Österbottniska Posten (ÖP) nr. 49 1980 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Hård P roffsd iscip lin

D D När Vesa Mars kommer till träningsplan i Herford går han först fram och skakar hand med tränaren.' Före varje träning! D D Disciplinen är hård i proffslivet och aktningen för tränaren därefter. - Tränaren är över alla andra. Han bestämmer allt, säger Vesa själv. D O Vesa är det senaste finländska fotbollsproffset. Helt överras kande skrev han på ett proffskonktrakt med se Herford, ett lag i tyska Zwei te liga Nord (division två). D D Herford är inget dåligt lag, helprofessionellt. Laget har också en annan utlänning - förutom Vesa - i sina led. Det är Maltas landslagsmålvakt, som gjorde stor succe i VM-kvalmatchen mot Po len för ett tag sedan. D D Han är stadig tredjemålvakt i Herford. D D Vesa ska spela proffsfotboll fram till första juli. Åtminstone. D D Han är nu på en tvåveckorssemester i Finland och då fick ÖP sig en pratstund med honom. D D Se sidan 4!

ll~I~~~a~ge=n~2~3.~12=.~1~9=80~___________________

1 ____________________________

ÖST. . .BOTTN1SKA POS~N

Förvånande teatersaker

Mötet öppnades med sången "Har du mod att gå ut i livets strid", sedan föredrogs kasstr sällningen.

D ÖP:s ledarsida kommer en tid Framåt l framöver alt handla en hel del om uf-frågor och ungdomsförening- ., afna. Det blir en del funderingar • om dagsfrågor naturligtvis, men från och till kommer nog också alt kunna skönjas en viss kantring mot det förflutna. O· Tanken iir ungefiir den hiir: O Vill man röra sej tryggt framåt, har man orsak att kasta en och an nan blick i backspegeln.

backspegeln

'~---

o sA STÅR DET i Molpe uf:s

för ofta reser det sej nån o bser årsmötesprotokoll från den 2 . vatör och påstår, att "den kul turella ungdomsrörelsen" inte februari 1929. Citatet är uf·rö är så kulturell längre. relsens historia i ett nötskal. Det har varit ett sekellångt o VANLIGTVIS är kritiken tvåfrontskrig . En kamp mot en en orättvis betraktelse. Mycket sviktande ekonomi, "kassa stäIlningen ' " och en kamp för beror naturligtvis också vad man menar med kultur. Ser man bakåt kan man otvivelak tigt konstatera art kulturen inom ungdomsföreningarna hade en bred omfattning. Vi vet hur hårt man jobbade med amatörteatern, vi vet vad sin gen och musiken betydde, och vi har hört talas om de regel bundna månadsrnötena som kulturen , här symboliskt repre alltid skulle ha formen aven senterad av allsingen . programtillställning . Man kun Molpesekreteraren har kom de gå vidare och tala om idrot mit att koppla samman de bå ten, bi blioteksverksamheten da fenomenen och fördjupar med mera. därigenom ytterligare siri his to Allt det här höll i sej till riaskrivning. Det har krävts femtitalet. Så är vi vana att se mod att gå i närkamp med eko på saken. nomin då kulturen skulle fi nansieras . D VI BETRAKTAR femtitalet Kulturen och kassastäIlnin som en vändpunkt då "kom gen - det är inte något konst ruerat begrepp. Det är de båda mersialiseringen" tog vid, och då en inkomstbringande dans punkterna som föredragsnings listan har handlat om . Ekono· verksamhet blev det man skulle miproblem känner vi ju bara sträva efter inom föreningen . UF-rörelsen gör sei siälv alltför väl. Det har väl aldrig varit så knepigt på den fronten orättvisa då man :ser så cll.;idigt på sej själv . som under de senaste årtionde Visst försvann månadsmöte · na . Kulturen inom ungdoms föreningarna känner vi också, na inom de flesta föreningarna. men vi har en tendens att inte Visst blev det dåligt med sån alltid vilja vidkännas den. AlIt- gen och musiken. Visst avyttra

" Vanligtvis år kritiken orilttvis' ,

de föreningarna sina bibliotek. Och så vidare. Men i stället kom det till ak tiviteter. Revyerna har inte många årtionden på nacken, och revyarbetet är ju idag en verklig tyngdpunkt inom SÖU :s medlemsföreningar . Samma sak gäUer en bred akti vitet som vi ofta glömmer bort , nämligen det som sammanfat tas i begreppet "tävlingsverk samhet" (undervärdera inte den österbottniska national sporten Pidron) . Vidare har vi från senare år att notera en breddning i form av tonårs verksamhet och barnklubbar. Samtidigt med den här breddning har ju en del av det gamla överlevt femtitalet. Man kan nämna amatörteatern, som ytterligare expanderat i och med sommarteatrarna . Man kan också notera de nu aktuella julfestarrangemangen, som för vidare programverksamheten frin minadsmötenas tid . Det sistnämnda är nånting vi ska ta på djupt allvar . D ÖP BRUKAR varje år ha en genomging av SÖU-förenin garnas julfester. Det kan gott säjas att saken bereder både re· daktionen och SÖU-kansliet ett närmast halvetiskt jobb, men vi har ansett det som nå got synnerligen viktigt. Det är en markering till förmån för en

BERTEL, YN G VE, KjEIlA, lEIF, SVEN-ERIK, SVENOWF, PETER OCH RAYMOND, DVS AIlA VI SOM JOBBAT PÅ ÖP I ÅR ÖNSKAR AIlA LÄSARE OCH AIlA ANDRA SOM VIlL TA ÅT SIG EN RIKTIGT GOD JUL OCH ETT ÄNNU BETÄR NYÅR PS. Vi kommer igen först 8:e januari.

aktivitet som för vidare en pro garmtradition och som är be tydligt mer omfattande än många föreställer sej . Det finns föreningar som jobbar hela hösten med sina julfestprogram, och på många håll har festerna utvecklats tin regelrätta revyer. Det är ett be undransvärt arbete som utföts.

" Uf- rörelsen har verkligen inte tappat b ort kulturen" För en som tar sej att presen . tera och puffa revyer och julfes ter . har verksamhe't en utveck lats till ett problem . Man vet inte var man ska dra gränsen, och man vill i den längsta und I vika att börja tala om julfester na som revyer. Man skulle drunkna i revyskrivandet.

Det sluzll väljaS cheferer) för den östemottnisluz mgion. teatem, och valet har intill skrivande stund (15 dec) föregåtts aven lam men fullt iakttagbar offentlig diskussion. 1. De lösa mmama för pro· cedu1'r!n. Ska Wasa Teater ha en eller två chefer? Ska Wasa Teater, om det blir två, ha en uppdelning på konstnärlig och administra tiv ledning? Det här är saker som flyter omkring utan att nån kan upp ge hur man vill ha det. Det minsta man borde kunna pres tera i fråga om tillmötesgående gentemot folk som kan tänkas vara intresserade av jobbet, är väl grundläggande fakta om vad det går ut på. Alla vet att en framstående teaterkonst när mycket väl kan vara oduglig som administra· tör. Alla vet också att en som oduglig ,på teaterscenen lika väl kan vara framstående kulturad ministratör. - Det finns inget stipulerat om hur det ska vara, säjer man. Men så stipulera då! Är det inte lite bakvänt at! först se vem som söker, och se· dan fundera ut ett jobb åt dem?

2.Aningslösa i förhållandet tillmgionen. Wasa Teater är inne i det kan· ske mest avgörande skedet nå· gonsin i sin utveckling. Ska den bli österbottnisk teater, räcker det inte med att hitta på ett nytt namn och leva i tron att man u te i regionen nöjer sej med det.

D SÅ KOM inte och tala med en revyskribent om att ung domsrördsen har tappat bort kulturen! Då f" d . lkl f Därmed inte sagt att någon ar u en JU app på kä . är ute för att luras, men tea ten oc ett desperat rop : - Leve tems beslutande organ bör akta julfestell'.....=_~Ill#___.." sej för att underskatta det ös terbottniska kommun- och or· ganisationsfolket. - Ett sätt att undvika det är att välja en administratör som kan samtala med lanskapet.

OK för en god konstnärlig ledning, den är säken livsvik tig. Men frågan är om admi nistrationen inte ändå är det helt avgörande i det uppbygg. nadsskede som regionsteatem just nu är inne i. När det gäller at! vinna re gionen för Osterbottens teater, är det på den administrativa si dan man kan ta de avgörande stegen framåt. Den konstnärli ga sidan inger redan förtroen

de, efter det gedigna arbete

som de avgående cheferna ut

fört. At! ifrågasätta behovet aven administrativ ledare är anings löst. Det är också aningslöst att tänka sej en administratör utan förankring i regionen.

BERTIL NYGÄRD

TIsdagen 23. 12. 1980

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Nötta kalsare

BERTEL o

NYGARD

vard svårforcerade till och med

• Jag ska be at! få riva aven be för en som vet hur man flyttar

Ifaktelse i en ämne som kan före hästen i schack .

faUa lite nÖII. Det är en fråga Långkalsonger är inte som

som jag tidigare ägnat viss byk tvät! , men problemet är kroniskt . andra plagg.

akut och fortsalla stridshand

lingar motiverade. • Långkalsongerfabrikanten är

När vintern kommer drabbas inte heller som andra fabrikan

medborgare av två problem, ter. Han är inte särskilt sparsam

lokaliserade till vardera ändan av av sej - eller är det tvärtom? I

kroppen . Upptill får man leklfis i varje faU är han frikostig med ty

håret, och om det nedre funda get.

När andra textila fabrikanter

mentet börjar man frysa . Då får man sätta in motallacker. förstorar plaggen, är det mode

Håret kan man klippa. Den vågor på gång. Jag tänker på ma

andra ändan får man slå in lite xikjolar och påsjeans. När lång

kalsongsfabriken skär till pro

bättre. dukten, är det inga vågor alls på

Omslagspapperet heter lång kalsonger. gång .

Det har råt! modemässig stiltje

namnet i långkalsongsbranschen sedan

• Långkalsonger kunde forleda en all tro at! per Eva yxade till det första lejon

sedeln är som andra kalsonger, skinnet åt Adam .

Ser man på kusinen kortkal

fast längre. Det är att göra det enkelt för sej . Långkalsonger är songen så är det ju en väldig

skillnad, och man kunde tala om

in te som andra kläder. Plagget är ell odefinierat tyg et! frosseri i mode. Det är P-front

stycke. En konstfiberväv som är och Y-front och snart sagt vilka

godtyckligt tillskuren, hoptagen alfabetiska fronter som helst. På

på ögonmåll och försedd med långkalsongen är det inga fronter resårer som ger efter eller ~um aUs. miband som går av. Till bIlden hör också pissluckor som är så • Långkalsonger påminner om kryptiskt konstruerade all de kan segel. De är glada som red sails in

the sunset, och de kommer till ,in rät! först d å man fyUer dem med något. All träda in i en publik bastu vintertid är som att segla rakt in i

ilaget vid Trafalgar. - Se där, lord Nelson så ståt lig i blårödvill korsmönster!

- Se där, herr Napoleon

cricoJorens tvärrandiga!

• Se här, en anspråkslös krigs wrrespondent i huggorms mönslfat inhemskt.

som aUa av uppgiflerna som fOrc kommer på en byggplats linns med i " Byggnadsjobbare " av Erik Johans son . Vad "Trädgördseleven" av Waher D Hiir följer en direkt fort Några romaner är mera problem Nilsson handlar om förstår man nog. såltning på listan med yr orienterade, dvs. krelsar mera kring Däremot är det svårare all gissa all besvärligheterna i branschen: " Bara kesromaner för två veckor "Kall blåst över Oxnäset " av 0110 lIö$.ra målare" av A. DahlquisrlB. sen. Yrkesromanen är en Karl-Oskamon och "Den hörda vin WIkström ber'Jttar om hur målare bok som beskriver ett yrke tern" av BoJonasson skildrar arbetet kan skadas av lösningsmedel. I Per i skogen. Den forra har kallats på ett någorlunda lättläst Gunnar Evanders •'Sista dagen i Val " något aven skogens klassiker" och le Hedmans liv" går det dåligt för sätt. Böcker om olika hälso-, ·den senare handlar om en 14-årings huvudpersonen - han är plåIslagare sjuk- och sociolvårdsycken forsra vinter i skogen. och forolyckas i sill 'krävande arbete. har redan behandlats, lik "Arvsskulden ' av Ingemar An Från samma ämnesområde är som sådanan som beskriver "Sista demon återger på ell dramaliskt säll hygget" av Finlands mest läs hur några snickare får kämpa for all religiöst och konstnärligt ar te forfallare, Kalle Pääralo. klara sig. bete.

YRKESROMANER II

D DE INTRESSANTASTE böcker· na från journalisternas värld torde ,'ara "Fem stilaers timmerman" a, Gunnar Adolfsson och " Tidnings. lorden " av Anderz Harning . Varian· ten kvinnlig urlandskorresponde.~1 förekommer i Inger Wahlöös "Ar, dess söner finns' '.

