Österbottniska Posten (ÖP) nr. 48 1984

--­

~

-

\--,' \/ "' / ~ , -- 1-­ ' I . " ...' '

0000 .__ ~, I 41' ' - ­

iJ

,

"

,

1 ./

-'.,.'

Anne-Marie

_----------------------------~T~M~S~da~g~en~d~e~n~2~9~n~"~e~m~be~r~1~~~________________~__~-------------~

Karl-Gustav OHn

Redaktörs'tankar ••• ~~~~!!~-~----------Lagligt missbruk -

En partipolitisk ungdomsorganisations nedgång (och fall?)

I

skuggan av de stora pojkarnas mutaff"årer och &I1D&t tuff8DJI har ockA den ftnlandesvenska ungdomsvärlden flU kinDu vid en Uten 8 Jrandal.

I senaste nummer av & udentbladet avalöju en rad oepn$ltgJaetft 80m förekommi~ inom det tidigare d mäktiga Mlöenf'örb1iDdet.

D81B pl~ Studentbladet aU förbunc1eh:q'PFvit allt för h 6pmedlem8tlll och dels h.iD.visar man till nmsioD8protokoll aom uppgjorts vid lIldan av

re.wonsbe:rättelsen. I den senare lAier förbundets l'89i8orer PeterBacka ooh BId HIggman pAskiDa aU a l n " rätt till inoin fömundet. men l protokollei taJaa eö helt a.u.nai~. Det tblDa ~dUpIl en hel rad oklarheter 1....aa­ deU bokf6riDg. Bland annai dyker där upp alkokviUon och ~ - folk har lyft vlpplAn ur h_n. wrif'lk-&eIl Ar bite l orJclDaI oalul. fönkca­ mer oklarheter betriffande ~ Detwrkaruppellobari att födnJ,n4JJ1edDiDgen har baft svlrJgheter ..". att fl hld:rapJl alt gAAt. HufvudsSadsbladM &ar. . iUdapn upp fallet i en antkel. DI8A dAr fnm­ kommer kolUlUgiDOg lngeDttuai'QDl~ollet. aI.Iro1Ddäomaooh ~. Det enda upp i ariibln Ar detcfelaktip&lltalet JUd1em..

man_

mar 80m uppgetts.

MlUenf6rbuncW är BOm bekant en SPPooli lR1 Di:rai6eDcJe poUtIak atucIaJd.. och skolel898Ol'ga:nisation. 0rga.niaaU0Den upplevde Bin storheUtttd under 7o-Wet. men har sedan dess lllkhet,medJDlngäandra~ organ1­ SlLöoner,gltt kraftigt tillbab.. Bur illa det i verkligheten Ar aWlt med förbundet framgår av.kaJle18en tiD förbWldeta~, där ~ för såkeI'­ hets skull tillagt (och gravöl'!) i kallelsen.

AffiTer av den här ~ gör att 8.l1min b etieD8 - och i det bir fallet frImat de ftnIandUvanska ungdomarnas - tiIUro Wl poUtikerna och deraaorgani­ sationer undergrävs_ Kanske är det al att själva ordet politiker hlllar pi att fl en negativ innebörd. Det Blmlle med andra ord p pi umma stit 1IOIIl,medbegreppet byrikrati. Tidigare var det en aktad man i aa,m b ä1 l et. men i dag il" byr6.k:rat närmast ett sldilllW'Cl. Nu Dilinedet ocksA. frambiJJu att 111~ iqalundair deneuda PQHti&ka u.n.gdo~rpmaa,tionen som har p ålem. De politiska or gaulaa­ tianerna går kriftgA.ng i den v4g av polBikerfömkt och de högervindar 8GDl drar fram över tmgdomsvärlden. . ])ef;är redaDtidip.re ett erkint faktum ait depoUiiska qnsdomaföreniDa'­ afD& lägger ~ pi f,tn allt ('ör stor andel av de stamp medlen f6r UDtr­ domsverksambeian. I den ~alliwatlon 8ODl1ipp8$ir aImlle man rimllglvia f6reatillaaig aU de unga politikerna själYDWIteku11e Imdl frb BiDa&DCle­ 1ar till de ta$Uga men aktivaopoliti.slc&~ ~ mUta d.e ·hel~ enkelt om aI)mänheteD.an be1a4U ,DAcon 80m ~ resp8Ju föio dem.

Eller kanake gör a1la andrallOlD~. MatUloohJd5per brännvin ftbod fl 8laa&arnaaä el U. '

I Sverige pågår för närvarande en intensiv debatt om kriminali­ seringen av all befattning med narkotika. Frågan är högaktuell också i vårt land, berättar Mar­ gita Lukkarlnen i Österbott­ ningen. l kommentarerna i den riks­ svenska tidningspressen haglar argumenten både för och emot kriminaliseringen. Mot krimina­ liseringen talar en regeringskom­ mission med en klar majoritet av folket - hela 95 procent - är för en sådan.

Lukkarinen kommenterar: "Ett slag i luften. Så preciserar mot­ ståndarna kriminaliseringen. Det är enligt dem att slösa med polisens an­ nars också knappa resurser att ha dem att se till att ungdomar som prö­ var på hasch får sitt straff i stället för att avslöja langarna, som ju är de verkliga bovarna.

Men kan man tala om slag i luften så länge det är fuUt möjligt att miss­ bruka illegala droger utan nämnvär­ da straffpåföljder, så länge det är tiU-

IAtet att fritt välja sin egen undergång - och andras? Är det inte skäl att tänka om och skapa de möjligheter polisen nu sak­ nar att gå in i en knarkarlägenhet i stället för att som nu ödsla tid på bevakning av lägenheten tills man kan påvisa försäljning. Redan det att knarkarna kan bli störda i sitt miss­ bruk av polisen måste ju bidra till att missbruket blir besvärligt och mind­ re attraktivt.

En konsekvent kriminalisering av all befattning med all narkotika är mycket me.r a än ett slag i luften. I stället kan kriminaliseringen vara ett medel att markera ett konsekvent samhälleligt avståndstagande till nar­ kotikan, både till hantering, langning och konsumtion. Hela den straffrätt­ sliga sidan är ju intimt kopplad till själva missbruket, handeln med dro­ ger, stölder, rån, bedrägerier osv.

Dessutom har straflhotet en aooao viktig roll, en allmänpreventiv sådan.

Strafthotet kan hindra en l1Ilinni*a att överhuvudtaget befatta sig med illegala droger. Via lagstiftningen kan de rådande samhälleliga normer­ na avspeglas" .

Mitten~

fifflet . ,

I en stort uppslagen artikel i se­ naste nummer av Studentbladet . avslöjas en rad oegentligheter som rorekommit inom Mittenför­ bundet.

I den osignerade artikeln görs följande 'bedömning av det aU­ männa läget på bidragsfronten: " Att bedriva föreningsverksamhet kostar pengar. För ungdomsorgani­ sationer, som riktar sin verksamhet till en ekonomiskt sett svag grupp i samhället, är det måhända inte möj­ ligt att uppbåda behövliga resurser genom till exempel friviUiga bidrag och medlemsavgifter. Som en räd­ dande ängel har dänor staten trätt in på scenen. Med ungef"ar 3S miljoner mark per år understöds sålunda ung­ domsarbetet på centralnivå av staten.

Under de senaste åren har en allt större del av dessa pengar kanalise­ rats tiD politiska organisationer. För 20 år sedan erhöll det politiska ung­ domsarbetet 10 procent av anslagen medan de religiösa organisationernas andel var 38 procent. Tio år senare var proportionerna redan omkasta­ de, och utvecklingen har fortgått i samma spår. Bland opolitiska organi­ sationer, t.ex. inom scout-rörelsen, har man känt sig kränkt och trampad på tAma av de unga politikerna. Men staten bar ansett ,p artierna vara en bas for demokratin i vårt land, och därför bör också skolnIngsverksam­ beten i demokratlskttinkande bland ungdomar ges ett rejilt stM".

För sexig?

"Jag spelar inte medvetet på s~x. Men min smak råkar vara sexig."

Carola Häggqvist i en intervju i Svenska Journalen/ Plus

CITATET Religiös tro riktar sig mol det som är ovan oss, men det måste komma från del som är inom oss.

Josiah R.oyce

L:J__________________~____________~T .~.~.=I~~ft~n=ne= . .. .==r~l=9M~ . ______________________~---~~

I~~~I Neg a t iv!

(II"

Hej Patrik, Jag hade inte länkl mig all min åsikt skulle anses som "ell per­ sonligl angrepp i lidningspole­ mik".

Eflersom jag lydligen uuryckt mig olämpligl så ber jag om ur­ säkl. Jag menade· inte all helt för­ döma er som skribenter. Jag lyc­ ker. all ni annars skriver bra ar­ liklar, det var bara den här särs­

flerre)J.s-

•

kilda artikeln som jag ville säga något om.

En sak lill: Jag är inte alls någon Herrey-fan. Jag lycker ba­ ra att deras show var bra, och de som inte själva kunde närvara fick ett för negativt intryck av tillSIäIlningen genom er recenti­ on.

Hoppas du är nöjd.

Kalarina Wt'slt'rlund

Fler bidrag

(rål1 läsarl1a!

.lag har prenumererat på ÖP cir­ ka en månad nu rör del är några år sedan brorsan och jag prenu­ mererade gemensamt, så nu pre­ numererade jag mest av nyfiken­ het. Ville kolla om ÖP var sig lik.

Och det är den men det är två sa­ ker jag vill poängtera : "Il Jag saknar korsordet. Varför har det slopats?

2) Läsarna kunde vara mera akti­ va oeh sända in små berättelser, senaste sett och hört, tycke och smak om det ena eller andra etc.

Ungdomarna måste bidra med små akwa lileter, för all man \kall å stadkomma en intressant ungdomstidning.

I.äsart' ä 20 år.

eJdll9~QR bl.AQk

Kommentar: Tack för åsikterna" Läsare å 20 år". Du har alldeles räll i att en större medverkan från läsarna skulle göra tidningen mera inl­ ressant. Därför hoppas vi all ÖP-Iäsarrna hörsammar din maning och sänder in alster.

Korta hislOrier,dikter,skvaller, sk ä m ltec k n i ngar, t oppl is t or o.s. v. honorerar vi med lite kaf­ fepengar. Det går bra att med­ verka med signat ur, men med­ dela redaktionen namn, ad ress,soci alskyddsnu mmer och telefonnummer.

Korsordet slopades aven ti­ digare redaktör, men inget hindrar att vi börjar köra det igen .

Red.

servicebanken

Bergö

lussar

Bergö uf.s lucia heler i år Marianne .Westman. Tillsam­ mans med tärnor och stjärngos­ sar upplräder hon vid den lradi­ lionella luciafeslen i uf-Iokalen lördagen den 8 december med slart kl 19.00.

Andra programinslag blir

sån!! av kören Unga röster och för;ningens barnklubb, flöjt­ musik samt festtal av riksdags­ man Håkan Malm.

Kaffe serveras vid .dukade bord oeh efler programmet spe­ lar Jukkas upp till dans.

Påföljan.de dag, söndagen den 9 december, arrangerar ungdomsföreningen en auklion där det också blir luciaframträ­ dande. Den gången blir del barnklubbens lucia som sprider ljus över bergöborna .

~

...................

Om brännvinets

verkningar, del 1

Tycker du som jag , att före man går på dans ska man ha sig en grogg eller elva . Sanningen att säga finns det mången som delar min böjelse inför spriten. Alla som delar min uppfattning kan säkert känna igen sig själv. Jag tänker berättar om mig själv.

LördagkvälJ och dans i Nykar­ leby. För att säkra mitt svaga självförtroende har jag tagit på mej skriftskolskostymen och vat­ tenkammat hår samt putsat glas­ ögonen. Jag vågar inge ens beta­ la in mej förrän jag inmundigat några ymniga supar av finskt starksprit.

Så ja, nu vågar jag betala in mej . Jag känner hur självförtro­ endet växer, jag kan LO.m . sko­ ja med fröken i biljettluckan. Se­ dan ut till bilen åter, nya supar försvinner svidande i min kropp .

Nu börjar jag bli smått berusad.

Jag gå r in på ve för att för­ bättra min vattenkamning och rätta till slipsen som jag lånat av pappa. Nu är allting perfekt. Jag är rakryggad som en domherre över golvet. Jag känner mig vackrare än Elvis 'Presley och ri­ kare än Rockdeller. Spanar över dansgolvet med nonchalant blick, vågar inte gå och bjuda upp någon än. Mera sprit fordras

för att dölja det faktum att jag är begåvad med två vänsterfötter.

