Österbottniska Posten (ÖP) nr. 47 1980

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Jerry ger järnet

I Jockes fotspår: Nåormare 3000 med, av de"] 158 iVörå.

kommer

också med!

Det här ijr Jockekortet som ska delas ut dt alla som varit med i ''jag /linder pd dans' '­ kampanjen. Kortet beriitti­ gar till rabatt pd tre dansbil­ jetter.

7

Det blir närmare 3.000 tonåringar i åldern 13-17 år som kommer au fä Jockekonel. Så många torde ha tänt på dans innan kampanjen är avslutad. I dagsläget har ungefar 2.500 Jocke-dansare inrappor­ terats, och ell 50-tal kurser har avslutats.

Vörå uf meddelar all hela 158 tonåringar har del­ tagit i föreningens kampanj, och det , torde vara något av rekord.

Från SÖU:s kansli har 2.200 plojknappar och 2.000-3.000 Jockeaffischer distribuerats.

Det kan nämnas - apropå en insändare i ÖP ­ att också Vasa stad kommer au gå med iJockekam­ panjen. Under våren kommer danskurser all ordnas dels i form av klubbtimmar i skolorna. dels i ung­ domsbyråns egna utrymmen.

o

O Sture Erickson har nu tagit över ordförandeska. pet {ör SÖV.

D O Leif Rex avgår efter fyra år på SÖV·tronen.

Huruvida han tänker lämna posten som ordförande {ör Rökiö biblioteksförenings hObbysektion är i skrivande stund okänt.

O O Sture Intervjuas av Bertel Nygård på sidan nio!

Torsdagen 11. 12. 1980

-~_I

NI.KA POSTEN

• DISKUSSIONEN om ett allhus i Ter­ monålokalen i stället för att utnyttja bygga utan att man kör över ungdomsfö­ reningarna. järv är inte ny. Redan i början av sjuttita­ Munsalagården! ) let talade man om att slå samman ungdoms- och idrottsföreningarna och • SER MAN åter på idrottsfronten . mär­ Nu skall man kanske inte försöka teck­ bygga ett stort allhus i anslutning till ker man snart att det är där behovet av na en bild av några djupgående konflik­ idrottsföreningens sportstuga. Planerna ett hus finns. Och det är naturligtvis ett ter mellan olika kretsar i Terjärv i allhus­ förföll, och i uf-kretsar säjer man sej ha behov som berättigar idrottskretsarna att frågan. Vid mötet för ett par veckor sen tvekat därför att erfarenheterna av stora ställa krav. Frågan är bara om man inte ställde sej de flesta förstående till att enheter inom fritidssektorn inte var de borde ställa krav på ett idrottshus i Terjärv uf inte vill sälja lokalen - även allra bästa .

I dagsläget är de negativa sidorna av stortänkandet ännu tydligare. Inom Ter­ järv uf är man på det klara med det, och man säjer nej till alla förslag om försälj­ ning av den egna lokalen. '~ Man frågar sej vad det bottnar i att den gamla alJhustanken nu åter dammas av och tas upp till diskussion. Bottnar det i ett behov på uf-fronten , eller är det uteslutande andra kretsar - i klartext idrottskretsarna - som står bakom och försöker dra nytta av "allhuspratet " .

medlemmar, har haft någon nytta av ra­ tionaliseringarna, är lätträknade .

Två saker noterar man särskilt från mötet i Terjärv : exemplet med allaktivi­ tetshuset i Kaustby och påpekandet om hur lite Kronoby kommun satsar på id­ rotten.

• Det nya allaktivitetshuset i Kaustby omnämndes, och av refe­ ratet i . Österbottningen kunde man lika gärna tro att erfarenhe­ terna är positiva som negativa.

Sett ur ufperspektiv är de positiva endast i fallet Kaustby, av den enkla orsaken att ungdomsföre­ ningen där tidigare saknade eget hus. Överflyttat till terjärvförhållan­ den måste Kaustby {ramstå som ett avskräckande exempel. Kaust­ by-föreningen disponerar en kväll i veckan (I) i det nya huset, och för den kvällen betalar man 500 mark. - Jämför med de aktivite­ ter Terjärv uf driver i egen lokal!

Ska denhär lokalen

, ,avyttras , .

• LAT OSS se på uf-fronten.

Det finns tre ungdomsföreningar I Terjärv: Högnabba uf, Småbönders uf och Terjärv uf. Alla tre har någon form av ungdomsutrymmen i egen regi, också vintertid . '

• / Högnabba har man ett pryd­ ligt klubbrum, som är inhyst i det Kamla skolköket.

'- . -/ Småbönders har man sin egen lokal, som man just nu snyggar upp.

• / Terjärv kyrkby har man nyre­ noverad lokal med mångahanda aktiviteter.

Det är svårt att se vad ett centralt beläget storhus skulle fylla för funktion när det gäller exempelvis utrymmen för tonårs­ verksamhet. Avståndet är en negativ fak­ tor i det sammanhanget. En annan är den självklara sanningen att ett eget hus ger de största möjligheter för en förening att utnyttja utrymmena.

- I ett allaktivitetshus skulle vi bli tvungna att boka tid i konkurrens med andra föreningar, säjer man inom Ter­ järv uf. Vi skulle aldrig kunna disponera lika mycket tid som i vår egen lokal.

- En aktiv förening med eget hus ska inte gå med i några allhusfunderingar . säjer man också inom Terjärv uf.

Det är lätt att instämma i de båda ut­ talandena, och ser mari på situationen runt om i Österbotten märker man att samma resonemang återkommer här och var. (Fråga en uf-mänska i nån "utby" i Munsala varför Uf Svanen upprätthåller

• • Terjä.~v uf var den fOrsta ungdomsföreningen i Svenska Osterbotten som skaffade sej ett eget ung­ domshus. Det skedde år 1895. Sedan dess har före­ ningen byggt ytterligare två ungdomslokalet.

•• Den nuvarande lokalen, som byggdes 1921, har nylig,en renoverats och befinner sej i utmärkt skick.

• • Ar 1980 ställer man i en del kretsar krav på att Terjärv uf ska avyttra sitt eget föreningshus och gå med som en bland m:\pga delägare i ett planerat all­ aktivitetshus.

• • Man behöver inte vara terjärvbo för att redan av känslomässiga skäl känna sej manad till protest.

Också sakskälen talar givetvis mot ett " ,centraliserat alltänkande' , . mindre skala hellre än att försöka släpa med ungdomsföreningarna i ett projekt som är dömt att misslyckas.

Vad som i första hand behövs i Ter­ järv, är en bollhall. Så bedömer åtmin­ stone uf-folket saken.

En boll hall - ja, till och med ett stör­ re "idrottshus" (se Maxmo!) - går att

om man av referatet i Österbottningen kunde tro att föreningens inställning väckte allmän förvåning.

Men det förtjänar ändå påpekas - det finns ett allmänintresse i detta - hur förlegat det " centraliserade alltänkande" är i dag . De fall där ung­ domsföreningarna. det vill säja deras

Den .flytande pennan

• GÅNG PÅ gång läser jag om skrivare som har flytande penna.

Jag utgår från att det inte är kulspetsen som klottar , och jag är följaktligen lite förvirrad. En penna ska väl inte flyta. En pen­ na ska sitta stabilt mellan pek­ finger och tumme. En penna ska man kunna lita på som på en väl­ gjord sprättbågapil.

Pennor flyter inte som japan-: ska bilfabriker som sköter se~ själva. Det gäller för föraren att se efter hur han styr.

• EN FLYTANDE penna?

Uttrycket läter lika skojfriskt som om jag påstod att mina ski­ dor flyter, nu då jag efter nio månader återupptar min botnia­ träning. Det flyter inte om man

• En representant för länsidrotts­ nämnden redogjorde för hur eftersatt idrotten i Kronoby är, och det kan i och för sej vara riktigt. Till stöd för sitt påstående nämnde han att kom­ munen satsar endast 27 mark per invånare (nettoutgift) på idrotten . ­ Här ska bara nämnas att kommunen satsar i nettoutgift 22 mark per in­ vånare på ungdomsarbetet!

BERTEL NYGARD

Bra och

dåligt

Som komplettering till ledartexten ska för klarhetens skull påpekas detta: Allaktivitetshus är bra.

Centraliserade allaktiviteteshus är dåliga.

Decentraliseradel utlokaliserade allhus har y~ redan i en mängd byar runt om i Svenska Osterbotten. Det är ungdomslokalerna.

Ungdomslokalerna har varit och är fortfa­ rande allhus, och allfunktionen, karaktären av varmansrörelse, är uf-rörelsens styrka. En varmansrörelse bygger på att föreningshuset ligger inom räckhåll och kan uppfattas som "nånting eget" .

De som talar om att riva eller sälja uf­ lokaler och ersätta dem med "helhetslösnin­ gar" i kommuncentrum, bör endast i undan­ tagsfall tas på allvar.

flesta med tangenter, och där gäller samma sak : stabiliteten framför allt. Det värsta som finns är skrivma­ skiner som rör på sej .

Det finns såna som förf! yttar se) långsamt mot vänster.

-

efter fyra kilometer känner sej som strax före ärtSoppan i Kvev­

lax .

Det är samma sak med pennan och pennföraren . Ska man nå köttsoppan gäller det hänga i och förbereda sej.

Jag har ju förstått att den fly­ tande pennan är nån sorts gåt­ fullt uttryck för beröm. l själva verket läter det som förakt, men det är typiskt för sättet att uttryc­ ka sej om skrivare. Man talar inte

om dem själva och deras jobb, man talar om deras pennor .

En bra skrivare har flytande penna . En skrivare som gisslar omgivningen, har bitande pen­ na . En skrivare som går åt perso­ ner, har elak penna.

Här om dagen hade nån skri­ vare skarp penna, och det låter som han satt och uttryckte sej med välformerad blyerts .

• I VERKLIGHE1'EN kör väl de

• SKRIVARNA har det lätt . De har en naturbegåvning, en fly­ tande penna, som helt oförtjänt har tillställts dem . De behöver inte anstränga sej.

Då är det annat med övriga samhällsgrupper. Jag tänker i första hand på läkarkåren . Man läser ju en och annan läkar­ roman, läkarnovelJ eller läkarse­ rie , och då har jag lärt mej att lä­ karna är olyckliga människor som kämpat sej till en framgång. De

har inte fått n:lnting gratis .

De flesta läkare har tagit sin examen efter år av umbäranden och fattigdom . Gärna är de föd­ da av helt utblottade föräldrar.

De riktigt stora hjltama har läs t in sin med lic på ett sjaskigt nattcafe i Paris . ' Romanläkama har nått sitt mål trots nånting . De som skri­ ver romanerna, når sina fram.' gångar tack vare nånting .

• DET ÄR så där över hela linjen .

En s:lngstjärna når sin beröm­ melse trOts att han eller hon är född neger i ett storstadsghetto .

En långdistansare tar OS-medalj trots att han är lapplandsfödd.

En minister blir minister trots att han är född i en liten by i Öster­ botten .

• MEN EN författare blir be­ römd tack vare sin flytande pen­ na .

~

1____r'~i)y------------------...::T...::o..:..rs::..:d::.::a~g:.:.e.:..:n-l::..:l:...:. -l:...:2::.::._1:...:9:...:8:...:0:..-_______________ (,. .:~ : '-----l

'{{q}(""' .•

({,~:.t!l . ....

j

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

-Bästa Väl medveten om att min utländska boning inte direkt ökar aktualiteten i detta inlägg anser jag det ändå värt mödan att kommentera SU-kretsordfö­ rande Peter Backas inlägg om pffrtisystemet, röstande etc. i ÖP den 30. 10.

,'Partiorganisationerna kunde gärna byta ut resolutionsskrivandet mot konkret handling"

Jag kan hålla med om en del av vad Peter Backa skriver, men Peter Backa diskuterar bl.a. vill också. kommentera många de s. k. ' 'ensaksrörelserna " av hans påståenden. Jag ska kontra partierna. Han skriver dock koncentrera mig på det .bl.a. som jag anser viktigast att kom­ mentera.

- Partiernas strå'van till helLåt oss granska hur det är med den saken på det område dät de s.k. "ensaksrörelserna" är bäst representerade. nämligen just mil­ jöfrågorna. I Finland har det länge varit strid kring fågelsjön Koijärvi.

Vad har de båda organisat ionsfor­ merna, partierna och" ensaksrörel­ serna" åstadkommit i denna frå­ ga) Miljöaktivisterna har kämpat frenetiskt för vattenståndet i sjön, kedjat fast sig vid maskiner, ordnat med vakthållning nattetid och ve rkligen lyckats väcka allmänhe­ tens uppmärksamhet för Koijärvi.

Partiernas agerande har varit av en helt annan art: Politiska bord­ läggningar, hänskjUlanden , försök att tiga ihjäl hela affären, även rent ointresse. Enstaka uttalanden och allmänt hållna" resolutioner" fran några håll till Koijärviaktivis­ ternas förmån ändrar inte denna uppfattning.

SU och Sfp passar tyvärr också in i bilden.

Likadant mönster De ve rkligt kraftfulla åtgärderna står Koijärviaktivisterna fOr. Det är de. som fått samhället att upp­ marksamma denna fråga, det är de som så länge lyckats förhindra den

ödesdigra sänkningen av vattenni­ vån i sjön.

Mönstret är det samma på andra håll i Norden. l Sverige är det lokaIbefolkning­ ens handfasta motstånd som lycka­ des hålla grävmaskinerna borta från Sölvbackaströmmarna, inte partiernas mer eller mindre runt formulerade ställningstaganden.

Nu är frågan aktuell igen.

I Norge har miljöaktivister också både lyckats stoppa utbyggnaden av Alta-älven och lyckats ge denna fråga en enorm publicitet. Många andra exempel finns, speciellt i Norge, men de här torde vara de mest välkända.

