Österbottniska Posten (ÖP) nr. 47 1981 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN ,

·FSU-JUBILEUM MED VISIONER • Ett starkt im/ag under [estsupen på var Hanaho/men /a ndskaps[örbun dem uppvaktning av FSU - inle mimI tack vare ett impire rande tal al! Fja/ar Ek/und_ De överräckte var sin rya med resp_ /andskapsmotiv, "så att vi a/la kan hö·n/(as til/sammans ", som Fja/ar sade det. Fr. v. Ra/f Grahn, Fja/ar Ek/und, Göta Hag ström, Ni/s Ma/m berg, Bengt Hägg man och Sture Erick-

(

o O Jubileumsfesten blev knappast höjd punkten fOr de som deltog i Finlands svenska ungdomsförbunds (FSU) höstmöte och festlig heter över veckoslutet i Helsingfors. O O Det blir i -stället debauerna under gruppmöten och plenibehandlingarna man minns. De skedde i en vänlig, enig och opti mistisk anda, var framåtsyftande och menings fulla. O O Men festsupen på Hanaholmen med

bl.a. en informell uppvaktning av FSU från landskapsförbunden - de överlämnade varsin rya med landskapsmotiv - var också en min nesvärd tillställning med kamratlig och glad stämning. O O Som helhet var FSU-mötet en bra till ställning som gav visioner om aU förbu,rldet nu åter är på väg upp ur en vågdal och au de star ka motsäuningarna mellan landskapsförbund en i slutet på 70-talet håller på au överbryggas.

O O Jubileumsfesten på Svenska Teatern blev enbart en intern tillställning för de som deltagit i mötet - knappt lOO personer. O O Vad programmet beträffar fanns förut säuningar för en bra fest men tröua mötesdele gater kunde inte tändas upp för något spon tant gensvar. Miljön och kringarrangemangen (inte ens en blomma på talarstolen) bäddade inte heller för någon jubileeumsyra_ • -Se sidorna fem, sex och sju!·

••

VARLDENS PARFYM CENTRUM ••

Se sidan 12!

ROCKFORENING PA PEFFAN NUFS MÅNADENS FÖRENING

Sidan lO!

Srdorna 8-9!

Torsdagen den 26 november

Ö STERBOTTNISKA POSTEN

GIGLI.

något aven förebild var han otvivelaktigt för många revymakare, även om det naturligtvis inte var fråga om att härma honom.

D D Gigli Nylund som den ös terbottniska revykonstens Bob Dylan? Som symbol och förebild?

D DET FINNS som känt en alldeles speciell Coccola humor och ett unikt Coccola-språk. Detta var natur ligtvis en del av Giglis styrka, precis som det är en styrka för alla andra norrfångna vitsmakare . Det bedårande i Coccola-mentaliteten är den otroliga självironin, den som är nästan blåögt oskuldsfull, kanske" naivistisk" , Samtidigt finns där för det mes ta en udd av allvar och satir. Det humoristiska vapnet är antingen understatements eller raka motsatsen, enorma överdrifter. Gigli Nylund behärskade hela registret.

D D Eller Gigli Nylund som en revykonstens motsvarighet till folkmusikens Svea Jansson? D D Det kan vara att ta i, och naturligtvis är det sökt med jäm förelser, Men knappast är det helt idiotiskt. :=J GIGLI stod för något utöver det vanliga i revysam manhang . [5en första spontana reaktionen när han gick bort {ör några veckor sedan , var ungefär : hur ska det gå m ed årets Karlebyrevy? Senare tänkte man mera på Giglis betydelse i Stort . Ett självklart konstaterande var att en stor del av revy v.lppen hade hackats bort. Båda reaktionerna är narurJiga . Gigli arbetade lo kalt och var en av dem som sköt på lasset i Karleby uf:s revyverksamhet. Men samtidig~. lyckades han bli "lokaIr världsberömd" i Svenska Osterbotten . Han blev en förgrundsgestalt Qch något aven symbol både t"r nutida revykonst i Österbotten och för humorn i Tarleby.

D MEN DET VORE fel att påstå att Giglis styrka skulle ha legat enbart i språket och den speciella hu morn iKarleby. Han hade något mera , nämligen det som förklarar varför inte alla karlebybor har blivit gigli-nylundar. Själv har jag hört honom säga saker på högsvenska som har varit precis lika träffande som den bästa vits på Coccola-språk . Ett typiskt drag där norröver är att man inte brukar bjuda ut sig särskilt aktivt. Det brukar alltid vara svårt att få fram förhandsuppgifter om karlebyrevyer na , - Du får kom på premiär å skåda! brukar revyfol ket säga. Så var det också med Gigli Nylund . Han var ingen revykonstens guru som åkte omkring och samlade lär jungar. Han grovjobbade lokalt inom föreningen , och den som var intresserad fick " kom å skåda" ,

L NÄR GIGLI gick bort , kändes det konstigt och förvirrande. Det märkliga är att man reagerade starkt utan att egentligen vara personligen bekant med honom. Fiirklaringen är narurligtvis att han var en förgrundsgestalt för österbottnisk revyverksamhet i ston. Gigli V<i r ett fenomen och ett begrepp långt ner i Sydösrerbotten . Der är säkert fler än en av 70-talers revymakare , s m har åkt upp till Karleby enkom för att studera G igli med " fackögon " . För att iaktta och lära sig hur rnan ska bära sig åt för att vara rolig . Om världen är full av girarrknäppare som försöker härma Dylan. så behöver man väl inte direkt påstå att Svenska Ösrerbotten vimlar av Gigli-kopior. Men

O I NÄRMARE 30 år var Gigli den bärande kraften inom Karleby uf:s revy- och teaterverksamhet. _ Han var allrid den som drev på när vi andra ville ge upp, sa Kristina Holmqvist i sitr minnestal vid SÖU:s höstmöte på Jungsborg . _ Han brukade uppmana oss att tänka på dem som kämpat i föreningen före oss. Föregångarna som nu sitter på "hedersläktaren " och tittar på oss . Vi fö ~eställer oss att Gigli själv nu också får en plats på " hedersläktaren" tillsammans med de andra . En varm slutapplåt för Gigli när han kliver upp på " hedersläktaren"!

......................... ·····················-:Förnedrande?

~ .___ ~ a\"'~

'LJ

'f~,. .,..~ P fI'!~""~

~rlCJ

- ,;;;--- '" •

. . ....

d f II" plskt o?, et var . U S31t. nar lag :indigen kom ull bion . DärCc' h I . f' b or a vsprang Jag ran ussen. M ' k 1'< I Il'd pa' en lag om prec • minuten halv nio, be(alade 15 mark i kassa n och gick in . Del var ingen där! Varenda stol i hela salongen var [Om. Det fanns ba~a lite dämpad belys' . 'k ' nlOg . men Ingle n musl : Intle l ens ett kararne papper pa go -

~pprym d .

. 'k ' Ja . lag var fl ug[ Del här skulle bit rolig!.

DÅ EFTER ATT fil I •• I men ru . lat ett par minuter, började jag undra . I Va rför talade n",n engelska i I en ungersk lilm ? Den verkade 1 ju inte alls engelsk egentligen . • O . ch . • någon förfilm kunde det JU Inte vara. vel. bl ' k ' Och så insåg jag att lilmen I samma ögon re som Jag , .. • . ' .k ' k inte vara Anna Vera . BIografen började latta att Jag la ilS t ut- O . måste ha bytt ul den Irlmen 1 oJ'orde hela publiken kom blOJ just i kväll mot en a nnan . ag "ak[mästaren in . Vill jag nog se 1 hade ju fakliskt inte hunnit titlilmen. frågade han, f ' r: ' 1 ta på bingra alllscherna Innan nu en ~ ;in!: 1 •• . NÅ . DENNA .~ån!: hade j a,~ kommitJa. hitnär. sajag,ag , jag steg in . , L' k Cc ' d ' I bestäm I' mig för att g;i och se OK . då kör "i den . sa I a orvana som Jag va r en a lldeles speciell film, De n han , be,,'iken blev jag , JUSt denn a hette Anna Vera. var ungersk k,'iill hade jag konlmit lo r att se och hade fått pris i Canne, . en · Anna Vera. O ch där satt jag och såg p;i n;igol ," lin verkade • ligt biografaftischerna, Av n;igon anledning har alla " ara en amerik:lnsk deckare . I ungerska filmer jag sett hittills som dessutom skulle verka • varit bra och ,framför allt vackra • JASSÅ , visar man faktiskl humoristisk . Till p;i köpet bör, och ' . all se 1"'1. DeSSUlOm luona f-11m ', V',lsa för en enda besöjade den gr,isligt dåligl. d ' " • JAG GILLAR att ga. pa' b 10 • hch ag" lioa , inte "i d,il ii,'erstresk ,.r~ ' , ). Del "0ör man inle i Jakob· Ett ögonblick fundera Och .,ag ser gärna h a' d e h ra lhi C h ' e ,ag 'II J åliga tilmer . Jag menar, d å- sade oc h aktionsladdade ,s om staJ , tiinkte ja/( och fund e rade p;', att Sliga upp IIch _°kJt a II • amerikan ,ska tilmer niistan ' all· att bi o n och ,'aktm ,ist a ren nog "a kllll iis t;tren att del lIC ";lfa . a lilmer ;ir Jel ju , ,';i n all liJ ä r. b" rd~ t',,; e[1 t"ck i Vasabladel a tt han lick "oppa tilmcn . 1 lig undvika. eflersom del p;; fÖr · , o , S;i ,'a hade verklio"n för . "I'"r 0" ,1. service, , M,'n s;; [:inkle ja/( . ;; h låt g;i. " " " ' , • hand ä r näSl"n om ö,liol att ve· " "iintninoar S',', Il .'ir tilm"" kiirde 1,"~ "n "O niir ja!: nu en g:' n)( ko mmII hll, " 1':1 Anna Vera . • la om en tilm iir bra e1ll' r d;lIig , ' ll,I ..,' ,I"t n,ist ;'" kun , " li. " 1. ' a ~ skulle änd ;; I", ra "ara ,s ur k,', FilmrekLom iir som all annan "~ ~ , • hela h iill e n om i ,l~ ~i rk Ul. H ,',' r ,'ar I d al1\t ii ll<l., or h ,'i,ad e reklam, den ljuget n:')!"1 rö r· ' ,-,1111 1".lr'" f',",r 1111'."~ , H,',' r ,I,'II' P • • HURSOMhelst "ar busse n 111 , ban~al. '" ," , , , ',' ' , ." ' .. ', . ' 'a all den där snaskiit a nde • . Sa J.'g tor'oktr ,dlt',1 Lir , III 1111 '1 ,111 "en , boq,llk HO ,III Jg , , ." . " :" . • " _ , naOl1l av bade bra och d;ol'g ;l 1"0 Inle ,kulle hInna I lid och publIken .,nm ;ollllll 'IOr IlIt'd DARI OR SA(, I·'g 'dmen 1111 • " .. r. " , Il' I'1111"' k' a papp.. rspras,s..t , I [) "n II.IIH , II .Il Ie Olll ,'n ,.1' ', at! del skulle ";1"1 IV· tilm I,inkre 'III 'Ul. • ,

I I

Dess ulOm ä d [ ci t ' t . r e. u,m , al I for vag boqa bestamma SIg for vad man skall lycka om och inle lycka om. Sånt vel man inte . . Dess ulOm . IU mer man bes l~mm~r sig ,~ forvä~. desIOr slOrre ar ens forvantnlOgar och deslO lältare blrr man besviken sen . Det är som med fester. Ju bättre man förbereder dem . deslo sämre brukar de bli , Men hör,'ar man festa utan anled· ning . så kan festen bli otroligt I',.·ck-ad .

Planera In'te

ti·· sa O r· 1 f:ar l 19t • no ga'. I

"'I(

.....................

" -

pansk mäs[erdelekti, och helte nå 01 om Drakdroltnin ens . g . g. alerkoms!. Och IrO mig. sm a. ... , I ' k ntngom boqaue lag s ra tta . M I h d ' ' . ot ,s u,tet a ..~ Jag !. ~ . m . ro"8. t at sadan~ l.o,Ioga s~a,mt som nar. folk trIllaJe I sJo n och polisbila r vurpaJe . . , } ag skulle.. h a varH .alldeles nOJd med kvallen bard Inte pu bliken med en~ lordubbiats ,; . . pa, f-IImen . D a' ko m minuter In en medelålders man in i saInngen, dundrade fram till en stol några rader fra mför mig och sa tt sedan en halv timme och åt sn ask . Kroin . kroin , krack . kroing . kroing . krack. Ut det nä r ha n d lUgga e .

1 I

ErHi Leikoski iir chefredak .. 1'." h .J • Sk

1 tor ,or errtlumngllrnll . h 111 S k ~ eid I SIOC ,III1U. vens rrllmt

' . medh 0 hllr fiatt en mterVfu

1 nom och b/lind lI'!nllt

1 diskuterlIt om po"tidmngllr 1 iir 'örnedrllnde för kvinnor. •

1 1

Vilkel behov Iror du alt dinll J 'a t luRInglIr 'J . h IInUI, OC mu Irv'" _. ande IIlster uppfyller?

1 b - D edt ä fr IIa lid e les f uppen k ' an e y er en un lIo n 1 e fan 00 000 I " ' tersom l . la s m annl 1 sko r läse r d em . T I'd mngarna ' håll h" ., • I un d er er DC a ven I VISS man h 1 up~. e t.sar. " A r. I

r mle porrllumngamll ,ör. nedrllnde för kvinnor?

• VAD KAN MAN dra för - I alla p ubli ka tioner är väl slutsats a" det h:" d å? lo, att dc I inte kvinna n h elt till sin fö rdd . för \'ä nrn ingar llIan ha r ofta har 1 men d c t rö r sig nog o m undan . st örre bell'del sl' för hur man tag, Kill arna finns ju ol~kså kä nner sig 'ä n del SOIll verkligen med p ä bilde rn a, hä nder , Ma n ..iirderar alltid si- I - Jag tycker för min del alt na upplevelser i fö rh åll a nde till 1 damtidn inga rna ofla ä r be lv,d . det man viintu sig . Iligt mer kvinnoförnedrand e , ' Så planera i,He sa kerdtör noBorde lidningllmll få re ut ga! Del blir ald,,!: so m u lror. I Du kommer all l id lill en p unkt hur rom helst? 1 - Ja i princip nog " dIngen d ;i du m ~ Sle in"I)fO\'isera, . d 1 ko" per ,' u h~rr eller porm mng Men HO mi)1. . Jet ii r et ""ll " av mIsstag gör att del hlind e r n;igot med 1 J h" h" di~ . Dc[ ii r d et ~ii r batt Ju 1 • - ag o n l"att bl " akr "Inte ut,'''ckl 'l' D~ t 'ir b''''1 f'I 'lit I nago n lV II na p p a.. , : ' :, " ': '- ' 'd ' d :' , ha tt casa Ik n1;l" hl" o,'~rr;l,kad . .El kr t po rrll ntnga r .. a r<m Ot a r ' o dl'1 n;igol tr;i k,ga re .i n ;III h;l • nog tap pat fo rståndet geno m , , ... ' , 1 å k, ' I' k' f- , " k, gudent dit.I Pk 'v('r an a, , I a ,10at" a . " 'lO " Inr . •• • • • • • • • • rrstna g ru pp<' n nga r

~.........................

