Österbottniska Posten (ÖP) nr. 48 1982 by Österbottniska Posten

~ Qll1l1[J[]W 81~ OO[]~O·

Jo" ager Öst och bilden Mika Helena På pärm udd i ungdomsmusi kalen "DrömMar

l!t[JBC!lQlQOO~B _~~::~~is~~oto: ...................

:.:.:.:.:.:......•..'

----------------

...,.....

;.;.;.;.;.;.;.;.;.; ;.;.;.

Beklänunande!

Inför SÖU:s höstmöte för någ ra veckor sedan påtalade ÖP på ~ ledarplats den oroväckande frånvaron på engagemang för i deellt arbete hos de unga. Då sades det bl.a. att det gäller för uf-rörelsen att samla sina ska ror och genom skolning och fostrans väcka intresse för uf arbetet igen. När FSU:s höstmöte nu ock så avverkats är det på sin plats att ånyo föra frågan på tal.

.för det inger bekymmer när SOU inte - trots intensiva "påtryckningar" uppnår fulltalig representation på FSU:s höstmöte. Trots allt av görs bl.a. en sån stor fråga som fördelningen av statsbidraget mellan landskapsförbunden på höstrnötet. Nu blev beslutet i enlighet med styrelsens förslag, men... Det kunde ha gått så illa att frånvaron av SOU delegater

skuJle ba betytt en annan för delning av statsbidraget. En fördelning som i så fall skulle ha betytt mindre statsbidrag för förbundet. Och när förbundets ekonomi i dag är allt annat än bra visar det på en bristande an svarskänsla hos ledande uf människor. Det är beklämmande. Och absolut en fråga som SÖU:s styrelse borde ta upp till be handling!

Karin

Ledarskribent

Stig Björkas

USA:s president Ronald Rea gan fortsätter på sin utstakade väg och intensifierar kapprust ningen. I förra veckan tillkän nagav han planer på att USA skall stationera ett hundratal nya MX-robotar i staten Wyo ming. Om planerna godkånns av kongressen och genomförs så betyder det helt naturligt att So vjet reagerar och i stället för nedrustning så har vi att se fram emot en allt större kärnva penarsenal hos de båda stor makterna. Och den stora smällen kom mer aUt närmare.

'ASIKTS

TORGET

Vad tror du skulle hända om en ubåt strandade vid Fäbo da?

Dage Öströnt, 73 år, Jakob

stad:

Jag skulle stå och titta på den

med kikare . Jag tror at t a llt

skulle gå fredligt till . Ubåten

skulle säkert fara iväg när sj ö

bevakningen säger till.

Eva Karlström 53 år, Jakob stad:

Så har den då äntligen blivit verklighet då. FSU:s stor satsning på den finlandssvenska rocken i form av samlings LP:n "Kustrock" finns nu migäng Hg.

- LP:n är ett bevis på att det finns finlandssvensk rock. Klassen på låtarna och banden överlåter jag åt lyssnarna att ge, men i juryn var vi positivt över raskade. Både när det gäller kvalitet och texter. Vi hade nämligen varit rädda för att det skulle bli "hjärta-smärta" tex ter. Vi tycker att rockmusiken skall ha ett budskap att ge ung domen och det ger låtarna på LP:n som handlar om fred, misstron mot politiker, ung domens situation i städerna osv., säger jurymedlemmen Erik Häggman. Övriga jury medlemmar har varit Calle Lindholm, TM Järnström, Ber tel Lindell, Wille Wilenius och Jocke Grönholm. På samlinjts LP:n finns alla finlandssvenska regioner repre senterade. Från Österbotten kommer Janarnes poporkester, Viktor Hurmio & Fetknoppar na, Ben Antell Band, Jordnära och TM-Group. Ultimatum

kommer från Åland, Allright Band från Åboiand och Ek blads, Hyperion, Ben Marlene och Thomas Bang & PLÅ kom mer alla från Nyland. EI,va band finns alltså med på "Kustrock". Följande låtar har de fått med: Natt efter natt TM Group, Tystnadsplikt och ~ Kompakt makt - Ultimatum, Djupt ner i träsket - Ben Mar lene, Heavy och Evitskog Viktor Hurrnio & Fetknoppar na', Hets - Jordnära, Månsken - Thomas Bang & PLÅ, Kära makthavare Ben Antell Band, Fredagkväll - Janarnes poporkester, Vargen dansar reggae - Allright Band, Mo diga ord Ekblad samt Kretsloppet - Hyperion. Som en förklaring till att det kan verka som om utgivningen av skivan dröjt så länge så framhåller Eki Häggman att det beror på att arbete skötts på förtroendemannabasis. Därför finns några skrivfel och liknan de, men arbetsteamet bakom projektet hoppas att lyssnarna kommer att ha överseende med detta. Kostnaderna för skivan upp går till drygt 30.000 mark. Ett

Huh, det skulle bl i panik! Alla

skulle springa runt omkring

utan a tt veta vad Som skulle gö

ra .

bidrag på 12.000 mark av Sven ska kulturfonden har möjlig gjort utgivningen. - Utan den skulle ingen ha vågat sig på att ge ut den här LP:n. Vi är väldigt tacksamma mot Kulturfonden för bidraget. Egenrisken är nu 18.000 mark. Den skall täckas med försälj ningen och vi är så pass stora optimister att vi räknar med att det skall bli nettointäkter som skall bli en grundplåt på 1983 års samlingsskiva. Vi hoppas också att skivbolagen nu skall ta hand om de band som med verkar och att vi nästa år skall kunna ge nya band chansen. Upplagn på "Kustrock" är 1.000 ex, 500 LP:n och 500 kas setter. Om det finns efterfrågan gör man sedan flera exemplar. Distributionen kommer främst att ske genom egna kanaler via orkestrar, uf-föreningarna m.m. - men via Polarv'ox kommer den också att söka sig

ut till skivaffärerna i städerna. Avsikten med skivan är ju att skapa förutsättningar för den finlandssvenska rocken betonar Häggman. Därför hoppas man också på att det skall bli en vinst ~. årets LP eftersom det skapar betydligt bättre möjlig heter för nästa års utgivning. Med anledning av att det på sina håll framförts kritik mot att vissa av banden på "Kust rock" skrivit låtar på svenska enbart för samlingsskivan på . pekar Häggman att majoriteten av banden trots allt gör en över vägande del av sin musik på svenska. Den tilltalande skivfodralet har Benjamin Antell "som pap pa". Det symboliserar Svensk finland och går i färgerna blått vitt/gråttsvart. "Kustrock " kostar 45 mk, alltså en femma mindre än vad en LP vanligtvis kostar och kan beställas via SÖU.

Tony Boström, Jakobstad:

16 ,år,

Det skulle bli myckel ljud i alla lidningar. Alla skulle Iro all det rör sig om en rysk ubå t.

Reidar Strömvall, 14 år, Ja kobstad: Det s kulle säkert vara Sovjet om ~ki c kal hit d en . Somliga skulle säkert vara jätteskraja. InI' skulle dCI vä l hä nda nåt speciellt .

3 ~*******************************************************************************************~

JEPPO

* :

* : : : :

Inget snack om saken. Heavyn står högt i kurs i Jeppo. Så här heavydominerad har väl listan aldrig varit tidigare och inte heller har så få gamla låtar fått godkänt som i Jeppo i lördags. Det var drygt 200 som röstade i Jeppo. Nu på fredag röstas det på skoldansen i Vörå, men den listan presenteras först efter två veckor eftersom det är dags för november månads försäljningslista i nästa ÖP.

!* : * ** *

1. (= ) Daze it and Confused 2. ( 2) Eye of the Tiger 3. (-) Exciter 4. (-) Black Out 5. (-) D ynamite 6. ( 5) I Know There's Something Going On 7. (-) S hock the Monkey 8. (-) N aken 9. (-) Never Again 10. (-) Seasons in the Sun

LED ZEPPELIN SURVIVOR JUDAS PRIEST SCORPIONS SCORPIONS FRIDA PETER G ABRIEL TOMAS LEDIN TOMAS LEDIN & AG·N ETA FA"LTSKOG TERRY J ACKS

: !...

! ! :

! * ! ! ! !* ** ! *

~********************************************************************************************

Arets rock händelse! Du har väl inte glömt bort att det är i kväll som "årets hän delse på konsertfronten i Vasa" sker. Kl. 19.00 är det dags för "Rock räddar barnen" på Pef fan. Medverkar gör Suklaana kit, Viktor Hurmio & Fetknop parna, TM-Group, Janarnes Poporkester och Whitehouze. För 20 mk kommer du in om du är ute i tid och behållningen av konserten går till Rädda Barnen r.f.:s verksamhet!

Rockdiggare se hit!!! Inkommande söndag har nHiII fälle att njuta aven verkligt häftig rockshow i Arvasgården med STEVE ROPER BAND från Sverige. SRB är en rockorkester som med jättesteg kliver upp mot rock SM, de har vunnit de fles ta deltävlingar så man kan vän ta sig en show av toppenklass. SRB är alltså ett band som man inte bör missa så vi träffas i Arvas, väälkomin!

TILL SALU

TRUMMOR Tel. 967-15187

utnämning

o Peter Backa, socionom och bonde från Munsala. har ut· nämnts till Svenska studieför bundets distriktsstudiesekretera re. Backa tiUträder sin tjänst vid studieförbundets kansli i Vasa den 1 februari nästa år.

öP's MUSIKBÖRS

VIA ÖP KAN DU NU BESTÄLLA DE

FINLANDSSVENSKA NYHETEBNA

1 SÖU·ROCK I MOLPE

Liveinspelning med: Jordnära, JTK·Brothers, Fraudcent, Allright Band, Ben An· tell Band, Eko-Band, Viktor Hurmio & Fetknopparna, Ekblad, Stormbringer, Blind alley, Kid & The Canyons, TM Group, Fat Change, Harry Lime. _ Pris 45,

PH I LI PS Radiobandspelare

2 KUSTROCK

Sound" e

med: TM Group, Ultimatum, Ben Marlene, Viktor Hurmio & Fetknopparna, Jordnä·

ra, Tomas Bang & Plå, Ben An1ell Band, Janarnes Poporkester, Allright Band,

Ekblad, Hyperion.

Pris 45,

En supemyhet i främsta ledet

ETT UNIKT TILLFÄLLE Kryssa i för alt. skiva eller kassett. Klipp ut annonsen och sänd den till oss eller

kom in och hämta.

OBS! För postningskostnader debit_.as 9 mk för skiva och t mk för kassett.

ENDAST

1.695.

Namn:............................................................................;......................................................

Adress: ..............................................................................................Postnr ............... .

~I .W.

"'._S_V_E_N_S_K_A_Ö_S_T_E_RB_O _ TT_E_N_S_U_N_G_D_O_M_S_F_b_' _ R_B_U_N_D_(S_Ö_u_>_r._f. ___ _ Handelsesplanaden 10 D 65100 Vasa 10 •

ELHUSET MED NYHETER OCH SERV ICE

GUSTAFSSON Slalionsv. 5. tel. 10544

Sönd. 5 dec. kl. 20.00

Aldersgräns ~5 år Var beredd visa upp ID-kort ~

STEVE ROPER BAND Kom och kolla in höstens bästa rockshow från Sverige

ALPHA Ser till aU ni får tryckaaa...

Ordningsm.gr . l och 5

BUSSAR: Gravais Trafik från Vasa via Vöra 19.00. Haldins från Jakobstad via Nykarleby 19.00. Österö 19.00.

UNGDOMAR! NU HAR NI CHANSEN! LÖRDAGEN 4. 12. 20-01

Det äkta dansbandet Träffa dom hos oss

GÖR SUCCE ÖVERALLT c;\ BYGDENS UNGDOMAR

BUSSAR: Ingves fr. Korsnäs 19.30 via Töjby, Nämpnäs, Närpes. 20.00 via Ytter mark.