Exemplen visar tydligt att de s.k. "ensaksrörelsernas" insatser i miljöfrågor varit av betydligt större tyngd än någonsin partiernas eller något enskilt partis. Dessutom har· det ofta visat sig att partiernas " re­ solutioner", "ultalanden från Sty­ relsemören" etc. tämligen sällan utmynnar i handling .

Hur har l.ex. Sfp:s och SU:s re­ lativt progressiva program i miljö­ frågor förverkligats av partiets mi­ nistrar i Koijärvifrågan) I fråga om konstgjorda sjöar i Lappland) Jag tror att Peter Backa och and­ ra sanna miljövänner har all orsak

hetsstrategi år positiv och nöd­ vändig i dagens vårid. Vi kom­ mer aldrig att kunna klara av mlljö- och resursproblemen om vi '[örutsättningslöst ' tar ståH­ ning 1111 en detaljfråga i taget. att vara tacksamma att" ensaksrö­ relser" existerar. Visserligen lyckas inte heller miljöaktivisterna alla gånger stoppa alla projekt, men re­ dan det alt allmänheten blir med­ veten om en miljöfråga ökar san­ nolikheten att frågan ska lösas po­ sirivt ur miljösynvinkeln.

Peter Backa använder fö. be­ teckningen "ensaksrörelser' " ett uttryck myntat av politiker i avsikt att ge ett dåligt sken åt dessa rörel­ ser. ~iktigare beteckningar är l.ex. alternativrörelser , mi Ijörörelser , miljöaktivister .

Parriernas arbetssätt funktionsodugligt Det är knappast för grovt att hävda att partiernas sätt att arbeta börjar bli förlegat , funktionsodug­ ligt i alltför många frågor. Jag tror partierna skulle ha en heJ, del att vinna på all ta efter miljöaktIvis­ ternas säll att arbeta.

Har Lex . SU i Österbot ten lyck­ ats väcka deball i någon österboll ­ nisk miljöfråga de senast(' åren' Många tiUfäl]en har erbjudits, l.ex. 'kalhuggningen av Mitkelsöar­ na , åregleringar, Wolffska parken j Vasa, försvaret s befästningsplaner på Valsöarna.

I dessa fragor har det alltid varit

_:·:._;\.\X.I~'~p

andra grupper än politiska partier som agerat väåarklocka. Den en­ de Sfp:are i landskapet som verkli­ gen kämpat så det syntS i miljöfrå­ gor är Henrik Österholm, som nog torde ha passerat SU-stadiet för ett tag sen.

Ett fint undantag är dock SU:s engagemang i alOmkraftsfrågan.

Konkret handlag SU , och andra partiorganisatio­ ner med för den delen , kunde gOtt byta ut en del av resolutionsskri­ vandet mot mera konkret handlan­ de i miljöfrågor. Det finns gott om österbottniska: frågor där partierna kunde göra en insats, l.ex. giftan­ vändningen inom jordbruket, Vasklotkraftverks svavelutsläpp m.m.

I dagens alltmer byråkratiserade samhälle är det all orsak för de po­ litiska partierna att modifiera sin inställning till de utomparlamen­ tariska metoder som miljöaktivis­ terna står för.

Så länge inte partisystcmet för­ mår stoppa samhällsmaskinerit'ls ohejdade framfart i miljöförstö­ ringen är det bättre att stöda utomparlamentariska metoder.

Det tjänar int.: mycket till att sitta och skriva f(inräffliga parti­ program och resolu tioner so m näs­ tan aldrig når fram till beslutsma­ skineriet - trOts att partiet självt sitter i regeringen I Jag har därför full förståelse för Svenolof Karlssons skepticism mot partisystemet , även om jag kan hålla med om en del al' den kritik som Peter Backa framför.

Jag anser faktiskt att SU r('pre­ senterar de miljövänligas te åsikter­ na i landets part;flora, mm dc konkreta åtgärderna är oändligt långt ifrån vad som kan anse~ som acceptabelt ur miljösynvinkel.

