Österbottniska Posten (ÖP) nr. 47 1983 by Österbottniska Posten

.-NL41 Inr.sd.a~en dm 2A--.noYemher mk 2,5.0

a e ny SÖV-ordförande Han heter Mårten :Cövdahl ö-Ch komme r från Väs terhankmo i Korsholm. Han är 25 år och de senas te fem åren har han basat för den lokala ungdoms föreningen. l SÖU-sammanhang har han hittills varit känd endast som medlem i verksamhetsut skottet samt som ordförande för femte ungdoms ringen . Mest känd är han kanske från den polemik han i tidningsspalterna fört med Korsholms ung domsnämnd. Då Mårten inte ägnar sig åt föreningsarbetet för SÖU föder han upp rävar och minkar. Detär med andra ord en typisk österbottning soin ställer sig i spetsen för den österbottniska ungdomsrörelsen. De saker som den nya ordföranden vill arbeta för är att avståndet mellan förbundet och före ningarna skall göras så kort som möjligt och helst skall det tu bli ett. Förbundet finns till för före ningarna och inte tvärtom, framhåller Lövdahl. Vidare vill Lövdahl få förbundets ekonomi på fötterna och att ansvarsfördelningen mellan orga nisationens delar klargöras. - De medel jag vill använda för att uppnå dehär målen är sunt förnuft, lyhördhet inför föreningar nas önskemål, en järnhård organisation samt ett . välfungerande kansli, framhåller Lövdahl.

Själv beskriver Lövdahl sig som en tystlåten och korthuggen, rakt-på-sakare. Han vill också betona att han var den nästbästa kandidaten för ordföran deskapet. Den bästa han då anser är Henry Back lund, som också han ställt sig till förfogande, men ställde en del ekonomiska krav som ersättning för

den tid han skulle komma att satsa på ordförande skapet. . Lövdahl vill dock poängtera att det på inget sätt var en strid mellan honom och Backlund. De båda är de bästa vänner och utlovar samarbete i framti den. K-G Olio

Det mest förbjudna Denhär byggnaden finns på Jakobsgatan 5 icen trala Helsingfors. I översta våningen utspelar sig så pass ruskiga saker att allmänheten vägras bevittna de~. Men där tilldrar sig också scener som man med glädje släpper ut till offentligheten. Om det och mycket mer kan du läsa på sidan 11.

Tomas Ledin - Mikael Wiehe

Björn Afzelius sid. 6 och 7!

Dans i skolan, det är något som SÖU vill arbeta för. Dansa eller som man hellre kallar det, rytmikövningar och lek till mu sik, borde ges större utrymme inom undervisningen. Dess utom borde skoldanserna åter upplivas ansåg förbundets höst möte, som hölls i Nykarleby se naste veckoslut. Förbundsmötet dominerades aven paneldiskussion kring te mat "Dansundervisning i sko lan". Tyvärr saknades representanter för länsstyr elsens skolavdelning och lärar studerandena i panelen. Men i övrigt var det en givande debatt som fördes. Kanslichef Ulf Johansson in ledde med att berätta om Jag vågar stuffa-kampanjen i Västerbotten och Österbottens Jocke-kampanj. Tyvärr har SÖU inte resurser att följa upp kampanjen, konstaterad"e kanslichefen. - I Sverige har man stöttat kampanjen helhjärtat och på alla nivåer. Det är till och med på väg ett beslut i riksdagen om att dansundervisniog skall infö ras på skolschemat, berättade Johansson. Gun Wiik, gymnastiklärare i Nykarleby, kunde berätta om de erfarenheter hon har från dans under skolans klubb timmar. Hon håller sina kurser under veckoslutet och har goda erfarenheter av verksamheten.

skall eftersträva och inte punk rock.

SÖU:s höstmöte

Enda problemet är att det är så fåpojkar som ställt upp. - Ungdomsföreningarna skall nog akta sig för att skjuta dans verksamheten på skolan. Då " skulle det kanske vara bättre att samarbeta med skolorna och erbjuda ledare, menade Stefan Träskvik, som är nybakad lära re och verksam i Hamtröm. ' Olav Storgård från SÖFF ansåg att skolan kan vara den part som ungdomsföreningarna skall samarbeta med idenhär frågan. Storgård varnade dock för att man måste räkna med att det finns föräldrar som inte accepterar dans i skolsamman hang. Storgård poängterar också att dramaverksamheten kan sammankopplas i princip med vilket ämne som helst. - Dansen i skolan hänger sam man med vilken inställning lä raren och föräldrarna har, kon staterade Storgård och frågade sig om inte en diskussion med lärare, föräldrar och Hem och skola inte skulle vara den lämp ligaste lösningen för att man skall få till stånd ett välfung ernade socialt "samarbete. - Så länl[e ungarna är i låg-

Resultat i femte ringens pidroturnering efter 5 omgångar Zon I Uf Havsbandet 1.•••••••••.••••.•..•••••.•..•. 5 Vestervik ufl. •..•.•.••••• ..........•.•........ 5 Replot uf I ................... .................. 5 Smedsby uf I .,................................ 4 Iskmo-Jungsund uf (( ....................... 4 Koskö IIF ...................................... 4 N. Vallgrund uf ............................ : .• 5

Korsholms ufll. .. .........................; .. 5

Gerby uf ........................................ 4

Uf Hoppet (( ............. ..................... 5

0-1~

36-24 32-26 32-28 27-21 23-25 26-22 27-36 25-35 21-27 25-35

8p 6p 6p 5p 5p 5p 4p 4p 2p lp

3~2-O

2-2-0 1~-O

2-1-1 2-1-1 2-3-0 1-2-2 1-2-2 1-0-3

Zon II

Korsholms uf 1 ................................ Iskmo-Jungsund uf 1 ...................•••.. Uf Havsbandet II............................. Smedsby uf (( ...... ........................... Uf Hoppet 1 ................................... Uf Hoppet III ................................. Replot uf II .................................... Vestervik uf II ................................. Tölby uf ........................................ Karperö uf .....................................

3-1-1 2-3-0 3-0-2 3-0-2 2-2-1 2-1-2 1-2-2 " 1-1-1 1...:..0-3 1-0-3

33-27 35-25 31-29 31-29 35-26 29-32 27-33 19-17 20-28 20-37

7p 7p 6p 6p 6p 5p

Nybörjare Västerhankmo uf .... ......................... Singsby uf ...................................... Petsmo uf ...................................... Karperö uf .......................... .. ..........

5 4 4

3-0-2 2-0-2 2-0-2 2-0-3

30-24 20-19 16-20 24-27

3p 2p 2p

4p 4p

stadiet är de ju inte rädda för varandra. Från leken går man över i dans - från att hålla i varandra till dans undervisning, menade Storgård. Ur publiken kastade sig Eki Häggman i debatten och infor merade bl.a. annat om de riks svenska kampanjerna, som egentligen är tre till antalet. Förutom Våga stuffa rör det sig om en Rock utan droger- kampanj och en tredje som rik tar sig till barnen. Häggman kunde också berätta att det finska lärarförbundet tagit upp samarbete med uf-rörelsen. Häggman efterlyste också att kommunerna skulle satsa medel ur nykterhetsnämndernas och socialnämndernas budgeter på denhär verksamheten. Ralf Skåtar konstaterade att då föreningarna arrangerade en " danskurs så har de på inget vis möjlighet att nå alla unga. - I skolan tror jag att man inte bör kalla dethär för dans. Det finns många föräldrar som tar

anstöt om man pratar om dans och det tar nog skolnämnderna fasta på. Man är helt enkelt

rädd för att stöta sig med för äldrarna. Men jag tror att sko lan kan nå alla genom att på ett lekande sätt få ungdomarna till rytmiska övningar och lekar, menade Skåtar. Eki Häggman ställde sig skep tisk till förbundets satsning på mogendanser för ungdomar över 20 år, och frågade sig hur

det skall gå för alla de unga

rockbanden som inte har spel ningar. Ulf Johansson inflikade att förbundet tidigare hade något som kallades för ut manarparaden, som var avsedd för kommande dansband, men som urartade till rena rock galor. Gun Viik: Via rytmik och lekar går det på ett naturligt sätt att umgås med nickor och pojkar emel.lan redan från lågstadiet uppåt. Visst kan vi inom hög stadiet ha några timmar dans och väcka intresset men det går inte att utveckla det till att alla .skall lära sig alla danser. Där

måste vj få hjälp från till exem

pel unl[domsföreningarna.

Ralf Skåtar hänvisade till ett program i Sveriges TV och frågade sig om det inte är en mera traditionell dansstil man

Nya styrelsen

Den nya styrelsen för SÖU är, om man börjar norrifrån och går söderut: Christina Albäck, Ha rald Björklund, Kaj Carlstedt, Ole Wik, Susanne Karlsson, Robert Selänniemi, Stefan Träskvik och Rolf Mattfolk. Skolungdomens och tonåringarnas representant är Stefan Påhls. Suppleanter i styrel sen är Glenn Ahlskog, Patrik Stenvall, Harry Ös tersund och Leif Ahlroos.

Renoveringsbidragen före 15. 12. Föreningarnas ansö'kningar om renoveringsbidrag ska vara inne på undervisningsministeriet senast den 15 december i år. Arets ansök· ningar ska göras på helt nya blanketter som FSU skickar ut till alla föreningar med egen lokal denna vecka. Alla föreningar som har planer på att söka renoveringsbidrag kan vända sig tIll Eki Häggman, tel. 90-648 255 eller till Ulf Jo hansson tel. 961-113572. Viktigast är att sjaJva blanketten finns på undervisningsministe riet senast den femtonde. Bilagorna kan sändas i efterskott. Påpekas kan att de österbottniska föreningarna i fjol förlorade 200000 mk på grund av aU så få föreningar sökte om bidragen.

Replik Eki: - Vi kan inte gå tiIJ ungdomarna och begära att de skall dansa efter våra medel ålderspipor hur mycket vi än förklarar att det skall vara 'knä tofspolitik. Rock är deras melo di och livsstil. Nog kan man se dan börja hålla i varandra då den tiden kommer men man måste först utgå från det som är deras sätt att leva.

Häggman fick mothugg av arrangörerna Skåtar och Stig- Erik Forsman som båda häv dade att rockmusik drar en viss kundkrets, medan lugnare dansmusik ger bättre ordning. Eki ville inte hålla med och hänvisade till Brunnsparks- konserterna senaste sommar där man hade 15.000 personer men inga ordningsproblem. Carita Häger efterlyste enk lare tonårsträffar med program och dans till skivspelare. Dess utom efterlyste hon också dans ledarkurser . Olov· Storgård satte som ett absolut krav för skoldanserna att de hålls drogfria, gärna i form av ett kontrakt under tecknat av alla skolans elever. Storgård noterde också att man i Sverige är mycket hårdare och menade att vi här i Österbotten är för mjäkiga och liberala på denhär punkten.

K-G OLIN

VVS hö))

årsmöte Till allmänhetens kännedom meddelas att Vi Under Sexton i svenska ÖSterbotten (VUS) r.f. har hållit sitt traditione"lla höst möte . Mötet gick av stapeln i Gerby uf:s lokal fredagen den 18 november, klockan 19.00. Förutom det att man valde en ny styrelse för inkommande verksamhetsår beslöt man ock så att bibehålla den tidigare medlemsavgiften, 100 mk per förening, för 1984. Verksamhetsplanen och bud· getförslaget godkändes efter noggrann genomgång av både styrelsen och de närvarande de legaterna. Sune Glader återvaldes en hälligt till förbundets ordföran de . Den övriga styrelsen kom att få följande utseende: Till ordinarie medlemmar valdes Vivan Söderlund, Anna Lotta Östvall, Åsa Holmvik, Carola Hulden, Anki Holm och Jan Nyberg. Suppleantplatserna lade Tor Sparv, Siv Klemets och Maria Björklund beslag på. Den nya styrelsen kommer som brukligt är att tillträda sina poster vid årsskiftet.

