Österbottniska Posten (ÖP) nr. 48 1977 by Österbottniska Posten

erbottnisk posten

"~tf'rho"ni~" nnfJ'r)o",,;;Hrhlinll

Torsdagen den l dec. 1 Q77

Tr·e ~om vill sat~a

pa san g o.-.h musil{ o

Var få tag

•

50 P -

-18

ett jobb?

:.,'~.

o DET HÄR är tre unga människor i Karleby som alla vill satsa mera på sång och musik. Men det är inte direkt gott om möjligheter; köttgrytorna finns på annat håll i landet. Och alla tre vill bo kvar där de bor. - Se sid. 8!

Matts Möller är känd bIA. för fina sånginslag i Karleby uf:s revyer, och från dansorkestrar där han fanns med på 1960 talet. Hittills har han tagit sin sång mest som en fln avkopp ling. Men nu har han fått stipendium för sångstudier, och nu är han beredd att satsa mera på att ut veckla sIn sångröst.

Brita Vikström har sjungit med i de oper.o r 80m satts upp i Karleby de senaste åren. Hon gillar den musiken, och vill gär na ägna mera tid å.t sängen. Men i år blev det ingen nyuppsätt ning. Nu bar hon gett. sin första egna under håJlningskonsert där hon sjöng visor och musicaIs. Den togs emot positivt, hon fick bIA. 45 rosor och så lust att. fort sätta.

Vi ltan inte mycket annat än vänta, menar fr.v. Gunn-MaJ Jlkerlund och Anna-Lisa KäJlma n•.

Fagersund, Alf Lindgren, Anita

• ARBETSLöSHETEN breder ut sig heja tiden. SpecieJlt bland unga blir det bara vär-' re att få jobb. Läget är svårt, men blir ännu värre, säger Carl-Johan Lundström, direk tör på. arbetskraftsbyrån i Jakobstad. . . .. • VI TRÄFFADE fyra unga som just förlorat sina jobb, fyra som inte kan mycket an. nat än vänta på att det skall bU någon fortsättning i det företag där de Jobbat, och som bar gjort konkurs. Ingen av dem vill gärna flytta, ifaJl det skulle hjälpa. Se sid. lO!

Förberedelserna igån~

för minst 13 nyårsspel

l\IINST TRETTON' nyårsspel ser det ut att bli inom SöU denna vinter. Men dit finns det en massa frågetecken kvar i form av "kanske", "vi har börjat men vet nu inte riktigt vad det blir" osv. Snudd på revyer är det åtminstone i Koskö, Replot och Skaftung. Fullstän dig nykomling för året är Jeppo ufo Andra ringen återkommer efter en paus. Överraskan de är att Korsnär tar paus i år.

Alf Myllärl är heltidsmusiker sedan tre månader tillbaka. Han lämnade fabri ken för att på heltid ägna sig åt musiken. Nu jObbar han med olika grupper, körer och orkestrar. Men mest är det från un dervisningen som han får brödföda·n. Han undervisar i musik gymnasiet i Kaustby och på många andra håll, och har fullt pro gram över huvud ta. get.

Det kan bli rätt få revyer man vara klar till den tiden. De tretton som inlett arbetet på revyer eller som ligger i Som är klara till nyårshelgen. Även i Oravais siktar man på · e SE SIDAN 6 startgroparna är Karleby uf, I Närpes ' och Karleby tänker Terjärv uf, Kronoby uf & nf, Andra ringen, Jeppo uf, Uf Sva nen, Oravais uf, Petalax uf o.

if, Övermark uf, Närpes uf,

Kaskö !K, Tjöck-Påskmark uf

och Föreningen Brahegården i

Kristinestad. .

Ökad efterfrågan på egna orkestrar

De största fr:ågetecknen finns i Jeppo ufo - Du skall vara

försiktig med vad du lovar för

J eppos del. Det beror på om SAMMANLAGT 359 orkesterbeställningar har Siv Harv på det finns något intresse nu ef SöU noterat i första omgången. Av dessa är 312 beställ ter julfesten de'n 10 december. ningar till ungdomsdanser. Motsvarande antal i fjol var 286. . I så fall sätter vi väl igång Tendenser tyder kanske på att arrangörernas förtroende för med sikte på premiär någon de egna orkestrarna åter har ökat. e SE BIDAN 7 gång i mars.

öSTEffROT1NISK~

PO~TF~

Torsda.!"en el,," 1. el('c. -

J 977

--k d l · d t .. Ojämt falla l öp l Styrs a eme . e SIn US rInstatens Jotter I

• Enligt regionaJförbundets ut

rä kningar är dat statliga finan

seringsstödet i länet star\{t cen

t rerat till tre delregioner : Sei niijoki, Ka rleby och Vasa. Seinäjoki-område t fä.r 2.710 · m k per invånare, Ka rleby-omrA det 2.360 mk och Vasa-området 2.0BO mk. Sydösterbotten ligger nästan Hka bra till som Vasa området med 2.080 mk.

främst av vinstintressen?

* Ett

dubbelt mer på marknadsföring och rehlam an på affärsföre tag måste gå med vinst; d et är den forskning. största tryggheten både för de anställda och för ägarna. Men frågan är om vinstintresset skall få l vårt lan.d kan li.ikare i dag välja mellan tretton spela samma avgörande roll n är det gäller den vik. likvärdiga medici1ls/w preparat, vilka säljs av lika II De rnissgyr\ n::.de regionerna tiga läke m edelsindustrin. Nu säljs sägs det ä r östra området 1.61 0, J akcb måilga olika företag. Läkarna får en väsentlig del damm sugare och medicin på samnw sätt. st ads-området 1 480 mk och av sin lälwmedelsinformati{m f rån medicin firmor Sydösterbottem; norra emråde Färska uppgifter från Sverige berättar alt skill 1.470 mk. nas försii!jare, läkemcdelskonslLlenterna; från Me Om man · ser pil. sysselsätt naden melan tillverkningsvär'lle t och försäljnin;; s ningssiffrorn a och baa kta r hur dicinalstyrelsen som borde svara för informatio· v.ärdet för en burk Valium ( ett lugnmule medel, statens penga r tidigare har f ör delats i länet kD.n man fa s~ l å nen får läkarna endast en bråkdel av sin informa som tillverkas av det multilwtionella bolaget Hoff att den oJumn a fördelnin"'en tion. man La Roche) är 2.000 procent. Bolaget satsar håller i sig.

Måste det

U nd~r

det senaste decenniet har man runt om i värl den diskuterat det dolda missbruket, dvs. det utbredda (miss- ) bruket a v psykofar maka, aHtså lugnande medel, ett missbruk som till väsent lig del stimuleras av de stora internationella läikemede lsfö reta gen.

* Vi

förpackar

åt jättarna Vid sidan om den stora in-. ternatiQllella läkemooel;sindu strin framstår våra inhemska

I repi iken I~ ~ 3

vårt land är läkemedelsindustrin nästan helt i hän ~rna på läkare och apoteka re, och de olika företagen konkU1'rerar hårt om kunder na, främst då om läkarnas

ynnest, men också apotekarna är föremål för deras o:tnSOr ger; det finns ju Sitora grup per receptfria läkemedel och en apotekare har goda möj ligheter att styra t .ex. kon sumtionen av huvudvärkspul ~ till ett bestämt läkeme delsföretag. Färska uppgifter säger 8itt antalet s.k. läkeme delskonsulenter på sju år har ökat från 200 till 700.

A vskTäckande

exempel I Folktidningen Ny Tid gav

J ohannes Runeberg för en tia

sedan en bred beskrivning av

läkemedels.induSltrins ageran de, både internationellt och

nationellt. Han -tog upp en rad interna tionellt kända fall, som bl.a. visar att läkemedelspri serna i Indie n är betydligt högre än i Europa trots att det är fråga om läkemedel

frå n samma företag. Ett an nat bekant exempel gäller det i N orden numera förbjudna llitalinet, som inne håller nar

kotika och som sedan det för

bjöds i Norden började mark

na dsföra" i Förenta staterna

• Nästa vecka -fyller republiken 60 år. Det börjar bli ont om folk som är gamla nog för att minnas hur det riktigt gick till. Vem kan räkna upp våra presidenter? Vem minns hur mycket kaffesurrogat man fick per kupong 1942?

omvärderas, också i republiken. Förr i världen kom nylänningar till Österbotten för att bli riksdagsmän; i dag har vi själva ett sådant ut.bud på kandidater att vi kunde avstå folk både till Nyland och Aboland.

och

e~ä!~:~

få det sämre

Det finns många måttstockar på utveckling. Vi har haft kvinnlig rösträtt i många herrans år, men den har damerna använt dåligt: det är alltjämt ont om kvinnor utom i hemmen, i låglöneindustrier och i serviceföretag. Kanske om ytterligare sextio år .. Efter ett par generationer till. Men då har vi kanske helt omvärderat mannen. Han som sägs vara bättre än sin rolL Det är ju så mycket som

sig riktigt illa åt de upp en del av smöret kan jag t ä nka mig. Vi har mycket att fira .

boll fast den tycks ha svårt att göra sig gällande. Det finns för mycket av de gam la rollerna kvar.

• För att inte tala om hur socialvården har utvecklats. Ännu på 30-talet - och kan· ske senare - auktionerade kommunerna ut sina fattig·

• Vem minns folktalarna? Män och kvinnor som åkte omkring och höll föredrag; var de religiösa kallade man dem kolportörer - de sålde

utvec ling lnns mäns an

re: titta efter i tidningarna

~:~~~u2~~~~~:'å

republi.

Maten

och

d~~t~f~ns

skötseln blev

i alla fall under.

Nu berättar folk som nöjer stöd och bidrag. närkfack.. I min skolbok kunde man man s mp ar eras s ogar hur de i sin ungdom körde läsa - om jag minns rätt ved till städerna, där lassen att Mor ror, Far är rar. Av det här finns inte mycket blev föremål för noggrann granskning av stadsborna kvar. Dagens skolböcker är innan de kom sig för att köhelt annorlunda: de fostrar pa en meter eller två. till kritik, min bok fostrade Då var det ännu inte så till lydnad. noga med lagar och paraUndra på· att republiken grafer : det mesta kunde säl. förändras. jas på torget. I rader, sägs Nu talar man om pappadet, stod landsborna och ledigt. bjöd ut sitt hemkärnade Förr var det Skamligt för smör, medan stadens mer elen far att skjuta en barnler mindre fina gick omkring vagn framför sig. och provsmakade. Ville det Så har vi fått kvinnofot-

si~ metä~· attl se

tå

hä r?

fredar silen

:§#l:;r!a~~;~:~r: ~lo~J;::tSVlP~rlå:!;-:a~O~år~:~ ~k~:f~i~ld=~nm~~:;taft::m=~t ~~~:;~fn':"~eO'k~~cl<~· uppåt, folk har fått det bättre och bättre för att nu igen

f Öl bli så

~1unsala

1·.""""-""""""",,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,"'' ' ' ' ' ' ' ' ' '"' ' ' ' ' ' ' '"' ' ' ' '"' '""""""'uu"""""'",,,,,,,,,,,,,,,,,...,,,,,,.,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,"'. ...,, , , , , , . """"'"'''''''''''''''""''''''''111'''

I:.; ::;~:t f~~' f:~~l~:~ i

läkemedel6företag som små, nästan ('betydliga enheter. Utvecklingen inom läkeme delsindustrin har också lett till att d~ finländska läkeme delsföretagen i allt stön-e ut sträcning satsat på att för packa - eller licenstillverka, ofta halvfa.brikat ~ utländs ka företags produkter.

~ ~

! :=:=======_-=_

kyrkligt håll, men när ord

;:!~:ni~:::r~::::~f en Vi har ju medborgarinstivi har annat för det

tU~fs·st,

mesta. Somt är bra, somt mindre bra. Man kan tycka vad man vill, minnas vad man vill: stundom talar vi om förändring, ofta om ut veckling, urbanisering - ett ord som hör vår tid tm. Det finns andra ord: pop, köns roller, television, masstu rism, regionplanering, kvinn-

liga präster, satelliter . . .

Som en svag röd tråd finns människan_ ALF SNELLMAN

i= = = ~ __

= ~= = = '

WllJJIUll:lIl1l1l1l1l1l1lllllUllUlIlIllUIIiIiIlIllIllIlIlIIlIlIlIlIlUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII11111111111111II111111111111111 11IIIIlIIIIIIlIIIlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII 1IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIlIU1111111111:1" II '1IIIIIllUIIIIIIIIUIlUUIIUIIUIIUUU1I11111111111111111111111111111111l111111111111111111111111111111111111l1111UIIIIIIlIlIIIIJIIIIlIIIIIIIU

• Det höstliga sik fi sket b€d öms av många som ett verkligt rov fisl,e. Tusentals sportfisakre ofta med ett stort antal nät tar ärligen hand om en stor del av leksiken_

Nu har bl.a. Fiskelaget i Vcxa la, Munsala. bes!utl't att föl·bju da sikfiske linder tiden 15 el,to ber- l november . Någonting för andra att ta ef ter.

och Sydamerika . F a br iken skulle ha ut sin vara, vinsten skulle tryggas. Välbekant är också den bri-t tiska unden"ök ning som ledde till stora krav på La Roche för över pris på L~brium och Valium. Ytte-rligare gav Runeberg ex empel på hur läkemedelsindu strin m'lrimads för pre pa rat som i~t~ testats i till r ä (!klig grad och som måste dras in sedan ska.dliga biverkninga r konstateras. Det är klart att de "t ora läkemooelsföre>tagen har resurser för forskning, men det är ingalunda sagt att de ras forskningar harmonierar med de en.orma satsningar som en rad stat er gör i syf.te att finna lösningar på de sjukdomar som gastkramar världen. Tvärtom kan man förmoda att läkemedelsindu strin gärna inriktar sig på problem och projf'Jct som kan vänta.&. ge snabba och s tora pengar. Om det gällde lyxvaror be hövde man inte orda mycket om vinstintresset och dess avigsidor för konsumenterna, men nu rör det sig om livs viktiga - någon gång tyvärr också om livs.hotande - me diciner Mm kostar både den enskilde och samhället stora pengar och då ter det sig na turligt att kräva en sanedng.