Backas onödiga övertramp Ii II sist kommer en kOlllmentar om Peter Backas onödiga över­ tramp. I övrigt känner j,lg honom som en lugn och saklig person. All tala om " svinaktighe ter " och att ÖP:s "alla tungviktare I flock('n tillsammans tryrker ner den stac­ kars oliktänkande" är verkligl'll all ta

~~~

(t

I.

~ewgaard o

NÅGRA kommentarer med an­ ledning av redaren isenasle Öp, Vi på FSU och särskih undeneck­ nad är lika oroliga som du över del starka inslagel av english och ameri­ kaniserad kuhur bland den finlands­ svenska ungdomen och anislerna.

U löver della lillkommer särskiII i Nyland/huvudsladen "måslel" av all sjunga på loinen kOlimainen kieli för all görd sig gällande och för all slå sig fram. en av de slörsIa orsakerna lill della och som del är möjligt all lindra ­ är all del inle finns tillräckligI med forum där man kan upplräda på i svenska eller for finlandssvenska un­ ga förmågor .

D NÄR FSU gick med på all skaffa fram unga finlandssvenska förmågor lill en finlandssvensk kväll på gamla sludenlhusel ,'ar del jusl med avsik­ len all försöka skapa ell dylikl fo­ rum. Vi meddelade anislerna all vi hopp'ds all så många som möjligl skulle sjunga på svenska, men de fick själv välja . SlörsIa delen av anislerna sjöng också på svenska.

Men vi ville iflle kräva!

FSU kommer så vill underrecknads ifllenlioner forverkligas all fons ä II­ ningsvis på alla säll forsöka skapa ka­ naler för unga finlandssvenska anis­ ler där de kan upPlräda.

O DET ÄR FSU:s uppgifl. Del må sedan gälla vissång, punk, rock eller annal. Jag anser all vi borde få ell Iflslag a" "en ny våg" bland de fin­ landssvenska orkesrrarna, all våga göra musik på sill egel modersmål.

Men då måsle vi få lill slånd kanaler som uppmunU'dr dem .

FSU är en , Tidens Melodi en an­ nan, en omorganisering a" lalangjak­ len en Iredje och större krdv på orkes­ lermönslringen en fjärde, en ulökad finlandssvensk skivproduklion en femle och radio/TV en själle m.m. ' -_ _ _ _ _ ERIK HÄGGMAN

Mera debatt på sidan 15!

Dataorgeln är nu verklighet Techni cs he mörg el ilar övergått till dataåldern . Denna nya Tech­ nicsorgeln är inte enbart en or· gel. utan en fullständig elek tro· nisk orkester . Det nya spelsättet har uppkommit bl.a . tack vare fÖlj,ande egenskaper: Technicord·automatik: Flyt tar ackompanjemangets klang till fingerspetsarna.

Program Chord Computer: Du kan programmera e tt 100 takts ackompanjemang tilll minnet.

Voice Setting Computer: Da du har funnit ett bra ljudregister ­ och ljudintervallkombination, kan du spara det i minnet.

ÖP har naturligtvis samma rätt som andra tidningar all bemöta skriverier som polemiserar mot ti­ digare ÖP-k'dare o.dyl. Jag kan in­ tt' finna ell enda exempel på några . 'svinaktighetc[" mOl skribel1ler från ÖP:s sida. lvärrom tl'ckt'r jag atl ÖP ut­ vecklats enormt de s('naSH' td :hen under lednin g av Bertil Nygård. och Svenolof Karlssom skärpta pennor. De har lycka ts viicka Ytterligare ett antal finesser.

mycke t deball med sina fräscha in­ Bek'a nta dig hos oss!

lägg som oh:! innehållit hdl nya och fördomsfria infallsvinklar P:l gamla och nya fdgor.

Om SU hade lika skickliga skri­ Det nya spelsättet har tötts. benter i sina led skulle SLI kunna uträlla betydligt mer i l.ex. miljö­ VAASAN PIANO frågor.

Hovrättsespl. 20 (Mittemot poste n) Slefan Palm L..._ _ _T;.;;e;;.;.I...;;96.;;.;,,1-....;.1.;.;16;.;8;;;99,;..._ _...I

Tech,nics

I4 I

Torsdagen 11. 12. 1980

~~POtIT=EN--------~------1

. * Jerry Williams förra fredan lockade en fullsatt lokal. * Och vi hade ändå bra ordning * På lördag kör vi igen. Välkommen!

LÖRDAG 13. 12. KL. 20-01 "Österbottens bästa dansband"

Ett "Coming-band" från Jeppis

Lyssna till deras version av .. Angie"!

som nyss gett ut en ny singel.

*******************************************.**************j

LUCIABAL A MASH· ~~~<?J

*'

j'

I,örd. 13 december kl. 20.00

~~

'

l

ÖVER-MALAX, SOLHEM

':.

.

.

Arr: Övermalax ut .

.

.~

*'********************************************************

lörbu{\tn 1~2

Smtbsby $om andra orkester!

HOPE lIärlig roek- och

k120.oo 'BuIsar fråD torget

20.10, 20.40

21.10, 21.40

HARD

daD~blandniDg ROCK

----_ . '~

,..

I

... »

~

DANCE CENTER'"

~

PÄ FREDAG BUR DET FART FRÄN BÖRJAN TILL SLUT, .. VAR?

~ ~ Hald;~n v:a~",SI~on'1

t .» KVEVLAX NO 1 t

f

FREDAG 12.12 ·80 KL 20-01

TOPPENMUSIK MED TvA VERKLIGT " HETA" BAND :

~

EMPIRE & EXOM

20.15 och 20.30 • • Ekmans från Bock, 19.15 via Gerby, ISkmo, Karperö och SingsbY." • OT från Grillcenter Oravais kl.~ 19.30 via Kaitsor, Vörå kl. 19.45 .

• Majors fr. Näset 18.30 via Muns­ mo, Solf Central bu ti k 19.5~via Toby Stenbro, Veikars

..... ..:::::- .

KVEVLAXUF ~

~

.

~~

(#

~.

I 5

T~o~rs=d~ag~e~n~l~l~.~12~. ~1~ 98~0________________________ ~~~~~~~~~

11 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

ID ANS

*

•

I

lörd. den 13 dec. kl. 20.00

Ork. EXODUS FUNKT.GR. 1/80 ALDERSGRÄNS 15 AR

BUSSAR: Strandlinjen från Norrnäs kl. 19.00 via Töjby, Harrström , Takla x, Korsnäs, Petalax och Nyby. Haglund från Kaskö kl. 19.30 via .

Pjela x, Närpes och Övermark .

LUCIADANS I Södra Vallgrund lörd. 13. 12. kl. 20.

DANNES

PRIS· KRYSS

o o

DAMERNAS DANS

vid ungdoms och idrottshuset i Alapää 13.12 -80 kl. 20.30-01.

JUSSI FICHER

Vi ska ta och lösa ett priskryss igen. Den som lyckats plita ner bokstäver i alla rutfält enligt ett visst logiskt system kan skicka krysset till ÖP, PB 27, 68601 Jakobstad.

D C Redan onsdagen 17. 12. måste vi ha de rätta lösningar­ na, om du ska kunna vara med när vi delar ut förstapriset på 30 mk, andra på 20 och tredje på 10 mk.

och

KALEVI KORPI Evijärven Alapään N.f .

GAMMALDANS

13. 12. kl. 20. PURMOGARDEN

JUKKAS står för musiken Bilj.gr. 10

Funkt.gr. 8

DEN NC(A PJÄ'R'L5H~VEN

jft'R KLAR.! V,'\R5~GOD I

DET KAN KocK

sJ/u-.

Sl/NT SES

MED SVAN

~NI.K~ ~~N ____________________________________T_O_rS~d_a~g~e~n~1~1~.~1~2~.~19~8~O~-------------------------------------------------~__E;~-2 _"~

D D Eppu Normaali -­ punkband eller fem snälla pojkar som spelar sin egen musik?

D D Det kan kvitta -­ för en grupp som kallar sig Eppu Normaali verkar ingenting onormalt eller omöjligt.

Eppu Normaali består av fem killar från Yläjärvi utanfor Tammerfors.

Tillsammans bildar det eu av fin· lands för tillfållet allra populäraste band. Medlemmar är Mani Syrjä, så ng, Mikko "Pantse " Syrjä , gi­ tarr, Aku Syrjä , trummor , 'uha Torvinen, gitarr och Mikko Neva­ lainen, bas.

The Eppu Normaali SlOry börjar hösten 1976 när några av killarna började spela ihop för au, som de säger, " bilda en roligt band" .

Men först på våren 1977 började saker och ting hända: punken kom till finland och Eppu gjorde sig känt som ell av de forsta inhemska punkbanden .

"Punken gav oss impulser" - t början var allt "punkkiva " , säger Mami. Punken gav oss nya impulser. Våra förebilder den ti­ den var Lex. tggy Pop och loey Ra­ mone. N u har vi inga direkta före­ bilder längre - ulOm Juha son t gillar John foggeny - han har ju I.o .m. gjOrt en låt om honom. Och så är Pantse Ritchie Blackmore­ fan . . .

Pantse : - Protest!

- Så punkband kan ntan väl in­ te kalla oss , foctsäller Mami. Vi spdar ju pop! lust nu verkar Eppu Normaali all ha tusen järn i elden . t dagarna ligger gruppens fjärde LP - Elävä- . nä Euroopassa som är ell live-in­ spdat dubbelalbum - på skivdi s­ kanu. Tidigare Eppu-lP:n är Ak­ ne Pop, Maxin tum Jee & lee och Akun Tehdas. Dessuton , har grup­ pen gell ut ren t singlen plus all varje gruppmedlem spdat in en egen solosingle.

, 'Job.bigt med 100 gigs på fyra månader" - för tillfället drar vi finland runt , beräuar Pantse. Vi har en hel, månader keikkor framför oss efter all ha varit lediga två månader ef- , ter sommarturnen. Då hade vi 100 gigs på fyra och en halv månad.

Det var för mycket - vi var ganska [CöIIa när vi kom tillbaka .

• Eppu Normaaii: Matti Syrjä, Pantse - Därför spelar vi heller ing;t nya lå tar nu. Vi har helt enkelt in te hunnit skriva nyll nIateriaI. Mer på vårvintern ska vi vara lediga för all skriva den nya LP:n som ska komma ut på vårsidan. Den kom­ mer antagligen all bli en uppfOlj­ ning på Akun Tehdas och heta "Akun Köyhät Pojat" .

- Lå tarna gör vi tillsamnlans , berälIar Mami. Pantse plingar på gitarren och vi andra skriver texter­ na. för oss är inte vare sig text eller musik mest betydelsefullt - det är helheten som är viktigas!. Vi spelar den mu sik vi sjä lva tycker om ­ om a ndra gillar den är det OK .. .

Syrjå~

Aku Syrjä, }uha Torunen, Mikko Naalainen.

Flickklubben i Helsingby

- vad är det för något?

D I UF Hoppets lokal i Helsingby pågår något som troligtvis inte händer på några andra ställen. Där har flickor mellan 9 och 13 år tagit initiativ till att en flickklubb har startat nu i höst.

D De 26 flickorna samlas varje onsdag i lokalen och sysslar med olika hobbyn under ledning av Carita Kotkavaara, som är betydligt äldre än de andra flickorna.

Se lietao ,

, ,Vildaste kekkan

hade vi

i PajaIa"

- Vet du, det här är faktiskt första gå ngen vi uppträder i svenska Ö s­ terbollen , säger Mami . Tidigi!re har vi nog spela t i finsk a Syd-Os­ terbollen, Vasa , Kokkola och Ka ustby - "mUlla oti melko han­ kal aa siellä Kaustisilla " .

- Och så har vi faktiskt haft en spelning i Nord-Sverige, i Pajata .

Det var den vildaste keikka vi nå­ gonsin haft - människorna var som galna och pratade främn \ande språ k . . .

- Det ä r faktiskt en helt annan sak a ll spela här vid kusten, tycker Pantse. Dels är det språkgränsen - det blir inte samma publikkon­ takt. Och dels är musiks maken en annan: här gäller bara dansband och utländska artister.

ULRIKA BENGTS

• (arita Kotkavaara sitter tillsammans med Lotta, Kristina och Sanna·Riikka, {rin vänster räknat. (Foto: Kenth Sto,m)

Torsdagen 11. 12. 1980

7 Den första frågan man ställer sig är Vad är en flickklubb? Såhär säger Carita Kotkavaara: - Vi samlas en gång i veckan och sysslar med såna saker som flickorna vill göra. Vi syr hand­ dukar och pannlappar, bakar muffins, ritar julkort osv.

- Det tycker jag är viktigt att påpeka att både svenskar och finnar deltar i verksamheten. Det flyt. tar hela tiden folk till Helsingby och Toby, och vi vet av erfare'n het från annat håll att det är viktigt att de nyinflyttade ges möjlighet att delta i verk­ samhet av olika slag på orten.

- När jag gick runt och frågade av folk om de· ras flickor fick delta så var deras första fråga: "Vad

kostar det?".Det kostar ingenting. Hoppet betalar allt material.

- Många föräldrar har lovat att ställa upp som ledare men ~onstigt nog så har jag inte sett till en enda mamma eller pappa här.

- Det närmaste målet vi har just nu är barn­ festen den 14 december. Då skall vi auktionera bort allt det vi Jagat under hösten. Det är inte meningen alt Hoppet skall få någon större ekonomisk vin· ning av verksamheten, de pengar vi får in skall an· vändas till en utflykt i sommar.

- Vart det vet vi inte än.

- Om det finns någon som vill starta en sån här verksamhet så måste man tänka på att det kan vara

väldigt svårt att få tag på material, och att det dess· utom är väldigt dyrt. Åldersgräns måste man ha. Allra bäst är det om man har möjlighet att dela in deltagaren i grupper 6-9 år och 10-13 år. Det är ju otroligt stor skill· nad mellan 6·åringar och l3·åringar. Sen är det ba­ ra alt sätta igång.

- Till föräldrar och föreningsfolk vill jag säga alt en sådan här verksamhet kan visa resultat också efter 10 år. Tänk på det.

Hört bland deltagarna: Toppen!

Parasta mikä tapahtuu viikossa.

KENTH STORM Carita on hyvä.

SENASn Hm DET GÄLLER

ORGLAR

eVAMAHA

DIGITALlsK LI

lInn~a ~anna Fredagen t 2. 12. är kaffepannan varm hela dagen.

Vanha Sannas modeshow med bl.a. Håkan Streng, kan ses hos oss på video-TV 12. och 13. 12.

SLEEPY SLEEPERS

METSÄ RATIO

ÖPPET: Måndag och fredag ......... 9-18 Vardagar ... .. ............. 9-17 I.iirdag . .. ................. 9-13 I3rändövägcn 23 , Va sa , tel. 961-117371

VÄLKOMMEN

PIONEER _~~J~ ---­

SYSTEM förstärkare SA·410 . e f· fekt 2 x 27 W radi o TX-410L . FM . AM .

NU till specialpris!

LW

i. •

bU

ski vspelare PL· l00 . halvauto mat. sva j 0.063 %. s tö rntng savstånd > 70dB Ka s settd äc k CT·200. elek tr onst yrd reglage s vaj < 0.05 % . fre· kvenso mf ång 30· 17.000 Hz ( :!: 3dB) högtalare Cs -343 . ef· fekt 40 W

PIONEER eT-200 Kassettdäck. elektronstyrt reglag e. sv aj 0.05 30-17 .000 Hz ~ 3dB. st ö ravst å nd :> 68 dB .

850,

" "~ o

frekvens

Torsdagen 11. 12. 1980

8 D D Sture Erickson (28), den föranden, är ju inget nytt ansiJd hang. Han har varit aktiv på poster, han har jobbat som ka~ varit instruktör_ D D För närvarande jobbar h.

Korsnäs Kurscentral.

- En viktig tyngdpunkt i SÖU:s arbete just nu är smMöreningarna och uf-Iokalerna. Vi vill sprida uf­ verksamheten, och vi vill se före­ ningen som den viktigaste niv:ln i arbetet. Vi vill n:l s:l m:lnga som möjligt och vara en varmmansrör­ else , och d:l är det vikr.igt att det finns en förening och en lokal i så m:lnga byar som möjligt.

- Samtidigt vill jag poängtera att det här inte är riktat mot stor­ föreningarna. De har sin funktion och sitt berättigande . SmMöre­ ningarna kan säkert ocks:l, var för sej, hitta sin verksamhetsform .

M:lngsidigheten är det viktiga .

Tillhör SÖU en förgången tid?

• Fyra år har Leif Rex från Rökiö Biblioteksförening suttit pa SÖV-tronen - det är slut med det nu (Foto: Peter fiskola)

"Uf-rörelsen mår bäst av en mångfald verksamhetsformer" Eftersom jag avgår som ordförande för SÖU fdn och med :lrsskiftet och en efterträdare skall väljas vid detta möte, känner jag behov av att redogöra för mina erfarenheter av vad SÖU och den österbottniska uf-rörelsen skall ta fasta p:l i sin verksamhet.

Min avsikt är inte , detta vill jag understryka, att blanda mig i en kommande ordförandes och styrelses verksamhet. Den generation som innehar ledningen och ansvaret i uf-rörelsen, skall ocks:l ange kursen i den praktsika verksamheten.

Minasynpunkter är närmast att sesom ett bokslut som st:lr fritt till förfogande. Jag har sammanställt mma erfarenheter under tre rubCl­ ker.

- Detta f:lr vi leva med och notera att dessa företeelser ocks:l har en del positiva sidor .

- Men genom att satsa p:l eget skapande och egna resurser skyddar vi v:lr egen kultur och v:lra .egna traditioner fdn att totalt utpl:lnas av strömningar utifr:ln.

D Decentraliserad uf-rörelse För att ungdomsföreningsrörelsen skall n:l de österbottniska ung~o-­ marna med sin verksamhet, bör det finnas ungdomsföreningar saml ungdomslokaler och utrymmen välspridda i Österbotten.

Vi bör finnas inom räckh:lll för ungdomarna i varje b y, i varje större bostadsomdde . Vi skall inte mera lägga ner föreningar eller sl:l ihop" föreningar. Istället skall vi stöda svaga föreningar och :lteruppliva och grunda nra föreningar där det är möjligt.

Vi skal inte riva uf-Iokaler utan renovera och bygga. Detta har varit möjligt under betydligt fattigare tider och bör ocks:l rimligtvis vara möjligt idag .

D Österbottniskt ansikte Med detta menar jag att ungdomsföreningsrörelsen skall utgöra ett forum för kulturell och annan verksamhet av österbottniskt snitt . Vi har ingen anledning att skämmas för det som vi själva st:lr för.

Tvärtom.

Revyer p:l österbottnisk dialekt om b:lde den egna byn och den sto­ ra världen, österbottnisk ungdomsdans, musik komponerad och ins­ pelad av österbottniska orkestrar, en egen tidning (Österbottniska Posten) osv.

Detta skall vi vara stoja över.

Genom att satsa p:l v:lra egna resurser och uppmuntra kulturella y.nringar som är rotade i v:lr egen verk~ighet ger v! vår kultur en större lIvskraft. Kulturen är d:l en del av oss Själva, och VI känner oss hemma.

Detta betvder inte att vi skall avskärma allt som inte är österbott­ niskt . Det ä~ överhuvudtaget inte möjligt. De svensk-österbottniska dansorkestrarna kommer ocks:l i fortsättningen att skriva och sjunga finska och engelska s:lnger, rikssvenska dansorkestrar kommer att gäs­ ta vlra danstil'lstäJlningar, och internationella modeströmningar kom­ mer att svepa fram över Österbotten med samma kraft som de ameri­ kanska privatdetektiverna i seriefilmcr och böcker.

-

•

D Mångsidig verksamhet Uf-rörelsen m:lr bäst när en stor m:lngfald verksamhetsformer finns p:l programmet . Vi skall inte enbart satsa p:l dans, inte enbart p:l teater, Inte enbart p:l idrott eller musik . Varje förening skall söka sin lösning och våga pröva p:l nytt och :lteruppliva gammalt när andan f~lIer p:l .

Föreningen kan ha en biograf, ordna möten om byns framtId, hyra utrymmen :lt medborgarinstituten, ordna julfest, spela pidro, bygga tennisbana osv . osv. Allt detta kan föreningen göra utg:lende från de behov som finns hos föreningens medlemmar och bygdens ungdo­ mar.

Uf-rörelsen vill vara en varmansrörelse, och därför måste vi kunna bjuda n:lgot lt envar. Både åt den som vill ägna sig :lt mera krävande verksamhetsformer och åt dem som i stort sett bara vill vara med som åskåd are.

-

___-o

ÖP: ­ höste . kamP-j kommiJ det och. inte iir VilStra

från VIiS en, alt ,sI te är "; inte "sA:.l ironiseni över dml

-

J~

m ycket Fl Nyland ,I höra eftO ! om dansI man nO~ 1 rig har I positiva fr:1ga orll kam panj'

ÖP: - Uf-rörelsen har ;u fått en del kritik emot se; tidigare i höst.

- Dc i Samarbete skrev Curt Strengell som ty l att rörelsen inte har kunnat hän­ jipporöw ga med i utvecklingen. Han talade en , men , också om uf-rörelsen som en inte forn "oformulerad idealism". Tillhör funktior. .

SOU en förgången tid? att vi re - Jag först:lr inte riktigt vad St­ närmare rengell menar. SÖU och uf-rörel­ skulle sal sen befinner sej i högsta grad i sin aftnar ~J egen tid . Rörelsen har alltid for­ - I l mat sin verksamhet enligt tidens att pom! krav, det ser den som kollar upp domsfön: historien . I början var man n:lgon doms rön: sorts "folkbildare". Sen tog andra Sl~ ung ( över den saken. och uf-rörelsen namnet sökte sej nya vägar . täckni ng. ÖP: - Strengidl så/er ;u också - Sel just det att andra har tagit över. kar det ~ Ordagrant: . "Specialföreningar vara rätt och sällskap utanför den egentliga linjer s~ ungdomsrörelsen erbjuder i regel pel dansk ungdomen betydligt större möj­ man en l ligheter till aktiviteter och verk­ det b:lda.r samhet än ungdomsrörelsen. ÖP: - j - Det är klart att specialföre­ organ.;w; ningar är bra, och det är klart att den som har ett speciellt intresse - FSl f:lr ut mest där. Men det är p:l ett vit avsevi annat plan SÖU ska arbeta. V:lr stärknin styrka är att vi kan samla alla-ung­ Inför n» domar till lokalen. Och om ton­ kraft i lel vikten ligger p:l de lokala förening­ väl pröv l arna, s:l kan man i varje enskilt fall och som , forma verksamheten precis som av . Der l ungdomarna själva vill.

Ralf G ra l - All, FSU fon!

Positiva resultat Det ska f~ Specialförenmgarna är n:lgot bund Of, som SÖU bara har orsak att vara det ställ.; stolt över . Det var ju vi som drog i ska FSU i g:lng det mesta! Om andra fort­ sker ute sätter, är det något att glädjas ränitet i ( över, inte tvärtom. vakt om. .- Jag vill också påpeka att SÖU och föreningarna ju har kvar en del "specialintressen", exempelvis amatörteatern . Det är ju i huvudsak ungdomsförening­ arna som är de finlandssvenska tea­ terföreningarna.

14

I

~ tj,I1~~Jiii:

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _T_o_r_sd_a_g_e_n_ll_._l_2_._1_9_8_0_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ~ v~1~

nya förbundsord­ de i SÖU-samman­ i flera förtroende­ ~lchef, och han har I

un som lärare vid

i

D D Sture har varit med och dragit upp linjerna för det arbete SÖU bedriver i dag. Han talar följ. aktligen inte om någon ny linjedragning utan snar· are om hur man på olika sätt ska kunna gå vidare på de områden som han menar att SÖU bör satsa Sture Erickson valdes som väntat till ny ordförande för SÖU vid förbun­ dets höstmöte i Harrström. Sture tar över efter Leif Rex som har varit på.

v.ngdpunkten i SÖ U~·s verksamhet ligger på småföreningarna

ordförande under en fyraårsperiod.

Ett 50·tal delegater deltog i förbundsmötet. Valfrågorna, verksamheten och ekonomin stod i förgrunden. Dessutom gjorde höstrnötet ett par ut· talanden i aktuella ungdomsfrågor.

Valfrågorna beredde inga problem . lik­ Höstrnötet menade också att de ungdo­

som valet av ordförande ',Iar enhälligt , mar som nu har engagerats bör hållas kvar

ställde höstrnötet också enigt upp bakom inom föreningslivet genom olika aktivite­

- s6u:s storsatsning under kurserna bör fortsätta under våren Ge föreningarna kandidaterna till förbundsstyrelsen och A ter.

II- bar varit jocke· och nästa år. fungerande service & M. I styrelsen har Sture Erickson följan ­

,.;n. Det har ju före· - SÖU har inte resurser att dri­ il ni del kritik också mot de personer till sin hjälp (ringen inom pa­ O INSTRUKTÖRERNA:

, '"" har lötit förstå att det 6p: - När det gåUer s6u:s va fortsättningen, utan vi hoppas rentes) : Ulrika Ahlbäck (I), Harald Björk­ Höstrnötet tog ett principbeslut om att att kommunerna kan ställa upp lund (II) , Henry Kallvik (III), Ulf Johans­ ,.. "kultur". l en debatt i SÖU:s instuktörer ska utlokaliseras från organisation ska det ju ske en ut­ son (IV), Dan Örndahl (V), Anna-Lisa centralkansliet till regionen . Instruktörer­ lfyland sa Nils Malmberg lokalisering av instruktörerna. och bistå föreningarna med bi­ drag .

Svenns (VI), Rainer Nelson (VII), Johan na ska fungera som "handledare" på ~~yländska ungdomsring.

Varför?

KJåvus (VIII) och Stefan Påhls (skolung­ l ÖU:s satsning på dans in· ringnivån och hålla uppe kontakten till - Danskurserna kommer domens och tonåringarnas repr) . Supple­ • ot att ta efter, för dans är fältledarna.

- Det är helt i linje med vår naturligtvis att engagera nya grup­ rptmde arbete". l Kuriren principiella inriktning just nu. Ut­ anter är Siv Gripström , Sven-Gustav Karlsson , Glenn Nvlund och John Ham­ ""'" ni kommentator också lokaliseringen är en markering av per tonåringar. De som vi redan UF-LOKALERNA: .

D!SMmpanjen. att den österbottniska uf,rörelsens har aktiverat under hösten, bör marberg . kunna hållas kvar inom förening­ Det betonades att uf-Iokaler bör finnas A &. M-styrelsen består av Sune Nord­ If tror inte vi ska lyssna så tyngdpunkt ska ligga på förenings­ Ii. vad nån tyckare i Västra nivån. Konkret uttryckt vill vi öka arna genom andra kampanjer. Vi lund , Tom Andersson, Stig Beijar , Ralf i varje by, och lokalen ska ses som "den har nog diskuterat nya satsningar.

Skåtar, Glenn Nylund och Kaj Carp med vikt igaste mötesplatsen i byn" . Renovt­ I ,dler Kuriren säjer. Vi ska möjligheterna att ge medlemsföre­ Peter Hällbacka och Kaj Wiik som su pp ­ ringshjälp bör erhållas från kommunerna, Ft:r vad föräldrarna tycker ningar en fungerande service. leanter. och SOU och FSU bör kunna bidra mtd l!kampanjen . Och där kan - En tänkbar kampanj skulle Förbundets verksamhet avhandlades rådgivning I renoveringsfrågo r.

K :fa an det sällan eller ald­ 6p: - En god grogrund för ar· Inom tre mötesutskott. Bland Höstrnötet efterlyste också någon form . kommit fram så många betet ute i föreningarna tycker handla om uf-Iokalen som den diskussionsfrågorna kan nämnas : man ju att de 3.000 tonåringar naturliga samlingsplatsen för ton­ av frågetävling och en orkesterparad för l f öräldrareaktioner som i åringarna. Man borde skapa en O JOCKEKAMPANJEN: gammaldansmusik '01 "Jag tänder på dans " ­ som aktiverats genom jocke­ Förbundsmötei beslöt göra två uttalan­ kampanjen, skulle vara, Hur ska känsla för föreningshuset , möjligt­ iljcn .

Det noterades att kampanjen har blivit ~ är klart att det finns folk s6u fånga upp deras intresse i vis gnom att tonåringarna själva en enstående framgång . Mötet betonade den i aktuella frågo r. Man ställde sig posi ­ skulle få ta en del av ansvaret för att kampanjen är beroende av hur den ti v till malaxfören ingarnas planer på biog ­ d.er att SÖU är nån So{{ fortsåUningen? sina utrymmen. Har man varit rafverksamhet , och man gav sit! stöd {lir cl'lse när vi satsar på dans­ följs UPIP, och man vädjade till orkestrar­ med och målat väggarna själv , så na att i fortsättningen spela mera Jocke- Terjärv uf i .diskussionen om husfragan i För det första kan man väl säja o det är i så fall tyckare som har man en annan känsla för huset musik. .

Terjärv. rHår vad dansen fyller för att själva danskampanjen ska fort­ än om det ställs färdigt till ens för­ sätta i någon form.

Föreningarna In. Jag tror jag vågar påstå fogande , med våra satsningar står har en god organisatorisk erfaren­ BERTEL NYGÄRD e ungdomarna än om vi het efter böstens kampanj, och ~!S2. enbart på stora kultur­ llI h liknande . l yland är man noga med Jlgtc:ra att man är en ung­ Ralf Grahn heter skepparen lfI:rungsrörelse , inte en ung­ som ska lotsa FSU-skutan uno rrd se . Inom SÖU tror vi oss

der nästa verksamhetsår. Grahn

rdomarna så nii.: J. , att också utsågs enhå'lIigt till ny förbund­

t ungdomsrörelse har en

o

ig.

man på FSU·fältet så verMl åbolänningarna skulle [t mycket inne på samma liD vi . Det gäller till exem­ ISbmpanjen. l Nyland har l fi n barnverksamhet, och tar gott för framtiden.

- Ii.r ser du på FSU rent _ariskt?

C1

SIJ har varit svagt men bli­ "I'irt starkare genom de för-

som skett på kansliet. år har vi en ny färsk ledningen, en kraft som är id i andra sammanhang ID vi kan vänta oss mycket ( är alltså nya ordföranden ~

rabn. .Il/n änt kan man säja att rosä.ttningsvis bör stärkas. fInnas ett starkt centralför­ )10 före träder oss utåt, och t1.1: SÖU upp på . Däremot J inte ~Ianda seL i det som c I regIOnen. SOU :s suve­ i Ö [erbotten tänker vi slå

sordförande te i Paja.

vid FSU:s

höstmö­

Ralf Grahn är hemma i Vanda . Han är vicehäradshövding och jobbar som assistent på Svenska handels­ högskolan . Tidigare har han vikarie­ rat som ministersekreterare. Han har inte verkat aktivt inom uf-rörelsen men har en b'red organisa­ tionserfarenhet i övrigt. Bland an­

nat har han varit ordförande för

studentkåren vid Helsingfors uni­

versitet.

O HÖSTMÖTET i Pojo var för övrigt en stillsam tillställning utan några allvarligare åsiktsbrytningar mellan landskapsförbunden . Valfrågorna beredde inga problem , och verk­ samhetsplan och budget godkändes en­ hälligt.

Tre motioner hade inlämnats av SÖU, och alla tre omfattades a\' höstrnötet . Motionerna berörde följande frågor: • FSU bör utarbeta en handledning för renoveringen av uf·lokalerna. Vidare bör förbundet verka för att de lån och bidrag som ges för renoveringar i energibesparande syfte, också skall omfatta uf·lokalerna.

• FSU bör i samarbete med Söff verka för en effektiverad rekrytering av ungdo­ mar till den svenskspråkiga utbildnin­ gen av ungdomssekreterare, • FSU bör ta initiativ som förbättrar fort­ bildningsmöjligheterna för ungdoms­ sekreterare.

Bland övriga d iskussionsfrågor kan nämnas trt resolutioner som

enhälligt omfattades av höstmötet: • REGIONTEATERN: Framhölls att uf-rörelsen bör vara representerad i regionteatrarnas förvaltningsorgan. Vidare borde samarbetet amatörer-proffs utö­ kas inom ramen för regionteatern .

• LÄNSUNGDOMSSEKRETERARNA: Från och med 1981 kommer det att finnas heltidsanställda länsungdoms­ sekreterare i alla tre "FSU-Iänen". Sekre­ terarna bör vara fullständigt tvåspråkiga .

Det framh ölls också att man vid tillsätt an· det av de nya länsungdomsnämnderna borde frångå den hårda partipolitiska styrnrngen.

• KULTURLAGEN: Bland annat betonades att ung­ domsföreningarna bör kunna få bid­ rag både via ungdoms- och kulturlagstift­ ningen .

~

':I.

h~~~~_

I

