Ingen dans pa rosor Sid. 10-11. o
• Sista sidan. "-:' ,:
En man och . hans kamp . för vår frihet. Sid. 6
•
8.
f"2l
Onsdagen den 5 december 1984
----------------------------------~----~
Karl-Gustav Olin
------------'VIG.K a N ,
RedaktC>rs·tankar. • • 'T vå annorlunda
I
'veckans ÖP iDgArwi nAgcn aDDOdundaartiJdal'.. Den -..bebaniDar USA oolp. BDcl&Dd, och! ctia.andr&aJd1di'U ~ MAnD'8l'h ei:m,e ~ mr J'lDJapda 8jil....'D4I&'Jlet. 0nak8D tut..hl.....
~nden av J'ln l""d i
tvi antklarinpr ir ' D&turupvtaJ'inlaD.da_utln~ lIlODl ~faJ"
den 8 deoambe.r.
Dl clet gäller a.rUkelnom V anU8I'}aebQ, kaa,~wrlr&"'Jron-.rt för en UDgdoIutidDiba' liOlu pDCIDllrmh&rbaftentian~ linj~.
var.
'"Varberedd pa. ~. PmiJll8rikr l det........ di artIJIeIn im1u inte vaJ"Qriyea. Bn lrmnm8D_IialD....... ~om ..........
atiJ1n1ng 9l idafr barU1lJuip* och. . ...le. ~. Bara""~ och katlalt~ innu.JDiDdre har ~ WlmUltariameD.~_ klar~.
1lnlandsb~n
I
~
elen anctcaariikeln 8Om..-ner i u tlandet, h6je1Ralf Norrman ett 'V&I"Jl8.ttde fiDpr mr att det anan 11.1. flDDa-"hlL1..J'Ia av vå:l11and. Pin1and h&1' blivl~ "1andehom inte är". ~ vit fIiU pi den vii.rldspOlitisb kariaD ooh au vakum 80JIl kan fönäntaa ~ Det man bör hAlla i miDDet il' att arWailn~ andra lIucter. aptt' 088. Att synen är Jtter$ eller miIlclre ajiedvrltlD il' iDte den O8Jltnla~ tå.JJningen. Det c«mtra.lalrh~vida Yl lr.a:n paUcotlör aU riMaMÖia. heMma. Den öeJfrma.nakaanaljWn irblltballer aU _110m Bä ~ ri.rutdkB8pOlitiaka ~~ vWian DAgcm'V8WIi den tUJ. Norrman~att~he:rn&riaU.ablft"J_d"ld_
gå'Ihop. Dels Ir 9l clet'heroIaka.u u.foJbt8Olllllmlfr. ..,.., ~ _ _ _.qohde1a"'vl . tep~ aMt...... sto~term-flD)an~...... VllPAintU88D~~friaMllftDl~
•~ kommer alftid att flmUIa dir. Att, de\ rAder8D~fcdaId4gblklaY"""."'}I""'zIdiIf. .~ oenJgbat om. llea hur tibU vi bira_M ' .., NOJ'I'IDIiIlareoaptir aU vf'Wall c' m....liaIJaOlfl.. . . . . . . . ..DMl~Jtt
eäbri.......
SIlandlDavlenl!1ace:rariate 8DbanmQll!l.PA virlda1rarim. de&. . . .
ooW an vilföriJI.nt p
Ilskju. pt. det fantad-1ri tbiaJ'MOJDJll4 __
atca.ndtDavialå bar ute l vlrlden.
am
Vi har nAmJtgen bl.. 8Dbart ~ politisk ap.vinlrAdakIJ aä ftraCJl'08de över del som aiP OJiiftrl 1an.4 utomhmda~Ltka~haD ,.om.. exportmarknader vi 8ka1l kOnkurr8ra om. JdagWlDpad.e ftn!"'.,.. f&oeta.. gen föDtsilja mU laDel och i andra~elaIDa prod.ulriar. . . . . . . . . hAde.
fulskrivande OCh dyrt. Denhär ~ ~dlar det allWomh.1D"'mln n 1aJmr ooh"'.......ecHal
USA ooh En;glan4ser,p! Finland. Men Jl'linBtUka intreuant lIkuIJe dåvara
att,fA. ~m om aen syn m lnntskorDa 1Ö8t hal' pI. Q88.
DA. vi nu Bif.r intöi' cletinternatiou.ua ~Jcaa ritJde ~'ID hoppas att deUa l.r oobi skall klm'na'bidra till &tt ril* till flo 1amalllittdeit utomlands Dirtör skulledet varamn~ ,lirapUgtaä--pA~ nellt ungdomaU.tb)'te UDdar~. _ Jl. ytellOJD.lIkialle p.gaparel loJ..... led in de part4poutt_W 1:ID8"lmI......t. . . . . .D8IItOppar.
.
~--~-------~----------
Riktig franska
Kritiken mot offentliga sektorn som trendkänsliga åsiktsbiIdare nu för till torgs har inte drabbat Svenska språknämnden och dess statunderstödda kulturgärning, rapporterar Gunnar Persson i Dagens Nyheter/Kultur. Men så arbetar ,.den mest i det tysta. Annat är det i Frankrike fastslår DN och berättar vidare:
Och i företagaren i konfektions branschen som bjöd in sina kunder till sitt show-room hotades med högre böter. Han borde i stället bjuda in dem till sin hall d'exposition, tyckte språkvårdsdomstolen. Le Petit Ro bert i min bokhylla upplyser om att hall kom in i franskan fOrsta gången från engelskan i slute! av 1600-talet och blev vanligt först i slutet av 1800 talet.
"Det har motsvarande nämnd möj lighet att bötfälla språkmissbrukar na. 7 500 franc kostade det tobaksbo laget, som i sin annons rör cigarrett märket News (!) stavade filter på en gelskt vis och inte jUJre, som på franska .
Kanske finns det pengar att hämta också för svenska staten. Tänk er att kräva McDonald's på tio öre (ör var je pannfbiff de säljer under namnet hamburger. Det skulle bli pengar till nationalencyklopedin och lite till.
Namnlagen
I lakobstads Tidning ger Ole la·
kobsson sitt fulla stöd till rörsla· get om ny namnlag. Argument att den namnlag som nu skall ändras har "urgam mal grund" stämmer inte alls, fastslår Jakobsson och manar motståndarna till lagen att läsa på sin historia. Jakobsson avslutar sin ledare sålunda: . " Förslaget till ny namnlag är enkelt. klart och uppenbart rättvist med till bärligt hänsynstagande till individen fr amom släkten. Finland har inte kunnat godkänna FN-konventionen mot diskrimine ring av kvinnor vilken antogsredan 1979. Denna stadgar nämligen att kvinnan vid giftermål inte skall tvingas att ta mannens släktnamn . Ett annat FN-dokument fastslår att varje barn skall ha rätt till ell eget namn. Och della avser någonting oerhört mycket mer än vårt käbbel om en liten detalj i vårt namnbruk. De som nu går in i en troligtvis, ganska hetsig debatt om den nya namnlagen oorde läsa litet "namn histori,," och även ge sig tid att ta
reda på några sakuppgifter om olika länders och kulturers varierande sm på namnfrågorna . . , Ett av de argument som de flesta betecknar som tungt är omsorgen om barnens trygghet. Föräldrarna har själ vfallet alltid det primära an svaret för barnen. Samhället måste alltid ha en be redskap att vid behov dela ansvaret med föräldrarna och att under myc ket fasta former - överta ansvaret från föräldrar. Men i alla situationer måste den egentliga grundiden vara att barnet har rättigheter som måste bevakas med särskild varsamhet. Ett namn i sig ger ingen trygghet. Ett namn ger ingen arvsrätt. Ett namn skall ge den personliga integriteten som varje individ har rätt till . Regeringens förslag till revidering av namnlagen är varken radikalt el ler äventyrligt. Genom att anta förslaget lyfts vi upp till den allmänna nordiska nivån och vi kan undanröja ytterligare ett av hindren för vår fullst ändiga an slutning till de principer som gäller i det internationella samfundet ",
Bojkotta Rocket!
Anders Hvidfelt på Aftonbladets nöjessida och många andra med för den delen) är förbaskad på tidningen Rocket och rådrocks kribenten Anders Tengner. Såhär beskriver Tengner om heavy metalgruppen W.A.S_P.:s framträdande i Sverige: "Med ett långt svärd skar han halsen av henne så blodet forsade nerfor hennes nakna bröst. Jubel! Smaklöst? Våldsforhärligande? Häftigt? Välj själva! , Och såhär kommenterar HvidfeIt: "Det handlar, som ni säkert förstår, om smaklösa heavy metal-gruppen W.A.S.P., ett band med en vidrig show och image som den fege och okritiske Tengner inte vågar såga.
Välj sjävla, skriver han bara och berättar . målande (nåja) om kött slamsor, blod och tortyr. Tengner fortsätter: "Naturligtvis är detta smaskigt stoff för moralpre dikningar och förmyndare ..... och kommer till sist till en förbluffande slutsats - "W.A.S.P. har kommit for att stanna." Det står naturligtvis Tengner fritt aU tycka vad han vill om W.A.S.P. (att de skulle höra till de främsta hårdrockbanden rent musikaliskt går jag aldrig med på) - men när en kille som utger sig för att vara expert på hårdrock inte har kurage att skri va ner ett band som har en av de senaste årens mest spekulativa och vidriga scenshower bör det påtalas. Rocket kostar 13 spänn och är även i övrigt en tidning med ett torf tigt och magert innehåll. Bojkotta den!"
~1 ______________________________________~o~nS~d~ag~e~R~.~n~5~d~~~.~m~b.~r~l~'M~__________________________~______. ~~
Norsk sexmiljoners
satsning på ungdom
Städer och ungdomsproblem . brukar vara två saker som ofta går hand i hand. Många ungdo mar får dra längs gatorna med an kommunalpolitikerna .blun dar ·för problemen och vi får sådana begrepp som "dagens ungdom". Den äldre generationen ryn kar på näsan och tänker på den gamla goda tiden. Eftersom kanske politikerna inte själv mant gör något är det ungdom men som ska trycka och ställa krav. Här följer nu historien om hur norska staten satsade sex miljoner i Ungdomens hus i Tromsö:
N ästa
aktion var en husockupation. Man ockupera de ett hus som skulle lämpa sig bra som ungdomsgård . Men ockupanterna. slängdes ut av polisen, så det huset blev det ingenting av. Vad som sist och slutligen gav resultat var att ungdomar na gick in på ett kummunfull mäktigemöte , och satt där tills frågan hade behandlats. Efter det började saker och ting hända. 1982 · gick kommunalpoliti kerna till staten och begärde penninggarantier för uppbygg nad av ungdomens hus i Tromsö. . Det var då inte fråga om riå , gon nybyggnad, utan man byggde om ett gammalt lager
på 2.000 kvm nere vid hamnen. Företaget bedömdes som hopplöst, men nu, två år sena re, sedan norska staten pumpat in sex miljoner norska kronor i projektet, kan Tromsö ståta med ett ungdomshus som ska fungera som förebild för Nor ges unlJcinmskultur. Om nu statspengarna är slut, och det stannar vid förebilden förtäljer inte historien. Huvuddelen av byggnadsar betet gjordes frivilligt av ung domar. Verksamheten sköts också frivilligt av ungdomar. Och man har kontinuerliga all möten en gång i månaden när den som vill får komma med förslag som behandlas av sty relsen. - Vi vill visa kommunen att här är det vi som bestämmer vad vi vill göra och att, här är det vi som gör det, berättar ungdomarna. - Många trodde också att huset skulle bli ett tillhåll för extrema ungdomsgrupper. Men det har visat sig att det fungerat bra att bryta ner bar riären mellan de olika grup perna. Ungdomens hus är enormt. Där finns festsal, cafeteria, matservering, keramik-, slöjd och textilverkstad, fotolabb, övningsrum för orkestrar och ·radiostudio. Från ungdomens hus sänds varje kväll lokalra dioprogram . Man spelar myc ket musik, ofta med lokala
Boy på film Boy George skall dyka upp på vita duken. I början av nästa år startar inspelning arna på en ny musikfilm, Heavy metal 2, där Boy'en har sin första spelroll. Vad filmen handlar om el ler vad rollen kommer att bjuda på avslöjas inte, men namnet kan ju ge en finger visning.
