Österbottniska Posten (ÖP) nr. 49 1979

-ö sterbottniska ~:::::'::S:d«::mSlidning p o s t e n .

,.

,

il(

le

se

Ung, blivande

),

l(

)e

pälst~Hlnare

)

förbittrad p~l kOlnnlunen

Kommunstyrelsen Hälsovårdsnämnden

gav klartecken.

arrenderade ut mark.

Byggnadsnämnden sa nej!

ÖP:s frimärkskolumrust inbjuder alla frimärksin­ tresserade till en omröst­ ning om vilket som iii irets vakcraste frimärke .

• se sidan 14

Polisen plllnertlr en slllgs samJejourering lIiIJlet IInnu mera sliulle fjiJNIIII poliseII frJn ""­ .nhelell.

-

En MarI försIImrtIll

servke, sliger mIIn pJ ut­

hJJI. • LetUren och sida"

7.

munen tillstånd åt farmare att etablera sig på ett område; nå·rheten av jå·rn­ vägsstation. .

D DI För ett mindre antal år sedan pla­ D D Det blilser kring rå·v­ och nerades ett bostadsområde på andra si­ . minkfarmsområdet ; Bennäs ; Pedersö­ dan järnvägen ett par- tre hundra me­ re. ter från farmområdet. .

D D För ett antal år sedan gav kom­ O O Kommunal pl4nering kallas det.

Siv ochjag Spinnrock juryns favorit publikfavorit ,Se ådan 12

Se sidan 12

Staffan Linda Scheja Nine Se sidan 6

Se sidan 16

Hur sdr det egentli­ gen till med träningsfli­ ten i ÖP:s BrödrafOr­ bund "Tro. Hopp. UCD I _ tjärlek".

Med snön fOll ........."'u~ den sista ursikten lita bli att träna.

• Sidan 11.

Fredagen den 7 december

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Polisens stora steg

bakåt

ledarskribent :

BERTEL NYGÅRD

Teckning:

LEIF SJÖSTJ{ÖM

talar om "samarbete" och "samdejourering". I själ­ va verket tar man ett stort steg bakåt.

Säjer Lars-Göran Spem"ng, Åminne Folkpark, och därmed har han med några få ord pekat på det bak­ vända i polisdistriktens planer på att börja dejourera * En samdejourering är bara ännu ett bidrag till ut­ gemensam/från Korsnäs; söder till Oravais; no". vecklingen bort från den mänskliga bypolisen till den anonyma, liide"ocksklädda ordningspatrullen som * När polisen centraliserar och drar sej tillbaka från rycker ut från stan.

verkligheten, använder man positivt laddade ord och * En malaxpolis fungelar bäst vid en malaxdansl

Det är märkligt hur sentända vi är i detta land. Medan man i Sverige går mot mindre enhe­ ter 'mom polisväsendet och allt mera börjar satsa på kvarters- och bypoliser, travar vi på och centraliserar och rati­ onaliserar allt vad tygen håller.

Om det blir så att polisen i Malax, Vasa, Korsholm och Vörå börjar dejourera ihop och senare kanske blir den enda en­ het - det ryktas om sånt också - då sparar staten möjligtvis in lite pengar, men det är också någon som förlorar på det.

Ser man på ungdomsföre­ ningarnas situation till exem­ pel, så kunde man tala om trygghetskänslan. Detta att ha någon att ta till om det händer något.

Men det är inte ens det allra viktigaste. Ännu tryggare är man om man kan förhindra att något händer. Och man for­ hindrar lättare med lokala pol­ sier som folk känner och har förtroende för än med anony­ ma "flygare" från stan.

Det kan låta teoretiskt men det är viktigt detta med kåns­ fan för myndigheter och ord­ ningsmakt.

Man kunde jämföra med fe­ nomenet vandalisering.

Vad

ver Max-Ola Nordlund på I.e darplats om supandet på danserna.

Han tycker att situationen är bedh l" f d rov ~g DC agge~ ram en van Iga teonn om . tonånngarnas osäkerhet •• och spnten som ett sätt att skyla över".

Max-Ola Nordlund fonsätter: Hur ska man kunna åstadkomma någon förädnring? Ja. den som det visstc. När man hör eller Jäser berättel­ ser fdn tidigare generationer förstår man att det inre var mycket annorlun­ da då. Därför kan man fråga sig om det. verkligen går att göra. något åt saken.

Knappast. Inre så länge inriktningen på danserna är sådana som de är nu , Därför blir det. sist och slutligen. så att det enda vi kan göra för att kunna uppnå resultat är att vi radikalt omvär· derar dansernas betydelse. Att vi ger oss på att ifrågasätta det berättigade i att skapa sådana miljöer som dansplat, serna utgör. Och att ocks:1 ta konsek·

r

-BEKL.A&AR"MEt4 DE.T UÄR Ap. ItlTE MITT DISTRH<T IKVÄLL.

• Att åtgärda oordningen. . .

Detta med bypoliser ("by­ dejourering") eller centralise­ rade stadspoliser (" samdejou­ rering") har mycket att göra med hur man ser pi polisens uppgifter'.

Det ligger i tiden att un­ derstryka polisen förebyggande funktion. Detta att inte rycka

ID enar 'k k .

I senaste nummer av Rep j I s n-

.. r

- Vill man slå sönder en post­ lida eller sticka hål på ett bil­ däck, så inte går man ju på far­ sans egendom i första hand.

Man håtler sej knappast ens i hemknutarna. Nej, man far till en annan by där det finns postlådor och bildäck som man inte ser nån människa bakom, som är "anonyma".

Så är det också med förhållandet till ordningsmak­ ten . . - Vill man göra upp med snuten. så inte går man ju på den polisen som brukar åta lunch på bybaren, den polisen som nyligen var. och talade tra­ fikregler i skolan, den polisen som skrev undeli ens körkort i förra veckan. . .

Nej, man siktar nog in sej på andra sorters poliskäftar . An­ siktslösa patrullpoliser från stan till exempel.

ut bara o m det händer någOt utan också att arbeta för att det inte ska hända något. Både i Sverige och Finland (Åbo till exempel) har man enbart posi­ tiva erfarenheter. av den före­ byggande verksamheten, det som brukar kallas kvarterspoli­ ser.

Men det är inte sagt att alla

du , Max·-O'la ?

venscrna av omvärderingen och vägra att understöda systemet på dansplatserna. M a o låta bli an själva gå dit.

När man hunnit s.i. här Ungt: i reso­ nemanget är det dock många som upp­ häver ett ramaskri. Även om de kanske h'll ­ a er med om ' myc"et.

Men att själv s.i helt ta avstånd att man inre ens skulle . att ga• ut oc h d ansa någon unna sig • I' - d " d'a lör l' gang eme Ianat et 'ar va"l an

mycket begärt! Ja - är det verkligen dct? Har vi råd att fortsättningsvis stÖ­ da miljöer som skapar så stora förut­ sättningar för alkoholkonsumtion som våra dansplarsef gör? \lisst kan vi försöka förändra dans­ mifjöerna. Och visst kan vi försöka få bort det ur dessa miljöer som bäddar för att människor i rena nervositeten ska ta fram flaskan.

Dansen s.idan som dcn nu är går dock tillbaka ett bra tag i tiden. Och supandet på danserna har blivit, om möjligt, värre än tidigare.

Det ser m a o inre särskilt ljust ut.

Den första förutsättningen för att vi

sättet'" att arbeta är så effektivt som bestämmer sel' så på poli­ sens funktion. Det finns polis- . alla gänger. Det är inte ens sagt befäl som menar att polisen ska att det är det mest lönsamma syssla med att ta fast och bura - man sparar också pengar om ID banditer. Det förebyggande man förebygger brottsligheten. är någon annans uppgift.

Men "banditsättet" att ar­ En sån inställning är bara att beta rimmar väl med tanken på beklaga. en centralisering av polisdist­ Det är inte sagt att "bandit­ rikten ...

Arma måndag:fo1IIn~erhållnZ:'/p":o~~~rJefrå" sven;~~ höra det lir måndag en IIi

all

SjIl1/­

k k dedelall /låra liu, s a unna göra något är dock att vi Allt ska imJn nu råka lit for också. börjaD våga ifrågasätta danserna som de t---------------~----...,;;.....---­ är nu. Och också' att vi själva är ?eredda au ta konsekvenserna av det VI kom­ mer f tam till.

Det förblir lite oklart vad Max­ 01 a N or dl una -l, rek ommen d erar fi"or åtgärder.

- Ska vi bojkotta allt dansande i fonsättningen? _ Ska vi eventuellt förändra

danserna.?

- Ska vi flytta över alkolwlp­ roblematiken från dansplatserna till bybaren och gathörnen?

- Är det en "alkoholsolida­ risk" handling att låta bli dansen och inte spriten på annan plats i stället?

Den citerade ledartexten ger knappast upphov till något ra­ maskri. Men en hel hop av frågetecken skapar den nog .

BERTIL NYGÅRD

• Någon moralistisk byfåne uppe i norr lär ha plockat ur såkallade fula ord och ollimpliga uttryck ur tex­ ten, androm till skräck och varna­ gel. Jag har svårr att föreställa mig att han kan ha haft mycken lön för sin snokarmöda.

• Ole Torvalds i AU-resencion av "Den första gången".

,.

Fredagen den' dec;ember

....

öSTE·RBOTTNI,sKA POSTEN

••••••••••• • • • • • • • • • • • • • • En teve-spalt a'la Hetntning Sten

,

och pojkarna • Sveriges teve fyller 25 år, och ÖP firar med en engångs­ - spalt för teve-tyckande.

Målet är att vara som de stora. tidningarna. Ni vet Ex­ pressen och Hemming Sten och hela baletten.

Till vissa delar blir det också en elak spalt . Dels i en­ lighet med målet att likna Hemming Sten, dels därför att jag har haft en ovanligt påfrestande teve-period på sistone.

bot, sa konstruktörskan. Han är "biosyntetisk " .

Det hindrar inte att han hade bröstkorgen full med blinkande elektronik, då kompisen fläkte upp kavajen för att kolla var skottet tog.

Sånt är bedrägeri och idiot­ förklaring av tittarna.

En fredagsdeckare som går på elektroner och är okänslig som stålmannen, tillhör nog inte det allra häftigaste man kan hitta på.

• Då ska jag be att få 'börja • Sen ska man väl säja något med att ställa en fråga: om Macahans också. Det är mej, då jag tycker att Maca­ en rätt lång tid jag har levt hans trots allt inte är så farli­ - Vad kan det vara för hårdskjutande familjeliv med ga. dåre som har valt ut den nya Zeb och Molly och det övriga Oberoende av hur man fredagsdeckaren på tvåan? tomtebofolket. Enligt upp­ "analyserar": - Likforban­ nat sitter man där vecka efter Här har man suttit i veckor gift ska våra vägar skiljas nu, vecka och firar prärieJiv i Jag ser i tidningarna, att och spanat efter Mike And­ lördagsnatten. ros' och pojkarnas återkomst. del är for mycket bössor och • Jag noterar tacksamt att vi knivar i Macahans.

Och så begåvas man med en har kört in i Tipsextra-säsong­ Det ligger väl något i det. awomatdetektiv.som är fram­ en. Där täcker man JU en .stor har faktiskt ganska lätt Zeb ställd på laboratorium. att i 'tid och otid bala fram .del av licenskostrraderna uu­ - Nej., han är ,i ngen 10­ der vintern. förskäraren.

Men det var inget bra se­ Själv ;gillar jag inte knivar, oren jag hrukarblunda. Så east. Mållöst och så missar det ordnar .'Sej . man förSta halvlek bara ifor Macahans liknar på många att programplanerarna inte sätt den "radikala" ung­ kom ihåg FSU:s höstmöte. domslitteraturen i början .aN sjuttitalet. Zeb och gänget är • Söndagsaftonens teve-sits inte funt så -elaka mot india­ inleder man med Ame Wei­ nerna som .andra västernhjäl­ se. tar, OCh huvadpersonen är 'in­ - Varför?

Fråga inte mej! - Kanske valid ...

Men under ytan finns är .det för .att man viu koila .....- - - -_ _ _ _ _... våldet. Så jag låter väl lura upp hur många ~ånger do­

BERTEL

NYGÅRD

SLAGRUTAN

marna får gripa in den här gången och rätta tiJl Weises felsägningar . . .

• Sen då, gott folk, är det dags för Lödderrr ...