~~~~~~~------------------~-----------------;~~~~~~-----~101

'-

Torsdagen 11. 12, 1980

- Ungdomen ställer inte krav på politikerna, de ungas stämma hörs allt för svagt når viktiga beslut görs i kommunfullmäktige och styrelse.

Detta år ett obestridligt faktum.

Un.gdom~nämnden i Nårpes med

ungdomssekreterare Lisbeth Saxberg i spetsen vill försöka göra någontil1g åt detta orättvisa förhållande. Det hå'r var bakgrunden ttJI den ung­ domspolitiska paneldiskussion som hölls i Övermark för en tid sedan.

"Ungdomspolitiken maste ses ur ett bredare perspektiv" o

-o

mäktigemedlemmar fanns med i panelen, Ungdomspolitik vad iir det?

Uppenbart behov Kvällens diskussion blev räl[ allmän, fram­ O Fritidspolitik, al/t som rör ungdo­ av hyresbostäder förallt kretsade diskussionen kring de mest mens fnlld, svarar kanske någon. grundläggande frågorna - rätten till utbild­ O Men ungdomspolitik kan definieras ning, bostad och arbete på hemol[en.

En stor del av kvällen diskuterades bostads­ och ses ur ett mycket vidare perspektiv.

Vad det gällde utbildningen så kunde man politiken. Det här var också den enda fråga konstatera a(( det inte finns många möjlighe­ som engagerade publiken, Det finns a,l}delcs uppenbarr behov av hy­ rer rill foma(( skolgång efter avslutad grunds­ kola - man är i det närmaste helt hänvisad resbostäder i Overmark, främst små lägenhe­ till a(( studera på annan ort. En yrkesskolfilial ter - ettor och tvåor - lämpliga som en är planerad till Närpes -86 , men vad gör första bosrad för ungdomar.

PaneIdebanen tycktes ha en ganska kons­ Overmarkungdomen fram till dess' Sysselsättningsfrågan gav inte upphov till tig inställning när det blev fråga om hyresbo­ någon längre diskussion. Att Overmark få(( städer - man vill tydligen bara veta av egna­ känna av en stark emigration under en lång hemsbyggen i Närpes[ Kommunen borde bygga fler familjehus i rad av år är välkänt.

Ingen i panelen var särskilr förtjust i a(( långt större utsträckning än vad fallet är i prata om sysselsä((ningen. Ingen gav besked dag. Kommunen borde också äga fasrigheter Man måste om vilka arbetsplatser som behövs, ingen sa­ och srå som hyresvärd. dc heller rent ut var arbersplatserna skulle va­ flytta bort!

Inte speCiellt ra placerade. Ska det finnas arbet splatser ut­ dnentraliserade till byarna eller skall de ccn­ talför publik Den här problemat iken 'har man uppmärk­ sammat i Närpes. Från ungdomsnämndens traliseras till industriområder i ccntrala NärArr få en någorlunda hygglig bostad är ilHe sida försöker man få en ungdomspolirisk de­ läu för en ung människa i dag , det är vanli­ ban tillständ . Som en slags inledning P:I pes~'______--------------:::-~ gen det första h indret som tU ungr par stöter denna deban ordnade ungdomsnämnden en på när de vill flytta ihop och klara sig på egen paneldiskussion i Övermark uf-Iokal. hand.

I panelen san "makthavare" av olika valö­ Den kommunala bostadspolitiken är nå­ rer, de flesra representerade någon kommu­ gonting som ungdomsnämnden skall engage­ nal nämnd men oås;\ n;igra enskilda fullra sig i[ Vi kan korr och gon hänföra alla frågor som berör ungdomen på et! eller annat sän till begreppet ungdomspolitik. Ta frågor som t.ex. utbildning, arbete och bostad - de här frågorna ingår också i ungdomspolitiken.

Det har funnits en tendens an se ung­ domspolitiken alltför snävt. Inom kommu­ nerna har man exempelvis närmast velat se ungdomsflämnden som en insats som hand­ har ungdomens fritidssysselsänning.

Innan diskussionen avslurades hann man också diskutera fritidsfrågor. Det konstarera­ des att Övermarkungdomens fritidsakrivite­ ter var rän begränsade, uf-Iokalen och discO! var ungdomarnas ända fasta hållpunkt.

Bland de konkreta förslag som framfördes var en simbassäng till byn, sportStugan borde o(kså förbättras och vidareutvecklas .

