop·ln. Hovras, lennl lack.

Aldersgr. 15 år.

,.

Lörd. 24. 11. 20.30-01

REXI&

NAPOLEON

4

lntrllde 17,­ Ahos buss från Karleby 19.30, Nedervetil 19.5O. OBSI Följ ungdomsdans

SILKTRYCKSAR'BETEN TARROR. AFFISCHER, SKYLTI R m,m. l

REKLAM K H NYMAN

Stat ionsgatan 28 65100 Vasa 10 te l. 961·242919

Torsdagen

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Damerna ~juder upp

PURAfO-GÄRDEN fredag '23.11 kl. 20.00

~

EXOM __________________________________--____ AIdersgräns15

år

Bilj.gr. I Funkt.gr. 3

r+ • - -

I

_

• God mat • Personlig betjänin~ • Bra musik är Tassens specialare Fredagar dansar vi I I mera 'ungdomlig takt' Lördagar I mer mogen stil.

Månadens orkester

CONTRAST

månd 11-19 66600 Vörå tlsd-torsd . 11-23 Tel. 961'red-Iörd 11-01 56150 sönd 12-22

ÖP

~I

Upp!

GYNNA VARA ANNONSÖRER

I

~------------------~

,'Motvind

........ .J

~

En kyrka utan fördomar Det var det där om kristendome~ som jag nappade på. Jag har många gåner tänkt på samma sak som Tusse.

Speciellt efter alla inlägg om "Den första gången".

Vi behöver en gud att prata med, för han skvallrar inte som hon skrev.

Men var g:l.c gränsen mellan kristen och ateist? ' M:l.ste man gi i kyrkan varje söndag för att vara kristen eller räc ker det om man har kvar sin barnatro' , Man orkar ju inre sitta tYSt och stilla , s)unga torra psalmer och höra pi pre­ I dikningar -om domedagen.

Det m:l.c man bara diligt a~ .

Men församlingens ungdomskvällar är nigot hdt annat , där' känner man sig friare, En ging har jag suttit fram­ me vid altaret och sjungit singer med rikssvenska ungdoma,r. Och den Stäm-

Ett litet fel (säkert omedvetet) hade insmugit sig i Ungdoms-info som ut­ kom för en tid sedan i Pedersöre . Där stod nämligen att Purmo UF anord­ nade "sporadiska ton:l.rsträffar" (sporadisk = enstaka. tillfällig) vilket nu inte riktigt är fallet.

Sanningen är den att tonirsträffar anordnas varje fredag kväll där ett

RAKNA"

SlUllYMASlUNU fectt. urwal • • •rtwmaaIIln...

II ""nveldltt. NI hittar ..lIert en ma.1n __ pe...r lu.t ert behot. faclt·ma."'n_ hil.. kftlHeUml..l9t mycltet hOga Itr... I p1an...lnv- har man ..gt myc:llet .tar tfIIt1 ma.­ Itlnen. aItIIft__ort - en fac" .rhm• •ln Ir IIIt och behln· dl9 att ..,... med.

A'"

1~'·~

.

.. f

I .I

, Ulrika i Norge , .

ningen går inre att beskriva i ord .

Han som sitter där uppe vill säkert att vi skall ha det skoijigt och göra allt som gör livet vän att leva . Det går ju 'inre an sitta inne var kväll och grubbla pi vad som är synd och inre .

Jag "ånrar pi en kyrka för gamla och Utan fördomar och unga. tringsynrhet. Men vem vill vara med och skapa en glad kyrka för alla. Åtminstone inre den äldre generatio­ ·nen.

One of The Happy Generation,

U/rika

lO-tal ungdomar spelar kort, lyssnar pi musik m ,m .

Dessutom är der "öppet hus" varje tisdag med bord-tennis. pidro. coro­ na m,m . Detta som en liten rättelse t iII en an nars väldigt bra info­ tidning, Purmo Uf Styrelsen

EIF FEKTI"A, PRAKTISKA OCH HÅLLBARA KONTORSMASKINER nLL ALLA KONTORSUPPGIFTER

'_ . /'"_

I I I

Rättelse till Ungdoms-Info

Möt

~

Inträde 15,Arr.:

I I I

KVEVLAX 24. 11. 20-01 ger en garanterat P.ETERS lyckad svängom-kväll

t

:

I

HEJ! NU .BLlR DET ATER GAMMALDANS I

t

november

: SOUND .&

-.

~

22

I~--------~---------~ Häng me' på dance på I I JEPPIS UNGDOMSGÅRD I I lörd. 24. 11. 20-01 I

Fredagsdans varannan timme .

den

RTIANING

Kontor'liIn.t Ir en fOfe..g .om .pe. clen..ret "g p6 .antee till Itontor. VI ir beredda, .tt fr'gor rOr effektlYerlng och r.tlon.lI.erlng •• 1Hferf6n.t.... er. Itontor.rutln.... F.cUrepresent.nten Aven model" med bjda "" ....... glrn. und...rltt.d om de ,enu· funlttionern. finn.. fttelte te nyheterna Itr'g. om kontor.m.,ltlner. rlltnere .r .1" hOglt.... Ig. det Ir .. omr'den 101ft upple.... en lika och lunlttlonadugllga, IItta .tettl ut9acItUng ' 101ft ju.t kontor.maskl­ .tt .nwlnda och "'liber•. nerna. o.t Ir ,kil .tt fOlj. med ut9ack· nngen, den dagen Itommer '" ni h.r or..1t .tt fOrny.... m..ltlnparlt - F.cltUJlVK:IE repre.ent.nten ."r tlll ...·tJln.t. apec:"lu. .ldede ~nllt ... Ir till fOr Er. och ..-wIceft tinne dlrfOr p6 orten. VI kan gOr8 ett fOnNnllgt mj· n~wtal __ pr.nt....r .tt .... m••ltln....ntld funge­ r.r genom .tt felen upptlcltl I tid.

Till facit. u",.1 hOr en ""ng.ldlg .... "it nare med .ntlngen kontroll­

r_.. ....

bl." ... I.11.

V,"

.om

·Td av gossarna i Motvind: Uffe Jansson och Juris Salmins.

Har du hört om "L3ra för livet"? vissi det var ju den rikssvenska serien som väckte si mycket kritik .

Då har du säkert också hört om Motvind-det var nämligen de som gjorde titelmelodin_ De har gett konsert p:l. Ringsaker Fhsk 2 x 45 minuter fick vi uppleva skicklig musik av Michael Gyllenstig pi trummor. Anders Söderberg pi klavia­ turin,trument . Uffe Jansson pi gitarr .

Anders Olsson. bas och Juris Salmins gitarr och sing, Motvind. som är hemma frin Göte­ borg, är faktiskt inte si okända som det I:l.ter De har hunnit med tre LP-skivor "Känn dig bl:l.st".Ja . ja. jo. jo" och .. Motvind" , En ny singel är pi väg . man hoppas f:l. den färdig innan 19 79 har nitt sill slut.

Motvind kör hht med hög volym ofh vädligt fina texter. Men de har os­ köna lugna litar ocks:l., T.ex. "Lena " som handlar om en 13 -:l.rig tjej som dör ensam pien toalett till följd av narko­ t ikamissbruk .

Texterna spelar en viktig roll i deras

musik, .Dc sjunger om saker dc $jäJva lpplcvt och tycker att det är viktigt.

När' Motvind h:l.ller konsert är det in­ te meningen att man skall sina pi en toloch stampa takten med ena foten, \lej upp och dansa! full feeling var det frln början "id : ingsaker. Efter tre singer var de flesta 'pp och lät sig dras med av musiken, hr behövs inte nigon viss stil. Vi dan­ ade i ring. hoppade och svängde, Det ar det som är det fina med deras musik , Man rör sig precis som man vill. l Norge skall dc spela i Oslo pi bl.a.

m fängelse och Club 7, Det har varit snark om att de skall komma till Fin­ land , Kanske till nästa höst lovar dc , Ulrika

.t från KONTORSTJANST 5

Torsdagen

den

22

öSTERBOTTNISKA POSTEN

november

ORDNING OCH KAOS

A V Ralf Norrman Bestämmelserna om aktiebolag har nyligen ändrats. Man har gjort det svårare att starta bolag. Förr måste man investera en minimi­ summa på 3.000 mk för att få star­ ta; numera skall det vara minst 15 .000 mk.

Etableringströskeln har höjts.

För ~tt starta bolag måste man nu­ mera också från första början ha minst en fast anställd, och denna

Vatten bo laget vägrar leverera vatten!

fast anställda får inte vara en familjemedlem.

I detta fall skulle hustrun ha va­ rit den mest lämpliga att anställa Inför tvånget att investera 15 .000 mk genast och den föga inspire· rande utsikten att lära upp eD utomstående från grunden beslö sig min bekant i Vasa att skrin­ lägga planerna.

Det blev alltså inget företag.

Bankerna i Närpes är erkänt o<:h luktfria skåp i någon fabrik be· stabila inrättningar som är villiga lägen på ett industriområde i en att låna ut pengar till de mest skil­ stad.

Detta är en metod som päls­ da projekt.