Strejk hotar l Dallas
band, man diskuterar aktuella teman, gör intervjuer med oli ak mänskor, olika yrkesgrup per, och sänder hälsningar m.m. Huset är öppet varje dag från 12-24, och huset. utnytt . jas flitigt. Ännu finns stora ut rymmen outnyttjade i det stora hamnmagasinet som från bör jan bara var hål och skal. - Det är klart att det ligger en viss politisk prestige i det hela för våra kommunalpoliti ker, men så länge vi rår oss själva går det ingen nöd, berät tar de stolta Tromsö-ungdo marna.
Från den dammiga lilla far men på prärien utanför Dal las når oss ryktet om att en st~ejk håller på att blåsa upp. Det är så gott som hela gänget i den oerhört popu lära TV-serien som hotar med fackliga åtgärder om deras gager inte höjs. Det är slavlönerna på 200.000 400.000 mark per avsnitt som får skådisgänget att hota med arbetsnedläg gelse. En i gänget stöder inte aktionen. Naturligtvis är det Larry "JR" Hagman, som redan har fått löneförhÖj ning. Han är nu uppe i cirka 650.000 mark per avsnitt.
Fran varje nordiskt land in bjudes: I) En "kollagegrupp" , dvs. en ungdomsteatergrupp, som lokalt och utifrån sin egen vardag, ge staltar och spelar en scen med tema Ung i Norden (Danmark, Finland , bland , Norge , Färöar na, Sverige) vars längd äTmax. 20 min . De olika grupperna ar betar tillsammans under denna festivaltid för att sammanfoga scenerna till ett· kollage " Ung i Norden" . 2) En annan ungdomsteaterg rupp som spelar en fritt vald fö reställning, max. 60 min. 3) Enskilda urigdomar i ålder 14-20 å r som deltar' i teaterverk staden . Programmet för dessa dagar består alltså aven festivaldel och en kursdel vilka tillsammans bil dar helheten under tema "Ung i Norden" . Det blir föreställningar både på dagtid och kvällarna. Den teaterverkstad som man har möjlighet att delta i varje dag
kommer att ledare av fyra nor diska lärarpar som representerar olika teaterformer. Utflykter och annat festligt ut lovas också i programmet. Anmälningstiderna: Preliminär datum för kollagegruppen är den 1. 1. 1985. Anmälan kan göras
per brev till nedanstående ad
ress.Slutgiltig anmälningsdatum
är den l . 4. 85 . 1 anmälan skall
framkomma:
- .gruppens namn+antalet spe
lare .
- manus eller innehållsbeskriv ning av den kollagescen som gruppen vill delta med . . Den l . 4 . är också anmäl ningsdatum för den andra ung domsteatergruppen (se punkt 2.).1 anmälan skall framkomma gruppens namn+antalet spelare, och pjäsens namn . Anmälningstiden för enskilda deltagare är även det den 1. 4 . -85. Deltagaravgiften för denna ungdomsteaterfestival och tea
Det är igen dags att tänka på pengar. Nämligen statens teater anslag för 1985 . Teatergrupper som vill ansöka om dessa statliga pengar kan få blanketten från SÖU :s kansli . Det är undervis ningsministeriets blankett nr· l . som skall användas .
Plus mångdubbla det belop pet i form av olika reklamin täkter. Men vad händer om de andra i Dallasgänget strej kar. Kommer vi att få se avsnitt med enbart JR då?
Har ÖP gett sig in på brönn vinsbranschen frågar sig en skarpögd lösare som upp töckt denna bild i Hbl för ett par veckor sedan. Visserli gen står det klart och tydligt OP RUM på etiketten, men vi svär oss fria. Detta ör inte vårt verk, även om stilen på bokstäverna är ex.a kt den samma som i ÖP:s huvud.
AnCi Holm
Dags att ansöka Ung i Norden tema/ör om teater pengar ungdomsteater/estival
Strejkar Inte!
ÖP-rom?
============================================
Under tiden 21.123.-29. 7. -8S ordnar Nordiska Amatörteater rådet en ungdomskurs och den första ungdomsteaterfestivalen i Villmanstrand i Finland. Deltagarna j denna festivallkurs skall vara j ålder 14-20 år.
'tldlll
"
II II
I{
,1"111111'11' I l ..
O
Rerrey's dubbelturnerar
Ansökningarna skall vara FSU tillhanda senast den 27 de cemher, eller direkt till undervis ningsministeriet inom detta år. Till ansökan bifogas alla bila gor som är uppräknade på blan kettens baksida, ofullständiga ansökningar hehandlas inte . Gunlög lngves på SOU-kans liet ger närmare information.
terkurs är: 600 mk. Möjlighet finns att söka bidrag från SOU, FSU och olika fonder. Ta kon takter med FSU eller SÖU för närmare information . Anmälan skall göras till: Teateramatörernas samar betskommitte , Berggatan 6 A 3, 00100 Helsingfors. Ytterligare information sän des till grupperna i januari. För mera information ta kon takt med Fia lngves, teatersek reterare SÖU , tel. 961-113572.
Både inom- och utomhus. De tre diggi-Ioo-bröderna Herrey kommer att turnera i hela Norden inkommande säsong . Och det blir frågan om två turneer. En inomhus i april-maj och en folkparksturne i juli-ougusti. Om nästa års show avslöjas det redan nu att den kom mer att få en röd tråd, el') historia om hur det gått för bröderna sedan de gjorde sitt brakgenombrott för knappt ett år sedan. Musiken kommer främst från den LP som Herreys släp per i februari nästa år.
~~~ ____________________________________o~nS~da~g~en~de=n~5~d~ec~e=m=be=r~1~98~4~_____________________________________ ~
Marlowes möte
med finländaren
Artikeln "Fin/allds/Ji/den i USA och El/g/und" iir skriven av Ralf Norrman, professor i engelska vid Tammerfors universitet. Artikeln har tidigare inga tt i tidskriften Horisont (4/H4). Av utrvmmesskäl har artikeln kortats ner sa att en längre analys av ett avsnitt i Raymond Chand lers roman The ·Long Goodhye (1<)53) har utg;itt. Den som är intresscrad av den ingiiende studie n hiinvisas till nämnda nummer av 'l lorisont. I det aktuel'a avsnittet i romanen f~lr nrivatdetek tiven Philip Marlowe besök på siu kontor aven kund av fin liindsk härstamning. Avsnittct ingår i kapitel 21, som är ett mellan kapitel, (s.k. ·'comic relief" ). i vilket handlingen i den egentlig<l intrigen star stilla, och M<lrlowe plågas pil ~itt kontor aven rad småkun der , den ena värre än den andra. Den finländska kunden heter Kuissenen ("ellcr n;lgonting <lnn<lt finskt") och h<ln beskrivs som en ljushårig huse som skulle kunn<l vrida b<lkhcnet av . en elefant. Efter en kort och kraftig dialog där Kuissenen fr<lmstiills som dum, djurisk och obetydlig, ger han sig iväg och tar nästan dörren med sig.
"Mr. Kuissenen går ut och tar nitstan dörren med sig. " Teckning: Leif Sjöström.
Talkokrafter bakom jubilerande Horisont Den österbottniska tidskriften Horisont firar i höst sitt 30-årsjubileum. Det jämna årtalet har uppmärk sammats med ett jubileumsnummer av tidskriften, två antalogier - Inslag samt Vinghästen - samt en jubileumsfestlighet i Vasa för ett par veckor sedan. Det är två förhållanden som kan sägas känneteck na Horisont: 1) Den framställs helt med frivilliga krafter, d.v.s. ingen som medverkar erbåller betalning. . 2) Trots att det är frågan om en öster~~ttnisk pro dukt hittar den sina nesta läsare utanför Osterbotten. Horisonts ansvariga redaktör Erik Granvik berät tar att ungefär två tredjedelar av den totala upplagan går utrikes, och av den tredjedel som blir kvar i Fin land, bUr en förvånansvärt liten del kvar i Österbot ten. För att råda bot på dethär har Svenska Österbot tens Litteraturförening, som står bakom tidskriften, Intensifierat prenumerationskampanjen på hemma plan. Horisont trycks idag i en upplaga på 3.700 exemp lar. Förutom den prenumererade delen säljs den även i bokhandlarna. Prenumerationspriset är 70 mark per årgång och lösnummerpriset 15 mark. Horisont ut kommer med sex nummer per år vilka . har ett sid medeltal på drygt etthundra sidor. Horisont innehåller recensioner, dikter, prosa, ar tik'lar och essäer. Dessutom strävar man att i varje nummer under rubriken Utblick ta upp aktuella äm nen i artikelform. Tidskriften är rikligt illustrerad.
Utlänningarnas bild av Finland. Teckning: Leif Sjöström.
Finlandsbilden
i USA och England
av Rall Norrman En
av de framträdande dragen i finlandsbilden i The Long Goodbye, kap. 21, är att finländskheten jämställs med litenhet. Det har blivit värre på senaste tid. Numera är Finland inte längre litet, numera är Finland nästan försvunnet. Enligt Aino Kuusinen sade hennes man Otto Ville Kuusinen att Finland är ett dammkorn Som skall sopas bort från världskartan (Aino Kuusinen, The Rings of Destiny [New York: William Morrow, 1974], s. 231) . I dag är Otto V . Kuusinen sedan länge borta, men Fin land finns kvar, och till detta kan man inte säga något annat än "Halleluja!". Men om Finland finns kvar i statsrättslig mening, så håller landet dock på att försvinna i en annan mening, nämligen ur engelsmännens och amerikanernas medve tande . Finland blir osynligt i världen . I George Orwells 1984 finns begreppet "non-persons" (icke-personer), för personer som försvinner. Finland häller, år 1984, på att bli ett "icke-land", ett land som försvinner, som för trängs ur västländernas medvetande. O . V. Kuusinen lyckades inte med konsten att få hort Finland från världskartan , men den konsten lyckas engelska och amerikanska kartritare med varje dag. Vem som helst läser engelska eller amerikanska tid ningar vet att då en karta över Europa publiceras så saknas Finland i nio fall av tio (Norrland och Nord Norge får även den äran, ofta även hela Skandinavien). Detta är utlänningarnas vanligaste bild av Finland ingen bild alls . Vi är landet som icke finns. Finland är geografiskt perifert , har liten befolkning och är politiskt ointressant. Vi kan inte vänta oss myc ket uppmärksamhe t från omvärlden. Men vi får ännu
mindre uppmärksamhet än den lilla del vi rimligen kunde vänta oss. Det är helt enkelt så att vissa länder är impopulära, och till dem hör Finland. Det handlar inte om en inpopularitet i den bety· delse att vi skulle framstå som förhatliga, såsom t.ex. Israel eHer Syd-Afrika är förhatliga för många. Finlands impopularitet är inte av det här slaget. Vår impopulari tet tar sig den formen att man för det första inte vet att vi finns, och i den mån man vet att vi finns så tycker man att vi är löjliga, absurda - overkliga på något sätt. I England hörde iag sådana engelsmän som varit på tursitresa till Finland och var nöjda) kallas till "Fin land-freaks". Att de blev kallade "freaks" antyder (bortsett fran allitterationen) att det är något onormalt, en lusus, att det finns någon som vill göra något så galet som att åka ti U Finland. Den engelska detektivförfattarinnan Agatha Christie har i sina böcker en belgisk detektiv som heter Hercule Poirot. En annan a v hennes fiktiva gestalter är en detektivboksförfattarinna vid namn Mrs. Ariadne Oliver. I boken Hallowe'en Party, kap. l, framgå r att Mrs . Oliver har en finländsk detektiv i sina böcker. Mrs . Oliver samtalar med en ung pojke som strängt frågar henne: " Varför en finländare ?". Mrs. Oliver svarar: "Det har jag ofta undrat över" . Relationerna mellan det här stycket och verkligheten är som ett system kinesika askar. Det är underligt att ha en belgare som detektiv, så som Agatha Christie har. Denna underlighet upphöjs i en högre potens i avsnittet ·fr ån Hallowe'en Party och resulterar då i den finländsk detektiv . Då en underlighet skall reflekteras i en narr spegel blir den finländsk .
