ö$terbottn iska
posten Österbottnisk ungdomstidlling
Fredagen den 7 ' dec. 1973
"
J
Skolningen främst • l FSU-planerna
25p-49
Broderna~· ,Ö sterlllans,·husl{ors e~d,a
vintern.s
helaftonspjäs'? Tji
....
D SKOLNINGS- ochkursveJ:ksamheten har f ått en do minerande plats i den verksa mhetsplan som styrelsen fö,. , FSU framlägger vid förbundets höst~öte på sÖJidag. Detta ä'r första höstrnötet enligt de stadgar som · slogs fast vid vårrnötet; verksamhetsplanen följer också d~ riktlinjer som då drogs upp, FSV har nu två skot ningssekreterare på heltid. För nästa år föresl ås å tta grundkurser för barnledare, elva kurser för förenings föreningsfunktionärer och'
en grundkurs för diskjoc- , keys oc~ programledan,. DessU'tom planeras en lån;: rad fortbildningskurser. Se sid. 8!
Nämpnäspengarna till ett allhus? I
,
D SKALL NÄMPNÄS UF .satsa brandförsäkringspengarna på ett allaktivitetshus, eller skall man främst rusta upp paviljongen? Föreningen fick drygt- 100.000 mk på brandförsäkringen, och dell summan räcker inte långt Iii:. ett nytt hus. Utredningar pågår. Främst vill man ha ritningar och
kostnadsförslag innan nå b ra beslut tas. Men de unga hels~ satsa på pl!Viljong en; deras intresse för allhu set är tämligen svalt. Också de äldre anser 'paviljonger. vara något aven hörnsten för föreningen. På bilden Nämpnäs uf:s paviljong. Se sista sidan!
vill
Framgång i USA för Närpes-spexet
*
Huskorset Mariannc Smedman har krupit upp pA spisen tör att redan uJUler repetitionerna mar kera sin d~nerande roll. öV1!.lga ' fr.v. Ulf Renkonen, HAkan LaD, Yngve HämäOOnen, Hcurik Wes termark, Mari-Ann Nygärd, MaJHs .Granlund och Curt Renkonen. ~
.-I.
,
VF HOPPET skall ,spela "Bröderna östermans . hu~kors" ,på korsholmsdialekt och åtskil ligt moderniserat. Majlis Granlund regisserar och går friskt fram m~d .rödpennan. Just nu torde pjäsen yara den enda ,/helaftonspjäs som repeteras i ' en ungdomsföreJJing in om ' SöV. Specialföreningen Teater-Jacob har "Arsenik 'Och gamla spetsar" på program met. Kållby uf, som· brukar sätta upp en pjäs per år, kommer i år att delta i n r,i ngens revy. -
- Jag tycker inte att man Det ärA alla fall något inne- bort det översvallande känslo"" skal' sabla ned allt .g ammalt håll i de gamla pjäserna. Man mässiga. • Forts. sid. 5 så . hårt, säger Majlis Granlund. kan stryka o~h modernisera, ta
Sångare och mu~ikanter
t~ill ha unga med i leden
o MÄTTA PA FRAM;.GANGAR' och nya' intryck bar När pes Uf1 S spexare återvänt från sin tvåveckorstur till ,o\me rika. De unga skulle gärna ha stannat där, vi äldre var glada att komma hem igen, säger Maria-Ann E s c h. Sammanhållningen mellan emigranterna är fantastisk. Men oj vilka avstå nd det handlar om. En stor del av . vår publik reste i timmar för att få ta del av Amerika bräive. Tusentals uf-medlemmar har under detta århundrade rest till drömlandet Ameri ka. En del startade i tiderna resan genom at~ skida över Kvarken. När SöV år 1965 ordnade sin första charterflygning ~ill Amerika betraktades •,
detta som en historisk hän delse. " Sedan dess har utvecklin gen gått snabbt. Hundratals österbottningar reser årli gen . på semesterresa till Amerika. För ungdomsför eningarna har revyturneer • Forts. sid. H~
D FINLANDS svenska sAng och musikförbund samlar över 8.000 medlemmar 'i &Ina led, och är topporgan för den· fin Iandssvenseka sAngen och mu siken. För återväxtens skull är man angelägen om aU tA me ra ungdomar med. - Se sid. 9!
. . . . . . . .~. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .--Cl. . .
fR 11 SfDRUM I GR
I
/
OSTER80TTNISK~
2
öP '7 d;e~.
1973
,
Norden - ,det storre -fosterlandet
POSTEN
Fredagen den 7 dec. -
1973
I
,
/
J
Motion är r ropet. • Nu är dethär med ~tion För en tid seditn hölls- en och blodpropp ingenting som människor räknar motionsdag i Kronoby" där unga man pratade motion i fem, .med, men de båda före ,dragshållarna ' i Kronoby un sex timmar. Mellan pratet drack man derströk en viktig sak: , Skol unga och ungdom kaffe~ far allt Det krävs god kondition överhuyudtaget . för att orka med ett _dylikt sämre ' kondition och det program. finns många unga vilkas testvärden .är lika dåliga Två tal hölls. ' Rektor Gunnar Höglund som sextioåringars. från gymnastik- och idrotts Med andra ord: alla har högskolan i Stockho~m sa~ inte ' nåtts av motionen. de bl.a. att många feta män Marknadsföringen måste ut niskor skyller på släktfel. vecklas. Yisst, menade rektorn, •
Den svenska fö:d attarin nan J ohanna Oterdahl, som _var en verklig kämpe för den nordiska tanken och dessutom ' en varm finla'ndsvän talade ofta om Norden, som det större fosterlandet. !,'örhen- ne var Norden ' någontIng som kunde bli eller som i l vissa stycken recUln var pn enhet, ett st&re - f~sterlancl' .åtmins tone i andlig meni!1g. Det är många. som har bu rits av - samm~ . ide. Då och då har tanken ' på ' Nordens förenta stater dykt upp, men även om denna tanke ,är dömd att ' förbli endast en tanke, är det nordisjul sam-
arbetet en realitet och för ' många är Norden et~ helt ; man är he~ma oberoende om man rör sig i Köpenhamn el ler i Hammerfest, i Österbötten eller i Värmland. ,", ', Emigranter " , - "ambassadörer"
*
,
Det nordiska samarbetet som år för år byggs ut .bety- ' der mycket. Men lika mycket, kanske mera, betyder de JIiöj" iigh~ter till- kontakt som finns. Den -~ ökade rörligheten gör att allt fler mällnisk'o r får deC inte bara av d~t ena lande~ kuliul' och natur, ut8.n ' av ~hela Nordens. Här ' har också emigtationen spelat en stor rQll: ' den har i hög grad ökat tvåspråkig:heten och dessutom bl dragit till ett breddat intresse 'för de nor- " dislq( frågorna, ä ven om många emigranter inte direkt blivit "ambassadörer" ~ för. den
Den språkliga gemenskapen i Norden är i grunden av görande, men tyvärr är det en.- ' gemensk~p som 'de finsk s pråkiga står på sidan om - , liksom islänningarna, äl/en om merparten av de shtnämnda ~ \ talar danska' eller "skandina viska". För att Finland pit- ett full v ärdigt och för hela nationen ,berikande sätt -skall kunna ta del av allt vad begreppet nor dism kan sägas innefatta --.. k! ävs kunskap i svenska. Var je uttalande eller förhoppning om engelska . som ett för eningsspråk för Nordens folk är dömt att bli en förhopp ning.
-
'Stimulans1nte skräck
ska.l l säZ.ja konditi,o n
'
men släktfelet beståP- ofta • I sammanhanget kan det i att de äter fÖr mycket och vara värt att notera, att det rör sig för litet. i vårt land säljs omkring Någonting att tänka · på. 1.500 s.k. hälsokostproduk~ Med.lic. Torbjörn Lasse , ter. Visst är det bra med nius, _som ofta framträtt hälsosam mat, men ändå får som förespråkare för mo man nog vara en smula skeptisk till en', del av den tion, menade att det inte lö nar sig med skräckpropa hälsokost som saluförs. . et har segla t upp en kon- D flikt .mellan Svenska ös- nordiska tanken. ganda; även ' om vi i vårt Eller som ombudsmannen land har något ' som börjar i \ l1älsokosthandlarnas för terbottens ungdomsförbund likna världsrekord i hjärt. bund sade det: I hälsokos och Svensk ungdom i fråga " död. om vem som skalG itta i läten ingår i varje fall mind Vad han ville ha var en re skadliga ämnen än neta ungdom~ämnd. ... u, när vårt l~nd övergår t vå modern marknadsföring av ra vanliga livsmedel. Av allt att döma är det en - , ' " till grundskola skulle fin motion. \ .. onödig konflikt vars orsaker nas oanade möjligheter att Eller om man så vill: sti~anske det. mera står att sö~a i person- . göra svenskan till ett verk . mulansfaktorer som driver liga motsättningar än j sak. '
Kontrollen av hälsokosten ut på. vägar och l stigar ~ ligt lev;lnde andra språk i folk liga motiveringar: ' , ' , är otillräcklig, och på nä , SöU för fram Paul Lindell, Den s.k. 10~erikomm.itten har Finland; men denna möjlig
• I tidningen Samarbete ringsstyz:elsens -livsmedels Hans Jngvesgård och Frit~ lag1 fram sitt betänkande. het tas inte tillvara såsoIÄ
sammanfattar man på basis byrå finner nia~ skäl till Q.lIe. Slotte, medan SD '-ställer Aven om steget mellan ett kom den borde göras. I stället · av experlundersökningar vid varning: tro inte att hälso upp Gustav Skuthälla, Per mimbetänkande Och en lag ställs siktet i huvudsak in på ett amerikanskt bjärtinsti kosten alltid ~gör underverk. Thomasfolk och Fritz-Olle stundom är långt, ' någongång Slotte. blir det t.o.m. aldrig tagit. _kan , engelska, ' visserligen ett tut föl:jande faktorer som
Också här gäller väl det ~ClD8D ändå förmoda aU lotteri världsspråk, men ett språk -bidrar till blodpropp i hjär gamla ordspråket: Lagom Det , märkliga är att samt- kommimns förslag till väsent tat: är , bäst. lIga ' är aktiva- f SÖU och--kun- liga delar skall förverkllgaS. som merparten aldrig kom _ .ät för mycket,
d~ , mycket' väl vara ungdomsFör det första vill ' kommitten mer i · direkt kontakt med; - väg för mycket,
flJ?bundets kandIdater. När förvandla tipsbolaget till ett • Nu -:- gör slag i saken. statsdominerat företag och för däremot "'an man förutsätta - rök i övermMt, Ta en långpromenad eller detta skrivs har SÖU:s sty- det andra vJU -den placera auto - z:ör dig så litet som gör en skidtur!.
. relse inte- sammanträtt~ det är matbingoverksamheten \ .. under att ' stora delar av vårt lands möjligt,
befolkning skulle ha ,behov av ' I rörelsen ökar konditio arbetsutskottet som har fört samma hatt som pp.rinlngautomaterna.Det Innebär, ' aU det - dras med ogynnsamma nen, välbefinnandet oclL. f ram kandidaterna"förenln'gsinitiativ här före- kunskap i svenska. arvsfaktorer. krafterna. Det är uppenbart, vilket kommit och som gett ekonomisk Ungefär samma "mått" också har framgått av ÖP, att, stadga ål tusentals fö~nirigar Ge. de ung~ använde Lassenius i Krono det är personliga motsättnin- ' stryps. ALF SNELLMAN stimulans by. gar som här ges ett alltför 'Den statliga kontrollen av tlps
stort utrymme. ,_ bolagets och pennlngauto-
Också andra väg9r än den Det är ungdomsarbetet, mattörenlngens verk..amhet är
ungdomsorganisationerna . så pass stram, aU eU "förstat som grundskolan erbjuderbör "För u-länderna är frågan om dagens bröd viktigare än oberoende a,,:. vad d: h~te~ :f:~a'~:a:;~~m:~~ If!~: prövas. För att befäst~ den diskussionen av morgondagena som skall &tallas framst, mte da, aU 4en InsM om ungdOms- ' problem. ~ enskilda personer. . och idrottsal'betets betydelse som nordiska orienteringen behövs Vid inte skall leda tillnä~?D än Därför är det för de fattiga _, . valet ' bör. 'också geo- ' \ftnn8 överföMg av medel från for- betydligt större resursel\ ländernas intellektuella elit of grafIska synpunkter ,beaktas, eningsliv till . siaten. som finns för olika- former ta ännu förträngd, t f"ångelse vilket bägge organisationerna Helt annorlunda blir fa.U.et med tydligen gjort. Men - - ett Jwtomatbingoverksamhete'n. HU _avkontaktskapande verksameller landsflykt, litet mycket f(irslag: Ingvesgåfd . represen- förlorar m~ga _förenin~ar e~ 10- het: läger, kurser, möten osv. fordrat att bara invänta det terar Sydösterbotten kOD18tldUIa, som 8~rligen kan De rl'ka staternas Rom / 'klubdatum då "jordens folk beslu varflfr staten helt . , ' . Lindell. kompenseras. ter etc," om en rättvisare ror mellersta österbotten och plötsligt ritåste -lägga beslag på. Och främst då de unga män- bar, ekologer och statsmän kan delning av resUrserna. Det drö Sl{uthälIa ' norra österbotten en Jiljölkko som den varken fött niskor, vilka vid nordiska , uttrycka sin oro över problem (så vasabo han bU är). eller fostrat är svärt att . inse. som befolkningsexplosione'n jer , väl länge, rey'0lutionen är Det är landshövdingen som AU nägon ,form av kontroll träffar kunde . ges behövlig och de sinande resurserna och en sna~e väg. Jag tror att H . över bingoverksamhetcn behövs .. detta problem har allvarligt u t namner. an bör se till är givet. Det ji.r också rimligt stimulans för aktivt arbete diskutera 'med pamian i veck accentuerats av händelserna l kompetensen och då -bör den aU acceptera ,en form av "nöen sänkning av standarden. . för nordiska måJ - oc~ hit Chiie och att de lh,sviktiga SIstnämnd/!- trion ligga bra .jesbeskattrilng", I varje fiill så FÖr de fattiga ländernas , antill, detta sagt _tan att för- länge vi skaD dras. med denna - ~ör som en icke oväsentlig ekologiska aspekten av proble ringa de övrigas meriter...... märkUga , form av straffskatt, svariga elit är detta i sak än met klart har demonstrerats . detsamma - del fördjupade språkkunska- nu bara f.ariseism, skriver .Il ____--'oc.kså .flere kandidater kunde men ___ det __ 1,är__ ingalunda " _ I ' A"':_ _ • • m'A" .lA" av araUläntlernas oliepolitik i
Personlig prestige?
