Österbottniska Posten (ÖP) nr. 48 1983 by Österbottniska Posten

... 2

Pärmbild: John Ahläng Ledare och ledarteckning: Leif Sjöström

Armen - ·Iekskola för småpåvar?

En beväring är enligt all männa tjänstereglementets bestämmelser förpliktigad "att visa sin förman ovill korliglydnad och att helt uppfylla förmannens order och övriga föreskrifter. '.' Märk väl att bestämmel sen gäller varje order - hur absurd .den än är. Ifall bevä ringen vägrar lyda order gör han sig sKyldig tin ett lyd nadsbrott och blir bestraf fad. Dethär är klara och raka besked som varje beväring torde känna till. Vad bevä ringen däremot har mycket bristfällig kunskap om är vilka rättigheter och skyl digheter beväringens över ordnande har. Vi måste nämligen hela ti den komma ihåg att inom ett system som bygger på blind iydnad finns alla för utsättningar för maktmiss bruk hur ihärdigt man än försöker påskina motsatsen. Frågan gäller hur man på bästa sätt skall kunna före bygga maktmissbruket. Be väringen har ett välfunge rande rättsskydd i teorin men hur är det i praktiken? Det stora problemet är att beväringen inte vet när över ordnad missbrukar sin makt. Den överordnade tycks också ges goda möjlig heter att söka skydd bakom sitt tjänstereglemente enligt nu gällande lagstiftning. Låt mig ta ett par exem pel. Under min egen bevä ringstid sa en stamanställd att "pimsning" visserligen är förbjudet men att det går lätt att omskriva bestraH

~ ~~

I::S ningen till "övning". I intervjun med de öster bottniska beväringarna kommer samma problema tik till synes i fallet med uppsatserna som ändras till "skr.ivövningar" .

Rättsombudsmannen:

en institution där klarhet och entydighet skall vara A och O? Eller är det mening en att beväringen skall kän~ na sig utlämnad åt ett god tyckligt . bestraffningssys tem?

Justitieombudsmannen:

Systemet fungerar bra Bev ä ri ngs kommi t tens rättsombudsman Johan Broos tror att det skulle va ra svårt att dra upp klarare spelregler för förmännens agerande eftersom man inte på för hand kan a vgöra vad som är skälig bestraffning eller inte. - Extra övningar är i princip inte förbjudna där för måste man hela tiden utgå från det enskilda fallet när man bedömer en för mans agerande. - Men ifall beväringen får en order som förefaller vara gränsfall kan han begä

Betyder dethär att den överordnade får utdela tvi velaktiga bestraffningar i fall han först iklär sig en ju ridiskt "ren" täckmantel. Varför görs inget åt den na begreppsförvirring inom

Förmännen har förvå nansvärt goda möjligheter att försvinna i en paragraf djungel som en vanlig bevä ring omöjligen kan över blicka. I såna fall kan bevä ringen vända sig till rätts ombudsmannen och be om vägledning men som redan konstaterats kan gränsdrag ningarna mellan befogade och obefogade bestraffning ar bli mycket svåra att dra. Dessutom måste vi hela ti den hålla i minnet att armen med sitt absoluta rangord ningssystem leder till en, be fogad eller obefogad, rädsla för repressalier att man helst undviker att peka på obe hagligheter inom systemet . En mycket vanlig åsikt bland beväringar är att man slipper lindrigast undan ifall man tiger, lider och låter o förrätterna passera i det tys ta. Därför skulle det vara yt terst viktigt att klargöra vil ka spelregler som gäller in om armen - också från för männens sida. Det måste vara möjligt att dra upp klarare riktlinjer över vad som är maktmiss bruk och vad som är tillåtet inom armen. Detta är en mycket väsentlig fråga som naturligtvis berör alla mili tärförläggningar och jag ut går från att det också ligger i försvarsmaktens intresse att eliminera varje form av maktmissbruk. Ifall armen strävar efter att vara en "skola för män" borde det väl i rimlighetens namn inte erbjudas lek ut . rymmen åt småpåvar?

ra få ordern skriftligt förut satt att det inte rör sig om en ren rutinorder. Gränsfall är det Lex. om ordern kan or saka ekonomisk skada. - Det nuvarande syste met fungerar bra om det til lämpas på rätt sätt. - Men klJn det också fungera dåligt? - Det nuvarande syste met fungerar inte dåligt. Grundfrågorna är de sam ma som inom det civila men eftersom allt är mera abso lut här kan det bli lite mera tillspetsade situationer inom armen än ute i det civila.

Finslipningar skulle möjligen behövas Riksdagens justitieom budsman Jorma Aalto säger att han fått ett mycket posi tivt intryck av den informa tion beväringarna får om sitt rättsskydd. Men han påpekar också att problematiken är mycket aktuell. För ett par veckor sen gjorde Jorma Aalto en förfrågan till huvudstaben

för att utröna huruvida det är möjligt att det skulle fin nas kompetenta jurister vid varje garnision som skulle stå tilll beväringarnas tjänst. - Armen har själv gjort en hel del för att förbättra rättsskyddet men det skulle kanske behövas finslipnin gar på vissa punkter .

Varför? Armen tillåter inte att några missförhållanden syns -utåt. Det är inte sunt och jag tror inte ens att försvarsmakten mår bra av det i längden. När jag gjorde min värn plikt blev vi varnade för att ge en "negativ bild" av ar men när vi vid ett tillfälle fick besök av pressen. Samma fenomen stötte vi på förra veckan i Dragsvik. Frågan är varför och till vilken nytta den osunda hysch-hysch mentaliteten existerar.

3 ------------_.--------------------~-------------------------------------------------------------------

Sex österbottningar i Dragsvik, Mårten Fröjdö, Kronoby, Christer Nyberg, Vasa. Anders Forss, Ny karkby, Jonas Rak, Jakobstad, Ismo Tyni, Larsmo och Jens Westerholm, Jakobstad.

Österbottningar i Dragsvik :

Permissions systemet

Svaren tyder på en viss oklarhet. En menar att man i första hand ska vända sig till kompanichefen, en annan tror att det måste gå via beväringskommitten, medan en tredje åter anser att det är bäst att gå via rättsombuds mannen. • Vad tycker ni är det bästa med tiden i annen?

- Permissionerna! säger Christer Nyberg.

- En som är blyg och tillbakadragen utvecklas posi tivt,men tar man hela massan är det många som utveck las negativt. Rökningen t.ex., många som har slutat har börjat igen under militärtiden, menar Forss. Speciellt de som är i skolan utvecklas, vågar börja pra ta för en stor grupp. Blygseln försvinner. Det kan man ha nytta av senare. - Jag tycker inte det går ut på samma saker detdär, invänder Rak. - Nej, tillägger Nyberg, här har man makten som överordnad, men i samhället fungerar det inte på samma

kunde löpa

smidigare ÖP fick tillfälle att prata en stund med sex beväringar från Österbotten som avtjänar sin värnplikt vid Nylands Brigad. Som de själva påpekade är de kanske in te så "typiska" beväringar, fyra är skriva re t.ex. Emellertid hälsade ÖP på vid ett tillfälle då så gott som hela garnisonen befann sig i "skojin". ÖP kretsade främst kring trivselfrågor och beväringarnas möjligheter att överva ka sina rättigheter. - Naturligtvis finns det sånt som retar då man är mitt uppe i det, men det går över sen, säger Jonas Rak. - Ofta är det småsaker. Det lönar sig inte att rota i det. Man slipper bäst undan om man inte tar problem. Det kan röra sig om bagateller som uppsatser på 500 ord eller . så. Visserligen får man inte ha beväringar att skriva upp· satser, i stället kallas det skriftlig förklaring, enligt en kompanichef, säger en av beväringarna. • Vet ni l'art ni ska l'ända er ifaO ni tycker ni blil'it orätt l'ist bebandlade?

sätt.

- Det kan vara bra att man lär sig lyda litet mera, lär sig ta order, säger Tyni. Nutidens ungdom är lite sån att man skiter i allt. Man kan ha nytta av att lyda litet sena re. "Här hö~s ett par uppgivna suckar och någon säger: nää, bun du läsa nu ååter?" • Men är det inte bra om det flons "karatag"? - Inte vill jag säga att man blir till karl direkt men mycket sånt där "småttkäftande" försvinner nog, menar Rak . - För min del tycker jag att jag blir bara barnsligare för var dag som går, inflikar Nyberg. - J ag har på känn att jag kommer att ha svårt att säga ifrån sen, när jag kommer härifrån, säger Rak. Man blir så van att lyda. En skapande förmåga "far nog till noll" . - Det beror mycket på en själv, inflikar Tyni. Nya suckar, "Ska det läsas nu igen . .. " Forss kommer in på dethär med inryckningen. - Man borde få mera information före själva inryck ningen. Av de broschyrer som man får hem verkar det mera som en rekreationsort, menar någon. - Man borde få mera information t.ex. via skolan och pressen. I skolans samhällskunskap tog vi aHt på ett par timmar. Då du sedan sitter på Vilda-västerntåget till Dragsvik haltpunkt vet du sist och slutligen ingenting. Man borde få mera information om allt, t.ex. möjlighe terna till FN-tjänst. Jag vet många som blivit intressera de. Med bättre information skulle man också slippa alla

skräckhistorier, som dethär med sprutan under tånageln t.ex. - Man vill också gärna veta någonting om slutmålet med utbildningen, tycker Fröjdö. • Vet ni bur ni ska skydda er l'id käml'apenkrig? - Vi har inte fått någon utförligare information om kärnvapenkrig. Det finns väl inte så mycket att göra vid ett kärnvapenkrig, säger Anders Forss. - Jag var på en lektion där man sade att man skulle gräva en grop, krypa ner i gropen och täcka över med skyddskåpan tills dammet lagt sig. Sedan borstar man av sig med klädborsten och går hem, säger en. • Hur tycker ni bel'äringskommitten fungerar? - Bevkom gör absolut ett värdefullt arbete, menar Forss. Det är bra med fritidshuset att det finns någonting mera civilt att syssla med ibland. Dessutom är det bra att det finns någonstans dit man kan ringa och där det fmns folk som är ordentligt insatta i olika områden. - Jag tycker dehär konsertresorna är bra, tillägger Nyberg. I går hade vi t.ex. busstransport till Kiss-konser ten i Helsingfors. - Ibland har man ju inte heller lust att göra något på den fritid man har, menar Fröjdö. - Nää, ofta vill det nog bli detdär vanliga att man går till Sotku, håller Rak med. - Åtminstone för min del tycker jag man blir allt mindre aktiv ju längre tiden går, säger Nyberg. Första ti den var man aktivast, nu räknar man mest dagarna. • Finns det nAgot man kunde göra för att förbättra till

l'Kron?

~tliga är överens om att permissionssystemet kunde

göras smidigare.

- Nu får man veta först på torsdagen om man har le digt veckoslut eller inte. Ett rullande system vore bättre, så att man på förhand kunde veta när man har ledigt. Mycket inom det militära kan verka förbryllande. Vis sa saker kan förklaras och motiveras medan andra före faller mera dunkla. - Dethär systemet är så långt från det civila, att det naturligtvis känns ovant att komma hit. Det är enkelt då man vet hur man ska bete sig. Egentligen löper kanske allt smidigare såhär, säger Forss, och tar som exempel ef fektiviteten då man utrymmer en stor sal. Anders Forss är som bekant en känd nöjesarrangör i Österbotten...

Trejjärdedelar av BevKom, dvs. de som huserar i fritidshuset. Längst bort ordförande Kaj Weideman, vid skrivbordet studieombudsman nen Teijo Rastas och tredje man är arbetsombudsman Kjell Henrich son. BevKoms fjärde funktionär, rättsombudsmanen, finns på staben.