Dessutom är mitt musikaliska rytmsinne lika outvecklat och okänt som flygkonsten är för en australiensisk pungråtta . Efter några besök i bilen konstaterar jag att mitt danskomplex är övervunnet och om jag snubblar åter på dansgolvet beror det på att orkestern spelar fel.

Jag börjar ha svårt att se klart trots att jag putsade glasögonen innan jag for. Inga problem har jag med att gå så länge jag får stöda mej på mina ljusröda ele­ fanter. Där ser jag flickan som jag tänkt bjuda upp. Jag gå r osä­ kertfram mot henne. Det börjar bli allt svårare att gå och nu rör jag mig som en skadeskjuten flodhäst över dansgolveL När jag slutligen kommer fram sluddrar jag med min manliga stämma : "Schka vi danscha". Flickan svarar inte utan går sin väg . För­ bittrad över nederlagel söker jag mig till bilen. Två kompisar hjäl­ per till att få mej transporterad till bilen . Kl . är 22 och jag sover resten av kvällen för att sedan ej minnas något av denna kvä II.

Fredrick Roskenzgorrbra

5CtlKA VI , DANSCAA ?

Mr. Ardeshir Ranjbari Newsite, Park Ave., Lane 2 SO: 163, c.P.O . Box 61738 Ar"nwaz IRAN Älder: 19år lm ressen : Läsning, sport , pop­ musik och brevväxling. Önskemå l: Vill brevväxla med flicka yngre än 19 år.

Mrs. Jan 1\'lur 14 Gaynor Rd ..

Banyo 4014 Brisbare O AUSTRALIEN Älder: 22 år Intressen : Ul nykler. grillfester. disco m .m .

GMW

BAH Chui lvlai 53 Jalan Chal1 Ah Thorg Bricksfields Kuala Lumpur Wesl Malavsia Ä lder: 22 är Inlressen: Arkiteklur, Illusik, 111)'111. frimärken. resor, konsl och ha 111 verk.

•••••••••••••••••••••

~~ ___________________________________T~o~rS=da=g~en~de=n~2=9~no=,=em=b=e~r~19=~~______________________________________ ~

Majoriteten för högstadium

Majoriteten av skärgårdseleverna i KorshoJms högstadium skulle hellre gå i skola i Replot än i Smedsby. Intresset för ett eget skärgårdshögstadium är störst bland replotborna och bi'and pgjkarna. Bland eleverna från de övriga skärgård byarna åker majoritet hellre ända till Smedsby än stannar i Replot.

Vad flickorna beträffar är lika många för som emot. Något mer än hälften tror att det är lättare att fortsätta i gymnasium efter att ha gått i högstadium i Smedsby. Däremot tror endast en bråddel att undervisningen skulle bli sämre i ett skärgårdshögstadium. .

Det här visar en undersökning som ÖP gjorde i skolbussarna

från Replot , Björköby, Vall­ grund-byarna och Panike in till

Smedsby onsdagsmorgonen den 14 november.

A v sammanlagt 69 elever var 63 närvarande i bussarna den morgonen. Alla 63 fick fråge­ blanketter oeh alla 63 svarade, anonymt genom att sätta kryss i rutor.

35 elever sade sig då hellre ga i Replot än iSmedsby, 55,6 procent för Replot mot 44,4 procent för Smedsby.

Eftersom vi i vår fråga place­ rade högstadiet i kyrkbyn Rep­ lot är det naturligt att intresset för et t skärgårdshögstadium var proportionellt sett större bland replot borna än bland ele-

ver från de övriga skärgärds­ byarna. Av replotborna skulle 68,2 procent hellre vilja gå i skola i Replot än i Smedsby, medan motsvarande procenttal för elever från övriga skärgår­ den är 48,8. Där är alltså majo­ riteten för Smedsby.

Av alla 63 som tillfrågades bor 22 i Replot kyrkby medan 41 fördelar sig på de övriga skärgårdsbyarna, vilka inte när­ mare preciserades i frågeblan­ ketten .

Pojkarna visade sig mera int­ resserade avet t skärgårdshög­ stadium än flickorna. 19 pojkar

SkärgårdsJaögstadiet skulle kosta 6 B_k Allt är möjligt - också ett högstadium i Replot, säger skoldirektören i Kors­ holm, John Österlund.

Och undervisningschet'en Siv Vähämäki nickar in­ stämmande.

Själva kommer de inte alt ta något initiativ i frå­ gan. Men skulle de för­ troendevalda i kommunen besluta sig för att satsa på ett skärgårdshögstadium är de som kommunens tjänstemän skyldiga att fullfölja beslutet. Och då skulle de göra sitt allm yt­ tersta för att få till stånd en likvärdig skola. För nå­ gon halvmesyr godtar de inte. Och eleverna i ett litet skärgårdshögstadium ska ha kompetenta lärare, skä­ liga utrymmen, modern ut­ rustning och allt vad som krävs för en fullgod under­ visning.

Det första och kanske största problemet de skulle ställas inför är själva skolhuset. En helt ny byggnad borde uppföras.

- Får vi byggnadstillstånd går staten med i anskaffnings­ kostnaderna. Men att få stats­ bidrag för byggen är inte lätt.

Många skolor står i kö. Till exempel lågstadiet i Smeds­ by-Böle har redan väntat mer än fem år på renoveringspengar

och lär väl få vänta åtminstone ett par tre ar till, säge skoldirek­ tör John Österlund.

Så det skulle bli all satsa kommunalt, menar han. Och då beror det på om den politis­ ka viljan finns.

- I den nuvarande femårs­ planen ryms det knappast in.

Det skulle i så fall betyda all något annat projekt skulle få ge plats, säger han.

Efter en snabb genomräk­ ning uppskattar John Öster­ lund fastighetens yta till närma­ re tusen kvadratmeter.

-

Eli pris på 4.800 mark

kvadratmetern ger en summa på närmare fem miljoner mark rör bara fastigheten.

Och sen ska den inredas. Sex miljoner får vi väl nog räkna med, säger han.

Sex miljoner låter kanske mycket, men det är en fullt överkomlig summa om kom­ munen bara beslutar sig för all satsa på en skärgårdshög­ stadium. Och om man får dl' statliga myndigheterna med på ell hörn.

- Men det beror allt på vad de övriga kommun med­ lemmarna tycker. Man måste se skärgårdshögstadiet i pro­ portion till vad som satsas i de andra byarna. Det är ell räll­ visekrav, säger Siv Vähämäki.

Ett skärgårdshögstadium skulle inte i någon nämnvärd grad på­ verka högstadiet i Smedsby.

Där sk ulle fort farande finnas I~em parallellklasser och Siv Vä­ hämäki tycker för sin del all vinningen för Smedsby-högsta­ diets del borde bli större med tanke på vad skärgårdshögsta­ diet kostar.

- Så ska vi komma ihåg att kommunen är vidsträekt. De som bor i Österhankmo, Vas­ sor, Helsingby och Kark mo har lika lång skolväg som replot­ borna, säger hon.

Men, medger hon, replotbor­ na har en extra olägenhet på grund av färjan. Och björkö­ borna och de som bor i Panike­ trakten har nog en oskäligt lång skolväg somliga närmare femtio kilometer.

- Så visst kan man säga att det är berättigat med ett skär­ gårdshögstadium om man bara ser till dem. Men vi måste se kommunen som helhet. Det får inte bli en skev fördelning av re­ surserna, säger hon.

Varken John Österlund eller Siv Vähämäki kommer således själva att ta ,lågot initiativ i frågan. Men om kommunen en­ hetligt går in för ell skärgårds­ högstadium lovar de at t göra sitt bästa. För någon halvmesyr får det inte bli. Undervisningen i ett skärgårdshögstadium ska naturligtvis vara likvärdig med undervisningen i vilket högsta­ dium som helst.

• Svårt .Iä lärare Lärarfrågan blir då kanske den svåraste nöten au knäeka.

Det skulle behövas tre till f y-

antigen religion, historia eller elevhandledning.

Språkläraren ska klara av finska, engelska och kanske tyska, medan matematiklära­ ren får fysik och kemi på sin lott.

- Det ska nog gå att ordna.

Värre kan det bli med de udda ämnena på den praktiska sidan, såsom huslig ekonomi, textil­ slöjd och gymnastik, säger John Österlund. l.agstadielärarna på orten kunde i mån av möjlighet, kunskap och int resse ta sig an några ämnen. Och så finns möjligheten att Smedsby-Iärar­ na pendlar.

- Men vi kan inte t"inga dem att göra det. Och personli­ gen tror jag inte att de är så värst pigga på att köra ut till Replot flera dagar i veckan. sä­ ger John Österlund.

Lokala krafter skulle också kunna anlitas, om kompetenta sådana finns. At t tiII exempel en snickare skulle ta hand om slöjden ser John Österlund som helt förkastligt. J lågstadiet må det gå för sig, men på högsta­ dienivå krävs kunnigt oeh kom­ petent folk, menar han.

- Lärare i allmänna ämnen med bred kompetens skulle va­ ra idealet, men sådana utbildas inte ~ängre. Och de som finns är svåra att få, säger Siv Vähämä­ ki.

- Risken finns alltså att lä­ rarkåren skulle komma att be­ stå av halvt inkompetenta per­ soner. Och det vore olyckligt, säger John Österlund.

• All utrustning ra heltidsanställda lärare, en i humanistiska ämnen, en i språk och en i matematik. För övriga ämnen får vi anlita timlärare, säger John Österlund .

Och för ~ill få limanl,,!et :iII räcka till undervisni,ngsskyldig­ heten borde modersmålsläraren kunna klara av at t undervisa i

Vad st udiemateridet och Ul­ rust ningen bet räl lar ska det nog ga att ordna bara själva byggnaden finns. Gymnastik­ redskap, laboratorieut rust ning för fysik och kemi, språklab och annat som högstadieelever­ na i Smedsby har tillgång till

skall naturligtvis också finnas i ett skärgårdshögstadium.

Till exempel ett språklabora­ torium går på drygt hundrat u­ sen mark. Omkring miljonen uppskattar John Österlund att all inrednig skulle kosta.

- Dyrt? Vad är egentligen dyrt? I och för sig är det ingen omöjlighet, men man måste se det i proportion till vad de övri­ ga kommundelarna får, säger Siv Vähämäki.

• I·ä tillwllsämnen - Vad det gäller tillvalsämne n ska naturligtvis alla valmöjlig­ heter finnas. Men chansen at t få just det man vill ha är natur­ ligtvis oändligt mycket mindre i ett litet skärgardshögstadIUm än i ett stort högstadium, säger John Österlund.

En jämn fördelning bland eleven a skulle ge tre valbara ämnen. Resten faller bort på grund av för litet elevantal. Vill det sig illa blir det ännu färre tillval.

Rent juridiskt anses det all nillio elever per årskurs moti\'e­ rar ett högstadiedistrikt. O m särskilda skäl finns räcker del emd fyrtio elever per årskurs.

I skärgårdshögstadiet skulle antalet elever per årskurs rörd sig mellan tjugo och tjugofem de närmaste fem åren.

- Kommunen kan alltså inte utan statsrådets medgi­ vande bilda ell skilt högsta­ diedistrikt för skärgården.

I>äremot får man ha två sko­ lor i samma distrikt. Men det betyder all alla lärartjänster inrällas vid Korsholms hög­ stadium, som arbetar på två ställen, säger Siv Vähämäki.

I år går 69 skärgårdsele\'er i högstadiet i Korsholm. Fram till år 1988 beräknas antalet hålla sig strax över 70. Häref­ ter väntas en nedgåg till 60, men den torde kunna undvi­ kas genom all flera barnfa­ miljer flyIlat in de senaste åren.

~ _____________________________________.

T_____ .~n_~ __H__ ._n___ ...r_l_~________________________________~~

i ReDlot

av 31 sk ulle hellre gå i skola i 12 föredrar allt så Replot.

Smedsby. (61,3 procent mot 38,7 procent) . Bland nickorna fördelade sig förespråkarna för Replot respektive Smeds by li­ ka , 16-16.

• Kamraterna lockar

Så undrade vi om det är lättare att fortsätta i gymnasium efter att ha gått i högstadium i Smedsby. En något ledande fråga till Smedsbys fördel och en fråga som eleverna naturligt­ vis inte kunde svara med säker­ het på, bara ana sig till .

33 elever av 63, det vill säga 52,4 procent, svarade ja. Oeh de flesta ja-sägare, 68,6 procent återfanns helt väntat bland de som föredrar högstadiet i Smedsby framom et t skärgårds­ högstadium .

