Österbottniska Posten (ÖP) nr. 48 1979

österbottn iska Österbotmisk ungdomstidning

Po ~t e n

- "Den första gången" lir viktig djjrför att den har fått oss att diskutera. När jag säjer det så hindrar det inte att jag per­ sonligen ser annorlunda på en del av det som pjäsen tar fram . .. Det säger Karl-Erik Borg i en OP-intervju med anledning av debatten kring skolteaterns pjäs.

- Det som har sagts från kristet håll är egentligen in­ te representativt för de krist­ na. Det är nog fråga om ytterlighetsåsikter .

- Det finns större grup­ per kristna som har en mera nyanserad inställning till se­ xuella frågor.

• Se mittuppslaget!

Enigheten påtaglig • ,nom FSU Det råder en påtaglig enhet på FSU-håll om att ama­ törteatern i Svenskjinland är i stort behov av ökat statsstöd, mer hjälp från yrkesfolk och en utökad skol­ ningsverksamhet. Hur stödet ska se ut, har man möj­ Se sidan 14 ligen lite olika åsikter om.

Företagsamhet med förhinder Se sidan 10

D D Det andra inslaget i ÖP-serien ' 10BBET" handlar om ett rätt ovan­ ligt jobb: radioredaktör.

O :0 Bertel Lindell, Ba­ lunspappa och redaktör Vardagsmagasinet Iå'gger ut texten om sitt jobb.

- Vi får inte ställa tIll med någon folkstorm . . . det är val bekvämast så för beslutsfattarna.

Reaktioner på program­ men kunde det i alla fall va­ ra flera av i jobbet ­ om nu inte folkstormsformat så i li­ te mindre skala.

-Man vet aldrig vad folk tycker och tänker om ett program. Jag hoppas att folk skulle ringa upp tycka till lite oftare .

• Sidan 11

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Starta från verkligheten!

* Det känns litet rörigt

och svårt att veta var man ska börja, om man i dessa höstmötestider vill säja något om uf-rörelsen. Det har talats ~m krav på ny­

.tänkande, framåtsträvande, fräscha ideer, aktiv med­ lems värvning och så vidare. * Allt detta då för att man ska kunna möta "utma­ ningarna på åttitalet". * Vad åttitalsutmaningarna egentligen kommer att Moliis nämner som en viktig åttitalsutmaning ungdomsföre­ ningarnas anpassning till en ökad kommunalisering av ung­ domsverksamheten. Han ser en risk för att ideer och initiativ förkvävs i ett läge där kommu­ nen håller i . trådarna och byråkratin ökar, Fdnga är om inte den risken är lite överdriven.

En samhällshjälp till ung­ domsföreningarna är en fråga om hjälp med att "bygga hu­ set" - både konkret och bild­ likt talat. Hr man hjälp med "husbygget", behöver det inte betyda att det blir svårare att fylla "huset" med något, Tvärtom kanske!

Mindre ekonomiska problem frigör resurser för verksamhe­ ten. . Själva " husbygget" kan ändå inte vara något självända­ mål. Att hålla en förening fly­ tande har inte varit den enda ursprungligen tanken med en förening.

För en snickare med yrkes­

stolthet kan det vara ett mål i sej att resa ett prydligt hus. För oss vanliga dödliga är det vikti­ gare att ge liv åt huset.

Börja nysta i rätt ända!

Den stora utmaningen på åttitalet kanske är just detta, att konkret kunna blåsa liv i huset. Att på rak arm kunna ge ett recept för hur man ska blåsa är knappast någon förunnat.

Men det viktiga är hur man börjar. I vilken ända man ska börja nysta.

Kort sagt: Börja nysta i den ända som är tonåringarnas egen värld!

Ledarskribent:

BERTEL NYGARD

Teckning:

LEIF SJÖSTRÖM

bestå i och hur man konkret ska möta dem, är

kanske inte så lätt att veta.

* Men vad det i första hand är fråga om är väl ändå det gamla vanliga - och viktiga! - det som Sven­ Olof Moliis i en Vbl-Iedare kallar "att samla tonåringarna till aktiv sysselsättning". Kort sagt att få uf-rörelsen att bli en attraktiv varmansorgani­ sation•

• En samling ideellt och anin­ gen blåögt tänkande supet­ försd-sig-påare, som gömmer bort att uf-rörelsen ska vara en varmansorganisation, där pi d­ ron och volleybollen har sam­ ma plats som dramakrusen och superseminariet .

Att slå bryggor mellan superaktivisterna och tonårsvärlden är möjligen en utmaning, som kräver mer av uf-rörelsen än uppgiften att klara av den kommunala byrå­ kratiseringen.

Det är den gamla frågan om "ovanifrårl-underifdn" . Ska Det finns alltid en risk för man "aktivera" och få med klyftor mellan tonåringarna tonåringarna, ska man veta att utanför föreningen och den börja nysta i rätt ända.

"styrelseaktiva" . Man kan Det är en fråga om att utgå möjligen föreställa sej de här från tonåringarnas värld och båda klyftorna: inte · alltid tro sej veta bäst

• En samling kommersiellt, tänkande superaktivister , vilkas närmaste anknytning till ton­ åringarna är biljettintäkterna fdn lördagskvällens . super­ show.

själv.

Det gäller populärkulturen, det gäller alkoholdiskussio· nen, det gäller dansverksam· heten, och det gäller en hel massa annat.

SÖU:s tonårsråd om åldersgrå'nsen på danserna

"Vi är förbaskade och kräver ändring"

sOU:s tonårsråd har vid sitt senaste sryrdsemöte den 23 no­ vember beslutat göra följande uttalande: Tonårsrådet har under det senaste året kraftigt påtalat nödvändigheten av att en åldersgräns på 15 år efterföljs. Ef­ tersom vi har lagt märke till att dansarrangörerna har tagit för lätt på kontrolleringen av åldersgränsen vill vi säga vår mening.

D D O Vi är förbaskade och kräver omändring. Som det nu är, så är åldersgränsen ett hyckleri . .

Angående åldersgränsen på ungdomsdansarna fastlogs vid ordförandekonferensen i Ma'lax våren -79 följande: • ål'dersgränsen 15 år på ungdomsdanserna

• arrangörerna avkräver besökare godtagbart indentitets­

bevis • konferensen underströk betydelsen av att ordna aktivite­ ter ror ungdomar under 15 år Tonårsrådet anser att åldersgränsen bör kvarstå, samti­ digt Pär även de yngre ges möjligeheter till att fara på dans.

Det kunde ordnas enligt det förslag som tonårSrådet här kommer att presentera, Förslaget har förts fram vid höstens tonårs ting i Purmo utan att någon tagits notis om det.

KontroUeringen av åldergränsen skulle vara stenhård och skötas aven avSÖU:s förtroendevalda. SÖV tillsammans med medlemsföreningarna bör påta sig ansvaret för att denna ändring når ut till ~.Ua tonåringar.

Tonårsrådet kräver att SOU:s styrelse bör se som sitt ans­ var och sin plikt att eftersträva och verkställa de krav tonåringarna inom förbundet uppstäUer. Detta anser för­ bundets tonårsråd ligga inom rimlighetens gräns.

Likaså bör medlemsföreningarna inom SÖU och ung­ domsringarna ta tonåringarnas krav på förbättringarna på. allvar.

000 Förslaget går ut på att dansarrangörerna skuUe arrangera varannan dans med åldersgräns och varannan dans utan. Åldersgränsen kunde höjas till 16 år.

SÖV:s tonårsråd: Peter Hällbacka, Kristina Eränen, UlJa-Britt Kaustinen, Siv Gripström, Anne-Lie Ahlqvist, Birgitta Björkman, Lisen Sandås, Stig-Göran Forsman.

land, har man råkat i bryden~ Det lir ju rek hoppas all "bellutet inte Ika· Iportltuga av lina underIåtar.

Carl-Phillip kommer inte att bli Iå att Victoria genom ett nkulaglbeIlut grumla det goda förhållandet me/la de Men nu har det ryktaJI om att ocklå Ivartljuk. Ikrivcr damtidningen och Jer "berövat " IIIIbrorIan Carl-PhJiII"p ham två lYIkonen ".

IYTTan Ika få ett landlkap. Det gör la­ med tlll/{jm"kt fram mot det kvinnoI­ Det är knepigt dethär med jämlik­ kungatron.

ViIlerligen kon ju Ka/le-FJile ken mera komplicerad. tyrda nkel! het.

Men lOm vanligt finner vi trölt i Det ger anledning oro, och rikI­ tröUa Jej med all han får bli hertig - VICtoria h'lr redan visal att hon l Sverige, jämlikhelem förlovade dagI11~annen, livmedicul Gunnar Biöhan har tJilde/atI Värmland och fått en Svemk Damtidning. är en liten pn/lJcssa i lin llitt att viiJka - SIlvia och Carl·GUIJav är kloka. åt Folket . . .

Kloka Tjabo

fl"

2 .'

öSTERBOTTNISKA POSTEN

••••••••••• ••

Hörrni Norrbaggar!

Vore det inte bäs att totalförbjuda

DANSANDET. • Jag tänkte riva aven vers om det sakernas tiIlstlnd. som kallas dans. Det får bli Ru­ tans eget lilla bidrag till SÖU:s dansutredning.

Anledningen är en text av Stina Helmersson i Aftonb­ ladets UNG. Det är en text som jag känner mej träffad av.

-Den som inte dansar lever inte! utropar Helmers­ sonskan, och jag ser orden framför mej som en inskrift pi min blivande gravsten.

• "DEN SOM INTE DAN­ SAR LEVER INTE" - or­ den kommer att lysa som en reklamskylt över gravgården. Och dra blic­ karna till sej som bysthillaren i ett skyltföns­

ter fingar menighetens uppmärksamhet.

Ett budskap i sten, utkru­ sat i guld. Omöjligt att mis­ sa ens för den mest närsynta vandrare som rikar ha sin väg förbi.

Och lite lägre ner pi stenen: Här vilar en medborgare som inte kunde dansa.

Han dog.

• Jag känner mej utpekad pi förhand.

Men är jag verkligen si där dilig? AI jag faktiskt ett sint tarvting bara för att jag inte har finslipat min jitter­ bu$. tillräckligt?

AI jag avvikande bara för att jag inte kan hustla som

nget fel i att lära sig dansa. De flesta mäste fä hjälp med att komma igäng. Den som har svart att släppa loss sädär hämnings­ löst till musiken känner trygghet / och stöd i att följa vissa inlärda turer och danssteg.

I alla tider har människor unga och gamla samlats för att dansa i vägskäl, pli utedansba· nor, logar, folkets hus, "älIare och danspa­ lats. ' Dansen har fyllt tyA viktiga funktioner . Ett sätt att träffa en tjej eller kille och ett sätt att fa röra sig till skön musik.

I alla tider har det ocksll funnits folk som varit blyga och rädda för att de inte kunnat dansa. En del har tagit till sprit för att vaga.

Det är SSlmma sak pi diskoteken idag. Ung· domar dricker sig mer eller min<lre berusade för att vAga ge sig ut pli dansgolvet.

- Alla borde f A lära sig dansa och röra si till musik i skotan.

- DA behöver ingen vara rädd för att göra bort sig senare i livet. säger Johnny Nilsson i Statens Ungdomsrads arbetsgrupp.

Höstmötet en formalitet

"

Travolta? Eller för att jag är underbegivad i foxstrot?

Borde man ha en arse­ nikdrink inom räckhill, di man spanar in discokungar­ na i teve?

-Eller är Helmerssons­ kans pistiende icke stort mer än ett lömskt plliopp pi oss som aldrig kom läng­ re än till promenadjazzen?

• Jag försöker trösta mej med det sistnämnda. Men innerst inne vet jag ju att det ligger nigot i vad flic­ kan säjer. Att inte dansa är pi minga sätt en friga om att gi omkring som en le­ vande död.

• Att inte dansa pi Rökiö folkskolas julfest 1957 är att sitta gömd i mörkret bakom scenen hela kvällen .

• Att inte dansa på kon­ ventsfesten i Vöd samskola 1964 :ir att tvingas spela corona fem timm~ i sträck.

• Att inte dansa pi bröllo­ pet i Kissby lokalin 1967 är att sti i dörrdraget och ris­ kera förkylning halva nat­ ten.

Att inte dansa är kon sagt att gripas av panik alltid när programmet närmar sej sitt slut, eller di maten börjar vara uppäten. Di när alla frivilliga plötsligt rusar till och med sidan frenesi bör­ jar Stöka undan borden och stolarna.

• För att inte tala om som­ mardansandet! - Att inte dansa pi en sommarpavil­ jong dl det är ljust överallt dygnet runt, det är det allra största helvetet.

Alla ser en, si man får gi till skogen och sliss med krankar och dricka mouscha i stället.