~ ______________________________________~o~nS~d~al~en~de~n_5_d~ec~._m_be~r~1~~~__________________________________~~ område är t.ex. det ekonomiska . Den dåliga finlandsbil den gör skada åt Finlands näringsliv. Tyvärr har nog myt hönan sedan femtitalet i mycket d,n linländ,k, ""nligh"," holt ,bp,d " Samma dag som jag skriver dessa rader läser jag i tappat detta sitt enda korn, och orsaken till detta är omvärlden, eller bidrar vi till den själva? Vasabladet (fred . 27. I. 1984, sid. 8) en intervju som red . finlandiseringsbegerppet. Sven Dufvabilden förutsätter Var jag än rör mig, i USA eller England, så möter Håkan Anttila gjort med direktör Magnus Savande r på . att finläooarna är modiga ; finlandiseringsiden fordrar mig ständigt nya exempel på Finlands osynlighet. Jag den stora finländska firman Rosenlew . Den här firman att de skall vara fega . Detta är en motsägelse , och i den öppnar t.ex. på måfå en vetenskaplig, botanisk bok om har en del precessindustri (cellulosa) men tillverkar mån som amerikanare och engelsmän (och andra utlän :spannmålslaget havre och dess utbredning i världen, även t.ex. maskiner (i Österbotten är Sampo-skörde ningar i varierande utsträckning) tillägnar sig finlandise och finner att boken inte har några uppgifter från tröskorna välkända). En framgångsrik gren i företaget ringsiden kommer de antagligen att överge iden om Finland . Innebär detta , frågar jag mig, att författaren är tillverkningen av industrirobotar. Man levererar finländarnas mod, ty de har inte rum i sin föreställnings lämnat bort Finland, eller betyder det att ingen fin sådana, bl.a . till bildrörstillverkare, över hela världen. värld för båda dessa, varandra sinsemellan motsägande, ländsk uppgiftslämniue brytt sig om att förse honom Jag citerar ur artikeln: bilder. med data? I det här avseendet är en förskjutning antagligen på gång. Finlandsbilden ömsar skinn, från Sven Dufva till Sådana här episoder får man uppleva i det oändliga. Sven Dufvas motsats. Att fungera som industrirobottillverkare i Finland Vi kan utan vidare slå fast att Finland lider av vad som På en äldre generation amerikaners näthinna finns ger svårigheter med trovärdigheten. Frågor som: på reklammänniskornas språk kalLas ett "image pro inetsad bilden av vitklädda, skidande finländska solda Var är Finland? Kan man tillverka robotar bland biern". Till största del skapas finlandsbilden av omvärl ter som försvarar sitt land under vinterkriget. Den här isberg? har varit vanliga. den, men i den mån vi själva bidrar till dess utformning visuella standardupplevelsen har ändra tills i dag i ame är det i dag skäl till litet eftertanke. rikanernas finlandsbild förstärkt iden om finländarna som modiga. Här ser vi att finlandsbilden direkt är ett problem för Kanske någon finländsk läsare av dessa rader frestas I dessa dagar har amerikanerna svårt att få sin fin det finländska näringslivet. Världen litar inte på att Mr. avfärda det hela med påpekandet att man inte skall landsbild att gä ihop (dvs. att fä finländarna att vara Kuissenen kan tillverka industrirobotar. generalisera från enskilda exempel, såsom t.ex. kap. 21 fega och modiga på samma gång). Hur löser man då Om någon läsare till äventyrs velat avfärda det jag i The Long Goodbye . Vi måste dock betänka den problemet? Hurudan . är den vulgära, förenklade stan hittills sagt såsom ett pseudoproblem tillkommet i en litterära semiotikens natur. Ett sådant avsnitt som Kuis darduppfattningen om Finland i dag i USA och Eng språk- och litteraturforskares överhettade hjärna, så var sene n-avsnittet existerar icke enbart i sin natur av ett land? För att röna ut detta bör vi gå till någon grupp av god notera att bergsråden är varse samma problem. enda enskilt avsnitt. Det existerar även i en annan människor som inte utmärks av speciellt stor förfining Finländska firmor, i synnerhet utomlands, tvingas dimension, dvs. i sin natur av ett avsnitt aven viss sort, eller stävan efter nyans i sina ställningstaganden . Vad ofta gömma bort sin finländskhet. Finländska varor dvs. typiskt för någonting. Ett såd "nt fen.)men som tänke'r t.ex . yrkesmilitärerna? måste ofta säljas under nytt namn i utlandet; man vågar Kuissenen-avsnittet kan tas som ett destillat aven rik Vi gå r till ett bibliotek eller en bokhandel och slår inte anställa finländare osv. materialsamling av författarens och hans läsares åsikter, upp i ämneskatalogen under rubriken "Tredje världs Nu borde det stå klart för envar att Finland inte i fördomar, konsekventioner, observationen osv. Ett kriget". Vi finner att literaturen om detta kära ämne är längden kommer att kunna leva på att exportera de sådant avsnitt är viktigt inte i sin egenskap av enskilt fall rikhaltig och givande . Generalerna skriver tredje isberg, björnar och sovjetiska trupper som enligt den utan som exempel på vad det representerar. världskrigets historia på förhand, och det, får man gängse finlandsbilden är det enda som finns i Finland. medge, är logiskt, ty om tredje världskriget engång Vi kan inte ens nämnvärt öka vår export av skogspro I en järnhandel kallad Dickson Bros , nära Brattle inträffar kommer det att sätta stopp för all vidare histo dukter i framtiden, ty vi avverkar numera lika mycket Square i Cambridge, Massachutts där jag brukat göra reieskrivning, och därför kommer tredje världskrigets som den årliga skogstillväxten. Härav följer att vår endel inköp, märkte jag före julen 1983 en karta på historia aldrig att kunna skrivas i efterskott. Det sägs att export i många avseenden måste vara högteknologi i väggen med olikfärgade flaggor i olika länder. En svart man skall glädjas över små ting. Mitt forskarhjärta gläds framtiden, och då är det uppenbart att Kuissenen flagga var planterad i Finland , liksom även t.ex. i Afg över den omsorg om (futuristisk) historieskrivning som 'bilden kommer att vara oss en black om foten. hanistan. Jag frågade expediten vad flaggan står för, ådagaläggs av den sämsta djurras som någonsin existe och det framgick att den står för ryska trypper och rat; en djurras - Homo s.k. "sapiens" - som med sina ockupation. Flaggan i Finland representerade alltså ett bomber vill utplåna vår vackra värld. Guds skapelse på sakfel . jorden : Vad tänker generalerna om Finland? I Sir John Hac . Flaggan är numera avlägsnad , efter några ~älv~lda kett, The Third World War: The Untold Story (New åtgärder från min sida. Nu kan det tyckas a~t ~ag Igen York: Bantam Books , 1982), finns i skildringen av Låt mig sluta denna långa framställning med att peka
tröttar läsarna med en ovidkommande och OViktig anek Tredje~ Världskriget-enligFSir-John-Hackett även ett på ett konkret sätt på vilket vi snabbt kan nå endel
dot . Vem bryr sig om vad en försäljare i en järnhandel avsnitt "The Scandinavian Campaign" ("slaget om resultat om vi själva önskar bidra till att förbättra
vid Brattie Square tänker? Skandinavien" eller "det skandinaviska fälttågeC'), finlandsbilden utomlands. Det gäller termparet Norden!
kap. 12, ss . 213- 35. Detta kapitel är nyskrivet. I Sir Scancinavien.
Som sådan, dvs. som enskilt fall, är naturligtvis för Johns tidigare version från 1978 (The Third World War: "Scandinavia" (Skandinavien) är ett begrepp som i
säljaren oviktig. Men det är inte oviktigt att fråga sig August 1985 (New York : Macmillan, 1978) hette det USAlEngland, liksom även annorstädes, används i vari
vad han representerar. Hur omfattande är den syn han enbart att ryssarna skulle framrycka per järnväg genom erande betydelser. För det mesta är det kanske syno
representerar? Finland ("The fellow-up would be by rait through Fin nymt med "Norden", men ibland är det osäkert om det
land" , s. 102). skall inkludera randområden i Norden, såsom Finland,
Finns det 100 miljoner amerikaner likadana som han, I den nya versionen (1982) krigar Sovjet och Norge, Island och Danmark.
så kan de bland de sina välja in halva senaten och och Sovjet och Sverige. Före krigsutbrottet mellan Sve Det är ett fullständigt dödflött företag att försöka lära
kongressen, kanske presidenten: I Finl~nd~. vä~trelatio rige och Sovjet skickar ryssarna militärflygplan över ut två skilda termer, en som skulle betyda "Norden",
ner är inte enbart landets relationer till vastlandernas Sverige "from Vaasa in Finland" (s . 220). och en som skulle betyda enbart Sverige-Norge, åt den
regeringar betydelsefulla, utan även fi~landsbilden Här ser vi att Finland fullständigt har försvunnit. Det amerikanska och engelska allmänheten . Det är bara en
bland folket i dessa länder, eftersom regenngarna byts fredstida Finland existerar helt enkelt inte i denm f.d . enda term de kan fatta , och den termen är "Scandina
så ofta, valda av folket. Nato-generalens perception . Då han tittar på norra via" (Skandinavien) . Vill inte finländaren att Finland
Europa så flimrar det för ögonen på honom så att han skall räkans in i "Scandinavia" så försvinner Finland
inte ser Finland. Därför kan han skicka ryska flygplan fullständigt eller räknas till Sovjetunionen.
över Sverige från Vasa, utan att först berätta hur de Därför anser jag att vi bör gå inför att konsekvent
kommit till Vasa . använda en terminologi i vilken "Scandinavia" är syno
Men på sidorna 232-33 drabbas Sir John aven efter nymt med Norden .
tanke, och låter det finländska folket spontant angripa Om det är någon rikssvensk, norrman eller dansk
de ryska trupperna och underhållslinjerna i landet. fin som skäms över att Finland räknas till Skandinavien, så
Bilden av Finland i USA och England är föga smick ländarna var ju ändå , erinrar han sig, samma sorts folk är det hans magaplågor. Är det återigen någon finlän
rande. Finland och finländarna ses dels som någonting som Mannerheim hade lett ("But they we re also the dare som håller sig för god för att räknas med i Skandi
löjligt, absurt och skrattretande ; dels som någonting same sort of people that Mannerheim had [ed, . . . s. navien så är han en idiot.
232) . . fjärran, primitivt, exotiskt och ocivilicerat; och del.s som Mycket av den emotionella distansering från begrep
en obetydlig, oviktig och ovidkommande anomali. Författaren får alltså sin fintandsbild att gå ihop pet "Skandinavien" som förekommit i Finland skapades
I den mån som nyheter om Finland och finländarna genom att attribuera mod till det finländska folket, men av äktfinnar under språkstridens dagar på 1920- och
kommer ut till den stora amerikanska och engelska feghet till deras ledare. 1930-talen. Då var det många som ville tona ned Fin
allmänheten numera så är de nästan uteslutande nega Det är värt att studera utvecklingen av finlandsbilden lands skandinaviskhet för att i stället upphöja vår bal
tiva. Sedan september 1983 har jag t.ex. läst The New i det hänseende den gäller uppfattningen om Finlands tiskhet. Vi skulle jämställa Finland med Estland, Lett
York Times ganska regelbundet och den enda gång det utrikespolitiska linje, Man måste tyvärr konstatera att land och Litauen .
stått något om Finland var då det fanns något neg<!tivt kunskapen om Finlands neutralitet är skrämmande svag I dag bärgar vi en bitter skörd av den draksådden. Nu
att rapportera . Intervjun med president .Koivist.o i Åbo i USA och England. Detta är inte betydelselöst. Det finns en osäkerhet kvar beträffande Finlands skandina
Underrättelser, och hans cirkulärbrev till besklckmng borde vara en anledning till oro för varje finländare. viskhet och beträffande Finlands baltiskhet, och osäker
arna utomlands efteråt, tolkades så att pressdiskusionen heten är skadlig för Finland i båda fallen .
i Finland tystas ned. .' När världen vill veta, på engelska, var Finland ligger,
Finlandsbilden blir stadigt sämre i USA och England . är det bäst att svara: "In Scandinavia" . Finland går inte
Just nu är det otvivelaktigt finlandiserings-begreppet . miste om sin finländskhet genom det svaret, utan tvär som mest styr denna utveckling. De nyheter som den tom är det endast genom det svaret som vi uppnår vår stora amerikanska och engelska allmänheten får om finländskhet. I omvärldens perception är Finland för Tro inte, kära läsare, att det är likgiltigt för Finland Finland är numera vanligen eller enbart nyheter som litet för att någon skulle veta var landet ensamt ligger. förstärker föreställningen om Finlands "finlandisering" , hurudan finlandsbilden är i utlandet! Att säga att vi ligger i "Scandinavia" är det mest sanna En negativ finlandsbild i utlandet gör skada för Fin Uppfattningen om Finland och finländarna var nega svaret. land på flera olika konkreta och påtagliga sätt. En tiv från förr, men håller nu på att bli ännu sämre. Som Nordismen är till gagn för Finland, och säkerligen
finländare i dagens värld får man snart börja känna sig felaktig finlandsbild är skadlig för Finlands utrikespoli även för resten av Skandinavien .
tik och nationella säkerhet, det förstår vi alla. Ett annat som jordens drägg och avskum .