Men ja-sägarna menar tydli­ gen inte att det skulle vara lätta­ re därför att undervisningen på något sätt skulle vara bättre i det stora högstadiet i Smedsby

än i ett skärgård shögstadium .

De tänker troligen mera på att man då redan är van vid skol a n och de långa resorna, att man hunnit lära känna lärare och kamrater.

För så gott som alla, 59 ele­ ver av 63, är övertygade om att undervisningen i ett högsta­ dium i Replot inte skulle vara sämre än i högstadiet i Smed s­ - by . Detta trots att frågan i allra högsta grad kan sägas vara le­ dande till förmån för Smedsby.

Den börjar med ell konstate­ rande om att ett skärgardshög­ stadium bland annat sk ulle komma att innebära tva till tre fast anställda lärare och mänga timlärare. Och eleverna har själva upprepade gånger få tt höra våd det också kan innebä­ ra med tanke på tillvalsmöjlig­ heter och utrustning.

Så de som säger nej till ett skärgårdshögstadium gör det tydligen inte av rädsla för att undervisningen skulle bli sämre där. Snarare är det väl kamra­ terna på fastlandet som lockar.

• Färjan - en oUigenhet tyclu!r många. Ett trevligt avbrott, säger andra. Christel Holmiund (i förgrun­ den) och Tina Norrgård passar på att få lite frisk luft innan resan fortsätter.

Och såhär tycker tidigare elever:

Christer Nina Möller 21 år och banktjäns­ montör teman

Replotflickan Nina Möller är absolut inte intresserad av något skärgårdshögstadium. Hon trivdes bra i Smedsby och fann inte bussresorna tröttsamma.

- Visst har jag förståelse för de som kommer ända från Panike och vill ha högstadiet i Replot , men de som bor i Replot har ju inte särskilt lång väg, säjer hon .

Nina skulle inte ha velat byta sin skolgång i Smedsby mot R~plot. Hon tror att undervisningen skulle bli sämre, och att det inte skulle gå att få lika kompetenta lärare i R-eplot som i högstadiet i Smedsby .

Vidare säjer hon att det inte skulle vara lika många som nu som börjar i gymnasiet, eleverna skulle bli latare och söka andra utvägar efter nian .

- Men det skulle vara bra med skilda skolbussar, säjer Nina.

Hon har ofta märkt att elever blir tvungna att stå. I Smedsby fick hon många nya kamrater, som hon inte lärt känna om hon gått i Replot .

- Jag trivdes överhuvudtaget bra i Smedsby, säjer hon.

Ahlskog

25

år

och

Christer Ahlskog från Södra Vallgrund tycker att det var litet firitd när han gick i högstadiet så han tror att det skulle vara bättre med ett högstadium i Replot.

- Det var långa bussresor , och det tog mellan 20 och 30 minuter över med färjan. Nu tar det litet över. fem minuter , och det är ju en mycket bättre än på hans tid, säger Christer.

- Det var ju att sitta och skaka i bussen två timmar per dag, säjer han. Men han tycker också att det är en fördel med Smedsby att man där får mera kamrater.

Christer tror att det skulle vara en mera koncentrerad undervisning, genom att det skulle bli en mindre skola.

- Lärarna skulle ju också lära känna eleverna bättre , säjer Christer. Men nu har de ju också mellanmål. Det kom först när han gick i nian. Han tror inte att färre elever skulle börja i gymnasiet om högstadiet skulle finnas i Replot.

- Men helst skulle det vara i Södra Vallgrund, säjer han och ler.

Marina Snygg 19 åroch byråbi­ träde

- Det skulle vara bra med ett skärgårdshögstadium, säjer Marina Snygg från Söderudden.

Hon menar att bussresorna var tröttsamma och att det många gånger var för mycket folk i bussen. Det är många som inte går i skolan som stiger på och hon tycker det vore bra med egna bussar åt eleverna .

Hon tror inte att undervisningen skulle bli sämre och att det skulle vara svårare att fortsätta i gymnasiet efter högstadiet. Marina tycker istället, att om det fanns ett högstadium i Replot, så blev ju bussresorna kortare och om man vill börja i gymnasiet så behöver man bara åka de långa resorna tre år. Marina , som hade den nästa längsta skolvägen när hon gick i högstadiet, tycker, det vore bra med kortare sko.lväg.

- Men en liten nackdel är att man inte skulle lära känna så mäga nya kamrater från andra ställen, säjer hon .

_____________________________________T~O~~=da~I~8~n~d8=n~2=9~n=n=8=m=b8=r~1~9M~_______________________________________ ~

IMetallarbetaren är ingen buse I enformigt i längden, säger han.

Jan Lindberg tror för sin del att det är lönen som avskräcker , många ungdomar att söka sig till metallbranschen. Metall­ spånen som yr omkring tar han ingen notis om.

Industriarbetaren är ingen buse. Jobbet är inte heller så smutsigt och slit­ samt som många tror. Det säger Kaj Karp, arbetsledare vid ett företag inom metallbranschen och det budskapet ska handelskamma­ ren i Vasa tillsam­ mans med stadens industrier föra ut till grundskolornas högstadieelever un­ der vårterminen. fö­ retagen har nämli­ gen svårt att få yr­ keskunnigt folk till sina verkstäder.

Varför?

- Till stor del beror det väl på föräldrarna, som vill att bar­ nen skall bli nånting "finare".

Men inte klarar vi oss med bara tjänstemän. Det måste vara nån som gör grundarbetet också, säger Kaj Karp.

Han är själv engagerad i kampanjen och uppriktigt oro­ ad över situationen.

- Nog finns det folk som vill ha arbete, men de är inte yrkes­ kunniga. Och det går inte läng­ re aU komma med iii och ham­ mare och tro aU man är metaD­ arbetare. Det ska utbildning till också, säger han. .

För utvecklingen går framåt med stormsteg. Också på verk­ stadsgolven. Datatekniken och automatiska maskiner tar över

~ Nånting ska man ju göra.

Det här är i alla fall bättre än aU gå hemma, säger han.

Enligt Kaj Karp står sig yr­ ket lönemässigt bra ijämförelse med mycket annat.

• Ännu har inte Jan Lindberg /ört sig den automatiska svarvens alIaJinesser. Men han kJlJrar jobbet bra ändå och med tUh~kan han väl komma undeifund med det mesta. ArbetaIedare Kaj Karp instruerar.

grovgörat. Något som Kaj Karp bara är gal d åt.

- Jobbet blir intressantare .på det viset. Och det behöver inte alls leda till arbetslöshet.

Snarare är det bara arbetsupp­ gifterna som r6rändras. Arbe­ tarna blir granskare, ställare och programmerare. Visserli­ gen måste vi fortfarande ha ar­ betskläder som tål s"muts och slitage, men det är betydligt re­ nare än rörr, säger han.

Folk har i allmänhet en mas­ sa fördomar om .industriarbeta­ ren, menar Kaj Karp.

- En undersökning bland sjundeklassister visade aU de nesta tror aU metallarbetaren är en svettig, smutsig och skäg­ gig stackare som står vid en maskin dagarna i ända och ar. betar som fan. På fritiden orkar han inget annat än ligga hemma på sofTan och dra sig.

Men så är det inte alls, säger Kaj Karp.

• Yrkesstolthet Jan Lindberg, en sundompojke som utdimiUerades från meka-

Både för- och nackdelar lDed att vara ~ng -i skären

l

nikerlinjen vid yrkesskolan i våras, har fått anställning vid Petsmo Product i Vasa. Han började som fräsare, nu står han vid en automatisk svarv och tillverkar kolvar och ringar av olika slag. Han pulsar, mä­ ·ter och trycker på knappar.

Ring efter ring, kolv efter kolv.

- Enformigt? Nej, inte så värst. Den här serien gör jag bara några dagar, sen byter jag till en annan. På det viset blir det mera omväxling. Men på större verkstäder som tillver­ kar större serier blir det säkert

Om någon tror att skär­ gårds-ungdomens vikti­ gaste fritidssysselsätt­ ning är att vara ute och ro på sjön och fiska om kvällarna, så tänker då inte jag skriva under det! Så säger ÖP-pryon Maria Nybo, som i den­ na artikel berättar om hur det är att bo ute i skären_ Att vi är förenade med fastlandet enbart genom en färjförbindelse utgör nog ett hinder -- sär­ skilt för de som inte har körkort och bil - men det finns nog en hel del att göra här i "skären" också.

.På Berny samlas skärgårds ungdomarna för aU prata och litta på TV. Ole Backström, Bo MyntIi, Jan Hjort, Ulf Ohls och Leif Moliis kopplar av över en kopp kaffe.

Det finns både för och nackdelar med att bo i skärgården. En nackdel är de långa avstånden in till Vasa och de olika dansplat­ serna. Till fördelarna hör väl bl.a. att man känner många t.ex . genom skäridanserna. träffar in·· tressanta villabor och det är "mysig" natur mm .

- Medeltimlönen rör sig väl runt 28 mark, skulle jag tro.

Men det är ju klart, en ung och oerfaren kan inte vänta sig aU få mer än omkring tjugo när han börjar, säger han.

Kaj Karp har själv arbetat tio år inom metallbranschen och hunnit avancera till arbets­ ledare.

- Det började med sommar~ jobb på verkstäder, sen gick jag mekanikerlinjen i yrkessko­ lan. Så har jag deltagit i en massa kurser i datateknik och jag ångrar inte aU jag valde det här yrket, säger han. Ännu utförs det en hel del manuellt arbete på Pets mo Pro­ duct, men inom några år tror Kaj Karp aU robotarna tagit över slitgörat. Något som han för sin del bara är glad åt, data­ intresserad som han är.

- Men det ska vi inte sticka under stol med - yrkesstolthe­ ten är inte längre den samma.

De gamla maskinerna kunde inte vem som helst klara och det visste vi som arbetade vid dom. Slutresultatet berodde på

vår skicklighet, våra händer.

Nu är det maskinen det hänger på. Men man får låta yrkes­ stoltheten nytta till program­ merandet och styrningen av maskinen i stället, säger han.

Men det är inte alltid lugnt och fridfullt i skären . BLa . pa Berny var det tidigare i höst slagsmål i bästa vilda västern stil.

Replot och Björköby är de största byarna inom Replot och Björkö skärgård. Andra byar är Södra Vallgrund, Norra Val­ Igrund , Brändövik-Söderudden· Panike. De här byarna kallas skären. I alla dessa bvar finns ungdomsföreningar. " Inom dessa olika byaförening­ ar anordnas danser och andra aktiviteter , men i höst har dan­ serna varit lätträknade. Men det är nog så att det är sommartid de mesta danserna hålls . Söderud­ den ordnar endast danser som­ martid eftersom man där dansar på utepaviljong, men de danser­ na är uppskattade.

Ja, vad gör man då på fri­ tiden?

I Södra Vallgrund har vröppet hus på fredag kväll i ungdomslo­ kalen från tretton år och uppåt.

Vi ordnar också aktivitetskvällar för de litet yngre. Så har vi haft planer på att bilda en teater­ grupp , eftersom det i höst visat sig finnas ett visst intresse . Vi har inte varit lika flitiga på den punkten som Norra Vallgrund.

Replot och Björköby, som bru­ kar ha skojiga spex och teater som det lönar sig att tittapå.

Forst sid. 15

~ ________________________________________TO_B_da~.~en__de_n_2_g_._,_em_b~e~r~l~~___________________________________\!~~~:;_~

I nedrustningstider...

Rocksoppa .............. . ...........:räddar barn • Ett par gånger om året- får Kajsa Vesterinen och hennes kamrater brev, teckningar och betyg från fadderbarnet i Indien. Visst är det roligt, men inte skulle vi bry oss om fast han inte skrev alls. För inte är det ju för vårt eget nöjes skuU vi har honom, säger Kajsa.

Fadderbarn har man inte för sitt eget nöjes skull "Kära fru Norrgård med grupp. Jag har fatt pengarna för de närmaste tre månaderna. Jag ska köpa häften, pennor,skor och en uniform för pengarna och använda dem i skolan."

I den stiien;fritt översattfrån engelskan, börjar alla brev som Kajsa Vesterinen och hennes kamrater får från den femtonåriga Lobsang Thinlay, deras fadderbarn i Indien. Och de slutar vanligtvis med en högtidlig försäkran om att han studerar hårt och är dem evigt tacksam och tillgiven.