•
'
f
St'a'tJi·.,g h.mgO·?'
Många , politiker i vårt land har insett detta, ~en ingalunda alla eller ens mer parten. Inte heller den br~da opinionen inser värdet a!. kunskap i svenska, som ju ,den nyckel som öppnar dör ren till Nordens länder och folk.
ä:
.
N
J
,
som
*
veckans debatt
Modern fariseism
-,
Fredagen den '1 dec.
OSTERBOTT,ISKA
1973
RIV RIDÅ O· C H RAMP! A I
matörte terregissören' Elis teelse. Vi kan genast riva både Esseigård utgav år 1955 en ridå och ramp, överge till störs bok "Amatört~aterns mål - och ta: delen den gamla tittskåps medel", - KF:s pokförlag, Stock- teatern och låta gränsen mel holm. Detta var första delen !iV lan scen och salong bli obefint e~t bokverk ' i 5 band, som full- lig. Repertoaren kan vara sam ständigt skulle --behandla ama- hällskritisk, belysa olika pro törteaterns problem, Första de- blem - ja, naturligtvis på ett len omfattade 108 sidor. Hela underhållande sätt bokverket skulle bli över 800 sidor. Den teaterkatalog som finns Om författaren orkat fUll-I att tillgå hos FSU är t yfölja uppgiften känner tyvärr , värr mycket föråldrad. Kätalo inte undertecknad till. Men av gen borde I helt omarbetas ovanstående uppgifter förstår och -det är 'nog ett jättearbete; du att teatern är ett ämne, en Amatör~r bör inte spela stora hel vetenskap. En amatörtea- helaftonspjäser med gammal 'Skådespelare ska inte bara sti- dags situationskomik. Det räc g-a fram och rabbla upp sin ker inte deras förmåga till i roll. Han bör också ha någon vanliga fall. Pjäsen behöver kunskap om teaterkonsten för inte räcka mer än en timme. att kunna fängslap ubliken och Teaterupplevelsen be~år inte i känna sig tillfredsställd med pjäsens speltid utan i dess bud sin uppgift. I annat fall blir skap. han, lätt besvike~ och tappar lusten. Dialekten har i många fall vi sat sig vara -ett ·medel att Det viktigaste för en ama / törteater är nog att ha en kun få 'kontakt med publiken. Men nig ledare, för att nå ett gott det är farligt att försöka tala resultat. Tyvärr finns det gans "teatervermländska" eller nå ka få kunniga ledare i Öster gon annan främmande dialekt, ty det blir skärande falskt. De botten just nu. österbottniska byraJlorna är Landsbygdens avfolkning har förändrat våra samhälls vanligen färdiga monologer och förhållanden. Teatern avspeg dialoger och kan lätt sättas in lar samhjillet. Med det föränd i ett kaban3- eJler revypro~ - rade samhället har vi en för gram. De gamla ungdomslokalerna änorad syn på teatern.' En mo dern amatörteater får självfal är i många faJl tråkiga teater I let en ny uppgift och ett nytt salonger. Det finns skolor, ' bib ansikte. Den blir till sin form liotek och klubblokaler, som en social och demokratisk före kan vara intimare " och teater vänligare. En modern amatör teater i det förändrade sam hället skall åtminstone i vissa fall kunna ' söka upp -sin publik. , ,
I
lasarforum .'.
~OSTEN
_ _ _ _ _ _ ~1
• • Föreningarna och kam niunerna nlåste lära sig att verksamheten får kosta. 'En aktiv, föreningsverksamhet stimulerar ,till en menings ;-fylld fritid, - som inte behö ver uppfyllas med mellanöl och brottsliga ha ndlingar. Tendensen tyder på att där det· finns en aktiv ungdoms förening med ungdomsverk samhet där är det också mindre kriminalitet och mel lanölsdrickande..
Praktiska prohlem
-yngremedlemSkår
•• FÖRENINGSMÄNNI- '"
SKOl,tNA eller '. .
rerna, om man vill säga
ute i föreningarna har
yngrats oe l'hört under
senaste åren. Detta medför
en del bekymmer, för ung domsföreningarna. ,:
Att få en ordförande som \
är myndig är nästan omöj
ligt på endel ställen. Det
finns tonåringar i massor
som skulle v~ra int~'essera
de av att vara med i SÖU:s
tävlingsverksamhet, men ~kan
inte på grund av att ingen
är så gammal att någon har
körkort eller bil.
De äldre som engageras
' föreningarna har fullt
.' med att sköta het och bingo, eller är alls intresserade av att delta i olika aktiviteter. Dessa äldre har på de flesta stäl len 'helt gått 'in för det kom mersiella i föreniI}garna. Är detta bra eller dåligt? Det kan ses från flere si dor; I och med att de äldre har hl)Jld om den kommer-- ~ Den föryngrade medlemskå siella sidan av f Greningen ren skapar nya problem inom blir det naturligtvis dessa ungd9msföreningarna, anser av som bestämmer hur förenin- gående SöU-instruktören Chrisc ter Stolpe. Både förellinga.r gen utv:ecklas. O"tast har ch kommuner måste Inse att det gått den-'vägen att det verksamhet kostar pengar.
• • Ungdomsföreningsl'orel sen _ har en oerhört sjor uppgift att fylla i dagens samhälle. ,Föreningarna för söker bjuda sina medlem mar ep attraktiv fritidssys selsättning. Ungdo1l1arna ute i .byarna har igen börjat knytas al1t närmare sin egen förening. 'Föreningen är det samlan , de organet i vissa byar där det inte finns möjligheter till ungdQl!!skafeer eller ba rer. De so~ varit aktiva in om föreningen och handhaft förtroendeuppdrag i förenin gen har en liten men inte obetydlig fördel när det gäl ler förvärvslivet. Ungdomsföreningsrörelsens status bör ytterligare un derstrykas och i samband med det bör småföreningar na återupplivas. Det är ute i småföreningarna som det ta måste börja. Ungdomsföreningsrör elsen har blivit\ allt yngre; dessa
[(ommuu, förening bör inse
att verksamhet ger ·kostnader
De ,~oderna teatergrup.p erna ideella har fått ge vika för ungdomsnämndernakan komma in - och göra en - in det . kOinmersiella. behöver inte ha så många Ungdomsnämnderna Problematiken kring detta, sats. medlemmar. Med litet erfaren kan genom verksåmhetsbi leder till att ungdomsnämn het och teknik kan man karak tärisera och skifta roller med dernfi i kommuner~a mer ' drag till föreningarna hjäl och mer får börja 'hjälpa pa dessa så att de-kan hyra klädbyte, röstförändring osv. föreningarna för att dessa bussar och åka- ut på olika Samma sak gäller scenomby skall klara sig"'på den ideel aktiviteter och träffar. ten. Man kan spela framför ett År det meningen att dans neutraltfärgat draperi och med la sidan. publiken inte skall släppas hem ' små sättstycken' göra föränd Det finps föreningar som Kontaktverksamheten ung . frln danserna? är-, väldigt aktiva inom sig, domar e~ellan måste på nå ringar under spelets gång. Rek I Pörtom den 3 november men då det gäller att ställa . got sätt förbättras. Här visitan inskränker man till var det flera som blev utan upp i tävlingar och dylikt uppfyller förbundets täv minsta möjliga. buss på grund av att bussen en · stor där det ' fordras resor är, det lingsverksamhet Tyvärr ' har de gamla ung startade ännu medan publlken stopp, Här anser jag att I!Ppgift. domslokalerna en opraktisk da,nsade för fullt. År ' 11't Pör scenutrustning gjord för gam tom ungdomsförening - eller . maldags tittskåpsteater med ett buS8bolaget BOm bär ansvaret f.ö rfärligt kulissystem. Det är för denna malör? därför , undertecknad efterlyst ,Det har även förekommit ti en experimentscen, som helt dIgare vid Aera olika ' dans kunde förändra den österbott- ~ . platser att bussarna startat niska amatörteatern. Men til{ för tidigt. År det mlnne så att qet for~ras god ledning, intre~O -_' arrangörerna " inte vill släppa se och ekonomiska resurser. . ~ den publik de fått till dansen, Placeringen borde inte heller bli ' , eller är det busschaufförernas i Vaså, där det redan finns' en lättja, att de vill hem sA. 'fort yrkeSteater, utan i Jakobstad. UNGDOMSFÖRENIN~ARNA i Sundom och- Gerby skall få som möjligt? Men detta är väl 'beroende av 15.000 mk vardera i bidrag -av Vasa stad under Rr 1974 . Vem. är l dessa fall skyldig vad SÖU har råd med och viI för ren6veringar av sina lokaler. Summorna finns med i ko. kulturunderstöd som finns stadsstyrelsens förslag, till budget. Knappast stryl{er full att betala taxiresorna hem?
att tillgå. mäktige heller bort bidragen när budgeten skall slås fast Skärp er arrangörer!
Ta till exempel danserna
den 17 december. >. skären, där säger man ·tm fle Rn ny amatörteater ligger I K sholm och l{vevlax har höll sig dock inte framme före re gänger att bussen skall av alltså inför nyåIet i stöpsleor . ven. Vilken form och funktion kommunen gett bidrag till re- kommunreformen utan blev gå, om den mAste' gåfore dan-o kommer den .att få? novering av de större lokalerutan bidrag. Det bidrag Vasa sens slut. En ur publiken ALFRED TALLM.ARK na de senaste åren. Gerby uf stad nu ger motsvarar i stort
V,elDS ' •• ar f,elet? · ~
I
S·undOlll', .OCh . Gerhy f ar 15 000 l• bidrag
unga bör få allt stöd de be höver för att kunna klara sig.
,
• • Det bästa med ung domsföreningsrörelsen är, att .alla kan samlas under samma talt till Samma akti viteter för _ samma målsätt ning utan att behöva ta hän syn till politisk ' åsikt. Fram för uf-rörelsen och småföreningarna ! Christer Stolpe
sett de bidrag som getts i kranskommunerna. Uf-lokalen i Gerby är i gott skick - inomhus men behöver nödvändigt en gruncilig upp snyggning utomhus. I Sundom har man planer på utbyggnad. Senaste förslag går dock ut på endast renovering. Verksam hetsförlitsättningarna kommer att ändras betydligt när väg banken över till Vasa blir klar. I årets budget ha.r Vasa stad reserverat 2,1 milj. mk för vägbanken.
ö S T E R 8 O 'tT N I S K A P O S T E N
4
Fredagen den 7 dec. -
1973
>
Denna gång bland de HUNDRA första
Vi tackar danspubliken för det gångna året och önskar samtidigt en riktigt
som kommer.
GOD JUL (litet i förskott förstås).
Som vanligt delar vi ut 20 frihiljette.. . Dessutom:
reducerat
D_et är tyvärr sista gången för i år som
inträde mellan 19.30 och 20.00.
ni har ' möjlighet att dansa i Oravais så HÄNGMEp, MISSA INTE CHAN
Lördag 8. 12. kl. 20---:01
SEN!
/
\
}
61J.g:Johans
SERV.GR. 1 B/LJ.GR. t! ORDN .GR: t!
/ .
EXODUS
Bussar: som tidil!.are
\
_ VAD HAR
"DANS-ANT"
I
!
HALDINS Jak'obstad
BUSSAR: kl. 19.40.
F rån Frän
Gamlakarleby kl. 19.00 via Kronoby - Edsevö • - Ben näs. Från Esse kl. 19.00 via
KIKAREN /
Purmo - Lillby - Markby Jeppo. Från Hirvlax kl. 19.30 via Muns~la.
, /'
LöRDAG L.12. - kt 2O.00--01JO
N. U..F. S.
\.
VI DA NSAR -I
K -V E ·V LAX
LöRDAG 8. 12. kl. 20.00-01.00
-
N E. W . K I'N 'G 5 .sköter dansmusiken
BUSSTRAFIK: Haldin kl. 20.00 från Centrum via busst&t1on. StadslInjen från Bock kl. 19.30 via Gerby. Iskmoi Karperö, Koskö. Haldins turbuss från )vasa busstation kl. 20.30. ' Stadslinjen från' Högbacken 19.30, Gla Vasa baren 19.40, Runsor-Toby stenbro-Velkars 20.05. r
. . . . . . . .~. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .~. UDDDODqOOODUDOODDUUDOUDDDDDDDDDDOOOUUUUUUUUUO Vi • • " och naturligtvis också Ni fortsätter att
EN TOPPENKVÄLc-1
GAMLA
WA5~A
SÖND. 9 .. 12. kl. 20-01
C 'IRIUS
FREDAGSDANSA I TERIÄRV, UNGDOMSHEMMET DEN 7. 12. KL. 20--24.
/
TURBUSS . varje 15 min. fr. n. torget.
ii1........III!II.................................lIIiiilllll.....................
•• ~ denlU!- gång med Z O T C H Dahls buss frän SAka 18.45, via Gamlakarleby (19.00), Kro noby och NedervetiI. 0CIJDi •••• I I J C l [ X X ] [ X ] ( J I H D lCJC)[]EI]O(Ij CIlJD(][]CIID
Fredagen den 7 dec. -
OSTERBOTTNISKA POSTEN
1973
5
HÄNG MED, ' HA KUL OCH .••
NYBY Pelalax
BUSSAR: St randlinjen frän ,Vasa 19.30. Frän Solf C-bu tik 19.15 via Munsmo, Sund om Näset och Söderfjärden. Frän Kolnebacken kl. 19.15. Från Långåminne 19,30 , via Paxal, VI~. Från Näsby kl. 19.15 via Yttermark o. över mark; Pörtom, . Rainebäck. 'F rån Näsby 19.15 via Nämp näs, Norrnäs, Töjby, Korsnäs, Molpe.
DANSA TILL TONERNA AV o
Gustaf Wasa Väl mött! ! !
.8. 12. kl. 20
Lördag kväll
Zolch
.
. .___________• ________~________________r. .____~------------. .'
I.
Vilken pangaftan i
--_.
,
"
NU skall vi fira
YTTERMARKGAR DEN )
-
~
,
LöRDAG 8. 12. kl. 20.00-'02.00 I
CARACAS , och ·DANNES
h emkomsten för "AMERIKABUÄIVE" SOlD (enl. tidningen NORDEN) gjort en dundrande sueee l New York. Vi skall bju- ' ds på en hel del : överraskningar bl. a. skall våra populära sållgarfHekor s,junga -ett par sånger. För att kvällen blh· hellye kad svarar ALLAS FAVORITER ' ' BUSSAR : Wester fr, Lappfjärd 19015 via K-stad, Tjöck o. Pjelax. näs och Näsby.