Huruvida de saker jag räknat djursfarmarna ännu inte lärt sig. upp är relevanta i sammanhanget Det enda sätt att frambringa skinn som pälsdjursfarmarna hittills kän­ vet jag inte.

Mången vanlig måsatrampare ner till är att föda upp pälsdjur. som jag, som inte begriper sam­ 'Företagsamheten i Svenska hällsekonomi o<:h företagsamhet, , Österbotten är landskapets So<:iala kunde av enfald förledas tro att ryggrad . Utan våra företag går vi växthus är bra för Närpes och att under. minkar är bra för Nykarlebytrak­ Under min barndom i Viasgrän­ ten. den, Malax, hörde jag talas om en Småningom blir jag övertygad gumma som levde på "Guds nåd om att arbetslöshet o<:h emigration o<:h einbääre", men hon var spe­ inte är något som kommer av sig ciell, och jag misstänker dessutom själv. Som de tre exemplen ovan starkt att det hela var en metafor.

Vi kan inte i ÖSterbotten leva på har visat krävs det tvärtom ganska stora ansträngningar för an nå upp räntor, understöd eller naturrike:

I

*

• • en bekant i Vasa be· rättade i augusti At mig att han och hans hustru och en av deras vänner nyligen hade försökt starta en firma.

•• De hade en ide som de trodde på och de ville därför starta ett aktie· bolag. De hade tänkt sig att starta i liten skala för att se hur det går och långsamt arbeta in sig i branschen.

• • Enda anställd skulle till att börja med ha va· rit hustrun, vilket skult le ha varit mycket ända· målsenligt eftersom hon bade utbildning just för den uppgift bon skulle ba fått.

•• Det 'blev inget bo· lag.

Ett par dagar senare ringde mig en kvinna från en by norr om Vasa.

Hon var upprörd och nedstämd.

Hon hade just blivit nekad till­ stånd att utvidga den pälsdjurs­ farm som var hennes enda in­ komstkälla.

Kvinnan var änka o<:h det var just nu speciellt viktige för henne att få tillstånd, ty hennes son hade just kommit hem från Dragsvik ef­ ter avtjänad värnplikt och skulle ha velat utvidga farmen så an han och hans mor hade kunnat leva på ar­ betet med pälsdjuren.

Orsaken till att tillstånd nekades var bl.a. att en villabo (vars villa tillkommit senare än farmen, och som bebor sin villa endast några veckor i året) hade lage sig emot.

Myndigheternas åsikt och vilja i det här fallet är alltså tydlig: - Pojken till Sverige och kvin­ nan till fatigoåli!

Det sista som myndigheterna i Österbotten vill ha numera är folk som arbetar.

Hur det är med lriheten och hur den· beskärs IrAn dag till dag, berättar RaU Norrman om i nästa veckas ÖPI

Det sista myndigheterna vill ha ä'r folk som arbetar l samma veva fick jag o<:kså höra om en man i Närpes som vattenbo· laget vägrar att leverera vatten åt.

Mannen skulle vilja bygga växthus.

Men lednmgsvatten får han inte.

På sin tomt har han en brunn, men den är torr. Han har borrat flera tiotal meter i bottnen utan re­ sultat. Det är omöjligt att börja bära vatten i e'n hink fdn Närpes centrum varje dag därför blir det inget växthus.

Vattenbolagen i Närpes tar tre gånger högre avgift av växthus­ odlare än av andra konsumenter (i den mån de levererar alls till växt­ husodlare, alltså). De har o<:ks.å varnat att de inte vill ha nya abon­ nenter om dessa är växthusodlare.

Tvätta bil och vattna gräsmatta får man göra i Närpes. men att od­ la mat är skamligt o<:h straffban.

Andra bolag brukar vara glada över att ha kunder och skaffa mera av den vara de levererar om det blir brist. Men vattenbolagen i Närpes anser tydligen att deras kunder är en onödig börda.

Genom Närpes flyter Närpes l vilt ken sAvitt jag har mig bekant innehåller Vatten; på gränsen till Närpes kommun ligger österbot· tens största insjö, Hinjärv träsk, som enligt hörslIgen lär innehålla samma väta; i Gamla Vasa finns en fabrik som tillverkar rörledningar vilka enligt uppgift skall fmnas att köpas för pengar; i Närpes finns skickliga grävmaskinsförare som kan lägga ned rör som man kan le· da t.ex. vatten längs; i Närpes rAder en viss undersysselsättning och en hel del folk skull~ säkert bli glada lt att fl jobb med t.ex. rörarbete.

ens till den låga arbetslöshetspro­ cent vi har i Svenska ÖSterbotten.

Folk bara vill arbeta! Det krävs en hel del ansträngningar från an­ svariga myndigheters sida innan detta kan förhindras!

Det enda

vi kan

leva på

är arbete

En direktör för ett stort skinnbo­ lag har i Norra ÖSterbotten skrivit på en lista mot en pälsfarm i när­ heten av hans villa.

Direktören vill nog gärna sälja skinn men han känner inte till hur skinn kommer till. Han tror kanske att de framställs genom trolleri så att häxor plockar fram dem ur rena

domar. Det enda vi kan leva på är arbete. Därför borde inte arbete förhindras, eller bestraffas.

I synnerhet är det småföre­ tagarna som är viktiga i Svenska Österbotten. När människorna i Svenska ÖSterbotten inte får arbe· te hos andra skaffar de sig ofta ar­ bete själva genom att starta ett småföretag. Ofta lyckas de si bra att de snart kan bjuda arbete åt andra ocks:1.

Vilka frågor är viktiga för smMöretagarna o<:h de självanställ­

da? . Det är frågor som inte alltid är sådana som upplevs som viktiga av de politiska opinionerna i landet eller av massmedia. Storindustrin behöver kanske främst hjälp i form av organisering, subventioner, räntepqlitik och liknande.

Av det som småföretagsamheten behöver är det däremot en enda sak som överskuggar allt annat, nämligen frihet, vilket framförallt betyder ctableringsfrihet.

• Efter att ha spelat på ung­ domsdanser bl.a. i Österbotten under 7·års tid, avslutar den svenska orkestern Rolf Len· nartz sitt spelande på ung­ domsdanser, inkommande lör­ dag i Nykarleby.

NUFS. som fått detta speciella till· fälle var en av dom första som engage· rade Rolf Lennart z .

Lennart EdvaJl, orkesterns PR-man: - Det blir absolut sista gmgen som publiken har möjlighet att lyssna på Rolf Lennart z i Österbotten.

Han säger o<:ksl att deras spelande i ÖSterbotten har betytt mycket för dem och att den österbottniska publiken har varit mycket trevlig.

Att orkestern verk,Iigen gott in för denna avslutning visar bl.a . att de har med sig dansgruppen "FLAMMOR· NA". Dansgruppen består av 8 dan­ sande .. heta brudar". Flickorna har nyligen gjort en stor-stor succc i Stock· holm .

Orkestern har också en ny ljud­ anläggning som orkestern visar upp för intresserade österbottniska orkestrar.

RaS

Botniautmaningar Christer Sjöblom, Uf Svanen, utmanar Stig Beijar, Vassor uf och Carita Ek, NUFS Tor Sparv, Gerby uf, utmanar Per-Erik Björknäs, Kuffen, Sture Wistbacka, Vikingborg Uf Böle.

Bertel Holmström utmanar Ole Norrgärd (Kimo) och Harry Södergärd (Vörå).

Tor-Göran Åsbaeka utmanar Lars Broberg (Pedersöre ), Torsten HlIger (Nykarleby), Tor Ahl­ strand (Oravais), Martin Ståhlberg (Korsholm) och Torsten Rabb (Vassor).

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen

den

22

november

Ett skapande ·arbete [l O Skapande arbete brukar det kallas - det som Peter Hellöre håller på med.

LJ O Att bolla fram och tiibaks med olik:! alternativ tills man får en fungerande hel­ het som är attraktiv för ögat.

D D Peter Hellöre gör reklamartiklar . .

O IJ Allt från T-skjortor, via tarramärken och mössor till skyltar i kollossalformat.

-Jag har en press som i Stort sett kan trycka på allt. [ 1 0 Men det maskinella är bara den lilla avslutande delen aven lång kedja - arbe­ te som egentligen inte syns nånstans.

Et( gou exempel är hur Öp ,s nya tidnmgshuvud - detdär so m är langs t uppe på första ~Idan .­ kom till : - Det fh ni visserligen ime 'e fo rrän nyår.

Vi på ÖP var överen s om at( niming npt måste komma - av skäl som fag ime tänker gå in pi häL Nånting nyu - mcn hur> Vi sau o, h ritade en miljon förslag - ungefär, Kom fram till en id e som verkade räu hyfsad , Gällde bara att renr'ua d en , Trodde vi , Vi !Og i alla fall k01l!akt mcd Peter Hellö re . som har en reklambyrå h~r i Stan , Visade upp vån lilla förslag , Jag skisserar upp nigra cgna fö rslag åt er, sa han . Så nr vi Sl' .

• Inte vad vi tänkt oss, men ...