TITELN . 'Mina ungar-dagbo" från en byskola " säger rätt klarl vad den boken handlar om . Berta Hans son heter forfattarinnan, som berät tar om sin egen tid som lärarinna i Norrland. Redan nämnda P.c. Jersilds "Vi

ses i Song My" är egentligen en poli tisk roman som samtidigt ger god inblick i hur en psykolog kan arbeta. I "Grisjakten " belyser samme fOr fattare ämbetsmannabanan och byråkratin. Litet i samma stil går också Harry Levins "Brännmärkt I statens tjämt ". Huvudpersonen I Björn Runeborgs "Stenhugg " hop (Y~r av från tjänstemannabanan och fOrsöker stana ett foretag i en avfolk ningsbygd. Företagarens situation i en annan miljö (Göteborg) utreds i "Spel uPP. Lilla London!" av Evert Lundström . En annan avhopare är marknadschefen i Gunnar Hanssons '.'Rapport från fiirsgården"; chefen blir jordbrukare.

D FRÅN BYGGNADSBRAN SCHEN över till industrin. Rykande aktuell är "Leendet i vedlödan' '. där Sven-Ove Svensson berällar om människorna på och omkring ell modernt sågverk i ekonomisk kris . I Carl-Anders Norrlids "Kexlödan" leder ell misstag på en kartongfabrik till all 20.000 kanonger far kasseras och spänningar .uppstår. Yrkesmiljön i "Varför 1IIåste 1IIall alltid?" och "Ligga bra till" är ell tryckeri med bl.a . typog['"~fer och sät tare. Jobb på glas- eller tegelbruk är in te lika vanliga i våra IrakIer. "Liten

D VÄLDIGT många romaner kviillsmuslk" av Gunnar Adolfsson handlar om livet till sjöss. Ove handlar om det fOrstnämnda vrkes AUansson har skrivit /ler-~, hans "Be området , medan del senare OInrådet rättelser frön sjön" och "Här seglar avhandlas i "Tegelmästare Lundin Manfred Nilsson" behandlar ämnel och stora världen" av P.G. Evander. på ett allmännare sätt med sakkun Järnbruksarbetare (samt fOlbolls skap och spänning, medan "011lbor stjärna) är huvudpersonen Bunny darna" speciellt avhandlar livet (Y.i Ragnersrams "En svensk tragedi: en tanker. Uppkomlingen' '. Livet på ett lastfartyg är temat i D TITELN "UtSIkt frön en travers" "Sjöresa " av Arne Gadd och Reidar säger klart vad Lambert Wahlbergs Jönssons "Hemmahamn och Sjö dagboksroman går ut på. Göran folk ". Den senare boken ser fartyget Leths "Vöran verkstad" är ell som "ett klassamhälle i miniatyr ". inifrånreportage från verksladsin Ulf Bergmans "Skeppet pö floden" dusrrin. "Förnekelsen" av Antti Ja är skriven av och om en sjökaplen. laV"~ är en skildring av invandrare i

S,'erige där huvudpersonen är en bil

I HUR DET ÄR att jobba som mu mekaniker (som skriver på en

rare och betongarbetare i ett större roman).

kr-.lflverksprojekt förklarar Kurt Salo Listan fortsäller nästa ,'ecka.

monsson i "Skiljeväxen ". Så gort

'l~

TIsdagen 23. 12. 1980

Vesa Mars, Finlands senaste fotbollsproffs

"Allt har gått över förväntan' , o o

fotbollsMålsättning med spelandet: Att bli proffs. O O Det kunde man läsa här på vår sidan i FF Jaros fotbollstidning. O O Den som stod för det påstå endet var Vesa Mars, eminent mittfält are i Jaros nymornade divisionettlag. O O Inte ens Ves a själv kunde väl tro att han ett halvt år senare faktiskt skul le spela profes~ionell fotboll. Men nu gör han det i alla fall. O O I.aget heter se Hedord och spe lar i tyska Zwei te Liga Nord, ligan un der världens mest högklassiga fotbolls serie - Bundesligan. Hela proffsäventyren började egentligen i våras när Jaro var ne re i Bunde , Jakobstads vänort, på ert träningsläger. Där tog en tysk journalist , Hans Ruter, kontakt med Vesa och hörde sig för om han skulle vara intresserad av proffsspel. - Jag spelade tydligen bra i träningsmatchen mot Bunde . . . Vesa gjorde i alla fall vinst målet i Jatos 3-2 seger. Ruter kollade i alla faU upp in tress et bland tyska fö~eningar, höll kontakt hit upp till Jeppis och fick så småningom kontakt med Herford, som var i stort be-

storlag , Eintracht Braunschweig, där svensken Hasse Borg spelar och Hannover -96, också det ett traditionstyngt lag. Denna säsong är mycket viktig för divisionstvåklubbarna, eftersom de två divisionstvå-zonerna slås ihop till en enda med 22 lag - enligt modell från Finland , faktiskt. - Man försöker naturligtvis höja standarden . - Här varierar publiksiffrorna enormt. Endellag har bara ett par tusen åskåd'are medan exempelvis Hertha Berlin kan ha upp till 40 .000 .

speciellt testad i olika spel moment av tränate . Under veckoslutet lade Herford fram ett kontrakt , och Vesa .. sig ' .narmast . c.. bes Iot omg åen d e !Or . å k att s nva p . · I'Igen åk' - Vlsser te Jag h em och funderade ihop med famil je n först innan jag skrev på , men i praktiken hade jag gjOrt be slutet direkt. Kontraktet är fördelaktigt eko nomiskt sett. - Inte for jag bara för ros skull. . Så kom det sig an Vesa Mars avbröt sina matematiska studier för att spela fotboll fram till förs ta juli 1981 . Herford är ett rätt ungt ii lag, ett lag på uppgång. I ligans = halvtid parkerar laget på nionde plats bland de 22 lagen i division två . Alla spelare i laget är hel proffs , även om föreningen har ordnat lätt halvtidsarbete åt :: dem .

haft ett rätt lyckligt förhållande . Han har medverkat i alla de sex matcher klubben spelat och varit med om tre vinster oc h en oav ch • c gJ'ord match hemma o tva ,ör luster borta. _ l allmänhet är det mycket svårt att vinna borta i Västtysk land ... det kan kanske bero på att publikstooet är enormt. Till skillnad från många lag spelar vi med tre spetsar borta också , alltså rätt offensivt. Publiken , ja : _ Den lever med på ett helt annat sätt än här i Finland. Buu ar ordentligt när spelarna miss· lyckas, och ropar prima , prima, bravooo när spelarna gör bra ~~ sig. . l'fr41' Herford hör till de lag som in te drar speciellt mycket publik , när de sämre lagen kommer på besök till 60.000 invånarstaden kommer bara ett par, tre tusen pers . Men topplagen kan dra

=======

dag och två mycket lärta pass' på torsdag och fredag . . Lördag är alltid matchdag . _ På fredag kväll går vi ut och äter en bit mat och går igenom taktiken . All träning under spelperi oden sker med boll, men före sä -

~~~:~:~;~;;~:;:;~~~~~, :~M ~etd;:H~ e~ rfio~rVdk~ h:a~r:ve P~s·åaleMr ~a r~s fg~1~~~~)f~it~!

5====::=

: _~§=: = :

Av någon anledning har Vesa Mars blivit något aven publik favorit där i Hereford. - Linke Seite, brukar pu bliken ropa . Det positiva mottagandet kan möjligen bero på art han har fått en mycket fri och konstruktiv roll av Sin tränare . - Jag får förverkliga mej själv på plan , hålla bollen och gå förbi min back. Min främsta uppgift är an spela fram Owe Pallaks, vår center som gjort 12 mål hittills i år . - Och naturligtvis får jag göra mål sjä,lv också. . .

I samma liga som Herford spe lar storhetet som Hertha Berlin. ner från Bundesligan i fjol och så sent som -78 med i UEFA-cupen , Werder Bremen , gammalt tyskt

upp

til~IUOb·OOlt~kås:fikaåvdarone · .t ri

Då läkarna..

är

det

fiilis

på·

;;!!;f.~~~~~:;'~~~~

Det positiva med målet vat i alla fall att spelarna hans med spelare började acceptera honom på ett helt annat sätt än tidigare. - Först spelade de mycket sällan bollen åt meJ' , men på den fronten blir det bara bättre och bättre.

Bm laganda '

När en ny spelare kommer till ett proffslag betyder det natur ligtvis större konkurrens om plat serna i laget, och för den spelare som srälIs åt sidan mindre pengar i handen .. - De etablerade spelarna har hela tiden varit vänliga , medan de andra som måste kämpa om platserna i laget kikade lite snett i börJ·an. - Men lagandan är i alla fall överraskande bra . .. där ftnns inget att klaga på .

killnad empos

TUff säsong

dera . Herford kör mycket med spel med en vidröring på träningarna, något som kräver mycket bra teknik om det överhuvud taget ska bli till någonting. - Först var det verkligen pro blematiskt, man måste ha klart för sig vad man ska göra .av bollen redan innan man får den . Sån träning utvecklar en enormt. - Jag märke.r aH bollsäker heten blir bättre hela tiden . - Men annars är det samma spel som förr, ingenting märkvärdigt. I taktiskt hänseende har jag inte lärt mig något nytt .

Ttiining

Den största skillnaden mellan amatörfotboll i Jaro och proffs fotboll i Herford är tempot. ' - Man tvingas att handla mycket snabbt, finns ingen tid att ta hand om bollen och fun

kvällstid

Trots att Herford är ett proffslAg kör man träningpassen kvälls tid , två tuffare pass med kondi tion och styrka måndag och tis-

När Vesa åket ner till Herford igen och strax före nyår blir det en tuff träningsvecka innan se rien kör igång igen. Säsongav slutning blir det sista maj - om man nu inte räknar de tränings. matcher som spelas efteråt för att bättra på finanserna . På fritiden blir det att börja studera tyska på allvar . _ Visst förstår jag det mesta tack vare korta skolryskan, men bättre kunde kunskaperna allt vara .. . Framtiden är ännu oklar . _ Alla möjligheter står öpp na . OM jag får ett anbud från Bundesligan överväger jag det i a Il a fa II myc ket noga. Annars blir det väl att åter vända till Finland och börja plugga matte i Uleåborg ige? - Jag kan gott tänka meJ att stanna i Tyskland ett par år , men inte stannar jag där för alltid in te . Hemmet finn s nog i Finland . - Inte är det något speciellt med att bo i Tyskland , samma saker gör man där som här. PETER GRANSTRÖM

1flllllllllllllllUllUIIIHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111lIllIIm

Tisdagen 23. 12. 1980

SVENNAS musik med kvalitet for den mogna danspubliken.

På juldagen den 25

decemberk/~

20.00 dansar man i

* *. ~.

SOUND

spelar och ser samtidigt till att det blir extra många damernas!

.. .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . OBS! Gratis buss från Jakobstad kl. 19.45.

.. ................................ ..

* ..

Alla kommer till juldansen 25. 12._i utom jag för jag å·r en åsna. NYB

EXOM&HOPE

Vi dansar tilI kl. 02.00

:11

BUSSAR : 1'.1.00 Sundorn. 1'.1.20 Vasa via SolfÖ -Malax, Dr9P-In baren , Havras, Lenni Back, 1'.1.00 Näsby via Närnpnäs, Norrnäs, Töjby, Taklax H:lg , Korsnäs, Molpe . ---~ .

••••••••••••••••••••••• ******************************************************* : och kultursekreterare. Nyk ~ Omställningar idrottSterhetssekreterarens sysslor hand * UNGDOMSDANS i )eppo :* has aven lågstadielärare (10% av : iVörå, Maxmo tjänsten). ,.* ** och Oravais • I Vörå inrättas en kombinerad ,. J Id kl Det är omställning på gång inom ungdoms- och kultursekreterar. : U agen 25. 12. . 2O.00 : fritidssektorn i Vörå-Oravais-Maxmo. Den gemensamma ungdoms.

tjänst samt en kombinerad nykterhets- och idrottssekreterartjänst.

,. ,.

sekreterartjänsten upphör från nyår, och de tre kommunerna söker olika lösningar. • Nuvarande ungdomssekreteraren Carl-Gustav Nykvist blir kvar i Oravais. Han kommer att sköta en kpmbinerad tjänst som ungdoms-,

• Maxmo har valt att kombinera ; tjänsterna som ungdoms-, idrotts- .... och nykterhetssekreterare. Kultu- ,. ren sorterar under turist- och byg- ,. dennärnnden, och sekreterarsyss. :: . lan sköts av kanslist på kommun- .... kansliet. If-

E·

xodu S f

k b

Gratis buss (Ekmans) rånJa o sta

d IV . lS vIa . Ny kar Ie by.

;

**.... !:r *....

.................................t******************************* **********************1

TISdagen 23. 12. 1980

JULANNANDAG 26. 12. kl. 20-01 PUF önskar Er en trevlig fort· sättning på det nya året!

BUSSAR: Norrnäs kl. 19.15 via TÖjby, Harrström, Taklax, Korsnäs o. Molpe. Sundom 19.00, 19.20 Vasa via Solf, Ö-Malax, Drop In-Baren, Havras, Lenni Back.

Vi träffas på

JULDANSlEN fred. 26. 12. kl. 20-01 ' ... lyssnar och dansar till

EXQMS

härliga musik.

;~=;r Som julklapp lottar vi kl. 22.00

DISCO F'REAKS

ut två gratisbiljtter med Vasabåtarna.

BUSS~R: Strandlinjen fr..~alax!. Drop·ln baren kl. 19.15 via Petalax o. pörtom. - Ingves fr. Korsnas kl. 19.30, Strandvagen, Ostra linjen. - Haglunds fr. Kaskö kl. 19.30 via Pjelax 19.45 o. Näsby 20.00. Ordn.gr. 2_ Funkt.gr. 3 o. 4.

" Festen å"r slut"

~. ~HOPE

UPPLEV EN RIKTIG DANSKVÄLL

- Festen är slut!

- Är det därfär att Jeppe su per?

- Vad år en realistisk alkohol

politik?

- Har vi ett trovärdigt bud

skap?

- Någnz av rubrikerna vid de

stort upplagda temadagarna

om alkohol som nykterhets/är

bundet ordnar på Vöni /olk- / '.

högskola den 10 och 11 janu ari.

Temadagarna knyter an till den nya alkoholdebarren . Förbundet har lyckats engagera bland andra Lasse Ströms ted t från Sverige som talare. Han är känd författare och skådespelare och har figurerat i den just nu väldigt livliga drogde banen i Sverige. Del är Lasse Strömsledt' som påstår art "festen är slu t" . Andra talare under temadagar na är förbu ndsordförande Slen Westerholm, Trygve Erikson . Jan Kronholm. Håkan Hellberg och Marrri Voipio. Anmälan till de traditionella vö rådagarna ska ske före 6 januari.

GARDEN

BUSSAR: Sjönejden fr. J:stad 19.30. Svanbäck fr. Pensa/a 18.40 - Jussi/a - Monå Munsa/a - Nykar/eby 19.15 via Jeppo, Markby . Kron/unds fr. Såka 18,45, Kar/eby 19.00 via Kronoby - Kål/by och Esse .

Västtysk kommunaltjänsteman har 2000 kändisautografer MUNSTER (DZT) I 20 år har den 35-årige kommunaltjänstemannen Romanus Krick i Miinster i Väst tyskland samlat autografer, i dag kan han visa 2000 namnteckning ar av all världens kändisar.

Det började mera aven slump. Som skolgrabb hade Krick börjat samla autografer av filmstjärnor och idrommän. När han fick dubbla exemplar bylle han bort dem mot andra autografer .

Hirv/ax 18.55 via

Hter en tid blev hän så intresse rad av sin hobby alt han tillskrev också kungar, påvar och presiden ter. I de flesta fallen svarade de på hans vänliga brev. I dag har Krick autografer av president Tito, ärkebiskopen Ma karios av Cypern, kejsar Haile Se lassi av Etiopien, Kanadas

Funkt.gr. 5 Bilj.gr.8

premiärminister Trudeau och Ti bets forne härskare Dalai Lama . Krick hoppas nu bara på ;I[t också kung Carl Gustav och drol! ning Sil via skall förse honom med

sina namnteckningar . Autograf

samlare från hela världen besöker

Krick i Miinstcr för all utbyta erfa renheter och ibland au wgrafer .

.. .

(

TI_~_ag~~_ _23_._12_._1_98_0_____________________ ~ t~

_________________________________ '-----'

'öSTERBOTTNISKA POSTEN

ARVASGA·RDEN lörd. 27. 12. kl. 20

•• ...... ~

Vi avslutar året med ve'rklig undet;; : hållning! .

~ ~ . }I..'"

28.. 12. "Herr Puntila och hans dräng Matti" . kl. 19.30

..............................

DANS

02. och 04.01. "HAIR" ·musicalen kl. 19.30

BUSSAR: OT:s 19.15. Vasa (buss!.) -Kvevlax-Vörå. Haldins 19.05. J:stad (buss!.)- Nykarleby-Jeppo.

Bussar: 10, tur o. retur

. 26. 12. '~ Robin Hood" --ki.15.00 "En bro för mycket" kl. 19.30

*S"NAD-EXOM*

Oravais uf ber att få tacka sin trogna danspublik för i år. Vi ses nästa år. God fortsättning!

BIO-GRAFEN:

•

lörd. den 27 dec. kl. 20.00

REFLE.XBAN DET FUNKT.GR. 2/80 ALDERSGRÄNS 15 AR ARR. : PÖRTOM UF

BUSSAR: Strandlinjen från Norrnäs kl. 19.00 via Töjby, Harrström , Taklax, Korsnäs, Petalax och Nyby. Haglund från Kaskö kl. 19.30 via Pjelax, Närpes och Övermark.

Häng med på en hejdundrande dans i

ESSEGARDEN lördagen den 27. 12. kl. 20.00-01.00. till tonerna av

CLEOPA TRA

OBS! Gammaldansen på nyårsafton med TAMBORITO

NU I BOKHANDELN

Walter Ahlös diktsamling

Vandring genom livet

30: lakobstads Tryckeri och Tidnings Ab

'l~,

TISdagen 23. 12. 1980

--------------------~~--~--------------

Nyårsafton 31. 12. ·80 20-02

....).

... \ O t \'

DANCE CENTER

KVEVLAX

io.~

·~

··

Förlångdtid Bev. klädförvaring

NYARSAFTON 31 .. 12. ·80 kl. 20-02.. , . t5årsåldersgräns KOM OCH FIRA NYÄRSAFTON MED JUST DINA VANNER. .. • Bussar som tidigare