TorsdageJl den l dec. -

191'7

öSTERBOTTNISKA

POSTEN

----------------------~----------~

Ekon från FSU-mötet FSU-MöTET i .fammerfors behandlades i en stor del av den finlandssvenska pressen se JUlste vecka. På nyhetsplats har de flesta tidningar behandlat mötet som måste ajourneras efter den nyländska utmarschen. I de flesta fall har dessa notiser byggt på andrahands uppgifter. Också på ledarplats har flere tidningar tagit upp sprickan inom ungdomsrörelsen. I Hufvudstadsbladet menar Catharina Spåre att de täta ordförandebyten som drab bat FSU de senaste åren inte gagnat kontinuiteten i ett skede av samhällspolitisk utveckling då verksamheten fått möjlighe ter till ny status. Vf-rörelsen är en betydelsefull kulturfaktor i våra svenskbygder, och gag nas inte av inre slitningar. I an slagsfrågan drar var och en hemåt så mycket som möjligt. "Under de veckor man har pä sig för att reda upp det hela tiils det ajournerade höst mötet sammankallas på nytt bör man förhandla om håll bara principer och komma fram tm vettiga riktlinjer. S'k a FSU hålla s samman som en takorganisation bör det natur ligtvis ske I en atmosfär av samarbetsvilja, inte med strids yxan i handen. Det här gäller inte bara pengarna utan också principerna för vad FSU for mellt ska syssla med då. man beaktar a tt den egentliga verk samheten ska ske ute I för eningarna. inte på riksorgani sationens kansli. Förhoppningen är a lltså. att representanterna för land skapsorganisationerna i sitt ar bete i FSU-styrelsen verkligen tar sig an hela förbundets bästa och bemödar sig om att se också andra parters behov och specialproblem. Betingel serna i de olika landskapen är .så olika att det inte kan annat ä n återspeglas också i FSU-arbetet. Det gälle r . att vidga perspektiven utanför det egna landskapets gränser."

Det är olyckligt att det gått till så här svår konfrontation meIlan de två största land skapsförbunden inom den fin landssvenska ungdomsrörelsen. Man kunde kanske vänta en de batt kring centrala ideologiska och programpolitiska frågor ~ en debatt som är angelägen men inte om anslagsfördelning, skriver Ole Jakobsson j J a k o b s t a d s T i d n i n g. "När FSU nu kommit över tröskeln till förhandlingar om konflikterna är det riktigt att inte bara klara upp den på lång sikt ganska ointressanta frågan om hur pengar skall delas. Ta den diskussion och debatt som sä väl behövs om principer och program och bygg upp en gemensam fram tid Det behöver förstäs inte ske på ruinerna av det gamla ungdomssamarbettt men det måste ske med nya målsätt ningar med fantasi och vision."

Vad vill ungdomsrörelsen, undrar V ä s t r a N y l a n d som menar att rörelsen blivit en smula hemlös sedan 'bl.a. arbetar- och medborgarinstitu ten tagit över en stor del av verksamheten. Då statSbidragen blivit större har också takorganisationerna blivit större och mäktigare och mera än förut forum för fram åtsträvande ledares privata ambitioner? Det är inte .utan

OOÖOÖÖÖÖOO

TISDAG

Nu var det Fin~ands svensoka ungdomsförbunds tur ...

NOV

• Anslagsfördelningen har dragit till ~ig den största uppmärksamheten i kom mentarer om situationen i FSU. Detta är förståeligt mot den bakgrunden att NSU valde att marschera ut från höstmötet efter att ha förlorat en omröstning i en fråga som hade anknytning till anslagsfördelningen. I de förhandlingar som kommer att inledas för att jämka ihop FSU och landskapsför bunden kommer anslagsför delningen naturligtvis att ges hög prioritet, men pro blemen i FSU är enligt min mening av vidare karaktär.

att FSU har reagerat i desto större utsträckning. Det samma gäller avgö randen av ungdomspolitisk karaktär på riksplanet. Det faktum att FSU inte bereds tillfälle att ge utlåtande och fungera som remissinstans i samma mån som motsvaran de finska organisation talar sitt tydliga språk. • Det motstånd som själva ordet politik i form av kul turpolitik och teaterpolitik väckte på höstmötet i Tam merfors kan för många kän nas som nedslående. Spe ciellt som demagogi och

•

Dlåste VI Va:11a ~

diskutera principer

Sprickan uppe sprider sig neråt. Som de gamla sjunga kvittrar 0ffiID Följ i fädrens fotspår, ungdom! Roff Söderling skrev Bosse Andersson tecknade

FSU-mötet har inspirerat Rolf Söderling tiD en vers i Dagboken i östra Nyland. Vi för vår del har fyllt ut dagboksbJadet med ett porträtt av versmakaren, som pl1 mötet var en av de inledande stridstupparna. SOlU de ga.mJa sjunga, kvittra de unga, alltså.

att man får också det intrycket har inte råd att förlora flera av referaten från mötet i Tam samarbetsorganisationer. "Finlands svenska ungdoms merfors. union politiserades sönder, "Det är viii knappast någon riktigt stor katastrof om FSU spricker, men nog vore det ett illavarslande tecken på att den finland&svenaka ungdoms rörelsen har förlorat det ur sprungliga målet ur sikte - . kanske passerat det? - och FSU:s framtid kan ändA Inte inte har lyckats hitta . ett nytt. vara beroende av om man hit tar en absolut rättvis fördel ning a v statens anslag tiJ.<! den finlandssvenska ungdomsrörel sen."

Krukan sprack, påstår Ö s t- I r a N y I a n d i rubriken till sin ledarkommentar, men hoppas att klyftorna snabbt kan över bryggas. Svenskfinland är till räckligt splittrat redan nu. Vi

Folktinget har stora sprickor. l nämnda fall har det varit partipolitik som varit drlv tjädern. Nu är det lokalpatrio tism. På två år har 'nyIännln gama fått 70.000 mark mindre statsbidrag än de enligt bok slutet rätteligen skulle få där för att österbotten och Åbo land gått samman och rösta t ner Nyland. Man har låtit kortsiktigt vinsttänkande skymma gemensamma. strä vanden. Nu sprack krukan! Motståndarna kunde inte ens lova att nästa är rätta till missförhållandena. men ville skjuta upp avgörandet för att förhala tid. Man har nu några veckor pli. sig att börja foga' samman skärvorna. Det gäller nu att inse sitt ansvar på alla håll. Prestlgetånk8l)de och kortnäst knutpatriotism mäste ge vika."

Tolv bidrag delt,ar

i p jäsidetävlin gen

HELA TOLV bidrag från IQ personer droppade inom utsatt tid in till Svenska ÖSterbottens ungdomsförbunds och Svens ka österbottens litteraturförenings pjl1sidetäv1ing~ Det märk liga är att fyra av kuverten är avsända från SVf"ril!'p o('.h ett från England.

Det är inte enbart fråga om pengar. Minst lika viktigt att få igång en diskussion om program och principer för FSU.

känsloutbrott trängde undan en seriös invit till diskussion som borde ha förts för länge sedan. Jag kan inte tro an nat än att det är fråga om fördomar och om genera tionsklyftor.

För inte så länge sedan fördes en idedebatt i FSU men den stannade av. För en organisation som FSU är en idedebatt ett livselexir. En organisation utan en !bä rande ide upplevs som kon turlös och tam och kommer förr eller senare in i en identitetskris.

• Det finns skäl att i ett senare s~mmanhang gå in på siffror och fördelning av pengar. Det skulle dock vara ett steg på vägen om större vikt kunde ges åt det fak tum att uf-rörelsen totalt har ett underskott på ca 130.000-140.000 mk. Här finns det verkliga problemet. Problemet blir inte mindre av att bristen på pengar flyttas från ett förbund till ett annat, speCIellt inte som det förbWld, NSU, som i dag viII ta av de andra, under de senaste åren har 'expanderat och ökat sina ekonomiska åligganden, medan österbott ningarna och åbolänningar na har varit tvungna att dra åt svångremmen. Det är ganska naturligt att åbolän ningar och österbottningar i ett sådant läge håller ihop. Vi måste hålla ihop för att få pengar för att täcka un derskottet i uf-rörelsen. Det är givet att möjligheter att _ lyekas är sämre om NSU väljer att stå utanför. LEIF REX

• För att FSU skall ha en framtid måste vi våga göra en ärlig analys av FSU:s si tuation. I något skede måste diskussionen röra sig på ett principiellt plan, för hur skall vi kunna lösa praktiska problem om vi inte först re der ut den principiella sidan. österbottningarna har gång på gång pekat på. nödvän digheten av att kraftigare betona FSU:s roll som tak organis~tion. 'Det ungdoms och kulturpolitiska engage manget måste ges större vikt. Det skall sä.gas att FSU gjort goda insatser på ung doms- och kulturpolitikens område. I dag finns det plats för förbättringar. Mänga viktiga finlandssvenska kul turfrågor har passerat utan

Lauren, Kurt Gullberg, Kristin ning i form av inlösning eller Olsoni, Helge Lassenius och uppföranderätt. Marianne Winter läsa igenom materialet. Inom januari mAnad har arrangörerna lovat att ha resultatet klart. Enda stöllet i Österbotten dör du får din förgfilm fram kallad och kopierad på 24 timmar.

En stipendiesumma på sam manlagt 4.500 mk finns att för dela som pris för de bästa bi dragen.

Vi framkallar i v6rl egel högklassiga

Sedan tävlingen är avgjord får hugade teatergrupper börja · konkurrera om rätten att tA upp pjäser och ideer för fram· Av bidragen är fyra färdiga material. pjäser modell kortare. Två är Nu skall ju~yn, som b~står Iförande. I det skede~ har för-I monologer. Resten är blandat av Wava Stilnner, Christer Ifattarna rä.tt att kräva ersätt-

FÄRGlABO· RATORIUM Skolgalon 9 Fil....' kan I".n fll,medlol po.I bu...

p.,

.11.,

öSTfl1tBOTTNISKA POSTEN'

HA DET

FREDAGEN 2. 12.

RYMLIGT

k1.2~1

REXI '" NAPOLEON

SPELAR

. DISCO under pauserna med

ALLTID TOPPMUSIK& GRATIS BUSSAR

HOLM'" Co LUF

INTRÄDE 15,-

BUSSAR: Wester från Kaskö 19.30, K:stad 19.55. - Wester frän Kankaanpää 19.30 via HOnkajokl 19.30, lsojokI20.00, Vanhankylä 20.10, Dagsmark 20.25. Wester från Teuva 19.30, Perälä 19.40, Myrkky 19.10, Tjöck 20.05. - Wester från Närvijoki 19.00, Pörtom 19.10, övermark 19.25, NäBby 19.40. - Kau hajoen Llikenne Ky: Kurikka 18.40 via Lohiluoma 19.00, Kauhajoki 19.15, Pänttäne 19.25, Puskanperä 19.30, Karijold 19.45. =- Sideby Trafik ·från Meri karvio 19.00, Sideby 19.30, Skaftung 19.40, Henriksdal 19.50, Härkmerl 19.55. - Ykspetåjä fr. Stam 20.00, Vanhakylä 20.10, Dll.gsmark 20.25. .

KVÄLLENS TRÄFFPUNKT I

* AAVAS-GAADEN *

LöRD. 3. 12. kl. 20-01

OBS!!

GRATIS BUSSAR

OT: 19.05 Vasa-Kvevlax-Vörä HaIdin : 19.05 J: stad-Nykårleby-Jeppo

I VÄNTAN PÅ JULEN SLÅR VI RUNT i

YTTERMARKGARDEN .~

LöRDAGEN 3. 12. -77 kl. 20-01

ZOTCH

Med fantastiska

BUSSAR: Ingves fr. Helenelund kl. 19.30. Westers fr. Lappfjärd kl. 19.15 via K:stad, Tjöck. Haglunda fr. Kaskö kl. 20.00.

DDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDaDDDDDDDDDDlCCDDCDccaaDa

6~ Em:'ilI!ff!jTiJE 13

\JTft\~iKT

g ~2V~J~INGtt

13 13 13 13 13 13

~~. r~~{,s-

FIt4 OCH TRE U SAL IV

•

Lörd. 3. 12. kl. 28----01

STORT OCH MYSIc,r DI~~OTEK!

Z E . N I T H 8El

((

13 13 13 13

SPELAR I STORA SALEN

13 D 13

BUSSAR: Strandlinjen frän Vasa busst. kl. 19.30. Frän Längämiime kl. 19.30 via Paxalo. Vlas. . Fr. övermark kl. 19.30 via Pörtom, Ralnebäck. Fr. Norrnäs kl. 19.30 via Töjby, Korsnäs o. Molpe.