Folk berättar för mej att Lödderrr är ett - dåligt pro­ gram. Folk säjer sej ha iVårt att första mej, då jag ·tycker .att Uidderrr inte är någo.t dåligt program .

Egentligen förstår jag dem.

Jag vet inte varför Lödderrr är bra.

Det är inte farsartat klokt som MASH till exempel. Det är inte genomtänkt ut i mins­ ta stavelse som Archie Bunker & Ca. Det är över huvud ta­ get inte särskilt bra ...

Men det är Lödderrr! - En tjugdfemminurers helidiotisk bubbla som spricker sönder varje sön.dagkväll och Jämnar på sin höjd lite fukt efter sej.

...... .. ........ . .

Och så har man ju två ido­ ler med i programmet: Skorr­ Anders Gernant och majo­ ren, han som sprängde gran­ nens garage i luften här om kvällen.

• Sen ska jag nämna en sak till. Det är Pekka och Carl­ Uno i TV-frågan (heter det san. Det är ett fragesport­ program som "sitter". en hyllning till enkelheten 'SOm vida överträffar Arne Weises blinkande 21-lampor och blå finkostymer.

• Jag ska sluta. Jag gör det ­ naturligtvis - utan att knysta ett ord om det allra bästa i Sveriges teve, de mästerligt gjorda debattprogrammen.

'Men detär-så, man ska inte 'ta fram det som är riktigt bra.

Man vill ju likna Hemming Sten och pojkarna .

-

"De föcsta spikskorna·".' och "Okänd gäst" vann sina klasser i Smalfilmsfestivalen Sm4lftlmsjestifJQlen, som IInordna4es av V,asa Sm4IftIm4'.

I klubb hade lockat ett 50·tal inwesserade.

Deltaga"", fick bl.a. lyssna till ett par intresSIInta Jöreliis _ ningar om klippning, redigering och analysering av Sm4t

film·

l samband med jestifJQkn anordnade klubben också sin årstiiuling. T4ivlingen va,. itUlelad i två klasser. stumjjlm och ljudjjlm och hade lockat hela tolv filmer, sex i vardera klas­ sen.

Olavi Leistevuo, talman i fyramanna juryn sade näl han scnstumfilmerna: De äl av rätt hög klass men -folk borde ha som ert absolut kravatt få ljud till sina filmer.

Leistevuo ,ansåg -också att .spelfilm ofta är bämeplanerad och mera omsorgsfullt gjord än t .ex. dokumen· tärfilm.

Näl sä domarna presenterade ,resul.

• ProdUCenleNIII"iI!filme" okil"tlegilSl, juryns ordjörtlntle O. Leislevuo.

PV

tatet visade det sig ocksä au spelfilmer vunnit bäda klasserna. I stumfilmsklas­ sen segrade överlägset filmen "De förs· ta spikskorna" som var gjord av Börje Snickars.

Domarkommentarer: + stabil och realistisk ide, utvecklas från början till slut, extra plus för slow

av Börie Snickars.

I ljudfilmsklassen var standarden högre och konkurrensen blev betydligt hårdare. Som etta placerades filmen "Okänd gäst" av Lasse Häggblom och Bengt Storm. Om denna 27 min . långa spelfilm sade domarna: En attraktiv filmberänelse där skAdespelarna ej spelade över; trots längden intressant ända till slut ; musi· ken verkade motiverad och stödde handlingen; stabilt arbete och kunnan· de, inga döda avsnitt .

Bra motstånd ät " Okänd gäst" bjöd dokumentärfilmen "Fiskets dag" av Bror·Erik Karlsson och Bengt Storm, men än en gäng fick alltså en doku· Bellgl SITÖm'ochlasseHiiggblom,/lirprisel , memärfilm se sig besegrad av en spel­ film . ' :Fiskets -dag" är 10 min. lång. Do· motion och trickbilderna samt vissa markommemar: bildvinidar • bra o. noggrant arbete.

- Bildanvändningen omsofgsfull och i användn. av stativ - stabila bilder. jämvikt, felfri mixning av ljuden , näl­ naturliga sHdespelare, bilderna bra, intavjuerna lämpligt . inget ljud, dålig rytm, längsam Ut· korta, ingen onödig musik 'Utan auten· veokling av iden. tiskt ljud, säkert arbete.

På andra plats kom filmen "sly Me· Pä tredje plats placerades filmen rillen neitsysmatka som också var gjoPd "Mopo" av Bene! Backholm .

.3

....... .................................................................................... ! . .• t Fredagen den 7 december

öSTERBOTTNISKA POS-TEN

~

En häftig fredagskväll som du inte kan undv,ika

:

~ ~

~

~ il

~ il

~~~~'r~~~~~~~~-r~~,-~~~~-T-r~,-~~~~~~-T-r~~~T-~~~-T~~,-~~

i~~~""~"""

I

~ Wc:f

SERV.GR. 2 ' \

: BILJETTGR. 6

I'!.~ fbi

Fred.

7 dec.

~ ~~:gg- frd s:::r I

/

t ic

•

i :

ic

.. '

.

EX O M

.

.

Bevakad kladförvarlng

Aldersg.llns 15 6.

(Id-kort med)

t

:

i ~ :

.­

:

ic ic ic ic . ic ic • • • ~ • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

t ?

BUSSAR: Stad,hnlen fr6n buntat lon kl. 19.30 via Bock, hörn, Sln9sby, Karperö, Smedsby BP och Kvevlax . Maiors fr6n Naset kl. 19.30 via Munsmo, Salf Centralbutlk, 20.00 fr6n Toby stenbro..

OT fr6n Grillcenter kl. 19.30 via Tuckor, Vör6 City och Vallvik. _

.

*

Tjosan ! I Häng me på en jättemysig helkväll

***

NI y B Y . * ** * * Exodus ** • ** YTTERMARKG-ARDEN lörd. 08.12 kl. 20-01

Ta chansen

att få dansa till

waou!

Bussar:- Vasa busst. kl. 19.30

via Sundom, Solf central

butik, Malax Drop-in,

Havras, Lenni Back.

- Näsby kl. 19.00 via Norr­

nä~ Töjby, Taklax H:lg,

Korsnäs, Molpe.

Obs! Fullständig dansdemokrati. Aldersgräns 15 år.

(Tag med id-kort).

o

LÖRD. 8. 12. kl. 20.00

**

)(.. I JUBllEE 1)(..

**

Äntligen har vi lyckats engagera dom. Topparna frlln VästerboHen, Sverige. Publikfavoriter vid orkesterfo­ rumet I Umell. Gruppen bestlIr av 6 medlemmar varav en kvinnlig. Deras musik ör enastllende aH · dansa till ~ch lyssna pli. Garanterad helkv~iII som Ingen fllr g6 miste om.

Tjöck och Nörpes. -

~

Ingves 19.30 fr6n Helenelund. Norrnlh , Nömpnös .

~"'OOOOOCCOOCCCCClCCCCCCCCCQCCClCClCl~~~=CClClCOCl~~

ÖP rättar

Lördagen 8. 12.

kl. 20-01

Det blev ett missförstånd i repor­ taget om jobbet som radioredak· tör.

Eller rättare sagt när det gäller att bli uppSagd från det jobbet. ­ Det är inte programrådet som fat­ tar det mindre angenäma beslutet "tan Svenska Radioenhetens chef.

Programrådet har till uppgift att kolla att allt går rätt till i en­ skilda program.

Ocksl i fråga om de sociala för­ Ekmans buss 19.20 från lakobstad via Bennäs och Kållby månerna blev det ett litet fel. De CI'"'....c:r ...... ....cl'"~ ......

J.:r ...... ....cc--................c--......JCO'"..cr ...... ~...coer ............J.:r..........cc--,.,.........;:x:r........cr~ClQ~..cr.A:lO'"

......

....cl'"~~ inträder efter tre månaders an, inte efter sex Ställning • MARLON BRANDO i sin femte minadc=rs, som ÖP phtod. ic film Vll.D UNGDOM (The Wild One) Lörd. 8. 12. 20.30-01.00 : fdn 1953. Det var den forsta i den masken visar han sig vara en mycket Inträde 17,­ ic långa raden motorcykelfilmer, från osäker ung människa.

På känt maner tar stadens befolk­ : Hells Angels till Easy Rider, om gäng Ahos buss från Karleby 1.9.30, ic som slåss med andra gäng och terrorise­ ning saken i egna händer när det visar sig an polisen inte klarar av gängets Nedervetll 19.50 ic rar onsbefolkningen. ic I den här fUmen spelar Marlon Bran­ härjningar. ic do JOHNNY, ledaren för gänget ' Stv2 lördag kl. 22.45 .BLACK REBEIS. Innanför den tuffa

Dans i

ESSEGÅRDEN

till tonerna av

BARBARELA

******************************************************.

ic : ic

•

: <fe ~ ~

O.·va Lamp."nen

*******************************************************.

4

1------------­

v

Fredagen den 7 december

öSTERBOTTNISKA POSTEN

"Byggnadsnå°mnden

har tolkat direktiven fel"

Dans i Replot lördagen 8.12.1979

Funkt.gr. l

Kommuen hade i alla fall köpt in mark. Satsat pengar på vägar och dragit vatten till området - efter förhandsu dåtande Farmerna expanderade och har vederbörligt nu vuxit maximalt. Nu är det från hälsovårdsnämnden.

Karl skrev arrendekontrakt i au­ stopp för vidare expansion på det gusti men fick vänta länge på sin området.

Naturligtvis har farmområdet byggnadstillstånd - alltför länge.

Hälsovårdsnämnden gav i alla fall väckt irritation, - rävar och min­ kar luktar, som bekant - speciellt sitt OK - både till Karl och till bland de som flyttat till bostads· byggnadsnämnden .

- Jag var tvungen att chansa området på senare tid. I höst har en lista cirkulerat där det krävs att och börja bygga utan tilluånd . . . jag trodde ju att det bara var en kommunen: • inte ska bevilja några nya formalitet. När nu kommunen ut­ tryckligen arrenderat ut området byggnadstillstånd på området som farmområde .

• ska vidta åtgärder för att eli­ Vintern kom hotande nära och minera de sanitära olägenheter schaktningsarbetena måste göras som redan befintliga farmer föror­ förrän det fryser på . Och rävarna sakar. måste flyttas i en visst skede. An­ • med det snaraste påbörja pla­ nars kan det gå åt hcliske med par­ nerandet aven förflyttning av farmområdet till ett lämpligare ningen i mars .

- De får inte oroas alltför myc­ ställe.

Initiativet till listan är två herrar ke!.

För två veckor sedan drog kommu­ som bott mindre än ett år på bo­ stadsområdet. En farm har stltt på nen vatten till området.

Ett par dagar därefter ringde farmomddet i femton år. och Karl upp till byggnadsnämnden många närmare tio år . . . för att få bekräftelse på detdär Listan har skapat groll bland an­ med byggnadstillstånd. nars goda grannar i Bcnnäs .

Byggnadsnämnden sa nej .

Nu förklarar sig en av initiativta­ N-E-) . garna i ÖP: Olof Kock. ordförande i bygg­ - Vi menade inte at! de gamla farmarna skulle flyt!as . bara att de nadsnämnden: - Medicinalstyrelsen har gett inte borde byggas till ... formu­ nya direktiv . som säger aH en stor­ leringen var oklar på listan . farm inte får befinna sig närmare En av farmarna säger till ÖP: - Man kan inte ha farmer på bostadscentrum än l 000 meter.

Dehär direktiven är daterade i två olika ställen . Utvidgning måste juni - men den officiella versio­ ske på samma plats där man bör­ jat. eller så måste man flytta hela nen på svenska kom först i dagar­ na. farmen .

- Om man ska tänka sig att ' Hälsovårdsnämnden kände i varje fortSätta med räv- och minkfarmen fall direktiven när den tog ställnig till det nya farmomddet. där Karl måste man hela tiden ha en ut­ tänkt sig sin rävfarm. vidgning i tankarna.

Och alltså inte beaktat dem .

En annan farmare säger :

• Ung

. t

• Första pris i ÖP:s senaste priskryss går till Iris Sahlberg i Åbo. Hon fir 30 mk. Andra går till Stefan Nyman i Sundby, och tredje pris till Frej Eds­ vik i Mariehamn. - En verkligt bra spridning på vinsterna. Vi gratulerar VUUlarna.

Pvs

Konst­

direktiv

Kronoby ungdomsnämndI påpekar att dead-linen för bidragen till Ungdomens konstevenemang är 10:de januari 1980.

Inom varje tävlingsgren lot­ tar nämnden ut ett pris om 50 mark bland deltagarna.

Till. UTIERATIJRTÄ VUNGEN Hr man sända kortfattade texter eller delar av mera omfattande arbeten. dikter. noveller. sketcher. delar av romaner osv.

TIll T ÄVUNGEN l BILDKONST kan

man sända in t.ex. kol-o blyens- och tuschteckningar. akryl-. olje-. akvarell­ eller pastellm~ningar. grafik. seriebil­ der. applikationer m.m. Arbetets längsta sida får mäta högst 100 cm och för skulpturer och reliefer gäller att den största dimensionen får mäta högst ~o cm .

Alla bidrag i bildkonst sänds vidare för bedömning pi länsnivi och de bäs­ ta bidragen inom länet går vidare för tävling pi riksnivå.

Till tävlingen i foto kan man sända in enskilda bilder och bildserier samt diapositiv med eller utan ljud (högst 10 min). Fotografiernas längsta sida får mäta högst ~o cm och kortaste sidan minst O cm.

Diaramarnas yttre mitt ska mäta ~ )( ~ eller 7 )( 7 cm . Ramarna bör vara försedda med "tummärken " pi ra­ mens vänstra nedre hörn sett från bil­ dens rättvända sida .

o

-munen Jag fly t! ar inte . Omåt int e komflyttar farmen mig ...

En tredje farmare. som redan flyt!at sin farm en gång är i farozo­ nen på sit! nya farmområde - det som kommunen har inköpt och ar­ renderat åt honom .

Protestlistan överlämnad~s till kommun vid ett syningstillfälle på dethär nya omddet som kommu­ nen inköpt ~om farmomdde. ­ Alltför nära bosättning - tycker ende!.

Pedersöre kommuns handlande i denhär frågan har fått en farmare in spe att bli högst förgrymmad.

Vi kallar honom Karl. för det heter hån inre . Han är i 23-usåldern.

tid. och Baluns får till och med dansa med presidenten. För att in­ te tala om aH han får ljuga ikapp med politikerna på' ljugarbänken.

Bertel Lindell refererat festen på slottet i sin 34 :e saga om Baluns.

"Bara festligt. Baluns" .

• Barnkvarten kl. 7040 på mindag 10.12 . Repris 16A~ samma dag .

Såhär gick det till när han tänkte etablera sig som rävfarmare: Han (Og kontakt med kommunen i maj månad och ville arrendera mark . Semestertiden förflöt i all­ sköns ro utan att något hände i sa­ ken .

Karl säger: - Behandlingen var ganska nonchalant. Ingen verkade intres­ serad av att föra ärendet framåt.

Hans A Enqvist

11 ÖP: - Det är uppenbart att bygg­ nadsnämnden har tolkat direkti­ ven fe!. Dendär l Ooo-metersgrän­ sen gäller för sk . befolkningscent­ rum, vilket Bennäs inte är .

För Bennäs och farmområdets del ska . enligt direktiven. en gräns på 400 meter gälla.

- Dessutom bör man väl påpe­ ka att medicinalstyrelsens direktiv endast är riktgivande .

Byggnadsnämnden kan rätta sitt beslut själv om den finner att den gjOrt något fel - eller också kan en person som känner sig felaktigt be­ handlad överklaga till länsstyrel­ sen.

- Kommunstyrelse eller -full­ mäktige varken kan eller får påverka byggnadsnämndens be­ slut.

Karl har lämnat in en anhållan om att få vara kvar på området i vinter. och dessutom ska han bes­ vära sig till länsstyrelsen.

- Om nu inte byggnadsnämn­ den ändrar sig frivilligt .

Det kostar honom en hel del om han inte får byggnadslov . Räntor, en massa arbete. de pengar han satt ner på schaktning. material .. .

Förutom de inkomster som han skulle ha fått från rävfarmen . .

PS:

I måndags om kvällen retirerade

byggnadsnämnden - Karl fir

vara kvar på omridet eU år

framåt. Så länge utredningar på­

gir.

- Men inte vet jag om jag vågar stanna.

PETER GRAN STRÖ M

r-~iiiiiiiiii!iii;iiiiiiiiiiiiii~

m Presidentens slott vill ilir!>ätua re­ lationerna till Björnskogen och därilir inbjuds ocks4 dra vinner med Baluns i spetsen till självsdn­ dighetsbalen pi slottet.

Baluns och alla de andra klär sig i frack och fluga. men då de har kommit fram har Baluns tappat sin biljett .

Det hela ordnar upp sig emeller-

· ~ommundirektör

Citizen damqvartsuren ör sirliga och stilrena. Arm­ banden. ör utformade till att passa ocks6 till fest­ liga tillföllen. De ör som ett smycke. Finns b6de med visare och som kro­ nograf.

OCI'I'IZEN

Ett qvartsur - Ett bra g6votips

,

---.,.,...,.-v-t...4w e VASA

NEDRE TORGET

M

i

"t:.

O

TEL 112 200

5

Fredagen den 7 december

öSTERBOTTNISKA POSTEN

~;:;::;:;::;En

världskändis har besökt Jakobstad~~

Scheja vad tnan Scheja vill

- Sirapsgubbe, brukar en vän till mig högljutt utbrista på tal om honom.

Svenska veckotidningar skriver om honom i skvallerspalten, om hans hjärteangelägenheter och vilka nobla tIllställningar han bevistar.

För deras läsare framstår han som den åtråvärde, drömmande pn'nsen med flicktycke.

Kritiker och recensenter världen över talar om hans sammetshänder Hans känsliga, intensiva spel på fl:. geln.

Och han, det är Staffan Scheja, pianist och vrålkändis i Sverige. Han besökte Jakobstad senaste och gav en konsert i handelsläroverket.

- Huh, huh, sade en i sällska­ pet när vi fyllda av entusiasm gick ut i snöstormen.

Staffan lyssnar gärna till sina kolleger. Det finns många bra pianister, speciellt många bra unga pianister just nu i Ameri­ ka. Men virtuoser är ingenting för honom. Dem orkar han inte lyssna på .

• Tekniker ett hjälpmedel

På dagen före konserten träf­ fade jag herr Staffan Scheja på hotellet .