~~~i~T~:D ~

CLEOPATRA & HOPE

•

Gott Nytt Ar! önskar K.U.F.

NYÄRSVAKA ed PAUL OXLEY's RADIO samt CANARIA FYRVERKERI

& HALLlGANG

Arr.: L.U.F.

Annonsera i

BUSSAR: Wester Line s fr. Kaskö 19.45, Närpes 20 .00, Pjelax 20.10, K:stad 20 .20. Si deby Trafik fr . Sideby 19.30, Skaftung 19.40, Henriksdal 19.50, Härkmeri 19.55.

a·1

~a ·I.1 '·....a i i

;'57 ." ".

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN '

swing it

~ ~

~--------------------~ o

NYARSVAKA

i Norra Vallgrund

31. 12. kl. 20.00

CRITIC spelar

' ~altlatIili:l'''f .

f7l________________

e_R

li_isd_ag..... _23_._12_._19_80__________

,t.

"::;TNI~~ P~~T.! -~

!)})JJ~ ~-tJ~.ajjJ U

l JYj{~\I{L~B Y

GOTT NYTT

* AR

ÖNSKAR

JJ 1~~J" J'J :JI.1.I

.u"

D ·aUIIIA· H.14In, rr•• JEPPI/I'.40 .IAua, 1'00 vi••AOROay. EO/EVO. EIIE 1'.00 vi. llPPf.OA/. PUAmo. FOA/av .RRI/. 1I0VJO.1. OAIVIII ".15 vi. JEPPO.

o. över 15Cir vilk....... n!

NYÄRSVAKA för gammaldansare

Kom med och fira in det nya året den 31. 12. 1980 kL 20.00-01.00 i nya

Kryssvinnare

ÄRVASGÄRDEN

o Här är de tre personer som var lyckliga i dragningen för se naste priskryss: 30 spänn vann Börje Tallroth i Sandsund iJa kobstad, 20 spänn vanns av Astrid Sandvik också hon från }akobstad och 10 spänn vann Guy Karlsson i Kronoby.

Vi dansar till tonerna av

RA,M ONA

=le"..

Arr. Oravais IF

ETT NYTT AR

IM fEN SAMMA DANSLUSTA.

Vi sparkar igång lörd. 3. 1. -81

••

EXODUS BUSS: Stadslinjen från busstation kl. 19.3) via Bocksrom, Singsby, Kar· peIÖ, Smedsby BP och Kvevlax. Oravaistrafik 19.3) Grillcenter Oravais via TUCkar, Vörå City, VaIMk.

* ** * * spelar för er

Aldersgräns

Serv.gr. 2 Bilj.gr. 4

lisdagen 23. 12. 1980

•••••

P'OST.N

••••••••••••••••••••••••••••••••

•• ••• UNGDOMSDANS i )eppo •• • •• Lördagen 03. 01. 1~81 kl. 20.00 : •• • •• Sound ! •• •• ••• • • •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Gratis buss (Ekmans) från Jakobstad kl. 1~.15 via Nykarleby.

•

Forna och nuvarande medlemmar välkomnas till PURMO UF:s och LILLBY UF:s gemensamma julfest

PURMO-GARDEN juldagen 25.12. kl. 19.30 Omväxlande program samt

RAMONA spelar på dansen efteråt Julklapp

för ungdomar i ESSE·GARDEN Julens budskap framförs ge· nom schlagers, visor, go spels och afrikanska sånger varvat med dikter och be traktelser. Medverkande är kristna ung domar från Esse och den svenska vissångaren ANDERS CARINGER. Arr. Esse Bapt.Förs.

MASSOR MED SVENSKA KASSETTER Dl.a. TONIX JIGS FLAMINGO

m.m.

126@ I SHELL Närpes Busstation N ärpes tel. 962-41 527

JULFEST i Norra Vallgrund 27. 12. ·80 k I. 20.00

Program av amatörteatergruppen Dans till

Fyrklövern

Traditioner skall hållas vid liv! så, Oravais ut bjuder sina med lemmar och ortsbor på

JULFEST

25. 12_ kl. 20

lätt program bordsservering julbocken fritt inträde!

Efteråt dans till

(: 1 0

H dm

Skaftung toppar åter

a 5 mk medtages.

KONSERT sönd. 28. 12. kl. 19.00

Sextio uf-julfester har SÖU.. instruktören Bror jacobsson och hans medhjålpare spårat upp att skall hållas! har hållits denna julbelg. ' . En till i gamla ÖP visar att . det är fråga om rekonJantalfär nitt lång tid bakåt. 1976 redo visas 52 fester, 1977 53 och 1978 56 fester. RSktigt alla har de som ringt . sent inte fått reda på inte i år och inte tidigare år men klart är ändå att julfestalitivite ten i föreningarna inte mins kar. Det är småföreningama som D VAD PROGRAMMET vid jul· festen beträffar verkar Skaftung uf är aktivare med festandet än ti att även i år ha det bäst försp änt digare, fkra av de större före inom åttonde ringen. I likhet med ningarna har ingen julfest. de senaste åren utlovas en mini· OckSå en del av de föreningar revy med sketcher, kupletter , dan som förb(!reder nyårsrevyer ser, sånger , julbock och julklappar. Festen hålls på julannandagen . hoppar över julfesterna. På juldagen firar Lappfjärd uf jämfört med tidigare redo visningar förefalkr det som om och Tjöck ·Påskmark uf. Litet smårt fester allt mera skulk försvinna och gon i traditionell stil utlovas båda föreningarna . ur programmet. Antakt korta frånAnnandag jul ordnar Korsbäck re elkr längre pjäser ryms i år uf traditionell juldans . Den 2 på ena handsfingrar. dec. festar Alf Hoxell & co HärkI stå'lkt satsar fiireningama meri . På nyårsafton står sedan på själv-producerade nummer, Dagsmark uf i turen . Aven i Sideby skall det bli jul sketcher, kupktter, monologer fest , enligt uppgift 27 dec. Brahe osv. Många julfestprogram tonJe gården har ingen julfest i år. Där övar man in en musikal. vara formliga minirevyer. Festtal bålkr någon förening fast vid att det ska vara, sårskilt · i nonJligaste österbotten. KÖ1t sång, orkestennusik och folk dans finns med på programmet här och där. Stå"mmningsskapande kringD TREDJEDAGJUL är den vanii· arrrmgemang satsar man mera gaste julfestkvällen inom sjunde på än tidigare. Festsalen deko ringen . Då firar Övermark, Nämp. rems för att det ska bli mysigt näs, Töjby och Pjelax Söle i K och trivsamt, man sitter kring stad. IångbonJ elkr småbonJ. Töjby uh fest är tillika BO-årsNumera är det ovanligt att jubileum . Jan-Erik Nyberg svarar man sitter på uppradade bän för en historik och programledare ~rmed ryggen åt varann. Kaf är Erik Bernas . För övrigt julpro fe och/ elkr gT"Ötseroeringen är gram . ett vikti t inslaa i 'estproaramKorsnäs uf .fir.ar på i.uldagen g ,,/' " med program I latt stil, Jultomte m et. och lekar. Tomte elkr Ul.cia elkr båda I Övermark har man både gröt två kommer på besök till de och kaffe och program i vanlig stil. fksf4 julfester. Nämpnäs har hemgjorda sketcher.

TAGES

Välkomna! Om dessa sammanträffanden D UNDER SITT besök i USA se· naste vår träffade Christian Sund berättar Christian Sundgren i pro gren några (inländska småföreta· grammet Blomstrande business i gare i New Je~y och Connecti~t. lilla N ärpes. De är alla ursprungligen (rån Os· terbotten och emigrerade till USA • Rm/io på juldagen kl. 16.00. strax efter kri~et.

Töjby uf jubilerar und er julhelgen

__ [ t

og :a-:r b

rö

o:b ( ~

(C( • .

IIlgra lu mr

TIsdagen 23. 12. 1980

kupletter och frågesport. Pjelax Eöle firar som vanligt på restaurant Jj~is( ina.

På nyårsafton ordnar Norrnäs !St med spexigt program i minst e och en halv timme . Harrström uf sparar sin fest till den 9 jan. Föreningens herrar skö n serveringen . För övrigt sket eGer, sånginslag och lekar. Molpe uf ordnar sin julfest i Felalax den 10 jan. Samling kring ~gbord , lävlingar, sketcher och - Ilsånger .