BevKoms ordförande KWeideman.

Fritidshuset i Dragsvik har fungerat sedan våren -81 och inrymmer BevKoms kansli, Fanbärarens redaktion, mötessal och den läsesal som syns på bilden. Genom den dörr som leder till höger kommer man in i fotolabbet. Fritidshuset var i tiderna manskapsbastu och byggdes om med hjälp av donationer och frivilliga arbetsinsatser.

skolDlDitte

BevKom har fungerat vid Ny lands Brigad sedan l %9 och en ligt samstämffiiga uppgifter ut rättat en hel del under denna tid för beväringarnas bästa. En av beväringskommillens huvudsakliga uppgifter är att förbättra beväringarnas möjlig heter till fritidsaktiviteter. Des sutom ska BevKoms "funktio närer" stå till tjänst med infor mation och hjälp vad beträffar arbetslivet, studier och bevärin garnas rättsskydd . Dessa funktionärer är fyra till antalet. Ordförande, arbet sombudsman, slUdieombuds man och rättsombudsman . De tre förstnämnda håller till i det s.k. fritidshuset medan rätt sombudsmannen, som samti digt fungerar som rältsbiträde åt brigadens rättsofficier tinns anträftbar på staben. Varje ny kontingent väljer si na s.k. enhetsrepresentanter en tid efter inryckningen. Dessa väljs enhetsvis av beväringarna genom omröstning på de upps tällda kandidaterna. Det slutgi'Itiga valet görs emellertid av enhetschefen bland de tre som fåu nest rös ter. Beväringskommillens funkti onärer utses på ett liknande sätt. Bland alla sökande till de fyra posterna gör den föregående beväringskommit ten ett urval med hjälp av bl.a. intervjuer. De tre som I\nses mest lämli ga rangordnas varefter det slut liga valet görs av brigadkom mendören. Arbetsombudsmannen fun ger ar . som förmedlare mellan beväringarna och olika arbetsp latser, arbetskraftsbyråer , yr kesvägledning och som förmed lare av studieplatser. Studieombudsmannen är närmast ansvarig för olika fri tidsaktiviteter inom brigaden

och ordnar dessutom olika re sor, bl.a. tiII konserter och sim hall. RäUsombudsmannen funge rar som sagts ovan som räUsbit räde, men kan samtidigt också agera försvarsadvokat för bevä ringar både vid krigsräll och ci vilräll. I det senare fallet ifall en beväring beviljats avgiftsfri rättegång på grunda av låga in komster. Till honom kan man också vända sig med skauedek larationer, köpebrev etc: Och naturligtvis vid fall då man misstänker all överordnade överskridit sina befogenheter. Ordföranden sfutligen vet li tet om det mesta och ska när mast fungera som samlande or ganisatör för verksamheten . Vilka slags problem kan ni ta upp? - K Weideman, nuvarande ordförande för 8evKom: - Vi kan i princip ta upp vad som helst, men det lönar sig all tid all sköta saker och ting lugnt och sakligt. Det ger som överallt annars bästa resultat. Lena Boström: - I samband med den info runda som görs till alla enheter efter inryckningen meddelar alltid räUsombudsmannen om var och hur han finns anträff bar och säger all "kontakta mig om något är oklart" . Ordf. - Många problem kan lösas med all man diskuterar direkt med personalen i fråga. Däref ter kan vi i BevKom diskutera med vår instruktör, en stamans tälld, och sedan tas fallet even tuellt upp med brigad kommen dören. Det är den formella vä gen. Vi har givetvis också kontakt med Lena och pastorn. Mycket av det vi sysslar med tangerar den civila världen. De som vän -:ler sig till Lena och pastorn gör

det i allmänhet med problem som tangerar samma saker. Därför är kontakten mellan oss aktiv men informell. 'Kommer 8evKom i kontakt med beväringarna? Ordf: - Vi kommer i kontakt med en begränsad del. D.v.s. de som deltar i våra fritidsaktiviteter. Problemet är aU här tinns över lUsen "gubbar" . För varje ny kontingent görs en intresseun dersökning för aU kartlägga önskemålen. Det finns många slags människor och dagarna räcker inte till för alt fylla allas behov. En sak är också all tiden här kanske inte alltid är så inspire rande för studier eller för delta gande i klubbar. Vad kan BevKom erbjuda i dag? Arbetsombudsman K Hen ricbson: - Vi har fritidshuset med fo tolabb, läsesal, mötessal och en hel del tidningar. Just nu funge rar schack- elektronik- och 1'0 toklubbar. Dessutom har vi ka ratekurs i idrottsgården och en skärgårdsskepparkurs. Den som viII studera i läsesa len mellan kl. 21 .00 och 24.00 har möjlighet att göra det med kompanichefens tillstånd. I all mänhet rör det sig om sådana som håler på med någon akade misk examen. Finns det någonting man kunde ändra på? - Som privatperson, säger ordf. Weideman, tycker jag att kontakten mellan stampersonal och beväringar kunde ökas till all omfatta också annat än att man bara träffas i tjänsten, så att säga. Vi har haft endel sådant. Bl.a. har stamanställda hållit språkk urser här i fritids huset. Men det kunde vara me ra.

Lena För den som avtjänat värnplikten i "Dra kan " under de senaste åren har Lena blivit något av ett begrepp. Ett civilt andnings hål att ta till då tillvaron börjat kännas helt omöjlig. Ijuni 1984 har Lena Boströmjobbat åt ta år som socialkurator vid Nylo.nds Bri gad. Under hela denna tid har tjänsten va rit tillfällig men nu. har Lena hört ryktas om att den skall bli ordinare från årsskif tet. Fram till senaste sommar var Lena den enda i sitt slo.g i hela Finland, men numera finns ytterligare två socialkuratorer, båda kvinnliga och båda högst tillfälligt anställ da med sysselsättningsbidrag. Lena blev socionom våren 1976 och började som socialkurator nästan direkt, efter att ha jobbat ett par månader på Ek åsens sjukhus. Hon kom alltså samtidigt med tjänsten. - På ett sätt tror jag det var bra att man kom hit som nyutbildad, utan färdiga modeller eller fördomar. Jag tror det vore betydligt svårare att börja med något lik nande nu. Jag menar, har man suttit åtta år på en plats vill man säkert flytta över ideer som kanske inte passar in på ett nytt ställe. Även om jag suttit här länge så trivs jag verkligen. Klart att man blir förbannad här också ibland, men det gäller väl vilket arbete som helst. Vad ser du som mest positivt I ditt arbete? - Det att man får jobba bland friska, unga människor. Man vet att det finns hopp, istället för att sitta och känna att man slösar tid på omöjliga fall. Naturligtvis kan man inte ,l ösa problemen i en handvändning här heller, men man kan i alla fall ge en slags "första hjälp" och veta att en människa sen kan klara sig på egen hand. Man tycker att man behövs. Vad är den vanligaste orsaken till att beväringar kommer till dig? - I allmänhet rör det sig om någon form av anpass ningsproblem - även om det inte alltid kommer fram di rekt. Det händer att någon kommer hit med ett rent praktiskt problem och sedan kryper det verkliga proble met fram medan vi diskuterar. - Alla har mer eller mindre anpassningsproblem i bör jan, men i allmänhet är det saker man småningom kom mer över. Det flnns Lex. de som har obehag för att sova med andra, många är hemifrån för första gången och så finns det givetvis de som går i ständig skräck för att flick vännen ska lämna dem . En ann an sak är att man aldrig på förhand kan veta vem som kommer att få allvarligare problem. Alla reage rar så oli ka . Vilka möjligbeter h r du att påverka situationen för en som bar d t besvärligt? . . - Ege ntli gL'n har jag små möjligheter att själv påverka. Tyvär r rnr rle fle qa om kommer hit att jag bara ringer ett sam I ol:h "häpp" så har allt ordnat sig. Det jag kan göra är att diskutera med olika personalgrupper och myndigheter men också deras makt är ganska begränsad . Sedan finns de riksom fattande beväringskommitedel- . 'n ordnas n gång per år. Protokollen därifrån taga rn ' går in te bara till huvudstaben utan också till bl.a. riks dagsgrupperna . , Finns det någonting du skulle vilja ändra på? - Tja, givetvis hittar man alltid problem. Men vad jag

känner till , har vi det ganska bra här jämfört med en del andra förband. Närmast rör det sig väl om olika saker som kunde gö ras smidigare. T.ex. civila myndigheters möjligheter att hjälpa beväringarna, exempelvis jordbrukare som behö. ver hjälp med avbytare etc. Dessutom skulle vi behöva större personiella resurser. Här finns en viss personalbrist som gör att man har svårt att ta sig an den enskilde beväringen.

Fler kuratorer? Frågan besvaras av överfältväbel Carl-Henrik Lindblom, som följt oss under rundvandringen. - Utan vidare. I synnerhet inom truppenheten kunde man ha nån slags kanslist-/kurator-verksamheL Varför inte kvinnliga kuratorer i alla enheter? Lena hinner ju o möjligt träffa alla. Ett stort problem för oss inom Nylands Brigad är att allt material vi får hit från huvudstab n är nästan uteslu tande på finska. Det var t.ex. först J98 1 vi fick en arbets bok på svenska . Det att bevärihgarna har svårt att få skriftlig information på sitt eget språk återspeglar sig sä kerligen i deras trivselsituation . Är det en fördel att en kvinna sitter som socialkurator? - Ja, absolut. Det finns många som är mera vana med att prata ut om sina bekymmer med mamma eller en flickvän. Man får såklart spela litet aven mammaroll. Dessutom länkas man inte på samma sätt in i det militära om man är kvinna. Det blir ingen rädsla för en "för klädd starnmis". Du har jobbat här i snart åtta år. Har du märkt någon förändring i dina arbetsuppgifter? - Första tiden rörde det sig mera om infoarbete och an- . nat av mera allmän karaktär. Numera är det mera fråga om personliga problem. J ag tror att. det överlag är en ten dens i samhället att man tar mera h än yn till det enskilda välbefinnandet. Ett problem i dethär sammanhanget är att det väldigt mycket hänger på personen själv . Det gäller att ha kura ge nog att erkänna att man har problem. Tyvärr är det ofta de ed de stör ta problemen om inte vågar komma hit. Men i lan d tycker man också au f Ik ändå ger upp för lätt. Ko mmer hil ch säger : "D u måste hj älpa till att få mig hllrifrån" . Häromdan kom n om sa alt "det var tur du fick mig att fortsätta. N är det snart över och jag är glad att jag inte har det ogjo rt . " ..'inns del någon som triVS i armen 'i - Joo... men ingen vågar väl erk änna det. Grupp trycket har givetvi5 en stor betydelse där. Trivs och trivs, förresten . Tillvaron här in nebär ju en egränsnin g av e frih et , men det ä väl något man aCI:<.:ptera r s ~m åni n g om. Beväringskommitten har ock å under sin drygt tioåri ga verksamhet bidragit till att fritidssektorn har utveck lats .

förbättrar trivseln. Ta t.ex. uppställningen för morgon tvagningen då man ska stå I formation med handduken vikt på ett sp~iellt sätt över armen och med tvålkoppen på ett bestämt sätt i handen. Varför är sådana saker s4 viktiga? Carl-Henrik Lindblom: - Det är en fråga om att vara enhetlig. Tvålkopparna ser likadana ut, handdukarna ser likad ana ut därför är det naturligt att de bärs på ett en hetligt sätt. Men är en sådan sak nödvändig för att armen ska f unge ra? C-H Lindblom: - Indirekt är det nödvändigt. Tänk Lex. på exercisövningarna som bottnar i att man ska få en större grupp förflyttad på ett effektivt sätt vid en kris situation. Men i fallet med handdukarna förefaller beväringarna mera fungera som handdukshängare än som individer. C-H Lindblom: - Det finns överallt en massa regler som måste följas. Ute i samhället måste man också Lex. följa tra fik reglerna. Förekommer maktmissbruk i armen? C-H Lindblom: - Det är i så fall fel på -beväringarna själva ifall de finner sig i det. De har alltid möjlighet att vända sig till beväringskommith~n ifall sådant förekom mer. Dessutom har den s.k. "pimsningen" alltid varit förbjuden inom armen. Lena: - Rättsombudsmannen inf9rmerar också varje ny kontingent om att de kan vända sig till honom ifall.de blir orättvist behandlade. Men dct är klart att den nym ryckte är mera nervös och skärrad vid infor mat1 nstill fällena. Det kan gott h ända att man inte läg er lit på minnet. C-H L: - Det är my k~ upp till i di viden j älv l r han ska bete sig. Allt står att läsa i " Beväringens arbetsbok " som delas ut vid inryckningstiIIfället. Blir ue svaga och orö~jgkomna ni lida nde i. mim ? Lena: - Det kan nog hända till en viss del. nhetHe pre sentanterna borde kanske funge ra bättre dvs . ta ig an den enskilde individen mera.