'l DISeO

D El El El

EJ J . rn~~ EJ EJ

FORTSÄTTER VI MED

aaaaDaaaaaaaaaaaaaaaaaaa'aC,a CDaaaCaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa

Torsdagen den l dec.

1977

LöRDAGEN den 3. 12. kl. 20--01 Här har ni dem!

BARBARELAcS CLEOPATRA Två verkligt fina dansorkestrar, vad önskar du mera? BUSSAR fr. nedre torget kl. 20.10, 20.40,

Extra Damernas En av österbottens nya toppar

BUSSAR: Sjönejden från J.!'lt ltd l Il =''' Sjönejden från Nykll.rll'h' 19.15 via Jeppo och Markb: Kronlunds fr. Silka 18.4~ (Gamla) Karleby 19.00 via Kronoby, KäJlby o. Esse. OBS NY BUSSLINJE Wldjeskogs ~rån Småbönders 19.00 via Terjärv Kby, Hästbacka, Lappfors och Klicko.

DANSDAX Lörd. 3. 12. kl. 20.00

Kom och trivs Funkt.gr. 5 och 3, Bilj.gr. 1

VI TRÄFFAS OCH HAR ROLIGT I

5.12.

Månd.

kl 20.00

SERV.GR. 2 BIWETTGR. 5. BUSSAR: Stadslinjen från busstation kl. 19.30 via Bocks hörn, Singsby, Karperö, Smedsby BP o. Kvevlax. parnäs, Gla Vasa o. Höstves.

DANS I

PORTn~

Stadslinjen från busslation kl. 20.00 via Ro

-=' --

MAND. 5. 12. kl. 20.00

EXOM

BUSSAR: Strandlinjen från Han'ström 19.15 via Korsnäs, Molpe, Pe talax, Nyby, Rainebäck. Haglund från Kaskö kl. 19.30 via Pjelax, Närpes och över mark. FUNKTIONÄRSGRUPP III

l RINGEN häller

TONARSSHOlN I

,ÅRSMöTE torsd . den 8 dec. kl. 19.00 på NYTT FRAN ITAUEN! Jungsborg, Karleby. Stadgeenliga ärenden. SöU-information. Styrelsen

"Swinger e.... basta"

OAAVAIS Fredagen den 2 december 1977 klockan 19.30 PROGRAM:

- Inlormatiori- och demonstration av stereo- och andra mu

sikanläggningar: Karl Eklund, Oy Meriläinen, Vasa.

- Motorcykelinformation - Känn dIn Mc: Stig Nykvist.

Nästa öP

Under denna

Nästa veckas öP utkommer på

grund av självständighetsda

; gen först på fredag Men per sonalen på söU :s kansli har DANS till CHAIN Inträde 1 mk jobbat in måndagen, och vill GRATIS BUSSAR: Vörå busst. 111.00, Kaitsor 19.15, Komossa därför ha in dansannonserna H~.OO. Kimo 19.10, österö 18.30. Särkimo 18.45, Kvimo vägsk. redan i morgon fredag. Pn , 18.55 och Tottesund 19.00. Kerklax 19.10. # mån<hg är kanslipt stängt. VNGDOMSNÄMNDERNA IVöRA. ORAVAIS. MAXMO _ _........._ _........._______""'_______________....._.-......_ på öP jobbar däremot

.J 'stnd TI'l. 1,1 775 Orn.vais Tel. 53488 V1li._______________________ _

Torsda.r.'eD Ilen J ~ce. -

•

1977

MÅNDAG 5. 12~ kl. 20-01 Nu ar det dags igen för en toppen

kväll. K.om ut - Träffas - dansa ha roligt - trivas till takter av två

topnband.

, n, "lk n, V a"lk omno... V a~ omna ...

-ii

BUSSAR: HALDINS BUSSAR från Jakobstad 1;:1. 19.40. Fr. Gamlakarleby kl. 19.00 via Kronoby, Edsevö. Från Esse kl. 19.00 via Lappfors-Purmo-Forsby

Bennäs-KovjokL

1111111111111111111111111111111111111111111111111111 UlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1I11IIIIIIIIIIII1I1I1I11I111111111111111111111111111111111111111111111111111

DEN EFTERI.;j"{'t/GTADE

LÖRDAGEN 3. 12. kl. 20-01

Markku Aro

Humppadansen för vuxna

med orkester

* VÄLKOMMEN!

BUSSAR som tidigare.

PÅ SJÄLVSfÄI,OIiiHtTSDAGSAFTilNHI 5. 12. kl. 20-01

EINO LUOSTARIS orkester •

IB ARBARILA GOD JUL

ar:.

ut-

Undervisningsministeriets ungdomsbyrås utställning om ungdomsarbete har visats ullP den här veckan i Jakobstad. Utställningen består av ett antal plancher med vidhängan de text. Bland annat får man lära sig att det finns 60 riksomfattande ungdomsorganisationer och att 60 procent av de unga mellan 10 och 24 år hör till någon förening med UngdOmS-j verksamhet.

VALKuMlV1EN!

nyårshelgen. l KARLEBY svarar Helge Las ÖNSKAR senius för regin.. För skirvan det svarar en lång, lång rad alla arrangörer och den österbottniska danspubliken kunniga producenter med Fritz en riktigt OlIe, Gigli, Håkan och Fjalar i spetsen. Samarbetet med dans klubben Corte skall fortsätta.

Alf Mylläri sköter musiken. I

Oss träffar du i december på följande dansplatser : l aRA v AlS har Elmer Lövdahl

och Stig Svens hand om förfat

15. 12. KURIKKA 2. 12. KRONOBY tandet. Stina Agren har lovat 17. 12. KVEVLAX 3. 12. SMEDSBY hjälpa till med regin på slutet. 25. 12. NYBY 4. 12. TIISTENJOKI Vi kommer att följa en folklig 31. 12. VETELI 5. 12. NYKARLEBY linje i år och har bl.a. med ett 10. 12. KALLBY spelmansgille, säger Lövdahl.

p A SÖNDAGEN drar man

igång på allvar i Närpes, berät tar Henni Wikman. En skrivar- att Dorthy Gull övar danser som håller i trådarna.

grupp har dock träffats några och att Thure Hinds som van- HELMER KING, som numera

gånger. Man hoppas få Peter ligt sköter musiken, så kan man är ungdomssekreterare i Pe

Snickars att ta hand om regin. ko.~sta~era. a~t det är väl för- dersöre, har blåst liv i spexarna

l skrivargruppen finns förutom s~a~t l K~stmes~ad. Premiär i i andra ringen. En skrivargrupp

Henni bLa. Hari-Ann Esch, An- borjan av JanuarI. med en representant för varje ders Teir. Henrik Becker och I l TJÖCK är Håka~. Norr~ack förening hjälper till. Premiär i . B jörn Forsen. Pirkko Manllinen i huvuddragare. Han ar tyd~gen .slutet av februari. övar danser. svår att nå per telefon. Forbe- I KRONOBY leder Bengt Ly PRODUKTIONSTEAMET Roy redelserna torde dock ha varit bäck en arbetsgrupp. På slutet Stenberg och Mika Bodman i igång rätt I~nge. räknar .man med hjäl~ av !.lelge Brahegården får förstärkning i I KASKö det Karl-Gustav Lassemus. Som vanhgt tanker år. Från Lappfjärd kommer ~angs ~.om ar dragare.. I den I man. satsa s~~rk.t P~ sång och Magnus Solfvin. Kulturkvinnan I and~n hander det n.~g~ntmg he- musm,. Premmr l mitten av fe Christel Holmström har lovat la tiden, så det bor mte vara bruarl. hjälpa till. En ny läkare i "sta p:.o?lem me~ att få ..stoff. Av TERJÄRV UF kommer också din" Christoffer von Alfthan narmgarna l staden ar det den- senare på vintern. Lassenius vet är e'n f.d. revymakare som n~ n~. gång fiskets tur att. upp- att man satt igång. Även där förstärker teamet i Brahegår n:arksammas. Irm~. WI_nberg har han lovat slipa regin på den. Lägg till detta att Egil flXar ?ans~r. Pre~llaren a~ ut- slutet. Appel och Kurt Högnäs även satt till forsta lordagen 1 feTill detta skall ytterligare lovat bidra med någpt nummer, bruari. läggas teateraktiviteter i stor I öVERMARK litar man på skala i Teater-Jacob. I något Trygve Erikson. Brorsdottern mindre skala men dubbelt upp den har främst berört ungdom. Helena är inpiskare. En jazz- i Esse. Såväl nykterhetsför Avalla som flyttat bort är gymnastikgrupp är igång. För eningen som ungdomsförening 60 procent under 30 år. övrigt är inte så mycket gjort en jobbar med pjäser. De ungas bostäder är ofta ännu. I Vörå kan det förstås ännu dåliga. Hela 52 procent av de I PETALAX håller Stina Agren bli nästan vad som helst. unga bor trångt. Med trångt i regitrådarna, men hon skriver Gunne Lax i Koskö och Mona avses det internationella måt inte själv i år. Till den delen Knoblock i Replot kan berätta tet en invånare eller mera per har Bertil Fant & co fått för- om pjäser och spexplaner. stärkning från Korsnäs i form Harriet Lindelöf & co i rum. av Birger Masalin, Rafael Frans Skaftung får allt större rutin. Felix Julfestprogrammet där börjar Arbetslösheten drabbar de och Birgitta Schultz. unga hårt. En fjärdedel av al Björkas är inpiskare. Temat är bli rena revyn. Så brukar det alltid uppen la arbetslösa i landet är under dataåldern. 30 år, och hälften av dem som I UF SVANEN i Munsala är bara sig någon förening man utvandrat bor l Sverige. det som vanlIgt Ulf Smedberg Inte alls räknat med. I

UA1\U;nNAS TIl\ll\1E

----·------------1...................................

• FÖRBEREDELSERNA

V tställning om ungdomsarbete

Reklamen är till stor del Inriktad på ungdomen, !lågs det ställningen. Ungllomen är lättpåverkad av reklam.

~ IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII~

Fritidsintressena är beroen de av utbildning, ekonomi och ens sociala ställning. Två femtede!ar av alla finländare är under 24 år, eller nära två miljoner. . Avfolkningen av landsbyg-

TONdajtf'fl iff'" 1 doo. -

1977

ö~TF.RROTTN'~K~

•

rO~TFN

öKAD

Inte överraskandp. toppas lis tan pli antalet beställningar per orkester av Zotch. Därefter följer de fem andra som kan betecknas som de mest etable rad( just nu. nämligen Cleopat ra. Barbarela. Reflexbandet, Exodus och Teamet. A tt framträ~iandena vid or keste!·forume t har stor bety delSE' fram går a v att efter de sex följer på jämn :ir:.Je Nox, Exom och Da nsrfax, Ovri!:"a band har til!s vid:1Tl' enri a;;t fått några stri i h0~tälln ·;·!![-\ t'

Av gan lmalda l',;or f; .F·strarna ä r gillf>I1f' ru e,;! efte rfrå gA.J!e. Da dessa i allmänhet rl-ti; sonc r ar sma framträdand en kom mer andra orkestra r in i bilden och far tota lt mera beställnin gar.

Noteras kan a tt saväl Ra mo na som Fyrklövern nu har a n slutit sig till artist- ' och mm;i kesförmedlingen. Även T(' I" iä·v speJmansJag har a visera t ~ in anslutning men de komm er alt ändra namn.

Några elever i bibliotelcet i Bo rgares-atans nya skola.

nom att lärarna.s arbetsutrym men spritts ut på flera ställen I i skolan. I Borgaregatans sko la finns alltså inget stort lä- "ökenvandring" i V 'J:'>!' "pr

rarrum som vanligen upplevs hört, säger skoJdire ktiir Oi;\e r

som mer eiler mindre "tabu" holm.

eller "lejonets kula" av eleverI Vasa finns t.vå S\'C' I"f< kll

na. högstadier. Det ena är st :J,1Ii p'fl

Övningsskolans högstad illITI • Fyrväppling som arbetar i f.d. sve ns :: pojklyceet. Kommuna la h ;)g Borgaregatans skola är stadiet har nu fått sin s kr,1 byggd som en fyrväppling. To- vid Borgaregatan. P å gym na tala golvytan är 5 860 ·k vrn. sienivå möts alla elever, S f m Skolan har kostat drygt 7 milj. väljer gymnasium, i Övnin r-''R mk. skolans gymnasium i f .d. poj k Med denna skola har de! lyceet. Seg svenska högstadieelevernas

Nytänkande i ny skola:

Skild hemavdelning för varje årskurs ,- I DEN HÄR SKOLAN beror inte undenisningsresultatet på slmlbyggnaden utan på \'erksamheten i den, säger slwldirektörTbor österholm med eftertryck, när han presen terar Vasa stads nya högstadieskola "id Borgaregatan. Skolan in"igs officiellt i morgon men har varit igång sedan böstterminens start.

