Nr 49 Torsdagen den 8 december 1983 MK 2,50
Lasse Berghagen
2
Pärmbild: John Ahläng
Rock-Räddar-Barn
Rock-Räddar-Barn har etablerat sig. Det kan man slå fast efter årets upplagå, den tredje i ordnin gen. För varje år har orkestrarna blivit bättre, be sökarna fler och de pengar .som kunnat överläm nas till Rädda Barnen rf, Pelastakaa lapset ry ut gjort en allt större summa. Det enda som egentligen bekymrade arrangö rerna i år var hur man ska lyckas överträffa årets upplaga nästa år - för rock ska rädda barn också 1984, därom råder ingen tvekan. Före konserten fanns en viss nad betydelse. Konsertens osäkerhet huruvida Rock huvudtema, att samla in Rädda r- Ba rn-konserten pengar till ett välgörande fort farande skulle intressera ' ändamål, är ändå det primä folk. T-vivel som snabbt för ra. svann när publiken väl bör . I år blev slutsumman jade strömma in. Salen fyll des till sista sittplats, och en _5 8QO mk, nytt rekord som '. . och annan fick håHasig ti-ll - . sagt. Dessa pengar fördelas lika mellan den svensksprå- ' alla sluile få . ståplats för kiga och den finskspråkiga plats i salen. . avdelningen av Rädda Bar Rock-Räddar-Barn har nen i Vasa. Saga Lainio, utvecklats på flera sätt, men ordförande för den svensk kanske främst genom att. språkiga avdelningen var gi banden för varje år har vetvis tacksam för dessa hämtats från en allt större pengar och berättade att den del av Svensk finland. Här svenska avdelningens del i kanske det är på sin plats att påpeka att något likhetstec . år kommer att användas till en slags fond som utbetalar ken inte ska sättas mellan fickpengar till ungdomar det omdiskuterade begrep som går i yrkesskola och vu pet "finlandssvensk rock" xit upp på barnhem. Den och ,Rock-,R.äddar-Barp; nå finska avdelningen kommer got som en och annan hade liksom i fjol att använda fått för sig i fjol. Banden . pengarna till ~tt ge barn som är med spelar rock hemsbarn tillfälie att få till om ' texterna sedan är på bringa en del av sommaren "finlandssvenska" eller på landet. "utrikiska" är av underord-
att
Mats Holmberg, sångare och Pe!dw Palmgren gitarrist i Thl' New Bandits.
Konserten inleddes av Qrock, ett band som upp stod i våras och består av fy ra tjejer som kommit i kon takt med varandra via PF. Ett tag ryktades att bandet upplösts, delvis på grund av att medlemmarna befunnit sig på olika håll i höst, men efter spelningen menade Pia Nyman och Karin Ahlnäs att man kommer att fortsät ta. Qrock kör enbart med egen musik och egna texter. Om man tar i beaktande att bandet ' inte haft så många Qrock, Karin Ah/näs och Pia Nyman chanser att öva ihop och dessutom hade den otack na ska skriva under ett sk iv när Ijusanläggningen gav samma uppgiften att inleda kontrakt med CBS. En sin upp för en st und och lade he'la konserten kan man gel i första hand, och om det saleQ i totalt mörker, ett konstatera att bandet borde . . lyckas ligger en L.P på,Jul. . m~rker ur vilket , ragnarjoc iha aHa förutsättnmgarått" ken f~rtfor att dåna utan att kunna gå vidare. Pekka Palmgren, gitarrist låta sig bekommas. i The New Bandits, menade Sunguards, Vasabandet • Såklart ville publiken ha att man gärna skulle komma gjorde musikaliskt sett en extranummer, faktum är att oftare till Österbotten men helt ok spelning men hade alla fem band som var med eftersom alla har jobb att svårt att komma igång rik fick göra extranummer, och sköta vill det inte fungera, i tigt. Kanske kan det bero på slutligen avslutades så kon synnerhet inte ifall konser att virveltrumman säckade serten med Ragnar Hares är på vardagar. På terna efter en låt och åstadkom en speciella version av "Vårt frågan huruvida man blir stunds paus men inte heller land", där Emas' saxofon heltidsmusiker ifall LP-n senare tände · det till riktigt kom fram efter att äntligen slår blev svaret ett tveklöst ordentligt. Man anar resur hela konserten ha varit lite ja. serna under ytan, men den .väl nedmixad. sceniska framtoningen har Medan The New Bandits ohjälpligt en viktig roll vid Jeppiskillarna berättade · klev på nattåget klättrade en livekonsert. Utan verkligt före spelningen att man när dagens andra PF-produkt engagemang på scen har mast har tre TV -program upp på scenen, Viktor Hur· man svårt att få en engage på gång. Ena programmet mio och hans fetknoppar. rad respons från publiken. är en direktsändning med Som vanligt gick Hurrnio Jörn Donner som program- " hem hos publiken, även om Nästa band på scen hade ledare där man bl.a. har "riktiga" hurmiopubli· den däremot "detdär" som sällskap av Mikael Wiehe & , ken inte fanns på plats, dvs krävs av ett liveband. The Björn Afzelius . I mars ska ~ dom som befinner sig i tolv New Bandits, som presente bandet spela två låtar j tretton-fjorlon-årsåldern så rade sig för publiken första FROCK, ett kommande frå där. gången på Söurock i som· geprogram om rock och sto ' ras, har, kanske främst hos rax därpå ska också doku Möjligen hade de flesta sångaren Mats Holmberg, härvarande också sett Vik mentärprogrammet "Från " detdär som behövs för att tor draget att flytta undan studio till källare" sändas ' ett band ska fungera l.ive. I de främsta stolraderna för - om alla plan~r går i lås . 'r och för sig är musiken inte att ge plats framför scen för Alla planer gIck som sagt . direkt nyskapande, men den som ville dansa. Och i lås med årets Rock-Räd- ' bandet har sin stil (visserli visst ville man dansa. Under dar-Barn. Vad ska hända gen en stil som direk,t och hela setet var det full rulle vid nästa års upplaga? I år ohjälpligt för tankarna till både på och fram för scenen. fanns en uppföljare i Närpes Jagger och Stones) och trivs för ett par veckor sedan, Må Medlemmarna i Ragnar synbarligen med den stilen. ringarna sprida sig. Hare beskriver själva sin De spelar en musik de vill Text & Bild "Ragnar-rock", musik som spela och gör det förbannat en musik som bygger på John Ahläng bra. energi .i första hand. Och lJirekt efter spelningen energi finns, ibland verkar Fotnot: Årets konsert ban stack "banditerna" med den tom. vilja ta överhand . dades av radion som kom nattåget tillbaka ner till Hel mer att sända en halvtimme Samtidigt är bandet sam singfors, men hann i alla fall nångång i januari -84. spelt, det märktes inte minst berätta att man just i dagar
_-- -_.._- "--'-'._ .'_
.. .
3 - , --_._------~----
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••I
I I I I I I I I I I I I I
Varje år tillbringar utbyteselever runtom i världen ett år i något annat land. Utbytet sköts ' aven mängd olika organisationer. En av dessa är International Orden of Runeberg, en organisation som verkar för att upprätthålla kontakterna mellan österbottningar i USA och Canada och även för att upp-
rätthåJla kontakten till Finland. Arets utbyteselev inom Runebergsorden är Sussi Höglund som alltså får tiUbringa ett läsår i Oregon, bo hos en familj och gå i skola i North Bend High School. Sussi har lovat berätta för ÖP:s "iäsare om olika saker som en utbyteselev får uppleva. Vi börjar med den största (?) av alla Idrotter "over there".