Sint är farligt.

Det mesta som har att gö­ ra med dans är väl egentli­ gen farligt. Det har sina si­ dor att sti i en kall dörröpp­ ning en hel natt ~ Det är inte

BERTEL -..NYGÅRD

SLAGRUTAN bra för det mentala att ald­ rig göra nigot annat än spe­ la corona. Och det är lätt hänt att man blir en enstö­ ring om man ständigt sitter inkrupen bakom scenen till en danslokal.

• Sen ser jag att Stina Hel­ mersson talar om dansen som en extas, och di när­ mar vi oss snabbt det farli­ gas allra farligaste sidor.

Jag ska inte säja mer om det. Ett tu tre kan man ha nin argsint norrbagge hän· gande i nacken.

• Men jag undrar om det in· te vore bäst ändi att total­ förbjuda dansandet . . .

•••••••••••• •

Ett par uttalanden gjordes om det gamla vanliga problemet, eko· nomin . Man efterlyste till exempel större ansträngningar från FSU:s sida för att klara av självsfinasie­ ringsdeien .

Det kan också nämnas att Leif Rex, De egentliga höstmötesförhandlingarna blev när­ SÖU, understödd av Nils Malm­ mast en formalitet vid FSU:s tredagsträff i Vasa. berg, NSU, talade för att tidigare Det dök inte upp några stridsfrågor, enigheten var beslut om att utlokalisera styrelse· mötena ska tas mer p:i allvar i fo"­ påtaglig.

sättningen .

Verksamhetsplan och budget klubbades igenom

- Nog ~ker vi ju hellre hit upp med bara marginella ändringar. ThorIeif Tverin till Österbotteen än att alltid tvin­ gas sitta i den där dammiga loka· återvaldes som ordförande.

Förutom FSU-mötet hann man också med att. hålla len p:i Kaserngatan 40, sa Malm­ .

UBF:s höstmöte och diskutera amatörteater under berg.

FSU verksamhetsplan och bud­ ett heldagsseminarium.

get kändes enhälligt, praktiskt ta­ Själva mötesförhandlingarna S:i fri från konflikt - och till och get i dem form de forelåg som förs­ kunde bäst beskrivas genom att med diskussion - var tillställnin· lag till mötet.

Ur verksamhetsplanen kan note· :iterge texten i föredragningslistan. gen .

ras:

• I början av :iret genomförs en fö.

reningsräkning . Man vill bland an· nat f:i reda p:i medlemsstrukturen.

Detta därför att bestämmelserna för barn· och ungdomsarbetet ger vissa ramar för hur :ildersför delningen ska se ut.

• En talangjakt genomförs under våren och avslutas vid vårrnötet p:i Aland .

• Nöjesskatten kommer möjligen att åtgärdas under v:iren, och FSU bevakar utvecklingen .

• Nästa teatermönstring arrange· ras i Aboland under p:iskhelgen.

Den beräknas kosta 30.000 mark och man Utg:ir fdn ett statsanslag p:i 20 . 000 mark .

• Projektstöd söks för arbetet med nya teaterkatalogen.

• Ett teaterseminarium ordnas i

slutet p:i :iret.

• Teaterrådet genomför fyra gruppledarkurser p:i landskaps· niv:i.

FSU:s nya styrelse har följande utseende: Ordförande: Thorleif Tverin.

SÖU : Sture Erickson, H:ikan Wes­ termark, Bengt Lybäck och Leif Rex med Henry Kallvik och Ulrika Ahlbäck som suppleanter. NSU: Nils Malmberg, Leo Manin, Ulf Kjerin och Christer Hansson med Anne-Maj Salomonsson och Johan Söderberg som suppleanter. AUF: Kun Stoor och Jörgen Eklund med Bengt WesterIund som suppleant.

AIUF: Fjalar Eklund och Gard Häggblom med Karl-Anders Lind­ holm som supplenat.

BERTEL NYGÄRD

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Nu är det dags för?? Lilla-Jul-bombenIIJätte-laddad!.

Finlands absolut populäraste dansorkester! Och vilken film-wow! !

I

Har NI hart deras nya .Insel.TARANTELLA JOE I KOM ­ FÅR DU HÖRA I l

7-manna lupergruppen-

I

LÖRDAG 01. 12. kl. 20-01 VÄLKOMMEN! BUSSAR: Sundom 18.50. Vasa 19.15, Solf Service 19.35. Strandl'i njen frAn Vasa busstation 19.15. via HandelsespI. 19.15 frAn iLAngAminne via Ö· ochY­ malax. 19.00 frAn Nörvjoki. Pörtom. Raineböck och Petaiax. Ingves 19.00 frAn Pörtmossa via Ö:mark. Östra linjen, GranIid NöverAs 19.20 frAn Kaskö via Nörpes. Westers frAn Lappförd 19.15 via Kristine·

stad.Tj~

Hej svejs! Tillfället har kommit igen, "Lilla jul" firar vi tillsammans med Toppor~estem * EXOM * Kom i tid! Exom bjuder på disco musik från kl.

20-21, och under pausen. J)äremellan 'bjuds på långsamma härliga tryckare * Extra damernas * 15 års åldersgräns BUSSAR: fr. nedre torget, kl. 20.10,20,40, 21.10 och 22.10

Välkomna

FULL FART PÄ

BLACK DISKO

FIRA LILLAJULEN PÅ DANSEN I

NYKARLEBY LÖRD 1.12.

- kl. 20-01.

REFLEX­ BANDET

EXODUS

----

(åldersgräns 15 år)

I

B S AR: aldlns bussar från Jakobstad kl.

19.40. Från Karleby kl. 19.00 viaKronoby, Ed­ sevö. Från Esse kl. 19.00 via Lappfors­ Purmo-Forsby- Bennäs-Kovjoki.

Från Oravais kl. 19.15 via Jep .

I DAGSMARK FRED. 30. 11. kl. 20-01 Bussar il 5 mk tur-retur. Sideby Trafik. Sideby 19.15, Skaftung 19.30, Dalen H:meri 19.55. Mökelö: Mörtmark 20.00, Tjöck, K:stad 20.20, L-fjörd 20.30.

I ,

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Oj, nu är det dans på m'i tt favoritställe igen!!

Onsd. 5.12. kl Super­ orkestern

20~OO

Exodus

OT: Vasa 19.15 OBS! via Kvevlax OT: Kaurajärvi 19.00 via Keskis, Kimo, Oravais, Tuckor.

ser till att alla trivs!

Extra damernas

åld.gr. 15 år

Självständighetsdagen närmar sig Det betyder att vi håller i gång i ----­ onsd. den 5 dec. kl. 20.00

Äldersgräns 15 år ID·kort vid behov

Vem spelar?

Jo, inte mindre än ...

BARBARELA

Bussar: Haglunds från Kaskö 19.30 via Pjelax 19.45 N,ärpes 20.00

- orkestern med det dR~_lMMIdtl11 rätta stinget

Purmo Ungdomsförenings 75 års jubileum söndagen den 2.12.79 kl. 13.00

Kom till Solf på ungdomsdans

,

fredag 30.11.1979 kl. 20.00-01.00

EX O D US

•

Ur programmet: ­ Festtal: Trygve Eriksson Historik: Nils Raak Allmänheten inbjudes

sköter om musiken.

Tonårsdans i

AhLBY

DAIZY BUSS: Jakobstads busstation 18.30, Bennäs 18.40, Forsby 18.45 via Nybränn och Sisbacka 18.50, Lillby 19.00, Lappfors 19.15 och Overesse 19.25.

OBS: Flera dansannonser på sidan 7t" • MACKAN, en svensk långfilm från -77, kommer i tv2 på söndag.

Mackan spelas av Maria AnderJJon och hennes kamrat Gudrun av Francisco von Koch. Filmen utspe­ lar sig i början av 60·talet i en

småstad dit Mackan flyttat.

Hon är 14 år och är tillsammans med stans häftigaste kille, Ken­ neth , som till en början mest vill ha henne som en snygg tjej i bilen .

• Stv2 söndag kl. 21.00

Tonårsdans iSolhem fred 30.11 kl. 20.00-01.00

SNAD

BUSSAR: 18.45 Korsnäs, Molpe, Petaiax, Nyby, 19.20 Pör­ tom baren, Långåminne.

Intr. 15 mk

Aldersgr. 13

DAMERNA HAR CHANS TILL SIN DANS

• otnta­ Utmanlngar •

Jocke Grönholm. Pargasmalms uf,

antar utmaningen till Botniaioppe: och utmanar Bengt Westeriund, Auf:s ombudsman, och Ole Brommels, SÖFF. Sture Erickson. Sundom uf, utma· nar Lasse Eriksson, Närpes uf och Thorleif Tverin. FSU·ordförande.

Gretel Pada utmanar Juhani Vetz• Vasa, och Jan-Erik Smedbacka. Över­

malax ufo Jan-Erik Smedbacka, utmanar i sin tur Bo-Göran VlIsterAker och Börje Nordberg. båda frm Vasa.

s

öSTERBOTTNISKA POSTEN

ÖP på rond i Vasa och Kvevlax en helt vanlig lördagskväll:

Det blev en chocköppning: Två män slog ner-en tredje ,v~· U t an a tt nago·n Ingrep . 'l~~:~( ~1' 1lflie~SO'" "",.t o.

Entusiastiska och fulla av ideer, gav korrespon. dentkursens rvå stjärnreporrrar sig ut för att kolla stan en lördagskväll.

Första mötet med verkligheten blev en chock. Vi var färdiga att vända om och gå hem igen.

Chocken bestod av ert gatuslagsmål i vänta vilda Västern·stil. Två "mindre modiga" män hade gått lös på en ensam man som var på väg ut från krogen.

Det som mest upprörde oss var folkets reaktion eller rättare sagt: uteblivna reaktion. Passiva och fr:\gande stod man och betraktade slagsmålet i alls· köns ro.

Månne dethär var vardagsmat i Vasa?!!

Den nedslagne hämtades av ambulansen och så var den lilla episoden förbi.

Med gele i benen gick vi tveksamt vidare för att fortsätta spaningarna. Vi beslöt oss för att gå runt på torget och tala med ungdomarna om deras pla· ner för kvällen. De flesta var på väg till Kvevlax på ungdomsdans.

Dit for också vi.

Vägen till Kvevlax kantades av unga liftare och medlidandet tog överhand för två frusna flickor.

De berättade att de nästan undantagSlöst liftad'e till

dansplatser emedan buss blev för dyrt att färdas med.

Till vAr stora förvåning hade en av flickorna med sig en annorlunda "handväska nämligen en plastpåse. Gott och väl framkomna till Kvevlax korn den till användning.

Akut illamående intriffade!l I K vevlax möttes vi ·av liv och rörelse i kolossal. format. Trots att mer än hälften av besökarna satt i bilarna, var det ändå trångt på dansgolvet.

Ordningsmännen ansAs att ordningen var nor· mal och att största problemet var rökarna inom. hus. Åldersgränsens kontrollering är rakt åt helsike.

Det fungerar helt enkelt inte med ID·kort.

Inträdet tycktes vara OK. Publiken å sin sida tyckte inträdet var alldeles för högt. Ordningen var usel och medelåldern låg.

Vid en rundvandring på parkeringen fann vi att det l:\g lika många tombuteljer runt bilarna som det fanns folk i dem.

På frågan: - Varför sitter ni här? Varför gå ni inte in?

Korn svaret: - Vad skulle vi göra på barnfest? Det är ju häru­ te alla kaveri håller till.

\'l,10~

tA~S~ b~\e tft~ao

s~ 01 ~., 3L' ~ s efl- otte b s~j. sfl- , b;~ "".., .yr\-.yr\-l ",1"s ~~s tess, fl- e1 "", . t SO o ~ i~s ao.yr\-e ••"'" ,,'I) Ufl-~ .. :tlSefl-~i1.~ot 01t1~ t,,1' d1 ll ..,. 1...... 1e~ \'l,OS tae1Sz:,"a1 II tLl ~ \Jet \'l,U"li • fl-j s "Nu måste man

ae ,. il"

. f~S ,.e "·

O.",fl-~ A'~

,

"Med gele i benen fortsatte vi spaningarna"

stå i kö

halva natten"

Väl tillbaka i Vasa dök vi på en grupp .kristna ung. domar, som just hade varit på samkväm i ELFS. Nu var det stängt och de hade inte någonstans att ta vä· gen.

• Ungdomskällaren, sa vi, varför gAr ni inte dit?

- Där är det gängbildning dvs, om man ska vara där måste man tillhöra något gäng. Dessutom stängs det klockan tio. Vad menar de att vi ska göra sedan???? Fara hem och sova???

- Vi viIi ha ett eget hörn att gå till, samlas i och bara vara .

• Vad gör ni då en vanlig lördag, undrade vi vi· dare.