IJJllFImml I lI

Det ligger mycket bakom ös-I utanför hemavdelningen är gamla fastigheter vid Kyrko terholms uttalande. gymnastik, slöjd och huslig esplanaden. De har alltså själI första hand stolthet över ekonomi. För musik finns ett va ingen möjlighet att järn- ' en ny fin sIrala. särskilt utrymme. föra arbetsförhållandena vid I I För det andra ett framhä sin nya skola med andra hög vande av att skolan är re • Biblioteket en lunga stadieskolor i landsdelen. .. I' 4X sultatet av ett nytänkande Borgaregatans skola ar ..I. ~ - man har försökt möta "Skolans lunga" kallar ös byggd för fem klass-serier i

en del av den kritik som terholm det stora, ljusa och årskurserna VII, VIII och IX. . .- -. .- - - - - - - - -. .-------------~ riktats mot andra skolbygg rymliga biblioteket. Ett verk Rkolan rymmer alltså maxi nader för högstadiet. ligt trivselutrymme med stu- malt 15 klasser med ca 450 Uttalandet är ett vägande diebås för läxläsning och sitt- elever. inlägg i debatten om åm ~rupper för grupparbete eller Nu finns i skolan 390 ele Nu 4.900: nesrums- eller klassrums enbart samvaro under raster ver. På grund av sparåtgärder-I Philicorda 2 man. + ped . + rytm. 5.900: Nu 3.180: system.

Eko 2 man + ped. + rytm:

3 .980: och fritid. na inom undervisningssektorn Slutligen finns i öster

För att understryka de en- har man inte fått bilda mera ' Eko 2 man + ped + rytm.

3.280: Nu 2.600: holms konstaterande ett !<kilda avdelningarnas särdrag än fyra klasser per årskurs. I Nu 2.500: Eko 1 man + rytm. . ......... 3 .330: Nu 2.480: klart uttalat krav på lärar har man för inventarierna valt Det betyder 35 elever per klass Eko 1 man + rytm. . ..... . ... 3.110: Nu 1.980: na i skolan - här har sta "'n genomgående färg inom av- vilket Österholm betecknar som Eko 1 man . . . _......... _..... 2.540: 890: Nu dens skolmyndigheter gett nelningen men avvikande från överstora klasser. Eko 1 man . ...... .. .... _ . .. .. 1.150: I planeringsskedct - skolan dem en skola där förutsätt de andra avd·e lningarna.. FärGITARRFÖRSTÄRKARE -30 % ritats av arkitektbyrå . ningarna finns för ett gott gerna i de tre avdelningarna har ALLA GITARRER -20 % är blått, gult och grönt. Kråkström - tänkte man Sig,J arbetsresultat.

DRAGSPEL: Det nytänkande som finns Några elever som uppträdde förutom nyheten med hemav- ' Zerosette piano 3-5 kör .... . . 3.550 :- Nu 2.800: Borgaregatans högstadiesko med sång- och dansprogrami delningar, att arebtsförhållan Zerosette piano 4--5 kÖ!" ..... . 4.L80:- Nu 3.400: la handlar om separata s.k. samband med visningen berät- dena vid Skolan skulle göras Giolietti piano 3-5 kör . . ..... . 3.900:- Nu 2.980: hemavdelningar. Varje årskurs tar att eleverna främst uppe- fullständigt demokratiska ph L. Pihlajamaa piano 4-5 kör . .. . 5.200:- Nu 4.200: har egen avdelning. Huvudde håller sig i biblioteket och i så sätt, att såväl elever och Exelsior piano 3-5 kör ..... . . . 3.670:- Nu 2.500: len av all undervisning och ar elevkafeet i bottenvåningen un- lärare och ekonomiepersonaI Weltmeister piano .. . ........ . 2 .650:- Nu 1.600~ betet på skolan sker inom den der rasterna. Något tvång att skulIe ha samma arbetsutrym Zerosette knapp casotto . . _ . . .. . 8 .850:- Nu 6.200:- , ~å ut på rasterna förekommer men. Man skulle inte haft någ· egna avdelningen. Zerosette knapp 4--5 kör ...•.. 5.850:- Nu 3.9SO: ra särskilda lärarrum osv. En avdelning innehåller tre inte. Sonala knapp 3-5 kör ....... . 3.700:- Nu 2.700~ För eleverna är den nya De som var mest emot detta orclinära klassrum. ett grupp Giolietti 4= 5 kör .......•.... 5.740:- Nu 3.900; arbetsrum samt ett par äm skolan rena himmelriket Jam- var ekonomiepersonalen, stä Giolietti 3- 5 kör ........... . 3.960:- Nu 3.100: nesrum. Rummen förenas av fört med de förhållanden de derskor, kökspersonal etc. Man Pihlajamaa 3-5 kör .. , _..... . 3 .210:- Nu 2.560: en korridor-samlingsrum-mat varit vana med . De elever som ' frångick då principen med öpp sal. Vid en bardisk får elever nu går i Borgaregatans skola na arebtsutrymmen. En utjämning av "rangskill na sin mat och äter alltså i har arbetat i olika provisorissin egen hemavdelning. ka utrymmen runt om i sta-I naden" mellan lärare och ele Petaiax, tel. 60 lila den, mest dock i samskolans ver har dock genomförts ge f ; ._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ De enda ämnen som hålls

/fl 4L

ORGLA,R OCH DRAGSPE,L

TILL SPECI'A LP,R IS

NYSTRÖM

Torsdagen den l dec. · ~ 1977

•

Två ·som vill satsa pa SID sang och en som gått in för musiken

o BRITA VIKSTRÖM och Matts Möller är två begåvade sånga

O ALF MYLLÄRI, mångsidig musiker som ofta samarbetat med re i Karleby. Båda vill gärna utveckla sig och sin sång, komma de båda, är sedan tre måna.<1er tillba ka musiker på heltid. Ock- · längre, få ut mera av att sjunga. Brita har tagit ·lektioner i fle

så han har jobbat med armat tidigare, i fabrik, och haft musi ken som en givande hobby. Men nu är det musik på heltid för re år, och medverkat i de operor som satts upp i Karleby de se

naste åren.

hans del. O MATTS har tidigare inte tagit lekti(mer. Men nu har han O BRITA och Matts skulle gärna ägn a sig åt musiken på Sam fått stipendium och börjat ta sin sång mera på allvar. Och nu ma sätt som Alf. Men möjligheterna är inte så stora, portarna inser han hur nödvändigt det är att lära sig mera också på det är trånga. Och båda vill bo kvar i K arleby Båda vill dock ut här området. Nu vill han gärna fortsäUa om han bara får möj

veckla sig själva, för att kanske en dag få ägna mera tid åt ligheter.

sången.

Stipendium gav Matt~ början - vill utv,eclila ,sin rost nu o JAG VILL sjunga allt. Jag sjunger gärna schlagers, Iilm gärna klassiskt elIer i kyr kan. Men i manskören hittar jag ingen plats. Kanske and ra skulIe kunna placera mig där, men själv kan jag det inte, säger Matts Möller, 32, känd bJ.a. från Karleby uf:s revyer där han stått för hög klassiga sånginslag de senas te åren. O DÄR TRIVS JAG, säger han. I en mindre grupp får jag ut mera än i en stor kör. Och de senaste åren har Alf Mylläri gjort originalmusik 80m vi framfört i revyerna. Detta att få vara först med att framföra någonting· är "erkJigt givande. Matts har goda röstresurser. På 1960-talet återfanns han i flere dansorkestrar. Under Ca ravan-tiden var han med om så där 120 spelkväJlar i året. Ett par år ägnade han sill fritid åt att vara restaurang musiker fem kvällar i veckan Det blev betungande i längden att dels ha ett heltidsjobb på dagen och dels spela till långt in på nätterna. För några år sedan beslöt han att mer eller mindre lägga av med sången. Då byggde han ett hus åt sig och hade inte tid. Men det blev ingen lång paus. Genom revyerna kom han igen. Behovet av att sjunga finns alltid med. Det går bara inte att helt enkelt bestämma sig för att sluta. I dag är han beredd att satsa mera på sången än han någon sin tidigare tänkt sig. - Jag har många gånger ti digare fått rådet att ta sång lektioner, säger han. . Men jag har aldrig förr tagit sådana råd på allvar. Under dansbandstl den såg man ljusblått på allt. Då var allt så lätt och enkelt, 8å jag tyckte att lektioner skul le vara någonting bortkastat. En gång provsjöng Matts i Helsingfors. Då fick han rådet att ta lektioner och skeMI. sin

Alf uJIdervisar l• musik

- leder ny ungdomskör

ALF MYLLÄRI är heltidsmu och utvecklas för att också visa siker nu. Efter att ha haft mu sig i andra sammanhang. siken som fritidssyssla många år, har han nu lämnat fabriken för att helt ägna sig åt musi ken. Brödfödan får han i hu vudsak som musiklärare. Han D KARLEBY UF har åter ger privatlektioner, jobbar som valt Benny Kiviniemi som lärare vid musikgymnasiet i ordförande. Viceordf. är An Kaustby och har lärarjobb i ders Fredriksson, sekreterare många olika sammanhang. Margareta Fredriksson, vice sekr. ltlarlen Sko.!!" och kas Nu har han också startat en sör Kaj Wennman. Ö"ri1!8 i ungdomskör inom Karleby ufo styrelsen är Robert Hed I - En kör som inte skall kal ström, Fjalar Holmqvi<;t och las kör, säger han själv. Matts Möller, suppleanter Hille"i Honga, Ulrika lIon Namnet på kören är oklart gell, Bror Jakobsson och ännu. Men det är en hel del Gunud Kylkis. Bokförare unga som möter upp för att utom styrelsen är Dan Laxå sjunga schlagers och lättare back. musik i kör. Några äldre är

Kviniemi omvald Karleby uf

också med. - Principen är att vi skall sjunga på de ungas villkor, sä ger Alf. Vi tar upp en repertoar och gör arrangemang som de gillar. .. .. Som .. ett forsta etappmål a~ att koren skall medverka l revyn. Men Alf hoppas att gruppen skall kunna fortsätta

*nu,

Verksamhetsplanen för den här säsongen upptar nyårsrevy, en helaftons pjäs med premiär i mars och eventuellt sommar teater för teatersektionens del. Folkdansarna övar med sikte på Västnylandsschottis, Bot niasvängen, Nordiska dagar och den nordiska stämman i Dan mark sommann 1979. De akti va dansarna är mellan 30 o. 40.

~1aU8

Möller, stipendiat som g ärna vill satsa m era på sin sång sången på heltid, men vill inte för sent att börja skola sig vid men som inte vill flytta fl·ån Karleby. nöja sig med att bli restaurang- 32 års ålder menar han. Nu

röst. Men det rådet glömde han snabbt. Han hade heller aldrig någon tanke på att skaffa sig en ut bildning till ett yrke där han skulle få syssla med sång och musik. Hustrun föreSlog det, men själv viftade han bort så dana förslag. I stället valde han yrkesskolan och utbildade sig till svetsare. Nu jobbar Matts som kran förare. Det är skiftesjobb, som gör det svårt att anpassa fri tidssysslorna. Nu har han också fått ett stipendium på 2.000 mark. för påbörjande av sångstudier. Han fick stipendie från Stiftelsen kulturfonden för Gamlakarleby nejden. Därför åker Matts nu varan-

musiker. Och han vill bo kvar i Karleby. tel Beijar är hans lärare. Skif Portarna är trånga. Det är tesjobbet gör det omöjligt att inte lätt att slå sig fram på åka varje vecka. det här området. Och Matts sä- Det är förstås obekvämt ger att han har svårt att köra med så långa resor, och det blir fram sig själv; att han alltid naturligtvis dyrt. Men de sex behöver en puff framåt av nåförsta lektionerna har gett så gon annan innan han kommer mycket, att jag klart inser. att sig för att begära någonting det är värt mödan; säger han. I för egen del. Så var det t.ex. Och nu har jag fått klart för då han sökte stipendiet: utan mig att det inte räcker med ba andras ·påstötar skulle han inte ra begåvning, 'att skolningen ha kunnat tänka sig att söka. kan ta fram helt ny'! sidor. om det.

Därför är Matts som sagt be Men en fördel som Matts har, redd att satsa mera på sin skol förutom sin begåvning, är att ning, om han bara får möjlig- han är tvåspråkig. Han har un, heter. Och han vill gärna nå gefär lika lätt att klara sig på , litet längre med sin sång än finska som på svenska. hittills, han vill flytta fram må-t· Oberoende av hur det blir i let så långt som möjligt. framtiden har han ingen tanke · Han skulle gärna satsa på på att lägga av nu. Det är inte

Inan måndag till Vasa där Gre

vill han i stället försöka kom ma så. långt som möjligt, ta lek tio ner så långt resurserna med ger och utveckla sången. Men vid sidan skalI han för stås vara med i revygänget som tidigare. Det överger han inte. Redan den fina kamratandan där gör att han måste vara med . Och där får han möjlighe ter att . ständigt pröva nya saker. Och så, spelar han med j

Hermans gammaldansorkester

då och då.

Men han vill också bo kvar i Karleby. Gården som han byggt och allt som hör till på hemorten där man trivs, gör att han inte kan tänka sig att flytta, även om möjligheterna att \.tveckla sig skulle vara betydligt större i större städer.