J,'Vi korpulenta" roar i Övermalax

r t

• I

e •

'"'] DET BLIR inte så många jul :St inom sjätte ringen men vad programmet beträffar verkar det _t bli fina tillställningar. Föredrag har man både i Malax :h Övermala.x. I Malax talar Börje &ckholm , i Overmalax är namnet • te känt. Känt är däremot att revygrup pen " Vi korpulenta" har knåp~t op ett längre program för Civermalax-festen. Där hör det kså till traditionen att man dan SIr "julpolonäs" . [ Malax utlovas dansöverraskningar _ inte strip (ease men närapå. Övermalax firar på juldagen och N.alax 27 dec. På juldagen skall tomtenissar så tassa runt långborden i Peta IX . Ungdomsföreningen samlas till fest tillsammans med idrottsklubben. Litet spex och J yeket sång ingår i programmet. På Bergö hålls julfest den 27 ( C. En mini-kör framträder med j gra sånger , det blir några spex{lUmmer och dans i )ockestil. .

Mycket att välja på i femte ringen ( J ÄTMINSTONE 21 ungdoms-

(

~reningar eller därmed jämförba1'1 kommer att jordna julfest inom ~~ mt e

ringen. Det blir program i

gammaldansstil med föredrag och körsån8 och orkester och folkdans. Det bin fest i revy-stil med nästan helaftons revyprogram. Teater bjuds det också på inom femte ringen . Men givetvis blir det också julfestprogram av typ" hop kok" som är korta och lättsamma i överkant. Korsholms uf har redan hållit sin julfest. Var det möjligen i sam arbete med Korsholms Gille? Traditionsenligt firar [skmo )ungsund lördagen före jul , alltså den 20 dec. Dcn föreningen har under många år spelat upp en mini-revy modell större vid julfes ten . [ år utlovas ell 20-tal num mer , till största delen 'egen' pro duktion . På juldagen fdtar Solf, Sun dom , Skatila, Smedsby , Kvevlax, Petsmo, Björköby och Södra Vall grund . [ Solf blir det festtal av Er nest Granskog , duettSång, bygde mål, sketcher, julsånger osv. En nybildad dragspelsklubb presen terar sig för första gången i Sun dom. Det blir kvartettsång, junior folkdans och mannekänguppvis nmg ..

blir det också i Karpe rö . Restcn svarar föreningens ton åringar för. Lekar och tävlingar fy 1ler ut programmet. Norra Val.l

grund bjuder på teater, sketcher och spex.

NY ÄRSFEST vill Toffe Sparv att Gcrbys fest på nyårsafton skall kallas. Han utlovar Cll fyrverkeri som aldrig skådats i ,Iä"net. (Är det en protestaktion mot de styrande i Vasa som intc gav pengar varken för fyrverkeri eller åt Gerby uP) . För övrigt läll program. Den 10 jan. blir det fester i Vik by , Vassor, Koskö och Replot. Vik by kör med metc för barn, Ickar, tävlingar och allsång . I Vassor ärd'ulfestdagen en med bävan motse d dag. Då kommer Trettondagsbladet, som innehåller massor av kända och uppdiktade fakta om vassor- och Ikuniborna. I år lovas dessutom nonstop-dans till två orkestrar. [ Koskö pysslar man som vanligt med ett hopkok av lånat och hem lagat. En mini-revy brukar bli re sultatet. [ Replot blir det helt säkert en mini-revy - det hör till traditio D I SKATILA skall' Miss Skatila' nen i den föreningen . koras. Där brukar det också handla om en hel del 'hemlagat ' . Smeds by festar i traditionell stil med sketcher, lekar och allsång. [ Kvev lax går programmet ungefär i sam ma stil - mest lälla och glada nummer. Petsmo tänker bjuda på Lucia besök och jazzdans + sketcher och sånger. I Björköby har en grupp pojkar o AV KKK-alliansen (samarbetet plitat ihop en revy - mini, medi, mellan Kimo, Komossa och Kes eller maxI vet mte vår rapportör. I kis) fungerar för närvarande endast Södra Vallgrund kör man i den två av Ken d .v.s. Komossa och Keskis. Kimo håller ingen julfest i lättsamma stilen. . På annandagen firar Singsby och år. Ett intressant ptogramnummer Österhankrno. Det brukar gå rärr mycket i revysti! i Singsby. Men i förekommer i Komossa vid festen Österhankmo har man också job på juldagen . Publiken ska få delta bat hårt med programmet. 'Bus i en frågesport. Men när" massan" kissketcher' lovar man + en egen inte vet svaren kommer dessa att tidning till vilken bidrag samlats in ges av "tre vice män " från scenen . via utplacerade lådor . Man anar ett lån från Professors rundan : Fråga Lund och Snillen D DEN 27:e FIRAR Hoppet. spekulerar . Rönnvik hembygdsförening, Kar Keskis- och Kimo-ungdomarna perö och Norra Vallgrund . är förstås inbjudna till Komossa . Körsång, musik och dikter blir del Den 3 januari bjuder Keskis uf på i Hälsingby samt dessutom sket svarsbesök. cher, allsång och tävlingar. I Rönn Oravais uf firar på juldagen med vik handlar del om myckct sång och musik - cn fcst för gammal julgröt , kaffe och bulla . Pro grammet går i den lälla stilen med och ung .

Snillen spekulerar i Komossa

bl.a. besök av jultomten. På annandagen håller Heilnäs nejdens uf sin julfest med sketc her, sånger och lekar. Vörå uf spa.rar firandet ·till februari. Då fyller föreningen 80 år. Så då blir det en riktig Brakan fest. (80 år förresten? ? Rejpelt uf bildades redan 1896 och fyller alltså 85 år nästa år. Rejpelt uf är väl ändå en betydande del av Vörå uP)

Bara Socklot och Pensala

julfestar o I JEPPO har man stökat undan festande t för länge sedan. Det var lillajulfest, årsfest eller höstfest vilket som passar. Även i Socklot gör man undan festandet före jul, närmare be stämt 20 dec. Både Lucia och Tom ten finns med på programmet. En 'rejdig' julfest skall man ha i Pensala med festtal, sånger, sket cher och pojkar som serverar kring långbord. Markby uf & nf skall festa om man får ihop något program . Man har anhållit om hjälp och samar bete från Kovjoki.

Lucia, spex och teater i and ra ringen o OLIKA SLAG av teateraktivi teter förekommer vid ju ~ festerna i and ra ringen. Ytteresse toppar med ett lustspel i tre akter, Purmo har lokalrevy och spexm'mmer förekommer i nästan alla förenin gar. I Kållby och Purrno, där man firar på juldagen, kommer Lucia på besök. Kaffeservering kring långbord förekommer också vid al la julfest inom ringen. Vid julfesten i Larsmo serveras gröt. Den hålls på annandagen. I Lappfors är det tonåringarna som gjort program . Festen hålls i skolan den 3 januari. Det blir sång, lekar, tävlingar och sketcher.

Samma kväll har Ytteresse jul

fest i Essegården . Förutom teater

blir det spelmansmusik, sång och

sketcher. I Lepplax skall man ha festtal. Vem som skall tala är ännu inte klart. Men man hinner - festen hålls först 9 jan . Samma kväll firar också Överesse uf. I programmet förekommer "Nyheter " . Man anar att det är rätt lokalt och kans ke inte alltför snällt vinklade sådana. I Forsby har man redan hållit höstfest årsfest . Den skedde i form aven 'funktionärsmiddag' I no

vember.

Traditionellt i första ringen o

JULANNANDAGEN är den stora julfestdagen i första ringen. Då firar Karleby uf, Nedervetil uf, Terjärv uf och Kronoby uf & nf. Högnabba uf höll sin julfest redan den 1<) dec. - liksom i fjol på Evi järvi Camping. Småbönders firar 27 dec. Festtal förekommer i Karleby, Terjärv och Högnabba. Som van ligt hat Karleby ufförbundets , vad progtammet beträffar , fy ~ Iigaste och mest traditionsenliga julfes!. Leif Rex håller festtalet, sång kören sjunger , 110rnorkestern spe lar och eventuellt även folk dansarna . Teateramatörerna fram

för sagopjäsen " Prinsessan Törn

rosa". Med ringlekar och dans av

rundas festen. I Terjärv talar Erik Granvik. För övrigt lekar och sångprogram. Nedervetil har en talkör som framför egna dikter. Här utkom mer också föreningens tidning "Framåt " . Föreningstidningar börjar vara rena rarieteterna. Sket ~ her och sånger förekommer också . I Kronobv firat man i år i den lätta stden. bet högtidliga och tra ditionella stökades undan \·id <)0 årsjubileet nyligen . Ett smörgås

bord tänker man i alla fall bjuda publiken på. Sannol.ikl är dct enda i landsdelen. Såväl Högnabba som Sma · böndes firar i den lättare stilen med sketcher. sånger och lekar.

t~ 1!!!!!~==~;PO:Irr::eN~

_________________________n_~a~ge_n_2_3_._1_2._1~~ __ __ ' __________________~____~________~~

JULKLAPPEN

När jag kom hem från job bet dan fiire julafton tyckte jag att det var sd olikt sig i hu set. Det var tyst på ett under ligt sätt. fag ropade efter min -fru Mona, men det var ingen som svarade. Då härjade jag söka igenom buset. På kudden till hennes säng hittade jag meddelandet fastnålat.

"Så här går det inte längre l Har inget människovärde kvar och utan det kan man lika gärna ge upp. Lämnar allt!" Lappen var inte undertecknad men jag kände så väl igen Monas handstil. Jaså, hon hade gjOrt all var av sitt hot nu. . . Hotet att lämna mig, bara för att hon inbil lade sig att hon inte var lycklig till sammans med mig.

kriminalnovell av Kjell E Genherg

Lämna allt

Kanske en chans? .....

En liten affär Hon trodde att jag Inte visste det, men jag kände till att hon haft en liten affär - ett vänster· prassel - med ekonomichefen på firman där hon arbetade. Det var säkert tillsammans med honom hon tänkte fira jul.

ningsfirma. Damen bakom disken log och önskade mig lycka till. Jag log tillbaka och tackade . Det var en lyckönskning jag kunde behö va. När jag kom ner i parkeringsga raget en liten stund senare fick jag användning för det jag lärt mig på bilverkstaden där Mona ordnat ett underbetalt jobb åt mig. Det tog mindre är tjugo sekunder att öpp na en Volvo Sport och tjuvkoppla den. Jag hann ut från garaget pre· . cis som de skulle stänga. Jag und rade vems bilen kunde vara. Troli· gen hade ägaren ställt in den för att ha den i säkert förvar över ju len. En halvtimme senare var jag i Sigtuna . Portieren var inte inne så jag slog upp liggaren och fann Evert Malmgrens rumsnummer. Evert Malmgren med fru, stod det!

Såg löjlig ut

Hon skrev att hon hade lämnat allt. Det var bara tomma ord. Hon visste mycket väl att vi hade äkten skapsfötord, och enligt det skulle jag inte få behålla eIt dugg av det hon fört till huset i händelse av skilsmässa. Och det hon fört till huset var så gott som allt som . fanns där. Allt jag bidragit med var möjligen tomglasen som stod under diskbänken. Hon försökte bara lugna mig med snacket om att hon skulle lämna något efter sig. Lämna något efter sig!

Vi hade inga barn, alltså var jag den ende arvingen I Det fanns kan ske en chans ändå ... Jag struntade väl i Mona. Det var huset och bankböckerna som betydde något. Hon trodde väl in te att jag hade gift mig rikt av nå gon annan kärlek än kärleken till pengar? Mona trodde hon hade mig fast i och med att hon tvingade mig att skriva på det där pappret som kal- . lades äktenskapsförord. Men hon hade glömt en sak . Jag kände hen ne! Jag hade verkligen lärt känna henne under de två år vi varit gif· ta. I morgon var det julafton och den sentimentala lilla tokan skulle aldrig klara av att sitta alldeles en sam en julafton . Inte ens för chan sen att slippa mig .

- Finns här några snälla barn, sa jag och viftade med vanten.

Men hur skulle det gå ti lP Han var ju också gift, och förmodligen tvungen att stanna hemma över helgen . Nå, det v~r en sak som man lätt kunde ta reda på . Jag be hövde ju bara gå till telefonen och ringa hem till honom. - Hallå , svarade en kvinna ef· ter några signaler. Jag presenterade mig under falskt namn, skyllde på att jag ar· betade med revision av böcker och sa att jag ville tala med hennes man. - Det går tyvärr inte. svarade hon . Han är borta på kongress och kommer inte hem på hela helgen . Tråkigt, men tyvärr. . . - Var hålls den kongressen? av bröt jag henne. -

I Sigtuna.

Inte den smartaste Jag tackade och lade på luren. Sigtuna! Efter vad jag tagit reda på om ekonomichefen på Monas fir· ma var han inte den smartaste kil len i Sverige. Hade han sagt Sigtu na till sin fru så fanns han säkert i Sigtuna också. Jag letade i telefon katalogen och hittade numret till ett hotell där.

Träffas Evert Malmgren på det här hotellet? frågade jag när portieren svarade. - Ja, han bor här, blev svaret. Tyvärr är han ute just nu. Kan jag be att han ringer? - Nej, det går bra i alla faU, svarade jag. Hur ,]änge stannar han) - Tre dagar. Det var inte illa . Med lite list och försåt sku'lle jag klara aven skilsmässa och ändå få behålla Mo nas lilla förmögenhet. En ide flög genom mi tt huvud. I kväll skall det ske! Mona skulle få en julklapp hon aldrig kunnat drömma om.