•
II I I I I I I I I I I I I I
•
På måndagsmorgonen, då jag klev på skolbussen, blev jag' en aning chockerad. Där satt skoleleverna med alla möjliga (och omöjliga) frisyrer. En del hade grönt hår som stod ut åt alla
håll och andra hade blått. Först när vi anlände till skolan kom jag ihåg att denna vecka var den omtalade "Homecomingveckan", vilken går ut på att försöka inspirera .och jaga upp . fotbollsspelarna så att de spelar
I I :
I I I I I I •
I I I I I I I I I I I I I
•
I I I I I I I I I I
•
I I I I I
~ I I I
II
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
~
______
~
______
~
________
~
I "Alla skriker och ropar, man gör allt för att jaga upp spelarna".
I
I
I
I
I
I
I
I
I
•
I
I
I
I
I
I
I
I
Hat-tie~d-glasses-day••.
glasögon.
sydd att se h"ruvida alla faktiskt bär
I
I
I
I
I
I
I
gripa sig på, men man kunde ju
alltid roa sig med att studera
"BulIdogs! Bulldogs! Go, fight, win!" ekade ropen drillllickorna som hela tiden i gymnastiksalen i North Bend Senior High School. hoppade, dansade, klappade i ' I
I
Det var nämligen "Homecoming-veckan" dvs. den händerna och ropade. Under veckans gång tävlar de . vecka då North Bend High School's fotbollslags olika årskurserna med varandra II
"Bulldogs" spelade årets sista fotbollsmatch på hela tiden. Hela skolan hade
hemmaplan. Visst hade jag hört att idrott betydde dekorerats, olika delar av olika I
årskurser. Lärarna bedömde I
mycket i USA redan innan jag kom hit som stipendi vilken som var bäst dekorerad. I at, men jag kunde aldrig föreställa mig något så Dessutom tävlades om vilken I
årskurs som hade flest utklädda I
dant. elever och under ensemblet •
poänggavs tävlingarna. På fre- I
dagen räknades alla poäng sam- I
en bra match i slutet av veckan. mor i korridorerna och en tra man och vinnar-årskursen ut- I Varenda dag var alltså på nå sig "Make love, not war"-skylt· sågs. I got sätt speciell denna vecka. i ett hörn när dagen var över. Allihopa verkade vara på väl Efter "frisyrdagen " följde Slutligen följde den stora da digt gott humör hela homeco- : "Klash-day" på tisdagen. gen, fredagen! Hela skolan var mingveckan. De flesta hade "Klas-day" innebär att man upp-och-ned. Alla verkade ner
mycket roligt, men en del saker I klär sig i kläder som inte passar vösa och gick klädda i gult och gick ändå till överdrift. På tors- I ihop. T.ex. lysande gröna byx brunt eftersom de är skolans
dagskvällen hade skolan t.ex. I or, orange skjorta, lila väst och färger. Vi fick ledigt från sista "Bon-fire". Man brände upp- • röda skor vore en lämplig dress lektionen för att gå och titta på stoppade dockor på en stor bra- I (färgerna ska vara klara!) Hua "ensemblet" . Under "ensem sa. På skyltar vid elden kunde I dåda! biet" presenteras "bulldoggar
man läsa: "KiII the Millers!" I na" (= fotbollsspelarna), sko
(Millers var motståndarlaget). I Ögonen studsade nästan ur lans orkester spelar, drilltlick Nåja, kanske inte så ordagrant I skallen och magen skrek av fasa orna dansar och alla skriker menat, men ändå lite onödigt. I mer än en gång den dagen. På och ropar. Man gör verkligen Denhär gången lyckades fak- I onsdagen vimlade skolan av allt för att jaga upp fotbollsspe tiskt North Bend High School
spioner och andra mystiska fi larna. Dessutom deltar en del i vinna, så glädjen s?r~dlade : gurer, det var nämligen "Hat tokiga tävlingar mellan årskur även på dansen som tölJde på I tie-and-glasses-day". Alla bar serna. Ensemblen är faktiskt matchen. En annan undrade m.a.o. hatt, slips och glasögon. tokiga, men roliga, trots att dock om de månne vann för att I Följande dag hade varenda års man blir av med både röst och de var duktiga eller om det be- • kurs ett gemensamt tema. Se hörsel. rodde på allt st åhej omkring!?! I
niorerna hade Lex. hippies och Själva fotbollsmatchen har flower-children varför det låg II
man som utlänning svårt att be- fullt med halvvissnade blomSussi I
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• • • •••••
4
D Universitetet vid Hofgarten. Samlingsplats för Bonns berömda demonstrationer.
Bilder från Bonn
Bonn, tidigare Bonna och Bona, vad är det för ett
ställe?
Västtyskiands huvudstad - en plats pulserande av
liv och hektisk dynamik, startande och landande
flygplan, limousineskorter som i 100 km i timmen
skjutsar något internationellt högdjur, kravallpo
lis, passkontroll och Berufsverbot.
Eller Bonn am Rhein - fridfullt medelstort
(285.000 inv.) turistparadis med trivsamma gatu kafeer, stor och fin fotgängarzon med Beethovens födelsehus och därtill naturskönt läge vid Rhenflo den med utsikt till Siebengebirge (naturpark), en glad och vänlig stad. Efter ca två månader här börjar jag faktiskt luta mot det senare. Bonn är verkligen en stad som bemödar sig om si na gästers väl och ve, ämbetsmännen visar en elasticitet och vänlighet som för en finländare är närmast obegrip lig. Dumdryghet och lust att förtrycka individen lyser här med sin frånvaro. Den som har svårigheter med sina blanketter blir hjälpt tillrätta av tjänstemän som är verk ligt erfektiva. Man bör förstås också komma ihåg att äm betsmännen här i Västtyskiand har en relativt stor "Er messensrecht", prövorätt, som gör att de, enligt pröv ning, kan vara relativt hårda, men också ta till silkesvan tar. Därrör , den som går till ett ämbetsverk här och häl sar ämbetsmännen med ett otrevligt uppträdande kan räkna med att det räcker länge, om det alls går, att få ärendet utfört. Tyskarna förutsätter hövlighet och
bemöter denna i allmänhet också med hövlighet. Det är förstås möjligt att Bonn är ett undantag, att de frisinnade ideer som har sin hemvist här i Rhenlandet än da sedan förra århundradet fortfarande luckrar upp an nars stenhårda preussiska ämbetsmannatraditioner. Ef fektiviteten kan åtminstone ingen klaga på här, tjänste mannen har en stämpel för varje tänkbar text, stämplar na prydligt uppradade i ett runt stämpelställ, där varje stämpel har sin givna plats. Namn, datum, den ena efter den andra texter dyker upp på pappret utan att tjänste mannen till synes ens behöver titta på stämplarna. Däref ter en signatur på tyskt maner med endast efternamnet om ens hela det och saken är klar i ett ofattbart kort huj! Följande, "Bitte schön"!Skensysselsättning och dagdri veri verkar här lika främmande som T-shirt och shorts på Antarktis. Det bör också framhållas att ämbetsmännens veder mödor iilte utsträcker sig till enbart gäster. Staden Bonns invånare ihågkomm.es var och varannan dag med något större evenemang. An är det "de öppna dörrarnas dag", då alla offentliga inrättningar gör sitt bästa för att under rätta allmänheten om vad de egentligen sysslar med utställningar, guidningar och specialevenemang på alla håll, i rådhuset, stadshuset, riksdagshuset - i museer, teatrar och skolor gör alla sitt bästa för att få besökaren att trivas. Än är det sportens dag, då alla sportklubbar presenterar sig på torget, nåja - presentera sig, det bety der här att man lagt ner ett stort och minutiöst arbete på ett riktigt showprogram, inte att man försynt ställer sig i ett hörn med en bunt slarvigt skrivna flygblad. Dessutom finns det en mängd familjefester, barnevenemang m.m.
anna! Tja,
t t el förbjudet at s
Man skäms faktiskt lite som finländare här - först och främst när man tänker på hur gäster ibland tas emot hos oss, men för det andra också när man tänker på hur lite publika evenemang det ordnas hemma som verkligen är sådana att de engagerar och intresserar. Jag vet inte om det är brist på självförtroende, fantasi eller pengar, kanske allt på en gång. Men dylika evenemang som vi upplevat här i Bonn de senaste veckorna har vi inte sett röken av i Åbo, för att inte tala om Vasa (där vi också bott ett år). Nu är det rörstås också det att finländarna inte är stadsbor, detta alldeles oberoende av' var de bor. Trots "tt folk bott hela sitt 'liv i, säg Åbo, lever de sitt liv någon
·
.