Torsdag,e n den 1 de.e. -

n~TERWOTTNISKA

197'7

POST~N

Brita och Alf ger egen konsert:

Visor och musicals

i stället för opera

BRITA VII{STRöl\l tycker bäst om opera. Hon har varit rued om att sätta upp en opera varje år de senaste ben i Karleby. Det har blivit fyra uppsättningar inom finska ar betarinstitutet. Men i år ble\ det ingen ny uppsättning. HON SAKNAR sången. Därför har hon tillsammans med Alf Mylläri satt upp en egen konsert med visor och musicaI sång i stället. Den första kon serten fick god I,ritik, och Brita fick inte mindre än 45 rosor. Det var fullsatt hus vid konserten i Jungsborg. Och publiken va r verkligen med. Det sporrade både Brita och Alf, som nu är beredda att samarbeta vidare med nya projekt. och kanske med konserter på andra orter. Det skulle vara intressant med en turne. Alf hade gjort nya arrangemang till alla nummer i deras konsert. Progrflmmet upptog °bl.a. Dan Andersson, Grieg, PetersonBerger, folksånger som Sommarens sista ros, Erna Taurosj Tove .Janssons Höstvisa, Knapes Ant han dansa med mej, melodier ur Sound of Music och West Side Story och ett par l!tar där Brita fick visa sin joddlingskonst. Ackompanjemanget skötte Alf Mylläris fyramannaorkester. Brita är sopran. Hon började ta lektioner för Wera FroJoff redan för ett tiotal år sedan,

och har fortsatt i musikinstitu tet de två senaste åren. Hon har upplevt arbetet med operorna inom arbetarinstitutet som mycket stimulerande. Men i Karleby har man inte stora chanser att få se opera i övrigt. De senaste åren har gruppen sett allt som gjorts i Uleåborg; Värt program mottogs positivt, vi försöker gärna med en unde~hällningsl{Qnsert igen, säger All och i fortsättningen skall man l\fylläri och Brita Vikström. också åka till Helsingfors för att se intressanta uppsättnin- ron vara trist, säger hon. Ja g varken körkort eller bil. Hon bör hon skaffa sig -ett annat gar. behöver helt enkelt sången, och 'cyklar mellan dem hon hjälper. jobb. Nu gör gruppen ingen egen viII ha mål att arbeta för. Det är inte nyttigt för luftrör Men det är inte så lätt att få uppsättning. I stället håller , och stämband undel vintern. tag på ett sådant i dessa tider. man på med olika körer och Brita arbetar som hemhjäl-I Läkaren har mer eller mindre I Också Brita skulle gärna sat duetter från olika opel'or, så nå- o pare hos åldringar. Hon arbe- förbjudit henne, och sagt att sa mera på sin sång, om det gonting är i alla fall på gång. tar hos tre om dagen, men har om hon vill fortsätta sjunga, bara fanns möjligheter. Men Brita tyckte inte det var ' - - - - tillräckligt. Därför tog hon un derhållningskonserten tillsam mans med Alf som ett väl be hövligt tillskott, som en chans att få jobba helhjärtat för sin sång en tid igen. - Utan sången skulle tillva-

Nykterhetsu ppl)fsnin,g

också utan mel',a nöll

Inforlnation

n)insl{al~

rökning bland elever

D INFORMATION är det bästa sättet att minska på rök ningen bland skolelever. Det säger Christer Majabacka, fri tidsscl<reterare i Karleby. I februari och mars i l\r drog nyk terhetsnämnden en stor informationskampanj i skolor och på arbetsplatser. Nu har nämnden fÖJjt · upp kampanjen med en undersökning om rökvanorna bland skoleleverna. DenJla visar klart att kampanjen hade en verkan.

o DET VERRAR som om många skulle tro att allt är frid och fröjd sedan mellanölet dragits in j kommunen och ingen restaurang finns. Kommunerna runt Karleby är i de flesta fall Ölfria. Det verl,ar som om man skulle tro att ingen nyk terhetsupplysning osv. behövs där, säger Christer Maja bIWka.

snyggt ut i de torrlagda kom munernas siffror. Men det skulle vara intres sant att se statistiken över de omhändertagna, varifrån de Sannolikt kommer Ungdomarna från de ton'lag kommer. da kommunerna kommer natur många från de torrlagda kom ligtvis till stan. Därför ser det munerna.

Men den som tror så kunde lämpligtvis företa en studieresa till stan vid tolvtiden en fre dagkväll. Det skulle kanske ge en annan inställning.

A v tre rattfyllerister som ny Christer bero på lärarna; ele ligen togs en kväll, kom två - I vinter blir det en ny I det drygt 22 procent som röker. kampanj. Vi försöker få fram I Västra parkens skola röker verna har alltid fått en effek från torrlagda kommuner. ett bra material, nya faktafil- · endast 15,9 procent. Det anser tiv upplysning om tobakens vå - De som sitter och tror att mer osv., säger Christer. Man allt är frid och fröjd sedan de I kommer ingensta ns med att be .tagit bort ölet, borde komma rätta sagor. Folk vill ha fakta till stan och se, mena:- Christer. i stället. Åtminstone hälften av bilarna Av 302 elever på sjätte klas

i gaturallyt kommer från om sen i lågstadieskolorna uppgav

nejden. Och de som en gång 23 eller 7.6 procent att de rök

kommit till stan, nöjer sig ofta te. Hela 74 procent av dem ha

inte med mellanöl, utan tar bå de å tminstone en förälder som

de starköl och annat starkare. - var rökare. Oftast är det endast föraren i I Medborgarskolan rökte 23 bilen som är nykter. procent. Femton elever uppgav - Vi når inte dessa ungdo att de slutat, varav elva flickor. I yrkesskolan rökte 47 pro dor, och röker därför mindre än cent av flickorna och 33 pro i andra skolor. cent av pojkarna. Eleverna som Under kampanjen genomför svarade var totalt 570, och av des också en undersökning på dem hade 56 slutat röka. arbetsplatserna. A v 151 perso I handelsläroverket röker ner som svarat på denna, upp 29,5 procent av flickorna och gav 52 personer att de slutat. 48 procent av pojkarna. Här Hälsoskäl uppgav 24 som orsak, har 44 av 313 slutat. sjukdom 8, graviditet fem och I grundskolans högstadium trivsel 28. Tio hade slutat efter har 1.099 elever svarat. Därav har 1:10 slutat röka. Både bland Chrlst!'r Mu :ahl\(~ka ,,1'all dra e D ny . Informationskampanj om påtryckning från barn eller öv riga familjemedlemmar. flickorna och bland pojkarna är I'ökuingeus \'ådol' i \'wter.

Sirpa Sandkvist är praktikant · påuugdomsbyrän i Karleby (ram till maj. Hon skall vikariera ung domssekreterare Carola Storbae ka 80m har modersliapsledigt. mar med någon form av upp lysning, säger Christer. Vi för, söker gå ut med faktaupplys" ning till våra egna, en upplys ning som inte tar sikte på att fördöma, utan som ger rena fakta för vanligt folk. I skolorna går nykterhets nämnden bl.a. ut med upplys~ ning om alkoholfria drycker. - Det är viktigt, menar Christer. Många tycks tro att man måste dricka starkt om man en gång går på restaurang, Vi vill visa på alternativ.

•

Tors,lalr.en den 1 dec. -

19'"

.................................................................................................................,

•: :•

i 'Först

då jobbet inte finns kvar i tänker man på hur bra det varit' i•

• • • • • •

• • • • •

D VI HADE en bra arbetsplats. Men det sade vi inte öppet så länge den fanns. Nu minns man mest de positit1a sidoma. Det som inte var så br(4 tänker man inte på. D FYRA ARBETSL 'SA unga människor sitter och diskuteÖ rar. De jobbade alla på samma stäUe. De trivdes med sina jobb, tyckte de hade hyggligt betalt och var i stort sett nöjda.

: : • : : • : :

Firman gick i konkurs. Nu sitter de fyra och väntar att det skall bli en fortsättning i någon form. - Vi , kan inte föreställa oss att "vårt" företag bara skall splittras sönder och maskiner och byggnader slumpas

•

• : : • : • : : •

bort. Gång på gång under diskussionen kommer de på sig själva med att tala om sin tidigare arebtsplats i vi-anda, som om den fortfarande var deras arbetsplals. De fyra är ingalunda ensamma i sin situation. Det var närmare 150 person er som miste sina jobb då företaget sattes i konkurs. Fiiretaget är Bjarne Dahlqvists möbelfabrik i Jakobstad.

• : : :

•

: : • : : • :

: • : :

i •• t • •:• t •

•

Det var ungt folk som

arbetade i företaget. Medelåldern torde ha varit kring 30 år_ För många som nu blev utan jobb, var den här arbetsplatsen den enda de prövat på. - Jag var nummer tretton iföretaget ,säger Anita Åkerlund. Jag var med under tiden företaget tog form och växte, och hann jobba i nästan nioår_ De första åren då företaget ännu var litet, formades en sammanhållning i gänget som funnits med mellan oss hela tiden. Den .sammalihållningen har inte .varit lika stark mellan dem som kom senare då företaget blev större. Men också

f•t : : • : : : •

i • :

t • : • : : • : :

t •

t t

• •

I, I

• • •••• •• •

:•:

••

Egna hus och egna lii.geoheter gör att ingen gärna vill flytta. Alla vUI bo kvar i Larsmo, och hoppas att verksamheten skall

komma igång igen. I bild fr.v. Gunn-May .'agersund, Alf Lindgren. Anita Åkerlund och Anna-Lisa KäUman.

i gänget, Gun-May Fagersund jobbade i det bär företaget tre år. Också hon trivdes utmärkt och \'ille gärna fortsätta. Men hon tycker att hon ändå inte är så fixerad vid just det här företaget som de som varit med längre. - Jag blev permitterad redan före konkursen, säger Alf Lindgren som jobbat som tapetserare. Då hade vi ju hopp om att få komma

arbetsplatser för oss inom deil branschen? Anledningen till att iönerna höll sig över vanliga sömmerskelöner är att det här gänget hör till träarbetarförbundet, och lönerna var över normlönerua.

ning,

eller rättare sagt någon anledning som de inte känner till dras 20 penni om dagen ifrån ersättningen. Var och en får alltså 184 mark i veckan att röra sig med. Inga stora summor precis. • Var ta jolJb nu? Anita är gift och har mannen i jobb. Alf är också Ingen av de 'fyra vet var gift och har hustrun i jobb. de skall få tag på ett jobb Och Anna-Lisa och Gunnnu. Det finns ju långa ar- ' May är ogifta. Därför får 36.RO. Av

~;t~ ~:e~~n~~;:nr~l:t~~~ ~:r~eD;!r!~e~ö:;:~~~~ ~:~:ö~~~~~öe:r ;;:C~liS~%~ ~ng~la betsplatsen fin. Den kunde man inte klaga på. - Vi som var med från början lärde oss också känna ledningen på ett annat sätt än de som kom senare, säger hon. Då företaget var litet var stämningen förstås mera familjär, man lärde känna varandra som människor_ - .Tobbet var mitt liv, säger Anna-Lisa Källman. Jag satsade faktiskt på det, och trivdes med det, och hade inte så mänga andra intressen. Hon hann arbeta i förelaget sju år_ Det hon jobbat l andra industrier är e.n dast kortare tillfälliga jobb. Den tredje sömmerskan

• • •

••

Unga "trotjänare"

• • :

D DE KÄ'NDE SIG också ganska trygga. Men smamngom började rykten gå om att firnwn inte gick så bra. Det skapade en besvärlig osäkerhetskänsla. Man visste inte vad som var sant. D SMÅNINGOM fick de också information om hur det lå;! till. Men informationen kunde ha varit bättre. Det. hade tmdl livet av många rykten och onödiga spekulationer.

gare_ Också han har arbetat i företaget omkring tre år, och ser inte någon chans till nytt jobb i . första hand . •

"råIbetalda sömmerskor"

Som sömmerskor var vi välbetalda, säger AnnaLisa. Vi jobbade i vanliga fall på ackord och höll oss med så där 14--15 mk i timmen. Det var förstås ett speciellt jobb att sy läder för möblerna. Kanske tyngre än inom t~xtil. - Inom textilbranschen har vi inte chans att få samma löner som vi haft, säger Anita. Och var finns

de på ett visst jobb som de inte har någon chans att hitta i nejden. Då de anmälde sig till arbetsförmedlingen försökte man inte ens bjuda ut någonting. Det finns helt enkelt ingenting att bjuda ut. Ingen vet ännu riktigt hur det skall bli. Men alla hoppas att det skall bli någon fortsättning i "vårt" fö· retag. Alla har knappast . chans att få jobb där igen, men kanske en del. De tycker det skulle vara slöseri med utrustning och modeller att inte någon skulle ta över och fortsätta tillverkningen. Alla lyfter 37 mk om 'dagen i arbetslöshetsersätt-

fyra så låg ersätt-

• Redan trött på ledigheten

föreningar osv., att hon inte känner allt lika meningslöst. Men nu har man ju inte råd att göra vad man vill på samma vis som tidigare, säger hon. Förr kunde man inte göra en del saker för .att man inte hade tid.

Nu får man avstå därför att man inte har råd . Anita har familjen att sköta om, och får dagarna att gå utan några större

~~~b~t~' ~:: ~~;å 1~~~.tyCÄndå tycker den här kvartetten som finns i Larsmo att de har det bra jämfört med många arbetslösa i stan. På landsbygden där man känner människorna omkring sig måste det vara lättare. Och de fyra har stor förståelse för dem som får problem med alkohol och liknande då de gått arbetslösa en tid.

- Jag är redan genomtrött på att inte ha någon sysselsättning, säger AnnaLisa. r åratal har jag fått stiga upp halv sex på morgnarna för att hinna till jobbet. Nu blir det senare för varje dag, dygnsrytmen rubbas, det blir svårt att

somna på kvällarna och man • Omskolning känner sig över huvud taget - Sverige t

onyttig. Också de andra tycker Den sista tiden på fabriatt allt börjar bli bakvänt. ken diskuterade roan förGunn-May menar att hon stås ivrigt vad man ska]) har så mycket annat att ta sig till. Många siktade syssla med, att dansa folk- på att åka till Sverige. I dans, gå i vävkurs, jobba i • SE SIDAN 11

~~~~~~~~~~~~~~~~ • • • ~~~~~~~~~~AAAAAA~~.~.~~• • • • • • ~' • • • • • •å . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

•

•••

•

: : : • : • : : •

i • • :.