. .• .

,,------_ •. _--

Mera ärlighet och sans i rock-debatten! Det skulle ha funnits mycket att skriva om i musik väg i ÖP un der den senaste tiden, men kanske just därför har tiden in te räckt till. Det har helt enkelt hänt för mycket. Själv håller jag och barn gruppen Plommonsylt på med en barnskiva (reklam ... ), Bandbrus ska spridas över lan det och Talangjaktsfinalen i Borgå visade att musiken är en starkt förankrad kulturform i dagens unga Svensk-Finland. Det finns inte bara bredd utan också KVALITET. Som socker på botten nåddes vi i Borgå av beskedet om Ragnar Hares se ger i rock-FM i Jyväskylä. All trötthet, och ibland pessimism inför det man håller på med var mitt i allt förbytt i varma hjär teångor som ångade upp i brös tet.

Rockprojekten är tyngst att dra. Det tycks fortfarande vara något nödvändigt ont att unga finlandssvenskar måste hålla på med rock. Olyckskorpar finns det gott om som lätt ömsar skrud till asgamar om något går snett. Till råga på allt är rockarkåren själv ganska svårflirtad, och kan ibland tyckas kräva för mycket och alltför lätt söka syndabockar för också egna misslyckanden. Dessutom får man ibland den känslan att en del recensenter en gång för alla har utdömt rock på finlands svenska, eller rock i Svensk Finland överhuvudtaget. Kalla dem självhatare, svansbitare el ler vad som helst. I alla fall så tycks inte alla på långt när ha insett hur små mar ginaler rockbyråkraterna Svensk-Finland jobbar Inom,

• Visst måste rocken i Svensk Finland kunna stå sig i vilken konkurrens som helst, men allt tar sin tid. Visst görs misstag, men de flesta gör man inte om. De som stryper den spirande rocken i Svensk-Finland från första stund kan vara säker på att inga fler Kustrock, Band brus, (eller varför inte också rockkonserter) förverkligas inom de närmaste tjugo åren . Visst kan banden själva ge ut skivor och ordna konserter, men ingen kan ändå påstå att det inte har varit till nytta att ' Eki Häggman och andra rock byråkrater talat för saken. Den dag FSU ger upp rocken . som verksamhetsform kommer endel att stagnera. Därför vägs varje oövertänkt ord som en rockmusiker eller recensent tar i sin mun på guldvåg, både av anslagbeviljare och publik . Den finlandssvenska publik som i första hand ska möjlig göra roc\<ens existens i Svensk Finland, inom vilken kustroc kar och Bandbrusar utgör en viktig del. Förstå mig rätt nu . Jag tigger inte om förlåtelse för svaga punkter, utan om sansade och ärliga utspel i olika samman hang.

Rall' Hoikkanen har I) ssnat på Handhrus

- Det skall bli roligt att se om självhatarna också bortförklarar Rock-FM-titeln och Talangjakten. Ibland undrar man nog var för man ids hålla på. Då gäller det att inse att otack ofta är världens lön. Och att vänta på segrar som Talangjakten (som minsann ofta hade sina olycks korpar) och Ragnar Hares FM titel. Visserligen tillfaller FM titeln största delen Ragnar Hare själv, . men man kan inte komma ifrån att deras Ragnar r~ck har skjutsats framåt via SÖU-rock, ÖP och Bandbrus.

Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund . Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar . Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1983

rysningar. Tom Trick spelar alla instrwnent själv, det är bara de elektriska trummornas slag på, som det verkar, vilket taktslag som helst som inger betänklighe ter. När man sedan hör Tom Tricks andra . låt, Balladen om soppkasper , börjar man fundera över om Gotte-låten borde ses mera som humor än jag gjort. För mig fungerar den bäst som tragikomik. Fast det är kanske samma sak som humor. Av de övriga banden är det väl endast Rafeeq som är hörvärt. Det är främst deras spel som fungerar, sången håller inte på långt när samma klass. Bäst gör bandet jobbet i låten Du har en hemlighet, som bl.a. iimehåller ett bra gitarrsolo av, är det nu Jukka Kirveskari. Deras andra låt En annan station sitter inte li ka bra. Utan att vara det minsta originella gör killarna. ändå en hyfsad rock. Kid & The Canyons lätta beat och låttexter får jag in gen känsla för; kanske texten Fil på blusen skulle ha fungerat om den inte varit så "pojkaktig".

ÖP-rådet : Leif Rex. ordförande Sture Erickson, Stig-Göran Forsman, Birgitta Strand. Lars-Erik Backman och Ulf Johansson Chefredaktör och ansvarig utgivare: Leif Sjöström Tel. 967-13 555, hemtel. 967-18697 Redaktion: Jakobsgatan I3 Postadress PB 27 68601 JAKOBSTAD

Slem & The Actionmen borde helst förbigås med tysthet. Deras Lyckliga barn består av mycket olyckliga intervaller. Musikstu

dier, så kan det bli någonting!

Ragnar Hare är i en klass för sig. Gruppen är den enda som fått göra tre låtar till LP:n. Ski van öppnar fmt med Rädd i dag, en rätt träffande iakttagelse av våldets och rädslans beroende av varandra. Man lägger genast märke till gruppens specieIla sound; en trots allt mycket ovan lig blandning av proggis och me ra punk betonad rock. Vid FM-tävlingarna i Jyväsky lä fick bandet kritik för att en kanske alltför tät klangrnatta up stod, en kritik som jag både in stämmer och inte instämmer i. På LP:n speciellt gör det snygga soundet musiken alltför återhåli sam, men soundet kunde vara bandets speciella tillgång om man bara kunde få mera fräs på de snygga ackorden och slingorna. Den överkörarstil som bandet i övrigt presenterar kunde må bra

Redaktör i Vasa : Sven-Erik Glader tel. 961-113 522. hemtel. 961-32698 Redaktör i Sydösterbotten John Ahläng. tel. 961-1 I3 522. hemtel. 961-112001. PRENUMERATIONSPRIS 1983 Helt år ............ .... .. .. .... ........60. Halvt år .......... ... ....... .. ..... .. .40. Skandinavien . ... ..... ..... ..... .... 70, Lösnummer ................. .. ...... 2,50

Rock-Berra Lindell

och k(lIlstatrrar:

Harens tid är kommen Den av Finlands Svenska Ung domsförbund producerade LP :n har varit utgiven en tid. Efter att

den kom ut har ett av de medver kande banden hunnit bli finska mästare i rock för amatörband. Den segern framstår egentligen inte som någon stor överraskning om man ha hört Ragnar Hare på Bandbrus. Och bandets insats i FM-tävlingen var ett strå vassare än på LP :n, tuffare. Bandbrus är Ragnar Hares, ingen tvekan om den saken. Det mesta övriga som finns på skivan borde kanske inte ha spelats in. Men det finns ett inslag som i sin underfundighet visar sig fungera överraskande fint. Jag tänker på Tom Tricks, alias Tom Salo monsson, låt Gotte. Tom har här på ett smått ofattbart sätt fått fram helsingforsiska borgarung ars livsvillkor och livsmönster. Utan det kanske ens varit me ningen med låten. Jag får rasan de kallt,. det är den isande kylan som kommer smygande, när jag hör låten . Det är främst den superenkla refrängen som ger

Nu ska det bli roligt att se om självbitarna . förklarar bort också den titeln och Talang jakten . Rocken Svensk-Finland måste nog tas på mera aIlvar hädanefter. Precis som den un ga musiken överhuvudtaget. Något att svälja för musikkon servatoriefienderna?

aven ibland mera kaotisk upp backning, där man går in för att då och då spela "fult" . Bandets andra. låt på A-sidan, Komplex 66, handlar om pensio nären Ragnar, kanske en hare men en människa som kanske ändå har e. Låten har blivit något aven signatur. Att föremålet för sången inte är någon ungdom gör enbart det låten intressant. J ag tycker ändå att det finns problem att få fram vreden över pensionä rens situation, få fram det punk aktiga eller vad man nu vill kalla det i låten . Då fungerar bandets nuvarande sound alldeles perfekt i B-sidans Vilse i datorn. Här kör man dessutom med två saxar, vil ket visar sig sitta alldeles ut märkt. Det saxspel som Peter Emas presterar skivan igenom är mycket' imponerande, bandet hör till de få grupperna i vårt land som förmått utnyttja saxens möj ligheter i rockmusiken. Om Emas' spel kan man endast kom ma med den lilla kritiken, att kortare tidslängd på tonerna

kanske skulle göra det ännu bätt re, rappare. Ragnar Hare är en mycket homogen grupp, alla medlemmar går in för helheten, att göra den så bra som möjligt. Ibland tycker man t.o.m. att helheten är väl tajt, t.ex. saknar jag ibland ett längre solo. Det är kanske jazz barndomen som spökar. Nå, det skall villigt erkännas att Ragnar Hares samspel verkar vara av ett sällsynt slag. När Ragnar Hare nu tagit ste get in bland de ,professionella tyc ker jag att det förutom allt beröm även är min skyldighet att kläm ma fram med ett litet gnagande tvivel som gjorde sig påmint när jag åhörde gruppens framträdan de vid FM-tävlingen, och som också kan infinna sig när man hör på skivinspelningen. Ibland finns det lite för mycket "grejer" med och det går ut över den di rekta känsloupplevelsen. I musi ken är det också så att det till sist alltid ändå är hjärtat som vinner, hur mycket man än måste fästa vikt vid det tekniska kunnandet. Konstnärerna måste kunna över tyga sin publik om äktheten i det de säger.

Ralf Hoikkanen

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad Tel. 967-13 555

ANNONSPRIS I texten ............. .... ..... ... .......3.75 Efter texten ........ .. .. ...... .........3.75 Bestämd plats -.20 per mm

ANNONSMOTfAGNING SÖU:s kansli. Handelses planaden 10 D. 65 100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961-121 564 Tisd. tel. 967-11 827 Hemtel. 961-222 508 Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.

FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. . Färgtillägg -.35 spmm Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas an nonser vilka meddelats per telefon el ler som på grund av postförsening in te införts i begärt nummer.

--------~---------------------------_.-

---------------------------------------------------------------------

Byafton i

Skaftung

Skaftung uf-Iokal lördagen den 12 november 1983. Festsalen dekorerad med snyggt dukade bord, ljus som tindrade varmt och kaffe serverades ur rykande pannor. Runt borden hade bänkat sig både unga och gam la för aU ta del av kvällens begivenheter. Det var nämligen månadens aktivitet och det var en ordentlig byafton med inslag och sång, musik, föredrag, lekar och allsång. Kvällens värdar var Harriet Lindelöf och Mats Ingves. Det program som publiken fick ta del av mellan kaffe kopparna var bLa. ett före drag av lär. Gunnar Nybond som utförligt redogjorde för "lotsålderman Erland Skog mans äventyrsrika liv" Skogman SOm var utgången från bygden och som verkli gen hade levt ett innehålls rikt liv både till lands och sjöss intresserade folket i sa

len. Förutom detta bjöds på sång till eget ackompanje mang på piano och Tiina Ingves, dessutom uppträdde hennes barn Patrick och Aurora lngves med sång . Albert Andtfolk från Hen ri ksdal . hanterade vant sin fiol och av Tiina lngves och Harry Kinos. Kinos upp trädde också med gitarr . Ulra-Britt Hållfast sjöng vi

• Medlemmarna i Skaftung UF diskar och planerar aktiviteterna för december.

sor till eget gitarrackompan jemang. Den nybildade Skaft ung-kören sjöng 2 sån ger under ledning av Harry Kinos. Dessutom hade man trev liga lekar där publi ken fick delta och så sjöngs det frisk t allsånger.