- Vi samlas hos varandra, Jyssnarpå skivor och en gång i månaden är det storsamJing med andra kristna ungdomar från olika häll och ställen .

En stund senare var vi installerade på Dimangi, ett disco i Vasa. Där mötte vi en något drucken gent­ leman, som med sprucken röst förkunnade att det spelades för lite Bob Dylan. Hm,hm ...

Vi försökte också fä kontakt med ett par men de hade bara ögonen för varandra. Hopplöst fall!

De flesta tillfrågade ansåg att såväl ordningen som musiken var bra och omväxlande samt att stället är övervägande svenskt.

• Paus med Machahan!!!

Efter Machahans . lyckliga slut, stationerade SIt. ÖP:s stjärnreponrar på torget och kastade fram frågor.

Vi fick tag i ert praktexemplar . En frispråkig yng. ling som var rak på sak och med säkra åsikter.

- Mera disco hit till stan. Som det tUt är, så ska num antingen v/Wa lite redan kloclum sex eller stO ; kö halN kfliillen om man viI/lit och dansa.

- Är det något sim N????

- Vi har ingenstans alt gå eller hålla till, Ett disco med bestijmda regler, kliidstil skulle vara "huipjnl".

Vi lovade se till att det blev gjort.

Nästa intervjuobjekt var en illa tilltygad pojke. med flickvän. De hade återvänt fnin Kvevlax. Han berättade att han råkat i slagsmäl på dansgolvet med en ommöblering i "facet" som resultat.

Orsaken till slagsmå.let var enligt hans egna ord:

- Påverkad av alkohol, föstås.

Från MaximiIian·discot kom rvå pojkar som ansåg

att kvällen inte varit riktig lyckad.

- Fredagen är i allmänhet den bästa disco· kvällen för då är det inte så mycket folk frän landet där.

De hade gått på kro~ för att det inte finns några

Se sidan 7

,

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Självständighetsafton firar VI i

PURMOG RDEN ONSDAGEN 5.12. kl. 20 Vi bjuder på: SOUND & EXOM

Damernas kl. 21.45-22.15 o. 23.30-00.15 BUSSAR: Sjönejden fr. J:stad 19.30 - Sjönejden fr. Pensala 18.40 - Jussila--.,.Monå-Hirvlax 18.55 via Munsala ~ Nykarleby 19.15 via Jeppo, Markby - Kronlunds fr.Såka 18.45, Karleby 19.00 via Kronoby-Kållby och Esse.

Äldersgräns 15 år

Var skall man fira lillajulen? Jo på GAMMALDANSEN i SKATILA

OBS! "Den första gången" i Vörå Uf's lokal

Lörd. 1.12. kl. 20.00-01.00

tisd. 04.12. kl. 19.00 Välkomna!

KVEVLAXGILLET

· .. och dethär sysselsätter polisen en helg • Slagsmål på allmänna platser • Berusade i trappuppgångar • To rgrall yt, som irriterar folk • BI.a. dethär sysselsätter polisen i Vasa under helgerna.

Efter att ha fÖrvissat sig om v<1ra hederliga avsikter gav överkonstapel Sven Hednäs oss en hel del intressanta uppgif­ ter.

P<1lördagskvällarna patrulle­ rar v<1ra fem bilar frm ord­ ningspolisen och en bil fdn kriminalen. Till v<1ra uppgifter hör att övervaka den allmänna ordningen. Vi tar hand om oro­ selement i staden, dvs. berusa­ de. "slagsbultar" och andra som stör.

Smt som inverkar negativt p<1 ordningen är t.ex. aggressi­

vitet mellan stadsbo-

• Det blev andra alternativ.

Om 'det skulle finnas t.ex. en motorg<1rd skulle mycket vara avhjälpt. · Nu var det redan s<1l<1ngt lidet p<1 natten att folket p<1 torget började söka sig därifrm. Vi Var själva rätt s<1 möra i kroppen varför vi beslöt g<1 till hotellet och stämpla in för dagen.

Kvällen hade varit "skön" (som Anne-Lie utt­ ryckte det. Toffes kommentar.) och <1sikterna hade varit delade helt beroende p<1 vilken <1Idersgrupp vi talade med. Här följer till sist n<1gra synpunkter som vi fick höra under kvällens lopp: -

lörd. 1.12 kl. 20-01

för kvällens dansmusik svarar omtyckta

Arr. VUF

Vi besökte ordningspolisen i Vasa en söndagsmorgon för att se hur polisen haft det kvällen innan.

N<1got snopna blev vi d<1 vi fann huvudingmgen I<1st. To­ talt folktomt?! I ett av fönstren betraktade n<1gon i alla fall v<1ra förehavanden.

Smmingom fann vi, med en vänlig farbror~ hjälp, en sido­ dörr som var öppen.

Väl inkomna möttes vi av idel förvmade blickar. Allts<1 fanns det folk p<1 plats! Vi blev helt uttittade och dessutom in­ te speciellt vänligt bemötta.

Gammaldans i MARKBYGARDEN

Finns ingenstans att ta vägen

servgr.1 biljettgr. 5

landsortsbo och svenskspr<1kig­ finskspdkig . - Och restau­ rangbesökarna bli.! allt yngre och möjligheterna att H billig sprit på b<1tarna ökar.

Mmga av de spritp<1verkade p<1st<1s vara ungdomar. ofta stu­ derande. Berusade personer. som inte är kapabla att klara sig själva tas omhand av polisen under <1tta timmar. Det blir allt vanligare att även damer "ska-, kar galler"!

Har avbröts vi för ett kort ögonblick aven fr<1ga: - Bandar ni?

Det gjorde vi inte. Det som Ungat polisens uppmärksam­ het var kameran. Lugnet <1terställdes.

Sedan fick vi höra hur ett av slagsm<1len uppstod den ak­ tuella lördagskvällen. Två bilis­ ter körde efter varandra. stan­ nade. vevade ner sidorutan och började spotta p<1 varandra.

Mera behövs inte för art f<1 ig:1ng ett slagsm<1l.

Trafikförseelser. kollisioner och rattfylleri är relativt van­ ligt. Torgrallyt är ett irritations­ moment i centrum . Polisen gör ibland razzia och bötfäller d<1 n<1gra. för okynneskörning.

RVTHM BOVS

December månAds orkester: NEW ALEXANDERS 01.12 och 08.12 dans.

Andra kvällar privatbeställt , ORAVAIS 961·53132

Arr. Markby Uf • ZIGENARFLICKAN KATITZI är' känd och älskad bland dc många barn som läst Katarina Taikons böcker.

Katitzi-serien som nu omfattar tOlv böcker, bygger på Katarina Taikos egna minnen från sin barndom och uppväxt.

HistOrien om Katitzi har åtskilligt .

att ge dagens barn . J en f~rg'Swl: miljö- och tidsskildring får de rn-- t.' kultur· och livsformer. som i m Y< ~ l H främmande men på många sä l.! o..~., fascinerande .

Katitzi·serien sänds söndagar kl.

18.00 i rv 2, med början söndag 2 dc · cember -79.

I-

Till aila julens fester hittar du modets

TOPPMÄRKEN hos oss.

Kom på besök!

HandelsespI. 17 Vasa

Stort urval

• y AMAHA- el-gitarrer nu hos oss.

~~

GUNNEVI och HELENA

- För dyrt att fara p<1 ungdomsdans - Vi vill ha motorg<1rd och fler discon - Typiskt svenskt bondställe (Dimangi) - Kvällen avlsutas p<1 torget ' - Lika enformigt varje helg (allmännaste uttrycket) - D<1Iig ordning p<1 ungdomsdanserna - Roligare parkeringen än inne i lokalen - Har man r<1d till att köpa brännvin s<1 nog kan man betala inträdet ocks<1 - Manliga ungdomar söker kvinnfolk - Mer än 50 procent är p<1verkade p<1 ungdoms­ danserna Anne-Lie Toffe (Anne-Lie och Toffe gjorde dethär reponaget inom ramen för ÖP:s och Halvättas korresponentkurs i Vasa för et[ tag sen).

MUSlKAFFÄR

e _iBigi4 Vesa NÄRPES tel. 962-42064

NYHET: WELMU A

-------

Elorgel med mångsidig auto­ matik: 8 rytmer, automatbas, utochord och MINNE! In­ hemsk WLM. Äkta träfInish.

12 mån. garanti.

Kom och provspela!

• ...10.l1li.

Storalenggatan 41 Vasa tel. 961·110159

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Det hiir år några centrah synpunkter som Karl-Erik Borg, före detta sko/priist, lägger fram, då ÖP ber om kommentarer tril den pågående sexdebatten.

Vi låter Karl-Enk själv liigga ut texten.

Den kristna sidan i debatten ,

Jag tror inte att det som har sagts från knstet håll egentligen är representativt for de knstna. Det iir nog fråga om ytterlighetsåsikter. Det finns större grupper kristna som har en mer nyanserad och liberal instiillning ' i sexuelh frågor.

Till dem riiknar jag mej själv.

Det är lite syndatt "mittenpositionen " inte har synts lika mycket i debatten. Det är nog inte bara en liten grupp aktiva i en församling som har rätt att kalh sej knstna och som är de enda att göra det.

Det finns många andra för Vilka knstna värdenngar har en stor betydelse. Men de går inte på en ytterlig­ hetslinje eller på vad man kunde kalh en moralisk linje.

Skolteatern och sexualuppslysning Pjäsen har väckt diskussion, och det är bra. När jag säjer det, så hindrar det inte att jag personligen ser annorlunda på en del av det som pjäsen tar fram.

Som sko/präst kom jag undeifundmedatt informatio­ nen i sexualfrågor har fungerat dåligt, både i hemmen och i skolorna.

Jag frågade en gång efter en lektion, om kklssen nån gång tidigare hade vant med om att diskutera sexfrågor så som vijust hade gjort. Svaret blevnef Vi hade då under timmen pratat ganska konkret och detaljerat om sexuellt beteende, och vi hade diskuterat en del etiska synpunkter på sex.

Elevernas svar gjorde att jag vaknade upp inför dethär problemet. Det var sam11lll reaktion på andra klasser, och jag förstod att skolans sexupplysning inte är myc­ ket att hurra för.

En gång berättade en elev att man hade börjat milt i boken, strax efter kapitlet om sexfrågor. Det var på hös­ ten. På våren startade man i bÖljan av boken, och då hann man aldng fram trll det där kapitlet i mitten, det som hi;ndhde om sex . ..

MÖjligen försökte eleven i fråga vara lite ehk, men det kan ligga en del sanning i det.

Efter det här så försökte jag iigna mer och mer upp­ märksamhet åt de här frågorna. Det å'r inte så mycket man hinner på en timme, men jag anser att det faktiskt finns ett stort behov av att prata öppet om de här prob­ lemen.

Föräldrarna tycks ha svårt att ta saken till tals med S/~ na tonJn·ngar.

Nu har Skolteaterns pjäs väckt tlflliv en diskussion, och det är bra.

"

Auktoritärt system eller samtal? .

Allt som är ångesthddat eller viktigt bor­ de miinniskor kunna prata om. Att tah igenom saken är att på det bästa sättet gö­ ra något åt det svåra. Det gäller oberoende av vilken åSikt man har om exempelvis sexjrågor. ' Jag tror inte på ett auktoritärt system, inte i något av­ seende. Jag tror faktiskt på människan, hennes fngörel­ se och myndigförkklrande. Fostran till något sånt måste ta vid så snart människan å·r biologiskt beredd for det.

Och det är just i och med tonårs- och pubertets/mien.

Jag tror det handhr om att bena ut vad det betyder att leva ansvarsfullt, exempelvis i förhålhnde trll det motsatta könet. Det iir sånt som man genom samtal och ,

'.

D D Skolteaterns

pjäs ''Den färsta " är viktig diirfär att den har fått oss att utera.

D D På kristet håll har en del ytterlighets­ kretsar tyvärr dominerat debatten på vidstär­ re och mer nyanserade gruppers bekostnad.

D DI Vi vuxna har ingen orsak att beskylla ungdomarna fär ansvarsläshet. Jag tror inte ett auktoritärt system. Jag tror att männis­ själv kan ta ansvar fär sina handlingar. diskussion ska forsöka nå fram till Jag tycker för min del att det är jN när de religiösa Yt­ terlighetskretsarna låter förstå, att de vill hålh kvar männsikorna under nån sorts förmyndarskap. När de låter förstå att miinniskan inte kan ta ansvar för sina en­ ga handlingar.

Avdramatisera sexfrågornaI

"

l mitt /iirarjobb i Peta/ax gymllasium har jag pratat med eleverna om de här frågorna. Vi har ju sett pjäsen, och vi har diskuterat den efterti!.

D DI Det talas om se~ kapet, men frågan ä, t det ''äktenskap". Det nånting som alltid biir.