SPECIELL T VÄLKO~1NA

ÄNNU EN MYSIG OCH TRIVSAM UNGDOMSDANS I

• • SUNDOM MED EXODUS * Sönd. 5. 12. 20--01

Strandlinjen från Petaiax; Nyby kl. 19.10 via Kö pings, K:by, Havras, Drop in 19.55, Brinken, Sol' Service 20.15, Munsmo. Majors från G~mla-Vasa kl. 19.30 via Roparnäs, Buss!ationen, Övre torget, 19.50. 1

Åldersgräns 15 år Bevakad klädförvaring Ordningsgrupp 1

-* •

1M-GROUP Ut-CASH CANARIA·DANSM. fredagen 3. 12. kl. 20 SUSSAR s ' 19.30, yttertung 19 Idebytrafik' . narK ES' övert "röcK 20.05, Perus WES1ERLlN N'äsbY 19.45, I 1Q Dalen 19. 3;'de~y 19.15 Sk , Dagsmark 20~~rkmeri '19.4a; marK 19.35, 2015. Kristinestad . arr. Lappfjärds UF . ,

25 2å.

Arvas-open Pricka in 28:e december! Rockkonserten i Kvevlax som det var meningen att skulle ord nas den 5 december har framf lyttats till veckan mellan jul och nyår. Den 28 december smäller det till i uf-Iokalen och åtminstone följande österbott niska band kommer att medver ka: EKO-band, Janarnes Po-

porkester, JTK-Brothers och 'Alkemedia (eller skall det vara Aidemekla?). Bakom arrangemangen står Kvevlax uf gemensamt med kulturnämnden, som ger ett ekonomiskt bidrag och ung domsnämnden som ordnar med gratis busstrafik genom Kros-

Oravais uf inbjuder till bord tennis-tävlingar "Årvas-Open" söndagen den 12 december 1982 med början kl. 09.00 Observera att Ärvas Open i år inte ar rangeras på självständighetsda

gen utan den 12 december, det .. ta beroende på att man har nyli .. gen lackat golvet i Årvasgår den. Sammanlagt arrangeras 8 oli ka klasser (se programmet ne dan). JunioroO och nybörjarklas serna är öppna för enbart spelaoO

holm till konserten. ÖP återkommer med uppgif ter i ett senare skede men varför inte pricka in den 28:e i alma n.a ckan redan!

re, som är medlem i någon utav SÖU :s medlemsföreningar. De övriga klasserna dvs. handicap, huvudklass, oldboys och dub .. beln är öppen för alla intresse ..

rade. Anmälan om deltagande sker på tävlings platsen senast en '12 till1me före respektive klass startar eller åt Lars Wallin varje dag 'mellan kl. 16-17 tel 961 -53 401. Lasse ger också närmare information om själva bordtennis-tävlingen om så önskas .

Program för bordtennistävlingarna Årvas Open

söndagen den 12 december.

Tid Klass kl. 09.00 Herrjuniorer under 15 år (-67 el. senare kl. 10.00 Nybörjarklass II kl. 09.00 Nybörjarklass I kl. 12.00 Oldboys (-47 el. tidigare) kl. 12.00 Damjuniorer under 15 år (-67 el. senare) kl. 11.00 Handicapklass kl. 12.00 Huvudklass kl. 13.00 Dubbelklass

delt.avgift 8, 10, 10, 12, 5, 12, 20, 20,

Den nya klassen för i år damjuniorerna under 15 år är öppen för al· la intresserade, vi hoppas verkligen att flickorna tar vara på chan· sen och ställer opp .

Jan-Erik Kronman, bodybuiIdare .

Bodybuilding är uppiggande! DET EXISTERAR en massa fördomar gentemot

bodybuilding menar instruktör Jan-Erik Kron

man vid Sportsgym i Vasa. Det finns något av den

mentaliteten att bodybuilding är för kvinnor och

styrkelyft ~r karlgöra. Så är det inte utan body

building betyder att man formar sin kropp som

man vill och passa således lika bra för män som

kvinnor.

Jan-Erik Kronman är utbildad idrottsinstruktör från Solvalla. För den idrottsintresserade pu bliken är han också känd som en höjdhoppare av rang inom ÖID. Numera är han instruktör vid Sportsgym. Tidigare var

han i tre års tid jumppalärare i Närpes och menar att det är stor skillnad på de båda job ben. Det är betydligt mera

motiverande att vara instruktör vid Sportsgym än all vara jumppalärare i ett högstadium.

- De som kommer hit vet nämligen vad de vill •.. Sportsgym är väl för många Hka med ett "bodybuildarstäl"

le". Jan-Erik säger alt det är högst 20 % av besökarna och de är många - som är bodybuiIdare. De nesta kom mer dit för all försöka få bort fettvävnader.

Den som kommer till Sports gym möts genast aven lugn, av stressande musik. Nästa iaktta gelse bli den mängd av redskap som finns i kondilionssalen. Se dan lägger man kanske märke till att det finns heltäckande mattor på golvet och att en stor spegel pryder den ena väggen.

- Det är just musiken, den heltäckande mallan och spegeln som är de små men avgörande faktorerna för trivseln, säger Jan-Erik. Annars skulle det va ra som vilken konditionssal

som helst.

• "Folk har sina skönhetsideal' ,

folk sina skönhetsideal och det

är nog för all se bättre ut som

man bodybuiIdar. Dessutom

får man bra fysik och det är li

kamed bra psyke, betonar

Kronman.

De som kommer till Sports

gym får ett grundprogram som omfattar en träning per muskel.

Vill man ha ett personligt trä

ningsprognim så testas man.

Därefter gör Jan-Erik upp ett

program och en viktig del i det

programmet är födan!

• Folk äter fel!

Hela 60-70 % av den muskel

uppbyggande effekten beror på

födan. Resten får man genom

träning och vila säger Kron

man.

- Man skall äta var tredje

timme. Iden är all .man var

gång man äter skall få sig 30

gram protein - det är maxi

malt vad kroppen kan ta emot

på en gång. Protein får man ge

nom att äta ägg, yoghurt, ton

fisk, sojamjöl, ost- och mjölk

produkter m.m.

Äter man en till två gånger per dag och då kanske 100 gram proteiner per gång så lämnar 70 gram till fell eller fiu ut i WC fortsäller Ki'oilman. Folk äter fel . Proppar i sig massor . . - Här i salen ser man nog

vem som följer träningspro

grammen och äter räll; ..

• Bilda en förening Jag trärfar Jan-Erik på efter middagen. Trots tidpunkten är . det ändå rätt många som håller på och tränar i salen. Jan-Erik berättar all det är först mot kvällen som det blir full rulle där. Men all många studerande är där dagtid liksom många skolgrupper. Förra veckan kom elva skolgrupper!

Fastän majoriteten av besö karna inte är renodlade body builders så finns det ändå ell stort intresse för sporten - ja, alla är ju inte överens om all bodybuilding är sport. Varför har bodybuilding blivit så pop? - Det är uppiggande. Man mår bättre av det och får ökat självförtroende. Sedan har ju

Idag kostar det 20 mk per gång man kommer till Sportsgym. Om man inte är studerande el ler köper seriebiljell~r får då blir kostnaden 10 reSpektive 11 mark och det finns ingen tids begränsning. Det ändras troli gen efter nyår för man planerar att bilda en förening, vilket bl.a. skulle innebära att med lemmarna skulle komma billi gare undan. Jan-Erik har själv byggt upp styrkan sedan han började som . instruktör. Tidigare klarade han 130 kg i knäböjningsmo mentet i styrkelyft. Nu är han uppe i 190 kg.

Det här menar Jan-Erik att ger honom ett helt annat ut gångsläge för höjdhoppningen än tidigare. Det enda negativa är att vikten gåll upp litet. Så nu planerar han come back på höjdhoppsarenan . Han har nämligen dragits med .ell krånglande knä sedan våren 1980 och kunnat tävla synnerligen sparsamt. Nu är det i skick och klarar han 2,10 på träning - det är likarned per sonrekordet utomhus det, inne har han hoppat 2,11 - så ser vi honom på tävlingsarenorna i sommar igen. . - Ser någon mig på tävling i . sommar så vet de all jag är god för minst 2,10! - Jag är bara 1,80 lång och

15 cm till skulle vara idealläng den. Men Jacoby, USA, som hoppade 232 inomhus var bara 1,73 ... Har man inte längden så måste det kompenseras med något annat, säger han och tror all den ökande styrkan skall va ,ra hans "vapen" i jakten mot högre höjder. Många styrkelyftare håller till i konditionssalen. En av dem är Rune Ståhlberg, Vasa, som nyligen förbällrat länsre kordet i bänk press i 110 kg:s klassen. Rune började träna systema tiskt i februari 1982 och sen har utvecklingen gåll framåt med expressfart . - Jag fick smak på tynglyft

ning i IS-års åldern och pröva-

de på ell par år. Sedan blev det paus men efter armen beslöt jag mig för all försöka igen. Hittills har det gåll framåt hela tiden men så är Jan-Erik en bra trä . nare också.

.Länsrekordet i bäl1kpress är

bara ell delrnål för Rune. Nästa år siktar han på all komma med i FM. Idag lyfter han ca 700 kg sammanlagt ---: bänk press, ben böjning och marklyft är de tre momenten som ingår - och det krävs 710 kg för all få delta i FM. I likhet med Jan-Erik Kron man så betonar Rune Ståhlberg födans betydelse. Och man mir bra av all bygga upp sina musk ler oberoende om man di ~~ lar med styrkelyft eller bod~' building.

Stig Björkas

, 7

För vad man än 'säger så har alltid två eller åtta varit med om det nån gång och då kim det lät ta upp. I kärlek, jag menar Rita Karin och jag, är det ju en an nan sak, för det gäller ett sorts spel, där man avslöjar en sak för att dölja något annat. Men det hör kanske inte hit. Så jag satt tyst och väntade. Stirrade precis på den punkt där ögonen skulle titta fram om han vände sig om. Men till sist begrep jag ju att ju längre jag dröjde, ju viktigare skulle han finna det, ju ängsligare skulle han bli. Och om jag väntade

Hon öppnade ett fönster i andra våningen, bakom en björk. - Jag sticker ner till St. Tro pez nu, skall du med gumman, skrek jag. - Bien sur, cheri, svarade hon och efter tre minuter dan sade hon nerför grusgången i studentmössa, bruna långbyxor och en blå jumper och brösten kikade ut som två nyvakna val par under det blå. En röd jacka hängde över armen och det lju sa håret blåste rätt in i himlen, där molnen hängde som små tvättkläder.

övermodig fram till min hemlig het; Från verandan, som hängde över stupet, syntes hela köpin gen och sjön och bergen på andra sidan. Det var som kunde man sitta däruppe och sticka ner handen i dalens ljus och raf sa åt sig hela bebyggelsen och ge den till Rita Karin, så hon kunde få leka stadsplanerare i en annan sandlåda. Gardinerna · var fördragna och det gjorde mig tokig; säkert, hade min ' förtrogne nere i köpingen sagt, säkert hade ingen varit där på tio år. Men det var ju också

Karin aldrig bort. Det är om dagen man skall överfalla hen ne för att få övertag. Riktigt så enkelt är det kanske inte, men man kunde alltid försöka. När man umgås med folk, och det är ju det man gör, går egentli gen ingenting som man tänker. Gudsbevis och ideologier kom mer till i ensamma rum . Men läppar och armar och visknin gar, om de var som Rita Karins, skulle förhindrat både Netzsche och Hitler. - Det skulle jag också, sa jag, egentligen är det synd att jag skall åka.

började gråta. Och jag som re dan var framme med foten mel lan hennes lår kunde inte stå emot gråten. Men jag klarar mig änd ... - Jag skall inte resa, sa jag. Förbannat, förbannat! Jag visste det i samma stund orden fladdrade ut, vilket misstag jag gjort, jag kände det när hennes · kropp sjöilk ihop vid sidan av mig. Hon var besviken! Hon var besviken! Och det var för sent. För månader framöver. För hela sommaren . För man kan ju inte hålla på och säga jo

Vad är det med dig försökte jag och prövade med att nita fast ett sorts leende på läpparna . ..

tre år skulle det utan vidare ta kål på honom . Jag la upp ett garv, fast det nog kom lite försent, skakade på huvet och sa: - Hon är för lustig, hör ba ra, Sigfrid. Va fasen tror du hon menar med det här. Arki tumulu. Jag får ett ord av hen ne i "present. Andra ger mig pengar eller åtminstone en bok. ArkitumuJu, hahaha. Men det blev nog getingar av orden mina, för han började veva med handen framför an siktet, så jag fortsatte: - Och det har du väntat hela natten på, va. Arkitumulu. Han hade begripit nånting. Att den var till honom lika mycket som till mig. Ja mer till honom . Att hon krävde. Ja, det var ett krav. Och jag tänkte så mycket på att det var ett krav till Sigfrid när jag tumlade in i sängen och det redan var allde les ljust, att jag glömde att det var jag som var arkitumulu i något land, någonstans, men inte här.