- Är du rik, frågade jag, bland annat.

- Vilken fråga! sade han och himlade med ögonen . Efter en stunds tvekan sade han tvärt NEJ. Man blir inte rik på att spe­ la piano.

- Liberace. däremot den smaklöse. Han är rik.

Staffan Scheja har spelat pia­ no sedan han var ätta år. Det har han gjort nästan varje dag. Fast ibland blir han trött och tar sig litet ledigt. Så efter ungefär tre dagars uppehåll börjar det klia i fingrarna och suga och dra i kroppen . Då måste han spela Igen .

- Virtuoser som spelar bara för att visa upp sin skicklighet är ointressanta. Det är menings­ löst. Tekniken skall vara ett hjälpmedel.

Om Staffan Scheja själv sägs det att han har en så fantastiskt utvecklad teknik att han helt kan gå in för att tillföra musiken den djupa känslan, innerligheten och innehållet.

• Tål inte disco

• Inte lika hysteriskt längre

kommer de för att lyssna. Stam­ ningen är inte lika h ysterisk läng­ re.

• Studio 54 hyperinne

Via de rikssvenska veckotidnin. gamas skvallerspalter har Staffan Scheja lockat till sig en helt ny publik. Den unga publiken. An· nars brukar publiken på klassiska konserter inte ha sol låg medelålder. Det här har Staffan Scheja ruckat litet på.

- Tidigare var det kanske så att en hel del folk kom till mina konserter för att titta på mig. Nu

Numera är Schejas högkvarter i New York.

- Nu måste jag få perspektiv på detta med min konst och allt rabalder kring min person. tänkte han och flyttade till New York.

Där trivs han. Där är han inte lika hysteriskt känd som hemma i Sverige. Och New York är en metropol med ett fantastiskt rikt musikliv. Det susar och brusar i New York.

Alltsomoftast tar sig 'Staffan en sväng till femtiofjärde gatan.

Där ligger sensationella hyperin. nediskoteket Studio ~4, där Bi­ ancaJagger är drottning, nattens drottning (hon sover på dagarna och rumlar på nätterna).

- Det är ett vansinnigt stäl· le, säger Staffan.

- Vansinniga människor.

Jag går dit ibland. Jag har roligt

en halvtimme ungefär.

- SkuHe jag slippa in dit. frågar jag.

- Hmm, om du klär ut dig litet, så kanske, svarar Staffan ar· tigt. - En strutsfjäder i bäret, kanske.

Så talar vi litet seriösare. Om musik.

- Jag vet inte vad det är som gör en artist stor. Kanske är det personlighet och säkert mycket annat. Men jag tycker inte att man kan rangordna artister.

Vem kan säga att en artist är bättre än en annan?

Naturligtvis lyssnar han ofta och gärna till musik. Mest klas· sisk musik. Han har inte något speciellt förhållande till rockmu­ siken, men ibland händer det att någon bit hänger sig kvar i hans öra. Diskomusik, däremot tål han inte alls.

I dag ger han konserter över hela världen. Han är nästan stän· digt på turnerande fot. Ibland är det ett svårt liv: - Ibland när jag sitter i något hotellrum efter en konsert känner jag en stor tomhet. Jag har mött en publik som har tagit emot mig med entusiasm, ja, ib· land har jag känt att de älskar mig.

- Men tillbaka på hotell­ rummet har det varit tomt.

Siv Åstrand

NYHET: WELMU A Elorgel med mångsidrig auto­ matik: 8 rytmer, automat bas, ~~~~ tochord och MI'NNE! I'n­ hemsk WLM. Äkta träfinish.

12 mån. garanti.

Kom och provspela!

Till alla julens fester hittar du modets

TOPPMÄRKEN hos oss.

• MI.O....

StoralAnggatan 41 Vasa tel. 961·110159

HandelsespI. 17 Vasa

Stereo-hHI.hBgtalare • Succll i hela vörlden • Storlekar 70, 100, 120, 150.

200 o. 250 watt.

• I valnöt, jakaranda och svart.

Kom ocks6 DU och byt till In"oiAnninn högtalare.

Förm6nligt inköpsställe.

~.

fredagen den 7 december

öSTERBOTTNISKA POSTEN

HiFi Stereokombination

1995­

MC-300

(hösterbjudande)

,

Tre HiFi i ett

Bedrövligt

om polisen genomför sin samdejourering

- Den nöjesskatt som Åminne Folkpark årligen betalar, skulle räcka till tre heltidsanställda poli­ ser i Malax!

- Det där är något som man på myndighets­ håll kunde lägga bakom örat. Då kanske man förstår att vi dansarrangörer tycker oss ha rätt till en viss service från polisen.

Det här säjer folkparkschefen Lars-Göran Sper­ n"ng, och han gör det med anledning av ryktena om centralisen'ng av polisarbetet i Malax, Vasa, Korsholm och Vörå. Det finns planer på en sam­ dejourering för att spara pengar.

Skulle det gå s:l att det blir någon form av samdejourering - det är för närvarande helt öppet - skulle det ställa till problem för ung­ domsföreningarna i fråga om danstiUställningarna.

Det är bedrövligt om nånting sånt genomförs, säjer Lars-Göran Sperring . Systemet blir säkert Vasa-styrt, och det blir långsammare med servicen ut till. landet. Om det händer något på en dansplats, är det fråga om att polisen snabbt ska kunna vara på plats.

Ino.m det distrikt som det är fråga om, Korsnäs i söder till Oravais j norr, finns det en flertal dansplatser. Man kan ju faktiskt tänka sej att polisservice skulle behövas samtidigt en lördagkväll både jAminne, Carpella, Molpe och Maxmo.

Inskränker man av sparsamhetsskäl p:l manskapet så kan det, menar Sperring , nog vara näst intill omöjligt att klara en s:ln situation.

-SKOLMÄSTERSKAPEN på skidor går i vinter i Vörå. Senast dessa täv­ lingar gick där var 1972.

Datum för skidmästerskapen, ler­ rängskidning individuellt och sta­ fett, har fastslagics till den 1-2 feb­ ruari 1980.

- SLUTSTÄLLNING för allroundpo­ kalerna mellan skolorna i de tre olika

klasserna är uträknade och fdn sluts­ tällningen kan konstateras: • att Vasa övningsskola fdn en

fjärde placering -77-78 stig­

it upp till första plats i klass­ en gymnasier/fackskolor.

komplett stereoförstärkare HiFi HiFi dollby-kassettspelare bandspelare HiFi Smeds _och Ena, Ytteresse L. Jacobson, Munsala Vaasan Tv- ja Koneliike, Vasa J. Nyström, Peta lax

Rosenbacks-Butik, Lappfjärd

• Larm via Vasa

fungerar inte

- En annan sak är den sämre språkservicen. Redan nu är det ju så an vi ska alarmera via Vasa. om malaxpolisen råkar vara ute på nånting. Det fungerar inte alls bra. Den som dejourerar kan oftast in­ te en ord svenska .

- Allmänt kan man säja att en malaxpolis fungerar bäst i Malax, säjer Sperring. En onspolis som folk känner har lättast att komma till rätta på en dansplars.

- Sen är det ju också s:l i fråga om ekonomi att man ska tänka både på inkomsterna och utgifterna. Det vi betalar i nöjesskan borde ge oss rätt till polisservice . Ä ven om nöjesskanen skulle sänkas en del, har vi fortfarande minst en polislön kvar an betala i skatt'

!

~

-

YAMAHA KVALITET

~i i-i~ """-.­ .... . .

• -' .1{ ili'H ~' -W ; '

~ ,~.~

~

.

~

""

, I,,~

• Polisen

en naturlig del

av samhället

Leif Rex, SÖV-ordförande, håller med Sperring i kritiken . Han ta­ lar om polisens "preventiva" uppgifter, det vill säja det faktum att poliserna bara genom att vistas på en dansplats och umg:ls med folk. förhindrar att oegentligheter inträffar.

- Polisen kan inte ha bara en straffande funktion . Den kan inte vara bara nånting som kommer utifrån och åtgärdar oordningen. Den måste vara något som ungdomarna kommer i kontakt med och lär känna som en naturlig del av samhället eller byn.

En centralisering av polisarbetet går emot en s:ln syn på polisen .

- Okända poliser utifrån är något som man antingen är rädd för eller något som man vill opponera sej mot. Man vill" göra upp".

- Det Hr inte bli så att det uppfattas som ett folknöje att komma ut och bråka .

MUSlKAFfAR

I

All . .

=

Kom och bekanta Er med våra förmånliga priser och bytes- villkor

I Bigi'Vesa

NÄRPES tel. 962-42064

BERTIL NYGÅRD

888888.88888888888 8 8 MUSIKVARUHUSET ~ 8 8

KOM. LYSSNA • JÄMFÖR

Evening Star Nattens drottning som blIJndar och sprakar i en splJnnande mix av blankt. glittrigt och sofIStikerat svartr.

~

;: wp

., .cI!.\ ~

Ilorg:l gymnasIUm har ocks!

tagit ett långt kliv upp

hotande nära Övningsskolan

fdn sjätte plats till andra,

7

Fredagen de

öSTERBOTTNISKA POSTEN

, Jag fick hålla tårarna tillbaka när lärarinnan tog min mo; ,, som exempelpå vad en änka var ~ :~

~

~ ~

!i ~

~ ~

~

~

SJhär prese.nterar sej William Neuman i mor var på såningsarbete i Storhagen och jag minns att ett brev till ÖP: när jag for dit och \lisade - Jag är 55 Jr och linnu har jag inte sett mitt pris började hon gråta.

Jag tyckte då att hon var en rolig dag i mitt liv. Det ilr ju lite över­ konstig men nu förstår jag drivet, men jag har fJtt vilxa upp i fattig­ att hon tänkte djupare än dom, levt tonJren i 30-talets kristider, fått Jag .

Tonårl'n gick under offra fem av mina blista ungdomsår pJ det knapphett>ns kalla stjär­ militära. nor på dl,t krisdrabbade JO-talet.

For man till en .

- FrJn den tiden har jag stJtt skn'ven skidtä~ling, en travtäv­ med 15 procents invaliditet med granat­ ling eller en fe8ttillställ­ ning så inte visste man skärvor här och var i kroppen ..När jag så gif- ,­ • .L J' J ! många gånger \'ar man te mej utan yr"e var uet Ingen uans pa rosor p . skulle få pengar till int­ att börja försörja en familj och bekosta tre l; <" rädet.

På alla sätt \'ar det att barns skolgång.

Ji; . o

Neuman är minkfar­ I mareWilliam i MoWis i Munsala, aktiv I!i projekt inom folkets bildningsförbunds ' 'Bygd i Förvandling", ~ ~ ~

som för ett tag sedan presentera­ de en bok.

- Jag har alltid vant intresse­ !i rad av att skriva.

!i ~ ~ag var fyra ir di j~g blev

blev u tsatt för nån oför­ rätt . . . inte heller hade faderlös. - Och än Idag är jag möjlighet att gi och visa jag missnöjd med radio och nin sak åt de andra barnen

teve och barnböcker som och säja att dethär har paphandlar om familjer med pa gjOrt.

mamma och pappa som hu· Fr:ln skoltiden har några

vudtema. pinsamma minnen etsar sej Det grämer mej när jag fast i minner. Som till nödgas konstatera att än i exempel när vi skulle läsa nidens år 1979 - som pro· om "När far köpte klamerats som barnens ir lampan" ... Jag som inte 1 ~ - firas det gladeligen fars· hade nin far som köpte ~ dag och morsdag utan att ~~ nigon khänSyn tas till hu~ de ninting ie mej . , ~ barn s a reagera, som Inte ~~ har nigon far eHer mor. ~~ Jag ställer mej också tvek. · ~ sam till det lyckliga i att ~ adoptera u·landsbarn, barn ~ som till hudfärgen är olika ~ de barn som bor i deras nya r ~ land. De kommer säkert all Jag minns ocksi hur jag ~ få svirigheter i skolan och fick hilla tillbaka drarna ;. ~ ungdomslivet ... de kom· när vi läste om "Änkans ~ mer att bli utpekade. skärv" och när lärarinnen Ja, barna:lren mina gick dessutom tog min mor som ·~ :. ~ väl som för andra barn exempel pi vad en änka ~.. ~ att tala som barn, leka som är . . . ~ barn, tänka som barn. . .

På min klass i folkskolan ~.~ Men på den tiden var bar· hörde alla andra andra barn • ~ nen ändå lika i det avse· till kyrkan - utom jag, ~~ endet att alla hade hemma· som p.g.a. att mina föräid· rar var frikyrkliga, hörde till • ~~ gjorda leksaker - skrinn. skor, skidor, sparkstöttingar civilregistret. ~ och så vidare.

När de andra eleverna ~ l en mycket väsentlig sak hade katekesen fick jag sitta ~ hade jag det i all~ f~lI sämre där och se dum ut. Eller ~ än andra barn, for Jag kun'stundom ha räkneuppgif~ ?e inte h~ta med att s~ja .a tt _ter. Jag var väl satt li~e pi si. ~ Jag gir till pappa nar Jag dan om . .. men Jag kan ~

förtjäna någon mark ba­ ra tillfället gavs. Det var att barka props, plocka lingon, ta mossa till hus­ byggen osv.

Vi förtjänad(~ också någon slant med att ro ungdomar till Lillön när det var någon tillställ­ ning där.

När jag körde mjölk med häst till mejeriet i Hirvlax var del all mången gång ta med en ragsäck och sälja till Munsala Handelslag.

Så det kan omöjligen vara dehär tider som åsyftas när del talas om den gamla goda tiden.