Å,
~.,.,.,., ..~"".,.,,,.,.,.,.,"" "".,.,,,.,.,.,::::::::~:.,"" =.,,,".,.,.,,,,,"".,".,.,., ".,.,.,.,.,.,,,~.,., ';
Marskalk C. G. Mannerheim
och Finlands självständighet
Torsdagen den 6 december 1984 har det förflutit 67 år sedan republiken Finlands tillblivelse, en självständighet som först under de senaste 20 åren har kännetecknats av såväl inrikes- som utrikespolitisk stabilitet samt av ett överflöd av konsumtionsvaror. Många av de män och kvinnor som varit med om att utforma vår republik och trygga vår självständighet under dessa 67 år och vi som är unga idag har all anledning att vara tacksamma för de uppoffringar, som våra föräld rar och förfäder gjort vårt land och därmed oss till fromma. Uppoffringar som vi alltför lätt glömmer där vi sitter och framlever en rätt obekymmer sam ungdom.
Kort Mannerheim-biografi Carl Gustaf Emil Mannerheim föddes den 4 juni 1867 på Villnäs gård i Egentliga Finland. Han var son till greve Carl Robert Man nerheim och dennes hustru, Helena von Julin. Som 16-åring kom Gustaf till kadettskolan i Fredrikshamn. På erund aven disciplinförseelse måste han dock lämna skolan 1886. Följande år avlade han studentexamen och därefter antogs han vid Nikolajevska kavalleriskolan i St. Petersburg. Efter att ha erhållit officersutbildning blev han först placerad vid ett dragonregemente i Polen. Efter ett par års tjänstgöring förflyt tades han till kejsarinnans chevaliergarde i huvudstaden. Är 1892 gifte sig Mannerheim med Anastasia Arapova. Paret fick två barn, döttrarna Anastasia och Sofia. Elva år senare sepa rerade paret och äktenskapet upplöstes formellt 1919. Mannerheim är också känd för den upptäcktsresa som han 1906-08 företog i Asien. Hans uppgift var att till häst undersöka och kartlägga stora områden i Kinas västra provinser. Vidare skulle han informera sig om de kinesiska militära och civila reformernas resultat. Efter återkomsten fick han för tsar Nikolaj II redogöra för färden och det omfattande vetenskapliga material som han in samlat. År 1911 utnämndes han till kommendör för Livgardets ulanre gemente i Warszawa. Ar 1913 blev han brigadgeneral. Den ryska revolutionen avbröt hans karriär i tsararmen och han återvände till Finland. I inbördeskriget ledde han de vita regeringstrupperna till seger. Efter en kort tid som riksföreståndare . (utnämnd i december 1918) kom han alt tillbringa 1920-talet som privatman. Ar 1920 grundade han det barnskyddsförbund som fortfarande bär hans namn och samma år valdes han också till ordförande i Finlands Röda Kors. Han återinträdde i republikens tjänst 1931. Två år senare erhölJ han fältmarskalkens rang och på sin 75-årsdag 1942 utnämndes han till Marskalk av Finland. Han innehade presidentämbetet 1944-46, då han tvingades avgå dels p.g.a. en vacklande hälsa. Under sina sista år vistades han huvudsakligen i Schweiz där han utformade verket " Minnen".
Moderna historiker undviker ofta att framhäva enskilda per sonligheters insatser och brag der men när man blickar till baka på Finlands historia kan man knappast undgå att fastna vid namnet Carl Gustaf Man nerheim. Ett namn som intimt förknippas med de 30 första åren av vår självständighet. Som landets riksföreståndare stadfäste han regeringsformen - som är den främsta av våra grundlagar - den 17 juli 1919. Mannerheim ledde de vita un der inbördeskriget 1918 och fungerade som överbefälhavare under vinterkriget och fortsätt ningskriget då vi framgångsrikt försvarade vår självständighet mot den hungrige grannen i ös ter. Under de år då stormvindar kastade omkring lilla Finland fanns han där och lotsade lan det med fast hand . Precis som åtskilliga andra finländska män sökte Gustaf Mannerheim tjänst i den ryska armen där han tjänade Nikolaj 'II med stor tapperhet. Han avancerade till general och skaffade sig stridserfarenhet i det rysk-japanska kriget 1904 05 och på östfronten under det första världskriget. Då det rys . ka tsarväldet föll samman och
Finland förklarade sig själv ständigt sökte sig Mannerheim tillbaka till sitt hemland. Trots hotet från boljsevikerna gjorde han den äventyrliga färden ge nom det revolutionära Ryss land i full generalsuniform. Han lät också meddela den rys ka militärstaben att han ansåg sig vara befriad från t-jänst i den ryska armen då Finland prokla merat sin självständighet. Den ryska revolutionens el dar hade emellertid också spri dits till Finland. Landets röda element utgjorde tillsammans med de ryska trupper som fort farande fanns i landet - cirka 40 000 man - ett hot mot vår säkerhet och vårt nygrundade oberoende. De vita trupperna och landets lagliga regering saknade en överbefälhavare och Manner heim kom som en skänk från ovan, den II januari 1918 mot tog generalen uppdraget. Med de fältherreegenskaper som han förvärvat på olika slagfält kun de han till sammans med vita fosterlandsmän rädda Finland från ett ovisst öde. Den tyska hjälpen, under von Goltz. för kortade avsevärt inbördeskri gets längd . . Kriget var över men inga
.
lunda problemen, landet var för lång tid framöver splittrat i två läger - segrarna och de be segrade. Mannerheim betonade också vid segerfestligheterna i Helsingfors den 16 maj 1918 behovet av försoning: ~, . . . Må det blod vi gjutit för att uppnå självständigheten va ra ägnat att höja hela vårt folk över all småsinthet, över alla sådana tvistigheter, som splittra och försvaga det. Må det fos terländska sinnelaget efter detta nationella frihetskrig växa sig så starkt bland vårt/olk, att var och en tävlar om sättet att giva det mesta för sitt fosterland. "
Resterna av de rödas arme be handlades dock illa och mycken tragi k.,utspelade sig i fånglägren efter kriget. Ute i Europa rasade världs kriget vidare och Finlands nära förbindelser med Tyskland sågs med oblida ögon av västmak terna. Trots alarmerande be sked om tyska motgångar på de olika frontavsnitten begick Fin Ilands lantdag misstaget att välja den tyske kejsarens svåger prins Friedrich Karl av Hessen - till Finlands kung.
,
Den som besöker Mannerheim-museet i Helsingfors förvånas över det stora antalet exotiska saker som Marskalken prydde sitt hem med. Sovrummets spartanska inredning står dock ~. bjärt kontrf!St till det övriga husets. I rummet dominerar den tältsäng som Mannerheim även medforde under sina resor.
".,,,,,.,.,.,,,.,.,.,.,.,= =.,.,.,.,.,.,,,,,,,.,.,.,,,.,.,.,,,,,,,.,.,.,.,.,
==.,.,.,.,., =".,,,.,.,.,., """""""""""""""""""""l
~ ______________________________________~o=nS=d~ag~8~n~de~n~5~d=e~ce=m=b=8r~1~9~=-___________________________________~~~~~ Utrikesminister Stenroth ha de redan tidigare insett den all varsamma situation som upp stått och han skred till verket för att trygga vår internationel la ställning. Nya broar måste byggas västerut och för den uppgiften krävdes det ett namn som åtnjöt förtroende och sym pati hos segrarmakterna. Det fanns egentligen bara en och det var Carl Gustaf Manner heim. Det var nämligen bekant att han motsatt sig de tyska ori entering som man följt i Fin land. En utländsk politiker lär till och med ha kallat honom "Finlands sista trumf" hösten 1918.
Som diplomat i västerled Iyc" kades han också knyta nya band med segrarmakterna, vil ket så småningom bäddade för erkännande av Finlands själv ständighet. Någon monarki blev Finland aldrig och Kaarlo luho Ståhlberg tillträdde som . president 1919.rJler 1919 tillbringade Man nerheim mycken tid utomlands, men då' Svinhufvud blev presi dent 1931 tog han Mannerheim i republikens tjänst. Denne samtyckte till att övertaga ord förandeposten i försvarsrådet. Trots att han vistats mycket utomlands hade han bibehållit kontakten med försvarsmakten och framför allt med skydds kårsorganisationen. I - stora drag var han också orienterad
om de framsteg och brister som kännetecknade vårt lands för svarsväsen år 1931. Han kunde konstatera att försvaret hade försummats. Försvarsanslagen hade nätt och jämnt räckt till för att upprätt hålla en krigsmakt, som var långt ifrån tillräcklig för rikets försvar. Han påbörjade en seg kamp för att få, . framför allt riksdagen, att inse hur viktigt det var att Finland hade en stark försvarsmakt. Han mena de att den ringa förståelse för landets försvar som existerade, främst bottnade i ett föga ut vecklat utrikespolitiskt tänkan de. Mannerheim såg med bekym rad min hur stormakten i öster _
rustade upp sin krigsmakt och kämpade hela tiden för ökade anslag. Det tog dock åtskilliga år innan hans kamp gav frukt. Är 1937 utgjorde försvarets del av statsbudgeten 16 0/0, ett år. senare hade den stigit med 6 % och ödesåret 1939 hade .den slutligen stigit till 30 0/0. Men som överbefälhavare kände Mannerheim mer än väl till försvarsmaktens svagheter och då Sovjet krävde att få ar rendera skär och öar i Finska viken 1939 var Mannerheim av den åsikten att man borde gå kraven till mötes. Detta kunde regeringen inte acceptera och de krav som de finländska för handlarna ställdes inför senare under året var betydligt hårdare och omöjliga att tillmötesgå. Det låsta förhandlingsläget ledde till det sovjetiska anfallet på vårt land den 30 november 1939. Kriget slutade i nederlag för Finland den 13 mars 1940, precis som fortsättningskriget i september 1944. Krigen förlo rades men det viktigaste och det som är oss mest kärt bevarades - nämligen vår självständig het. Mannerheim skötte sin upp gift som överbefälhavare i de båda krigen med den ära men fick tillsammans med den tapp ra finländska armen erkänna sig underlägsna fienden i det långa loppet. För att tillfredsställa seger
makten Sovjet krävdes politis
ka ommöbleringar och Man
nerheim blev Finlands sjätte president 1944. Då han av häl soskäl tvingades avgå 1946 tac kade honom statsminister 1.K. Paasikivi i radion med följande ord:
"President Mannerhelms namn är djupt inristat i vårt lands historia. Efter att ha bu rit ett tungt värv i landets tjänst mottog han i augusti 1944, tillmötesgående folkets enhälliga önskemål, republi kens presidents ansvarsfulla ämbete. Under hans ledning och i skydd av hans auktoritet
Celebert besökt på Mannerheims 7S-årsdag
lösgjordes vårt land från _kri get. Ingen annan hade kunnat utföra detta uppdrag, ty ingen annan åtnjöt såsom han fol kets stora flertals förtro- . ende. . . President Manner heim kan draga sig tillbaka till välförtjänt vila i medvetande om att Finlands folk icke skall glömma de utomordentliga tjänster han gjort fädernes landet . .. "
Mannerheim gick bort den 28 januari 1951 i Schweiz, men fick sin sista viloplats bland si na krigare på Sandudds kyrko gård i Helsingfors. När vi än en gång får fira vår självständighet som ett obe
D Den unge ka detten Gustaf Mannerheim till sammans med den äldre bro dern Carl.