Det femtiotal åhörare till debartt'!l var inte så värst talföra av sig - kanske för att man helt enkelt inte är van arr stä lla politiker mot väggen' Hur som helst så var deuJ diskussionstill­ fälle en god upprakt till en djupare diskus­ sion i Närpes,

Lovvärt försök Det gäller nu au komma vidare, genom en !ortSau .de barr kan ungdomarna visa att de är inrresserade av de frågor som rör dem själ va, visar arr de har eu intresse {(jr vad besllltsfat­ randet O( h visar att de också vill göra sin röst hörd. Det är lovvärr initiativ som ungdoms­ nämnden i Närpes har tagit i och med-denna ungdomspolitiska debatt. NågolHing för öv­ riga kommuner au ta efrer' HANS HORlANS

- Va e' ungdomspolitIk forsla?

Det har slikert många unga och lite

äldre också funderat över någon

gång, Jag har illte hel/er någon defi­

lÅNGlÄSN\NG mlion på det men kan försöka reda ut

i stora drag vad det rör sig om.

Ung domarna med i beslutsfattandet!

It)~- ,i1I.';III(':-; t'll kOnlmill('

S"1I1 h,k I uppurag ;![[ rnla III <,lika miijhgh('l('[ ;![[ fiirh;i[[r" 1lIgd""11'I' slä llnillg. Till ,iII ILII111l lug dcn ,- Parlamc.:llt:lrl'­ k.l LIIlg(ItHll,k()mmlllt'Il " '

hand I., dtllll. f(Jga) Vi ,kulk ,edan kunna fort · säll •• 11 fdg. : - Har ni \TrkligcIl [.gi[ h;in,m Iiii ulIgdollla"u 01," h.lrllclI · när ni "ill(:r h:ir Plh hl'­ ,[älllmn ,:id:IIl:' här sak n.

.' ak och c.k~~ulom m\'rkcl diskuln.d . I3rol[ s ligh('[t~ är el1 <l1l1l~Hl ~ak som kan föras Ull· uu denna rubrik .

Utbildningspolitik:

Vad kan ungdomarn. gör" - Ullf<do",.<polilik tir till iII' lIär d,· I ini t f'iIlIlS studiepials", riklil 0(1) fljf/'erk/if<u .<ilmbtil/..

U Regionalpolitik: 'x h inle arbel'pla[,"" l)ellJ är polilike" /ilet! blim')'!l Itfl dl' Illnke[ vikII/(1 all .1"1 I'inns [iII· I vå rt fOSlnl'llId rinll> du ,,[­ 1I1/,r.:.OJ fij"'IJlijll/jll~~r lij, IIpp­ rä,kligl m:in/(a sludie pla['n rtlligl nl;tllga or:ill\·j'tlL ~t)nl r/isl, 1I1/'l'fk/il/1< orD II/ko)),'\"!

'H h an dCII lI[ bildning lilan nu exempel kall lliilllnaS alt nl ~lIt .fa l/iI dl'f".. . IIlijih!:.b,.'/t'f {fil pJ IIlIt g;irna \'III Il\gga fahrlker i ,,,dall L"tr. är :illua lll:'d, ... tlig ,,< I, /'t'rkt/, bra . {)\Ir;l Ol h Ilt~rra Finland lilan N:i . \~Hl hc.:I\·dcr IlU dn d:l ~ hellre i ,c"l r:! ,,,h ,,,,k[slr,, de- D Trafikpolitik: h'I" ;! g:il1g~'[J jag l;j'll' Ige:. lar a\' lalldel.

1l1)/1} dc.:n clefilliIIDIl{'n (i 'If~I()d Här kan 01.1' n:imlla all [r.­ I);ir g:h ullgdllln:Hl1a Illl~t{' j,,~ lille e[[ d,,·h :IV d('ll. I\kll I'ikokrkorna är nll',ku \'alllig;[ pfn Jll:ing;t ~lrh(:l.'plat'l'r.

0111 11\.11l rikligl ~~ilt(.'r ,ig lied U/Hkr ungc.!orl!qjdcll när 1Jl;11I och börjar fundera s<'l kanske I I Bostadspolitik: fr" körkorl rlkr bmk,' l'iir'l:l fJun k:lll Li rl;~lgl)I) .,lag~ kl:lrll{'1 I J!:~lllg(:1l ki>r en IllP!orcykd .

UngdomHn. oehii"u '01:[ ",HI ~1)1ll 111 c.: 11;1.'.

Del är ju ulldn ungd"IIl" j:lg , kIlII " \'dja f(irkl:[", h,·, h\Tl'Slägtnhc[er. SmJ hyrn!;ig . . t idclI Ill.n skall I:ira sig all riira rllhl'lrr fiun:"" inll' tic. h hyg ~:>o 111 · grepp,,[ "i hjr : D,," ',IIllh,t\1s. ,ig ~ Ir.llken oI,h d:; :ir dCI br" Il' hdler .

I Ihllllik .' II!1l IHI hedriv., hJr I om vi k~1I vara mc.:c..I lit h i Varl<>r I

\ ,[rI br;! ni;! 11.1 h"rd" p:hnb hcs"II.,I':III ,""k[ I [ra· j" fiir :III du in[e IiilIar ,ig gr,,"sk;,s. O, il del grlllldli~[ likldg ll r. ;11 [ I)\'gga "idana . \'ar ., kall d:i \)llt d("'UIIIIll Illcd lIllgdl,/lur­ O Påverknings­ ullgd\)nurIlJ ho ~ K;III'~(.' P;I Ila.. . ('J.!tHI. i\ LII l b~,rd(' J lh,;i g,l ulIgll'<"mh,>!cll möjligheter: Illcd i hc.· . . 1U 1:""i':tI 1:IIH!c1 lIt h Vi ulIg. b"rd" 1'>r.S()b I';i­ rdg,t: Kontrollpolitik: \Trka dn !Ju ;ir dl, - Illlr l"" II[ I;illk, 1'.1 Illlg· :\lkt.III.Ji'dgall ,ir ('Il bll,lig d'gl o(la 'Olll lit- m':! II, h fr;,,,d"/lLlrll,I:>O 'lIl1:lIiol) Il;ir ni IH"

r""

o

"""h,itII,,.

ha idet'rna filln .' ju'! h,,, d" Ull­ ga.

Mt'n ibland känns d"1 "i hopplö~1 man vt't illle rik , tigl hur m.n ,kall fl kommun, gubbarna .11 tCi"d vad lIlall m,·nar.

O Lönepolitik: - När lönerna ~ir ~om IHins, är utgift<:rna "11m :""törst ~dr d<:1 i PHlanH'llIari,ka ungd"m, ­ kommillt'ns Il<'Unbnde. 01 h del är ju "Ull .

Del ;Jr bkl i,k[ d;i man biirjar p:l ,in lo r,u :lfbcl ' p"''' 'x h mall h:lr son l mill.,' li)1l , om man vi ll Ihlla· itdn ,illa IIir­ äldrar, kan~ke thll J ihop med Il:lgon 0<. h k;lll~k{' ':~I \lll:illillg­ om få barn .

Men kL"ar \·i a\' del nl<'d v;'tf lilla liin . ()d, klarar vi a\ dr ,kolg:, ng /Il",1 Uen IÖII vi lo r­ I jänar p;i {'fl ..,ornrnar .

Nej. kll:lppa'l.

H,ir ino/ll del här "mddel finIls del Illas;o.or all g{)ra.

O Familjepolitik: V"I dll hur vanliga ,kils, Du \TI s;ikerl D~ k'~1 ":Id ,kil,mä"", kall leda 1111 m;i~."ior ~ir?

och jag ar säker pil all Ull drss ­ utom v<:( vad sonl händer om man dessululll mj~l(.'r si ll ar· bt'I". kan.,h· måste la s:illg"n på ryggen o, h SI il kJ i ":ig 1;11 söd ra finland din Idl S\·nig,' .

arh"ISpla[,h;iI,,,drdell hiir fö r­ bällras , t,ir d :1 Illall komml'r som Il\' lill"1I lorela~ giir Illall m:lnga kl o,h d :\ uppsdr sb­ dor mn kc[ I;ill .

o

politiken:

Fritidspolitik:

Del är denn a sl'kwr so m ,k tk,ta människor an,,'r vara 1",­ b ullgdomspolitik,'[l. I\kn del är q~l'ntligen iml' ell så spt'­

,idll slllr dd .

Vi"l I)('hö\'('[ ulIgdolllarn:ls fr[lidsw >s,'isä llllingar uI"nkla, oc. h förnvJ ."i IlH:n del finn s I1ln ­ kc.: I 3IHl:~1 so m ndSH' gc', ra I('i re uu.

O Hälsopolitik: Hi l kan m"n r:ikna ,kol­ hälsovard('l' o, h d" illlC bara dell f\'si~b Ulall 'l< bä dell psy­ kiska 'olll sk ulle bellii"as i Illl"­ km Slörrl' grad än nir n~r­ vanllld(:,

D Sysselsättnings­ Ilil hör Irvggalld,'[ a\' arbels­ pbt,er för ungdomar . I)C[ är allr. ,,,:irast all I':i .si ll J{>r.Sla :lr­ buspl:lI'. (), h om I,irc[ ,[gel ndq(.' säl LI horl

n;lgoll I Jr

dc.'1

ju ;dl[ id dnll ,,,m I,; irja[ johb.[ :"" isl ,,~Il dCI iir ll;i,I;l1I alltid d<: yng~la .

I'ill ",,,d,,illllll'g'i',,It[ [k .. 1I hiir 01 b~ Irkt,,,·;ig l,,,llIing. 1).. 1 firul' \'~ildlgl ndllJ.!a ullga 'lIlll I Y' k.. r al [ ITh." ·'ig lnlllillg"1I illl" är IIl1rä\ kl[g <" h :111 Illall får ,'n ",..ali'l i.,k hdd av d.. oli­ ka \Tkclla . Därt,ir bordc vi u n­ ga ~:[ 'l( h ,;iga hurudalI vi " iii .11 dcn ,bli \·a ra .

HI.., i samhand Illl'd aroels­ Ungdomssekreterarstud. liish"1 ökar risknna nir p'yki" ka .'Iörningar 'l( h d,i ;ir del \'ik­

ligl ;HI Illan får hjälp allIla"

kan rnali El dra, med ~ina

,dr[ghcln i hcla ,iII li v. O, bå

Torsdagen 11. 12. 19,80

Etablerade Vasaspelare ger Centers-hockeyn nya impulser - också på juniorsidan -

Vädret har gynnat oss i år.

00 Heter man Centers, spelar division-tre-ishockey i Jakobstad blir det onekligen mycket snack om vädret.

O D I höst har det alltså varit bra, dvs. kallt, vilket gjort det möjligt för Cen­ ters ,att träna onormalt mycket på is.

- Annars kan hockeysäsongen vara så kort som enochenhalv månad, dvs. enbart spelsäsong och obefintliga möjligheter till förberedelser.

D D Den som säger det heter Kal­ le " Eklund, aven uppfinningsrik kollega på JT kallad J:stads Mr Is­ hockey. Och de flesta är väl böjda att hålla med.

- Jag har faktiskt torsdagskväl­ larna lediga från hockeyn, försv han sig.

• jONna

snö,.

"en infö,. el/t,.äningspass nya lagkompisa,..

• Kalle Eklund ii,. spelande t,.äna· ,.e i Centers. Spelandet ha,. han htjllit pä med i 20 ä,. ,.e(/an.

I ä,. ha,. han hela fy,.a femma,. all labo,.e,.a med, vilket ä,. b,.a både i match. som t,.äningshänse· ende: - Vi sikta,. på all va,.a bland de tvä bästa nå',. grundserien ä,. spe· lad, vilket skulle innebä,.a kval. matche,. till tvåan.

- Vi ä,. i alla fall bäl/,.e, rustade ån i/iol.

D KALLE EKLUND tränart för Centers et!a. spdar med för 20 :t säsongen på raken, tränar et! av Centers sju juniorlag. och sille.r med i st I'ftlsen.

På so~maren. när inte hotkeyn finns sköter han Centers minigolv. bana, ett al' de projekt som före· ningen sarsar på för arr betala det hockeyn kostar.

- Vissr är der tungt. men har man et! inuesse så får kroppen Ii· da . ' ..

Ishockey på divlsion·tre nivå handlar om mycket arbete på helt ideell basis. EIl praktexempel därpå är Kai Gine, som är viceord· förande i föreningen , j,uniorrräna· re och domare . dessutom är han mycket aktivt med om alt produ· cera Centers fyra hockey tidningar per år, och så sköter han allt matc­ riaiinköp.

Och för alt väga upp der hela en smula är frugan kassör i fÖrenin. gen .

- Han jobbar varje dag från rvå till nie med 'Centers, Utan crsärr· ning, berärrar Olav Kirsilä. en an· nan av de hvperaktiva inom före· nIOgen .

- jag har lagt av kassörsjobber och är bara med om att göra tid· ningen förurom an jag spelar. Så I år är det räl t lugnt

o

DEN TIDNING som skvmtat fram i texten är en av de sarSI;ingar som Centers gör för an skrapa ihop de 130.000 mark som verksamhe· ten kostar. Årligen.

I ntäktssidan består friilllSt av de fyra hockey tidningarna som görs. dess utom av rinkreklam. prog· rambladet. minigolfen och del s[()· ra årliga bastulorreritt.

Medlemsavgifterna ger ':>.000 mark . publiken 3.800 mark.

D STADEN STÄLLER upp med hela 4.500. vilket ju' är en hel del med ranke på att Centers har en 150·ra,1 juniorer i sina led ..

- Vi håller de ungdomarna borra från buslivet på gatorna åtminstone några kväl,lar .

veckan.

Nog tycker man aH stade n kunde ge oss mera _stöd . tycker Kalle Eklund .