För femstjärnig servering till borden svarade flinka Skaftung - flickor. Ljusen hade nästan brun nit ner då det var dags att bryta upp från byatonen, som var ett lämpligt tillfälle för byborna att samlas i vin termörkret under gemytliga former.

Då ur-lokalen var tömd på publik vidtog diskning en, och planerna smiddes för nästa månads aktivitet, som h ålls i december och har Tatjana Lindelöf och Peter lngve~ som värdpar.

Harriet Lindelöf

--_. _-------~----------------------------------------- ----------------

Swing it,Singsby!

Aterinvigningsfest

i Terjärv

I söndags höll Terjärv UF åter invigningsfest i sin nyrenovera de lokal. Visst hade festsalen ändrat betydligt, det var alla ense om. Allt var nu mycket ljusare och hela salen verkade större. Tyvärr hade endast ett 50-tal sökt sig till festplatsen. Småbönders spelmanslag fick äran att både börja och av sluta programmet. Föreningens ordförande Gre ger Byskata hälsade välkom men och överlämnade ordet åt kvällens festtalare Jan-Erik Granbacka. I festtalet blickade J-E Granbacka tillbaka i tiden och berättade om hur det var "förr'. Han drog fram endel

På körbilden står Storm och dirigerar medan Stig Snickars ackompanjerar på dragspel. Sittande längst fram I. v. är Marina Syring.

Svängig körsång av unga röster ljuder en kväll per vecka från Singsby uf:s lokal. Det är en ungdomskör med ett 30 tal sångare mellan 12 och 20 år som övar. Tidigare samma kväll övar en musikgrupp bestående av ett lO-tal musikanter i samma ålder. Efter en mindre utb)'ggnad och renoverig av lokalen är det nu full rulle i Singsby uf. Lokalen är i an vändning varje kväll utom lördag.

- Vi lycker att del är viktigt att de många ungdomarna här i byn kan samlas till någon be,· tämd verksamhet, säger Åke Storm en av ledarna för sången och musiken. Eftersom sang och musik alltid stått högt i kurs här i Singsby, föll det sig naturligt att vi skulle satsa på det.

- Om vi får de unga intressera de av sång och musik på allvar har de en bra hobby, säger Stig Snickers, den andra dragaren av kören och musikgruppen. Det leder säkert också till att de ·blir intresserade av förenings· verksamhet. - N.uär det ju dessutom så, sä ger Ake, att de får lära sig rätt

mycket musik i lågstadiet och i den fria musikskolan här inom norra Korsholm. Men när de kommer till högstadiet är det svårare att delta i musikverk samheten och intresset slappar av och försvinner. Genom den här verksamheten hoppas vi kunna följa upp de grunder de fått och få dem att fortsätta med någon form av musik verk samhet. - Att de får uppträda innebär ett ansvar för gruppen och fö reningen, resonerar Stig. En meningsfull sysselsättning bety der säkert också att de inte slattrar och hänger här vid lokalen och ställer till nånting utan har ett mål att sikta fram emot.

roliga episoder som inträffat under hans mest verksamma tid inom TUF. Han föreslog också att man skulle ta upp gamla förenings seder, nu när allt gammalt kommer tillbaka. Efter talet framförde Holger Ahlskog några visor till eget gi tarrackompanjemang. Föreningsstyrelsen premiera de tre stycken hedersmedlem mar med diplom och boken "Huset i byn". Det var Nils Arthur Granö, Greta Storrank och Jan-Erik Granbacka som blev ihågkomna och tackade på detta sätt. Som avslutning spe lade Eldorado upp till dans.

---------------------------Kören är allätare, berättar Åke. Den sjunger pop-Iåtar, schla gers, ewergreens och religiösa sånger. De bestämmer sjätva. Tillsvidare har man bara prövat tvåstämmigt. Musikgruppen håller sig till gammal dans musik av litet modernare slag. Närmaste konkreta mål är julfesten i början av januari. Sedan blir det väl vårfest som vanligt. Men allra först skall fö reningen hålla auktion den 4 december. - Det finns en del skulder efter renoveringen, berättar ordföranden Marina Syring. Nästan för mycket att betala räntor och amorteringar på. Aktivitet varje kväll innebär också hela tiden vissa kostnader t.ex. för uppvärmning.

På måndagen är det barn klubb i Singsby uf med Marina Syrng, Ann-Helen Lithen och Pia Forsman som ledare. På tis dagen är det öppet hus med spel och liknande. På onsdagen över folkdansarna, en grupp äldre dansare, i lokalen med Martin Bonn som ledare. - Vi har planer på att sätta i gång ett juniordanslag efter nyåret, säger Marina. Rurik och Britta Lund har lovat börja med en gammaldanskurs, så kanske det blir till folkdans småningom. P Å torsdag k väll övar kören och musikgruppen. Fredag är det åter öppet hus liksom på söndagarna.

SVEN-ERIK GLADER

Västerhankmo uf återinviger - E ha vari bra talkoanda. He mått an nåo säij. Int gar e i na mang byar. Den som säger så är Roy Krus. Gårdskarl, "fix are" och alltiallo vid Västerhankmo uf:s lokal. Den talkoanda han åsyftar är den som kommit i dagen i samband med den storrenovering av lokalen som av slutas denna vecka med återinvigningsfest nu på lör dag. Enligt bok förningen startade renoveringsarbetet den 8 april 1980 - alltså för drygt två och ett halvt år sedan. Mårten Löv dahl, föreningens ordförande och numera också nybliven SÖU ordförande berättar att man un der hela denna tid arbetat tre kvällar per vecka med talkoar betena. När arbetet påbörjades delades byn i fem grupper som hade hand om varsin kväll. Då handlade det i första hand om en renovering av gamla delen, ett arbete som sattes igång av den enkla anledningen att festsalsgolvet höll på att totalt ge vika. När det arbetet var avklarat vi sade det sig att det fanns en kärn

trupp bestående av 15- 20 perso ner, främst yngre föreningsmed lemmar som ville bygga ut loka len för att göra den mer använd bar. - Man får nog säga att det är ungdomens förtjän st att tillbygg naden blev av, säger Krus . Många äldre tyckte att det räckte med renoveringen av den gamla delen och sedan var det också en fråga om pengar. Inte går det med bara talko, materialet skall också tas någonstans ifrån. Men man satte alltså igång, kalkylerade och räknade, . högg virke på talko, och med hjälp av insamlingar, donationer och kommunala och statliga bidrag är man nu alltså inne på finputs

. O Några Från vänster Hedström, som stått för för pliJiR1I47de'n under åren, Margareta Widd, kassör i · tnrpnl.nfll'H de senaste tio åren minst, Mårten ' Lövdahl ordförande de senaste åren, Bertel Sand, : har haft hand om utbyggnaden, Roy Krus "jlXa- ;, ren" och Alf Näsman som fungerat som ordför-': ande/ör

ningen. Det känns förmodligen bra nu, när allt är över? Krus: Vissl känns del bra. Nu får en yngre generalion la över. Mårien: Vi lycker all vi har genomfört del som kändes vik ligl. Vi började i feslsalen, men när den var klar ville vi få alll an nal i samma skick. Del ena gav del andra Iills vi gåll igenom he la. Dessulom har vi försloral par keringen. Man kan också se del

som en del av renoveringen. Del gäller all få hil folk nu också. Bertel Sand, som vari! ansvarig för ulbyggnaden menar all del visserligen ibland funniis kurser, exempelvis inom MI som hade varil inlressanla men man kan också se lalkoarbelel som en kurs, i lagarbele bl.a. Mårten: Del kan nog ulan vi dare sägas all arbelel med loka len har hållil ihop byn. Mesl folk var engagerade i början och nu på s1ulel, men också sådana som

inle är föreningsmedlemmar har siäIII upp med Iraklorer och grävmaskin bl.a. Kurs: Dessulom har vi hafllal ko på kaffekokandei också. Vi har en lislasom börjar i norra än dan av byn och när den varvaIs en gång har vi börjai om igen. Nu på lördag är det alltså dags för återinvigning av lokalen. Pro grammet innehåller bl.a. tal av Håkan Nordman och underhåll ning av Mårten Streng.

John Ahläng

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••J

SÖV:s fototävling

Under SÖU:s höstmöte medde lades också namnet på vinnarna i SÖU:s fototävling. l tävlingen deltog 8 fotografer

med sammanlagt 43 bidrag. Klassen diabilder slopades ef tersom endast ett bidrag hade inkommit.

De insända bidragen bedöm des aven jury bestående av: Gunnar Bäckman, Mikael Herrgård, Gösta Mäkinen och jurysekreterare Bror Jacobs son. Juryn gav följande utlåtan de:

Allmänt Man kan konstatera att det lig

ger betydligt mera arbete bak

om svartvita bilderna jämfört

med färgbilderna, som mest är

resultat av "knäppandet"

- arbeta mera med era bilder,

var noggrann och tänk efter fÖ

re ni fotar.

- med rätt exponering och

framkallning av film ger goda

negativ, som är grunden till bra

kopior.

- sätt större vikt vid mörk

rumstekniken.

Svart-vita bilder Greger Byskata

l. Greger Ryskata, Terjärv.

Kämpa, kämpa.

- bra situationsbild, fullgod

komposition,

- onödigt mörk bild, speciellt

nedre vänstra hörnet, med bätt

re mörkrumsteknik kunde detta

ha åtgärdats.

2. Frey Dahlvik, Kronoby

- typisk situationsbild av den

österbottniska ungdomen,

- bra miljöskildring samt ver

kar naturlig,

- kompositionen och tekni

ken inte den bästa tänkbara

(hela kiosken med),

- bilden för hård och innehål

ler för stora vita partier.

3. Ralr Rodbacka, Terjärv

- bra situationsbild, som

speglar en positiv talkoanda

bland ungdomen,

- brister kompositionen

Ralf Bodbacka bl.a. döljs mannen på bilden delvis av plankan.

Färgbilder: l. Frey Dahlvik, Kronoby - ljuset och färgerna skapar stämningen, - bilden saknar liv.

2. Tomas Kallil, Vörå - Spontan bild av spexande ungdom, god skärpa och natur-

liga färger, - en annan kameravinkel skulle ge en bättre bild, - bildens innehåll svårtytt. 3. Tomas Kallil, Värå - speglar revystämning, - bildens berättande innehåll placerade denna bild framom de andra revybilderna, - bilden behäftad med fel så som ljusa och oskarpa huvuden i förgrunden.

