Österbottniska Posten (ÖP) nr. 49 1977 by Österbottniska Posten

ös erbottniska

posten f'",'.. rhilttni~1<

un<:!rlom;;lirl'lin~

Fredagen den 9 dec.

l Q77

50 p

Byborna går emot Systrar som satsar Ungdomsnämnden på att bli jordbrukare bacliasi I{,erl{lax

UNGDOMSNÄMNDEN i Maxmo vill hyra KerkJax lokalen för att ge de Wlga i området en plats där de kan ha nägon form av verksamhet. Men byborna gär emot; den äldre generationen som varit med och byggt upp .lokalen vill inte hanägon inblandning. Ungdomsföreningen där emot skulle hyra ut; det skulle ge en välbehövlig inkomst.

Enligt det förslag till hy· på 1.000 mark, plus 60 mark reskontrakt som ungdoms. per gäng lokalen använts av nämnden gjort upp, skulIf de unga. Man hade räknat nämnden ha hyrt lokalen för , med att hålla öppet två kväl de unga i området för ett ål lar i veckan. framåt, säger urigdomssekr Förslaget förutsatte atf Carl-Gustav Nykvist. Nämn· föreningen skulle stå för vär· den skulle ha erlagt en årshy· me och lyse. Lokalen skulle användas för olika träffar, och även för spel. För att .4 ktuell duell: kunna spela volleyboll, skulle lamporna i festsalen ersättae med mindre känsligaarmatu· rer på nämndens bekostnad. FRÅN tingdoIrisföreningeri~ , sida var man för att hyra ut 'lokalen. Det skulle ge ' för eningen samma möjligheter CARL-JOHAN FINNE från som tidigare att använda den, Forsby, Pedersöre, står som och hyresinkomsten 'skulle ge segrare' i höstomgången av förutsättningar att , värma Aktuell duell. Han vann ra upp huset också för små träf diofinalen över Philip Häl far. lund med 5,5 poäng mot 4. - Vår förening är liten, Dänned får Finne bÖrja för säger 'ordföranden Birger bereda sig för den stora fina Stagnäs. Vi har inte resurser len vid SÖU:s vårmöte i april. att hålla igång verksamhe

Finne

finali~t-

•

SE SIDAN l !

•

SE SIDAN 1ft

Len t.v. och Ulla Smeds trivs ,båda med djur och Jo~ruk. Båda tlnns på. Korsholms skolor l år: Les i jordbruksskolan ocb Ulla' i värdInneskoJan. Lea skall bU jordbrukare, och även Ulla

är intresserad av det.

,D DET HÄR är systrarna Loo och Ulla Smeds, med varsin liUgris ,i famnen.

De två systrarna är studenter .Nu fortsätter de båda sin utbildning i skolor na ,på Korsholm. Båda två vill nämligen bli jordbrukare. Men de vill skaf fa sig en ,ordentlig utbildning för 'det yrket, och dessutom en utbildning som ger alternativ ifall någonting skulle hända • • • Egentligen är det den äld re systern Lea som räknat med att småningom överta fars gård. Hon är mera in tresserad av djur,. medan Ulla intresserar sig mera för maskiner. Därför skulle Ulla skaffa sig en utbildning för ett annat yrke. Men också mia har blivit mer och mer övertygad om att hon också vill bli jord hrukare. Gården räcker inte åt båda, men Ulla är beredd att ta över( om Lea av nå gon anledning inte kan göra det.

Höstfinalist~r

Aktuell duell, Philip Hällund t.v. och Carl

JohA-n Finne . Finne går vidare till finalen; vär.

Det kan hända mycket i en ung människas liv. Det vet de båda systrarna. Där för vill de också ha en grundlig utbildning att falla tillbaka på om de inte kan förverkliga sina jordbrukar planer, ett annat yrke med

anknytning till jordbruket. Attityderna till jordbruket bland de unga har ändrats radikalt de senaste åren. Allt flere unga går målmedvetet in för att skaffa sig en or dentlig utbildning och satsa

striden

på modernäringen. Och spe ciellt bland flickorna har in· tresset ökat de senaste åren. I höstas kunde iärdinnesko· lan på Kursholm inte ta emot alla sökande, - Se Rid, B!

FSU

o DEN 13 DECEMBER skall det förhandlas inom FSU om de motsättningar som ledde till att NSU-representanterna marscherade ut från höstrnötet i Tammerfors. Det blir alltså inga direkta förhandlingar mellan SöU och NSU utan man förhandlar inom ramen för hela FStJ. Ordförandefrågan har ännu inte klarnat. Henry Wiklmld har visserligen inte sagt nej, men inte heller accepterat. Han inväntar troligen ett positivt fiirhandlin~sl'esuJtat innan han lovar åta sig uppgiften som FSU:s ordförande. ---l

öSTERBOTTNISK~

POSTFN

Fredagen den 9 dec. -

1977

IöP I Är förvaltningen viktigare:~!Oa;~!~ 9 1 I9;;o än själva undervisningen?

• I mitten av oktober uppteg acbetslöshetsregisLI't;[ 49.9U;; P c! l' soner undet' 25 år, Eller på an nat sätt sagt : 41 procent av de al'betslösa var ungdomar. Sedan dess har läget inte för bättrats. ket tyder på att byråkratin håller på att vaxa oss Administration är ett av vår tids modeföreteel Av de här ungdomarna är om över huvudet. ser. Det är fint att ~ administrera, aU leda. Det är kring 25.000 sådana som inte får någon form av arbetslöshetsun med andra ord en uppgift som ger en hög status. Inom all förvaltning gäller Parkinsons berömda derstöd. Siffrorna är större än man lag.: aU tjänstemännen ständigt ökar i antal efter Skall vi ha del så? Ja, vi måste naturligtvis ha egentligen kan tänka sig. situa som de sysselsätter varandra. byråkrati, kalla del t.ex. administration, men myc- tionen långt 3vårare än man kan föreställa sig. slutsfat·tarna i huvudsta:den. sendet i Finland kom han den här spalten diskute- diskutera i det här samman Vi måste lösa det här proble

Det är inte klokt. in på skolbyråkratins snabba met . f)ck~!\. n"l dp.t inne bä!' en

rade vi för några månader hanget, även om det är hög allmän och hård åtstramning.

Den . svenska tidningen. Vi tillväxt. Numminen sade bl.a. sedan den byråkrati som tid att riksdagen skulle säga Alla :nåste bli solidariska r,led de arbetslösa ungdomarna. vil hur den i dag ser på sitt i ägnade nyligen inemot 20 si så här: finns t.ex. inom vuxenutbild kas antal ökar dag för dag. dor åt socialstyrelsen, som ningen och som till väsentlig tiden så ståtliga verk. "Jag har under den sena.stp. befanns vara en mastodontisk tiden kommit aU med ett visst

del kan lokaliseras till under byråkrati, där en stor d.e lav bekymmer fundera över den

visningsministeriet. Vi häv Nu gäller det alltså admi växande tudelningen inom un dade utan att ha blivit nistrationen. Numera har tjänstemännen sysslar med dervisningsväsendet: ä ena · si

dan har vi .ett växande antal

t.ex. pm motsa,gda- att planering, vi förutOID undervisningsmi-. internt - arbete skoladministratörer i ett för ansökningar och redovisning nisterium och . skolstyrelse skrivande - som sällan leder valtningssystem som ·ornfattar till något r~ltat. Med andra fyra nivåer, ä andra sidan har ar för mAnga korta kurser också starka länsskolavdel • Det är glädjande att notera vi lärarna utepä . fältet. Mot att riksdagen kräver hårdare blir betydligt dyrare än själ Dingar samt kOJiununala skol ord ett utmärkt . exempel på sättningen mellan dessa två. tag mot apartheidregimen i ParkiIllSOI1S lag, och tidningen grupper håller på att öka. Lä va kursen. Sydafrika, närmast då. i form av kanslier med allt vad d~t in rarna upplever administrationen ekonomiska pAtryckningar. funn anledning att fråga: Be nebär av tjänstemän från med misstro och ser den som ·en onödig byråkrati. Men det före Alla rapporter som kommer hövs vexklLgen socia1styrel skoldirektörer och skoIekono Iu~n verklig faller också som om administra frän Sydafrika talar i klarspråk sen? decentralisering mer ner till kanslister och om hur omöjlig regimen är. Det tionen samtidigt skulle värde Nu skall vi inte fråga om sättas mer än förr, eftersom . kan inte finnas någon anledning springbud. många av dem som .sysslar med att blunda för att regimen stö men undervisningsuppgifter önskar Inom skolvärlden har un I och för sig borde det här skolstyl-elsen behövs, der sig pä omänskliga lagar och förordninga'r . der de senaste åren en enorm vara bra, men i· verkligheten man kan mycket väl fråga övergå till förvaltningsuppgif ter. Jag nämner detta, därför Nu är deklarationer och han administration byggts ut, bl.a. är det - trots den hnpone om det är vettigt att skol att jag är rädd att utvecklingen delsblockader som så.dana föga som en följd av att grund rande personaluppsättningen administrationen dels suger kan bli ödl'--Sdiger för undervis effektiva. men de visar ändå bä ningsväsendets framtid." da Sydafrikas vita minoritets skolan har införts. Men inte rela,tivt få viktiga beslut till sig de bästa lärarkrafter regering och dess svarta för ingen reagerar. Men bara därför: i mycket hand som kan fattas · i kommunen na och dels fjärmar 5ig själ tryckta majoritetsbefolkning att Borde inte skolan vara det världen trots allt står på. rät lar det naturligtvis om Par eller t.o.m. · i länet. Nu liksom va från skolan. tens sida. centrala. Nu tycks vi vara

kiIisons lag. Gnlndskolan, tidigare ligger besluten i Hel Det finns en uppenbar risk. på väg att göra skoladminis

,lIIiJOm nu smulas sönder av singfors, och decentraliserin spardirektiv utan att riksda gen består tiil stor del i att När Jaakko Numminen vid trationen till det viktigaste

ett nordiskt serr;linanum i i hela 5kolvärlden. Det måste

gen har fått - eller önskat långt .mer än tidigare förbe - säga ett ord, skall vi inte arbeta olika äreooen för be- fjol granskade utbildningsvä- vara fel.

* I

öka trycket mot Svdafrika

Samlevnad i Mariehamn

.• I försökssyfte införs I hög

,. . l-k I . e' e p t tlll 1..""n"n"""".,..m"nI,,,u"""nI",""nlnlnI,""""~""""nI"".","""""nI""nI~,"U""""""nMn"'"'''''''''''II''"''""nnl""""nw""nI''nI"''"U''"nlrnu,,,,n,,'I'''''''''''"nI"""nI"OO"i======_==1II ~ ;=_

1= · _

1=_

• Hälsningar från Lappland. Äkäslompolo i novem ber är ett underbart land. En molnfri dag kan man få uppleva hur solen går sin låga gång bakom fjälltopparna, som färgas i en snö rosa ton - om nu någonting sådant kan tänkas. ~nö, tjugo centimeter. Och i snön ett parskid

~g;:ttsun~:om ~~~:;:tn~~: fram på väg mot nya dröm-

Segrar stimulerar, men det är föräldrastödet och träningen som avgör. Nu tränar alla öppet och enligt egna program. Det är inte så förskräckligt län ge sedan skidåkarna smyg tränade. Då kunde man på skidtävlingarna höra gub-

ket den amerikanska modellen, där idrottsmännen som ofta är universitetsstu derande börjar trappa ner när de blir 25 och bil dar familj. - En familjevänlig mo del!, tyckte tränarna. Men det kommer natur

Många tror att tillflödet av pengar skall öl<&. Men det är också troligt att företagen i framtiden satsar annorlunda än i dag. Det kan t.ex. betyda att de sat sar' hårt på ett löfte för att snabbt - efter ett par år - hoppa av om satsningen

F··· ·zr J öd· · , ora nru.st. .ger .seger.

::r~~;:,::a:r ::rd:: .:: ::~~~::et:'~:obli bra ::~::'::::p:~::r :gO

V":la&~n~a ::,::.

stadiet I Mariehamn ett nytt äm ne: "Samlevnad - relationer människor emellan." Genom det här ämnet vill man fostra de unga till harmoniska, dugliga och ansvarskännande samhälls medlemmar. Ett ämne för alla skolor. Om det nu inte fär ses som en del av den gamla medborgarfär digheten.

Lagen och lotterierna ==

• PolismäStaren I Vasa har "slagit till" mot Kvinnornas jul- . m1!.ssa, ett årligt ba~revcne mang där olika törening?r säl jer handarbeten, lotter osv. Mässan är populär. Den är stor nog för att dra till sig folk och alla parter tjänar pä att SAmverka. Men nu har polis m1!.staren läst i lagboken och funnIt att "Förening, stiftelse eller annat samfund som avses i paragraf 2 kan föranstalta ett enda lotteri vid samma tillfälle utan tillständ, om försäljning-en av lotter och lottdragning samt utdelning av vinster sker vid samma tillfälle och lotternas sammanlagda försäljningspris är högst 1 .000 mk."

~=_~ E~in~f~ii;ei~;:~~:~:~ ~r:e~~.:,:~~~'':o:'O~ä;; :~;:ti~;~'å rt!år7Y~! ~;:::~~ehr.~;n:~~!!~ 1 =_= = ", ==;;=. § ~=___ ~

~= = =!= = _

timmar

minst.

Dessutom

många skidåkare och som ledde lägret i Äkäslompolo, måste föräldrarna ställa upp: betala utrustningen, hade ett problem: de unga som kostar omkring 3.000 åkarna var alltför ivriga. mk om året _ innan man De hade också en intresblir så bra att någon skidsant teori, som går ut på fabrikant träder till. att de som börjar träna målmedvetet i tolv årsål- Utan föräldrastöd ingdern bör vara i toppform en framgång. när han/hon är ett par och Det sade många. tjugo. Det här fÖljer i myc-

finns kanske en handfull människor som lever gott på att vara framgångsrika skidåkare. Det är till den här gruppen som dagens unga skidåkargarde drömmer sig - också om ungdomarna vet att chanserna är små. - Men chanserna finns. Sade de unga åkarna.

ga unga åkare. Men ju äldre de blir desto hårdare blir blir tempot, desto större kraven, desto hårdare konkurrensen. Är det verkligen så här som idrott skall bedrivas? ALF SNELLMAN

iWlUlI/IIUllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllilllllllllllillllllllllllllllllllilllllllllllllllllllill11111111111111111111111IIIIIIIWlWlIlJlUUUIIIIUUIIIIIIlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIUUIIIUIJIIWIIIIIIIIIIJIII I,lIlIlIlIlIlIlIlIlIlIlIIUIIIIIIIIIIIIIIUUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1I1111111111111111111111111111111niffi

Om lagen inte kan tolkas ge neröst nog för att tillåta lotte rier på basarer av typ Kvinnor nas julmässa bör lagen snabbt skrivas om.