_.. ...
5
--_.-•.. _---
annanstans, förträdesvis ute i skärgården . HAR FINNS INGEN ANNANSTANS . I den kokande häxkiUel, i vars utkant Bonn ligger, finns 500 personer/ km ' (del staten Nordrhein-Westfalen har 17 milj. inv. på bara 34.000 m' - något större areal än Vasa län!). Något överdrivet - res 100 km med bil i godtycklig riktning om du hittar ingen sådan plats som inte antingen är förbju den att beträda eller också överfull med andra som kom mit på samma ide som du. Vildmark och natur i den me ningen som vi känner dem hemma existerar inte här.
utan bostad" , ibland försöker de sig på att misshandla något musikinstrument för att dra till sig uppmärksam het och medlidande. Här finns ett rätt stort gäng "poli gubbar " som sätter färg på parker och alleer i innerstan. Mest rör de sig givetvis i fotgängarzonen, där folk är lätt åtkomlig'" för tiggeri . Pockande, nästan hotfullt tiggeri stöter man inte på här , i stället kan det hända att man blir artigt tillfrågad huruvida man vill åhöra "en fråga". Nåja, vad frågan handlar om behöver man ju ingen stör re fantasi för att kunna räkna ut.
Dessutom anses det ju ganska aIJmänt att de sista sko garna här i Västtysk land är i farozonen . Om de dör är västtyskarna helt i armarna på det kulturlandskap som de själva skapat. Ett landskap som inte alls är illa - om det inte vore för denna enorma människomassa och de ras lika ofantliga fordonspark. Att .GÅ här är otänkbart om man kan åka bil, alla tycks äga en dylik. Problemet är bara var man skall ställa den . Det är så gott som omöj ligt att parkera en bil lagligt här i Bonn en vardag under affärstid utan att betala de skyhöga avgifterna i ett par keringshus . För en turist som kommer då och då går det 'an, några mark hit eller dit spelar kanske inte så stor roll . Men för Bonn-bon blir det till att lämna ifrån sig bilen li te varstans! De blåuniformerade parkeringsvakterna med Bonns vapen på vänstra' ärmen skriver lappar så de får blåsor i båda händerna, men de hinner inte på långt när med . Det VET folk, och· utnyttjar sin kunskap ge nom att ställa sina bilar i gathörn, på skyddsvägar, ja in te ens portgångar tycks få vara ifred . Att bilda fotgäng arzoner gör förstås att man slipper bilarna i själva zonen men får dem igen som parkeringsproblem i utkanten.
Dessa människor måste dock hållas skilt från "seriösa" gatumusikanter och andra friluftskonstnärer som det vimlar av här i Bonns fotgängarzon . Visserligen börjar deras säsong snart vara ute, men än kan man få se den irländska och peruanska folkmusikgruppen, den klassiske violinisten med bandspelarackompanjemang, den franske trubaduren som liknar Bob Dylan eller någon trollkonstnär, allt efter smak. De sista veckorna i september och de första oktoberveckorna var verkligen lämpade för friluftsframträdanden med temperaturer på 20-25 grader. Nu har emellertid kung Bore hunnit också hit. De grö na blad som ännu i mitten av november frimodigt klam rade sig fast vid de väldiga trädkronorna här i Bonns par ker har nu fått ge vika för några ordentliga frostnätter, julruschen har kommit i gång och vintern knackar obön hörligt på dörren.
Mikael Forss
Ett speciellt problem för BOnn är nog dess roll som hu vudstad . Ett exempel - för någon vecka sedan hade IG Metall, det stora och mäktiga metallförbundet, en stor demonstration .här, med krav på förstatligande av stål industrin . Det kom ca 100.000 demonstranter, då dessa därtill nästan enbart rörde sig utomhus, kan man förstå att in genting fungerar. "Lilla" Bonn var fullkomligt övers vämmat av människor. Här och var såg man irriterade Bonn-bor i dispyt med rödmärkta demonstranter, som sa: "Vi stör er några timmar, men arbetslöshet stör oss hela livet!" Den irriterade Bonn-bon tycktes emellertid mena : "Ni får ändå inget - det finns inget att ta av ." Och lätt är det säkert inte - när den som borde under stöda plötsligt i stället behöver understöd. Kronan på verket var nog ändå fredsdemonstrationen den 22 oktober. Denna supertillställning lamslog Bonn totalt i knappt ett dygn, tidigt på lördag morgon ström made de in, unga, gamla, med punk-frisyrer, med 50 tals-kläder. Inte sällan såg man en inkarnation från 60 talets hippie-våg. Ibland kunde allt detta - alla dessa världar - förkroppsligas i en och samma person! Nu om någonsin märker man vilket oerhört avstånd man befin ner sig från hemtrakten. Trängseln är Obeskrivlig, det är så gott som omöjligt att flytta sig från en plats till en an nan. Arrangörerna ber publiken att stanna där de är. Willy Brandt och den gröna " fredsängeln " Petra Kelly hör ni ändå via högtalare, ni behöver inte fara till Hof garten. Ni ser ändå inget, 100.000 människor står i vä gen. Hur många deltog totalt? Saken är den att ingen vel. Att räkna älgar är en lätt uppgift mot att skatta anta let deltagare i en jättedemonstration. De som har bäst kontroll över läget, dvs. polisen har som bekant inget större intresse av att meddela korrekta uppgifter. De startade med 100.000 första, 100.000 andra ..• en löjlig underskattning, så arrangörerna drog till med 500.000 första, andra, nå det budet var kanske i överkant. Om man jämför med IG Metall där alla - konstigt nog kunde enas om ungefär 100.000, så borde rimligtvis fredsdemonstrationen ligga på 300.000-400.000. Aktiviteterna då? Här är inget omöjligt. Freden manar till sång, till friluftsteater, till att bära omkring'plastmo deller av raketer och jättelika valiumsprutor. "Det finns ingen räddning! Du kvävs, förbränns - också i en bun ker" - läser vi på plakat som bärs omkring av folk utk lädda till läkare. Fredsviljan antar otroliga proportioner. Inte ens de obligatoriska profitörer som tycks dyka upp vid varje tillställning med sina stånd för allt mellan him mel och jord kan förta stämningen. De bokstavligen nedtrampas i skorna av massan som bara vill FRED FRED FRED . I övrigt får man nog lov att konstatera att det här är överflödets land. Varuhusen svämmar över, och priserna - speciellt på livsmedel - är ibland verkligt låga. Detta överflöd kommer till synes dock inte alla till del. Här sitter fortfarande en hel del personer, mest män i övre medelåldern, med en uppochnedvänd hatt framför sig. Ibland har de en skylt med texten: "Arbetslös och
n
Danke Schön! Jag spelar för mat åt mina hundar!