,'PJ den tiden var cykeln en verklig dyrgn'p" Nu kan en tretton· fjortonåring ha haft och ­ bråkat sönder flera cyklar,

,'Lärarinnan tog min mor som exempel på en änka

inte minnas att jag nångång skulle ha blivit utpekad av vare sig lärare eller elever.

Bibliska historien läste jag i alla fall som alla andra ­ för historia var det ämne som jag hade största intres· set för.

Inte lärde vi oss nåt i sko· lan - vi bara satt där tills vi . ha d e slapp för dan .. . Inte k I vi nin nytta av s o an . Men jag var i alla fall intresserad av att skriva.

Det hörde inte till att man skulle gå i skolan på ?cn tiden ... inte i Monäs I alla fall.

"Det hörde inte till att man skulle . gJ i skolan" Jag tror att J'ag i 30·talets kristider inte behövde vara så iny<~et sämre klädd än andra barn, ty min mor sydde allt möjligt bide åt mej och åt andra . Då var det in.te frå~an om vilket tyg, Vilken farg eller form

Berättat för PETER GRANSTRÖM ett kla"dplagg skulle ha ' det var bara att ta det man fick och vara nöjd .

Som tolvåring gick jag ut folkskolan och i betyget fick jag ett pris pi hundra mark för färdighet i ~an.?arbete, som di var tråsloJd. Min

kanske också någon moped, men då jag blev så gammal så jag ville ha en egen cykel så var det bara att vässa opp en gammal såg med träbåge och gå lill Bjombacken och avverka skog . . Cykeln kostade mej 775

~1~111111"'1111111111111""I"""I"IIIII"I""'~I"".I.1I.11111"",111,11,11,11.

8

den 7 december

mark som då närmast mots­ varade SO "karadagsverken" , som det talades om på den tiden.

Medan garantitiden ännu

var i kraft gick trampveven

av, men lärs i Munsala gav inte mej någon ny, så det

kostade mej ytterligare SS mark.

I sängkammaren hade

- min far slagit in två stora "smidarspikar~ ' i väggen ovanför sängen, och där bru­

kade han ha hängt sin cykel

under vintrarna.

På den hängde jag också

min nya cykel sedan jag sk­ ruvat isär alla lager, tagit av

ringarna, torkat bort smuts

0ch gammalt fell och infet­

tat allt på nytt med renad va­

celin.

Det hela verkar nu ganska komiskt, men på den tiden var en cykel den dyrgrip, dessutom hade man ingen

användni"ng för cy,keln på de igensnöade vintcrvägarna.

Ville man på vintern "till

ett ungdomshus var det bara

atlgå, skida eller i bästa fall

köra med häst.

"Man blev inte försmådd p'a dansen last man luktade hust" Man blev inte försmådd vid ell festtilIfälIe då för att man luktade häst eller hade hästhår och ull från ... fårskinnsfällen på sig, ty efter en tröttande dans var det ofta gående som ville åka hem med häst på nallen.

Min mor var alltid arg när jag ville ta hästen till ett ungdomshus, men då jag måste köra på dagarna tyckte jag mej ha rättighet all köra någon natt också.

Så många gånger, sedan hon gått och lagt sig, ledde vi hästen över till Sikas och tog släden därifrån och åkte iväg.

Då jag var ung var jag i den lyckliga situationen att det rådde en livlig nykterhetsverksamhet i Monäs. Logen Ledfyren av IOGT hade tidvis en energisk ledare i lä-. rard A Rydström - senare även sonen Y ngve.

Vi hade trevliga möten, arrangerade fester och spe-

öSTERBOTTNISKA POSTEN

,'Än har jag inte vågat mig på disco med rullskridskorna på ,, men kanske nån dag ..

lade revyer. Alla flickor gick till logen, så de pojkar som inte var med var som ställda utanför.

"MonIis var viii

den nyktraste

kommunen

i Finland" Vi hade systrarnas aftnar

då flickorna bjöd på endel

läckerheter men på bröder­

nas var det tradition all ko­

ka "heitvägg".

Monäs var väl den nykt­

raste byn i hela Finland på

den tiden. Vi var inte utsatt

tör samma frestelser som nu.

"/ militliren reste jag 15.229 km

med tåg" 19:e mars 1940 då jag var 19 år blev jag inkallad i mi-

litären. Där var jag fem är.

Under militäniden reste jag 15 . 229 kilometer med tåg,

det har jag antecknat i militärdagboken.

425 dagar permission hade jag sammanlagt under militärtiden.

I augusti blev jag skadad - jag har fortfarande granatskärvor lite varstans i kroppen - och kom hem med tåg frän VaarIo till miJitärsjukhuset i Vasa . Då skrev jag i dagboken: - Söndagen 17:e augusti är jag på tågresa. Jag drack ett glas mjölk i Haapamåki, det fOrsta på över en månad. Jag kom tiU Vasa 14.30 och tog in på Finska Lyceet. Den fjärde september fick jag åka på persmission.

Jag var den enda från Monäs som har stått på vakt på andra sidan av Svir. Ingen frän denhär byn blev dödad i kriget - men fem stycken blev sårade.

Jag var tjugofyra när jag slapp ut ur militären. Militären var ingen skola för män. Tvärtom - det är nog som överstelöjtnant Jon Stålhammar skrev från Karl den tolftes läger på 1700talet: - Här lär man sig er ont än gott.

~ ~ ~

~~

•

~

~

~

~ ~ ~ ~ ~ ~ :'l1li

~

~ ~ :'l1li

~ ~ :'l1li

~ ~ ~ ~

~ ~

~

:'l1li

~

:. ~ ~ ~

~ ~

~ ~

O TIDEN FLYGER iväg och nu är det redan ert bra tag sedan den

8:e Augusti, då jag kom hit till Forest, Ohio.

Vardagslivet fylls av skolan, olika extra aktiviteter inom skolan, fritid och familjeliv. I familjelivet har hittills ingått en resa genom West Virginia , Kentucky, Tennes­ see och North Carolina.

Vi åkte över Smoky Mountains,

och det var väldigt vacken. I Nonh Carolina besökte vi ett indianreser­ vat, som i hög grad påminde om en marknadsplats. Man fick köpa indiankultur i de mest varierande former.

På nåt sätt var det inte riktigt som. jag kanske hade väntat mig, men det var faktiskt en intressant upplevelse.

O C O O PÅ FRITIDEN finns det inte så mycket att göra här ute på landsbygden, så vi brukar åka Ut till nån av de närliggande städerna.

Där kan man gå på bio. till nån

pizzeria. diskotek- eller till rullskridskohallen . Min första gång på rullskridskor var aningen riskabel. men man lär sig rätt ton . Än har jag inte vågat mig på disko med rullskridskor. men kanske det gir nån dag.

Dec O Inom skolan blev vi nyligen klara med musikalen vi förberett

hela hösten . Alla föreställningar lyckades riktigt bra, och det var kul efter allt arbete vi lagt bakom vår "South Pacific" .

Fotbollssäsongen är över nu, så

korgbollsmatcherna vidtar i stället .

"Det är skönt. så slipper man sitta ute och frysa under matcherna. Vi har förstås fortsättningsvis pep_ rallyn varje dag före en viktig match.

Moralbegreppen skiljer sig frän

våra på vissa punkter. I allmänhet är folk i den här trakten på den mer

konservativa sidan.

De flesta människor här är jord­ brukare. och majs och bönor odlas

mest. Jag har fortfarande inte rik­

tigt vant mig vid att bo ute på lan­ det, men det är sånt man vänjer sig vid småningom.

Helt oförmärkt har min brittiska engelska ändrats till en mera ame­ rikansk engelska. och jag lade inte ens märke till det förrän härom­ dan.

Lycldigtvis har jag inte några större svårigheter med mod.e rsmå­ let ännu. fast det ibland vill blan­ das med engelskan.

ODD O NU FIRAS här Thanksgiving

Day, då alla är lediga och man äter

blkonmiddag och släkten träffas.

Sen börjar förstås väntan på julen - fl nu se hur det ska kännas att fira den bona hemifrån.

~

~

~

~

O O O

O EN KOMISK upplevelse här var definitivt då vi diskuterade finländska traditioner, och bastubad kom på tal. Det är då verkligen nåt oerhört att tänka sig att hela familjen kan bada bastu tillsammans.

•

~

~

"

~'

~~ (dl

~

~

Q

~

ANETI'E

".I.1.1.1.1.1.1IIII.1IIIIII.iII'''''~''IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII..I1111111111111',1111,"1.

~

9

•

r . ll .l.l.l.l.l.l.l.l.l1

Tom Sawyers äventyr på WT

Närpes skolmusiker ger ut skiva

•

fredagen den 7 december

öSTERBOTTNISKA POSTEN

•

"På nåt sätt äventyr

för åOventyrets skull"

Den stora händelsen inom När­ pes skolmusikkär denna höst är att den nya skivan-kassetten är klar.

Den saluförs via musikJclrens med­ lemmar, musikaffär Bigi&Vesa och kan rekvireras per telefon av Sig­ vald T eir och Frans Mattans, tel 41770 respektive 41195.

- Vi har försökt bjuda nåt åt envar i lårurvalet - storband, di­ xie, rock, latinamerikanskt, klas­ siskt . och kyrkomusik finns på LP:n.

SkolmusikHren har också hållit sitt höstmöte och omvalt Sigvald T eir som ordförande.

Bekymmersamt är det fortsätt­ ningsvis på ledarfronten. Kommu­ nen har lediganslagit en tjänst som ledare för skolmusikkåren men in­ gen har sökt. Övriga styrelsemedlemmar är Gunnevi Prinzen, Ralf Granbäck, Astrid Sandelin, Marita Björk­ holm, Elizabeth Wenman och Ma­ rina Klåvus, de två sistnämnda för drillflickorna.

IPurmouA

I

Ifyllde ~ 7.5 år I

~

I~ Trygve Han kom igen - ~ Etikson.

I~ Purmo Han festtalade när ~ uf invigde sin ~ ~

~

~Purmogård 1961.

~

~

Han festtalade igen ~ när Purmo uffyllde 75 ~ ~år i söndags. ~ ~ Han talade om u} ~ ~ rörelsen. ~

I

I ~

•

Tha Dr~iDal Lee aapar

At~

~~

självkritiskt gran.ska ~ målsättnmgarna är ett fnsk- ~ ~ hetstecken - det är att utveck· ~ ~ las. ~ ~ Han talade om småförening- ~ ~ arna. ~ ~ - Det är lättare att skapa ~ ~ si~ en identitet i de små före~ ~ ~ !l1ng~.rna . Man drunknar lätt I ~ • Tom SlIwyer (SIr/re EAho/m) hllr mllrdrömmar o&h IIikIlS 1111 Sid (Peler Snidlllrs). en storre. ~ ~ Han pekade på att de små ~ ~ föreningarna är på gång igen. ~ ~ - Det var ett mis~grepp at~ ~ D D Vilka krav har man som teaterpublik rätt att ställa på "Tom

~ dra samman förenmgarna I ~ Sawyers å'ventyr" - V asa teaters senaste produktion? Särskilt mot

~ Närpes. ~ bakgrunden att teatern i förhandsinformationen sagt att pjäsen är höst­ Han talade om miljövården. ~ säsongens stora satsning.

~ - Liksom folkkulturvågen ~ D D Borde pjäsen följa boken och Mark Twain?

~ skapar en stärkt identitet ger ~ D D Borde inramningen var festlig, få'rgrik och påkostad?

~ miljövården en stärkt bas att ~ D D Borde pjäsen vara spiinnande och dramatisk för att lyckas engage­ ~ bygga på. . ~ ra en yngre - och ny - publik?

~ - Men vi får inte glömma ~ ~ den inre miljövården att ~ D D Borde pjäsen vara fartfylld och rolig (så att man får skratta)?

~ motverka våra ovanor. ~ D D Borde pjäsen ha ett (eller många) budskap?

~ Han talade om solidaritet ~ Bland annat de här frågeställningarna radar [upp och bra sätt. Utan överdrifter. I detta ligger det ~ med dem som har det sv~rt. ~ sig när man skall till att skriva (tycka) någonting om mesta av föreställningens förtjänster. ~ - Var dog uf·rörelsens sats- ~ pjäsen. Jag får nämligen lov att erkänna att föreställ­ Budskapet? Ja, det finns mycket . Även om Mark ~ ning på u-hjälp på 6O-talet. ~ ningen inte till fullo uppfyllde mina högt ställda Twain - och Lindblad + Drake ~ inte går med ~ Medmänskligt engagemang ~ förväntningar. pekpinnen eller slåt fast sanningar. ~ hör till livskvaliteten.

Uf- ~ Sådana får man väl ha när man går till teatern?

Pjäsen är en protest och en revolt mot etablisse­ ~ rörelsen borde ställa sig i spet~ När det gäller Mark Twain och boken tycker ja att manget d.v .s. alla normer, principer , klicheer och Jarl Lindblad, dramatiseraren, och Patrik Drake, re­ rättesnören som reglerar vån handlande, åsikter och ~ sen för ett större engagemang. ~ ~ Han talade om tonåringar- ~ gissören, har gjon rätt. ställningstaganden.

De har plockat fram det de tror skall gå hem som ~ na. ~ Tom Sawyer och Huckleberry Finn är naturbarn. teater. De har inte .slaviskt följt Mark Twains text - Vi måste kämpa mot seg- ~ De är äkta. De kontraster mot Moster Polly, Domare ~ ~ regationsföreteelserna - alltså ~ och principer. Tom Sawyers äventyr börjar visserli­ Thatcher och alla andra som representerar det etab­ gen höra till klassikerna inom litteraturen, men är ~ ten?ensen att tonåringarna blir ~ lerade småstadssamhället. inte helig för det.