Lycka till! Det var inte svårt att hitta det jag ville ha på en kostymuthyr·

Jag skyndade uppför trappan och på toaletten i korridoren bytte jag om. När jag tittade mig i spe· geln tyckte jag att jag såg rätt löjlig ut. Men jag brydde mig inte så mycket om mitt utseende. Inne i vanten höll jag revolvern . Myn ningen pekade ut genom hålet i tummen: Jag knackade . - Vem är det? frågade en röst som jag kände igen som Monas. - Tomten. svarade jag med för ställd röst och fick ett skratt som svar. Evert Malmgren kom och öpp nade. - Sannerligen är det inte tom ten l sa han och såg överraskad ut. - Finns det några snälla barn här? frågade jag och viftade med vanten . Deras skratt tystades av skotten ur revolvern. Ett prydligt hål visa· de sig i Evert Malmgrens huvud. Nästa tystade Monas hysteriska skrik. Sedan gned jag bort mina avtryck och tryckte vapnet i han den på Malmgren och kastade den lilla papperslappen på sängen där Mona låg. Jag log för mig själv när jag läste texten: "Det här går inte längre! Har inget människovärde ... "

Osedd dän/rån Det gick lika snabbt och lätt att komma därifrån osedd . Tomte dräkten kastade jag i Strömmen och sedan jag torkat bort alla spår efter mig ställde jag tillbaka bilen utanför parkeringshuset. Jag hade just kommit innanför dörren när polisen i Sigtuna ringde. - Vi har all anledning att miss tänka att er hustru har begått själv. mord , sa mannen i andra änden som avslutning på en lång och bru tal förklaring. Jag lyckades få mitt skratt hys· teriskt och min plötsliga hosta be rodde på att jag satte drinken i hal sen av pur lättnad. Jag var fri l Och rik l

TIsdagen 23. 12. 1980

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Jag tycker synd om våra dagars barn som inte längre tror på jultomten. Annat var det på min tid; då var vår uo brinnande och vi såg varje jul fram mot tomtens ankomst med både fruktan och förväntan . Han var betydligt påtagligare än de andra övernaturliga väsen vi uppmanades anamma ; vi fick ska ka hand med honom och kunde utan rädsla för repressalier ljuga ho nom rätt upp i ansiktet och på stå an vi varit snälla barn under hela der gångna året . Som belö ning för denna uppenbara lögn fick vi dessutom en mängd paket med intressant innehåll.

Mordet på jultomten

Ett kåseri av jan Håkansson

, ,Vi skyllde på varann så gott det gick"

"Vi var stumma av förbittring inför avslöjandet Vi trodde som sagt på tomten ända fram till den dag då vår bar natro raserades aven fatal upp räckt. Erik. vår äldste bror . hittade Slfax före jul en grå vadmalsrock, ett långL vitt lösskägg och en röd lu ~ i botten aven gammal kläd kisla uppe på vinden. Skakad meddelade han oss sin upptäckt. - Det är samma rock som tom ten brukar ha på sig' sa han . Det är äkerr Far som klär ut sig och lurar oss' Vi var stumma av förbillring in för dem avslöjande . - Far brukar alltid ha ett ären de till kontoret när tomten kom mer. sa lille Peter till slut . Han är aldrig med när vi får våra julklap par' Saken var klar. Vi var offer för et! gigantiskt bedrägeri. Den skyl dige måste stätIas mot väggen . Far förnekade naturligtvis all skuld. Han påstod sig ha använt rekvisitan vid en maskerad . Vi trodde honom inte eftersom vid aldrig set! vare sig Mor eller Far klä ut sig.

, 'Vad menar ni

små hedningar?"

Erik spetsade till situationen ge nom att fråga : - Kan Far slå vad om att tom ten kommer på julafton även om Far inte går till kontoret utan stan nar hemma? Far låtsades moraliskt upprörd och utbrast: - Vad menar ni. små hedning ar? Skulle man ge sig in på vad slagning inför en helig högtid? Så fick han något listigt i blicken och sa: - Hur mycket satSar ni' Vi enades om att vi barn skulle få en krona var om tomten inte kom. I gengäld skulle vi avslå från motsvarande summa i veckopengar ifall tomten infann sig. Dagarna fram mot julafton blev långa och fyllda av spänning. Vi anade att Far hade något i bakfick an; hans beredvillighet att ingå va det hade verkat misstänki. Far var inte den som lättSinnigt riskerade att förlora pengar. Våra aningar besannades den dag då Sluss-Pelle. grannens poj-

och då kastade han en törstulen blick genom hallfönstret som vette mot slussvaktarcns vedbod. Vår tillförsikt växte. Tomten skulle in te komma denna juli När klockan var nästan sex gav Far upp. - Tomten kommer tydligen in te i år . sa han och kaslade en mi s~ tänksam blick på oss. Ni ska få era enkronor men dCI blir ock å dCI enda ni får f" r tomten har alla era julklappar i sin siick. Nu ger ha n väl bort dom till andra barn ~Um varit snälla hela året!

ke, upphetSad meddelade: - Jag har hittat nåt spännande i vedbon. Kom så får ni se! Vi följde honom in i vedboden. Där , bakom en av vedtravarna, låg den grå vadmalsrocken, skäggel och luvan! Fundersamma betraktade vi des sa tomtevärdighetens insignier. Så utbrasI Erik:

"Det var en

genial ide"

- Nu begriper jag' Pelles farsa ska vara tomte hos oss på julafton . Han ska klä om sig här i vedbon ' Vi rodnade av förbittring över detta bevis på Fars lumpenhet. Han tänkte med falska metoder lu ra av oss våra veckopengar! Erik såg et! tag grubblande Ut men så ljusnade hans ansikte. - Jag vet! utbrast han ivrigt. Pelle får smyga efter sin farsa när han går ner hit! Så låser han ved boddörren och sticker hem igen. Du får en krona om du gör det. til lade han när han såg Sluss-Pelles förfärade min .

ÖP:s juJläsning

,'Det visade

sIg vara

en illusion

Det var ' en genia I ide. Dessu tom var det mycket generöst av Erik all avstå från sin krona. Erik var idea list och hämnden var rydligen be löning nog för honom. Del senare visade sig dock vara en illusion. - Ni får lämna en femtioöring var, sa han till lille Peter och mig . Det var jag som kom på iden och ni tjänar i alla fall femtio öre var . Sluss-Pelle var visserligen förfä

rad inför tanken på den vedergäll ning som skulle kunna bli följden av hans gärning men dels var en krona på den tiden en oerhörd summa, dels kunde det tänkas att julens helgd skulle få fadern att uppskjuta bestraffningen. En upp skjuten bestraffning skulle antagli gen bli aven mindre an än den som verkställdes i st undens raserI.

, 'Vår förväntan var oerhörd" JulaftOnen kom. Av tradition samlades vi i den övre hallen där en brasa sprakade i den öppna spi sen. Far hade denna gång inget ärende tiJl kontoret och han vand rade nöjd fram och tillbaka på gol vet i knarrande kängor. Tomten brukade komma klock an fem. Vår förväntan var oerhörd . Skulle romten utebli eller skulle han som vanligt banka på köksdör ren? Klockan blev kvart över fem och Fars vandring över golvet blev allt mer rastlös . Han plockade oupp hörligen upp sin silverrova ur väst fickan och stirrade på urtavlan. Då

Vi stirrade skräåslagn:t på Vl! randra. Detta var något vi inre för utset!. Lille Peler började tjuta i högan sky. - DCI är Eriks fel. vrålade han . Det är Eriks kl all vi inte f.i r några julklappar. Han har sagt till Sluss Pelle al! låsa in sin far i ved bon l En utredning vidtog . Vi blev t vungna att beräl ta alltsam mans från bi;rjan och vi skyllde p, va randra så gOIl det gick. Fars ansi kte mörknade under b (' rärrel~ e n s g; ng och vi anade att ett oväder var lin der uppsegling. Mor blandade sig i samtalet. - Du kan inre straffa barnen på själ va julaf[()n, Hjalmar. sa hon. Det vore inte kristligt I Vi barn understödde henne liv ligt. Vi tjÖt hjärtslitande i den dju paste ånger och far såg ut att vek na . - Något straff ska ni ha, sa han. Nu tar ni på er ytterkläderna och går ner till vedboden och släp per ut farbror Olle I Vi tiggde och bad au få slippa men Far var obeveklig. - Om ni vill ha några julklap par får ni hämta dom själva. sa han. Dom finns i vedboden hos farbror Oll e . Det blev en tung vandring. Re dan på håll hördes vildsinta dunk ningar på vedboddörren blandade med svordomar som harmonierade dåligt med ju'lefriden. Vi klarade hjälpligt av krisen genom att san ningsenligt berärra för Sluss-Olle au det var hans son som låst in ho nom. Det var lumpet. gjort av oss men en hård till varo hade lärt oss överlevandets konst.

,'Han visade

inte den minsta

tacksamhet' ,

På något sätt måste emellertid ångern ha gnagt den förhärdade Eriks samvete. ty han sa efteråt till oss: - Ni får ge Pelle femtio ört var även om ni inte fick nån krona av Far. Han gjorde vad han lovaioch rätt ska vara rätt I Pelle fick sin krona men han vi sade inre den ringaste tacksamhet. - Om ni intt' hade gett mig pengarna hade ni fått stryk . var hans råbarkade kommentar . Jultomten kom aldrig mer till baka lX·h vi sörjde nog t'Il smula över vår förl orade barnatro.

,. ~~-- , ~

TlSdagen 23. 12. 1980

•

Jerry Williams har lirat rock'n'roll i arton år:

"Soundet är lite fetare men musiken den sam:~ä~:"fr.mMenUI? ~

- Soundet är lite fetare tack vare bättre grejor, men musiken är i princip densamma. Året var 1962 när Erik Fernström, rörmokare, bör jade kalla sig Jerry Williams och lira rock'n'roll. - Det var den stajlen då, man skulle ha engelskt namn. Sedan dess har han hållit på - i närmare 20 år alltså. Lirat samma musik, ofra också samma kJassiska rocklårar. Irrat runt i stort sett varenda folkpark i Sve rige och legat på vägen i sådär en miljon mil. - Det går så länge man tycker det är kul. Så med man

länge det är kul kommer Jerry William att hålla på rock'n'roll. Det är fOligt att lira, betald hobbyverksamhet kunde kalla det.

Bra band huvudsaken Jerry W är väl medveten om att det inte är enbart han som bestämmer när han ska lägga opp . Kommer inte publi ken vill inte arrangörerna ha honom och då står han där. - Huvudsaken är att man åker med ett bra band. Det är inte vilka band som helst som haft Jerry Williams som en lJlycket expressiv sångare. Det hela började med ett band som hette Violents, det fortSatte med Highgreats, Violents igen, och sen kom Lasse Samuelssons Dynamite Brass in i bilden. Sedan åkte han runt med W i1d Angels, ett engelskt band. Blåblues har han också lirat med , samma band som Björn Skifs lirade ihop med et! tag.

Samma rutin Arsrutinen är också densamma från år till år. På somrar na en folkparksturne, en turnesväng på vårkanten och en på förvintern .

- I januari och februari ska vi spela in sex teveprogram . .. i lite annorlunda stil än min tidigare show. Rockrullen ska den hela. , . mycket fOck'n' roll och så gam la filmsnuttar med Elvis och Buddy HoUy.

Såhär skriver Sohlmans poplexikon om Jerry Williams: Williams,Jerry (e~. Erik Fernsrröm), svensk popsångare (f. 1~42 15/4), slog Igenom som rock n' roll.sångare i början av 1~60-t. tills.m .insrr .gruppen Violents. 1~68 tog han upp en mer soulpåverkad repertoar, och sjöng då penodvls med Lasse Samuelssons ork. I samband med det nya IOtres set för rock n' -roll i början pi 1~70-1. gitk han tillbaka till denna stil, och sjöng i Sverige och Englandmed eng.j;rup· pen Wild Angels . W. är en av den sv.pophlst:s skickligaste manliga sångare. och hans scenframträdanden har allIId hört 1111 de mest spektakulära I SIO genre . .

- Och så brukar vi göra en LP i året ocks.l. Turnelivet är en helvetes massa landsväg, otaliga hotell och en massa väntande . Och så entimmesgigen. - Det är segt ibland, speciellt på vintern. På sommaren kan man åka hoj åtminstone, trOtS att managern kan bli desperat. . . . Jerry Williams musik är mycket bilar och bågar. Själv kör han med förkärlek en 1100 cc Suzuki. Gillar den ameri kanska stajlen - har flaggan på väggen. Röstar på vpk det gör han lOgen hemlighet av. . - Det funkar bra ihop. - Det finns en massa schyssta polare i USA . .. Angela Davies till exempel .. . och så finns det en massa dös kallar också.

• Din stajl· stentufft och raka rör, mycket bilar - att raherar väl främst raggarna i Sverige. - Det var väl mest så i början, nu är rockstajlen accepte· rad på ett helt annat sätt. Jag har en ganska bred lyssnarska ra nuförtiden, från åtta till åtti kunde man väl säga .

.. • Blir det mycket brdk när du drar omkring i parkerna. Ar inte' 'raggarna" ökända - med rätt eller orätt - för att ställa till med brdk där de drar !ram. - Det blir väl lättare bråk om banden spelar musik som killarna inte gillar.. då blir det mat;kel.