O Bitte schij6öön! Två kilo för tre (DM).
6
glD3CllDIZInöjesplatsen /
Strandlinjetrafik: Vasa busst. 19.30, Solf, Ytter-Malax, Drop-In, PetaIax. Haglund: Kaskö 19.15 , Skrattnäs 19.30, K:stad 19.40, Tjöck 19.50, PjeJax 20.00, Närpes 20.15 och Övermark 20.30 . Hag lund: Kalax 19.30, Nämpnäs 19.40, Norrnäs 19.45, Rangsby 19.50, Töjby 20.00, Harrsrröm 20.10, Taklax 20.15.
Hurmio
JULGÅVAN DÄR INTE ENBART TANKEN RÄKNAS
Ring och beställ 961-113572 ungdomsföreningarna
SÖU, HandelsespI. 10 D, 65100 VASA 10
Slutspelet i Unihoc.
Det drar ihop sig till årets Unihoc-tumering inom SÖU. Samman lagt har över 50 lag deltagit i ringkvalen, som arrangerats tidigare under hösten och nu är det alltså dags för ringsegrarna att göra opp om slutsegern i årets turnering. Slutspelet kommer att arrangeras enligt tidigare modell i samar bete med NUFS. Inkommande lördag den 10 december, med start klockan 10.00 i Nykarleby Idrotts- och Ungdomsgård, är det dags för den första matchen.
RINGSEGRARNA:
HERRAR
DAMER
I-ringen II-ringen III-ringen IV-ringen V-ringen VI-ringen VII-ringen VUI-ringen
Terjärv UF ringkval spelas 6.12.-83 NUFS Maxmo UF Gerby UF Petalax UF
Terjärv UF Ytterjeppo UF Gerby UF Petalax UF
Sv. föreningen Brahe gården i K:stad
MATCHPROGRAMMET FÖRSTA OMGÅNGEN: Lördagen den 10.12.-83 kl. 10.00 NUFS-Maxmo UF (Herrar) 10.20 Terjärv UF-Gerby UF 10.40 Brahegården-II-ringen Petalax UF står över 11.00 Ytterjeppo UF-Terjärv UF (Damer) 11.20 Petalax UF-Gerby UF II-ringen står över.
..... .,..-41 ......
Evitskog Records status som världens minsta skivbolag bör jar hotas i och med att bolaget I dagarna har släppt nya biisin. EREP-I står för Evitskog Re cords Extra long player I och betyder: Bolagets första skiva med formatet någonstans-mel lan-LP-och-singel. I med 45:ans växel på skiv spelen, picuparmen eregerar i en vid båge men lägger sig ge nast makligt i det graverade stereospåret. Vad händer nu? Skivor har den egenskapen att de knastrar. Hurrnios LP bubblar. Så heter i AlIafall första låten som är två och nitton lång och inleds med ett kort orgel/gitarr intro-Jeesbox han känns igen charmören från Evitskog. Samma klara stämma och samma pitchbend i anslaget som på den tidigare skivan. Här har Viktor tillsammans med Hovi analyserat sönder en bubbla och kommit fram till att bubblan förutom hittills kända egenskaper kan vara både blec hu och pletu, men spricker än då alltid till sist. Spricker gör däremot inte denhär biisin den håller både text och musikmäs sigt och känns dessutom på något sätt fräsch. Andra biisin: PIC-NIC. WOW Sandsten! Sjysst orgas mus, med sug och allt. Den här biisin skulle kunna bli en klassi ker om det inte vore för den största bledron på hela produk tionen. Hur kan man sätta en text med positivt budskap till sammans med musik som allti genom baserar sig i mo.ll har monier. En olycklig kombina tion. Ur musikalisk vinkling är dock denna biisi den bästa på plattan. Igenomtänkta solon, soundi hanskassa. Dethär skall ni vara nöjda med' fetknoppar. Viktor ger dessutom här prov på läten som får kissorna att spinna. Tredje Biisin TAGE. Trum morna i introt beskriver klima
Åldersgräns 15 år. Bevakad klädförvaring.
tet i skallbasen morgonen efter två helor 013 med bröl. Biisin får en att automatiskt kela till baks till JUMPS JUMPS en ti digare produktion. Främst den ena påminner starkt om den andre. Därför snabbt över till texten. Viktor beskriver en poju från byn som gränsar till Evit skog. Kunden har hamnat snett i livet och Viktor anser att Tage inte själv bär skulden till att han inte har råd att hänga med i klädmodets växlingar. An märkningsvärt: Ordet Tage lå ter som en parodi på ordet Tage i refrängen. Nelospiisi: Kompet i AIDS påminner om dito i biisin Evit skog från skiva l. Fasligt vad låtarna överhuvudtaget påmin ner om första produktionen. Nåväll, texten i AIDS verkar in te vara menat som något pre ventivmedel från homosexueHa utan skildrar snarare på ett humioristiskt sätt en killes maximala otur på dennes se mesterresa. Är denna kHlen månne Kalle Anka? Nämnde ankas motpol Alexander Lukas beskrivs nämligen i följande biisi. Hurrnio har här igen lyc kats få åhörarna att ställa frågor -Kalle anka, är det han? PIU PIU PIUPIU PIU Jag har anaFyserat ljudet i ett låghastig hetsstetoskop och kan härmed intyga att Viktor kommer när mare original piusoundet än någon synthesizer någonsin kommer att komma. Soundtrack five: LYCKANS OST inleds med bassolo. I bassistkretsar har Hovi fått er kännande för detta ganska så avan cerade solo. Ar det månne inte ljudet aven bledro som hörs vid tionde tonen, ett fiss på sträng 3 vid 12000 Hz. Annars är Lyc kans ost en låt som verkar vara gjord för att EP'n inte skulle innehålla 4 biisin. Det låter Nurmio Hurrnio! Contenta: Viktor Hurrnio & Fetknopparna har gjort det igen, en sann Hurrniodiggare blir inte besviken på denn EP.
traccer
Funkt.gr. 1 och 4
•.•..••.••.•••••••••.••• 0.0.
................................. :::.::: ...... ::: ...... ............ ::: .. :::'::: :::' :.
....... ...........................
::: ::: .... ::: ::: ::: ::: :::: : ,
•••••••
••
0.00
•••
'"
••••••
•
0
•••••••••
••••••
••••••••••••
0
•••
e'• ..
••••
o
0.
o
o
o •••
"ö
vora
.
SÖND. 11. 12.
BIO-GRAFEN ORAVAIS
SÖND. 11. 12.
kl. 20.00
CllAllLTOIIIlESTOII
IIIIIAN ICEITII
MÄNNEN FRÅN f t VILIiI.ftAI• •KR
'.:~=--
Distr W4Hn. ,· Columbia
7
W-U r5
~~-(g(lt.( ~ Luciabal i Bygdegården
~ , ~~~~~~ '
,
r.ra
el
~~
fred. 9 dec. kl. 20.00-01.00
fl
.. =
Lucia med tomtar och tärnor uppträder.