Hllr ser din idealarme ut?

Är det möjligt att skapa en arme där man trivs? - Tja, kan man överhuvudtaget skapa ett samhälle där alla trivs? Människan tycks nu en gång vara sådan att hon a ldrig blir riktigt nöjd. Ta dethär med permissioner t.ex. Permissionssystemet har utvecklats enormt, men fortfarande klagas det på för litet ledighet.

Lena: Idealet för mig skulle vara en arme med frivilliga,

både manliga och kvinnliga beväringar. Jag tror nämli gen att det finns många flickor som skulle vilja avtjäna värnplikt. På det sättet skulle vi få en arme som består av enbart motiverade beväringar och som skulle avtjäna värnplikten effektivare än de som är omotiverade.

När man avtjänar sin värnplikt finns det en hel del detal jer som verkar förbryllande och som framför allt inte

Många av mina kvinnliga bekanta skulle åtminstone inte ha något emot att avtjäna värnplikten.

Vad anser en stamanstäJld om ej i1~j änstgöring? Ar Finlands försvar tillräckligt?

Vad är värnplikt? Jag menar inte det utan vad värnplikten grundar sig på. - För det första grundar den sig på en lag, lagen om all män värnplikt. Denna har sedermera ändrats en aning och en del lättnader har kommit in. Värnplikten är någonting som de flesta, däribland jag, anser vara en samhällelig plikt, på samma sätt som skattebetalning. Värnplikten går ut på att utbilda den finska mannen till en sådan karl att han vid behov kan användas för att försvara det här landet. Han ska delvis kunna göra det så att han blir en yrkes människa, inte yrkesmördare, utan en yrkeslandsförsva r:!(e. Sedan är ju uppgifterna hur många som helst: allt från gräns bevakare (både under freds.. och krigstid) till specialutbildade inom olika vapengrenar. Allt det som behövs när politikerna har misslyckats i sina fredsbevarande uppgifter.

Om det t.ex. kom in en främmande ubåt på finskt territorialvatten. Vad vore Finlands reaktion?

- Om det visar sig att d~t finns något främmande innan för våra territorialgränser reagerar vi bums. Bevakningen är hård mot sådana intrång, det är inte lätt att komma in med ubåt i våra kustvatten. De är grunda och fulla med grynnor och stenar. Om man märker en gränsöverträdelse i Finland kon taktar man överträdelseobjektet och uppmanar det att avlägsna sig. Hjälper inte det får man ta till grövre meto der, man hotar och öppnar varningseld. Så här långt går det aldrig, ty går det så långt är Fin land redan på väg in i en krissituation. Men reglerna för hur vi ska göra är på det här viset.

Är Finlands försvar tillräckligt eller bristfälligt? - Det här är en fråga som man skall besvara med någon siags proportioner. Tillräckligt mot vad? Det är klart att ifall någon av stormakterna beslutar sig för att sätta sin tyngdpunkt på Finland och satsar allt vad dom har ... då är det alldeles klart att vi inte har någon möjlighet. Men å andra sidan finns det ingen som ser en enda orsak till någonting sådant. Krisen i världen ligger nuförtiden mellan stormakter na. Finland kan då på samma sätt som t.ex. Sverige hålla sig på sidan om det här med en aktiv och effektiv utrikes politik. Går det så dåligt att det skulle smälla till så kommer vi att ligga på sidan om de egentliga intressesfärerna. Det • enda man kunde tänka sig är att finskt territorium skulle användas för trupptransporter. Och då är vi tillräckliga.

Vi kan för det första hota med att förhindra en sådan aktion och vi kan också visa kapacitet att förhindra. En av vår försvarsmakts viktigaste uppgift är att finnas till, och på det sättet höja tröskeln mot försök att ta vårt territorium. Finland som sådant har ingen betydelse för någondera av stormakterna. Vi äger inga sådana naturtillgångar och vi är inte strategiskt viktigt placerade.

Ett kärnvapenfritt Norden. Vad känner ni för det?

- Varmt. Tanken är bra ... och varför skulle den inte

vara det? Det är ju en finsk tanke.

Hur är det med samarbetet med Finlands fredsför

bund?

- Militären och försvarsmakten anser att vi jobbar för

samma saker och mål. Att hålla Finland utanför alla

krig. Vi inom armen måste jobba på en rätt så nationell nivå. Och vi jobbar med det genom att höja "tröskeln" för att avskräcka eventuella inkräktare. Fredsförbundet kör på en mera internationell nivå. jag har en sådan bild att samarbetet är villigare från armens sida än från rörelsens, eftersom rörelsen inte godkänner oss.

Hur 'skulle det då vara med en internationell arme i FN;s regi?

- Som det nu är bör FN:s övervakande armeer god

kännas av alla berörda parter.

Praktiskt tror jag det är helt omöjligt. Var och en vär nar ju om sig själv och har ansvar för sig själv först och främst. j ag har -svårt att förstå att någon som vill känna sig självständig skulle vilja ha någon utomstående inblan dad.

Vad anser majoren om civiltjänstgöring? - Beväringstjänsten och utbildningen av landsförsvara re bygger på en lag som går ut på att samhället ska fort bestå också under krissituation. Då behövs det nån som ser till att det fortbestår på det vis vi själva vill. Jag anser att det är en samhällelig plikt att vara med och värna om det samhälle vi representerar. Att man v.ägrar att ?elta i nå~on~ing som borde vara naturligt och sJalvklart ar något Jag mle kan godkänna. Mitt sätt att se på samhället och lagstiftning och tjä nandet av samhället är att om man inte deltar i de obliga

toriska lagstadgade funktionerna så fungerar man som fri passagerare. Man fordrar att landet skall vara självständigt. Man vill att alla funktioner inom landet skall fungera. Men om man inte är med och värnar om det fungerar man som fripassagerare.

Det är alltså för lätt att få civiltjänst idag? - Jo, när det blev populärt på 6O-talet, när de första vapenvägrarna ställde upp utan etiska skäl, hamnade man att ändra lagstiftningen. Trycket på våra lagstiftare blev för stort. Jag har lyssnat på några vapenvägrare och kommit fram tiU att det är enkelt att få civiltjänst. Den som inte vill in i armen och hamnar ut för den möjliga press som här kan finnas; att bo ihop med främmande människor och springa i skogen med packning på ryggen och tycker att det är psykiskt tungt, han har möjlighet att få civil tjänst. Vi har tre kategorier av vapenvägrare: Den första är sådana som har religiösa skäl. Det accep terar vi. Sedan har vi sådana som godkänner landsförsvaret, men inte kan tänka sig att själva ta till vapen. De funge rar hos oss som underhållsmänniskor, sanitärer osv. och har en elva månaders tjänstgöring. Och till sist har vi de här som vägrar allt med mer eller mindre fingerade etiska skäl. De motsätter sig landsför svaret helt.

Till sist, hur kom det sig att du blev yrkesmilitär? - jag växte upp i en miljö där man var fosterländsk, min pappa va,r också officer så jag kom tidigt i kontakt med försvaret. Senare under skoltiden märkte jag att en del andra yr ken intresserade mig, t.ex. på tekniska sidan och möjli gen inom konsten. Jag tänker då närmast på någonslags diplom ingenjör- eller teckningslärarutbildning. Men sedan upptäckte ja.g att man kunde vara allt det här inom armen. Som officer är man lärare och efter fullbordad värnplikt konstaterade jag att jag tycks passa inom armen. jag hade inga svårigheter som beväring och det där med disciplinen tyckte jag verkade bra. Det var ett rätlinjigt system som passade mig. Nu sena re är jag nog glad att jag inte valde läraryrket, för den disciplinära utvecklingen inom skolan är någonting jag möjligen inte skuUe tycka om. Här har jag klara regler att följa och följer jag inte dem får jag stå för följderna. P. Sten vall

- "...

... . ---. _._ ... __

. _--_._------------~------

"Samhället är ett skepp Armen är livräddningsbåten " • Militärpastorn i Dragsvik heter Hannu Kivijärvi. • Tidigare var han militärpastor i Obbnäs och har också arbetat tre år i en civiljör samling i Pojo. • Hannu Kivijärvi har varit stationerad i Dragsvik sen i juli. • Intervjun kom av naturliga orsaker att främst kretsa kring militärpastorns roll in om armen. Går del att kombinera religion och armen?

- Människor behöver alltid, oberoende av var de befin

ner sig hjälp och stöd. Jag anser att det är t.o.m. ganska

viktigratt kunna bistå med hjälp här i Dragsvik.

Du tycker alllså inte att del finns nån motsättning i att

vara präsl i en institution som armen?

- Man får inte vara trångsynt utan man måste också se

till helheten. Det är försvarets roll att bära ansvaret när

alla andra försök att bevara freden misslyckats. När det

uppstår en krigssituation måste vi alla ta vårt ansvar.

Är del många beväringar som uppsöker dig och ber om

råd?

- I och med att Lena finns här är det färre än vad jag

trodde när jag kom hit. Men jag har nog arbete trots allt

här i Dragsvik.

Är det i huvudsak religiösa beväringar som uppsöker

dig?

- Så kan man inte säga ... som präst drag jag heller in

ga gränser och frågar efter kyrkotillhörighet. En präst

skall kunna hjälpa alla.

Vi.lka problem har de som kommer hit?

- De flesta har problem med människorelationer, t.ex.

familjeproblem.

Hur ofla har ni andakler i de olika enheterna?

- Varje enhet har aftonandakt en gång i veckan.

Tycker du inte att det är konstigt när beväringarna ber

,på kommando?

- Inte har det stört mig åtminstone . .. ja'g tycker att det

hör till gott beteende i dethär sammanhanget. Men jag

medger att det är en sak som kan inverka störande på vis

sa.

Vad ser du som din främsta uppgift inom armen?

- Det är att ge själv själavård och att stöda beväringar

na och då syftar jag inte enbart på att stöda dem i tros

frågor. Jag tycker nämligen att gränsen mellan den reli

giösa världen och det religiösa är mer eller mindre konst

gjord. I dethär sammanhanget vill jag hänvisa till ett bi

belcitat som är väldigt väsentligt och det lyder "Bären

varandras bördor".

Tycker du att armen som organisation följer den uppma

ningen?