Ingves fr. Pörtom via övermark. - I ngves fr. Korsnäs
19.~
via Töjby, Ransby, Nämp
r V RINGEN håller
::~....t"': io i topp SÖND. 9. ]2. -73 .KL. 20.00-24.00 Sjönejdens buss fr. Jakobstad kl. 19,40. lIt"III11" ~ I" ••·mU"'IIII1I11I1I11UIIIII
Uf Hoppets nya lokal har III fl II III 111'.1 IIIUI IIIIUllllUllllUllum ingen egentlig scen. Man måste • BRöDET spela i serveringsrummet som \ . ' ligger ett trappsteg nögre än Vi är på väg tillbaka till den festsalen. set och tyckte att det var synd hlir sortens teater, fortsä.tter att fångarna skulle~la det så Majlis. Det är snart slut på - Vi kommer att opela ute i där trist. De blev säkert inte den tiden då man stod vid salongen, ' berättar "huskorset'" ett dugg bättre just av det. Så proseniet och läste' valda bitar Marianne Smedman. Det blir han gick till fängelset och för ur politiska trycksaker. - Från östermans gårdsplan. Serve- vandlade det till en blomster detta' noll-läge kommer vi att ringsruinmet är färdigf med trädgård. T.o.m. fångva ktaren komma tillbaka till verklig dra- vackra gardiner och öppen '.'låste" han in med blommor i matik. Bröderna Östermans spis. Precis som huskorset sitt dejoursrum. , huskors ~andlar åtminstone om 'I gjorde om brödernas halvt för riktiga människor. fallna stuga. Så det blir inte . . Tredje världen-butik Med dessa synpunkter vill plats för ,' så stor pub,lik. Det Majlis inte höja upp Bröderna Igäller att skaffa biljett i tid. En ide som allt mer och mer östermans huskors till hågonvinner terräng också i Sverige 'k t re d Je ' var o. Id en- butlOng maoorkvaoordl'"gt. Hon t'ycker -Nej, det blir inte färdigt till ar d en s.. ba ra att pjäsen kan duga som jul. 'Inte har man så bråttom. tikiden. Brödet och fiskarna mot all radl'kal och po- Håller på att Stryka ned pjä- f.orso " .Ok er f",o rver kl 19a ' d enna l'd e' mot....l·kt • litisk teater som skrivits och sen ännu. I förra veckangjor- , just nu genom att ordna en spelats de senast e åren . de man sig av med den halv- vandrande Tredje världen-butik Ungdomarna i Helsingby fnoskiga greven och grevin- som skall finnas i kyrkor, bansom repeterar "huskorset" har nano Fram emot våren, kanske ker osv. linder en viss tid. åtminstone roligt. De är också i mars, k an Helsingby med oomIden är att man skall hämsäkr!]. ~ att publiken kommer nejd börja bereda sig på pre- ta varor direkt från någon att f,å roligt. mlär. hantverk.s industri . som folket själva har börjat med i" något Om det kommer nAgon publik förstås, funderar de. Det Från Korsholms uf ' bar man fattigt område i världen. De · är så länge sedan det spelats lånat Olof Örn som skall göra varor som , där produceras sälinomhusteate~ aven ungdoms- Ien av 'bröderna. Han har inte jes ,i Sverige och all 'inkomst förening i vasatrakten så pu. .. på varorna går till industrin i bliken kanske har glömt hur Ihunmt vara med om repeby,o- det fattiga området. kul en rolig pjäs kan vara. nerna just alls ännu på grund Men . Majlis är säker på att av minkpälsning. På detta sätt kan man hjäldet kommer publik. Det är and. . pa på ett effektivare sätt än ra tider- nu med sådan här Korsholms medborgarmsbtut att bara ge penningbidrag, därverksamhet än det var för ba svarar- för avlöningen av regis- för att genom att köpa deras ra några år sedan. sören. produkter skapar man arbets •
BRöDERNA
00
1 Knockin' on heaven's door , Böb Dylan 2 Skydiver Daniel Boone 2 Ballroom blitz The Sweet 2 Do you .want to dance . Svenne & Lotta 5 The peacemaker Albert Hammond 6 Carneval The Les Humphries Singers 7 Good-bye yellow brick road Elton John 8 Half breed Björn Skiffs & Blåblus 9 Going"---bome The Osmonds 9 Paper roses Marie Osmond (ny ) möjligheter för befollmingen, ger dem chansen till en me ningsfylld vardag, hj1ilper dem att bygga något själva, -' Brödet och fisKarna tar sina varor direkt från en hantverks industri i Madras slumkvarter i Indien. 1- samband med att man försäljer varorna, har man en massa information så att varje kund blir informerad om det orättvisa i vår världshan del. Under den ekuinenii!!ka ulandsveckan "rättvisan kan in te vänta" som hållits i Sverige har den~a ' ide fÖrt~ ut tilloli~ ka grupper i samhället. I Hol land finns 'det just nu ett 150 tal dylika butiker. Det finns också redan organisationer som sköter om förmedling av dessa varor. Leif E Holmqvist
RINGMöTE Helsingby tisdagen 11, 12. -73 kl_ 19.30. Ärende: bl. a..j'ördeln. av gammaldanserna.
i
St yre,ls8'n
svensktoppen 1 Hörru Rut .Sten Carlsson och Salta Mandlar 2 Hallå Mary Lou Sten & Stanley 3 Per Ols Per Erik Hootenanny Singers 4 Aj, aj, aj Schytts 5 Våran egen sång fi.nn-Lguise Hansson 6 Så , gick det till när farfar var ung Yngve ForselIs 7 Ensång om sorg ooch glädje Agnetha Fältskog 8 Att skiljas är att dö lite grann Jigs (ny) 9 På en liten smutsig bakgård Sven-Bertil Taube 10 Sången han sjöng var min egen Lill Lindfors
I
DIFFERENTIERADE
FARTBEGRÄNSNINGAR
see
FRAN OCH MED 1. 8. 73 TRAFIKMINISTERIET TRAFIKSKYDD
ÖSTERB9YTNISKA POSTEN
6
Fredag~1l"
den 7 dec. <-
1973
I
DX-ing pOp' i Nkby-nejden
- 40 deltog i we~kRndliiger
DX-ING är en populär hob by i Nykarlebynejden. Om kriiig 40 ungdomar deltog ' i ett DX-Iäger som arrangera des i grundskolans högsta dium 23-25 noyember, från fredag . till söndag. Som lä
'g erledare' fungerade Heimo Oksanen och Per-Olof Willman, vilka också var initia tivtagare till lä~et.
Rolf Nygård och Rune FOrS-\ borde vi kunna ordna exkursio backa, Jeppo som segrare. ner till ställen där lyssnandet Tvåa blev , Biörn Mannström I inte störs så my~ket som i be Nkby lkm och trea Leif Oja- bodda trakter. En lägerplats lammi; , med goda mottagningsförhål Stationerna man hörde under' landen är PörItenäs.
lägret finns bl.a. i Brasilien, Som arrang5r-er för lägret Spanien, Portugal, Rumänien, stod Nykarleby grundskolas Holland, Tyska förbundsrepu- DX-klubb och Nykarleby radio bliken och Egypten. club. Den förstnamnda klubben _ DX-ing är ~te dyr hobby" arbe.tar inom sKo~ans ram; säger Alf B l o ni q v i s t, 'som DX-mg och elektromk ingår i Lägerprogrammet . upptog äz: "teknisk rådgivare". Men ~rundskolsc~emat och lärare bl. a. två olika lyssnartävling naturligtvis krävs en del peng- ar Hans WIkman. ar och- naturligtvis DX-ing på ar om alla som är med skall Den senare kJubben har re ett tjugotal ' olika mottagare, få någon utdelning. gelbundna träffar varje lördag, samt bordtennis, kortspel, Fra"mst borde man få fl'e r och ägnar sig förutom DX-ing schack och biobesök. k å åt l k' t . k . antenner' tiil högkvarth et, se- oc s e e roms a experlD lt k f å N k . . ' ment samt byggande och flyge agarna om r n ' y ar mmarlets rektorsbyggnad. Nu . ' d d llfl l .. f em an - t en- , mng ;me mo e ygp an. leby stad och landskommun, f o"rfogar man over . Munsala och Jeppo. Endast en ner. ' Då tjugo mottagare an- I _ !Ielmo Oksanen. oc~ Per-Olof flicka deltog, Maria Thors, men sluts stör lyssnarna varandra. WIllman, de !vå ~. ganget som hobbyn lämpar sig utmärkt , var ledare for lagret, lovade
ockshå för flick . .,,- Vi borde också ha flere ställa upp och arrangera ett
or, anser man. ' OC h b....t . :: ....... ~ al: re mo tta gare a tt lån a n ytt l"ager l. b"orJan av n"""" \ I lyssnartävlingen som in- ut, säger Blomqvist, pengar be- år. - Men tills dess ~ill de ha ._ gick i lägerpr6grammet utgick \ hövs till litteratur och därtill flere mottagare och antenner.
*
Nl\gra DX-arekoRCE'ntrerar sig på lyssnandet, fr. v. Per-Olof WiDman,_ Mia Tbors, Viuette Söderback och Heimo 'Oksanen.
Brödet 'a ch fiskarna
,arbetar för u-läntJer
ARBETA för u-länderna på heltid ' flär hemma. Ul)pl~va en riktig gemenskap i vårt ma terialistiska samhäHe.- Hur ordna ett ' ,uttryck för motsägelse i denna orättvisa--livssitua ti,.OB som vi lever i,~ da 2/3 av världens befolkning svälter medan en tredjedel lever ,i överflötl? Ett- 25-tal ungdomar och
äldre har. i Västerås i Sverige
börjat med något, som man
kallar "Brödet och fisl,arna".
Fj)rskräckas ej - trots -mörker., snö och köld - det blir ännu Det är en aktionsgrupp som
elS gång sommar efter kylan arbetar med att samla det som
blir över i överflödssamhället
, och omsätta det i medel som " sänds ut -för att" bygg~ upp ett väveri för, kvinnor Bangla- . 'desh.
S E M'ES TE R.MÅL?
JA, VARFöR 'cINYE MED SöD TILL AMERIKA
över tusen Österbottningar har de senaste tio åren r e.s t med SÖU: s billiga charter till Amerika. . Nu är tid att börja planera nästa' sommars resa.
•
H;ur kom ni igång?
Vi ställde fragan : Hur kom ni igång? till en a~ ledarna, skan". Lokal fick man i ett väggen. Av det framgick att Berl!lt Kviberg, vid ett besök gammalt hus strax intill ' dom dagen började med morgoilbön Det är rooan flem tiotal som Jämnat in. preli hos brödet oc):I fiskarna i Väs- kyrkan i Västerås. , Socialfö~ i ett kapell som man inrett åt minär anmälan om ' deltagande i nästa sommars terås. \ " valtningen i Västerås träder sig i källarvåningen. Efter det flygning. - Några medlemmar i dom- emellan och b~talar hyran för jobbar man . fram till frukost Välkommen: med en förhandsanmälan så, fär Du fortgående
kyrkoförsamlingen klagade ett år i taget. klockan tolv, .med undantag för alla Informatiollilr om förberedelserna for resan.
över att församlingen inte tog en' kaffepaus klockan ' ,lO. Bindande anmälan efter ca två månader .
tillräckligt hand om män ni- • Kafe Senapskornet TVå timmar hade reserverats .skorna. ror gemenskapen kring fru Protesten ledde . till självkriVi ramlade in i gemenskapen kostbordet. Under måltiden läs , tik. Vad gör vi själva? Ul!lder ,"Brödet och fiskarna" vid tio te någon av gruppens medlem en weekend tillsammans föddes .snåret en förmiddag QCh träf mar en saga eller dylikt för iden om att bilda. en aktions- fade hela, arbetsteamet samlat att öka trevnaden kring bor grupp. till kaffepaus i ett kafeutrym det. - Motivedngen och grunden me som man inrett i källarlo ' Den dag vi besökte gemen fann man i berättelseIJ, om Je- kalen. Jag är intresserad att erhålla Infonnation om nästa sommars sus bespisar de 5.000 männen H'ar" k t ko~akter skapen handlade det om en Amerika-resa vad beträtf.a r rutt, restid, priser m_ m. ny er man mi ,pojke som hade gröna fingrar. , som finns återgiven i evange- med den ensamma, anonyma ' rlum enrl~ t J o h annes l· B'b I' .. k . år h" l' Ka- Han var mycket dålig j skolan l e n· mans an l v t sam a le. - rh.e e ' trädgårdsmästare hade Namn : Därifrån kommer också nam- feet ska~l också utökas med; up;tä~t att han hade gröna : net "Bröde! ocllfiskarna" o e~t stpdlerum och e~t annat fingrar dvs. han behÖvde bara. Adress _._ :_, , Det var ju med fem bröd sallskal>srum så småmngom. sätta ner fingret i jorden eller och två fiskar som Jesus mät i någon springa vips så blev Tel. tade de 5.000. Snabbt satte. Gemenskap
det en färdig blomma. ,Kupongen Inskickas , till SöU: If kansli, HandelsespI. 10 D, man igång och arbetet gick på dagsschemat
Pojken hade i en dröm sett 65100 yasa 10. Förfrågningar kan också göras per telefon först ut på att skapa en ge-
Vasa 15 372, el. 13 572. menskap och att "för Kristi I "receptionen" kunde vi hi hur kusligt det var på fängel • FORTS. SID. 5 L..J~~"'!"'!!'!'!'!!'_--------------skull arbeta för medmänni ~ ett ~agsprögram uppsatt på
. .......... ............. ...............................
............ .......... ............. ..... ............
0 ' 0 • • • ,. • • • • • • • •
____""': I
• INFORMATION~~LAD
FöR lJNGJ)( )MSFöRENIN(iSRöHELSEN
7 dec. • 8 -
1973
--·........···········.......·········t··········....·...............···.....·.... ~...............................~
... •
..
~
i Haga"uf har skött om •
' o .
•
/
sitt hus j,Nybyggnad invigdes i november
"I
i
o
DET HÄNDER numera mycket sällan att nya förenings
hus byggs. Ännu mera . ~äIlan inträffar detta inom Helsing
fors' hllDk och stör. De.t, var m.a.o. ' en ganska unik händel
se när Haga uf den 17 november ' invigde sin nya och än
damålsenliga lokal vid Ha'ga Sportväg 5 .