7 Sigfrid lånade mej sin gamla sk rangliga Morris, som kom en att sitta och hasa på marken nästan . Inte för jag begriper hur han lyckats få sitt körkort, det gör jag inte, men hade tydli gen sinne för bildesign. Och jag körde ner ett par solglasögon, en vit näsduk och tutade utan för Rita Karins villa.

Ost~rbottniska

.Posten Medlem av tidningarnas förbund . Österbottnisk ungdomsiidning och spdkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar , Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1982

Det blåste friskt i björkarna. Och hon lutade sig in genom det öppna bil fönstret, . kysste mig och sa att jag skulle ha tack för de snygga örhängena, som hon pillrade med bakom håret. ~ Jäklar nu glömde jag ci garretterna . In och ut! Och innan vi stack ut ur köpingen postade jag ett brev till Vera och sen bar det iväg upp mot bergen. Rita Ka rin satte upp benen mot instru mentbrädan och rökte och jag var tvungen att ta av henne mössan för att håret sk ulle få blåsa som det ville i fönstret; jag la in ireans växel och tjöt iväg uppför backarna i sextio kilometer. Toppfart för kärran . Och folk vinkade åt oss innan vi kom in i granskuggan och jag la armen över fönsterbrädan och kisade bakom solglasögo nen och fuktade läpparna med näsduken . - Bra älskling, sa hon, du får säkert en roll. - Tror du? Och vägen sicksackade mö dosamt uppför bergssluttnin gen och ju högre upp vi kom, desto mindre blev köpingen och desto djupare sjön. Stilla. En båt låg långt därnere, som en li ten nagel och det var ett härligt grönt ljus över allting. Från andra sidan pekade TV-masten beskyddande mot himlen. Uppe på toppen klättrade vi ur; bar ut filtar och termosar och böcker och apelsiner, och jag gick först, visslande och

ÖP-rådet: Alf Snellman ordförande och ansvarig utgivare, Slig-Göran Forsman Sture Eriksson, Håkan Westermark . :.ars·Erik Backman \>ch Ulf Johans son , Chefred. uif Sjöström tel. 967-13 555 hemtel. 967-18697 Redaktion )akobsgatan 13 Postadress PB 27 68600 )akobstad

skönt: att sitta så nära himlen och inte komma in . Och förres ten luktade där väl bara mögel och damm . Fyra burspråk var det som en gång för länge sen fått mig att stanna här, att ofta åka hit och glo. Byggmästarn hade varit sc hizofren, sas det. Gud vilken friskhet måtte det inte vara för en arkitekt! Vi åt och la apelsinskalen i en påse. - Skall vi sola oss? Och vi skulle visst det, klädde försiktigt av oss, sträckte ut oss på filtarna och brände ryggar na. Men det är inte lätt med sol och Rita Karin på en gång och en varm filt på en veranda mitt i skogen. - Vad du är varm, sa hon och sen var det färdigt. Hon blev helt vild; bröstvårtorna stelnade mellan fingrarna på mig . Gud, vilken karta hennes kropp är. Vecket kring midjan, när hon ligger lite på sidan och vill hejda ögonen att fara allt för humlelikt runt. Värmen och fukten mellan hennes lår, som jag bröt isär som en kluven björkstam med all sav. Och jag knäppte armarna över hennes huvud, som var fuktigt och varmt och ännu me dan hon suckade kved , viskade hon : - Här skulle jag vilja stanna i hela mitt liv. Det är så vackert här. Så var det med det: när solen sken och det var varmt i gräset och mellan träden då ville Rita

Red~ktör i Vasa S-E Glader. tel. 961-113 522 Redaktör i Sydösterbonen Stig Björkas 66100 Malax tel. 961-651 603 PRENUMERATIONSPRIS 1982

Helrår. " """" " . """""" .. Halvt år ",,,,,,,,,, . ,, .. ,, ,, ,,,,,, Skandinavien . ... ". " ... .. " ..... Lösnummer.", ,, ". " " ... . .. "..

60, 40. 70, · 2,50

- Vart då, sa hon och släng de av mig. - Snart, sa jag, innan Tek nis. Jag har fått jobb i Indien, högg jag till med . . -Äh. - På allvar. Fast jag ville det egentligen inte. Men jag måste samla poäng, skrattade jag. Hon betraktade mig tyst en lång stund. Bet sig i läppen och la handen över brösten, som om hon inte längre gillade sin nakenhet. Jag försökte ta bort handen, men hon slog undan mina försök. - Är du inte ett dugg ledsen för att du åker ifrån mig då? - Klart Rita Karin. Visst är jag. Det förstår du lika bra som jag, men jag måste, och jag vil Ie inte stanna här. - Vad är det för fel på Sveri ge då? Jag trivs så bra här, sa hon och sträckte sig bakåt och tittade upp mot himlen, innan hon likgiltigt vände sig över och letade fram en cigarrett. Och med ens var det inte ett jäkla fel på Sverige. - När jag nu ändå fått chan sen. - Jamen jag då, skall jag stanna . - Jag kommer tillbaka och hämtar dig. Och förresten, du kan ju komma ner till jul. - Till Indien, va? Hö. Du tänker bara på dig själv. En bil nånstans långt bakom träden knegade sig uppför bac ken, och en svala kastade en förströdd blick på oss, när hon

nu reser jag och nej nu reser jag inte. Och förresten gällde det väl inte det heller nu. Det gäller ibland att bli först att säga att man stannar också. Det gäller att jämt vara först, att ha initia tivet. Jag försökte trösta mig med att det kanske inte varit så skoj att ha haft övertag heller med så enkla trick. Och dessutom var jag kär i henne. I hennes ögon som såg längre än mina därför att de i alla fall var mer bundna. - Varför driver du med mig så? Jag orkade inte smeka läng re. Jag skämdes, kröp ifrån henne. J ag vände mig bort. Och hon vände sig inte om efter mig. - Jag fryser, sa hon, fast det var lika förbannat hett . Vi klär på oss . Vi var fortfarande lika tysta när vi satt i bilen och under hemvägen vände jag mig då och då mot henne men hon stirrade rakt framför sig, ännu mer koncentrerad i blicken när hon kände att mina ögon nosade ef ter hennes; studentmössan satt korrekt på skallen, bara för att hon visste att jag inte gillade att hon hade den på. Hon rökte i ett kör. - Vad är det med dig, för- , sökte jag och prövade med att ' nita fast ett sorts leende på läp parna, men det lossnade jämt och föll ner i knät.

fortsättning nästa nr ANNONSPRIS

KASSA OCH BOKFÖRING )akobsgatan 13, )akobstad tel. 967-13 555 ANNONSMOTIAGNING

l texten"" " . " "".""" ...... ". 3,40 Efter texten .... "" ......... "" ... 3,40 Bestämd plats -,20 per mm

SÖU:s kansli, Vasa tel. 961-113 572 och 115372 Henry Backlund )ak.obstad tel. 967-11 82/ Vasa 961-116 101 (hem) Tel. Vasa <)(,1 - 1215(,4 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16

Minimistorlek 200 mm. Tilläggspris - ,30 spmm och färg, Förenings spalten per rad 1,- . Osterbonniska Posten ansvarar inte för ev. skada 'Om tiJJfogas annonser som inringts <:lIer som på grund av postförsening inte införtS i begärt nummer.

tÄRGANNONSER

8 IlII111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111I1111111111111111111111111111111111111111111111

----

---

Jorden runt på 340 dagar

----

-----

----

-----

----

-----

---

--- ---

- -

Paul Mickleburgh från Toronto i Kanada är på sitt andra släkt besök i landet. Men, han tog inte rakaste vägen hit utan det blev en resa som de flesta drömmer om att göra men som få har möj lighet till. Den 1S januari steg han in i flygplanet i Toronto med Austra lien i blickpunkten. Indonesien, Singapore, Malaysien, Thai land, en mellanlandning i Hongkong, Kina och Sovjet har han rest igenom på sin väg hit. Nu är han på väg hem och den resan går via Sverige och Tyskland. Till jul beräknar han att vara hem ma. Innan Paul Mickleburgh startade sin jorden-runt-fard hade han efter studierna - historia - job bat i ca två års tid och sparat för Från Indonesien fortsatte han till trippen. Den femtonde januari Singapore och efter tre veckors steg han på flygplanet i Toronto resa i Malaysien nådde han Bang med destination Sydney, Austra kok, Thailand.

lien. Under de tre månaderna - Jag var endast tio dagar i

!jorn han var i Australien hann Bangkok. Skulle gärna ha velat

han resa en hel del . Mest på egen hand men också i sällskap med , stanna längre men min far under

visade i engelska i Kina och jag två bekanta i Queensland. . hade lovat att komma och be Nästa mål var den lilla och söka honom. I Thailand fick jag vackra ön Bali i Indonesien. Iln reda på ~tt han skulle resa hem donesien stannade han nästan en snart så därför fortsatte jag till månad och förutom att han vista Kina via Hongkong. des på Bali så böll han också till på Java. . Tre veckor blev det tillsam mans med fadern i Wuhan - un gefär mitt i Kina - innan han reste hem till Kanada. Paul själv tillbringade två och en halv månad i landet. - Kina var den bästa delen av resan. Det finns fortfarande starkt kvar i minnet. Det blev aldrig tråkigt. Ibland var det di rekt frustrerande att skriva dag . bok då det kjindes så omöjligt att beskriva allt jag såg. Människorna var fantastiska. Vänliga, utan undantag. De hade alltid ett leende över. Först kun . de de vara blyga, men de var så • "A I intresserade aven. Människornas intresse för ut länningar är kanske inte så und

erligt med tanke på att Kina ny ligen öppnat dörrarna för väst - Indonesien var det intres världen igen. Paul berättade hur santaste landet. Det var mitt förs de kunde sitta och stirra på ho ta besök i ett land i tredje världen nom när han åt i en restaurang och jag måste medge att jag fick vagn. en kulturchock. Fattigt och hett. - De kunde komma fram och Det var alltid över 300 och man slå sig ner vid bordet Om jag var var alltid tröstig. ensam. Stirrade, men ändå var de Människorna var mycket vän aldrig ovänliga. Snälla, man van liga - man möttes av ett "hello" de sig. En gång i Wuhan var jag överallt och alltid, fortsätter ut och gick med två "kompisar" Paul. Intervjun går mest på eng i Wuhan. Då träffade vi på en elska trots att Paul under den kviRna, som aldrig tidigare sett korta tiden i Finland lärt sig pra- . en utlänning, minns Paul. ta en riktigt bra svenska. När han visar sina kort från - Man måste köpslå om all Kina så är ett ofta återkommande ting där. Om mat, om WC-papp motiven stor människomassa er, om allt. De visste att man ha med en utlänning mill i flocken. de pengar och försökte skoja en Det förekom inte i Peking, men - ändå var de trevl~ga. väl ute på landsorten där turist· Invånarnas känsla för sin kul- . erna fortfarande är få. tur gjorde stora intryck på Paul. Färggranna kläder, danser, dock· shower m.m. är en del av kultur en. De har en stark kulturkänsla, menar han och styrkan ligger i det att alla deltar. Det är inte som Under sin tid i Kina såg Paul de i västerlandet att kultur är något flesta större städerna. Livet på som intelligentian anammat! landet såg jag inte så m~' cket av.