: • : : :

•

Torsdagen den I dec. -

n~T~RROTTN'~K4

1977

PO~TE~

••

•• (J' c h blir Läget ar dåligt samre:

Hälften av arbetslösa. •• ar ungdomar under 25 D ARBETSKRAFfSMINISTERIET har beslutat priorite r'a ungdomarna i kampen mot arbetslösheten. Problemet med all SR mån~a ungdomm' menan 15 och 24 år är utan arbete har äntligen blivit uppmärk!'ammat på högre Of't. Denna åldersgrupp kommer nu alt vara i fr'ämsta l'ummet för arbetskrafts byråel'na, även om det betyder aU vi får offra (km som kommit närmare pensionsåldern. Det säger byrådirektör Carl Johan Lundström vid Jakob stads arbetskraftsbyrå. Han ser arbetsmarknadsläget som mycket allvarligt och konsta terar att ungdomen utgör en stor del av de arbetslösa i vårt land. - I Vasa län fanns det i ok tober 3.238 arbetslösa i åldern 15-24 år, vilket utgör nästan hälften av alla arbetslösa i lä net. De lediga arbetsplatserna uppgick till 383, berättar Carl Johan. - Läget har hela tiden blivit sämre och det kommer att bli ännu värre. Arbetskraftsminis teriet räknar med att vi når den största arbetslösheten i fe -bruari nästa år. _ Kustremsan i Österbotten har hittills alltid varit i ett gynnsamt läge och sysselsätt ningen har varit god. Men nu har läget även här försämrats

•

FÖRST DA

ungdomen kommer i ett speci ellt dåligt läge under en dylik Ikaryhmä 15- 24 Age group

lång depression.- När det var je år kommer ut nya kullar 25 ungdomar på arbetsmarknaden som inte har någon möjlighet att få arbete så märks det ge 20 nast i statistiken efter två år av lågkonjunktur. När arb..t,,1öshpten ö1utr, ökar oc1,så arbetsl{raCtsbyråns a.rebt.,. En annan faktor varför de börda. Clu'1-Johans telefoner ringer i ett kör och ibland vin öro nen inte räcka till. arbetslösa i så stor utsträck ning utgörs av ungdomar i ål dant att det alltid finns fler sö- sig före militärtjänstgöringen dern 15--24 år, är senioritets kanden än vad som kan tagas och sedan är arbetslösa när de principen som vanligtvis beak emot. I stället har yrkesskolor- kommer ut. I stället för att låta tas på arbetsplatserna. Det be nas verksamhet intensifierats arbetsgivaren anställa en vika tyder att de som varit längst i så att allt fler får studiemöj - rie för tiden. Arbetsgivaren får företaget får stanna vid ev. lighet i dem. I inte säga upp en person p.g.a. permittering, medan de nyan Iden med att skola sig under I militärtjänstgöring utan är Arbetslösa arbetssökande I ål ställda får gå. Detta system är dåliga tider ligger i att man tvungen att bevilja tjänstledigt. dersgruppen 15--24 år i hela lan naturligtvis riktigt och rättvist, får ökad placerbarhet när man' Information måste också gå ut det 1972-76. men det har sin inverkan på har någon skolning bakom sig. till dem som skall skriva stu p.g.a. den långa lågkonjunktu ungdomsarbetslösheten. Man väntar ut lågkonjunkturen denten så att de planerar vida .. ~ och har ett bättre läge på ar re, och inte bara siktar in sig ren. • Vad skall man gora. betsmarknaden när man är fär- på studentexamen utan att tän • Varför är de unga f d h I dig. ka sig för vad de skaU göra ef arbetslösa? ..-: All.t" ler ung ?mar .~r Arbetskraftsministeriet och ter den. bOr]at vIdareskola SIg, fortsat- , -byråerna har vidtagit åtgärder Carl-Johan kan berätta att ter Carl-Johan. för att lätta upp ungdomsar • Konferens i Jakobstad - På finlandssvenskt håll finns Korsnäs kurscentral som Ungdomsnämnden i Jakobstad lO '000 skulle ha möjlighet att få har ett rikt sortiment av kur VMSA kommer att anordna en konfe II Q ett jobb också. ser. Men just nu är läget så I rens nästa torsdag, där ung 30 ·000 henkilÖä-

persons

det här gänget är det en dast Gunn-May som så smått funderar på den möj ligheten.

• Ingen bitterhet

Alf och Anita har sina familjer som inte är bered da att flytta, och Anna-Lisa har prövat på att jobba i Sverige flere kortare perio der. Hon vill inte dit igen.

Man kunde vänta att ett gäng som detta skulle vara bittra på sin forne arbets· givare. Men det är de inte~ i stället hyser de en med känsla och talar som sagt gång på gång om sin forna arbetsplats i vi-form.

I stället har hon funderat på att söka sig till en om Skolningskurs. Men hon är tveksam ännu: man borde ju hitta ett yrke där man

Visst är det mycket som man inte begriper j sammanhanget, och visst, kunde informationen till oss ha varit bättre så att vi ve-

Hot-Shop öppet Månd.~tisd.--onsd.-torsd.

Fredagar Lördagar

ai~a

vardagar

domsarbetslösheten kommer att 7 diskuteras. Konferensen skall tat vad som varit på gång, samla representanter för indu säger de. ,;./ strin, arbetskraftsbyrån, sta - Osäkerheten var det I( ~ I 4 den, facket och massmedia. värsta de sista veckorna, sä ~ " I Personligen kommer jag att ger de. Vi visste att 20 t~ -framföra mina åsikter om vilka procent skulle permitteras. ..... lagändringar som borde göras, Alla har ju sig själva när ~ berättar Carl-Johan. mast. Det spred sig en otrev 1Q1O '71 '72 'n 74 '76 '76 '77 - Som det nu är gäller sys lig stämning där var och en Arbetslösa arbetssökande (1) selsättningsstödet för anstäl hoppades att någon annan och lediga arbetsplatser (2) I landet av ungdomar endast fö skulle få gå_ Vasa län 1970--77. Efter högkon junkturen 1975 har avståndet retag. Stödet borde utvidgas så Och de sista veckorna i mellan arbetslösa odI lediga plat att det också skulle gälla andra jobbet var även ganska ser bara vuxit. organisationer som kommunal otrevliga. Då fanns inte förbund. I Jakobstad fick vi ett jobb tillräckligt, utan det betslösheten. Företag beviljas erbjudande om 20 arbetsplatser blev mest att diskutera var sysselsättningsstöd i tolv måna aven arbetsgivare. Men planer för det blivit som det blivit. der för de ungdomar de anstäl na fölJ på att arbetsgivaren inte Alla blev irriterade och på ler och denna åtgärd har redan var ett företag och inte kom stridiga. nu gett resultat. Samtidigt på att få sysselsättningsstöd. verkas ungdomarna av det ar Jag efterlyser också en snab Men annars, så länge job bete som ministeriet utför för bare behandling av alla konkre bet gick normalt och alla alla arbetslösa, som t.ex. den ta fall som just när en person kände sig trygga, var stäm kommunala anställningen. skall anställas vid ett företag ningen fin, säger de fyra. Informationen till ungdomar som vill ha sysselsättningsstöd. CANDER na effektiveras. Många gör t.ex·1 Ofta drar anställningen så län ______________ det misstaget att de säger upp ge ut på tiden att arbetsplatsen hinner förfalla innan frågan Lediga hunnit behandlas i alla instan Arbetslösa platser arbetssökanrle ser. 14 - Vi har aldrig haft ett så Karleby •••••••••• , •••• • • • . . •• •. • . .. 36{) 28 406 dåligt arbetsmarknadsläge i Jakobstad 91 983 modern tid som nu, berättar Vasa ..... _.... 39 Carl-Johan, och det kommer att Närpes ...........".....". _-_ .... _....... 173 52 bli ännu sämre innan det börjar Kristinestad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 344 bli bättre. Arbetslösa arbetssökande i oktober samt lediga platser byrådi HEDLASSE slriktsviB i svenska österbotten. 1

.. J , -- -

_k-"

o,. - • • •

•••• ,

•

••• "•••••

i Oravais I

•

ö~TER80TTNISK~

PO~lEN

TON'dagen den l dec. -

1977

Det ··h är är Septims -- en ung kristen. g-r upp som ·ger ut ·egen. skit'a DEN KRISTNA . sånggruppen Septims från Forsby iPe dersöre kommer i dagarna ut med en egen · LP. Det är gruppens debut på skiva och LP:n har titeln BEKÄN NELSE. Bekännelse finns också på kassett och både ski van och kassetten skall finnas påförsäljningsdiskarua i slu tet av november. Sånggruppen Septims st{lrta de hösten 1973 då Kyrkans Ungdoms dåvarande musikle dare, Christer Tonberg, höll e~ gitarrkurs i Pedersöre. Pappan till två av gruppe!l.'3 medlemmar föreslog då att man skulle försöka starta en ny sånggrupp och resultatet blev Septims. Två av dem som var med och bildade gruppen ~r inte med längre, nämligen Stina Forsman och Britt-Mari Hjärpe och gruppen Septims består nu av Greger Cederberg, som spelar elorgel och elpiano, Sixten Ek strand, bas, Sune Ek strand, trummor, Ann-Catrin Cederberg, gitarr och sång. Bo di! Forsell, sång och Anette Forsman, sång.

spelade de m&.:>t sådana låtar de kunde bra och tyckte om, och det hela var kanske mera en lek. De fleö>ta var också i början ovana med de nya in strumenten och saknade all er farenhet av framträdanden. En deJ av instrumenten har skaf fats av Kyrkans Ungdom men det mesta av utrustningen har gruppens föräldrar stått för. . I själva musikvalet tycker de I D e första 150 skivorna har kornmit från Helsingfors och medl<)mmarna i Septims har hunnit inte att de ändrat på sig så I bekanta sig med resultatet. Från vänster på. bilde n sitter Sixten Ekstrand, Greger Cederberg. SWle Ekstrand (med hunden Pia), Ann-Christin Cederberg, BodiJ Forsell OCh Anette ForsllUIn. värst myc:ket. De har aUtid försökt få fram låtar som skulle passa för bå- nu nästan nått målet.. Varför Vid valet av - låtar till LP :n vid inspelningen. Men själva de ungdomar och äldre, som I ville man då ge ut den här har Septims försökt få fram i!l.'3pelningen och alH arbete ofta lyssnar på deras musik. I, LP:n trots att man visste att det bästa ur sin repertoar bå- med den var jobbig och svår, det skulle bld stora problem? de när det gäller texterna och det roligaste med alltsammans O Att ge ut en LP är ingen. Jo, först och främst för att melodin. De har också försökt var den förberedande planerin lätt histo:ria, det kan säkert' man på ett ännu effektivare få med så mycket av den egna gen och lättnaden nu när det Karl-Gustav Cederberg, som är . sätt vilJe nå ut med budskapet produktionen sam möjligt och mesta är över. • Ingen i Septims har någon Gregers och Ann-Catri!l.'3 pappa ,lom Jesus Kristus till andra de har också försökt få resul- I egentlig musikal,:Lsk skolning konstatera vid det här laget, människor. Men man vet ock tatet att passa både äld·r e oc\ O S€ p tims LP, BEKÄNNEL bakom sig och de tycker själva det är nämli:gen han som står så att gruppen irute kommer yngre. SE, kommer snart att finnas a.tt de under de här åren har som producent för skivan. När ; att kunna hålla hu.r lärrge som Gruppen själv är ganska på skivdiskarna till försälj utvecklats enormt. De är nu intresset · för utgivningen Visa- I helst, militären och studier bör_ nöjd med de provskivor och ning. Det är förbundet Kyr mycket noggrann.a.re med pla de sig vara lamt på annat håll jar skymta för några i grup band wm de hittills har haft kans Ungdom som står för nering, tex,tvaJ, arrangemang bestämde man sig för a.tJt göra I pen och en skiva är ett bestå tillfälle att lyssna på från in- distributionen av skivan och och e.1lt som hör tilL I början ett eget försök och man har . ende minne av många års ge spelningen och de ser det då den kommer att finnas på - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - me!l.'3kap och arbet.e. Den här ur den synvinkeln att de är KU;S bokoord i Nykarleby och hösten är ka.nske den sista som amatörer på området och att med på de tillfällen som arran gruppen spelar i sin nuvarande de inte har haft möjlig·het till geras av KU, men också i and sammansättning. någon dyr teknik och studio ra affärer SDm säljer skivor.