- För oss är juniorarbetet vikti · gast _ Ändå har Centers i år för för sta gången gån ut och värvat etablera· de spelare för all förstärka ettan - ­ hur går det ihop då) - Represenrationslaget insplfc, rar juniorerna. utan en bra etta är det svårr at t ha en bra juniorverk. sam het . f-örklarar Kalle.

- Vi behöver impulser urifrån för att utvecklas. De impulsern a ska Välimäki och Wolff ge oss .

D JORMA Välimäki har spelat hockey i Vasa IFK och gick över till Sport när IFK:s hockey·sektioll la· des ner. Han har erfarenhet från Ii· gaspel i Spon, - St' på hans skridskoåkning. den är verkl igen på topp . han bara flyter fram åker inte ~5 stötigt som vi andra. De andra spe· lama. och juniorerna. kan säkert lära sig nånting ,; enom att studera hans åkning.

o PEKKA Wolff är rd. Sponju· nior so m var på väg in i Sporris etta i våras när han skadade sig och kom så långt efter i träningen at t det inte var någoll ide att försöka ta en plats i divisionettlaget .

Han är nu utlånad till Cc·nters.

- Han, styrka är spclsll1lll'l. han uppfattar det som händer i rinken betydligt snabbare än VI andra.

Wolff har spelat ihop med unge Mibel Granroth i hiisten, Trä· , ningsmatcher.

- Mikaels spelstil har fÖr änd · rats betydligt bara undl'f de fä marcher de spelat ihop . . till det bättre alltså.

Det var IFK Lepplax som if)ol tog steg'et ur och satsade på spelare urifrån - och resultatet var gort.

- Det egna materialer räcker inre till om man vill gå framåt. man stampar pI stället om man in­ te får nya ideer.

PETER GRANSTRÖM

_

'~

To,,,hg,n Il. 12. 1980

~NI.KA ~OST.!--------------------~------------------~-----------------------------------------

--L~

Att tillbringa vintern i ett ·"sommarparadis" ,.­

''jag trivs bra" D D D Tänkte att jag skulle pröva på il/and en vinter O q A/and?!. . .på vin­ tern? A/and kryper i ide till vintern, har jag lJört både å/än­ ningar och österbottningar med erfarenhet påstå.

Den allmänna uppfattningen är att Åland är mer eller mindre ett sommarparadis. Här händer massor under sommar­ månaderna, men när den kalla vintern närmar sig vill många ålänningar emigrera.

Men jag lät mig mte skrämmas, utan beslöt mig for ett for­ sök; att jobba och bo på Åland en vinter.

Mariehamn är en liten, intressant stad, där det inte är omöj­ ligt att få vare sig jobb eller bostad (om man nöjer sig med lite, vad som helst till en början).

Jag pratade med "Mia" - Ma, 'T ·VS 'n

I

ria Lundberg. Hon är en 21-årig flicka som är uppväxt i Mariehamn. Efter el( år i England (som au-pair girl). ett år i Österbotten (i folkhögskola, till daghemsbiträde) och el( år i Göteborg (där hon jobbade med utvecklingsstörda barn) är hon nu åter i sin hemstad och Jobbar på ett daghem.

bli~ . "e ,·nte men s,k UI14 k unna /I~n +;; ka m e'; "J tl +n a a s/l~nn Jag t Tt

fiör gott' ,

• Hur känns det att vara i Ma­ • Hämtar ålänningarna mera in­ riehamn igen, efter att ha vidgat tryck från Sverige eller från Fin­ vyerna på andra håll i världen?

- Det känns ganska skönt att land? komma hem från storstäder som

- Från Sverige. Finlands TV ser London och Göteborg. Här kan vi sällan. Det är svårt att få fram man i alla fall andas frisk luft . bra bild från Finlands TV. - Det är bara synd att nästan • Det kommer ofta svenskar alla mina kamrater studerar i Sveri­ resp. finländare hz't för att festa ge eller Finland , så dem träffar jag och handla. Vad anser du om det? väldigt sällan när jag är här.

- Så länge de inte bär sig i.lla åt - Nu ska jag stanna här till slu­ är det okej. På somrarna är det nog tet av året, sen blir det en storstad ganska jobbigt, när det kryllar av igen - HelsinRfors. Jag ska utbil­ (mest) svenska turister i stan . da mig till vårdare för utvecklings­ • Tycker du att det finns någon hämmade . märkbar skillnad mellan Jllinning­ • Vad sysslar ungdomarna med ar och österbottningar? här på fn/iden?

- Nej, bara dialekten. Man kan - Det är litet svårt för mig att ju inte dra alla över en kam. men svara på. Jag har varit borta så län­ jag tror nog att ålänningar och ös­ ge.

• terbotrningar är mera lika varandra - Det finns en ungdomsföre· än ålänningar och rikssvenskar. ning här som heter Träffpunkt Ungdom och så finns det en ung­ • Mia Lundberg - ti(lbakA ·vid hemsopoma efter år i London, Göteborg och östebotten. domsgård och en. idrorrsgård. På Jag pratade också med Mari­ såna ställen ordnas det ju alltid en na Atlerg, som är en 18-årig början och som hjälpte mig på ensiaigt i längden - speCiellt del aktiviteter. . ytligt bekant med ålänningar, i BOf!~åflicka en nyijnning traven med jobb och annan bo­ - Och så finns det förstås en allmänhet, tycker jag. Men det vintertid då det inte bnns så alltsa. Hon har bott pa Abnd l stad. biograf och bibliotek. Men något är svårt att lära känna dem qär­ mycket att göra här på fritiden. ett halvt år och prövat på en del som saknas här är en teater. Kultur mare . De flesta vänner jag har Det var mest sommaråland - Sommartid är det väldig.r olika jobb. Nu iobbar hon på svårt att få tag i bostad här el­ överhuvudtaget är det litet skralt här är från andra stäJlen än A­ som lockade. Sommartid är Mariehamns Tekniska verken tersom det ~r så många som verkligen idealiskt . med här. land. som kartritare.

• Ty'cker du att det är dyrt att leva - Det beror förstås till en • Har du trå/fat på många kommer till Aland för att som­ . • Vad fick dig att flytta ttl/ marjobba. på Aland? . viss grad på en själv. andra nylänningar hiir?

A/and?

- Nej, det tycker jag Inte. Klä­ Jag, som iir österbottning, - Ja, mest sadana som stu­ • Trivs du här?

- För det första är det lätt derna är kanske dyrare här än i Fin­ har bott hiir i tre månader nu.

- Ja nu trivs jag här, m~n derar här. Men oftare träffar att få lobb här och för det and­ land - det lilla urval kläder som lag tn'vs med både jobb och jag skulle inte kunna tänka ~Ig man på österbottningar. ra är det svensksp'råkigt . finns här. Det är ganska vanligt att • Ar ålänningarna /iitta att bostad. Höst iir ju alltid höst att stanna här för gott. Mane­ - Jag har släktingar här ock­ åländska ungdomar far över till . och november ii,. en grå månad hamn är Ii tet, man lär känna få kontakt med? så, som Jag kunde bo hos till en det ganska fort 9(h det blir litet Stockholm för att handla .

- Det är ganska lätt att bh ö'ven i Mariehamn.

....

D~a.

ATT

d-p..ttENUM

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Elevvård, vad är det för någonting? Vi låter {rågan gå till CaNta WesterIund som är tf skolkurator i Vasa.

- Det här med elevvård är en ganska ny förete(lse inom skolvärlden. Elevvård har funnits med på undervisningsprog­ rammet sedan mitten av - 70 talet. Man insåg då att de stora centralicerade skolenheterna förde en massa nya problem med sig, mobbningstendensen ökade osv.

- Mitt jobb går ut på alt försöka förebygga att t. ex. mobbningssituationer uppkommer. Tyvärr kommer jag ofta allt för sent in i bilden, så sent att skadan redan är skedd. ' - Oroligheter förekommer i våra skolor, medger Ca­ N'ta, vad skall vi göra åt saken?

- Obsklasserna tror jag inte på, men ta och förkorta' arbetstiden för förvärvsarbetande föräldrar! föreslår Ca- I rita.

- Vi måste ge föräldrarna en chans att få vara tillsam ­ mans med sina barn.

Carita Westerlund jobbar son"l skolkurator i Vasa:

"Jag blir inkopplad nå·r någon elev har svårigheter i skolan"

Carita WesterIund är tf. skolkurätor. Som arbetsfält ha hon alla grundskolor i Vasa stad , både lågs tadier oc h högs tad ier.

- Arbetsområdet är mycket omfattande - tora!'t rör dct sig om ca 1000 elever. Rdnt praktiskt går det till så att jag har mot!ag ning i skolorna turvis , Ena dagen kan"jag, Lex, vara på Borgaregatans skola och följande dag på Ovn mgss­ kolan , I genomsnitt åtgår två timmar per dag till skolbesök, • Kan du presicera vad ditt arbete går ut på lite närmare?

- Det är svårt at! ge något exakt och entydig definition på 'min job b, där ingår så många olika slag a\' uppgifter. I hu­ , vudsak sysslar jag med vad skolbyråkraterna kaHar för elevvård , Jag blir in kopplad när någon elev har speudla vårigheter i skolan, - Ofta är det fråga omeJcver som mq,bbas eller obbar, - Jag har också i uppgift att överva ka arr läroplikren arlyds, dvs, se till a[( all a 7- 16 åringar går i skola, som ju är stadga t i lag,

Kontakt/å'nk

ha r vissa orosrendenser i skolorna. medger Carita, Orsaker­ na till oron ligger så att säga i tiden, tror hon , - Håglöshet och rotlös het präglar vå r tid , Barnen upple­ ver sitt liv som myc ket svårt, Föräldrarn a är ofta väld igt hårt pressade, i regel arbcrar bägge föräldrarna, Att vara föriiI­ der i dag kräver så oerhört mycke t , efter en lang a r b, t ~dag har dc vare sig rid eller ork att ägna dm rrd at barnen som de skulle behöva,

Osäkerhet - lille är barnen vildare nu än förr . säger Carita, Dc dest­ ruktiva drag som kall observeras i barn en5 heteendt är bara en reaktion utlöst av den osäkerhet odl otrygghet som präg­ la dagens sartrl-r.äll,,-., - - - - - - - - - . " - Hur skulle det vara om vi skulle förkörta ar betsdagen med cn eller två timmar , föreslår Caflt as , då skulle föräld­ rarna ges cn chans att äg na ~ig åt sina ba rn litl' mera , - - Samt idi gt skulle JU antalet arbe tspla rser öka , man skulle slå rvå flu gor i l'l1 smäll.

Ohållbart

enom jobbet som kurator blir jag en komaktlänk mel­ lärare, tlev oc h förälder. Jag befin nc:r mig här i en slags nyckel posit ion, a [( fil parterna att förstå varand ra i alla si­ • Hur lackla problemet med störningar if/O'" Jko/all?

- På ende I håll har man infö rt syS'tcmer med sk, o b~etvati­

tuatione r är inte alltid så lätt, onsklasscr mcn dcn lösll ingen tror jag intc på. Jet ;jr en

Carira vi ll i allah II betona an hon uppfattar sig själv när­ (Jhållbarl SI" tc m, slår Carira fast ,

mast som en rådg ivare . en sakkunni g, , Sysremt:; ko mmer från Sveri ge <om så så mycket ,Ulnat ,

• Vad am er du 0111 sitUlllillen i dagens skola, är skolan fak­ Systeme t går ut på att ,man koncent rerar alla "pro blem­

tiskt en så orolig arbetsmiJiö som många påstår? barn " til l en klass där dc ge specia1undervisning,

- Det är klart, vi kan inte blunda för verkl igheten, Vl

I:tn

YRKESROMANER

Om alla värdsliga ting är det bättre alt veta än att bara tro. Dagens rubrik handlar inte am ovanliga befolk­ llingsminoriteter utan om yrkesval och information am arbetslivet. fem år , eller ens hur många SOm U I SAMBAND med all man tänker på sitt kommande yrke gäller det ju all infofmera sig både om hur man bär sig åt för al! nå ell visst yrke och hurudant sedan dethär yrket är ­ förutsal! at man kommit så långt i sina funderingar , al! man redan har ell förslag.

Var kan man då skaffa sig sin,a upplysningar? - Jo, överallt där det bara verkar al! lyckas.

Men enklast är all själv besöka ar­ betskraftsbyråernas informations­ tjänst och tillbringa lite tid där.

Infotjänsten är en slags databank som täcker all utbildning i Sverige.

Dvs. vilka skolor ocb linjer man kan välja för al! utbildas till det ena eller till det andra yrket , hur och när man söker in (del i den gemensamma an­

• tagningen eller inte), vad som ford­ ras OSv,

O OM SJÄLVA yrkena finns det också en del upplysningar, men ty­ värr inte i samma utsträckning.

Trots all många vanligare yrken finns beskrivna, så saknas ändå or­ dentligare branschöversikter för Finland.

Det kan m.a.O. finnas tryckta be­ skrivningar av vad el! jobb kan inne­ hålla, medan det inte finns någon­ ting skrivet om hur många det finns i, samma yrke eller om hur många som kan tänkas behövas i yrkelom

just nu utbildas.