- Visst är det roligt att få brev av honom. Men på nåt sätt känns det lite konstigt. Jag vet ju inte hur han upplever det. Han kan­ ske' känner sig skyldig att skriva; rentav tvingas att göra det.

Kajsa Vesterinen är funder­ sam. Inte är det jn därfOr man har ett 'fadderbarn, för att de ska skriva och visa sig så innerligt tacksamma, menar hon.

- Det är ju ändå så lite det vi gör för honom. Själv betalar jag 126 mark per år och det är ju ingenting. Om ' vi sparade en mark var om dagen skulle vi ha råd med två barn, säger hon.

Kajsa Vesterinen och heDnes fyra kamrater har sitt fadder­ barn via organisationen Rädda Barnen. De fem ungdomarna de­ lar på en summa om 630 mark per år-.

Iden till det här fick Kajsa hemifrån.

- Vi funderade i familjen på vad vi skulle kunna göra för att hjälpa och beslöt oss fOr att ta ett fadderbarn. Och när jag sen be­ rättade det här för några kompi­ sar i skolan beslöt vi att ta oss an ett barn tillsammans, berättar hon.

Det var våren 1980 medan Kaj­ sa Vesterinen gick på tvåan i gymnasiet i Vasa. Nu är kompi­ sarna spridda på olika håll i lan­ det. Några jobbar och har familj, andra studerar. Men fadderbar­ net har de kvar.

- Man får antagligen sluta när man vill, men vi har aldrig han nån tanke på attgöra det.

Och när den här pojken är färdi­ gutbildad tar vi väl ett nytt barn.

Åtminstone gör jag det, säger Kajsa.

• Inte för dyrt Kajsa Vesterinen har också för­ sökt intressera andra för fadder­ barnsverksamheten, men med ganska klent resultat.

- De flesta tycker nog att det är en bra ide, men de gör inget.

Folk är så slöa, de kommer sig inte för, säger hon.

Att det skulle vara för kost­ samt tycker Kajsa är ett rent ut sagt fräckt påstående. ­ - Se bara vad pengar folk lägger ner pli julklappar, och än­ då är det bara skräp stö,tsta de­ len av det de köper. 630 mark om året betyder knappa två mark om dagen och det kan inte vara påfrestande fOr någon ekonomi.

Och om man vill kan manju vara !lera om ett barn. Då vi som går i skola och studerar klarar av det så gör nog alla andra det också, säger hon.

Så frågar sig många om pen­ garna verkligen kommer i rätta händer, men det är Kajsa överty­ gad om - breven och betygen är bevis nog, menar hon.

Kajsa V~sterinen har svar på­ de Ilesta invändningar folk kan tänkas ha.

- En nicka jag talade med menade att det är j n bara ett barn. Vad hjälper de!'?

Hon tyckte ,'äl att jag borde ha ­ en hel ko'loni för att det ska vara nån vits med det. Men ett barn är i alla fall ett barn. Och när dt. har fått sin utbildning kan det genom arbete föra sitt land ,'ida­ re. Och en fadder plus eu fadder

I

Bistra vindar piper runt husknutarna, de första snöflingorna dansar med. Den som sitter i ett ombonat hem behöver kanhända inte fundera så mycket på köld och mörker, men det finns också de som har det annoriunda ställt. Och de finns de som försöker hjälpa dem som inte har a[1t dct här som "alla andra" har. De finns bLa. inom föreningen "Rädda barnen r.L-Pelastakaa Lapset r.y ."

Sedan -81 ordnas årligen en rockkonsert på PF i Vasa, en konsert från vilken all vinst oavkortat går direkt till ovannämnda förening. Årets Rock Räddar Barn är inprickad tisdagen den 4 december kl.

19.00. För musiken svarar i år det allt populärare bandet The Roots, vars rhytm & blues brukar få det att svänga till lite varstans.

PF-rockens "grand old man" Viktor lär ha en hel del nytt på gång och samma torde gälla vasa bandet A-media - med en singel på väg in i pressarna och LP-kontrakt hängande.

Fjärde band i rocksoppan är - nästan givetvis - ett band från lakobstad: Dreadline.

Mångsidig och verkligt bra musik utlovas alltså .

plus en fadder blir många fadd­ rar. Ta ett du också så är vi två, borde jag ha sagt.

• Inte för egen skull Lobsang Thinlay är tibetan till ursprunget. Föräldrarna flydde från Tibet när kineserna invade- ­ rade landet i slutet på I9S0-talet.

De bosatte sig då i norra Indien där Lobsang Thinla)' nu går i en tibetansk skola. Och i sina brev berättar han om skolan, om le­ digheter och' religiösa högtider.

- Visst är det roligt. Men det • Maximum drive and beat med "The Rooth" utlovas på årets Rock skulle inte göra något om han in­ Räddar Barn-konsert. "Rock1afa." tiU vänster ger järnet med basisten te skrev alls. För inte är det ju Hovi som flankstöd. (Foto: John AhUing). för ,-årt eget nöjes skull vi har honom, utan (ör alt kunna hjäl­ pa. Att ta ett fadderbarn för att känna sig duktig. eller för alt det är roligt för en sjäh' och ens barn att få brev och teckningar tycker jag är fel. Man ska strunta j' sig själv och bara tänka på dem som behöver, säger Kajsa Vesterinen.

VI SÄLdER PRODUKTER FÖR:

Birgitta Strand

* SPORT * JAKT * FISKE * FRITID

..

IlARHU

KOM OCH BEKANTA DIG MED VART STORA

SK'I DLAGER ~ ~ ("MATRIX" OCKsA I LAGER)

Skidor bLa.:

KARHU,KEVKAR

POJK· OCH FLlCK SKRIDSKOR: fr.

149,- ' M2II NbPES III. 982-43 22.

••

DalE P nTSSH • • - • • • * • •

:J/-.

~

•• •••• •• ••••* ~

~

~

» • • • • • • • • • • •

~

,

LÖRD. 1. 12. kl. 2~1

~

EVA DAHLGREN Bättre än någonsin

centre.punkt

_.ftL. ...

I Jekob.ted

111"".....uik.ltröm

..­ '

SENTIC HIGH-FIDELITY AUDIOKIT - JAKOBSTAD

I

All Musik

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • a • • • •

~

•

~

• • • • •

4

•

•

•

•

•

..................

till

•

•

J.

1

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ,.,... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . :tt.

Korsnäs Kurscentral anordnar

. - kurs för lantbruksavbytare Kursen ordnas i Malax och börjar 17. 12. 84 och pågår 24 veckor.

Kursen är Irämst avsedd för personer med erfarenhet Irån lant­ bruk. Kursen ger kompetens för avbytartjänster. Ansökningstiden till kursen utgår 7. 12. 84. .

Ansökan till ovannämnda kurser kan göras på närmaste arbets­ krattsbyrå. Tidigare arbetsintyg och skolbetyg medtages. under kurstiden fås undervisning, mat och bostad gratis och dessutom kan reseersättning och utbildningsstöd erhållas.