LP i England I

_ Sen åker vi över till England och gör en platta. Vi lker dit över så att vi.Hr vara ifred när vi jobbar. Vi jobbar i studion ett par veckor, låter materialet ligga och sen åker vi över och mixar .. . det tar väl en vecka. Det är Kaj Högberg, basist, och Doggy Lawton, gitarrist som gör materialet.

• Du sjunger bara pd engelska - utom den där singeln du gjorde pd svenska en gdng. Försökte du sid dej in på Svensktoppen? - Själv ville jag inte gör den, men det blev ett jävla tjat, så jag lirade in plattan. Någon större succe blev den inte. - Jag fixar inte sången på svenska, det låter konstigt. Rock ' n'rollen ligger inte rätt i mun för mej, låter fyrkan· tigt. Men endel fixar det jättebra.

• Vad gillar du själv för musik? - Just nu lyssnar jag på Eddy Rabbit, Bluesband med Paul Jones och Rockpile med Dave Edmunds, mest boogie -musik alltså . . . men det kan ändras till nästa vecka.

Diggar inte disco • Disco?

- Jag diggar inte disco, det är fyrkantig, kall musik. At· mosfären på discoteken är skit, bara en massa plast män skor.

• Nya vdgen? - Ingen speciellt bra musik ... men det var bra att den kom.

• Vad skulle du göra om du inte var Jerry Williams, utan Erik Femström . - Vet inte, nånting med musik. I och för sig skulle jag kunna tänka mej ett vanligt knog ... fast jag skulle inte tri vas lika bra. PETER GRANSTRÖM

~____~_____________________________________________----__--_1j_Ud--_ag~e_n--2_3_.--1_2_._1~9_80 ____________~__~________________ ~NI.KA ~~TE!

:bussac"'Vägen ? .Sedelärande historia om våndan att missa en buss

och vad som följde i spåren på den försvinnande bussen

.ÖP:S jul läsning

D Ibland vill del sig rllkl inle. D Inle nog med 1111 Ulrikll yrllde omkring i Björneborg en 111111, hon spriickle därmed också den pressIIde lid111bell vi kokill ihop för hennes IIrhRelleverllns. D Hon hade nämligen fredlIgen innlln vIlrii ule och snllcklll med killarnII i Eppu NormalIIi och skulle skrivII ul inlervjun med desIImmII på söndllgkviill Sil mi pOSl1l denslImmII pikllpikll lill j:sllld.

En fågel i handen är bättre än tio i skogen, lyder ett gom molt ordspråk. Men i' vår mo toriserade tidsålder kon mon liitt omskriva det till "en buss på busstationen är biJ'ttre än tio på vägen". Härföljer nämligen en sede lärande historia om våndan av att missa en buss. Söndag eftermiddag kl. 17.30. Jag står resklar i haUen. Destina tionen är Åbo. Busstation i Näsby kl. 18.30. Hoppar på bussen och inleder en intressant diskussion med Miss X.

som jag inte träffat på länge.

Kl. 20.30. Framme i Björne borg. Kollar när bussen fortsätter. - 20.55? Skönt. då behöver vi inte stressa. 20.50. Masar vi oss ut, Miss X och jag. Men va' nu då? Var är alla bus sar? Vår buss stod ju därborta...

Här tarvas ett ingripande:

- Vi frågar busschauffören därbona!

D ENLIGT alla teorier och postens utfåstelser skulle historien var-d hos oss på ÖP på tisdag morgon i knapp men dock tid för publicering. Därav blev intet.

Vi hade i god tid f;ill hennes re cension av Eppu-konsenen i Lapp fjärd, redigcrdI den, sall den. om brutit den och.placerat dcn på veder börlig plats i OP i direkt anslutning till en tom rUla, där intervjun skulle finnas. Men ålla posten innehöll inget som helst brev från Åbo, precis lika lite som nieposten innehöll nåt bre\'.

~ ~ .,,~Duftdie'ttll .• ()po ~U\.I~!Or m:.m .t'tfd"" tlf: ~ur'Pl'~M'tl"".I'1I:gO<

ar ... 11on~ f.m.nm Prt1)

VM~ ~

'l<iO'Tlef' l t""'~to ~

el! 1.Ot<..1

!IU"'met'Ml"I "'~ «r~'

t .... '.111'.1 o", ho.'u, ~ .... a.pP"~' s~

LeM'l.IO -

r.,.,~

Prns

~rlWld... ~ odI "'t 'a~1 ,"!.::.r~lOrI

lOrredV-l()i't'f' ,

!el<ntSll

pe. '!oOruI1 od'I ~ ... ~ - totml Ir . " . ;,Illtor .... 14'" .~ ~ n· ~fl.S()fT\ ~ .".

1------ ---- ,

o JAG RINGDE lokab postverket och bad dom ringa så fort brevet skulle dyka opp. Inte ringde nån från Posten, däre mOl en alhmer desperal redaktör från ÖP~ som fick svaret all sisla

"Det går ingen buss före

i morron bitti"

- Bussen till Åbo? De ue sista Åbobussarna aVj(ick just. Nu går det ingen buss dit förrän i morron bJ[[J, svarar han. - Men vi måste dit i kväll. Inte kan vi sova på busstationen heller. hojtar vi. - Voj, voj arma flickebarn. be skärmar sig chauffören. Vad ska ni kunna ta er till' Han rådslår med två andra buss chaffisar. En av dem har en ide: - Jag är ändå på väg ut ur stan så ni 'kan följa med mig så släpper jag av er vid den omfartsväg som militärbussen kör. MIlJlärbussen borde nämligen passera Björne borg vilket ögonblick som helst.

ra en gammal farbror som skulle . några km utanför stan har stannat. Alla andra bara susar förbi. Läget är lätt desperat. Vi fryser och är trötta . Polis stationen ligger runt hörnet. Tänk om vi skulle ... ? Ja , det gör vi. Vi ringer på yö kello och med ett väsande glider dörren upp. Inne råder dunkel men vi urskiljer en väggtavla och trappor, trappor, trappor. ..

"Mörkret vilar över femte vantngen i polishuset' , o

,'Vi hasplar ur oss hela historien för kommissarien - Okay. säger vi och kliver på. Kl. 21.30 på en enslig gata. Nu har vi vänrar på milirärbusscn sIIart en halvtimme . Vi har vinkat år alh som tillnärmelsevis påmint om en buss (+ bussar, 2 långtradare, l laktbil) - men inget napp. Stela av köld gir det upp en ralgdank fö r oss: der är ingen ide arr srå här u h frysa Ihjäl för någon mtlnär bliSS kommer nog ändå Inte .. Så vi rar våra grejor (2 kapp säckar, 4 resväskor samt några kas sa r) och förflyttar oss några hundrä meter. Kl. 22.00. Nu har vi försökt lifta med· åtmioswnc 50 bilar. Men ba

•

Vi tar hissen. Få se nu , vilken avdelning ska vi ta) "Rikospoliisi" - nej, hu jeda mej . "Osoiteosasto" låter bärtre. Det borde vara nagot för bomap pade individer som vi. Femte våningen - ler's gol Kl. 22.0\1. Mörkret vilar över femte våningen men vi tar mod till oss och irrar genom korridoren me dan vi med käcka små rop försöker dra ordningsmaktcns uppmärk samhet till oss. Men inga uniformerade män syns till Mystiskt. Någon måste ju finnas i huset för en polisstation utan poliser skulle vara som en julgran uran barr. Magerr. Miss X och jag bC'sluter oss för at! gå genom kåken kvadrat(enti· meter för kvadratccntimeter. VI

känner oss som vi skulle vara med i en Hitchcock-thriller när vi smyger nedför trappan. Fjärde våningen: inget liv. Tredje våningen: inget liv. Andra våningen: rikospoliisi. Ljus - och -röster. Vi kommer in i en långsmal korridor. Från ett av rummen hörs musik och kaffekoppsskrammel. Vi stegar dit men hinner inte rycka

upp dörren förrän en äldre gentle

man som ser Ut som en finländsk kommissarie Maigret står framför oss. - Hur var det här då, säger han bisten medan han granskar

ULRIKA BENGTS

D DET BLEV all smälla in en gralis annons från Tidningama5 Förbund i stället. Och del gladde säkert ingen - utom nu möjligen killarna och da merna å forbundet. Vad värre var: Del fanns en lucka till i ÖP. lån$t efler all hela blaskan borde ha vam fårdig . Där skulle ha ingåll diverse publikkommentarer från Magnum Bonums konseCl l YI lermark. Också de signerade Ulrika. Men när brc;,vel behagade dyka opp befdnn sig OP redan i pressarna.

D OCH VI KAN nu i efterskOlI be

alla dom, som blev intervjuade om Magnum Bonum men inte fick se sill namn i press. om ursäkt. För på mankemangel med jUlIur na ko~ journalislS!rej~en. . Och det är Itksom Ingen memng med all recensera en konsert sådär en månad i efterskoIl.

vro EN eftercheck visade det sig all detdär arma brevei fakliskl borde ha hunn il fram i .tid, enligt Postens bedömningar. Och det är iu förstås roligt all vela. PETER GRANSTRÖM

POSTAVGIFTEIR NA

1.1.1981

Brev

Övriga Finland Norden länder mk mk mk 1,10 1,10 1,50 1,50 1,50 2,70 2,00 2,00 3,60 3,00 6,30 3.00 6,00 6,00 12,00 9,00 15,00 21,00 1000 g Inom Finland för varje följande 500 g 2,00 mk. Vikt högst 20g 50g 100g 250g 500 g

o.ss.

- Jo, det var så all . . .. börjar Miss X och jag i munnen på var andra. - Vänta, kom in här och be rälla allt. För det första: är ni Ut länningar. avbryter Maigtet som har vissa problem med vår behand ling av finska språket. Nåja, vi hasplar ur oss hela hi~· toricn och väntar sedan at! han / kommissarien ska ge oss el! gOtt råd. - Om ni inte vill sova i häktet kan ni få adressen till el! vandrar hem. tycker han då till sis!. Vi tåekar för hjälpen och beget oss Iväg tdl vandrarhemmet. som har små; trånga rum och unkna sängkläder. Men annars mår vi bra. Måndag morgon kl. 6. 15. Stör tar iväg lill busst~tionen och tar första bussen till Abo. Somnar o medelbart. Kl. ';.00. Framme.

chansen sku'lIe vara halv Ivå. - Annan; kommer det forsl i morron billi. Vilkel visade sig val".1 en alldeles forträfflig iakllagelse.

Postkort 1

i Finland och Norden 1,00 mk, till övriga länder 1,10 mk.

Trycksaker Vikt högst 20g 50g . 100 g 250g 500 g

1000 g

Finland och Övriga Norden länder m'k mk 0,70 0,80 0,90 1,20 1,30 1,70 2,00 2,60 3,50 4,70 6,00 8.00

Småpaket

inom Finland

mk 1,30 2,00 3,50 1000 g 6,00 Hembärningsavgift 4,00 mk. Vikt högst 100 g 250g 500 g

Paket Vikt högst 1 kg 3 kg 5 kg

inom Finland mk 6,00 8,00 10,00

för varje fÖljande

5 kg 5,00 mk.

Expressavgift brevförs. 5,00 mk, 9,00 m'k. paket

Rekommendation inom Finland och • till utlandet 4,50 mk.

TIsdagen 23. 12. 1980

••

OSTERBO'I·INISK REVYKAVALKAD [j LJ Årets revysäsong ser ut att bli minst lika livlig som under de senaste åren. D O Sammantaget torde långt över tjugo revyer eller revyliknande program komma atqpelas upp på föreningsscenerna runt om i Svenska Osterbotten. q D Av dem kan åtminstone 16 produktioner kallas revy i klassisk mening. Det är helaftonsföre ställningar som uppförs ett flertal gånger. O O Utom de 16 helrevyerna uppförs en mängd' minirevyer i samband med julfesterna. "Graden av revy" varierar en hd del från julfest till julfest. Särs kilt inom Femte ringen satsar man på minirevyer, och det kan exempelvis nämnas att Iskmo-Jung sunds julfestrevy upptar hela tjugo nummer . . D D Utom revyer i föreningsregi har vi också att notera att Wasa Teater i år uppför en egen revy. Dessutom är det möjligt att någon skolrevy kommer att bli aktuell.

·'

-' ,

Håller vi oss till föreningarnas egna produktioner, kan vi notera några tendenser inför årets säsong: • • Totalantalet revyer är rekordartat stort. • Längst i söder kan man iaktta en viss avmattning. Inom Attonde ringen är det endast Tjöck-Påskmark som uppför en egen revy. Lappfjärd och Brahegården i Kristinestad tar sabbatsår. • And~ etablerade revyföreningar som står över, är Korsnäs, Petalax ...- - _....._ _............................

och Overmark. Andra ringen konuner inte heller att spela någon •. Ayatollah Khomeini Ilar den i särklass populiiraste figuren i 1980 tirs rellyer. I alla utom en rellY i

egen revy i år. .. Österbotten lär han ha förekommit. I Närpes spelades ayatollahn all Olle HäggIund.