""11

1111"

~ ~

Torsdagen den 26 november

~.----------------------------------------------~-------------------------------------------------~

YsTERBOTTNISKA POSTEN

Håller åldersgråensen på att luckras upp? o

För några år sedan infördes en åldersgräns på 15 år till ung domsdanserna. D Man ville bl.a. med detta ge föräldrarna ett stöd, så att man lättare kunde avhålla de yngre från dessa danstillställningar.

o Föreningarna försökte på sitt sätt genom stickprov kon trollera åldern på ungdomarna. o Jag har den uppfattningen att en viss slapphet beträffande respekterandet av åldersgrän sen håller på att ske. o

FÖR ungdomar , som från 13-14 :irs ålder regelbundet har besökt urigdomsdanserna och upp

n:ir l 5-:irs:ildern , känns detta inte mera p:i n:igot sätt spännande, utan man söker sig ut till andra nö jen. 15-:irs :ildersgränsen borde vara n:igot som man ser fram emot och inte som ofta sker vid den åldern redan dansat "Ieido o se". Förrän man uppn:ir denna "ma giska :ildersgräns' " borde man p:i föreningsh:ill och i skolorna lära ungdomarna an dansa. An kunna dansa när man kommer ut till ung domsdanserna skulle för ungdo men betyda mycket - bl.a. kan man känna sig säkrare, känna an det verkligen är roligt att dansa och på detta sän f:i en bättre till fredsställelse med sig själv. Dc äldre ungdomarna skulle in te heller tycka att det bara är barn p:i dans , de kunde LO.m . dansa med de yngre .

FÖRENINGARNA har bedrivit danskurser, JOCKE-danser, ute i föreningarna, detta med en rän s:i ston deltagarantal, framför allt på landsbygden. Men föreningarnas danskurser har betydligt mindre effekt, än om kurserna skulle ar rangeras i skolorna, d:i man endast n:ir en bdkdel av ungdomen. Där för borde skolorna få in denna verksamhet på skolschemat eller Lex . klubbtimmarna . En del moderata skolor har upp märksammat denna verksamhet och lekande I'ä n inlärs dansstegen genom rytmiska övningar. Detta sker kanske i större utsträckning bland flickorna, men här borde in te pojkarna f:i glömmas bon.

KUNDE MAN ge ungdomen denna möjlighet i samband med undervisningen är den till stor nyt ta för dom själva i den hårda tids period som möter ungdomen i dag. Jag tror också an en stor del av

problemen med bråk och alkohol

automatiskt försvinner.

RaS

Tonårsledare från Pedersöre på ledarskolning

"Roligt

e Lisen Sundqvist, JtJlJ1III Nylund och Anna-Maria Svanström tar sig an ett stycke audivisuellt h;illpmedel.

och nyttigt

• Nylle Nylund, Rune Högniis, Kenneth &st och Mari'ltI Högland (rån vänster råRnat, går igenom sociogram - ett sätt alt bedöma de andra llu,rsd'elt,lIJ<tlffla.

Våga vara dig själv!

O Våga ta kontakt!

O Våga ta kritik!

O K~ing dessa tre temata cirkulerade programmet på läger

skoinIOg som Pedersöre ungdomsnämnd arrangerade för unga

tonårsledare på Bulleråsen ute i skärin.

- En rolig och nyttig kurs, betygsätter två av dem som var med - Johan Granlund från Kållby uf och Åsa Holmvik, kommunal fåitIedare. Kursen inleddes med en besök tillsammans med medlemmar ur ungdomsnämnden - i den nya ungdomsg:irden i Korsnäståget i Vasa . - Bussian g:ird . Allt ston utom festsalen, betygsätter Johan. - Skulle va bra att ha en sån tycker Åsa . Och tänker antaglige~ på hur Samlingshuset i Bennäs ter sig bredvid ,nyskapelsen i Vasa.

D VAR LIRA? På kursen ventilerades den ung domsverksamhet som finns j kom munen JUSt nu och vad som borde finnas . Bland annat tog man upp de problem som orkestrarna har när det gäller att hitta övningsut rymmen . - Ni spelar fel sons musik, lär en lärare ha sagt när bandet Hawk förhörde- sig om möjligheterna att f:i öva i skolan. I sanning en häpnadsväckande . inställning Problemet för banden är an de måste betala hyran för övningsstäl len - o m inte kommunen träder emell an . Skolorna , kulle' vara schvssta Öl'

ningsplatser, men dit kommer in gen in, tydligen. Man beslöt att försöka resonera med skolnämnden i fdgan. Tillbaks till Bulleråsen .

D PRAKTISK NYTTA Där bestod programmet till stor del av saker som man kan ha prak tisk nytta av som ungdomsledare. Hur man ska använda AV-hjälp medel, ledarpsykologi , roller. • Här är hela deltagarskaran (utom johan som stdr på denhär sidan kameran): Uppe på silngen: Maria Niemi grundstruktur för program på (EdsetJö) och Marina Högland (Lepplax). Sen stående frdn tJänster: Katarina joskitt (Forsby), Maria Lönnqvist barn- och tonårskurser , med mera, (dito), Asa Holmvik (fältledaren frdn Bennils), Anna·Maria StJanström (Sandsund), jtJIJna Nylund (Sundby), med mera . Kenneth &st (Kållby), Lisen Sundqvist (Sandsund), Helmer King (lätt skymd), Rune Högnäs (Kållby) och Nyl. Dessutom en hel del teater. Jo le Nylund (Lepplax) . han, Kenne-th , Mariana, Jaana och Maria spelade upp Fredagsrysaren, som de övat in kvällen före . De tolv kursdeltagarna delades in i fy Tyska Förbundsrepublikens bi· Lindagull är en tecknad filmbe- på bäme tider har vi nu kommit ra grupper, så att aHa fick improvi drag till programtävlingen Nord· rättelse, som för oss från det gamla fram till sjuttiotalet. sera varsin pjäs. ring·SI hörde till de framgångsrika Persiens rosengårdar till Lapplands - Mest handlade det om ak denna gång och belönades med snöklädda vidder. Tigrar, lrollkarFavoritri,elodierna och tiden un tuella ungdomsproblem , berättar andra pris i producentklassen. Pro lar, skönhet, grymhet, kärlek och der vilken de föddes presenterades Asa . grammets producent Helga Bod· sorg gör den just så spännande och av Tom Pöysti och som musikarlis Utvärderingen av lägret visade romantisk som en äkta saga ska va· din är för övrigt en av initiativta ter i kväll hör vi Irina Milan, Ami an det i ston sett var bra . Så åter garna till Nordring·projektet. ra. Aspelund, Arja Saijonmaa, Mikko står då bara att köra igång med _ Det tyska program bidraget Filmen är en bearbetning av Alatalo, Greger, Marion Rung, verksamhet ute i föreningarna . 'präglas av el! humoristiskt grepp Zacharias Topelius välkända saga Georg Dolivo och Tom pöysti. som raljerar över tyskarnsa förkär· och musikinslagen är folkmusik Med discodans uppträder Heidi från Iran och Lappland. och Turo Herala. Text: PETER GRA N STRÖM lek för marschmusik.

D Nordring-81

FOlo: JOHA N GRA N LUND

D Prinsessan

D I väntan

~~~~••R.M.d.~.)n.k.j•.•2~J.•,.o.p.a.fi.n~~.~• .~~~~~•••7.V./~~•.•'.7•.J.O.P.d.l.~.d.~~.~~~~~••~T.~~kl• .•2.,•.0.O.P.J.l.6.~.a~x.

~ 1~

ro_c_sd_a~g~e_n_d_e_n_2_6~no~v~e~m~b~e~c____---------___________________________

1 _____________________________

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

-p RIERIK

:HALL'N I

_Anders Mossbe K~sA~• •

NÄRPES Simhallens fest sal 3. 12 kl. 19.00. Förköp: Bigi & Ves a 17, VASA - Sionkyrkan 4. 12. kl. 19.00. Förköp: Vasa mu sikhandel 17,Bilj. också en timme före vid dörren.

Arr.:

lABORI11USIC

Tel. 901643401

Auktion. Här bultar landsbygdens puls. Jord byter händer; livsöden formas. Nu delas rollerna ut i agrarernas drama; envar lever sin roll. Köparen sparkar med prövande klacke i myllan. S.~I;aren tiger. "Tvåhundratusen FÖRSTA . .... Ogonblicket berusar; " Tvåhundratusen ANDRA . .... Om en stund är säl;aren ;ordlös. Om en stund är köparen skuldsatt. Mäklaren hö;er sin klubba . .. Här bultar landsbygdem puls. OSKAR SÖOERllJNO

KOM OCH FIRA LILLA-JUIL I ••

VORA,

LÖRDAGEN DEN 28. II kl. 20.00-01.00

MUSIKEN SKÖTS AV * åldersgräns 15 år * bevakad klädloge * helschysst stämning

HOP I• aT-Bussar: Från Vasa 19.15. via Kvevlax . Fr. Kaurajärvi . 19.00 via Keskis, Oravais och Tuckor

~ 't~~~ t

Torsdagen den 26 november

~------------------------------------~----------~~--~~::~~~~=:~~~~::------------------------------------~

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

!.-____--!

FSU-mötet:

Alla sex

SOU ••

•

motioner

godkända

D Motioner har inte varit s.ärskilt vanliga vid FSU-mö ten. D Men till hlistmötet i Helsingfors hade SÖU läm nat in hela sex motioner. -Mötet · föreföll vara något konsternerat infiir delJna fONJl av debatt och kommu nikation. .0 Efter en något trevande diskussion godkändes slutli gen alla sex moti.onerna.

L·· ord ag 28. 11. kl. 20-01 Matti &Teppo · PAUL

Dans i två salar

m. ork. samt IRENE AlTTONEN m. ork. MUSIK UTAN PAUSER

OXLEY'S

UNIT

JR 1 RV EU :n naiset VÄLKOMMEN Bussar som förr Bilj. 20,-

fÖRSTA motionen berör tävlingsverksamhet. SÖV vill ta till stånd ett utbyte över land skapsgtänserna t.ex. i bordten nis, volleyboll och unihoc. FSV:s styrelse påpekar i sitt utlåtande om motionen att så dant tävlingsutbyte som före slås, har tagits med i verksam hetsplanen för 1982. Dessutom kommer det au ordnas en frå getävling mellan ungdomsföre ningarna omfattande hela f SV .

i''SU-mötet:

Uf-rörelsens'. framtid

upp till diskussion!

D Den debatt kring uf-rörelsens framtidsfrågor som fördes vid FSU:s 'höstmöte får sannolikt en fortsätt mng.

Den grupp som diskuterade uf-rörelsens målla de fram ett konkret förslag om att uf-rörelsen inför lOO-årsjubileet om några år skall göra en översyn av målsättningen för FSU samt låta utarbeta ett prin cip- och handlingsprogram för rörelsen som i popu lär form presenterar dess mål och verksamhet både internt och externt. Gruppen utvecklade också sill förslag .genom all peka på några saker som särskilt bör uppmärksammas i en målsällningsdeball . Till all börja med borde organisa

tionsstrukturen ses över. Flera gånger under höstmötct framfördes · kritiska

synpunkter mot all FSU konkret en

gagerar sig i verksamhet som egentli gen borde skötas av landskapsför bunden, . Må~lIningsgruppen fångade upp ~a kritik genom all konstatera all en uppgiftsfördelning och precise ring bör göras mellan foreningar, 10kalförbund-ringar. landskapsför bund och centralförbund.

D Beakta särdrag En sådan uppgiftsprecifisering bör

särskilt beakta landskapsförbundens starka ställning när det gäller kontak

terna till föreningarna. säger grup

pen, Föreningarna och der"s med lemmar är bäst betjänta av land skapsforbunden som sköter skolning och övrig service. Höstmötets förhap.-llingar skedde i en välig och försonlig anda . Denna stämning fångade målsällningsgrup. pen upp genom all föreslå all en målsättning inom FSU bör vara att uf-folket från olika delar av Svensk tinland vi,ar ömsesidig respekt for varandras åsikter och at t man erkän ner de särdrag so~ kännetecknar

verksamheten bund.

olika landskapsfiir

D FSU-bevakning Slutligen betonar målsällningsgrup pen all tyngdpunkterna i FSU :s verk samhet skall ligga på bevakningsfrå gor. FSU bör engagera sig i samhälls politiska frågor som rör de unga men på ell sådant säll all inget tvivelsmål om rörelsens partipolitiska neutrali tet uppstär. I plenideballen uppstod det livli gaste åsiktsutbytet om uf-rörelsens samhällsengagemang. Som viktiga frågor för de unga nämndes arbets lösheten. kommersialismen. miljö frågor. fredsarbetet. verksamhet

bland icke-organiserad ungdom etc.

All FSU:s bevakning i första hand ändå skall gälla lagstiftning som gäl ler statligt stöd till ungdomsarbete och lagstiftning som berör ungdo mens ställning i samhället var mötet enigt om,

D Lokalinventering En särskilt arbetsgrupp behandlade f •.igan om uf-Iokalerna, Eftersom dessa skall bli det samlande temat för

rörelsen under år 19112 -- bLa . skall en kartläggning av lokalernas skick och användning göra, under året :-

gjorde mötet ell speciellt ullaiande i denna fråga .

• Ralf Grahn forisätter - Irols alll .s01ll ordföraIIde för FSU.

I DEN ANDRA motionen föreslår SÖV skapande att ett I resolutionen sägs all: I plenideballen konstaterades all permanent finlandssvenskt Föreningshusen tiäflar SOOl det kanske inte blir så läll all åstad ungdomsparlament i vilket samlingslokaler och k"lt"rhilr komma en expertbank. Det finns in samtliga icke-partipolitiska dar långt "töver ,,{-rörelsem' te så m j'cket annan expertis i Svensk ungdomsorgansationer skulle egna behov. För kOflfflf"flerna finland utöver dct som iinns inom ingå, FSU. Det handlar alltså merd om ilr det et! {ördelaktigare lösning Motionen har redan lett till att stöda de ideella {öreningar samarbets- och I eller koordinerings ett initiativ från FSV som in fråga . na, som .<fltsar tid och pengar Har uf-rörelsen för övrigt sell till på {öreningshl/SefI, än att in- . bjudit tolv svenska. finska och all allt dct material och all den ex Ilestera i komm"nägda utrym tvåspråkiga partipolitiska o pertis Som I.ex . personer som Paul men {ör flngdoms-, kllltflr och bundna organisationer till sam Lindman och Reinhold Wecksnöm {ritidsverksamhet. arbetsdiskussioner . representerar också i fortS~lIningen Det är de snabbt stegrade kommer all stå till föreningens förfo uppvärmnings- och underhålls DEN TREDJE motionen 10 gande ? kostnaderna som har hlivit en reslå r SÖV att en tyngdpunkts sådan ekoflomisk hörda {ör planering skall ske kring vissa uflgdoms{öreniugarna, att den aktiviteter som är gemensam ytterst hotar både den ideella ma inom alla landskapsför verksamheten och ,,(-lokalens bund. Motionen har uppmärk existens,

sammats redan i uppläggning På orter där det saknas ut D Luckor? rY."lIllen {ör ideell {örenings en av programmet för höst mö verksamhet bör kommunen i , tet. En fjärde grupp hade diskuteral ung samarbete med {öreningarm' [] EN HANDLEDNING för domskultur. närmast i den form den lösa utrymmer {rågan. Ansva upprällhålls inom ungdomsföre tonårsledare vill SÖV att f SV ret {ör utrymmen bör ges åt ningarna. {öreningarna. skall ta initiativ till , Som svar Gruppen konstaterade all det Alla k.011l11luner bör stöda. på motionen hänvisar fSV:s finn s många luckor all fylla, fr~mst ungdoms{öreningarna i dessa styrelse till aU initiativ tagits geografiska luckor genom all uf-rö ansträngningar alt upprätthdlla för att effektivera utbildnings relsen iir svagt företrädd inom täwr u{-Iokalerna, Komtllunerna verksamheten inom förbundet. tern,l.

bör i sina budgeter årligen Men också i frÅga om själva kultur uppta särsklJt anslag {ör u{-Io I DEN fEMTE motionen aktiviteterna . Den tinlandssvenska ka/m.

vill SÖV ha stöd från FSV i

visan verkar all ha tystna i förening

D Expertbank

Den grupp som diskuterade teater frågor tryckte främst på behovet av service - service i fråga om pjäser. uppföranderäll. smink. rekvisita. dräkter. regi. dekor etc. Service kan i vissa fall bestå av information. i vissa fall av konkreta saker. FSU borde upprällhalla en 'ex pcnbank' hade gruppen kommit fram till ,

Ann ars hade de diskuterai en upp giftsfördelning när dct g;iIlcr skol ning ,amt hehovct av iikat uthyte mellan teatergrupperna,

arna . s.amtidigt. är dell räll kärvt före när uf-rörelsen satsar på rockmusik på finlandssvenska , Dct kan 1.0 . 01 , börja uppSlå luc kor i fråga om den tidigare 'heltäc kande' dansen . Det är skäl för locke all ha bråttom . Däremot \'ar man i gruppen enig om all både modernt och traditio nellt skall rymm"s inom ut~rördsen. frågor kring ungdomskultur kon st'lIerades ha så m <l nga aspekter och är s:i omfall ande all så särskilt m\T ket konstruktivt inte rnns inom ~a m"n tfir en timme, gr~pparbetc och en kort a llm iin d ehat!.

SVEN-ERIK GLADER

strävandena a'u få utökat stats bidrag för Österbottniska Pos ten. Motionen omfattades av höstrnötet. O EN PROJEKT-sekretera re för musik vill SÖV att FSV skall anställa . Motionen om detta har fått kraftigt gens\'ar i fSU :s styrelse och många IIlU sikaktivitctcr har tagits med i n;ista års verksamhetsprogram , Ekonomiska möjligheter all all st;iIIa en projektsekreterarc för musik finn s dock inte inom ii verskådlig tid .