D D Jesus själv gic~~ kan. Han stod fär ett tänka. .

Åtminstolle på mina tim11lllr har elel'ema vant väl­ digt villiga att diskutera. De har betonat enhälligt, att en sån här pjiis inte behöver vara riktgivaIIde På det siit­ tet, att man genast efter att ha sett dell går och handlar ellligt något mönster som pjäsen eventuellt har /iirt ut.

Ungdo11lllrna har sagt direkt åt mej, att inte ska ni tro att vi bara hur som helst hoppar i sällg medförsta bästa.

Jag tror att det diir stiimmer. Vi har ingen anledning som iildre gelleration att misstånkliggöra ungdomarna för ansvarslöshet. .

De iir beredda att diskutera, om jag sjiilv, som hör till en äldre generation, visar att jag kan lyJ'Sna och ta dem på allvar i deras fungeringar.

Jag märker ju också att det iir mycket ifråga om det

sexuelh scm Det var Iii jer den al.'ra sexuellt ung bli så att n:a, Jag tyck?r Jag har'lc, genomskåda, så myckeijQl le ju iir övers na skulle var Inte behöl del tycks ha hållfl.

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Har en ung mdnniska ett sexuellt förhållande med nån utan att gifta sej; så behöver det inte automatiskt var helt förödande.

Inte behöver man heller anse att den kroppsliga sam­ varon dr så höghelig och helt avgörande, att allt hänger på det och att man diirför måste spara det tll/ giftermålet. jag tror att man borde avdramatisera den hdr biolo­ giska delen i sammanhanget och ins'e att mdnniskan år nånting mer. Att man dr fri att se också andra Sidor i samlivet och hos varandra som mdnniskor.

Intressant och lärorik Tidens Melodi

Före och efter äktenskapet. . .

Det här med attsamhget ska sparas tl// dktenskapet har vål att göra medsjätte bu­ "Du skall icke begå det, äktenskapsbrott ". I vår kultur dr ju lik­ tenskap det som kommer efter vigseln. När man är of fentligt vigd, då är man gift.

Men det är egentligen glinska svårt att säga vad äk­ tenskapet är. En del menar att det är vigseln. Andra sä­ jer att det är det första samlaget. Men jag tror inte att det är så enkelt. jag tror det handhr om att två människor hittar sin livspartner, att de tll/sammans vIII bygga upp en ge­ menskap, att de genom prövning har kommit under­ fund med att man kan bygga upp en sån gemenskap ...

Och att de går på den linjen därför att de tycker att det är viktigt för dem själva, för barnen och för samhäl­ let.

Om två människor på det sättet kommer överens om att leva tillsammans, det skulle jag vilja kal/a äktenskap.

Det hehöver inte alhs vara fråga om själviska..och lösa förbindelser, utan utgår man från detta medgemenska­ pen så blir det väl en allvarlig strävan i ungdomsåren att söka finna den människan som man vdl bygga upp ge­ menskapen med.

Det kan också bliytligt att strikt och formellt hålh sig tlJI den s.k. kristna normen att all sex är tdlåtet forst ef ter vigseln - t. ex. att verklig gemenskap undanskyms för själva sexualdnjtefls skull.

Det kan vara ytligt det här, och vadjag har förstått så tahr knsten tro emot ytlighet. Den tahr i stället för all­ varet och den djupa meningen i olika foreteelser.

"

. ~

,~ ,. ~.

~ :~"'

.

'>

• Under sin lid som sltolpräsl samla­ de Klul-Erik Borg på sej Iyå sIara kartolekdådor fulla med frågor som eleverna hade SIälIt. Han har enbart goda erfarenheter av elevernas vilja au fråga och diskutera. I de flesta klasserna var det mer än hälften av eleverna som lade fram en egen fråga.

r.~x före och efter liktens­

vad som avses med or­ ~t å'r inte sagt att det år ärjar med en vigselakt. ;j~ emot auktoritetsdyr­ t.t demokratiskt så'tt att

I"

'am de har genomskådat och förstått. r till exempel en flicka som sa, att om man föl­ li ra strdngaste kristna synen, den som tlflåter r1.7glinge först efter vigsehkten, då kan det ju 11."/In gifter sej bara för att få ligga med varann! ~~r det dr en riklIi: iakttagelse. . Ilckså må'rkt att ungdomarna allmdnt sett har i'fat det hdr medsex. De dramatiserar det inte ~m många dldre. Detta trots att vårt samhdl­ ,ersexualiserat, och man tycker att ungdomar­ Nra påverkade av det, ,häver man fIXera sejpå starkt vid sex som en ha gjort . .. Varken åt den ena eller andra

Jesus -

en demokrat

Ifråga om det hår meddet auktontära så't­ tet att se på olika frågor i knstna kretsar, så kan det vara intressant att fundera på vad jesus var. Det är väldigt många som menar att jesus var liberal - eller hur man nu ska säja det . . . ' jesus erkände människan!

Han såg til/ exempel helt annorlunda på kvinnan än vad som var typiskt för den tiden och för det judiska samhället. Han höll människorna jämbördiga, och han bröt det aukton/ära mönstret. På den tiden tahde man inte om demokrati och jämlikhet, man jag tycker man finner al/t det här hos jesus.

Mitt i det aukton'tära mönstret stod han för en de­ mokratisk livshållning.

Jesus sammajattade de etiska buden i kärleksbudet "A/ska Gud över allt och din nästa som dig själv och i den gyllene regeln: allt ni vdl att människorna ska göra ,er, det ska ni också göra dem. jesus hde faktiskt ansvaret väldigt mycket på må'nnis­ korna själva. Det ska inte tolkas så att vaTje miinnlskil har rätt att genomföra alla sina ideer och tankar utan att ta hå'nsyn 11// andra.

Men det betyder att vi tl//samma11J som människor ska fundera på hur det är riktigast för oss att leva.

Det är därför diskussionen och samtalet är så viktigt.

Betydligt viktigare än förmyndartonen!

BERTIL NYGÅRD

,

- Det ä-r fel att tävla i musik. Sånt kan man ba­ ra inte tävla i.

Dethär framkom flera gänger vid Halvättas "ös­ terbottniska" publikpre­ sentation av "Tidens Me­ lodi" på Solhem i Malax, Alla vet hur otroligt mänga musikstilar det finns. Lika mänga å'r de delade meningarna om mUsiken. Därför tycker jag att det är fel att klas­ sifiera musiken i bra­ bå"ttre-bäst-grupper, sa en orkestermedlem.

Publiken, runt sjuttiotalet unga och äldre personer väntade ot~ligt , p~ att man skulle köra ig~ng.

- Teknikerns värsta fiende är tekniken, sade Kalle Lindholm, varpå han grabbade tag i en gitarr och sjöng ett par låtar.

Den första av de fem deltagande grupperna var Anders Teris Big Band fr~n Närpes. De framförde en lät som heter' 'Never Åsin Ne, ver Again" - i storbanasjazz-stil.

Behagligt och lätt att lyssna till.

Därefter sjöng Katarina Nybäck och Siv Ågren' 'En ny dag väntar" - en omväxlande visa med jord­ nära och givande text . Låten hade en ungdomlig blues i sig .

Tredje gruppen var Spinnrock.

Här kunde man märka en viss svensktoppstil - d .v.s. det börja­ de närma sig sån dansmusik som vanligtvis spelas här i Österbotten .

Ett plus för det fina gitarrsolot.

Melodin hette "Det går inte bara att sjunga och spela".

Näst sist kunde man höra P.O + 2 till och deras låt "Epistel 1795 + oändlighet" . En ovanlig melodi med annorlunda text någonting ballad-bossanova rytm ...

I Jump up's "Musikens lätta vingar" kunde man spåra en lite mer avancerad disco-progressiv rock. Noteras bör också gitarr och e1orgel-soJot. Såväl publik som deltagare tyck­ te att det var bide intressant och lärorikt med s~dana här konserter och efterlyste flera . Dock icke i täv­ lingsform.

Man poängterade ocks~ starkt behovet av PR - knappast nigra andra än de medverkande och ar­ rangörerna visste n~t om hela gre­ jen. Synd!

Nu iterstär bara att för höra re­ sultatet.

Programledare var annars Benny Törnroos och Helen Aminoff.

MAlY

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Snickaren hackar i trä, stenhuggaren hackar i granit, bonden hackar i myllan

Byråkraten hackar i dig och mig

D HUR ÄR DET då beställt med denna frihet? Jo, den beskärs allt­ mer för varje dag. På detta "kom­ mer nya bevis var dag och stund.

Ta bara en sådan sak som bygg­ nadsciIJstånd!

Alla småföretagare är tvungna att bygga om de skalJ kunna bedri­

na redskap och sätter igång. Han hos dem som förhindrar arbete ­ inte hos dem som blir förhindrade. har för sitt inre öga en vision av hur stolen skall se ut då den blir En sommarstugeägare som ryn­ kar på näsan åt minklukt är alltid i' färdig. Förrän stolen fin~s 'i verk­ ligheten finns den redan i snicka­ tidningarnas ögon värd mera sym­ pati än den som skulle ha levat av rens sinne.

Snickaren hyvlar, sågar, limmar. minkfarmen.

va rörelse.

Lastbilsentreprenö _________ rensin måste få bygga garage; päls-......_ , djulsfarmaren måste få bygga minkhus och rävhus; grönsaksod­ laren växthus; bonden lador, svin­ staJl och Iadug~dar; fiskaren båt­ hus; bilmontören verkstad; fabri­ kören fabrik; handelsmannen bu­ tik; partihandlaren lager osv.

För dem som sysslar med bygg­ nadsplanering och annan liknande varje samhällsplanering är beslut i en fråga om ett byggnadstillstånd en detalj i ett mönster som de håller på att jobba fram - t.ex. en byggnadsplan för en by.

Det är ett ärende mellan halv elva och kVart i elva en vanlig för­ middad.

I enlighet med det mönster man har som mål skall anhållan förkas­ tas eller beviljas, tillsammans med hundratals andra likadana ansök­ ningar som kommer in.

lunda - den människa som var snickare ig~ och blivit byråkrat idag?

Nej, det är fortfarande samma varelse!

Fortfarande vill denna människa arbeta, känna arbetsglädje och yr-

ra deras material?

Längtan att göra kultur av natur och ordr.ing av kaos är en parado­ xal längtan, ty den f~ inte lyckas för bra. Människan skapar kultur och ordning av natur och kaos, men lyckas hon för bra så dör hon.

~~-----~~~~~~~~~~~~~-----------~--------~

T Ä{\I K VAD MAN

KOMMER LÅtJ6-T MED L\ TE: PL f.\ {'JE R \(\1 (,-!

* D HUR ANNORLUNDA ser inte det här ärendet Ut från andra än­ dan! Perspektivet skiftar kraftigt då man sätter sig in i den motta­ gande partens situation!

Det som för myndigheterna är ett rutinärende, vare sig det leder till beviljande eller avslag, är något helt annat för den som söker tillstånd. För myndigheterna bety­ der ett avslag eller bifall möjligen att en liten detalj i deras stora vi­ sion (byggnadsplanen) blir som de tänkt sig eller inte tänkt sig.

För den som söker tillstAnd bet yder ett avslag eller bifall att hela hans liv blir som han tänkt sig el­ ler inte tänkt sig.

Näst efter att gifta sig är antag­ ligen beslutet om att söka bygg­ nadstillstAnd det viktigaste en småföretagare gör, ty i och med tomt och byggnader (dvs. den fy­ siska närvaromanifestauonen av hans firma) börjar hans företag och därmed hans yrke.

Blir det inget tillståDd blir det heller inget yrke. Sådana männi­ skor som nekats byggoadstill­ stAnd, dvs. nekats yrke, brukar in­ te stanna i ÖSterbotten, utan de far mestadels till Sverige.

o

*

DÅ STORA FÖRETAG fri­ ställer industriarbetare bevakar massmedia detta och de avskedade f~ aUmänhetens sympati.

Men då byråkratiska myndighe­ ter friställer potentiella självan­ ställda genom att förhindra dem från att börja utöva sitt yrke så ti­ ger massmedia, eller också gör man reportage i vilka sympatin ligger

- Det enda vi kan leva på är arbete. Därför bor­ de inte arbete förhindras, eller bestraffas. l synnerhet är det småföretagartJII som är viktiga i Svenska Österbotten.

När människorna i Svenska Österbotten inte får arbete hos andra skaffar de sig ofta arbete själva ge­ nom att starta ett små-företag. Ofta lyckas de så bra att de snart kan bjuda arbete år andra också. _ -vilka frågor är viktiga för småföretagarna och ' . de självanställda?