Fredagen den 9 dec. -

1977

O S T f: R B O T T N I 8 K A P O S T E

I(ilen är 'produktiv~ for I(stads-h,orna! I en intervju I ÖP ifrågasätter, Inte a I I t kulturutbud inom sta· kulturforskare Chrlstel Holm. I den på Kilen, sä de som tycker ström satsningen pä Kilens hem· att det är för lång väg blir Inte) bygdsgärd l SIdeby, och undrar utan kultur, om den är "produktiv" för sta· Publiktillströmningen till Kilen dens invänare. Hon säger vidare har knappast heller minskat, trots att hon inte är anställd av Kris· att det förefaller så enligt Chris· tinestad och har rätt att ha egna tel Holmström. Dock kunde den åsikter, och det har hon natur· gängna sommarens besökarantal ligtvls all rätt att ha. ha varit något större utan det De argument som Christel Holm· ihållande regnvädret. ström framför mot en satsning Att det oftast skulle vara sam· pä Kilen verkar dock något ohåll· ma folk som kommer till evene bara. mang pä Kilen är inte nägot ar· I gument som kan användas mot . t Kil en. Ch ns . t e I H o Imstrom .. ...Hon ..ifl'ägasätter om Kilen kan JUs tJanstgora som kulturellt aktivi· I som f ors k ar I k u It uren b or d e JU . , telscentrum för Kl'istlnestad. Men f"ors t av a lIt h a upp t"ac kt ,att d e t om man ser realistiskt på saken ofta är samma folk som tar del ' sä finns det ju egentligen inga av merparten av kulturutbudet, alternativ. Skall Kristinestad och att man i stor utsträckning överhuvudtaget ha ett kulturellt ser samma ansikten också på de aktivitetscentrum sä mäste det bli mest olika kulturella evenemang. Kilen. Ingen annanstans inom sta· Av de ställen där kultur utbjuds den finns ett tillnärmelsevis lika inom K:stad torde dock Kilen med stort och varierat kulturutbud. bred marginal vara det som har "Avståndet till Kilen är långt flest besökare utom de "obligato. för flertalet inom staden." Javisst, riska" mänga gänger äterkom· det är cirka 40 km frän stamsta· mande besökarna. den till Kilen. Och det är lika längt för sidebyborna In till Kris· Ingen kan pästä annat än att tinestad. Å ven om Sideby genom de anslag som staden beviljat Ki· kommunreformen uppgätt i Kris· len har gett staden en synnerligen tinestad, ·behöver man inte förut· god utdelning. Med Kilen har sätta att stadens kulturella cent· Kristinestad fätt en sevärdhet rum skall finnas pä samma plats med gott rykte t.o.m. utanför som dess administrativa centrum. landets gränser. Sidebyborna är utmärkta förval. Anders Teir, Åsa Stenlnnd tare av kultur. Dessutom finns ju

-Vad handlal~ det om • l

.~====~-------~~~~~~~~~~--------------------------~

stat~hidraQ:sstridell ? c·

'Färdigtuggat' för vanligt folk? • I diskussionerna kring SÖU:s kulturpolitiska pro gram har det förekommit en del i mitt tycke farliga re· sonemang. Man har frågat sej vem programmet är äm· nat rör, och man har velat ge sken av att "vanliga uf medlemmar" inte har några mÖJligheter att förstå texten. Man använder gärna uttryck som "fältet" och "vanliga, enkla ungdomar", och ofta försöker man dra upp skilje linjer mellan folk som är en gagerade på förenings· resp. förbundsnivå. Nu är det väl lätt hänt att det uppstår motsättningar och informationsproblem mellan centrala och lokala funktioner i en organisation· - där är ju FSU ett bely sande exempel. Det går sä kert att hitta sådana pro blem också inom SÖU. Men ändå tror jag att man ska akta sej för att diskutera i termer som "fältet", "vanli ga uf-medlemmar" osv. Det låter ytligt sett posi tivt att säja att man repre· senterar fältet. Ändå finns där en negativ klang. Det ligger en dold nedvärdering av folks kapacitet r uttryc ket. Det används i samman hang, där man vill framhäva att nånting är för avancerat, för svårt att förstå. Fältet har då svårt att förstå, me· nar man. I motsats till vem, kan man fråga sej. • Jag tror det ligger en fara

Uppe!1barligen har vi inlett ett "sifferkrig" inomuf·rörelsen. När· man i dessa dagar slår upp vära nyländska lokaltidningar blir man alltsom oftast överöst av diverse beräkningar om h.lir snedvriden anslagsfördelningen är och hur förfördelat NSU har blivit under ärens lopp. För den oinvigde kan det säkert verka förbryllande och det är kanske därför skäl att me ra objektivt analysera situationen och komma fram till en slutsats om varför vi i dag har hamnat in i den mycket träkiga situation som nu räder. Den viktigaste frägan i detta sammanhang bör vara: Varför sitter den finlandssvenska ung· domsrörelsen i dag med ett under· skott i storleksordningen 120.000 mk och hur skall detta under skott täckas. Ligger orsaken i att NSU har fätt för lite pengar? Har de övri gOl landskapsförbunden lätit sin verksamhet svälla ut för mycket eller är det NSU:s verksamhet som byggts ut? Lät oss dä vara ärligs och fast. slå att man inom SÖU och AbUF under de senaste tre ären gått in för att skära ned verksa mheten. att anpassa sig till de ekonomiska

resurserna. Jag har själv varit i att tala om "fältmänskor med om att under en treärsperiod na" som någon sorts grå minska SöU:s fältpersonal med massa i största allmänhet. tvä instruktörer. Resultatet av Det är väl en självklarhet dessa n~skärningar har varit att I att också "vanliga uf·med SÖU nägorlunda har kunnat ba· lansera sin ekonomi. Inom NSU har man däremot gätt en annan väg, man har skaf. förbundet. Tanken var uppenbar fat sig ökade utgifter, uppenbar. ligen ocksä den att lokalförbun. ligen utan att ha finansieringen den i form av "medlemsavgifter" av dessa helt klar. Den stora för skulle bidra med den del som NSU ändringen kom 1975 när man ätog centralt Inte orkade med. Under sig det ekonomiska ansvaret för dessa premisser räknade man sä lokalförbundens verksamhetsleda vitt jag kan se med att omorga re - nägot som med ett penndrag niseringen skulle göra det möjligt ökade de statsbidragsberättigade att mjölka "statsbidragskossan" utgifterna med knappt 100.000 pä avsevärt ökade bidrag. mark. I Varför gick det dä inte så.. För Kostnaderna som detta ätagan det första förefaller det som om de har förorsakat NSU är stora lokalförbunden inte syuIIe ha va- som situationen i dag är kan rit villiga att sträcka till den del man säga att de direkt äventyrar som krävdes för att ekvationen förbundets framtid. Den slutsat. skulle gå ihop. dvs. den ekono sen är man tvungen att dra när miska bördan för NSU blev större man frän NSU-häll i dag säger än väntat. att förlusten för innevarande är 'I närmar sig 100.000 mk. För det andra byggde man moVarför man inom NSU företog dellen pä ett antagande om att denna omorganisering undandrar statsbidraget skulle växa lika sig min bedömning. Gissningsvis mycket som kostnaderna. ökar kan man kanske säga att det var kostnaderna med 10.000 mk so. en åtgärd som skulle höja de bi ö.kar statshidraget . lika mycket. dragsbel'ättigade utgifterna för Ett helt felaktigt antagande efter.

lemmar" är utrustade med en förmåga till självständigt tänkande. Man föd~ inte till "fältmänskor", men man kan kanske bli det som en följd aven kulturell och social situation. Den situationen ska vi angripa inte accep· tera qen!

cen framför teven eller stereo anläggningen och tar emot j stället för att skapa själva. På samma sätt fungerar det med kulturpolitiken och and ra former av politik. Vi sit ter i finsoffan och fungerar som passiva observatörer, när man debatterar runt ett bord i teverutan. Är det nå gon som ställer en irriteran de fråga, så behöver ·vi inte själva ta ställning och for mulera ett svar. Det finns oftast en meningsfrände i rutan som sköter saken åt oss. Vi blir passiva "debatt sväljare" i stället för aktiva debattdeltagare.

• Om vi ska återgå till tea· ternämndens programför slag, så tror jag att man måste kräva en smula tanke verksamhet för att texten ska kunna förstås. Inte är det en sund utveckling, om vi når därhän att allt som presenteras för ungdomarna är utformat så att mottaga ren bara behöver svälja och ingenting annat. Jag är med· veten om att programtexten

Slag

• Nu är det här naturligt vis inte ett försök att för svara ett svårt språk eller invecklade resonemang j största allmänhet. Beträf fande kulturprogrammet tror jag att vi kan åstad· komma förbättringar i flera avseenden. Det viktiga är att vi inte utesluter någon ur diskussionen. Vi ska dra oss för att stänga inne folk i en diffus grupp, som vi kallar "fältet". Vi ska inte nedvär dera folks kapacitet. utan vi ska informera och skapa ka naler för den förmåga till analys och ställningstagande som finns hos de flesta män skor.

knappast kan förstås, om man läser lösryckta avsnitt. Då blir man säkert konfun derad över vissa begrepp som används. Men jag är övertygad om att budskapet når fram, om man tänker ef· ter lite och läser program met så som det är skrivet, dvs. som ett fortlöpande re sonemang från första till sis ta meningen. Det "färdigtuggade" är inte bara nedvärderande. Det finns också en risk att "bit & svälj"-informationen leder till en passivering av ungdo men. Det konstateras i pro gramförslaget, att de flesta av oss i dag är passiva kul· turkonsumenter, inte aktiva

BERTEL NYGARD

som alla landskapsförbund ligger bunden bör garanteras en ekono pä en bidragsprocent mellan 30 mi:sk grundtrygghet, i klartext: och 40. Dvs. för varje ökning i alla skall fä lika mycket som är et kostnaderna om 10.000 mk bör tidigare. Eventuell tillväxt i nä .man i självflnan<:iering kunna got förbund bör finansieras Inom skaffa fram 6-7.000 mk. Nägot , ramen för det totala anslagets som i dag år lättare sagt än gjort' . tillxäxt. Ser man tillbaka pä de fyra är För det tredje. när antagande som FSU fördelat statsbidrag till tvä inte höll tvingades man utgå landskapsförbunden sä framgår ifrän att de övriga landskaps för det helt klart att denna princip bunden. som redan skurit ner sin alltid har varit i kraft. och den verksamhet. ytterligare skulle gö som är ärlig bör ocksä kunna ra detta till förmän för NSU:s medge att den i samband med expansion. SÖU och ÅbUF skulle fördelningsdiskussionerna klart vara villiga att acceptera minska har sagts ut. de statsbidrag. Man kan här fråga sig vilket som är viktigare: Att Det är ocksä skäl att påminna garantera att SÖU oct> ÅbUF inte 11 0m att NSU de facto fick hela ytterligare skall tvingas skära den totala tillväxten ; ärets anned verksamheten eller att tinan· slagsfördelning, vilket reellt sett siera en expanSiOn inom NSU har lett till minskade anslag för som alldeles uppenbart bygger pfi övriga landskapsförbund. Tyvärr, orealistisk ekonomisk grund. vilket jag är den först~ att belda SöU,s svar pö. den fr ä,mn hal ga, var årets tillväxt sä liten att alltid varit klart: Landslmpsför • SE SIDAN 5

l 1

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Fredagen den 9 dec. -- 1977

------------~--~~~----------.--------------------------~----.----------------------------------

Fredagen 9. 12. -11.

Disco

Alvari Tuohitorvi

under pauserna

Holm & Co

BUSSAR' Wester från Kaskö 19.30, K:stad 19.)') -Wester från Kankaan 192'), Näsby 1940 - KaukarvlO 19.00. Sldeby 19 30 . Skaftung 11J-40 pää 19.30 via Honkajoki 19 .30. Isojokl 20.00. Vanhank'ylä 20 10 . Dags· Hennksdal 19.')0. Härkmen 19')') - Ykspetälä fr Stod 2000 Vanha· mark 20 .2'). - Wester från Teuva 19 30. Perälä 1940. Myrkky 19 lO. kvlä 20 lO. Dagsmark 20.2') Tjöck 20 O') - Wester från NärvilOkl 1900. Pörtom 19 10. Övermark

FREDAGSDANS I SOlF

BUSSAR:

9. 12. kl. 20-01

ZOTCH r

Majors fr . Srnedsby ufo lokalen 19.30 via buS<!· station, Myrgrund, Nä· .set, Sundom uf·lokalen. Kvevlax andelshandel kl. 19.30 via Velkars och ,Toby stenbro.

FREDAGSDANS I KRONOBY

* CLEOPATRA *

Arr.: KU & N

Fredagen den 9. 12. kl. 20.00

Inträde 15 mk

TITTA HIT

toppendans

• I

NYBY

* REFLEXBANDET & CLEOPATRA lördagen den 10. 12. kl. 20.00-01.00

---- Gratis bussar!

----------

Strandl.tr. frän Vasa busst kl. 19.30 via Solf. Från Närnpriäs kl. 19.30 via Norrnäs, Töjby, Korsnäs, Molpe. Frän Näsby kl. 19.15 via yt· termark, övermark, Pör tom, Rainebäck.

-=--

II ni 11111111111111111111111111111111111 111111111111111111111111111111111111111111111111111111 II 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 ~

---

I- \YilfU DANS I VDRA I-

----

i--=

lörd. lO. 12. kl. 20-01

I- -- MAARIT & JAANUS --

BUSSAR: Ot fr. Vasa 19.15. OT fr. Kaurajärvi 19.00 via Grill-Center, Oravais 19.40.