SuUNc 'spelar till dansen. Arr. Malax UF
XTC "Mummer" (Virgin) Efter många om och men gav XTC's skivbolag Virgin Records slutligen ut LPn "Mummer" . Varför skiv,bo lagskill;una tvekade med utgivningen är ett stort jävla frågetecken för mig för "Mummer" är en tusan så bra LP! Det är länge sedan XTC gick hem hos kritikerna. Den stora publiken har inte upptäckt dem ännu och tyvärr verkar det väl inte som om "Mummer" skulle öppna dörrarna på vid gavel heller. XTC kittlade min nyfiken het med sin förra platta, dubbelalbumet "English Settle ment". Eller, rättare sagt smakproven som jag hörde från albumet. Det blev nämligen bara en kittling ... Men nu har jag alltså slutit dem till mitt hjärta med den nyansrika, omväxlande, tung-tunga rock-pop som finns på "Mummer" . Det är galopperande trummor. Fjunlätta gitarrer. Studsande basgångar. Mystiska ljudexperiment. En syn nerligen speciell röst - inte bra, men intressant! Ibland är XTC popigt svängiga som på "Ladybird". Ibland mal man tungt på som i "Human Alchemy". Bäst är de ändå i Colin Moulding's mjuka "Wonder land". Också Andy Partridge's "Love on a Farmboy's Wages" är en lisa för örat. "Mummer" är en ovanligt intelligent och variationsrik jl\atta, som varmt rekommenderas!
ULTURE CLUB "Colour by Numbers" (Virgin) Boy George och vänner har redan hunnit med att placera sin andra LP högt på försäljningslistorna. Culture Club's lätta soulpop med influenser än härifrån, än därifrån - reggae, jazz, gospel, schlager m.m. - är lätt att omfamna, lätt att tycka om. Öppningsspråret på "Colour by Numbers" är den magnifika monsterhiten "Karma Chameleon". Ännu en stor hit från tidigare finns med, "Church of the Poison Mind". Och här finns garanterat blivande singelhitar, närmast till ligger väl regaeinfluerade "Mister Man", men det mesta duger skulle jag tro. Ännu. Tills publiken tröttnar på Culture Club's soul pop. Culture Club lever högt på Boy George's karisma, på hans personliga utstrålning. Och hans fylliga och varma röst. "Hjälprösten" Helen Terry är också värd ett omnäm nande. Spana in henne i gospelaktiga "That's the Way (I'm OnJy Trying to Help You)"! Det finns alltså en uppsjö med hitlåtar på "Colour by Numbers". Ändå tycker jag inte att der här är en riktigt bra LP (?)! Det vill bli för sött i längden ...
TOMTOM '•••••••••••••• il ~.·b.G ~ CLUB ~ a_la" • "Close to the: Bone" * ~G~""t~ 1<
,\tta.e\\\t.a~~te!
(Island)
Tina Weymouth och Chris Frantz är huvudrollsinnehavare i Tom Tom Club, som kommit med sin andra LP - "Close to the .}Jone" . Både Tina och Ch ris hör till Talking Heads' stan darduppsättning, men som känt är de enskilda Talking He ads'-medJemmarna ofta ut och cyklar på ' egen hand. Med mindre eller större fram gångar ... 1981 hörde Tom Tom Club av sig för första gången. En rik tigt riktigt hyfsad LP och t.o.m. några singelhitsar blev resultat. Nu 1983 försöker de göra samma sak genom att använda samma formd som för två år sedan. Då lyckas de inte. Inte ens fast de spelat in plat tan i berömda Compass Point Studios på Bahamas. Inte ens fast Rupert Hine finns med bland musikerna. Slutresultatet är en bekläm mande upprepning av debu tantverket men med den skill naden att när det 81 fanns ener gi och tempo i musiken så är det 83 snigelfart över Tom Club. Glöm den här plattan!
* "'-
~
lP"·",.",· '
oppet • d 16 22
var
-
Iö SÖ 12-22
•
Nat1rock i Nykarleby Ny-TV Missade ni PughRo gefeldt i Nykarl.eby? Eller vill ni se honom i gen? Snart har ni möj lighet att I se showen i sin helhet i TV -rutan i Nykarleby. Ny-TV-gänget i Nykarleby bandade nämligen hela sho wen på idrottS- och ung domsgården. Showen räcker något över en timme och kommer att sändas, troligen någon fredagkväll, efter or dinarie programmets slut. Ny-TV meddelar senare i dagspressen den exakta tid-
punkten för sändningen och l på vilken kanal ni kan hitta Pugh. På Ny-TV säger man att showen verkligen är värd att ses och höras. Man hade ett fint samarbete med Pugh och orkestern Radio. Ljudet blev perfekt därför att man tog det direkt från orkes terns mixerbord och inte via mikrofoner. Som tack för samarbetet med Pugh och orkestern Ra dio kommer Ny-TV att sän da en kopia av bandningen till Pugh och hans orkester.
Leif Sjöholm
._
KID CREOLE & THE COCONUTS "Doppelganger" (Island) Kid Creole and the Coconuts har kommit med sin tjärde LP. "Doppelganger" är ingen stor LP och långt ifrån Kid Creole's bästa. Här finns några hyfsade - 1.o.m. bra - låtar. Suve rän etta och den låt som räddar "Doppelganger" från katastrof är lugna "Back in the Fields Again" . Hetsiga "Call Me the Entertainer" och "There's So mething Wrong in Paradise" duger också. Sen kommer ingenting och först sen resten! Den där riktiga feststämningen vill inte, trots stoj och stim, trots entusiastiska rytmer, glada melodier och sväng, infinna sig. Det som saknas är högst antagligen det visuella: Kid Creole's fantastiska scenshow!
I
8
~------------------------------------_._
.. _.-._
..
-
Vi sitter i lobbyn och väntar medan luftkonditioneringen surrar och vintersolen gnistrar in snett genom rimfrosten på träden utanför. Väntair på Lasse Berghagen som lovade att han skulle -ha tid med oss efter att ha spelat tennis en timme mitt på dan.
Så dyker han plötsligt upp, med tennis racketen i en svart sopsäck slängd över axeln. - Den nya "Borg-bagen", ' förklarar han och undrar om vi kan vänta medan han bär upp sina saker på rummet. Vänlig heten själv -- eller van med pressen .
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••l
9
- Egentligen hade jag väl tänkt mig en framtid som jägmästare, säger han när vi väl bänkat oss. Det var un der gymnasi~tiden. Jag hade musiken mest som något man sysslar med vid sidan om, men sedan Började jag skriva egna visor och plöts ligt började det hända sa ker, så några st udier blev det aldrig. Något som jag gi vetvis inte ångrar idag. Jag har varit proffs i, få se, arton år nu, tillägger han.
Du är proffs, ja. Men på en mängd olika områden. Du gör krogshover, du är skå despelare, gör egen musik, skriver böcker ...vad ser de som ditt egentliga yrke? - Jaa du, det kan vara li le problematiskt detdär ib land ,när man ska fylla i ko lumen för "yrke" i passet Lex . J ag brukar skriva "livssupporter" .
Livssuporter!? - Allt det jag gör grun dar sig sist och slutligen på musiken, i den har jag min glädje och min styrka. Det är basen så att säga. Sen sysslar jag då som sagt med olika saker men alla har på nät' sätt scenen som cen trum. Det är väldigt myc ket fråga om en kommuni kation, jag vill kommunice ra med människor.
Egentligen började jag med visor, ,ja visor var det väl inte riktigt heller men , i det närmaste. Sen var jag med i Kardemumma-revyer na i 6 år. Det var den väg'en ' jag kom in på burleskerna, typ "Flirtige Knut" t.ex. Den tiden var förresten den bästa skolning jag kunde få tror jag.