Vi återkom en vecka senare. O,h \'I L,k Sl: tfe rutslag . lng ~ t av' dcm öve· rensstämdc väl egentligen meJ det vi tänkt oss. Men vad gjorde dct - förs· lagen verkade OK. Vi diskuterade fram och tillbak s e tt tag - och ko m ÖH'fl'ns um au fon· säua och jobba på två av dem , Yuerligare eU besök och fl åg" juste rll' g3f. St'dJn ännu Ctt fö rs bg o,h där hade vi den , Sedan !Og d{'t bara en r'lmm, 'l ,' renrita förslaget .

Hellöre : -Det är ju så att folk tw r "" man ritar en logo - Ctt firmam är ke - på fem m'lnutcr, Men så är det ju inte . Det tar tid au skapa - a([ bol b [",m Q(h tillbaks mcd ol ib fö rslag .

-Och är m an stressad eller annars har mycket att tä nka på. lyd:.., det in· te alls.

Dc som vill ha någ onting gjon kastar oftast ba,a fram ('n lös " k . S CU fl gör jag några fö rslag . duger inte de gör jag om dem .

Men ibland är d et ock så tväno m - alltså så au en id e m abr i hU ', udet , och sen kommer n~t uppdrag som passar perfekt in på idfen .

."

~ ~

~ ."

~ ~

• Intressant

~

- Dct är mtressant :It U , ;'I a oc h leka sig fram till ol ika firmamä,k en O h sånt .

- Jag håller Int C p1 med det här bara för pengarnas skull. dl't är S1 mtidigt en hobby .

Det är fcm le sedan Hellö re bö rjo.d ~ på med sina reklamaisteL - Det var' job bigt i bör; n al! F.\ uppdrag . Fick verkligen springa uch jaga.

Oct var trö gt.

Men nu bö rjar han vara inarbetad.

- Har; inre behövt jaga på I~ng c .

~

'"

'ii

• Ständiga fÖdndringar

"".

Reklambranschen är en bransch som ständigt förändras .

- Det ~H.c"att hela tiden hänga med i förändIingarna . Lis lidningarna, gå på mässpor vara allen .

- Visst skulle jag ha mindre bekymmer om Jag arbetade åt någo n . Men nu "år jag i alla fall dilponera min egen ltd - Jag :il: mera fri .

PETER GRANSTRÖM

-Per Hellöre framför tavlan med några av de reklamjobb han gjon under 'de fem :ir han jobbat i branschen.

cp VASA ANDELIS BANK

mer an företagets finansiär. Välkomm~n!

,

TOPPAKTUELLA

~)

rUFQ

!~~~ ~

s~....~

LIISAS BUTIK ~~~lts~_12250

SPECIALAFFÄR FÖR UNGDOMS. OCH BARNKLÄDER

•.

:"

7

Torsdagen

den

2l november

öSTERBOTTNISKA POSTEN

• Utdrag ur EUy Sig frids dagbok frin tiden för krigsutbrottet. Hon var dl 10 Ar och bodde med pappa - riksdagsman - i Helsingfors.

Elly Sigfrids:

"Jag tycker att det finns mångt. ungdom. Bland annat det., och frimodigare än gångna tid.

Man för fram sina frågor, 1 med sin kritik, och man vågtr battera.

En annan positiv sak hos dtlg. inte gräver ner sej i den egn:z utan man ser vidare och är m,?d la problemen och är intressel'tlt På min tid var

, 'Nöjeslivet var inte o sa avancerat på den tiden förresten trivdes jag ,, bättre hemma

t.

Vi var väl inte så avancerade under

min tonårstid som dagens ungdomar.

Vi lekte gärna tillsammans ända upp tillfjOClon- femtonårsåldern Det var Unga 'följetongiekar' till exempel. Vi föreställde olika personer som var med om de mest hisnande äventyr, och det här kunde vi spinna vidare på vecka efter vecka · Vi var en stor grupp ungdomar som höll ihop hemma på Vesterb:u:ka. Vi drog dödgubb' vintertid , ett $anska -kus­ ligt men spännande företag. Vi lekte på somurna 'fyra m~' 'kalik~' Q(h liknande. Och p~ .v.interkviill3!.na spelade vi lOJona där hemma ~illsammans med familjen.

Mitt hem på den ~iden, 'Vesterbacka, var ju lite annor­ !unda än hemmenlr nu . Under hela min barndom och uppväxttid var vi fyra generationer under samma tak. Där bodde mina för11drar .och vi bam på nedre botten och där bodde också i en liten kammare min fattars mor. Hon var född 1838!

8

Tillsammans med min farfar och min farmor blev vi fak· tisktfyra generationer, och man kan säja att vi var en stor· familj.

"Jag var enda landsbon i klassen - det kändes lite främmande" Det bodde oftast ocksi en arlx:tskarl hos oss för min pappa var ju riksdagsman. Jag var fyra år då han 'blev riks. dags man ochUetti~sex år di han. lämnade riksdagen . Vi hade ganska mycket Jord och 12 mjölkkor - därför behöv­ des arbetsfolk., Min farfars mor vilr en mycket vital gumman, och hon

var en viktig 'triv~1 faktor' för oss barn. Hon kunde Ix:rät· ta om gångna tider. Bland annat minns jag att hon Ix:rf.i.t­ tade att hon hade plockat hjortron på samma plats som stadshuset och stadskyrkan står nu i dag . ..

Jag hade alltså goda kontuter till generationerna bakåt, och jag har tyckt att det är en trygghet att veta var jag har mina rötter. .

När jag efter fyra år i skolan i Gerby kom till Vasa svens­ ka samskola var jag den enda lands bon i klassen. Lite kän­

de man av främlingskapet och tyckte att man inte var fin nog i sällskapet ibland. Det var ju så att eftersom jag bod­

.de ute pi landet och kommunikationerna var dåliga, så

"Spritfri penkkis - så myck.~t betydde ett löfte till läraren"

öSTERBOT.TNISKA POSTEN

.ga goda sidor hos ut.att man är öppnare tiders unga. w. man kommer fram ifrågasätta och de­ tk.gens unga är att man '('fIa gruppens problem, rtIt?dveten om de vl()f)t~­ re.'tId av dem.

Pensionär "egentligen, för jag far ju pension . . . " Annars mest politiker, just nu aktiv i olika kommitteer och ar­ betsgrupper. Sysslar också med församlingsarbete.

F d yrke: Varit riksdagsman i 9 le. fö­ re det folkhögskollärare i 11 år, hemmafru i la år o..h tiro.lärare i mellanskolan i 4 år. Ålder: 60 år.

"U ngdomst id" : På trettitalet.

Intresserad: Av litteratur bland my,ket annat. Gav själv ut en diktbok år 1956. Har od<:så medverkat i andra b&ker. Skrivit dagbok från tolvårsåldern.

Tycker: Att dagens ungdom visar upp många positiva sidor. De ha. en medvetenhet om vad som sker i världen, och de vlgar föra fram sina åsikter. Samti­ digt har de en mycket svlrare värld att leva i än gårdagens ungdom hade .

BERTEL

NYGÅRD

umgicks jag inte med mina kamrater efter skolan. Jag for hem när skolan var slut fOr dgen. Det gjorde sitt till att jag ·blev utanför.

Lite kunde det nog svida ibland under somra; na d;\ kamraterna I;\g och · solade sej p;\ s·ma sommarvillor ­ granne med v;\ra ägor där vi svettades i höb:irgningen och inte hade tid att ta ett endaste dopp under hela dagen.

Sen pi de högre klasserna var gemenskapen inom klas­ sen väldigt god. Det var inte friga om vem som var lands­ bo eller stadbo längre.

Vha lärare hade vi ett gott förhållande till. Naturligtvis gjorde vi vira hyss ... i synnerhet på fyran och femman d~

vi var bdkiga och besvärliga at[ handskas med. Men pi dc . högre klasserna var förhållandet mycket bra.

Som ett exempel kan jag beträtta om då vi planerade vh abiturienthippa. 'penkkis·. Rektor Pensar kom till oss och var bekymrad·. Han sa att vi var väl medvetna om att det är förbjudet för skolelever att dricka alkohol, och han hade hört att det brukar förekomma på abiturienthipporna.

Rektorn ville att vi inte skulle bjuda på sprit, och vi var helt med på noterna.

Men vi brukade ha abiturienthippan tillsammans med pojkarna i Iyc~et. Vi sa till dem att det inte skulle bli ml.n sprit på vir hippa, vi hade ju lovat vh rektor. De var lite övermodiga och skrattade åt oss och sa att det naturligtvis skulle vara sprit med. D;\ sa vi att i si fall får ni ha er hippa pi egen hand. Vi ordnar vin eget 'penkkis' .

Det gjorde vi också . Vi var ute pi Västerbacka och firade friheten frin skolan. och det var garanterat sprirfritt.

Så mycket betydde faktiskt ett löfte till vu lärare för oss!

Annars kan man väl säja om alkoholen, att den kom m mycket senare i bilden än vad den gör nu. Spriten var inte si lättitkomlig pi den tiden - det fanns ju inget mellanöl - och den hörde nog inte riktigt till skolungdomstiden heller. ..

Det förekom inte sprit p;\ konvent och skoltillstäUnin­ gar. För de flesta var det väl abiturienthippan som var det första tillfället di man kom i kontakt med alkolhol.

Nöjeslivet var inte si avancerat heller. Visst ordnades det soar~r och danser, men själv var jag inte med·1 den skaran.