Arbetskraftsbyråerna

ÄNTLIGEN DANS I o

BYGDEGARDEN LILLAJULAFTON I DEC. kl. 20.00--{)I.OO

De tre riviga gossarna i

IAnD/TEnlsköter musiken Serv.gr. 4.

~~~L~1~ ~

LP MC o o W.A.S.P. W.a.s.p. o o TVISTED SISTERS Stay Hungry o o NAZARETH The Catch O O NAZARETH TIIe Fool Clrele O O SCoRPloNS Lovedrive O O SCORPlONS Love At FlrsI Söng O O IRON MAIDEN Powerslave O O WON Crusader O O SAXON Power &Glory O O APRIL WINE FlrsI Glanee O O APRIL WINE Power Play O O BLACK SABBATH Bom Agaln O O BLACK SABBATH Sabotage O O oEEP PIIRPLE Perfecl S1rangers O O oEEP PIIRPLE Shldes Of O O 010 Holy olver O O 010 TIIe Last In Line O O KISS Anlmalize O O KISS Llck II Up O O MOTLEY CRUE To Fast For Love O O MOlLEY CRUE Shout At TIIe Devil O D GARY MOORE We Want Moore O O GARY MOORE Victlms 01 TIIe Future O O LED ZEPPElIN Coda O O LED ZEPPELIN III O O ACJDC Poverage O O ACJDC Flirt Of TIIe SwHII O O JUDAS PRIEST Killing Machlne O O JUDAS PRIEST British Sleel pA VARJE ORDER MEDFDuER ERBJU­ DANDE pA SKIVORlKASSETTER. VI TAR IN ALL MUSIK. DVER 10• • OUKA TITLAR. ORDER OVER 200 mk FRAKTFRITT. Namn: .. .. ..................................... .

Adress: ........................................ ..

•

~

MUSIK·EXPRESSEN BOJ( 68, 02701 Grankulla Tel. 90·5051847

Arr.: Malax UF

En annorlunda lillajul? Kom då på

ROCK-KONSERT med:

BANDAGE från Esse-Nykarleby och mGH-TENSION från Karleby LÖRD. 1. 12. kl. 19.00 i Svenska högstadiet i Kristinestad..

Arr.: K:stads svenska, Lappflärds och Sideby församl.

Fyll i nummer och kryssa i för MC (musikkassett) eller LP (skiva) ~AMN:

.......................... ... ......... ... ......... ... .......................... .

ADRESS: ......... ... ................. ............... ....... ... .. ................... ..

För postning tillkommer 10,':"'­

ROB JACQUELlNE lOWE BISSET ANDREW CLlFF McCARTHY ROBERTSON

JEnHHIHA••1

Ja PI'I'SIPOKSY "CLA SS"

Värielokuva

OitJON """ U"rs Kinosio "

Gammaldans ISKATILA LÖRD. 1. 12. kl. 20.00

med

HUSBANDET

Annonser till ' nästa vecka . Inkommande vecka infaller självständighelsdagen på tors­ dag. Dethär be tyder a ll veckans ÖP utkommer redan på ons­

dag. Förskjutningen med en dag betyder all a nllonsll1aterial måstc- vara annonskonsulten i Vasa t illhanda senast fredagen den 30 november.

•

Med svensk text Sönd. 2. 12. kl. 19.00.

Svensk-Finland försäkrar l ångbrogatan 12, Karleby Telefon 20 451

.. . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . . . . . . . .4. . . . . . . . . . . . . . . . • . . . . . . . . • . . . . . . . . . . . . . . • . • . . . . . . . . . •.

~

~

~

~

..

Torsdagen den 29 november 1984 r::l 10 -----------------------------------------------------------------------------~

Språk, resor, privatliv, studietakt...

Många fördelar med att studera nära hemorten Varför ska man alltid bara längta bort? Det frågar s,ig solfbon Monica Smeds och vasaflickan Carina Palm. De studerar både vid Svenska handelshögsko­ la~ i Vasa och de är båda grundligt trötta på den österbottniska ungdomens "Abo-fixering".

- Visst tycker vi också om att resa och se nya platser. Men det hindrar inte att vi studerar på hemorten, säger de.

•

Ekonomi på högskolenivå kan man studera på svenska på tre orter i landet - i Helsingfors , Åbo och Vasa. Carina och Mo­ nica skulle således ha haft alla möj Iigheter att slita av banden till hembygden . Eller åtminsto­ ne töja lite på dem. Men båda valde de Vasa.

- Jag tyckte det skulle varå bra att få stanna i hembyn .

Dessutom var skolan så pass ny då jag började att det kändes som en utmaning bara det, sä­ ger Monica . Carina upplevde valet av studieort på ungefär samma sätt.

- Jag tyckte det vat bra att det kom en högskola till Vasa.

Dessutom bor de flesta av mi­ na vänner kvar i stan, säger hon .

• Föreningen band Monica hade dessutom upp­ drag inom ungdomsföreningen som band henne till hembyn .

Hon blev föreningsaktiv på all­ var när hon började studera, fungerade som föreningens kassör och satt med i styrelsen.

Något som säkert både hon och föreningen hade nytta av ,

• Dialekt i skolan De båda flickorna hade dessu­ tom varsin fästman i trakten nä r valet var aktuellt . Och det påverkade naturligtvis deras beslut. Men direkt avgörande var det inte och både Monica och Carina menar att det skulle

ha valt att studera i Vasa även om de varit lösa och lediga.

- Man har ju ändå en viss känsla för det österbottniska , säger de.

Språket har också en stor be­ tydelse , menar Monica.

- I Helsingfors är allt så finskt. Även om man studerar på svenska så måste man kun­ na finska så fort man rör sig utanför skolan. Här klarar man sig bra med svenska och vi ta­ lar till och med dialekt under föreläsningarna, säger hon.

Men naturligtvis har det sina fördelar att studera i en finsk miljö, det menar hon nog.

- Då skulle man ju lära sig språket en gång för alla och därigenom också ha lättare att få jobb, säger hon.

Flickorna är i alla fall inte rädda för att bli arbetslösa när de är klara med studierna.

- Nej, företagen här är bara glada åt att få duktiga ekono­ rne . För tidigare när alla utbil­ dades i södra Finland stannade

de flesta och många gånger

också de bästa kvar där, säger de.

man ju ha något eget, säger hon.

• Satsar på studierna Carina och Monica ångrar inte att de valde Hanken i Vasa framom moderskolan i Hel­ singfors.

- Det är alltid bra med små skolor där eleverna känner varandra, säger de.

Dessutom har de på känn att de som studerar i Helsingfors, och i synnerhet då vid Svenska handelshögskolan, har mera pengar att spendera på nöjen än vad Vasa-hankeiterna anser sig ha .

- Här satsar vi på studierna och vill bli klara så fort som möjligt. Och det passar oss bäst, säger de . , Något särdeles livligt stu­ dieliv, alliså det utöver föreläs­ ningar och tentläsning, har de således inte behov av.

-

Harald Finne bas

,

för Pedersöre uf EN ny styrelse har utsetts för Pe­ dersöreungdomsförening. Till ordförande för verksamhetsåret 1984-85 har valts Harald Finne.

SÅSOM föreningens viceordfö­ rande fungerar nu-Johan Fred­

riksson och som dess sekreterare Marita Granroth.

PUF:S övriga styrelsemedlem­ mar är: Tore Linström, Sören Lindfors, Gun-Britt Höglund, Tom Svenfelt, Tom Stenman, Stig-Olof Svanbäck och Stefan Hagberg. Tor-Leif Molander fungerar fortsättningsvis som föreningens kassör .

Föreningen kommer denna verksamhetsperiod att försöka få

FIDRA-final i Vasa i maj Passa på nu, alla teateramalörer!

FSU (Finlands svenska ungdoms­ förbund) inbjuder sina medlems­ föreningar att delta i teater­ mönstringen FIDRA -85, som ar­ rangeras i Vasa på Wasa Teater den 10 tiJI 12 maj 1985. Inkom­ mande vår alltså.

FIDRA står får finlandssvensk dramatik och det betyder att alla pjäser som uppförs på mönst­ ringen bör vara skrivna aven finlandssvensk författare. Men det är också det enda viJIkoret. I

igång någon form av verksamhet

för de unga i byn. Det nyrenove­

rade samlingshuset i Bennäs bor­

de utnyttjas bättre än det gör i

dag.

Ett problem för föreningen har

länge varit reserveringen av sam­

lingshuset utrymmen. Kennet

Höglund har åtagit sig att hand­

ha uppgiften som samlingshusets

vaktmästare/g~rdskarl och kom­

mer att vara den enda som häref­

ter ger ut nyckel och mottar re­

serveringar av utrymmena. För­

eningen kommer i år att ordna

en julfest, vilket inte har hållits

på flera år.

övrigt får pjäsen se ut hur som helst, vara gammal eller ny­ skriven.

Preliminär anmälan bör göras före den 28 februari, meddelar arrangörerna. Bindande anmä­ lan vill de ha före den 31 mars.

Deltagaravgiften är 350 mark per person och i den ingår också kost och logi. Resorna lär ' ska subventioneras.

Mera information ger teater­ sekreterarna Carola Selenius på F~U och Gunlög (Fia) Ingves på SOU. P.S. En FIDRA-statyett kom­ mer att utdelas under mönst­ ringen.

Inte numera i varje fall.

Sånt där är roligast medan man är nybörjare . Och då är det ju också viktigt för att man ska lära känna varandra, säger de.

• Flyttat hemifrån .

Monica flyttade hemifrån efter första ärets studier, medan Ca­ rina bodde hos föräldrarna yt­ terligare ett år.

- Det var på något sätt som att fortsätta i gymnasiet. Inte var det något fel med att bo hemma, men med tiden vill

Så finns det ju för all del inte så mycket till buds heller, me­ nar de.

- Vasa är ännu så ung som studiestad . Det går inte att jämföra studielivet här med det nästan legendariska i Åbo.

Men vart efter skapas det tra­ ditioner också här , säger de .

Julkalendern

o Carina Palm och Monica Smeds är jjärde årets studerande i Vasa. Och de ångrar inte sitt val av studiestad.

Hur kom det sig att den romers­ ke solgudens födelsedag blev Je­ su födelsedag i den romerska väst kyrkan? Finns det något fornnordiskt i vårt julfirande?

Och varför äter vi lutfisk och skinka till jul? Hur har mandeln hamnat i gröten? ' Traditionerna kring julfirande är något som de flesta av oss inte vill vara utan. Men varifrån här­ stammar traditionerna egent­ ligen?

Professor Jan Oj vind Swahn kommer i tio korta avsnitt au berätta om skrock och tradition I samband med julfirandet . I del första avsnittet förklarar han bland annat hur ordet "jul" up~ stått, och i det andra avsnittet . som sänds söndagen den 9 de­ cember är Lucia aktuell.

Julkalendern har producera av svenska tv-underhållningen.

Havsgetterna

ket och en fantasieggande folk­ sagostämning" .

Bakom signaturen dolde sig barnboksförfattarinnan Irmelin Sandman-Lilius , som själv läser sin prisbelönta berättelse 'Havs­ getterna'. Den handlar om en fiskare , hans hustru Aifa som var vacker som en svan och om havsfol kel.

Redaktör är Cita Reuter.

Våren 1979 anordnade radions barn- och ungdomsredaktion tävlingen 'Skrivet för barn' i an­ knytning till FN:s Barnets år.

Avsikten var att få fram . nya, ti­ digare opublicerade texter för barn.

Delat andra pris i serien berät­ telser tilldelades signaturen Ak­ leja "för det målande rika språ-

TV 2 måndag 3.12. kl. 19.45

Radion tisdag 4_12; kl. 17.

­

~ ______________________________________~TMl~d~~~I~d.=n~2~9=nO~n~m=b=.~1~~~--------------------------------~[JFJ

Ungdomsnämnden i Karleby föreslår:

·Släpp rallyt loss!

I Karleby är ungdo­ marnas gaturally en aktuell fråga igen. I flera års tid har ' centrum · varit av­ stängt för trafik kvällstid och den långa kön av nöjes­ körande ungdomar har sökt sig andra gator att åka.

Men det här vill ungdomsnämnden få ett slut på. Dels vill den igen öppna centrum för trafik kvällstid och . dels vill den skapa nå­ gon form av utrym­ men i centrum där ungdomarna kunde samlas i stället för att åka omkring längs gatorna.

•

Ungdomsnämndens imtlatlv kom till då nämnden skulle ge ett utlåtande till en kommitte som har studerat möjligheter­ na att komma till rätta med nedbusningen av Karleby centrum.

Korsholmselever i egen musikal Eleverna vid Korsholms högsta­ dium och gymnasium , de som gjorde succe med Jesus Christ Superstar , kommer igen med en ny musikal i vår. Den här gången med en alldeles egen produktion - Atlantis.

Läraren Christer Käld har komponerat musiken medan abiturienten Hans Lundqvist står för texten. En professionell koreograf, Ben Boussir från Va­ sa, ska hjälpa tiH med danserna , resten tänker eleverna klara själva. .

Var musikalen ska uppföras är ännu inte klart. I skolans gym­ nastiksal blir det i varje fall inte den här gången . Det skulle sätta stopp för all innesport under allt­ för lång tid. Eleverna tänker nämligen ge den här musikalen så länge de får publik. Jesus Christ Superstar var de tvungna att lägga ner efter femton fullsat­ ta föreställningar.

- Garyrallyt var inte uppe som något ärende på föredrag­ ningslistan, men i samband med att vi skulle ge vårt utlå­ tande gällande ett förslag om att Chydenius-parken skulle "rakas" tog vi uppfrågan och alla i nämnden var eniga om att körförbudet i centrum borde upphävas, berättar Anne-Ma­ rie Kolehmainen , viceordfö­ rande i ungdomsnämnden och svenskspråkig kulturinstruktör i Karleby .

Kolehmainen satt som ordförande det sammanträde då frågan v·a r . uppe och hon passade därför på att ta upp frågan om någon form av ung­ domslokal i centrum av Kar­ leby .

- Vårt förslag går ut på att staden skall iordningställa en lokal någonstans i centrum, vil­ ken sedan stäBs föreningarna till förfogande . Det borde vara ett enkelt men trivsamt ställe som skulle fungera som disco . I de flesta andra städer finns så­ dana samlingsutrymmen, be­ rättar Kolehmainen.

I Karleby fungerar sedan ti­ digare Jungsborg och idrott­ sgården som samlingsplatser för ungdomarna. Felet med