- Armen är bara en liten del av samhället. Man kan lika

gärna fråga sig om samhället gör det.

Är del nåt du skulle vilja ändra på inom armen?

- Armen skulle behöva fler social kuratorer och fler

präster.

Hamnar den enskilde i kläm i armemaskineriet?

- Ofta är det en motivationsfråga för beväringen ifall

han finner sig tillrätta eller inte. En beväring som har

svårt att ta hänsyn till helheten har kanske motivations

svårigheter och jag vill än en gång poängtera att mitt

jobb är att se till att de som har svårigheter inte får det

värre.

Hur förhåller du dig till uppmaningen "om nån slår dig

på ena kinden skall du vända den andra till"?

- Själv funderade jag en hel del på det där innan jag

själv beslöt att göra min värnplikt. Det som fick mig att

ta ställning för värnplikt var att jag föreställde mig en

första förbandsstation som hotades av fienden i krigstid.

Ifall jag då inte skulle ställa mig upp och försvara de så rade kunde jag lika gärna skjuta dem själv. Denhär etis ka aspekten beror enbart på hur man ser på armens funktion. Visserligen kan man inte övervinna våld med våld men så länge världen ser ut som den gör behövs ar men. Armens uppgift är att mota våld. Med våld? - Ifall man måste ta till det sista alternativet. Man kan jämföra samhället med ett skepp där armen är livrädd ningsbåten. Ingen skeppare vill väl använda livrädd ningsbåten ifall det går att undvika? Livräddningsbåten måste hela tiden finnas ombord på skeppet och livrädd ningsbåten måste också vara i funktionsdugligt skick. Men till denhär tankegången kan jag inte acceptera att "livräddningsbåten" är lastad med kärnvapen och biolo giska vapen som inte ger den enskilda människan möjlig het att försvara sig. Men för den enskilda människan spelar del väl ingen roll ifall hon blir ihjälslagen med en stenåldersklubba eller dör i ett kärnvapenanfall? - Nog finns det en skillnad ... visserligen är människan likadant funtad nu som under stenåldern men skillnaden ligger i den militära tekniken med alla dess möjligheter. Dagens utveckling är inte så trevlig. Jag anser att alla förnuftiga människor är för freden. Men metoderna i fredsarbetet är olika. Visserligen är det en vacker tanke att ett land skulle avskaffa sin arme men jag tror inte det ger nåt bestående resultat i dagens värld ifall inte alla län der avskaffar sina armeer samtidigt. Verklig fred uppnås endast om alla länder konsekvent avskaffar sina krigsmaskinerier. Det är ett faktum som man inte kommer ifrån. Hur skulle du förhålla dig ifall Finland förklarade ett an nat land krig-? - Jag kan inte godkänna en arme som anfaller. Armens funktion är att försvara land.

I SALEN:

DANS IGEN

DEN POPULÄRA DANSPLATSENI

Skönlirarna C R & M &RS samt en varmt rekommenderad DJ. från UMEA står för musiken FREDAG 2 DECEMBER

I DISCOT:

KL. 20.00-01.00 Arr. PelK:s Ishockeysektion

AAH, ETT LÄNGT LOV!!!

NYKARLEBY - ÖP 100 ar

13. 12. 1983 har det för TONÅ,R SDANS I VÖRÅ Den flutit 100 år sedan Nykarleby

FREDAGEN D!EN 2. 12. kl. 20.00

MATTI VÄLIMÄKI -

ser till så att alla trivs.

tidningen Österbottniska Pos ten grundades. Ungdomstid ningen ÖP uppmärksammar jubileet med ett specialnum mer för Nykarlebynejden den 15 december. En jubileums fest kommer också att ordnas i Nykarleby på Luciadagen den 13 december med justitie minister Christoffer TaxelI

som festtalare.

Österbottniska Posten in

tog skepnaden av ungdoms

tidning 1968. Då inleddes ett

samarbete mellan Jakobstads

Tryckeri och ~!dnings AB

och Svenska Osterbottens

Ungdomsförbund som resul

terade i nuvarande ÖP. Före

det hade ÖP som lokaltidning

i Nykarleby lagts ned som

olönsam.

Ny ordförande i NUFS

TONARSDANS i Ö-MALAX SOLHEM fredag 2. 12. -83 kl. 20-01 spelar

Lyckad mogendans i Smedsby' En publik på drygt 300 personer mötte upp till mogendansen i Smedsby uf:s lokal senaste lördag. Det var en mycket nöjd ordförande i Smedsby uf, Bo-Göran Grev, som kunde konstatera detta fak tum. En publik på drygt 300 personer mötte upp till mogendan sen i Smedsby uf:s lokal senaste lördag. Det var en myck~t nöjd ordförande i Smeds by uf, Bo-Göran Grev, som kunde konstatera detta faktum. Man lyckades också nå den publikkategori för vilken tillställningen arrangerats dvs. ungdomar från 20 år och uppåt. Allt gick städat till , man dansade och trivdes till musiken från orkestrarna Stig-Jo hans och Barbarela. De var för övrigt dessa båda dansband som ta git initiativet till mogendansen i Smedsby. Smedsby uf som inte arrangerat andra danser än gammaldanser på en lång tid, fick i och med denna framgång med mogendanstill ställningen, ny inspiration till dansverksamheten. Med mogendan ser återkommer Smedsby först i februari nästa år. Före det ar rangeras en gammaldans på nyårsafton.

N UFS har avslutat ett fram gångsrikt verksamhetsår, ett år med många aktiviteter för ungdomarna och samtidigt ett resultatmässigt gott år för dansverksamheten. Vid årsmötet avgick också Ralf Skåtar som ordförande efter att under fem år ha verkat som ord förande i två repriser. Han kvar står dock fortfarande ett år i sty relsen. Till ny ordförande valdes Carita Häger, som därmed blir den första kvinnliga ordföranden under NUFS' 15-åriga verksam het. Hon har under många år va rit aktivt med i styrelsen som bl.a. sekreterare. Den nya styrelsen består för utom av ordförande Häger av Rall' Skåtar, viceordf. Frej Hög dahl, sekreterare Rickhard Ahl skog, kassör samt Anders Fors, Roy Björkman (ny), Kaj Wik blom (ny) . Till suppleanter valdes Johan Fredriksson (ny) och Six ten Nyman (ny). Förnyelsen är rätt så stor men största delen av de nya medlem marna har varit aktiva i någon form tidigare. Verksamheten som NUFS be drivit har bl.a. varit sagogymna stik för både pojkar och tlickor i åldern 4-10 år, en verksamhet som är uppdelad i två grupper med totalt ca 50 deltagare . Man bedriver också ett samarbete med gymnastikföreningen och dess verksamhet. Likaså har man samarbetat med nykterhets före

ningen i Kovjoki. På detta sätt tävlar man inte om ungdomen. 1 centrum har många mött upp och spelat Unihoc, likaså har bordtennis blivit en populär verk samhetsform. Här har man haft stor hjälp av förbundstränaren Brännbacka. NUFS är en före ning som inte bedriver tävlings verksamhet i den form att man skulle specialisera sig, utan alla skall ges möjlighet att deltaga. Huvudsaken är att alla kan ha ro ligt. När intresset för en verksam het svalnar övergår man till något annat. Dessutom deltar man ofta i de av SÖU arrangerade aktivite~ terna. Inom dansverksamheten för sökte man med söndagsdanser , men dessa fick för litet publik varför man inte kunde fortsätta. Ett fortsatt försök kommer att göras för att få igång körverk samheten.

RaS

OBS!

Observera att det i ÖP den 17 no vember stod att läsas i ett repor tage om Catharina Ström "Nu har hon också en roll i LILLA AURA", vilket är fel. Det ska naturligtvis vara LILA AURA och det uttalas också som det sk rivs, så det så.

Söndag 4. 12. kl. 19.00

'PETER FONDA. WAIUlEN DATES MED

DJÄVULEN I HALARNA

9 .. « . . . . . . . .

...

" ,~

• • • -I<

-to ....................... ' . . . . . ' .

'" .. .. •

.. .. .. .. .... ... .....

oj< . . . . . . . .' ......

"' -'1' . . . ~ :............ ,," '. . . . . . .

BUSSAR: Haidins från busstatIonen I VASA kl. 19.00 yia vORA och MUNSALA, J:STAD 19.40, KARLEBY 19.00 yla OJA, KRONOBY, EDSEVO, ESSE 19.00 Yla LAPPFORS, PURMO, FORSBY, BENNÄS, KOVJOKI, ORAVAIS 19.15 yla JEPPO.

YTTERMARKGÅRDEN EN

ÄKTA DANSKVÄLL

Pugh & The Radio

PÅ

YTTERMARKGARDEN LÖRDAG 3 DEC. 20.00-01.00

STIG-JOHANS OCH

HELLYCKADE BARBARELLA NÄR

MED NOSTALGISKA

18-ÅRS ÅLDERSGRÄNS HÅLLES MISSA INTE STlG-JOHANS-SHOWEN EFTER SUCCEN .

ISMEDSBY,

YTTERMARK SPARBANK

·....................................................... :• : .. : ~ OVERESSE~. i• !• ,

Funkt,gr, 7 och 8

••

•

1 (-) I Can Hear Your Heart Beat ................. CHRIS REA : . 2 ( 1) IQ ...........................•............ ~. MAGNUS UGGLA : 3 (-) Holy Diver .................................................. DIO : 4 ( 4) Astrologen .............................. MAGNUS UGGLA : 5 ( 8) Dolce Vita ..................................... RYAN PARIS : 6 (-) Buffalo Soldier.............................. BOB MARLEY : 7 (-) Not Gonna Give It Up ...................... PETER TOSH • 8 (- ) Don't Tutch That Deal ................ THOMAS LEDIN : 9 (-) Evitskog ............................ ~ .... VIKTOR HURMIO : 10 (-) Johnny B'Good .............................. PETER TOSH

: :

: : : : • : :

:........................................................ :

Pugh Roge/eldt (Foto: Greger Byskota),

Pughs besök i Nykarleby .. d d I't senaste son ag rog I et mindre folk än man hade väntat. Ca. 200 inbet alande, något som till stor del säkert beror på att det var söndagkväll och att man haft Ledin på besök helgen innan. Ledin intervjuades för lokal-TV:s och också Pughs show visades senare i lokal-TV, Man undrar givetvis . huruvida detta och det låga besökarantalet

i söndags kan ha något samband?

- Jag tror inte lokal-TV har någon inverkan. Det är ändå en så liten krets som har möjlighet att se den. I och för sig kan det gott hän da att lokal-TV har en motsatt in verkan, dvs. folk åker ut för att

sedan få se samma show i TVrutan. Live och TV-sändning är naturligtvis ändå två helt skilda saker. Man kan bra se t.ex. en showen gång till på TV:n . En annan sak som kanske loc kar är att man också har möjlig het att se sig själv eller någon be kant i TV:n, säger Ralf Skåtar, f.d. ordörande i NUFS.

D Allmän värnplikt infördes i Finland 1881. En av de nio skarpskyttebataljonernaförlades till Vasa. En stor del av dem som löpte risk att inkallas emigrerade

till Amerika och många rymde undan tjänstgoringen. Bilden från Vasa någon gång kring sekelskiftet. lakobstads Museum.

Vad vet du om värnpliktens historia? Lärt dig något i skolan? Allmän värn plikt är en ny företeelse - och har överallt genomdrivits med stort tvång, mot medborgarnas hårda protester. Förr i världen kunde hallva årsklassen rymma undan militärtjänsten till Amerika. Napoleon fick frakta soldaterna i små kontingenter under sträng bevakning för att de inte skulle komma åt att rymma.