,, · · - _ . ___ v _

_ _ _ _. _ _ _ _ _ _ _ _- : - -_ _

......_ _ • _ _ _ _ _ _~~_ _ _ _ _~_ _ _ _ _ _ _~_

Tomas Ledin

Tomas Ledin föddes 1952 i Östersund_ Han började spela piano, klarinett och gitarr i ganska ung ålder och hans karriär som artist började i USA_ Tomas berättar att han var och fortfarande är mycket in tresserad av konst och mål ning och att han fick ett sti pendium för att åka till USA och studera konst. "Stipendiet kom som en räddning för mig. Jag var för bannat trött på skolan och jag ville pröva på nånting annat" . I USA började han spela ihop med ett par kompisar på olika klubbar ochcoffe houses. "Visst var jag intresserad av musik men det var främst av ekonomiska problem som jag började live." På sommaren 1970 åter vände Tomas till Sverige för att avsluta sina studier men han blev inte länge i Sverige, han vann nämligen en kompositionstävling och förs ta priset var en resa till USA. Som ett annat resultat av täv lingen fick Tomas löfte om att få spela in en LP vilket han gjorde på hösten -7 L På den första LP:n Restless Mind fanns enbart eget mate riaioch det var nu som saker och ting började hända. To mas uppträdde i TV, var en av finalisterna i schb ger-SM och därpå följande sommar gjorde han sin första folk parksturne tillsammans med Jerry Williams. 1973 gav Tomas ut sin and ra LP, "Hjärtats rytm", den här gången på svenska och samma år bar det på nytt av till USA, denhär gången för att medverka i ett TV-pro gram. Efter USA besöket var det tyst kring Udin i över två år men -75 gjorde han comeback med en ny LP "Knivhuggar rock " och nu bildades "The Tomas Ledin Band". Det definitiva genom brottet för Tomas kom 1977 med "Minns du Hollywood" och dethär året gjorde han sitt första Finlandsbesök. Under årens lopp hade To mas ställt upp i många schlager-SM och den femte gången gick det vågen med låten "Just nu", en hit som de flesta känner. 1980 utkom LP:n "Looking for a good time". 1981 singeln/LP:n "Sensu ella Isabella". 1982 LP:n "Gränslös" och

"The Human Touch" plus singeln "Sommaren är kort". 1983 "Captured". Det här var Tomas Ledin i grova drag. Vissa av uppgift erna är hämtade ur en bio grafi över Tomas gjord av skivbolaget Polar. I Nykarleby fick ÖP en li ten pratstund med Tomas himself. Bättre intervjuoffer har man nog träffat, med detta menar jag inte att han var o intressant utan han var kort fattad och ganska undvik ande på frågorna. Nåväl. * Tomas, i början av 70 talet fick du ett stipendium för att åka till USA och stude ra konst. Vad var det som var intressant med USA? Alla vi som var unga i slutet av 60-talet och början av 70 talet var väl lite påverkad av motkulturen i USA.· Men USA är ju också det stora lan det på andra sidan Atlanten. Det lockade ... drömmar ... hopp om att slippa plug get ... * Var det i USA som artis ten Ledin föddes? Nåja delvis, men mitt musikintresse hade vaknat i.o.m. Beatles och den engels ka pop vågen på 60-talet. Artisten Ledin föddes i USA i den bemärkelsen att jag började spela live för att trygga mitt uppehälle. * Under årens lopp har du ställt upp i många schlager- SM. Vad är det som får en aU gång på gång ställa upp. . Man ställer upp av flera olI ka anledningar, bl.a. får man bra respons, man syns för många människor. Det är ett bra sätt att etablera sig och att få sin musik känd. Men det är ju skojigt att en bart vara med och tävla ·också. * Du har producerat 12 LP:n. Tycker du inte att man överproducerar sig? Visst finns det riks att man överproducerar sig men jag tror inte att jag har gjort det. Jag har i regel gjort en LP per år, utom -82 då det blev två, och det är ungefär vad man kan göra för att resulta tet skall bli bra. * Hoppas du på en interna tionell karriär som resultat av din senaste LP? Vi har i många år jobbat med att komma utomlands. Vissa av mina LP:n har sålt bra i Finland, Norge och i viss mån i Västtvskland.

* Men det är svårt alt ta sig

utanför Skandinavien.

J a självklart. Det är jätte tufft. Men det är bara att kö ra hårt. * Vad har du för krav på en bra poplåt? En bra låt bör ha både bra text och melodi. En annan viktig sak som är svårt att definiera är att den har den rätt känslan och stämningen. * Tycker du aU du själv uppfyller kraven? Självklart, annars skulle jag inte hålla på med dethär . * När man gör en låt, vet man aU denhär kommer aU slå, bli en hit. Nej, det vet man aldrig. Man skriver en låt för att man just då tycker om den. Det är först när man sett publikens reaktioner som man vet. Men jag har hållit på så många' år att jag lärt mig hantverket ... till en del. * Tycker dualt det är bätt

re att sjunga på engleksa än

på svenska.

Jag sjunger lika gärna på

engelska som på svenska, det

spelar ingen större roll.

* Men anser du för att man skall slå igenom interna tionellt måste man sjunga på engelska. Ja, det är nödvändigt. En gelska är rockens språk. * Dina sångtexter handlar mycket om sex ... Sex är viktigt i våra liv, det är en stor del av vårt liv. Rockmusiken har alltid haft mycket med ungdoms revolter att göra. Här var vi tvungen att sluta intervjun p.g.a. det var dags ·för Tomas att beträda scen. Tillbaka bland de dödliga på dansgolvet. Trångt. Drygt 2.300 pers. Tankarna förs tin "vad skulle jag göra om pa nik uppstod?" Tomas, To mas ekar mellan väggarna. Rökbomb. Tomas kommer. Tomas börjar sjunga. Publi- . ken med från första början. Tomas ger allt vad han har. Trumsolo. Fem gånger inapplåderad. Tomas borde ha vett att sluta nån gång. Publiken sjunger "Sensuella Isabella". Tomas slutkörd. Försöker få en kommentar av Tomas om uppträdandet. Hittar Tomas i orkester rummet . . . Naken. Tomas säger: "Bästa uppträdandet hittills under turnen. Tomas hälsar åt alla.

Text: PS

Bild: 'PS

Skivrecension på sid. 15

Mikael Wiehe Björn Afzelius Mikael Wiehe och Björn Afzelius i Finlan.,d för första gången. Samtidigt och tillsa'!'mans pa sam ma scen. De var inbjudna av Helsmgfors folkfes tival för två spelningar. Den ~na ~ I-!elsin~?rs se naste fredag, den andra på Karen l A bo pa lordag kväll. Med varsin gitarr, egna sånger och en hel del välvalt snack mellan låtarna trollband de en_entu siastisk kårpublik i drygt en timme.

"Du är det finaste jag har Du är det vackraste pd jorden . •• " Nej, ingen banal kärlekssång den här gången. Istället handlar texten om friheten, den frihet som folk Kämpar för med olika metoder på olika håll i världen i dag som i går. Sången inledde en kort men intensiv timme där Wiehe och Afzelius radade upp några av sina pärlor, från Hoola Bando la-tiden fram till deras senaste skivor. Visst var det proffsiga artis ter som stod på scenen. Därom råder ingen tvekan. Stämningen blev heller ingalunda sämre av det positiva gensvar de fick från publiken. Atminstone Wiehe verkade ganska förvånad över att folk sjöng med i hans texter. Han trodde inte att så många skulle känna till honom, sade han själv efteråt. Dessa två spelningar i Fin land är ett led i den insamling för bl.a. El Salvador som Wie he och Afzelius gemensamt ar betar för: Wiehe förklarar såhär: - Vi har varsitt band.Vi gör huvuddelen av vårt arbete med våra respektive orkestrar. Nu har vi spelat nästan 20 konser ter tillsammans bara vi två. Hälften av spelningarna stoppar vi pengarna i egen fic ka. Andra hälften låter vi solida ritetsorganisationer typ solida ritet med PLO, Nicaragua, El Salvador och Chilekommitteer na arrangera. Då spelar vi gra tis. På dom spelningarna har vi spelat in över 400 000 kronor till solidaritetsarbetet. Samti digt har vi förtjänat sådär en lrettiotusen per man själva. Vi tjänar pengar själva och vi gör en bra sak. Så vi är inte bara idealister men vi är också idea lister.

Tycker ni inte att det finns en konflikt i detta, att tjäna peng ar på en sådan här sak? Afzelius: - Man måste tjäna pengar för att man vaknar varje dag och är hungrig och törstig. Har man ingen lägenhet så vak nar man dessutom varje dag och är frusen. Vi måste leva och vi är professionella artister. Wiehe: - Jag tror att man kan anpassa sina ambitioner alltså man måste göra någon slags personlig balansräkning i sitt liv. Man måste lägga sin po litiska ambition på en nivå där den stämmer överens med ens personliga behov. Därför att om man gör en jättestor insats och det går ut över ens personliga liv för mycket, att man inte får träffa sin familj, inte tjäna tillräckligt med pengar, att man inte tycker det är roligt längre, då kommer man att sluta. Därför är det bra att det finns en balans mellan det personliga och det politisk~. Sade alltså Wiehe och Afzeh us innan de klev upp på scenen. Efter en timme med bl.a. "Tan kar i Havanna", "Flickan och kråkan", "Fågel Fenix': och "Juanita" 'började Afzehus en mening med "Vi ska sluta med... " men där var det stopp. Publiken krävde mera och Afzelius sade som svenska LO-basen enligt honom brukar säga: "Allt är förhandlingsbart". Efter att ha kört slut på den ge mensamma repertoaren hade de ännu inte gjort publiken nöjd utan stampades in ännu en gång för en avslutning med gamla Si mons "I am just a poor boy". Sedan var det ohjälpligt slut, men en del lösa planer finns att både Wiehe och Afzelius med sina respektive band kommer att göra varsin turne i Finland i vår respektive nästa höst. Mera om vad de två hade att sä ga ÖP kan läsas i en kommande

intervju.

lotsen

... iL . . . . . . . . iL . . . . . . . to ............

...

.................... ...

•

............................. -te iL

.jr

-te ....... -te • -te •

to .. -te ... -te

to ......

- .. ._-_..... . -----------------------------------------:--------

....................................................... :

•• •• •• • •• •• •• •• •• •• •• •• •• • •• 1 ( 3) (Q .......•................................. MAGNUS UGGLA ••• •• 2 (-) Moonlight Sha_dow ..........•....... ~ .. MIKE OLDFIELD •• •• 3 (-) TNT .............................•....................... AC/DC •• •• 4 (-) Astrologen .............................. MAGNUS UGGLA •• •• 5 ( 5) Balls of the Wall ..................................•. ACCEPT •• •• 6 ( 1) Who's Got the Ball .......................... BROADCAST •• ••• 7 (-) Words.....•.................... .-................... FR DAWID ••• •• 8 (-) Dolce Vita ................. ~ .•.•............... RYAN PARIS •• •• 9 (-) I Like Champagne ..............•...........•...•.... GAZBO •• -- ••• 10 (-) The House on Fire .........•.•........................ AC/DC •• •il •. Ireene Cara har tydligen spelat • senaste vecka ha gått direkt upp

•• . ' ut sin roll. Däremot kan man på första plats. Månne ett till·

•• tydligt ana ugglor i mossen. fälIigt ras?

• .. Broadcast rasade i2en efter att

•• . •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• .,

PORTOM

UNGDOMSDANSIKRONOBY

~~J...

PÅ SAMLINGSHUSET FREDAGEN 25. 11. kl. 20.00

Medverkande: • • • • •

-r

'J{

Intr.: 15,- Ungdomsnämnden BUSS: Småbönders 18.30, Terjärv via Kortjärvi 18.55, Tast (Nederve ' tii) via Hästbacka 19.20. Tur o. retur 10,-

F'o rrest i

Korsnäs

kvar i Holland efter denna turne och bor kvar där ännu i dag - mellan turneerna.

År nittonhundraåttio damp en viss Thomas M Forrest, ur sprungligen hemma från Te xas, ned på den europeiska kontinenten för första gång en. Han kom .i egenskap av sångare i funkbandet Future som var på turne bl.a. Öster rike, Schweiz, Tyskland och Holland. Av någon outgrund lig anledning blev Forrest 1c ...

..................

Nykarleby

Pugh Rogefeldt kan utan överdrift klassas som ett be grepp i den svenska rockvärl den, och på senare tid har han förmodligen blivit lika känd på denna sidan Kvarken.