~NOX

---

i-~

--=

I-

= ---

illlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111flllllllllllllIJ 11.lIlIlIlIlIlIIlllll1IlIIlIlIlllIllllllIlIlIIlIlIIllIlIllIlIlIlIlIIlIlIlIIlIIlllllii

Frooa.gen den 9 dec_ -

~~lFRB011~Ili:Rl\

] 977

POli:1F"i

§IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIU IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIJ 11111111111111111111 11111111111111111111111111111 111111111111111111111111

I =

DANS I

KA'LLBY

~I ~i

~äinölä

JULFEST

** *

LÖRDAG 10. 12. kl. 19.30

MASSOR MED PROGRAM SMöRGASBORD DANS TILL LEFFES

LöRDAG 10. 12. kl. 20-01 NAGOT FöR ENVAR

PENYTI OSKARI KANGAS

V,elll har hindrat en l·d'd e ehatt ?. . I I

I I

VÄLKO~IMEN!

BUSSAR SOM TIDIGARE.

batt, :om händelsevis någon skulle vara emot den. Beträffande Teaterrädet vill jag I Buss frän J:stads busstatIon kl. sä:;-a: Försök från alla häll finna Republlken Finland har nått den 18.45 via Bennas, Nyhalla, Norr sidan, Forsby centrum och Ny personer som kan samarbeta med hedervärda. åldern av 60 år. Denna brann. Retur efter festen. varandra! En förutsättning för att remarkabla händelse är väl vard Teaterrädet skall kunna arbeta är en fosterländsk kabare tyckte man ·VARMT VÄLKOMNA! att alla dess medlemmar har åt på radions samhällsredaktion. minstone nägotsånär samma åsik Författare till denna kabare är ter i väsentliga frågor . Att, såsom Lars Hulden och 'producent är Ca nu, mest sy~sla med att strida om rita Backström . Musiken har kom formuleIingar i mötesprotokoll, är ponerats av Janl Uhlenius och medverkande är Dick rdman, Mar meningslöst. '1'eaterrädsfrågan in git Lindeman och Lars Svedberg. går som en väsentlig del av kon Urpremiären är om lördag kl. fliktlösn.ingarna inom FSU. Jag 20.30. går sä långt att jag säger: Teater Sagan om Sköna är kabarlms rädets medlemmar skal! inte en namn och handlingen försiggår på bart representera ·s ltt landskaps förbund, utan också kunna god torpet Rovbrännan, som är beläget kännas av de andra landskapsför i örumpa. När spelet börjar håller bunden. Då tror jag människor stora saker pä att ske. Rovbrän med rätt inställning till .t eater och nan har just beslutat sig för att samarbete skall kunna · väljas. in. .bi! en självständig gård I stället T:.ots anspelningarna på min or-I "NSU vill ta av andra", säger Då 'kan Teaterrädet äter bÖrja ar för ett uselt torp underlydande ös .tergården. östergård ger Rovbrän kesloshet I senaste nummer, ber I Rex. Märkligt. Synnerligen märk beta för ·det ·det 'finns till · ~ör . na en frihetsgäva - det är kon en 44-årig äldrlng om spaltutrym-lligt möt bakgrunden av vad som För övrigt, bäsU). öP: Om man· Sköna, me i Eder värda ungdomstidning, hänt: Statsmedel som enligt mö SÖV-ordförande Leif Rex tar tesbeslut borde ha tillfallit NSU, får höra att mygling förekommer och medvetna orättvisor begås, är Under spelets gårig får vi följa upp generationsklyftan I FSU. Det intrigeras bort och man röstar på man då en "stridstupp" om man med .kon Skönas öden och äventyr finns en sådan, det är klart. Kan-I nytt. Man springer i myndighets vill ha rättelser 'och rättvisa? Vid under 60 år. Vi fär höra hur de ske t.o.m. flere. Men dessa klyftor trappor. När då NSV viii ha sin FSU-mötet fmgades om SÖU kan olika kofösarna sköter 'om hE'.nne finns inte i bokföringshäftet. Där ratt, då "T AR MAN A V AND. ge garantier för att en "retroak- under årens lopp. finns kolumner för statsunderstöd- RA!" . Uv rättvisa" kommer till stånd vid da utgifter, och dem bör vi följa Radion IBrdag kl. 20 .30, . vid utdelandet av sta tsunderstöd. Den märkliga inställningen att värmötet? Detta ville SöV : s re Generationsklyftan går nog , be- SÖU är någonting helt . utanför presentanter inte lova. Jag tycker traktelsesättet, i frågor om vad ' FSU skymtar åter fram t Rex' ut- , att detta visar hur tankegå ngarna KOMMENTAR: som är rätt och vad som är orätt, talande. FSU har ingen "ldMe- Igår. . vad som är till den e!ma klickens ' batt" och Inget "program", och' Rolf Söderling Apropå stridstuppar: den som eller helhetens bästa. <> inga "principer" osv, Vem har inte var 'med fick det 4ntrycket M"T h t t k .. hindra t att allt sådant diskuteras? PS. rm den diskussion som et att herr dagboksförfattaren Söder °l~kltg e er~a a ät Iyc as N10Ssa I Ingen! NSU till och med efterlyser terJyses vill jag ta upp delproble ling var en av dem , eftersom han U .. " k o I erna ar sv rare om tanf" k' R T 'II d prinCiper for t.ex. utdelande av met om ungdomsförening,nnas var en av 'i~ aktivare . debattörer ' or, s river ex. l e t . . . star u " tt NSU statsbidrag .. Rex sitter med i verksamhet som HEMBYGDS· ' na, Tydligen var han enligt sin om . fi nns b ara a tt saga a " å f' . FSU FSU:s styrelse. Kom fram med FöRENINGAR - föreningen där egen bedönmmg. den som stod för s tår u t a nf or. s lnns mget ... " " . h l" Ideer dar och sluta upp med att generationsklyftan Inte är det vä· de s~klig'a inläggen Stå rannmgarna ål oc ny annmg . . t tt.. . bluffa. SÖU fick Åboiand med !';ig sentliga, utan . överbyggande.t av a t ni" k Tna u a or. an m e e motE' bil . Lute ens aen bedömninge n :.OTbeslutfört, enligt stadgarna om att - och därmed majoritet t anslags· densamma, är det till den g'~men-I de folket "" mötet vara enigt inget landskapsförbund fär ha me- frägan. Säkert fär Rex majoritet samma trivselns och svenskfolkets ra än 45 procent av rösterna. också för att genomföra en idMe- bästa. OS. P-E. Anderson

Onsdagen den 14. 12. 1('77 MAN ADSMö'l'E i lokalen. Program och kaffeservering.

Sagan om Skona ..

Ta med en julklapp väl'd minst 3 mk!

" orpnlngsspaltell

SMEDSBY LTF

iillllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111'1111111111111111111;llllllllllllIlIllllllllilllllllIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII~ Ni minns väl FORSBY BOLLKLVBBS

YtterJeppo skola.

Styrelsen

BARBARELA

YTTERJEPPO UF håller

IÅ~:d~~;:~1812.kL14 =

LöRD. 10. 12. kl. 20--01 med =

äI

•

V AD HANDLAR

den på intet satt kunde täcka de kraftigt ökade kostnader NSU kunde redovisa . Men man bör ocksä kom ma ihäg att vi i ett mycket tidi gt skede var medvetna om att så skulle . bli fallet. Det gallde all tsÅ. att spara pengar, vilket SÖU t. ex , gjorde genom att hålla en a v ~ ina två återstående instruktörstjä ns ter obesatt under första hal våret a v 1977. NSU anser uppenbar lig en att den borde ha hållits obe",a tt he la året. Slutsatsen av detta r esonem nng ar helt naturligt den att da gens problematik Inte kan lösas med annat än sparsamhet inom alla landskapsförbund. Det totala un derskottet om över 100.000 mk inom uf-rörelsen föi' Innevarande är kan inte avhjälpas på annat sätt, nya Inkomstkällor förefaller åtminstone I dag orealistiska. Vi måst€ en gång för alla lära oss att det inte ar en framkomlig väg att skaffa sig 10.000 mk I ökade utgifter för att få 3 .000 mk 1 ökat statsbidrag. "Det är mängden som gör det" sa förriga pojken när han köpte slickepinnar för 10 penni och sålde dem för 5 penni. JEF

l - ------ ------• Läraren (visar på svarta taf lan): l bvilket förhållande stå do båda vinklarna. till hvarandra,,_ Jas1\., du vet det mlf> Nä. ve.& du då., hvad sonl m'~nl"S nwd för hällande? Pojken (gratande., ' .,lO ra syster, ' _ har ett ;,äda.nt hennes fästman är cigarrhanrlla , re . , .

(Kasper L»13)

!llllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll111I111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111\lllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII!IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIJ

att prenumerera

-= -1I1111111111111111111111111J11111U 11111111111111111111111111111111 1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111ii =

OSTERBOTTNISKt\

POSTEN

Fredagen den 9 dec. -

1977

En föråldrad karta

o Teater-Jacob gav sin pre miär av Wava Sttirmers ung domspjäs "Kartan", i Helge Lassenius regi, i lördags. Pjäsen handlar om en ung finsk-amerikan som rymt från ett av de amerikanska militära skolnillgsliigren i Västtyskiand och hur enös terbottnisl{ nicka hjälper honom att fly till Sverige.

Gita Kolarn och Per Back man spelade huvudrollerna som Irmelin och Raimo. Båda klara de väl av sina prestationer och lyckades fängsla åtminstone den yngre delen av publiken trots den något tunna intrigen. Man skulle dock ha väntat sig att Raimo, 'som emigrerat med sina föräldrar till Amerika, skulle ha haft något mera ame rikanskt över sig. Kanske ett Händelsen utspelar sig för eller annat "weil" eller you see" sju år sedan, när kriget i Viet kunde ha hjälpt upp bilden nå nam fortfarande pågick, och got. En småsak som knappast placerad i en sommarstugemiljö stör, men som gör att man får svårt att föreställa sig Raimo nära Jakobstad.

som en flykting frän den ame rikanska armen, är att hans hår är halvlångt och täcker öro nen, medan man föreställer sig en amerikansk soldat som kort klippt. Annars spelar Per sin roll tro värdigt och när han mot slutet av pjäsen klär ut sig till flicka och försöker härma det täcka könets gångstil rycker han verk ligen publiken med sig. O Per-Erik Kronholm, som spe lar Irmelins pappa, har den kanske svåraste rollen i pjäsen, som han klarar av med bravur. Utan att spela över ger han bilden av den typiska faders gestalten, som kärleksfullt men något tyranniskt härskar över sin familj. Familjen, Lilian Ny Glta Kolarn som Irmell tmsammims med sina smAsyskon Pis och fors som mamman o. Piki Ha Nina. (~inna. Rosenström och Piki Haga) I Wava Sttirmers något ga och Minna Rosenström som föråldrade ungdomspjäs "Kartan". . Irmelins småsyskon, har ett . (Foto: Anders Lerbacka) verklighetstroget drag över sig ~ch ~~åflickornas .. spelglädje De i genomsnitt mycket go- högre nivå,. med bl.a. ESSK-do overtraffar ofta de aldre skåde- da skådespelarinsatserna. kom- kumentet som synligt bevis, och spelarnas scenvana. mer tyvärr inte riktigt till sin ungdomen har dragit sig tillbaTomas öst, Marica Rosengård r rätt när pJasen uppförs sju år ka för att tyvärr bli allt mera och Pia Runnakko spelar Irme- för sent. För sju år sedan var flegmatisk och allt mindre en lins kamrater. Deras roller är Vietnam-kriget aktuellt, då var gagerad i samhällspolitik. Där inte så stora, men det lilla de ungdomen upprorisk och paci- för kan de händelser som ut hinner vara med visar tydligt fistisk. Då flydde unga ameri- spelar sig i "Kartan" verka ur att pjäsen skulle ha mått .bra kaner från sina militäranlägg- modiga och t.o.m. svårförståeli av att ha dessa ungdomar mera ningar i TYSkland och sökte ga för både unga och gamla j med j intrigen. asyl i bl.a. de nordiska länder- vår tid. Irmelins kamrater upp Tor Wenman gör i pjäsen ett na. (Raimo skulle f.ö. inte ha träder som nutidens ungdomar kort inträde som grannen Gus behövt vara orolig för att bli gör, medan Irmelin och Raimo tavsson, också en karaktär som utlämnad från Finland.) är representanter för den oppoborde ha fått figurera mera i Men nu har denna fredsmed-I sitionella ungdomen i slutet på skådespelet. vetenhet accepterats också på 60-talet. HEDLASSE

Hot-Shop öppet

ai~3

vardagar

Månd.-tisd.--onsd.-torsd. • ••••••••••••• Fredagar .............•..•••••••••••••. Lördagar .. .... .. . ............•........

i Oravais =

\,\ IANONI,

i DECEMBER

~ ~ LÖRDAGAR PRIVAT8ESTÄLLT Molpe uf säljer inte tomten

141SIIAli'l'~~ plats för lokal i framtiden?

MEN FREDAGAR DANS Till AMIGOS

SÄLJA ELLER INTE SÄLJA den tomt där Molpe uf:s lokal har stått, har man grälat om i Molpe. Kommunalpolitiker inom byn har velat sälja tomten till Korsnäs kommun som skul le utnyttja den som tomt för ett radhus. De yngre i föreningen, understödda av några äld re, ty.cker att man skall behålla tomten för eventuella egna behov.

toner

ORAVAlS TEL. 961-53 132

Tre medlemsrnötenhar hål lits med två veckors intervaller .?1kL te. nu • q. Ms::s Oet . . . . . . . vid vilka tomtfrågan diskute rats. Senaste fredag beslöts ge nom omröstning med siffrorna 53 mot och 12 för att tomten inte skall säljas. - Ungdomen vill ha ett stäl le där de kan vistas, säger för eningenS kassör Henry Back lund, 19 år. Tomten är så stor, VI HAR ÖPPET: 4.000 kvm att vi kan idka boll vard. och sönd. till kl. 24.00 spel på den. Det finns också så lördagar till kl. 04.00 dana som vill att vi skall bygga en mindre lokal på tomten. Det Tel. 961-53 299

kan inte bli av nu men kanske .,.. ca. =... $04 WJ;C 4'4 .-u we......... u. PWs& 40. efter något år. Så länge vi har tomten har vi ett realvärde pengarna blir bara förstörda. Molpe uf:s lokal var oända målsenlig att hålla i stånd. För eningen har i stället satsat på sin paviljong vid Molpeström men. I somras revs uf-Iokalen. Endast ruinerna finns kvar. Uf lokalens tomt ligger i byns ab . soluta centrum.