Varför skall man lyda myndigheter? Många ger vackra svar på den frågan. För att vi skall ha rättvisa i samhället. För att vi utan lag och ordning alle sammans skulle vara busar och slåss. För att ingen skall kunna utnyttja andra och göra sig oförtjänta rikedomar. För att garantera individerna frihet. Så säger de Ilesta - men kör medvetet fortare än has- . tighetsbegränsningen tillåter, glömmer vissa detaljer när de skattedeklarerar, köper förbjudna porrfilmer, slår frun. och agar barnen (det sistnämnda är i lag förbjudet från kommande årsskift). I praktiken är folk ofta mycket falska när de talar om att lagen måste följas. Personligen kommer jag ifrån känslan att de som mest talar om lag och ordning är dc som oftast bryter mot den . Särskilt myndig ton brukar lagens försvarare ta sig när de hänvisar till vår nordiska rättstradition . Lagarna har kommit till genom goda och rättvisa härskares och myn digheters omsorgsfulla arbete och högklassiga omdöme, antyder de och låter förstå att man är en svikare och en otacksam samhällsmedborgare, om man skulle råka vackla i tron på vad de säger.

En dålig lag bör ändras En sak har lagens försvarare visserligen rät t i - om än inte på det sätt de tror - och det är att det finns mycket fint i vår nordiska rättstradition. De äldsta kända lagarna ger stor frihet åt individen

De som tvekade mest mot värnplikten i början var generalerna. Soldaterna kommer bara att springa tiII skogs, hävdade de och menade att officerarna in te skulle få soldaterna att lyda om kontingenterna blev alltför stora. Småningom har myndigheterna fått folk att tro att stora armer är oundvik liga och att det alltid funnits sådana. Att myndigheterna lyckats beror tiII stor de'l på att man "glömmer" histo riska fakta.

och har ett slags självklar respekt för au folk är olika. Samtidigt erkänner den något som lagens försvarare van ligen glömmer idag: att en lag kan vara dålig och att den då bör ändras. Detta formuleras bl.a. i äldre västgötalagen, den äld sta nordiska lagsamling man känner, från 1220-talet. Det heter bl.a. att svearna äger att välja sig en konung, också också vräka honom om han missköter sig .

Man gick man ur huse mot rövarband Vad har vår nordiska rättstradition för uppfattning,. om allmän värnplikt? En rikssvensk överstelöjtnant, Torsten Holm, lärare vid krigshögskolan och känd militärförfattare, försöker svara på det i sin historik "Värnplikten 150 år", som han utgav 1951. Han finner att man i det medeltida svenska samhället hade ett slags folkuppbåd, som innebar att man spontant beväpnade sig och gick man ur huse mot rövarband och andra våldsverkare . Detta var ett lokalförsvar, som i allmänhet inte fick användas utanför hemlandskapets gränser. Det var inte underkastat övningsskyldighet och hade föga organisa tion. Det fanns till bara de korta perioder det var uppbådat. Ännu Gustav Vasa berättade för 1527 års ständer att efter Västerås-slaget "gingo dalkaname mest alle hem igen". Det föll inte dalkarlarna in att de sku'lle åläggas

någon krigsplikt mot sin vilja. Det föll inte heller Gustav Vasa in.

Vad hade kungarna där att göra? Som alla känner till spårade det ur så småningom. Sverige "blev en stormakt", som det står i skolböcker na, och kungarna drog iväg och kämpade för fosterlan det så att det stod härliga till på Lutzens kullar, Narvas hedar osv . Skolböckerna frågar inte vad kungarna hade där att göra. De undviker också frågan hur kungarna fick folk att ställa upp i krigen. Torsten Holm redogör för hur kungarna drev igenom ett system med utskrivningar, som drabbade främst de obesuttna. Många kunde köpa sig fria, och de Ilesta be rördes inte alls av utskrivningarna. Holm skriver att de en gång uttagna vanligen togs ut om och om igen. Så småningom växte på det sättet fram en arme som i praktiken bestod av yrkessoldater. Man handlade också öppet med krigsfolk, den regent som be talade bäst fick störst arme. Vanligen bestod en arme av några tusen man. Vi spe cialtillfällen kunde en kung skrapa ihop något tiotusental man. Vid det "avgörande" slaget mellan Sverige och Ryss

land i Oravaisl808 deltog sammanlagt 13 .000 man, om båda sidorna räknas.

regenterna, som aldrig kunnat tro att det skulle gå att hålla kontroll över en beväpnad massa. Visserligen deserterade ofta mer än hälften av de Allmän värnplikt inkallade de"rörsta decennierna. Men snart gjorde man civila myndigheterna ansvariga för att de pojkar som resultat av revolutionen

skulle levereras också kom. Man inrättade ett gendarme Den allmänna värnplikten var ett resultat av franska ri som skulle leta upp rymlingarpa: belöningen var 12 revolutionen som startade 1789. Alla vet att revolutionä franc för varje vägrare som levererades in natura. rerna upplöste ståndssamhället, kungliga armen m.m. Under Napolens "Iysande fälttåg" 1805 föreskrevs för att utveckla ett nytt och rättvist samhälle (hur det bl.a. att de utskrivna skulle fraktas i kontingenter om lyckades är en annan historia). högst 100 man för att kunna övervakas. Ändå lyckades Torsten Holm berättar att inte ens de radikalaste i bör mer än en tredjedel rymma. 1812, tre månader efter in jan hade någon tanke på tvångsrekrytering till krigs kallelseordern, saknades ännu tre fjärdedelar av de kalla tjänst. Men den franska revolutionen skrämde de utländ de. Osv., exemplen är liknande vid varje utskrivning. ska regenterna och snart var Frankrike inblandat i flera "Det förefaller, som om myndigheterna tog det som krig. När försvaret med resterna av den gamla kungliga en naturligt sak att den vanliga normala människan skul armen misslyckades beslöt nationalkonventet den 24 fe le motsätta sig krigstjänsten. Den var inte bara livsfarlig; bruari 1793 att tvångsinkalla 300.000 man, genom lott dess utövare var också illa ansedda, en samhällets paria ning. klass alltsedan legosystemets tid. Visst fanns det soldater Beslutet fattades i namn av demokrati och avsikten var som inställde sig frivilligt av patriotisk glöd, men de ut att få till stånd en temporär fredsstyrka inom Frankrikes gjorde undantag. Av de andra, de normala, de sunda gränser. Hjärnan bakom åtgärden var Lazare Carnot psykena var militärtjänsten föraktad och avskydd. Och det var ju självklart: legosoldaten hade själv valt sitt yrke (1753-1823): "Det var legohärens faror han hade för ögonen, det åtminstone i de flesta fall; den värnpliktige däremot hade var dem han ville använda. En betald soldat blir ett blint valts därtill av andra, oberoende av sin vilja. Man kan . redskap i handen på sin befälhavare. Han följer honom nästan gissa, att de som vägrade militärtjänsten var även.dit han inte bör följa. Landets försvarare bör där mindre rädda, mera tappra än flertalet av dem som foga för inte tjäna för sold, deras trohet skall inte köpas för de sig", skriver Torsten Holm. pengar. Legosoldaten bör avlösas av medborgaresolda Från Preussen kommer

ten. Men inte heller lagtvånget är den rätta drivkraften. den hårda drillningen

Carnots känsla och intellekt reser sig ännu mot plikten Det gick alltså inte som Carnot och de franska revolutio att värna. Det är viljan som skall sitta i högsätet, det vill närerna tänkt sig. Men då den nya masshärens ide nu var säga patriotismen. Den skall också bli den disciplinära väckt såg de nya härskarna till att den togs i användning. "drivkraften", skriver Torsten Holm. Framför allt var det i Preussen man försökte ta ut stör sta möjliga effekt av värnplikten. Uppror över hela landet

Alla har hört talas om preussisk exercis och disciplin mot värnplikten

som exempel på något överdrivet. Man tog in alla som bara klarade av det till tre års hård drillning. Man börja Men hur var det med folkviljan? Dåligt. I 63 av de 80 de de betrakta alla som soldater efter hemförlovningen; vid partemente!1 gjorde majoriteten motstånd mor utskriv en mobilisering kunde därför ett tjugotal årsklasser ningen. Det uppstod en upprorsrörelse över hela landet snabbt göras stridsberedda. som regeringen inte kunde bemästra. Också i Preussen var folket och lantdagen i början "Den revolutionära regeringen stod inför valet att emot detta tänkande. kapitulera eller tillgripa det hårdaste tvång. Den valde Men 1867 lyckades militaristerna ordna krig mot Ös det senasre. Välfärdsutskottet handlade med diktatorisk terrike, ett krig där den effektiva preussiska armen tog en makt. Ville inte medborgarna komma självmant in i ledet I~tt seger. Segerjublet dränkte all opposition; härefter måste de tvingas", skriver Holm. fick generalerna alla de majoriteter de ville ha i lantda Detta gjorde man dels genom att sätta in de pålitligaste gen. bataljonerna av den gamla legohären mot upprorshär 1870-71 var det så dags för det "ärorika" kriget mot darna, som · hölls i schack till "priset av fruktansvärda Frankrike och sedan följde under fyra decennier en ald blodsutgjutelser" . Dels genom ett nytt dekret de 16 au rig tidigare skådad upprustning i Europa- med Preusen gusti 1793, strängare än det förra: nu inkallades alla män i spetsen. i ålder 18-25 år, de ogifta till fronttjänst, de gifta till 1914-1918 visade så värnplikten vad den dög till: I3 verkstäderna. miljoner döda, och 1939-1945 gav den ett nytt exempel: Det var ett jättelikt . företag som organiserades av över 50 miljoner döda, man har inte kunnat få fram så främst Carnot, berättar Holm. I slutet av 1794 hade exakta siffror. Frankrike en arme på över en miljon man, långt större än någon tidigare arme. I Ryssland infördes allmän värnplikt 1874. Beslutet gäll de också Finland, men tsar Alexander II var god nog att Generalerna trodde inte låta också lantdagen säga sitt i saken. på värnplikten Bland vanligt folk var de flesta emot värnplikten: vart skulle de finländska pojkarna nu skickas ut och dödas? Carnot hade stora problem med att övertyga generalerna Men i det övre tjänstemannaskiktet hade man andra om det fina med en värnpliktsarme. ideer och så småningom gick lantdagen med på saken. För det första skulle värnpliktssoldater inte kunna ges 5.000 man skulle årligen tas ut för tre års tjänstgöring den disiplin som behövdes; inte kunde ett par års exercis (ett års tjänst för studenter och två år för folkskoIgång ändra karaktären på de civila, de skulle bara längta hem, na). De första rekryterna inledde övningarna i november menade generalerna. 1881. Sammanlagt bildades nio skarpskyttebataljoner För det andra skulle en sådan arme inte fungera tak en i Vasa. ' tiskt. "Hur skulle man kunna släppa lös värnpliktiga att springa för sig själva med gevär och skjuta utan kom Värnpliktens förespråkare försäkrade att den var bra mando; de löper vilse, skjuter urskillningslöst bort sin med tanke på Finlands ställning i det ryska riket; hellre ammunition eller, vilket ansågs sannolikast, de rymmer finska soldater än ryska i landet. Man fick också genom från alltihop", beskriver överstelöjtnant Torsten Holm drivet att de finländska soldaterna inte skulle behöva generalernas farhågor. värna tronen och "riket" utan bara tronen och "fäder För det tredje var man orolig över reaktionen om det neslandet" . skuJle bli uppror och revolution. Officerskåren var van att identifiera sig med regeringen och den härskande Motståndet stort i Österbotten klassen och trodde inte att de kunde lita på soldater från de breda folklagren. I Österbotten var motståndet stort mot värnplikten och de som hade oturen att genom lotten tas ut till tjänst ut För det fjärde skulle det bli för kostsamt att ha så stora nyttjade gärna varje tillfälle att smita. Tidningarna från armeer. Redan på 1700-talet slukade armeerna på några den tiden är fulla av notiser om sådant. tusen man en stor del av härskarnas tillgångar. Hur skul le det inte bli om armeerna blev tio eller hundra gånger Ett exempel bland otaliga är från Wasabladet den 16 större? maj 1885. Det sägs att bara 69 av de 89 kallade infunnit . Car.not var en effektiv person, men han förstod nog sig vid uppbådet i Vasa stad, därtill var alla 20 borta mte Vilka krafter han satte igång när han väl fått gehör "förfallolöst". Det sägs att också detta år hade de för sina tankar. svenskspråkiga i Österbotten uteblivit vid uppbåden i långt högre grad än de finskspråkiga. Det. var strax dags för Napoleon, som i krig efter krig drog I. ~äg med ständigt nya årsklasser franska pojkar. "Så hade t.ex. i Nerpes af 164 inkallade i det närmaste Tre miljoner av dem sJupade fran till 1813 - en ofattbar balfwa antalet icke infunnit sig, medan åter exempelvis i siffra jämfört med tidigare krig. Kurikka icke en enda uteblifwit". Den största orsaken till detta ligger "i den olika karakteren bos de twenne Men varför lydde folket? språkstammarne, af bwilka twånget för swensken kännes Ja, det förbluffade alla i början, särskilt de enväldiga tyngre", förmoder Wbl.