* *

CHACHA HEITVEGG JEAN GUSSEAU BAND STYROX TEQUILA

Pugh i

. •. . . ..........•.•.......•.•........•....•••.........•0'0:

1982 lämnade Forrest Future, be· sluten att pröva på någonting eget. Första försöket blev en ny version av gamla The Hues Cor· poration·hiten "Rock the Boat". Singeln släpptes i januari i år och klättrade snabbt upp på listorna, inte bara i Benelux-Iänderna utan också i övriga Europa. Singeln drog också över Forrest på en turne i England med ett band som kallade sig Pressure Point. I september släpptes första so· lo LP :n "One Lover" innehål· lande bl.a. en av hans egna låtar . " I Just Want To Love You"

För närvarande är Pugh ute på en större Sverige·turne, med The Radio. Pughs gamla band Throu· sers sprack för en tid sedan i och med att Hempo, trummisen flyt. tade över till heayvybandet Trash. The Radio är heller inget okänt band här i trakterna, senast i somras hade vi dem på besök . I augusti spelade bandet en månad i Japan. 1 samband med Sverige·turnen gör Pugh och The Radio fem spelningar i Finland, varav Ny· karleby nu på söndag alltså är en . Huvuddelen av repertoaren be· står av Pughs låtar men man kör också några av The Radios . I sammanhanget kan kanske nämnas att den i Finland så speci· elit populära "Afton falken" nu getts ut som singel i Finland av Riki Sorsa, "Muutohaukka" . På

.. ........................................... ...

20th Century·rol. ,,.......

-PAUL MAZURSKY'S

29-30.11.och1.12. PROGRAM KORT 45 MK RESERVERINGAR ~ ~ TEL. (961) 121 444 ~...~ HOTEL ......-

lEN fRi KVINNA JIU CLAYBURGH

~".!"~.~CiJ

\\',\SI~I,\ •••••

VAASA VASA

. ... ............................. ........... .... . ... ..................... ,

några veckor lär den ha sålt i över 10 000 exemplar. Riki är emeller· tid inte först med att sjunga den på finska. Då Pugh för två år se· dan gästade Vasa sjöng han själv en av verserna på "finska". .. . . . . . . . . . . . . . . if .. ..

D ; 'Man kan inte siua med nallebjörnen i famnen i alla sammanhang' '. Det gör inte heller Bertel Lindell. Leksaksdjuren på bilden är nämligen gåvor från jans runtom i svensk/inlalld. En allsen Iig samling.

• Bertel Lindell föddes 15.· 9. 1952 i Tuckor i Vörå. Han tog stu denten vid Vörå Samgymnasium och fortsatte med studierna vid Åbo Akademi, där han läste litteraturvetenskap, musik, pedago gik och ryska. Han avbröt studierna men har på senare tid åter börjat bläddra i de gamla kursböckerna. Nu studerar han i den takt som arbetet tillåter. • Bertel Lindell bor och arbetar i Helsingfors som frilans vid Rundradion, TV:n och pressen. I huvudsak arbetar han för radi on på Vardagsmagasinet och på Barn- och Ungdomsredaktio nen. För tillfället medverkar han också i ett sketchprogram för Är du barnslig, Bertel Lindell?

- Det kan hända att en viss barnslighet finns kvar. Men

man kan naturligtvis inte sitta med en nallebjörn i fam

nen i alla sammanhang. Man måste kunna fungera som

vuxenmänniska också. Men jag tror att män överlag är

alltför fastlåsta i sina roller. Det är på sitt sätt också

barnsligt och det försöker jag undvika . Kom ihåg att

man tar sig bäst på allvar om man inte tar sig på allvar.

Hur var din barndom?

- Pappa var handelsman och mamma hemmafru . Jag

växte upp på en gård som hade de flesta djur man för

knippar med en bondgård. Jag kom överens med ·alla

djuren utom med kalkonerna som jagade mig så fort de

fick tillfälle.

Egentligen umgicks jag mest med farfar. Han var nåt aven spjuver och han förstod barn. Jag kommer bl.a. i håg att han höll vakt en gång när jag tjuvrökte. På vin terkvällarna brukade vi musicera tillsammans . .

När började du skriva?

- Jag skrev dikter som liten. Jag hade allvarliga planer

på att bli poet. I tioårs-åldern skrev jag t.o.m. egna osal

mer ... jag gick flitigt i söndagsskolan på den tiden. När

jag var iåtta-nio års åldern gav jag också ut en egen tid

ning som hette "Bertby Tidning" . Hela tidningen skrevs

för hand . Morsan tog en månads prenumeration medan

resten av familjen förhöll sig mera avvaktande och pre

numererade bara 1-2 veckor åt gången . Någon sprid

ning utanför familjen hade jag inte. Hur föddes Baluns? - Det hände på våren -78 när jag jobbade på radion och jag skulle fylla 15 minuter i ett morsdagsprogram. Beske det kom i sista stund så det hela blev aningen panikartat. Jag spelade "Bamsefars födelsedag" och några andra s l vor och band ihop det i all hast med en berättelse om några björnar som firade födelsedag. Där fick jag grund iden, sen funderade jag hela sommaren innan figurerna utkristalliserade sig. .

TV:n som skall behandla Svenskfinland 1983. Programmet kom mer att visas den 9 januari. • Bertel Lindell är en mångsysslare. För ÖP-Iäsarna är han kans ke mest känd som "Rock-Berra" medan många barn (och många vuxna med för den delen) förknippar honom främst med Baluns. • Det var för aU få grepp om sagornas Bertel Lindell som vi häl sade på vöråbon i förskingringen. Han bor förresten på Alberts gatan snett mitt emot Nationaloperan.

Jag hade ingen som helst erfarenhet av sagor och star tade från nolläge men grundiden visade sig vara hyfsad. Figurerna fungerade. Var finns Björnskogen?

- För mig är det Tuekorskogen men det kan naturligtvis

vara vilken skogsbacke som helst.

Har figurerna i Baluns verkliga förebilder?

- Det är en kombination av familj, vänner och bekanta.

Älgen Elgvis förknippar jag delvis med mig själv. Elgvis

bor i .Älgskogen och försöker inplantera stora världens

ideer i Björnskogen. Man kan säga att Elgvis är en paro

di på mig själv. Ta t.ex. Elgvis vurm för rock'n roll,

blommiga skjortor, lackade hovar osv.

Inte förstår man Elgvis alla gånger i Björnskogen men han hoppas i alla fall bli accepterad som han är. Hur länge har du tänkt hålla på med Baluns-sagorna? - Jag har tänkt skriva 100 sagar. Jag är nu uppe vid sex tiosex sagor. Visserligen är det jobbigt att hitta på nya ideer men skräcken för att ideerna skall ta slut har jag övervunnit trots att jag inte tänker ge datateknik och rymdfärder nåt utrymme i Baluns. Miljön i Björnskogen ger tillräckligt stoff. Balunssagorna är väldigt "snälla" - Jag var själv ganska otrygg som liten och går medvetet in för att undvika att skrämma barn med mina sagor. Jag satsar mest på godheten inom björnfamiljen. Det onda kommer alltid utifrån och visar sig för det mesta vara mindre farligt ~n_ det först verkade. Hur är den idealiska sagan? - Förr var jag hårt mot sagor om kungar, drottningar och prinsessor därför att jag tyckte att de konserverade ett förlegat synsätt. Men nu ser jag dem symboliskt soin en kamp mellan det onda och goda. Godheten i en saga

skall vara kompromisslös. Ondskan skall också vara

kompromisslös och godheten måste avgå med segern.

Förenklar man inte för mycket i så faU?

- En liten småtting kan inte få grepp om en grå typ.

Barn måste få normer. Ett normlös! barn bådar inte gott

för framtiden . Alla äkta sagor innehåller sensmoral. Sa

gans budskap skall vara: Ta lärdom av mig!

Förutom sagorna lär du också hålla på med en bamski·

va?

- Ja, det är en maxi-EP som torde utkomma i mitten av

december. Skivan består dels av egna sånger, rikssvenska

sånger, en översatt finsk vaggvisa och en ramsa och en

miniatyrsaga på dialekt. Det är gruppen Plommonsylt

som står bakom skivan dvs. jag, brorsan Greger och min

svåger Markku Lönngren.

Både Greger och Markku har musikaliskt förflutet. Greger som är 22 år, är med i Vörå Spelmansklubb, bru kar spela på bröllop men också annars medverka som gästartist vid olika tillfällen. Markku Lönngren är 32 år och har tidigare spelat i Fantasia och St. Marcus Blues band. Greger är inspirerad av folkmusik medan Markku och jag har en bluesinspirerad bakgrund. Min hemliga dröm är förresten att nån recensent skall säga att jag sjunger "svart" på skivan. Ett mål med skivan är att vi också skall kunna turnera med låtarna. Flera sånger är allsångsmässiga. Ifall EP:n säljer ger vi ut en ny skiva nästa år. Vad anser du om finländsk barnkultur?

- I Svensk finland håller vi ganska hög klass . Men jag

tycker trots allt att man borde satsa mer på BRA barn

kultur. Barnkulturen är oerhört viktig. Får man som

barn fel normer och fördomar kan man i värsta fall få

dras med dem hela livet. '

Leif Sjöström John Ahläng

De flesta av oss berörs nångång av Jerker A. Erikssons arbete. . Trots det får vi inte se vad han sysslar med. Det betyder inte aU han håller på med nån form av kriminell verksamhet. Tvärtom. Jerker A. Eriksson är nämligen byråchef på Statens Film granskningsbyrå, det som vi populärt kallar filmcensuren. I Finland har vi lagstadgad filmcensur och det innebär att vi har statligt anställda filmcensorer som klipper och i vissa fall to talförbjuder film. " -

Vilka grunder tar .ni hänsyn till när en film censure

ras.

- Vi utgår från den s.k . tredje paragrafen, dvs en film

kan inte tillåtas om den är:

- förråande, dvs innehåller starka våldsinslag eller skräckscener som kan inverka skadligt på den mentala hälsan - osedlig, dvs filmen är pornografisk - skadlig för förhållandet till en främmande makt , dvs en film som gjorts i uppenbar avsikt att svärta ner en annan stat - lagstridig i övrigt, tex innehåll~r hädelse I allmänhet Ilar man den uppfattningen att vi förbju der en förfärlig massa filmer i Finland. Men det stämmer nog inte . Vi får in ungefär fyrahundra filmer i året och vi förbjuder ca 15-20 och klipper ca 20-25. Hur går ni liII väga när ni bedömer en film? - Vanligen är det en eller två censorer som bedömer en film. Ifall det är en svårbedömd film ser man . den två gånger. I såna fall kan vi också inkalla utomstående ex pertis .

Men Filmgranskningsbyrån sysslar inte enbart med censur. De fastställer också åldersgränser och skatteklasser på de Oli ka filmerna. Jerker A. Eriksson har va'r it byråchef på Filmgransknings byrån i sjutton års tid. Före det var han filmkritiker på Nya Pressen och Hufvud stadsbladet. Läs vad han tycker om det mest förbjudna inom filmen.

- Hur är Finland som censurland jämfört med övriga

världen?

- Jämfört med Sverige och Norge är våldscensuren un

gefär densamma. Åldersgränserna är också i stort lika

dana . Beträffande pornografi är vi i Norge och Finland i

en speciell ställning emedan vi inte får visa pornografi,

däremot är det tillåtet i Sverige. Danmark befinner sig i

en stärställning, där finns ingen vuxencensur . Censur

finns emellertid såtillvida att en film som importeras au

tomatiskt är barnförbjuden. För att exempelvis få Kalle

Anka barntillåten måste den godkännas av censuren.

På kontinenten är skillnaderna större, vad gäller synen på våld och åldersgränser. Kan du ge några exempel på filmer som debatterats här på filmgranskningsbyrån men tillåtits. ~ Ta t.ex. Exorcisten. Den grunnade vi på ganska län ge. Det var en film som man kunde säga skadade den mentala hälsan. Dessutom använde man sig av skräckef fekter som associerade till sjukhus och det är alltid be tänkligt. Gudarna ska veta att folk har ångest inför att hamna pa sjukhus och bli utsatta för otrevliga undersök ningar.