- Både eftertanke och skratt. Jag tycker själv att !tkra tt e! blir allt viktigare idag. Atminstone i Sverige tycker jag att vi har kört fast, allt är grått. Jag kän ner själv ibland hur viktigt det är att få skratta ut. Men jag vägrar vara bara rolig, tillägger Berghagen med eftertryck.
Du har karaktäriserats om ett "improvisationsfeno men" . Gör du t.ex. den här showen' på samma sätt varje gång?
Du vill inte med dina texter exempelvis visa på det som du tycker är fel eller orättvi sor i världen.?
- Nej, jag tycker själv att min största styrka som un derhållare är att jag relativt snabbt kan lägga om., Exempelvis ifall det visar sig att jag har en yngre publik än vanligt. Då får man så lov att köra på ett litet annat sätt om det ska fungera. Jag har som mål med en show att när jag går ut ska vi, publiken och jag, vara överens. Då känner jag att jag gett publiken något.
Vad är detta något som du vill ge publiken?
Ligger det inte en risk i att splittra sig för mycket? - Jag upplever det när mast som om jag alltid har ett öppet fönster. Det funge rar vitaliserande, jag tycker aldrig att jag direkt kör fast i ett bestämt fack. Jag har börjat måla också på senare tid. Har helt en kelt ett stort behov av att ut trycka mig. Dessutom ser jag ingen direk t skillnad mellan de olika typer av un derhållning jag sysslar med. Ser dem närmast som olika dialekter .
- I och för sig vet jag vad jag skulle vilja skriva om, men det är så väldigt svårt att skriva bra protestvisor, om vi kaUar dem så. Karl Gerhard kunde det på sin tid, och i dag har vi ju Hasse & Tage som jag tycker kan det, men annars ... I och för sig gör vi ju "I natt jag drömde" nu under turnen, men för mig är det egentligen mera frågan om att skapa en gemenskap mellan mig och publiken, kanske mera än själva bud skapet med texten. Jag tyc ker vi , saknar gemenskapen idag. Det är så lätt att låsa in
sig, sitta framför TV:n Lex. Åtminstone i Sverige beror det här till en del på att det är för dyrt att gå ut helt en kelt.
Famn Nu ska man inte tro att Las se Berghagen enbart är in tresserad av aU få folk att skratta, även om han upple ver det som en viktig del. På senare tid har han engagerat sig djupt i projektet FAMN, som står för "Föreningen Artister Mot Narkotika" . Berghagen var en av de som startade föreningen och är för närvarande ordförande: - Vi var en grupp som började fundera kring den här problematiken. Undra de om det inte fanns någon ting VI kunde göra. Vi kom fram till att enda sättet att göra något åt saken var att få bort konsumenterna. Därför riktar vi oss nu en bart till högstadieelever. Hittills har vi gjort ca. 20 konserter. Nu i höst har vi varit på turne och nått sam manlagt 25 000 högstadie elever och föräldrilr med 18 konserter.
Över 200 artister är idag med i FAMN, däribland Bosse Parnevik, Jarl Kulle, Lill Lind fors osv. Konserterna är till både för att roa och oroa. Dels' har vi då artisterna, men dessutom har vi bl.a. en tjej med som själv varit narko man och som berättar om vad det innebär. Dessutom brukar någon var med som berättar fakta om hash. Lasse Strömstedt, för fattaren du vet, var med nu på finalföreställningen och drog mer applåder än artis terna.
Det har förekommit en hel del kritik mot F AMN-pro jektet? - Ja, efter förs't a ko'nserten fick vi läsa att vi bara var en samligt artister som vill ha reklam. Jag tror aldrig jag varit så förbannad i hela mitt liv. De artister som är med i FAMN kan skaffa sig publicitet på andra sätt.
Jobbar du själv i folkpar kerna? - Inte just nu, m,est av tidsskäl. De två senaste åren har jag jobbat på Wasa teatern, som skådespelare i Spanska Flugan, vi har gjort över 400 föreställningar. I våras hade jag en period då vi bandade två avsnitt av "Gäster med gester" per dag, sedan raka vägen till Wasateatern, snabb smink ning och upp på scen, efter föreställningen bar det sen iväg raka vägen till Bacchi Wapen där jag gjorde en krogshow. Det var i det ske det som min dotter skickade ett kort till mig där det stod "till min pappa som finns nånstans i Stockholm". Klart att familjelivet blir lidande ibland, men där emellan har jag perioder då jag är hemma och skriver t.ex. och då har jag tid med familjen.
Vad har Lasse Berghagen närmast på gång? - Just nu tänker jag ligga lågt ett tag, avvakta. Efter att ha varit fastlåst i två år med Vasateatern känner jag att jag skulle vilja resa nu. Träffa nya människor. Jag håller förresten på och skriver en bok nu, en roman ska det bli, om kärle ken. Vi får se hur det blir, sa Berghagen och knallade upp på rummer för att hämta ytterkläder. Utan svart sop säck åkte vi sedan in till tor get där vi skildes sedan Las se fått klart för sig var det fanns någon bokhandel. Han skulle köpa en bok om Vasa, sa han ,
Du har gett ut en visbok som heter "Ballad & Bur lesk", dina texter behandlar det mesta mellan teddybjör nar och "Flirtiga Knut" och i showen du gör nu pendlar du också mellan olika typer. Är det medvetet? _ Det stämmer att jag jobbar med väldigt tvära kast. Det är sådan jag är som människa, helt enkelt. Där är det inte medvetet. Vid uppläggningen aven show är det däremot helt medvetet. Om publiken inte vet vad jag ska göra härnäst har jag mycket lättare att hålla greppet.
Text & Bild John Ahläng
••••••••••• •••••••••••••••••••••••••••••••••••••• ~
10 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - = - - _ . _ . _.".
VInylnytt
ÖH.JAG BÖRJAR FÅ Ö"ER VIK,., .lAG MÅSTE SÖR",,.
TRÄNA 'Y~GDL'YFTN\NC,.
E.L.O: Secret mess
ages (Jet)
All music and Iyrics by Jeff Lynne . Det är en vanlig syn på ett E.L.O. skivkonvulut. Den na gång är det Secret messages där Lynne är ensam majestät. Electric Ligh t Orchestra har
gjort många bra skivor och gör det
fortfarande. Secrel messages
går troligen hem hos vilken
E.L.O. entusiast som helst.
Kanske blir den lite kritiserad,
men det är E.L.O. i alla fall.
Men om man, efter att ha lyss
nat på Secret messages, lyssnar
på Lex. A new world record
från 1976 så märks det nog att
E.L.O. förr i tiden var en klass
högre än det "moderna"
KL.O. Visst var det en fantas
tisk symfonisk rock på den ti·
den.
Secret messages innehåller
förstås hitlåtarna Rock'n roll is
king och Four little diamonds
samt en hel del hemliga meddel
anden ...
(3
mJl!J'jJjjlJf ~ '..,
Hanoi Roxx Rockar på
P:J(jeJ7l~1Jk)
J)€Y1 g
~~l>:il,
~ gY:?ob
!""'~ KA~Tc.J~ ',å.vENryR
UNICEF'S julkort och gåvoartiklar igen till salu! UNICEFs julkort har hört till julen redan över trettio år. Un der denna tid har sammanlagt 1.600 miljoner kort sålts. Verk av 2.300 olika: konstnärer har använts som motiv för korten. I Finland har UNICEF-kort sålts
fr.o.m. år 1966 och den totala mängden är 25 miljoner styc ken. En förhoppning om God Jut sänt på UNICEF-kortet är även en hälsning från de miljo ner barn i u-länderna, vilka själva aldrig mottar UNICEF
BANDBRUS LP BUI KAs,Sm MED IL.A.
lOCK FM-MÄSTAIIIA
55,PlIFIKT J.slYA TILL" SJÄLY ILLII Y~EII?