Jakobstads Tidning Oumbärlig för oss i Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad. Larsmo och Kronoby bevakar allt som berör och intresserar regionen med radio- och tv-bilagan som ger dej radio- och programmet för hela veckan

ty.

tidningen också för dej

800 ville höra trion i Ekenäs - DET VAR fantastiskt sä., ger Håkan Streng. Folk stod i kö för att få biljetter. Vi fick lov att sätta In en andra. konsert omedelbart efter den första för att alla som ville simIle få. höra oss. Det kom sammanlagt 800 personer. I

~-teknik

i bild

VÄRMEVÄXLAREN ÖVER FÖR VÄRME FRÅN ETT MEDiUM (VÄTSKA. GAS) Till. ETT ANN .... T.

Prenumerera NU för 1978 och du får tidningen GRATIS under hela december 197/.

Jag prenumererar pS JT

för hela 1978

Namn: Adress:

för V, §r

........... , ......................... .

.... ............... ......... ........

Jakobstads Tidning, Jakobsgatan 13, 68600 Jakobstad. tel. 967·13555

Det som Håkan berättar om med stor entusiasm - vilket inte viII säga så litet - är Trio Saludos konsertframträdande i Ekenäs för en tid sedan. En lik nande konsert hölls i Hangö, men den samlade inte lika stor publik. Den 4 december är det vasa bornas tur att få höra . de tre herrarna Håkan Streng, Peter Ingo och Arta Rintamäki. Då blir det konsert i stadshuset i Vasa. Konsertprogrammet omfattar visor av Dan Andersson, Evert Taube samt egna visor i latin i' amerikansk tappning. Som ar . rangör för konserten står Vi sa!l.'3 vänner i Vasa.

UPPVÄRMNiNG

ÄR OYRT.

HÄR VÄRMES NYTT VAT

TEN MED OET VARM/'> .

AVLOPPSVATTNET.

.J,.

TUB-

RESP. SPiRA.l.VÄRMEVÄXl.ARE: TiLl ..foR DE VANLIGARE TYPERNA: \I

,... '-.....

VÄRMEUPPT"f'o~ . <OoANDE MEDIUM •. /'1 . ,

"" .............. VÄRMEA\{iC.iVAN. DE MEDIUM

X '

•.

F'lATTVA R MEVAXl.AREN SoTRÖMMAR DE Ol.iKA VÄTSKORNA PÅ VAR siN r.iOA OM PLATTORNA:

, Il'

VÄRMEN i RÖK~""S öVER FÖRES

TiLL TEGEl •

Torsdagen den 1 dec. -- 1977

·1

öSTER80TTNl~KA

1 .~

AI(TUELI-J DUELL 1) Å ktuellt:

Hällund Saxberg Sperring F1nne

Just nu har pälsfa rmarna brä<,la tider med p ä lsningen. Vad är namnet på nedanbeskrivna pälsdjur : . a) Långhårig blå-vit päls med dragning mot grått och svart, ryggen mörkare än magen, lång yvig svans. Marknadsförs hos oss främst som kragar på kappor och som mössor men görs även till pälsar. Pälsas först av farmdjuren. b) Blågrå päls, ju blåare dess bättre. En av de minsta mlnk sorterna. Priset har varierat kraftigt men I vinter väntar man särskilt goda priser på dessa mlnkskinn. c) Pälsens grundfärg är vit, en svart rand längs ryggen som vid frambenen bildar ett kors, Insprängda svarta hår på ryggsidan. Stor kraftig mink som håller bra pris.

POST&N .

Egen poäng

2) Musik: PhlUp HäUund, Jakobstad.

Musik från förra delen av seklet fascinerar allt flere musiker med Intressanta musikgrupper som ·följd. a) Nyligen fick vi via "Nygammalt'~ I Sveriges TV stifta bekantskap med en grupp från Helsingfors vars repertoar I mycket motsvarar de österbottniska gillenas. Vad heter gruppen? b) En grupp från västra Nyland har gjort sig Internationellt känd genom skickligt framförande aven speciell slags musik. Gruppen har vid flera tillfällen spelat I österbotten. Vad heter gruppen? c) Vid universitetet i Umeå finns en grupp som redan funnits l 16 år. Repertoaren är Ull stor del jazzinfluerad. Gruppen konserterar I månadsskiftet i Vasa. Vad heter gruppen?

3) Sport:

Llsbeth Saxberg, Korsholm.

Gymnastik är aktuellt sä här års. Vilka grenar ingår i Olym pisk sex kamp I gymnastik för herrar? (1h poäng för varje rätt svar. ) ,

2,5

1,5

12,5

10,5

6,5

4) Geografi: Om man med start frän riksväg 8 kör österut a) Frän Vitberget i Pjelax, Närpes längs väg nr 67 b) Frän Sandvik vä gskäl i Vass or, Korsholm längs väg nr 68 ej Frän kyrkbacken i Karleby längs väg nr 13. Vilka är dä de kommuner man först kommer till l respek tive fall?

5) Kultur:

Lars-Göran Sperring, Malax

aj Ett nordiskt kulturcentrum häller pä att byggas upp l Fin land. Var? b) I vårt land finns redan ett nordiskt kurs och kultur centrum. Vad heter detta centrum? c) Finlandssvenskarnas organisation l Sverige FRIS och för eningen, Svenska österbottningar l Stockholm ordnar som bäst en utställning I Stockholm. Var?

6) Politik: Regeringscheferna i Europa rör pä sig i olika riktningar, Vilket land representerar följande politiker: a) Förbundskansler Helmut Schmidt b) Regeringschef Edvard Glerek

c) Förbundskansler Bruno Kreisky

* Pedersöre.

Poäng total,

Carl-Johan Finne,

'Tonårsshow i Oravais Ungdomsnämnderna iVörå, Oravais ocb Maxmo ordnar en gemensam tonårssbow på fredag i Oravais. Temat för den 'första tonårssbowen är musiken ocb känn din motor cykel, säger ungdomssekrete rare Carl-Gustav Nykvist 80m redan planerar nästa tonårsshow våren 1978 i Vörå och på hösten i Kerklax. Iden till tonårsshow fick Nykvist från öP när tonåringar

Df' rätta svaren på klagade över varför inga dan ser ordnas för dem. Därför slog han två flugor i en smäll med att arrangera tonårsdans med programinslag där allmännytti ga saker behandlas. Redan i planeringsskedet var det hela tre nybildade orkestrar inom regionen som kunde tänka sig att spela inför en "publik som de känner". Nu är det be stämt att pensalaorkestern Chain spelar. Till sommarens tonårsshow kan han riktigt tän ka sig ett "miniorkesterforum" för de nybildade orkestrarna inom regionen. Den information och demon-

~id.

'4,

Kartan, en pjäs som vann FSU:s pjästävling 1970. Åtta Personer medverkar i pjäsen, både yngre och äldre. Handlin Teater-Jacob har premiär på gen är tänkt någonstans längs lördagen på Wava Sttirmers Bottenvikens kust med villabe byggelse. stration av musikanläggningar Tidpunkten för premiären är och t.ex. hur skivor ocb band skall skötas ges av Karl Eklund. vald med tanke på det utvid Motorcykelinformationen hålls gade självständighetsfirandet. av Stig Nykvist som också kom mer att berätta om trafikregler Stadens kulturnämnd vill ha och motorcykelutrustning. Ung aktiviteter under dagarna, och domsnämnderna ordnar gratis buss och endast ett inträde på Teater-Jacob har satt in sin premiär som en bit. en mark uppbäres.

Teater-J.acob spelar I(artan

•

Hon: Säg mig älskade. är jag

din

törsta kärlek!

Han: Visst, min ängel! Löjligt

' förresten, att bvarenda kvinna koouner med den frågan I (Kasper 1913) • Gamle ungkarlen: -J aba, det är i nästa månad jag ska' gifta mJg

med min hushåUerska ••• IlA det

är väl bäst, jag säger opp henne till dess. (Kasper 1918) • A: Kan du tänka, jag bar vun Dit ett pfanlno pa\ bandtverkslot

teriet! B: NAja, ingen af dina hemma. varande spelar Ju •••, och da\ gör det ju ingenting. (Kasper 1915>.

ö~T~RROTTN'~K~

.' .. k · rlmaES, aktue11 t ,

Liechtensteln utger 7. 12. en serie omfattande fyra frimär ken med julmotiv.

POST~S

Torsdagen den l dec. -

1977

'Loe~ ~m SlIim9DmSlIieQ

) Ca 40 frimä rkssa mlare trä n Kl'istinestad i söder, Jakobstau i norr s a mt ä ven från Seinä joki-regionen hade söndagen den 20 november samlats till den va rje höst äterkommande o traditionsenliga träffen, som denna gång arrangerades a v Vasa fila telisters underavdel ning i Kristines tad. Auktions materiai fanns det rikligt av GA FöRBI MED EN SANG men prlsnivän var hög och den lyder uppmaningen frän Hå ekonomiskt tryckta ti{]ens alla kan Streng, känd trubadur, nu vedermödor ledde till att för mera bosatt i Vasa, pä hans säljningen blev ringa. Den yng solo-LP med samma namn. Sverige utgav 17. 11. ärets re generationen från Ytter Skivan är en visskiva i en läng nobel märken. De rikssvenska mark-regionen var rikligt re räcka finlandssvenska visski Nobelfrimärkena har blivit ett vor på sistone. (En positiv ten presenterad under ledning av intressant nytt motivomräde. dens! ) lärare Rafael LÖnnqvist. Nästa Den första utgivningen skedde gång är Selnä jo!:i i tur att stå 1961 och märken har redan HAkkes skiva kan ses som som arrangör. börjat stiga frän den .äldre än ett personligt dokument med dan. Bilden visar årets utgåva. ett allmängiltigt material på -0 Atta nya frimärksutgåvor I samma gång. Flera visor är s k er under är 1978, meddelas I serIOsa, känsliga och med de t preliminärt från post- och ~ mänskliga budskap i sig. men le le gTa fstyrelsen, Närmare pre ! lika ofta sticker filuren Streng s;>n t atlon kommer i denna spalt upp i humoristiska nummer. då pr ogra mmet erhå llits , Bl.a. Ta t .ex. hans visa "jultomten"'. utges i janua ri ett 20 marks I den berättas att tomten hell bruksfrimär'ke, vilket är myc re springer efter älvor och ket. brännvin än sköter om snälla O Nyheter: Finland årets jul barn. Där har man alltså för märke utkom i november. Mo klaringen till de .uteblivna pa tiv: Pojke med tulpan. Finland k eten ... 60 år utgivningsdag 5 . 12. Bil derna, EN VISA som Håkke gör

Förbi med en sang

...

Tvä nya länder har medde lat sin "filatelistluckas" adress därifrån man till det noIIiinella värdet kan köpa nyutgävor. ISRAEL, Philatelic Serveces, Jerusalem, Israel. KANADA" Phila'telic Service, Cana-da Post Office, Confederation, Heights, Ottawa, Ontario, KIHOB 5 Ca nada. Emedan de enskilda mär kenas utgävor meddelats svagt kan man t.ex. inbetala en tia och taga automatiskt nyheter så länge beloppet förslär.

<> Grönland utgav sitt julmär ke den l. 11.

Frimärkslitteratur har det rikligt kommit ut av i höst i bokform: Tuomas Piironen ' chefred. för KOP :s frimärks klubbs tidning "Kurre" - har gett ut ett vackert verk om alla I 'Finland använda special stämplar och bildstämplar. Ett verk som varje mer avancerad filatelist behöver är Mlkko Ossas bok om finländska för falskningar, vilken utkommer till julen. Boken är närmast avsedd att betjäna vardagsfila telisten, som Inte kan erhälla experthjälp när som helst. En stämpelhandbok utkom mer även inom en överskädlig framtid som berör äldre finska tväringade stämplar. Stämplar na är främst frän 1800-talet.

At myntsamlare en liten vink. Självständighetens 60 årsjubileumstia utkommer början av december. Med an ledning av VM på skidor i Lahtis utges ett 25 marks ju bileumsmvnt l Rilver. Dae-en

personligt är hans tonsättning a v Margareta Hornens gröna vägentext "Rural vision". I den kör H å kke hästräfsa i esplanaden i Helsingfors. allt me dan fåren betar kring statyn a v Runeberg, och korna står med stinna juver i borgmästa re Auras hus. Parollen i visan är : mera lantlig färg till stan! Finurlig är också Benedict

Zilliacus' lov till utl'tia~n, "Ack, huset med hjä rtat" . Det var något om de lustiga visorna, som är nAgot mer upp-poppade både i takt och ton, för att inte tala om arran gemang. Bland de "seriösare" alstren tycker jag bäst om , "Den vänliga gärden", en lAg mäld melodi till Verner von Heidestams känsliga dikt.