Jag trivdes bättre att sitta hemma med min dagbok eller att umgis med familjen.

Det var inte direkt av religösa skäl som Jag avhöll mej frin att gi pi dans. Det var helt enkelt för att jag inte triv­ des med det. Jag trivdes bättre att vara för mej själv på den tiden.

Bland mina kamrater var det vanligt det där att prome­ nera p;\ Espen. Flickorna gick för sej och pojkarna för sej.

Men man utbytte ju blickar och hälsningar och ord ibland också. Eftersom jag själv bodde utanför stan s;\ var det där ingenting för meJ. Men det pratades JU en hel del i skolan följande dag, så man visste ju vem som hade varit pi Espen. vem som hade sett vem och si v·ldare ...

"Svärmeri fören stilig historielärare med mörkt lockigt hår" Över huvud taget var det inte si stor dramatik förknip­ pad med pojkarna för oss som gick i samskolan. Vi kände dem bra pi nära hill och vi var goda vänner och kamrater.

Men vi svärmade inte för varann, vi kände varann för bra till det· Men svärmeri förekom ju nog också i vu skola· Då var det de t här med gruppsvärmeriet, det som är så typiskt för de lägre tonåren.

Vi fick en ny lärar·lnna i religion p;\ tredje dIr fjärde klas­ sen, och hon vann beundrarinnor bland klassens flickor .

Det var en grupp som svärmade för henne, som alltid stod nigande vid en dörr hon skulle öppna, som var i hennes Vi

fi~k

en ny lärarinna i religion p;\ tredje ellr fjärde klas­ beundrarinnor bland klassens flickor.

Det var en grupp som svärmade för henne. som allt"td stod nigande vid en dörr hon skulle öppna, som var i hennes trappuppging om kvällarna och som ~öpte blommor åt henne.

I gymnasiet fick vi en sultg hlstonelarare mea morKt lOC­ kigt hk (Ah honom svärmande vi ju ocksi för. Det var ett samfällt svärmeri, som säkert var ganska påträngande för honom . Det tog ju sej uttryck i att han ständigt var pipassad. ~n v~nn

Torsdagen den

2l november

Också j dag förekommer det här gruppsvärmerieti Det är bara den skillnaden an för dagens idoler svärmar man l större grupper. Det leder till att känsloumycken blir vildsammare.

Allt enligt den psykologiska och matematiska lag som jag brukar säja att jag har upptäckt: - Känslans styrka är direkt proporionell till den svärmande gruppen storlek.

Om vi återvänder till min bakgrund, si vill jag säja att jag har vuxit upp i et kristet hem. Min farfar var väckelseIe­ dare och känd lekmannapredikant pi sin tid. Också mina föräldrar levde som aktivt kristna.

Själv kom jag också tidigt med i försmalingens arbete.

Men ungefär i femtonirsildern upplevde jag en oppositon mot det som jag dittills hade trott på. Det är väl si att man i de övre toni ren vill göra sej själv till alltings m;\tt och tror att man kan genomskåda alla tillvarons gitor.

"En kristen får inte ställa sig på sidan av sammhä/let" I det sammanhanget så övergav Jag min kristna tro. ­ Åtminstone ·1 teorin. kan man säja.

Jag tog avstånd från de sammanhang där jag hittills ha­ de varit med.

Sen i sjuttonirsildern var jag inne i en kris, som gjorde att jag itervände till en medveten gudstron.

Som kr"lsten har jag haft den uppfanningen att man inte ska ställa sej pi sidan om samhället. Man bör ta del och försöka p;\verka. Men nigon egen politisk karriär tänkte jag nog ·lnte på i ungdomsåren.

Jag sysslade v·lsserligen med kommunalpolitik i Nykarle­ by under min tid som lärare där, men rikspolitiken blev ju aktuell långt senare.

Egentligen ville jag helst av allt bli bibliotekarIe. Under min uppväxttid var jag mycket intresserad av böcker. Jag läste my,ket och jag hade klan för mej att jag skulle bli något som hade med böcker an göra. Och bibliotekarie måste ju vara det idealisk yrket för en bokmal.

Men under mitt sista år i skolan !com jag att ändra. mina planer genom den religiösa kris som jag di upplevde. Jag ville avgöra fdgan om min framtid genom att friga Gud vad han ville med mitt liv. Det var i det sammanhanget som jag beslöt mej för att börja studera teologi.

Ett tag tänkte jag bli missionär. Men di kriget kom fick jag så minga uppgifter här hemma, och jag tyckte att min insats behövdes här.

"Kriget satte punkt för ungdomstiden" Kr~et satte pi ett sätt punkt för ungdomstiden.

Ibland kände vi oss nog i min generation lite orättVist behandlande. Vi som lill exempel blev sludenter 1938 el­ ler 39 och skulle bö~a våra studier. Under hela vår studie­ tid var det krig helt enkdl...

Det blev si och så både med studierna och med annat Och,sen kom dc där hirda åren som nutidens unga inte vet si mycket om. Efter kriget alltså, med ransonering och br·Ist på allting .

Men di hade vi ju kommit över den där tiden då man· , , levde i ständig ingest och.oro för dem som var där ute...

9

•

Torsdagen

den

22

november

öSTERBOTTNISKA POSTEN

••

ePer-Eric Anderson, ÖP:s li­ digare redaklör avtackades för sin insals för ÖP av HAkan Wcslermark.

,'SOU borde ordna. /.?:

allösterbottnisk musikmönstring' , V ALEN KUNDE SKE enhå'/ligt vid SÖU:s höstmöte sedan en konfliktunge

om en suppleantplats jmellan I och II ringen hade avvärjts. Leif Rex fortså'tter

ett år till.

FEM A V DE NIO styrelseledamöterna nyvaldes. Detta innel;ar dock ingen för­

yngring denna gång.

DET VAR ERFARET folk som denna gång invaldes. Helt i linje med de

intentioner Leif Rex gjorde sig till tolk för i sitt hå'lsningstal.

Höstrnötet inleddes med kläin­ mig sång av fyra flickor från Pets­ mo . Föreningens viceordförande Fjalar Möuts hälsade välkommen till Petsmo i ett raljerande och lätt­ samt anförande.

Bankdirektör Sven-Erik Kjell­ man framförde Korsholms kom­ muns hälsning och framhöll de satsningar kommunen gjOrt i Pets­ mo.

Efter tal av Leif Rex och Christof­ fer TaxelI inleddes förhandling· arna, Innan dessa ajournerades för grupparbete blev ÖP;s förra chef· redaktör Per-Eric Anderson föremål för mötets hyllning, Han fick motta förbundets standard och en kikare som tack och erkänsla för närmare tio års tro· get jobb,

Flitigast av grupperna var dep. som diskuterade kommande års verksamhet. Gruppen kom med många förslag till ändringar och tillägg till verksamhetsplanen.

B1.a. ville man ha en mer . långsiktig planering av förbundets aktiviteter.

- Det principprogram som an­ togs för ett par år sedan bör följas av ett verksamhets- och ekonomie­ program, framhöll gruppen ..

Den grupp som diskuterade ringarnas ställning och verksamhet kom fram med ett intressant förs­ lag .

- SÖV borde ordna rvå som­ marsamlingar. Den ena skulle vara en tävlingsdag medan den andra skulle få formen aven allös­ terbottnisk musikmönsuing.

Med Vtmanarparaden som ba::

borde ordnas en konsert med unga musiker, popgrupper, unga dans­ band, grupper som spelar progres­ siv musik, kristna musikgrupper och enskilda solister.

Förslaget fick understöd vid mö· tet.

Resolutionsgruppen hade utar­ betat sex förslag till uttalanden från mötet. Man uttalade sig för anställande av kultursela::terare i kommunerna, för fortbildning av ungdomssekreterarna, för utökat statsbidrag för renovering av uf­ lokaler, för vakth ållning kring ÖP och förbundets A&M samt för dansdemokrati vid ungdomsdan­ ser.

e Ordinarie medlemmar i slyrelsen: Ulrika Albäck Terjärv, Guy Käcko (ny), Henry Kallvik Nykarleby (ny), Sven·Gustav Karlsson Maxmo (ny), Slure Erickson Sundom (ny), Anna­ lisa Svenns Malax (ny), Krisler Wik­ strand Närpes, John Hammarberg Dagsmark och Siv Gripström Krono­ by, skolungdomsreprcscmant.

Artisl- och musjikerförbundets sty­ relse; Stig Beijar Cleopatra, Slig Back­ lund Ramona, Tom Andersson Ze­ nilh, Sune Nordlund Exodus, Johan lindgård, Pönom uf, Leif Lundström Smedsby uf, Karl-Johan Finne Forsby BK och Caj Karp, Karperö ufo

VUS återvalde Kent Taipale

Text o. bilder från Petsmo: Sven-Erik Glade!

Under tiden som gruppar­ betet pågick i olika delar av Petsmo uf:s lokal, passade "Vi under sexton" på att sammankomma tm höstmöte.

Sexton av barnorganisatio­ nens medlemmar hade mött upp till mötet. Kent Taipale återvaldes till ordförande.