En annan film vi diskuterade flitigt och sedan förbjöd är den amerikanska filmen The Warriors. Filmen hand lar om ungdomsgäng och vi hade inkallat sakkunniga från stadens ungdoms nämnd som tyckte att vi skulle för bjuda filmen. Gängsituationen i Helsingfors var ganska besvärlig vid den tidpunkten och vi var rädda att ungdo marna skulle ta intryck av filmen. Censuren stoppade fil men även i Sverige, men där tilläts den efter regerings ingripande. Ett kanske inte så lyckligt beslut. Man kan natu'rligtvis alltid diskutera filmcensurens existens . Vi vet inte hur den enskilda filmen inverkar på den enskilda åskådaren. Barnfilmen "Bambi" är ett klassiskt exempel. Det är en film som kanske aldrig bo~ de tillåtits eftersom eldsvådan i slutet och t.ex. Bambls mammas död anses ha haft en väldigt negativ inverkan på barn . Medan vi på filmgranskningsbyrån tyckte att "dethär är väl ingenting". Mitt i allt ringer någon up~ och säger: "Min dotter är alldeles uppbragt, hur kan ni tillåta sådan!?" Vi arbetar med det som är sannolikt och troligt, sam tidigt som vi måste ta förbudsgrullderna i beaktande. I många länder drar man sig för att avskaffa förhands granskningen eftersom den fungerar som ett slags säker

12 Men naturligtvis imiterar man lätt det man ser på film. När jag var pojke var Errol Flynn-filmerna väldigt p0 pulära och vi brukade då utkämpa fäktdueller med käp par. Nu har det kommit filmer med slagsmålet som un derhållning, typ Bud Spencer & Terence Hill. Det har vi sat sig att pojkar bIa imiterat det här med sparkar mot underlivet och har sedan svårt att förstå varför kompisen ligger och vrider sig i smärtor. Det har också visat sig att våldet har en avtrubbande effekt men det kan censuren ingenting åt. I så fall borde vi förbjuda alla filmer som innehåller någon form av våld. Även om våldet skildras lika vedervärdigt som det är i

verkligheten?

- Det finns t.ex. en film som heter "Slaget om Alger"

av den italienske regissören Pontecorlo. Filmen handlar

om den algeriska frihetskampen och i den ingår frans

männens tortyr av algerierna. Vissa tortyrscener är väl

digt obehagliga men hör trots allt omistligt till handlin

gen. Normala åskådaren varseblir att det hör ihop med

hela beskrivningen av Algerietkriget.

Trots att man kan tänka sig att vissa åskådare gottade sig åt våldsscenerna . Det kan vi inte ta i beaktande. Stän digt ställs vi inför sådana avgöranden och prövnings frågor. Det är naturligtvis förfärligt besvärligt. Att un derhållningsvåldet men också det realistiska våldet till tagit på film beror kanske på att våldet tilltagit i den värld vi lever i. En film som jag tycker är kolossalt intres sant fastän den är våldsam är Martin Scorceses "Taxi driver" . Filmen handlar om en man som blir "nipprig" av alla de intryck han får i New York . För att visa varför denhär människan blir tossig, måste man också visa hela hans omgivning. Naturligtvis blir det en våldsam och brutal

• Jerker A. Eriksson hetsventil. Redan det faktum att censuren finns sanerar importen. Ta tex dethär sk. "snuff-movies" där man torterar och tar livet av riktiga människqr. Det påstås att man i filmen "Cannibal Holocoust" visar hur man skjuter ned och torterar indianer. Censuren är en garanti för att sådana filmer inte ska få visas. Det finns, tycker jag för min del, gränser för vad man får göra i frihetens namn . . . Men för att återgå till biograffilmerna är det klart att vi måste ta hänsyn till filmen som helhet. Man kan inte gå och klippa hur som helst i en film .

Det finns många sådana här falI, som man tvingas fun dera på. Men jag tycker inte vi gjort några riktigt fatala beslut. Är det en svår fråga att avgöra när filmens konstnärlig het blir lidande? - Det är knepigt. . . Men det finns filmer med omoti verade våldsinslag. För en tid sedan förekom ganska många italienska spaghetti-westerns och till varje film hörde att någon skulle torteras eller misshandlas. Det be tydde inget för filmen som helhet fastän vi var framme med saxen .

Kan man förenklat uttrycka det så att desto mindre ert arbete syns, desto bättre har ni arbetat? - Det kan man kanske säga. . . Det är tråkigt om vi gör så trista beslut att den allmänna opinionen måste rea gera. Ta tex. Ingmar Bergmans femtitalsfilm "Jungfru källan". Den innehöll en våldtäcktscen som gjorde att den förbjöds. Ifall den scenen hade blivit bortklippt hade det varit fatalt för filmen som helhet. Hela filmen hade blivit obegriplig. • William Holden och Ernest Borgnine är typiska Peckinpah- hjällar i "Den vilda hopen" från 1969.

• Som ell glas mjölk? Strypscen från Alfred Hitchcocks Fren zy.

• Ondskan · i form av herdar i Ingmar Bergmans "Jungfru· källan" .

Alla filmer som visas offentligt i Finland, dvs videokas setter som visas offentligt och alla biograffilmer måste först godkännas av Statens Filmgranskningsbyrå , det som vi populärt kallar censuren. Vårt lands filmcensurhistoria inleddes 1911. Det rörde sig do om en lokal censur som sköttes av polismyndighe terna . Det innebar att en film som Lex. förbjudits i Hel singfors kunde vara tillåten i Vasa . Filmbranschen var e mellertid missnöjd med denna form av censur och under kastade sig en frivillig landsomfattande filmcensur från och med 1919. Filmbranschen bekostade själv denna censur som inte byggde på lag utan på förordning . Sam ma system gäller fortfarande i dagens England. 1945 blev censuren lagstadgad. Statens filmgransk-

(

Är det inte svårt att veta vad som är skadligt för biobesö karen? Alfred Hitchcock försvarade en gång sin film "Psycho" med att säga att folk lika gärna kunde gå ut och mörda efter att ha druckit ett glas mjölk som efter a tt h a sett hans film. - Naturligtvis är det inte så enkelt att jag går ut och tar livet av folk efter att ha sett en väldigt ruggig film . Inte heller är det så som man förut trodde att våldsamma fil mer leder till att åskådarna blir av med sina aggressioner.

Censurhistorik ningsbyrå ser alla filmer, och fastställer åldersgränser, placerar filmerna i olika skatteklasser, klipper olämpliga avsnitt och totalförbjuder i vissa fall en film. Filmgranskningsbyrån har åtta censorer, inklusive ordförande/ byråchef och viceordförande. Censorerna, utom ordförande som sitter på livstid, väljs för tre år åt gången och företräder undervisningsministeriet, skatte styreisen, samhälleliga intressen och naturligtvis film konsten . Åtminstone en av censorerna måste vara kvin na.

En annan amerikansk regissör som ofta varit upp till dis kussion är Sam Peckinpah. - Han blir väldigt starkt kritiserad och anses ha rättfär digat våldet, men då man ser hans filmer och jämför med de som kopierar honom är det som natt och dag. Peckinpah har bl.a. försvarat sig med att hänvisa till de våldsamma grekiska gudasagorna •.. - Gudasagorna är såklart våldsamma, men samtidigt är de väldigt starkt stiliserade. Det finns också vissa genrer inom filmen som är så starkt stiliserade att vi aldrig kom mer att tänka på hur våldsamma de är . Jag tänker på de gamla westernfilmerna som är barntillåtna eller t.ex . de kJassiska detektiv filmerna där man avlivar folk på löpan de band . Vrider man om skruven en aning och skildrar

Ifall filmimportören är missnöjd med filmgransk ningsbyråns beslut, kan han överklaga till statens film nämnd som tillsäts av statsrådet och företräder bl.a . fi nansministeriet, författarorganisationer, skolstyrelsen osv. Ifall nämnden inte ändrar filmgranskningsbyråns beslut kan importören gå till högsta förvaltningsdom stol. Allmänheten har ingen möjlighet att direkt överklaga byråns beslut, men tycker man att ett censurbeslut är lag stridigt kan man vända sig till justitieombudsmannen el ler justitiekanslern. Hittills har inget av byråns beslut kullkastats efter protester från allmänheten.

._- - _.. -.. _----_._-----_._---- det realistiskt blir det verkligt ruggiga saker. Men det tänker man aldrig på eftersom det är så utfriserat. En intressant fråga blir då huruvida det är farligare att servera våldet "snyggt"? - Det kan man tänka sig, men samtidigt reflekterar man aldrig över att det är våld. T .ex . en gammal western film bör innehålla vissa element. Det blir mera som en balettuppvisning.

Tycker du att osedlighetsaspekten på filmer överhuvud

taget borde omprövas?

- Det tycker jag. DlJgens situation ger upphov till en

massa smyghandel som polisen har svårt att övervaka.

Jag tycker att vissa biografer skulle få visa pornografiska

filmer. Men eftersom det stöter väldigt många här i lan

det skulle man inte få skylta med reklambilder. Filman

nonserna i tidningarna skulle endast meddela namnet på

filmen och filmens art. De som vill skulle få se filmerna

och de som stöts av bilderna skulle slippa se dem. Med

dehär inskränkningarna kunde jag personligen tänka mig

att pornografiska filmer skulle få visas. Förutsatt att

man inte tillåter filmer som innehåller våldspornografi.

Vilket beslut har varit det lättaste?

- Lättaste och trevligaste beslutet var när "Jungfru

källan" kom till nygranskning och jag pressade igenom

att den skulle få visas. Förbudet hade irriterat mig och

det kändes verkligen skönt när ~ilmen släpptes igenom.

Peckinpah har också försvarat sig med alt han visar vilda-Western·våldet som det var i verkligheten. - Han är ett bra exempel på en som vill visa en våldsam värld och stöter på kritik . Men håller man upp en spegel mot en våldsam värld blir filmen också våldsam. Tills vidare har vi försökt i de nordiska länderna att låta en film som är gjord med konstnärlig passion gå ige nom, trots att vi irite vet vilka effekter filmen får på åskådaren. Vi utgår från att åskådaren ska märka att det är en konstnärlig film. Så mycket förtroende måste man ha för åskådarna.

• Det är alt veta vad som skrämmer den åskådaren. Filmgranskningsbyrån utgår från det sannolika. Bil den är från Robert Siodmaks "Spiraltrappan" som beteck nades al' en filmkritiker "som elt enda återhållet skrik".

En film som väckt rabalder framförallt i Norge är "Life of Brian". Hur mottogs den på filmgranskningsbyrån? - Den väclqeQis~ussion, men vi släppte igenom den oklippt. Sedan fanns det sådana som ansåg att filmen var hädisk. Filmen anmäldes men inget åtal väcktes. Vad tycker du personligen om händelseparagrafen? - Den är svårtillämpbar. Personligen tycker jag att händelseparagrafen i dess nuvarande form borde avskaf fas. Vilket har varit ditt svåraste beslut som ordförande för nJmgranskningsbyrån? - Det gäller två filmer som varit konstnärligt väldigt st arka men som ändå råkat i konflikt med vårt norm system. Den ena var en film av den italienske regissören PaSOiini, "Salo" . Filmen handlar om den fascistiska regimens sista dagar i Norditalien. Det var en väldigt stark sak, men samtidigt en fruktansvärt obehaglig film . Det fanns tortyrscener i slutet som jag medger att jag inte kunde se på. Filmen var ett exempel på hur den konst närliga friheten ohjälpligt råkar i konflikt med censurens normer. Den andra filmen hette "Sinnenas rike", gjord av den japanske regissören Oshima. Filmen förbjöds därför att den var för osedlig. Det tyckte jag var ett väldigt svårt beslut att ta.