Som "biprodukter" till denna huvudlinje kan ~ en Isolerad grupp i samhället. ~ Lindblad och Drake har gjort ett nyskapande ar­ man notera misstron mot rättssamhället och under­ ~ - Vi har väldigt många ~ bete. Som konstnärer skall de ha rätt att skapa som vis~ingen, förakt för rikedom och auktoriteter, prio­ präktiga ungdomar som bör ~ de vill. riteringen av solidaritet, vänskap och mod, etc. ~ kunna lyftas fram. ~ Inramningen är OK. Inte kan man göra vardagsli­ ~ Det var feststämning i Pur- ~ vet i en småstad i staten Missouri i USA under 1800­ ~ mogården . Högtidligt med ~ talet mitt alltför festligt . Inte är nu Jalles scenografi ~ hornmusik och dikter och folk- ~ någon spännande AHA·upplevelse.

Helhetsintrycket blir ändå att Tom Sawyers även­ ~ dans och barnkör och historik. ~ Men den fungerar. t'yr är en riktigt bra och fungerande föreställning .

Det är i fråga om det dramatiska innehållet som Overlag goda skådespelarprestationer. Främst ställer ~. Och en liten kille - Mikael ~ jag tror att Tom Sawyers äventyr inte riktigt kan en­ jag därvidlag Pekka Sonck som Huckleberry Finn, ~ ÖStman - med en version av ~ gagera. Dagens unga - och teaterpublik överhu­ Sture Ekholm som Tom Sawyer, Jarl Lindblad som ~ Frödings Bergatrollet som var ~ vudtaget - måste få uppleva en mening i det som Indian-Joe och Manin Kunen i ett par festliga ~ någonting verkligt bra. Om in. ~ ~ te den killen blir skådespelare ~ sker. småborgarroller .

Ett uppkonstruerat mord, mördarjakt och skattsö­ Ett tiotal skolungdomar från Vasa med omnejd ~ så... ~ keri räcker inte riktigt till för att skapa spänning. På gav spelet liv och bredd. ~ Sen var det gratulationer i ~ något sätt blir det äventyr för äventyrets egen skull.

Självklart bör alla barn och tonåringar mellan sju ~ långa, långa banor. ~ Som underhållning fungerar pjäsen bra. Det skul­ och sjuttio år se Tom Sawyers äventyr. Den upple­ le vara fel att göra fars av Tom Sawyer. Lindblad +­ velsen bör alla unna sig själv.

PETER GRANSTRÖM Drake har lyckats fånga upp Mark Twains varma, vardagliga och trivsamma humor på ett naturligt SVEN-ERIK GLADER

S

5

5

•••

•

Mångsidigaste In­

köpsstället är

8f~W

KRISTINESTAO

10

~

~

~'.I.I.I.I.lI.I.lI.I.J

•

fredagen den 7 december

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Budget-nytt

Hallå där Brödra­ förbundet

• Ett cilJjg på 20. 000 lJllIJk bar fopq rilI stödet f()r den finlandssveDSka ama­ törteatern.

. I åms budgedOrslag bar sutsstödet f()r feIlO\'ering av uf-lokalet utökaq

• Stödet till musikiostituteo bar ocbl

fdn det tidipre fOreslagoa beloppet höjts i budgedOrslaget. Tillägget If på 700.000 mark till l mi1joo mark. Je.. geringspartiema står alltså bakom fO~ 100. 000 1JllIJk, och en del av det torde laget, och man kan räkna med au det komma folkmusikinstitutet i Lappfjärd pr igenom. rilI del.

.~t

EM-300 Mixer eYAMAHA

Tro. Hopp. Och tjärlek.

Snön har fallit!

EM EM EM EM

När Drödraförbundel insliflades för ell par månader ~n, uppga\' en a\' bröderna, Storbullen Ja­ cobson, att han siktade in ~j på en 550:e plats iDol­ nialoppet.

- Janå, int \'iII ja \'aar na bäter nu hellder, säjer han I dag och bekräftar den senaste tidens rykten om att Drödraförbundet går på sparlåga.

Det har talats rätt myckelom "träningspaus" och "idrottsskador" på sistone. ÖP försöker antasta Storbullen med närgående frågor I ämnet, men det är s\'årt att få några besked.

- JAG VÄ~TAR PÅ SNÖN, säjer han till sist och nackar med ögonen.

I nästa stund \'idhåller han dock att det fortfarande är a11\'ar bakom Brödraförbundets Botnia-åkande.

- Att backa ur nu \'ore ju döden! säjer Storbullen och oroar ~j för den obarmhärtiga publiciteten.

300 200 150 100

7.c50,­ 5950,­ <1450,­ :s.5O,­

Och det är klart, Dotnialopp ska del bli - obe­ roende a\' träningspau~r och omgi\'ningens hånskratt.

- He byrja bra •.. säjer Storbullen. Men ~n har det gått trögare.

Totalt lär del inte ha bli\'it mer än knappa hundra löpkilometer för Storbullen tänker ta i med hårdhandskarna från och med nu.

I dagarna ska det bli Norf\'alla-tcst för Brödraför­ bundet. Efter blir det att lägga på ett extnl kol. I • Vad tror du om möjligheterna i dagens läge, Stor­ bullen'!

- Nå, no finns he möjligheter no ...

P . S .Red. kommen ter: snön har fallit, åtminstone finns del obarmhärtigt mycket snö I skrha.nde stund •••

.

IAll Musik

Alholmsgatan ... Jakobstad

Vörå-Oravais-Maxmo

Samhörigheten bättre i småföreningarna!

- Byasamhörighete. kring tkn lilla ungdomsföreninge. har buvit bättre.

Det sades vid ungdoms1lilm1llletw4s stormöte i Kaitsor diir alla ungdomsföreningar i VöN, Oravais och Maxmo, som bedriver en ideell, politisk elkr religiös ungdomsverks4m­ bet, var samlade. l Ungdomsniimndemas informationspaket som gått ut till alla före mötet berättades om ~rks4mbetsplaner och bud­ geter för 1980.

Nya aktiviteter som rönte intresse bland de närvarande var besök till olika musik- eller teaterevenemang, en ungdomsvecka där både yngre och aldre skulle ibå8komma med olika aktiviteter som föreningspre­ sentation, ungdomsfÖt'eningar i bild, ~ .4usikevenemang, en popkonsert, ; .uterbesök och koatteverkstad och . ett hela-familjen-jippo.

Skoloingsverksambeten för fÖt'e­ ningsfunktionärer kommer ocksA upp i planeringen. Bland ordninjs­

mannakursen där också första hjälp innefattas. Alla enades om att alla ordningsJlllIn ocksl bör kunna deo konsten.

Barn- och tonllrsledarskolningen skall förläggas till medborgarinstitu­ tet och bra vore det om kursen kun­ de hjUlas i alla föreninBar • Beträffande verksamhetsbidragen till fÖt'eoingarna yrkade ingen före­ ning pil att bidraget blivit för stort_ Men ungdomsnllmnderna fick här beröm eftersom föreoiogsfolket Ii-

tar pil attangdomsnlmDderoa ter till behoven och .erksamhetens om·

fuh1in8.

SmMörenio&arna Keskis UF och UF Kusten ~ att byasamhörighe­ ten blir blure i en liten förening men au de inte blir riktiBt t88Jla pi allvar.

Storföreningen V ör' UF dIremot bar svArt att rekrytera folk. Samti­ di&t betonades att sambörigbets­ klInslan blir sämre i en större före­ ninB· Ul18domsolmndens sporadiska tonllrsshower med program och dans är omtyckta bland ungdomen och kommer i fortsättningen ocksA att bMlas i smMokaler. ute i byarna.

Meningen med dessa jippon II' att lokala orkestrar, som unu inte bar den välbehövliga scenrutin till följd av för fl spelningar, skall ha möjlia­ het att visa upp sitt kunnande inför bemmapublik.

Julhälsningar i hemlandet är framme till jul, om du postar dem i god tid:

-,

julpaket, julkort och övriga julhälsningar senast fredagen den

14.12.

11

•

Fredagen den 7 december

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Halvåttas Tidens Melodi:

"Högklassig tävling -men mycket fusk .. t ntngen t pu blek . tOmros e

Spinnrock vann

e

",

·

UJIeLinJhol",

- Publikomrostningen blev ett enda långt ftasko!

- Det var så mycket fusk att vi är tveksam­ ma över om vi alls ska kunna ha med sån här publikomröstning i fortsättningen!

• Hur känns det i dag då, Charles Hemdahl, låtskrivare, gitarrist och sångare?

Säjer Calle Lindholm på Halvåtta-redak­ tionen. Han tycker Tidens melodi gav en något bitter eftersmak, närmast därför att pUU.....,.... U''''~ tarna betedde sej så ansvarslöst - Sen visade det sej också att de flesta som tillfrågades, hade röstat på såna SOm de kände eller som var från samma ort. Musiken struntade man tydligen i!

Samtidigt som Calle ror fram den här kritiken, konstaterar han att själ­ va tävlingen var rätt högklassig. Det var kunniga deltagare, och det var rätt låt som vann.

- Mej personligen störde det starka inslaget av svensktoppsmusik.

- Bara positivt. Tävlingen var givetvis en framgång för oss. Aven om vi inte i och för sej har några andra ambitioner än att spela för att det är rolgit. Vi är inget dans­ band.

Jag tycker också humorn saknades. y tterligare en post på minuskon­

tot är bandet från Borgå, som diska­ des därför att medlemmarna var så berusade att de inte kunde spela!

föll bort.

Det var synd, för därigenom det enda nya-vägen-bandet

Roligt, sa Siv Siv ochjag ­ dvs Siv Ågren och Tia Nybäck - vann Tidens Melo­ di. ni vet musiktävlingen som Halvåtta arrangerat.

- Roligt, säger Siv till ÖP. Och absolut inte väntat.

Vinnarlåten heter "En ny dag väntar" och är faktiskt en översät­ tning... ?

- Vi gjorde först texten på en­ gelska ... till en konsert pä gymna­ siet. Men den blev inställd och så stod vi där med en låt som vi inte kunde använda. Tills de fick höra talas om Halv-:1tta tävlingen och översatte texten till svenska. och bandade.

- Vi hade bara sjungit den två gånger innan vi bandade in den ...

inte Hr jag inte bänken fullsatt

- Bra... men inte i tävlings­ form. Borde vara bara en konsert.

Personlig favorit var Kalle Ek­ lund.

• Ändå dethär med språket?

• Till Nybikk

• Egna omdömet om låten?

- Kunde vara bättre ... man blir ju aldrig riktigt nöjd nån gäng med vad man sjäiv gjort . Men an­ nars var det bra dethär med att jy­ ron kritiserade låtarna.

SÖU har dragit i glag förberedelserna för nästa som­

VancouverlMontrea1 den 4 juli. Priset blir ungefär

3000 mk.

•

BERTEL NYGÅRD

• :Vad tycks om Tidens Melodi?

mars Amerikaresa. Platser har bestIlIts pi ett plan som avgAr frla Helsingfors den 4 juni med retur frAn

12

- Personligen är jag rätt intres­ serad av att skriva texter. Jag skulle gärna skriva texter åt andra, och på det sättet är det väl ett steg framåt, om nån observerar vad vi håller på med.

Det är Charles som gör låtarna i Spinnrock. Övriga medlemmar är Alf och Nils-Erik Tuomela. Kaj Nyman och Johnny Sandsten.

Charles Hemdahl tycker att Halvåttas tävling var bra ordnad .

Domaråsikterna var också OK, det är bara en sak som retar lite. näm­ ligen pratet om at·t deras låt skulle vara en typisk svensktoppslåt.

- Domarna sa att vi var svensk­ toppsinspirerade. Jag förstår inte ett sånt uttalande. Vi spelar när­

mast "rock-disco". och låten vi vann med var tvärtom klart folk­ musikinspirerad. Men i Nyland tror man tydligen att det blir svensktopp bara för att man sjun­ ger på svenska.

Det irriterar Också en aning, att nån kom med kritik för deras ··sätt att använda språket.

- Det var nån som sa att man ska sjunga antingen på rikssvenska eller finlandssvenska. Inte på ös­ terbottniska!

- Det är en konstig inställ­ ning. I Sverige har man ju för län­ ge sen kommit förbi det där sta­ diet. Nu är det helt accepterat att sjunga på skånska eller norrbott­ niska eller vad som helst.

- Själva skuUe vi kunna tänka oss att använda österbottniska dia­ lekter. Ifall vi gjorde en låt som krävde dialekt. Det beror både på låten och vem man riktar sej till.

Det kan tillläggas att Spinnrock kommer att medverka på den samlings-LP som SÖU kommer att ge ut.

mamma sa på skoj att jag nän godis av julbocken om sjunger. Så jag steg upp i och sjöng en låt inför en och knäpptyst lokal .. .

sö U:S Amirikaresa

Liksom tidigare 1r är sluun4Jet för

D D "Det går inte bara att sjunga och spela. " D D Påstod Spinnrock i Tidens melodi D D Men visst gdr det! - För Spinn­ rock gick det så bra till och med att man vann publikomröstningen.

resan Vancouver pi västkusten . Re­

- Pä finlandssvenska ska man sjunga. Det låter inte äkta om man försöker sjunga på rikssvenska.

• Varför inte dialekt?

Att dom sade vad som kun- Jacob och gjort en dröse egna låtar. de förbättras och vad man borde Den offentliga debuten gjorde E je så mytji som int förstaar Siv faktiskt för sjutton år sen. he ... behålla. Det var lärorikt.

Annars är Siv och Tia ett rutine- Alltså då hon var tvi år. rat par. Har gjort låtar åt Teater­ - Det var pi en julfest. Och PETER GRANSTRÖM -