.S. ",.. l.'•.. . . ,

Om du blir hungrig på natten ät från

ORAVAISGRILLEN

DRÄKTER

FABRIKSBUTIKEN ORAVAIS

Främsta företrädaren för de kretsar som velat sälja tomten är byggmästare Birger Krook. - Kommunen söker en lämp

lig tomt för ett radhus i Molpe, säger han. Det är fråga om 6--8 lägenheter. Kommunen skulle vara med som aktionär och fi nansiär. Man har sökt alternativa tomter men de har inte samma centrala läge som uf-tomten. - Kommunen vill tydligen inte förhandla med andra mark köpare, som vi kontaktat, om köp av tomtmark för radhuset, konstaterar Henry Backlund. Genom omröstningsbeslutet på fredagen är frågan tillsvida re avförd från dagordningen. Såväl Krook som Backlund för säkrar att parterna skilts som vänner, trots att det gjordes e~ hel del fräna angrepp när dis kussionens vågor gick som högst.

Maarit till Vörå

Maarit har varit en av de mest kända sångerskorna i Fin land i flera år. Hennes egentli ga genombrott kom 1973 när hennes första LP "Maarit" släpptes ut. Hennes repertoar omspänner ett brett register med tyngdpunkten på rock. Maarit har också haft stora framgångar utomlands. I fe bruari 1977 vann hon en inter nationell sångtävling i Sofia. Där framförde hon Sami Hur merintas komposition "the Bal lad". Maarit kompas på sina tur neer av orkestern Janus som består av Sami Hurrnerinta, Harri Merilahti, Pertti Päivi nen, Markku Marstela och Bru Båda hoppas dessutom att no Korpela. Maarit och Janus den diskussion som nu förts uppträder på dansen i Vörå skall leda till att ungdomsför 10 december. eningen så småningom tar ini tiativ till byggande aven sam lingslokal i byn. Ingen danslo •• kal, säger Backlund, men ett ställe där ungdomen kunde hål ' la tilL Seg

nnonsera i OP

Fredagen den 9 dec. -

1977

ö~TF.RROT1NI~R~

PO~TF.~

Äntligen skaH Pingvin öppna!" 1Musik och rytmik

- slutet kafe för Jgtadsunga i ungas konstjippo

FRAN NYAR skall kafe Pin gvin i Jalwbstad öppnas som U ngdomslmfe. Men det blir till att börja med bara på prov. Ungdom!:inämnden har fått t>:n tremånaders provperiod på sig. Lyekas man inte driva kafeverksamheten till belåtenhet under den perioden skall beslute' omprövas. Kafeet har ~t~tt oanvänt Il~t måste de som kommer in, Lars-Göran ' Sundström. 'Alla många år, ~amtJdigt som ett , losa ett medlemskort. Det blir I har samma chans att komma ungdomskafe har saknat,s. Ka alltså ett slutet kafe för med- in bara de löser medlemskortet feutrymmet i idrottsgården är lemmar. på 10 mark. Kortet gäller för på 154 kvadratmeter och fär - På det sättet har vi lätta- hela året. , digt inrett för sitt ändamål. re att hålla kontroll på verkMen sådana som stör ordnin För att hålla ordning på stäl- samheten, säger ungdomssekr. gen mister sitt kort för en viss tid eller för alltid, och kommer • alltså inte in.

DISI{OI{vällar I · I l · l S {O re~ -

Länskalender om evenemang '

Konstkommissionen i Vasa län skall tillsammans med länets tre landskapsförbund utarbeta en lmlen der för kulturevenemang som skall anordnas under våren. som maren och hösten 1978 i länet. Landskapsförbunden och konst kommissionen strävar med hjälp av kalendern till att förhindra att länets olika kulturevenemang inte tidsmässigt skulle Infalla samti digt samt att få alla kulturevene mang i en enda broschyr.

Konstkommissionen har a v kom munernas kulturnämnder/ kom munstyre Iser I kons torganlsa tioner na och -Institutionerna inbegärt uppgifter för kulturkalendern.

• Dottern: Men pappa, hur kun-I de du låta. mina tre friare sam-' manträffa hos dig på l(ontoret'l Pappan: Jag ville förstås råd- i göra med dem på en gäng, hvem som nöjde sig med minsta. hem- i giften.

I I

En tidning som vet vad ungdomen i Österbotten En tidning för ungdomar och ungdomliga i hela svenska Österbotten. . .. och vi klarar oss inte utan den.

DA!! MED HAM1

ETC..

tt1d'~

PRENUMERERA NU!

SVAVEL.SYRA. VATTE:N ...

VARMLUFTEN

JÄRN

ERSÄTTES

~ A 5TiG~ET

OCH

~~"A~/

~'\_

gOl'.

BLE'V ~R 17e~ DEN FÖRSTA BEMANNADE I.U FTFAR KOSTEN.

MAI'II AV VARML.UFT " , (LÄTTARE ÄN I<AL.L.UrT).~.-~t&: __

Också pappa vill ha UP

lIan vet aU ÖP är en ung dom.stidning att lita på.

BALLONGEN

målningar och skulpturer. Teateravdelningen omfattar monologer, recitation och fär diga pjäser eller egen produk tion. I rytmikl::lassen finns bJ.a. balett, karaktärsdans, jazz- och popdans samt foll{(lans. I musikklassen giiiler det konsertmusilr på piano, ~td.k instrument, blåsinstrume!1t el ler andra instrument, samt sång, folkmusik, schlagers och visor, jazz och pop. Ytterligare ingår en tävling för unga kompositörer, en öp pen tävling om "sångkompo;;i tioner av mindre format". Dd tagarna måste vara under 24 år. Ungdomssekreterarna är de som kan ge närmare upplys ll ingar om jippot, och som oc]{s å tar emot anmälningarna.

chan~ att komma med, sägerl~"""""""""""~"""""""""III"""""""""""""""~"'''''~ Lars-Göran Sundström. Men " J15 det var endast Rådmans som l hakade på. Nu är det vissa klas- : ser som håller till i diskoteket: olika kvällar, och eleverna skö- ! ter helt verksamheten.

-teknik i bild---- UPPTRYCKET Fic.K

I Jakobstad ordnas de lokala uttagningarna gemensamt för Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Larsmo 21 och 22 januari. Men anmälningstiden för dem som vill vara med går ut redan den 2 januari. Vid uttagningen består programmet av teater, monologer och recitation, i bildkonst, rytmik och musik. De bästa i rytmik och musikgrenarna går vidare till länets konstjippo, och de bästa därifrån vidare till Kotka. Tävlingsdeltagarna ,indelas i tre åldersklasser: 7~12 år, 13-16 år och 17-24 år, Då en grupp framträder får högst en tredjedel i gruppen överskrida eller underskrida åldersgränsen. Bildkonstavdelningen omfattar teckningar, akvareller, olje-

!.lur serveringen skall skotas ar annu oklart. Ung " domsnämnden skall i alla fall anställa två övervakare. Ett råd skall också tillsät Ltas för verksamheten, säger O DISKOTEKET i Jakobstads Sundström. I första hand skall idrottsgård är nu igång fyra I medlemmarna i rådet utses via kvällar i veckan. Det är elever- Skolorna, men sedan verksam na i Rådmans skola som sköter heten kommer igång får de som verksamheten, och Som använ- vistas i kafeet utse sina repre derdiskoteket, Det är nämligen sent~nter. .yngdomsnämnden endast slutna tillställningar och idrottsnamnden skall ock som ordnas. så vara representerade i rådet. --------~---------------- - Alla ' skolor hade samma ,

Kalendern skulle vara en viktig infol'mationskälla för länets invå nal'e samtidigt som den skulle vara eftertraktad även utanför länet. Den tvåspråJciga kalendern skall publiceras och distribUtionen skötas så, att det är lätt att få informationen Inom hela länet.

~jäl.~a

~fUSIK OCH RYTMIK är temat för ungdomens konstjippo nästa år. Den riksomfattande finalen arrangeras i Kotka i april. Före det blir det lol,ala uttagningar och tävliug på länsnivå.

5NART

vÄTGA5.

Jag beställer Österbottniska Posten för år 1978 (52 nr) för 20,

RiKTNiNG

AV ViNDEN, TROT5 ALL.A ~L.URiGA UPPFiNNiNGAR:

BESTÄMDES

Namn: ......•...... . ..........................••..

BALLONGEN

BLEV L.UFTSKEPP DEN PÅ fS50-TALET FÖR sÄGS ME'O EN ÅNGMA,KiN.

DÅ

Adress: .., . . ...... . ................................ .

« un ':Itf ;-351ft I I

Postadress: ....................................... .

-..,.----H,I II Österbottniska

24&- MUU!

Posten MlO

HiNOEN-

ÅR

.937.

..,

Klipp ut ovanstående kupong och bifoga 20,-.i kuvertet och skicka i väg det till Österbottniska Posten, PB 27, 68601 Jakobstad.

ö~TER80TTNI~KA

PO~TFN

Fr..A agen den 9 dec. -

19;;

Lea, 21:

Jag skall hli jordhrukare uthildningen en ·säkerhet alt

JAG HAR ALLTID siktat på bli jordbrukare, säger Lea Smeds, 21. Det är alltså ingen blåögd gröna vågen-optimism bakom hennes mål. Hon vet vad hon ger sig in på, och gör det för aU hon trivs med jobbet~ föratl hon vill arbeta med någonting levande. Lea går nu på andra årskur sen i jordbruksskolan på Kors holm. Senaste år gick hon i värdinneskoian. I somras prak tiserade hon på skollägenheten, och det tänker hon göra även nästa sommar. Efter det vill hon fortsätta sin utbildning till agrolog. Det ta dels för att skaffa sig mera kunskaper, och dels för att ha ett alternativ ifall någonting skulle hända som grusar hennes planer. - Jag vill ha en utbildning som säkerhet, säger hon. Det kan ju hända någonting som gör det omöjligt för mig att klara ett tungt jobb. Hennes resonemang är klart och genomtänkt. Man kan bli invalidiserad av sjukdom eller i olyckor, och då är jordbruket inte. det rätta att satsa på. Re dan små defekter gÖl lätt job bet olämpligt. Och i en ung flickas liv är många frågor obesvarade. Lea menar att hon nog inte väljer en karl som inte är intresserad av det yrke hon valt, och som inte är beredd att ställa upp. Men osvuret är bäst ... Också det är ett skäl till att hon vill ha ordentlig utbildning. Som agrolog finns det ju möj ligheter att jobba med anknyt ning till jordbruket, om det inte blir möjligt för henne att satsa på det själv. . Hemma i Lillkyro består går den av ca 33 ha åker, och i la dugården finns drygt 20 kor. Lea vill också satsa på djur, och helst kor. Men det är inte aktuellt på länge lin att ta över; hennes far är ännu rätt ung och ansvarar för gården många år framåt. Därför finns det också tid för Lea att skaffa utbildning.

HON OCH SYSTERN Ulla har ingen bror. Därför I har de båda fått prÖVa på allt som hör jordbruket i till. De båJ..e kör traktor och ger den service, shö ter kor och kalvar, sår och bärgar skörden. Men de I inser också alt morgondagens jordbruk krälJer me * Pia vill pröva på. aut, SpN!i"JJt , d et praktiska jobbet. Här d,.tar ra kunskap. hon ut ensilage åt korna.

Lea tycker att hon lär sig mycket nytt på Korsholm.

Pia, 22:

iHellre liv

län teknik!

Visser.l igen har hon som stu dent lätt i en del ämnen, men det mesta är nytt. Och den praktiska . undervisningen upp fattar hon som en viktig del. - Jag skulle ha haft lättare i år om jag valt lantmannasko lan första året i stället för vär dinneskolan, säger hon. I mån ga ämnen ligger jag långt efter nu, t.ex. lantbruksekonomi har jag fått läsa på ordentligt för att hinna ifatt de andra. De som kommer från lantmannaskolan har läst sådana ämnen mycket Lea och Ulla tillsammans med den stora galten i skoJlägenretens mera. svinhus. UUa är mera intresse rad av s~1n, m edan Lea föredrar. kor.

D JAG VILL JOBBA med händerna, säger Pill. Ö"tcr· berg 22. Hon är stadsfIieka, men vill lära sig så mycket som möjligt om jordbruk och husdjur. Just nu siktar hon på att praktisera över somma ren på Korsholm och for1~ät ta nä...,ta år i jordbrukarsko lan, för att senare kanske fdrtsätta till agrolog.

Ulla, 18:

Visst skruvar jag .traktorn - roligt aU lära sig väva nu

Efter sin studentexamen j 0b I bade Pia ett och ett halvt år , som montör vid Strömberg!> fer ".tt få praktik till tekniska läro ·'stalten. - Men jag ändrade mig c;äger hon. Jag vill hellre arbeta med

har inte fått något utrymme i hennes tidigare skolor. D DET ÄR GIV ANDE att f-d lära sig mera praktiskt nu efter gymnasiet säger Ulla - Och jag tycker det är ro Smeds, 18. GYDlnasiet är allt för teoretiskt. Därför är det bra att fortsätta i en skola där ligt att lära sig väva, säger hon. man ägnar förmiddagarna åt teoriundervislung och eftermiddagarna åt praktik. Det skadar · Det har jag inte försökt tid i ~a aldrig att kunna göra praktiska saker. . re. Jag har bara sett farmor vä va, men inte prövat på själv. . Ulla säger att hon egentligen tills har hennes pappa fått stäl- Den husliga sidan av un - Att åstadkomma någonting kom till värdinneskolan för att la in såmaskinen. Nu menar hon dervisningen är också intressant j med sina egna händer är värde hon vill lära sig mera teoretiskt i alla fall att hon skall lära sig tycker Ulla. Till och med att fullt. I grundskolan och gymna om jordbruket. Hon kan det bestämma utsädesmängderna I städa och diska. Sådant behöver siet borde man få mera chan ser praktiSka rutinjobbet, men hon själv. . . man också lära sig, och sådant till sådant, säger Ulla. tycker att hon vet för litet om varför man gör si eller så. - Jag vill veta mera om hur pappa räknar ut foderstater och gödsling, utsädesmängd och liknande, säger hon. Jag tycker att han kan en massa sådana saker som jag inte alls begriper. Jag vill kunna räkna ut foder givan till varje ko själv. Ulla fortsätter kanske nästa år i jordbruksskolan och efter det blir det kanske universitets· studier. Hon siktar så smått på att bli agronom. Men också hos henne finn,s tankarna på att bli jordbrukare med i bilden hela tiden. - Kan inte Lea ta över jord bruket, gör jag det, säger hon.