• Några intressanta nykomlingar är att notera. Overmalalf uf spelar åt~r revy efter en paus på 14 år. T~ter-Jakob har också pausat i Skrivandet har pågått hela hös mångar år, men återkommer nu. Björköbyuf Stjärnan har också en ten inom medborgarinstitutet, och Oravais Terjärv. egen produktion på gång. Hans EsseIström har stått i lednin I fråga om de etablerade revygäng som troligen står över, kan noteras gen för gruppen. Parallellt med att några av dem talar om att de eventuellt kan få ihop något" i mind· skrivandet har man också hållit på ' re skala". Andra ~jer att man ska försöka övertala någon av de gamla med övningar under större delen revyaktivisterna. Over huvud taget verkar det vara svårt an få någon av hösten. Premiären blir i som tar ansvaret och drar revyjobber. månadsskiftet januari-feb~uari . I Korsnäs talar man kort och gott om att det gamla gänget har trött Musiksidan sköts av ett för nat, och man efter,lyser yngre krafter. Det verkar vara pop inom revy· ändamålet hopplockat gäng. En nummerrevy med inslag gänget att avslöja s:\ lite som möj som täcker allt från pälsd jurs ligt om innehållet. I Terjärv är odlarnas skatteproblem till Ku man nästan lika förtegen som Klux Klan är vad Oravais uf har inslag. En av akterna kommer att grannen Karleby. det enda man att bjuda på i år. Man kallar pro ha en röd tråd såtillvida att allt Teater-Jakob yttrar är att Terjärvs syn på Krono· duktionen nummerrevy, men Karleby: utspelas i samma miljö. Det enda by storkommun är en viktig del av där ingår ändå vissa samman man vill yppa närmare om inne händelserna. hållna block . Ett handlar om hållet är, att "he kan var lite - Mer vågar jag inte säja. me företagsamhet i Oravais, ett an blöött " . nar Bengt Björk som är huvudan nat om kommunalpolitiken i all - Det har ju hänt den del på svarig för revy jobbet. mänhet. vattenfronten här i nejden. Premiären blir i början av feb Övningarna leds av Erik Kivi

- Det har nog hänt att vi va· ruari. Skrivandet har pågått ",nu

niemi, och man har hållit på se och då" under hela hösten. Öv. rit sämre förberedda än i:\r, säjel ' Kr.o noby dan 14 december. Materialet är man optimistiskt inom Karleby ningarna på scen vidtar efter jul till största delen färdi8skrivet, Teater-Jakob återkommer med uf där man som vanligt siktar in helgen. och författare är som tidigare El en revyproduktion efter flera års Revyn byggdes till en början sej på premiär på nyårsdagen. mer Lövdahl och Stig Svens. Man paus . Revyn kommer att ha två upp som en ren nummerrevy. Sen En del av förberedelserna är en • r siktar på premiär antingen på ny tyngdpunkter: ett block om specialimporterad regissör i form are har man funderat på att foga årsdagen eller den 3 januari. kommunala verksamheten i stan samman det hda och få något av Helge Lassenius. Han anlände På musiksidan är att notera att och ett block som görs i form av genom~ående tema. men det har en firmaf~st. i mitten på månaden, och där· man har hittat en trubadur i visat sej vara svårt hittills. med t08 man itu med övningar· tandläkaren Tage Björkqvist. Bi - Det är möjligt att .det blir Musiken sköts aven lokal grupp na. Skrivandet har pågått sedan I Kronoby handlar det som trädd av Pekka Juslin och Ralf en röd .tråd per akt. säjer Karl som kallar sei Husbandet. Det är november. Som vanligt skrivet vanligt inte om nyårsrevy. utan Nyman ska han sköta musiceran Sndlman. • man ihop revyn som gruppar· man siktar in sej på premiär i en hopplockad "förenings· det. bete, och Gigli & co går i spet orkester" som föddes vid fjol. februari. Mycket beror på hur Oravaisborna har inte haft Skrivandet har pågått länge. sen. man Ixckas engagera regissör , årets revyarbete . noigra större problem att få folk, Ragni Ekman som står för - Det blir mycket sånger, helst vtll man ha Mischa Hieta· men man noterar ett besvärande huvuddelen av skrivandet. har berättar ordföranden Anders nen. kvinnoöverskott. hållit på större delen av hösten. Fredriksson . - Vi börjar skriva först efter Repetitionerna har pågått ett par Alf Mylläri står för den sidan, julhelgen. berättar Bengt Lybäck Överesse veckor. Premiären är inprickad och så har man ~n god ungdoms. som är huvudansvarig för revy Vörå januari till månadsskiftet kör att tillgå. Över huvud tagel gänget. februari. är ungdomarna fler än vanligt, Han kan följaktligen ime säja· något som bådar gOlt för åter· så mycket om innehållet, men en Vem som ska ta hand om

växten. strävan är i varje fall att inte bli musiksidan är ännu en öppen Dansklubben Corte kommet för mycket bundna till det loka· fråga. Dansinslagen görs av Ja ' sannolikt att stå för dansin· la. Vattenfrå~orna och bråket kring kobstads Kvinnliga Gymnaster. slagen. - Även icke·krombibor ska dem är en viktig ingrediens i årets Att Teater·Jakob återkommer Som vanligt är karlebyborna kunna förstå vår revy. revy i Överesse. För övrigt blir det som revygrupp. förklarar Karl Tonåringarna inom Vörå uf kämp. något mindre språksamma när Kronobyrevyn kommer också mest lokala saker. men själva kom· Snellman med att man vill rikta ar vidare och återkommer med en det blir ral om innehållet. att, precis som tidigare. inne· munalpolitiken vill man ändå in sej på ungdomen. revy också i år. "Hid å tid" eller - Köp biljetta i tid' säjer An· hålla mycket sån8 oc~ dans. undvika. - Vi har haft mycket ung nåntin8 i den stilen ska revyn heta. ders när han ska berätta om inne· - Mer vet VI Inte JUSt nu, sä· Det blir både nummerrevy och domar med. och det ser ut som Det blir en nummerrevy. men en hållet. jer Bengt. Vi håller fortfarande röd tråd. Ena halvan ska bindas om de vill ha lättare saker. Vi är linje genom revyn blir olika ålders Klart är i varje faU all det blir på och spelar vår gamla revy. Se· samman på ett tema om Kanal 3. måna om att den här revyn ska kategorier. Man börjar med barn· en revy i traditionell stil med nast i lördags uppträdde vi med andra halvan blir lösare samman bli rolig, sketcher och slutar med pensio· både lokala cxh internationella valda delar på en fes!. fogad.

, ,Vågar inte säga något"

Besvärande överskott

"Revyn ska bli rolig"

"He kan var lite blöött ' ,

... remtar t Ie b ruart.

Bråk kring vattnet

Från barn tiU pensionär

~I-I______________________________________________~1i~1~sd~a~g~e=n~2=3~.~1=2~.~1~9=80=-_____________________________ iiiiiJii11iNISKA ~OSTE~

REVYKAVALKAD 0"

• I Övermarkrevyn anno. 1980 värderades hö(st)skadorna av Margit Wah/sberg och Leif Enkson. Övermarkrevyn hette Kommuntrieto. . närssketcher . krivit har man gjOrt under hela hösten inom medborgarinstitutet, aktivast dock först på sistone. Tex terna är <:tt ~ gru pparbete . • Regin sköts av Stina Agren, och man har kommit i gäng med övningarna. Premiären blir på nyårsafton. Musiken kommer -att skötas av ett hopplockat gäng, Greger Lin dell & Co. Revygänget i Vörå torde kunna räknas till de yngsta i Svenska Ös terbotten. Medelåldern ligger på uppskattningsvis 17 år.

Gerby

Kommer igen framåt våren Fjolårets framgång för det un ga revygänget i Gerby håller på att resultera i en produktion också i år. Liksom i fjol siktar man på premiär långt fram på vårkanten, i påskhelgen . Skrivandet har kommit i gång så smått . Det görs som gruppar bete. Regin kommer att tas om hand av Christer Jern. Musiken sköter man också inom gruppen . Flera av de med verkande är musikkunniga, och under Christer J erns ledning ska man själv sköta spelandet. Innehållet är naturligtvis ännu en öppen fråga , men planerings frågorna i Gerby- Vestervik kom mer man knappast förbi. Stadens agerande torde bli föremål för en del kritik. Största delen av de med verkande är samma unga gäng som stod för fjolårssucd':n.

Närpes

Ett orginellt gäng turister "Folklinjon " ska hets närpes revy he~ , och därmed är ett hu-

vudtema avslöjat. Det är färjtra fiken på Kaskö och därmed sam manhängande turistström som kommer att avhandlas. En

guidekurs har också h.tJJits i När pes, och revyproducenterna kopplar samman guidandet med färjtrafiken. Ett orginellt gäng turister kommer att guidas ge

nom bygden, och kring detta byggs revyn upp. Björn Forsen och Henrik Bec ker heter huvudkockarna i hets revysoppa . Med stöd aven ide grupp har de jobbat i ett par månader. Övningarna började den 16 december. Premiären blir pä ny.trsafton. En grupp inom revygänget tar hand om musiken . Föreningen

har köpt förstärkare och mixer bord , som ställs till deras för fogande . Danserna leds som tidigare av Pirkko Manninen .

Tjöck-Påskmark

Orientalisk revymiljö I Tjöck bjuder man på revy i orientalisk miljö. Inslag som om spänner allt från skolfrågor i Tjöck till presidentvalet i USA , kommer att framföras i en orien talisk inramning . Något av sago stämnlOg utlovar huvudprodu centerna Håkan Norrback och Håkan Blomqvist.

• Täskoitåvara kallade Terjärv uh revyfantatiker sin uppsättning i våras. .. och

det var den enda revyn utan ayatoUah. Eivor Johansson spe/te spåkärring

Overmalax

"Vi prövar oss fram" Den största överraskningen in för åretS revysäsong är kanske det unga gänget inom Övermalax uf som .tterupptar revyspelandet ef ter 14 års paus. Man har jobbat sen mitten på oktober och man har än så länge lämnat premiär datum helt öppet. - Vi vill låta det mogna, sä jer gängets talesman Stig Lund qvist. Vi saknar erfarenhet och vill pröva oss fra,,? , innan vi spi kar nägon premIär. Också fast det sku Ile dra ut ända till februari-mars . Skrivandet har man skött i un dergrupper, där n.tgra sysslat mest med sketcher och andra med sångtexter. Sedan några veckor har man börjat pröva på scenövnlOgarna under lednlOg av Sture Ekholm frän Wasa Teater. - Ett problem har varit att de äldre är upptagna med annat, och de yngre är borta under vec

korna, säjer Stig. Vi har fått nöja oss med att samlas på söndags

kväUarna. Åldern på revygänget ligger i medeltal på 20-22 år. Exempel på inslag är miljön i Malax, nya kommungården, nya fullmäktige och restaurang Man da . Tyngdpunkten ligger på det lokala. Möjligen blir det också något som blOd er samman det hela . Nisses sth för musiken .

Skrivandet har påg.ttt i en och en halv m.tnad. En grupp p.t några idekläckare har bist.ttt Håkan N . & Håkan B. Övningar na dras i gång i julhelgen och kommer att bedrivas intensivt.

Solf

Pre~iären .är inprickad till 3 ja nuafl, prelImlOärt.

Solf uf slog överraskande till med en revy i fjol, och i år har

Slår till - igen!

man tänkt fonsätta. Fast hellre talar man om en kabare, det blir egna sketcher men lånade sång texter. lnnenållet vill man inre tala om dess mera . Det blir rätt lo kalt , det blir snällt , och det blir snällt . Så mycket säjer man i var

je fall. Solfgänget har träffats några gånger under hösten och disku terat. Själva skrivandet sker sepa rat i smågrupper, liksom en del av övningarna . Huvudman för textproduktionen är Kaj Smeds , biträdd av Börje Smeds och Börje Ekholm. Premiären ligger långt fram i tiden, i slutet av mars eller början av april har man tänkt sej .

Musiken står en del av Reflex · bandet för.

Pörtom

,'Klart bättre än ifjol" Lokala "konflikter" Pörtom Närpes och internationella kon flikter Irak-Iran är tvä "ytter ligheter" i .trets pönomrevy.

Däremellan ryms en hel del in

slag , där tonvikten ändå ligger på det lokala . - vi kan nog säja att vi har klart bättre texter än i fjol, säjer

en av de medverkande Rune Storbäck . Det har varit lä ttare i .tr efter fjolhets erfarenheter . Den senaste revyn innebar ju en återkomst för Pönom uf som revyförening . Revygänget har hållit på med skrivandet sen slutet av oktober. En revykommitte med Håkan Pellfolk som ledande kraft har stått för textproduktionen . Öv ningarna har man h.tllit pä med sedan förra delen av december. Premiär kan det möjligen bli på nyårsdagen eller den 3 januari . Musiken tas om hand av Nisses orkester från Malax. En grupp flickor har på egen hand övat in några danser.

Petsmo

Någonting

med frieri

I Petsmo satsar man både på

ett omfattande julfestprogram,

en " minirevy " , och en "riktig" revy fram på vårkanten . Julfest

revyn blir en timme läng , och

den har hittills tagit alla krafter i

anspråk. Först efter helgen tar

man på allvar itu med revyn som

ska ha premiär nån gång i mars .

I detta skede har man endast skissat upp en del ideer. Så myc

ket är klart att det blir en röd

tråd och att den har något att gö

ra med frieri . ..

Maj-Lis Granlund regisserar petsmorevyn . Texierna kommer till i samarbete mellan flera skri vare . En hel deJ lokala händelser kommer givetvis att ingå. l nöd fall kommer man också att ta med en del lånat .

Kaskö

Färjan förstås!