Det hela har sitt upphov i • Ungdomsverksamhet
att det gamla huset brann ocll barnträdgård ner år 19690 Detta var ett
hårt slag för föreningen ef Föreningshuset planerades
tersom huset hade gamla anor både för ungdomsverksamhet
och i nära 60 varit en om- och barnträdgård, ty Haga
I tyckt träffpunkt för förening privata svenska barnträd
-ens medlemmar. gård skulle givetvis, såsom
tidigare, få fortsätta sin verk
Efter branden fillsatte för samhet i föreningen;; lokalite eningens styrelse en bygg ter. nadskommi~te, som fick den
Efter en viss avnlattning
svåra uppgiften att endast med tomtens värde som in- under de fyra mellanåren
utan lokal, har ver ksamheten
· sats åstadko~ma ett nytt f@r eningshus. Saken försvårades nu kommit igång med full
ytterligare av att stadsplanen fart. GenasLefter inv.i gningen
sätter man igång med en
inte medgav byggandet av nå got bostadshus, vilket gJorde kurs i gammaldan3 och ge-
ast från årsskiftet startar
finansieringen problema tisk. man med flera andra verk Tack vare stor vä!villighet samheter. från myndigheternas sida .er
hölls stadsplaneändring och Haga uf:s nya hus är i ett
planeringen kunde börja på plan med en yta om ca . 170 allvar. Finansi~ringen lös);es kvm och inrymmer · ell sam så .att på samma tomt upp lil1gssal, en matsal, kök och fördes ett bostadshus, vilket kanslirum samt sociala ut .gav nödigt kapital för det eg rymmen. I källarvåningen na huset. finns ett stort hobb;&um, ar
ar
Ungdomssekrete~arna
,borde ha kvällsöppet ...
O.., Ungdomssekreterarna har · bl.ivit kansl,imänniskor. Detta kan vara mycket olyckligt flSfl föreningsordförandena:. vad des sa behöver är nAgon som de kan ta kont~kt m~ även på kviiUarna när de kommer hem från . sitt arbete. DET FINNS säkert , många törenlngBordföranden som un der dagtid inte har tid eller tlllfälle att komma ! kontaKt med , ungdomssekreteraren. Skall . han dA. vara sämre lot tad J.n de som har möjligheter att gA. upp Ull kanslIet och prata med sekreteraren'? VAD JAG HAR ·efterlyser · är att sekreteraren skulle vara anträffbar även på kvällstid, åtminstone en eller- tvA. dagar f veckan. Def skulle komp~n seras med att sekreterar en
skulle börja senare -p å dagen J stället. HUR SKALL sekreteraren ·kunna , vara ungdomsf{jrentng .arna till hjälp om' man mte' kan träffa personen ifrlga dr m8,Il har ledIgt? Ungdom~lt reterarenskall vID föra lie ungas talan via ungdorosnäil)n den gentemot kommunen'? Hur skall detta lösas när selm!'te raren vet endast knappt halva f"åltets bikt? NEJ, FRAM för en allsidigare Information. Detta anser .jag skulle kompenseras mid att sekreteraren skulle ·vara an träffbar PA. kVällarna.· Vore in tressant om någon kunde ge mig svar på dessa frägor, dock Inte . endast svar utan fiSnlag till ·handIing. Ordforande
*
Haga ungdomsförenings nya hus har Invigts och st.ålr färdigt att tas l bruk.
kivrum samt ett rum för för varing av föreningen:':! dyrba~ ra folkdräkter. Dessutom d IS ponerar föreningen fastighe tens skyddsrum, som kan aq-vändas för olika slags'"verk-
samhet. Källarvåningen saknar än så länge inredning. Meningen är att föreningens egna-"'med lemmar Skall skapa en triv l{elmiljö för ltobbyverksam-
het och -annan trevlig sa m varo. Haga uf har som sagt sett om sitt hus. FF önskar för eningen och dess ordföra nde Per-Olof Mörne ly<:ka till.
Tre tonårskvällnr för många o •• • fruf!a P" mote l Vestanljärd . o o
VES.TANFJÄRDS uJlgdomsföre~ing hade inbjudit förä·ldrarna för att diskuh'ra för eningens verksamhet onsdagen den · 2L november. Det var j·rämst tonåringarnas \'cr((sam het ma.n .diskuterade. Ett 2O-tal föräldrar, mest mammor och lika många tonårillgar hade hörsa·m mat kallelsen. Bakgnmden till kallelsen va.. att olika rykten gick i l,ommunen om nngdomarnas bewen!Ie under och ·e fter tOnåringarnas sammankomster.
-marna var för mycket borta ar 'Synnerligen viktigt att ungdomen har något ställe. från hemmen, läxor och fa att samlas till. och 018.n bör miljelive~ blir lidande, att för en kväll varannan vecka. eningen "tvingade" tiU sig tänka på det geografiSka lä UngdoJWU'!la har .på prov fått ungdomarna och att ordning - get; ingen bar finns t.ex. i
kOjllmunen.
en på träffarna inte var ga lov till .detta genom att själ Man ,diskuterade livJJgt ung
va stå för verk,s amheten och ranterp.d som den nu;'var ord nad. ordningen. domarnas 'fortsatta verksam
het och kom m il att man fort ÅUF:s nyanstända ombuds Diskussionen inleddes av Ve8tanfjärds ungdomssekr• man Bengt W e s t e r 1 u n d ·sätter 'Som ' tidigare. mlln att bad föräldrarna tänka efter ordningen - 'Skall ihl'Crvakas Runa H e i n o som redogjor de om den nya ungdonu;]a om deras barn varit mera 6ättre. Med ungdomarna kom man överens om att de utser gen, vilken indirekt gjort att hemma tidigare 1
verksamheten åter blommat
- Man samlades IWg också ordningsmän för olike kväl upp inom föreningen, tidigare men då stod eller satt lar och att firäldrar ilkulle göra oväntade beslk. Sedan följde föräld:rarnas man vid bycentrats butiks Röster hördes också för synpunkter på verksamheten; .J;rappa. Vilket alternativ är • Forts. sid. 11 Man ansåg bl.a. att ungdo- bättre? Han sa ocksA att det För~ningen
ger.
,DU
tillfälle
åt ungdomarna att samlas tre gånger i veckan mot tidigare
ÖSTERBOTTNISKA POSTENjFRITIDSFORUM
8
o I DEN VERKSAMHETSPLAN för 1974 sOm _styrelsen för Finlands svenska ungdoms
förbund förelägger förbundets höstmöte för godhännande den 9 december på Finus folk
högskola har skolnings- och Imrsverksamheten fått en dominerande plats. Härigenom
följs den linje som fastställdes vid årsmötet på .A.lalld i slutet av maj. Majmötet slog
som känt fast den ~kolningsplan för uf-rörelsen snm under några lix framåt slmll vara
riktgivande för utbildningsverksamheten( inom FSU. · r
D Finlands svensl{a ungdomsförbund antog vid årsmötet i ~Iarie hamn i slutet av maj nya stadgar som nu är fastställda och sliall fÖljas första. gången då medlem~förbundens om bud samlas till första 9rdinarie höstmöte på . Fb"~15 I J'.;Sbu mkumUlanae sbndag. De nya. stadgarna inne håller två väsentliga organisatoriska förändringllir.
,,
.
I
I fråga om _ skolningsverksamheten kan noteras att FSU har två skol_pingssekreterare på - heltid, inom distriktsförbunden finns 3 verksamhetsledare och 7 instruktörer samt därtill på deltid 9 ringjlokalförbunds) n- struktörer. Den kursverksamhet som
föreslås för 1974: omfattar 8 grundkurser för 'barnledare, 3 i 'österbotten, .3 i Nyla~d och 2 i ÅboIand, 11 kurser fö r grundutbildning av för eningsfunktionärer, 1 grund kurs för diskjockeys, pro gramledare och konferenCie rer (denna kurs hålls i ös- _ terbotten) . För tonårsledarutbildning en skall en modell för ' ton årsklubbar och deras verk samhet uppgöras. Utgående från den uppgjorda modellen
D Årsmötet är nu uppdelat i ett höstmöte som skall vara ett planerings- och valmöte, och i ett vårmöte som är redo visningsmöte. Den ~ndra förändringen är att styrelsere presentationen utökas för de stora medlemsförbunden så att den mera motsvo/ar storlek och ansvarsfördelning. Tudelningen av -~rsmötet innebär en del klara fördelar. . Bl.a. kommer man nu att kunna ägna mera tid åt andra aktuella och gemensa~Pla frågor än de direkta årsmötes förhandlingarna. För några år sedan genomfördes s. k . "gemensamma styrelsemöten" för landskapsförbundens styrelser. Vi får se dessa h9st- och ;vårmötessamlingar som en angelägen fortsiittning på dem. Sålunda kommer höstrnötet att diskutera frågan om ett gemensamt budgeterings- och redovisningssystem som i största möjliga utsträckning beaktar de krav som nya or ganisationslagen kommer att ställa. Syftet är att få maxi mal statsbidragsutdelning på basen av den sammanlagda ungdomsverksamheten inom hela uf-rörelsen. Det betyder också att man kan ägna mera tid åt verk samhetsplanen, som bl.a. tar upp frågan om anställandet liven teaterombudsman -.- en fråga som ockfiå SöU gått jn för att lösa. Mera tid kommer också att kunna ägnas -åt, direkt infor- . mation .:i olika aktuella ärenden på samma sätt som för bundsmötet- kan ta ställning i aktuella samhällspolitiska frågor - den nu mest aktuella - tredje kanalen. OS
skall en plan för / skolningen av tonårsledare uppgöras. Kurser för tonå,rsledare skall ordnas i österbotten och Ny land. Den fortsatta _utbildningen (det andra I:Itbildningssta d_iet) skall också få sitt.
nen 5 sidor omfattande
verksamhetsplanen innefattar
självfallet många andra akti
viteter såsom teaterverksam het, anställandet aven tea
terombudsman, FSU:s teater
service, PR och konta kter, Fritidsforum skall ges ut som förut, dessutom skall en PR-
Fortbildningskurser för forder för uf-rörelsen utar barnledare anordnas i alla betas. landskap, sammanlagt 10. _ Fortbildning för dra s _ ;:- Under verksamhetsåret skall an pe \ .. f ' l t bet cialledare anordn'as enligt a,:ren en emarsp an u ·ar as önskemål från fältet. for rSU:s fortsatta verksam het. Slutligen anordnas enligt Den . ungdomspolitiska utred gammal tradition ett fortbild
ningsseminarium 15-19 au ning och planering för Åbo
gusti förslagsvis på Finns land som inleddes 1073 skall
slutföras under vårterminen
folkhögskola.
Utöver detta skall FSU 1974.
produceras handlingsrnateriai Det är som synes många
av olika slag, bl.a. i samar förslag höstrnötet skall ta
bete med Centralen för med- ställning till - och slutgiltigt
fastställa.
borgarfostran. I
ÅUF kräver ·repertoarlista för Teosto-rapeorteringen o DE ÅLÄNDSKA ungdomsföreningarna. har, för att underlätta samarbetet med Teosto, gått in för att fordra en repertoarlista av de orkestrar som svarar för musiken _v id danstillställningarna. Detta beslöts vid Ålands ungdomsförbunds representantmöte i mit ten av november, där man även avfattade en rekommendation i fråga till alla föreningar.
Tredje kanalen
angelägen fråga
C
Vid representantmötet hade ÅUFbesök av bitr. dir: Timo Teerisuo och juristen Jukka ,Lie.des från T.eosto, som gav en ingående information om derinä organisation, vars hu vuduppgiftär --- att bevaka upphovsmannarätten.
o Tredje kanalen -eli finlandssvensk Kanal - ä t en angelägen fråga fö'r tif-rörelsen att arbeta för. Enligt mål- \ sättningsparagrafen i stadgarna skall förbundet -arbeta för den finlandssvenska u~gdomens trivsel och trygghet. Att kunna_erbjudas program på sitt modersmål i den mest genomslagskraftiga av alla kommmiikationskanaler - tele visionen, är utan tvivel en av de viktigaste faktorerna för den finlandssvenska ungdomeJ.ls trivsel och trygghet i sin hembygd. Därför är det en angelägen sak för uf-rörelsen att stöda tredje kanalen. OS
-
AktlIeIla han,d elser ~ • l SOU-frågetävling O I JANUARI startar en frågetävling mellan SöU-för eningarna. Föreningama - är redan indelade i tio olika grup per sammansatta så att en grupp består av föreningar från fyra olika ringar. Trots detta skall en förening inte b.~höva resa längre iln över två ringgränser• . Detta för att skapa kontakter utom ringarna. Ett lag från varje grupp går vidare till två semifinaler, från dessa går två från varje semifinal vidare till final. I finalen skall fyra lag delta. Finalen går som kvällsföreställning i samband med vårmötet . i Norrnäs. Lag
10
BorgåbygdenS , unga
lärde mötesteknik
o
~~~~~~~~~~~~~
Lagen skall vara samman-, flickor eller tvärtoI!l. satta av tre pojkar och två Se -sid.
1973
SI(OLNINGEN
PRIORITERAS
Inför ·första höstmötet
...
Fredagen den 7 dec. -
.
Den diskussion om '. följde TILL NIO kvällar kring på informationen blev livlig ordförandeklubban har Börje och givande, och speciellt upp Backholm; f.d. ungrl'~TJl sledaFe märksammades en rad frågor · i ~sterbotten och numera In som vållat problem loka,lt. fonnationschef vid Sparbanken Det framgick beträffande I Borgå, samla.t ett femtiotal ungdomsföreningsmedlemmar I ÅUF-revyn att det är endast musiken som kan skyddas av, Borgå landskommun. KURSKVALLARNA, som arTeosto, medan de lokala text författarna får bevaka sina -.rangerats av B~ i samarbe te med medborgarlllstitutet, egna intressen. var uppdelade på tre olika kur Dansfördelningslistan för ser distriktsvis och varye kurs våren godkärides, och-- upptar omfattade tre kvällar. J expe för första gången både ung rlmentsyfte bytte man kurs doms~ och gammeldanser. Ut plats varje kvälJ. På så sätt hyrningen av föreningsloka blev kurslokalerna-ungdomshu lerna till andra organisatio'~ sen geografiskt jämnt förde ner diskuterades - och det re lade över hela kommunen och kommengerades att danslistan alla deltagare tick "lika -långt" Iföljes för att undvika onödig tlll-ltursplatsen. konkurrens. Prisutdelning i _ DELTAGARANTALET var -intresse- och framstegstäv större än jag vågat hoppas på. lingen förrättades. Odlingens säger - Börje Backholm, som vänner vann intressepriset fö tycker att kursdeltagarna var re HammarIands uf, medan ovanligt du~t1ga. -De - hängde med kväll !fter kväll, trots att brändöföreningarna- Torshol det var ganska kallt ibland i m~ uf och Jurmo uf toppade framstegstävlingen. .
möteslokalerna. Många har _ 9Ckså frågat om vi kan tänka 08S en fortsättningskurs någon gång på vårkanten och sådant är alltid stimulerande för en kursledare. EN GRUPP saknar jag alltid vid dylika kurser, sägftr Börje Backholm, nämligen de kom munala förtroendemännen. DI!, · om några, skulle ha nytta av a.tt. delta. Jag bruk9.r nämligen _ alltid lägga upp kurserna så aU de utgör en slags förskola för dem som kommer att handha kommunala förtroende uppdrag. OM UNGDOMSFöRRUNDE'I och- medborgarinstitutet tlll- _ sammans kunde få de kommu l.1alvalda att möta upp skuJlE' kurserna bli till verkligt prak tisk nytta, säger Börje Back holm, som förresten \ltarbetat ett eget kompendiUm med öv ningsuppgifter för just dessa kurser.
j
.'