Hon tror att morgondagens jordbrukare skall ha utkomst från sitt jordbruk. Men det gäl ler att specialisera sig, att inte satsa halvdant på en massa sa ker, utan helhjärtat på en pro duktion. Och hon räknar med att morgondagens jordbrukare måste vara flexibel och kunna ställa om sig efter de krav som uppstår, att det inte går att ba ra göra som farfar gjorde. .. Ulla är mera intresserad av .Att jordbruket ofta är på-maskiner. Det är hon som skru skällt från andra. yrkesgrupper var traktorn hemma. Atminsto tar hon inte så ·allvarligt: hon ne enklare ingrepp har hon ut är beredd att diskutera, och fört i många år redan. Att byta tror att jordbrukets status skall olja är ett rutinjobb för henne. bli bättre vartefter bönderna Och naturligtvis kör hon tra k blir färre och de som fortsätter torn, med både såmaskin och har en bättre utbildning. andra specialredskap. Men hit-

*härSamling kring grytorna. Oc ksA. köksjobbet är intressant, menar den här gruppen, men i det g"änget vill ingen så där direkt påstå att hon tänker bli bondmora. Men aOa i värdinne skolan är intresserade av Jordb ruk och djur, säger föreståndaren Inga Swallljung. De som job bar i köket är fr.v. Kerstin Hägg·blom, Stina Back, Margaretha momquist, Hanlla SWld, Ann Christine Nyman, Birgitta Hinders och Ilse Stortors.

Fredagen den 9 dee. -

1977

ö~TF.R80TTNISK~

POSTEN

Ett dopkalas med manga faddrar

I{luhb-Mala blev sjätte • gen,e rallonens 4H-l{alv DET VAR DOPKALAS hos Gustav och Margit IDgO i lUie!{

ka, Korsholm härom dan. Inget vanligt dopkalas - minsann! En tre veckor gammal 4:H-kalv döptes till Klubb-Maja. Klubb-Maja är faktiskt sjätte generationens 4H-kalv i rakt nedstigande led efter Klubb-Kajsa som donerades till lUel

lersta Österbottens ayrshireklubb av jordbrukaren Erik J. Sabel i Runsor, Korsholm den 10 Sel)tember 1962.

"Huvudpersonen" KlUbb-Maja, dan där som hellre satt på var inte med , vid kaffebordet "trässgälin" (tröskeln) än på hos familjen Ingo. Hon stod i första bänken. Nu sedan jag en liten kätte i ladugården och blivit äldre och börjat höra då tittade med stora, runda ögon ligt sitter jag nog på första på åtta duktiga ko bakar, där- bänk. ibland även mamma KlubbElIas. Vi hade ju småttingar själv Huvudpersonerna II och III och jag har alltid trott på ung var däremot synnerligen närva- I domen. rande vid kaffebordet. ElvaUnderförstått menar Sabel åriga 4H-aren Henrik Ingo skul- att sedan ' man blivit 72 år och Kalvsköfare tillsammans med le denna dag överlåta Klubb- varit pensionär i nästan 15 år CaroliDc Granholm. Ellas förstfödda kokalv till så får maD väl skryta litet. 4H-'a ren Caroline Granholm • Regler för från Solf. Så började 4H-kalvens "vand "vandringskalven" Henrik och Cm·oline satt på ring". varsin sida om huvudpersonen För att få en 4H-kalv bör IV, förra jordbrukaren, numera • S k I man förstås vara aktiv 4H-are. pensionären Erik J. Sabel. Den ex a var Henrik har varit medlem sedan sex ägare ne satt vid bordsändan och han var 8 år. Han har haft får myste av s tolthet och tillfreds Första innehavare var UlIa och i år har han haft 65 ar ställelse. vete. Maj Forth i Tölby, Korsholm. Vilken tillfredsställelse att på Caroline Granholm, 14 ' år, Det dröjde till 17 mars 1966 in nära håll f å konstatera hur ens har varit 4H-medlem ett par år. nan hon kunde ge en kokalv en ide har förvaltats av unga Första året hade hon bakning Klubb-Kajsa åt Hans Israels i 4H-are! som klubb-uppgift, i år har hon Vörå. Kalven fick namnet haft ett lökiand. Hon spelar Klubb-Ofelia. • Det började 1962 klarinett i Sol f musikskolas Redan 17 mars 1969 var det I blåso~keste: och tävlar på ski ~ Det var i samband med tid för följande byte. Hans Is- dor vmtertld. lantbruksutställningen i Hel raels ' gav Klubb-Ofelias kalv Det finns mycket detalJ·erade singby 1962 som det började. Klubb-Cindy å t Hå kan Forsman bestämmelser för hur det här berättar Sabel. Helge Nyberg l. V a 11 v ik . med 4H-kalv skall fungera. En från ayrshireklubben köpte en " r Klubb-Cl·ndy, dro· · J·de det ny ä.g,are får ..kalve,n gratis. när Fo kalv av mej som val" med på '· ngst att as· tadkomma en ko- den ar ungefar ,tre vec. kor... 'Den la utställningen. Senare tyckte jag att jag kalv. De två första kalvarna r gård kal~en kommer till bor vakunde donera ytterligare en var tjurar. Den 26 juni 1973 ra med I kontrollverks~~h~ten kalv som skulle vandra mellan kunde Håkan Forsman överläm dvs. ha en kontrollbesattnmg. 4H-medlemmar. Jag ville väl på na Klubb-Ärla åt Stefan Pada När det småningom blir fråga om seminering bör denna ske det sättet dra mitt stå till stac i Helsingby. med bästa möjliga tjur. ken för att väcka intresse för Sedan dess har det ' gått Först sedan kalven blivit ko husdjursskötsel och avelsfrå snabbt. Den 1 oktober 1975 och fött sin första friska ko gor hos jordbrukarungqomar. fick Henrik Ingo hand om - Den tiden var jag en så- Klubb-Ella och den 1 december kalv, som kan ges vid'a re till en ny 4H-medlem, är kon helt upp 1977 var det redan klart för födarens egen. Det finns också någonting levande, än sitta och leverans av Klubb-Maja tm klara bestämmelser om hur det rita tekniska detaljer. Solf. skall förfaras om kon föder en Allt vad som hör till jordbruk : och husdjur var främmande för Pia. Men hon vill pröva på allt. De stora suggorna i svinhuset tyckte hon verkade smått ' skrämmande, men hon kom snabbt till att de inte alls var farliga. i Pia tycker allt är mycket in tressant. Det praktiska tycker hon är det bästa :där har jag' massor att lära mig, säger hon. Också Pia skulle vara intres serad av ett eget jordbruk. Men hon inser att det krävs en stor satsning att bygga upp ett jord. , bruk från bödan. - Men sku'lle ha en rejäl lot- I' tovinst att satsa, skulle jag inte vara rädd att placera pengarna i ett jordbruk . . • "

CANDER

Henrik och CarolIne tillsa.mmans med Klubb-Ella och Klllbb-Maja.

den ursprungUga donatorn, fr.v.

Henrik Ingo, Edil J. Sabel och

bart tjurar ' eller om den dör innan den hunnit föda en ko kalv. Det finns många liknande 4H kalvar som vandrar inom svens ka Österbotten. Den som Erik J. Sabel gav är kanske den första och åtminstone den som vandrat längst i rakt nedsti- ' gande led. •

SöU:s GRUNDKURS i tes tersminkning genomfördes senaste helg i Vörå och på SöFF i Yttermark. Trots att programmet inte omfattade mera än en dag hann man få en ordentlig inblick i teat.er sminkningens grunder.

Många goda krafter

Det fanns många faddrar vid dopkalaset hos familjen Ingo. Österbottens husdjurs klubbs ' agronom Nils Finskas skötte pappersfrågorna. Kors holms 4H-klubbs ordförande Sven Sandvik hade skött de praktiska förberedelserna oc h , ,,, ,förde kalven till dess nya" h em i Solf. Gustav och Margit Ingo var glada _över att de lyckats väl i uppgiften att vara en länk j denna originella 4H-kedja.

Sminkös Lilli Markkanen som för övrig· t är huvudsminkös vid Finlands TV hÖll först en föreläsning Om sminkningens upp komst och historia, dess bety delse i sceniska sammanhang och hur man kan utnyttja sminkningen för att skapa en grund för olika karaktärer och rollpersoner.

- Mittnamn skall den inte Med hjälp aven serie diaha, sade Margit bestämt då' nå- bilder, som mycket åskådligt vi gon föreslog det. Gustav fram sade de olika arbelsskeden vid teatersminkning, gav hon en förde diplomatiskt kompromis- god grund för det fortsatta ar.. sen med Maja. Han tyckte väl ' betet, vilket bestod i praktiska att frun ändå kunde äras en exempel på masker som ofta smula: behövs i amatörteatersammanhang. Om Klubb-Ella, som nu helt kunde införlivas med familjen I Vörå förevisade hon på deltagare hur man snabbt och lätt Ingos besättning säger Gustav: åstadkommer en gammal dam - Den ser ut att bli ungefär medelgod vad fetthalten beträf. far. Den har redan kommit upp till 19 kg mjölk per dag. Den är inte så stor ännu men den växer nog till sig. Den har en

ay en ung flicka. Dessutom för ' vandlade ho~ skickligt en av kursens manhga deltag' till en i,mponerande slagsb\' ,aJ1~ nen ifråga fick både otä_ . sår

i ansiktet och en alldeles äkta

skäggstubb.

välskapt kropp som tyder på På SÖFF upprepade hon för.,

att den kan bli en bra mjölkko. vandlingen aven yngre dam

till gammal tant och hann ock~

' I Reinhold Granholms fähus så med att göra Alarik Abb till

i Solf finns 15 mjölkkor. Enligt hin håle själv.

agronom Finskas bedömning Dessutom förevisades en hel kom Klubb-Maja till en bra la- del olika material och tillbehör

dugård. som varje teatergrupp kan ha

I stor nytta av i sina produktiOoJ

S e g ner,

__ 10______________________________________________Ö_S_ _T_E _ _R__H_O__T_T__N__ I_S_K__~__P _ _O_S _ _T_F._-_N____________________~F~r~edagen den 9

d~ __:-_1_9_7_7_

~ilIUIIIIlIIIIIIIIIIIIIIIIIlIIIIIIIIIIIlIIIIlIIIIIIIIIIIII111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111l1l11ll11111l1111l11U11I.IIIIIIIII1IlIUlIIIIIIIIIIIIJIJIII!.!

= = -, = -

~ c

---

Yrkesvägledningen följs upp~ med test i forskningsinstitutI

SOVJETUNIONEN har forskningsinstitut som hjälper ungdomarna aU välja ett yrke som ger

dem största möjliga tillfredsställelse. Det satsas

också mycket på yrkesorientering i skolorna.

FÖRRA ÅRET gick tre miljoner ungdomar ut

den tioåriga mellanskolan i Sovjet. Alla dessa

måste beredas möjligheter till fortsatta studier eller arbete. Konkurrensen till högskolorna är

hård.

Förra läsåret togs bara 600.000 av alla sökande in. Återstoden måste bestämma sig för ett yrke och helt ett yrke som passar deras psyke och fysik. Valet är svårt för många. Det finns många fackskolor att söka in på. Naturligtvis kan de också direkt efter mellanskolan börja arbeta i produktionen. Utbudet av arbeten är stort och må nga ungdomar är vill rådiga och vet inte vart de skall söka. De är osäkra på vad de vill och litar inte hel ler på lärarnas och föräld rarnas råd. Därför är det så viktigt att ge ungdomarna en indivi duellt anpassad information om de förutsättningar de har inom olika yrken. •

Yrl{esorientering inom skolans ram

Långt innan barnen börjar skolan vet de en hel del om olika yrken. Från tidig ålder kommer de i kontakt med affärsbiträden, bussförare, läkare osv. Personalen på de sovjetiska daghemmen upp muntrar och organiserar yr keslekar. Till skolorna in bjuds yrkesarbetare och spe cialister som får tala om sina arbeten. Skolbarnen i sin tur får göra studiebesök på in dustrier och jordbruk. I sko lorna och på TV visas sär skilda filmer som ger infor mation om olika yrken. Om ett barn visar special intresse för något ämne kan det börja i en cirkel. Dessa är avgiftsfria och anordnas i skolor, på pionjärhus och klubbar. Också invånarna i ett bostadshus kan på eget initiativ ordna med cirkel verksamhet för sina barn. Al la intressen tillgodoses. Det finns t.o.m. barnjärnvägar och barnbåtklubbar. Tid skrifter och böcker om hob byverksamhet för barn ges ut. Cirkelledare utildas . . • Yrkesorientering ges i sko lorna. Man har slöjdlektio ner, skolungdomar får prya

på företag och i laboratorier. Det senaste i detta samman hang är de s.k. skoIproduk

tionskombinaten som betjä

nar ca tio skolor. Dessa kan

ge undervisning i fler yrken

än vanliga skolor klarar. De

är modernt utrustade och

klassrummen ser ut . som

mindre fabrikslokaler. Här

finns snickarverkstad, data central, textilavdelning, en avdelning med fräsmaskiner och mycket annat. De äldre skolungdomarna stannar en hel dag, dvs. fem lektionstimmar. Första gån gen får ungdomarna gå om kring på de olika avdelning _arna och titta på hur man

arbetar. De har då också till

fälle att pröva på lite av var

je. Så småningom kan de få

ett diplom som intygar att

första steget mot en yrkes

utbildning tagits.