...tille..... SH............. 10
D 65100 VASA. te•. 961.113572.
Österbottniska Posten Mtdlem i tidningarnas förbund. Östcrbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dcss medlemsföreningar. lakobstads Tryckeri och Tidninl!.s Aktiebolag - 1983 ~
ÖP·rådet: Leif Rex, ordförande Stu('~ Erickson, Stig-Göran Fo('sman. Birgitta Strand. Lars· Erik Backman och Ulf Johansson CIh'fredaktör och ansvarig ut givare: Leif Sjöström Tel. 967·13 555, hemtcl.
967·18697
Reda ktion: Jakobsgatan 13
Postadress PB 27 6~ 601 JAKOBSTAD
korteL UNICEFs julkorts kollektion i år innehåller även motiv av fy ra finländska konstnärer. Elina Asunta är en av dem. Hon är teckningslärare från Jy väskylä. Hon har specialiserat sig på stora bränn emalj verk . Hon har verk i privata kollekti oner samt på museum både i Finland och utomlands. Jyväs kylä stad har skaffat flera av hennes verk till skolor och ålderdomshem. Kortet i UNI CEFs kortkoLJektion heter "Kyrkotorget i Jyväskylä 1900". Orginalverkets storlek är 100 x 150 cm och dess motiv baserar sig på stadens historia. Verket är fnimme i Keltinmä kiskolan i Jyväskylä. Pirjo Lausamo-Laine är en grafiker från Helsingfors. Hon har vunnit många priser med si na aFfischer. Motivet för kortet är konstnärens färgrika och trevliga verk" Julgranen deko reras". Detta års produkturval innehåller även ett annat verk av Pirjo Lausamo-Laine: hen nes fräscha, glasmålningsmässi Redaktör i Vasa: Sven·Erik Glader tel. 961·113 522, hemtel.
ga arbete är motIvet på UNI CEFs brevpappers förpackning. Det tredje kortmotivet aven finländsk konstnär är Inari Krohns "Snölandskap". Även år 1980 utgjorde ett av hennes verk motivet för UNICEF kortet. Seppo Polameri är en begåvad grafiker från Helsing fors. Hans affischer och bok pärmar är välkända. Hans kort heter" Julgubben i luftballong en". Kortförpackningen kostar 26 mark och den innehåller 10 vik ta kort med kuvert. När Du skickar UNICEF kortet till en vän eller bekant, hjälper DU samtidigt u ländernas barn. Med avkastnin gen aven kortförpackning kan UNICEF skaffa till exempel vaccin för att skydda 100 barn mot tuberkulos. För anskaff ning aven handpump med nöd vändiga tillbehör behövs 150 kort förpackningar. Vem som helst kan vara med om UNICEFs verksamhet ge nom att köpa av produkterna.
Mr Bläckmåår
KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13. Jakobstad Tel. 967·13 555
ANNONSPRIS I l texten ..... ........................... 3.75
Efter texten ...................... .. ... 3,75
Bestämd plats ·,20 per mm
ANNONSMOTTAGNING
SÖU:s kansli. Handelses· planaden 10 D, 65 100 VASA \O Annonschef: Clas Holm
Tel. 961·121 564
Tisd. tel. 967· II 827
Hemtel. 961·222 508 Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.
FÄRGANNONSER
Minimistorlek 200 mm .
Färgtillägg ·,35 spmm Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas an· nonser vilka meddelats per telefon el·
ler som på grund av postförsening in·
te införts i begärt nummer.
961·32 698 Redaktör i Sydösterbottcn John Ahläng, tel. 961·113 522, hemtel'. 961·112001. PRENUMERATIONSPRIS
1983
Helt år ............ .. .......... . ...... . 60,Halvt år ........ .. .......... .. .. .. .... 40,Skandinavien .... .. .... .. ........... 70,Lösnummer ........... .. .... .. ...... 2.50
Tillbaka till mysteriernas stad (Back to mystery city) är nam net på Hanoi Rocks' hittills bästa album. LP-n är den fjär~ de i följden och med',vilken Ha· noi Rocks stärker sin ställning både i Finland och utomlands. LP·n är antagligen den sista som kommer ut på skivbolaget i Johanna, för enlig,t den engel ska Heavy Melal tidningen Ker· rang har Hanoi undertecknat ett sexårigt avtal med ett stort skivbolag. Hanoi Rocks har förbundit sig att ge ut LP-n un der den tiden . Få se hur det går, kanske kvalitelen på musiken sjunker? l samma nummer -låg både LP-n och singeln Malibu Beach - bra till. På respektive listor låg dessa bland de tio främsta. FaSlän Hanoi Rocks knap past kan kallas ett heavyband • ser det ljust ut för dem. åtmin stone i Kerrang. Malibu Beach Nighlmare, Mental Beat och Iile annorlun da men ändå typiska Hanoi Rocks låten !ce Cream Summer hör till topparna på Back to mystery city. Hanoi Rocks är Finlands ab solut bästa band för tillfället. (Paul Oxley's snälla pop kom mer inte ens i närheten.) "Are they really finnish?" undrade Kajagoogoo om Hanoi Rocks. Det är det fastän det är lite svårt att Iro.
11 .. -,,-~ ... _-----------------------------------------=::..
....................... r-----------------------------------------------~
RESEBYRÅ
INGVES RESOR !~~'420U N';RPES
DU!
:
Förmånl!va
:
:
TILLBEHOR o. RESERVDELAR
:
I :
:
autosähkö· bilelektriska :
: SVEN NORRGARD: : Sepänkyläntie ~ Smedsbyvägen:
•• 961.114951
an din motor
:
för allt emellan rock konserter och friluftsmöten
Erickson & Erickson 961-120311 I
sound check
__.I.W
%7 • 73 1137
REPLOT FÄRJFÄSTE • HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH BANDSPELARE
INHEMSKA o.
INTERNATIONELLA
ARTISTER
Tel. 961·38 020
PRESENTER
VASA PRODUKTION' 961,-119920
....
Kermik, porslin, skämtartiklar m.m. .f
~ LIna
Inneh,
Wilson
-.- ... -T.el
962:.,.".23
Källarvåningen under
GOD ITALIENSK
MAT
Mode Ulrika Närpes
TlIZZQRI31
VASA musikbranscheos specialaffä,r
NÄRPES - NÄRPIÖ
TEL 962 • 43140 PUH.
Tå ler tIeIIIIIII och
•
••••••••••••••••••••••!
QUAKER STATE .för länger motorns livslängd Karlav. 3 V
•
65100 \ . Vaasa 10 :
.-.an- ....
_111110--1
Asia: Alpha (Geff en) Asia var bandet som enligt rek lamen skulle bli SO-talets super grupp. Steve Howe, Carl Pal mer, John Wetton och Geoff Downes var alla berömda och kunniga musiker med bak grunder i band som i Lex. Yes. Tillsammans skulle de bli oslag bara. Debuten kom med Asia och hiten Heat of the moment (minns ni den?). Skivan sålde ganska bra, främst i USA. Nu är uppföljaren Alpha här. Stilen är fortfarande sam ma snälla, lite heavyinfluerad, rock. Asia hör till samma klass som de andra nordamerikanska 'Öaitden ss Juurney' ochKansas som alltså spelar amerikansk ~eavy. Och Asia, detta super band, har liksom sina vänner i branschen fortfarande problem med hjärtesorger. Texterna är fyllda med klicbeer som "I will never leave your, 1 will never go" i låten Never in a million years. Asias helt opersonliga musik låter precis som tvåtusen andra band "over there" (över drivet? Hur så?).
PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN 65lOO VAASA - VASA 10 .'%1' 1Hl169
KRONOBY KOMMUN Tjänslen som UNGDOMS- och NYKTERHETSSEKRETERARE ledigan
slås all sökas senast 30.12. 1983.
Kompelenskrav: Ungdomsarbetsexamen, nykterhetssekreterarexamen eller
för uppgiften lämplig examen på institutsnivå eller genom praktisk verk
samhet förvärvad kompetens för tjänsten.
Vid fördelning av arbetsuppgifterna på de båda sektorerna räknas 70 0J0 till ungdomssektorn och 30 0J0 till nykterhetssektorn. Sprikfordringar: Kronoby är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetens språk. Lön ulgår för närvarande enligt Ik Y 20-23/11. . Tjänsten underlyder kommunens tjänstestadga och gällande kollektivav tal. Till kommunfullmäktige riktade ansökningar med betygsavskrifter, språkintyg och Ijänsteinlyg sänds lill kommunslyreisen i Kronoby, 68500 Kronoby. Den till tjänsten valda bör före lillträdandet förele godtagbart läkarintyg över sitt hälsotillstånd . Närmare upplysningar ges på kommunkansliet, tel. 968-45 200/Nygren. Kommunslyrelsen
Julhälsningar i bemIaAd8t ar framme till jul, om Du pQs,&r derilJ~tid: . '. : ' .. .. . .
JULKORT JULPAKET
16.12. 21.12.
(:~7d rd C;#d/ ~ (~
I
Mr Bläckmåår : I
PRE
NU
ME
RE RA!
ÖP är med där det händer, när Kronoby UF&: NF berättar om höaten. UF aktiviteter, när Kim WUde dillkaterar .in kommande LP, när Pa....o IJF pre.en terarvintern••auningar, när Agneta Fälukog berättar om .in .olokarriär, när Ulf LundeU ••• Inom kort kommer du att få lä.a ÖP-intervjaer med Iron Maiden, Tina Turner m.m., m.m.
~--
L~ I
:
JAG BESTÄLLER ÖP FÖR
:
D 70 MK
:
SKANDINAVIEN
I
I
D 80 MK
I
Namn:•.•••..••...••..•••••••••••.•••••..••••.
.'• I I
Resten av aret och hela -84 för 70 mk
I
Adress:•••..••••••.••...•••••.•••••••..•••.••
I I I
Bet. namn och adress:•••..•••••••.•..
I
..................................................
I I I
..................................................
ÖP betalar portot
ÖP
PB27 68601 dAKOBSTAD Svanfönändelse 16/72 dakobstad
I I I
~--------------~-- ---~---------------~
12
',
..
Jag
rusk~r
' , Land-Rovers •
OP:s teknikspalt
Jag har aldrig varit speciellt förtjust i bilar. Jag har alltid sett dem som ett mer eller mindre nödvändigt ont, ett <ubstitut, ett transportmedel un d er de långa kalsongernas eviga natt, vintern. Denna tid då man inte kan nyttja det enda fordon som gäller: motorcykeln.
"'.
framsätet blev så het att den sjöd, vindrutan sprack, däc ken började smälta - men bilen bara fortsatte genom lågorna ut ur brandområ det. En Land-Rover från 1948 användes fortfarande - och vinner regelbundet. I det stentuffa amerikanska Baja-2000, är Land-Rovern ett av de populäraste bil märkena.
Det finns dock ett strå lande undantag från detta: jeepar i allmänhet och Land-Rovers i synnerhet. Denna bullriga, hård fjädrande, otroligt fula och strängt praktiskt inrik tade bil har en alldeles spe ciell plats i mitt hjärta.
Sahara håller Land Rovern på att konkurrera ut kamelen.
Drömmar.
Historia. Land-Rovers historia är inte speciellt gammal men ändå finns det lika många legender och halvsanningar vävda kring detta fordon som kring Rolls Royce . Den första Land Rovern visades på bilutställ ningen i Amsterdam den 30 ap ril 1948. De har sedan dess till verkats i något mer än en kvarts miljon exemplar. Bl.a. drott ning Elizabeth av England kör en på sitt kotska residens. Det var Rover Car Company som 1947 fick en ide att börja tillverka ett fordon för folk som skulle ge sig ut på världs kartans vita tläckar. Ett fordon som skulle klara allt, byggt med tanke på tillförl i,tlighet inte fart. Ramen till en sådan bil skulle behöva något i traktor väg så man gjorde en av 1 balkar som var ungefär tre gånger så grova som järnvägs
skenor. Alla utsatta chassi detaljer av stål och järn galva niserades. Karossen behövde vara rostfri men samtidigt lätt, den gjordes av aluminium. Chassit blev högt för att klara sig i oländig terräng, men tyngdpunkten sänktes så myc ket som möjligt. Fyrhjulsdrift var en självklarhet och en åtta- växlad låda gav kraften vidare från en 1,8 liters Rover motor. Bilen blev också världens första med tre separata kraft uttag för t.ex. bergsborrar, pumpar och jordbruksredskap. Så löd receptet för världens stryktåligaste bi l. Första året såldes ca 24.000 vagnar. 1 dag sätts Roverbilar samman i 30 länder.
Bilen. Det är ingen för ett vanligt öga snygg bil. Den ser nästa fyr kantig ut, skärmarna är stora och fyrkantiga, t:änstren är sto ra och ... just det, fyrkantiga. Men den är underbar. Taket är dubbelt med det övre taket of tast vitt och upphöjt ca 5 cm från det undre för att inte öken solen skall steka passagerarna. Taket kan lyftas av, dörrarna och överdelen delas på mitten och framrutan sänkas ned. Allt efter behag. I början tillverkades bara en modell utan krus. Nu finns det så många utrust ningsdetaljer att inte två vagnar i en årsproduktion på 50.000 behöver vara exakt lika. Det går att få sin Land-Rover utrustad med nästan vad som helst. Des sutom kan man köpa bara chassit och förse det med eg na karosser. En version är friluftsbio åt missionärer i Afrika med uppfä llbar fi lm duk på taket. Motorn driver projek torn och Ij udanlägg ningen. En annan special rnoden är bran d bil, proto typen till denna hamnade på cirkus där sprutan i vardagslag använ d s att duscha elefanterna med.
Berättelserna om bilen är oändliga. En sann en är att ännu för några år sedan an vändes en original Land-
Rover vid krockprov på brittiska bilindustriförbun dets testbana nära Covent ry. Denna bil användes, utan att själv demoleras, till att krocka med andra bilmodeller tills de föll sön der. Land-Rovern höll i sex år. Sedan köptes en ny. I Australien . fördes tolv
skogsarbetare vätbehållna genom en rasande bush b rand med en Land-Rover. Bensinen i ta Jil ken under
Jag äger ingen Land-Rover, jag kör dess motsats; Re nault 5. För en studerande är det ont om knappar men jag SKALL ha en, en 7-pers, eller farvör inte 9 pers. med bensin motor. Dieseln tror jag inte på inte ens Rovers, motorn är samma som i bensinrnodellen. Topplock
och kolvar är annorlunda och i stälelt för strömförde lare har man smällt dit dieselpumpen. Men somma ren kommer och med den kanske ett välbetalt pra ktik jobb och då jävlar. Proble met blir ju bara att dela ti den mellan Rovern och Honda. Men! Vi ses på rapa-vä garna runt Jeppis.
Tjö.
MaUi