D Liberator of Fin ulIId - Finland be fritue; den ·titeln stå tar Marskalk Gustav Mannerheim med på flera amerikanska frimärken.
D Manllerheim . på tigerjakt Neapel.
roende folk, kan det vara på sin plats att skänka Marskalken Carl Gustaf Mannerheim en tanke och samtidigt minnas, de som kämpat och stupat för Fin land.
Patrik Sundqvist
•• . - .
,.. . . . . II' . . . . . . . . . . . . . . . . .-
i!!: . . . . . • •
NORRA DELENS POPULÄRA DANSPLATS RIVER T II LL MED' EN PÅ PLATS: ÖP:s redaktion, Dans Paradens Favorit Band med
~
1...r1J~
~cn
cm
p.:~__~t4-'''ff!t.r('
dansanta låtar i bagaget.
OZ --I
0 ;III:()
-:z
-I
-
I';'
" ... RÖSTA FRAM DINA LATFAVORITER 1984 OCH DELTAG I JEANS LOTT'E RI!!!
-_I .
FAVORITERNA FRÅN DANSPARADENZIG·ZAG HOT SHOP Ald.gr. 15 år
BUSSAR: 1. Karleby 19.00 via Såka, N:ve til, Kronoby och Edsevö. 2. Esse 19.00 via Lappfors, Pur mo, Bennäs och Kovjoki. 3. JAKOBSTAD 19.40. 4. Komossa 19.00 via Kimo, Oravais och Jeppo. 5. Haldins från PF i Vasa kl. 18.30 via busst., Vörå, Oravais, Maxmo, Gunilack o. Hirvlax.
För första gången på svenskt håll:
EN HELMYSIG LÖRDAGSDANS I ÄKTA KRAMGO STIL! LÖRDAGEN DEN 8. 12. 1984 KL. 20-01
*
SUOSIKKIS STORA DELTÄVLING
ROCKKUNINGAS -85 *
Spelar gör inte mindre än
FREDAGEN DEN 7.12.1984 KL. 20--01 Suosikkis chefredaktör J yrki H ämäläinen befinner sig på plats med jurymedlemmar för att utse en Rock-kung för final. N u har du chansen att heja på ditt eget favoritband!
- ACTION • RÅGSVED .FORTH BRAGG • HILJAA -JETBLACK - RELIC • MUSTA LAMMAS -FOREWARD - OLD WINTAGE -SINA BLUES BAND -ZEUS -PAKORAIBO Dessutom finns Tammerforsgruppen KAIRO på scen!
och det superbra discot direkt from Sweden
*X:aDISCO
GÖR 80M ALLA ANDRA
BUSSAR BÅDA KVÅLLARNA enligt röijande: Sundom 19.15, Vasa busst. 19.30, So.r, Yttennalax, Dro~In, Petaiax. HAGLUND: Kaskö 19.15, SkrattnAs 19.30, K:stad 19.40, Tjöck 19.50, Pjelax 20.00, Nirpea 20.15, Övermark 20.30. HAGLUND: Kalax 19,.30, Nämpnis 19.40, Norrnis 19.45, Ranpby 19.50, T6jby 20.00, Harr ström 20.10, Taklax 20.15. •
•
•
•
•
.. .. .. •
•
•
•
•
..
..
•
•
•
•
•
..
•
...
..
•
..
..
•
..
•
..
•
•
•
•
•
..
•
•
•
..
.. il
Al TILL DftDlMU
ÅLDERSGRÄNS 15 ÅR BEVAKAD KLÄDFÖRVARING
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 'III
...............
II
............
fl.
. . . . .-..: .. .. .
••
• •
• •••••
LUCIAFEST I "'-.....,.-JI/UA·€;~ BERGÖ UF's LOKAL
Art Company på kommande
LÖRDAGEN 8. 12. 1984 kl. 19.00.
Det holländska paret The Art Company befinner sig på Fin land-Sverige-turne och kommer att dyka upp i Korsn äs den 14 december. Det är med hiten Susanne som gruppen har slagit igenom . Lå ten spelades in av ett gäng stu diomusiker på deras fritid och de uppges ha blivit mäkta förv åna de då den dök upp överst på topplistorna . Strax på framgångarna med Susanne kom gruppens första LP ut på marknaden. Skiva n in nehå ller en rad låtar som väckt uppmärksamhet bl.a . Japie; Pas
UR PROGRAMMET: Håkan Malm festtalar, Luciatåg, Körsång, 5010 framträdanden, Flöjt- och trumpetmusik m.m.
DANS till JUKKAS
orkester efteråt.
Alla Hjärtligt Välkomnal
. . . . . . . . . . . . . . . . I!'
• • • • • • • • » • •
Arr.: Bergö UF 6. 12. kl. 19.30 9. 12. kl. 18.00
YTTERJEPPO UF håller ·ÅRSMÖTE i paviljongen lörd. 15. 12. kl. 13.00. Kaffeservering. Välkommen! Styrelsen
Med tyska och engelska ver sioner av Susanne har The Art Company dragit fram som en präriebrand i topplistorna run tom i Europa .
*** ,..'
Goed Op, K Wil Niet Em-een Ander Dansen och Oude Liefde Roest Niet .
wMARVIN IAARIC MAMILL DEN OBE8E.RADE ~~ ETTAN REGI SAMUEL FUUER
AO...... S 'll...1 'THEIIGIltEOOfriE' .
FÄRGFILM
***
12.12. kl. 19.30 KIRK DOUGLAS JACK THOMPSON
. ' . .~~-
~'S;t' "'?~~
($~~R1
Livsmedels 961-213916 & Grillkiosk Hemstrand
fi,-'-l--":
"THE MAN FROM SNOWY RIVER" oP:PE~r,
~ o;~~':~:'::;:;~
Sö-to:.... 0.-.....0 ••00
-._
--+-';
.
(
--
. ~ ..
><.
.-.
,
~-.
~-~. .
, l!lJi.;. ~
.
'
""
.
Kulturtidskriften
111111111111111111111111111
SÄND JULPOSTEN I TID
"risJIIII'I .11 SKIDSPORTEN BÖRJAR.. ~ cDrTlrTlodore
över 600 sidor för endast 70
lOk. Jag beställer Horisont för 1985 för endast 70 mk. .
K
MARKNADSLEDARE BLAND HEMDATORER
JULKORT JULPAKET
17.12. 18.12.
COMMODORE ~ ..h \YJ[J@~m SAMT NYHETEN COMMODORE 16 Nu rekordstort urval tillbehör, nyttopro· gram, spel, böcker m.m. Våra prislistor för Commodore omfattar ca 450 artik lar. Förmånliga paketerbjudanden. Även SHARP datorer och fickräknare. Begagnade datorer bl.a. Commodore, Sharp (olika), Aquarius, One, Texas, Dragon, Sinclair samt tillbehör till dessa. Även byte. Postorderförsäljning. Ring eller skriv och beställ kostnadsfri prislista och information.
~1J. . 66270 Pörtom - Tel. 961-661434 .
.
...
•
•
•
•
..
•
"
...........................................
'"
Horisont levandegör klassiker
och presenterar modern dikt
ning och idooebatt. Recen
sioner.
6 nummer med sammanlagt
COMPUTER
Julhälsningar i hemlandet är framme till jul, om Du po~tar dem i god tid:
HORISONT ges ut i Svenska Österbotten.
Horisont är den största fin
landssvenska kulturtid
skriften .
DRAmER AV
20
** TERINIT SKILOM • * nLLVERKNINS RUKKAS
Namn
SKIDOR, STAVAR, BINDNING AR och VALLOR I MANGOER. Naturligtvis Irln:
"risJIIII'I kli NÄRPES. tel. 962-43 224.
11111111111111111111111111
........................
fl
Näradress Postnummer och postanstalt Sänd kupongen till . Horisont, clo Landskapsför bundet HandelsespL 23 A, 65100
......v_asa_ . ________
..............
~
« ...... •
••
rtOl
Onsdagen den 5 december 1984
-------------,---,--~
- !
• Tutu (uttalas tyty) kallas den
skira dräkt som dansöserna är
klädda i när de uppträder. Un
der övningarna duger en vanlig
gymnastikdräkt.
Nej, den klassiska ba
letten är minsann ingen
dans på rosor. Hård
träning, sträng discip
lin och enformiga öv
ningar redan från
första terminen. Men
det är det värt, tycker
'eleverna i Vasa balett
förening. Och föräld
rarna är belåtna. För
inte nog med att flic
korna lär sig grunder
na i en gammal konst
form. De lär sig dess
utom artighet, kon
centration och själv
behärskning, får en
god hållning och ut
vecklad musiksmak.
Balett •
Kaija Wallin , styrelsemedlem i balettföreningen och mamma ti.ll en av flickorna berättar att må nga slutar redan efter första terminen . - Det är sådana som kom mer hit för att dansa Svansjön som de sett i TV och sen får lov att stå timme efter timme vid spe~eln och öva bensträck ningar. Men de som klarar första terminen fortsätter vanligtvis flera å r . Och förädrarna är nöjda . - Yrkesdansare blir de knap past, men det är inte he.llerme nin~en. Det är så mycket annat
ingen dans på rosor
. som följer med, inte bara själva rörelserna. De lär sig be härska sin kropp. de lär sig be liga , lär sig artighet och Kon centration. Ja, hela personlig heten utvecklas. Dessutom vänjer de sig tidigt vid den klassiska musiken, säger Kaija Wallin .
• Yrkespedagoger Vasa balett har verkat i fem år och har omkring hundra elever i åldern nio till sjutton år. Dessutom ett sextiotal i den så kallade sagobaletten, lekfull halett för de allra yngsta.
De längre hunna övar två gånger per vecka, det är ett minimikrav. Det går ändå så oerhört långsamt framåt. Sam ma rörelser övas år efter år. Som lärare fungerar riktiga dansare bland annat från natio nalbaletten i Helsingfors. - Ska det vara så ska det vara på riktigt, tänkte vi när vi startade . Men vi kan ändå knappt tro att det är sant, att de ger sig tid och ork att kom ma hit varje vecka . De tycker säkert att flickorna är duktiga och att de kan utvecklas , säger Kaija Wallin. I den klassiska baletten är
det särskilt viktigt med kunni ga lärare, för många rörelser kan vara direkt skadliga för kroppen om de inte .utförs på rätt sätt . Dessutom måste dansaren vara byggd på ett viss sätt, öppen som det heter - kunna vrida benen utåt i motsatt rikt ning, för att alls ha någon möj lighet att ens kunna lära sig grundpositionerna . Också ryg gen granskas ingående när nya elever tas in. - Vi är tyvärr tvungna att avvisa många, men det är för deras eget bästa. De kan få men för livet om de inte har den rätta kroppsbyggnaden. Trä ningen är hård och den tär på kroppen, säger Kaija Wallin. Andra kan inte anpassa sig till disciplinen, som av tradi tion är sträng. Artighet och självbehärskning hör baletten till. - Också stora flickor på hög nivå är tvungna att niga inför sina lärare . Det kräver för all del inte vå ra lärare , men vi för äldrar tycker nog att de gott kunde göra det. Flickorna ska förstå att vara tacksamma när lärarna kommer så långväga ifrån för deras skull, säger Kai ja Wallin .
• Reser och uppträder Ingen dans på rosor, precis. men flickorna i Vasa balett äl-
I
skar sin hobby . Och för att sti mulera till nya tag och fortsatt träning reser föreningen varje vår till någon riktig balett. Na tionalbaletten i Helsingfors har de besökt flera gånger redan och sett bland annat Svansjön. Giselle, Den blå pärlan och andra kända baletter. - I fjol på sportlovet var vi till Leningrad, balettens Mec ka. Det var en underbar upple velse för både eleverna och oss föräldrar. Där fick vi också be söka en balettskola och dansa folkdans med ryska elever, be rättar Kaija Wallin. Föreningen ger också sina egna elever möjlighet att upp träda. I höst har man turnerat i lågstadieskolorna i Vasa och gett prov pä både klasisk bal.e tt och karaktärdans. Den snare formen påminner om folkdans men utgår · från balettens grundpositioner . .'