~~~~ _____________________________r_o_rS_d~ag~e_n_ _d~en_ _2_6_n_o~v~e=m=b=e~r__________________________________________~-I-~

Festen • • gav pOSitiV bild av uf-rörelsen skapar förmåga D Senare delen av jubile eumsfesten på Svenska teatern var vad programmet beträffiu en mycket positiv bild av pro gramskapande i uf-rörelsen när det är som bäst. D Anders G Lindqvist var ypperlig konferensier, r rygve Erikson läste en egen festdikt som gav dagens längsta applåd, Esbobygdens musikskolas ung domskör, Esse juniorspelmans lag och Brages juniordanslag gav nödvändig bredd och ung fräschör åt programmet.

När mörkret var som tätast Trygve Eriksons festdikt vid FSU:s 75-årsjubileum. Det var då /Jå BO,talet som byaslagsmålen utkäm/Jades, brännvinsflaskan var medel/Junkten och korts/Jelet var hö,d/Junkten i fritidslandet, Det var då som lohannes steg fram och sade det förlösande ordet - , och ordet vart liv, Och samma förlöJflnde ord sade Matts och Adele och Nz/s-Oskar och lulius och många, många (ler, , 'Det var dåsontokultur blev till kultur, Det var då som /Jassivitet ,blev ti/I aktivitet och Idealitet, Det var då, ,när mörkret var som tätast; . ledarna tände sina liur i ungdomens hus,

l talarrtolen fanns det i dikt och i tal men å'nnu mer fanns det på det levande ordets tz/ia, l i i i i i

" Fadren" av Strindberg " Värmlänningarna", "Sven och liten Anna", "Magister Bläckstadius", "Pn'nsessan Törnrosa", "Berg kungen" av Parus Ater,

Och tilian talar alltfort i höst och vinter och vår i revy och teater år e(ier år men också i sommarlandets fägn'ng /Jå Lurens, /Jå Postbacken, /Jå. Glims, i Raseborg, i Aboland, /Jå Åland, i När/Jes, i Mol/Je, i Korsholm, /Ji luthbacka, . , Del förunderliga levande tz/iansordet talar,

Och sången klingade ... Och sången klingade i de nybyggda ungdomslokalerna och ,vördnadsfullt slående slöng man dem ....:. de finlandssvenska sångerna:

. " Klinga visa och s/ung fiol", " Den sång är oss kär", "Landet med tusende öar och skär", " [ högan nord vår vagga slod" , "Vart än vår väg i Vida varlden bå'r", "Det stormande havets må'ktiga sång ", "19g ålskar min hembygd". "Aboland, skärens och öarnas land", "Österbotten , Österbotten" , " Vad du är n'k min hembygds ö", "Slumrande toner (färran ur tiden ", " Ty lysa de stiärnor" , , ' Men sist och skönast och mäktigast av dem alla liöd: ''Hur härligt sången klingar /Jå älJkat modersmål" , Och hiärtal kändes stort och varmt och sången eldade sinnen och man visste vart man hörde var man var hemma,

Och Tiljan talade. [ börian var sången, i s/utel var sången

• För Vidstående dikt d/'O~ men i centrllm var ordel Trygve Erikson ner kvällelIS "del levande ordel" , mest om(ållgsnka applåd,

Och tiden går. . .

Festen inleddes med uppvaktning vid Max Hanemanns grav på Gam· la begravningsfplatsen . På Svenska teatern inledde esse· spelmännen, Ralf Grahn hälsade välkommen och undervisnings. minister Per Sten bäck höll festtal.

Och lidens /Jendel svängde, Och tiden gick

genom kn'g och fred

och fred och krig,

men aldn'g kunde den sluta

att flamma den lågan

som tändes i tiden,

Ständigt nya var generationerna,

ständigt nya var må'nniskorna,

ständigt nya var melodierna, ständigt nya var frisyrerna

och kläderna

och tankarna

och ideerna,

Fostran? ~

Programfest blev soare,

soare blev dans och åter dans,

Talangiakten kom och nutidsonenten'ng,

U-Iandskam/Jamen likaså

och tonårsträffar och barnklubbar

' och ungdomstidning och mammutdans

och sommarteater

och mycket, mycket mer,

Och tidens /Jendel svänger,

Det är nu ... Det är nu !Jå BO-talet vi lever

i livsångestem tid,

i mänskogllternas tid,

i vårldsterrorns tid,

, i neutronbombens tid, Det gäller all verka nu min vän annars dagen blir a(ion i världen , - Det är nu vi behöver en lohannes igen , en Matts och Adele och Nzls-Oskar och luliu,r och många, många (ler med samma förlösande ord för att göra det bättre igen bå vår lord. Det gäller rJII verka nu min vän annars dag!'n blir a(ion i virlden, Del är nu ljut du skall salsa de! siälv

och göra din insats i vådden.

Kiltet är slort. arbetama få,

Det gäller IIII ,obba, alt mr1len nå.

Det gå/ler .1// verka nll min vän

clnmm dagm blir a/ion i vå'rlden.

Sten bäck, inledde med en analvs över hur samhällets inflytande öv~r människornas liv utvecklats, spe· ciellt inom bildningssektorn . Han förvånade något genom att konsta· tera att skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap - det är hemmet som skall ansvara för fost , ran . Det finns som känt andra åsikter om skolans uppgift , Småningom kom Sten bäck in på de unga och samhället samt den pågående revideringen av ung domslagstiftningen , - Jag frågar mej om de pro blem som dagens ungdom upp lever kan utraderas genom att Ull· sätta ett ungdomspolitiskt plantt· ingsorgan vid statsrådets i. som den parlamentariska UD · domskommitten föreslagit. ~ Stenbäck,

Byråkrati.' Och kommer mänskliga rudcn bättre till tals inom kommu nalph· neringen ifall varje kommun CD ungdomspolitisk delegalion . lfaU de nuvarande organen inte i [iD räcklig utsträck ning ti llgodoser barns och ungas uppväxtmiljö hur sRaIl då de nya organen khra av de!. - Jag är rädd för an samma mänskor som redan nu siner och besluler kommer an få nya upp drag och flere möten, Första delen av programmel upptog också dekorering av några fönjänta uf-Iedare , FSU:s för· Ijänslmärke i silver tilldelades Bör· Je Backholm , Trygve Erikson . Sven-Erik Glader och AlfSnellman från SÖU. Erik Andersson. Sven Andersson, Nils Grönholm, Frc)' Karlsson och Rolf Söderling frio NSU,

Se sid4" 7

7 To,,,bge. den 26 .o,"mbe, _ ------~-------------------------------------------~----------~------------------------------------------------- ~NI.KA

PaSTEJ

UNGDOMSLOKALEN T.EMA

FÖR FSU:s VERKSAMHET

-Ungdomslokalen ska bli tema för verksamheten under nästa år inom FSU om mötet stöder styrelsens förslag, kon staterade FSU:s ordförande Ralf Gc(lhn då han öppnade förbundets höstmöte.

• Alf Snellman, till vardags re daktionschefpå fT tackade å de dekorerades vägnar. Reinhold Weckström och Lars Engblom från Åboiand samt Fjalar Eklund och Hugo Eriksson från Åland. . De dekorerades tack framfördes av Alf Snellman. Esbobygdes musikskolas ung doms kör med Kerstin Siksuom som dirigent inledde andra delen av programmet. En mycket ange näm bekantskap , Trygve Erikson fick god respons med sin festdikt som innehöll en lyrisk återblick på uf-rörelsens his toria . Det :l.ländska inslaget bestod av en intervju med Janne ur filmen Stormskärs-Maja samt med Majas mor i filmen Göta Hagström . Intervjuerna gjordes av Anders G Lindqvist och Ellinor Silius, vilka fungerade som konferensierer vid festen . Anders G harangerade som vanligt träffsäkert och berättade dessutom episoder ur uf-rörelsens historia . Festens modernaste inslag stod åboorkestern Beat för. De spelade tre egna rocklåtar , varav en med svensk text. Det var Beat som plac-· erade sig på andra plats i TV :s Sto ra popmusiksatsning 'Höstens melodi ' .

• • • Programmets glada inslag var ett framträdande av vitsolog Håkan Granlund, som berättade historier på karlebydialekt . Festens yngsta medverkande , Brages juniordanslag och Esse juni orspelmanslag stod för detradi tionspräglade inslagen pro grammet.

O Grahn och styrelsen fick

. som de ville_ Trots en del kritik

godkände mötet det förslag till

verksamhetsprogram för nästa

år som styrelsen lade fram. O Mötet gjorde ett uttalande om uf-Iokalerna. Man diskuter ade målsättningsfrågor och uf rörelser inför framtiden. O Ralf Grahn återvaldes en hälligt till FSU:s ordförande_ Grahn talade också en dej om FSU :s vilja att bli n yttig för rörel sen . Han vill bygga Ut service och skolning. Förutom uf-Iokalerna vill han uppmärksamma teatersektorn och informationen . Allmänt taget vill han närma det han själv kallar 'rymdstationen ' (= FSU:s kansli och styrelse) till de enskilda med Ie.mmarna och till ungdomsföre ningarna . En åtgärd i den riktningen är att föreningarna hade fått rätt att sän da observatörer till höstrnötet med rätt att delta i debatten . Möjligheten utn~ttjades endast av f6reningar från Aboland .

Unik stadga

- Föreningshusen ger rörelsen en unik stadga i verksamheten sade Grahn bl.a. För samhället är de billiga lösningar som täcker beho vet . av fritids- och kulturut rymmen . - Men trots stora uppoffringar från medlemmarnas sida och mängder av ideellt arbete blir före ningshusen en tung ekonomisk be lastning för föreningarna . Statsmakten och vissa förutse ende kommuner har trätt till med bidrag för renoveringar av lokal-

• LIIsse Andersson, Marianne Winter, sen under nedresan till FSU-mötet i Hesa. Från många håll påtalades de erna. Men snabba åtgärder krävs för att inte de stigande drifts många konkreta arrangemang som kostnaderna skall bli övermäktiga. fanns med i planen som FSU-akti - Särskilda stödmoment tör viteter. Särskilt grundutbildnin gen sköts bättre i landskapsför uppvärmnings- och underhålls kostnader bör därför utan dröjsmål bundens regi , hävdade man . tas med i kommunernas budgeter, Landskapsförbundets kanslier och tjänstemän har kontakter till före sade Grahn. . ningarna . De känner sig mera motiverade att sända deltagare till Inget självändamål Förslaget till verksamhets plan kri landskapsförbundens kurser än till tiserades för att den var för central FSU;s kurser. förbunds-centrerad och alltför ord Många andra aktiviteter kan rik och omfångsrik . Både det ut med fördel skötas av landskaps skott som behandlade planen och förbunden . enskilda delegater under den all FSU :s bevakningsuppgifter bor männa behandlingen kom med de i stället tonas upp . FSU :s främs förslag till detaljändringar som ta uppgift är att bevaka rörelsens mötet godkände . och de ungas intressen gentemot Dessutom fick Grahn lov att för myndigheter och organ som på tydliga en hel del som ansågs ok verkar det ung~omspolitiska ske lart formulerat. endet. Ordet 'folkbildning' ströks helt Målsättningsfrågor och skolning ur planen . Det ansågs vara missvis ande och t .o .m . diskriminerande . av ledande funktionärer och specialister, Lex. amatörteater - Vem är det som skall bilda fol ket) Mötet beslöt att det skall heta regissörer, hör också till FSU :s uppgiftsområden . bildningsverksamhet .

Direkt val?