Jag träffade Paul hos familjen Göran Beijar i Karperö. Det blev en verkligt intressant stund som tog slut alltför snabbt. Mycket fastnade i minnet men kanske speciellt det hur mån Paul Mickleburgh var om att han är från Kanada. Inte från Amerika eftersom så många sätter likhetstecken mellan USA och Amerika! I Australien frågade en flicka av Paul varifrån han kommer och han svarade från Kanada, varvid flickan repliker ade: "Oh, you're a yankee!" Sårad upprepade Paul att han var från Kanada men flickan höll fast vid sin jenkkidefinition!

• Frustrerande aU skriva dagbok

•

"..."d...... är" d.I" , ..d"'" ",••.

Från tåg· och bussfönster för stås, men inte mera. Livet är kärvare på landet där. De jobbar hårt, är fattiga. 80 OJo av befolk ningen bor på laRdet. 80 %, det är lika med 800 mil joner människor det! För vid den senaste befolkningsräkningen så visade det sig att befolkningstalet i dag är 1.050 miljoner, 50 miljo ner mera än man trott enligt Paul. Det kostar 70 % mera för en turist att åka tåg i Kina än vad det gör fÖl" lokalbefolkningen. Det finns också skilda turist pengar. Vi yngre försökte få kine serna att köpa biljett åt oss. På så vis kunde vi spara 70 %. Men det hade sina problem, eftersom det

fanns särskilda pengar för turist erna. Vi försökte då få lokaIva luta tillbaka när vi handlade, för med turistpengar gick det inte att "luras". Det här skulle inte gå i Sovjet - där kan de knepen! men i Kina är man fortfarande så ovana vid tu rister att det lyckas, utanför Peking i alla fall. Det är facinerande att lyssna på Paul när han berättar om lan det. Om människorna, om den utvecklingsprocess som landet pågår, om vänligheten och heder ligheten O.S.v. Det är så mycket man vill fråga, men .•. tiden är knapp. Vi hastar vidare. Efter sex dygn på Transsibiris ka järnvägen nådde Paul Mickle burgh Moskva. Ett d)'gn senare satt han åter på tåget med Hel-

singfors i blicken. Och ja, !iiI

blev det Vasa och vistelser i JUl" perö, Sideby och Vasa.

• ' ,J ag skulle klassa Finland som ett socialistiskt land" I

- Det finns absolut stora r er mellan Finland och KaJ men definitivt också olik Med tanke pA den sociala färden här skulle jag klassa Ii land som ell socialdemokl'l " land, säger han och tillägger: ialdemokratiskt . Då tänker han på den fna ten i skolorna, moderska het, sjukvård m.m.

• Särskilda turist pengar

lllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll111111111111111111111111111 11111111111111111111111111111111111111111111111111 III

111111111

9 I111I11111111111111111111111111111111111111111111111111IIIIIIIilllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll1IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIJUl - I Finland verkar man inte all köpa en massa skräp som i Kanada. Naturligtivs finns teknologin i Amerika om man kan sända människor till månen, så ... men, inställningen är inte som här. Mera "Easy come, easy go!" Precis som här så skall ung domarna ut på håll-i-gång när fredag-lördag kommer. Man sysslar med sport, lyssnar på mu sik o.s.v. En skillnad menar Paul är det all de unga i Kanada ofta kombinerar skolan med deltids jobb. För aH få egna pengar. "And they like to spend il!" I Kanada är det inte alls ovan )igt all en sextonåring har en e2en

i Finland. Med det menar han in te all föräldrarna i Kanada skulle sakna ambitioner för sina barn och gärna se all de blir läkare o.s.v., men ... - Unga i Kanada har mycket "vildhet" i sig. Droger är Lex. hemskt vanliga "där och hör hem ma på ell party. Jag tror att för äldrarna förlorat kontrollen ö\'er barnen. Men jag har varit i några sko lor här. SetL Pratat med lärare och jag tycker mig se all det finns tecken på all finländska ungdo mar går samma väg som i Kanada och Sverige ... Annars är han imponerad av skolsystemet och tycker all Du är

---

bra. Speciellt var det roligt att se så många ungdomar på teatern!

om man åker runt så bjuds det alltid på nya vyer; bergen i Bri tish Columbia, de stora slätterna i de mellersta delarna o.S.V. Det är också bra tycker Paul. i Den kanske viktigaste (?) för - Jag tycker alt Finland är ett dyrt land. Men, jag tror att ni får delen är det all "vi är inte USA. valuta för pengarna. Goda vägar, Vi har kanske samma livsstil, de allmänna kommunikation men ... " Det finns tre politiSka partier i erna, pensioner m.m. m.m. Bra vägar? Något förvånad Kanada. Igen jämför han med frågar jag om han faktiskt menar USA och tycker att det är mera demokratiskt i Kanada. det och svaret är entydigt: ja. Sjukvården är rätt bra skött. Busstrafiken fastnar vi vid några ögonblick. Som väntat Det blir inte så dyrt (som i USA). medger Paul att det inte är så väl IshOCkeyn får man ju bara inte beställt med de allmänna kom glömma - favoritlag Toronto, munikationerna i Kanada. Just i Toronto är de ändå rätt goda och familjen brukar ofta åka buss något som folk i gemen inte kan begripa.En annan sak som de in te förstått är det att hans mor, som är lärare, faktiskt tyckle om att gå till skolan. Gå, när man kan köra bil?! Att cykla runt Kanada som :: marlid har blivit populäri bland· yngre, men del kan vara farligl säger Paul. Det finns inga särskilda cykelbanor och attit~'den bland bilislerna är hänsynslös ge~~.em~1 cyklislerna. Man är instörsta fördelen med te jamhkar på vägen (ä~ vi?). . Kanada är att vi inte är Flera gånger under mlervjun USA undrar Paul: "Har jag sagl n å g o t ' gott om hKanada ännu?" ' SI"d h få . Skall , med Bo"r'e J S aImmg. a . erna I. d "·"k " . USA an c "ansen att sia korten I K bordet? OK, men inle allt han .. ana a ar" sa~are an I.. kom pa' fo"' l' I bl II f" man behover mle vara radd att IS an1'11 ev II da t or ~a' Iu " . SI ul l'Igen: Kana d" a ar ell - r "k lång . La" gg mar ." e I f" a I et nud fl'k I Ian d med stora nalurtlll. handlar om en jam ore se m e ' , . USA' gangar som man mle utnyttjar på • •• o långt när till fullo. Paul säger det inle, men eftersom jänkarna äger Den första fördelen han kom 75 1170 av dem så kan man utgå på var det all Kanada är ett land ifrån all många kanadensare 'Iycsom består av människor från al- ker att del är för jävligt. ,la världens hörn, "il's multicul- Innan vi avrundar så säger Paul lural" . att han allliJ velalom och känt _ Del ger möjligheter alllräf- av alt han har släktingar i Finfa människor med olika bak- land. Julelid brukar del märkas grund men som ändå är kanaden- på så vis alt man äler pepparkakor och lutfisk, ibland har sare. Jag Irivs med del! Tvåspråkigheten i landet var man Lo,m. öppnal julklapparna följande. "Del är en fördel även på julafton. "Det är en lillgång om det har sina problem. Det alt ha släktingar här. man har hj~lper också till alt separera oss ~öjlighel att se hur de lever, lära : : fran USA!" Trots all land el är sig 1.'11 nyll språk o.s.v," Både tvåsp.....ikigt så läser man inte del han och småkusinen Mårten Beiandra språket i skolan. Men om jar när en förhoppning om all man väljer språk i skolan så Mårten skall komma i närheten handlar det om franska eller Ivs- av Toronlo som utbyteselev nästa ka, • år.

Kanada är 1.'11 siort land och Stig Björkas

--------------

• Farligt aU cykla Kanada

------ ---

Paul Mkklebu,gh (I.h.J och ,mAku'inen Mårten Delja, ,'uden" ko" {,An Kina.

= = =

= = ==

!I l'·

.. i~

I"1:1 l'-

Ii'

De olikheter som han obser verat och lagt på minnet är "det all alla cyklar här. I Kanada är det endast barnen som cyklar". - Sedan så tror jag att männi skorna här är mera medvetna om sin hälsa. Man är ute mera motionerar. Det sociala livet gemenskapen, sammanhållning en - är helt annorlunda. I Kana da tenderar vi mest all se på TV. Där vi bor i Newmarket hälsar vi på grannarna och inte mera. Kvaliteten på kläder, möbler, byggnader m.m. är mycket hög här, anser Paul. Det är enkelt men hållbarL Det finns också i Kanada, men del är inte standard som här.

bil. Eller så har de en MC - fnte en moped som här - eller en 10"växlad cykel. Sedan ser mall me ra på TV och går mera på rock konserter.

bra (annat också, naturligtvis: fri mat och små skolor Lex.) Han visste inte hur det är i Kanada i dag. På hans tid (på min tid också, för den delen) sade man inte Du åt läraren i alla fall.

• Man har förlorat kontrollen

Vid en jämförelse mellan skol systemen så menar Paul att det finns mera regler och bättre disci plin i Kanada. Här kan man bara säga att man är sjuk och så är man hemma. I Kanada måste du ha ett intyg underskrivet av för äldrarna eller läkilre. Om man lämnar skolan mitt på dagen så måste man meddela om det och t.o.m. "sign out". EKO! har han sett och är im ponerad: - Jag gillade det. Jag förstod inte så mycket men musiken var

En gång tidigare har Paul varit i Finland. Det var 1975 och då hann han på några ungdoms danser i Carpella. De!! här gången blev det endast älgsoppa där ... - Det finns ingenting mot svarande i Toronto. Det är en god ide. F'un! Paul tror all föräldrarna har större förväntningar på sina barn

= = = =

= = = = =

• Ishockey, forstas !

= = == =

= = _= = = = = = = = = =

111111111111111

Itllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll 1111111rlllllllllllllllllllllllllllllllllll~1111111111 IIIII111111

FSU:s höstmöte

- Ingmar Karlsson heter FSU:s nya ordförande. Han valdes enhälligt på förbundets höstmöte som hölls senaste veckoslut i Pargas.

FSU:s höstmöte var en städad och ordnad tills tällriing, endast vid ett tillfälle hettade det till något -..:.. vid behandlingen av NSU:s motion om svenska garnisonen i Dragsvik. - Ingmar Karlsson från Borgå blir ny ordförande för Finlands sve nska Ungdomsförbund, han efterträder Ralf Grahn som lett förbundet i två års tid . Den nya ord förancten är ä nnu "grön" i FSU-sammanhang. Men han är ingalunda okänd i uf-samman hang. Karlsson har bl.a. varit ord förande i Borgåbygde ns Ung domsförbund. Han har också figurerat i amatönea terkretsar, medverkat i Post backe ns som maneater i Borgå. Höstrnötet hade heller inga svårigheter alt utse den nya sty relsen . I styrelsen återfinns gamla FSU-bekantingar från ti digare. Ordinarie styrelsemed lemmar är: Leo Manin, Ulf Kjerin, Hans Stjernberg och Börje Engberg från NSU. Bengt H äggma n. och Monica Vesalainen från Abolands Ung domsförbund . Fjalar Eklund och Gard H äggbJom från Ålands Ungdomsförbund.

SÖU:arna i styrelsen är Sture Erickson, Jarl Bergkulla, Benel Lindell och Ulf Johansso n. Sty relsesuppleanter blev: Monica Rönnholm, Krister Hansson, Johan Grönholm, Leif Sund berg, Dan Örndahl och Ola Vik . Höstrnötet antog en mycket diger och omfallande verksam hetsplan utan desto StÖrre dis kussion, endast små randan märkningar gjordes. Inom teatersektorn kommer man all göra en storsatsning nästa år. I samarbete med an d ra orgnisationer ordnar man projektet FlORA -83. Evene manget har som syfte att få fram ny finlandssven sk drama tik. I samarbete med land skaps förbunden kommer FSU in kommande år alt försöka göra en inbrytning i städer och tätor ter. I verksamhetsberättelsen står också all läsa att ett evenemang

Omröstning under FSU-mötet kallat "Fostran för fred" skall ordnas . Tanken är alt förbundets vårmöte skall få freden som te ma. Della på förslag av SÖU. I en motion till höstrnötet ger SÖU förslag på hur FSU och u f-föreningarna kan jobba för freden. Till höstrnötet hade inläm nats tio motioner, åtta var för fattade av SÖU och två av NSU. Det var kring en av NSU:s motioner som höstrnötets enda egentliga deball uppstod . Dct tände till ganska så ordentligt.

nen endast för all finlandss venskarna upplyses om vikten all man söker sig till den svensspråkiga garnisonen i Dragsvik . En opposition på höstmötet lyckades driva ige nom all en tilläggskläm om ci viltjänstgöring som alternativ värnplikt. Ytterligare hade NSU lämnat in en motion om statsa nslags fördelningen inom FSU. I moti onen säger NSU all man är för fördelade när anslagen förde

las. NSU vill ha större andel av anslagen. Motionen blev dock förkastad. SÖU:s samtliga motioner godkändes. Höstrnötet bjöd alltså inte på några större överraskningar men · lite deball uppstod i alla fall och 'det är ju bra . Höstrnötena borde ju fram för allt vara uppigga nde debat tillfälIen för uf-folket.