Storindustrin behöver kanske fräinst hjälp i form av oraanisering, subventioner, ränteholitik och liko' 'Y nande. . ' _ Av det som småföretagsamheten behöver är det .AV

~_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Då en industriarbetare blir avske­ dad blir han utan arbete. Då en blivande småföretagare hindras (rån att starta sitt yrke blir han utan arbete. Båda blir arbetslösa.

Om den ena är värd sympati (och det är han!) så är väl den andra också?

D Myndigheter och planerare jobbar med samhället som sitt arbetsmaterial. Det är minnsann ett exklusivt hantverk.

Snickaren hackar i trä, stenhug­ garen hackar i granit, bonden hac­ kar i myllan, men byråkraten hac· kar i dig och mig.

Då en snickare vill göra en stol tar han trävirke till material , tar si.

däremot en enda sak som överskuggar allt annat, nämligen frihet, VIlket framförallt betyder etable­ ringsfrihet.

Det konstaterade Ralf Norrman i den första av två artikl.u om företagsamhet med förhinder.

- Näst efter att gifta sig är antagligen beslutet om att söka byggnadstillstånd det viktigaste en. småföretagare gör.

- Blir det inget tillstånd blir det inte heller något yrke - då far människorna mestadels till Sve­ nge.

Konstaterar RaIfNorrman i denhär andra artikeln på temat småföretagare.

RALF NORRMAN________________,

Småningom blir stolen färdig.

Både under arbetet och efteråt känner snickaren glädje och stolt­ het; nämligen skaparglädje och yrkesstolthet.

Från naturens oordnade och kaotiska material (råvirket) har snickaren skapat kulturens ordning (den färdiga stolen), dvs. han har uppfyllt sin roll som människa, vii· ken går ut på att skapa kultur av natur, och ordning av kaos .

Förr fanns det många snickare och få byråkra ter.

D MEN TROR NÅGON förden­ skull au människan blivit annorNu finns det många byråkrater och få snickare.

kesstolthet, och sätta ordning på kaos.

Men nu sätter hon inte mera ordning på tarvvirkesstockar eller bräder, som snickaren gjorde, nu sätter hon ordning på dig och mig: på v~a liv, v~ lycka, v~a dröm. mar och v~a ambitioner - kapar en bit här och en bit där.

Kanske tillfredsställer detta byråkratens förståeliga längtan ef­ ter ordning.

Men vi, medborgarna, är inga bräder eller ru nds tockar. Vi är le­ vande människor, av kött och blod.

D HAR VI RÅD med byråkrater· nas arbetsglädje? Har vi råd att va·

Människan måste samtidigt stå i motstånd till och i förbund med naturen . Dessa två halvor och hen­ nes totala inställning har betonats olika under olika tidevarv, och ofta har de växlat som reaktioner mot varandra.

Så växlar "gröna vågor" med landsbygdsförakt; så växTar orien­ talisk trädg~dskonst (geometrisk och artificiell) med europeisk (na­ turanpasslig och mjuk), eller en fransk park (Versailles) med en en­ gelsk (Hyde Park); så växlar bunden vers med fri vers, klassicism med romantik.

Men de växlar naturligtvis inte bara turvis, de existerar också sam­

..

öSTERBOTTNISKA POSTEN

tidigt och människans förmåga att inse att både kultur och natur behövs, både ordning och kaos, både organisation och frihet - allt i en evig symbios ­ är ett mått på hen­ nes civilisation.

I

*

o

PENDELN har i detta nu svängt för långt mot ordning i Fin­ land. Ordningen förkräver frihe­ ten.

Byråkraten vill har ordning NU med sin byggnadsplan. Men om byråkraten får sin ordning, vad blir det då av din frihet?

För byråkraten kan det se bra ut att koncentrera alla minkfarmer till ett enda omride i någon avlägsen skog. ..•. Ur den enskilda människans synvinkel - den människa som skulle vilja starta en farm - kan saken te sig helt annorlunda. För honom eller henne kanske det vore fördelaktigare att bygga bakom knuten.

Då kunde man kanske bygga på egen mark eller mark som man får billigt; d å kan kanske alla i famil­ jen hjälpa till då och då, då blir det inga arbetsresor osv.

*

o

FINLAND är till ytan det fjär­ de största landet i Europa och vad beträffar invånarantalet av de fYIinsta. Det borde således finnas gOtt om rum, icke sant? Ändå vill myndigheterna köra ihop alla industriföretag till ett ställe (detta har också börjat ske ifråga om pälsfarmer och växthus) på samma sätt som de vill köra ihop bostadshusen till kyrkbyarna.

Det som för byråkraten ser ut som en fördel kan för dig vara en nackdel. Hans in besparingar kan vara dina extrautgifter. Det som samhället vinner genom att dra vatten och el till ett enda farm­ område' förlorar du i form av kost­ nader för arbetsresor , minskad trivsel, avkortad fritid och mera sådant.

Att tro att en Stång blir längre om man skarvar den i ena ändan med stumpar som man kapar i andra ändan - sånt gör man i il'! Bemböle . Snart gör man det också i Österbotten.

o

EFfERSO M VI i Finland har ' arbetslöshet och dåliga tider måste samhället träda till och hjälpa på olika sätt. Arbetslösa måste ges understöd och svaga företag måste subventioneras. Allt detta kostar och det heter ofta att mera hjälp inte kan ges för att det skuUe bli för dyrt.

Men det finns en hjälp som inte kostar någonting. Att hjälpa dem som vill etablera sig som småföre­ tagare skulle vara billigt. Det enda man behöver göra är att inte hind­ ra dem då de vill börja arbeta. Se­ dan gör de resten själva.

*

o

FRIHETEN är gratis.

• Berlel LindeU 1111sammans med Dom'l Engberg i vardagsmagasinssllldion. Så isolerai sil/er en redaktör och pralar IIIIIIIsentals miinskor . . .

qM et.t osäkert arbetsförhdlla.nde -

att undvika att förarga "råIt" person med risk for att arbetskontraktet mte förnyas.

OM en ständig kamp mot klockan.

OM nervositet ­ att göra en miss som tusentals dirket lägger märke till.

OM en psykiskt full arbetsmiljö.

OM det rör sig ÖP:s samtal med Bertil Lindell, Baluns-pappa och radioredaktör. jobbet?

- Ett bra jobb, men med många aVIgSIdor, sitger Bertel själv och ser ut att tn·vs.

- Det är fint att resa runt och triiffi en massa mänskor.

- Dagen blir aldrig lång på dethå'r jobbet . .. och så är det en utmaning att ha olzka svåra projekt på gång . .. det å'r ju så att ju flera ideer. . . bra ideer som man har desto större år chansen att man får göra vad man vd/.

Bertel Lindell /n'vs bra på job­ bet. Trots det ror sIg vårt samtal mest knng de negativa sidorna.

Av nån anledning.

• Vanligt med magsår.

- Magsår ar en " rätt vanlzg" åkomma här på Sommargatan.

Det beror delvis på oregelbund­ na mattider ­ ofta hinner man bara kasta In en smörgås och någralz'ter kaffe på dan.

Dels på den stiindzga kampen mot klockan. Stremgt helt en­ kelt. I en dz'rektsändmng ska allt klaffa på sekunden.

En miss gårju direkt lit till alla som lyssnar.

- TIll och med mycket ruti­ nerade redaktörer blir nervösa

när inte allt går som det ska.

• Ingen folkstorm - Första gången i direktsänd­ ning höll man allt på att kacka ner sig . . . ­ Men, såger Bertel Reaktionerna från lyssnarna med något som kunde tolkas som kan vål också vara av ondo skarpa, men . .. man får inte vamen då nå'rmastför beslutsfottarra rädd for att inte klara aven na. sak.

- Vi får inte ställa MI med Om dock olyckan är framme någon folkstorm . .. det är vitl bekvämtlSt. så för beslutsjattarna.

- och det är den - och nån re­ - Och viJSa saker får man indaktör gör en groda, får han / hon allt höra av det av kollegerna. te alls ta upp ­ politik och drycSkoningslöst. . . kenskap är tabu . .. och så får man lov att vara väldigt försiktigt - Det år väl det sämsta med dethär jobbet, den hårda och .i sexfrågar. tuffa sMen i huset.

- Det ska vara balans på all­ - Man skulle tycka att de ting. . . och många gånger är det en sökt balans. som är äldre igemet skulle hjälpa nybörjarna . .. men nej!

- Man får tänka på att prog· rammen... och dethå'r gåiler Reaktioner på programmen är dock inte enbart av ondo - tro speciellt musikprogrammen . .. inte det. Lyssnarreaktioner kan har stor genomslagskraft. Man det aldng bli för mycket av. måste vara hle försiktIg med vad man såger.

- Man vet aldng Iladfolk tyc­ kel' och tå'nker om ett program. jag sliter och hopptlS att folk skulle nnga upp och säga till när • Ett visst nåt program är bra. .. och godtycke dålzgt.

Hit/dis har Rock·Berra - ar­ tistnamn under studietiden i Bertel Lindell jobbar på kont· Åbo - fått två mera intressanta . raktsbtlSls på. rundradIon. Kon­ reaktioner. Ett klagomål på den traktet gåiler tt/I årsskiftet. österbottniska accenten av nån - Och jag har ett pn'ncip/ijfte överklassdam i H./ors och ... ett om att få fortsätta fram tdl au· gusti. par kärleksbrev.

Rundradion har "olika sorters" anstålida - ett system som ränt rålt skarp knlik.

• Fnfansarna ­ får betalt per re­ portage och har inga som helst sociala formåner.

- För att överleva som fnfans måste man ha slagkraftiga ideer.

• Kontraktsanstdllda. Kontrakt skn'vs på et visst antal arbetstim­ mar över en bestämd tidspenod.

FtlSt lön och vissa sociala förmåner som fri tand­ och hälsovård förekommer.

- Men det gäller bara om man har kontrakt På mera än ett halvår . . . al/tsJ anståiis man of tast på kortare tid. . .

- Gör en kontraktsanställd något som misshagar redakti­ onschefen kanske han / hon inte är speciellt intresserad av att jör­ nya kontrakt.

• Fastanställda. Då forst är ar- ' betsplatsen trygg.

Endast programrådet kan avskeda en fast anställd. Och då ska redaktö­ ren ha gjort bort SIg ordentligt.

•

Bertel säger: - jag tnvs bra.

PETER GRANSTRÖM

11

•

öSTERBOTTNISKA POSTEN

uj-rörelser . . , uj-rörelser. , , uj-rörelser, . ,

Stormöte i Kaitsor

Väckelseår

~onski Gang

inom Gerby uf

ifill Dagsmark

Ungdomsnämnden i VörJ, Oravais Del bjuds på 60·llIls rockmusik , och MtJXmo kIllIar till stormöte vid kär­ Renoveringen snart slut­ ningscentralen i Kaitsor inkommande förd. Kännbart bidrag av DIIgsmllrk UF:s loklll ö"er lil111jul. tisdag halv JI/a_ Då kommer den kiindll orkeslem Ur den digra listan pJ ämnen som skll behandlas klin plocklls • För- och nfJCkdelar kring stora och smJ föreningar.

• uflokalens problem • kommunala ver!tsamhetsbidrag • ledarskolning • skoldanser

staden. Tor Sparv återvald som ordförande.

The Ronski Gllng med sin show lillsllmtnl1ns med etl IIntlllt blind, Holiday. Di/rlill "isllS olika discofil­ mer o&h dissjockeyn Jone spelar de setlllste hilen.

G<:rby Uf:s wmöte senaste måndag i uf-lokalen innehöll ing~ större sensa­ The Ronsi Gang som tidigare tioner.

Aret som gått betecknades som ett gett ut fyra LP, ger nu Ut en ny väckelselr inom föreningen efter en som heter RVN, DON'T WALK. Törnrosasömn i nästan ett decennium.

Hälften av låtarna på den nya ski­ Nämnderna lovar bjuda pJ kaffe.

Glädjande har varit att ungdomarna van är helt egna, främst då sådana - Det är väldigt viktigt al/ alla fo­ har mött upp till hunda procent för re­ som trummisen "Hate" Sjöblom reningar som [Jr kommunalt verksam­ noveringen av lokalen som är inying­ har skrivit. hetsbidrag deltar, säger nämnderna. ningsklar den 15 december.

Med finns också sådana låter Tusentals tal kotimmar har lagts ner som bland andra Manfred Mann på renoveringen och talkoarbetarna har och Renegades framfört tidigare. främst besdtt av ungdomar. Vasa stad The Ronski Gang som tidigare har också uppmärksammat den arbets· hön till de bättre banden i vån villiga föreningen oh beviljat ett reno­ land och bland annat uppträtt i veringsbidrag på 100.000 mk.