• Nyttigt för pojkar Endast en handfull av halett föreningens elever är pojkar och det tycker Kaija Wallin är synd . - Balett är ingenting som ba ra flickor ska ägna sig åt. Också poj kar behövs. Dess utom är det nyttigt för pojkar att dansa balett. Många top pidrottare , till exempel ishoc key- och fotbollsspelare. tränar balett för att fä en större käns Iighet, bli smidigare och mera koncentrerade, säger hon.
• Det gäller att ha den rätta kroppsbyggnaden. Träningen är • Ingen snobbhobby hård och rörelserna påfrestan de. Lärare Tiina Rajala-Hautala Klassisk balett är relativt 0\' instruerar.
~
______________________________________~o~nS~d~ag~8~n~n~.~5~d~K~8=-'~8=r~1~~~________________/__________________
Filmer och TV
har gett dansen
det stora lyftet
Danslärare - det låter säkert som rena rama drömyrket för många. Men för MilIa Simons · i Vasa är det . verklighet. I snart tio år har hon livnärt sig på sin jazzdans _. på att skapa och lära ut. Men det var ingenting hon hade planerat på förhand. Det bara blev så. - som ung deltog jag i en massa kurser och började så · småningom undervisa själv. Sen märkte jag plötsligt att jag kunde leva på det, berättar hon. jag aldrig. Det är alltid över mig. När jag är ute och promenerar kan det hända att jag tar några danssteg då och då för att prova • Att både dansa och undervisa är en hälig kombination. Jag kan inte tänka mig ett bättre yrke . ' nån ny ide. Fast numera tänker säger Milla Simons. jag nog mera än jag dansar när jag skapar, säger hon . - Visst kan man ha ett tema Genom TV-program och bio också, men för mig är den vikti Några termer: graffilmer får Milla Simons na gaste uppgiften att med hjälp av Jazzbalett, .jazzdans, jazzgymnastik - vad är egentli turligtvis också en hel del ideer . min kropp förmedl·a musiken. gen vad? Milla Simons förklarar: Men hon är·samtidigt väldigt kri För Milla Simons är musiken Jazzbalett är helt enkelt detsamma som jazzdans. tiskt till mycket hon ser där. praktiskt taget A och O och hon Termen används med förkärlek i Sverige och det är - I vissa program är danserna ägnar mycket tid åt att stå i sk i synd, för ordet balett kanske avskräcker många . väldigt utmanade och det tycker vaffärer och bläddra. Jazzgymnastik är däremot ingenting. Åtminstone jag inte om . Farne däremot har - Det värsta är att det finns så ingen konstform. Det är gymnastiska rörelser till mu verkliga toppdansare. Synd bara mycket att välja på . Jag får lov sik, varken mer eller mindre. Ett försök att göra att det visas så korta snuttar av att lyssna timme efter timme. gymnastiken trevligare. mera i tiden. Inget fel på det , danserna . Man får ingen helhets Tac~ och lov har jag vänner som men tro för all del inte att det är jazzdans ni sysslar bild av dem. hjälper till , utan dessa agenter med . . skulle det aldrig gå . Aerobic. eller som svenskarna säger, gymping, har • Musiken viktig Somliga nöjer sig med disco heller ingenting med dans att göra. Det är gammal Medan den klassiska baletten musik. men att dansa jazzdans hederlig motionsgymnastik i ny tappning . Kläderna är ofta beskriver ett händelseför till ett sådant dunk tycker MiJla nya, liksom musiken . men målet är detsamma - att lopp dansar man jazzdans mera Simon~ är hemskt. öka syreupptagningsförmågan . för dansens egen skull. - Jazzdans kräver jazzmusik, det är bara så. Dessutom känns det mera konstnärligt med riktig fotvinkel på 180 grader nöjer sig populärare än någonsin nu. Text och bilder: musik och det betyder mycket jazzdansen med hälften. Också ren och skär motionsgym för dansaren. Musiken ska näm -Visst finns det vissa rörelser i nastik med träningsprogram av Birgitta Strandvall ligen fungera som en injektion . jazzdansen också som kan vara olika slag är på modet. Kritiker nånting att leva sig in i och nån skadliga . Till exempel att böja na talar om kroppsfixering. ting ·att leva ut. rak rygg vinkelrätt mot raka ben - Det kan väl hända att det med armarna fram åtsträckta är • Alla kan dansa i dag väldigt påfrestande för ryggen. ligger något i det. Men medan Men sådana rörelser kan man gympingen riktar uppmärksam För å tta år sedan fick Milla Si lätt ersätta med andra . heten mot den egna kroppen rik mons tjata sig till ett tillstå nd att tar sig dansen utå t, mot andra.
hålla en kurs i jazzdans vid arbe Men inte ska man fördöma gym
tarinstitutet i Vasa . När hon väl • Uppåt, utåt pingen för den skull. Det är bara
korn igå ng visade det sig vara en bra att folk sköter om sina
av de populäraste kurserna . Och Enligt Milla Simons är jazzdan kroppar.
intresset har bara ökat frå n å r till sen i sin ursprungliga form be
Men Milla Simons beklagar tydligt äldre än den klassiska ba år. att både dansen och gymnasti - Nu börjar dansen äntligen letten . Många ans·e r att den här ha den status den alltid har varit stammar från afrikansk primitiv ken blivit så kommersiell på sis tone. Att det följer med en viss värd. Mycket är det väl tack vare dans . - Men den är verkligt skadlig, look , att man ska ha speciella TV:n och alla dansfilmer. Förr modekläder också när man dan trodde folk att man borde se ut knyckig och slängig . Den tydli sar och motionerar. på ett visst sätt för att dansa. gaste skillnaden ligger kanske i
. att man i primitiv <;lans rör sig Det är synd att det blivit så .
men det behöver man inte alls . 1 Inte så länge man bara dansar neråt mot jorden medan jazz Inom jazzdansen är det för till
O Uppvärmning pågår. fället inne med trasor, trasor på för sitt eget nöjes skull . Och nu dansen strävar uppåt. utåt. Moderna .jazzdans finns i trasor , ju trasigare desto bättre. kommer precis vem som helst till bilda danspedagoger och vi som konstform i Finland. Nå mina kurser. Jag har deltagare många olika varianter. Milla Si Men moderiktiga kläder gör in börjar på alla sätt hänga med i tionalbaletten i Helsingfors fi mons använder sig mest av två gen dansare . När de sträcker på . mellan 16 och 70 å r. konkurrensen. rade nyligen sitt 80-års jubi tekniker som heter Luigi och benen ser man nog snart vad de Vill man nå långt inom jazz leum. Balett i Vasa har också gå tt Mattox. går för , säger hon. dansen, kanske rentav bli pro - Längre var balett nånting fram å t i och med de nya trä - Luigi bygger mycket på ba Dans. dans och åter dans. fessionell, måste man däremot som bara helsingforsare kunde ningslokaliteterna i Finlaysons letten. är oppåtoch utåtsträvan Tröttnar man inte i längden? ha en viss medfödd begåvning ägna sig åt . Men idag finns det gamla fabriker. Nu hoppas de - Nej. jag kan inte tänka mig och dessutom börja träna som de och väldigt vacker. Mattox balettskolor i större städer och aktiva på att baletten ska bli påminner igen om showdans. be 'ett bättre yrke. Att både dansa mycket ung. den blir allt populärare. Någon ihågkommen när finska stads står av huvud- och kroppsrörel och undervisa är en härlig kom ska man ha den klas Helst snobbhobby är den inte längre, teaterns nya hus byggs. siska baletten som grund , men ser koordinerade på olika sätt. bination som passar mig ut säger Kaija Wallin . - Nu uppträder vi för det inte ha hållit på så länge att man Sa finns det. förstås en massa märkt. Men nllgot av ett måste Baletten i Finland får också mesta i stadshuset, men det är stelnat i dess former. Då kan det avarter och hopblandningar och är alla kurser jag deltar i om allt större uppskattning inter i sista hand är det alltid ledaren somrarna , både här hemma och ingen läm plit lokal eftersom vara svårt att lära sig jazzdans. nationellt, berättar hon . orkestern skymmer dansarnas Jazzdansen använder sig av som sätter sin prägel på en dans. utomlands. Det behöver jag för - Finland har redan dansare att få stimulans och nya ideer. fotrörelser, som är så viktiga m{mga av den klassiska balettens av. världsklass och vi har för När hösten kommer är jag som för baletten . En orkestergrop positioner. men är betydligt • Kroppsjixering? första gången fått stå värd för en ny människa, säger MilIa Siframför scenen skulle lösa det snällare mot kroppen . Medan en internationell danstävling .
. problemet, säger Kaija Wallin . den klassiska baletten kräver en Det är inte bara dansen som är mons . Teaterhögskolan har börjat ut-
För Milla Simons kretsar det mesta kring dans och musik. Det räckte länge innan hennes barn, tv å döttrar på tre respekti ve fem år , koin underfund med att det faktiskt finns andra yrken än danslärarens . Att gå till job bet betydde för dem att gå och dansa. Och deltog i en kurs så var det naturligtvis en danskurs, trodde de. Själv ser Milla Simons ständigt på sin omgivning med koreogra fens ögon . Vinterns första snö fall gav henne många fina upp slag . Milla SimOns skapar nämligen själv alla danser hon lär ut på sina kurser och då gäller det att ha ideer. - Halva jobbet går ut på att skapa . Om jag undervisar tjugo timmar i veckan använder jag lika mycket tid till förberedelser na . Och riktigt fri från det blir
................................
••••••••••••••••••••••••••••••••
.,..
~~
Onsdagen den 5 december 1984
~lT-------........-----=---~-------
L
Nödvändig ut rustning för älg
jaJa. Värde 3 800
mark. Licenser
för hundratals
mark tillkom mer.
~' . Jag gillar alt ja
ga, intygar Peter
Rabb, J7 år.
Jakten som
hobby~
Farlig och dyr, men spännande
Farligt och dyrt. Men en hobby som ändå ger en oerhört mycket naturupplevelser, 'k amratskap och spän ning. En hobby som för allt fler ungdomar ut i skogen och till täv lingsbanorna. Hobby: Jakt och skytte. Du har säkert sett dem. De bär gröna eller röda kläder, på ax eln hänger ett gevär och ofta har de en hund med sig som närmast ser ut att dra husse med sig i koppel. De ägnar sig åt sin hobby ofta. - Under andjakten var jag ut med geväret tre gånger i veckan. nu är jag på älgjakt varje veckoslut och i vinter blir det väl harjakt en gång i veckan. Peter Rabb, 17 år, funderar över hur mycket tid han lägger ned på sin hobby.
- Sen är det ju älgskidskyt tet på vintern och skyttetäv ' Iingar på sommaren.
• Dyrt Det är dyrt att jaga. - Blev det så mycket! ut brister Peter efter ihopräkning av älgjaktsutrustningens värde. Gevär, kikarsikte, patroner, li censer och annan nödvändig utrustning kostar tillsammans över 4 000 mark. Som tur är gevär och sikte engångsutgif ter. Tävlingsskytten lägger dessutom ned stora summor på patroner. För en ungdom som går i skola är utgifterna spe ciellt märkbara. Liksom inom andra hobbys spelar föräldrar nas intresse här en stor roll.
dande och rovjakt c För att få utöva någon form av jakt mås te man avlägga jägarexamen, betala jaktvårdsavgift, inneha jakträtten över något område samt ha licens på ett godkänt jaktv.apen. Länsmannen prö var från fall till fall om licens
skall beviljas. Älder samt erfa renhet från skjutbana eller ar me kan här beaktas. Jakträtten fås i praktiken genom medlem skap i en lokal jaktförening. Jägarexamen avläggs skriftli gen vid bevakade tentamens tillfällen. Examen omfattar
bland annat de biologiska grunderna för jakt, artkänne dom, viltvård, jaktvapen och jaktlagen. För att få delta i älg jakt måste man dessutom av lägga ett skytteprov.