- Vi kommer fortsättningsvis att satsa på skolning av barnledare. sä­ ger Kent Taipale. Vår strävarn är att alla verksamma barn klubbar skall ha skolade ledare.

Ett barnJäger planeras till somma­ ren. Det skall hållas någonstans i skärgården så att man kan simma och fara ut på sjön. Som föresäsare vid lägret hoppas man få någon från sjöbevakningen eller någon lots som skall behandla sjövett. Lägret skall pågå 2-3 dagar. l styrelsen för VUS invaldes Brita Svedlund Kronoby, Helena Engst­ röm Nykarleby, Maria Nyby Vörå, Asa Strandberg Skat ila, Ann-Louise Pått Skatila och Lasse Eriksson När­ eMysigt och smålrevligt framför brasan: Fr.v. Eivor Jo. hanson (Terjärv), Chrislina Ahlbäck (Terjärv), Siv GriPSI­ röm (Kronoby) och Henry Kallvik (Nykarleby).

•

"

öSTERBOTTNISKA POSTEN

"De små

• Gav dansutredningsgruppens mellanrapport någonting nytt?

• • Tvåhundra unga har skrivit uppsatser om danserna och nio dan· • • sarrangörer har besvarat ett digert frågeformulär. , I Uppsatserna bekräftar i stort det som kom fram när ForsbY,.

I Karperö och Pjelax gjorde lokala undersökningar för drygt ett år • • sedan.

•

I

DO SÖU:s styrelse ordförande Leif Rex - som höstrnötet ~hälligt återvalde - förvånade

i sitt tal till mötet, genom att efterlysa attraktiva verksamhetsformer för äldre ufo

medlemmar.

DO Hittils har ju Rex i hög grad satsat på barn och tonåringar.

00 För övrigt uppehöll sig Rex vid småföreningarnas problem och talade för en aktivering

av ungdomsringarna.

-Fötyngring är viktig inom en ungdomsorganisation, ;ade Leif Rex . Alltför kraftig föryngring kan dock leda till tillfälliga v~gdaJar i en förenings eller en organisations

22 november

•

föreningarna bör ställas i förgrunden' ,

-Vi bör ställa de sm~ föreningarna i förgrunden när vi tågar in i SO-talet, sade Rex. De pessimistiska tongmgar som tidigare rån i fr~a om sm~ ungdomsföreningars fram· tid har nu förbytts i en aktiv optimism.

Rex ans~ an SÖU bör bist~ de ungdomar som vill väcka avsomnade föreningar till liv.

-Förbundet kan ta initiativ till bildande av nya föreni. gar i tätorterna. Om nöjesskatten lindras bör SÖU g~ in för att danstillställningarna och dansarrangörerna ökar.

Torsdagen den

verksamhet. Dyra misstag undviks om även äldre medlem· mar är med i en ungdomsförenings styrelse.

Rex menade att uf-rörelsen under SO-talet bättre än hit·

tils bör ta hand om äldre uf-aktivister som är beredda att

ställa upp inom föreningsarbetet.

-Föräldrarna bör uppmuntras att ta del i arbetet.

Förståelsen mellan generationerna skulle öka om ett um· gänge sker även utanför hemmet.

En aktivering av ringarna skulle öka chanserna att med hjälp av kommunerna och eller staten kunna anställa ring. sekreterare eller fältledare, trodde Rex, och pekade ocks~ p~ flera andra sektorer där en insats frm ringarna skulle be. hövas.

Nöjesskatten går .att sänka bara viljan finns bland politikerna

•

• • Själva dansen - att det är roligt att dansa - har inte lika stor I I betydelse som förr.

• •• Själva dansplatsen har väldigt stor betydelse för valet av dans- • • plats.

• I. Kamraterna styr valet av dansställe.

• •• Programmet vid en dans har inte så stor betydelse - men man' • far till en dansplats där en känd orkester spelar och där man därför.

• vet att det är mycket folk och att man säkert träffar kamraterna . • •• Ordningen vid en dans har stor betydelse för trivseln och för att • • man skall komma igen.

• : Utredningsgruppens ordförande Leif Lundström presenterade: • mellanrapporten vid höstrnötet i Petsmo. Utredningsarbetet skall • • fortsätts. Gruppen lovar komma med konkreta förslag tiII åtgärder. vid förbundets vårmöte. .

• I Ett 'konkret förslag' skall det vara mtressant att ta del av.

• : Föreningarna hävdar att "tidningspressens sätt att bevaka dan· • • • serna är under all kritik - enbart det negativa noteras".

Nu har vi alltså att se fram emot att få klara riktlinjer för vad vi • I skall skriva och hur vi skall skriva ...

I Hittills har pressen - inte bara ÖP - ägnat mycket utrymme åt •• • att skriva om dansmusik och om dansorkestrar.

• Alla åtgärder vid dansplatserna har beskrivits. Intressantare: • program - gästbesök eller föreningens egna - bevakas rätt ofta.

I Inte kan väl arrangörerna mena att vi skall börja med "självcen· • • sur" och helt börja förtiga direkta nyheter om bråk och ordningss· • • törningar på danserna?

• • Det finns kanske skäl för arrangörerna och dansutredningsgrup- • • pen att faktiskt granska vad pressen skrivit och inte skrivit.

• • SVEN·ERIK GLADE R •

•

! ••••••••••••••••••••••••• = ,

Låt ossväxa

tillsammans.

Det var kanske en tillfällighet - men samtidigt väldigt bestickande!?

Justitieministern fördes av uf·folket till en uf·lokal i en sidoby längs miserabla vägar.

Det är varken pampigt eller särskilt inbjudande (ännu) utanför Petsmo uf:s lokal.

Inomhus fanns värmen däremot både bildlikt och påtagligt.

"Toffe" Taxell har inte tvekat att ställa sig pi uf·rÖrelsens sida då det gällt statsbidrag ­ för verksamhet, renoverings bidrag eller nedSättning av nöjesskatten.

Det han sa om nöjesskatten i sitt tal vid mötet sög ufo ledarna i sig som svampar.

-Det finns JUSt nu en viss beredskap inom ree:erine:en för en delreform som skulle innebära en väsentlig sänkriing mera än hälften - av nöjcsskatten, sade ministern.

-Allt beror p~ den politiska viljan. En delreform _ sänkning, inte slopande - kan ske under p~knde bud'· getperiod . Det är omotiverat och oändamiJsenligt att ung· domsföreningarna . . ...

Sade han vidare.

Det är ~tminstone det bästa som sagts i den här fr~gan p~ mycket länge.

• UNGDOMSNÄMNDEN i Kors· holms kommun har tillsWlts en motion med följande innehåll: l. Ringen uppmanar ungdoms· nämnden att reda ut vad det fUlJls

TaxeII tyckte ocks~ att staten borde ge mera pengar för renovering av uf·lokaler. Att partipolitiskt obundna ung· domsorganisationer är förfördelande när det gäller stats· bidrag för verksamheten. Och manade de unga till nytän· kande och förnyelse .

-Åttitalet kommer att inoebära utmaningar som vi inte upplevt hittills. Ett nytt decenniLim med nya krav ligger framför oss . Vi bör inte krypa undan fr~or som resursför· delningen i världen och energiförsörjningen.

-Den enskilda människans - även de ungas - ansvar för de problem som möter oss kommer att öka, sade Chr is· toffer TaxelI.

för ungdomsutrymmen iSmedsby, och vad det kostar för föreningarna . att utnyttja utrymmena.

2. Ringen uppmanar ungdoms· nämnden att informera om sin

verksamhet i skolorna, Man efter. lyser också en anslagstavla i kom. muncentrum, dä~ u~gdomsnämn. den och föreningarna kunde infor· mera om verksamheten.

•

sparbankerna ~t1gna

till de små och mede1stora ~retagens ~t.

Il

Torsdagen den

11 nonmber

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Näringsombudsmannen Bengt Rönnback:

"Min uppgift är att se ttl1 attt·ntresserade ,, får en god start • En blivandeforetagare är for det mesta fOretagsam, det vill säja bra att ta sej fram. ,Han eller. hon reder ut sina problem eller vet åtminstone vart man ska vända sej.

• A andra sidan kan det fUlnas folk som går omkring och grunnar på ider, men de vet inte hur man ska fOrverkliga dem.

• I så fall är näringsombudsmannen en naturlig instans att vän­ da sej till. Även om näringsombudsmannen är bara en länk av många i fråga om foretagarrådgivninen.

UngeBir så kunde man sammanfatta näringsombudsman Bengt Rönnbacks syn på sin uppgift. Bengt Rönnback är näringsombuds­ . man i Kristinestad. kan man lika gärna fä sina goda dd.

Om man är bra pi att ta sej . fram. vill säja. Om inte, är näring­ sombudsmannen den som mer än gärna informerar och diskuterar.

Rönnback betonar gärna detta med att ge råd och hjälpa till.

- Det är inte min uppgift att sitta och gallra ut bra och däliga ideer. Snarare di att undersöka möjligheterna och kolla dagsläget.

Det finns minga andra sätt att "kolla läget". Bankerna har till en väl utatbetad exempel företagarådgivning. Det finns fö­ retagarföreningar, ett stort utbud av olika kurser och si vidare. Där

• GOO start!