Skivbandet och i Toivotaan Toivo­ Den i tur avgående styrelsen blev taan och så gott som dagligen spe­ med ett undantag återvald. Till ordfö­ lar de i radio. rande återvaldes Tor Sparv. Övriga sty­ Eftersom Finland är för litet för relsemedlemmar blev Börje Lindroos, ett så Stort band försöker The Matts ,p .K. Jern, Nancy Ahlmark, Ani­ ta Hammarström, Kjell Svarvar och Britt·Marie Rönn. Suppleanter blev Annib Tunruri och Johan Ångerman.

Ett fyrtiotal medlemmar hade mött upp till mötet.

Vi utför slipning och lackering av trä· och parkett­ golv. .

Tel. 967·16019

Evening Star

Forsman ny ordförande i Purmo uf Andra försöket lyckades för Purmo

uf och årsmötet deras. Första mötet

Vasa Handslas.pl. 21

e

•

lockade inte tillräckligt med deltaga. re, men andra gwgen infann sig ett 20·tal_medlemmar .

Stig-Göran Forsman valdes till ny ordförande efter att Guy Käcko avsagt sig omval.

Ny sekreterare blev lilian Sundqvist då Anita Björklund också avsagt sig omval. ÖVriga styrelsemedlemmar är Guy Käcko (sitter kvar som viceordförande), Britt-Marie Käcko, Mikael Rönnqvist, Sigvard Aman. Håkan Björklund. Ben­ ny Ösunan och Ove Ljung.

Första söndagen i december firar Purmo uf sitt 75·årsjubileum.

Kom och bekanta Er med våra förmånliga priser och bytes­ villkor ,

Purmo uf firar 75-årsjubileum

Den 4 december 1904 grundade.

Purmo ungdomsförening av läraren Wilhelm Radas. Det betyder att fö­ reningen i Ar fyller 75 4r. Jubileet kommer att hållas inkommande söndag den 2 december.

Purmo ungdomsförening har redan hunnit "bo i " två samlingshus. Det första färdigställdes år 1911, och nuva­ rande Purmogården invigdes 1961 .

Mer om dethär och mycket annat kommer fram i den , historik som Nils Raak kommer att framföra .

Festtalet 'kommer enligt tradition att hållas av Trygve Eriksson - han höll I nämligen också festtalet vid Purmogårdens invigning.

Hornorkestern, folkdans, körsång. festdikt av Elna lillqvist och Mikael Östmans berömda "Bergatroll" kom­ mer publiken också att bjudas på, och kaffe naturligtvis i en festskrudad Purmogård.

Ronskr Gang komma in på mark· naden i Sverig!! Bandet gör i bör. jan på åttiotalet en turne över Bot-

tenhavet och det skall bli in tres­ sant att se vilket mottagande gos· sarna får.

Tonårsledarkurs på Norrvalla

• PLOCK UR UBF:S verksamhetsplan för 1980:

1---------------------------­

• Man ordnar tre riksomfattande

kurser i barnarbete. en per land

skapsförbund.

• söv

arrangerar en tonårsledarkurs den 8-9 de· cember i Vörå på folkhögsko· lan.

Om ni i er förening har någon (gärna flera) som skulle vara int· ressernde av att bli tonårsledare så tag tillfållet i akt.

Anmälningarna till kursen bör vara SÖV:s kansli tillhanda senast den 4 december. Frågor om kursen besvarar Toffe på SÖV:s kansli. Telefonnumrorna hit är 961/113 572 och 9611115372. (Tag ett nummer i gången så går det bäst.)

• Ett duplikat med erfarenheter från

barnarbete ges ut tv~ gånger under

året.

• En infomapp om arbete med barn

ska färdigställas.

• UBF tar initiativet till en Barnets

M~nad i oktober.

• Man arrangerar ett seminarium om

barnfilm.

• I anslutning till de tre kurserna i landskapen ordnas rådplägnings

dagar

• En folder om UBF ges ut'

Scouting

konzmer

till Vörå

Till ungdomsnämndens infor­ mationstiIIfälle om scouting hade ett tjugotal intresserade mött upp.

Bengt Lygdman, som är kårchef för Wasagossarna, informerade om rörelsen och dess verksamhetsfor· mer.

Iden till denna versamhetsform kommer fdn Rejpelt. Föräldrarna tycker att det behövs en annan al· ternativ verksamhetsform mellan musik och idrott .

Den kommitte som blev tillsatt vid mötet kommer bl.a . att reda på stadgar, verksamhetsformer samt undersöka möjligheterna till att få en lya för klubben i Rejpelt skoja. Medlemmar i kommitten blev Brita Friman, Karin Simons och ungdomssekr Carl-Gustav Nykvist .

..

Nya

Yamaha den höhigoste pro!fsgitorren i dog!

Gör som yrkes· musiker vIIriden över ­ byt upp dig.

I I

-

Alholmsgatan 4 tel. 14707

i\Il",

,

'"I

,

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Holm vann byakamp i Larsmo

debattforum "Inte är det fel

att ungdomar ligger m ed varann

utan att vara gifta"

I

,

Bot mot tonårsfylleri:'

Acceptera

er själva!

MikIe tU/, Jel ilr ju inle frtJglI om 1111 mIIn inle hlir /örhllnlllll/, nIIr I Ö P ventileras ofta supandet, men är töntar. Och själv känner man sig mIIn lilser JIIId "Tusse" sMev om sexdehllllm. Hlllle jIIg lIllriI Tusse oftast är det oklart varfor alkoholen an- ' som en tönt.

WI Jellllluellllli/lftlllel, hIIIIe jllg säerligm flllrilllnJllJglIII /ör groll vänds.

Allt detta är ofta outtalat och inte ilrehilnlning 1111 SIImIliglI i SIllen.

Helt allmänt kan konstateras att alla medvetet. Dol känns det som en trygg­ HlJr slU/le ftnnllS tJlmil/igll hihliolelllll fyllll om Jel mllgish ordel mänskor är osäkra infor främlingar och het pol dansen att "ha en plunta i väs­ SEX. nya situationer. Ungdomar i synnerhet ten" . är ofta i denna belägenhet. Sprit ger dol Aldersgräns h ordnar upp detta Del ilr IiIII /ör dom iIItIre IIlllJiirjtl prlllll om 1l11/örwlII sextleR SIIm­ självkänsla och dövar osäkerheten. och mildrar siruatiolien i n;\gon moin. lllIro före illlemhpel OSll. Ett botemedel mot alkoholmissbruk , De yngre tonhingarna har skoldanser NU silller plölsliglllllll de igtJng med1111 htJnII ungdomen, del som lir bland ungdomar är att fol tonhingarna och s.k. tonoirsdanser. Dol kan dessa en stlUnnen tU/, och SIImlitJigl prlllll emol 11l1li dom gjorde i ungdo­ att acceptera sig själva. Inte sol att man vara sig själva, utan att ta till rusmedel. men.

l'

Hur m~nga av dom gick måhända inte omkring och dröm­ de nu om karlar i smyg. Men det var n~got fult och snuskigt. En av människans äldste drifter blev till ett hemlighetsmakeri, där flickor­ na blev klassade som "lätta p~ fo­ ten" etc.

000

En mycket jlmn och spän­ nande kamp utspelades mel­ lan byarna i Larsmo i Bo­ sund skola. I den av Svensk Ungdom i Larsmo anordna­ de frågetävlingen mellan by­ alag från Risö, Holm, Eug· mo och Bosund gällde det att framförallt veta sA myc­ ket som möjligt om den eg­ na kommunen och aktuella skeenden i samhället i öv­ rigt. Ännu före den sista fr;\gan hade ue lag möjlighet att 'vinna tävlingen. la­ get fr;in Holm utgick dock slutligen med segern. Laget erhöll "" poäng av 65 möjligå och slog därmed Bosund med 2 poäng. Pol uedje plats kom Risö, medan Eugmo belade fjärde plats. När hälften av fr;\gorna hade avverkats, var det ungdomarna fr;in Eugmo som led­ de tävlingen.

skulle se genom fingrarna med allt som ' En annan sak är att allt skall prövas. gh snett, men sluta kritisera i tid och Allts'il. Ungdornar, acceptera er sJ'ä1' ­ eller mindre "löjliga" utan att in­ otid. . fl va och andra och det gh bra att ha rogen kka blir klassad för "hora" Ett modeord är tönt. Yngre karnraligt utan droger.

I I (ursäkta uttryck.), om hon legat ter är töntar. Föräldrar är tÖmar. Lärare Det vinnande laget bestod av JanChrister Smeds . tens kapet.

Anders Fagerhed, Andreas Häger, me d kI'llar fiör~ äk Egentligen är den kille en stor I=========~=================::f Ulla-Stina K2rlsson och K2rita Öh­ e egoist som fodrar det att en flicka man. skall vara absolut orörd på bröl­ , ,,~4

'I' lopsnatten.

Av svaren pol fr;\gorna att bedöma, Flickor har väl ocks~ en sexdrift verkar de kommunala angelägenheter­ (om det nu är n~n som inte blivit n~, "\1 lJIe et et. na inte inuessera ungdomen i allt f6r J ' j """ '" hög grad, medan de rent politiska upplyst om det). Vem skäms över fr;\gorna och miljövhdsfr;\gorna klara­

41

ae:ggma "" ve la Amhe t'

EIJIe:k

r.J

ledare

r UB F

IÖ J•

Sånt är nu bara att beklaga-att des av förvoinansvärt bra. det överhuvudtaget fanns s~na ~:~pe?gna känslor och sin egen funderingar. Säkerligen kände Egentligen är hela denhär Med beaktande av detta var det väl m~nga efter bröllopsnatten en stor sexfrågan före äktenskapet en per­ valda ord som ordföranden för Svensk fysisk och psykisk besvikelse. sonlig sak, som var och en bestäm­ Erik Häggman utsågs till gen gehör vid styrelsemötet ­ Ungdom i Larsmo, Gunn-May Fager­ Eller ännu värre-upplevelse mer över _ ' verksamhetsledare för trots långdragna diskussioner. sund, sade dol hon i sitt hälsningstal till mannen som n~got monstrum?

UTAN att försöka göra spe av de UBF vid FSU-styrelsens Eki Häggman kommer att för­ tävlande och publik betonade nödvän- I di h d ,- bö' dela sina arbetsuppgifter mellan Vad gjorde hon om mannen inte andra som ha r en annan åsikt-som möte i Vasa. Dä· rmed ung eten av att ung omen m... te "!Ja nu tycker att de, som kallar sej UBF och FSU. Han ska organisera engagera sig i det som sker I kommu­ jag klarade av vad som väntades ho­ danröjdes den s1l1.årre barnverksamheten, han ska vara nen i betydlige större utsuäckniog än nom p~ bröllopsnatten? Låg hon kristna, alltför mycket gör av oss sekteterare för teaterr~det, och han d den gor " l'd ag. va "icke kristna". där i mörktet och inte hade en kO nflik t som spo'-ka t en t1'd ska också ha ett finger med i ekoaning vad det hela rörde sej om??? i förhållandet mellan ny- nomi och administration.

Fagersund menade att inför kom­ Smt talade man väl bara inte 000 lä.nningama och österbotmunalvalet nästa h bör ungdomen , komma ih;\g att det som besluts idag , om . . . nmgarna.

• NU ATERUPPSTÅR de oförbe­ polverkar levnadsfOrhWandena i mor­ Jag rorstår inte varför inte alla Det är en viktig sak att veta Valet föregicks av långa redda talarnas klubb. Under fyra gondagens samhälle- och morgolida­ kan fatta det, sex är en minsklig VEM man går isäng med, så att det och rätt hårda diskussio­ söndagar i december hör vi Birgitta gens samhälle är dagens ungas samhäI­ drift hos alla? är en som respekterar en, och inte Med det menar jag inte att har för vana att redovisa för sina Ulfsson, Mätta Laurent, Nils le. ner, men någon motkan­ Efter nyhet fortsätter fr;\getävlingen Brandt och Bo Carpelan fyra av 13-14 åringarna skall sätt sprätt kamrater hur det hela urartade sej. didat till Häggman wrdes åsikter kting ett bestämt tema på pol interkommunalnid, dol samtliga på sängbl~ttena, utan jag menar Inte heller står det n~gonstan5 inte fram. en rasande minut. kommuner fr;in svenska ÖSterbotten det att ungdomar av skilda kön ' ord för ord i Bibein att det 1tr synd Det gäller att inte göra pauser möts. Att representera l.arsmo vid det­ Fdn Nyländsk sida hade man som ttäffias kan ligga med varandra att ha sexuell samvaro före äktens­ h. . r". d1 . ta tillfiIIe uts;igs Ingemar Nynis, Gun ga"rna sett att Mona'ca Ro"nnholm utan att gifta sig (chockandc:?) kapet! Om nu cd människor tyc­ oc Inte upprepa SIg, lur il rInger KaptEns, Ulla-Stina K2rlsson och &a skulle ha valts, men hon hade bac­ UTAN att det skall behöva bli ker om varandra - vem är d~ så det i klockan och talaren avbrytS. Vikström. kat ur, enligt uppgift på grund av e Radion kl. 10.00 pi söadag. fd, fult och snuskigt ror det felfri och mäktig att han/hon kan att UBF-tjänsten skulle ha innebu­ (ororståeligtn) gå och håna och döma dem??? rit en lönesänkning för hennes del.