Hans Hortans

På förbundsstyr elsens sista möte inför höst mötet , hållet i Vasa, föreslår nämligen FSU atl motionen om svenska garni sonen i Dragsvik skall förkas tas. Det tyckte också en räll stor del av höstrnötesdeltagar na . Nu röstades i alla fall moti onen igenom. Dock med en del ändringar. Ursprungligen talade motio-

Grahns testamente

FSU höll sitt höstmöte förra veckoslutet i ett myc ket kallt turisthotell i Pargas. A vgående för bundsordförande Ralf Grahn ombads inleda höstmötet med ett värmande ånförande. RA LF Grahn pratade om ungdomskultur inom FSU samtidigt som han pekade på frågor som kommer att inverka på "uf-rörelsens framtida hälsa". DEN som vill kan se anjörandet som Ralf Grahns testamente till uf-rörelsen. Grahn på pekade all finlands svenskarna blivit en mindre minoritet än förr och all det gör det mera strävsa mt att driva svenska intressen . Kustkanalen l.ex . kunde gär na engagera U F-rörelsen a nsåg Grahn. Grahn konstaterade a t t den finland ssve nska framtiden av görs i högsta .grad av oss själva och att ungdomsrörelsen har cn central roll i den finlandssven ska kult urst rategin . Det är t .ex. viktigt a tt det finns ett fungerande, finmas kigt föreningsnät på orter där svenska n är en sällsynt het i ar betslivet. Samtidigt påpekade han att den svenska ungdomen behöver mer än nånsin stöd för

all vi skall ha en finlandssvensk framtid i Finland. Grahn påpekade a tt det är synnerligen angeläget att U BF får höjt statsbidrag i fOrlsäll' ningen och all det skulle vara önskvärt med stöd från l.ex. Svenska Kulturfonden . - Barnverksamheten är en plantskola för UF-rörelsen och Svenskfinland - behöver allas stöd . Ralf Grahn sa också i Sill an förande att den nuvarande ung domslagen tå l kritik från UF håll. - Dcn skrevs allt för mycket med sikte på ungdom so rganisa tionerna vilka bcstår bara av ungdomar. Grahn påpekadc all man

b0rde ha beaktat all ungdomar na behöver förebilder och leda re och all det behövs personer med auktoritet för t.ex. byg gande eller renovering av före ningshus . Det är därför skä l all fastslå att de älre medlemmar nas omsorg för ungdomarna är en av de största tillgångarna för UF-rörelscn besiller. I sammanhanget passade Grahn på att nämna all FSU tillsammans med Suomen Nuo rison LiillO verkar för all juste

......................................................................,.......................................................................................................... . .

Gnissel inom amatörteatern

• Det gnisslar inom amatör teatern. Inte inom grupper och föreningar. Och inte hel ler inom SÖV - där de flesta hör hemma så att säga. Men mellan SÖV och länsregissö rerna. • Det började väl egentligen i våras när länsregissörerna , understödda aven handfull teaterledare, förde fram för slaget om ett stort teatercen trum vid ett möte i Björköby. • Det hade man på SÖV-häll ingen förståelse för. Det som Kristina Ågren och Mischa Hietanen vill ha finns ju re dan- decentraliserat ute i bygderna i form av uf-Ioka-. terna. Orealistiskt, sa man från SÖV. Omöjligt att finan siera. '. Sedan var man inom SÖV förvånad när Ågren-Hietanen drar i gång ett musikal-pro jekt i Jakobstad utan att an knyta det till n~on förening. Relationerna SOV-regissörer na blir allt kyligare. SÖV:s teaternämnd fungerar dåligt och Vnderstödsförenlngen för amatörteater i Vasa län spricker. • Inför kulturriksdagen i Ja kobstad kritiserar regissörer na SÖV som ger 'svar på tal'. Den debatt som borde föras på SÖU:s kansli förs i Vbl:s spalter. Också kulturcenter-j d{m vädras på nytt. Detta var situationen när SÖU hade kallat till rådslag om hur administrationen av länsregissö rerna skall ordnas i fortsättntng en. I rådplägningen deltog repre sentanter för konstkommissio nen, landskapsförbundet, Wasa teater, Vasa, Jakobstad och . Korsholm samt SÖU och länsre gissörerna. Länsregissörsinstitutionen har funnits i sju år. Huvudgarant för verksamheten är konstkommis-

sionen i Vasa län. Det har funnits en regissör i vardera av länets tre regioner. Administrationen har handhafts av Understödsföre ningen för amatörteater i Vasa . län. Inom den svenska delen av lä net har tjänsten de senaste åren delats av Kristina Ågren och Mischa Hietanen.

Tre alternativa lösningsmodeller Inför mötet hade SÖU gjort en beredning med förslag till hur frågan skulle lösas. Förbundet föreslog att länsteaterverksamhe ten skall fortsätta. Det kunde fortfarande ske i den gamla före ningens namn, men med särskil da styrels~r för de tre regionerna. Mötesordföranden Kurt Gull berg tog aldrig upp den senare delen av förslaget till diskussion. Enligt förslaget skulle det om möjligt bli ännu oklarare än hit tills vem som i sista hand skulle ha det juridiska ansvaret för eko nomin. GuJlberg formulerade i stället tre andra alternativ till hur admi nistrationen kunde ordnas: !) En ny förening bildas för svenslUt Österbotten 2) Wasa teater tar över ansva ret för regissörerna 3) SÖV tar band om administrationen Längre än så kom man inte i dis kussionen innan Mischa Hieta nen började protestera. - Nu skall vi ta sakerna i rätt ordning, sade han. Vi måste först ha målsättningen för verksamhe ten klar. Vad skall regissörerna göra? Vad skall resultatet bli? Var skall tyngdpunkten ligga? Skall målet vara kvalitet eHer kvantitet? Hur mycket bör de äg na sig åt skolningsverksamhet?

Irriterad målsä ttr~ings debatt Flertalet av de närvarande ansåg väl att det var självklarheter som

Hietanen ställde frågor om. De var beredda att lita på regissörer na. Att de på bästa sätt skulle ar beta till fromma för amatörtea tern. Att de var bäst skickade att bedöma de frågor som de nu ville ha svar på. En så traditionsrik verksam hetsform som amatörteatern styr i hög grad sig själv. Detskall vara starka personligheter för att på något avgörande sätt ändra in riktningen på den. - Nåja, låt oss diskutera mål sättningsfrågor då, sade en smått irriterad Gullberg. Och så talade man om att ama törteater finns och fungerar. Att ledare behövs. Helst tre regissö rer . inom svenska Österbotten. Peter Snickars från WT trodde att t.o.m. 15 regissörer skulle ha sysselsättning. För en enda regissör blir det att prioritera och att splittra sig. Att försöka hinna hjälpa så många som möjligt. Och att dessutom sköta skolningsverksamheten. 'Under sådana omständigheter är det svårt att åstadkomma ett bra konstnärligt resultat. För det skulle krävas tid att jobba länge med en produktion. Det hjälper föga att prata mål sättning när det inte finns resur ser att förverkliga stora mål. Det gäller att göra det bästa möjliga utgående från de förutSättningar som finns.

Satsa på en 'maskin' som redan fungerar - Sämsta alternativet i dag är att Wasa teater tar över ansvaret för länsregissörsverksamheten, sade Peter Snickars när man återupp tog debatten om alternativa lös ningar. Våra resurser är för be gränsade. Vi orkar med knapp nöd sköta den regionteaterverk samhet vi borde sköta. På sikt kanske. Efter tio år. När vi får

mera folk . Då kanske Wasa tea ter kan ta hand om den här verk

samheten. Snickars kände tydligen till den diskussion som förls om alt SÖV med stöd av konst kommissionen, Svenska kul turfonden, medborgarinstitu ten m.n. kunde svara för en halv regissörslön vid WT. Resten skulle teatern få i statSbidrag. Därmed kunde WT anställa den kvalificerade regissör som de så väl behö ver. Denne kunde sätta upp ett par tre amatörföreställ ningar per år. För övrigt kun de skådespelare vid WT som är intresserade av regi jobba i föreningarna. Medan WT skulle utnyttja regissören. Den iden får tillsvidare vara en framtidsdröm. Seppo Sadeoja, kulturnämnds ordförande i Vasa, avgjorde frå gan. - Låt oss satsa på en 'maskin' som redan fungerar, sade han. Låt SÖU ta hand om administra tionen av länsregissörerna. Jag är tveksam till en länsomfattande förening och inte skall vi bilda någon ny förening heller. SÖU har ju skött det här nu nästan helt självständigt en tid. Det är säkrast att de fortsätter. Sadeoja menade att om Vasa skall vara med och stöda den här verksamheten är det bäst att sta den ger pengar åt en fungerande organisation. Det kan ju bli fråga

om 4000-5 000 mk per år, så

det är ingen stor fråga. Det förslaget fick stöd av alla utom länsregissörerna. Man kon staterade att SÖU :s teaternämnd borde breddas. Att vissa fastare ramar borde göras .för verksam heten, administrationen och eko nomin. Och att man så fort som möjligt borde få åtminstone två heltidsanställda regissörer.

Arbetsgrupp

utarbetar ramar

Bo Winberg från Jakobstads ar betarinstitut tyckte att man bor de ha litet klarare papper på hur administrationen skall skötas in nan man fattar slutligt beslut. Och att möjligheterna att anställa två regissörer skall utredas. Han föreslog att en arbetsgrupp skulle tillsättas. Mischll Hietanen ifrågasatte gång på gång SÖU:s möjligheter att ta hand om administrationen. Hur tänker SÖU sköta frågan, undrade han. Kan vi besluta för SÖU här? Stina Ågren tyckte att amatör teaterverksamheten blir för kon centrerad. Det finns ju grupper som inte hör till SÖU, sade hon och berättade om musikal-pro jektet i Jakobstad. Men alla övriga var eniga. En arbetsgrupp tillsattes som skall planera administratio nen, utarbeta ramar för verk samheten och ekonomin samt utreda möjligheterna att an ställa flere regissörer. Det blir väl att skriva ihop något slags reglemente för hur SÖU skall sköta administrationen och hur SÖU:s teaternämnd skall breddas med representanter för andra organ som finansie rar verksamheten. Formellt blir det väl så att ,t eaternämn den blir regissörernas upp dragsgivare medan SÖU blir arbetsgivare. Detta betyder säkert att SÖU:s teaternämnds status kommer att höjas. Den har ju inte fungerat överdrivet bra på senare tid. I arbetsgruppen invaldes Kurt Gullberg från landskapsförbun det, Raija Nummijärvi från konstkommissionen, Peter Snickars från Wasa teater, Bo Winberg från medborgar- och ar betarinstituten ,länsregissören Stina Ågren och SÖU:s teater sekreterare Gunlög Ingves.