I
t
Fredagen den 7 dec. -
öSTERBOTTNISKA POSTEN/l<~R~JDSl<'ORUM
1973
Sånt{- och musik 'sam'ar8600 A ktil'erau~tla en l'i~ti"uPPtlift D. FINLANDS svenska sång och musikf~rbund, FSSMF, är centralorganisationen för de finlandssvenska sånit- och mu sikförbunden i det svenska Fmland. l detta nu räknar man 3.650 medlemmar förde- ' lade på 14 lokala 8å.ng: och mllsikförbund. Verl{sainheten är inrikt~d så"äl på körsång ? som på · instrumentalmusik. Till förbundet hör 73 blanda de I{örer, 21 malH;körer, 10 daml{örer, 17 strål,orkestrar och 21 mllsil{kårer. Förbundet grundades år 1929 men en motsvarande verksamhet administrerad av Svenska folkskolans vänner har funnits långt tidigare. Den första finllindssvenska sång- och musikfesten ägde rum på Ramsholmen i Eke näs år 1891. Sedan dess har s .k . allmänna finland~svenska sång- och musikfester regel bundet anordnats vart femte år. Senast hölls en sädan fest i Lovisa å,r 1971. De aktiva sångfestdeltagarnas antal uppgick då till omkring 3.000 . . personer. I förbundets stadgar beto nas, att organisationen har m}XI: B; som funktion - att främja Förbundsdirigenten ·V II Söderblom leder de blandade körerna vi!l festkonscrlen l Lovisa 1911. sång- och musikverksamhet samt att dessa uppgifter skall na medverkar såval separat • Stråkmusikfest dirigent är operakapellmästa mar anordnar, berikas det fyllas dels genom undervis finlandssvenska kulturutbudet ren Ulf Söderblom, Helsing ning och instruktion och dels .som gemeusamt. Senagte år Stråkmusiken är också fö hög grad. ägde denna aktivitet rum i fors, som förbundsdirigent genom anordnande av kon Solf. remål för förbundets verk för musikkårerna fungerar serter och musikfester även Med tanke på att nästa ge Eino · Lindell; Gamlakarleby, För sommaren 1974 finns samhet. Fyra stråkmusikfes som genom förlagsver ksam neration skall .beretlas möj ter i förbundets regi har ägt förbundssekreterarens uppgif det preliminär:t planer på att het. lighet ått tillgodogöra sig mu förlägga evenemanget till rum. Genom anordnande av ter handhas av musikdirektör sikens hemligheter har för Helge Degerman, Helsing särskilda konSerter för den • Trumpetens dag Vörå. En synnerligen gläd bundet ansett det \ ara vik "förbuhdsol'kestern" fors. jande för eteelse är det stora stora tigt att också ägna sig åt ut Alla större musikaliska strävar man till att stimulera Utöver de stora sång- och intresse, som just nu -finns på bildningsfrågor. Förbundet är frågor behandlas av musik musikfesterna anördnar för musikkårernas gebit. Man intresset på denna sektor. Den sålun~a en av de organisatio utskottet. Under musikut 20-21 april 1974 äg~r nästa bundet numera varje sommar torde utan överdrift kunna ner som upprätthåller Martin skottet sorterar blåsmusikut strålimusikfest rum. l denna ett evenemallg, som kallas säga, att det nyvaknade in Genom skottet, damkörsutskoUet och Wegelius-institutet. TRUMPETENS DAG. Under tresset är en frukt av det fest medverkar också de fin att i mån av möjlighet be . stråkmusikutskottet. landssvenska damkörerna. Huen weekend hålls då några piOniätarbete: som några eld vilja begåvade dirigl)ntt>r och . vudkonserten äger ru'i n i Va konserter i vilka muslkkårer- själar i österbotten utfört. ungdomar stipendier för del • Kontaktorga.n ' sa stadshus. tagande i nordiska dirigent För . några år sedan ·omorFörbundet upprätthåller kurser har förbundet velat ganiserades . ltela -damkörs. kontakter med motdvarande stärka grunden för morgon verksamheten varvid FSSMF finskspråkiga och nordiska or dagens verksamhet. övertog ansvaret för damkö ganisationer~ Senaste sommar rerna. Inom förbundet bilda Den aktivitet som förbun re~resentera:des förbundet av desett särskilt utskott för Hefsingebygdens sång· , och det företrädcr -baserar sig på damkörsången. FSU:s KANSLI rapporterar att beställningar på Lycko musikförb.!Jllds kör vid den ideell folklig grund. Det bety
sparken-lotter börjat droppa in, ineu att man väntar att Ar 1958 ''gav förbundet . ut . nordiska- sångfesten I .Harnar. der, att några egentliga för
beställnidgskorten sliall konm1a i större mängder än hit en repertoarsamling för blan Ar 1969 _sände förbundet en kunskaper inte är av nöden
tills. Den l januari går startskottet för försäljningen, men dad kör i form aven körbok. blandad kÖr till Amerika på för att nya medlemma~ skall
för att beställda lotter skall binna i tid ut till ombuden Senaste år utkom bokens and en 'fem veckors konsertturne. kunna anmäla sig t.ill - någon
borde rekvisitionerna vara kansliet tillhanda · före den 20 ra del. På grund av ekono För närvarande arbetar . av förbundets körer Normalt
d~cember. miska orsaker har det inte man inom de blandade körer gehör är dQ..ck givetvis en varit möjligt att i någon stör förutsättning . na intensivt med inövandet Fem' olika tävlingar anord Under julbrådskan blir det re utsträckning syssla med av de sånger, som rectan fast För deltagande i orkester nas för alla lottförsäljare förlagsverksamhet. besvärligt för lotteriförening . verksamheten är det nödvän ställts för sångfesten i Gam en att posta sina försändel . mea många fina pris. Dess digt att åtminstone besitta lakarleby år 1976. Dessutom ser. Skynda gärna på. önskar utom får alla fÖrsäljare i pro . • Organisation har förbundsdirigellt~n Ulf elementär färdighet i trakte- · kansliet. . --' vision 15 procent. Till detta Söderblom denna höst hållit rande av respektive instru Lottens pris är mk "2,- och betalar FSU Ytterligare ~fter Förbundets hedersordföran ment. Nya medlemm.a r som några större övningar i Ös man får . beställa lotterna i lotteriets avslutning 5 + 5 % de är dir. mus . Emil Johns önskar ta del · i vårens och terbotten och Aboland vid vil påsar om 20 eller <10 stycken. till föreningarna och deras son. I övrigt består central sommarens musikfester torde ka man inövat några körsat Antalet snabbvinster är ombud. styrelsen av 15 personer re anmäla sig till någon lämplig 30.081, bland dem två bilar, Lotterna kan beställas per presenterande olika delar av ser ur Mendelsohns ora.torium kör eller orkester genast då en jorden runtresa för två, telefon 66 26 99 från FSU:s ? landet. Ordförande äl' fil.mag. Elias. vårterminen börjar. Genom de sång- och mll stilmöblemang, _bandspelare, kansli, Kaserng. 40 C, 00130 Ragna! Mannil , Helsingfors, Du är sålunda hjärtligt väl sikfester, som de enskild,g.
kristallkronor m. m. Helsingfors 13. viceordförande är lär. Ole sång- och musikförh!mden på kommen till Finlands svenska .
sång och musikförbund. respektive orter varje som .~ord~trö~, ~eppo, förbunds
*
,yckosparkeri
o
,
. '-.:
.10
öS'.rERBOTTNISKA
Fredagen den '7 dec.
Bordtennis~
Ulrike Hjelt blev
BUF-s,ekreterare
schack och pidro
för 'tävlingssu~a inom SÖ.u
o
.
.
o ULRIKE HJELT , 'aldes ti ll hy sekreterare inom BUF förbundets senaste s f-yrelselJlöte. Ulrike tjäll..s tgör som ungdomssekreterare i Borgå lk. Vid mötet valdes så en DY Postbackskommitte i vilken Mona i Ökfor" rande fungerar som ordförande.
\
VERKSAl\fHETEN i föreningarna börjar så smfmingom komma igång. tsQU:s tii.v lings verk!i&mhet kommer- under detta år- att innefatta bordtennis, pidro, schack, pm~astning och en frågetävling.. Det nya inom denna verks8lJthetsram är att bordtennisen Lfu är in delad i divisiolL ett och division två. Division ett i år skall spe Division ett består av de las som en dubbelserie och sex bästa bordtennislagen in o.m förbundet. Livision II be beräknas starta inom januari står av ringsegrarna, så att månad. efter ringturn eringarna skall segrarna i dessa mötas för • SCHACK \tar senllsteår ingen stor turnering, det var att sedan göra upp om avan cemang till division ett. Detta endast tre lag som deltog -i avancemang sker via kval. SöU-turneringen. Ett lag be står av fem personer. Ringar Kvalmatcherna sker på vår na kör skilda turneringar för kanten så att division ett är klar att starta nästa höst att sedan gå vidare tm en in . om förbundet omfattande täv igen. ling. I fjol var det l""dast i Det bästa laget från divi fjärde ringen som det blev sion II södra. QCh norra får · någon turnering. spela en kvalturnering mot de två sämsta i div. 1, de två • Pilkastning körs"'1lnder vin-' tern endast såsom tränings basta i denna turnering läm gren för · att sedan fram mot nar i div. I nästa år.
Styrelsen tillsatte ytterliga re ett teaterutskott och till ordförande valdes Sven Sun~ dEm.
sommarn få igång en - turne ring som skulle sluta i en fi~ nal på _sommarsamlingen:
J
• PIDRO spela~ först inom Företrädare för Poslbacken ringarna därefter följer de ' och Turistnämnden i Borgå sedvanliga semifinalerna och därefter en final. Finalen skall Ik samlades de. 13 november bestå av fyra lag. Det nya för att diskutera planer 'för inkommande sommar. \Tid mö med pidron i år är ·att de rin gar som mindre än tio lag i tet . kunde konstatex:as att ringserien går vidare -med ett samarbetet mellan Postbacken lag; de ·som har tio eller fler och turistriämnden bör utvid går vidare med två lag och de gas, eftersom nämnden i som har femton eller fler många avseenden inte helt va slipper vidare med tre lag. rit insatt i det arbete som utförs på Postbacken, Semifinalerna spela~ på iuth backa och Korsnäsg~rdei1. ' Ett bättre PR-arb ete ~ från Ch. S., turistnämndens sida efterlys
I
tes också i frå ga om Pnd.....dI ken. Samtidigt BOm ten presenterade sitt gram för nästa år, dil;)n:Ib!'" des Också de problem svårigheter man !tar att tas med på Postbacken. presentanterna för Pn..-H...... ken redogjorde också möjligheter stlilÄJIlllM1IIIII 'har . att stöda dethär ekonomiskt. BUF-styrelsen beslöt tern, som kommer att föra pjäsen Carmelos mar för barn i åldern 5--9 i Borga den 8 december .
-'
<>
JAG LIGGER stilla . 1. min säng och ser de svaga kontu
Barnledarkurs
OÅR DET JUST denna frid vi söker när vi far långt. bort
•
Korpo
rerna av fönstret. Utift'än hörs på landet unper våra semest vindens rassel i de kala träd rar, söker vi den naturnärf\ grenarna. Inne i huset är det .och primitiva tillvaron .som tyst sånär som på hundens fordrar vår individuella insats? svaga snusa.nde i sömnen där På sommarstället · har vi en han ligger pä golvet, J ag ~än- . ljusstump eller en fotogenlam ner dåsigheten i kroppen, men pa som sprider en vänlig triv i hjärnan tumlar-tankarna fritt, sel omkring sej, vi bär in vat ten och tycker det ä.r härligt Det är den bästa stunden den na rofyllda stund innan man att samtidigt kän~a och inan somnar. Man firar skymni~g das den .friska luften, inne är och mänga tankar och ideer deL måhända litet fuktigt, men tränger sej fram, sOm · ~ldrlg doften är annorlunda och -spe Wlder dagen fär tillfälle till det. cieII, utrymmet är minimalt
Att fira
\skymning
Det är någonting sä fint detta med att Fira skymning. Själva ~ttrycket ä:r rofyllt.
men ändå går det bra att sam~ om det. Varför är det sä?
sas
O Vi känner 0S8 harmoniska och ser ockd. de små detaljer na l tillvaron. -.. Nonnalt rusar vi omkring, förbi andra, förbi människorna ..tter ·med -fjärr skAdande blick och s~ger på OBS !ljälva, vi utför prestatio en pipa eller stICkar pi en lfer ,utan att ha glädje av dem strumpa l talgdankens 8~en. för att de sugit musten ur ()SS. Frän . spISen hlSrs ett svagt .· Vi hör Inte vad andra säjer knastrande av elden och skug och tänker -Inte själva. Vi har gorna ~ långa. AnsIktena ur lute tid. &kl.ljs som vita ovaler och det O LAT OSS ÅTERGÅ tllI att doftar .gott av enris. Man ~lar fira ·skymning, ätminstone en med låga l'&!ter om dagens gäng i veckan, låt apP8l'ater . händelser, man lyssnar på var- . na vara stärigda, tänd ett ljus andra' och känner samhörighe- . och' tala med varandra, inte ten som en sorts centralvärme. till varandra. Ibland måste· vi Man ··h ar inte. elljus, rac'Uoappa- få vara bara oss själva, inte rater, TV eller telefoner som världsförb~ttrare, Inte ta ställ stör tystnaden och skymnings~ ning till allt som händer runt friden. B. Lo ess, BARA VARA.
barnledarirurs för 18 deltagare I Korpo pa\ kommoiaalgA.nlell. leddes av Karin Wilenlus .och Birgitta Lehtonen ocb / ~ en grundkurs. . På bilden fria rörelser. med ~onger HD musik. Fmn vänster Monika, · Sonja, GOD, Ragnl, Marianne ocb pA lm8 ~bba. Foto: Birgitta Lehtonen. K~rsen
<>
MAN SER fl'ami<ir sej -s tu gm I -ett gammalt torp,. där
11......,..IIIIIII...1II1tI1II1II1I1II111111111
•
AKTUELLA
sammansättningen skallmed delas till SöU:s kansli senast den 10 januari i. denna anmä . lan får då- finnas medtaget tre reserver. Varje- lag bör således anmäla åtta perso- ' ner, under tävlingens gång får då användas endast dessa åtta. Ett "lag får inte starta med mind~e än fem personer, enligt sammansättningen 3 + 2: Övre åldersgräns för de del tagande är 20 'år, deltagarna får inte fylla 21 under 1974. På en tävling körs femton frågor indelade .i . a b c och kan max. tre poling per fråga. Alla lagen svarar
ge
---------------------------~--------------------------~
Skärgårdsflirt spelas i Jo~ala ODLINGENS · VÄNNER
Jomala har gjort en ny
uppsättning av ' Gideoa Wahlbergs , bekanta leIk lustspel "Skärgårdsllirt"'. där teaterkonsnleni Paol Lindman svarar för repa. Sammanlagt deltar tio .y föreningens teateramat örel' i pjäsen, varav sex är del,... . tanter . på sce~en.