Ralf Grahn har fört fram tankef) på att föreningarna skall direkt rc pres.e ntationrätt vid FSU :s möten och att de skall välja styrelse Och andra Jönroendeorgan. Han vill komma bon från den nuvarande principen att landskapsförbunden 'utnämner' sina representanter i FSU :s organ. Valutskottet hade utgående från Grahns förslag diskuterat represen tation och valordning . Utskottet omfattade inte Grahns ideer om föreningsrepresentation och majo ritetsval. Däremot förde man fram förslag om att FSU kunde ha två viceordförander och att n:l.gra av styrelsernandaten kunde göras 'rörliga' eller 'fria' . Det kunde gö ra valproceduren intressantare och FSU-möten mera spännande. Representationen vid FSUmötena borde breddas, ansåg val utskottet vidare . Landskapsför bunden borde se till att delega terna skiftar. FSU :s styrelsemed lemmar och tjänstemän samt land skapsförbundens tjänstemän borde inte få representera vid FSU : .~ vårmöte .

De här förslagen går nu närmast till styrelsen. Denna valdes (utnämndes) se dan utan större komplikationer. Från sOU valdes Dan Ornda hl. Sture Erickson, Bertel Lindell OC !. Jarl Bergkulla med Ulf Johansson och Anna-Lisa Svens som sup p ie anter .

SPECIALfALGAR TILL VINTERPRISER från lager beställning . Begär broschyr i dag.

'il, NSU representeras av Malmberg , Leo Martin , H ~ ,' " Stjernberg och Christer H ari s~\'1l med Monica Rönnholm och t Hf Tjerin som suppleanter.

PB 29 66200 KORSNÄS Tel.

961-641 289/Lejf el. efter kl.

961-641 253/01e 16 .00 .

• Ett uppmärksammat i!.sterbottniskt inslag under FSU:s höstmiite och jubtleu"m";;"v-a-r"E"'s-se-j-u-nl-'o-rs-p-e-I--~ manslag. De spelade i SO U-bussen tt/I och från Helsingfors, de charmade sydlänningarna med skön och välutförd musik {kanske också för att de flesta avesseungdomarna är unga vackra flickor} och de gjorde en mycket förtjänstfull insats vid feJten på Svenska teatem.

ÅboIands UF:s rep resentanter .ir Bengt Häggman och Kurt SH'm med Monica Vesalainen 5U1 n suppleant. Åland representeras '1 . Fjalar Eklund och Gerd Häggblorn med Leif Sundberg som sup~·.I·ant. SVEN-ERIK GLADJ, I/

I~~

l~~;

Torsdagen den 26 november

11II111111111111111111111111 1111111I1111111111111111111111111111111111111111111111II1II11

"VI HAR EN D

D D NVFS - storarrangören som kon kurrerar ut alla dansarrangörer norr om Kvevlax? - Storarrangör ande Ralf Skåtar.

javisst, säger ordför Nl!.FS är den tredje förening som ~ teras i OP:s serie Månadens Förening. De två tidigare har varit Böle uf och noby ur NUFS för/linas utmärkelsen niif'IIWSI initiativet att pn'oritera de österbotttrisJm banden.

D D Men. - Vi vill inte konkurrerar ut de andra fö reningarna ... även om vi säkert kunde gö ra det. Vi vill ha kvar det samarbete som byggts upp inom SÖV. För någ ra år sedan arrangerade NUFS 24 ungdomsdanser. - Nu har vi systematiskt fått skära ner och är nu nere på bara 13 ungdomsdanser. Och så ordnar vi gammaldans som en slags serviceform, berättar kassör och ordnings ansvariga Richard Ahlskog . NUFS var den första storarrangö ren som beslöt sig för att skippa de rikssvenska dansbanden ett tag framöver - och i stället ge de österbottniska banden en chans . Carita Häger, sekreterare: - De vanliga blaj blaj dansbanden från Sverige drar inte · mera folk än ett bra österbottniskt band . . men kostar betydligr mera.

Ger andra en chans

Det är alltså inte enbart av ideologiska skäl som NUFS tagit beslutet sitt - varför satsa mera kulor om de inte ger större intäkter' Lite ideologi finns det med i alla fall: - Om vi tar hit de bästa och dyraste programmen har de mindre föreningarna inte en chans att hävda sig, säger Richard. Vi tycker att vi har ett ansvar för dem också ... di ska också kunna dansa . Program listan för säsongens danser omfartar i ston sett alla de etablerade banden i österbotten - och så ska uppkomlingarna också få en chans. - Vi försöker ta hit alla österbottniska band , säger Ralf. Ett par höjdp'unkter med rikssvenska showband ska eventuellt komma . Janne Lucas Persson - han som bröt benet några dagar före han skulle komma till Nykaabi - är lite påtänkt. - Men vi har lite dåliga erfarenheter av bokningar från Sverige, säger Ralf. Vi har bland annat haft direktkontakt med Gyllene Tider , och de lovade att komma men backade . ur och så fick vi Factory i ställer.

)

.J Stora krav

pa ordningen

En normal danskväll i 'Nykarleby drar ungefär 1 ner , vilket ställer stora krav på ordningsmakten . - Vi har bra ordningsmän här i Nykarleby. genomgått kurser. Och vi har bra samarbete med Allt det gör att vi har bra ordning här - och dr'( förutsättning för att vi ska kunna arrangera storda.nsc - Utan en hård disciplin skulle vi ha mi Iyclws Richard. En god ordning är grundförutsättn ing. Carita: - Int kommer he na folk om he e råjsoL Inom NU FS anser man att ordningen också beror på hurudant program man erbjuder. - Har vi hård musik har vi större ordningsprol* om banden spelar mjuk musik, säger Ralf. Carita: - AUmänt taget tycker vi att banden borde spd:... Jocke-musik, åtminstone en stund per kväll.

Kom ut och servera!

NUFS försöker att aktivt få flera föräldrar med p4 ingssidan, dels för att det inte ska bli så betungandt som redan ställer upp, dels för att det är nyttigt för rarna att vara med på en dans. - De får se var de har sina ungdomar, och själv om det är positivt eJ/er negativt att ungdomarna är dansar. . Och så får de se det positiva i att de faktiskt - Det borde ge dem bättre kontakt med sina mar. Tycker Carita .

.J Danserna är

vikti~a!

Det har ju blivit en hel del ordande om dansande.. av den enkla orsaken att danserna är m~-cket \

Unihoc innesporten! Vinterns innesport i Nykarleby är Unihoc. - Senast var 34 pojkar med o~h spelade, säger Henr~' Kallvik , som blev skyttekung i SOU :s turnering och som där blev så biten av sporren att han ställde upp som dra gare . - Nu planerar vi nån slags turnering i januari mdlan föreningarna i tredje ringen. Flera föreningar har redan visat intresse . Mellan 20 och 30 pers. är med varj e träningskväll i idromgården. - Schacki blev intresserade enbart på grund al' SÖU:s turnering, den som vi vann helt otränade ... - Det ;ir bra att vi hittade unihccen eftersom intres set för volleybollen hö'" pa att svalna . - Vi har ocks;! funderat lite på pingis men då skulle vi behöva tlera bord till. Inte kommer nån hit bara fÖl att titta på när kompisarna spelar. Nu finns bara ett par bord i gården . • Henrv Ktlllt"R .::... draxare för IIllihocen

III111111111111111111111111111111111111111111111111111I1I11I11111 11111111111111111

~----~I-----------------------------------------------~--------~~-------------------------------------------------. . ~.T~~B~;TNI.KA ~.TE!

fond.gen den 26 novembe<

I 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111II1111111111111111111111111111111111111111

~--

GER VERKSAMHET"

-- -----

ket än era

~ lima

och

• Några av styrelsemedJemmarno samlade i Ungdoms - inom ramen för en budget och verksamhetsplan natur och idrottsgården (plus ett par av tillväxten: Asa till ligtvis . vänster om pappa Ra/f och Jenny i famnen på mamma Conta): Anders Fors, Canta Häger, Ra/fSkåtar, Richard - Tidigare hade vi en verksamhetsledare , men nu har vi Ahlskog, Nisse Kronqvist, Stefan Sandås och Anita splittrat upp medlen på tillfälliga dragare för olika verk Kronqvist. Styrelsemedlemmarna Patrik Palm och Mar samheter. De få en symbolisk summa som tack för sina in gunte Wikblom saknas på denna bild. satser.

Vi har visserligen försökt få in nytt schack, men bara rekryterat bJ:Jnd. gymo.asister som naturligtvis försvinner " bort och studerar efter att de skrivit studenten . - Generationsväxlingen får inte bli för häftig heller. Dethär är så pass stort att vi äldre behöver vara med efter som vi har erfarenhet ;tv det hela.

-.------ .. -------- ------- ----

NUFS är nämligen inte bara dans . Bred"äldersskala ....., Vi har, säger Carita, en diger barn- och Nu har NUFS styrelse e~ bred åldersskala, ., grömt varieran tonårsverksamhet . Hon räknar upp volleyboll för flickor, sagogymnastik för . ck" som det heter. Yngsta är 16, äldsta är "cirka 45". - Vi har en bra styrelse, vi har livliga och uttömmande barnen, Unihoc som tagit vid efter volleybollen för pojkar diskussioner varje möte. nas del, ronårsklubb i Forsby, barnklubb och så discogänget Den äldre generationen må representeras av ' Nisse som sköter ruljansen kring Black Disco. Kronqvist sOm varit med ända från början - alltså l? år. - Disco är en bra verksamhet , tycker Ralf. När en gene - Man v.ill jnt slipp å slut saan an ha komi in i e. det ration har planerat, inrett och dragit verksamheten en tid är Nisse är viceordförande , dansarrangör och ansvarig för för det daj!:s för nästa j!:eneration att göra detsamma . att det finns folk i. serveringen varje dans . Ett hundratal . personer står i:>akom serveringsdisken varje år : På s~ sätt håller sig ungdomarn-a sysselsatta . - Och plats för flera fmns det' Bara att anmäla sig' Före säsongstarten går en lista ut till alla serveringsmän och -kvinnor, så att de sedan får meddela om de inte har GeneratiOnsväxlingar passligt. ) - Det har fungerat bra hinilIs. Der blir ju inte så Detdär med generationsväxlingar i ungdoms~reningarna många kvällar per säsong per person . är också annars något som ofta glöms bort, menar Ralf. En som är med varje kväJI . som kommer först och går sist ~~ Inte betungande

- Generationsväxlingarna är snabba. Man måste ha en är Richard Alhskog. ansvarig för ordningen . kassör och vice ~ En stor del av dnftskostnaderna faller dock på NUFS, är det systematisk skolning hela tiden. betungande) Och hur inverkar det på den övriga verksam - På den fronten anser Ralf att NUFS missat en aning i gårdskarl . Från den unga sidan kan man plocka Anita Kronqvist heten ) och med att han måste komma tillbaka som ordförande ef - Nä, betungande är det inte, säger Ralf. Och vi har ter art ha varit borta i två år sedan senaste ordförandeper från Socklot, som har till uppgift an hålla kontakt med föreningen i Socklor och an hjälpa Nisse att rekrytera mera fria händer att driva och utveckla verksamheten som vi vill iod . personal till serveringen. Stefan Sandås och Anders Fors häller kontakterna till dis cogänget och är annars med där det. händer. Och om inte ryktet vet fel ska det v;i1 bli aktuelIr med en ordförandepoSl . för Anders del så småningom. - Man lär sig grömt myckcr här. rycker Anders. Lir sig an få gänget med sig. an morarbeta passiviteten. Ansvars kiinnande . På det framrida verksamhetsprogramrner står bland an nat mera samhällsinrikrad verksamhet. Tonårsklubben dis kuterar under olika rubriker - och avslurar med disco . Den kommunala informationen till " utbvarna " kllnde också kanaliseras via ungdomsföreningarna . '

- Man kan gärna diskurera olika byproblem inom ra

men för ungdomsföreningen och därigenom öka samhörig· herskänslan samtidigt som man kan påverka kommunen . PETER GRANSTRÖM

ar. do-

NUFS och ungdoms- och idrottS~rden i Nykarleby. Det är nämligen dansverksamheten som är en av hörn stenarna i IdrottS- och ungdomsgårdens ekonomi. Det net to som dansverksamheten ger går direkt - minskat med det som NUFS' övriga verksamhet slukar till Garantiföreningen, som sköter gården. Och det är inga små summor årligen. Där rör man sig med sexsiffriga belopp. - Det kostar att driva en gård av denhär storleksklassen också, säger Ra/f Skåtar, ordföranden . Omkring 120 mark i timmen. - Inte samlas pengarna på hör här inte. Kommunen bidrar med 30.000 mark årligen och så en hel del till i form av hyror för Ml:s och skolornas timmar i gården .

111II1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111I1111111111111111111

---

----

---

---iii-

11 11

't.

~ 1~~. T~o~r~sd=a~g~e=n~d=e=n~2~6~n~o~v~e=m=b=e~r______________________~_________________J~ 10 I ......................... 3m13lZ1D:mam Rockförening på Peffan .. ............... ................................. .

1 ___________________________

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Hårdstart med konsert för Rädda Barnen

00 Rockmusiken biter sig fast vid PF i Vasa. O O Den gör det i form aven nybildad rockförening, som r,e dan är i gång med verksamheten. Det första stora eveneman get blir en konsert till förmån för Rädrla Barnen, nu på ons· dag 2 december. Även om rocken biter sig fast så håller men inte på och etablerar sig, Rockföreningen får inte bli för mycket organiserad, Det är viktigt, menar de aktiva, - Vi vill vara en spontan rörelse ~ säger Ronnie Rehn som med viss tvekan går med på att tituleras ordförande, Vi har inga medlemskort och sånt, men vi har en sortS styrelse . För mycket organisering hindrar verksamheten, - Det enda vi egentligen har gjort är, att vi har tagit vara på ett intresse . Det finns ett stort intresse för rockmusik, men det behövdes någon som satte i gång.

- Nästan unikt i hela Finland med envälgörenhetskon sert, menar man inom Rockföreningen.

Själva arrangemangen kri~g konse~ten fodrar en del pengar, och därför har VI tänkt tigga Ihop stöd från olika firmor. Bland annat har man blivit lovad gratis reklamaffischer. - Vi vet ju inte hur det här går hem hos folk. Så därför behöver vi få in lite pengar så att allting inte går åt till omkostnader och barnen blir utan! - Det år mycket jobb med sånt här, så vi hoppas publiken ställer upp. Rockföreningen vid PF är bara ett uttryck för det rikliga musiklivet vid fakulteten. Det lär finnas ett 20-tal olika band som håller på med någon form av rockmusik . Sedan föreningen bildades har några nya band sett dagens ljus. uttryckligen som en följd av initiativet.