Tycker du att biograferna borde ta mera ansvar för sina besökare? - De kunde gott kolla åldern på besökarna bättre. Jag har hört om fall där t.ex. åttaåringar sett "Shining" och det är oansvarigt av biografen. Ifall man klarar av att kolla att åldersgränserna följs på restauranger borde man också klara av det på biograferna.

tids konst. Jag tycker inte man ska fästa sig enbart vid de negativa effekterna som jag tycker man överdrivit i fråga om t.ex. videokassetterna. Diskussionen som nu förs kring videon är nästan identisk med den som fördes kring filmen på 191O-taIet. Filmundervisningen kunde också förebygga onödig ångest i samband med film tittande.

Tröttnar man inte på film i ditt jobb?

- Nej, film har hela tiden varit min stora passion. Jag

har ingenting emot att se ungefär en film per dag, men

det som ibland gör att man får tårar i ögonen av raseri är

när man märker hur detta fina medium ibland utnyttjas

så skamlöst som det görs. Jag ser i allmänhet en till två

filmer per dag och får jag se tre fyra bra filmer per

månad tycker jag det är ett vackert resultat. Trots allt

tycker jag att det görs massor av bra film.

Vilka är dina fem favoritfilmer?

- Jag tycker väldigt bra om Martin Scorceses "Tjuren

från Bronx" och "Taxidriver" . Bra är också Werner

Herzogs "Aguirre - Guds gissel".

Alla är ganska våldsamma och brutala filmer •••

- Jo, jag märker just det .. , kanske för att diskus

sionen kretsar så mycket kring våld. Vi kan ta Chaplins

"Guldfeber" föI:. att lugna ner oss litet. Ingmar Berg

mans "Fanny och Alexander" tycker jag också bra om.

Och så finns det en ungersk film som heter "En kärleks

historia" som är väldigt bra.

Finns det risk för yrkesskador i ditt yrke?

- Nej, jag tror inte att jag ser på film på samma sätt

som den vanlige åskådaren.

Borde man ha filmundervisning i !>kolorna?

- Det tycker jag absolut. Filmen borde behandlas i un

dervisnirigen både som konst och massmedia. Filmen är

det medium som är kraftfullast och dessutom är det vår

• Var går gränsen mellan sex och porno grafi? Den skiljelinjen är onekligen svår alt dra - något som film granskningsbyrån er for bl.a. när man diskuterade "Sinne nas rike". Bilden föreställer elt Hollywood-försök alt skildra sexualitet en.

Tror du att en harmonisk människa behöver filmcensur? - Det är en väldigt svår fråga... Frågan är väl ställd ... En harmonisk människa behöver knappast filmcen sur. Men att det finns åldersgränser är naturligtvis väldigt viktigt. Som jag tidigare påpekat är vi framförallt en garanti för att inte de verkligt undermåliga filmerna släpps ige nom. För ett par år sedan var jag på ett internationellt möte för filmcensorer i London. Britterna visade bl.a. u~t~cdrag ur en film där: En sutenör kommer till ett hotell och

-1IlIlIIII_......

Det krävs ganska mycket för att stålsätta sig emot en sådan scen.

JAG KNYCKER BORl ' • KONTAJ(TEN.SÄ STANNAR

', \fELA

Q /

Sl(ö~"E1EN!

Varning för svag is! I norra Finland har vatte dragen frusit till p.g.a. det kalla vädret. Då isen ännu är svag är det skäl att öka säker hetsinformationen för att förebygga olyckor. Gå inte alltför tidigt ut på isen! Då vädret b'livit kallare av kyls vattnet och då vatt nets ytternperatur sjunker under O °C bildas is. I fall isbildning en sker utan storm eller snö fall, bildas kärnis, som är den starkaste isen. Kärnisen bär en människa först då den är minst 5 cm tjock. Isen som bildas under storm eller snöfall är porösare skrovis, vars styrka är endast hälften av kärnisens. När du går på isen, kom ihåg att försäkra dig om isens hållbarhet på hela isområdet! Alla vattedrag är ,i nte grun da och strömlösa. På djupa och strömrniga vatten bildas isen långsammare. Andra speciellt . svaga isområden är sund, vassiga ställen, under bryggor och broar samt uts läpp för kyl- och avloppsvat ten. Man bör vara speciellt försiktig på dess ställen.

Finlands simundervisnings och livräddningsförbund

Drama

kurserna

fortsätter

. I<E~\JM

1'"

DEL- 18

J.t t1At GETelAT FÅNW Nlr I tlH"ETE5&>e&t~ Nt _~ EN cx;i ~p p E-~N StJV; N6Ft;' M e&t='IJ I

LUFTEtJ.

SÖU:s kurser för teaterama

törer fortsätter ännu med ett

par kurstillfällen under

1983. Lsamarbete med Ar

betar- och Medborgarinsti . tuten har Kristina Ågren

dragit drama- och improvi

sationskurser under höstpe

rioden. Drama- och improvisa tionskurserna omfattar 6 timmar och består av dra maövningar, revy- och sketchskrivarinstruktioner, kroppsspråk och andra ut trycksmedel . De två återstående kurser na 1983 hålles i Norra Vall grund lördagen den 26 no vember samt i Replot, lör dagen den 3 december. Yt terligare står Björköby i tur nästa år. Anmälningar mottages till SÖU:s kansli/Ulf Jo hansson, tel. 113 572, 115 372. Hör av Er så fort som möjligt! Det har uppskattats att tre av fem människor boende i u länderna har inte tillgång till rent vatten. Ungefär 3/4 av dem bor i en ohygienisk omgiv ning, där det inte finns något säkert avloppssystem. Hälften av dem är barn under 15 år. UNICEF använder hälften av sin budget för u-ländernas vattenprojekt.

. ....-

INHEMSKA o.

INTERNA TlONELLA

ARTISTER

DU!

VASA PRODUKTION 961-119920

an ögkvalitets oljan i din motor

QUAKER STATE för länger motorns livslängd

VASA musikbranschens specialaffär

Erickson & Erickson Karlav. 3 V

961-120311

_IIIII~_IIIIPITKÄKATU 41 STORALANGGATAN ...65100 VAASA - VASA 1.0 11' 110 159

L Roland Jazz Chorus 120 gitarrförstärkare i fint skick. Skyddslåda med följer, säljes som obehövlig. Ring lördag mellan 10 och 13.00 961-118729 Boa.

Beverly trumset säljes. Tel. 961-153891 efter kl. 16.00

Högtalarelement Peavey Black Widow IS" 8 ohm, litet använda. Tel. :967-73037

~ \1

)

mUJil4uikJtröm ~ l \

1\ ! I

J......

.... I

/I) -;

stöder sv~nskt kulturarbet~ i öst~rbotten. I samma takt som ronden väller, ökar ocksi stödet till kulturarbetare, konstnärer, rorskare och sammanslut· ninKar.

Yl HYR UT!

Mkreterare: rondens kansli, Svenska kulturhuset, Hand~ls· esplanaden 2J A, 65100 Vasa 10. tel 961-117904. Stipendier och .

FörvaltninK: Svenska litteratur sällskapet, SnellmansKab\r. 9-11, 00170 Hfrs 17, tel 90-636 738. Ekonomisk rörvaltnlnK: givor och

und~rstöd.

testam~nten.

för allt emellan rockkonserter och friluftsmöten

Kom ihAg österbottninKamas rond med Kivor och ;esl"m~n'·m.

sound check

Vinylnytt

967 • 73037

.......................

CAPTURED - TOMAS' •: SENASTE LP

Fö'mån/~9B

: :

TILLBEHOR o. RESERVDELAR

•:

auto~ähkö· •

blIelektriska •

I början av november släpp tes Tomas' senaste LP "Cap : Sepänkyläntle 8 Smedsbyvägem: tured" ut i diskarna. Denna gång är alla låtar på : 961·114 951 10 engelska och förutom ' :What : .....................! are you doing tonigth" är alla låtar nya. Personligen tycker jag att det är den förnämsta LP:n han gjort. Det som kryddar skivan litet extra är aU den GOD ITALIENSK innehåller mycket blåsmusik och stråkarrangemang. . MAT

Själv säger Tomas om LP:n att han är mycket nöjd med resultatet och han hoppas nu Europa skall vara redo för honom. NÄRPES • NÄRPIÖ Vid första genomlyss ningen var jag tämligen lik TEL 962 • 43140 PUH. T8dI lCIr .,.,.. 0CIh ~ MIll giltig. Hade en tjaa-känsla i lCIIDe . . . . ~ UIIIIIIIIInI kroppen - den går väl an. Men låten "Take good care of your children" tog mig helt på knä! Det hör till sällsyntheterna Kermik, porslin, att jag genast lyfter pickupen tillbaka för att spela en en skämtartiklar m.m. skild låt en gång till. Nu gjor· de jag det och njöt. Tel 962·41 423 Inneh lena Wilson Vilken känsla! Vilket lir! Femtioelva gånger bättre än Källarvåningen under

Agnethas version. Mode Ulrika Närpes

Personligen har jag inte haft värst mycket över för Le din; hans LP "Not bad at RESEBYRÅ all" som jag har i min ägo, har bara varit en dammsamlare. Nr.RPES Men "Captured" är fak ~!~ . uou tiskt bra, efterhand har också \" l . likgiltigheten för de andra låt

: SVEN NORRGARO!