Sven-Erik Glader

........... .. ..........................................................................,..........................................................................

ra åldersgränsen inom ung domslagstiftningen uppåt från 24 till 29 år. En större föränd ring vore möjlig i princip men kunde enligt Grahn leda till en oanad ansvällning av antalet understödsberättigade organi sationer. För att hålla äldre medlem mar kvar inom UF-verksamhe ten ansåg Grahn att man borde beakta NSU-ordförande Nils Malmbergs förslag om en kulturorganisation för äldre medlemmar inom UF·världen. Låt d'et Maimbergska fröet gro,

uppmanade Grahn. Grahn ansåg att det är viktigt att alla former av kultur är väl komna inom UF-rörelsen men att det är speciellt viktigt att man har ett särskilt ansvar för frågor som kräver gemensam ma kraftsamlingar t.ex . inom eftersatta områden inom uf rörelsen . Som exempel tog han satsningarna på rock "en mu sikform som knappat fanns på svenska före ungdomsrörelsen tog itu med att fylla den här luckan i dct svenska kulturut budet i vårt land".

LP-skivan Kustrock och SÖU-rock i Molpe och Nylan diarock ansåg Grahn vara vikti ga milstolpar inom FSU:s mu sikverksamhet . Satsningarna på rock är vik tiga' främst därför att nya grup rer av ungdomar har blivit medvctna om UF-rörelsen, me nade Grahn. Grahn sade också att musik satsningen måhända sk ulle hjälra UF-rörelsen att få fot fäste i städerna. Ungdomskultur i uf rörclsen innebär förhorrnings

vis i framtiden ett ökande inslag ut-verksamhet i städerna. Grahn roängterade att inget ungdomligt bör vara främman de inom ungd()msrörelse·n och ..Ilt är viktigt för ur-rörelsen att ständigt rramstii som en rörelse i rÖrclsen . Därför tyckte Grahn att det rinns skäl till att på allvar. beg runda dct bristande intresset som finns kring at t delta i förcningarnas mötesverksam het och att det l.o.m . kundc övervägas all skara nya orga nisationer rör att få en bättre

ungdom sorga fungerande nisation. Grahn efterlyste fler livliga och frediga diskussioner inom UF-rörelscn och han avslutade sitt anförande med atl föreslå at t U r'-rörelsens motto mycket väl kunde vara Ral f Norrmans slutord i Bokcn om Svenskfil1 land! Över huvudtaget är det fr åga om en synnerligen självklar. all I igenom berät t igad och gement rolig aktivitet detta - att vara finlallllssvensk. Odsä I UF-rörclsen. tillade Cirahn. Leif Sjöström

>er.r.r....cr.r.r.r.r.r.r.r.r.r..;O'".r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r....cr.r.r.r.r....cr....cr.r.r.r.r...oo--.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r....cr.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r....o ~ ~

Is Jakobsta

domar

dr··onunusikaI· Il ~

I§

§ • ~

8 8 8 l)

§ § S § S S

8 § 8 8 g 8 § S S S ~

~ ~ ~ ~

Det tycks vara rockmusl'kalernas höst. Knappt har Eko(t) på Wasa Teater tystnat, så får man uppleva ett gäng jakobstadsungdomars DrömMarDröm. Riktigt ensamma om att göra musikalen är ungdomarna inte, texten är av Mischa Hietanen, som har lång erfarenhet av teaterverksamhet. Regin bär Kristina Ågrens prägel, även hon en bep rövad kraft från och kring tiljan. Dessa äldre garvade i all ära, det är ändå det ungdomliga som tjusar i teatergruppen Lila Auras uppsättning, som hade premiär i BrandI karshuset i Jakobstad senaste lördag. Det är mycket önskvärt att gruppen skulle ha möjlighet att ge pjäsen även på andra orter. Om a ~la de slag av resurser som därtiU krävs finns för Ilanden. Nu hade man fått jobba visserligen med stöd från olika privata sponsorer, men det kan ju ändå inte hjälpas att de materiella reurserna var synnerligen knappa. De and 'liga resurserna var d b b' .

krävande och seriöst filosoferande med enlämpllig dos humor. Och humorn fungerade bra, det var det goda humöret som blev behållningen av pjäsen. Det tror jag att större delen av publiken tyckte, när den ficks att klappa takten till en av de bisserade sångerna och dessutom att gunga sa där lämpligt i reggaetakt.

Drömmar nödvändiga. Musikalens tema var egentligen våra drömmar eller mardrömmar - och deras betydelse för våra liv, den s.k. verkl.igheten. Slutsatsen är den att drömmarna är nödvändiga, men vilken roll och vilken verkan de har blev trots goda försök ändå ganska oklart formulerat. Men kanske det är något som går alt bearbeta och så småningom torde föreställningarna bli ännu bättre.

S d;~~~ttni~~enr~arl~t;abevv~:e;å Ingen psykologise8 att man kan göra saker och ting rande pJ. äs. S med knappa resurser, i denna 8 del av landet här och nu, bara

§ VflInljnasn. och det and liga kapitalet § § .Humorn fungerade l)

8 8 \} 8

§ §

ra.

Drommardröm handlade egentligen om väldigt stora saker. Lite va l stora kan man :k anske tycka, och det verkar också somom teatergruppen sjalv tyckt det for man gick ganska ofta in for att latta upp

J pjäsen förekommer drömmens sagof e som en kraft som utövar inflytande över våra liv; både den passiverande verkan och den nödvändiga motståndskraften mot alla Iivets javligheter antyds drömmarna besitta, men har seglar nog pjasen och kanske har man inte ens sjalv klargjort den innersta karnan i vad man vill ha sagt. H ur dett i så fall skall sagas, blir darfor också ibland oklart formulerat. Någon di-

rekt psykologiserande pjäs är det inte fråga om; den fungerar faktiskt bäst när den är som mest realistiskt och hämtar sina ideer ganska direkt från ungdomsvardagen.

S 8 S

ä8R

Stundtals gripande.

§ S §.

Kontrakten mellan den livslust somär ungdom, och de i många fall miserabla levnadsförhållandena - jag tänker nu närmast på den sida som innebär brutalt våld, krig och känslokyla - är ofta rörande, i de bästa stunderna gripande. Mika Fagerudd gör sin machokille fint, ännu bättre hade budskapet gått över rampen om även övergången till avslöjandet av känsligheten och sårbarheten hos denna kille hade fungerat. Också detta avsnitt tror jag att man lyckas bearbeta.

§ l)

§ 8 8

S ~

8 g

§ § ~ ~

Den musikaliska sidan överraskande bra. Sångtexterna hade gjorts av Mischa Hietanen i samarbete med rock-gruppen Jordnära, som även stod för den skönt gungande musiken. Reggaeliknande beat tycks vara något som ligger bra till för dessa musikanter..I Peter Emas på saxar, hade man dessutom fått en kunnig improvisator. Den musikaliska sidan hos alla upptradande var overraskande bra, och speciellt lade man marke till både Anci Holms och Catta Lunabbas sångliga insatser. De sångare som hade små problem

R ~

S S

8 ~ ~

med sången, stöddes effektivt av Siv Ågren i Jordnara. En annan sak som ar vard att notera, ar den fina plastik som många av de upptradande visade. Bl.a. i en slow motion-scen. Skådespeleriet var på alla kanter av forbluffande hög kvali-

tet. Här har sakert Ågrens och Hietanens råd burit frukt. De har all anledning att vara nöjda med sina ungdomar. Jag skulle gissa att de dessutom haft rolig!. Roligare än på lange? •

8 8 8

§ S' § §

8 Ralf HOlkkanen 8~.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r....cr.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r....cr.rJO'"...oo--~.r...ooer....cr~.r.r.rJO'"....cr....cr.r.r.r.r.r.r.r.r..r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r.r../. . ~

finns i ungdomsföreningarna. Plus motivera till aktivitet där sådan icke finns •

••

Annu en kontorsslav Byråkrati och stora områden som behöver organiseras. Det är svaret ,p å frågan frågan om varför det behövs en halvtidsanställd verksamhetsle dare för VUS (Vi under sexton), det vill säga SÖU:s barnorganisation . Och det är alltså jag det. Bar bro, allmänt kallad (?) Baba, Teir. Med en skum bakgrund som fjolårskalv från Korsholms

gymnasium. Och ,intresserad av tidningsmurvlande. Annars är jag nog intresserad av det mesta som har med män niskor att göra, som man bru kar skriva i kontaktannonser n~: Därför sitter jag nu på SO U-kansliet i Vasa (första veckan, faktiskt) och odlar sitt fläsket. Funderar på hur man skulle kunna uppmuntra den barnverksamhet som redan

Som alla nyentusiastiska tjänstemän hoppas jag att folk ska ta kontakt med mig fri villigt. Om inget hörs hotar jag med att störa mitt i julfeststö ket. Men bara för att få veta hur det står till i största allmän het och med barnverksamheten i synnerhet. Sen får vi se. Rotar man i gamla mappar kommer mäng der av barnledarkurser, barnlä ger och barnevenemang till ytan. Sånt och annat till from ma för de mindre människorna kunde grejas. Efter nyår blir det besök hos era föreningar för barnklubbspropaganda. Så så ser tjänstekvinnofram tiden ut just nu. Men under tecknad (och förhoppning~is styrelsen också) är öppna för det mesta från ert håll , för eningar samt alla mindre och större barn.

D Säg 'Ge mej ungdomen åter' och väldigt mycket folk i Öster botten - särskilt gammaldansare - tänker genast på Kvevlax gi'llet. 'Ge mej ungdomen åter' är titellåt på den skiva Kvevlaxgil let kom ut med för två år sedan. Den har spelats en hel del i radio och gillet har spelat den gång på gång på begäran på gammaldan serna. - Enkelheten och anspråkslös heten har alltid varit vår ledstjär na, säger Helge Gädda, han som sjunger mest i gillet och gärna också 'kaverar' så smått - utan att skryta förstås. Jag tror det är det som gjort att vi gått hem hos publiken. Jag besökte Kvevlaxgillet en kväll när de var samlade för repe tition i Rönnvik hembygdsgård . Vi satt och pimplade Iimonad, försökte minnas hur det började, pratade om olika slags gillesmu sik och funderade hur det skall bli med gammaldansen och dans musiken vid gammaldanserna. Av gillets för närvarande 17 musikanter var 13 med på öv ningen. Nästan alla pratade och hade synpunkter. Som Knut San den sa: "Vi är nog det verkliga kollektivet, här är det ingeR ·som bestämmer över någon annan". Typiskt nog hörde ledaren Holger Nybäck till de tystaste . Holger har spelat med i åtta år och tog över "i-gång-stampan det" när Alvar Pensar slutade för ett par år sedan. Holger arrange rar Och har också skrivit några egna låtar. A v dem finns en med på den nya skivan.

Vi ville börja med några roligheter - Det var Ingmar Westeråker och jag som först började tala om att vi borde börja med några roligheter, säger Paul Frantz. Vi ringde åt några till och jag tror vi var tio stycken redan andra gång en vi samlades. Sedan vi fick Al var Pensar med oss drog han i gång på allvar så redan under första hösten blev vi 20 stycken . - Det var väl nog ·Korsholms gillet som gav impulsen, säger Knut Sanden . De hade ju hållit på något år då redan. Jag tror flera av de som sedan bildade Kvevlaxgillet hade tänkt börja spela med Korsholmsgillet. . - Första framträdandet var i Kvevlax en söndag eftermiddag på vårvintern, minns Paul Frantz. Vi hade nog inte så stora krav på oss själva då och inte väntade publiken så mycket hel ler. Men det var roligt att spela.

Det har det för resten varit hela tiden. Fast nog har man fått försaka mycket också. Skulle jag ha vetat då vi började hur mycket tid spe landet skulle börja ta tror jag nog att spelet fått stå på skåpet. - Första låten vi spelade till sammans var 'Svinsta skär', sä ger Sanden. Den har varit på re pertoaren hela tiden. Svensk dansmusik blev sedan också KvevlaxgiUets melodi. Kanske till 80 1110. Resten finska tangon och folkmusik. - Nå, vi har ju t.o.m. helt eg na låtar, säger Wilhelm Norr gård. Sådana som gjorts speciellt för Kvevlaxgillet t.ex. en Kvev laxvals och en Kvevlaxschottis. Och nu har ju Holger gjort några låtar. . Del är lianspubliken S0nt styrt vårt musik val, säger Holger Nybäck. Vi spelar för att ha ro ligt själva och för att danspubli ken skall trivas. Vi är inte så bra musiker att vi skulle kunna spela klassisk musik och inte är vi in tresserade av det heller.