När Anders Borkholm rymde till skogs Den 7 januari samma år berättade tidningen om hur den

förrymde soldaten Anders Gustaf Eliasson Porkholm

från Purmo vistas i S!tt hem, hemlighållen av föräldrar

na, trots att han är efterlyst.

"På kronolänsmannens befallning sändes fångföraren och skjutsrättaren i socknen för att gripa Porkbolm, bwilket äfwen lyckades en natt, men som Porkbolm war iklädd endast linne kläder lyckades han lösgöra sig från griparne och begaf sig till skogs. Som några widare för sök att gripa Porkholm troligen icke blifwit gjorda, bar kommendören anhållit om medwerkan derbän att P. blefwe efterspanad med större energi och, i händelse han bli anträffad, förpassad till bataljonen" ,skriver Wbl. Men jag har en känsla av att fång föraren och skjuts rättaren inte satte efter Anders Gustaf med någon större fart, när han sprang till skogs. ' Flykten undan värnplikten gav upphov till en enorm emigration till Amerika på 1890-talet. Ibland kunde hela ~rsklasser vara nästan ·"uttömda" på manspersoner i Österbotten. Som alla vet från skolan ledde motståndet mot värn plikten efter 1901 till att den finska armen upplöstes. I stället ålades Finland att erlägga en årlig straffavgift till den ryska statskassan. Först 1918 infördes värnplikten igen. Idag förklarar militärerna och politikerna att det inte är som i går. Nej, för all del, mycket är annorlunda, men värnplik ten och det militära tänkandet är sig likt. Man gör sig all möda att spekulera i vilka faror det skulle innebära att inte ha någon arme. Men man und viker noga frågan vilka faror det innebär att ha en arme. Det finns en ödesdiger automatik inbyggd i systemet, skriver överstelöjtnant Holm. Ty finns det en arme måste man räkna med att den skall användas. Skall den-använ das så måste den vara förberedd, drillad, effektiv. Man tvingas tänka offensivt, förekomma "fienden". Och yrkesmilitärerna då, hur fungerar de psykiskt? De måste ju tycka att de behövs, de vill visa vad de duger till. De vill kunna operera med sina trupper, dirigera, plane ra, spela krigsspel. "Yrkesofficeren håller fast vid sitt, han som andra. Han måste tro på rustningens nödvän dighet, om han inte vill såga av den gren på vilken han sitter", skriver Holm.

Vad vet du om farfarsfars rymning? Varför har människor [ylt de krigiska påbuden? Varför har folk gått ut att slaktas för sådant de aldrig har något att göra med eller en chans att påverka, mot "fiender" som aldrig krökt ett hår på dem eller skulle vilja göra det? Jag tror att ett svar är att folk inte känner till historien. De tror att allt varit som det är nu och att det alltid måste vara så. De nittonåringar som nu åker iväg till Dragsvik, vad har de hört om farfarsfars vägran för hundra år se dan eller rymningarna från Napoleons armeer? En annan förklaring är att människor är så vana att Ily da. "Tvångstanken att lyda statsmakten är lika gammal och nedärvd som vanan vid torvan och stugan", skriver Torsten Holm. "Soldaten gör vad han är tvungen att gö ra, och han är tvungen därför att kamraterna gör det, och framför allt därför att hemorten med hela dess tyngd av statligt fostrade människor, lagar och traditioner vän tar av honom, att han skall göra det".

Man skall inte lyda under ALLA omständigheter Jag tycker att vi skall rätta oss efter lagarna. Om det

medför att jag får betala litet mer i skatt eller kommer

fram långsammare i trafiken, så finner jag mig i det.

Men när man med lagens hjälp ger militärer rätt att be stämma om liv och död och skickar ut medborgarna för att döda och dödas, då går lagen till orimligheter och då vägrar jag lyda. Det är självklart att man skall försvara sig vid överfall. Men man kan försvara sig på många sätt. Att koncentre ra nästan alla resurser på att kunna döda så effektivt som möjligt, det är höjden av ensidighet och fantasilöshet. Ingen frågade heller de som i tiden skrev lagarna efter min åsikt. Att kräva att jag skall vara absolut lojal mot allt vad lagarna och myndigheterna säger är att bryta mot både logiken, förnuftet och moralen.

Svenolof Karlsson

f Pepsi Ahlström I~ - ishockeydomare Han är hatad av alla, utskälld, utvisslad och utbuad. Glåporden haglar, han får skulden för allt som händer i rinken. Ändå är han oumbärlig och trots allt finns det såna som frivilligt drar på sig

..-,

Peter Ahlströni, bättre känd som Pep si, är en av de två division ett-domare som finns i Vasa. Han är tjugo år gam mal och itlOe på sin tredje säsong som ishockeydomare. En kometkarriär kan man tala om, att redan efter två säson ger få döma i division ett . Vad var det som fick dej att börja? - Nå, jag har tidigare spelat ishockey i fyra säsonger, men av olika orsaker bestämde jag mej för att lägga av våren -81 . Men ändå ville jag inte sluta åka skridsko, och när hösten kom och ishockeysäsongen började hittade jag mej själv i ishallen med skridskorna i . hand. Jag hade absolut ingenting där att sÖra men ändå kunde jag inte låta bli. - Sen såg jag en annons om en do markurs, anmälde mig och så bara blev det så här. Jag ville fortsätta med ishockeyn i någon form och som do mare är jag ju med i matchen hela ti den . Det är nästan samma feeling som att spela själv. Pepsi är oftast linjedomare, men har också varit huvuddomare i matcher i lägre serier. För att vara huvuddomare i division ett krävs längre rutin, även om ha n i och för sig har rätt att vara Jet. Ishockeypubliken vet ju för det mes ta bäst hur en match ska dömas. Do maren är ofta av annan åsikt. Hur känns det att stå i rinken och höra glåporden och svordomarna hagla över en? - Man hör det inte. När man är i dnken så är det det som händer där som betyder nåt, allt annat är oväsent ligt. Man måste helt enkelt stänga ute allt annat. Men i Vasa ä r det svårt. Här ropar de alltid. - Ibland händer det fö rstås att det är nån av spelarna som anser att man har gjort fel. Det har hä nt att jag har blivit hotad med stryk, " vänta bara t ills jag ser dej på stan" , men ännu har ;,"1tminst o ne ingent ing hä nt. - O m det sku lle hä nda all en spela re klappat till en så blir det rapport till ishockeyförbundet som vidtar discipli nära åtgärder. Hä nder det nåt allva r li gt blir del va nl ig domstol ssa k av det. Men nog händer det väl alt domaren faktiskt gör fel ibland? - Visst, det är klart. Vi är ju bara mänskor vi också. Då gäller det att svälja stoltheten och erkänna missta get. Jag försöker följa den principen att gör jag ett fel som är solklart, så blir det nedsläpp från mitten. Det är bättre att erkänna att man gör fel än att försöka skyla över det eller förneka det fast alla har märkt det. - Många gånger är det svårt att

den randiga skjortan och ger sig i kast

med hånet och föraktet.

Varför? Vad 'är det som driver en sunt

tänkande ung man att bli ishockeydoma

re?

koppla av efter matchen när man kom mer hem och vet att man har gjort en dålig match. Men man är tvungen att utbilda sej själv, lära av misstagen och komma igen. En ishockeydomare är tvungen att hålla sej fysiskt i topptrim. Det första som fordras är att han är bra att skrin na, det andra är bra kondition. Det gäller att vara klar i knoppen tre perio der ut, att se linjerna och gubbarna. Före matchen far domarna vanligen ut på länk. Sen diskuterar de och för söker slappna av innan de börjar kon centrera sig på matchen. Går igenom vad huvuddomaren vill att linjedomar na ska göra osv. - Det är en fördel att ha spelat själv, man vet hur spelarna tänker och man vet vilka tjuvtricks de har för sej när man har ryggen till. - Annars är det nog ganska' fascihe ra de att byta från spelare till domare. et är många gånger rena kovändnin gen hur olikt man ser på en situation. Pepsi anser alt det är nödvändigt för juniorverksamheten inom ishockeyn att det kommer med nya domare. Men ändå ' är det ingen välgörenhe~, ishoc keydomarna får betalt per match, även om det nu inte är guld och gröna sko gar direkt. Den kväll vi satt och snac kade var Pepsi linjedomare i matchen Sport-Lukko (7-5), en match i A juniorernas FM-serie. För det fick han 79 mark i handen. Huvuddomaren fick 110 mark efter skatt. Under sin tid som aktiv spelare var P epsi med i Sport. Nu är han alltså do mare i matcher där hans gamla klubb kompisar spelar. Är det inte svårt att vara opartisk när de känner spelarna? D rar du hemåt? - Nä , inte i princip, det bn man in e som domare , då är man slut. 1 rin 'en fi nns det röd 23 och vit 11, inte J ! ka Pekka och Kalle. Gör mina ga mla klubbkompisar fel så är det lika fe l som när nån frå n motståndarlaget ~ö r det. Past jag maste erk änna all det var lite knepigt i början. Ofta har Pepsi flera matcher i vec qn och det är inte alltid hemmamatc he r. Dessutom ska han hinna med att köta in ko ndition och titta lite på de ta tsvetenskapliga studierna ock så. Det tar en hel del tid även om du tänk t dej att varva ner när du slut ade som spelare . . - Visst tar det mycket tid, men jag trivs verkligen med aU vara domare. Det är helt enkelt roligt. . . - Dessutom går karriären som is hockeydomare utmärkt att kombinera med mina studier. Jag ska nämligen bli den första riksdagsmannen som samti digt är ishockeydomare.

------------.---------------------------------------------------------------------------------

samt bindningarna rätt inställ da och allt detta kan man stå till tjänst med i sportaffärerna. Skidutrustning och sportut rustning överlag är sällan både "billig och bra". En motionär kan hålla sig på den gyllene me delvägen för att vara på den säkra sidan. Harald Björk på Skandia Sport i Jakobstad säger att han är förvånad över det stora in tresse som finns för utförsåk ning i plattlandet Österbotten.