- Vad jag gör sen varierar na­ turligtvis frin fall till fall, säger Rönnback. Allmänt handlar det ju om att se till att den intresserade fir en god start med sitt företag.

- Hur en näringsombudsman ska arbeta, är väl egentligen gans-

Vi utför slipning och lackering av trä,· och parkett· golv.

ka obestämt. Jag tror knappast det finns tvi näringsombudsmän som jobbar pi samma sätt.

• Anta au jag kommer in till dej en dag, fOrklarar au jag ska bli pälsdjurodlace i Dagsmack och ber om goda råd. Vad gör du då?

- Det första man tänker pi är

ollonqvist säljer: Stort urval skrivmaskiner!

Lilla japanska CAROLlNE endast 350,-f Kontorsmaterial erkänt förmånligt l mer än 50 år.

Kopieringsanstalt.

Tel. 967·16019 Nya

Yama ha

HandelsespI. 13

den höftigoste proflsgitarren i dog 1

OIlonqvist

Gar .om yrk ••­ mu.lk.r vörlden över ­ byt upp dig.

Canon • I

)

e

-, Alholmsgatan 4

tel. 14707

.

J2

',All ~

Vasa

PitneyBowes

ju om det finns ett lämpligt farmomride . Har du eget område och finns det i si fall nigra betänk­ ligheter frin hälsovirdssynpunkt?

Eller har staden eventuellt nigot eget omride?

- Sen frigar jag kanske om det gäller en person eller om det ska bli ett bolag. Och si tar vi itu med finansierings problemen och räknar igenom det tillsammans.

- Vi tar reda pi investerings­ kostnaderna, och vi räknar ut ett driftskapital. Det sista är viktigt.

Det är många som glömmer, eller itminstone fäster för liten vikt vid att det ocks:i kostar pengar att dri­ va ett företag. inte bara att starta det.

- Sen d:i allt det där verkar klart, hjälper jag till med blan­ kettskrivandet och ordnar med oli­ ka bidrag . Det är friga om investerings- och startbidrag.

• Papperskriget inte enbart negativt Det är det s;i kallade papperskri­ get. - N:igot som !kngt Rönn­

_-offset,

olIvaIII

.proffsen väljer kvalitet och driftsäkerhet Kontorsmaskiner för yrkesbruk levererar

VASA 241122

SEINÄJOKI22353

back inte ser en bart negativt pi.

- Jag har märkt att företagare inte tycker om papper. Den som är i startskedet, vill att allt ska hända sna bbt. Men jag tror att det till och med kan vara bra med lite blan­ kettskrivande.

- Man tvingas helt enkelt att göra sin företagsanalys lite nogg­ rannare, och man kommer kanske själv till klarhet över vad som är möjligt. Det kan ligga g~got posi­ tivt också i bydkratin ...

När det gäller marknadsläget för en viss produkt. s;i är det också n:igot näringsombudsmannen f:ir ta reda på. Ibland kan tipsen och iderna tjäna som en impulsgivare också för näringsombudsmannen själv.

- Det vat till exempel en per­ som som kontaktade mej ang:iende uthyrning av .. specialbi­ lar' '. Det var fr:iga om bilar för te· atenransporter " orkestertranspor­ ter och s:i vidare. Att det fanns en sån näring hade man ju inte ,tänkt p:i själv..

• Tillverka

gurksallad?

- Likas:i har jag kontaktats av en person som ville börja tillverka gurksallad hemma i källaren. En annan hörde sej för om möjlighe­ terna med biodynamisk svampod­ ting!

• Nuläget då? Finns det någon form av ideer som du tänker direkt på? Och finns det å andra sidan sånt som du rynkar på näsan :it?

- Jag förkastar inga ideer, det är inte min uppgift. Bankerna skö­ ter nog om gallringen! Däremot kommer man ju inte ifdn att en Se sidan 15

Torsdagen den 22 november

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Oy AteriSystems

• Ung _ terbotter1.

Ett litet men bara . ..

- Det är väldigt svårt att hitta riktigt unga egna företagare. Man måste vanligen ha jobbat några år för att skaffa erfarenhet innan man startar eget. ÖP har i alla fall pratat med två egna företagare (sidan 7 och 16), dessutom har Ralf Norrman skrivit en artikelserie om byråkratiska hinder för företagsamheten . Första delen på sexan.

Och så har vi talat med närings­ ombudsmannen i Kristinestad .

Men varför så pass få "nya" fö­ retagare?

- Förr var det lättare att börja med något eget. Det var egentli­ gen bara att spotta i händerna och sätta igång . Ändå nu då?

- Nu räcker det inte bara med en god företagside. Det krävs kunskaper från olika områden också .

Säger Kurkiala och nämner ar­ betarskydd, skattelagstiftning, re­ dovisning, bokföring, socialskydd, finansiering . ..

- Man måste veta en hel del.

- En person som tänker starta eget borde egentligen sätta sig på skolbänken först... eller . . . egentligen inte skolan utan olika kurser.

En tröst för den hjälpsökande är att det finns många instanser där man kan söka hjälp. Kurkiala nämner bankerna, företagarnas eg­ na organisationer - handelskam­ rarna och företagarföreningarna ­ statens utvecklingsfond och handels- och industriministeriets distrikts byråer .

- Från handelskammarens sida kan vi hjälpa till med kontakterna till myndigheterna - vi vet vart m ~ n ska vända sig i olika ärenden .

PETER GRANSTRÖM

JOBBET - det är ÖP:s nya serie, som handlar om . . . ja just det . . . jobbet, vilket jobb som hc:!st egentligen.

OP ska presenters olika slags jobb, vanli­ ga jobb, ovanliga jobb och ovanligt vanliga jobb ... ÖP stanar med någonting som lär vara sådär speciellt för Ös­ terbotten småföretagare - egen­ företagare.

Nästa vecka fortsät­ ter serien, då med ett jobb i kategorin ovanli­ ga jobb: Radioredaktören och patuns-pappan Benel Lindell.

,. , _.

Hovrättsesplanaden 14, 65100 VASA 10, tel. (961) 119 300

Ej egen matsäck, ej egen matsal, utan. . . lWIåltidssedel.

Arbetsplatsbespisningen är svår och dyr att ordna i de flesta små eller medelstora fö­ retag och i branscher med rör­ ligt arbete och varierande ar­ betstider.

Måltidssedeln är ett nytt beta~ ningsmedel med vilken varje företag kan erbjuda sina arbetstagare en ordentlig arbetsplatsmåltid.

Vid betalning av måltider och matdrycker motsvarar Måltidssedlarna sitt nomi­ nella värde - det finns7, 9, 11, 12 och 14 mk:s sedlar.

Med Måltidssedlarna kan man äta på det matställe man önskar, den mat man tycker om och vid den tidpunkt som arbetstiderna medger.

För företaget är Måltidssystemet fördelaktigt i jämförelse med andra sätt att ordna bespisningen på ar­ betsplatser Ifall Du vill veta mera om Måltidssedlarna, ring till Oy AteriSystems Ab, teI.961-119300, eller beställ med kupongen gratis brosc­ hyr.

•

Du kan använda m61tldssedeln som betalningsmedel på föllande stöllen: ALAVUS SalmensiHa HELSINGFORS HOtelli Vaakuna HIMANKA Villiminkki ISOJOKI lsojoen Grilli-Kahvio

VAASA-VASA Pizzeria O Sole Mio Fondis källare Birra Central Waskia Coronet Centrum Reimari Ernst Strandpaviljongen Elite Sekstantti

JAKOBSTAD Terazzo Keidas Matservering Bil-baren Pedersöre cafeteria Taverna Karis Kammare Tulli-baari Hotell Pool JEPPO CafåFunkis JYVÄSKYLÄ

Koti Messi Cafeteria FondisCafå Kafeteria Panorama Citymarket cafeteria Viking Grill-cafå Torigrilli Katukeitliö Innan KoIomonen Fondis gatukök Fondls GrilIi Cafeteria Korona FocusCafå Sailors' rest Hovikeskus leisoncafå Ruinbaren Kamunpesä

Mestarikahvio OIympiabaari Auto-baari Cannonbaari Kahvila Onnipussi Eerikin Kulma baari OItopoika Eerikin Kulma Grilli TapsanGliIli Puistogrilli BemyGrill SämpyGrilli

Pizzeria Mamma Mia

KANNUS

KRISTINESTAD

NÄRPES

lestin Krouvi

HotelIi Kristina Casino-Baren KUOPlO

Närpes grillbar AnttisGrill Gästgivars

Pizzeria Capri

ORAVAlS Grill-Genter F}ärdens Kaffestuga Två Kanoner

KARLEBY Seurahuone Killinki Vaakuna Miilu Haarikka Kranni Vanha Kaar1e NOrrbaggen Steakhouse Salotti KokkoBaari Atomi-Baari KASKö

Aav.Kaske KAUHAJOKJ Hovi-Baari Keskikka Solka Kallion Kiski-Pirtti SheIlKahvio KALLBY Motelli Polaris

LAlHIA Kitupiikki Skatli-Baari

LAPUA

Centrum Kranni . Sampola Tupla-herkku LAPPFJÄRD Motellapväärtti

REPLOT BemyGriltbar SEINÄJOKJ Cumulus EponPub Krooppi Pruuni City Grill

Aapo NYKARLEBY Hot. och rest. von Döbeln ~äjoen G~1Ii Källargrillen Manlyn-Baan .. .