Rock för barn "En sorts styrelse" - det blir inte riktigt klart hur stor den är. men däremot har föreningen medlem mar i "obegränsad män€ : der". "Nån sortS uppgift" I "nån sorts styrelse" har i varje fall dessa personer som är med och informerar tillsammans med Ronnie: Bettan "Rock-Hilda" By man (sekreterare). Hippi Hovi (finansminister). Bengt Kullberg (allt-i-allo), Thomas Sparv (groupie). Jan-Henrik Häggdahl (transportchef). John Ahläng (fotograf). Tina-Marina )ärnström (medverkande), , , Det viktiga just nu är konserten på onsdag. Linda Nine. Exom. Empire och Salomo är banden som ställde upp på konserten och gör det gratis! DessutOm spelar Rockföreningens egna band. TM Group (Tina-Marina Group) och Chokladknappar ne I Suklaanapit, Alla intäkter går till Rädda Barnen och Pelastakaa Lapset. ' - Vi tycker det är naturligt för oss som blivande lärare all understöda de organisationerna . säger Hippi Hovi,

Unik gratiskonsert - En gratiskonsert i Vasa är unikt. Konserter för välgörenhet iir över huvud taget unikt i hela landet. Vi är först. nästan ålminstone,

Engagemang Bakgrunden till det hela är atr.pengarna för den fri villiga musikverksamheten drogs in i oktober. ~ Folk blev engagerade och tog ställning. säger Ronnie . Man ville visa all vi kan göra n~ot själva. Det första som uträttades. var att man mköpte en sånganläggning för 10.000 mk. - Vi har försö kt få en anläggning i fyra år. men det har inte blivit till något. Nu har studentförenin gen och musikföreningen ställt upp med ungefär en tredjedel av kostnaderna, Resten har vi finansierat med frivillig verksamhet. basarer och annat. Sånganläggningen är alla PF-studenternas sak, - Vi vi.ll lOte ta oss åt oss äran, Alla är positivt inställda och har hjälpt till.

Driver rockintresset Vid PF har länge funnits en Musikförening, Varför då en rockförening' ' - Vi är väl närmast en underavdelning till Musik föreningen, Allt det som Musikföreninge~ sysslar med är bra. men det fanns behov aven särskIld rock förening, - Muiskföreningen är numera i princip det sam· ma som kören, Dc som leder verksamheten är lärare här och således lite äldre folk , Det är inte sagt all rock är deras favoritmusik, Det behövs någon som också driver rockens intressen,

Inom Rockföreningen är man no~a med att beto

na att det inte finns några motsättnmgar. Inställnin gen är positiv på alla håll . .

- Vi har ju hört att Hålcan Andersson var BIll

Hailey-diggare för tjugo år sen ...

Välgörenhetskonserten är den första stora händel:

sen. Meningen är att konsertverksamheten sk~ bh

kontinuerlig. Delvis ser man en lucka att fylla I det

sammanhanget. Welmu har ju inte varit särskilt ak

tivt på senare tid.

Annat som Rockförening har på programmet, är

att man "säljer sig" åt skolorna i Vasa . Den 4 de cember ordnar men discokväll i Borgaregatans skola.

Det är alltså för skolans elever och inte för allmänhe

ten.

- Vi försöker få in lite pengar på det här sättet.

men vi är väldigt billiga .

_ Pengarna behövs till vårt nästa inköp som är en

uppsättning trummor

BERTEL NYGARD

FOTNOT~ Förköpet till välgörenhetskonserten kan

du fixa på Unisound eller Denver.

. .. och Jeppis Musa ordnar konsert till förmån för de utvecklingsstörda.

MA Numminen kom mer igen till Österbot ten. Denhär gången är det Jeppis Musa som bjudit in honom till en konsert i Handelssko lans festsal.

Dessutom skall några av Visvännerna traktera sina gitarrer och sjunga sköna visor. MA kommer natur ligtvis i sällskap med siu

kompband Pedro Hieta

nen.

Hälften av iJ1läkterna

från konserten ger Jep

pis Musa åt de utveck

lingsstörda.

Konserten inträffar inkommande tisdag. den första dagen i de cember månad. Klockan 19.00. Och kaffe lär det också bli för den som gillar MA och hans mu

sik .

.................................

Tprsdagen den 26. .november

~--------------öp bjuder

på en

helsida skivor:--------------.-.,

Tva sidor av Marianne faithfuI:

Emmylou Harris borde kunna bättre!

Angest. Livslust. o

Marianne Faithfull "Broken English" ((s land, ILPS 9570) o~h "Dangerous Acquain tances" (ILPS 9648) D REDAN år 1979 kom LP'n "Bro· ken English" med Maria1me Failfull

Det tog två år for Marianne Faith full an få fram uppfoljaren, men nu i höst kom så "DangeriJus Acquain ItJnces ", som har betydligt ljusare tongångar au bjuda på. I stället för tertorism (titellåten "Broken Eng lish" handlar om Ulrike Meinhoff),

ånger, skuld o.s.v. går ömhet, kärlek

och lust för livet som en röd tråd ge nom "Dangerous Acquaintances".

ut. Plattan blev en stor succe och trots an den alltså har två år på nac· ken tänkte jag ägna några rader åt den.

Så den nya pla[[ans namn (farliga bekantskaper) är missvisande för ski

van är en verkligt angenäm bekant skap som jag vill kora till en av 1981 års bäst:l plauor.

" Brokeri English" är en pla[[a som dallrar av instängda aggressio· ner, vrede och ångest. Marianne's hesa, mörka röst tar en iskallt grepp om lyssnaren; känslorna (ångesten, ilskan. intensiteten) biter sig fas!. Och kompet har lika mörka och dep· rimerande tongångar.

LP'n saknar kanske den riktigt, riktigt givna hitlåten men nog k:lnen är " Inlrigue", 'Tenderness " och "Sweelhearl" riktiga pärlor for an nu nämna tre au nio topplåtar. MEN någon " Broken English" finns inte!

" Broken English" är Marianne Faithfull's uppgörelse med det för· flutna . I slutet av 1960·talet var hon en fi· rad stjärna, hade hits, störst var väl "As Tears Go By", och polade med Mick Jagger. Tillvaron i Srones' säll· skap var inte den länaste, knark och sprit var inga ovanliga ingredienser i hennes liv, och när banden med Mick Jagger brast forsvann också Ma· rianne från rampljuset. . Sakta men säkert fick hon ordning på siu liv och 1979 kom alltså den här plauan au åter fora fram henne i de firades skara. Skillnaden mellan idag och igår är väl den att nu är Marianne en .mogen kvinna som orkar bära idolskapet medan tonåringen i slutet av 1960talet inte klarade av det glamorösa Ii· vet som stjärna .

Helt fri från mörka inslag är " Dangerous Acquaintances" är i alla fall inte. I "Trulh, Biller Trulh" sjunger en desillusionerad Marianne Faithfull om den ungdom som hon aldrig hann uppleva; "Where Did it go tO my youth/where did it slip away tO ". Marianne Faithfull's sugande röst passar minst lika bra fOr ömma, heta som for ilskna , aggressivt uppdämd:l känslor. Kanske det beror på :lU tex terna mest h:lndlar om hennes eget . liv, hennes egna känslor, drömmar och fantasier? "Your pain is so big/you feel no thing at all " är två textrader från

John Lennon 's "Working Class He· ro" som Marianne framför på eu mäktigt känsloladdat vis på "Broken English " och som får bilda avslut ningen, på den här dubbelrecensio nen av två. fantastiska plauor, olika som n<\n och dag, men ändå lika gri pande!

Tummen ner för Ultravox

ULTRAVOX "Rage 'In Eden" (Chry salis) Ullravox' uppföljare till mastOdont säljaren "Vienna " har inte alls Iyc k:lts övertyga mig om au Ultravox kommer au fortsäll3 au vara storsäl jare. Någonstans har jag läst au nya

"Rage In Eden" bygger på samma formel som singelhiten "Vienna". Jag är inte överens med den recen senten för just "Vienna" tyckte (-er) jag var en djäkligt bra LP medan in trycket av " Rage In Eden" är mera bl.andat och negativ!. Här finns heller ingen hitlåt, trots all "The Thin Wall" nog var och no sade rän högt på försäljningslistOrna. Kallt programmerat flyter synthar nas melodislingor fram, mäktigt och symfoniskt för all del. Allt är väl av vägt , balanserat och under fullstän dig kontroll. Dataåldern har t:lgit ell ännu större kliv in i musikens värld med det här alstret. Texterna är av underordn:ld roll, men så hade inte Midge Ure & co några texter klara änn.u när de.steg.:I-,_ de in i studion och påbörjade inspel- , ningen. Nej det blir nog tummen ner för Ultravox ' elektronpop den här gång en. Mera känslor och mjukhet efter lyses! Det bara inte får vara så här könlöst och känslokallt. .

Evangeline Emmylou Harris (War ner Bros.)

en sångvers följer ett återhållsamt so lo på elgitarr (enl. ovanstånende in get instrumet) av Alberl Lee, ochjer. ry Douglas följer upp på dobro (en bara gitarr med metalliskt sound) aHt i flygande fläng.

D BALLADEN " Spanish Johnny" som följer är tamare . Waylon jen· nings gör sitt bästa för att sjunga i harmoni. Jag kan nog aldrig lära mig att uppskatta honom.

När .man så kommer till gamla CCR-hlten "Bad Moon Rising" måste en bedömningsskaJa som sträc ker sig ner till absoluta nollpunkten användas . Det är säkert någon finess med att dra den så enkelt , men jag har IIlte hajat den än . Kanske hon sk riker genom samma ekomaskin om John Fogerty eller är det det , att man r,rterligare har minskat på ackorden i åten (?). Inte heller versionen av "Evangeli.

ne" (Robbie Roberlsson, The Band)

D DET VAR KRING 1974, som Emmylou Harris dök upp på kopoj karnas stjärnhimmel. Sedan dess har hon befäst sin position bland count rysextanterna - Dolly, Linda och de andra. Hon har vispat fram vinylkaka dter vinylkaka, innehålb nde count rierade varianter av andras låtar. Så är fallet också denna gång från "How High the Moon " till

"Bad Moon Rising ".

SKIVAN BÖR/AR bra med en lugn och skön Rodney Crowell- låt, "I Don 'I Have lo Crawl" , där Em mylou sjunger med inlevelse. Sedan

"Hau Hoi följer en tuff satsning Demon" som countryswiog, sna!:>.bt tempo. . - ·Emmylou sjunger.'H'II' ech får, bra, körassistens av Cheryl Wa"en och Sharon While . Låten är rena paradi set för knäppare . Först får vi briljant solo på akustisk gitarr (enl. dir.mus . Lors Ryde heter det bara gitarr) av Tony Ria, sedan fonsätter. Ricky Skaggs på mandolin i Efte! yuerligar.e

innehåller nå't speciellt trots att Dol ly Parlon och linda Rons ladI hjälper till. D JAMES TAYLOR ' S vackra "Mill· worker" - med dobra och munhar pa - och jazziga . 'Misler Sandman " - med fina sångharmonier - är glädjeämnena på f1ipsidan . Tyvärr måste skalexpandering åter tillgripas för alt besknva "Oh, Aliania ". Det är bara så. att Lil/le Feal - låtar inte kan göras av andra .. . som country humppa går .d et definitivt inte. D GRAM PARSONS' (EmmylQU Harris') LP "Gnevous Angel" från 1974 är fortfarande den skiva m(;d nErnmy4ou' som jag gillar , mest . Pir finns oförglömliga versioner av " Hic· kory Wind!' och "Love Hurts" . "Evange!ine " är ingen dålig skiva. men skulle inte jazzinslagen funnits, hade den varit en besvikelse . för väntningarna· är stora på ell proffs av hennes ~alib~~ . .~

PLATTOR TILL NJUTNING OCH EFTERTANKE

...

_ _ _ AWICIt.FJEUJS . . .

D Denna gång granskas några svenska skivor, av vilka

å(minstone några ger uttryck

för den ångest för Situationen i världen och det bekymmer

, för människan som nu tycks

prägla stiimningar litet vars

tans på vårt jordklot. D Nå, nu innehåller skivorna även positiva stämningar, möj liga utvägar, även om de ib land förefaller att vara av väl privat natur.

D Men kanske det å'r i det pri

vata man borde börja. hes tidigare, hur tvivelaktigt ett som faller ur ramen genom sin alltför sådant resonemang än må vara .

D Mikael Wiehe, Ny berg, Franck & Fjellis: Kråksånger (Amalthea AM 20). D TEXTMÄSSIGT mest betydelse full av veckans skivor är denna nya LP av Mikael W,ehe, känd bl.a. från

Hoola Ba1/doola Band. Wiehe granskar här det läge som uppståll efter att många vänsterintel lektueIIa antingen lämnat eller börjat känn a ell växande missnöje med den politiska vänstern . En grundinställ ning hos Wiehe rycks ändå vara att allt inte ännu är för sent , men all man bÖr se problemen och även gå till sig själv i försöken an lösa dem. Insiällningen till det privatas bety delse .gör det också m öjligt. all se den· na skiva som mllldre politisk än Wie·

D MUSIKALISKT är "Kråksången" av hög kvalitet, speciellt fängslande är mer rytmiska låt ar där man använ· der sig av bl.a . Ulf Adåkers trumpet, inledningsnumret "Allt vad jag be· gär" är kanske samlingens bästa. låt, men även . 'Slrebersång" med sin hackiga rytmik och intressanta melo dislingor bör nämnas.

" söta " karaktär. I övrigt kan skivan helhjärtat rekommenderas, all all vändas både till njutning och till ef· tertanke .

Ra1f Hoikkanen lyssnar pi musik

Mest "ångest" finns det väl i

"Flickall och kråktln ", en samtidigt både vacker och smärtsam låt. Här används på ell fint säll Greg Filzpal · neks, synthesizer. Yllerligare en låt som man kunde dra fram är "Ungsl upp i högsia lomel ' . med musik av Bob Dylan. Wiehe har ju i många sammanhang dokumenterat sin släktskap med Dvlan . Egentligen är det bara den avslu· tande låten, "Kom hem Ii/I me! ",

D Pugh Rogrfeldt: Het (EMI 7C 062-35840) D Var Pugh Rogefeldt egentligen st år har ofta visat sig svårt att avgöra om han nu står nånstans , så undang. lidande har hans privata anarkism ib· land tett sig. Nåja , strunt i det om Pugh egentligen är underhållare eller

D Eva Dahlgr~n: För väntan (CBS 85064)

buaskapare hans nyaste skiva "Hel " är ganska bra , ehuru en hel del kon· ventionellare än t.ex . hans debut·LP

"Pugh " . Alt han blivit skickligare som mu · siker går däremot inte all förneka. På den nya skivan trakterar han i god ordning alla gitarrer, munspel, flöjt, bas och slagverk. Samt sjunger, förSlås. D SKIVAN är musikaliskt ganska omväxlande. Förutom ganska sed· vanlig rock, använder Stg Pugh ib land av brazil.rytmer. som i ' ·Slock· holm" , litet "walkin i la /.). Ca/e" i " Dansa mill docktJ ", elfer av såväl klassisk musik som fol kmusik i "Af

lon/alken· ·. Dessutom har jag fäst mig vid " Hel " bl.a. för ell härligt ställe med akustisk gitarr i slutet av låten . "UI mej leva" är också bra , litet patetisk, man ändå fungerande.

PUGS med musikanter är av hög klass.