S~ är det när man gh och lägger På SÖU-h~1l ser man valet av @@@@@@@@@@@@ @@@@@@(!).@ @@@@ sej med en som man vet att det in­ 000 ~ Häggman som ett tecken .på uf­ ~ te blir något mera med efter~t ~ rörelsens enighet JUSt nu. SOu har eller bara för att han/hon är snygg Läs H . Martinssons bok: "Pas­ betonat att viktiga poster inom osv. sad"_ FSU och UBF 'bör fördelas regio­ Det är då det blir fel.

Där utgår han frm att vägen till nalt rättvist. Den synen vann tydli­ @ @ mänsklighetens undergmg är det Il Golden hits @ 000 att falla i intolerans och högmoral. t - - - - - - - - - - - I @ @ Jag ,uppmanar ingen att börja tankar. Minniskans största och ri- @ DE flesta av de killar som jag (hmm..) med sex. Det är bara att Iwte tillgång är ju kirleken.~. ~.'

Vu och en gör ju som man tyc- ~ ~ pratat KAMRAlliGT om sex veta var gränsen till missbruk går, med, hWer fast vid att om man nu som är sv~rt, men ett är då säkert: I ker själv är bäst. Hade Gud velat @ massor med juiskivor och Julkaasetter @ att alla skulle blivit "skrupelfria" t:Oil\ tycker om flickan, d är det ingen inte går den vid det, att flickan in­ @ ~ skillnad om hon är "orörd" eller te 1tr oskuld på bröllopsnatten! inte.

Gud finns ju där kirleken flJUlS. Inte heller menar jag nu att de Sluta upp med att gi omkring "En tyckare och tllnkare ; sam- @ @ som inte legat med n~on är mer med morka och dystra domedagshllffets nu." @@@@@@@@@@@(i}@@@@@@@~@@@@

,-------------1

~

@

Flamingo 1O Thorleifs nya

~

@

Abbas ny·aste

~ :!~~:s:,:::=~erli- ~

eliTmusa

~

13

•

,

öSTERBOTTNISKA POSTEN

• Enigheten

Medan både SÖU, ÄUF och ÅIUF amåg att de inte skulle klara sej utan sina "distriktsamtälIda" regissö­ rer, sa en NSU-representant, Clas-Johan von Bell, så hå'r: - Nylänningarna vill inte ha nån lämregissör! Vi vill ha vår yrkeshjälp på annat sätt.

Anita Kangas, en av de forskare som just nu jobbar med den stora amatörteaterundersökningen, knöt i sitt anförande an till den aktuella kulturlagstiftnin­ gen.

Anita Kangas har som forskare varit knuten till det kulturexperi­ ment som har genomförtS i Mel­ lersta Finland. Hon har också fun­ gerat som sekreterare' i den kom­ mitte som har förberett kulturIa­ gen - den som ska komma 1981.

Nu forskar hon alltså i amatörtea­ tern.

I

• Viktig

undersökning

Anita Kangas menade att den påg:1ende undersökningen är vik­ tig JUSt med tanke på det som ska komma i framtiden. Det är den första stora amatörteaterforsknin­ gen i v:1rt land, och den kommer att ha stor betydelse för situatio­ nen efter det att kultuclagen är in­ förd .

- Kulturen och konsten har sen slutet av sextitalet blivit erkänd som en del av samhället, den har Htt en högre status. Teaterunder­ sökningen ska ge också amatörtea­ tern dess rä ttmä tiga plats i det sammanhanget .

Totalt har 1800 frågeblanketter skickats Ul. För en vecka sen hade 650 returnerats, av dem 65 fdn FSU;s medlemsföreningar. Sam­ manlagt har 150 FSU-grupper fått frågeformulär.

Anita Kangas lät förstå att myc­ ket i kulturlagspJaneringen fortfa­ rande är öppen och under diskussi­ on. Hon nämnde bland mycket annat, att man föreslår att åtta såkalIade konstledare skulle anstäl­ las från 1980. Konstledarna skulle ställas till organisationernas förfo­ gande.

Det här låter inte mycket med tanke på att' 'ledarna" dels ska va­ ra konstledare i allmänhet och inte teaterledare , dels därför att möj Ii. gen högst en tjänst skulle komma FSU :s område till del.

• Pessimism

inför kulturlagen

I det efterföljande grupparbetet kom det också fram rätt mycket tvivel på vilken nyttan av såna tjänster skulle bli. Man var överhu­ vudtager lire pessimistisk i fråga om kulturlagen - delvis på grund av dåliga erfarenheter av ung­ domslagen.

I övrigt knöt grupparbetena och diskussionerna efteråt rätt lite an till kulturlagsfunderingarna och den aktuella forskningen. Det blev mera en upprepningar av sånt som kommit fram tidigare. - Även om det inte saknades ideer och ibland till och med detaljerade förslag till åtgärder.

fl,.-

• UPPlnlfJ/Jlllk JItl tlrsmÖt.t kIlfNk __ fr.fi: Klara Pllrrl1H,. (AUFJ, He"ry Kal/flik (S6U), Ulri~ Ahlblick (SOU), Ketlt Taij14h (SOU), Thorkil Tfierl" (ordlörafNk) och Stllre Erickso" (SOU). Nti"slinlS; ",;;"gdell döljer sig ocksIJ e" viss beka"t fJid _",,. Tolle SJltlro.

Birgitta J uslin (Lehtonen) sa sej ha goda erfarenheter av det "de­ centraliserade" sätter att jobba. I hennes förening i Esbo har man skapat en stark gruppsamhörighet genom samarbetet med yrkesregis· sören Georg Malvius. jDet har fun­ gerat väl både som regihjäJp och allmän skolning.

2 • Skolningen

inom grupperna

• Behov av yrkeshjälp

de man i det. SÖU jobbar nu till största delen genom så kallad de­ centraliserad kursverksamhet, det vill säja lokala kurser ute i förenin­ Seminariet var enigt om behovet garna . Det ansågs ha utfallit väl. av yrkeshjälp åt amatörteatern .

Någon patendösning på hur Både Österbotten, Åboiand och skolning, regihjäJp och ekonomi Åland såg en nödvändig stomme i ska ordnas kunde man givetvis inte de heltids,anställda teaterinstruktö­ lägga fram, varken i den allmänna rer man har. Från nyländskt håll diskussionen eller i grupperna. ville man också ha yrkeshjälp men Men det saknades inte ideer i inte i form av länsregissörer.

I det mindre formatet, och semina­ - Vi vill från gång till g:1ng en­ rieordförande Johan Fredriksson gagera de yrkesmänniskor vi behö­ menade för sin del att debatten - Skolningen bör så långt det ver, sa Clas Johan von Bell. Vi har eventuellt kan ha försett teaterfors­ ju många professionella teaterar­ , är möjligt ske inom grupperna, sa karna med en del nya synpunke­ Birgitta. betare i Nyland, och vi vill inte Från österbottniskt håll instäm­ BERTEL NYGÅRD ter. binda oss vid en enda person.

UBF:s höstmöte

i enighetens tecken UBF:s höstmöte blev liksom FSU-mötet en tillställ- pers~nale~ i tvåspråkig~. daghe.m. . . . h ck Sk'lIn d k k DiskUSSIOnen medforde Inte nIng 1 emg etens te en.

1 a en var ans e att någon ändring i förslaget till re­ man vid FSU-mötet inte diskuterade nånting över hu- solutionstext .

vud taget, medan UBF-arna ändå fick i gång ett litet En punkt i budgeten väckte

- och rätt intressant ~ meningsutbyte. också förundra? från FSU-h~ll.

.. kil c l' '.. l' Man har både I Nyland och OsDet var sars t en lorm1! ~nng l motets reso uuons- terbotten negativa erfarenheter text, som lockade fram asikter om barndaghem och av lotterier och ansåg därför barns språkutveckling. , UBF:s tanke på ett Stort lotteri UBF-mötet omvalde Bengt Lybäck till ordförande. somI någotloreal~stiskldt. c.. .' "d styre sen lOva es lorutom , d d b . . l Bengt h a e.. un an ett sej aterva men sag sej nu no - Bengt Lyback: Monica Rönn­ sakad att stalla upp. holm och Bo Wi1enius. Nyland, Diskussionen om barndaghem. men och språket blev ett ä.siktsu t­ byte mellan Nils Malmberg och Kent Taipale . Malmberg menade att man inte ska se så negativt på tv~språkiga grupper i daghem­ men, det kan också föra med sej positiva saker i fråga om språkin­ lärningen.

Han menade att vi ofta under­ skattar barns förmåga att , lära

14

sej.

Kent Taipale ville skilja mellan en situation där båda föräldrarna

talar samma språk och en situati­ on där man har två hemspråk. I det första fallet är det livsviktigt att daghemsundervisningen sker på föräldrarnas och barnets ge­ mensamma modersmål.

Taipale gav också synpunkter på den ökade arbetsbördan för

Klara Puranen. ÅboIand och Håkan Westermark, Österbot­ ten.

Inför framtiden är det aktuellt med en stadgeändring inom UBF. Enligt bestämmelserna ska två tredjedelar av medlemmarna i en barnorganistion vara mellan 5 och 15 år. Det innebär att uf­ förbunden bör utträda och över­ gå til1 att var .. understödande" medlemmar.

I

"Samhälls­ Behövs 'stödet utbildning? viktigast vid starten" FSU:s ordförande Thorleif Tverin berörde UBF och föreningsarbetets ökade "papperskrig" i sitt anförande vid höstmötet. Han kunde meddela att UBF nu äntligen efter mycken byråkrati är en registrerad förening.

Det är en "framgång" som inte i sej är "saliggörande", menade Tverin.

Det finns fortfarande farhigor för att UBF inte ens 1980 kommer att erhålla allmänt statsunderstöd. Detta trots att nästa år faktiskt blir UBF:s tredje verksamhetsår.

- Samhällsstödet är viktigast vid starten, sa Tverin. Det är ju då som de egna finansieringsmöjligheterna är minst!

Nigot som förhalats på grund av dessa inkörningssvårigheter för UBF, är anställande t aven verksamhetsleda· re. Nu kunde man vid styrelsemötet förverkliga den här tanken, och ge tilUörsikt inför framtiden.

I en av arbetsgrupperna, den som skulle diskutera skolningsfrågor, kom man först att fundera över om det över huvud taget behövs nån ut­ bildning av amatörskådespelare.

Birgitta ]uslin citerade Au­ gusto Boal, känd brasiliansk te­ aterman, som har sagt så här: - Teater är konflikt, kamp, utformning - inte bara uts­ tällning av sinnestillstånd!

Gruppen tog fasta på orden och såg dem som en god moti­ vering för en amatörskådespelare att fortbilda sej. Kanske har amatörteater nångång varit bara detta att ställa ut på scenen, att kort sagt våga sej upp och spektakla till sej. Så ser vi det inte idag. ' Detta med skolning bör ses i ett positivt sammanhang. Skol­ ning behövs inte därför att _ amatörskådespelaren skulle va· ra dålig. Skolning behövs där­ för att amatören har resurser som han eller hon behöver hjälp för att kunna ta fram!

öSTERBOTTNISKA POSTEN

ETT POPULÄRT FÖRLOVNINGSSTÄLLE

I VASA

• ITpprört

Kristin Lövholm vill inte gärna kommentera desto närmare före det möte som åtronde ringen skul­ Ett stort urval

le hålla senr på måndagen.

Ur och Smycken

Hon menar å ena sidan att det kan vara fel att tvinga LBK att ingå UR-OCH GULD i festfördelningen. A andra sidan är det väl inte helt riktigt som det är nu heller. Möjligen, menar Gun-Kristin Lövholm, har det här systemet kommit till mer eller ÖVRETORO~T ATRIUM VASA mindre i misstag.

Tel. 112497, 112880 I LBK-kretsar säjer man att det hela rör sej om "en storm i ett vat­ tenglas". LBK-festen är ingen vanIlli g utan en "halvpri­ I vat tIllstallnmg. Man menar . också .a tt LBK . har fuat sin Trafikskola JAKOBSTADS program­ och prislitdelningsfest just på .lillajulen länge redan, och BILSKOLA HALDIN ROSE atr det är tradition.

Ny kurs börjar varje Ny kurs börjar varje Men även om man talar om en torsdag kl, 17.00. måndag kl. 17.00. "halvprivat" fest, kvarstår faktum Kanalesplanaden 23, KanalespI. 8, att den är utannonserad och öp­ tel. 12145 tel. 13003 pen . Annonsen ingick i Sydin re­ dan två veckor fdre festen.