I
skriftligt efter en bet1inke~id på 60 sek. Protester skall inlämnas Det
till .SöU:s kanslI 'senlist tre debu~nterna kJarar
dagar efter tävlingen. Pro testerna behandlas av en kom~ . med den äran, och ordet
mitte ·som består - av Henrik sncei~ är inte -malplacerat I
Svarfvar.Lisbeth Saxberg och sammanhanget. Bland de
Stig östdahl~ , . nya märks främst Stig
Värdföreningarna skall stå Erik P.ersson, medan OV
för arrangemanget i sin hel het såsom resolution, bord för ordföranden PärOlof .Jans
domare, frågeledare och tio son svarar för en gedigea
lag. Ch. S. insats som vanligt.
Fredagen den 7 dec. -
OS ERBOTTNISKA
1973
~OSTEN
ngdomsproblem röd~ tråden arets -elevpjäs på SÖFF I
ÄR FELET?" Så kallar teatergruppeu på ,SöFF sin pJas som skall ha premiär samband med julfesten den 20 december. Den flda tråden i ' teaterstycket är ungdom ungdomsproblem. Tyngdpunkten koncentreras till vissa delar på familjen Bistr.öm " '"h._1I,,,.. <.," I barn. De tre ungdomarna i familjen är rätt olika till sin läggning och - det _....... skapa sChismer ino'm familjen. Föräldra.rollells svårighet kommer också fram i denna familjen.
Ak,tiv elevkår~
många' klubbar
ELEVKARENS verl~!'>amhet p.å SÖFF är i år synnerligen
livlig. Detta till stor -del tlWk vare . ett effektivt och funge~
rande elevråd. En mä ngd olika klubbar, kommitteer och
. grupper med speciella ämnen ger möjlighet till fördjupning
i de fritidssysselsättningar som intresserar mest.
En del mer eller mindre infor mella: klubbar figurerar _ocT{så t.ex./ "gambelpigsklub~n" med """'I....'uorsaker barscenen. Vari i det ligger behandlas vi il; sektion och ungdomsavde1-ning. I _II-' JlIICI_Uen mellan studerande l /ifl}t}? det följande redogörs I all kort förvärvsarbetande, busar het för de olika gruppernas verk mönsterungdomar, relr~ö samhet. och antireligiösa? Ett äm REDAKTIONSKOMMITTI1:N, med av central betydelse är ock Erik Häggman, Heidi . Söderlund varför det sups "ij, mycket · ), och Lolan Björkman som- redak dagens ungdom. töreI: har satt som mäl att en pekar 'gång i månaden ge ut en skoltid Varför ning sont tar upp lokala frågor och problem. Till , julen är den, ob~lgatoriska jultidningen på _ schemat. TEATERGRUPPEN under Trygve kanske tenderar att Eriksons sakkunniga l.edning hAl alltför psykologisk, men in ler som bäst på med att öva iD gänget försöker vi få det julfestpjäsen, som bygger pI. en så att , det inte blir id~ av Lolan Björkman och som torrt. MusikinsJag saknas produceras fram av hela gänget heller i "Vems är felet?" genom skapande dramatik. "Vell1B är inte lång TIlls premiä är felet" har man satt som ar men med ungdomarnas betsnamn på pjäsen som är av och intresse och Trygves sedd att ta upp och ~lysa olika ska väl det hela gå i ungdomsproblem. Ett 20-tal stu derande är engagerade. Mera om teaterverksamheten i en särskild idim, till årets pjäs artikel. 'Lolan Björkman, men ma produceras fram ge FOLKKULTUR är ett nytt :fii dramatik och En del av familjen Biström. Lasse vIII ha pengar, men fadern Håkan vägrar ge. MamJna Bi ser tidsämne som introducerades för från alla enga gerade på den spänd'a situationen. _ första gängen I är. Det är Ulla Trygve El'ikson är . '" ~ " en förbindelselänk mellan Launonen som leder verksamhe trygghet "pappan" ~ ,mlm"lIi11U1t!"IIIIlIIIIIIIIIIIIIIIH elever och lärarkollegium. ten. Gruppen är inte särskilt stor, råd och anvisningar. • TRE TONARSKVÄLLAR Detta / ger "Stora Rådet" fem studerande är med. De deltar möjligheten att antingen väl- själva aktivt i folkkuIturforsk Lo lan ja att göra endast det nöd- ningen genom att-t tur och 'ord minskandet av verksamheten vändiga, ' dvs. delta i elev- 'nlng behalldla olika genrer inom med- motivering "skall inte kårsmö~ och hålla några ämnet. Hittills har är~ester- och heinmet mer duga alls". rådssammanträden, eller att., riter. folkmedicin. folkmusik, folk ELEVRADET vid SöFF är Då svarade ungdomen att som är fallet på SÖFF, söka. diktning och folkmålen behand ett aktiVt- och levande organ nog duger det väl men det aktivera så storl\ grupper lats. Både den ma~eriella och ic inom skolan. I stadgarna för , ' finns ju sju kvällar i en ve c bland el~yerna som mö,jligt i ke-materiella folkliga 1mltOren skll . rådet framhålls b1.a. att rå OMFATTANDE KUBS ka, och inte är det alltid så arbetet att skapa en manskw behandlas. Teorin om växla.s_ ed det skall fungera som elev ,föreningsteknik , hölls för roligt att tå. hem någon kam " • Forts. sid. 15 • Forts. sid. 12 kårens ansikte utåt, oclLsom par veckol( sedan. av Fat heller, då man oftast beteende
I-
11
och
k~~~;:',~:'~i;l!;111
~~I\~:!1,~~~~:iJ~,I,~!i~!;i~I~\:;;~I;;
,
m ;;11I
--
-
*
l
Elevrådet·
aktiverar.
reningsteknik dskt kur,s tema '
I
ungdomsförbund i måste vara tyst och ta hän F7ideborg i syn till d.e övriga familje Sjutton representan medlemmarna, som man så för sex föreningar deltog . lätt glömmer bort. För a!) den tretton timmar långa del, sa" man att hemmen är som omfattade före mycket olika; i -en del trivs -"EJa!mlngar, varvade med dis man" i andra inte. I ' (le man trivs - blir också ofta överbe lastade. mångil undervis
Westerlund föreslog att kan nämnas för
och frågor kring föräldrarna tillsammans med ungdomarna skulle sätta sig ~'i~f'. r~rinIQ, samt -olika skatte
Allmän- föreningskun ner och planera veckans ak där det gällde vilka upp tiviteter, för att på ett smi~ som åligger olika funk digt. sätt reda upp olika fa iIII~.\T,'lil""" samt mötesteknik och · miljesituationer. . stod
Det är inte bara tonårspå programmet. I sam verksamhet man har ·på gång med den sistnämnda pro i lilla Vestanfjärd uf, man har förevisades de också en livlig barnverksam'-
' :
_ '
· het som sköts , av sju unga flickor .som deltog i AUF:s barnledarkurs. Ca 40 barn mellan ,1-12 år, deltar i verk- t' samheten..
för en given förening, - För- de_ äldre ordnar att klara alla formaliteter dansaftnar och de med ett arbete som -kvällar. B..
•
*
Elevrådet på SöFF sammanträder.
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
12
Freda~en
den 7 dec. -
1973
1111"'11111111111111"11111111111111111111 lan och via biblioteket i Näsby. .
• AKTIV
Gitarrspelning, pianospelning, fo tografering samt praktis)ta ämnen , museibesök och besök och Inter" är andra aktiviteter - dom .finns vjuer hos äldre människor ute i på schemJlt. perifer!n. LYRIKKLUBBEN, Lyriku3 PubU ktts, som kom i gång for ra året har också aktiviteter. I II.J' är mel lan sex och åtta intresserade med. Man samlas ungefär varannan vecka. På programmet har man l år tagit upp StudiefÖrbundets studiecirkel "Liv och läslust" som genomgås, men däremellan syss lar klubben med diskussion och DISKUSSIONSKLUBBE...'\l': Ett skrivahde. Man har också tänkt tiotal SöFF-eIever och en lära re samlas varje onsdag kväll att om intresse 'finns försöka få för att diskutera. De hittar i kontakt 'm ed andra amatörskri tur och ordning på diskus sionsämnen och håller sedan vare i ' Närpesnejden och samman komma för att få byta tar.kar. En I en liten inledning. Ofta har oli ka ungdomsproblem diskute~ diktfolder med dikter som Söffis- I' rats, likaså har problem röran ter ~k:ivit har. distribuerats i sko de SöFF diskuterats. ._----_. ..
Fritids
verl~samhet
__
-
_~--,..-.-
FOLKDANS. Överallt är det pop med folkdans. Även SÖFF har sin lilla folkdansargrupp. , Ca 16 'lärare och elever dansar , på tisdag kvällarna - till . två fioler. IDROTTSKOMMITT€ N valdes avelevrådet I början ter
./
av
minen. De har varit aktiva och lyckades få nästan alla elever ut och motionera i en mo tionstävling mellan linjerna. Som bäst pågår en volleyboll turnering. Näs~an varje kväll tränas det och matcherna loc kar många åskådare.
N A VIGATION lär man sig på onsdagskvällarna, då närmare tio pojka r samlas för att lära sig vad man bör veta när man är ut på sjön. De ' har läst sjökort och sjöregler och hål ler som bäst på med SJömär ken. Mimmi
Taildfast ordningsman
EN ORDNINSMAN skall vara handfast osv. då han upprätthåller ordningen på dansplatserna. Lappfjärds uf har en ordningsman som dessutom är tandfast! SCHÄFERN: ~ing är för
modligen svenska österbot tens enda fyrbenta ord ningsman. King är oftast med på danserna (få -husse Kurt L i Il h a n n u s, Lapp fjärds uf:s ordförande, är närvarande.
Julen Ar- iuibrådska, men Aven Julfrid'. Jul I sinnet och julglädje åt andra. Postens tidtabell är avsedd att påskynda julfriden. Kom Ihåg att posta julförsandelsema helst så har: _
I
,
senast
./
lördagen
Julpaket
"
King har länsmannens tillstånd att verka för ord ningens upprätthållande, och inger även respekt hos even tuella bråkstakar. Men King gillar- inte , att danspubliken skall röra vid honom - då må avsikterna vara hur go da , som.)lelst, ha.n vill in~e bli omk~appad av främman.: de människor, och v:sar lätt tänderna åt dem som blir för närgångna. Och måste King ta i en bråkstake, han verkligt tandfast.
15.12
-"
Julkort och -brev
måndagen 17.12
Portot för 1ul- och nyårskort, som förutom avsändarens och motta garens namn och adress innehåller en halsning på högst 5 ord, är 30 penni. ' I G!itterkort bör alltid sändas" slutet kuvert. Portot är 60 penni. Ju bättre Ert paket är Inslaget, desto bättre tål det transporten. På enfärgat papper framgår adressen tydligast, därigenom PåSkyn das postbehandlingen. Använd postnummer., I år är det absolut nödvändigt att använda . postnummer - t.ex. i H~singfors sorteras julkoften 'enbart på basen av, postnummer. ,
~~
~
mjukt "julkort" med 2 sköna
strumpbyxor.
Vik in till närmaste Vogue-butik - för att välja Ditt "Julkort:'
Julfriinärket för. Julkortet.
~
.
@r~~ J Sfdt ©fp css6
I.
\.
*
Javisst dorde du det bra, tack ska du ha. Husse Kurt Lillhan skakar tass med ordruonmaD DeD Klor.
DUS
den 7
-
öSTERBOTTNISKA POäTEN
1973
Fin,sk jazz vid Umeå·
edlemssamkväm V f ~'Strimman-
festivalen
Det var något av den gamla goda stilen 'som upplevdes i JAZZFESTIVALEN i Umeå, Uf Strimman förra måndagen. Föreningens medlemmar hade den sjätte i 'ordningen och den kallats till medlemsmöte eller rättare sagt medIemssam största och vackraste, har gjort kväm. Ett 6O-tal föreningsmed!emmar både yngre och äldre sig ett namn som en av de bäst hade mött upp. ' arran erade och .musikaliskt . LT k . t d f ' på g. .' , d Ordföran e VIktor I Je VIS bjöd ung oms öremngen mest givande festIvalerna. I år ledde prog'r ammet, tyckte kaffe.' det sjungs alldeles för Iipresenterade man utl ä ndska Han föreslog att Efter pausen var det de toppnamn som Duke Ellington . kunde börja med Yngsta som ' visade "framfötoch denna gick i terna" igen genom att framfö publiken hade ,inte ra en sketch som fokrivits av att hängarned. Jnga-Britt Svevar, - en av Uf Strimmans barnledare. det inledningsanförande ordförande Liljekvist höll, Ungdomsförbundets vinter han att föreningen aktiviteter redogjorde skol Harry Sten " V'"n.':l.H~ nya stadgar samt aU ningssekreterare namn ändrats till kull ' för. Ungdomssekreterare Strimman från tidigare Henry Alm hade en publikfrå - och läsecirkeln Strim gespOrt med aktuella händelser I -Det var också nästan på och frågor som berörde det, tre år sedan den gamla förflutna. Publik;en delades i brann ner till ~rU:nden. två halvor varav den ena be De yngsta medlemmarna höll tecknades som laget A och fick väl fr amme, John Gullkvist 9 poäng och laget B ' 8 poäng. två stycken på .fiol. Forsttekniker Blomkvist förde Lattunen _och Sinikka medlemmarna med . på en' resa till ö sterrikiska alperna ' i form av ljusbilder.