san kommer att gi via Montreal med möjlighet för resenärerna att avbryta resan där och t .ex. anslutningsresa till New York eller varför inte Flori­ da. SÖU :s resarrangemang kommer dock att omfatta en resa ända fram till Vancouver.

Intresset för resan är ungefär nor­ malt. I detta nu är ett 3O-tal personer förhandsanmälda . Gruppen kan va­

riera mellan 20 och 100 personer.

- Det går bra att ringa eller skriva och förhandsanmäla sig när som helst, framh4Jler SÖU:s kanslichef H:\kan Westermark. Förhandsanmä­ lan är inte bindande utan utgör en­ dast garanti för att vederbörande skall fi information om resorna.

- Orsaken till att resorna blivit dyrare är förstås de snabbt stigande

oljepriserna. fortsätter Westermark.

Av samma orsak kan vi inte i det här skedet ge ett exakt pris. Om oljepri­ serna siger snabbt kommer resans pris ocksi att stiga.

För att ordna upp problemet med finansieringen av resan för resenärer­ nas del, har SÖU inlett samarbete med sparbankerna. som lovat lAna pengar för resan pi vissa villkor.

Fredagen den 7 december

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Lägerskola

en annorlunda skolform

o o l Jakobstad firar man lägerskolans

1O-årsjubileum. Så länge har 11U1.!1 åkt på

lägerskola med årsklass sex tIll Akäslom­ polo.

U U Så också i år.

o O I år deltog 146 elever med sina Iiira­ re. Vi - dvs. I21ärarstuderande från Pe,; dagogiska fakulteten i Vasa - var också med. Därtill även övrig personal - kök­ sor kanslist osv. Inalles 173 personer.

FÖR MÅNGA är ordet lägerskola ett okiint begrepp.

1 denna artikel skall jag försöka förk· lara vad lägerskola å'r och hur den i praktiken kan utformas.

1 enlighet med skolstyrelsens direk· tiv får lägerskolan - eller som den i ciek u lär 3064 kallas "verksamhet utom skolan" - vara högst fem skol­ dågar per läsår.

Cirkulä'ret ger dessutom anvisningar om · hur verksamhetsplanen, hur de praktiska arrangemangen och hur lek· tionerna för de hemmavarande skall ordnas.

I stället för att ; detalj redogöra för inl1ehållet i direktiven skall jag förklq­ ra hur man i Jakobstad har gått tillvä· ga i förverkligandet av lägerskolan.

I början av september bar det d iväg. den 700 km länga resan gjordes med buss och räckte hefa dagen.

När eleverna och deras klasslä· rare kom fram till Äkäslompolo lOgs de emot av oss IOlv lärars­ tuderande "biologerna" Gösta Johansson och Mary Sjö samt . Frejvid lindroos och Harry Os­ terholm .

Vi hade då vari! på plats re· dan tvi dagar pi el! så kallat förläger - bekantat oss med omgivningarna. provvandrat i fjällen och detaljplanerat de olika aktivitcterna för den kommande veckans lägerskola.

• Hur såg då program mer ur?

Varje eftermiddag vandrade vi i fjällen Vandringarna var mellan fem och tio kilometer långa och förctogs till (Ce olika fjäll.

På Kuer·tunturi hade "bio­ logerna" lagt ut en natu"CSlig med olih slags uppg·ifter. Eie­ ve rna arbetade gruppvIs och lOg reda pi vad växter hellc.

Om inte kunskaperna räckte till hade eleverna möjligher all

slå upp i böckerna som de hade med .

När eleverna nådde toppen kunde de njuta av den storslag­ na utsikten.

En annan dag. vandrede vi upp rill fjället Kellostapuli pi vägen upp hade eleverna under en paus i uppgift all göra en skiss aven kclohonka (torrfura) .

Uppe på toppen skulle ele· verna utföra några andra upp· gifter bl.a . bedömma avstånd.

Här fick vi också en lektion i geografi. därför · all vi hade en fin utsikt och kunde överblicka Äkäslompolo by och de när· maste omgivningarna.

o O Som alla förslår är det inGen liitt uppgIft att organisera ett dylikt jöretag.

O· D Koord/natorer var Frejvid Lindroos och Harry Österholm. De har varit med al/a år och kan lå'gerskolan på sina fem fingrar. De var även vandringsledare i {iälIen. '10 O Förberedelserna började men en anhållan till skolmyndigheterna. När klartecken fåtts informerades

o Frejvid undraos håller geografilek/ion IIppe pd Kel/os/apllli for elever jrdn Jakobs/ad. lade skadad och de övriga skul· Ic.- avgöra hur man skulle gä till väga.

Varje förmiddag hade vi oli· ka aktiviteter l stugbyn. vi lär·

• Vad ger då lägerskolan för kunskaper och erfarenherer?

För det första fär eleverna bekanta sig med många nya växter och djur i deras naturliga

Av HARRY KALLVIK LÅNGLÄSNING

Tung vandring Vandringen · till Kesänki. tum uri . upplevde de flesta av oss som mycket tung. Vi gick upp längs en fåra kallad Pirun: kuru. som är ling och brant och dessutom full av sten.

Under vandringen hade vi bl. a. en sjukvårdsövning som gick ut på all en i grupp.en spe-

grundskolrådefJ och sedan ordnades fö­ räldramöten.

O O Man igångsatte jiven olika ekono­ miska aktiviteter: penninginsamling, pappersinsamling, lotterier, serveringar osv.

O D Det kostar att dra iväg tillfjälls med så många människor.

O O Vi Iiirarstuderande var på besök till Jakobstad två gånger för att bekantII oss med eleverna och lärarna.

de oss mossor och lavar. gjorde vykort av naturmaterial och my(ket annat.

Sista dagen var vi alla på vandring precis hl,'la dagen .

Det ~anns två vandringar att välja m.ellan, en komire på (a 6 km och en längre på 20 km .

Lägerskolan skiljer sig alltså helt fdn traditioneli skolging.

omgivning. På så sätt väcks int­ ressct för naturen.

katta den - in~r behover av naturvird.

Eleverna och lärarna lär ocksi känna varandra närmare - på så sätt underlättas samar­ betet. Eleverna lär ocksi känna andra skolors elever. som de kanske kommer att arbeta ihop med i högstadiet.

Eleverna deltar i det praktis­ ka arbetet i stugorna - städar, diskar. dukar och hjälper an­ nars till di det behövs.

Då hela klassen bor och ar­ betar tillsammans lär man sig att ta hänsyn till andra för att allt skall fungera.

I arbeter med de olika upp· gifter jobbar eleverna i smigrupper under ledning av sin gruppledare. Denne har en ansvarsfull uppgift att hålla sin grupp samlad si att ingen förs· vinner i fjällen.

Eleverna liir sig uppskatta nIIturen

Omvå"xling till tröttande skolform

Då eleverna får uppleva den­ na storslagna och i många fall orörda natur lär de sig att upps­

En annan aspekt som man ocksi bör ta i beaktande är att lägerskolan erbjuder omväxling

(iII den traditionella skolfor­ men. som för bide lärare och elever ibland upplevs trörtan­ de.

• Hur upplevde då eleverna lä­ gerskolan?

Efter lägerskolan fick elever­ na fylla i ett fdgeformulär. Där fdgades bl.a. "Vad var bra?".

36 tyckte att allt var bra, 47 ryckte art fritiden var bra, j4 om fjällvandringarna, 37 om maten. (Dessa alt. hade mest understöd.) På det hda taget tycks deverna vara nöjda med lägerskolan. På frågan "Vad vill du ändra på" svarade 43 ingenting.

• Vad anser då föräldrarna?

Här nigra svar som föräldrar­ na gert: - Det stärker barnets själv­ förtroende att komma bort hemifrån. Lär sig ta hänsyn. fh närmare kontakt både med lä­ rare och andra elever dä de är tillsammans pi "heltid".

Se sidan IS 13

-öSTERBOT~NISKA

ÖP:s läsare röstar fram

Frimärks aktuellt

filatelins omdde. Samlingarna skul­ le räcka till att fy Ila 5.700 ramar. men enär utställningskommitten har endast 3. 200 ramar till sitt förfogan­ de ställs den inför den svåra uppgif­ ten att gallra.

I den allmänna klassen har 100 iländer anmält sig. USA:s postverk har låtit trycka ett minnesark med anledning av utställningen.

* Gibbons

Stanley International. som denna höst köpte det kända rikssvenska Frimärkshuset har med­ delat att de betalade högst 387. 500 pund. vilket enligt nuvarande kurser är ca 3 milj Fmk. På det s'l utliga pri­ set inverkade naturligtvis bolagets skulder och tillgångar. Frimärkshu­ set var grundat 1941 av Einar lundsuöm. som även var en 'flitig medar.betar,e i FacitJtatal~en.

..

Ny teknik ger även anledning till nya bruksstämplar med text. "Hel­ singfors 10'0 SOrt. cent. " har tagits.i bruk med anledning av att centralen i Fredriksberg kört igång.

f~p! ~I"U"

,,--. ." . ~

-

Norwex

f rimärksu

:

'11

13-22.6. 1980 har ute i väriäen mött ett positivt mottagande. Över 1000 anmälningar har redan ström­ mat in varav 170 berör litteraUll'"pä'

Musik till julen,

O~ar.

-

Musikcentralen

Jak. . . .

~__

2) Endast ett märke föreslås. Obser­ vera att inte en sats. eller t.ex. hela bondgårdsserien. utan ett separat fri­ märke.

3) Bland dem som röstat på det fri­ märke. som de flesta anser att vara vackrast. udotIas ett 1966-års ut­ stäIlningsfrimärke ostämplat. Bland .alla deltagare utlottas ett frimärke NORDIA -7~.

'Danmarks julmärke utkom i ,bör­ jan <av december och avbildades här invid.

Ocb till sist önskas frimärksspal­ tens läsare en ;god jul och en gOtt nyn 19.80.

DE MESTKÄlDA Botnia­ FÄRGBILDERNA utmaningar :1fiNlAND -B ~ FRANOSS ~~=

Harry Södergård'UtlTlQnar Börje Backlund Oakobstad) och Jan-Erik Svartsjö (Vasa).

Trygve Snickars utmanar Olav Klemets och Mats Sjöberg, båda från Solf uf.

o

~

Galanti mikroprosessoror_ gem, förmånligaste, mång­ sidigaste, hållbaraste och enda orgeln med mikropr<>­ sessorteknik.

600

l) Alla ÖP:s läsare kan deltaga. Även flera frän samma familj kan delta men svaren sänds skilt. Alltså endast ett svar per kuvert.

4) Svaren insändes före 31.12. 1979 TOFbjörn M J Malmberg.

Ungviksg. 16 A 65 J OO Vasa 10.

"Frankera matelistiskt.

internationella

0raIar

Det har i olika skeden varit popu­ lärt bland olika tidningars läsare ­ inte nödvändigtvis bara frimärkstid­ ningarna _ att rösta fram årets vack­ raste frimärke. Med anledning härav skall vi bland ÖP:s läsare utlysa en tävling om att rösta på det vackraste frimärket för år 1979. Reglerna är mycket enkla:

till

t5 t ä II n i rn ,g e 11

, ,. PiaDOD - Riga piano 116 cm.

- EtUde piano 120 cm.

Högglanspolerade, 10 års garanti. Förmånliga!

- Alltid förmånliga smA­

Seg har förutfattade • menIngar

fr

"'~~T.t[l _.:..~~

Suomi Finland -2,00

80

Dansutredningsgruppen;

Arets vackraste

'frimärke

En intressant utställning "Helsa­ ker en del av filareIin" hölls i Hel­ singfors i Post & telegrafmuset. Ut­ ställningen var välmotivetad med tanke på det tilltagande inuesset för hel brev och helsaker i övrigt. Bilden visar den specialstämpel. som använ­ des.

-

debattforum

o

• Det sjunde i ordningen av frimär­ ken avsedda fo julpost utkom 24.10 i en upplaga på 24 milj. exemplar ­ det vill säga lika mycket som 1978 års frimärke trycktes av. Bilden visar märket som är i femfargsoffset.

k.b~

FOTO

AI-RAKS"IN.EN Hortmons hus tel. 118903

par skrlnnskor från ifjol, pojk & flick nr 30-47 paret

55,- ,_ 75,-

Nyimporterade: ~Attack Hockey

nr 28-38

39-47

Några påpekande tiU det som re­ daktör Sven-Erik Glader skrev i ÖP den 22.11 om dansutredningens mel­ lanrapport torde vara på sin plats.

Om man litet läser mellan raderna märker man ganska snart att redak· tör Seg har förutfattade meningar om dansutredningens arbete. Det som man från utredningsgrullpen5 'Sida ansett vara väsentligt noteras överhuvudtaget inte av Seg. Han faller tillbaka på det som kom fram vid några föreningars under· sökningar för ca ett år sedan.

Vidare vill han tydligen inte note­ ra det som dansutredningsgruppen sammanfattat av de uppsatser som ca 200 ungdomar skrev. Att kommuni· kationerna till dansplatsen anses va· ra av stor betyd.else för ungdomarna när de väljer dansplats noterar han inte alls.

Vidare tycks han inte heller vara intresserad av att dansarrangörer och ungdomar har olika uppfattnin­ gar om programval när det gäller att välja dansplats.

Att många ungdomar värdesätter en bevakad klädförvaring medan ar­ rangörerna anser det vara aven mar· ginell betydebe är sAdant som inte heller bör noteras enligt Seg:s bedöm­ ning.