EN ANNAN PÄRLA är Håkkes egen "Det är något visst . . .", som är dedicerad visan som musikaliskt och mänskligt fenomen. Håkke har själv skrivit alla melodier och ocksä flera texter, medan ar rangemangen har gjorts av f.d. Cascade-kapellmästaren Karl Kuusamo. BERTEL LINDELL

Vorå drar sig ur~,alllarhetet kring ungdomssekreteraren L

VöRA KOMMUN drar sig ur samarbetet med Oravais och Maxme kring ongdomssekrete raren. Vörå bar erlagt över 50 procent av ungdomsseJcreterarens lön men denne har arbe tat endast två dagar per vecka i VÖrn.. Man siktar nu på att göra tjänsten till en kombine rad ungdomssekreterar-kuitursekreterartjänst.

tjänst inom de tre kommuner- r na är Carl-Gustav Nykvist. Då

denne är bosatt i Vörå är det

sannolikt att han kommer att

' få den nya tjänsten inom Vörå kommun. Då det finns uppsägningstid på samarbetsöverenskommelsen I kommunstyrelsen samman om ungdomssekreteraren kan lwpplades denna fråga med det omorganiseringen förverkligas 1: al Blåräv, bl Safir, el Black allmänna gnisslet i samarbetet först i mitten på nästa år. Cross. med framför a:llt Oravais. För 2 : al Halsbrytarna. bl Country slaget går ut på att 3/4 av • Platsen som portier är ledig på. Express, c l Renhornen. tjänsten skall bli ungdomssek 3: al, bl och el . Hopp, barr, reterare och 1/4 kultursekrete ett hoteU i Skåne och en sökande rare. infinner sIg. räck, bygelhäst, ringar, parterr. - Jag talar, upplyste han. tys 4: 8.) Teuva (österrnark), b) Innehavare av nuvarande ka, engelska., franska, lite' spans Maxmo, c) Kronoby. ka, ryska, finska.. • 5: a) Sveaborg, bl Hanahol - Ja, de' ä' nog godt och väl, men, c) Nordiska museet i Stock och upplagan fij.stslås senare. Men uUgvningen sker pA vä men kan ni också t~lka skånskan holm. ren. för uppsvenskarna 'l 6: a) Västtyskland. b) Polen. Torhiörn ~ .J Malmberl!" (KasDel' 1913) el österrike.

Initiativet till uppsägningen och omorganiseringen kom ur sprungligen från kulturnämn den. Vid budgetberedningen an såg kulturnämnden att man måste få en kultursekreterare på deltid.

Duell·

svaren

Torsdagen den 1 dec. -

o~1

1977

1<: R R n 1 1 N I S 1\ ,",

.. Il S T Jr ~

KRYSSVINNARE

Uppst.li.lIning och fo~ograferillg, röre det bl'lLltar loss. TiU vänster de svenska förarna, Ull hö ger de norska o<,h I mitt~n LeU Hagelstam och Karl-Erik Englund, team F!nland. (Foto: Carl-Gustav Storgård)

MIIFU-för,flr,e åltt,e

fin.al på Silverstone

VECKA 44, alltså för tre veclwr sedan deltog två förare från Finland i den NOl'diska rattrnästarfinalen i England. Tävlingen gick på Silverstonebanan, där man också brukar ål<a Formel-l. Emot sig hade de två finländska förarna tio förare från Sverige och tio från Norge. Och det blev san nerligen åka av.

Karl-Erik Englund från Marie hamn hade 11,35. Nåja, vi kommer igen nästa år. Inom parentes kan man väl säga så, att tävlingen i och för sig är av underordnad betydel se. Prisresan till England, en vecka, det är det bästa priset. Tävlingen är mera informell. Men utvecklingen går mot en mera officiell tävlingsform. Så snart har vi väl rena lands kampsstämningen. Men visst önskar man alla ungdomar en vecka i London, en världsstad, med 12 miljoner invånare. Där finns allt. Hoppas. detta kan vara ett fint lockbete, nästa gång Che vette-Cup arrangeras.

• Första pris i ~' årt senaste priskryss går till Birgitta Fr cd lund i Rödsö. Hon får 30 mk. Andra pris 20 mk går till R a fael Sandman i Karperö, och tredje pris 10 mk till Östen Lin dell i Nederlappfors. Vi gratulerar vinnarna! vid lä~pligt tillfälle, konstate rade kommunstyrelsen. Så nu får Vörå uf sin flagg stång, festen hålls med flaggan i topp. Och Vörå uf får lov att upplåta sin lokal hyresfritt åt kommunen ytterligare en gång VöRA KOMMUN sl<all fira vid lämpligt tillfälle. självständigheten och Vörå uf skall få en flaggstång vid 1:-___________, lokalen i Koskeby. I - Hör dessa två fakta ihop? Öst~rhnttni!Olka - Ja, faktiskt!

J{ommunal

fla~~stång .

till Vörå uf

Pusten

Kommunstyrelsen i Vörå . tyckte att självständighetsfes I SverIge har man sysslat nordiska länderna så har de in OslerOottDlsR ungoOIn>lt1tlnlIlg

ten borde förläggas till Vörå med rattmästerskapstävlingar i te så mycket att säga till om. Jakobstao. FUllsn..

uf:s lokal. Festen är samtidigt snart femton år. De har liksom Medlem a" UUnI.DgsrlUUl

De våra hade problem med 60-årsjubileum för Vörå krigs förbund lite tradition att falla tillbaka att hålla de bästa damförarna skola. på. Även i Norge har man hål bakom sig. Totalsegraren som ridningen utkomrnel lIarlt

Men så framgick att det inte lit på i sex år. Det .betyder att var från Sverige hade tiden 7,24 torsdag

finns någon flaggstång vid när finländska förare möter medan Leif Hagelstam från Redaktör

elitklassförare från de andra Helsingfors hade 11,09 och Carl-Gustav Storgård Vörå uf:s lokal. En självstän och' ansvarIg ulglvan

dighetsfest utan flaggning vid PER-ERIC ~VEH.SON festlokalen ja, se det grå ttedaktlon Jakuosgll.laD 11<

nog bara inte. lakoOsta<l. tel ~67 : 1::l5f>5

Underhandlingar följde. Postad!'eS$ 1"8 27

Om kommunen ser till att en 61160J Jakol>staL

flaggstång blir rest vid lokalen JAKf)8~T.\[)S I rafikskola r rafikskola ~edaKtöI I Vasa ;:I-J!., Glaoe,

blir det ingen hyra, förklarade HandelsesplanadeD lO D

mL~KOI.Å ruOM) Ab HALOIN & HOSF Vörå ufo Hyran skulle annars tel. ~6l/13 522

"ly [<urs tJ;)r]ar varje Ny kurs börjar varj~ Ny Kurs börjar varje vara 400 mk. REV AKTlO N S RA.lJ J!:'J r.orsdag 111. 17 .00 t-:1åndag kl 1700 onsdag kl. 17.00 Men en 14 meters flaggstång KanalespI. 8 Kanalesplanadeo 23 Choraeusgalan 7 AU Snellman. ordförandt kostar närmare 1.000 mk. Margareta Smeds Lett Rex teL l:i 003 tel 11 251 teJ . 12145 Vi kan ju ordna en fest till dlrgnt.a Snlck8J'li PhiliP Häl· I uno

TRAFIKSKOLORNA I JAHO'B STAD r.

STORKLAS OCH LfLLKLAS

~RENU MERA TlONSPRJS

11177

lieJt är " •• ~ ••..•••..• ~

l7, 10.

Skandinavien Lösnummer

25,

Halvt

9.r

•.• _. _ ••._ _ _

_ •.•••• _

- .6('

o\.N NUNSMOTTAGNINl" -;OU :s KarulJl. lasa

tel. ~61/13 572 JrL tö 37~

:lP '1; I\NNUNS'UANS'l 1'1' ·expedIUon. Jllkfll>staa JlI.koosgatan 13. teJ. \167 I l:{ 555 o\. n n.1ll8.eI Oör m Iii mnH~ ~pnalOt mandä" kl 16 KA:>SA

tiuhot-OHINt.

, J~h

Jakobsgatan U:I . JIlIWO!ltao tel ~671l3 !)5... ~NNUN~PIH:::;

• texteD ~fte, ~"I"t il

~ ~

~),A

'~~ W~4

Y~A

~f ~J1

~.j

----

. . .••.•.. .. •.•_

texter rn<1

....... . ... .

Dla~

- .20 pel

l.9IJ

l.70 flin>

JA~ PETARENr6R ~AH.liANNuN:-;1!:1-1 EN/NiG /'Öl<. KVINNANS Mllllflll>ltorlek ,Wl; mm. tUl· OBE/?OENDli' o::H FöR tagb>lpruo _. •ao spmrn och färg . "';tr%'A A7T ~AM SIG ___

-->J'V,~ V

. .

li'örenmg>l>lplI.lten (.ler rad 50 p POl"ter 'in!' va· ~kad8 ~Ofll till· rogat· 'lnnonlOö, pa grund ,H re" ' ~onse, ~om lnrtngt" eller som pil ~run<l '1" post· )steI'Oot: ('Iska rar lllte ' ör ev

!'Öl'f<t'nllll! .ntp ' nf/kIF • npgiirt rllJm n lPT

Jakt l l):--: I ;'ltJ:- t I \ t , I ' I. f ' l " " " n gs AKtiebolag, JaKotlStb.d , HIn

öSTERROTTNl~K."

PO~TEN

Torsdagen den l dec. -

197'7

Prenu'merafions försäliare Nu är det dags för en

SLUTSPURT

Harrström uf delade på andra platsen genom Kjell Storgeust och Mats Abacka. Efter avslutad tävling och många fina prestationer kom resultatlistan att få följande utseende: Herrklassen: 1) Jan-Olav Senaste vecka tävlade man om sjunde ringens superstar Karlsson Molpe uf 46 p, 2) mästare och -mästarinna i Korsnäs uf:s lokal. Till kvaltill Kjell Storgeust Töjby uf 38, fället hade ett feJntontal ungdomar mött upp, vilket kan an ses vara rätt bra för sjunde ringens deJ. Dessutom fick man Mats Abacka Harrström uf 38, se många utomordentliga resultat som t.ex. Ulf Granqvists 4) Kjell-Ake Söderback Töjby uf 37,5, 5) Ulf Nyman Harr framfart i armhävningarna. Han gjorde hela 43 armhävnin ström uf 36,5, 6) Ulf Granqvist gar under 30 sekunders tid. Molpe uf 28, 7) Lasse Ekström Fyra ungdomsföreningar in Molpe uf:s representanter vi Korsnäs uf 27, 8) Ulf Ravald om ringen hade skickat repre sade sig vara de starkaste den Molpe uf 26, 9) Bengt Silen sentanter till kvaltillfället. Täv na gång genom att vinna både Töjby uf 23, 10) Jan-Erik Abac !ingen gick i en mycket trevlig herr- och damklassen. I dam ka Harrström uf 18 p. amosfär och de flesta av delta klassen blev det t.o.m. dubbel DaIDklassen: 1) Vivecka garna hade uppfattat det här seger genom Vivecka Backlund I Backlund Molpe uf 27 p, 2) Ann med "superstar" alldeles på rätt ·och Ann Norrgård. I herrkias- Norrgård Molpe uf 18,5, 3) sätt. En del av deltagarna är sen segrade Jan-Olav Karlsson 4sv ) eaMaB~örkwbl.okm TÖJd'bYT~~b17'uf5, .. ria l stran oJ y kanske aktivare inom idrotten Molpe uf med åtta poangs mar 15,5, 5) Britt-Mari Granö Töjby än inom den egna ungdomsför- ginal till de två som delade på uf 12,5 p. HACKUS o. ROSTO eningen. andra platsen. Töjby uf och

• l

FSN ger ' ut sl{iva av Thorre SI{o~~.lan? L'

I nästa vecka börjar vi sälja ÖP också genom annonser med kuponger. Ge ÖP lill jUlklapp!

••

Osferboffniska Posten

1iI----__________________ __ ~

Ulf Sundell leder Jeppo nf JEPPO UF höll årsmöte sön dagen den 20 november. På mö tet presenterades och godkän des verksamhetsplanen för 1978 och budgeten fastställdes.

SKALL Ä VEN nykterhetsrörelsen ge sig ut på skivmark naden? .Ja, det ser så ut. FSN har fått ett mycket intressant erbjudande av Tho re Skogman. När det inte girk så bra med hans torne, vad Föreningen kommer nästa år det ekonomiska beträffar, erbjöd Thore att han skulle sjun att arrangera fyra gammaldan ga in en skiva med "Där höga furan susar" och "Ensam jag är", av vilka FSN skulle få behållningen av de 1.000 ser, fyra ungdomsdanser och fyra tonårsdanser samt möjli först sålda. Thore gav erbjudandet mitt tidning för att få in provbe gen en revy om årets julfest program blir lyckat. Vidare under pågående turne. Han ställningar. Minst 200 för skall det ordnas disko och land räknar antagligen med att en handsbeställningar måste vi ha hockey på onsdagkvällar. single med dessa två låtar innan vi vågar slå till har sty skulle gå åt i betydligt större relsen sagt. Ulf SundelI valdes till ny ord upplaga än tusen i Svenskfin - Beställningar flyter in i förande i föreningen. Lars-Erik land. jämn ström, säger Stefan. Det Backman valdes till viceordfö Sedan dess har Stefan Sjö berg på nykterhetsförbundet ser ut att bli sldvproduktion. rande, Vivan Nygård till sekre räknat och utrett. Thores låt Där höga furan terare och Viola Nygård till - Vi måste sälja 6-700 in susar är den mest önskade i kassör. Andra styrelsemedlem nan omkostnaderna är betalda, radions svenska önskeprogram. mar är Stig-Johan Jungar, Ern- ' säger han. Det finns alltså Under Thores turne ville man i frid Kronqvist Lars-Erik Ele möjligheter att göra litet för- I på alla ställen höra låten En- . ' . tjänst. sam jag är. Rimligen borde mus, Bo Strengell och Marlt FSN:.s styrelse är försiktig. skivan kunna säljas t så där Dahlsten. Mötet valde John Man har gått ut med en an- 5.000 exemplar i Svenskfin- Lassen till husvärd för ung nons i Vbl, JT och Närpes ,land. domslokalen.