I
13
och Odetta. Detta kompletterat med den svenska: jazzeliten i sin helhet från Sveriges Jazzband till turkisktfärgade Sevda. En nyhet i år är att man har inbjudit ett finskt band: Valet föll på gladgänget DDT Jazz Band (se bilden). DDT FIRADE 15-årsjubileum den 13 oktober med en ege~ konsert på S~enska Hanken I -Helsingfors, och på v~g~n till Umeå konserterade DDr I Vasa tillsamman's med medlemmar . i dEm lokala jazzklpbben. DDT stod acks Mör den musikaliska
kosten under "jazzkryssningen" t ill Umeå- på lördagen, och på
hemvägen blIr det ett gästspel i
Björneborg,
BILDEN visar gruppen, ty~
värr utan sångaren Jussi Rait~ tinen. Från vänster har vi pia nisten Christer Sandell, trombo nisten Sven Svärd, den leende trumslagaren Chrisse SChwindt, klarinettisten ' Freddie Anders son, hans kollega N~lle Nyman, som. ?ckså s~elar .sopra~sa~, banJOIsten Tmde ..Peltomeml, ledaren och t rump-etaren Rick WahlsteiE, flä mt oasisten Pentti Mu~~kairlen, ' - .
Alla medlemmar som varit närvarande kunde säkert kon statera att blandningen av ung visades ljusbilder från och gammal inom ungdomsför eningsaktiviteterna är 'UHH'U'O 50-årsjubileum ,samt av den nya lokalen att satsa på. tidigare tjänat som folk - H . A. I Då det var dags för paus
Prenumerera pa 'Jästa års lidningår
• vIa SÖv. Så- här enkelt är 'det Priser 1974 , VECKOTIDNINGAR
12 mAn.
i' : Damernas Värld •• • ••••••• I ~ib/ Aktuellt . ............ . • Husmodern A .• '• ••••••••• , clusmodet n B •••••••••••• ~ Min Värld .••••••••••••• SE .. ..... . ............ . : veckojourna1en •••••••••• veck<>:-Revyn •••••••••• '•• &.ret Runt A .••••• '• ••••••• , &.ret ' Runt B • •••••••••••••
109,20 111,75 104,85 97,30 86,50 118,65 118,20 97,70, 105,05 97,45
SPECIALi1DNINGAR :a lÖ % prisförhöjn. .t\lIt I Hemmet •••••••• • •••'. •••••
"'-lit
12 män.
6 mAn.
ej del bet. m del bet : ej delbet, 3 rater 26 nr
om _Mat
......................
• Teknikens Värid •••••••••••••••• veckans Affärer ••••••••••••••••
vi, Föråldrat'" .................... .
37,40 37,90 35,45 33,40 29,85 40,55 40,65 33,55 36,85 33,40 12 ";'3p.
47,55 . \ 45,15 - 76,20 149,05 '40,60 '
58,15 58,25
52,05 46, 58,55 62,70 , 51,95
12 mAn.
JAG BESTÄLLER FÖUANDE TIDNINGAR (kryss' I rutan)
6 mAn.
.
.. . .. ...
~nnis
•••••••••••••••••• : ...... ••••••••••••••••••••••••
=antomen ••••••••••••••••••••••
_Ula Fridolf •••••••••••••••••••.• ~l:an
.•.•.•••••••••••••••••••
,, Seriemagasinet ••••••••••••••••••
52,90 50.,70 55,95 38,70 56,20 56!10
ar
Ar .t\lIt
O
O
.t\11t om Mat
Husmodern (med jult.)
O
O
Min Värld
O
O
..........
'=1 BI Aktuellt
............ SE ....... ...... --..... veckoi.ournalen ........ ..-......, ...
O
Fantomen
O
O
'
vi föräldrar
O
O
O
O
O
Teknikens
O
[J
Ar
·......... [J Värld . ....... O
n :an
&.ret Runt
~
· o- . . . . . . . . . .
O
[J
............ ................. . . . ... . ....................
Hemmet
O
v~cko-Revyn -..
6 mAn.
j
............ K~ I med Asa-Nisse ......
O O O
'
. Buster
Helt Halv!
Ar
_o
-.
'
41,85 '
Helt Halv!
O
)amernas värld , .
51,85
/
SERIETIDNINGAR
sän kryss i rutan för de-tidningar Du önskar helt eller ,halvt ~r. Om Du inte finner de tidningar Du 'ön~~r bland de uppraknad~, -shiv in tldningarnas namn pa de tomma raCterna ~ ", .. GlöQl- inte att fylla i namn och adress pa l,aksidan Civ- kupongen . Du kan lämna .kupongen till posten utan frimärke. SÖU"betalar portot! GAVOPRENUMERATION - ' julklappen som är ny 52gånger·.1 aret I ,
i
................. ·
.........
[J
O
........ ...................... O ...................... O
veckans Affärer
O
O [)
.. ;
Prenumerationen börjar .•.• / ~ ••• ·74
. Delbetalning (jan., febr., mars) önskas O ~
on."'" o.,P"'lM"t Ont"""
.t""..,
.n • • •nt ....
Ons""'.
O
O
O
[J
.
J öST ERBOTTN IS K A POSTE N
14
1973
Fredagen del! 7 de.c.
Nyidrottsl1!fjcU'e i Korsholm
vill rycka upp 'f riidrottssidan
\
SOM KOIUMUNAL ~ROTTSLEDARE med ordinarie befattning tillträdde Christi.a n W i k .s t r ö ro en tjänst i Korsholm den 3 oktober. Det torde vara den tredje tjänsten av detta s lag i svenska österbotten. Tidigare finns idrot1sleda,rtjä~ster i ' Vasa 'och Malax. Chris tian Wikström är h('!mma i Helsingfors, 23 år, och har genomgått ' idrottsinsiruktörsut bildning vid S~lvalla idrottsi.!!stitut.
tian Wikström när vi frågar vad...han sysslat med sedan han tillträdde. Sedan har det gällt att göra en' långtidsplanering av idroUssektorn inom kommunen med tanke på den ' verksamhets- och ekonomiepl an som Korsholm håller på att utarbeta" Däremellan har det varit fullt upp att -reda upp aila papper från de år som, Kors-
holm har haft " .tillfälliga idrottsledare anställda. Det var att börja f t ån grun den. Tillsvidare har Wikström inte hunnit med några besök på fältet men nu börjar den delen av hans uppgifter bli ak tuella. Idrottsledartjänsten skiljer sig från t.ex. en ungdomssekreterartjänst · på så sätt att en idrottsledare också bör delta i fältverksamheten.
I
.-
.L 'Jångtidsplan klar for korsholmsidrott ' FJORTON IDROTTSPLANER, 20 skridskoplaner, 11 el Jjusspår, skidcentruDI och bastur till alla idrottspla ner in går i ~Korsholms idrottsnämnds långtidsplanering fram till 1979. Av dessa a:nläggningar finns redan nu sju planer inom kommunen och samtliga elva elljusspå r .,!ir ~redan i bruk.
,Det har varit problem med att bosätta sig i Österbotten, berättar Wikström. Just nu bor han i Vörå. Han lever i "stockholmsäktenskap" , med en annan idrottsinstruktör, Kerstin Runard, soni är tim lärare i gymnastik m.m. -på Vörå folkhögskola. Han söker dock- en bostad i Korsholm. Närmast vill han satsa ' på motiönsskidning under vintern. Bollspel hör till hans personli ga idrottshobbyn bl.a. basket, så def kan bli aktuellt med nå gonting i den vägen. Så har han också klart för sig att. det borde göras någonting för att rycka upp friidrotten Inom IF " Femman. M ed ungdomssekreterare Lis beth Saxberg har han diskute rat en volleybollturnering in om kommunen. Sportlovsvec: Christian hade en del prO- Imer att trivas bra kan kommer de två ledarna att blem med dia lekten i ,början, ten. planera tillsammans. men nu ,~ror han att han kom-
."
lfItJi
4 ..
PIIt4
håller man på att hygga trä- :mast i turen. I framtiden räk ställas år 1978 och ett kansli- sträckning på kommunens pe rifera dela r och r äknar med iDningsplaner. Ytterligare r äk- ~ar lIlan .med. att ha en. ~astu biträde redan nästa år. Korsholms kommuns idrotts- satser från d'e lokala byarna. nar man med någon form av l anslu~mng bli alla tranmgs planering , förefaller att inne· Det är först när centralidrotls planer ' i Vallgrund, PetsIl!o, planer. mom kommunen. Kuni och Brändövik. 'El-I]usspåren skall utbyggas )lålla en. hel del. Kostnaderna planen och l)imhallen blir ak Ingen enda fullgod skridsko- .och förbättras, mo/tionsstigar blir dock inte så stora:, Under tuell som det blir fråga om bana har de senaste åren upp- och skidspår sk~ll a~läggas. 79-talet ,satsar man i stor ut· större __ekonomiska satsningar_ rätthållits. i kommunen. Nu Intresserade motlOnsorlentera vill idrottsnämnden pla.cera en re skall få fasta kontroller. skridskobana t~ll varje skola. Den simhall som är plane Kostnaderna beräknas till 500 rad i Smedsby påbörjas inte mk per bana 9ch år. I Smeds under detta årtionde. Plane by skall byggas en isohckey- ringen av simplatserna inom rink som skall varl1 klar 'är knOa..mmmnduenne.n sköts aV' turist- ' I.l l 1976. "..... _ Platsen för kommunens hli.. "/ vande skidcentrum är inte ut- - . Inom .~ersonalsektorn raknar sedd. - Under år 1974 tänker Idr~~~l~ilamnde~ med att ~unna " -" .I. ' nämnden / eda ut v\a.r detta a~s a.~ Stp;Clalled~re å fO~9~e borde placeras.. ' o Ika l r?t s or.me~.a r . NÄSTA AR får Vasa.. stad som första kommun i Vasa lu , Bastur finns redan nu i Solf, Dess.~ bhr .~elb.dstJanst~reller Helsingby och Replot. Skatila, ?-nstallda for VIssa perIoder. ' en ungdomsverk,s amh.ct:sledare. Befattningen ,är redan iD rättad ,och lediganslagen. Löneklassen blir y 23. .D å ä\'ea Kvevlax och Karpe:ö står närEn motionsledare skall an kanslibiträdestjänstell vid ungdoDlsbyrån ·i Vasa ~lir ordi narie kommer där att finnas fyra personer. Ungdomssek W4'I\I ...... ca sssc e '4 ...... isc uw)s • C4 wc reterareHans Svahn säger att man då J.tar för ~å utrym men. Nämnden har anhållit om ' tilläggsutrymnien.
4 U4
Vasa stad först e d I..7OIn..... unal__ verl.7)S3,lllhetsl,e da....,e
Avsändare/Beställare
I
>=~ ankeras
ej I
söu betalar portot Namn Oydligt)
Adress
söu /
Handelsesplanaden 10 D Postnr
Postanstal t
65100 Vasa 10
Allmänt taget satsar ung- 'VaJ:ia stads budgetförslag för domsnämnden i Vasa på att 1974 vad ungdbmssektorn he få fram verksamhetsutrymmen träffar. .Budgetökningarna är för ungdomsföreningarna -ksta- betydande.. D.ärmed ökas också den. Just nu har man i , gång verksåtnhetsmöjligheterna. en undersökning om möjlighe terna att få disponerå de :\{lubbutrymmen som finns i de nya hus st aden byggt bl.a. i Storviksområdet, på Högbac~ ken oCQ i Sunnanvik. Ett frå~ geformulär har gått ut till hy resgästerna i husen. M6torcentru~ ' kommer att rustas upp en del under nästa år. En deltidsanställd 5Verva ,k are skall anställas. Understöden föreningar na ökas und'e r nästa år. ' För ändamålet finns i , budgeten 25.000 mk. Det är en fördubb lingav s enaste års anslag. Hans Svahn är rätt- nöjd med
nu
Vasa PTK:s tlllstAnd N:o 129 et t
Seg
--------------------------~----------------------------~---
Ansvariga för långtidsplanepi ngen har varit idrottsnämndens ordförande Nils Back och .o mmunens- nya idrottsledare "" ristiari Wikström. Nämnden r varit samlad flera gånger _ " diskuterat planeringen. Korsholm finns nu idrottsu,aner ' med löpbanor, kast- och hopplatser iSoif, Helsingby, Skatila, Kvevlax, Karperö och Replot. ' Samtliga dessa har dock för '-f orta löpbanor. Inom kommunen finns ingen fullständig , idrottsplan, som skulle tillåta nationella friidrottstävlingar eller seriematcher i fotbol . _1 slutet av 1970t.alet räknar man därför med att en ny centralidrottsplan skall byggas iSmedsby. Dät' :.'inns nu endast en 'sandplan. . [ ~.ungsund och ' Björköby
f'"
Österbot
......
a.'· "... a•• t""', t,
e
?1b:::rm ......... , . 'r"IIIer
a.· ......
te
den 7 dec. -
OSTER80TTNISKA PUSTEN
1973
undratusen körde -påver~ad~ bara. ,elvatusen ål<te fast!'
111111111111111111111111111111111111111111111111
• ELEVRADET lig a,r betsmiljö för a I I a på skolan.