Släpp gaturallyt loss men ordna någon form av samlingslokal ror' ungdomarna. Det receptet vill Anne­ Marie Kolehmainen pröva ror att man skall komma till rätta med nedbusningsproblemet i Karleby centrum.

Jungsborg är att det ligger en aning vid sidan om centrum och att dit kommer nästan ute­ slutande svenskspråkiga ung­ domar då där arrangeras nå­ got. Idrottsgården igen samlar ungdomar i de lägre tonåren, och inte den åldersgruppen som kör gaturally eller annars håller till i centrum.

• Oroligt centrum Trots att gaturallyt förbjöds för några år sedan har det inte bli­ vit lugnare i Karleby centrum .

Oroligast är det i Chydenius­ parken. alldeles i centrum . Ar­ betsgruppen som jobbat med de här problemen har föresla­ git att parken skall rakas, det .vill säga att alla de buskar som finns där skall bort.

- Buskarna planterades i ti­ den för att få bort det gäng som satt och låg på gräset. Att ta bort buskarna skulle alltså vara att gå tillbaka till det gamla, förklarar Kolehmainen.

Motiveringen till att buskar­ na borde bort är att de skym­ mer och försvårar polisens övervakning av parken. Men ungdomsnämnden föreslår att polisen skall börja fotpatrulle­ ra i stället.

- Det är ju inget bot mot störningsproblemen att man stänger av gator. Det betyder ju bara att då det är riktigt tyst i centrum hittar de på dja­ vulskap och gör som de vill i parken . Trafik i centrum skulle betyda uppsikt över och kan­ ske lugnare i parken, menar Kolehmainen.

• Väcker aggression I ungdomsnämnden är man av den åsikten att förbudet mot körande inte är någon lösning på problemen , det bara väcker aggressioner hos ungdomarna .

Kolehmainen berättar också att körningsförbudet i centrum har medfört att rallyt sökt sig andra rutter och numera troli­ gen stör långt flera karlebybor än tidigare.

Vanliga bilister har också haft problem med att röra sig i centrum på grund av förbudet .

Själv har Kolehmainen två gånger blivit tagen av polisen då hon oomtänksamt nog svängt in på de förbjudna ga­ torna kvällstid.

K-G OLlN

..

~~

r::l

Torsdagen den 29 november 1984

~ \) t U - - - - - - - - - - - - - - - - " ' - - - - - - - - - l E J

Scouting

en livsstil

Yrvaket tittar en vasa bo ut genom fönstret en sön­ dagmorgon halv fem. Och vad ser han! Jo, två på­ byltade personer iförda regnkläder cyklande förbi med varsin konservburk skramlande på släp. Vad kan detta vara? Vasubon erinrar sej något liknande senaste år: Ahaa, det är scouterna som är i farten!

Det handlar om den årligen å ter­ kommande cykelorient eringen i storstadens djungel , Snarkåpe­ den, som vår kår Ko rsholms Spe­ jare ordnar. Den är en fantasifull tävling, som blir mer och mer po­ pulär för varje år, det enda kra­ vet på deltagarna är att de måste vara uppfinningsrika och ha hu­ mor. På en kontroll Lex. fick vi följande meddelande : "E' ni

•

EP-cupen och FiSSc-mästerska­ pen.

Naturligtvis firar vi också scouters egna högtidsdagar: Thinking Day, St Görans-dagen och Blå dagen. Så om du ser nå­ gon iklädd scoutdräkt en vanlig dag, kan du ju anta att det är nå­ gon av scouternas högtidsdagar.

EP-cupen, som är ungefär 13-16-åriga scouters favorit, är lell'? Nej, vi är tunga, sade El­ en stor patrulltävhng som kårer­ mer Örndal och slängde Voima­ na tu'ras om at hålla. I år hölls riini i stekpanna. (Välj räll fil)" den i Karleby. Patrullerna (som Svaret var alltså att nästa kont­ består av fyra personer) ska roll var vid Milkas mejeri. orientera mellan kontrollerna, Kanske du ändå föraktfullt

och på kontrollerna ska man se­ fnyser: .. Scouter ... .. och tänker

dan visa sina kunskaper i bl.a. på några tJantiga ungar som hjäl­

morse, förstahjälp och knopar. I per en gammal tant över gatan?!

år skulle man också på en kont­ Men nej, där tog du fel! Kanske

roll tillverka ett par styltor och gå vi ocksa hjälper tanter nu och då,

med dem en viss sträcka. På men det vi sysslar mest med, är

övernattningskontrollen slår man nog ändå att fara på läger, täv­

sedan upp sina vindskydd , sover • Som illustration till sitt scoutreportage arrangerade Tora en "Snarkåped" - bild - uppladdning inför lingar och k urser och träffa scou­

så gott det går , det, är int e alltid nästa Snarkåped. På bilden fr. v. Asa Jansson, Lina Hoffman, Johan Hoffman, Sonja Harju-Jeanty och ter från andra delar av Finland så lätt då det finns ett femtiotal bakom dem Chr;stel Ahlskog och Susie Harju-Jeanty. och också från utlandet. glada scouter runtomkring och Alla kå rer har sina egna spe­ fortsätter orienterandet nästa ciella traditioner, och Korsholms dag , - att vara trofast och pålitlig brisL Jag tror att det är ett van­ Spejare brukar ordna vinterläger , Korsholms Spejare har funnit s - att främja vänskap över ligt problem i de flesta scoutkårer då man bor i militärtält medka­ i 20 å r. För tillfället har vi runt gränserna och andra föreningar , att de fl es­ min, fara på hajker och lå nga, hundratalet medlemmar, men vi - att söka sanningen i t iIIva­ ta ledarna är i 18-20-års ålder. varma sommarläger, ordna skullp. säkert vara fler om vi in.e ron När de sedan far till militären el­ Snarkåpeden, samt skicka iväg skulle lida aven enorm ledar­ ler för att studera finns det ingen deltagare till olika tävlingar som som kan ta över. Patrullerna få r därför ofta ha jämnåriga ledare.

Det är inte I,ätt för en tolvåring att för varje vecka hilta pä ett nytt , piggt program till patrull­ mötet. Därför har kanske de klas­ Scoutriirelsen grundades 19IJ7 siska scoutfärdighe terna, som av general Lord Baden-Powell, knopar, morse och förSlahjälp för all pojkarna i städerna skul­ blivit en aning bortglömda . De le får något vettigt att göra. hör fon farande till det viktigaste rlickscoulingen startades man får lära sej. Annat ä r orien­ 1910 av hans syster Agnes. 1912 tering , scoutideologi, allemans­ gifte han sej, och hans fru, ladl rätten och en hel del annat.

Baden-Powell, ble\' till stor Scoutingen ska egentligen fun­ hjälp för honom och valdes se­ gera som en livsstil, och inte som nare till Världsflickscoutchef. vilken annan hobby som hel st.

Till rinland kom scoutrörel­ Därför finns scoutidealen . Även sen 1908 och 1917 hildades rin­ en icke-scout kan ha glädje a v att lands scoutförbund . De flesta känna till den : öSlerbollniska kårer hör till En scouts ideal är: riSSc, Finlands s\'enska scou­ - att utveckla sig själv som ter. människa Lord och lady Baden-Powell - att känna aktning för andra avled 1941 resp. 1977, men än­ - att hjälpa och tjäna andra nu firar scouter i hela världen • I år ordnades FISSE-mästerskapeni Vörå, av Korsholms Spejare, - att inse sitt ansvar och sina minnet av sina grundare genom pliKter Grenarna är orientering, kartlösning, simning och livlinekastning. Här Thinking-day. den 22 februari, - att älska och skydda natu­ kolla 1ågra av arrangörerna resultaten. Fr. v, Lina Hoffman , Inger­ deras gemensamma födelsedag. ren borg Kainiauri, Linus Hoffman , Mats Borg o. Kjell-Ove Ahlskog.

Litet scouthistoria

-...

'~'

Funck årets 4H-medlem

naste fyra åren har hon verkat som frivillig byklubbledare. I

denna egenskap har hon två år i

följd erhållit ett pris som den

duktigaste juniorledaren i Åbo­

land. Hennes byklubb har samti­ digt premierats som den aktivas­ te inom länet.

Finlands svenska 4H har utsett Annette Funck frän Kimito till "Årets 4H-medlem 1984" , Hon fick pä onsdagen mottaga 'en minnesgåva vid Osterbottens Som praktiska 4H-företag har svenska lantbrukssällskaps höst­ hon haft lök- och köksväxtod­ möte på Korsholms lantbruks­ Iing, bakning samt hästskötsel. skolor i Vasa. Den överlämna- .

Annette Funck har flitigt del­ des av ordföranden i Svenska tagit i olika kurser och arbetstäv­ lantbrukssällskapens förbund lingar inom 4H-klubben. Hon agLdL Johan Korkman, har på olika sätt assisterat 4H­ Annette Funck är 18 år och har instruktören vid olika arrange­ i åtta , år tillhört sin hemkom­ mang inom klubben. Hon utbil­ muns 4H-klubb. Under de se- dar sig f.n . till barnavårdare.

det bästa sättet att nå den österbottniska ungdomen är att annonsera i deras egen tidning

ring redan i dag

9&1.1215&4

1 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - D E A D L l N E MANDAGAR---­

fl3l

Tarsdaa•• de. 29l1OlImber 1984 ~~ L:J----------==.:;::::::=..=:..:~=:....:.==..:..-----~----=\!!J-...-~

r·······································. Jagger i Dallas? ! Otroligt roligt med Pajero !

• : • • •

De så kallade discojeeparna, blandningen mellan jeepar och personbilar har ju blivit mycket populära på senare år i Finland. T.o.m. så populära att Storebror såg sig tvungen att belägga den tidigare skattefria terrängbilsklassen med en 30 % bilskatt.

Denna trend, att bygga en terrängbil som skulle ha nästan samma komfort som en personbil startades ju av Rover i början på 70-talet med Range Rovern. Nuförtiden har ju nästan alla biltillverkare en terrängbil på sitt modellprogram.

• ÖP:s speciella teknikidioter beslöt att testa den billigaste av dessa större terrängbilar, en bil : som fått mycket god kritik av bl.a. Tekniikan Maailma. Bennäs Auto var mycket tillmötesgå• ende och försåg oss med en splitterny Mitsubishi Pajero Turbo.

• • '.

• • • • • • • • • • • • • • • • • •

•

• • • • • • • •

'1

• • • • '.

• • •

•• •• •• •• •• •• •• •• ••• ••• •• •• •

• : • • • • : •

•

NR och UFO

Nardiska Rådet är en instu­ där bilen skjuter iväg så die, det var ett helvetiskt fram • tion som man i allmänhet att det märks. och bakåkande när man skulle • förknippar med samarbets­ När man klättrat in i bilen sät­ Turbon hörs inte av förrän svänga och det var ont om ut- • frågor och trista ärenden. ter man sig på ett mycket bevarvet stiger mot 3500 då ett rymme. Fjädringen kan upple- • Nu har emellertid rådet fått kvämt säte . Det är lagom skåkarakteristiskt vinande kan hövas som hård om man tänkt ha • en något kontroversiell frå­ lat och ger ett fint stöd för ras. Den arbetar dock fint och bilen mera som personbil och • ga på dagordningen. märkbart redan från låga varv. inte tar i beaktande att den är • ryggen.

Framdelen på sitsen kunde Man har ingen känsla av att dimensionerad för terrängkörEn dansk major vid namn vara något högre för att ge ett köra "en slö diesel". Detta ning. '.

Hans C. Petersen har skrivit bättre stöd för benen. Bilen är märktes också vid accelera­ till en rad ledande politiker registrerade för fyra personer. tionsprov då vi fick en bästa tid '. och manat dem att i Nordis­ Baksätet går att fälla ner och på 0-80 km/h på 10,54 sek och • Terrängegenskaper • 0-100 km/h på 16,3 sek. Det förvandlar då det annars ganka Rådet ta upp frågan om ska minimala lastutrymmet till är tider som står sig fint i jämTyvärr hade en veckas ihållan- • ' de flygande tefaten. ett något rymligare. Någon bil förelse med en mindre personde köld förstört de värsta gytt- • att transportera saker med är bil. Vid 100 km/h i femmans jehålen så därför fick vi aldrig • - Skjut inte pö tefaten.

Pajeron dock inte. växel varvar motorn endast någon chans att köra fast bilen . • De har blivit mera aggressi­ Instrumenten är klara . Has3000 rpm.

Terrängegenskaperna är så- • va under BO-talet, varnar varvräknare, Tyvärr var växellådan på dana att bilen klarar mera än • tighetsmätare, • Jagger I Dalla57 ~j9~ bensin- och tempmätare plus vårt exemplar något trög vilket förarens nerver. Den har e~t • ett otal varningslampor sitter lite störde helhetsintrycket. kort överhäng både fram och • föredömligt samlade strax Den kan med fog kallas disbak och vi hade otroligt roligt framför föraren. Utrustningen tinkt och ibland kunde det vara när vi krängde och gungade på '. för värme och friskluft sitter rent av ett problem att växla i skogarna och på stränderna • Såväl Caca Cala som Pepsi neråt till höger om ratten och ner utan att ta till dubbeltrunt lakobstad.

Cala har planer på att lan­ har lättförstådda symboler. Utrampning. Men detta berodde Bilen har ingen vinsch som • cera treliters flaskar pö rustningen kompletterades av antagligen till stor del av att original men fås som tilläggsut- • marknaden.

Reklamfalk en kvartsklocka och en cigarlådan var ny och borde bli bättrustning för 3500 mk. Vi sak- • undrar nu am vi kommer att rettändare. Mycket snygg förre när det nöts in. nade aldrig vinschen men den • få se reklamsfluttar då törs­ Ett minus var dock att backär också ett sådant redskap • armiljö. tiga vackra amerikanska som man inte saknar förrän • växeln för det första var svår • Motorn att få i och för det andra satt den behövs och då behövs den • ungdomar klämmer i sig he­ långt från ettans läge. Ett fakockså med besked.