Publiken krävde att få en skiva

D Nu skall Kvevlaxgillet till att fylla 10 år. Jubileet firas i Kvev lax uf:s lokal den 11 december. Lagom till jubileet har gillet kommit ut med sin andra skiva. Den heter 'Glada minnen' och innehåller den musik som Kvevlaxgillet gjort sig känd med enkla, medryckande och dansvänliga låtar.

från Sverige som vi har med, upplyser Sanden. Det är någon ' i Jakobstads-trakten som gjort en pensionärsversion och det var den som vi fick tag i. Närpesgillet har originalversionen på sin ski va.

Vi bjuder på jubileumsfesten När Kvevlaxgillet spelar upp till jubileumsfest blir det ingen entre avgift. Det skall bli ett kort och kraftigt program och mycket, mycket dans, lovar spelmännen. En frivillig kollekt tänker de dock bära upp som oavkortat skall tillfalla cancerinsamlingen i Vasa län. Och så kan det förstås vara skäl att ta med så mycket pengar att man kan köpa gillets nya ski va. Skiviln ' innehåller ett tiotal svenska danslåtar , några finska låtar och några folkmusikiåtar. Hela nio av låtarna är med sång. Förutom Helge Gädda sjunger gitlets båda flickor Carola Studd och Bernice Mälsor.

Paul Frantz bläddrar i gillets urklippsbok.

Vi spelar så länge

- Det var publiken som krävde det är roligt att vi skulle göra en skiva, berät tar Helge Gädda. De kom fram Någon tanke på att sluta har de och sa varför gör ni ingen skiva, flesta i Kvevlaxgillet inte . Totalt har närmare 40 musiker spelat alla andra har ju . - Vi tyckte nog alla att det lät med i gillet under dessa tio år. Nu storartat och helt omöjligt när vi är ungefär hälften av medlem- . började fundera på det, säger marna relativt unga. Någon svå Norrgård . Men så tyckte vi att righet att fä med nya musikanter när vi spelat så länge tillsammans då äldre slutar är det inte. så kunde vi ju åtminstone göra en I princip spelar gillet en gång skiva som minne åt oss själva och per månad på gammaldanser. våra släktingar och vänner. Däremellan blir det en del andra Skivan spelades in i mars 1980 framträdanden. För välgörande och var klar följande höst. I dag ändamål och på sjukhus och ål har det sålts i närmare 3 000 ex . derdomshem. I snitt ett 20-tal Det som medlemmarna i gillet framträdanden per år. hade räknat med att skulle bli en - Inte har vi blivit rika på spe ekonomisk uppoffrin~ av 'dem själva hl).r gått ihop ekonomiskt. landet, säger Knut Sanden . Men - Det är väl nog titellåten 'Ge inte har någon gammaldansar mej ungdomen åter', som i hög rangör blivit fattig heller. För det grad sålt skivan, säger Per-Erik mesta är det fullt med folk när vi Backlund. Det är väl nostalgin i spelar oc/,l är det så att det är låten ,som tilltalar. Och Helge har mindre någon gång så jämkar vi Peter Berglund och Carola Studd. nog lyckats särskilt bra med på priset. sången just i den. Gillesmusiken lever nog ännu - Det är inte originaltexten någort tid i svenska Österbotten. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Sven-Erik Glader

Uppiffning av Skatila UF-lokal Tonårsklubben i Wasa UF Ska tila har påbörjat en allmän upp piffning av uf-Iokalen. Menin gen är att lokalen skall bli ännu trivsammare och att den skall kunna utnyttjas mera effektivt. Vissa arbeten har redan ut förts, bl.a • . har wc:erna blivit reparerade och ommålade. Det ta var nödvändigt p.g.a. sviter na från de senaste ungdoms danserna. Det som nu står i tur för en översyn är scenen och sa len. Den utformning scenen har i dag är inte lämpad för teater framträdanden, dessutom är den ganska nedsliten. EJsyste met på scen skall också åtgärdas och kompletteras. I salen är det närmast frågan om att finna en ny och lämplig färgkombination. Andra ut rymmen i wkalen s.kall med enkla medel få ett nytt och träscht utseende (Har du några tips kontakta styrelsen). Arbe tena utförs under ledning av fö reningens tonårsledare, Torsti Jaaksi och Jan-Erik Bäck, med hjälp av äldre föreningsmed- lemmar. I.

....

~ ~

. . . .O'. . . . . . . . . . . . . . . . . .

•

~e\<.~~:

~'o\'o~~;..",

ARETS JULKLAPP

Glllu88·a.llIOTlflUS MIOlIMSKUIIT I du

~ ~

~~ ~"1As 50 BÖCKER FÖR 135: ~ KOM OCH BEKANTA 016 MED VART NYA ~ ~

~ ~

Klubbibliotek

DIT 1111 1Il0l1 lOk.lU•• _ DIl lR 11TTIII! rtMI.1 "EOUM'Alaln II 115 . ''''OUlllA UPP TILL If IOCtU,R alLA AR NOIn" .'"EnR OCM DlUUTO. llMALLa.1 lY DUIUTIUT . lOM TilL .'NnlllllldTTdYIM.ROM KLUBI'" LIDTIllIT GeM OM IOcIlIlU.A lOtt DIR

'1.'

~ ~ ~

~~ ~- ~ EXTRA FÖRMAN

,Oa DIG 10M GAR 1110 IIUUUIIl.IOTllur" J.U CUYIU : .DalE MOUII

..:,.0. '-.T 98,

,••, 'H.'"

~MONTIN~ ~ ~ ~ ""1"""""""""""" V..laN... -Jlkoba.ldlPt.tl,..•• r1-V6rAIVeyrt M1·122500 "7·18222 "1-58148 "

• Jag är inte så väldigt slängd på att tala utrikiska . Och när man ä r ute och reser träffar man pinsamt' ofta på folk som har oförskämd heten att inte tala ett ord vare sig tyska, det visste jag, och förmu svenska eller finska . Alltså är all lerade en sats : "Skulle ni vilja ha ting - upplagt för kommunika vänligheten att komma och öpp tionssvårigheter. För några år se na dörren åt mej". Det var rätt dan var jag på rundresa i DDR . må nga å r efter altt min . Iärare Därstädes bevakas alla offentliga förtvivlat försökt trumma i mej toaletter av äldre damer, som hemligheterna med ackusativ, mot en liten slant lånar ut hand dativ derdiedas och så vidare. dukar, säljer parfym eller helt en Vänta nu, können sie, wollen bit kelt slä pper in en . På många st ä l te hjälpverbet först var det visst, , len måste dörren till det allra heli Die TUr, sollen machen auf, gaste låsas upp av henne, det gå r Trennbar oder untrennbar? Nö inte att bara knalla in och knalla den blev allt större. Alla gram matikaljska regler jag någonsin på . stött på tumlade i skallen på mej . • En kväll satt vi sedan på "win Objektet i en nekande sats står zerk eller" i Erfurt , dit vi anlä nt alltid i partitati v ausbeimitnach på eftermiddagen . Efter ett tag kände jag ett behov, modell stör seitvonzu , men inte fick jag re. Redan insatt i landets seder någon sorts ordning på min pla sökte jag upp "die Toilettenda nerade artighetsfras. Till sist grep me" . Ma n skall vara hövlig på jag i panik första bästa mening och sade: "Ich muss scheissen" .

Så är ocks'ä turister ett folk för sig . För några år sedan jobbade -jag som hotellportier. En ameri kansk familj , sökande efter sina Det begrep hon! Så visst kan man rötter, bodde några nätter på ho göra sig förstådd med ett minu tellet. De visade ett mycket stort mum av grammatikaliska kuns språkintresse. De hade lärt sig kaper. När hon efteråt frågade några finska ord, bland annat var jag kommer ifrån sade jag "talo" och "auto" , men undra mej vara svensk'. de vad i all världen ' ~ autoja " och O Annars så är världen full av "taloja" betydde. När jag givit dem en kort kurs i språkoptmister. En bekant var en finska grammatikens hemligheter gång och turistade i Köln. När gick det upp ett ljus för tante. hon stod där och såg på ett skylt "Oh, they don 't have a plural s fönster , hörde hon en stämma in finnish then?" bakom sig. Hrhmm . . . anteek O Så dumma frågor får man si , ruota että Hauptbahnhof? vänj a sig vid ituristbranschen. Där stod två gamla tanter och såg Det fick ock så en bekant till mej helt vilsna ut. Hjälpsamt förkla erfara, när han sommarguidade rade hon för dem på finska hur på Åbo slott. Bland annat blev de skulle gå, tanterna tackade för han aven amerikansk dam hjälpen, och när de gick hörde tillfrågad om man i slottet hade hon en av dem säga : "Ajatella et telefonförbindelse mellan rum puhutaan tä Kölnissäkin men . När hon blev upplyst om suomea" . att så inte va r fallct, eftersom

Turisttrubbel

•

man inte ens hade elektricitet på den tiden, konstaterade hon be kymrat att livet förr nog var hårt. D Det berättas också om rn grupp amerikanska turister som besökte To;.vern i London . I ett av rummen sade guiden, på sin förnäma Oxford-engelska, In this very room the Magna Charta was signed, detta var verkligen just det historiska rum denna akt hade undertecknats. Amerikanerna brast ut i ett beundrande mummel, en av de äldre herrarna, iklädd rutiga by xor, randig kavaj, lila skjorta, rosa strumpor och Polaroidka rnera var osäker på nä r detta ha de skett, och bräkte på sln breda amerikanska " When was that?" "Twel ve fifteen, Sir", upplys te honom guiden . "Damned • tJtbrast en annan herreman . och såg på klockan, " we mi ' ed th at by half an hour~" . OTIS

15 JAKOBSTAU PHILIPS • PIONEER GUSTAFSSON AB

KRISTINESTAD

elhu sel med ser vice TEL. 967-10544

Östra L ål/~gatan 7 Tel. 962- /2504

~-----------------

VASA musikbranschens specialaffär

Kristinestads Akvarieajfär I

Ii,I'

.IIII'~;.III. PIT KAKATU41ST ORAlANGGATAN VASA 10 11'" 110 159

6 5 100 VAASA

.\HyrOR

(Ii~ I

VASA Ork es terförmedling A&M Vasa 961·113572 Inhemska o. internationella artister VASA PRODUKTION 961-119920

I ' I

",, ,,, , ', , ;,

, .. m I nrlan)!l'r mnlnrn,lh,lån)!d .

,. \llpa " ;IJ ror Dilla i:

ho~a

prl" \;\

Datsun 280 ZX 2 + 2 ........... ..·79 Alfetta GTV 1,8..................... ·76 Fial 133 k. 31 t. km ............... ·79 VW Golf L............................. ·75 Toyota Celica ST................. ·75 Alfa Romeo GTV 2000 ......... ·73 Toyota Corolla farm ............ ·71 Ford Taunus 20 M................ ·70 Alfa Romeo Berlina 1750.... ·71 Mercedes 220 Diesel special .................................. ·71 Oldsmobile Cutlass ............ -66 Chevrolet Chevelle SS tävlingsbil ............................ ·69

NÖJESSTÄLLEN ORAVAIS Moderna

ARVASGARDEN tel. 961-53 142.

Oravais uf

1 1l\ 1,, ~ra\

Mötesarrangörer Välj :

nHllnn' ~ !..l·ln pri\ al hilt>n Iran~pnrl Udl

arhl'1st'nrdnn

MOTORCYKLAR: Kawasaki 500 ny Suzuki 250 PE....................... -81 Yamaha 350 ......................... ·73 Kawasaki 500....................... ·72 Kawasaki 350 ....................... ·73 Honda 125 Twin ...................·81 Kawasaki 125....................... ·76 fkItomyynti

PURMOGÄRDEN som mötesplats

PURMO UF

Erickson & Erickson NÄRPES

RESEBYRÅER

Skivor och orkesterutrustning

h:;\rla\, .1. Va,a 11I1l/hl· I ~() 3 I I . I I Il 7 11

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m. _

Musikaffär

MOTORCYKLAR

DIGI & VESA

Den ledande reslauran~en i norra ÖSlerbollen

'Pre~erttltii"lJrlll Tel 962-41 423

Inneh. lena Wilson

Källarvaningen under

Nä rpes lel. 962-42 064

VÖRÅ

I.·PRESENTER

Mode Ulrika Närpes

MÖBLER

,,-y IV\ /I.\/\'., 1()

VÖRA "'örmånligl möbelhus

TASSEN

STIGS MÖB&L

Tel. 961-56 150

66600 Vörå lel. 961-56 379

~<------

Vasa Olympiagatan tel. 961·120793

~1P

Teuva tel. 962·71 290

Slutspelet I• årets unihoc-turnering Senaste lördag var det dags för

slutspelet i årets Unihoc-turne

ring. Slutspelet samlade efter

ringkval 7 herrlag och 4 dam

lag, sammanlagt deltog i årets

turnering över 50 lag en impo

nerande siffra.