De existerande yrkesbeskrivning­ arna är kortf.llade och ger därför ingen riktig bild av själva yrkesverk . ligheten, hurudant jobbet är och hur en arbetsdag kan se ut. Att få inblick i sådana saker kan ofta vara svårt ­ all få "prya" eller sommarjobba in­ om intressanta yrkesområden är in­ te allom förunnat. [ J MEN - hjälpen är kanske närma­ re än man tror. Det finns faktiskt en massa böcker - rena rama romaner - som är sprängfyllda med just det som saknas. ­ Yrkesvägledningsenheten vid AMS, Sveriges arbetsmarknadssty­ relse, har år 1973 i en publikations­ serie kallad "Aktuellt för yrkesorie­ tering" sammanställt en lista över moderna svenska yrkesromaner. Lis­

- Det här leder till att man plockar ur - särskllju - dl elever som på ct[ eller annar Säll il1lc passar In i den vanliga klasse n, - Hur skall dl'! gå för obscll'l'ern a sen när dl' kommer ut i S,ll11 hällct , Skall man då oc kså plocka ut dem ock fösa dem åt sida n ) Hl'I a svstemet med obskl assnna kan liknas vid all sopa problc m ~ n under matt an. menar hon , - Ibland upplever jag att lärarna upptriider allt för hårdnackat ge !Hcmot sina elClTr, Om lärarna kun de ge av­ kall på en del av sina inrut ade principer. om de kunde I'ara lita mera fl exibl a kund e situ atiotl en va ra lit e annorlund a i våra skolor.

­

Diskussioner Dct finns en stol osäkerhet hm lärarna - hur skall m a n fö rhålla sig tilll allt nvtt som kommi t in i unde rvisnin gen, - Den gamla klassiska hl fJrr ollen ;ir ju bar:l den" allvc­ tande läraren", Om läraren skulle kli va ned från sin kate­ der och v, ga siig'c .. jag vel inre ", I'ad skullt hiinda chP Lindrar Carit 3, - Kans ke skulIc det led a tdl an vi fick elt sunda re kli­ Ill Jt I skolan, Lä rare och (' In skulle mötas på c't! jäm bö rdigt plan, - \ i skull e !il en skob baserat på dialogped agog ik, en ped. gogik som bygger på cn for tlöpalldc diskussion mellan liiran: och elev , Job bet som kura to r upplcn'r Caril J som meningst\lIt {futS an dl' pro bkm som hon stä lls inför oft a iir nll'rket '\':ha at! lö, a,

tan har enkelt gåll all kompi elIera med nyare romaner. då jag fåll hjälp av personalen på stadsbiblioteket i jako bstad. där man Lö. erbjöd sig att ordna en utställning med yrkesro­ manerna som tema .

Då bara etl del av er katl ga och se på utstiillnitlgetl . skall ;ag försöka

HA NS HOR lE NS

TRI: ROMANER handlar om

.1'0 ­

cialarb~te: Aimo TroselIs "Social- '

s/.'iin~efl " ,'i5ar hur en socionom kan arbeta, medan ;obbet pli en social­ byra i allmiinhet beskri,'s (1Il Lasse C-'orl.rS01l i " Frö;den ", I "l.ene " beriil/ar Herdis M"lIeha ve om hur det är all vara sodalrådgivare i Kö­ pe1lhamtl .

alerge listan i huvuddrag. l sanning. etls tlemn bör papekas. all ;ag hit· DEN MODERNE församlings­ tills inte liist sa siirdeles många av prastens problem fitlns atergivna i

böckerna. utatl litatli/l tillgiing liga "llIsta'llt möte" av Per-Olof Nils­ recensioner. Vissa r01110ner 501n JOtl. Fastiin vi inte har kvinnliKa

dy kt upp har visat sig alltför speci­ praster hiir. så torde Vivall Krauklis

fikt "rikssvenska" och uteliimnas i "Det SOm itlgenting ,'ar" ,'ara till­ diirför. riickligt allmiingiltig /ii,. att ge etl

LJ FRAMFÖR ALLT har "i hiir nå­ annan god bild fran samma yrkes­ got helt annat iin en uppriikning av område.

överromantiserade s.k. Iiikarroma­ [ UNDER huvudgruppen konst­ ner. För all börja med delområdet. niirligt arbete återfinns fyra verk,

så beskriver Jan-Erik Palm i " Lyc­ Bildk onstnärens villkor skildras i

kans murere" s;ukviirdsbitriidets ar· Bengl Söderberghs "1'ereso " och i I bete. Astrid Flemberg-A/calå i Peter Dahls "Konslna'ren som ma­ "Causa sodalis" nal/sköterskans bister". l Carl Fredrik Enkelstads ;obb och storproducenlen av yrkes­ "Störst bland dem" är huvudperso­ romaner. P. C. Jersild i "Babels nen en konsthistoriker som i tavlor­ hus" de olika yrkesrollerna på ell na söker den sanna bilden av livet. ;alles;ukhus. "l afton dans" a'r "en initierad skild­ Skolskölerskans yrke beskriver i ring av dansmusikernas liv på eslra­ "Nubbhålet" av Sigrid Tallmo . Fin· den och bakom kulisse1'1lll". liindske ClMS Andersson skildrar i "Bakom bilderna" mentalvard och Listan fortsiitter nasta veckJJ. psykiatri.

~-

~!!~:;~~~~:~~~~~~~~~~ {~.

-. _________________________To_r_sd_a~ge_n_l_l_._l_2._1_9_80________________-----------------------1 14 Endast Yamaha är tillräckligt bra

Tidens Melodi:

Ikväll avgörs klassen rock och nya vagen o

-

•

D ÄNTUGEN har finalerna i

Halvåttaprogrammers amatör­

I musiktävling Tidens Melodi

, kommit igång. På tisdagen hörde vi hur det gick i klassen for visor och ballader, och då hörde vi också att det fmns österbottning­ ar med i tävlingen.

T·550 RADIODEL Känslighet 0.9.uV A·450 FÖRSTÄRKARE distorsion 0.02 % .

2.40 W RMS

HELA

PAKETET

ENDAST

..

TK·350 DÄCK Frekvens 40-t8000 HZ svaj 0,06 WRMS störavstånd 65 dB

2865,­

Då du kräver verklig kvalitet, klar och naturlig Ijudåtergiv· ning, är Ya ma ha det rätta mär· ket. Som proffs inom musiken och ljudåtergivningen vet Ya· maha, hur det skall sounda.

Därför är endast YAMAHA till· räckligt bra.

PSO-MUSIK

I

HOVAATfSUPlANAOlN 20 VASA TEl . t 11 011

D I KVÄLL torsdag är det sedan dags att bestämma vem som vin­ ner och får spela in en single i klassen fOr nya vågen och rock.

I juryn sitter M. A. Nummi­ nen, Patrik Bifeldt, Pia-Yvonne Rosenqvist och Henrik Otto Donner, så det är dem man kan skylla på om det går dåligt ror ös­ terbotten. Tidigare har ju vår landsdel klarat sig utmärkt i täv­ lingen.

D TISDAGEN ·den 6. 12 avgörs slutligen hur det går i den all­ männa klassen, den klass som har fått de flesta bidragen.

Sändningen ikväll är direkt, och det är forst då vinnaren väljs: • Halvållfl kl. 19.30 på rfldion .

Sänd julposten itid

Julhälsningar i hemlandet är framme till jul. om du postar dem i god tid :

JULKORT 17.12.

JULPAKET 19.12.

* * *

Försäkra dig om , att dina juipostförsändelser är försedda med korrekt och fullständig postadress. Kom även ihåg att skriva av­ sändarens namn och postadress på alla postförsändelser.

Paketera paketen omsorgsfull!. Använd som yttersta omslag en­ färgat papper, på vilket adressuppgifterna tydligt syns.

Portot för julkort är 60 penni, ifall kortet förutom avsändarens namn omfattar en hälsning på högst fem ord. Om du egenhändigt fram­ ställer dina julkort är portot 90 penni, förutsatt att kortet uppfyller de krav på format och styvhet som gäll·e r för postkort; annars kostar det 1,10 mark att sända ett sådant kort .

o O 10 Nä·r jag under journalistst­ rejken i bnst på ÖP måste ty mig till den brittiska tidningen Melody Maker, blev jag först förvånad över att hitta den gam­ la räVinnan Barbra Streisand överst på skivlistornll. ' D 00 Hon måste nog ha kommit ut med nJgot alldeles extra den hi/r • gången, ni/r t.o.m. engelsmännen tycks ha tagit henne till sina hjärtan, tänkte jag.

D O O Finländarna tycks inte hel­ ler ha något emot henne, eftersom de bemödat sig att släpa hem alla hennes vinylkakor från affi/rerna.

- Slutsålda, fick jag höra. Trots allt lyckades jag få tag på ett ex av hennes nya LP och samtidigt tog jag med mig Kate Bush 's senaste skiva, som också le­ gat högt på englandslistorna, men inte nktigt vill gå hem hos Barbras lands­ miin.

D GUILTY

D NEVER FOR EVER

Barbra Streisand (CBS) Förklaringen till Barbras nya framgångar kramar om henne redan på pärmen, nämligen mr. BeeGet himself, Barry Gibb .

Barbra, eller kanske managern eller CBS. har tyd­ ligen insett att allt en Gibb för tillfället rör vid blir till dollars. Barry Gibbs andd i skivan upphör emel· lertid inte vid omslager: Han sjunger duell med Barbra på två av låtarna och har deltagit i kompo­ nerandet av alla , vi lket märks .

Första gången jag lyssnade på skivan hörde jag mest BeeGees' bekanta harmonier med falsensång i bakgrunden . Styckena' "Guihy" . "Pro11lises" och singlehiten "Woman In Love" lät som om de var tagna ur någon Travolta-film med musik av Olivia NewlOn-John och BeeGees.

Men ju mer jag lyssnar, deslO mer hör jag Barhra Streisands vackra lKh säkra sång. Hon har kanske in­ te så personligt sångsätl. men hon sjunger klart och rent. Speciellt njutbara är hennes visirer i dc högre registren.

Kate Bush (EMl) Efter återhållsamheten på Barbra's skiva är det befriande att höra när Kate river i med .. " All yours, Babooshka .

På tallriken snurrar Kate Bush's tredje LP och to n­ gångarna är helt andra än hennes amerikanska kolle ­ gas : exoriska, kusliga och vackra kompositioner.

Texterna är småkusliga och emellanåt ironiska.

Omslaget ger en vink om vaJ de t är fråga om.

Pärml'n är fylld med sagolika skräckfigurer och Kale själv flaxande omkring SOI11 en fladdermus.

Hon har gjort så gOll som allt själv . Omslaget. . kompositionerna, texterna och prod uktionen bär hennes signum. Allting är en skön och fantasifull helhet.

Oc h hennes sång känner många säkert (i ii $edan hennes "Wutherillg Heights ·' från 1') 78.

Hon gör vad som hels I med sin röst; det är helt fascinerande all lyss na på henne. Man får en käns la av all hon kan pre~ tcra 1.0 . 01 . fl addermössens ultra­ ljud . Kanske hon är släkl med sc hweitzaren som fastnade med vad-del-nu-var i sin uppfinning.

Höjdpunkler på skivan är enligl mill tycke "Ba­ booshka" (som många väl hört i radions to ng å~ur). . 'Army Drea11lers" och "Breathiflg ' '. . 'Arm)' Drea­ mers" är till lyriken et! inlägg i krigsdeba tren O h till musiken en långsamt skumpande skapelse i val ­ takt med exerciskommandon i bakgrunden.

EnkelIoch vackert. " Brcalhiflg" är en stycke av liLel (yngre nat ur , en kuslig framridsvision i ett fost ers perspektiv ( ?), där Kat e med sin sång får fram sköna effekter O{h John Gib lin johbar som en gud på si n has.

Men det finns åll<l andra lo rhäxade låtar, däri­ blalid "Violin ", som är en fartfylld hyllning ti ll Pa­ gani ni. violinisten som påstods ha ,:lIr si n iäl åt hin håle sjä lv . Raka rör och krokiga srdkar.

Tex rerna är tryckta på omslage t, vilket de inr e är på Strcisa nds skiva ('l1,n där ;ir tcxterna de ga ml a va nliga. så det gö r inget).

Medan jag r,kommenderar er ,lit gräva i pl5n­ hoknl eller på han clväskho(tnl"ll. tror jaga\( jag ~Iäl · ker ljuset och tar mig t:n orng;lIlg lill med K;Ut Odl hennt~ fl adde rmusa r.

. Kompositionerna är ganska vackra överlag. men speciellt fallade jag rycke för den lugna och melo­ diösa "Run W'ild". " What Kind Fool" oc h "Make It Like A -Memory " är också njutbara Slyt· ken.

Det si5rnämnda avslutar skivan och här visar Barb· ra verkligen vad hon kan prestera .. Hennes sång är ytterst känslig, liksom Pett Carr's gllarr I skivans en· da gitarrsolo. HOrr'lsektionen .och stråkarna avslutar låten och skivan på ert märkligt Sä ll.

Or

Det är för övrigt inte så ofta man lägger märke till orkestern. Den finn s där för att backa upp vokalis­ terna och spelar precist och effektivt. lrms att i den ingår fina solister såsom t.ex. Clap­ ton' s förriga gitarrist Geo rge Terry, är det ingen som försöker hävda sig . Möjligtvis blir man förtjuS! I RIf­ hard Tee's vackra el.pianointron.

Så tl'cks det gå; eli BeeGee-stämpel i hakell och det är bara all traska i väg uppför IislOma. - Alltigenom kommersiellt, säger någun KallS· ke, men result::tter är inte alls dumt.

e ')

FREDRIK NORDSTRÖM

Femte ringens pidroturnering o----------------------------------------------~

Arvas Open

Årvas Open, det var en fin pingis­ dag med 45 deltagare (varav tre flickor) och många bra matcher.

Huvudklassen vanns av Lars Willrtlan, och för det fick han· ett armbandsur.

Här är de andra klassegrarna: Ann-Louise Klemets, Smedsby (damklassen), Stefan Kneck Teater-Jacob Gunior), Hans Palin, Smedsby (Nybörjare I), Roland St­ rand, Oravais (nybörjare II), Hans Palin, Smedsby (handicap), Lars Willman, Forsby (oldboys).

Omgång 5

ZON I

Karperö-Tölby 7-5, Korsholm II-Smedsby II 7-5, Iskmo- Jung­ sund II-Hoppet 7-5, Vestervik II-Havsbandet II 6-6.