• la buteljens innehåll i ett Morgonen är kall, på natten Na·· r man gett allt som PaJ'e - • tum som kan ställa till problem • Skjut Intel svep. har det varit sJ·u minusgrader. ron har att ge Ho··g fyrhJ·uls .

- • i terrängen när det kan bli brått Jag kliver in i bilen, vrider om med växlandet. drift, låg dito och sedan ännu • differentialspärr och man fortnyckeln. Det klickar en gång.

Jag väntar ca 3,8 sek. Det klick• Vägeoenskaper farande sitter fast så hjälper in- • o get annat än en vinsch eller en • ar en gång till. Jag vrider nycFrån och med den l maj nästa år blir det möjligt att köpa ~n Om vägegenskaperna kan man traktor. Fyrhjulsdriven.

• keln lite till och motorn brumny Inter-Rail' biljett, som gäller bara 15 dagar. Den fYa mar i gång. Pajeron har den enbart säga att "di e bra". .

Pajeron kostar 97.000 mk • biljetten kommer att kosta 630 mark ach gäller pö samma absolut snabbaste glödningen Dessutom går den tyst, när och skulle jag måsta välja me1- • sätt som månadsbiljetten. jag någonsin upplevt på en man marschar i 100 km/h är det lan den och säg en ny Volvo • I år kostar en normal IR-biljett 940 mark, men priset diesel. inga problem att föra ett nor240 så vore valet för min del • kommer nästa år att gå ner till 900 mark.

Motorn är en fyr-cylindrig, malt samtal. På grusvägar är solklart. Den klarar allt som OHC på 84 hv vid 4200 rpm . det inget skrammel, det är meVolvon gör plus en hel del till. '.

Den är turboladdad och på ra fråga om ett rejält dunkande Jag och Pombi hade aldrig trott

2346 cc. Max. vridmoment är när man kör genom potthålen . att det skulle gå att ha så roligt '.

17,9 Nm vid 2500 rpm. Den · Tack vare servostyrningen är med en bil. Med en MC ja. drar härligt ända från botten den också föredömligt lättkörd men med en bil? Otrohgt.

• i stan . Det som störde mest var • även om en märkbar effekttopp kan märkas just vid 2500 att bilen hade så stor svängratjö Matti och Pombi •

• • Inredning • • • • • • •

Kommer Mick Jaggers kan­ tiga nuna att dyka upp i TV­ serien Dallas? Förhandling­ ar i den vägen förs i alla fall.

Det handlar om att hitta en ersättare för Bab, som skall avlida längre fram i serien.

Jagger skulle kamma att spela en rik engelsman som blir förälskad i änkan Pam. Jagger har inte ännu tac­ kat ja till erbjudandet, men lär vara intresserad.

• • Pajero in action.

. rpm

TrelItem

Halv Inter-Rall bIlJett

91:an säkerhetsrisk!

•• •• •

• 91:8n På regementet I 16 i Halm­ stad har man all orsak att vara stolt. Det är nämligen där som den folkkäre seriefi­ guren 91 :an Karlsson full­ gör sin värnplikt. Sin stalt­ het visar regementet bland annat genom ett speciellt 91 :an museum.

Men nu har det också gjorts framstötar om att den gode 91 :an borde få rege-

••• •• •• •••• •• Trettioårig •• •• tamgås •••

•• • I

•

mentsbeteckningen tillbaka på uniformen. Det ligger nämligen till så att man un­ der kriget av säkerhetsskäl avlägsnade axelklaffarna i serien.

Men i dag är det inte längre någon säkerhetsrisk att låta den gode 91 :an visa var han här hemma, anser såväl befäl vid I 16 och se­ rieförlaget Semic. nad med Elvira och fick LO.m. åka kälke med henne. När flic­ kan började i skolan följde gåsen henne dit och väntade ibland utanför på att lektionerna skulle ta slut.

Vilnius, APN - Franc och Anna

Numera "vaktar" gåsen Elvi­

Kosteckis utanför Salcininkal i Litauen har en tamgås, som såg ras dotter Julia, trots att den bör­ dagens ljus nästan samtidigt med jar uppvisa ålderdomstecken . äldsta dottern Elvira. Det var för Zoologer från Vilniusuniversite­ ter har beslutat att se efter om trettio år sedan ...

Gåsen var ofta ute på prome- gåsen inte är en - anka.

• • • • • • • • • • • • • • • • • • •.• • • • • • • • • • • • • • • • • •. ' . . . . ....._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _J

(![}~

,

__________________________________

T_'~~"~8~I~H~n~H~n~8n~m~~~1~~________________________~___________ ~

Mer än var tredje ung finländare har studielån •

-

Finlandssvenska Doctor Music stod på lördagen för musiken vid ungdomsdansen i Petaiax. BaRdet har uppträtt i finsk TV och har två LP:n, "Håll; hatten" och "Främmande Ekon" bakom sig.

- Vi spelar för att det är kul. Musiken är vår hobby, säger en av orkestermedlemmarna. Det är första gången Doctor Mu­ sic besöker Petalax och bandet hoppas på fler spelningar i Ös­ terbotten.

,l-

• Doctor Music O" stage j PeUJlax.

Ue kom frän K yrkslätt och det var nära på snöstorm. Vägarna var sörjiglI och sikten dålig. .

Klockan åtta stod de på sce­ nen i Petalax och drog igång mu­ siken. Publiken var till en början aningen tam, men borstade små­ ningom bort snön och tinade upp i takt med musiken.

- Vi försöker spela en dans­ vänlig musik. Texterna är inte speciellt djupsinniga, säger gängets trummis Hans-Åke Ma­ nelius. Det är främst åldersgrup­ pen 15-25-åringar vi vänder oss till.

Doctor Music har både eget material och de senaste hittarna på repertoaren. De egna låtarna är uteslutande på svenska . Hur reagerar publi'ken på det?

- Ungdomarna tycker om det.

I Åbolnd och Nyland, där vi har de flesta spelningarna, kan pub­ liken våra sånger och sjunger med i refrängerna, berättar Hans-Erik Manelius.

En singel med låtar från deras senaste lp "Främmande Ekon" har dock nyligen getts ut på finska.

- Arrangemangen är de sam­ ma, det är endast texten som omarbetats till finska, säger Manelius och fortsätter: Skiv­ bolaget har dock gett ut den un­ der Gittes, vår sångerskas namn, utan att egentligen ha fått vårt tillstånd. .

Manelius menar att det är fel eftersom materiaJetär Doctor Musics och det är bandet som helhet som står bakom mu­ siken.

Doctor Music bildades hösten 1979. av originaluppsättningen kvarstår endast Hans-Erik Ma­ nelius och gitarristen Markku Katajakoski. De övriga i dagens Doctor Music är Gitte Löfberg -

sång, Kalle Seren - bas och Jan­ Erik Holmberg - klaviatur. En sjätte medlem finns ocks~, näm­ ligen Johan Malmberg. Han uppträder dock sällan.

- Vår målsättning när vi star­ tade för fem år sedan var främst att få spelningar, berättar Mane­ lius. Sedan började egna låtar växa fram och det blev aktuellt med en lp.

Förutom de båda skivorna "Håll i hatten" och "Främman­ de Ekon" är Doctor Music känd för den finska publiken genom

diverse radio- och tv-program.

- I "Höstens Melodi" -tävling i

fjol var vi nära att nå finalen. Vi

placerade oss nämligen fjärde på pressens tio-i-topp-lista, berättar Manelius .

Doctor Music nådde inte fina­ .len men uppträdde i "Höstens . Melodiskörd" inför två miljoner

tittare.

- Det var våldigt rOligt och vi

fick bra kritik. Alla behöver be­

röm ibland.

Det är i södra Finland Doctor

Music har de flesta spelningarna.

Gruppen har besökt Österbotten tidigare, och skulle gärna ha fler spelningar här.

Varannan 1S-29-åring har banklån. Över hälften av dessa hade studielån och cirka en fjärde­ del bostadslån. De unga var speciellt intresserade av bostadslån framgår det av intervju­ undersökning, "Nuoriso ja pankW' (Ungdomen och bankerna), som Bankföreningen i Finland låtit utföra. Undersökningen gjordes av M-datacenter. Där intervjuades 1.850 unga.

De ökade ekonomiska kunska­ perna och det allt allmännare bruket av studielån och därmed tätare besök i bankerna har fått ungdomar mera intresserade än tidigare av ekonomiska frågor och också av bankärenden. Av den aktuella undersökningen framgår, att intresset för dessa frågor klart ökat jämfört med lä­ get för tio år sedan.

Förhållandet till bankerna har också blivit positivare än tidiga­ re. Åsikterna har blivit mera övertän kta och när det gäller fle­ ra bank tjänster som rör speciellt de unga, framförs motiverade korrigeringsförslag.

Utredningschef Jyrki Laakso från Bankföreningen i Finland konstaterade, att st uderandena, har blivit nöjdare med banktjäns· terna. De ungas ökade kredittag­ ning har säkert påverkat detta.

Lånemedianen var så hög som 16.000 mark, vilket har gjort be­ teendet mera självständigt och målmedvetet. I dag strävar man snabbare än tidigare att nå de uppsatta målen.

ungdomarna ansåg att det var rätt svårt att sköta studielånet och endast 5 procent att det var synnerligen svårt.

Ungefär drygt hälften av ung­ domarna ansåg också att studie­ stödssystemet var ganska bra, men endast 9 procent tyckte det var synnerligen bra. 22 procent av de unga tyckte-att det nuva­ rande systemet var ganska dåligt.

I förbättringsförslagen poäng­ terades en förlängning av låneti­ den, en höjning av studielånets belopp samt en ökning av studie­ penningens eller -bidragets andel. . Dessa alternativ fick understöd av cirka en fjärdedel.

15 procent av ungdomarna an- . såg, att statens stöd vid betalnin­ gen av räntor borde ökas och att !åneräntorna borde avlägsnas un­ der studietiden. Det betonades även i de studerandes inställning, att man inte borde beakta föräld­ rarnas inkomster och förmögen­ het då studielån beviljas. Av den­ na åsikt var en femtedel av de in­ tervjuade.

ni ng finansiera sin bostadsan­ skaffning med egna sparmedel samt bostadslån. 34 procent av de intervjuade nämnde som fi­ nansieringshlla ungdomarnas bostadssparpremieavtal. Endast cirka var tionde tänkte stöda sig på bidrag från föräldrarna.

Ungdomarnas bostadssparpre­ mieavtal var inte i särdeles stor utsträckning i användning vid de ungas finansiering av bostad. 12 procent av de unga har bostads­ lån och av dessa hade endast 13 procent bostadssparpremieiån.

Men detta bostadssparpremiesys­ tem hade faktiskt varit i använd­ ning endast ett par år vid inter­ vjutillfället.

Hälften av de unga ansåg det vara tämligen lätt att sköta bo­ stadslånet. 12 procent ansåg det vara synnerligen lätt. Cirka en tredjedel av ungdomarna konsta­ terade dock, att det är tämligen svårt att sköta bostadslånet.

För att förbättra bostadslånen föreslog ungdomarna samma sa­ ker, som allmänt varit framme såsom en förlängning av låneti­ de rna och en minskning av rän­ torna. 26 procent av svarandena var dock nöjda med dagens situa­ tion.

Varannan över 18 år har studielån

Egen bostad mål för 40 procent

En dryg tredjedel av ungdomarna hade använt sig av studielån för att finansiera sina studier. A v de ungdomar som fyllt 18 hade un­ gefär varannan studie'lån. Studie­ lånen var till 97 procent statsga­ ranterade.

Man ansåg det i allmänhet vara tämligen lätt att sköta sina stu­ dielån. Detta meddelade tre av fyra tillfrågade. 17 procent av

Av de intervjuade 15-29 -årin­ garna bodde fortfarande 44 pro­ cent hos föräldrarna. I egen hy­ För en minskning av den egna resbostad bodde 25 procent och i . sparandelen talade 19 procent egen ägobostad 13 procent. Var och för en ökning av statens an­ tionde hade fått studentbostad. del 17 procent av de intervjuade.

Bostadsfrågor intresserade Svararnas intresse och aktivitet ungdomarna speciellt, emedan 40 när det gäller bostadsfrågor ökar procent av dessa unga planerar med åldern såväl för de framför­ att inom de närmaste fem åren da förslagen till lånevillkor som införskaffa egen bostad. Ungdo­ för ett lättare erhållande av bo­ marna planerar att i normal ordstadslån.

Korshol,n'l jubilerade

- Om sommaren är det spe­

ciellt tacksamt med spelningar

som täcker hela veckoslut. På

vintern är det lite jobbigare att

resa långa sträckor, säger Mane­

lius och blickar ut på snöovädret

utanför fönstret.

Doctor Musics framtidsplaner är aningen vaga. Manelius berät­ tar att bandet har hela december ledigt. Det beror inte på att man saknar spelningar utan på en fri­ villig paus.

- Det börjar bli dags att samla nytt material. Vi har skaffat en fyrspårig bandspelare till vår stu­ dio och vi ska väl jobba fram nya låtar. 'Vem vet, kanske det resul­ terar i Doctor Musics trejde lp?

• Ett specialgjort utmärkelsetecken utdelatks tiU 15 all Korsholm uJ:s trotjänore, lIilka ocksd kaUades till hedersmedle11l11UlT.

Söndagen den 25 n()vember kunde Korsholms U r fira aU det nu

gått hela 75 år sedan föreningens tillblivelse. Jubileet hölls i tra­ diti()nell stil med kallande av hedersmedlemmar, hist()rik s()m utgavs vid tillfi;lId i !r~Tkt ff!rm ()ch naturligtvis festtalare.

Dagens inbjudne resttalare var proressoar Samuel Lindgren som talade om "Arbetet som livsk va­ LENA SÖDERBACK litet". Han fram rörde tankar 0111

arbete,både ideellt och förvärvs­ arbete och berörde även ungdo­ marnas ställning i ett sarnhälle­ ~(lm alltmer påverkas av rationa­

liseringar och brist på arbete. V,i· dare talade han om arbetets tre dimensioner, den m~teriella, soci­ ala och den andliga vilka alla till­ sammans utvecklar individen och dennes syn pa arbetet som ett nödvändigt ont, ett nöje eller en livsuppgift. En mycket bra

~1