Liksom i Närpes står färjtra fiken på Sverige i centrum när kasköborna ställer ti lll med revy . Revyn kommer att ha formen av en färjtur från Kaskö till Sverige och tillbaka hem igen. Vad som ska hända p.t färjan är inte helt

klart i det här skedet, men för

h.tllandet Närpes-Kaskö torde

vara svårt att undvika. Som tidigare siktar kaskö

gänget p.t premiär första vecko

slutet i februari . Det betyder att

övningarna ännu inte har kört i

g.tng. Texterna har man dock

grubblat pä sen början av nov

ember. Liksom tidigare är Carl

•

. '"

'~ i~

·_

Tisdagen 23. 12. 1980 t----------------------------------------------~~--------------------------------

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Toffe Sparv, ny VUS-ordförande:

• 1980 års Munsa/arevy hette Mang gang Munsö/ och bjöd på diverse krumsprång i histonlm. Denhör hum/an hör ovan heter Fred Nybiick, och han håller på med något så orginellt som pollination. Gustav Mangs något av huvud man för skrivargänget. Vem som sköter mu siken är ännu oklart. Danserna övas in av . Irma Vinberg . Kaskögänget riktar i hög grad in sej på an nå också närpesborna

med sin revy. Dessa har också

tidigare bildat en viktig del av publikunderlaget.

Munsala

Lokal anknytning IF Svanen avviker den här gången någor från de senaste årens revy traditioner i Munsala. Man har lämnat den traditionella temadelen åt sidan och gör en ren nummerrevy. Tiden bar inre räckt till för nån temadel. Texterna har kommit till i samarbete. men Jan Sundholm har tagit på sej huvudansvaret. Han sköter också regiarbetet. En del av texterna är gamla . ospela de rl'vyalster från tidigare . De nva texterna har man jobbat med i et! par månaders t id.

Musiken står Bernr Norrbo & Co för. Danserna har övats in av Gun Wik . Munsalarevyn får en lokal an knytning . Exempel på inslag är pälsdjurodlarnas ska[('probkm och aktu ella vanenfiirsörjnings frågor.

]ulfestprogam i revystil Runt om i Österbot!en, o,h särskilt inom Femte ringen, kom mer det an spelas upp en mängd omfattande julfestprogram i revystil. Några av dem är kortare, kanske en timme, andra är längre och påminner om vanliga netatronsrevyer' . . I Iskmo jungsund bjuder man till exem pel på en tjugotal inslag med sketcher och sånger, och det mor svarar väl en vanlig revy . Björköby uf Stjärnan har i år utvidgat sin julfestrevy avsev~rt, och den produkuonen får tjana som en exempel: Björköungdomarna har jobbat från slutet av september. Man har producerat texterna i grupp, (ll h anmärkningsvärt är an en ' tor del av materialet har improviserats fram. Improvisa tionerna har legat som grund för själva textskrivandet. Stina Ågren har stått i lednin gen för improviserandet och

repetitionerna .

Björkörevyn får en röd tråd så t illvida au man tänker sej Björköby som en framtida reser vat. Ett reservat för turister att komma och tina på. Temat an knyter till debaHen om en fasl vädörbindelse till Replotlandet. Premiären blir på julfesten, med andra ord på juldagen.

, , Uj.. rörelsen behäwr bamverksamheten" - Jag är egentligen ganska kritisk i fråga om barnverksamheten. Inte mot VUS som sådant naturligtvis, men mot det sätt vi hittills har arbetat på. ..- Kritiken får gärna uppfattas som en självkritik. Jag har ju själv som SOU-instrukrör haft hand om VU S-verksamheten. Det här säjer den nya VU S-ordföranden Toffe Sparv. Han menar att en atti rydförändring måste ti11 när det gä11er barnverksamheten. DET KAN inre fungera som det ska om VUS:s vår- och höstmöten inte samlar andra deltagare än styrelsen, menar Toffe. Förklaringen är au det inte finns så många före ningar som har en fungerande barnverksamhet. - Det finns undanrag natur'J,igtvis. Man kunde nämna Skatila, Oravais, Kå ll by , .Övermalax och Dagsmark till exempel. Men överlag är det nog be kymmersamt .

• Vad kan man göra åt det då? - Det handlar om en auitydförändring, och här kommer väl VUS:s viktigaste uppgift in i samman hanget. Vi bör hjälpa föreningarna au få i gång barnklubbar . . - Grundsynen bör ändras. Föreningarna måste förstå au också barnen är en grupp som inryms i begreppet ungdomsverksamhet. Egentligen finns det väl inga gränser för vad en ungdomsförening kunde syssla med. D DET TALAS mycket om au utbudet är för SCOrt, au det bjuds på alltför mycket aktiviteter för bar nen. Toffe tycker an det inre ger föreningarna orsak au ge upp. - Det är klan det finns religiösa samfund, idrottsföreningar och andra som konkurrerar om

Världens längsta spårvagn går 115 km DORTMUND (DZf) Världens längsIa sammanhängande spår vägslinje , Il S ,k m, går mellan Diis seldorf ocb Dorunund i Väsuysk land. Linjen har 200 hållplatser och spårvägsresan varar nära sex limmar. På förSIa delsträckan mel lan Diisseldorf och Duisburg med-

barnen . Men om ungdomsföreningarna inre ser till au de får kontakt med barnen i tidig ålder, är det risk att man får problem med återväxten. Det gäller både blivande ledare och vanliga medlemmar. - Inom VUS måste vi hjälpa till , och det gör vi bäst om vi går ut på fältet mer än hinilIs. Det går in te att uppränhålla kontakten bara genom brev och tidningar. - Ska vi får en förbättring till stånd tror jag an vi måste få en egen verksamhetsledare inom VUS, möjligen på halvtid. Det måste vara en person som tillåts koncenrrera sej helt på VUS. Det här är någor an arbeta för JUSt nu inom förbundet. En annan åtgärd Toffe vill framhålla är . an ung domsföreningarna skulle få tilläggsanslag om de kan visa på en fungerande barnverksamhet.

D OM BARNVERKSAMHETEN och föreningarna säjer Toffe också så här: - Uf-rörelsen behöver VUS och barnverksamhe ten. Det vill säja om man ser saken lån~siktigt. Före ningarna får inre blicka framåt bara ull nästa 'gam maldans . .. - Barnklubbarna för en dubbel n)'Ha med sej. Föräldrarna dras med och det är viktigt för känslan för föreningen.

följer rent aven restaurangvagn där resenären serveras frukost. Den som viII färdas hela sträc kan betalar för enkelbiljetl 29 kr. I Västlyskland anser man atl spår vagnen är del tr.lliksäkraste kollek tiva transportmedlet och dessutom betydligt billigare än bussen. Svävarbanan i Wuppertal t.ex. har på närmare 100 år bara haft en enda dödsolycka .

BERTEL NYGÄRD

D VM för kanariefåglar med deltagande av 9000 djur ord nas mellan den 2 och Il januari i Miinster i Väsltyskland . Meningen är att man genom detla värJdsmäs tarskap skall väcka intresse för des sa fåglar som anses vara utrotnings hOIade. Kanarie-VM:et hålls i den slora MiinsterhaJle och omdömena gäller bJ.a . fåglarnas sångförmåga•. och färg .

EN KOMEDI om tonårsflickan O SEX SÖNDAGAR framåt får vi Kirsikkas utveckling mot vuxen följa med en frågelek i radion. Fyra het. Den berättar om en ung män familjer tävlar med varandra och niskas pendling mellan barndom frågorna har gjorts upp av Tord och vuxenvärld, om känslosvall, E1fving vid barn· och ungdomsre konflikter med föräldrarna, om allt daktionen och som tävlingsdomare det som är. bekant för alla vilka medverkar professor Per· Ole gått igenom puberteten , såvida Träskman. man endast ärligt kan komma ihåg I det första programmet är det den tiden. Katarina, Ulrika, Birger och Birgit Kirsikkas föräldrar är frånskilda ta Pirilä från }Ikobstad som tävlar och Kirsikka bor hos sin mamma. . med Ulrika, Anders, Tom och Ch· Hon kanaliserar alla sina krav och ristina Lindblad från Borgå. sitt dåliga humor till mamman. Mamma borde, tycker Kirsikka, bara existera för henne, mamma borde inte få ha andra vänner än henne. Pappa kommer lättare un dan; hos honom söker Kirsikka tröst då .. mamma är riktigt Trafikskola hemsk". HALO.IN ROSE Mammans och Kirsikkas relatio ner d rivs till sin yttersta spets efter Ny kurs börjar varje det att Kirsikka stannat ute för län måndag kl. 17.00. ge på en fest. Kirsikka beslutar att Kanalesplanaden 23, börja leva sitt eget liv i sitt eget tel. 121A5 rum . Hon stänger dörren och fäs ter en lapp på den: TIllträde förb judet_

PRYlBÖRSE:\ TILL SAW IBANEZ GUITAR med Dimarzio . MICROFONER + LÅDA Te l. ',(, 1·22 1 72f3

Trafikskolor i Jakobstad

JAKOBSTAOS BILSKOLA

O. FIV 1 kl. 17. ()() söndagen 28. 12.

Rätt lösning på sidan 7!

O PAUL NORRBACK var under 40- och 50-talet den finska drag· spelskonstens Ij usstarkaste repre' sentant, en internationell berömd· het, som skapade sig berömmelse genom sin ovanliga virtuosa käns· lighet. Hans stora passion var att för· medla klassiks musik av bästa slag på sitt eget instrument för vanliga människor. Han vistades en tid i USA och i Kanada och fick hedersnamnet "Dragspelets Segovia" . Under 60 talets ståltrådsmusikperiod, hade Nonback emellertid svårt att få si na konserter sålda. • FIV 2 kl. 20.3.5 på ;ulafton.

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003

Österbottniska Posten Österbottnisk ungdomstidning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Tidningen utkommer varje torsd..

RedaktOr och

ansvari, ut,ivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobs,atan Il,

Jakobstad, tel. 967·13 ~55

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

Redaktör i Vasa S-E. Glader,

Handelsesplanaden 10 D,

·tel. 961-11:3 522

Redaktör i Sydösterbotten

Bertel Nygård ,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961 ·651514

•

REDAKTIONSRÅDET

Alf Snellman, ordförande,

Susanne Lillkull . Karin BlomqviSI.

Brita Svedlund. Ralf SHtar oc h

Lasse ErikSSIJn .

PRENU MERA TIONSPRIS 1980

~;::~=~~;:=:;~:::=~

!::===::;:===::::;::~~=====:::::;::===!;

Helt år . . .... .. . .. ..... . 30,

Ar•••.• • •••.•••••• Skandinavien .... . ... . . . . Lösnum~r ...... . . . . . .. l, ANN0NSMOTT AGNING

SÖU :s kansli, Vasa .

tel. 961-113572 och 115372

!=~::::;:::::=~:==~:I Halvt

ÖP :s ANNONSTJÄNST

Yngve Bengs,

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967·11827

Annonser bör inlämnas senast

måndag kl. 16

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-13 555 ANNONSPRIS 1texten . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.60 Efter texten ...... . ... . ... .. 2.40 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg . Förenings spalten per rad 1,-. Österbottnis· ka Posten ,.nsvarar inte för ev . ska· da som tillfogas annonser som in ringts eller som på grund av pOSt försening inte införts i begärt num mer.

•

pt~ 1ifliii " i~}Ilj> .. ~ 'I$.~ "-'ti~~;

t _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _TI _ a;:;.. ge_n_2_3_._1_2_. _19:...-8_0_ _ _ _ _ __ _1sd

Ö\JT:RBOTTN'SKA POSTEN

Bergö uj Högnabba uj Karleby uj Kronoby uj & nj Nedervetil uj Småbönders uj Terjå·rv uj

Petalax uj ÅM INNE folkpark Malax if Uf Strimman Övermalax uf Malax uf

Bö/e uj Eugmo uj o. nj Lappjors uj

Harrström uj Nå·rpes teater Nå·rpes skolmusikkår Korsnäs uj MQlp~ uj Norrnå·s uj Nå·mpnås uj

~ i1 r j{ifr ~_)1i

\(••1.•• ,4 topp,"7 Larsmo u & nj Kål/by uj Lepplax nj Lil/by uj Pedersöre uj Purmo uj Teater-jacob Ytteresse uj Överesse uj

•

Närpes .uj Pjelax uj Pörtom uj Taklax uj Töjby uj

Hel/näsnejdens Kerklax ut Keskis uj Pensala uj Uj Svanen NUFS' medlems föreningar

Kovjoki uj Markby uf Socklot uj juthas uj Ytterjeppo uj Nykarleby IK

Kimo uJ

Komossa uj Maxmo uj Oravais uj Vörå uj

Vörå ungdoms orkester

Björköby ut Vikingborg uj, Böle

Tö/by uj Uj Hoppet Vikby u

Korsholms uj. Gamla Vasa Koskö hembygdsjörening Kvevlax uj N. Val/grund uj Petsmo uj Iskmo-jungsund uj Replot uj Singsby uj

JVasa uj-Skatila Smedsby uj Solf uj Sundom uj Uj Skärgården Söderudden Uj Havsbande t, S. Val/grund Vassor uj Verstervik uj . Västerhankmo uj Österhankmo uj Gerby uj

Sv. Föreningen Brahegården K ristinestad Dagsraark uj Härkmeri uj Kilens Ungdomssektion Korsbå·ck uj Lappjjärd uj Sideby uj Skajtung uj Tjöck-Påskmark uj Uttermossa uj