D EVA DAHLGRENS LP är en präk_tig öve~[askning . • Visst har man källl till henne coch uppskallat hennes fina ballader . men nu övertygar hon också som rocksångerska , med drag av "nya vågen " över sina låtar. Hon gör bl.a. " Ge dej". med ud den riktad mot all krigiskt , väldigt bra . Eller varför inte ta den ironiska "Til/a på mej". Änd,i måste man nog konstatera all dc två verkligt Sto ra pärlorna 'p å skivan är två ballader. 'Ju,g vril ha deJ", med . en stråkkvartelt i bakgrunden och Eva spelande akustisk gitarr. samt "EgolSm " med en fängslande klang . malta på sYllIhcsizer och med en in· nerlig Eva sjungande en bra tex!. Sin mjukare stil utveålar hon ocks,i i "Häxorna ". Eva sjunger ib· land på engelska, som i "Wdled dre am " . Den innehåller i;lslag aven· gelsk renässansmusik.

SOM HELHET betraktad är ski· van mycket fascinerande med sin blandnlllg av hårt och m LJkt, samti· digt som den hör till d; 'n kategori som engagerar. För dem wm inte alls känner till Eva Dahlgren, kunde man kanske ge tipset an hon påminner en del om Monica Törnell. Uun alt vara någon kopia. Evas medrnusikanter äi av hög klass.

~~!:!!~:~:'~~1~.~~:~~ " ': ~~~= ; ~~ •

_________________________r_o_r~sd~a~g~e=n~d~e~n~2~6~no~v~e~m=b=e~r

________________________________________

~I_ 12

POSTEN

TRIANGELN CANNES-GRASSE -NICE ÄR VÄRLDENS PARFYMCENTRUM Vegetabiliska parfymer På olika växter är det olika delar som innehåller orjan eller essen sen. Rosen , jasminen och mi mosan har den i kronbladen. Lavendeln och violen har essensen i blommor na och bladen. Hos citronen , apel sinen och orangen finns den i fr uk ten. Bittermandeln har sin essens i fröna och myrran i mjölksaften _ Doftämnena kan frigöras med olika metoder. Dc me { afivändaär "enfle_urage" destill tion och pressnlOg.

U Napoleon var galen . . . i parfymer. Främst då i Eau de Cologne, vilket han formligen tvättade sej i var dag. D Han konsumerade 60 flas kor per månad. Man har beva rat en kejserlig räkning på " förbättrad Eau de <;:ologne" för kejserligt bruk 1812-13 på 108 lådor med sex flaskor i var je låda. D Priset var då l 7 francs per låda.

Enfleurage Växtens kronblad eller knoppar lägges på ert fettlager och byts Ut med jämna mellanrum. Då feu et efter en lång tid helt sugit åt se-j \'äxtaromen, löser man denna po mada i alkohol och får en essens.

Kung Edward VI av England tyckt e också om att lukta gott och reeeprn på hans favorirparfym har han hitrat i ett l :iOO-tals manusk ript :

Destillation Växtdelarna placeras i destilla tionsapparaten som innehåller ett stort antal silbounar och avdestil leras med genomströmmande vat tenånga på 120 grader. Destillatet, som består av vatten och olja sam· las i förlag.

"Man lar 12 -,kedblad l;uJ rutt rOJenvallen och JJ myckel ;om viklen av er! Je><pence av fi'r/l pudenocker och kokar dej P,l glödande kol; rummel kom - ' mer redan alllukla Jorn om del l'ore (it/II lIV rosor, men man md,/p förrl bränna vdl/llklande c)'presJlrd (ör all få bort den råll 111ften".

Pressning Genom att låta växtdelarna ligga på bomullsdukar, dränkta med fi naste olivolja och sedan utsätta du ken för starkt tryck, får man en parfymerad olja, Denna olja löses i alkohol och essensen är färdig,

Buss från Cannes till Grasse

-'-"

Det ovan nämnda och mycket an nat om vällukter får man veta om man gör en besök i Grasse . En me· deltida stad som ligger på en höjd ca 17 kilometer från Cannes inåt landet. Vi tog buss från Cannes tillsam mans med husmödrar, barn och gamla franska farbröder. Rena marknadsstämningen i bussen ' då vi hackade oss fram på dammiga byvägar mellan färggranna fält och vingliga nähus. Under lite längre busstop fick chauffören vara barnvakt med olyckliga beibisar l tamnen mel lan ratten och växelspaken. Detta då mammorna sprang in och Ut och " ordnade saker" . En tålmodig man.

, baks/'dan fockar d Ii" mal1 pa • Vyko~ (rån Fragonarar "dagar ocb semester· fabriksbesök alla dagar, son me d I' tider inklue rat .

Västeuropa börjar lukta gott

' :7_

Världens parfymcentrum ligger 1 triangeln Cannes-Grasse-Nice, med det välluktande hjärtat i Grasse. Parfym tillverkningen börjar här i mitten av I :iOO-talet. På familjen Medicis inbjudan flyttade då den kände parfymmakaren Tomborelii hit från Florens. Der var han som utvecklade modet med parfymcrat läder. Senare under Ludvig XV:s tid spred sej smaken för säll~ynta blommor , IOrkade röller och aro· mat iska växter. Under mitten av [HOO-taltt. då industrial~smen började få rart i Europa, inträffade romalikens höjdpunkr. Det var då varje väl klädd och upppitlad kvinna med smak, i sill kölvallen måstc .Iämna en skön och mystisk doft.

GRACE -

världens näsa

Och dessa dofter förknippades De olika med förföringens SlOra mästare . Med chatmen. parfymernas ursprung Under industrialismens högtid, slutet av ISOO-talet, utvecklades Det tinns flere parfvmerier i Grasse parfvmbranschen snabbt och kom och man tar emot turister med kurrenscrl om dc nyaste tekniska öppna armar. Fabrikerna har gui upptäkterna var håid _ Man reste dade omvisningar på flere språk också världen runt för att finna lö och man ges chansen att provlukt<l nande handelsområden. och göra köp direkt från tillverkar l dag imponerar staden råvaror na. De mest kända fabrikerna i Grasse är Fragonard och Molinard. från hela värlJcn_

Vi besökte Fragonard. Vi skall här korr återge något av det vi fick veta , Man kan dela parfymtiJlverk· ningsämnena i tre grupper: l) De som är tillverkade av vege tabiliskt ursprung. 2) De som är tillverkade av ani maliskt ursprung . 3) Syntetiskt framställ dla äm nen. Vi tar här endast upp de två försrnämnda grupperna.

Rosen Rosen har i alla tider betraktats som blomman nummer ett. Rosen är blomman med de flesta legen derna och myterna_ Dc bästa rosorna växer i Bulga rien och Turkiet, där de skördas från slutet av april till början av ju ni. Skördningen måste ske i gry ningen då blommans doft a rar med dagen . För ett kilogram r0 senolja måste under de första mor gontimmarna 2-2 'h miljoOCf" blommande rosor avplockas och om möjligt avdestilleras samma dag. En erfaren plockare plockat upp till fyra kilo på en morgon_ ar~ kilo innehåller ca 12_000 blom mor.

Animaliska parfymer Essenserna från djurriket är ime så många som de från växtriket, P2I: fymerna har kommit österifrån om deras ursprung har för europccng länge varit höjt i dunkel_ De är dr ra och förfalskas därför ofta. På 1600-talet uppgavs jueWna " krångla bort mysken med jord. 'torkat blod och andra påhitt "

Mysk Mysk är ett rödbrunt ämne som avsöndras aven könel hos hanen av myskhjorten. Mysken är eu d ston som en get . och Iner hö I Himalaya och i de tora bergsrnak terna i norra Indien . KöneIn bon och kallas i handeln " myskpu ng" .

I 13

",;rKar:f~f4.i

"""~f':ll-' r__o_rS_d_a~g_en__d_e_n_ _2_6_n-o-v-e-m--b-er-------------------------------11ö!s!T!E!R~B~O~T~T~N~ls~K~A~P~O~5~T~E;;N

11 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Är industri

arbete out?-

UNGA PERSONER TYCK ER A TT INDUSTRIARBETE ÄR TUNGT, OINTRESS ANT, OVSJÄ~VSTÄNDIGT OCH GER DALIGA KARR IÄRMÖJLIGHETER! JÄMFÖRT MED TIDIGRE KANNS JOBB INOM SER VICEOMRÅDEN ELLER SOM TJÄNSTEMAN SOM ETT BÄ TTRE ALTERNA TIV. VAR FEMTE UNGDOM ÄR FÄRDIG ATT BLI EGEN FÖRETAGARE! Allt dethär behöver inte vara saOl, men det är i alla fall vad "Ungdomsundersökningen -81" visar. Den är en gallup, som gjorts med något över 400 ung domar på fem orte.~ , ingen av dem dock i Svenska Osterbotten. En likadan mindre undersök ning gjordes år 1974 och en jäm förelse tycks peka på en ändrad attityd: Fabriksarbetarens ut komstmöjligheter bedöms som sämre än andras, liksom också dennes utsikter att trivas i job bet.

D Kraven högre

Söker man allmänna skillnader, så kan man konstatera att ar betets betydelse som sådant har minskat - kanske därför att allt det andra har blivit viktigare och ger mera alternativ än tidigare. Andå tycks yngre person~r nu v.e ta klarare vad de väntar sig av sm jobb, kraven är högre.

i några av bergstrakterna betrak tas det som en kungligt privele gium au jaga mysken som är säll synt och lever i besvärlig terräng. De bästa mysksorterna kommer från Kina och Tonkin . Den ryska mysken är ganska svagt doftande . Som parfym är mysken anmärk ningsvärd för sin Styrka och sin egenskap au avge sin doft till äm nen som kommer i dess närhet. Detta i så hög grad att det Ostin diska kompaniet på sin tid inte til lät att mysk skeppades på samma fartyg som te .

Ambra En tid trodde man att ambra var honungskakor från Lissa: bons klippor. Honungen föll l vattnet och förvandlades ge nom havsvattnets och solstrå larnas inverkan till ambra . Ambra är i själva verket en gall- ellet tarms ten hos kaske lotten. Vaxartad, gråbrun och genomskinlig påträffas man den oftast flytande kring Ma d agas kar och Java. . Ambra är löslIgt I alkohol och essensen används huvud sakligen för blandning med andra parfymer för att fixera dem och göra deras doft varak tlgare. . Som fast parfym har man be vis på att ambradoften håliit sej

Dehär result.a ten måste oroa industrins folk, som har speciell orsak au grubbla på hur man skall säkra tillgången på arbets kraft i framtiden. Ett bra an greppssätt kan vara att se på vilka industrigrenar som upplevs som intressanta, dvs. elektronik- och skobranschen, liksom jobb i ba gerier, bryggerier och snickerier. Just dethär med hur intressaOl jobbet verkar är genomgående det viktigaste vid valet av arbets plats. Som direkt ointressant ar betsställen nämns gruvor och stålverk.

D Fördomar Att de negativa ställningstagan dena säkert också grundar sig på fördomar (åsikter om sånt ' man inte känner) verkar iOle så otro ligt, då fabriksarbete tycks få sämre betyg på orter som inte har så mycket av den sorten - eller är det tvärtom så, au man på in dustriorrerna inte förmår .urskilja alterna tiven? De ungdomar som redan hade en utbildning tyckte åtminstone att fabriksarbete var bättre. Och slutligen - att bli "sin egen" betyder väldigt ofta att man sysslar just med industriellt arbete!

i ca 300 år. Det finns kvar i ty ger även efter att de tvättats och torkats. Ju äldre doft, desto behagli gare. Sibet Sibetkatten har i trakten kring anus en körtel som avsöndrar sibet. De holländska köpmännen hade sibetkatter-i bur och skrapade ut södringen från burväggarna 2-3 gånger per vecka. En månads skra pande gav ca 40 gram sibet per katt . Sibet anses ha en finare doft än mysk och används ofta i andra par fymer. Utan sibet är det nämh~en svårt att imitera doften av vIssa blommor. Sibetessensen brukades ofta av världsvana män under 1700-talet och början av 1800-talet. Bävergäll Bävergäll består av små torkade körtel pungar från bävern och an vänds huvudsakligen som fixativ för andra dofter. Körtlarna finns i de yme könsorganen . Förr använ des bävergäll vanlIgen som spmex trakt i droppar . "moderdroppar' . mot allehanda nervösa åkommor. Vällukter av animaliskt ur· sprung används oftast p.g .a. sina fi xerande egenskaper. De gör and ra dofter varaktigare .

VästtyskIand ett lågprisland för turister FRANKFURT (DlT) Trots . den västtyska D-Durkens uppskrivning är Västtyskiand i vinter ett av Euro pa.s billigaste turistländer. På Nordsjö ön Helgoland kan man vintersemestra en hel vecka för mindre än 400 mark för rum med frukost och en rad specialar rangemang, i bayerska Muggen dorf betalar man lika mycket för en veckas helpension på en typisk gästgivaregård och i Hitlers Berch tesgaden i alpregionen kan man få helpension för omkring 70 mk om dagen.

bergland med råufångarstaden Hameln som centrum går på om kring 1400 mk med helpension . Också storstaden Hamburg loc kar med lågprissemester. För 340 mk får man fem hotellövernatt ningar med frukost, stadsrundtur, hamnrundtur, buss- och tunnelba nebiliett. Barn mellan 5 och 12 år får 50 % rabatt.

LlLLQVIST SPORT O. GLAS

KanalespI. 19 Jakobstad

tel. 967-10594

KORSNÄS KURSCENTRAL

En helt annorlunda vintersemes ter upplever man i Fräilkische Schweiz i norra Bayern. Här inte långt från gränsen till Östtyskiand är priserna a~gjort lägst.

Även den som har mer tid till förfogande kan göra sparsemester. . Fyra veckors bondgårdssemester i mellersta Västtyskiands Weser

Flick. SONJA ......... 100, Pojk. HOCKEy .... 25,- 75,-

anordnar bl.a. följande yrkeskurser med start varannan vecka. - svarvare - bågsvetsare - fräsare - plåtslagare - MIG-svetsare - plåtslagare-svetsare - TIG-svetsare - rörmontör Kursernas längd varierar från 3-12 mån. beroende på grundutbildning. SÖkande, som har utbildning inom bran schen t.ex. yrkesskola, behöver ej genomgå förkursen, som är 3 månader. Under kUlstiden är undervisning, mat och bostad avgifts fria och dessutom kan reseersättning och dagpenning er hållas. Ansökan till kurs görs på närmaste arbetskraftsbyrå, som dessutom ger närmare upplysningar. Tidigare arbets- och skolbetyg medtages. Kursansökan kan inlämnas när som helst under året

- En veckas vintersemester på Helgoland är rena hälsokuren, för säkrar den skattefria öns "stads överhuvud" , borgmästaren, och distriktsläkare. Ingenstans i Väst europa är luften så ren som på öns Ober/and och särskilt de som har problem med andningsorganen kan få lindring aven tids vistelse i denna saltvattenmättade miljö.