~~~~

TO_Bd_a_I_8n_d_M _ _29_ n_O_'8_m_u_r_l_9M _ __________________________________

_______________________________________

Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund .

Österbottnisk ungdomstidning,

och språkrör för Svenska

Österbottens ungdomsförbund

och dess medlemsföreningar.

Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aklieb~lag - 1984

ÖP-rådet : Leif Rex, ordförande

Sture Erickson, Stig-Göran

Forsman, Birgitta Strand,

Lars-Erik Backman och Ulf

Johansson

Chefredaktör och ansvarig

utgivare: Karl-Gustav Olin

Tel. 967-13 555,

hemtel. 967-13 420

Redaktion: Jakobsgatan 13

Postadress PB 27

{i8601 JAKOBSTAD

Redaktör i Vasa:

Birgilla Strand

tel. 961-113 522,

PRENUMERATlONSPRIS

1984

Helt år " ...... .. ......... ......... .. . 65,­ Halvt år ... .. " .. .... .. " ..... " " ... 40,­ Skandinavien ........... " ......... 70,­ Lösnummer ................. " .... " 2,50

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad

Tel. 967-13 555

AN NONSMOlTAGNING

SÖU:s kansli,

Handelsesplanaden 10 D,

65100 VASA 10

Annonschef: Clas Holm

Tel. 961-121 564

Hemtel. 961-2~2 S08

PRENUMERERA •••••••••• ~

Både för'- .•••

f.··························~pA· ÖP

IIII• •W REPLOT FÄRJFÄSTE Nöjasarrangöreroas och orkes-\

traroas egen nöjes'örmecltng_

olm

HandelsespI. 10 065100

Vasa 10, tel. 961-113572

rt; -\

~~

KOLLA AllTID FÖRSTI Allt Inom • musik

Stans billigaste .

•SOUMoTsiof VASAESPLANADEN 15

• HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNI'NG AV VIDEO­ ,FILMER OCH

BANDSPELARE Tel. 961-38020

'a

DU!

QUAKER STATE

~rlä~

ger motorns livslängd.

Erickson & Erickson

TEL: 1168911.1. 120015

Öppet: "17. 16 9-13

...u.

Karlav. 3 VASA, 961·120311

poäng i sammanfalIningen ' var hans hälsning till bcslutsfallarna i samhället oniall del gäller all ge ungdomarna Iron på arbel el som l'n livsk valilet.

I

Ur programmcI kan vidarc nämnas Korsholmsgillei som öppnade och avslulade tillsläll­ ningen, och Gunilla oeh Rall' P e­ lell SOI1l framfördc så nger mcd aekompanjelllang.

Ur För!:ningen kallade äVCll hela 15 personer Iiii hedersllled­ Iel1lmar vilka Ikk IllOI tn eli spcei­ algjort III märkelselecken. Dessa var: Karin l3älman, Inga Finne, Hjördis !\sphollll, !\nni Sand.

Elis Berg, Sven Bergfors, Rafael Nyman , Eskil Bcrgfors, Gunnar Granberg,Birgcr Pörn, E-\'uld Aspholm, Göran Sabel, Erik Myhrwall och Torgöran Åsb'll'ka .

För de som inte nåll upp i kör­ kortsåldern , eller har möjlighet all åka med någon, kan det vara ett problem all ta sig Lex. in till stan på bio. Liftarens yrke är in­ te alla gånger det roligaste .

Men det ordnas även privata jippon i skären, främst inom de enskilda byarna, och det kan nog vara kul! . .

Förhållandet mellan byarna har inte alltid varit det bästa, men bland ungdomen finns det nog inga sådana känslor kvar.

Så finns det ännu TB i Replot all ta igen sig på. Och i Södra

Skärgårdsföreningarnas eko­ nomi är dock inte den bästa . De större dansplatserna på landssi­ dan drar till sig folk, även då det är festligheter i skären .

I Björköby finns Sjärnbaren som björköborna samlas på. men innestället nr l, är väl nog Berny grill-bar. Berny ligger vid färjfästet och det är vanligt alt förbifarande tiltar in på en kopp kaffe. På Berny tiltar man också in om man är hungrig_ pratsugen eller om man helt enkelt söker och Norra Vallgrund finns det kiosk. Det har ju också varit någon . filminspelning i Replot där några På lördagskvällar är det van­ ligt alt ungdomen samlas vid ungdomar figurerat.

Sommartid kommer det myc­ "grillen" och besluter vad man ket turister till skärgården och skall hitta på. Sedan packas nå­ gra bilar fulla och det bär iväg. Bul\erås och Björkö Camping är ­ Lex. till Vasa, Åminne eller nan bäl besökta.

Men även på andra årstider annanstans .

På Berny kan man också hyra reser ungdom och "vanliga" video och -filmer. Nån ruskig människor ut . Det är sådana kväll kan det vara skönt alt se som har släkt och vänner i någon på film (valet av film bestämmer _by.

Sporta kan man göra om man nerverna) . är intresserad. Simstränder finns och vintertid skridskobanor och elljusspår för kvällspigga var­ elser .

Maria

WURLITZER ELPIANO I31and de uppvakiande kan nälllnas Vasa stad gcnom Han~ Svahn, sOU gl'nolll Mårtcn Lö\­ dahl och !'emlc Ungdolllsringen via Fjalar Ingo samt en hel massa lokala röreningaI' och ofganisal i­ oner vilka alla önskade dagens ju­ bilar lycka och \ällgång i del rOrlsalla arhclcl.

MS AUDIOTRON Monitor-hög­ talare. PEA VEY Mixer 12 kanal med 1200S. PEA VEY Mixer 12 kanal mod MC 12. Säljes förmi!n­ ligt som obehövligt. Kontakta Tom Andersson, 962-42340.

EN SYNTH TILL JUL! Roland Jupiter 4 Polyfonisklpro­ . grammerbar synthezizer säljes för­ månligt. Tel. 961-124511 eller Mårten Lövdahl 661122, Sandsten.

Annonserna bOr inlämnas senast

måndag kl. 16.

I

ANNONSPRIS

I texten " ............... .. ............ 3,75

Efter texter. .......................... 3,7S

Bestämd plats -,20 per mm F ÄRGAN NONSER

Minimistorlek 200 mm.

Färgtillägg -,35 spmm

Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas an­ nonser vilka meddelats per telefon el­ ler som på grund av post försening in- , te införts i begärt nummer.

i;,.._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _...

VASA

musikbranschens

specialaffär

_IIIII~_M_ ~TKÄKATU41STORALANGGATAN ~_65100 VAASA -- VASA 1.0

1l' 110 159

Yl HYR UTI

PA & LJUS

ANLÄGGN.NGAR

för alll emellan rockkonserler och friluftsmöten

sound check 967 • 73 037

...

"'­

~\j2_________________________________'._B_~.~.____ ~ n__••~"~_~.~rl~~~

____________________________~~

Världens största -förmedlare av brevvänner finns i Abo •

Mången skolelev rycker dock till när han hör förkortningen lYS nämnas. Det är nämligen främst ungdomar i åldrarna 10­ 20 som kommer i kontakt med företaget. Kontakt tar man när man vill vidga sina vyer genom att hitta en vän någonstans i världen med vilken man kan prata brevledes. Youth Service förmedlar nämligen namn med tillhörande adresser åt de ung­ domar som söker brevvänner och åtskilliga är de som någon­ gång skaffat sig en god vän via världens största förmedlark­ lubb.

- Årligen är ungefär 20 000­ 30 000 (inländska ungdomar i konta:kt med oss och det sammanlagda antalet från hela världen brukar ligga någon­ stans mellan en och två miljo­ ner, berättar direktör Pekka Pirk kala som oleder fÖ.retaget tillsammans med sin bror Pentti och Pentti Laaksonen.

Iden att skapa ett företag som förmedlade namn och adresser mellan sk rivsugna ung­ domar i världens alla hörn föd­ des ur de svårigheter som det i början av 1950-talet var at t överhuvudtaget få tag i en brev­ vän .

- Man var själv i den åldern att brevskrivandet lockade och i det sammanhanget var det ganska naturligt att man börja­ de arbeta pä iden om att göra adressutbytet mera praktiskt och samtidigt tillgängligt för en så stor massa som rT)öjJ'igt.

Verksamheten började i mycket blygsam skala rör att sedari ex­ pandera till vadden är idag.

o

International Youth Service - lYS - låter i allra högsta grad internationellt och är knappast något känt begrepp för den vanliga finländaren av idag. Ändå älr det ett finländskt företag som är störst i världen inom sin speciella bransch, ett företag med kontakter tiU över etthundra olika länder. Helt världsomspännallde med andra ord och grundat 1952. Huvudkontoret, som samtidigt är firmans enda kontor, finns på Kristinegatan i Åbo. tigt för lärarna att deras elever lyckas i skolarbetet och de ser brevväxlingen som ett viktigt led i strävan att förbättra ung­ domarnas språkkunskaper.

• Ej avgiftsfritt men ändå billigt Det är förstås inte möjligt för

ett stort företag som lYS ­ med cirka 40 anställda - att förmedla alla dessa adresser utan att kräva någon ersätt­ ning, ett företag rullar som beokant inte utan inkomster som åtminstone täcker utgifterna.

Avgifterna är emellertid på in­ tet sätt oöverkomliga. Önskar

t.ex. en finländsk pojke en brevvän via I YS så måste han betala sex mark. Priserna vari­ erar för övrigt något från land till land, bl.a. beroende på lev­ nadsstandarden. En italienare får betala drygt fyra mark me­ dan svensken kommer undan med fem mark. Servicen kostar faktiskt mest i Finland.

-

• Garanti ger ny adress lYS garanterar också svar om man har erhållit en adress via klubben. Får man inte svar av sin nya bekantskap inom tre månader så kan man skriva till lYS och erhåller då utan extra kostnad en ny adress.

- Under våra drygt 30 i branschen har vi vinnlagt oss om ett gott servicerykle och samtidigt försöker vi visa att vi verkligeO n är värda det stora för­ troendet som vi har runt om i världens olika skolor. Svårt är det förstås att uppfylla alla de önskemål som ställs på oss, ,'i har t.ex. inte tillräckligt många adresser från vissa länder som upplevs som speciellt exotiska.

Ett annat problem rör det fak­ tum att det är alltför få pojkar som hör av sig. flickorna domi­ nerar i allt högre grad ju äldre åldersklasser det är frågan om.

Trots nya och revolutione­ rande tankar om rollfördelnin­ gen mellan könen i vårt sam­ hälle verkar det alltså inte som om det här med brevväxling riktigt skulle ha slagit igenom bland pojkarna. År 1979 inträdde lYS i data­ åldern och idag går faktiskt det mesta via dataskärmen, en för­ bättring som på ett avgörande sätt underlättar förmedlingen. o

"Verksamheten fordrar lärarnas medverkan Genom att uppehålla ett kontak t nät med skolor och de­ ras lärare i olika länder har man inte behövt etablera sig utom­ lands med direkta underavdel­ ningar. Faktum är att verksam­ heten inte skulle kunna fungera så effck tivt utan lärarnas för­ stående medverkan.

Via skolornas adresser kom­ mer man i kontakt med lärarna - i första hand är det språklä­ rarna som kommer i fråga ­ och de vidarebefordrar sedan . meddelar1det till eleverna. Se­ dan är det ganska vanligt att eleverna beställer brevvänner klassvis .

- Be som vill ha brevvärmer via oss måste vara mellan 10 och 20 år gamla och då är det ju j första hand skolelever som kommer i fråga. Men det är nog lararen som är nägot av kuggen i maskineriet. Är han eller hon en anhängare av internationella kontakter och för ett fritt åsiktsutbyte över gränserna så uppmuntras eleverna att ta till pennan. Dessutom är det vik-

- Visst är det här en form av business för vår del, men vi för­ söker faktiskt minimera priset för att så många som möjligt skall kunna utnyttja möjlighe­ ten att skaffa sig en brevvän från det land som lockar mest, berättar Pekka Pirkkala: Barn från typiska utvecklingsländer ~ till den kategorin räknar vi bl.a. många afrikanska stater - får ofta sina adresser utan avgift.

En brev-vänsanhällan tar 13-15 dagar att behandla och därefter hänger det mesta på de olika ländernas postgång och på de nyblivna brevvännernas flitig­ het med pennan . Åtskilliga är det också som har funnit en livskamrat via I VS, men det är inget som de ansvariga gärna poängterar.

- Vi har under årens lopp fått massvis med tackbrev från både lärare, elever och föräld­ rar som på alla sätt varit nöjda med resultatet av vår verksam­ het. Det är viktigt för oss att få den här responsen för då vet vi att vi har en uppgift att fylla.

Det är ett meningsfullt sätt att förtjäna sitt levebröd, menar Pekka.

0

I l I)enlli I.aaksonen. Pekka och PenIIi Pirk kala är herrarna bakom International Youth Service och jordgloben är en passande illustration eftersom hela världen är deras arbetsfält.

Patrik Sundqvist