Baan Ruulu-RlIl<ka Hotell Julhbacka

SOLF Fredrikas Kaffe- o. matrest.

Jag vill veta mera om Måltidssedelsystemet.

STORKYRO Karoliini GrilIi TAMMERFORS Pizzeria NapoIi

Namn: Företag:

Adress: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

Postnummer:

Postanstalt: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

VETEU Rav. Tuulikannel Rest.

RuokaIa Tuulikannel MaIselV

..

VORA Motell Tassen

ni Aten~ldPmCi: Ab HO;-ä~sesplan~d~ i4,6SiÖOVASA 10

City Cafe YTTERMARK Service-Center Grill

~~~~~~~~~~~~~~~I:

..

Torsdagen

den

22 november

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Paneldebatt i Kronoby:

MUSIKER! Eldragspel

Hohner electrovox N -lätt ytskadat -til·1 halva priset

3.400,­ samt två litet använda bassoförstärkare Yamaha 115 B MUSIKAFFÄR

~B- ·l~ ~ 19I, esa .-\11

NÄRPES tel . 962-42.064

"Vi borde diskutera

varför ungdomarna super"

-Alkoholpolitik, det är att möta morsan i farstun när man kom­ mer hemrumlande på natten. Effektivt.

Det här påstående står Bengt Lybäck för.

Han gav det på en pa· neldebatt om ungdoms· politik i Terjäcv senas­ te onsdag.

Debatten kretsade nämligen ganska myc­ ket kring ungdomarnas alkoholvanor. En un­ dersökning visar att det sups rätt friskt i Kronoby.

Så här sade Jarl Wistbacka, också en paneldeltagare: -Ungdomarna låtsas ju vara så frigjorda. Nu är det väl underligt d~ att de inte v:\gar öppna mun utan att ha en sup under västen .

-Flickorna p:\ min tid skulle aldria ha dansat med en berusad gosse .

Det talades av och an om alko­ holbruket. Till slut klämde Siv Högnäs, ordförande i Nedervetil ungdoms- och församlings krets i så här: - Vi kommer inte problemen närma.ce genom att sitta och kons -

•

U ngdomsradiote­ ket Halvåtta gästar Övermalax, Solhem nu på lördag. Det är dags för tredje uttagningen i "Ti­ dens melodi", och fem grupper ställer u pp iSolhem.

Grupperna är : Katarina Nybäck • Siv Högnäs och Bengt Lybäck.

I

tarera att ungdomarna super. Vi Wistbacka påpekade att det i prak­

vet att de super. Det vi borde dis­ tiken mte finns n~gon arbetslös­ kutera är varför de super, vilka , het . problem de har, vad vi har att erb­ juda i stället, hur vi kan hjälpa. *Flera

* Vi

har glömt konsten att umgås

En i publiken tände på detta och hade sin egen teori om vad det egentligen är som är fel.

- Vi har glömt konsten att umg~. Vi har glömt hur det känns att aktivera sig själv . Våra barn tir­ tar p~ teve. Där gör stora artister stora prestationer. Som har den verkan på barnet att det tycker att ad det gör själv bara är halvdant.

Nu m~te vi börja umg~. Bara lmg~. Och aktivera barnen.

Boy Wistbacka, som också satt i Elorgel med mångsidig auto­ pulbiken, kom med ett sanningens han ocks:\ : matik: 8 rytmer, automatbas, ord,-De här stora skolorna, stressen utochord och MINNE! In­ och hela den här massfunderingen WLM. Äkta träfinish. , gör att människan tappar bort sig själv. I stället för allt pyssel och sys­ 12 mån. garantisel borde förenigarna nu börja Kom och provspela! fostra sina medlemmar till självs­ tändighet.

Det talades en del om sysselsätt­ Storalånggatan 41 ningen i kommunen ocks:\. Jarl V1Isa tel. 961 -110159

NYHET: WELMU A ~~"'r~,hhemsk

.111110•••

Halvåttas Tidens Melodi i Malax på lördag

bostäder - Vi har väl ungenfär en halv procen t. Jag skulle nog kunna nämna namnen p~ de arbetslösa ocks:\, men det skulle antagligen inte passa sig .

-Vi får ingen arbetskraft hit därför att vi inte har n~gra bostä­ der att erbjuda, sade Bertil Hans­ son.

Då efterlyste Bengt Lybäck fler mindre bostäder i kommunen, lämpade för ungdomar och pensi­ onärer.

Peter Sandbacka sade s:\ här : - Vi skall inte ha några höghus på landsbygden. De passar inte här. Rusta i stället upp alla ödegårdar som finns. Ge ungdo­ marna en chans att ta dem i nytt bruk .

Många andra fr~gor var uppe.

Men det här med alkoholen, det engagerade mest.

I panelen satt följande personer : Stig Gripenberg, Bertil Hansson, Siv Högnäs, Bengt l.ybäck, Peter Sandbacka, Maarit Stenfors, Anni­ ca Törmä och Jarl Wistbacka.

Kom och bekanta' Er med våra förmånliga pris-er och­

bytes­ vUlkor ocks4, o~h antar, namnet von Ba­ luns.

Men adelsvärjan SOIl1- Baluns f4r bryts av och hans blod äl! ändå rött och mycket alUlat blill

& Siv Agren (Vasa). Jump (Molpe), Spinnrock (Malax) , Casen & Hilli

(Karleby) och Anders Teirs Big Band (Närpes).

Publiken - som uppmanas in­ finna sej till halvsjutiden - ges möjlighet att rösta redan vid kon­ serten. Radiolyssnarna fir ringa in sina röster tisdagen den 27 novem· ber. De gir bra att ringa ocksi till Vasa-studion .

Konserten sänds pi söndag.

Programledare i Solhem är Betty Törnroos och Helen Aminoff.

Tllrsdagen den 22 november

öSTERBOTTNISKA POSTEN

_eP_rob_lem_et_

__

Pjelax vann femkam ,. 1-------------1 e "min"

'

och ställde det så att huvudredak­ tionen förlades hit.

:'

,:

A

~':,

"

•

.;;

~.

• OBERTEL FRÅGAR OCKSÅ om FP skulle kunna göras så att ÖP blev onödig. Jag förmodar att han bl.a. tänker på SÖU - hur skulle SÖU framstå i FP? Klart är att FP inte skulle kunna vara ett språkrör speciellt för SÖU - det skulle knappast ens SÖU tjäna på. Men jag tänker att det kan vara befogat med en speciell FSU­ bilaga i FP, med några sidor varje vecka för SÖU-nytt.

• o SLUTLIGEN: man kan ju säga att allt det här bara är spekulationer och att sådana ingenstans leder.

Man kan hålla med om att FP är intressant, men att det är ett orea­ listiskt projekt med många oklara frågor som måste lösas. Den inställ­ ningen är ju det vanligaste sättet att motverka nya ideer.

Emellertid är jag övertygad om att FP är möjlig. Det finns mer än nog av intressant material att fyllaFP med och de pengar som behövs för projektet är ingen omöjlig sak i Svenskfinland. Problemet är att få det att börja fungera. Problemet är att viljan saknas.

-I det segrande laget ingick (fr.v) Denise Lillandt, Mikael TAg, man och Ann-Christine Prinsen.

Pjelax·laget vann femkampen meI· lan ungdomsföreningarna i Närpes.

Efter en våldsamt jämn kamp.

Inför nästsista frågan i sista momen­ tet - musikfrågesporten ...,.. hl.g både Pjelax och Övermark på 36 poäng . Pje­ lax segade sig dock till en en,poängsse­ ger på de två avslutande frågorna ­ vann 39-38. Övriga moment i femkampen var frågesport . bollkastning i hink. ordlek. dragkamp och som sagt ­ musikfrågespon. Efter kvaltävlingarna kom till final och

Problemet är att de, som det tillkommer att ta de konkreta · initiativen och fatta de nödvändiga • SÖU ARRANGERAR en tea­ besluten, känner sig bundna av 10ja­ terkurs i Härkmeri nu på söndag. liteter mot de företag, partier, orga­ Kursen ansluter sej till en bestämd nisationer m.fl. de arbetar för. pjästext, "De tre friarna". Delta­ Alltför många drar åt alltför skilda garna har fått texten på förhand håll. Man sitter och kurar ihop sig för genomläsning . och skakar på huvudet åt allt.

Jag tror tvärtom att man lyckas med det mesta som man vill. Bara PRYLBÖRSE~ man vågar försöka, bara man kommer sig för att ta de första stegen framåt, håller huvudet kallt BeDsiDvärmare Eberspächer och hjärtat varmt.

6 V lämplig för W modell Att det kan lyckas också vad gäl­ 2 St. Traktor bakringar med fälgar I'e r nya tidningar visade ju ÖP för Zetor A 25 . 13-29/11.25-24 tio år sedan.

Tel. 967-13555.

P L U

T

T

E

N

Nämpnäs förutom de två tidigare nämnda.

Bili~terna

behöver era utbilöning förstahjälp

del ideer verkar intre,Ssantare än ..'AV DE.lINDERl'Jriida KorselS Ira­ andra.

I Tlkd lu:rhelsyecka i ok19ber interv­ - Jag rynkar inte direkt på na­ juade bilisrema Jude 40% san, men jaglötkastar.problemen , gcaomgåu någotslags 'förslahjälp­ om nån till exempel vill starta ett kurs. växthus med lätt brännolja. Likaså Som dcn vanligaste orsaken till det reder jag ut riskerna för prisutveck­ " ala intresset för Fhj-ulbildning an ­ lingen, om nån vill börja med en gavs vara tidsbrist . medan endast 4% rävfarm. an såg !hj-utbildningen helt onödig.