•

~~~~Oa

•

arna fÖrsvunnit och jag tyc ker nog att hela plattan

håller. Ett stort plus för "take good care of your children"! "Take good care of your children/take good care of your children/sisters and brothers, we all need a little loving' . Köp den, lyssna på den och kanske tyck om den. Den är värd femtiolappen. PS

Senaste fredag spelades rock för UNICEF i Närpes. Nästa torsdag är det åter dags för välgörenhets rock. Den vid det här laget smått traditionstyngda ROCK RÄD DAR BARN på PF öppna i år portarna för tredje året i rad, torsdagen den 1 december . Som vanligt går biljettintäckt erna oavkortat till Rädda Barnen r. f'/Pelastakaa Lapset r.y. Bil jetterna finns ut\! till förköp på Roxet och Unisound i Vasa . Banden som deltar är följande: The New Bandits från Helsing fors. Bandet har gjort sig känt här i nejderna i och med delta gandet i SÖU ROCK i somras och har senare spelat bl.a. i Peta lax.

I Ragnar Hare från Jakobstad. Tarvar kanhända ingen närmare presentation längre. Efter Band brus och seger i Rock-FM börjar harens år bli ett begrepp. Viktor Hurmio & Fetknopp arna från PF är i år enda bandet som företräder "värdarna". Sunguards från Vasa, kända åtminstone bland welmufolket i Vasa.

1)1ZZ~Rlji

PRESENTER

Pre~'lt~iiU4re'l

INGVES RESOR

. D EPECHE MODE "Construction Time Again" (Mule)

Det är bara att räkna upp hitar na: "Just Can't Get Enough", "See You", "Leave in Silehce" m. O. och du ler igenkännande. Tänker kanske samtidigt att det var en tid sedan . .. Depeche Mode slog igenom 1981 med dunder och brak till sammans med ell otal andra ~epresenterade band som elektronpopvågen från Eng land. I den starka kmlkurren se~ saknar de ännu succehiten på hemmaplan och tyvärr dör de unga bandmedlemmarna - blir det ingen "number one on the chans från tredje LP:n heller ... Trots aH "Construction Ti me Again" kan kallas en trevlig överraskning. Det är en platta

llit

\! ...... \ \ I l

"r;

TÄYDEN PAlNEWN MUSIIKXlTALO

ROCK

SVENSKA ÖSTERBOnENS RÄDDAR K!ULTURFOND

BARN

_._ -._-----_.- .._-_._-----------------------------------

som visar på utveckling. På en vilja aU göra något mera än lättköpta hitlåtar (visst finns de och visst finns mycket av "gamla" bepeche Mode kvar) med hjälp av syntharna ... Singellåten "Everything Counts" och "Love, in ltself" godkänns Lex. säkert av de gamla fansen. Själv gillar jag "Pipeline" bäsL Tycker egentligen att den står i en klass för sig själv. För just på "Pipeline" skönjer man utvecklingen, det nya och int ressanta som berättar all Mar tin Gore den mesta låtskrivaren - kan ha mycket all ge ännu om han bara får chansen och orkar tro på sig själv.

Resolution given vid SÖU:s höstmöte i Ny karleby 20. 11. 1983. Skolan och ungdomsförenings rörelsen har ett stort ansvar för ungdomens sociala fostran. Idag är man på många håll omedvetna om detta ansvar. En viktig länk i denna sociala fostran är att det i skolan ges större utrymme för elevernas egen skapande verksamhet, kulturaftnar och skoldanser. En fungerande social föstran är av stor preventiv betydelse när det gäller olika ungdomspro blem och droger. Svenska Österbottens Ung domsförbunds höst möte upp manar skolmyndigheterna att ta ovanstående i beaktande när läroplanerna görs upp. Höstmötet hemställer också att SÖU:s nya ledning verkar för att nedanstående förslag förverkligas: - att man redan i lågstadiet

för in dans på skolschemat via

lek och rörelse till musik. •

- att olika former av dans in·

troduceras i form aven tema

vecka I åk 7.

- alt skoldanser återinförs.

- att förbundets ledning i

samarbete med lärarnas fack

organisationer, Hem och

Skola-föreningarna och skol

myndigheterna genomför en

kampanj kring temat "Dans

och skapande verksamhet".

- att en viktig målsättning i

arbetet bör vara att medveten

göra ungdomen om betydelsen

aven egen levande finlands

svensk ungdomskultur.

Rock Söndagen den 27 november kl. 18.00 anordnar Welmu en rock konsert i stadshuset i Vasa med tre band: SIBERIA, WHITE· HOUZE och SYYSKUU. SmERlA har ju redan gjort sig kända som ett proffsigt, svängigt band, lite "Policestyle" men med en egen finsk stil med egna låtar. Vasabandet WHITEHOUZE som faktiskt höll på att sluta tidi gare i år har fått igång sitt sväng ordentligt på senaste tid, berättar gitarristen och ledaren i bandet, Mikko Rantanen. I så fall blir det hyperintressant att kolla deras "go" på sönagen. Seinäjokibandet SYYSKUU, som tillhör den yngre genera tionen inom finsk rock, har re dan hunnit komma ut med en single och på vårsidan kommer deras debut-LP.

~----------------------------------------------------~-----------------------------------

Motorcykeln i vinteride

•

Även den mest inbitne entusiast måste 'vid det här laget ha märkt att den bästa säsongen för det enda rätta fordonet, motorcykeln, nu börjar vara över. Det vill säga för oss stackare som inte äger en en.. durocykel och saknar förmånen att slira på i snö moddet. För oss andra motorister kommer nu ti den då det gäller att ha peden i sådant skick att den är tjänstvillig när vårsolen äntligen börjar smälta snön och vi får njuta av den underbara sy nen som snö- och isfria vägar ger. Jag tänkte för medla några råd som kanske mest intresserar de som har skaffat sin MC nyligen och kanske inte riktigt känner tiU hur den enligt alla konstens reg ler skall sova sin vintersömn.

Förvaring .

Det absolut sämsta alternativet är att låta den stå utomhus un der vintern . Finns det inga and ra möjligheter så kan man ändå med några enkla knep gör.a ute vistelsen mindre skadlig. För~ utom det som berättas längre

fram är det viktigaste att den

blir övertäckt på något sätt. Det

finns att köpa speciella över

drag till MC men de är dyra och

strängt taget onödiga. En van

lig vattentät presenning, t.ex.

vanlig plast duger bra. Före det bör man dock olja in alla krom delar på cykeln. Gör man det ordentligt och dessutom har den övertäckt finns det goda

chanser att den inte rostar och far allmänt illa under vintern . Står den i ett kallt och kanske fuktigt garage är det också då en god investering att slösa en de.1 olja på att skydda kromade delar. Det finns alltid repor på dem där rosten kan få fäste. Ett knep 'att spara avgasrören på en fyr-taktare är att hälla olja i dem.

Vinter • servIce Det första man bör göra är att tvätta cykeln. få bort som ma

rens damm oCh skit. Sedan tar man bort tändstiften och häller lite färsk olja i varje cylinder, på med tändstiften och försök trampa runt. Ly~kas antagligen mindre bra eftersom man oftast vill hälla onödigt mycket olja i dem. Sedan kan man l till 2 ggr i månaden gå ner i källaren och trampa runt motorn. (dvs. om det finns kick på den). Ackun måste också -avlägs nas, tvättas och ställas på en plats där den inte fryser. livs längden på MC-ackun brukar vara pinsamt kort oftast bero ende på felaktig vinterförva ring. Det bästa är om ackun får vara i arbete hela vintern. Den bör åtminstone laddas en par ggr. Är man litet händig så kan man fixa ihop en 12/ 6 volts lampa med två trådar och koppla dem till ackun och iåta dem lysa under vintern så att det flödar ström genom ackun hela tiden. Glöm inte att ladda emellanåt. I stället för en liten brännare kan tas ett motstånd . Har MC:n centralstöd skall den stå på det för att spara däcken. Vill man också spara framdäck et ordentligt kan man palla upp det mot gaffelbenen. Vintern är också servicens och ombyggnadens tid . Efter tvätten före man lägger upp den kan det vara en god ide att gå i genom servicepunkterna: venti ler, tändning, oljebyte, kedja och drev, däck m.m . Har man tänkt sig någon större mQtorre

Närpesrock

för UNICEF

Det var blandade musikstilar på rockkonserten i Närpes senaste fredag. Något för envar skulle man tycka med A-Media, Sanslös, Zenith och Viktor Hurmio på programmet. Publiken var kanske .p.g.a. att konserten hölls två gånger tyvärr tunnsådd. - Det finns för lite speltillfällen hålls två gånger efter varandra i allmänhet, och i synnerhet för nådde man inte helt detta tal rockband, förklarar sångaren i var är ungdomarna? Sanslös, Kimmo Rautanen . Vasabandet A-Media segrade Detta är en av orsakerna till att som bekant i talangjak tsfinalen den första rockkonserten i sitt för ett par veckor sedan och nu slag i Närpes blev av senaste fre fick de igen ge prov på sitt kun dag . Speciellt för konserten var nande . Syntmusiken , åttiotalets också att intäkterna i helhet går dansmusik enligt A-Media, pig till Unicef. gas upp av Lasse Norrgårds och framförallt Raija Rytöhonkas - En annan sak är att ung sång . domarna i Sydösterbotten, jag tänker nu främst på Närpes, ofta Raija Rytöhonka har endast klagar på att här finns så lite att . sjungit med A-Media tre göra; en rockkonsert kan ju vara månader . en verksamhetsform, menar Kimmo Rautanen. - Den form av syntpop vi spelar Intervjun skedde före konsertens tycker jag om. Visst finns det början och Kimmo förklarar sig syntmusik som kan bli monoton, men ... vänta mycket folk, eller så myc ket det nu ryms i salen, ca 100 - Bara människorna 'lär kän personer. Trots att konserten

na den här musiken och blir av med sina fördomar tror jag nog det här är åttiotalets dansmusik. Talangjaktssegern blev en positiv överraskning för Raija. - Jag trodde vär stil skulle vara för avvikande. Vårt samar bete efteråt har blivit mer mål medvetet, tycker jag, säger Raija. Rockbandet Sanslös och dans bandet Zenith uppträdde ju båda för hemmapubLik och mottogs förstås bra. Men de största applåderna fick helt väntat Vik tor Hurrnio & Fetknopparna. De spelade flera nya låtar från sin EP . Lyckans Ost är en riktigt typisk Hurmio-Iåt medan aktuel la AIDS sjöngs desto piggare trots sitt tragiska innehåll. Viktor Hurrnio haren relativt ny fetknopp i sitt följe; sedan september är det en kille vid namn Toivari som sköter trum mandet. - Skriv att jag försöker höja in telligensen hos Fetknopparna, påstår Toivari, som tidigare spe lat med Suklaanakit. Viktor Hurrnio berättar att han övat några ord på närpesiska in för uppträdandet. - Trevlig publik trots att det var så få, säger Viktor Hurrnio efter första föreställningen. Han fort sätter annars sin mjölreklam, nu med knappen 'Mjölk är livet' i kavajuppslaget. Det ni, Drick Mjölk.

Anja Kuusisto

novering är det bra att komma ihåg att priset på reservdelar ALLTID stiger på våren. Börja arbetet i tid . Tänk inte: Nog har jag tid . Jag vet av egen bitter er farenhet att det straffar sig, tick tack är det vår och peden är i samma skick som på hösten och att skruva på sommaren är inte roligt, tro mig! Det lönar sig också att vara extra noga med renligheten speciellt ifråga om oljekanaler annars kan det gå som för mig, brusten kamaxel fem dagar före en Europa-resa. Då blev det brått.

Längtan Sköt om din MC under vintern .

Våren verkar oändligt avlägsen men den kommer och med den värken i kickbenet alternativt tummen . Det är trots allt inte så i'lla med en påtvingad paus på 5-6 månader visserligen kör de året om i Kalifornien men de går också miste om det underbara i den första vårturen . Det finns absolut inget som går upp mot det. Ingen kalv på vilket som helst grönbete kan känna sig lyckligare än en motorist som i början av april får köra upp sin stålhäst ur vintergömman och ut på vägen. King of the road!

TJÖ! Matti

U nihoc-turneringen

Det börjar så småningom dra ihop sig till slutspelet i årets Uni hocturnering inom SÖU. Slut spelet arrangeras enligt tidigare modell i samarbete med NUFS i Nykarleby. Arets slutspel arran geras lördagen den 10 december och då är det ringsegrarna från de åtta ungdomsringarna som gör upp om segern i både dam och herrklassen. Nu gäller det med andra ord att genomföra ringkvalen före den 30 november. Inom en del ringar är dessa kval redan av klarade men ännu återstår en del ringar, som har ringkvalen fram för sig. , Inom Första ungdomsringen spelades ringkvalet för en tid se dan. Sammanlagt deltog 7 före ningslag, 6 herrlag och ett dam lag. I båda klasserna var det Ter järv UF som segrade och gick därmed vidare till slutspelet i Ny karleby lördagen den 10 decem ber. Inom Tredje Ungdomsringen höll man på en längre tid med ringkvalet. Detta eftersom hela 10 herrlag deltog i ringkvalet. I finalen möttes NUFS l och Kov joki UFo NUFS segrade med siff rorna 8-1 och är därmed klar för slutspelet. l damklassen ställ de endast ett lag upp, nämligen Ytterjeppo UF, som går till slut spel ulan större besvär.

Ä ven inom Fjärde ungdoms ringen har man klarat av ring kvalet i Unihoc. Fem lag ställde opp vid ringkvalet, tre knattelag och två herrlag. Knatt.elagen spe lade en egen serie där Maxmo UF hemförde segern före Bertby l,}F:s två lag. Hellnäsnejdens UF och Maxmo UF gjorde därefter upp om vem som skulle represen tera ringen i Slutspelet i Nykar leby. Det blev sist och slutligen Maxmo UF, som segrade med siffrorna 5-3 i en mycket hård match.

DEn ÄR RÅn

att hålla

ett öga på

barnen