10-årsjubileum

för plastskidan

När ÖP träffade FSS:s förbundstränare An ders Ingves kom samtalet mest att handla om dagens skidutrustning både för längdåkare och utförsåkare eller slalomåkare. När det gäller utrustningen för längdåkare kan man kon statera att Finland hänger bra med i svängarna. Det finns åt minstone tre skidfabrikanter som tillverkar konkurrenskraf tiga skidor och vad gäller sta varna så kan man påstå att värl dens ledande stavtillverkare finns just i vårt land. Även öv rig skidutrustning för längd åkare har mycket hög kvalitet i vårt land. Däremot när det gäller ut rustning för utförsåkare är det främst mellaneuropeiska länder , och USA som står för tillverk ningen. När det gäller längdåkningen sker här fortfarande en kraftut veckling av utrustning och främst då av själva skidan. Kom ' ihåg att det var så sent som skid-VM i Falun 1974 som plastskidan gjorde entre. Det blir med andra ord 100årsjubile um för plastskidan i samband med OS i Sarajevo, som ar rangeras i mitten av februari 1984. Den skida som kommer att användas i Sarajevo är en kraf-

tig utveckling av skidan som för första gången användes i täv lingssammanhang vid VM i. Fa lun. Ett problem med pIastski dan är vallningen, som säkert varje motionSåkare och säkert en och annan tävlingsåkare fått känna på. Detta problem har inneburit att de olika skidfabrikanterna har försökt få fram s.k . vall ningsfria skidor och i detta nu har man kommit så pass långt att det t.o.m. finns vallnings fria skidor för tävlingsbruk . Skidorna kan med fördel an vändas vid problemföre vid temperaturer kring O. Vid övriga temperaturer upp nås bättre resultat med vallande skidor. Men för en motionär eller söndagsåkare där inte sekun derna spelar någon roll är vall ningsfria skidor mer eller mind

re en dröm.

. Ytterligare en viktig sak när

det gäller skidåkning är att klä sig rätt. - Det skall vara roligt att åka skidor och då skall man inte frysa, påpekar Ingves, som för övrigt på fritiden sysslar en

Dagens slalomåkare sätter stor vikt vid säkerheten därför vill man ha ordentliga skor och bindningar. Man har också börjat sätta större vikt vid kläd seln än tidigare. Den allmänna uppfattningen har tidigare varit att utförsåk ningen är en dyr sport. Så är in te fallet längre. För ca 700-800 mk kan en nybörjare få tag i en lämplig utrustning.

hel del med utförsåkning, att man skall fästa stor vikt vid skor och bindningar. För en icke-tävlingsåkare är skorna och bindningarna av stor bety delse. Det gäller att ha bekväma skor och bindningar som kan utlösas vid vurpor så att ben brott och andra otrevligheter undviks. Slutligen när det gäller inköp av ny skidutrustning påpekar

förbunds tränare Anders Ingves att det lönar sig att vända sig till specialaffärerna, dvs. sportaf färerna som har sakkunniga ex pediter. Och sakkunniga expe diter behövs verkligen vid in köp av skidutrustning. Vid längdåkning gäller det att få tag i ett par skidor med rätt spänst och det är inte alltid så enkelt. Vid utförsåkning däremot gäller det att få skor som passar

En mera erfaren slalomåkare får betala ca 2 000 mk för sin utrustning och en topputrust ning går på ca 5000 mk, men då är det nästan fråga om lik nande utrustning som t.ex. brö derna Mahre och Ingemar Sten mark åker med. Vid längdåkning blir det allt vanligare att söndagsåkarna el ler motionsåkarna allt mer går över till tävlingsutrustning . Detta betyder att man enbart för ett par skidor är beredd att betala ca 500 mk, och ännu me ra.

"Fru Carrars gevär" på PF . I förra veckan var det premiäraf ton på Pedagogiska Fakulteten i Vasa. PF:s teatergrupp -83 hade satt upp pjäsen "Fru Carraras ge vär". Pjäsen är skriven av BertoIt Brecht. Gruppen har fått regihjälp av Sture Ekholm från Wasa Tea ter. Skådespelarna bestod av teate -ramatörer från PF:s klasslärarlin je. På PF har det gjorts många för sök att få en fungerande teater grupp. Många projekt har på börjats, men har alltid runnit ut i sanden. . - Det har oftast berott på olika viljor angående pjäsval, och vårt späckade studie pro gram, säger Anne-Maj Bäck man. - Ä ven denhär gången var det svårt. Vi började redan för ett år sedan, men då föll många bort, beroende på att vi blev tvungna att repetera efter kl. 22.00 på kvällarna, eftersom Sture som skådespelare inte kunde komma tidigare. Det var egentligen först i våras som arbetet med "Fru Carrars gevär" påbörjades. - . Vi hade läst igenom många moderna pjäser, berät~

tar Anne-Maj, men så kom då Sture med dethär förslaget, och vi nappade på. Under hösten har man övat intensivt, utan regissör. Spe cieUt inför Studentkuiturdag arna på PF, där pjäsen hade of fentligt gen.rep. "Fru Carrars gevär" utspelar . sig under spanska --inbördes kriget, hos en fattig fISkarfamilj som lever under generalernas förtryck. Fru Carrars man har stupat, och hon har efter det blivit neutral. Hon har i sitt hus gömt undan hans gevär, och ne kar att ge dem ifrån sig trots att hennes söner och bror försöker övertala henne. De behöver ge vären till att försvara sig med . Det är kring denhär konflikten som handlingen rör sig. I slutet blir en av hennes söner skjuten

Morbror Pedro (Tommy Hilden) bjuds på vin av fru CoTTar (Katarina Wentin) och sonen Jose (Henry Gus tafsson). av miHtären, och moderns in ställning ändras. Hon plockar fram gevären, och ger sig med son och bror ut i kriget. Vänd punkten i hennes handlande blir helt naturlig. Någon verkligt djup analys i . stil med Bertolt Brechts teater- ' teori har man inte gjort, man har mera satsat på inlevelse i rollen. Och Ute historieläsning har det också blivit: om spans ka inbördeskriget. Själva föreställningen räcker lite över en timme och flyter bra. Att det ibland blir lite extra pauser behöver inte alltid vara negativt, men en lite aktivare sufflös vore önskvärt. Man tas direkt in i handlin gen i en torftig andalusisk fis

karkoja. Dekoren, som gjorts som grupparbete är rak och en kel. Precis som man kan före ställa sig att det sett och ser ut hos många andra fattiga, spanska fiskare. Stämningsfullt blir det också eftersom det under så gott som hela föreställningen hörs kanonmuller eller vågskvalp i bakgrunden. Rollen som fru Carrar görs övertygande av Katarina Wen tin. Lite mindre fräsch och me ra härjad i utseendet skulle sä kert göra ännu mera. Samma sak gäller också de andra äldre rollerna. En annan stark roll ' prestation är Tommi HUdens Pedro, fru Carrars bror. .Fruns söner spelas av Henry

Gustafsson och Kurt Rusk.

Rusk gör också roUen som Fa

der Fransisco, vilken gjorde

följande fina uttalanden: " ...

och lycklig den som, då han nu

. har kommit till denna usla

värld utan vapen i hand, också

kan lämna den utan vapen."

De övriga rollerna är besatta av: Anne-Maj Bäck man , An nette Högnäs, Jan-Peter Lind och Fredrik Dahlström. Att spela Brecht är svårt, och "Fru Carrars gevär" är inget undantag. PF:s teatergrupp -83 har med enkla medel uppnått en fin föreställning. Pjäsen kommer antagligen att visas ner gånger. Eventuellt på Vasallen. Så håll ögonen öppna!

Anel Holm

Jeppo uf höstmöte 6. 12. kl. 13.00 Stadgeenliga ärenden. Bildandet aven eventuell ga rantiförening. Kaffeservering.

AC/DC Flick of the switch (Atlantic) I dag tycks det bara vara frågan om heavy . AC/ DC hör liksom Rainbow och Motörhead till ru tinerade och absoluta topp skiktsband. Alla de här banden vet att deras skivor säljer. Flick of the switch är AC/ DC:s nion de LP, men långt ifrån deras bästa . AC/ DC har hållit på med samma sak för länge nu. Denna LP låter som en kopia av Back in black. Det var kans ke lite överdrivet, men det är in get nytt AC/ DC kommer med. En låt på denhär LP-n låten som alla andra låtar på samm ma LP . Bröderna Young, vi vet alla tre att den här skivan säljer bra, men försök något nytt näs ta gång.

Mr Bläckmår

PRE

ÖP är med där det händer, när Kronoby UF & NF berättar om höstens UF aktiviteter, när Kim Wilde diskuterar sin kommande LP, när Purmo UF presen terar vinterns satsningar, när Agneta Fältskog berättar om sin solokarriär, när Ulf LundelI ••• Inom kort kommer du att få läsa ÖP-intervjuer med Iron Maiden, Tina Turner m.m., m.m.

•

ME RE RA!

~--

l.~

"l', JAG BESTÄLLER ÖP FÖR betalar

O 70 MK

SKANDINAVIEN

,• -

O 80MK

J I

NlJnan:•••••_ •••••~••••••••••••••••••••••••••••

portot

ÖP

- Adre••: ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

PB27 68601 JAKOBSTAo

Resten av året och hela -84 för 70 mk

I .....................•............."........_ ....

I ..................................................

I _ Bet. nallln och adre••: ••••••••••••••••

Svanfördnd.... 16/72 "_obetad I

. I I

~------------~---~ ~-------~~-------~-~

....

Osterbottniska Posten Mt-dlem i tidningarnas förbund . ÖSlerbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska ÖSlerbottens ungdomsförbund och dess medlems föreningar. lakobslads Tryckeri och Tidnings Akliebolag - 1983

ÖP-rådet: Leif Rex, ordförande

Sture Erickson. Stig-Göran

Forsman, Birgitta Strand,

Lars-Erik Backman och Ulf

Johansson

Chefredaktör och ansvarig

utgivare: Leif Sjöström

Tel. 967-13 555. hemtel.

967-18697

Redaktion: Jakobsgatan 13

Postadress PB 27

68601 JAKOBSTAD

Redaktör i Vasa:

Sven-Erik Glader

tel. 961-113 522. hemtel.

96!-32698

Redaktör i Sydösterbotten

John Ahläng, tel. 961-113 522.

hemtel. 961-112001.

PRENUMERATIONSPRIS

1983

Helt år. .. .. ............ ........... .... 60. Halvt år. .... .......... ... .. .. .. ... ...40. Skandinavien .......... .. ....... .. .. 70, Lösnummer .. ...... .. .. .. .. ...... .. . 2.50

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad

Tel. 967-13 555

ANNONSPRIS I texten.......... .. .. .. .. .. ...... ... ... 3.75 Efter texten.... .. ....... .. .. ....... .. . 3.75 Bestämd plats -,20 per mm

AN NONSMOTIAGNING

SÖU:s kansli. Handelses

planaden 10 D, 65 100 VASA 10

Annonschef: Clas Holm

Tel. 961-121 564

Tisd. tel. 967-11 827

Hemtel. 961-2~2 508

Annonserna bör inlämnas senast

måndag kl. 16.

FÄRGANNONSER

Minimistorlek 200 mm.

Färgtillägg -.35 spmm

Österbottniska Posten ansvarar inte

för eventuell skada som tillfogas an

nonser vilka meddelats per telefon el

ler som på grund av post försening in te införts i begärt. nummer.

15 . .-.... .-- -.- . -.. _-----._---------------------------------------~

,----------------------. ....................... Lösningar till den halverade INHEMSKA o.