Den som vill fira västtysk jul kan ta in på ett gästgiveri i t.ex. Mug gendorf-Streitberg och klarar sig då undan med 23 mk för rum med frukost per natt eller 45 mk for helpension. Till det kommer eu tiodagarsprogram som bl.a. omfat tar utfyktsresor till Ntirnbergs jul _markna~, julfir!!l!de med _bllYersk folkdansuppvisning, bussrundtur genom landskapet, besök i bis kopsstaden Bamberg och stor ny årsbal med svenskt smörgåsbord.

PRISCHOCK ENDAST DENNA VECKA!

ARBETSKRAFTSBVRÄERNA

VILL DU? SÄLJA. BYTA ELLER KÖPA. Annonsera då i Ö P: S

••

PRYLBO'RS

PRIS:

BARA

10,-

Annonserna skall vara oss tillhanda måndagar före kl. 16_00. Pengarna bör sändas med annonsen! Prylbörsen är avsedd endast för privatpersoner . Sänd annonsen under adress ÖP Pb 27, 68601 JAKOBSTAD

Näsan

I I

En " näsa''! är den person som blandar de nya parfymerna. Han utgår från 3-4000 olika produkter och blandar utgående från sin erfa renhet ihop en ny parfym. l'ekni ken hjälper honom inte så mycket, och han anses mera som artist än vetenskapsman . . En " näsas" näsa Ulvccklas.,mea åren till att känna allt fler nyanser. Parfymerierna håller sej med ell till tre " näsor" per styck . Då det i Grasse finns ca 15 parfymerier. be tyder detta att världen parfymeras av ca 30 personer. De flesta "näsor" i världen är antingen fodda i Grasse, eller har tillbringat sin lärotid i staden.

KIMCASEN

.....J

I' I

I _ . L

. ROMTEC Melody Alarm två tidszoner Melodi alarm kronograf ljus ultratunn 6 mm 1 års skriftlig garanti Endast

0165,.

ROMTEC Elegant

• • • • • •

Gratis dolt Efter lektioner och provlukmingar i Fragonards fabrik, luktade våra kläder ambra, mysk och rosor i en veckas tid . Var lukten äkta eller ej . det vet vi inte . men den försvann i alla fall efter att kläderna ett par gånger tvättats och to rkats . 'Bor man i Grasse , så torde man klara sej livet igenom utan att nå gonsin köpa parfym eller aftersha ve . Man besöker bara fabnkerna och provJuktar.

• • • • • •

tim., min., sek. datum, månad veckodag ljus delvis förgylld 1 års skriftlig garanti Endast

115,. mk

Sätt ett kryss i rutan för.önskad produkt, och sänd In annonsen Idag. D Klockpenna..... ... ............ 85,- Sänd mig omgående ikryssade

D Reseur Melodialarm.. .... 110,- produkter mot postförskott .

O Electronisk orgeL .......... 115,- Med 10 dagars full returrätt.

O Pusseltärningen ............ 25,

O Magiska ORMEN 35 cm . 25, Milt namn:....... .. .. .. ...... ....... ......... .

D Magiska ORMEN 60 cm 35, Till priserna tillkommer Adress: ............... .... .. ... .. ........ ...... .

postavgifter.

•

F/C PRODUCTS KB/KIY Postadress: ................................. .

961.53610

~ t~ , ____~~-----------=~~--__T_o_r_sd_a~g~e_n_d_e_n__2_6_n_o_v_em__b_er____~______________________________________:

114 I

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

aO:an) Orkesterparad arrangerar man Lappfjärds uf-Iokal i morgon fredag. Fyra orkestrar med an knytning [iII K:s[ad s[äller upp: Kari Talas' orkes[er. Koi vunens orkester, Alkemedia och Ti[anix. - De[ har ju varit li[e dålig[ med rock- och dansband i Syd ös[erbouen. säger Harrie[ . Lin delöf. ungdomssekreterare. A[ minslOne har man [rou all del har varit dålig[. Nu verkar ändå ell amal band ha dykt upp. - De[ är del nya spirande intresse vi vill [a vara på genom all ordna en orkes[erparad. Paraden ingår i Kul[ur 81. Gra[is bussar ' går fråo hela K:s[adsområder. In[räde[ är 5 mark. Ef[er paraden följer dans.

D Ungdomsveckan pågår som bäst i Närpes. Några saker aU notera: • I kväll IOrsdag, klockan ,19, är del fOlOkurs i Töjby uf:s lo kal. Kursen är en del av flera runt om i Närpes. Meningen är all man förhoppningsvis ska for[sälla med fOlOverksam helen i föreningarna och exem . pel vis dokumemera del arbete föreningen håller på med. - Vi vill överhuvud lager Salsa på såna aktiviteter som föreningarna själva kan gå vid are med , säger ungdomssekre [erare Lisbe[h Saxberg. • På fredag klockan 19.30 är del rockshow i Böle uf:s lokal. De[ är fråga om Wasa Tea[ers om[alade produktion . Ef[er föres[ällningen följer skivdans. Bussar starrar i Töjby och Sid bäck, • Diskussionen om ungdom ens situation i Närpes, den som skulle ha hålli[s i Närpesgården i kväll. har skjutits fram på än så länge obestämd [id.

DAuonde ringen håller årsmöte i Pörrom rorsdag.en den 3 december. Kvällens gäst rorde vara Berrel Nygård.

Marknadsii v

i Kris[ines[ad hinner man forr farande s[ifra bekamskap med, om man skyndar sig na' li[e my[ji. De[ är fråga om en fo[o u[s[äUning på sradsbiblio[eke[, och bilderna är [agna av Rainer Saxen, fotograf och reporrer på Närpes Tidning I Sydös[erbo[ [en. Bilderna är [agna åren 1979-81. De är enlig[ folO grafen själv "subjek[iva intryck och personliga reflexioner", som ska ge en helhe[sbild a v marknadslive[ på 80-[aler. Kris [i nes[ adsmarknaderna har en hislOria som börjar 1783. Den liden hade de en annan funktion än i dag . Del var s[adsbefolkningens säll au förse sig med mal för vimern. I da~ är marknaden mer eu folk nÖJe. Deo 28 november slu[ar Sax en s[älla ur, så del är brållom.

DLedarkurs ordnar VUS på Vörå folk högskola den 5-6 december. De[ handlar alhså om barn och [onårsledare. Inrresserade bör anmäla sig snarast möjlig[ [iII Hans Honans på SÖU-kan slie[ i Närpes (961-41 221) eller [iII Bror Jacobson på SÖU-kan slie[ i Vasa (961-113 572) , Kursprogramme[ är i skri vande stund inre heh klan, men spikar är i varje fall all UBF:s projek[sekre[erare Elli, nor Silius ska ·medverka. Hon kommer ar[ [ala om olika pro blem en gruppledare har all tampas med. Ken[h Srorm, falr1edare i Korsholm. medver kar med ell "verks[adspro gram" där han presenterar oli

ka skapande ak[ivi[e[er. Vidare dras kursen av instruktör Hans Honans och ordförande Toffe Sparv. Vi har också preliminära planer på ell samarbete med MHF. säger Hans Hor[ans. De[ har nämligen visar sig svarr all få med pojkar som barn- och ronårsledare. Nu har vi rcsone r~[ ;001 så all mOlOrer. mope der och sånt evenruelh kan vara eu säll all locka pojkarna. På lördagskvällen torde man förlus[a sig gemensamt vid någon dans[ills[ällning. [roli gen i Oravais . Arrangören för U[s:l1IS bjuda på fribiljeller!

D Gerby uf kämpar vidare. Veckoprogram mer är späckar juSt nu, och man bjuder på loljande ak[ivi [eter: • Jazzgymnas[ik för damer, som lockar mycket folk . • Klubbkväll för barn med full hus, del vill säga eu 30-[al barn varje kväll. • Öppet-hus • Mo[ionskväll med löpning och unihoc. • Danskurs, som dessvärre samla[ ganska få dehagare. På kommande bland annal: • Luciafes[ med luciaråg ge nom Ves[ervik och Gerby (ni minns väl fjolåre[s lucia[åg, då Ijuse[ "råkade" slockna i Ger by?). • Nyårsfes[ med fyrverkeri och program. • En årsbok ska sammans[äl las precis som i fjol.

Annika Gustavsson ny ordförande i Nedervetil fl SPECIELLT aktivt har del inre varit i Nederve[i! uf del se nas[e året - men nu ska dc[ bli en ändring, är del mening en. Hös[mö[e[ beslö[ au [a upp sådan verksamhet som kan in-

rressera medlemmarna

bland annal skall Jocke-kurser

na köras igång igen. En teatergrupp är också un der planering, där man ska för söka få både rngre och äldre med . Den mest regelbundna verk samhe[en har ronårsklubben haf[. den samlas en gång i vec kan.

o ANNIKA Gus[avsson heter hon som ska försöka få igång aktivare verksamhet som före ningsordförande. Övriga i S[y relsen äro: Harrie[ Ljungberg. laana Tunkari. Peter Ahlskog, Tina Dalbacka. Kjell Häs[backa. Carl-O 110 Slolle. Mikael Plog man och Gerd Forsell. MaliS Auren och Carola Hul den valdes [iII supplean[er.

De som är intresserade att 1111111111111111111111,1111111 medverka i årets revy kom till Gravais UF: s lokal, Gl bl o • g as ..askntn fredagen 27. 11. -81 kl. 19.00. popuar onst Oravais VF i Bayern

MOPED RAISU MM ·79 i gott skick. Körd end. sommartid, en ägare, prisbeg. 2.600,-. Ring 961-11 7394 (kvällar). CARLSSRO fÖRSTÄRKARE OCH ELGITARR Tel')6I-644 22lJ

kl. 17-18.00 .

och en titt framåt • • •

Hänt sen sist • • •

SA YERISCH EISENSTEIN (DZT) Välkommen att själv blåsa ert glas. Så lockar turistnämnden i den bay erska småstaden Regenhtiue som med sina många glasbruk är ett västtyskt Småland i miniatyr. Glasblåsning har i generationer varit de bayerska skogsböndernas viktigaste inkomstkälla. Nu vill man att också besökare från norr och söder skall lä ra sig konsten. Re genhtiue är en sk. kristallglasverk stad där man också kan studera hur glas till verkades förr eller hur en gbsmålate skapar sin konst. På en vecka hinner man lära räu mycket och halvpensionen kostar omkring 350 kr per vecka.

11111111111111111111111111111

D Per-Erik Hallin, 30 år, är en mångsysslare inom musik världen. Just nu en efter traktad sångsolist som i höst kommer att sjunga in sin första egna LP. 1970 vann han solistpri set vid en "Student Jazz Festival" i Ungern_ I början var Per-Erik pianist åt en rad svenska gospelartister bl.a. Cyndee Peters, Inge mar Olsson, Cristians och Börje Ring_ 1973 var han tillbaka i USA, där han fast nat för den amerikanska gospelmusiken, som starkt har influerat hans sätt att spela och skriva musik. Per-Erik fick den stora äran. att åka på turne med Elvis Presley och strax före jul 1973 spelade Per-Erik, som Elvis kallade för "Pe te", på två av Elvis LP-in spelningar, "Good Times" och "Promise Land". Med gruppen "Voice" reste Per-Erik "Pete" Hal lin med Elvis, som fäste sig vid en av Per-Eriks låtar så mycket att han vid ett par tillfällen presenterade den svenska grabben "Pete" mitt under sin konsert och lät då Per-Erik själv framfö ra sin låt "I Couldn't Live

Without You". Efter flera år som studio musiker, producent, arran gör m.m. satsar nu Per-Erik på en egen solistbana för atr själv få dela med sig av sin kristna tro som kommit att betyda allt mer och mer för honom. I dagarna har Per-Erik kommit ut med sin debut singel på marknaden. Den

från Radio Luxemburg till Esse och Källarn!

D Brödraförbundet ska kanske inre å[er uppstå. men något lär vara på gång inför Bo[nialoppe[, ryktas der. En underjordisk in[erims s[yrelse arbetar med projektet. men vad del blir för slags kam panj är ännu okänr. De[ anrika Brödraförbunde[. som grundades år 1979 och upphörde 1980, genomförde som bekanr en slOr Bornia kampanj. som fick [iII och med Srorbullen Jaeobson all [a sig igenom de 65 kilomerrarna. Förbunde[ skälldes för vim mansgriseri. så därför ska del inre återuppstå. De[ är större saker på gång! . Inrresserade kan konrak[a Storbullenp-.l [el. 113 572 i Vasa .

TONY PRINCE, alias Tho mas Whitehead gästar Esse och Jakobstad nåsta lördag. Han är en av världens kanske mest avlyssnade discjockey - (ör han kan egentligen varje natt avlyss nas som en av de stora disc jockarna vid Radio luxem burg, pejlad på radions mellanvågsbank, 208 m.

innehåller sångerna: Vilken värld det ska bli, Och My rorna. Per-Erik turnerar nu i de nordiska länderna_ Men i vår åker han tillbaka tiU USA för att göra en LP-ski va med eget material. Det är hans första egna LP som naturligtvis även kommer ut på de svenska skivdiskar na.

D TONY PRINCE nu 37 år, har -rar[a[ disco mu,ik i ålmin· slOne eu de~ennium redan . Dc! får betraktas som rufft i genren, Besöke[ i Finland gör han in

bjuden av finländska discomäs

[a«~n Markku Vesala , 26. bäu

re känd som OJ Edward.

Vesala hör också [iII de u( hålliga. Han firar si(( lO-årsju bileum som discjockey i de cember. Vesala. som är bosatt i S[ Michel, blev finländsk disco mästare 1977 och håller alh jämt li[eln i oris[ på utmanare. D EDWARD fö'ljer med Tony Prince under .rurnen i Finland. D TONY spelar både på Käl laren i Jeppis och på dansen i Esse på lördag.

Jocke dansar \

- DET RÄCKER inte med affischer och uppsatstävling, säger Carl-Gustav Nykvist. ungdomssekreteraren i Oravais. Fjolårets Jockekampanj måste följas upp bättre_ Alltså slår ora vaisborna till med danskurs också i år. Det blir två kurser i Årvasgården . Datum är tisdag 8 decem ber och tisdag 15 december. - Eventuellt fortsäuer vi på våren, om vi får loss pengarna . Det är tänkt au fungera som i fjol så att allt är gratis. Ung domsnämnden står för pengarna.

, Jocke e f' :. ...... 'nnds tall En p......

C I FJOL HADE man 92 d.eltagare, och det är vad man maxi malt kan få, menar C-G . Arets kurser blir dels för nybörjare. dels för dem som var med i fjol. - Det behövs repetitionskurser. Det spelas för lite locke musik på danserna. Dessutom tror jag au tonåringarna på nytt behöver påminnas om dansens betydelse. - Umgänge i form av dans på gammalt vis är viktigt i dag. då tonåringarna är offer för all slags påverkan.