Trots all den information och praktik som ges för att underlätta elevernas val av yrke och utbildning finns många svårigheter. Därför har det i Sovjetunionen in rättats forskningsinstitut, la boratorier och centra för yr kesvägledning som har till uppgift att hjälpa ungdo marna att välja yrke - ett yrke som i framtiden skall ge dem mesta möjliga till fredsställelse. •

Moskvaillstitutet för barnoch ungdomshälsovård

Vid Moskvainstitutet för barnoch ungdomsvård finns sedan 15 år ett labora torium för yrkesvägledning. Dess chef, professor Ivan Kartsev, har fått besök av en sextonårig flicka. - En kamrat till mig vill att jag ska börja på urfabri ken där hon jobbar, säger flickan. Det är ett rent och trivsamt jobb, säger hon. Och man spelar bakgrunds musik till arbetet. Skulle jag passa där? Professor Kartsev ber flic kan sätta sig på en stol.

= -= --

Marina Ivanova provar på aU hantera yrkesskolans maskiner.

Elektroder spänns fast på hennes huvud. Hon får sluta ögonen ... I rummet är det mörkt och tyst. Plötsligt hörs en skarp geIlomträngande vissling. Så åter tystnad. Därefter lyser kammaren upp av ett ljus sken. Man mäter flickans fysio logiska egenskaper : nervsys temets funktion, ögonmått, reaktionssnabbhet ... Flickan avråds från att börja på monteringen vid urfabri}{en. För att kunna ge ett så bestämt svar efter ba ra fyrtio minuter måste man ha gjort omfattande förun dersökningar. Forskarna måste veta exakt vilka krav ett yrke ställer på sina ut övare. De betydelsefullaste faktorerna skiljs sedan ut för att användas i testerna. ~ Det är sänan vi träffar på ungdomar som är fullt friska men som inte skulle vara predisponerade för ett dagligt arbete, berättar pro fessor Kartsev. Mellan sju och fyrtio procent, beroende på yrke byter arbete. Den största avgången har slipar na av preciserade detaljer, där åtta av tio slutar.

Under den tid som labora toriet existerat har man hun nit fastställa de egenskaper som krävs för fyrahundra yrken. Det är drygt en tred jedel av de yrken som fack skolorna bedriver undervis ning i. Nu förbereder man

en massanvändning av tes terna. En rad företag hll.r re dan inrett avdelningar för yrkesvägledning, där de sö kande efter genomgångna tester blir anvisade lämpliga yrken. Men kan man lita på dessa prov? - Vi har prövat dem un der en mycket lång tid, sva rar Kartsev på min fråga. Och våra uppföljningar har visat att 97 av 100 rekom mendationer slagit väl ut. Men det händer också att nå gon sökt en tj~nst trots att vi avrått. Personen vill själv pröva sig fram genom egna erfarenheter. Några intelli gensmätningar görs aldrig.

Sådana skulle kunna hämma individens intellektuella ut veckling, och det får inte ske. •

Ett enhetligt

system - Vi håller nu på ,att ut arbeta ett enhetligt system för yrkesvägledning över he la landet, fortsätter Kartsev. För att göra det måste vi i detalj studera folkhushållets krav på skilda yrken. Yrkesutbildningen m~ste utvidgas. Det finns tusentals olika yrken, men det är bara en bråkdel av dem som vi har möjlighet att bekanta ungdomarna med. Vi måste också ha klart för oss hur psykiska och fysiska fakto rer påverkar ungdomarnas inlärning av olika yrken. Här måste skolläkarna anli tas i större utsträckning. De bör för övrigt genomgå en kompletterande utbildning på detta område. Att sam ordna alla dessa åtgärder till ett enhetligt system är svårt och komplicerat men nödvändigt.

= =

VALERIJ DJOMIN/APN

11111111111111111111111111111111111111111111111 II 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111l1li1111111111111111111111111111111111111111111111111111111 JI J111111111111111111 JJ111111111111111111111111111111111111111111111111 iiiiIII

Fredagen den 9 dec. -

1977

öSTF;RBOTTNISKh

POSTE~

SöV presenterades för soc & kom..elever ATT EN UNGDOMSORGANISATION kan syssla med poli tisl,a frågor och ändå vara partipolitiskt neutral, hade ele verna vid Soc & Kom (Svenska social och kommunalhög skolan i Helsingfors) svårt att förstå. Trots att Leif, Sture och Bertel gång på gång genom konkreta exenwel bevisade att det är möjligt, lyckades 'de inte övertyga soc & komm arna. En grupp elever från linjen för offentlig förvaltning-sam hällsplanering vid Soc & kom besökte österbotten förra vec kan. Eleverna bekantade sig med länsförvaltningen, region planeringen, besökte Korsholm och Malax. Hela besöket inled des med ett besök på SÖU:s kansli och en diskussion med Leif Rex, Sture Erickson och Bertel Nygård. Leif Rex berättade om verk samheten inom SöU och med lemsföreningarna. Bertel Ny gård presenterade förslaget till kulturpolitiskt program för SÖU. Diskussionen efter inledning arna blev inte särskilt kon struktiv då soc & kom-arna mest gick in för att ifrågasätta

och bestrida. De erkände själva att de inte var så bra förbe redda. - Vi försöker genom sådana här besök i olika delar av Svenskfinland få igång en dia log med kommunerna, sade överlärare Kaj Lindholm, som fungerade som reseledare vid besöket i österbotten. I Korsholm skulle gruppen diskutera erfarenheter av kom munsammanläggning och i Ma lax skulle "man sätta sig in i hur en glesbygdskommun har satsat för att motarbeta . avfolkning och upprätthålla samhällsser vicen.

Päivi Turunen, Torneå, Barbara SavoIainen, Helsingfors och An neU Pacius, lIeIsingfors, deltog aktivt i diskussionen med SöU-arna. .

Vörå-beslut:

i motsats till kuiturnämndell som föreslagit en gemensam ungdomssekreterar-kultursekre.. terartjänst - bryta samarbe tet. Ungdomsnämndenvill bibe - Vi skall också försöka hit hålla och stärka samarbetet ta den österbottniska optimis mellan kommunerna, och me men, sade Kaj Lindholm. nar att det nuvarande arrange manget befrämjar samarbetet. Om kommunen är beredd att Kommunalfullmäktige i Vörå godkände inte styrelsens för anslå medel för en utvidgning slag att bryta samarbetet med Oravais och Maxmo kring av ungdomsverksamheten j ungdomssekreteraren. Med 22 röster mot fyra beslöt full Vörå är ungdomsnämnden be mäktige bordlägga frågan och under tiden diskutera en om redd att diskutera konkreta åt fördelning av sekreterarens kanslidagar. gärder. Men ungdomsnämnden understryker att den först vill Nu arbetar sekreteraren .två k?mmunalstyrelsens linje och ha garantier för att en omställ dagar i veckan i Vörå, två da ville bryta samarbetet. ning även i praktiken gynnar gar i Oravais och en dag i Ungdomsnämnden vill inte ungdomsarbetet. Maxmo. Det vill vöråborna änd ra på, eftersom de betalar drygt 50 procent av kostnaderna. Mi- I noriteten i fullmäktige gick på

Sarnarhetet fortsätter l{ring u-seIITeteraren·

•

Invigningsdopp

• Läraren: Om jag lånar din pap pa femrundra kronor att äterbeta las ined hundra kronor per är, hur mycket är han skyldig mig efter tre ärs förlopp 'l Gossen: Femhundra kronor. Läraren: Det är feL Kan du in te räkna ut en så enkel sak 'l Hundra· kronor per är och tre ärs tid ••. Gossen: Jo, men pappa betalar aldrig, när han fätt låna något. ' (Kasper 1913)

DOPP i olil{a former bjöds när man kanade tul fest I Vörå på fredagskvällen. Vörå foJlrnögslmla- -lorrvallas slm hallsbygge kunde invigas och det var undervisningsminister Kl"istian G.'!Stdn som kli.piJte bandet för de första doppen. Och själv passade han på att ta för sig när f!)lkhögskolflic l{Groa serverade ka if"ilOcdet. Ungdomsarbetslöshet, emigra tion, men ochså positiva tongångar präglade minister Gest rins festtal när folkhögskolan samma kväll firade 70-årsju bileum. Ge sysselsättningsa,nslag på. basen av kommunens emigrationssiffror, föreslog Gestrin bland annat.

KOM IHÅG! TILL JULEN HÖR • • •

~J.

Du når flest köpare

meden annons!

• • •

SNITTBLOMMOR t ,ex. TULPANER och olika JULDEKORATIONER

Allt detta får du från BLOMSTER- & GARNBODEN Malax 961/651 386

• - Din förlofning är ju uppsla gen 'l Var det du som slog upp 'l - Nej! - Hon således 'l - Nej! - Ja, men den är ju faktiskt uppslagen. - Ja, men det gick af sig själft - det var mycket. enkelt. Hon I talade om vad hennes toaletter! kostade per är, och jag talade om hur smä inkomster jag har. Se'n träffades vi aldrig mer. (Kasper 1913)

IfHlJlt:: P. [!]f!!1 !J!.tI fetiI

HYACINTER JULSTJÄRNOR BLOMKORGAR

GöR DINA JULUPPKöP I

PETALAX ANDELSHANDEL Ortens mest välförsedda a ffär. Allt inom livsmedels och byggnads. Tel. 961-60 113, 60 112

UNDER JULRUSHEN KOM TILL Q

TOP TI TA

...... --;. '~'~,

Tel. 651494 - KLÄDER - KEMIKALIER - DAI\I- OCH HERRFRISERING Butiken öppen vard. 9.00-17 ,00, lörd. 8.00-13,00, Herrfrisering måndag stängt, vard. 10.00-17.00, lörd. 9.00-13.00. Damfrisering öppen även måndagar under jultiden. !-V_ä_lk_O_ mn_a_'_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _-

•

öSTERBOTTNISK.~

PO~TEN

Fredagen den 9 dec.

1977

Det började bra i första frå gan med full poäng för Finne och tvl\ poäng för Hällund. Se Det var kanske frågeställarna dan blev det inte så mycket 80m missade mest i finalen. Ett mera. par av frågorna var för svåra. Musikfrågan, sportfrågan och Finalen blev något matt och nå- SÖU :8 tidigare ordförande bor got av antiklimax efter den de ha gett mera poängutdelning. spännande semifinalomgången. Båda erkände efteråt att de nog egentligen kunde mera på dessa I semifinalen var det ju så att Hällund mötte Lisbeth Sax- frågor än vad de .kom på när berg och Finne Lars-Göran det gällde att hitta rätt svar. Specialprodukterna och kul Sperring. Av resultattabellen i .turfrågan hörde däremot till de senaste ÖP kunde man få upp svårare under hela tävlingen. fattningen att Hällund och Sax berg skulle mötas i finalen. - Det var knepiga frågor,

Att båda semifinalerna kör- sade Carl-Johan Finne efter des samtidigt medsamma frå- tävlingen. På ett sätt var det gor berodde på att radion ville lugnare att sitta i studion än sända finalen och att detta bor- hemma i telefon. Men kanske de ske 4 december. det var mera spännande. Det var roligt att vara med. TävlingslednIng och domare vid radiofinalen fr.v. Tore Snickars, Leif Rex, Ann-Charlotte SnicVid finalen fanns såväl Häl- Inte har man tagit någon ska- kars, Rolf Storgård och Hå.kan Westermark. lund som Finne i studion i Va- da. .. .. ... .

sa. De satt i varsin studio med I . Imte gora. Kanske man laser vls-I att frågorna skall handla om. I mer VI med 16 nya duellanter,

hörlurar för öronen. I en tredje N ågra speciella förberedelser sa saker i tidningarna litet nogAktuell duell tar nu en paus vilka skall tävla om den andra

studio satt tävlingsledningen. inför vårens final tänker Finne grannare. Sådant som man tror över julen. I januari återkom- o finalplatsen vid söU:s vårmöte.

• FINNE

• BYBORNA

•

ten. Hyran skulle ha varit ett välkommet tillskott. Men ungdomsföreningen kan inte göra någonting med lokalen som inte de äldre i byn godkänner. Det är de äldre som byggt upp lokalen, och S0m hållit den i skick. Ägoförhållandena mellan för eningen och byn tycks vara något oklara. .. - Från ungdomsförening ens sida var vi .beredda att anta ugdomsnämndens för·

slag med det tillägget att nämnden bör anställa en ledare, säger Stagnäs. Vi anser att den verksamhet som bedrivs bör vara organiserad. Därför bör en ledare också alltid finnas på plats. · Det kravet satte vi till också för att lokalen inte på något sätt skulle förstöras. Visserligen skulle ungdomsnämnden enligt avtalsförslaget återlämna lokalen i samma skick som den var vid mottagandet, men föreningen ville ytterligare gardera sig. FRÅN BYNS SIDA är det. tummen ner direkt. Man vill

inte ha n,å gon inblandning i utifråri i den här frågan . - Man vet hur det blir då ett sådant garde samlas på ett ställe, säger samfällighe ternas ordförande Robert Karlsson. Kan inte förening en ha lokalen själv, kan byn överta den . _ Ungdomsnämnden behö ver inte hyra lokalen för att byns unga skall få vara där. Det har de alltid fått, säger Karlsson. Ingen utomstående behöver bekymra sig om 10 kalen. Byn sköter nog om den som den alltid gjort. . Karlsson vill inte att loka

--,----.- -.-. -. - . . '1 -- ·

. .

Studieaktuellt

len skall bli en samlingsplats för tonåringar. Han menar

att den skulle bli samlings för vuxna plats för hela Maxmo fastl Borgå finns en folkakaderni. I land, och det är man inte be programmet Studieaktuellt för redd att acceptera. vuxna tar ulla Pettersson upp de .. . d " kurser som finns pä akademin, .. . " - Man ..vet" h ur det ar.. ar I: kartlagger Vilka kurser vuxenstu sådana dar samlas, sager . derande kan ha nytta av och i vil han. Tonåringarna har hållit I ken män vuxna mänskor studerar vid folkakademin En ny ·kurs vid till några kvällar på skolan, akademin är Om~YCkt, det är inoch redan med det har de formationslinjen, .som också pre . hunnit förstöra. . • senteras I programmet. Radion fredag kl. 18.30. (Sänds P~E. ANDERSON I även om lördag kl. 8.45.)