Vestervik I-Ko~kö 7-5, Korsholm l-Björkö 7-5, Replot­ Iskmo-Jungsund I 6-6, Sings­ by-Smedsby 8-4, Havsbandet I stod över.

lskmo-Jungsund ...

Hoppel....................

Karperö ..................

Korsholm .............. ; Tölby ......................

Vestervik ................

Smedsby ..................

Havsbandet .............

ZON II 4 5 5 5 5 5 5 4

400 302 302 221 212 122 104 013

31-17 36-24 33-27 29-31 31-29 27-33 22-38 19-29

8 6

6

6

5

4

2

I

Havsbandet .............

Korsholm ...............

Replot .....................

Singsby ...................

Björkö ....................

Koskö .....................

Iskmo-Jungsund ...

Smedsby ............. .....

Vestervik ................

4 4 4 5 5 5 5 4 4

310 301 211 212 122 122 122 112 022

27-21 7

28-20 6

27-21 5

30-30 5

31-294

28- 32 4

27-33 4

22 - 26 3

20-28 2

1

en ll . l 2 .--19~80__---------------------~!!~~~~~~~ L1_5_1----------------------~~~~---------T-o-rS-da~g-----POSTEN

Trafikskolor i Jakobstad

HALDIN & ROSE

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00.

Kanalesplanaden 23, tel. 121.45

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00.

KanalespI. 8, tel. 13003

Trafikskola

-

Den som har en rolig historia på lager kan skicka den till

Robert Wiik, T;ärgränd 4, 67100 Karleby.

Månadens bästa belönas med en LP. En norrman var på besök i Lon· don. För att ta sig tilI hotellet hejdade han en taxi. Efter en stund frågade norrmannen chauffören varför det fanns så få pensionärer på Londons gator. Chauffören beslöt att driva lite med norrman· nen, så han svarade: - Jo du förstår att här i Lon· don får vi taxiförare pengar för de pensionärer vi kör över.

- Jaha sa, norrmannen och satt alldeles tyst. Efter en stund kom de till ett övergångsställe där en pensionär höll på att ta sig över gatan.

Då tänkte chauffören visa norr· mannen. Han körde tätt förbi den gamle. Efter några meter tittade chauffören i backspegeln för att se att allt var som det skulle.

Då fick han, ve och fasa, se den gamle ligga på gatan. Och norr· mannen sa: - Det var bra nära att du miss· ade honom, men jag fick honom med dörren!

• "En KorS1liis"

Var dr du (ödd?

På siukhuset. lasså, vad hade du då (ör (el?

• Kais B;örnholmen. SulVQ

92:an Karlsson låg i re/Jmånad, och kom in trll doktorn med vämt· ra armen sönderbränd.

Läkaren: - Vad har hänt här då?

- lo vi låg i tält i natt och iag· var eldvakt. Då slumrade iag tilt och drömde att iag satt bredvid en vacker (Iicka. Och så lade iag ar· men runt (ältkaminen . .

- laha, men handen är iu all deles svart?

- la den stack iag in i askluc­ kan . . .

• Alf Köping. Maku

I

Välkommen på för· månliga julköp!

Ett stort guldhjärta + doublekedja ENDAST Ett herrquartzur med visarvisning ENDAST Diamantringar

Lek eller

allvar?

D )AG FÅR häqacka for red. Bertel Nygårds invil i OP for de,n 11.6 all vända mig ål derta håll - OP - med mina kommen larer. Som red. Berrel Nygård säkert själv kunde konsIaIera så gällde mirut två in.Jägg i Vbl inle enbart hans artiklar i OP Ulan lilllika slOr del P G Ö rns skrivelser i Vbl om den billiga f.irjsprilen .

På den grunden korn mina korn· menlarer all hamna i Vbl. I Malaxnejden brukar man for öv­ rigt vara ganska väl underrällad om innehålIeI på Vasabladers deballSi· da. All så inle var fallel denna gång anade jag inre.

O EN BIUST kom insusande D NÅGON "Iusliger lek" avsåg jag på en bensinmack i Amerika givervis inre all preslera. Därrill är och var mycket upprörd. Till nog själva sammanhang el när del gäller for eller emol sprilkonsumlio· mackföreståndaren sa han: nen allIför bisler realism. För min del - Säj hur stor kan en ping­ aklar jag del mänskliga värdel högre vin bli? än alt la gälla som leksak.

Särskih när del handlar om liv och - Tja, sa mackfÖreståndar· for både unga och äldre. en, högst en meter skulle jag . hälsa All organisalionen MHF skulle ha tro. varil uli i "opassande sällskap" vid den omtalade mellanölsmarchen, del Inte större!

är nog lile svårt all forsrå ur neulral Absolut inte!

synpunkt. DeL ila n i många fall bli Jävlar sa bilisten, (lå var en grannlaga uppgift alt skilja åt "sanrut krislna" och "religiösa yller· det en nunna jag körde över Jighersfalanger" som B Nygård skri· nyss. ver om . Mi~ velerligen finns del en· • Stenbocken. VÖT/i dast en ojäVIg mållSlock, given for al· la lider i denna sak:

199.·

ENDAST 180.­

Ör1mappar I guld ENDAST Roton Quartz ENDAST

debatt forum

70.·

59.· 129.·

Övretorget Atrium VASA, tel. 112880

" Av deras frukl skall fil känna den ."

Som jag forul skrev kan man na· lurligrvis diskulerA demonslralioner som medel all framfora sin överlygel. se om saker och ling. Del fordras ju ändå slörre karaktärsfasIhel all säga nej lill ell glas i glada sällskap. än all ropa högl när alla andra i hopen ro· par.

Däremol om någon anSer sig kun· na främja en god sak genom all gå med i en offendig demonsrralion ­ under förursällning all del kan ske under lugna och värdiga former - så ligger väl inger onr i della.

o SJÄLV skulle ja,$ anse mig ha illa föhaltat detta tilljälle, om jag inte här skulle rikta en enträgen vädjan till de unga som /ilser dessa enkla ra· der.

Det finns högre värden i livet att sid valt om, än en kort stund av okontrollerad glädjeyra som rusdryc. ker och droger ger. Ty det kommer alltid en bitter eftersmak.

En verklig vän bjuder aldng på gIf­ ter som kan bli till skadIl. i vilken form eHer förpackning de än före· kommer. Minns att det ges blott en ungdomstid i livet, och det är intt alls likgiltigt hur vi använder den.

Som människor än vi alla beroen· de av varandra. och vi påverkar va·

randra - medvetet eller omedvetel _ i positiv livsbejtfkande ell~r nega· tiv nedbrytande riktmng. Låt oss tu det ansvar för varandra som anför· trolls oss i och med livet på allvar.

ERIK PAVA

Österbottniska Posten Österbottnisk ungdomstidning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Tidningen utkommer varje torsd..

kedaktör och

ansvarig utgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967·IBSS Postadress PB 27, __ 68601 Jakobst.ad Redaktör i Vasa S-E. Glader,

Handelsesplanaden 10 D,

lel. 961 · II3S22

Redaktör i Sydösterbotten

Bertel Nygård.

Bo.ll 21, 66100 Mala.ll.

tel. 961·651514

REDA KT IONSRÄDET

Alf SneUman, ordförande.

Su'a nne l.illkull . Karin Blomgvisr .

Brira S\'~dlund , Ralf SU rar och lass~

Erik ss·)fl .

PRENU MERATIONSPRJS

1980

Hel! år. . ... .... ..... .. . 30,­ Halvt h ................ 20,­ Skandinavien .. . ...... .. . 40,­ lösnummer . . .. .. ... . ...

1,­ ANNONSMOTT AGNING

SÖU:s kansli. Vasa .

tel. 961·J 13 572 och IlS 372

ÖP :s ANNONST JÄNST

Kjell Veslerback

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

lel. 967·11827

Annonser bör inlämnas senast

måndag k I. 16

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgalan 13, Jakobstad,

tel. 967·13 SSS

G U S T A F

ANNONSPRIS I te.llten . . . . .. ........ .. ... 2.60 Efter texten. . . . . . . . . . . . . . .. 1,40 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER

©PIB

cm......

Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg. Förenings· spalten per rad 1,-. Österbottnis· ka Posten ansvarar inte för ev. ska· da som tillfogas annonser som in· ringts eller som på grund av pOSt· försening inte införts i begärt num· mer.

.J •

Torsdagen 11. 12. 1980

ger allt på scen att få publike~ mefl D

--

o

När han kommer till Nykarleby vid nietiden är han trött och slö efter att ha suttit i bil från H:fors ­ och av nån outgrundlig anledning kört de 100 kilometrarna extra via Åbo. .

O O Tjugo minuter före föreställningen börjar han peppa opp sig. Sjunger några små trudelutter. Bölar till några gånger för att rensa rören. Sjunger i stämmor med killarna i bandet.

O O Sätter på sig de utslitna jeansen, jumppadojorna, T· shirten och den slitna skinnjackan, där orden Suzuki och Jer· ry Williams är de dominerande inslagen.

O O Sen bär det av in på scen där grabbarna redan kört en låt. Väl uppkommen på scen är han inte längre det tröt t.

O O Jerry Williams är i Nykaabi.

D TIMMESSHOWEN var I sve((igaste laget - för Jerry och grabbarna . men speciellt för det l )-tal ordningsmän som stod arm i arm framför scen med ena dojan på scen kanten i akt och mening att hindra den 2000­ hövdade publiken från att stor­ ma (?) scen.

En stackars dansarrangör från Smedsbv som kommit för att ta några plåtar av Den Stora Rock­ stjätnan befann sig helt plötsligt stå som ordningsman .

Nåja . en rulle han han ta och fick en Iimsa som belöning efter­ åt - så helt spolierad var kvällen inte. Om än jobbig .

o

DET VAR ett ordentligt tryck framåt, och inte bekymrade sig Jerry Williams och killarna i ban­ det sig om att säja till att folk skulle dra sig bakåt .

OK . ordningsmännen klarade jobbet fint - det var aldrig fråga om nåt bråk . Blott och bart entu ­ siasm från ett par hundra i publi­ ken .

o

JERRY Williams är rock 'n 'roll utan några som helst krusi­ duller, raka rör och ös till max , som det brukar heta .

Inga rökbomber eller dito moln, inga blinkande lampor , inget publikfriande snack . 'Bara rock .

Bandet öser på utan några som helst pauser. Jerry ger allt,

grimaserar, trycker på , flyger om­ kring , intar de klassiska poseerna a la Elvis, viftar med mikrofon­ stativet.

Y((erst skickliga musi ker och ett sound, som Hurriganes får öva minst 20 år för att komma upp tiU . . Hela raden av gamla hederliga rocklåtar, endel gamla klassiker och några som gitarristen Doggy uwton och basisten Kaj Hög­ berg i bandet har gjort . De två sktev allt nytt material.

Hela repertoaren gick i samma stil och i en enda följd , inte en lugn sekund.

D PUBUKEN ? - Tja , ett par hundra verkliga entusiaster och så det stora flertalet som såg mest frågande ut och knappt kom sig för all applådera och stampa in Jerry W för de två obligatoriska extralåtarna . .Nära var det att det inte alls hade blivit några extranummer , och då hade ' man missat superba "Burnout Baby " - sista låten för kvällen och dess absoluta höjdpunkt.

o

I OMKLÄDNINGSRUM­ MET efteråt var han full ständigt slut , han Jerry Williams. (ÖP återkommer med en in­ tervju med Rockfarfjlr Jerrv Wil­ liams , det blir till vår stora (?) julläsning .)

PETER GRANSTRÖM

I

90-åriga Kronoby u&nf jobbar vidare o

Så har då Kronoby u&nf fi­ rat sitt 90-års jubileum inför en fullsatt samlingslokal.

Hornkapellet inledde festlig­ heterna med hurtig och frisk musik.

K u&nf:s ordf. Siv Grip. ström hoppades i sitt häls· ningstal att föreningen skulle fortsätta uppfostra goda med· borgare och vara en alterna­ tivt fritidssysselsättning för da­ gens ungdom. t Flöjtduett av Ann-Sofi Aminne och Kristin Lindvall uppskattades av publiken, så även sångkören som framförde några sånger av ungdoms­ föreningarna till ära.

Riksdagsman Håkan Malm, gammal SÖU-ordföral!de för· resten, inledde festtalet med orden: - Det är en glädje för mig att vara i Kronoby i dag, och fortsatte att berätta om uf· rörelsens utveckling.

- UF·rörelsens utveckling är intressant, omväxlande och samhällsbyggande.

- När ungdoms och nykterhetsföreningarna bilda· des var det för. att bekämpa lönnkrögaren som sålde sina rusdrycker åt dåtidens ung· domar på deras sammanträf· fanden och brodanser.

- Föreningslokaler bygg­ des och både gammal och ung kämpade sida vid sida för att bevara dessa, - se uf·förening­ arna som en möjlighet att låta folket komma till tals och att aktivera de unga.

Till sist i hans tal: - Ungdomsföreningarna, det är ungdomens planta och ålderdomens skörd.

Efter pausen spelade horn· kapellet några marscher och hedersordf. Valter Junger föredrog en kort historik om Kronoby u&nf. Han hedrade de fallna kulturfäderna som stupade i krigen med en tyst minut.

Juniorfolkdansarna upp­ trädde under ledning av Greta Snåre, och spelman Kaj Lill­ broända. Intresset bland dessa unga kunde ses i deras fram­ trädanden och publiken drogs med i takterna.

John-Erik Jussila berättade om sina aktiva år inom Ku&nf och påstod att grunden ti1l uf­ rörelsen av i dag är en aktiv tonårsklubb.

Mot slutet av festligheterna blev det revyinslag och 90· åringen uppvaktades flitigt med blommor av kommunen och grannföreningarna.

Text och bild: GREGER BYSKATA

~