LEDARE för danskurserna i Oravais blir Ann-Maj och Olof

~~~~~~~~N~YR~ed(~.~~~~~~~~~

r_o_r_Sd_a~g_en__d_en__2_6_n_o_ve_m_b_e_r________________________ ~ ~

1__________________________________________

(STERB()TTNISKA POSTE! •

·V'OTO~CFr\JTLI.l·

C:F(\"TE~.

ARTISTER

BILAFFÄRER

RESEBYRÅER

VASA

Ny adress

VASA

Orkesterförmedling

A&M

Vasa 961·113572

Jakobstad

~ F.J ÄllVAGNEN ·

Inhem"tka o. internationella

artister

VASA PRODUKTION

961·119920

och FLIPPER

MÖBLER

CARAVAN SHOP

Bennäs tel. 967·77 373

VÖRÅ

Förmånligt möbelhus

VASA, NÄRPES

SERVICEST ATIO

NER

T1ÖCK TjOCk bilservice )erv.station - Bar Bil el. avdelning

Tel. 962-23586

RESTAURANGER

VÖRÅ De~ ledanq~ restaurangen I

norra Osterbotten

STIGS MÖB&L.

SOLIFER husvagnar

66600 Vörå tel. 961· 56 379

VASA,NÄRPES

Nya Volvo och bytesbilar

oyhaldinab .,.Tål. 961·118 344, 962·42 321

TASSEN

HÅRVÅRD

I .

Tel. 961-221 1)5

Tel. 962-42 445

MOTORCYKLAR

Tel. 961-56 150

Radio & T V firmor

vöRÄ NÄRPES < MP ) Dam- och henfrisering

/I", Den ledande restaurangen i Sy SALONG HEIDI

":: ... dösterbotten teL 56 760 d. 56 742

Gästgivars Teuvatel. 962·71 290 Tel. 962-41421 .1

•

VASA musikbranschens specialaffär

.....0 ....

Närpes

Skivor och

orkesterutrustning .

Musikaffär

S k

P il

e n s g ä r

n i

n g a r

' o

BLOMMOR

Närpes Philips återförsäljare

JANNES VIDEO·TV KB

Tel. 962-41480

PITKÄKATU 41 STOF:ALANGGATAN

NÄRPES

MÖBELAFFÄR

och TAPETSERING

1(3~I~r l!~B

möaELfidR lel. 962-42 130

KY RAIINASrO

JAKOBSTAD PHILIPS • . PIONEFR GUSTAFSSON AB e1husel med service TEl. 96 7-\0')44

65100 VAASA - VArA 10 2! 110169

NÄRPES

INGVES BUSSAR

INGVES RESOR

NÖJESSTÄLLEN ORAVAIS

Moderna

ARVASGARDEN

tel. 961-53 142.

Oravais uf

Mötesarrangörer Välj: PURMOGÄRDEN som mötesplats PURMO UF

SKIDSTUGOR Ylläsjärvi

Pedesi-Pörtti

Boka skidresan i tid

OBS! Ny skidlift

BIGI&VESA

II-UNGDOMSRINGEN

Närpes tel. 962-42 064

tel. 967/69762 efter kl. 16.00

VÖRÅ . Blommor & Gåvoshop BLOMSIERTJÄNST Vörå tel. 961-56 460 AK\ ARIEA ...... ARER

KRISTINES T AD

Kristinestads

Akvarieaffär .

MC specialisten

Ball•• Ralal' Terjärv tel. 968-75 168

VASA

lfonda motorcyklar,

service och de/ar.

ELECTRO-CAR

Östra Långgatan 7

Olympiagatan Vasa

tel. 962-12504

tel. 961 -120793

ANNONSIOP

TILL '1IIMBleus ... _.

HI HI ~

Österbottnisk ungdomstidning

jakobstad . Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Tidningen utkommer varje torsdag

Bästa sättet att nå den österbottniska ungdomen ät en

1-0

Österbottniska Posten

Redaktör och

ansvarig ulgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion jakobsgatan 13,

jakobstad . tel. 967-13 555

Postadress PB 27,

68601 jakobstad

Redaktör i Vasa S-E. Glader.

Handelsesplanaden 10 D.

tel. 961·113 522

Redaktör i Sydösterbotten

Bend Nygård,

Box 21 , 66100 Malax,

tel. 961 -651514

REDAKTIONSRÅDET

Alf Snellman, ordförande,

Susanne Lillkull , Karin Blomqvist,

Brita Svedlund, Ralf Skåtar och

Lasse Eriksson.

PRENUMERATlONSPRlS

1981 Hdt år . ........ . ...... . .... . . . .... 40,~ Halvdr ........... ...... •.. . . . ... 25, Skandinavien .. .... .. . . .. . . . ..... 50, Lösnummer ..... . .. . ..... . 1, ANNONSMOTTAGNING

SÖU:s kansli . V:\sa

td. 961-113 572 och 115 372

ÖP:s ANNONSTJÄNST

Raymond Wesander

Marketing

jakobsgatan 13. jakobstad .

tel. 967-11 827

Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING jakobsgatan 13. jakobstad . tel. 967-13555 ANNONSPRIS l texten . . .. 2.<)0 Efter texten . ..... .. ...... . . .... . . . 2.<)0 Bcstämd plats - .20 per mm FÄRGANNONSER . Minimistorlek 200 mm . tilläggspris -. 30 spmm or h färg. Fö[(·nings spalten per rad 1.- . ÖsrcrbOllniska Posten ansvarar inle för ev . skada som tillfogas annon ser som inringts eller som på grund av postförsening inte inföns i begärt nummer.

Torsdagen den 26 november

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Känsligt att diskutera

frigörelsefrågor ?

Ungdomsnämnden i Krisline slad och VIII ringen ställde lill med en stor ungdomssamling på Brahegården i förra veckan. Programmet på samlingen be stod dels aven frågelävling mellan föreningarna i VIII rin gen och dels diskuterade man - eller rättare sagt var det me ningen att man skulle disku tera tonårsproblem utgå e~.de från ett rollspel som SOFF; s ungdomssekreterar tvåor uppforde.

I frågetävlingen hade man indelat de tävlande i två grupper, lag med deltagare under 20 år och lag med deltagare över 20 år . Lagen bestod av fyra personer. Frågorna i tävlingen var hämta· de från olika områden, så att kul tur, idrott och samhällsfrågor rym des med. Tävlingen blev mycket jämn. Bland lagen under 20 år fi ck man till och mtd ta till utslagsfrågor in nan man kunde skilja segrare res

pektive tvåan åt. Utslagsduellen utkämpades mellan Lappfjärd uf och Korsbäck uf. i andra utslagsfr:'\gan slog Lappfjärd ut Korsbäck och vann med samman· . lagt 20 poäng mot 19 poäng för Korsbäck . Resultaten från tävlingen i sin helhet: Lagen under 20 år: I) Lappfjärd uf 20 poäng 2) Korsbäck uf 19 " . 3) Brahegården 17 ,5 " 4) Ska ftung uf . 15,5 " 5) Dagsmark uf 14,5 " Lagen över 20 år:

I) Skaftung uf 21 poäng

20 "

2) Korsbäck uf 19 ,5 "

4) Lappfjärd uf

Idrotts-Jocke

väljer gren

BERTEL

NYGÅRD o

ORGANISAIIONSKOMMITTEN for friidrous VM 1983 har valt en kanin till maskot, och nu låt~as man utlysa en tävling om vad den ska heta. Alla som bor norr om Tammerfors, vet au den he ter locke. - Men låt gå, menar man inom SÖU där uts kouskommitten har diskuterat frågan . Vi orkar inte stämma dem, och forresten kan det vara motiverat med lite ,ocke-kampanj också på idrousplatserna. Vi behöver sundare umgängesvanor på alla ungdomens vädjobanor . - 'ag skulle rekommendera konuniuen au kon takta Alko, säger en dansarrangör i Sidjärv. Kanske kan man få loss lite pengar till affischerna. D ENLIGT vanligtvis välunderräuade källor ska det bli en serie affischer, där idrollS-locke står i fOrgrun den . l bakgrunden ser man en mörksens man som vill bjuda på en steroid-huu . - Nää tack, man har ju kvinno. Säger locke då som har hört all steroiderna kan medfora försämrad formåga i den gren kaninen är bäst i. - Nää tack , jag vill va mej själv, säger h.m ståndaktigt på en annan affisch. Väl medveten om all självforverkligandet inte räcker längre än till for söksheaten. - laa tack, säger han slutligen vid närmare efter tanke . 'ag ska chans!

'..l..

HANS HORTANS

Den sista planschen får man inga oficiella sponso rer på, men det lär vara schweiziska kemipengar på gång, har jag hört. Den kommer att tryckas med väl digt otydlig text, och enligt uppgift ska den distri bueras endast till forbundsledningar och tränare.

D NU ÄR DETTA givetvis topphemliga saker, som jag har lovat att hålla tyst om . Jag, vågar alltså inte säga nånting utan konstaterar bara all VM kommiuen officiellt förnekar alla fakta. Inte minst tar man avstånd från tanken att idrotts-Jocke skulle vara eu plagiat på dans-locke. - Det är helt naturligt au vi har valt en kanin, uppger komrniuens talesmän . Kaninen passar bra fOr friidrottens grundelemant: löpning, hopp och kast. Kast? Inte kan jag påminna mig all mina båda pupurar p'å femtitalet någonsin skulle ha kastat saker på mig. Andå gick jag fOrbi buren flera gånger om dagen . utan att mata dem. D ETT ANNAT resonemang som VM-kommillen kör med, är att kaninen "lämpar sig väl for de fin ländska nationalrargerna blå II och vill". Vill kan jag hänga med på. Mina femtitalsskydds lingar var visserligen mörkare, delvis från fooseln, delvis på grund av all de inte fOrstod all städa bu ren. Men i alla fall, det fanns kompisar som hade skötsammare kaniner som var vita. . . Blåll däremot? , Nog vet jag au man kan göra mycket med kani ner. Läkemede1sforskningen är väldigt fOCljust i ka niner, och jag har seualla möjliga trevligt avvikelser som man kan åstadkomma med lite kemi . Men blåu? D IDROTTSMEDICINEN måste ha gjort oanade framsteg på sistone .

Havsfiskare på 60 fiskebåtar KIEL (DZT) Hajfiske utanför ön Helgolal1d i Nordsjön eller torsk fiske i Ostersjön utanfor Kiel, se där vad femton Österjö- och Nord sjöhamnar kan erbjuda havsfiske- ~ vänner. 60 fiskebåtar kan dagligen i åtta timmar och fOr- ett pris av 30 kr transportera 3 000 havsfiskevänner till de verkliga fiskeplatserna. Att komma hem med en riktig haj eller en torsk på 10 kg är ingen ting ovanligt. Den som "glömt" sina fiskeredskap hemma kan na turligtvis hyra sådana.

Jobba med jumppa besöker Wärrsiläs Helsingfors-varv denna vecka . Re daktör Caj Stålström pejlar arbets fOrhålIanden på varvet genom att prala med maskinrnontör Ulf Lindroos från Sibbo som har arbe tat åtta år i maskinverkstaden. Lindroos tycker att han får till räckligt med motion i sitt arbete. Därför idkar han ingen motion på sin fritid. • Radion kl. 11.15 på torsdag .

SVENSK FILMHISTORIA ..... a: ....•.••• ,;•..·. ..•...•..•..•..•. •••....•.••.•••••••••••••••••••••• ••••••...•.• : .••••

· '" :~

·:: "3

lr. :

·;~ •

···piiis:·iö·i<RÖNÖR·································

Julrnärken pa gang O

D I SVERIGE förkortas från och med 01. 09 vid "filatelistluckan" Iorsäljningstiden för jubileumsfri märken till ell år. Det innebär att ju bileunufrimärken säljs så långt lagret räcker, dock längst ett år efter utgiv ningsd2gen. Vid varje frimärke som ingår i den rullande slutförsäljningen finns da· tum Ior sista försäljningsdag. Bruks frimärkena säljes så långt lagret räc ker dock längst ett år efter alt de in draBits från postkontoren. Arssatser fås även i slutet av varje år, liksom i Finland. I Finland är för säljningen a v nya märken tillsvidare längre än i Sverige. Hos oss skedde även en revidering för ell antal år se dan. Observeras bör all märken äldre än ell år är frankeringsdugliga. i Fin land sedan 1954 utgivna med undan tag av de som har Ibeteckningen mark på sig.

o KRAVEN på märkesknlitcten fonsiillct all skärp-AS. De senaste uppgifterna gör gällande all på mär ken emilletade efter Iorsta världskri get har postfriskheten blivit av allt större betydelse. De postfriska skiljer sig från fastsättamedklottade allt me ra nu - mer än någonsin. I Finland inverkar inte detta ännu lika mycket. FACIT-katalogen utkom för drygt en månad sedan och där är prishöj ningarna mållliga. Om priserna är Ior höga blir det roinare försäljning . Frimärksafflirerna bör med de nuva rande omkostnaderna, lokalhyror, löner & socialav.gifter ha en måltlig pri~ttning för all varan skall gå ål. Okad omsättning leder till all det hela bär sig.

D DE TEKNISKA framstegen säller allt mer sina spår i filatelin. 144 län der används numera postnummer. I de europeiska CEPT länderna gäller samma kännetecken som på bilar. o NYHETER Sverige: lO/lO Svensk Postnummern sällS före orten. Island filmhistoria . Bilden visar minibloc-' har endast en tresiffrig kombinarion. ket. 24/11 /ulpostmärkena valör På Bermuda sällS numret efter sta 1,40. DC55a båda utgåvor säljs sista den eller orten. Maskinerna läser där dagen nyårsafton 1981. 24/11 utges annorlunda . Della leder ·till och även nobelfrimärken med sista för kommer all leda till nya "tekniska säljningsdag 24/11 1982. frimärksrariteter ' '. I Finland utkommer julfrimärkena i valörerna 0.70 och 1,10 den 27 ok· I SVERIGE erhålles nu automa tober då även frimärkets dag firas på tiskt en kvillens vid köp av frimär flera orter. Inget mer sedan i år. ke/frimärken från en automat. Kan samlas. Filateli innebär nämligen all O VASA Filatelisters anbudsauk- man samlar allt som assosierar till tions resultat blev gOIl. NYII rekord post och postframbefordran, även blev det i och med all 83 procent postal dokumentation. såldes. THORB/ÖRN M./. MALMBERG

~JÄLP!EN

FLYGANDE ff l10PP O :..

"Vart Ska Du Gå" hade SÖFFarna som rubrik på sitt rollspel. Genom några improviserade scener ville man provocera fram en diskussion om tonårsproblem, om hur det är att övergå från barndom till ung dom och vuxenliv . Det handlae mycket om barn -förälder relatio ner. Tyvärr så uppstod det inte nån längre diskussion om rollspelet. Delvis berodde delta på alt föräld rarna var få i publiken. Det är just föräldrarna som bor de föra en diskussion om fri göreIsefrågor mellan barn-föräld tr. U tan vidare ställer frigörelsen till problem i de flesta familjer dät det finns tonåringar. Tonåringarna själv i publiken var rätt förtegna. Det är väl så att det här med självständighet och frihet från föräldrar är ett ganska känsligt ämne och man il r för blyg och osäker för att ta upp temat till diskussion på en sån här stor samling .

II .

----- ~F==:~~==~~=:~~=:~===:~====~===:~