De gamla bekanta lagen, som

NUFS, Gerby uf och Lepplax

nf håller sig fortfarande kvar i

toppen men lagen får så små

ningom börja se upp för lagen

från bl.a. Kronoby och Peta

lax .

I damturneringen deltog fyra

lag och här visade det sig att

Lepplax fortfarande är klar et

ta. I finalen besegrade flickorna

från Lepplax nf Ytterjeppo uf:s

flickor med siffrorna 4-2. I

matchen om tredjeplatsen be

segrade Smedsby uf Terjärv uf

med siffrorna 5-4.

I herrturneringen deltog sju

lag och här spelades en hel del

j,ämna och spännande matcher

förrärl final lagen var klara. Några överraskningar i match resultaten fick vi också som Lex. att Petalax uf:s pojkar segrade över Lepplax nf:s star ka lag. Men trots bra spel både från Petalax uf:s och Lepplax nf:s sida så nådde lagen inte riktigt ärlda fram till finalen. l finalen mÖlles nämligen "hem malaget" NUFS och Gerby uf. Det såg ut till en början som om Gerby uf var på väg all hemfö ra segern något överraskande. När endast 2 minuter återstod av matchtiden ledde GUF 3-1 men NUFS kom starkt på slutet och utjämnade till 3-3 och därmed var det dags för för längning. I förlängningen fort satte NUFS starkt och efter 2.20 kunde Stefan Blomqvist sätta in avgörande målet och därmed hemförde NUFS åter i gen segern i SÖU:s Unihoc-tur nering.

Matchresultaten: Herrarna Kronoby u&n-HelInäsnejdens uf. ... .............................. .4-2 NUFS-Lappfjärds uf. .. .. .... ... ...... .. .............................. 8-4 Gerby uf-Lepplax nf. ..... .. ............ ..... ................ ..........2-5 Petalax uf stod över Petalax uf-Lepplax n f.. .... ..... ...... .... ... ........ .. .... ........... 5-4 Lappfjärds uf-Gerby uf.. ......... ...... ......... .... ....... ........ ..4-5 NUFS-Kronoby u&n .. .. ...... ... ... .... ... ........ .. ... ..... .. .. .. ... 2-3 Hellnäsnejdens uf stod över Hellnäsnejdens uf~Lepplax nf.. ..... ......... .. ...... ...... .. .. ..... 0-5 Gerby uf-Kronoby u&n .. ... ..... .. ... ........ .. ....... .... ....... ... . 5-O Petalax uf-NUFS ..... .... ..... .. ..... ..... ...... ... ...... ..... .. ... ... .0-5 Petalax uf-Gerbyuf. ....~ ........ ............... ... ......... ... .. ..... .3-5 Lepplax nf-Kronoby u&n .... .... ..... ......... ......... .. .... .. ...... 8-1 NUFS-Lepplax nf. ...... .... ......... ............. ..... ................ 5-3 ·

• • • •

Nyaste teknik Utmärkt bild Bra ljud 16 kanaler, av ka en för video b andspelare • Lätt att använda • Hållbar och dri säker (Tack vare uppfinningen lp· SALO markna· dens lägsta strömförbruk· ning i sin klass).

FINAL: NUFS-Gerby uf, efter förlängn ..... ...... ... .... ...... ....... ..... .4-3

Damer Ytterjeppo uf-Smedsby uf. ... .... ..... ........... ........... ......... 6-3 Terjärv uf-Lepplax nf. ......... ..... .. ... ........ .....................0-4 Smedsby u f-Terj ärv uf .... ........ .. .... ...... ... ... '.................. 5-4

FINAL:

Yllerjeppo uf-Lepplax nf. .. .... ... ... .. ......... ..................... 2-4

SJutställning: I) Leppfax nf 2) Ytterjeppo uf 3) Smedsby uf 4) Terjärv uf.

VIDEOBAND· SPELARE

VI KLIPPER TILL TYGER VID BEHOV

•HtH-l~)('NI.· Lepplax NF:s damlag som hemförde segern i damklassen .v. MaJlina Högland, Marina Boström, Carola Högland, Gunilla Högland.

Inneh. H. Strandberg Tel. 962-42331 ÖPPET: 9-17 A. HauuseJa lö 9-13

96 J-3J050

Saloras nya TV· modeller och videobandspelare finns nu hos oss!

MODETYGER TILL VARDAG OCH FEST O

Shop

SALORA Ella på marknaden

11ft lEE' 'EE" ~ 31050

Brevskrivandet är en urgammal konst som kommit på undantag i vår telefonerande värld . Lärarna i svenska - vem annars - bru kar klaga på att brevskrivarkons ten faller i glömska då den inte används. Vem skriver till exempel ett or dentligt brev till någons bemär kelsedag, eller till en kompis som ligger på sjukhus. Istället sänder man äckliga, fantasilösa och framför allt dyra kort man köpt i bokhandeln. Var finns personligheten i de här korten?

,.'

,Amirika-breiv' Brev till och från utlandet brukar vara någonting verkligt speciellt. "Amirika-breiv", kallade man dem till förr. Men man behöver ingalunda ha någon släkting "over there" för all kunna kor respondera med utlandet. Värl den är full av människor som vill skriva tilJ och höra från andra människor i andra delar av värl den. J u längre bort, desto int res santare tycks man resonera . Av någon konstig orsak är det hos oss vanligt all man har brev vänner endast i de lägre tonåren. Ute i världen är det helt vanligt all alla åldersgrupper pen-fajtas.

Utmärkt hobby för samlare Frimärkssamlare brukar av för ståeliga skäl vara speciellt flitiga ' brevskrivare. Men man kan sam la på nästan' vad som helst: vy kort, tändsticksaskar, öletikeller , tuggummibilder, mynt osv. Så vem vet, kanske den gamla tänd sticksask-samlingen där hemma på vinden kan vara guld värd för någon samlare i ell annat ' land. Vem skulle väl ha trott det? Av någon konstig orsak verkar det som om man hellre skulle brevväxla med personer av det motsalla könet . Säkert finns det någon djup psykologisk förkla ring till det fenomenet också, men låt oss här bara konstatera att det är trevligare så. Ur brevväxlingen har det också blommat fram en och annan ro mans. Rent praktiskt är det kan ske inte så lyckat om den andra parter befinner sig på andra sidan jordgloben . För övrigt gäller det att vara försiktig . Annars kan det gå som för tlickan som skulle få sin brev väninna med det konSI iga nam net på besök. Då brevväninnan steg ur planet visade det sig alt det inte var- en väninna Ulan en brevvän hon hafl under alla aren!

Kul att ha någon att hälsa' på utomlands Speciellt om det är brevvänner från u-länder som börjar tala om all komma , på besök, skall man vara försiktig. ' Allra minst skall man börja ut lova att stå för någon resa och det är alltid skäl all informera dem om att de måste ha returbil jellen klar innan de kommer in i landet. Det finns många utlänningar som mycket gärna skulle bosätta sig i vån, i deras ögon, så rika land. Planerar man all själv ge sig i väg utomlands till exempel på tåglu ffar-kort, är det allt id kul alt ha någon all hälsa på . All skriva brev till någon på förhand är ett bra Säll all komma i kon takt med lokalbefolkningen . Men naturligtvis skall man aldrig utge sig för att ha andra avsikter än de man egentligen har. Det kan inte anses som god ton all först inleda ett brevvänsförhål lande och sedan plötsligt meddela all man kommer och "våldgäs tar". Och framför allt måste man alltid vara beredd all bjuda till baka. Av egna erfarenheter kan jag lova att de personliga samman komsterna med folk på orten kan bli de mest givande delarna aven resa . All få slafa på soffan hem ma hos någon är många gånger bekvämare än ett hotell eller vandrarhem. Och framför allt mycket billigare . Till sommaren blir det kanske fråga om svarsbesök frå n mina engelska vä~dars sida och då är en sak säker, bast un kommer all stå varm.

Hur skaffar man brevvänner? Ifall man tänker skaffa sig brev vänner utomlands kan man ha stor nylla av all höra till en ut ländsk brevklubb. Av dessa finns det t usen och en och den gemen samma nämnaren för de tlesta av dessa är att de vill ha dina peng ar. Då man låter Sill nam,n publi ceras i dessa klubbars tidningar , riskerar man alltid att det ·bÖrjar droppa in diverse suspekt post. Men man har ju alltid Ö-mappen under bordet all hänvisa den till - och frimärkena kan man ju alltid ta vara på . Några begrepp som är bra att känna lill da man rör sig med de här klubbarna är IRC och SASE (ibland SEA). lRe är en interna t ionetl svarskupong man kan kö

J?el11 ha" k" , ..ya,';1 l • ~ allslall d o Ilte källt d Nedall k a l11all öp, ell Pirralld lIvertet·. ~Ilar ett h e lållgt l11era" ar I och rev för si . eglla llal11 all ett hli första hö ~et och adre. papPer. De.'gt ett '!Jall k " 'Ssell ~ d' persollligt allslall av at erfråll Ig. Uppe i ~ '!Zeddelallde t. det iir l11all valll," allstra h " till jllst h~;er, so::ell .avsiillda:;llet hittar I11llrket. Prtckell p,. ,,"! och till ~_....... a l-et" , fi'1'/.

"Ett brev betyder så mycket" brukar visst posten köra med. Och visst kan det vara kul att få post från alla värl dens hörn.

pa på posten. Hos oss kostar den 2.50 och kan hos mOllagaren by tas mot frimärken. Eftersom pos ten inte rekommenderar all man sänder pengar per brev, vill man med hjälp av dehär kupongerna underlälla småbetalningar. Ty viirr kursas lRC:s inte så högt i klubbsammanhangen. Vanligen räknar man tre-fyra kuponger på en dollar, vilket ju blir oför månligt rör oss. SAE eller SAS E är ett adresse rat och frankerat svarskuvert. Eftersom vara frimärken knap past är gångbara ule i världen kan det vara på sin plat s med en IRC istället tillsammans med det adresserade svarskuvertet . Här nedan publiceras adresser na Iiii några inlernatienella brev klubbar, som Ullovar sig all gra

tis publicera brevkontaktsnoti

ser. (ÖP tar inget som helst an svar för rikligheten

uppgifterna.)

Springbok friendship Cirde.

P.O Box 9359,

2000 Johanneshurg.

Republic of

South Africa

(puhlicerar också bilder gratis)

CARAVAN. Milred Horn. Box 27186. Phoeni,x. Arizona 85061 USA Gauchos Hobb)' Center. C. Postal 10626.

90000-Porto Alegre-RS.

BRASILIEN

(anspråkslös publikation : \'ilken ut

kommer fyra gånger per år. Prenu

merationspris 150 an\'ända slora fri

märken. 12 .'RS eller lIS dollar 5).

Japans Penpals' league, P.O. Box 121,

Okayama, 700-91 Japan.

"Gunungiali" Correspondence . dub, P .0. Box 704. JakarIa Baral. INDONESIEN I.N .•' .C. 30a Wellington Parade,

Blackfen Road

Sidcup. Kent DA 15 9Nf,

ENGLAND

(mottar donationer)

TiH alla de ovannämnda klubbar na bör man skriva på engelska och be dem sälla in uppgifterna om en själv . Ålder. kön och hob bies plus adressen förstås bör framgå av brevet. Lycka till!

Mekä