Säljes Inom LBK menar man att det YAMAHA-gitarr fdrstärkare inte är nån skillnad. Det är ändå IOO-watt inte samma publik som skulle mö­ Pris 2.200,­ ta upp i Lappfjärd som i Dags­ Toppensnygg tel. 961-212540 mark. Man konkurrerar alltså inte.

ALFA-ROMEO 1750 GTV Alf Hoxell i Härkmeri håller inte -68 med stereo + extra ut­ med om det. Han menar att de Orkesterorgel rustning säljes som obehöv­ I gott skick, säljes som obehöv­ små föreningarna naturligrvis lig. lig. Tel. 961-212230. påverkas av LBK-festen.

Tel. 967-11 768.

PlA~ln

Trafikskolorna i Jakobstad &

PRYLHÖRSE:\

~am~al~an~

- Vi har haft det här problemet hela tiden. Det gäller inte bara LBK, det gäller lika mycket LUF. Enligt gammaldansfördel­ ningen skulle den 8 december varit reserverat för LBK, då genom att LUF har den Kvällen. Men enligt vad jag hört ville LBK inre gå med på att ha sin fest den kvällen. Det skulle till varje pris vara på lillajul, och man lyckades övertala LUF. Hoxell tillägger att han egentli­ gen inte skulle säja så mycket, om LBK faktiskt sysslade med ung­ domsarbete.

- Som det är nu, handlar der ju bara om att arbeta med fotbollss­ pelare från Vasa!

Både inom Dagsmark uf och Härkmeri uf Hänvisar man till att det var samma problem i fjol. Nu i år tycker man att det är dags att sä­ ja ifrån på allvar.

Det talas också om att det skulle vara en fråga om smet och smått i föreningssammanhang. Inom LBK lär man ha låtit förstå att det är de smra som bestämmer.

LBK-kretsarna däremot menar an det är en allmän avoghet mot juSt deras klubb som spelar in. Ha­ de det gällt nån manskör eller lik­ nande, hade de nog fått ordna sin gammaldans.

Bjarne Smeds LBK:s starke man säger: - Vi har begärt en festkväll av

Nuffield-pappa är CHRISTER SUND. S~ NU fÅR Du EN )15",,,,,\ \<ORKPISTOL' ~\(JUT MED ~AlSA~ ,!

r-:-r=

,,'1 \

Lappfjärds uf och fån en. Det är det enda vi har varit inblandade i.

- Festfördelningen är en fråga mellan ungdomsföreningarna.

- Vår fest är ingen gammal­ dans, det är en julfest. Åttonde ringens dansarrangö­ rer: - Alla andra föreningars julfes­ ter är med i festfördelningen.

BERTEL NYOARD

MINA VISOR handlar om kvinnor, deras beteenden, dlrskapocb dröm· mar, säger Maria Entricb som skrivit visor i m4np Ar. NAgra av hennes vi­ sor kan vi höra i dagens "Spinnrock" kl. 13.05 i P3. Presentatör av prog­ .rammet Ar den hir gAngen Julie Bero· by frAn Stockholm.

ÖSterbottniska Posten ÖSterbottnisk ungdomstidning Jakobstad, Finland Medlem av tidningarnas förbund Tidningen utkommer varje torsdag Redaktör och ansvarig utgivare PETER GRANSTRÖM Redaktion Jakobsgatan 13, .

Jakobstad, tel. 967-13 SSS Postadress PS 27, 68601 Jakobstad

,.

Redaktör i Vasa S-E. Glader, Handelsesplanaden lO D, tel. 961-113 S22 Redaktör i Sydösterbotten Bertel Nygård, Box 21, 66100 Malax, tel. 961-6S 1 S14 REDAKTIONSRÅDET Alf Snellman, ordförande, Margareta Kronqvist, Leif Rex, Christel Holmström, Harriet Lin­ delöf, Boy Wistbacka, Tore Snic­ kars, Karl-Gustav Olin.

PRENUMERATIONSPRIS 1979

-­

..------­

Helt år ...................

Halvt år ..................

Skandinavien. . . . . . . . . . . ..

Lösnummer ..............

2S,­ 17,­ 3S,­ -,80

ANNONSMOTT AGNING SÖU:s kansli, Vasa. tel. 961·113 S72 och 1IS372

ÖP:s ANNONSTJÄNST Yngve Bengs,

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-11827

Annonser bör inlamnas senast

måndag kl. 16

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-13 SSS

p ~

~/-' ~j

.~~

we-~ .~

7~ ~

'W'1. w.~

U'II

~~

~~

ANNONSPRIS I texten ................... 2,30 Efter texten . ............... 2, lO Bestamd plats -,lO per mm FARGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg. Förenings­ spalten per rad 1,-. Österbottnis­ ka Posten ansvarar inte för ev. ska­ da som tillfogas annonser som in­ ringts eller som på grund av post­ försening inte införts i begärt num­ mer.

•

Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aktiebolag, Jakobstad 1979

IS

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Ömhet. • •

stora föreningarna gör vad de vill"

• EFTER ALL DEBA'IT S(>m föm i tidningar trodde jag mig redan veta vad pjäsen den första gången gick ut på.

Någonting i stilen att en stor säng rullas in på scen varefter alla prasslar med varandra. Den uppfattningen fick man ju lätt efter att ha läst om att slddespelec uppvialar WJ8domen till ect alltför omoraliskt och snuskigt liv.

Men de som kommit för att få se en Akta "riporrpjäs" fick nog gi hem be­ svikna.

Patricia Wallgren kunde skickligt byta roller. Hon spelade Soffans knarriga och Anders trötta och bittra mamma, en fjantig ton4rstjej och en saklig kon· ferancier som gav information.

• FÖRE PJÄSENS början fick jag intervjua Pedro Ahumada, en av de fem medverkandena. Pedro torde vara spanjor och hade ett leende pi ca 38 gra· der som genast fick mig att smälta.

Den första gången Ir ett spel om kärlek och sexualitet om och för unga.

Det handlar om hur det är au upptäcka och förstå sin egen kropp och sina känslor.

Dessutom ger den sexualupplysning på ett både roligt och sakligt sätt.

Eftersom sex förr eller senare blir aktuellt i ett förhållande tyckte vi au pjä· sen var en fulltrIff, säger han.

Pjäsens huvudsakliga uppgift är att ge information och få igång diskussio­ ner. Diskussionen mellan föräldrar och barn, vänner och lärare och elever emellan. Jag tycker att all uppmileksamhet som pjäsen har fitt är helt på sin plats DIr dec ,Iller ett sA viktigt Imne som decta, tilltger Pedro Ahumada.

• MYCKET MUSIK och sång bjöds man också på. En sång som jag speciellt fastande för var DEN LILLA SÅNGEN OM DEN STORA SKILLNADEN sOm Patricia Wallgren framförde. Den ljöd: - När en flicka och en pojke lig· g~r med varann, är flicka en hora men han är en man.

•••

••• TILL EN BÖRJAN var stämningen tryckt. Alla sneglade At sidorna. Man kände sig som om man skulle vara ute pi olovliga vägar. Publiken var främst WJ8domar i lIdern 16-20 Ar. Men ocksA nA,gra "modiga" förlldrar och lira· re f _ pi plats.

Men sA fort första akten var förbi Hittade stämningen.

Anders alias Gurkan (Tom Salomonsen) var pjäsens Romeo. Med siu snor· kiga slItt och sina tuffa historier om nya erövranden och andra knep att impo­ nera pA vännerna var han som klippt ur verkligheten.

- Du skulle ha sett vilken File osv.

Men nlr han var ensam var han inte alls sA "hÖl i korken" med sina sexuel· la tonårsproblem.

Soffan (Ann·Sofie Lindblad) var Gurkans flickvän. Hon var blyg och rädd vad Gurkan ska tänka om hon visar sina känslor för honom.Men hon var pA siu slItt mognare än Gurkan.

Den andra konferancieren Pedro Ahumada var fantastisk. Med sin roll som orgie (orgesmen) fick han publiken au praktiskt taget tjuta av skratt.

En scen som framfördes med humor vilket gjorde att publiken inte kände sig ett dugg besvärad .

• •• • MARINA AHLSKOG som såg pjäsen tyckte den var bra.

- Det enda som jag tyckte att gick mitt öra förbi var ämnet homosexuali· tet. Ämnet behandlades alltför lite och man fick den känslan att det mest var ett stort skämt.

Annars tyckte jag au skådespelarna passade utmärkt för sina roller. Infor· mation 001 ämnet behöver vi ungdomar och varför inte föräldrar ocksA, sä· ger Marina Ahlskog.

Det allmänna tänkesättet bland dagens ungdom Ir nog att det behövs lite övning i sängkammaren före giftermålet. Omoraliskt eller inte, det är facta.

••• • MEN VARFÖR då alla dessa negativa skrivelser i tidningarna. Var Ir de fu­ la orden? Jag kunde inte uppfatta ett enda. Jämfört med det sprAk ungdomen talar var det rena "söndagssprAket"• Och II" dec inte på tiden att vi alla slutar rodna och tysta ner ett ämne som är. helt naturligt.

Vi behöver information. Pjäsen den första gången innehöll mycket bra sAdan men vi behöver mer. Vi måste lära oss att det inte ile fel att våga visa va­ randra att vi tycker om varandra.

Text: Gingo Foto: Robert Wiik

DET HÄNDER ibland att det läcker ut radioaktiv gas från kärnkraftverket i Olki1uoto. I Lovisa dras man också med problem.

Man upptäcker till exempel en dag att kraftverkets rörsystem vilar på felaktigt installerade bultar.

Och i landets riksdag ger man med förkrossande majoritet klar· tecken för kärnkraften.

000

l\

/al.se,fl.

D SAMTIDIGT som jag nås av de här nyheterna, sitter jag med ett par tidningsklipp framför mej.

Det ena är en Husis-Iedare därJan·MagnusJansson tycker att vi ska slå vakt om "det förtroendeklimat om - relativt sett - har existerat i vår kärnkraftspolitik" .

Man förstår av ledartexten att Jan.Magnus är smått skrämd av debatten i Sverige.

Det andra klippet är från Mtonbladet och har skrivits av Yrsa Stenius, finlandssvensk. Det som skrämmer Yrsa är att - som hon säjer - kärnkraftsdebatten i Sverige har blivit så "opolitisk". Den skär genom partierna, och kretsar utan partitillhörighet har ett stort inflytande.

Det stormar kring gam­ maldansen i Sydösterbot­ ten. Detta medanledning av att Lappfjäfds uf har hyrt ut sin lokal till lIIppfjärds bollklubb för en gammaldans/ lillajulfest nu på lördag.

LUF har ingen danskväll enligt festfördelningen, och LBK finns överhu­ vudtaget inte med i den­ na.

Samma kväll har både Hiirkmeri och Dagsmark gammaldans. Man iir nu rädd att LBK tar bort publik från de tillställnin­ garna.

Inom Dagsmark uf är man upp­ rörd. I en insändare i Sydin frågar ordförande Johan Hammarberg tillsammans med sekreteraren om det "fortfarande är så att stora fö· reningar gör som de vill". Detta närmast med adress till LUF. DUF anser att LUF bryter mot festför· delningen.

Den åsikten finner stöd i ett bes· lut som SÖU:s ordförandekonfe· rens och vårmöte enhäl.ligt ' tog 1978. Där heter det så häc " För al( fi bukt med s.k . piratarran. görer beslöt mötet al(: - Inga d~n. ser fir ordnas utanfår fesrfördelmn­ gen. Om nigon förening hyr ut sin lokal för en danstillställning måste det ske på föreningc:ns egen kväll."

Det råder knappast något tvivel om att LUF går emot der beslutet.

Föreningens ordförande Gun·

Se sidan 15

D VAD MAN kan undra över i det här sammanhanget, är vad paret Jan-Magnus och Yrsa engentligen är så rädda för. Vad är der i den öppna och fräscha debatten i Sverige som gör dem så förvir­ rade?

• Vad menar hon Yrsa med pratet om politisk/opolitisk?

En debatt måste i rimlighetens namn bli "opolitisk", om det inte finns några politiska partier som är kompetenta att hantera frågan! - Om 137 riksdagsmän och alla stora partier i konflikt med sina ungdomsförbund röstar för kärnkraften, är det väldigt lätt att bli "opolitisk".

• Vad menar banJan.Magnus med pratet om "förtroendeklimat"?

D ÄR DET KANSKE de 137 svikarna som de politiska ungdoms­ förbunden och vi andra ska ha förtroende för? - Eller är Jan. Magnus prat bara ett utslag av det vanliga ropet på ordning och re· da? Är det nån som har rubbat Janssons cirklar?