. O ALKOHOLKONSUMTIONEN ökade med 8 procent under år '1972 jämfört med föregå:en de år. Skadeverkningarna till följd av det ökade- alkoholbru ket 'framkommer allt tydligare j form av stigande antal rattfyllerifalJ ocb trailkolyckor. Ar 1971 överskred antalet rattfyl lerifall som komniit)till polisens kännedom för första gången siffran 10.000, närmare bestämt var anta . let - ra.ttfylJerifalJ ' 10.282. Antalet år 1972 var 11.681. ökningen utgJ'orde 13.7 07 "0 • Ut vecklingen under de senaste åren visar en sta,dig ökning om i genomsnitt 12-15 % per år. Men man räknar mC!'!, att bara 10 procent upptäcks. ' JämfÖr ~an utvecklingen av, var sjätte skada. I fråga om - - - - - - - - - - - -
alkoholfalJ och ökningmotorfordon med av vägtrafikolycman konstatera, att Ar utgjorde alkoholfallen 18 10.000 - motorfordon och år 21 per 10.000 motorfordon, ,,'''U.H.'' va"gtrafl'kolyckorna l'nalår 1967 uppgick' till 277 per och 1970 moto""'ordon rL .,uu."". 229 per 10.000 motorforMed andra ord uppvisar väg totalt 'en rela i förhållande till
--o vad trafikskadekom undersökningar vi var föraren alkoholpåverkad nästan en fjärdedel av de un fallen . Ett år tidigare _4"U'~~ alkoholens andel i endast
15 det gäller konflikt ffit'!Jlan ele ver och lärare är det oftast vår trygga klippa, Sture "Stu rup" Ericksson, som fål gå i elden. Men född diplC'mat kla rar denne man av aven 'de största problem med professio nell finess. Stures trygga leen de har lugnat månget klappan de elevhjärta. Aktuellt inom rådet just nu " ar betet med nya stadgar. ar De gamla är lite för vaga när det gäller konkreta uppgifter för elevrådet. Eftersom sko lans. . disciplinmotto är "frihet under ansvar" tl'llkommer det'
Rådet har som turriregel att så fort något ,nytt projekt pla neras tillsätta en kommitte eller arebtsgrupp, vars medlemmar väljs bland eleverna. Detta system har hittills visat sig vara synnerligen effektivt. Eleverna, även de av naturen mer inaktiva fångas upp och singelskadorna år 1970 utgjorde blir en levande del i skolans alkoholen bidragande orsak i . t' å tt " 32 procent av fallen och i ,fjol ~rgaf~lSat lOpnå Pd tte ~nnal~ sa~t rådet att i vissa fall lösa disci an oru. e a satt ar SIg , i hela 42 procent, framgår av l å . I Pl'mpro bl em. D"arf"or VI'11 r åd et . O I ren form a"r alk h I e evern' a ocks . att arbeta l ha kl ara o ch t y dl'19a s t agar d Försäkringsbolagens trafiksä o o en en ". ' kerhetsutskotts rapport rörande färglös vätska med 8tir.k~nde grupp, och darlgeno~ skapas för att befästa dess status. ,, ' också ' en starkare kansia av alko};u)lens A'oll vid de av tra l u kt oc h b rannande smak., Eftersom underte<.:knad är fl' kskadekomml'ssl' onern~n under- Etylalkoholen_ är ett beru gemenskap. Att joBba mot ett d (b d " d) " gemensamt mål, t.ex. skolre- medlem av elevrådet h~r denna sökta trafikolyckorna. sa.?, e e ovan? amne, som rapporttravesti blivit en aning . . framst verkar forlamande på san, samman alla på partisK, av naturliga skäl vill k l svetsar '11 d Tillräckliga s o an b en en a stor grupp: man ' gärna framhålla sin eller . Enhgt ~ppglfter.. so~ baserar , nervsystemet. SIg på skilda beräkn.mgar.. har Imängd.e r a.l kohol kan lamslå _"SÖFF-arna". förträfflighet nä~ A v d et h l'tt'll man uppskattat att l allmanhet .ett otal fysiska och p:;ykiska l S Sk' nvna k an gruppens 'd helst tillfälle gives. Så om ni end~st ca 10 % av samtliga aktiviteter. Redan helt obetyd d et verka som-om so l en a Il t~ åd 'tycker att en del av det skriv · rattfyllerifall kommer till poli -liga doser alkohol lÖSer häm s ken, speclellt över elevr et. na har blivit lite vjl tjockt, så sens kännedom. . ningar. Därfo"r har al'....-oholdryc Så är det tyvärr inte. Här lik blunda med ena ögat. Tack ,för kerna blivit omtyckta säll som på andra skolor, f.inns pro~ , " ordet. ' Det sagdå betyder i varje fall skapsdrycker. blem av m å nga han d a s lag. N ar att varje år omkommer här i Alkoholen är synnerligen ka , Heia Söderlund landet 200-300 personer i så loririk, men saknar vitaminer dana olyckor där alkoholpåver och andra för vår hälsa nytti kadeförare har deltagit. Här ga ämnen. I likhet med andra Den lediganslagna instruk till kommer ett mycket betydan Ö~terbottniska narkotika blir alkohol lätt va törstjänsten inom SöU hal' de antal personskadeolyckor och nebildande. sökts av endast en person. Den egendomsskadeolyckor där al sökande är hjälpskötare Annkoholen är inblandad. Osterbottnlsk ungdomstIdrung - Marie S j ö b e r g från Ös Jakobstad. Finland terö, Maxmo. Medlem . av tldnlngaJ'tlall
Färglös vätska med stl'ckande lukt
I
Instruktörstj änst
'--
Posten
U. S. A. Sl]MMER JOBS 1974 SUMMER JOBS Thousands of highly t>aid (summer only) jobs exist in the U. S. A. in most occupations. In fact a working boH day. RANCH HA~ BARTENDERS DRIVERS LIFEGUARDS HOTEL STAFF W AI'l'RESSES CLERKS SECRETARIES HOUSE MOTHERS DISHWASHERS
. . MACIDNE OPERATORS ETC. ETC.
INTERESTED ? WRlTE AT ONCE TO THE GLENEAGLE )l:MPLOYMENT 8L'REAU '. P. O. BOX 2 PORT. ERIN ISLE OF MAN
. GT. BRITAIN.
=~~~~~~~~~~~~~~/!::~~~~_~_~-=~~=-~~.=_.~_~
Det känns varmt' men du fryser
rörbund r1dnlngen· utkommer "arle torsdag
D Bruk av alkoholdrycker ger en känsla av värme. I munhå lan och svalget beror detta del vis på att slemhinnorna retas. ' I andra delar av kroppen är orsaken en _utvidgning ' av hu dens blodkärl. Denna känsla är dock vilseledande. Då hudens blodkärl utvidgas ökar blodcirkulationen och värmeförlusten i krolipens ytskikt. I stark köld kan detta vara farligt, Ispeciellt då ralkoholen samtidigt nedsätter känslan för
Redaktör PER-ERIC ANDERSON RedaktIon : JakollBgatall 18 Jako~tad, tel 135511 Redaktör , Vasa s-m GJader
Eiande1Bespl 10 D. t.et ta 022 REDAKTlONSR..U)E'l': AH Snellman. ordförandf
Gusta~
Skuth.ä Ila, Hans lng vesgärd, Kurt Taxell och Erik
Bärnas.
I
smärta. En berusad kan därför lätt förfrysa händer,' föt-
PR~ERA TIONSPRlE
1973
ANVÄND INVAL,. DERNAS JULKORT
ter och ansik_t_e_._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __
Helt är ..••.••••••• :::.. Halvt AJ' •••• ., ' .'~': ' •• • •• 'KvartaJ
. • . .. •• •• •••• •
6: 8: 50 2:211
Skandinavien .•.•••• ' .' :'
11: övriga länder •• _ .... 17~ Lösnurnrner . ..•..•.•. --:211
' ANNONSMOTTAGNINO: :,lOU:8 kansli. Vll8a. te! ,/ ocb 1.6372
la 572
OP:s ANNONSTJANS'! IT-expedItionen, J a.kobst80 JakollBg 13. teL 13 ~ IT·kontoret Nykarleby.
L E O
te!. 20 024 Annonsei bÖl UlJämnu senast mAnda~ Kl 10 tID 8öU · kansUet genast kl. 19 KASSA OC"H BOKFöRING JakollBgatan 18. Jakobst&t te! 13 11M ANNONSPRIS:
., texten .. . . , ... . . • • ' .-'" 1: Efter texten . . ..• . . . . • --: 90 Minsta a.nnonsavglft .. fli: Bestämd plats -: 20 '>el mm FARGA.NNONS~:
MInuDIstorlek ~OO mm Ulläggs. prtB, -: 80 spmm ocb (ärg. FörenIngsspaJten per rad ~ p. österbottntBka Posten ansvarar Inte rör ev s~ada .som Ullto gats annonsör pA grund a.v ral , annonser som · InrIngts eller som pä grund av postförsenIng Inte Införts , begärt nununer.
.
t'
JakollBtads rryckerl oCb l'tdntngs
AktIebolaa. JakobSt.ad 1913
16
ö 8T ER8 OTT NI8 K A
P 0 ·8 T E N
Fredagen den 7 dec. -
191!
Allhus f!ll!!r paviljongrenovering? Försäkringen räcker inte till. allt - -
-
I
SKA.LL NÄMPNÄ8 UF .satsa brandförsälU'ingspengarna på ett nytt aktivitetshus, -eller på en ordentlig l)aviljongrenovering? Den frågan fortfarande öppen, men utredningal' om vilket det skall bli pågår. Och är klart: finns det chanser att få lJåde ock, är det ingen som lägger emot. " , .
all är det sig
DE UNGA STÄLLER DOCK paviljongen främst, medan- främst .de äldre ser bt'llOvet aven sanilingslokal i bYlI. Men också de äldre ser det som e nödvändighet att rusta' tipp ,paviljongen. Far den förfalla, är det ~lut med föreningen, säger Uno J a n s s 9 n, en . av ~öreningens revisorer. ...........
Nämpnäs soffi' har <!.66 invå- [Förfaller paviljongen, år det nare (1. 1. 1972) har b~hov av också slut med föreningen. en samlingslokal. Det år man Ritningar och kostnadsbe tämligen överens om. Ett all- räkningar för båda projekten a,ktivitetshus ser många som är nu under arbete. Så snart en god lösning. denna del blir klar, skall ett Nu är skolan byns enda sam- allmänt möte ta ställning till lingslokal, och där är. det ofta vad man skall satsa på, fullsatt. Där ordnas förenings- Blir beslutet att ett , all möten, sammanträden. 'kurser hus skall byggas, räknar vi }n.- m. ' . med en byggstart i vår, säger ,. Det allhus många vill satsa Söderback. Inflationen tät: p å skulle förutom klubbrum ha kraftigt på pengarna, så det festsal, scen, servering o. dyl. går inte att Skjuta fram ar Skall den planen kunna för betet. verkligas, krävs att man lyckas aktivera alla nämpnäsbur. • Material finns. redan! På brandförsäkringen fick föreningen ut drygt 100.000 Mot inflationen har man mark. Den summan räcker inte dock garderat sig i viss mån: långt om man skall bygga en föreningen har köpt upp en hel ny lokal. del byggnadsmaterial, fastän De atliiva vill därför främst inget beslut ännu finns· om nå satsa på paviljongen, allhuset gon utbyggnad. Det är skivor, skull~ inte bli någon danslokal. bergull och spik som förening Hittills. har danserna , vid pa- en skaffat, och det ä~ -god pen 'viljongen gått ihop bra ekono- ningplacering, säger revisorn · ~miskt; . föreningen har inga Jansson. . Får föreningpn inte ' iskulder trots renoveringar, oc~ användning för byggnadsmate ;varje sommar har gett ett net- riaiet, skall det' inte vara svårt ·to. att få pengarna tillbaka ur : det. \ Kalkylerna är ännu mycket m ycket oklara, konstaterar fr. v. Bengt Söderback, Uno Mnsson och '. Nytt dansgolv behövs , Henrik VikStraDd. Men 'v isar det sig att man kan ro ett 8J1husbygge iland, är de bered,d a att sIA tilL • Paviljongen främst Men nu behövs ett nytt dans 'golv, moderna toaletter osv. - De ' ~nga är inte direk.~ in-. I Han räknar med att , 30Nämpnäs :. har "r~dday' ~tt sidan som de sköter 'på friti och det blir en dyrare jtisto- tresserade av- lo~alen. sager 50.000 behövs för upprustning antal festkvallar åt SIg tor nas- den. , ria. , . ' föreningens ordförande Henrik av paviljongen. ' Den , summa ta sommar, och tänker ordna Möjligheterna att erhålla Paviljongen måste gå V. i k s t r a n d. Majoriteten vill blir över förslarinte danser som förut. Att nybör- kommunalt bidrag, betraktar först, säger Bengt S ö d e r- satsa på paviljongen. Blir det som jare får mest kvällar. anser de också som små. Däremot b a e k, en av delll som utre- pengar över, kan tokalen kom- långt då det gäller att bygga man inte vara så bra" och 'syf- äger kommunen, en -1ämplig der vad man skall satsa på. ma i andra hand. ett nytt hus.. tar då förstås på Fagcrö och tomt, som de anser föreningen - - - - - - - - - - - - - - - - - - -'"""':"" Närpes uf som i nämpnäsbor-bordef! till rimligt plis. Den '\ nas ögon dominerar. gamla tomten anses olämplig. II' I'" 11111111111111111111111111111111111111111 'den lyckligt genomförda re . Hittills har Nämpnäs fått historiskt. Gör man en tan . -V:~sserligen borde vi. Itun keutflykt . i framtiden efter san. .Även om den österbott danskvällaria att gå ihop, och n~ påra~na , kommuna~~ bIdrag, • J'RAMGA:NO denna utvecklingskurva står "'" niska avundsjukan säkert räknar med ett netto också sager Vikstrand och Soderback. man inför hisnande perspek också gnagar litet här och nästa år. Ännu har man inte Närpes uf fick ju ordentligt bitill Sverige blivit nästan tiv. där. försökt med gammaldlhlser, drag för \sina renoveringar. vardagsmat. Spexgäng och lin:g.doms Nu finns det väl anled men Vikstrand säger att man föreningar inom SöU är Även mot denna bakgrund ning att vänta sig någon borde försöka nästa år. De. Gå~ inte samman Dlåste Närpes uf:s gästspel sannolikt smått imponerade ting alldeles extra i nyårs flesta turerna har Nämpnäs i med ~ärpes of i New York betraktaS- som och villiga att gratulera till helgen i Närpes? juli, och då borde det gå bra Någon orsak att gå ihop med med gammaldans. Närpes uf ser man inte i detta skede. Nämpnäsföreningen är • Svårt få frivillig
skuldfri, ' och har samma möj arbetskraft
ligheter att nå nämpnäsung domen som storföreningen Om man går in för att byg skulle ha. Och även- om , man ga allhuset, räknar Olan som bygger och rustar upit, finns sagt med frivilliga insatser det säkert möjligheter att gå' från alla bysbor. Men både med senare om man vill. Vikstrand och Söderback stäl Nu- är den allmänna åsik~n ler inte särskilt höga förvänt dock' att man ingenting har ningar på vad man får ihop att vinna på att gå samman på det viset. En stockinsam- med storföreningen. ling kunde man verkställa och Vad som skall byggas i få en hel del bidrag. Men det N" .. utreds alltså fortfa skall också vara amiat än ampnas rande. - Om det kan påvisas att Frivilliga dagsverken . är en skulderna med allhuset inte anna"n m,öjlighet, men det kan blir så stora att föreningen in vara svårt att få ut folk: de te kan klara av dem, rekom . .flesta har fullt upp, och ingen menderar jag huset, annars intid över för talkojobb. Många te, säger revisorn J anS03on. . nämpnäsbor i förvärvsarbete Cander Ihar växthus och iordbruk vid
*
.
I
-
I