Dansutredningsgruppen anser också i sin melIanrapport att röre­ ningarna borde satsa mera på an upprätthålla god ordning vid danser· na. Man föreslår indirekt för före­ ningarna ande borde börja hlUa sig med avlönade ordningsmiln eller åt­ minstone försöka få en ,bittre orga· nisering av orclningsmannakhen.

Vad vi hoppades att ÖP:s redaktör skulle återge från mellanrapporten var 'en helhersbild av de orsaker och fenomeD som lID8etf11 kring dans­ verksamheten.

Vad ,vi inte hoppades 'pi var just det'som Seg presterade alltså en kort återgivning laddad med nlgra ;lA plock från rapporten och egna fun· deringar.

Vad det beträfflU iidningspressens roll och dansverksamheten har gru,p" pen inga som,helst ,planer på att bör· ja styra redaktörernas arbete.

Vi vill end,ast poilngtera att det i sambantl med negativ kritik bör framkomma det.positiva med danser·

KanalespI. 19, tel. 1059" 1:1326

14

35-42

na. De gånger - alltid efter större helger - redaktörerna "jagar" sen­ sationsmaterial för au få rubriker i stil med "Tjugo finkades i Kvevlax" borde man tala om för den enskilde läsaren att också sexhundra andra ungdomar dansade och trivdes bra i Kvevlax.

Positiva notiser ser man sällan när negativa framställningar görs i tid­ ningspressen. Man märker en tydlig obalans. Vi ser positivt på att tid­ ningspressen skriver om musik, dansorkestrar ocn föreningarnas pro.gram.

Men det är sällan som det skrivs om den direkta verksamhetsformen - dansen.

Vi hopptIS 'från gruppens sida kun­ na presentera ett flertal förslag till åtgärder för en förbättring av dans­ verksamheten. Några finns redan men bör omformuleras så att de kan uppfattas som konkreta• Dansutredningsgruppens ordf. och sekr.

Kommentar: • Min avsikt var aldrig att 'At.erge' eller ~ammanratta dans­ utredningsgruppens mellanrap­ port. -Det var fn\ga om en per­ sonlig kommentar - aven icke helt oinitierad.

Det är ju bra att utredarna nu .framhåller vad de ..anser vJlra vikttgt.

När det gäller att 'skriva po­ Sitlvt om 'danser' 'h'a r aJla dans­ 'arrangö-rer möjlighe.t att göra sammalunda. ÖP:s -spalter är öppna.

Sven-Erik Glader

•.............................................

••

: Modet just nu I ' •• •• : • Petri • 'trinet : ' :

I

..•

klänningar" blusar kjolar

jackor och fuskpälsar

·Chad 89,· 99,· •• • Cozy poJk- och herrskjortor jeans •I Allt detta och ,mycket mera tm Vita Sonja 79,· 89,· !

Lillkvists Sport- och Glasaffär • nr 28-34

Fredagen den 7.december

POSTEN

• •

Närpes -

millemot grillbaren

.i• :

• :

från

•:

I•

• •

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Kristinestod

tel. 962-11 263

F~ag,en

den 7 december

öSTER.BOTTNISKA POSTEN hade kommit hem.

Lägerskolan upplevs positivt av både elever. föräldrar och lä­ rare , Den utgör en mOtvikt till den traditionella skolformen.

Avsikten med grundskolan var ju an fi bon teoretiserandet men upplever man I dag skolan som fjärmad frin det praktiska livel ute i samhället.

Jag anser lägerskolan vara ell steg I räll rikIning.

• Linda landet, Hiuils har deL bara varit någon spelning då och då.

- Vi har just börjat mark­ nadsföra oss.

Singeln som kommer till ju­ len, innehåller två egna h\tar.

DeD ena är en reggaeiåt, " Reali­ ze I' m living", med text och mu­ sik av Lasse Backlund , Arrange­ manget är ett grupparbete , Den andra låten är gjord av Christer.

Rönnholm, både text, musik och arrangemang. Den går också på engelska och heter" I shouJd like some love".

Totalt sett handlar det också nästan bara om eget material för Linda Nine. Man gör låtarna själv.

Linda Nine övar i Tuomelas källare i Övermalax . Det betyder att man trängs på en yta som inte kan vara mycket mera än fem gånger fem meter, och det är lite för en orkes ter med all den tek­ nik som hör till i dagens läge .

- Vi borde ha ett övningsut­ rymme som skulle vara minst tio gånger så sto rt.

Helst skulle man förstås hålla till i en uf-Iokal. Men de t. är näs­ tan omöjligt.

- Vi skulle få lovat{ plocka borr utrustningen varje gång.

Man lämnar inte 80000 mark ef­ . ter sej bara hur som helst.

BERTEL NYGÅRD

VI utför slipning och lacke,r lng' av t ä O h pa k tt r· C ' r e· golv.

I

Tel. 967·16019

7~g sku/le fara ~ tillbaks t mo"on"

-

Med tanke p.t allt det poSllJva lägerskolan gell min barn hoppas. jag' att barnen I' framliden.också skall fotsamma möjligheter till en annorlunda. lärorik och tr~vlig skolvecka.

- Jag skulle fara tillbaka i. morgon, sade dottern då horn

UilgdOlllSDlllUldeD I Marlehamll

ledigansIAr härmed ett vikariat som

ETT POPULÅRT FÖRLOVNINGSSTÄLLE I VASA

UNGDOMSLEDARE

Ett stort urval

Ur och Smycken

för tiden 1980-01~1 - 198().()7-11 i

Lägerskolan är pi fram­ marsch , allt f1e.ra skolor har in­ se!! behovet a\O den.

Jag hoppas och tror att lä­ gerskolan kommit för at! stan­ na.

Österbottniska Posten Österbottnisk ungdomstidning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Tid'ningen utkommer varje torsdag

Redaktör och

ansvarig utgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsgatan 13,

Jakobstad, tel. 967-13 555

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

arbetsavtalsförhållande . att senast den 17 december 1979 Id. 12.00 sökas hos tJngdomsn~mn­

UR- OCH GULD den, Neptunigatan 23, 22100

MARIEHAMN.

Redaktör i Vasa S-E. Glader, Ungdomsledar - eller mot­

. Handelsesplanaden 10 D, svarande utbildning erfordras.

tel. 961-111522 Sökande, som saknar formell

ÖVRETORG~T ATRIUM VASA kompetens, kan även komma i

Tel. 112497, 112880 Redaktör i Sydösterbotten

åtanke vid besättandet av tjäns­ Bertel Nygård,

Box 21, 66100 Malax,

ren. , ~--------------------------------~I Lön utgår enligt löneklass Y-21, I tel. 961-651 514

<grundlön tn. 2.586,- mk och REDAKTIONSRADET

slutlön 3.310, - mk >.

Alf Snellman, ordförande,

Innan tjänsren tillträdS bör frisk­ Margareta Kronqvist, Leif Rex,

Trafikskola JAKOBSTADS helsintyg förevisas.

Christel Holmström, Harriet Lin­

Närmare upplysningar rörande HALDIN & ROSE delöf, Boy Wistbacka, Tore Snic­

BILSKOLA kars, Karl-Gustav Olin.

tjänsren lämnar Fritidsbyrån, te!. Ny kurs börjar varje Ny kurs börjar varje 928/13790.

PRENUMERATIONSPRIS

måndag kl. 17_00_ torsdag kl. 17.00.

Mariehamn 1979-11-28_ 1980

Kanalesplanaden 23.

KanalespI. 8, Ungdomsnllmnden i Marlebama tel. 12145 tel. 13003 Helt år... ___ ...... __ __ • 30,­ H21vt år_ •• _•••. _. __ • __ • 17,­ Skandinavien .......... _. 40,

PlA~ln

Trafikskolorna i Jakobstad

NJR, SÄG INTe .

DET••• .,PET HAR S/I-JR FOROEiL/iR •• •

$OM LI~R J~G KÄNNER ÄGNAR: H~LA LIVET

AT A1T

BLI DUMMA ,

•

Lösnummer .. _.....• _.. _ l, ANNONSMOTT AGNING SÖU:s kansli, Vasa. tel. 961-113572 och 115372 ÖP:s ANNONSTJANST Yngve Bengs, Jakobsgatan Il, Jakobstad, tel. 967-11827 Annonser bör inlämnas senast mAndåg kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan Il, Jakobstad, tel. 967-13555 ANNONSPRIS I texten ................. ,. 2,30 Eftertexten................ 2,10 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläaspris -,lO spmm och färg. Förenings­ spalten per rad 1,-. ÖSterbottnis­ ka Posten ansvarar inte för ev_ ska­ da som tillfoaas annonser som in­ rinlts eller som pi grund av post­ försening inte införts i beaärt num­ mer.

Jakobstads Tryckeri och Tidnings Alttiebolal, Jakobstad 1979

1.5

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Fredagen den 7 december

Linda Nine ger ut en singel

• •

har en LP på gång - Man kan väl säja att vi är "på

gång". Men fortfarande har vi lite

ofullständiga grejor, och så saknar vi

orkesterbuss.

Säjer medlemmarna i Linda Nine, ett österbottniskt reggae-, soul- och rockband som har funnits till i ett år ungefär.

Att vara "på gång" betyder i Linda Nines fall, att man har hunnit med mer än vad de flesta rockbanden nånsin hinner uträtta.

Man har spelat in en skiva.

Skivan är en singel med eget mate­ rial. Den ska finnas i handeln till ju­ len.

...

23 ~r , Oravais

Linda Nines historia börjar för ett ~r sen, d~ Alf Tuomela och Christer Rönnholm fr~n Malax började spela ihop . Sen kom Pekka Jusslin, Oravais med och sm~ningom ocks~ Mick Wecks­

ström, Malax . - Det var trum­

. mor, bas, gitarr och saxofon i nu

nämnd ordning .

Efter det har man utökat med

25 1r, Vasa . . . 11.·

:- f .

~~

- .. -.'" ,.

.

-

- - . .. ­

23 år, Jakobs!ad

Kari Wegelius, Vasa p~ gitarr och - sen en m~nad bara - Mikko Laine, Jakobstad p~ orgel.

- Jag köpte en sax i somras, säjer Mick . Före det hade jag spe­ lat lite i tolv~rs~ldern, men jag tröttnade p~ den musik jag bUste p~ den tiden. Nu är intres­ set ~ter väckt till liv.

De andra har en bakgrund i olika kända dans- och rock band i Österbotten . Namn som Tea­ met, Sulava Lumi, Gustaf Wasa, Fantasia , S.P. Insect , Argus med flera figurerar i sammanhanget .

Nu handlar det allts~ om lin­ da Nine . Det betyder reggare, soul och rock .

- Det är viktigt det där, säjer Christer. De flesta " discoband" spelar bara en sortS musik. Vi är mer m~ngsidiga .

- Vi vill spela den här musi­ ken, tillägger han . Men det bety­ der inte att vi inte kan spela p~ en vanlig dans . Det är fullt dans­ bar musik vi h~lIer ' p~ med.

Skivan som man nu har gjOrt. har finansierats av Lasse Back­ lund i Vasa. Han har startat en firma, LBM-Rec~rds, och investe­ rat ungefär ~ 000 mark i Linda Nines singel.

I planerna för nästa ~r ingår en .

• EN GÅNG för länge sen fanns en tanke, En tanke på att myndighe­

ter var till för att betjäna allmänheten.

Den tanken är vederbörligen arkiverad.

• NU UPPLEVS myndigheterna - kommunala och statliga i en syn­

nerligen fruktbar symbios - som ett Stoet hinder för den mänska

som vill göra nåt - exempelvis starta eget.

Karl i veckans ÖP sade också: - Det är enkelt att vara pllsfarmace - sen man klarat av alla tillstAnd som krlvs.

Han är inte ensam om den tanken.

II DET HAR ju gått så Ilngt att myndigheterna får lov att inrätta en ny myndighet, med uppgift att förklaca hur man skit kontakta myn­ digheterna. .

Det låter vansinnigt.

Det är det också.

• PLANERINGEN har blivit ett självändamål som knappt gagnar någon. Ett hantverk där reglerna är så mAnga, invecklade, <Ulfusa och motstridiga att vilken enkel sak som helst kan bli förvanskad.

Det sudoa förnuftet kämpar en ojämn kamp.

Och ingen är egentligen ansvarig f~r nqot - det är så vll1digt enkelt

.

23 k Malax '

LP-skiva m.ed Linda Nine. Den beräknas bli klar n~n g~ng till hösten.

- Vi försöker lansera singeln nu i hemknutarna .till att börja med, säjer Lasse Backlund . Sen ska vi försÖka lansera den i hela landet och p~ det sättet bereda marknaden för LP :n .

Ocks~ i fdga om spelningarna vill man gärna sikta in sej p~ hela

Se sidan 15

--" -

.." . .

'"

• . •.

~._

.t

att krypa bakom en kommitte.

Eller som Karl sa: - Frågar man efter nån ansvarig på kommunalgården blir man visad kåken runt tills man blir visad på nAn som är borta .•. så får han bli den ansvariga ••• • KOMMUNERNA borde bl.a. syssla med att HJÄLPA dom som vill

skaffa sig ett jobb pi egen hand.

I stället blir den stackarn som vågar sig pi nåt eget dragen genom en

oförklarlig kvarn -och sedan får han glatt betala kalaset skattevä­

gen•

• Det finns en bra historia om byråkratins självändamål.

Den handlar om den statliga instans i England som administrerade

sjöfarten pi Samväldet. Under Storbritanniens stormaktstid Igde

dendär instansen en massa bitar.

hakt med Samväldets avvecklande avveCklades också skeppen, ett ef·

ter ett tills det inte fanns nAnting kvar.

Utom de S 000 anställda byråkraterna som underhöll varandra med

utredningar, remisser, utredningar och annat som hör planering

till... .

PETER GRANSTRÖM

-

-

I