- "Det här är bra" skulle jag Under trafiksäkcrhct5veckan mÖnst · kanske säja om nån ville starta ett rade man ocks~ fotgängarn as reflexb­ cafe eller en servicestation här inne ruk . i stan. Allmänt gäller det ju sånt som vi har fÖr lite av och branscher som bäst på och reder ut om man som inte är "på efterkälken". kan göra något i fråga om flispro­ - Det kan vara ett nytänkande duktionen . inom jordbruket ett udda BERTIL NYGARD exempel där var svampodlingen.

Det kan också vara exempelvis något som har att göra med alter­ nativ energiproduktion . Vi håller

Trafikskolorna i Jakobstad HALDIN & ROSE

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00_ Kanalesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00_ KanalespI. 8, tel. 13003

Trafikskola

ETT POPULÄRT FÖRLOVNINGSSTÄLLE I VASA Ett stort urval Ur och Smycken UR-OCH GULD

fIlA~ln ÖVRETORGET ATRIUM VASA Tel. 112497, 112880

Österbottniska Posten

Österbottnisk ungdomstidning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Tidningen utkommer varje torsdag

Redaktör och

ansvarig utgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsgatan 13,

Jakobstad, tel. 967-13 SSS

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

Redaktör i Vasa S-E. Glader,

Handelsesplanaden 10 D,

tel. 961-1 I3S22

Redaktör i Sydösterbotten

Bertel Nygård,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961-6S I S14

REDAKTIONSRÄDET

Alf Snellman, ordförande,

Margareta Kronqvist, LeiJ Rex,

Christel Holmström. Harriet Lin­

deJöf, Boy Wistbacka, Tore Snic­

kars, Karl-Gustav Olin.

PRENUMERATIONSPRIS

1979

Helt år. ....... . . . ........

Halvtår ... ........ . ......

Skandinavien .. '.' .. .. . . . . .

Lösnummer ....... _..... _

2S.­ 17,­ 3S,­ -,80

ANNONSMOTTAGN ING

SÖU:s kansli, Vasa.

tel. 961-113 S72 och IlS 372

ÖP:s ANNONSTJÄNST

Yngve Bengs,

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-11827

Annonser bör inlämnas senast

måndag kl. 16

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967-13 SSS ANNONSPRIS I texten •......... _. . ... _.. 2,30 Efter texten .. . ...... . ...... 2,10 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg. Förenings­ spalten per rad 1,-. ÖSteihottnis­ ka Posten ansvarar inte för ev _ska­ da som tillfogas annonser ~om in­ ringts eller som på grund av post­ försening inte införts i begärt num­ mer.

Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag, Jakobstad 1979

15

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 12 november

?

"I medeltal jobbar elva timmar per dygn" Ända sedan jag var liten, förlåt mindre, har jag haft en dröm om all bli "egen". 'Egen företagare med andra ord.

Därför var det intressant när Rovan Nygård sände iväg mig på mill examensprov som Ro"eipondenl för (JP. Provet bestod av all intervjuva en ung egen före­ tagare. Jag fieR själv välja vem. Valet föll på Jörgen Sebbas .rom dn'ver pälsatelje i Vasa.

Vi Rände varann sedan militär/iden så jag tänRte all "det här går nog bra".

• Jörgen, om du skulle ta och betitta om dia och din rum&.

- Varför inte. jag är 27 Ar och har varit egen företagare i fy. ra Ar. Arbetet här i attljEn bestAr av att tillverlqa mittbeställda pälsar av alla de slag.

• Det dir lAter inte vidare spinnande.

- ~ inte det, jag har aldrig tröttnat pi att ta bystmlttet.

He, he . . . Sklnt hido, fastän jag jobbat i branschen i IIIr si klons det fortfarande lika intressant som när jag började.

När jörgen övenog Orvas pälsateljE hade han endast en söm. merska anställd . Nu har han fyra anställda och tycker att det är . idealet. Han vill inte utvidga mer för dl gAr det inte längre att ha full koll pi rörelsen .

Jörgen var bara 16 Ar dl han började som lärling. Efter 5 Ar Han flyttade till Vasa dels för att fl bättre möjligheter att Ut. som lärling avlade han gäsellprovet och blev. körsnär (lArer · vidga vilket nu har skm. fUlt).

En annan orsak till flyttningen var att han fick byggnadslov - Drömmen om att starta eget kom fram under tiden som för egnahemshus i Singsby pi egen mark. lärling. Och sen när Orvas i Oravais upphörde med sin p~.

- Första tiden krivde m enormt arbete, om inte frun ställt teljE fick jag övena deras lokaler och verktyg relativt billigt. Se­ upp till 100 procent hade det aldrig gltt, berittar han. dan har det rullat av sig själv.

- Skulle jag veta vad jag vet i dag skulle jag aldrig viga öppna eget med de medel jag dl hade. Man var nog allt lite • Det dir lAter enkelt, tlokte du aldrjg pi att det kunde.l lt bllögd . . . pipan.

• Obotlig optimist

• Har du aldrjg tlDkt pA att bli VlIDljg IÖDtllare jgen?

- jag vIgade aldrig tänka slllngt, tlnkte bara att •• det gAr nog" . Har alltid varit en obotlig optimist och det kom vII till pass när jag startade.

• Jaha, DI du to. upp stora lAn och skuldsatte dia över öro­ starten, eller hur?

OeD vid

-

N • . . nä det har jag nog inte.

• Hur vlpde du satsa just cIl det var lipODjuoktur och dlIjga tider , Finland.

• Dra pi trissor. JII hllde tankt mjgcirka 15000 mk minst.

Hur var det med .,.ppenkrla och slDt DIr du startade dl, det var vII besvAr1jgt?

- Inte alls. Inregistreringen av furnan gick pi nolltid.

No problems.

• Det bir Ilter skumt, inte bo det "ara lA enkelt att starta

• Hur Ar det med skatterna dl? JII har hön att det alltid Ar problem för pri\'&ta rumor med dem.

• Vall Var det allt du satsade???

-ja.

qet, sa jll och

da frftande pi Jörps.

- Det är det inte heller. Det fordras framflSrallt att du job. bar i princip dugnet runt vardag som helgdag för att fl iglng affärerna.

&\'

- Leverantörerna och avbetalningssysemet ställde till med lite oreda. Kundservicen är ju beroende av pilitliga underleve· rantörer, si om man Ur problem med dem, är det svArt att bygga upp nlgor föttroende. Att. silja pälsar pi avbetalning gick inte riktigt bra heller.

• 3-4 timmars sömn Jörgen betittar vidare att han trots en viss stress inte har nlgra sömnproblem. I medeltal Ur han jobba IO-ll timmar per dygn och när det är t .a. modevisning miste det rkka med 3-4 timmars sömn.

(Jag tror nog att det Ur vara dethär med att vara egen för min del. Verkar vara lite för otacksamt.)

• Till sist Jörgen, ett rid lt dm 10m vill starta eset. .

- Jag tänkte som si att sämre-kan det ju inte bli!? Och si är jag ju obotlig optimist, som sagt.

- För OP:s äldre ungdom känns vII jörgen igen frln sin tid som mlngArig solist i orkestern Kjell-Jörgens. Han har ännu inte helt Ilmnat musiken utan tar fortfwde lektioner vid Kuula-institutet i Vasa.

Sjunger sint där fmt, klassiskt ni .Vet. Familjen besw förutom av herr och fru Sebbas av tre pojkar i i1dem 3-5-8 Ar. PI frlgan om speciella fritidsinucssen sva· rar han kon: - Hinner inte.

- jovisst, hela 4500 mit. He, he,he . . •

• Ja och om a'toa skauebjöra dyker upp gör du vII pill honom. Gick du pA a'tra mtar i börjllD?

- När jag startade f1Illlan var jag förutseende nog au gloch prata igenom alla problem med skattedirektörcn si jag har ald· rig direkt behöva oroa mig för nlgon skauebjörn.

-

VlLI' aldrig ddd for.te arbeta, dygnet runt om slkrlvs.

• Jamea tllCk cIl för att du gett mjg och andra drömmare rid

pi vlpJ. -

För allan del och lycka till om du startar eget!

• Tackl Men iII tror iII stAr över.

Sen följde direktör Sebbas mig till dörren precis som han gjorde med borgmästaren plus fru .

Utanför stod direktörns splitternya SAAB och iter föddes tanken i mitt korkade huvud. " Det tycks nog löna sig, kanske .". Obotlig Optimist ..~ det visst nlgln skulle man ändl. som sade.

TOFFE