Henrik lngo
• Stort nQ;e
Satsar man så mycket på en hobby vill man ha ett utbyte av den . Och visst får man det. - Kamratskapet inom de lokala jaktföreningarna och jaktlagen är väldigt gott. Det samma gäller bland de som tävlingsskjuter. Att ströva i skog och mark är något som alla borde ägna sig mera åt. Man lär känna natu ren, förbättrar konditionen och blir på bra humör. - Fastän man inte skulle los sa ett enda skott är jaktturen njutbar. Jakten ger en också en stor portion spänning. När till exempel en älg efter en lång jakt dyker upp klappar nog . hjärtat några extra slag för alla jägare.
• Lagstiftningen Vem som helst får inte ta ett gevär och gå ut i skogen. Alla vapen är farliga och djuren måste skyddas från onödigt li
Det gäUer inte enbart alt skjulo älgarna. SIaJaen tar också en lång tid i anspråk.
det bästa sättet
att nå den österbottniska ungdomen är att annonsera i deras egen tidning
ring redan i dag
9&1.12158'4
I - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - D E A D L I N E MANDAGAR---
~ ________________________________________o_n_Sd_a_ge_n_d_en__5_de_c_em_b_e_r_19_84__________________-____~----~-----~~l7 .. ~ Unihoc-slutspel
Nykarleby
Det börjar dra ihop sig när det gäller årets Unihoc-turnering in om SÖU. Slutspelet arrangeras enligt ti digare modell i samarbete med NUFS , Lördagen den 8 decem ber med start kl. 10,00 är det dags för slutspel i Nykarleby Idrotts- och Ungdomsgård, I år deltar åtta herrlag. ett lag per ring men tyvärr endast tre damlag, Det är lite av jubileum över årets Unihoc-turnering. för det är femte året som turneringen ,arrangeras . Bland herrarna_har hemmalaget NUFS dominerat genom att hemföra tre segrar ut av fyra möjliga den fjärde segern
eirr,
hemtördes av Ytterjeppo UF. Bland damerna har Gerby UF segrat två gånger medan Lepp lax , NF och Petalax UF har var sin seger. Filka lag som tar hand om se ge rn i år avgörs alltså inkom mande lördag den II december. Den första omgången har lottats på förhand. Kl. 10,00 NUFS-II-ringen (herrar), 10.20 Singsby UF-Hellnäsnej dens UF, IOAO Terjärv UF-Petalax UF, 11,00 Rangsby UF-Lapp fjärds lJF, Kl. 11.20 Terjärv UF-Petalax UF (damer). IlAD Ytterjeppo UF-Terjärv UF. 12 ,00 lPetalax UF-Ytterjeppo UF,
ARTIST & MUSIKERFÖRMEDLINGEN
HANDELSESPL 10 D,
Det är lärorikt att sitta i gymnasierådet, tycker Henrik Slotle och Slefan Wallin. (mörk med glasögon)
Eleverna skep.tiska:
Gymnasieråden försvinner, ersätts med nytt organ Gymnasierådet i dess nuvarande form ska upphöra och vad som kommer i dess ställe är ännu inte riktigt klart. En direktion av något slag, med representanter för elever, lärare och föräldrar. Om platserna fördelas lika mellan dessa tre grupper betyder det att eleverna kan få det betydligt svårare än nu att få sin vilja igenom. Så går i varje fall snacket i klassrum och korridorer.
65100 VASA 10,
tel. 961·113572
*Artister *Showband *Rockband *Dansband *Diskotek * Underhållning
Arbetet med ordningsreglerna tid har gått åt till disciplin fall , har mest gått ut på alt moderni- något som de nya råden, eller sera ord och uttryck samt an pas direktionerna, tydligen inte ska sa fordringarna till gymnasieni behö,'a befatta sig med. - Mest har det varit skolk vi. Till exempel cykelförbudet på skolgården som bara gäller , ningsärenden. Det är ett problem lågstadiet har slopats. i alla skolor. I våras fick vi något - Några mera genomgripan· sånär ordning på situationen i de förändringar kunde vi inte gö och med att vi införde två tim ra. Det skulle ha blivit rör krång mars kvarsittning som följd på ligt eftersom allt vi gör utöver det frånvaro utan giltig orsak. Strängt? Nej, det tycker inte vanliga ska gås igenom och god Stefan Wallin och Henrik SJotte. kännas av PF:s hela förvaltnings - Många menar att eftersom maskin, säger de. Många ideer har stupat på gymnasiet är frivilligt ska också samma hinder. undervisningen vara det. Och jag för min del är beredd alt hålla - På hungerdagen skulle vi ha velat göra som i så många med. Men så länge vi har obliga torisk närvaro ska man vara här, andra skolor - slopa skollun chen och i stället ge pengarna till säger Henrik Slotte. insamlingen. Men det skulle ha Att skolkningen minskade så tagit oss två år att få igenom det kraftigt i våras beror också till förslaget. Så vi fick nöja oss med stor del på att man fick lärarna att hålla en ordentlig koll på vem spa,rbössor i stället. som var frånvarande och varför. - Det betydde förstås en hel • Skolkning massa extra jobb för dem, men En stor del av gymnasierådens eftersom de var för iden som så· --~;."..-....;-------------------..., dan gick de med på det. Nu har de börjat slarva igen och då fun· gerar det inte längre. Det är orättvist när bara somliga blir Stefan Wallin och Henrik Slotte, elevmedlemmar i övningsskolrå det i Vasa hör till de skeptiska. - t stället för att som nu ha hälften av platserna får vi då ba ra en tredjedel. Och då har vi genast mindre att säga till om, säger de. _ Fast å andra sidan - detsam ma gäller förstås lärarna om de har både föräldrar och elever emot sig. Nåja, det är vanskligt all spek.ulera om sånt som ingen ännu riktigt vet hur det kommer alt se ut. Och inte vill heller Stefan Wallin och Henrik Slotte helt ut öma förslaget. t det nuvarande rådet sitter tre lärare och tre elever. Och Stefan Wallin och Henrik Slotte är för sin del nöjda med vad de uträttat under de år de varit med . _ Mest stolta är vi över att vi äntligen fått till stånd egna ordningsregler för gymnasiet. Något som fyra råd före oss bor· de ha gjort, säger de.
AS,pl-ran,t erna pao
rock-tronen utsedda :s~:~:e:t;fanwallin.
De tolv österbottniska band som skall delta i uttagningstäv. Men rådet har också trevliga lingen till Rockkunnigas 85 har utsetts. Deltävlingen går av ärenden på sina föredragningslis. stapeln i Pörtom fredagen den 7 december. Totalt arrangeras , tor. Teaterbesök, skoltröjor, I3 olika deltävlingar och den slutliga tinalen hålls i Helsingfors. dagsverken och , elevriksdagar D e uttagna banden är: ACTION (Tald ax) , FORTH BRAGG (Va sa), JET BLACK (Vasa), MUS TA LAMMAS (Vasa), OLD WINTAGE BLUES BAND (Korsholm), PAKORA !BO (Brändö , Vasa). RAGSVED (Ytteresse) . HILJAA (Kosken korva), RELIC (Jokipii) , FO REWARD (Pcltotupa). SINA
(Raahe) och ZEUS (Ko rtes järvi), Dessutom medverkar bandet Kario samt rocktidningen Suo sik'kis chefredaktör Jyrki Hämä läinen , Uttagningen i Pörtom blir den första som arrangerats på svenskt håll under de tio å r som rock-kungarna krönts,
ska de också ta ställning till. - Så har vi återupplivat en gammal tradition vid skolan konventet. Det är en tillställning med program och dans i skolan en vardagskväll och det har visat sig vara väldigt populärt. Förra gången skulle alla ha en rolig hatt på sig, den här gången ska vi ha maskerad, berättar de.
I
NUMMER
,
Fyll i nummer och kryssa i tör MC (musikkassett) eller LP (skiva) NAMN: .............. ................. ......... ,.................. ... ... ,............ .. ADRESS: ........................... ,.......... ,.. ,............. ,............ .... ,.. ..
-
För postning tillkommer 10,
®~'
_______________
----'_Onsdagen den 5 dece_m_be_r_19_M ____________________
(14I
('1"1"'1'1'1'1'1"'1'1""1'1'1"1""'1"'1"""""1"1"""1"1'1'111'11111'11111'1''...4
~ ,N ästa sommar blir avgörande
~
~ för Countty Road 13 vid Emet' ~
~
~
.~
~
NÄSTA SOMMAR blir avgörande för Country Road B-evenemanget vid ~ Emet i Nedervetil. Sex go_da år har arrangemangen gett Terjärv uf, men det ~ sjunde, alltså nu senaste sommar, gick det åt pipan. Vädrets makter gynna~ de inte. tillställningen och det blev en rejäl ekonomisk förlust för före~ ningen. S BOY WISTBACKA, i tiden en av initiativtagarna och fortfarande en av de dragande krafter, uppskattar att det finns en stampublik på drygt ettusen ~ ,personer, vilka kommer till countryfestival'en oberoende av väder och vind. ~ Men för att arrangemanget skall ge vinst borde publiksiffran klättra över ~ 2000-strecket.
~
~
I
I I~
~ S
I~ I
~
~
~ ~~ ~ ~
~
~
~~
~ ~~~
~ ~~ ~
~
~
~
1 ~
~
~
~ ~ ~
~
~
~ ~' ~
~
~ ~~
konSsteantearsate somatmar måste vi t countrykonserterna är mycket sårbara evenemang, De tusen som borde ha kommit utöver stampubliken kom aldrig. Men det kom folk ända från Uleåborg, Kuo. oc h'd plO VI a om k' rmg, ber ä ttar W' tbacka är man i den Iyckliga situationen att man har möjfl k . · h IIg et att ytta onserten mom. hus, men d et brydde man sig inte om senaste sommar. För de som kom hade försett sig med regnkappor och stövlar. _ Förlusten från ifjol bet yder i praktiken att det inte finns någon ekonomisk reserv att fal la tillbaka på nästa säsong . TUF:s verksamhet blir också störd till en del. berättar Wistbacka. Det blir således country vid Emet också inkommande sommar, men blir ,det också ett förlustår, är risken stor att countrytonerna över Emetsjön klingar för sista gången.
~id Em~t
e
Tonnartister rr
Enligt Wistbacka har principen för arrangemanget från första början varit att det skall bjudas på litet av varje. Så blir det tro~ ~ ligen också inkommande som~ mar, men det är troligt att grup-
~
~
~ perna blir färre. Och om möj. ~ ' ligt mera kända. ~
~
- Det blir kanske frågan om
~
band. Men någon direkt stöd-
~ två toppartister och två vanliga
~
Jb'an" dfreågVaenrkosamml,hrertamkatnl'dedne.t inte ~~~ ll
ha en person anställd , som på heltid skulle hinna dra projektet. Andra motsvarande even emang har vanligen en heltidsanställd som jobbar med förberedelserna hela årel. Till nästa sommar försöker arrangörerna få TV att bevaka konserten. - Kommer TV kan vi mycket väl få ett tiotal sponsorer. Men för att få TV dit borde vi i dethär skedet ha klart vilket program vi kommer att ha. Ju förr man har programmet klart, desto bättre är chanserna att få TV: på plats.