Lustgården

Jakobstaq..s· Tidning Oumbärlig för oss i Nykarleby, Pedersöre,Jakobstad, . Larsmo och Kronoby bevakar allt som berör och intresserar regionen med radio- och tv-bilagan som ger dej radio- och ty· programmet för hela veckan . tidningen ockd för dej

. David· Samuel Franzen är ad junkt I svenska vid läro,verket I en liten svensk stad. Tiden är se~ kelskiftet. Han har några år haft ett förhåliande med f röken ' Fan ny, som är servitris pä Stadshotel let. Liksom sin kollega lektor Lundberg, som har sina hemliga vägar till mansellen I .stadens bok- · handel fröken Astrid, är adjunk ten m~cket angelägen om att in- · I genting oin hans hemliga kärlek ! skall komma till allmän kännedom och anar inte att hela staden redan vet alltsammans. Lektor Lundberg har lyckats lis ta att att Franzen en gång i sin ungdom gav ut en romantisk dikt samling med titeln "Hjärtats hem ligställen". Stadens bokhandel får in en del exemplar av den .t idigare nästan osålda boken, och sedan Lundberg på ett lämpligt sätt lyc kats sprida ut I staden att Fran zen skrivit d en, får den en stry kande ätgäng.

Prenumerera NU för 1978 och du Får tidningen GRATIS under hela december 197/.

r~gf::~::I:~::~:~3 ~~-·f:" :'!' •

Detta är den centrala handling en I Alf Kjellins film från är 1961 som bygger på ett manuskript av Buntel Ericksson. l rollerna ser vi idel stora stjärnor inom svensk film: Sickan Carlsson, Gunnar Björnstrand, Bibi Andersson, Per Myrberg, Kristina Adolphson och .1 Stig Järrel.

Namn: Adress: Postadress: •.•..•••• ~ •••••..•. ..... ... .. .. _... _....... _........ -.............................................:.

... _.............

••

, " ••••••••••

-. _ .~

Jakobstads Tidning, Jakobsgatan 13, 68600 Jakobstad, te'l. 967-13 555

.1·

..._ _1_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

TV 2 fredag kl. 19.05 (färg).

SÄND

_.JUL

peJ!;IEN

I TID

Julhälsningarna till hemlandet är framme postar dem enligt bifogade "tidtabell":

julpaketen senast fredagen den

julkorten och breven senast måndagen den

tid om du

16.12. 19.12. --

• An'länd postnummer i all din post. Du finner rätta nummer i post nummerkatalogen. Posten befordras enligt postnummer. • Försäkra dig om att adressen är riktig och fullständig . Anteckna också avsändarens namn och adress på alla postförsändelser. • Förpacka paketen omsorgsfullt. Använd som yttersta emballage en färgat papper, så att adress~n bättre urskiljs. • Portot för julkort. som förutom avsändarens namn har en julhälsning på högst fem ord, är 50 pennI. Portot för egenhändigt gjorda kort är 80 penni, förutsatt att de uppfyller på postkort ställda format- och styvhetskrav. I annat fall tillämpas brevporto, 90 penni. Postbussarna trafikerar Inte på juldagen.

Fredagen den 9 dec. -

öSTERBOTTNI8K!\ POSTE~

1977

AI(TUELL DUELL 1) Miljö:

Hällund Finne

Väder och vind är ofta ett kärt samtalsämne när folk träffas. a) Tidigare uttryckte man vindhastigheten enligt beuafort skalan. Vilken enhet använder man numera för vind styrkan? b) Lufttrycket har stor betydelse för väderleken. Nämn en måttenhet för tryck? c) På en temperaturkarta brukar man ibland dra upp linjer som förenar orter med samma temperatur. Vad kallas dessa linjer?

Egen poäng

2) Musik: Håkan Streng är en mångsidig österbottnisk artist och tru badur. a) Vad heter hans senaste LP? b) Håkan Streng.är också medlem I sånggruppen Trio Saludo. Vad heter de två andra medlemmarna i gruppen? c) Håkan Streng är ordförande I en förening som bl.a. ordna de en s.k. verkstad i Nykarleby nyligen. Vad heter för eningen?

Huvudsal{en

3) Sport:

att du rör på dig

I radion fick man höra ett direktreferat från när Oskar Back gick i mäl som ·segrare i det första Botnialoppet. a) Vilket år hölls det första Botnialoppet? b) Vem vann. hu vudsträckan i årets BotniaIopp ? c) Hur många BotniaIopp har arrangerats?

kvällarna på ett kafe, pratar och röker kanske. Under veckosluten blir det inte heller tid att motionera, möjligtvis att dansa (vilket ju är motion). Ju högre upp I ton åren man kommer, desto pas sivare blir man. Bilen gör det inte bättre heller.

4) Aktuellt: Identifiera tre specialprodukter som har stor betydelse för den österbottniska landsbygden. al Denna växt sås I lådor eller drivhus och planteras senare på växtplatsen i växthus eller på friland. Växthusversionen ger skörd i februari-mars och ända till hösten. Växthus plantan kan ge en skörd upp till 15 kg/planta och mark .nadsförs nästan enbart för direkt konsumtion. Frilands versionen bUr konserver. Sorter: FeUna, Hama och Lan dora. b) Växten sAs direkt pä växtplatsen I mitten av maj med specialmaskin. Skördas i september--oktober och ger en skörd om 20--30 ton/hektar. Hela skörden · förädlas vid fabriker utanför svenska österbotteo. Sorter: Salo Hill och Mono Hill. c) Vi frågar efter en flerårig trädgårdsväxt som blir ungefär 20 cm hög. Frukten skördas i juli-augusti för direkt konsumtion, konservering i hemmen eller I konservindu strin. Sorter: Abundance, Senga Sengana och Zefyr...

5) Kultur: Den 6 december, på självständighetsdagen, hade Vasa teater premiär på ett sång- och dIktprogram som man kallat Med borgare I republiken Finland. Det var Östen Engström som läste och sjöng finlandssvenska dikter under 60 år. a), b) och c) Vilka österbottniska författare har skrivit dikt böckerna Förfäderna, ·Min dikt och Till österbotten?

6) Aktuellt -

D kÄNNER du dig trött? och be dem hjälpa er att börja Stressad? Irriterad? Ett par med den idrotten. kilo för mycket? Har du då tänkt på att börja motionera NÄR DU har kommit högl'e för att råda bot på allt det upp i tonåren och har kanske här? bil, är det lättare att ta sig Minns du hur aktiv du var· till och från idrottsplatser. Nu som barn? Lekte vilda lekar, är inte heller gemenskapen sprang, cyklade, åkte skidor! med andra idrottsutövare lika De flesta barn är väldigt akti viktig som i yngre tonåren. Du va. Men vad händer när v1 kan trivas på en länk eller kommer upp I tonåren? En del skidtur ensam, kanske t.o.m skriver in sig I idrottsförenin föredrar att motionera ensam, gar och börjar med s .k. knatte för att få göra det i egen takt. idrott. Men fortfarande är det lika Tyvärr blir ändå de allra viktigt att hålla på med det flesta tonåringar paSSiva när som . intresserar dig, annar'~ det gäller Idrott och motion. tröttnar du efter en tid. De kanske åker till skolan med buss, sitter hela dagen på VARFöR är det så viktigt att skolbänken, åker hem med motionera? En rörlig och ak tiv tonårstid . utvecklar hjärta. buss, träffar kamrater om

Historiskt:

I radion fick man höra röster av sex kända österbottningar, alla tidigare ordförande i SöU. Fråga: Vår enväldiga domare Leif Rex är SöU:s nuvarande· ordförande, men vilka var de närmaste åtta föregångarna till Leif Rex? Varje rätt svar ger ett halvt poäng = sammanlagt 4 po äng.

DI' rätta sVaren på tid.

Poäng total'

'4.

HUR SKALL DU, tonåring, göra för att inte bU så här in aktiv? Ar du i yngre tonåren, tänk efter: vad är du intresse rad av för Idrott? Tänk om du skulle cykla till skolan I stället för att åka buss? Finns det Idrottsföreningar I din kommun? För att lyckas med motion är det viktigt att börja med någonting som· du är intres serad av. Börja gärna I en för- · ening, Så att du fAr kamrater som hAller pA med samma sak som du. Om du är Intresserad av t.ex. simning, och det inte finns simhall f din kommun, reservera lördagen för sim ning, ta en kamrat med och åk till närmaste simhall! Om ni är några kamrater som är intresserade aven viss idrott, och det inte finns nAgon Idrottsförening, ta då kontakt med närmaste Idrottsförening

HUR .SKALL vi motionera? Ett gott rAd: Börja försiktigt! Om du tar I för hArt I början, blir du lätt överansträngd, kanske skadad och tröttnar. Börja alltsA försiktigt, men motionera regelbundet. TvA. till tre gånger I veck,an I ca 30 minuters tid borde du motio nera för att nå resultat. Sätt genast Igång med någonting: cykla, promenera, simma, Ak skidor (när snön kommer), dansa. Gör vad som helst, huvudsa ken är att du rör på dig. Lycka till! Yvonne HendrickssoD

5,5

Lyssnar- &

läsarfråga Walter Ahlö

lungor och andra organ, som gör att du är friskare som vuxen. . Även som ung kan du vara trött och stressad. Regelbun den motion motverkar det här. Men det viktigaste skälet till att motionera som ung är att du fAr goda motionsvanor, som .sItter I när du blir äldre. Ju äldre du blir, desto större risk löper du att f A hjärt- och blod kärlssjukdomar. Men om du har goda moUonsvanor från ungdomsAren mQtlonerar du också som äldre, och kanske slipper dessa sjukdomar.

Grusade Förhoppningar

Äldre eldare Walter Ahlö har lämnat sitt färgstarka per sonliga, men ocksS arbetarhistori.skt värdefulla bidrag frSn en tid som för länge sedan är glömd - SngbStens ynglingaSr. . .

38:

Jakobstads Tryckeri och Tidnings Ab

En omstridd fackföreningsledare:

Denna svenskösterbottning är folkdemokrat och ordförande för livsmedelsarbetarförbundet. Bland annat är han känd för en del frå na uttalanden på den senaste tI- I den. Han har ocksA en bror som är socialdemokrat och som brukar se saker och ting ur grodperspek tiv. Vad heter denna fackförenings ledare?

Svaret Finlands

frågan sänds till:

rundradio,

Stadshuset,

Vasa. Svaren ska vara Inne senast fredagen den 16 december. De tre först öppnade breven med rätt svar får varsin LP-skiva.

Igen ny sändning

Beaver-jeans Priset endast 75,

•

ö~TERBOTTNISKA

DOMARE PÅ HAL IS •

Ässiit hade vi klarat. Men Jlssät oeh domaren Harrl Järvl tillsammans blev för ' myc!u>.t. Haimo Mäiittänen professionell tränare i TPS röt till efter att Tepsl förlorat borta med 6--4 ID'Ot Ässät.

Harri Järvi hade enligt herr Miiättänen och Turun Sa nomat - bestulit TPS på ett regelrätt mål, godkänt ett re gelvidrigt Ässät-måJ och I all mänhet . blåst litet hur som helst. Det är inte första gången Määttä nen beklaga r sig över domarnas arbete. Tvärtom. Han har till och med fått re· primander fr{m Liga-styrelsen f ör sin;!. minst sagt frispråkiga . uttalanden för det. Och de uttalandena har fått stor publicitet eftersom Juhani Siren - gossen som bevakar TPS:s matcher i TS - är nå got aven bandhund och stor beundmre a v Raimo Määttä nen. Dessutom är Juha ni Siren en närmast fanatisk Tepsi-fan vilket inte är speciellt lycklig t när han skall referera Tepsis förehavanden i r·inken . • Med det här vill jag inte pä. stå att TPS skulle vara något dåligt la g eller att Määttänen skulle vara oduglig som träna ~. Inte alls. TPS är det lag som sköts mest professionellt i det här landet och Ralmo Määttänen är den näst bästa tränaren I landet, bara Tapparas och landslagets Kalevi Numminen är bättre. Jag har inte heller sett mat. chen Ässät-TPS. Trots det dristar . lag mig att påstå att Määttänen snackar goja när han beskyller Järvl för att be. röva TPS poäng genom att va· ra klart partisk till hemmala· gets fördel. Jag tror inte att en domare medvetet går ut för att hjälpa ett lag till seger - speciellt inte på liga-nivä. Tror och tror - jag är säker pä det. . Inte heller har ett missat domslut även en domare mäste få göra misstag ibland - så. där väldigt stor betydel. se. Ett bortdömt mäl är i alla fall mera en av raden missade mälehanser och i och för sig inte speCiellt avgöra nde. Även om det är lätt att blä. sa upp ett bortdömt mål till enorma proportioner och få det att bil avgörande. Det är spe· ciellt enkelt när man förlorat matchen. Med detta viII jag inte heller säga att domarstandarden I ishockey-Finland skulle vara mycket hög och att inte någon domarskolning skulle behövas. • Det är i alla fall ett faktum att domarna har fått allt svä rare att följa m ed i det enoTmt uppdrivna tempo som dagens ligalag kör med. Trots att an· talet elitdomare skurits ner till ett minimum.

~OSTEN

Fredagen den 9 dec. -

1977

'Loe~

"='~ä'd~~ä~!k!~I!~!.! :=J i skuggan av Pekka PohjoIa vonen har lyckats bra med si. vuxit fram till en bassist av na kompositioner och arrange klass. Denna redan tretttoårlga mang och skivan är därför väl man påbörjade sin musikerba· värdgenomlyssning. na på ett sä svårt instrument Vissa låtar ger en smak av som kontrabas. Han har stu· derat t.re är vid Sibeliusakade, min, varit bätmuslker och spe· lat i en massa olika finska grupper (bl.a. Pen Lee & Co, Hasse Vallis och Olav! VirtaE .. orkestrar). För den stora mas· 1/ san är väl Lievonen endast en bakgrundsfigur, men hos mu· Weather Report eller Soft Ma· siker en respekterad man. En chine men det räknar inte jag som någon nackdel. Musiker'na "musikers musiker" med andra som deltar på skivan är gräd ord. "Make Lievonen" (LRLP 237) dan av de finländska pop-jazz är titeln pä hans debut-LP, musikerna I dag. Pöyry, Aalto. som ger en bra bild av fin. nen, Koivistoinen, Ahvenlahtl,

Det är visst bara tio domare som visslar ligamatcher som huvuddomare. Det ·här med att domarna Inte hinner med beror helt en· kelt på att domarskolningen är eftersatt. Kontakterna mel lan domare och tränare-spelare är minst sagt sporadiska. Ett par gånger i året visst. Ett antal som borde utökas till någonting likt en gäng j månaden. Detta för att man skulle få en allmän och enhet lig linje som skulle omfattas av bäde tränare-spelare och

Bra debut •

•

pop-Jazz

t .o.m. Vesa-Matt! Loiri, som för övrigt tecknat omslaget, förekommeT. Särskilt Pekka Pöyry spelar fint genom hela skivan.