INTERNA TlONELLA

ARTISTER

DU!

VASA PRODUKTION 96n 19 920

högkvalitets oljan i din motor

QUAKER STATE för länger motorns livslängd

Erickson & ErJokson Karlav. 3 V

961-120311

VASA

•

PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN 11'110159

Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes

GOD ITALIENS,K MAT

Nr.RPES

INTELLIGENTSl(d)AN

Grattis! Jag undrar just hur det känns att ha klarat av alla lösnin gar? Skönt va? Själv sitter jag i tryckningsögonblicket och : Sepänkyläntle ~ Smedsbyvägen. grubblar frenetiskt över hur jag : 961-114951 65100 , : skall lyckas med att rädda livhan : Vaasa 10 : ken på de stackars missionärer na. Vad jag skulle behöva är en medarbetare som du. Du kan ju höra av dig med tips, eller hur? Jag heter Ann-Sofi och jobbar för VUS på SÖU kansliet i Vasa, Handelsesolanaden 10 D, 65100 Vasa 10, teL 961-113 572 eller 115372.

autosähkö. bilelektriska :

Yl HYR UT!

,[)IZZ~RI:fj

RESEBYRÅ

INGVES RESOR !~~'420~8

TILLBEHOR o. RESERVDELAR

.....................•:

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m. Tel 96 2·4' 423

PRESENTER

'Pre3it'ltltiiUare'l

Förmånl!u a

! : _IIIIIO_M_ _:SVEN ~ORRGARDI musikbranschens specialaffär

~65100VAASA - VASA10

Inn e h l e na Wilson

NÄRPES - NÄRPIÖ

TEL 962 - 43140 PUH.

*'"

tar t.IOIIII 0CIh ~ l<IIoa lIIWmIIII . . . . . uudIIIIW

Tå

för allt emellan rock konserter och friluflsmöten

sound check 967 • 73 IU7

Sen var det ju det här med lös ningarna också. Så fort jag har kommit på alla svaren skall jag låta höra av mig. Det kan dröja någon vecka, men hav tröst, vad jag vet finns det bara en rätt lös ning till varje problem och den har du ju själv kommit fram till, eller hur?

Trippelrock i Stadshuset

Vasa var ändhållplatsen för den turne dessa tre band varit ute på i Österbotten. WEL MU stod för arrangemangen här i Vasa och brist på annat måste koncerten arrangeras i stadshuset. Tyvärr. Rockmusik kräver inga kri stallkronor, dammiga statyer eller höga takvalv. Tvärtom, en liten lokal utan desto vida re krusiduller skulle duga ut märkt om inte direkt perfekt för ändamålet. Men flnns det ••. Mikko Rantanen,eldsjälen bak Om Whitehouz fick jag tag i nå gon minut innan de som första band för kvällen skulle upp på scen. - Whitehouze upplöstes den ena stunden för att sedan förenas igen , vad är det egentligen frågan om?

j'Det stämmer nog aU vi nere ginger beslutat att sluta, men se dan har vi hittat den rätte feelin .gen igen och så är det bara att kö ra igen".

, t~

Är det bristen på spelningar $om för downperioder med sig?

·..· Nä, det är helt enkelt när vi tyc ker aU de låtar vi gor inte är till räcldigt bra som det känns värde löst. Sedan plötsligt efter en så dan period kommer vi på något som har det rätta suget och allt är allright igen". Med dessa ord lämnade gitarris ten bakrummet för att förenas med resten av bandet som redan stod på scenen . Keikkan gick som den gick, mycket p .g.a. den fruktansvärda akustiken. Sådär halvvägs genom den 45 min . långa spelningen blev det någorlunda fason på ljudet. Låtarna liknade ganska mycket varandra, delvis beroende på att Mikko själv skrivit dem alla, och . följde den för bandet karakteris tiska progressiva rocklinjen . ,Några pärlor serverades i form av Hannu Rajalas smakfulla gitar

rist är något att hålla ögonen på. Jari Loisa, basist i SIBERIA, försökte få mig övertygad om att bandet har harmoni i den musik de gör trots att han och de två andra medlemmarna (Jari Yliaho gitarr, Paavo Kaihola trummor) har helt olika inspirationskällor.

"Paavo lyssnar t.ex. på Kåjagoo goo och jag på Genesis, men när vi gör någon låt blir helheten all tid Siberta." Nå, det går ju inte att förneka, men hur är det med Police då? Ingen av er har nämnt det och trots allt anses ni låta ganska mycket som de. Det blev liv i musklerna och det är uppenbart att det är en stämpel som Siberia fått tampas med ganska mycket.

"Vi är musiker som gör VÅR musik, om någon sedan tycker vi låter som någon annan är det nå got vi inte kan göra något åt." Allright, vr lämnar det då. Hur ser framtiden ut för heltidsmusi ker som er, Jari Yliaho?

,'Rik blir man inte som musiker i Finland men å andra sidan; spe lar man tillräckligt bara så inte svälter man heller. Det här är för resten vår 201:a spelning på de 2 åren vi spelat ihop, så vad spel ningar beträffar kan man inte klaga. Lite missnöjda är vi med försäljningen av vår LP men det har varit och farit och det är dags aU se framåt och hoppas att vår nya EP "LumoUua elämää" gör bäUre ifrån sig/' Hur hårt jag än försöker kan jag inte låta bli att tänKa på Police när jag ser SlBERIA på scen . Är det för att soundet ofta förvrängs av eko eller andra effekter? Eller är det för att rytmerna ofta är reggaebaserade och skönt gun gande? Eller är det för att låtarna är suggerande uppbyggda med återhållsam början som ökar till ett brett hav av musik? EHer är det helt enkelt för att SIBERIA är tre stycken precis som Police? Jag vet inte och sist och slutligen, vad spelar det för roll? De gör

Jarl Loisa. basist i Siberio.

bra musik och lyckades trots den dåliga akustiken att få, publiken med sig. SYYSKUU är en nykomling från Seinäjoki på den finska svartavågen marknaden. Imagen är lika viktig som och om inte viktigare än musiken och killarna

strävar uppenbart till en chockef fekt. Den enda tillåtna färgen är svart och hit inkluderas läppar och hår. Vi lever i pun'kens efter dyningar och SYYSKUU har medlemmar som alla börjat i punkband . Tyvärr har man inte kunnat skaka detta av sig och re

Landskapsför~undet

sultatet var åtminstone i Stadsbu set en enda soppa av ljud. Gitar ren, basen, saxofonen och trum morna dränkts i en ljudmassa ur vilken man emellanåt kunde ur skilja att någon faktiskt sjöng nå gonting. Jag gick efter 3 låtar. . . ronnie rebn

DmÄRRÄn

stöder amatörteatern Svenska Österbottens Laflds kapsförbund antog på sitt höst möte härom sistens en diger verksarnhetsplan. Under rubri ken Kulturell verksamhet i verksamhetsplanen kan hoteras Lanskapsförbundets avsikt att i samarbete med ungdomsför bundet (SÖU) verka för att ska pa bättre förutsättningar för anställande av regissörer för amatörteatrana i landskapet. Och, som det sägs,i samband med denna förstärkning av re surserna utreds möjligheterna

för att få till stånd ett fast sa marbete mellan Wasa Teater och amatörteatrarna . Vidare kan man notera under rubriken Seminarier det fortsat ta samarbetet med Vasa Som maruniversitet och Landskaps förbundet kring seminariet "Österbotten år 2000''' . Tema 1984 blir Ungdomen och ung domsrörelsernas framtid . Vi väntar med spänning på resultatet och utvärderingen av planen. .

aH hålla etf6ga på bar,n en

~16~_ _ _ _ _-,--_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _._ ._. _,. __

Jaha, hmmmm.. . Jo, livet är allt bra under ligt, eller hur? Du kan gå och grubbla på ett program i nera veckor, slita ditt hår, bli tankspridd, klättra på väggar na och t.o.m. ligga sömnJös på nätterna (fallen kan ju na turligtvis vara olika, men ni vet vad jag menar) utan att komma fram till någon egent lig lösning av probleme', Sen plötsligt finns den bara där, den där sköna AHAA känslan ni vet, det är såå det fungerar, det är SÅÅ det skall vara!!! Den psykiska axelbördan försvinner, vardagen förlorar för ett ögonblick sin dysterhet och livet känns bara härligt! Det är väl just sådana ögon b

lick vi behöver mera av, spe ciellt under den här jrsliden, eller hur? Ifall DU är överens med mig så är "Den halvera de INTELLlGENTSI(d)AN" som gjord för dig. Men innan du griper dig an våra nedanstående problem är det bäst att du läser våra rekom menderade förhållningsorder, vilka är: l. Sätt på kaffebryggaren 2. Plocka fram papper, penna och allt annat du kan behöva för att få fram lösnin gen, främst tändstickor till denna veckas uppgifter. 3. Slappna av, slå dig ned vid bordet med ditt kaffe och starta gnuggningen av de små grå•.• och lycka till med din AHAA-upplevelse!

- På tal om Ländstickor , vem har påstått att enbart pyromaner och rö kare kan ha nytta och nöje av dem? Vi startar "försiktigt" genom att le ka kannibaler och vita i djupaste Af rika . Plocka fram 6 stycken tänd stickor, bryt av knoppen på tre av dem. Dessa tre får föreställa vita missionärer. De resterande 3 är kan nibaler. Problemet är att alla 6 har kommit fram till en flod, där endast en båt ligger förankrad. Båten kan endast forsla 2 personer i taget. Alla skall över noden välbehållna. För att detta skall lyckas får de vita missionärerna inte någonsin vara i underlä ge! Detta gäller på båda sidorna av floden . Hur skulle du bära dig åt för att lyckas med det mästerstycket? Ta gärna god tid på dig, men försök att inte ge upp redan efter de första försöken .

Den h Iver e I E L GE TS (d)A Trägen vinner, vad sägs om den här situationen då? Du behöver fortfarande sex tändstickor men den här gången skall de vara lika långa. Rada upp dem på följande sätt:

II I J I

Kan ni nu flytta om dessa så att de bildar fyra kvadrater tillsam mans?

Du har sju stickor, genom all ad dera till ännu en skall du få nio, hur bär du dig åt?

NEJ, NEJ och åter nej, låt frisy ren va' i fred, spara faciten också tills du är helt klar med dina lös ningar. Ar det bara avstressning du behöver kan du ju all(id pröva det här systemet:

Sätt tändsticksasken pi bordet. Sätt också ner en tändsticka bredvid asken på bordet. Du skaJl nu försöka lyfta upp stickan på asken, som pilen visar, genom att hålla ditt Jångfinger kvar och fast i bordet hela tiden. Stickan skall lyftas av pek- och ringfing ret. Först när slickan sitter sta digt på askkanten får du lyfta upp långfingret från bordet!

.Tja, det här var väl allt för den här gingen. Ifall det är så, att ni gillar att sporta med såna här gre jor, pyssel, tankenötter, gåtor och dylikt, är naturligtvis alla bidrag mycket välkomna! När du är KLAR med ovanstående prob lem kan du ju alltid kolla in sida 15

JÄRVINEN JJ

I I

~ ~_.~;,.

Barnens eget skidpaket

L. _ 100-120

79,.

135-150

99,. MÄSER· TRÖJA Äkta österrikisk 100 .% bomull

m/ä se/ r _._ :_

138,..

u..~_._',

Slalompaketet innehåller: Fisher swinglite Victory skidor, stavar och salomon-bindningar I paketet finns också förmånliga

LAHTINEN SPARKKÄLKE NR 4

199,.

DYNAFIT TARGA SKOR

98, SLALOM HANDSKAR

_"*..

,..

.......295,