~
~ ~ ~ ~ ~
~
~ ~~
förutsp'å r en aning högre biIJ'ettpriser. Senaste sommar låg inträdet på 30 mark, vilket är en bra bit under det vad inträdet till andra motsvarande konserter kostar. e
~ ~
~ ~
~
~ ~
~
~
~-
~
I,,?puls från SOV-möte
~
~
Ett problem för arrangörema är att många artister Iden till country-evenemangen håller semester just den tid fick Boy i s~mband med ett på sommaren då evenemanSÖU-möte i Vörå i mitten av get går av stapeln. Dessu70-talet. tom går många countryar_ Vi diskuterade behovet av tister, till exempel Kikki Daalternativ till dansverksamhenielsson, Mats Rådberg, Alf ten inom ungdomsföreningsröRobertsson, Hasse Andersrelsen, och framförallt alternason, på vanliga dansställen. tiv som inte var bundna till - Vi upplever det inte åldersgränsen. Någonstans som någon direkt konkurinom mig hade J' ag drömmen '" rens. Men d et ar JU syn d om om country sedan tidigare, men countrymusiken blandas · ädå knäppte det till , berättar bort och blir dansmusik, så han . att det blir en förmildrad t En orsak tiJI att det blev just coun ry. den formen av musik låg i att Ett annat minus i protokollet country var starkt på kommanär att Emet-countryn aldrig fått de, men själv var Boy inte den någon form av bidrag, trots att country-fantast som många har man ansökt från ett flertal insvelat göra honom till. tanser. Det ända man fått är en Då det nya projektet presenform av garanti från Kronoby terades hemma i Terjärv var det kommuns sida . naturligtvis en del som var en
- Vi hade räknat med en publik på 700-800 personer men det kom långt över ettusen. Som bäst har vi varit uppe i 2.300 betalande, men så är det
~;khS~~~~!~. barn som löst ba-
~ ~
~~
~
~:;ä~~:~ P~~::b~~:at:~~ ~:I:;;~
Med stödjande verksamhet ~ avser Wistbacka att man har ~ låtit nya band entre Emet~ scenen vid sidan av de stora ~ namnen i branschen. Tyvärr ~ finns det alltså inte möjlighet till sådant i framtiden, - Ett problem är att vi har varvat alla bättre inhemska or kes t r a r ett p'a r varv. Då d et gäl ~ ler utländska orkestrar har vi ~ inte kapacitet att följa med och ~~ checka upp allt som rör SI'g ~ inom rimligt avstånd. ~ Föreningen borde nämligen
I~
Senaste sommars bakslag högre artistkostnader gör att man inför nästa sommars evenemang räknar med ett högre biljettpris. _ Vi har velat' se konserten som en familjetillställning och
~
I
~
Högre priser
e
aning skeptiska, men redan det första åren blev en positiv överraskning.
~
~
Så mycket större publik vill Wistbacka inte ha, då Country Road 13 annars . kera att fö r I sk u II e ns ora ' sm p~ägel av familjetillställnmg.
~
~ ~
~
~ ~ ~ ~
~
~ ~
~ ~
~ ~ ~
~ ~ ~
~
~
~
~
~ ~ ~
~
~
D Country-Boy Wistbacka går omkring i vinterkylan i Karleby och väntar på att det skall bli som·mar, sol och country vid Emet igen.
,~
~ ~
~ ~
§ Man har också diskuterat möjligheterna att göra konserten till ett tvådagarseve-
det är ingen hemlighet att han fortfarande satsar en stor del av sin fritid på att ro
ning man i så fall måste ordna med under natten, d k Re an nu räver arrangemangel många funktionärer Wistbacka berättar att
men som han själv uttryc ker det: "Det är som med allting annat, det går
:~:~~~ke~e:r e;e:a~e~~~
man allt mera strävar till att dela på arbetsbördan, men
~ ~
~
~;oj~~ttetv:s~:~f~e:r~~~::~: ~~, ~ ~ ~
~
~~
blodet..,"
bl./d:
Text och K-G OLIN
~
~
~
1'.111.1111111111'11'1'11'1'1111'1'1'11'11'11'1'1'1'111'1111111111'111'1'11IIIIIII'IIIIIIII'Å
~________________________________________~on~S~da~g~en~d=e~n~5~de=c~em=b='~r~lg=M~_________________________________~~~~ Österbottniska Posten
...
I
Medlem i tid ningarnas fö rbun d.
Österbo ttnisk ungdomslidning
och språkrör fö r Svenska
Österbollens ungdom sför bund
och dess medl emsföreningar.
Jakobstads Tryckeri oc h Tidnings Akliebqlag - 1984
--
ÖP·rådet : Leif Rex, ordförande
Sture Erickson, Stig·GÖran
Forsman, Birgitta Strand,
Lars·Erik Backman och Ulf
Johansson
Chefredaktör och ansvarig
utgivare: Karl-Gustav Olin
Tel. 967·13 SSS ,
hem te I. 967·13 420
Redaktion : Jakobsgatan 13
Postadress PB 27
68 601 JAKOBSTAD
Redaklör i Vasa: Birgitta Strand tel. 961-\ 13 S22,
PRENUMERA TlONSPRJS 1984
Helt år. .. .. .. .. .. .... .. ...... .. .. .. .. 6S, Halvt år .. .. .. ........ .. .. ........ ... 40, Skandinavien .. .......... .... .. .. ... 70, Lösnummer .. ................ .. .. ... 2,50
TllTA/GR.AB BAR VAD JAG HAR. \(ÖPTl
KASSA OCH BOKFÖRING
Jakobsgatan 13, Jakobstad
Tel. 967· 13 555
o
ANNONSMOTIAGNING
sOU:s kansli,
Handelsesplanaden \O D,
65100 VASA \O
Annonschef: Clas Holm Tel. 961-121 564 Hemtel. 961-2~2 508
Glenda Hunter P . O . Box 423 Gratton 2460 N.S .W. AUSTRALIEN Ålder: 30 å r. Intressen : Läderarbeten , foton, dans och träd gå rdar.
PRENUMERERA •••••••••• ~
~··························~pA ÖP "
.
,.
NÖjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nÖjesförmecllng.
REPLOT FÄRJFÄSTE
06m
HandelsespI. 10 D 65100 Vasa 10, tel. 961·113572
~-\ ~~
• HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING Av VIDEO· . FILMER OCH
BANDSPELARE
Tel. 961·38 020
KOLLA AllTID FÖRST' Allt inom
DU!
• musik Stans billigaste .
SOUMoTslof VASA ESPLANADEN 15 TeL: Ile 891 el. 120 015 Öppet: .,,,,,. 8017, 16 8013
aUAKER STATE förlän· ger motorns livslängd.
Erickson & Erickson Karlav. 3 VASA, 96H20 311
Yl HYR UT! PA & UIS
ANLÄIININIAR
för allt emellan rock konserter
friluftsmöten
~h
sound check 967 • 73
037 -
VASA musikbranschens specialaffär
_MIIO_1II1t PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN ...65100 VAASA - VASA 10 110 159
no
Joyce Iderbert 134 Main St.. Minyip 3392 Victoria AUSTRALIEN Ålder: 24 å r. Intressen : Musik . hant verk och skrivning .
UTHYRES!! !
i Bisatsen,
Sunnanvik
2 r+ kv 48,5 m2
Ansökningarna som riktas till SÖU bör vara framme senast 12. 12. 1984.
Arturo Alvarez Andrade Insurgentes Sur 552 Mexico, D.F. CP 06769 Col. Roma Sur. MEXICO . 24 år Ålder : Önskemål : Vill brevväxla på spanska .
Abdi-WaIi Mohamed P.O . Box 73 Mandera KENYA Ålder: 20 år Intressen: Allmänna Önskemål : Vill brevväxla med svensk eller finsk flicka .
LEDI
Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16. ANNONSPRIS , l texten .. .. ...... .... ... .. .. .. .. .. .... 3,75 Efter texter. .... ..... .......... .. .... . 3,7 S Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER
Minimistorlek 200 mm.
Färgtillägg -,3~ spmm
Österbottniska Posten ansvarar inte
för eventuell skada som tillfogas an
nonser vilka meddelats per telefon el
ler som på grund av post försening in·
te införts i begärt nummer.
Mr. Francis X-Mahoney , Jr., 1 Diana Rd. Worcester, MA 01605 USA Ålder: 17 år Intressen : Vykort , brevväxling samt att lära sig om världen och dess kulturer . Önskemål: Önskar brevvänner i vilken ålder som helst. Kom mer att besvara alla brev .
PLATSER
SÖU, Handelsespi. 10 D 65100 VASA
PRESENTER
Kaffe, bakverk och
presenter ...
Pre~'lt~iilllJri'l Inneh.: Lena Wilson Tel. 962·41 423 I källarv'n. hos Annie Sigg
TELEFONFÖRSÄLJARE
Vi söker en man 30;-60 år , för stimulerande försäljningsuppdrag .
Du behöver inte ha sysslat med försäljning tidigare för du få r din
utbildning av oss . Du får kontakta våra kunder efter uppgjorda
kundkort och arbetet sköter du fr ån din egen bostad. Du får
betald utbildning av oss och arbetstiden är huvudsakligen förlagd
till kvällstid .
Skriv omgående några rader kortfattat om dig själv så kontaktar
vi per telefon och lämnar vidare upplysningar om objekt och
försäljning.
Svar till "Seriöst företag".
-------------------..............
~~------------------------------------On-S-da-.-8n-å--n-5-. d-8C-8-m-U-'-1I_M ~~ ______________________________________
Egentligen Eva Dahlgren
.
Vem är du. Hur skulle du karaktärisera dig själv med fem ord? - Söt, snäll, rar och otroligt sexig, svarar Eva helt allvarligt. Okej, det må vara sant. Men vilka är dina negativa sidor då? - Jag har inga negativa sidor. Möjligen har jag för dåligt temperament. Bilden som Eva Dahlgren ger av sig själv är inte helt fel men å andra sidan Inte helt rätt heller. När vi träffade henne var hon ganska trött efter att ha turne rat i två månader och hon er· kände att vwt börjar det smaka trä till sist och att det tär relati· onerna till bandet ibland. - Men jag är ju en sAn jätte snäll människa. Kanske borde jag vara en aning mera tempe ramentsfull. - Nu lagrar jag min Uska av inom mig och när det behövs lAter jag det fA utlopp i form av sångtexter. Eva Dahlgren är en av de fA artister som förutan att upp träda, både skriver texter och musik till IAtarna. - På det sättet fAr jag dem ju precis som jag vill ha dem. Men visst kan det kännas litet pressande ibland, som till min nyaste LP tHl exempel. Eva Dahlgren Inledde sin ba· na som artist när hon var sjut· ton år. Idag är hon 24 och har hunnit få ut fem plattor i sldv. diskarna. LP:n "Förväntan" blev hennes genombrott som rockartist och med den LP:n kom lovorden.
- Det kändes skönt. Det de den österbottniska publiken var som ett erkännande. Tidl· sin chans att uppleva Eva Dahl· gare var jag bara en sAngenka gren i Nykarleby. men med "Förväntan" blev Jag Och som vanligt var det fullt, erkänd som musiker. tn\ngt, varmt och svettigt. Pre 11digare gjorde Eva och cls som det alltid Ir i Nykarleby henns dåvarande band Wajs när nAgon stjärna har dalat ner Gajs nånting som anses vara fn\n den svenska stjärnhimlen i mycket bakvänt inom musik· Österbotten. branschen. Hon Akte aämligen Eva Dahlgrens band var på turne förrän hon släppte en skickliga, mycket duktiga. ny LP. Eva kommenterar sa· - Bland orkestermedlemmarna ken: återfanns bland andra Dahl· - Vi repeterade In nya låtar grens sklvproducent Anden på det viset och det blev lättare i Glennmark. studion. Det var nästan som att Vad skall man säga om Eva spela live. Men den nyaste LP:n dA? Rösten är kanske inte är gjord enligt de vanliga krlte· "star". Men den är innehAIIs rierna: fönt LP:n ute pi mark· rik. Känns äkta. Liksom hela naden, sedan ut pA en lanse- hennes agerande på scen känns ringsturne. äkta. Ansiktet lever med i varje Eva erkänner att hon nog har ord av sAngerna. Engagerat. haft en Innenta dröm om en in· Mjukt, stämningsfullt. temalioneli karriär men att Evas ansikte är en spegel av drömmen har runnit ut i san· känslor när hon sjunger. Lik· den. som hela hennes texter i - Det gir för mycket tid IAtarna. Det är Inget rockande på sce och är dessutom sA himla jobbigt, och kostar en massa pen· nen, Inga yviga gester. Rörel gar. Jag trivs bra som det är nu. serna hör ihop med IAtarna. Och det föntår man väl. Mikrofonen behandlar hon i· bland mera eller mindre som en glass. Konserten Ganska bra. Mycket sensuellt. Evas turne i Finland har omfat· Text: P. StenvaU tat fem uppträdanden, fyra i Foto: S. Ljung södra Finland och I lördags ha·