• Någon speciell lät är svär att plocka ut, men personligen tycker jag B-sidan är intres santare än den något tamare A-sidan. Alla pop-jazzdiggare som i. allmänhet lyssnar på Tolonen, POhjola etc. bör nog omedelbart kolla In Make Lie· vonens .skiva, som nog hör till de bästa som getts ut i är. ,En skiva att r ekommendera alltså.

THUMBA~

domar~ .

Nu är det så att Mä ättänen en dag kritiserar domarna för att bläsa alldeles för mycket och därigenom söndra spelet och fÖI'störa match er. För att sedan nästa dag anklaga sam ma domare för att vara alltför slapphänt. Hur skall han ha det egent ligen . •

• l• vlnter I

för SÖU-r,es:cnär,er VI BonDE TR.~FFAS efter någon tid, har de som delta git i SÖU:s Amerika-resor ofta sagt. En enda gång har det ordnats en samling. Då var det resenärerna själva som ord nade. I vinter l<ommer SöU och Österbottens resebyrå att ordna några träffar för tidigare resenärer och för sådana som planerar att resa nästa sommar. -

En roligare grcj

Kärpit · börjar komma igen. Börjar hitta liga-tempot som är våldsamt mycket högre än på division ett nivå., Tvek löst. Inte för att Kärpät haft Av naturliga skäl har öster-I att bjuda in alla som deltog i något problem att hänga med j bottningarna tillsvidare legat senaste sommars resa, alla som farten. lågt när det gäller anmälningar I förhandsanmält sig till nästa Problemet har varit att kun till nästa sommars resa. Många sommars resa samt dessutom na g'öra nägot konstruktivt I förhandsanmälningar har drop- tidigare resenärer i rätt stor den uppskruvade farten. Det . har helt enkelt gätt för snabbt. , pat in till SöV:s kansli, men mängd. det är långt från hundra som S"V h tt II få Men i TV-matchen mot Kiek det brukar vara vissa år vid . b?d OPPtaas a ~ a. som r ko-Reipas var det andra tak denna tid. In JU an r me ~lg n å g:a ter. 8-2-segern kom efter ett .• .. .. personer som kunde tänkas go flertal ypperiiga kombinatio Det ha~ ar fors~.ås en av or- ra en resa till Amerika nästa sakerna till att SoV och rese ner. Kärpät har ett fint gäng byrån. nu tar initiativ till "Ame sommar eHer senare. lirare pä gång - Inget tvivel rika-träffar". Träffarna komVid träffarna kommer man om den saken. Dessutom är organisationen 'I mer att hållas i början av näs att visa en film, dela ut reseta år. bakom Uleåborgs stolthet av stabil klass, vilket borde ga I I första hand. kommer man broschyrer samt informera om att söka sig ut till de områden aktuella resebestärilmelser och rantera kontinuitet i llgaspelet. För detta talar inte minst den I därifrån de flesta resenärerna om hur man bör förbereda en fina ungdomsverksamheten har varit t.ex. Nykarlebynejden resa till Amerika. och Malax-Korsnäs. med ett av landets bästa A-ju Till ·träffarna kommer SöV Tidigare resenärer kommer niorgäng som topp. Jag tror nog att Kärpät skall klara ligavakansen ' - om Inte förr så i kvalet. Laget verkar trots allt ha funnit rytmen. Det här skrivs före TPS matchen i Abo, och en förlust där skall man inte ta så. spe· ciellt allvarligt. De flesta lag brukar förlora i Kuppis.

I I

1 : a) Meter per sekund (m/ s) , b) Millibar (bar), kilopund/ l!I 2 (kp/ m2-kp/ cm 2 ), c) Isotermer. 2: a) Gå förbi med en säng, b) Arto Rlntamäki och Peter Ingo, c) Visans vänner i Vasanejden. 3: a) 1969, b) Alpo Virtancn, c) Sju. 4: a) Gurkor, b) Sockerbetor, c) Jordgubbar.

5: a) Förfäderna - Evert Hul· den, b) Min dikt - .jakob Te· gengren, c) Till österbotten Lars Sund. 6: Bakifrän l kronologisk ord ning Hans Ingvesgärd, Gustav Skuthälla, Olav Storgård, Allan Blom, Alf Snellman, Trygve Erikson, William Hägg oeh Harald Wilk.

att ges möjlighet att berätta re I seminnen samt att ev. även visa I bilder från den resa de gjort.

JULANNONSERA I UP

• Det är förresten på tiden att Tammerfors hegemonin i is· hockeyn bryts. Inte för att nä got lag kan bryta Tapparas segerrad, men Koo-Vee kan gärna ta steget ur ligan till förmån för SaiPa. Om inte annat så för spor tens regionala utbredning. Men' ännu är det för tidigt att sia om upp och nedflyttningar. Man kan bara lägga märke till vissa trender. PETER GRANSTRöM

ÖP UTKOMMER ÄNNU TV Å GÅNGER FÖRE JUL:

den 15 och 22 december Två utmärkta julannonseringsdatum om man vill nå den svenskspråkiga ungdomen i Österbotten genom

•• • Osterbottnlska Posten

Fredagen den 9 dec. -

öST~R80TTNISK~

1977

Vi)] du sälja~ ktipa

eller byta prylar?

POSTEN

TRAFIKSKOLORN,A I "AKOaSTAD 'AK« m~TA[)S BILSKOLA

"ly !turs bÖrjar varje torsdag Kl. 17 .00 I

tel

12 145

KRYSSET 59

Att llIlnonsera 1 pryl börsen är enkelt. Ou fyU er bara I kupungen här nedanför . och skickar In den till Op Senast pA mAndag mAste beHtälltUngen vara Inne. rör att annonsen skall

;:2

( SNART .rM.4L

Ol::/

·- - -

---

1'-\1/

-_._-_ ... ---..

----- ._---- .. _... _... _._.............. . __._ -.......... _.... -- ... --- ................. -_....._-----_ .. _-- ......... -- _............._... _........... - _... --- ..... _-_ -------_._-_ .. - .....---- .... _._ .....

80 I~

Namn: Adress:

•

-..

w,-. ..-, •• ,

..~ I . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . I ... . , .

~--_

DETÄRTREO"JE

'uber1tulo. ocll Lun~ndlluK>oede. FOrbun4

Östprhnltniska

-rCJs

Pnstpfl

,P4

rldningPD utkollllllel lIarJ. t orsdag

SHJTS

[}"T-4 l

~~~

ttedaktöl

~,y

och aM vang lJtgl vart PER-ERlC -\.NI. H~RSON

MÄIY

t{edaktlon JaRUO<igataD

51:l6Ul Jakotlsta.(;

t'tedaKtÖJ 1 l/a>IB ::i-I!. Gladel Handelsesplannden LO D tel \1611 lli 522

IJT4N 1<1.;6,. peR

~G I

<167 il3 5~5 Postadre~ t'B 27

lakobstaa, lei

VET

I I

förOuno

~t~

If! 'ffltL/6 I':.'(fjfilt. S;:;VK ~7UK I POM rANDAl l

J akoo.s taa. "'llIlan... Medl em av tlumngarna.e

~~-

~~ I

Os teronttntsk ungoolllsuctnmg

~/RM4

t{EUAKTIUNSRAUE'l l

A.1t 8nelJmaD. ordföranOt Margareta Smp.d5 Lel1 Re" -$lrgJt.t.a Snlckal'f> 'PhUlp Häl· 'UDO ~RENUl',llli}{A

flUNSPRIS 1977

STORKLAS OCH LlLLKLAS DU FöRSTÖR FöR DU FAR I<ÖPA MEd E:N NY!

~ I~

...

68601 Jakol>Btad

Här röker inte ens Han

............ _....

Pustnr; ., _. • . • • • • •. Postadr.: Jag bifogar 10 mk sedel/check. A.dressen är : Prylbörsen Osterbottniska Posten PB 27 '

... '"

........

...

klo//

..... - -.

_ ... ____ Tel. nr

--~~-

tYad god textat) _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ... __ _

......

IJ~-I 6EL

•••••••••••• _ •••••••••••• - ••

ANNUNSTI!:XT:

///

~. .'

J A.G .tU!~"'TALLi'.R EN ANNONS 1 PRYLBORSEN TORS DAGE!l'l

, ~~:~

Prylbörsen ar avsedd endast tör I'!'1vatpersoner. Sätt gär.na ut varana prta 1 annonsen. och glöm tnte uppge vart tntresserade skall vända sJ,g. LeX . telefonnummer

Klipp b l r 1 - - - - - ·-

Choraeusgatan tel. 11 ~!il

~ /:fl

hinna med Ramma vecka. Annonsen mAste betalas kontant. Skicka därtör med en tiomarkBRedei eller en check.

}

Ny kurs börjar varje onsdag Kl. 17 .(l0

en annolUl på oM!""'t tern rader (ca 20 ord l .

I. fl lOMJ Ab

Ny Kurs bÖrjaI varjf måndag Kl 1700 Kanalesplanaden 23

Kanalesrl. 8 tel 13 flOil

'110 (JU sälja. kllpa. byta eller skAnka bort olika prylar? DA kan du annorut"ra I OP :s prylböT8! För tio mark rlf du

II·a"ik~kola

I ratik~kola HALDIN & HOSE

tielt !lr . _ ••• _••• _._._ 11. Halvt AJ •••.~ lO. Skandln3V1en ••••• ~ _ . 25. U)8nUDlmeJ • •••• _• • • • - .M ' hO _

GÅ OCH KÖP

MEJ EN 750

KRONORS RAN'" DIG HOSTVM ,

75DKRDNOR!

HIiNGAV BARA

AN NUNSM()'1"f AGNIN<.,

175 FÖR DEN

~OU : 8 Kltn~li . lasa tel. 961113 572 "lCL 15 37 •

ANDRA!

•

A.NN()N~T J

OP,.

IT -expedJtlon.

A..NS'l

III. koostaa

'akOl)8gataIl 13. tel \167/135,,5

A.nDonseJ

0Öf

månd!!.,! kl

InlamnaF 'lenas!

ttASSA OCH !30KFOttiN<., J.akoosgatan 13. jaKobstaO tel 007/13 5S!>

_ ..

ANNUNSPRIS

texten . . .. ._ ._ ,., _ _ Erte t texter . ...... . _,

1,70

~ p_'ltä mo

platE

-,20

per

1,90

""A.RGAN NuNSl!;}( MlfilIllIStorlek lOt, mil.. Ull· ,a.gb"prlS -.30 spmrn och (ärg fi'örenJngsspaJten f.'el rao 50 p ")ste root: rlRka P osteJ otnl'VB·

!'aJ IlIte fOt ev rogat·.

~nnon"öJ

~kada !V)lfI

tlll·

pa gruno ,n

rel ~nnon",el ~om mrtngtl' elle l ~om pli grund !H post· försenlllg Inte Införts , oegärt nummer

Jakoostad8 rryckt>rl Jch I"IdnmgB Aktiebolag, JakoOstaC1, 1971

öSTERBOTTNISKA

PO~TEN

Fredagen den 9 dec. -

1977

Superstar-tävlingen:

·· och Or,Ul)UlS · Vora delade segrarlUl O

VÖRA UF och Oravais .uf fick varsin representant i SöU:s SuperstarfinaI. Det här avgjordes senaste vecka i Oravais då fjärde ringen stod i tur att kämpa om två finalplatser. Oravais uf:s Eva Sundsten vann damklassen och Markku Koivunen från Vörå uf herrklassen.

En hel del goda resultat gjordes i de olika grenarna av vilka kan nämnas Heimo Ikonens re Bultat i pilkastning där han med fem pilar fick ihop hela 41 po äng vilket var dubbelt mer än vad följande man hade. Tretton deltagare ställde upp j h,errklassen. Av dessa samlade. Vörå uf:s Markku Koivunen de flesta poängen och vann knappt före Roland Strand Oravais som hade endast ett poäng mindre. Han slog i sin tur Bo Sand ström, också från Oravais, med ett poäng så tävlingen var myc ket jämn och oviss. I damklassen blev det .Eva Sundsten från Oravais uf som samlade flesta poäng och tog bern totalsegern före Vörå uf:s

Annika Palomäki. Två poäng skilde ettan och tvåan åt. Trea bley Camilla von Wendt. Två ringar har' ännu att kora sina finalister, nämligen andra rin gen den 12. 12. och femte rin gen den 13. 12. Resultat, herrar: -) Markku Koivunen Vörå uf 54 p, 2) Ro land Strand Oravais uf 53, 3) Bo Sandström Oravais uf 52, 4) Markus Svartbäck Vörå uf 49,5, 5) Leif Ståhlberg Komossa 42, 6)' Lars Wallin Oravais uf 40, 7) Stefan Strand Oravais uf 38,5, 8) Bo Joha.nsson Oravais 38, 9) Peter Engström Komossa 37, 10) Anders Palomäki Vörå Superstarsegrare f fjärde rbtgen, Eva Sandsten och Markku Koivunen. uf 34,5, 11) Heimo Ikonen Ora vais 33,5, 12) Peter Nyman KO-\ minki Oravais 30 p. vais uf 19 p, 2) Annika palo-, von Wendt Oravais 15, 4) Gu mossa 29,5, 13) Anders HemDamer: 1) Eva Sundsten Ora mäki Vörå, uf 17, 3) Camilla nilla Jakobsson Oravais uf 10 p.

.................................................................................................................

PRISKRYSSET

* )

i•

•

Ii i i •• •• •

i••

:•

•

i i• :•• :• •

• i• •

•

: :• i •

i•

ILS

KEN

. . . . . . . . . .. . . . . . . . . ... .................... :•• • Adress: . . . . . . ... . . . . . . . ... . .. ...... , ............ . ...............................................................................................................i Nu löser vi ett kryss innan den verkliga julbrådskan sätter in. Sänd in lösningen senast måndagen den 9 december till Österbottniska Posten, PB 27; 68601 Jakohstad. I pris utdelas 30. 20 och 10 mark .Lycka till!

Namn: