Österbottniska Posten (ÖP) nr. 4 1974 by Österbottniska Posten

. .

.ö sterbot-t niska :P 9sten Österbötlni~k :ungdom'Sfidning Torsdagen den 24 jan. 1974 '.

Tre hland

de sexton

-Täylingslag Jast

•• svensl{3 ar

TRE svenskspråkiga leda möter rymdes , med i Vll.sa läns ungdomsnämnd som u~ - sågs på måndagen. Nämnden består av 16 ledamöter ,plus , ordförande. De svenska, med- , lemmarnIt är G~stav ' ,Skut-o bälla, Fritz-Olle Slotte och Per Thomasfolk.

• Forts. sid. 5

vill bli

instrUktörer SEX PERSONER har sökt

tjänsterna som instruktörer iDom SöU. Dessa är Sture' Ericson Sundom, Martin Marken Vörå, Britta Nygård Vörå, Christina , Nylund Va_o sa, Per Thomasfolk Kristi nestad och Ragnar Ståhl Maxmo. När de , två nya instruktö rerna trätt i tjänst komm~r SÖU att ha fyra instruktörer, anställda,- Avsikten är att var je instruktör skall ha hand -om två ringar. De önskemål de sökande framfört beträf fande de områden de önskar ' arbeta inom kan i någon mån

• Forts. sid ,

drivorna'!

:Överniark

och' l(ållby

•

går ,,:idare

MEDAN frågetävlingen

pågick i , ÖV,e rmar:k j fre

dags; satt ett 'av de lag som~

'skulle delta fast i en snö driva. Laget från Singsby h~nn inte_fram förrän täv lingen var över, men får en ny chans att visa sitt kun nande.

I Övermark var det hem malaget som utgick 'med se gern~ Laget plockade hem , 29 poäng, ' Vikby uf fick 28, Svenska föreningen Brahe gården i Kristinestäd 26, Tölby hembygdsförening 25, NämpnäS uf 22 och det ~jät te laget Skaffuiiguf i9 po äng. Kållby uf utgick som seg rare i norr med 32 poäng, mot 31 för Oravais, 27 för Hellnäsnejden och 25 för Karleby ufo D'e n tävlingim gick på Jungsborg, och frå gorna var s amma på båda , platserna. Till Övermark hade tolv lag inbjudits, men bara hälf ten deltog, Lagen var po ängmässigt mycket jämna på ,båda platserna, och täv lingen var ,alltså spännande, ~e

sid. lO!

matcherna. marks v. och Karl Ehrström. samt nedanför ' Brita Kummel, ' Rillf och Marita österberg.

nedre bilden kåUbyla.gc t Hans Flink, Tage Snellman, Guy HeJIman, , Ingeborg, Klemets och Kris tina Eklund. -' , . ,,

De traskade" upp till staben DE TRE GOSSARNA på bilden, Bo Sandvik, Alf Ander

son och Kjell Norrgård, ville rycka in i det militära i

februari. De spelar i Sound, och begärde liksom den

fjärde medlemmen Leif Andersson att få. komma in nu

för att kunna fortsätta spela i slutet av året.

MEN huvudstabens dataanläggning ville annat, Den placerade in de tre först i ' juni, medan pojkar som ville in då flyttades till februa- '_ rL Två av de tre hade arbe- ~ te bara tills i februari, efter som de varit säkra på att dra på gråkläderna då som

de ansåg ~ig ha blivit 10 vade.

DE TRE gick upp till sta

ben i Vasa" där frågan lös

tes oväntat lätt. De flytta~

des öv~r till februari, och

rycker 111 om tre veckor. DET GAR alltså att ändra ,också på det, datorn skrivit ut, men hur många vet om

det? Denhär årstiden kommer alltid någon varje dag och söker äildring! sä ger major Kaj G a b r i e l s s o n, bilden här ovan. - Se sid. 6!

OSIEH8011NIS&~

öP

.Demonstratioln

24 jan~ 1973

Torsdagen den 24 jan. -

1974

- iidens sp·rå~~ * Explosion

Kaskö har de unga på ett för österbottnisl,a förhål uppseendeväckande landen sätt krävt samlingsutrym!Jlen. Vad de gjorde? Jo, de demonstrerade fram~ för stadsdir ektörens bostad. Tillkallad polis skingrade de unga. notisen framgår inte varför .. dE1t var .nMvändigt, att tillkalla polis, men det är troligt att de unga demon stranterna uppträdde tämli gen högljutt. Men inte desto mIndre var deras krav berät tigat. ' S~den ,har .skyldighet att skapa samlingsutrymmen för de- unga.

Det. finns ingen anledning att be)daga denna utveck ling, som är en naturlig följd både av den allmänna utveck lingen och det arbete som ut fördes och utförs' i förening arna. Det positiva är mångfal den, möjligheten att åt minstone på något större or ter - odla de intl'e<Jsen man har. Det negativa är att det blir färre och färre Land som binder ·generationer, byar och människor samman.

* Färre band

Då - för tjugo, trettio och fyrtio år sedan (för att in te_ tala om tiden kring sekel skiftet) - var utbudet på ak tiviteter ytterst begränsat på en \ ort. Föreningslivet var tämligen ensidigt: dc domine rande orgp,nisatioJ.lerna på landsJ:j'y~den var ofta ung domsföreningen, lantmanna gillet och marthaföreningen. De hade alla sina mer eller ,' mindre givna uppgifter l 'nä r ungdomsföreningslokalen skulle byggas eller renoveras var det naturligt att hela byns befolkning gick med. I dag är som sagt läget ett" annat.

år.

Det är Ingen nyhet. Men ~tt beklämmande fak tum, som västvärlden borde slippa. I öststaterna är arbetar na garanterade anställning tills de går I pension. I en värld som ' förändras i allt snabbare takt ökar osäkerheten dag för dag och där räcker det inte med att arbetski'aften stär under rikets synnerliga hägn för att den enskilda skall .upp,leva verklig trygghet.

Åbo

Många f'örstår inte dethär. De hänvisar till hur de i sin by och sin ungdom själva byggde si~ d~ utrymmen de önskade och behövde. Visst, men det var ingalunda bara de unga Som byggde. utan he la byn ställde sig bakom s!lmlingshusbygget. I dag är läget ett annat.

en Internationella arbetsorganisationeri lLO konstaterar att Dl4.ng'a arbetare har sVårt att få anställning ' etter fyllda 40

som de unga i Kal'kö valde att demonstrera framför stadsdirektörens bostad,

Positivt

Många förstål" inte situationen

Svårt få arbete

i f(jr~ ningar

Under de senaste decenni erna har vi fått uppleva nå gonting som närmast liknar ps ' en kulturell eller ' snarare Sedan civanståend·e skrivits föreningsexplosion. Antalet och satts har man i Kaskö föreningar har ökat starkt, fattat beslut om åtgärder för darrned också .utbudet på ak en tingdomsgård, l men detta tiviteter, men, och detta är förändrar i sak ingenting i viktigt, ' också splittringen. det som diskuteras i ledaren. Det betyder, att det numera finns t.ex. särskilda grupper för sång, musik, dans ,teater, gymnastik osv. - allt som en gång fanns samlat ung e domsf9reningen,

~OSIE~

som förenar Med i bilden är 80m en vik tig faktor, att utvecklingen har raserat grunderna för att på det gamla sättet skaffa de ungå - och andra med för den delen - nödvändiga sam lingsutrymmen. limer rakt på sak: utvecklingen har gått därhän att det krävt allt stör re satsningar av stat och kommuner för att tillfreds ställa befolkningens legitima krav på samlingslokaler. Det som förr ordnades fri villigt måste nu_till väsentlig del ske ko~~nait, _ ': . . Många blundar alltjämt för defta faktum. Det är dä.rföt:

Spritfritt e

Vasa?

En motion om spritfri repre sentation har Inlämnats till stadsfullmäktige 1 Vasa. A,tta ledamöter'> har tecknat. på.

S1:adsanställda i Abo, om ock i mindre grupper, skall på arbetstid få lära sig svenska för. att de bättre sk~ll kunna betjäna staderts svenska befolkning. Ett lovvärt initiativ. Skulle man i vå'l'a grund skolor ge det svenska språ ket den framskjutna plats det borde få med tanke på vårt lands nordiska orientering vore det ännu bättre.

Berättigåd harm Duger inte den mat man ko kar i Kouvola? Den frå gan måste man ställa sig med anledning av att såväl serveringspersonal som mat fördes från Helsingfors till Kouvola i samband m~d na turgasfestligheterna. Den harm som restaurang personalen i Kouyola ger ut tryck för är berättigad. Den tiden är förbi- då man tvangs ta matsäck med sig då man åkte på utfärd. Det borde också Neste ha insett.

Oerhörd A lla inser I dag vikten av

vux

enutbildning. För städer men l li.nnu högre grad för gles bygder ' har ' medborgar- ocb ar betapnstltuten inneburit nägot aven klippa tör stulUer och kultur. Lagstiftningen har ·yarit gene rös, tolkntDgen 11kasA.. ~ . ÖP bar vi tidigare funnit anledning att päta1a ·de tenden ser till skärpning av tolkningen av s~tsbldragsgrunderna. ~

Det gäller att övertyga de öv Bbl uttalar sig rektor Bo riga I fullmäktige om det rik tiga i att Inte servera !!pI'it pli. LundeU, prdförandc I den skattebetalarnas bekQStnad. Men sVenska sektionen för medbor inte . bara det: spMtk(jn~umtlo glU'_ och arbetarlustiluten. Han nen växer sil. pass att supseden fruktar att 12.000 vuxenstude mäste brytas och då kan städer • rande skall gå miste· om sin ut .oc.h kO}llmuner gärna föregå med bildning om tolkningen görs så gott exempel. snäv som det sägs, ' dvs. att

• Nostalgi är modeordet för dagen. Fler och fler blir mer och mer nost3lgiska. l ' tidningarna, . i telilvisionen, över allt flödar nostalgin. Man erinrar sig 40-talet, mari minns 50-talet . . . För den ev. fåkunnige kan omtalas att ordet nostalgi kommer från grekiskan och betyder hemlängtan. I vår tid har det dock fått en mera vidsträckt betydelse: den nostalgiska människan i vår tid ser med saknad på tider som gått. Det är egentVgen obegrip ligt hur ord och uttryck vinner terräng.

åt. Från . politiker till fol~et,

från folket till politiker.

När har du påverkat din r iksdagsman eller din full- ' mäktigeledamot senast? Var medveten om en sak:

Han eller hon påe-; erkar nog

dig, direk ener indirekt.

Levi säger : "Politikerna tenderar att . glömma alt det är den upp levda verkligheten som räk nas. Ditt jobb kan beskrivas aven expert. Men det är bätt re att fråga dig. Det som räknas är vad var je enskild människa tycker om sin situation. Livskvalitet är en fräga dm upplevEJse."

Det som räknas

.. u,pple "

ar . velsen ·Ofta är det ord vi gott kunde kla.r a oss utan. Det finns ju gamla och goda svenska uttryck, men ·de är kan tänka inte fina nog. • För dagens unga kan det . vara nog att erinra sig 60 talet. Så snabbt som ut vecklingen löper är det myc ket som förändras på tio år. Någongång på 60-taI.et bör jade - om jag minns rätt ordet stress dyka upp. Nu finns det mänga som forskar i stress, vilket troli gen är en hållbarare genre än den som 50-talets ameri kanska psykoanalytiker äg nade sig åt. Vem har inte . sett filmer och skämtbilder som ironiserar över dessa, det neurotiska am~rikanska>/ samhällets, förlösare. • En rikssvensk stressfors kare, Lennart Levi, säger i Expressen något som våra polItiker och samhällsplane rare ' borde , tänka på: "- Ett samhälle där folk har det bra är lyckat. - Men ett samhälle där ba ra ·experterna ånser att . folk har det bra är misslyckat." Det finns många maktha vare som aldrig bryr sig om att höra vad folket vill. De glömmer principen om åter koppling, vilket enligt .statskunskapare innebär att informationen går i bägge riktningarna neråt och upp·

statsbidraget Indras om elev~ talet I en kurs under ett läsA.r tre gänger understiger ' mlnlml tale~

Det är främst landsbygden som drabbas. Det fär Inte ske. vad som I Helsingfors ter sig som naturligt, kanHke baga tellartat, är för glesbygden nä got aven IIvsfräga., kanske handlar det om den enda kuJtur

• Levi vill gärna h a en hel hetssyn' på niärini;,;kan och hennes situation. Allt är ett system, som hör ihop. ök ningen av bruttonationalpro dukten är inte nog f.ö r att i ett samhälle, där männi skor har mat, husrum och åtskilligt till, för att skänka tillfredsställelse. Det bör vi tänka på. • Vid dethär laget är 1974 års statförslag äntligen lagt tm" handlingarna i riksda gen. Skulle ' man bedöma riksdagens arbete på basis av de omröstningar som gjordes under budgetbe handlingen skulle man säga, att riksdagsmännen nog gnor allt vad de orkar för vårt bästa. Tyvärr handlar det inte om det. Fastmer bjöd riksdagen under veckorna f Öre - avslut ningen på ett skådespel, som saknar motstycke i Norden och som ingen spektakelscen ens närmelsevis kan nå upp till. Kanske- fanns i den an tika teaterns barndoms tra gedier någonting som kunde ses som en förebild till da gens skådespel i riksdags huset. . • Alla riksdagsmän som skriver s.k. riksda gsbrev i dagstidningarna säger sig skämmas. Men ingen rår på eländet. ALF SNELLMAN

aktivitet som förekommer. Att rasera denna är att ta död på den trivsel som är abso lut nödvändig. Det har' frägats förr men tål upprepas: vad kostar Inte kuJ turyttrlngarna i Helsingfors och- våra större städer '1 Låt folket I vära små byar sjunga, studera o. gymnastisera med statli&1 stöd. Det är ett rättvisekrav, som UJJgodosett gynnar hela samhället.

öST ER B·OTTN Hr~ A ' P,OST J:,N .

Yoi'sdagen ' den 24 · jan. , - , 1974

°. °

• HU,N DRA KILOMETER per · dag i en buss full av bensinångor knäckte min lust att gå. i skola. Dessut om hade jag anlag för buss sjuka. Det gällde ju att hål la samma arbetstakt i sko lan som de som ~de · nära väg. '

Läs,och tä:tlI{' ,efter

om det gäller dig,

• Jag tror att detta , är en avgöraude orsak till att glesbygdens ungdom inte fort~ätter sin skolgang; att de får prohlem då . de går för unga ut i fönirvslivet kanske med emig.-ation som följd.

Kom I~åg att du är människa." Under tiden sedan dessa regler *Is festplatser uppför sig, 'kan skrevs Ilar 'förhålllmdena ~drats tie goda råd, som finns I min varför en punkt bo~de byta pl~t8;,. ftinDinga medlemskort, 'vara nA- nämligen Uppträd aldrig berusad" CUl fÖl: 088 ~a att tänka på. borde enligt nurAdande ' förhåJlan "Du är medlem I en kulturf-ör den vara överst pi, littan. . . . .. Detta ger dig ej allenast Lät ou alla komma överens om dttigbeter• . utan även . skyldlghe att år 1974 skall bli ' ett bättre Ar -- Die ~ ett värdigt upp~- än töregåeilde ' dl alla tänkte .....se Illväl iDom 80m utom tor-I först på att skaffa brännvin och, ~ öl att medta till festplatsen . . Glöm aldrig att c!in förenings . Om .vi aUa tänker Igenom ovan ~e är beroende av dig: Du stående regler och rättar oSs där ägna II&JJlhörlghet med dina etter, tror jag att polis och ord ~er, -ty eDlghet 'g~r styrka. nlngsmän skall ha betydligt lätta Var ett gott föredqme tör and re att uppehålla .ordningen ,på vå ra festplatser. Vad god och glad. ' Maria BMök föreningens möten regel När man. tänker på hur den -.gdom som besöker \'år lands

Jag , har ' GbUiga gånger

.Eleven · mt~ lika .pigg, .

efter 5 .mil kroki~ vä«

'-"

fuH med bensinångor. Den bete i- hemtraKten flyttar de som' hade anlag föl' "buss flesta tHl städer i närheten, sjuka" var ganska illa där eller som det är i min ' hem an då vi anlände' till sko . trakt, var och varannan lan eller kom · hem. emigrerar till Sverige.

• r skolan borde ju alla va ra lika uppmärksamma obe rC)ende om de åkt femtio- ki lometer i en gammal buss längs en krokig v:äg eller om man .promenerat någon kilometer till skolan.

• Jag har ofta '.!ndrat om detta är rätt politi~: Har vi råd att · släppa iväg våra unga till ' Sverige? Hur-vore det, bästa kommunalmän? Borde man inte börja .från grunden? Jag. menar att

~ga

resor i .skolbussar }{nacl{er fntr,ess~tför' studier

fått frågan varför jag inte Och , alla borde lasa sina flytta t .ex. skolcentrum så fortsatte mina studier läxor flitigt på ·kvällarna. att avstånden blir IDer rätt mellanskolan efter att ha Men de arma unga;rna , som visa. Vi arbetar ju för allas dig utsatt tid, ty! gått ut folkskolan. Jag gick steg.. upp klockan_ sex påvar framtid då borde man 'gheten är en viktig bäv ,

sex år i min lilla hemby ute morgonen och kom hem vid ju i främsta hand tänka på .a..g för framgången. ÄR SöU:s ordförande Hans

i skärgården och" två år i . fem-tiden på . kväUE'n, hade de mindre skolgå\lgna. Des V ar inne I festsalen under pro Ingvesgård emot all täv en ny och fin .medborgar nog inte mycket ork kvar sa har svårt att få ett väl pammet. lingsverksamhet 'inom för.;

skola. för läxläsning. avlönat arbete i hemlandet Sätt en ära uti aU Icke prata bundet!

Men märk: · de första sex ~ programmet: att viska un Egna erfarenheter ger vid Om man från förut hade och måste ta sin tillflykt till

... ett röredrag är ' II_ka störande handen att detta är en verk-, åren I!ade jag endast ca två lite symptom av s]{olleda så vårt grannland i väster.

kilometer till vår liUa röda förvärrades dessa avsevärt samhetsform som lockar så~

_ obildat. Jag vill inte, påstå att det

hemtrevliga skola (som nu Gör alltid punktligt och efter väl yngre som äldre med p.g.a. dessa omständigheter. ta är enda orsaken till emi , f · ' gratiOllen.- Men jag vet att ..aa rarmåga vad foreningen lemmar. Såvitt jag vet är mera är indragen) . Den stora fina medbor Detta är den3törsta och många . av mina jänu) åriga Aliger dig. SöU den enda organisation

garskolan fanns på femtio kanske enda orsaken till att gärna skulle ha läsY vidare I arbete som i lek visa hänsyn, i Österbotten som .har hand

kilometers avståJ!d. Alldeles de flesta· -ungdomar i s.k. oCQ de Skulle säkort galant et och kamratlighet inbörom bordtennis.

intill medborgarskolan fanns glesbygder avslutar sin skol- . ha klarat sina studier om Vilken annan organisa gång efter den obligatoriska det · inte hade varit så för samskolan. I G ppträd aldrig berusad. tion ordnar turneringar i Alla vi :ungar från skären skolan. De flesta kommer tvivlat långt till den där ' kastning. schaek och pidro! V ar klar l tanken och varm skolan. åkte dagligen ca hllndra ki alldeles för unga ut r för , Som jag ser det har SöV TiIjIm för allt gott och ädelt. Ann-Mari Sjöberg lometer i en gammal buss, värvslivet, och i brist på arhär en uppgift att fylla. ' Kom ihåg att du är medlem . C h r i s t e r S t o l p e :..... _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _.2 a 1Dlgdomsförenlng.

Tävlingsagg?

Pil_j

• • DEN KAUKASISKA man förstås kan se den för kritcirkeln är n~g .e n av de den. bista produktioner som Men det är inte svårt att &jorls på Vasa teater under förstå att pjäsen har myc de senaste åren. Det är en ket mer djup och mening än av tie bästa pjäser som sliri . bara det som sker på sce rits detta århundrade. Re nen. Känner man innehållet pssören ' Christer Liljelund på förhand är det lättare att .... gjort ett ' atomordent få ut någonting IlV- Brechts I!~ arbete. OcIfså skådespe larna: fyll~rhyggligt måttet. DesS.tom gör de ett jätte arbete som kreerar 70-ts lels roller. Detta är ett IIeIt subjektivt tyCkande av IUlderteckaad.

jelund har åstadkommit en ladda~ spänning genom he la den långa pjä!"2n. Män niskan 'ä r hela tiden männi. ska i det för övrigt, stilise rade skeendet som baserar sig på gamla fabler. De två, huvudpersonerna, Kristina Ågren som Grusje

Kritci~keln

• DET ÄR helt nödvän~igt att man känner äH innehM ler i pjäsen för att man skall få ut någonting. Eller ocks~bör man se den ·två gånger. Jag hade ' läst pjä. , sen. , Vid samtal med vana tea tertittare som Margit Kass, VbIoch Alf Sund, socialde'" mokrat och musiker, fram- o gick det att ' dessa tyckte det , var svårt att ' uppfatta pjäsen. _ Handlingen är i och för sig . så pass intressant att

teatersekreterare Inger , Kritcirkeln samlar inte fulla Philp samma strykande åt hus. Det vill. vara så med verk gång för biljetterna till lig god teater,. kommenterar "Buusestjitilä". - Vi är inte hågrsde att .f ru Philp. Manicken, och även Egna släppa till någon fler sön dag för revygästspel, säger hemsbyggama._ .ha!' ~tts Inger Phl1p. l februari vill som akolteaterföreställning~ operan spela ,p å teatern och ar för elever från Vasa med omnejd, Det var meningen · att turnera till skolor med Manicken, men :le~ ställer till sAåWra tekniska pro blem att- det · troligen blir besök endast i Jakobstad.

god proJuktion

- IDan bör kanna innehållet.

• JUST NU arbetar mao med Leif Liljedahla musical - "Charlie". Den skall vara djupdykningar. Annars blir och Rune Bergman som As så bar VI ettgäst"lpel av klar i medlet av ' februari. man bara irriterad. dak, tolkar sina roller kon Kammarteatern. Det skulle Mycket sång och musik blir sekvent och bra.. De kunde i så fall vara någon vardag det, berättar Ing~r Philp. kanske också göras annor · kvälL men vi har inte tagit Helge Lassenius regisserar. / • KRITCIRKELN handlar lunda. , Leif Sandbergs tolk- . några kontakter. Längre Den är det meningen att om förhållandet mellan ri ning av sångaren-herättaren fram mot våren blir det maD skall åka på turne med. ka och fattiga. ,Om ägarna är mycket ~ympatisk. . bättre utrymme. f:lpelårets sista pjäs blir och tjänarna. Om mänllkliga . s edan Barrabas. Tillsvidare relationer och människor, • EGNAHEMSBYGGARNA är det oklart vem som skall reaktioner. Om rättvisor • UNDER TV Å januarisön ' och orättvisor. Och mycket, . dagar invaderas teatern av hal' gått mycket bra. Det I;'egissera. Man försöker få ~ycket mer. ~, närpes- och ~arlebybor.BiI var meningen att cJe'n 'skulle en gästregissör. 'Den · skall läggas ned nu; men troligen vara klar för premiär i slu jetterna till "Amerikabräi • ISCENSÄTTNINGEN är ve" gick åt på en timme. blir -det ytterligare riågon tet av mars'. SVEN-ERII,\:_GLADER februari. mycket skickligt gjord. Lil På måndagen väntade sig föreställning

,' . ,

. ,

OSTBRBOTTNtSK~POSTEN

. ' ; .,

" TorSdagen den U ' jan. -- 1974:

....

, DANS' I

"PUATO:M '-, * ~RONANPÅ VERKET .' \ .

.:,

-',

, Lörd. 26. l. kl. 20.00-01.00 ."

' I

,: .

. BUSSAR: Strandi. tr; Vasa Busst'åUon kl. 1·9.15 . , via LångAminne; Str.andl: fl'. Vasa,· B.ulistafion .kl. 1~;15 via Solt, ()"'Mal~, ,LångAmiqile. Stran,d l. . . tr. , Söderfjärd~n 19.00 via .Näset, -Sol~ Service, ' Lenni B~k, PetaIaX: Nyby Och . Rainebäck. ' , Strandl. fr . Korsl)äS 19.15 via Harrströni, Töjby, Träskböle, Taklax. o. Finnäs. Haglund. fr. Kaskö 19.:)0 via Närpesoch övennark.

STIG · .JOMANS·

•

DAGS ATT öPPNA 'PORTARNA FöR FöRSTA GÅNGEN 1974

·1

VÖRA

CARACAS '

~Lördagen~1.-74~

CLEOPATRA'kl.~~UIO ~

',>

BUSSAR: 0'1': s frAn Vasa busst. kl. 19.00 via Kvevlax. O'1':s trån Kaurajärvi kl. 19.00 via Keskis, Kimo Oravais och Tuekor.

VI HÄLSAR DEN GAMLA OCH NYA DANSPUBLI. KEN VÄLKOMNA TILL VÅRT INNESTÄLLE.

VÄ LKO M ME N TI LL

DAGSMARK

. .;.

den 26. 1. kl.

.Ja.. ~ ~~~

20~00--Ol.00

"':T-"'-'" ____~

" musiken ' sk öter om

BUSSl\ftSOM: FöRUT.

KVEVLAXH.lsintdby ,

,. 7.

Lörd. 26. 1. kl. 20.00-01.00

Lörd. den 26. 1. ·74 kl•. 20.00 - .' . VI TRÄFFAS I MYSIG RESTAURANGSTIL MED BORD I SALEN.

TOPPAFTON;UED

ZOTCH& SOUND BUSSAR: HaIdin kl. 20.00 från Centrum via busstation. Ek mans från Bock kl. 19.30. via Gerby, Iskmo, Karperö, Koskö. Haldins turbuss från Vasa busstation kl. 20:30.

HARRY- STRÖMSHOLM med douern CAMILLA UPPTRÄDER (SE ÖP 17 JAN.) DESSUTOM BJUDER . VI PÅ NGT. EXTRA GOTT • ö " KOM FÅR DU SE.

GUSTAF WASA

spelar

Torsdagen ' den 24 jan; -

OSTERBOTTNISKA POSTEN

1974

::-.

LÖ R DAG E N

D il N

2 6 .',· 1

~ ~~. :

20.00-01.00

.:: ..

~XODUS fr. Orava;s

BUSSTRAFIK: Wldjeskog fr. Småbönders 18.4:> IVla Kolarn, Lappfors o. Esse. Kronlund fr. Såka 19.00 via G:kby 19.15 och Kronoby Haldin viå Munsala och .Nykarleby. Haldin fr. J :stad 19.40.

FLICKORNAS STORA CHANS

DAMERNIA'S AFT' ON I NYI(ARL~BY e sönd. 27..1. kl. 20.00 e l ZOT. ~H

SöV :s fråg~tävling·. i nutids orienterin.g fortsätter i

LAPPF.JA,.D .fred. 25. 1. kl. 20' Tävlande fören.lag ~ UUermossa, Lappfjärd, Öm ossa, Korsbäck, Töjby, n:askö, Petala.x, Solf, Korsholll1 och Norrnäs.

Dans: CLEOPATRA Inträde 4 lOk

POJKAR: PASSA PÅ TILLFÄLLET "

HALDINS

BUS~ . FRÅN

19.00

JAKOBSTAD, KL. 19.40.

fred. 25. 1. kl. 20

ÖVERMALAX UF

ÅRSMoTE

REPLOT

ISOLHEM 2'7. 1. '74 kl. 14.00

Viktiga val samt komplette ring av stadgarna! Styrelsen

l-ÖRD. 26. '1. KL. 2()...;...-()!

KVEVLkX

Täv!ande fören.lag: Pjelax, Korsnäs, Bergö, KvevIsx, ·Skatila, Maxmo, Gerby, Kerklax, Jeppo, Pensala, Pets mo, N. Vallgrund och Replot. ,

Dans: EXODUS Inträde 4 ' m~ -.

V ringen

NEW KINGS

RINGMöTE

Funkt.gr. 2

l Korsholms uf: s lokal 1 Gamla Vasa 28. 1. -74 kl. 19.30. Styrelsen

Sjätte ungdomsringen r. f.

!!~!27. 1.

håller

MEDLEMSMöTE

FREDAGEN DEN 25.- 1.

FANTASIA drar i. gång kl. 20.00

övermalax uf: s lokal, Solhem, torsdagen den 31. 1. kl. 19.30. Stadgeändringar. Kaffeservering! Styrelsen

BUSS: Dahl från SAka 18.45 via Gamlakarleby 19.00, Kro noby och Nedervetil.

11111111111111111111111111111111111111111111111

SÖV-BINGO

kl. 20-01

TONÅRSDANSI TERJARV

/ TUF

OMTYCKTA

STIG . JOHANS SPELAR

•

TRI!;

Till nämnliens ordförande utsåg landshövdingen Veikko : ••• . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Seppälä i Nurmo. övriga i

i• •

• : •• :

•

i :

r." M I .. R .:.ri ~edersörenejdens ungdomsföreningars 'revy DU MB B URT S I

Handel.sespl. 7

NON-STOP BINGO I BRÄNDö * yard. 11-22. Söndag 12-:-22

FÄRGBINGO 30 P EXTRA St första som Hlr bingo pS given färg varje timme under fredag, lördag söndag.

nämnden är Esa Nieminen och Ka:.i. Ni~mistö Vasa, Kaisu Kil• pelamen G~lakarleby, MaUi -Tulima Jakobstad, Marja-Liisa iJJ!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!I!!!!!!1ii regi: O·IOf Su··n d. qvist • Piirto och Eero Karhumäki Seinäjoki, samt EskO Aho Vetil, Juhani Ala-Koski JalasjärEsse-Gården lördagen den 26. 1. -74 kl. 19.30. vi, Jussi Ala-Marttunen Bötom, ./ Vi fortsätter därefter i Bennäs Samlingshus Laura Hakojärvi Töysä, Jaak söndagen den 27. 1. -74 kl. 19.30. ko Korpinen Kurikka, Erkki Efteråt dans till kl. 01.00 Kuusikko Storkyro och Hannu l Musik palles .Pajunen Ähtäri. SöU:s teaternämnd har hållit möte.

Det kom bara två: ordförandelLLars Rögård och In~id

Förköp vid Esse Handelslag I Överesse, samt Pedersöre '.Saxberg. . . ' . . . Handelslag i Bennäs. . Nu måste förbundsstyrelsen konstatera antingeit ·

Teat ermo--te I{om bo'. rt -,.,.

- bara två-närvarande!

L::.:

Fritidssekreterare ............................. .......... utsågs i Karleby

HANNU Kll..PELÄINEN från Kemi har utsetts till . fritids• SEX VILL BLI sekreterare i Karleby. Kilpeläi nen är utbildad ungdomsarbe komma att påverka valet. tare ~fter att ha genomgått en yrkeskurs 1. Helsingfors. lian Vid VU:s möte diskuterades na tjänst är Britta Nygård talar nöjaktigt svenska ·och tillmÖjligheten att bland dessa Vörå, som har en del erfaren- träder sin tjänst i början . av terligare välja en kultur- och h,et ' av teaterarbete. . . mars. flIllII 111111111III III III III11111111111111111

teatersekreterare, som det varit tal om att förbundet skall anställa. Den som närmast skulle komma i fdga för den':

yt- l

1) Intresset för teater inom SöU är tydligen

SA ' svagt

att man slopar hela denna verksamhetsform inklusive teaternämnden och planerna på att anstWla en tea tersekreterare, eller . " 2) no lir det verldigen på tiden att SÖU gör ' ~n' kra~ ansträngning för att ·blåsa liv i teaterverksåmheten innan intresset helt tynar bort - till att börja med, anställer man omedelbart den teatersekreterare det 'Varit tal om. ' . S ei I

.,Ji

OSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 24 jan.

1974

," är Vllr datorns felprocent 751

-besl'u tet ändrades o'Väntat lätt

SKYLL på datorn! Det är modernt att skylla alla fel på datorn. Då kan man inte kräva någon grund ligare förklaring på hur miss tag kommit till; vi vanliga dödliga begriper ju - inte så dant. POJKARNA på bilden här in.' till trodde det var klart att de skulle rycka in i det mili tära den 15 februari. Tillsam mans med en fjärde kamrat bildar de en orkester, Sound. Därfö.. ville de rycka in på samma gång, för att komma 'ut på samma gång, och . få fortsätta spela tillsammans. DE TRODDE det var klart redan- vid uppbådet, varför två ha.r arbe~ bara fram till februari. MEN DEN 15 januari kom besked: . de tre på bilden skulle f å rycka in förs t 15 Juni, endast den fjärde fick som han ville. Pojkarna var väldigt missnöjda med detta; Inte hade de tagit emot spel beställningar och inte hade de arbete. De laddade upp med argument ··och orsaker, räkna de ut förluster i inkomstbort fall och andra besvärligheter,

och åkte till staben

OCH DÄR löstes problemet oväntat lätt; alla tres inryck ningssedlar ändrades utan att varken argument 1~lIer för klaringar behövdes. Det gick lika enkelt som att köpa en asperinpåse på apotek! VARFÖR deras önskemål från i höstas inte beaktats, fick de aldrig v~ f;a. Men egentligen var de inte alls in tresserade av detta heller; huvudsaken var .att dagen ändrades. PA INFANTERISID.\N va,r det fullt i Dragsvik. Men de tre hade ingenting emot ar tilleriet, bara de fick rycka in 'i den kontingent de blivit lovade, aecepterade de lika gärna sektionen.

OCH STRÄNGT TAGET viss te de tre 'inte n å gon skillna d; detdär med artilleri och in fanteri är än så länge någon ting' fullkomligt okänt.

MEN OM TRE VECKOR drar. ,

fr,v. Bo Sandvik, Alf Anderson samma gång.

~i~:::~!::~:~J~;ri~~:::E- Liik,arun-dersökn,.ingen säkrar.e

det hela och kunna spela upp

pojkar borde främst 'välja Dragsvik'

* Det var enklare ä.n väntat att få Inryckningsdagen ändrad, tycker

och Kjell Norrgård. ' Och visst är de nöjda med att tå rycka In på

till dan' .gen.

'Sv,e~ska

Vasa.

då ·den görs på,hälsocentral

RESULTA'rET av läkarundersökningen blir tillföditligaer då. unders ökningen överförs från uppbådet till häls ocentralerna, säger ~ajor Kaj G a b r i e I s s o n. Före årets upp båd, få r pojkarna Imllelse att inställa ' sig till hälsocentI;alen för underSÖkning och ut'. frågning om sitt hälsotillstånd. De har då ett papper med sig vid uppbådet, varför lä karundersökningen den da,g en ka.n göras enkla,r e.

- Förutsättningarna är be-I säger major Gabrieli'lson, Lä-I moderna hjälpmedel som DET ÄR öNSKVÄRr att svenskspråkiga pojkar rycker in till Nylands brigad, eftersom brigaden ' är den enda svensk-_ gränsade - i uppbådsJokalerna, karen har inte tillgår..g till de krävs för en noggranna re un . dersökning under uppbådstur språkiga och dess underlag är begränsat. Det säger major nEm. Kaj Gabrielsson. Visserligen är avståndet till Dragsvik FörhandsundersEikningen på långt, men från militärdistriktet finns ocks å pojl,;n.r i and hälsocentralen orsaka r dock in ra trupper i Nyland. . te i detta skede att läkaren För dem som sölrer någon vis kostnader. -- Däremot är järn in,te skulle vara med vid upp form av specialutbildning i det mi vägsförbindelserna ·-obekväma. - bådet på hösten, men den -un Allt flere pojkar söker till fins litära, kan Nylands brigiu:l också dersökningen kan då spm sagt erbjuda det mesta. Där finns en ka truppförband. Den vanligaste göras enklare. För att läkaren heter för signalmän och ,pioniärer; ol'saken är att man vill förkovz:a skall kunna lämnas bort från nästan allt utom flygare och sjö .sig I finska. uppbådet k:.;-ävs en lagändring. Detta är natur!igtvls bra, män. Detta förfarande äl' ett ex Bussförbindelsen till Dragsvik men Nylands brigad är den enda periment som major Gabriels är en fördel, men drar naturligt- svenska och borde främst ha son hoppas på posith1: resultat tryggat underlag, säger Gabriels av. son. Han hoppas också att hälso~ Det händer också att pojkar centralerna skall ha större som inte kan behjälpligt finska möjligheter att få fram men söker till finskt truppförband. DI tala ·störningar. som i allt stör striktschefen brukar språktesta re utsträckn ~ ng tycks drabba dem som söker genom att reso pojkarna. Bättre förundersök nera med dem litet alldagligt på ning miskar behovet av trupp VISST GAR DET att ändra på finska. l{an de då inte följa med, gallringar senare. inkallelsekorten. Vi försöker å blir förläggningsorten Dragsvik. Och framförallt kan man minstone så långt möjligt hjälpa - Många söker . till Vasa, men bättre bedöma en ynglings dem som kommer och vill ha en ' här har vi en mycket liten kvot, hälsosituation och befria ho ändring, men. ibland kan det vara säger Gabrielsson. Det är främst nom från tjänstgöri ng om så svårt, säger major Gabrielsson. av sociala skäl vi placerar poj~ar krävs, utan att han först mås i Vasa; sådana s6m t ,ex. har fa ' te rycka in och överbevisa ' mi SÄRSKILT MÅNGA är det dock milj tas främst dit. litärläkarna - vilket inte all inte ' som söker ändring. Många tid är så lätt. ' sväljer sitt missnöje och låter Inte heDer I fråga om Major Gabrielsson tror att det gå. Men denhär årstiden har ~ truppförband och vapilnslag är uppbådsläkaren faller bort vid staben dock besök varje dag av önskemå.len särskilt många. Det framtidens uppbåd. någon eller några som vill ändra verkar som om pojkarna I all - Däremot kan vi förmodli på någontjng i det Inkallelsekort mä.nhet vore nöjda med att sUp gen inte slopa uppbådsdagen, de fAtt. Men särskilt många är pa ut från uppbådet så snabbt de som aagt Inte. son{ möjligt, . säger Gabrielsson. • Forts. sid. 7 Vi fÖrsöker beakta önskemAlen, säger major Kaj Gabrielsson. .

Det går__

att ändra

den 24 jan. -

1974

OSTERBOTTNISKA POSTEN

g~ver!re, i" .skol~rna,

I{ontal{ten m,e llan''Illannislior._..

_.iq.

~ .

,.-

. . - ;

..-

värdesätts bland unga i Vasa

etiopisktJ elever aapverksinsamJingen som förverkligas i morgon fredag .... fått ett posith't mottagande bland skolorna. Över 400 r är med om insamlingen. Med avkastning/m från in

gen byggs elevbostäder i Etiopien. avkastningen ifrån insamlingen sänds till Etiopien de ClOSka kyrWiga missionsorganisationernas för För närvarande' planerar missionsorganisationer

_ uvandningen av medlen. Finska missionssällskapet äm

_ HYudsakligen använda dem till ett redan påbörjat :idd i Kambata-distriktets huvudstad Hosaina: elevbo

för 72 elever.

UNGDOMEN I VASA värderar kontakten människor .emellan mycket högt. De flesta tyc ker att ett gott förhållande till sina föräldrar är viktigare än ,förhållandet till kamrater na. Bl.a. detta framgår aven ungdomsundersöknillg bland 10-24-åringarlla i ~·asa. Un dersökningen utfördes senaste höst bland 500 un~domar av . Pirkko L a i Il e, studerande vid Uppsala universitet och på uppdrag av ungdomsnämndelI i Vasa. .

På sin ' fritid vill ungdomar" na helst ha möjlighet att träf fa sina kåmrater samt träffa:

nya kamrater. På andra plats kommer möjligheter att kopp la av och -att utveckla sig själv _ . .iDa (11.300 invAnar~) är en 1städerna byggs ett ungaomscent

genom hobbyverksamhet eller huvudstad för Kambata- Irum med möte!!- och hohbyutrym

studier. .........t., och beläget 240., km men samt ett bibilotek. Ungdoms

,Olika slag av ' utrymmen står ___o _ Addis Abeb~. I Kam- centret bekostas Inte med medel också högt på , ungdomenS öns bor 723-000 män- 'från dagsver.kesinsamlingen. kelista. Som exempel framförs Flickornas skolningsITIQjligheter klubblokaler, diskotek och är .mycket begränsade i dIstriktet. bättre idrottsutrymmcn. ,Av denna orsak har den eVl\~ge- II Undersökningen visar ,att ()(:h vatten saknas Ilska kyrkan byggt en hemhus ungdomarna i Vasa inte är spe Va1tDet måste hämtas hållningsskola I Hosalna, för vars I ciellt aktiva il'lom föreningsli M.n två fll)d ~r på 45 driftsutgifter Finska missionssäll vet. Pojkarna är aktivare än 10 minuters avstånd:- skapet svarar. Till skolan antas flickorna. Av pQjkarna i åldern fim!s bela Kåinbata- 25 elever pä en 9 l!Iänaders kurs. 17-19 är 52,7 % med i någon enda högst.ädh~m; och Dessutom hälls kortare kurser. förening och 26 % liar någon Skolan som upprätt-' På grund av den bristande hy form av förtroendeuppdrag in· staten har V ;OO eleVer glenen och bristfälliga,' föåan spri om föreningslivet. der sig epidemier lätt och be-I' Motsvarande siffror för flic handlingen är ofta felaktig . ' korna är ~5,1 % och 6 %. Kostnadskalkylen' för elevinter Flickorna i.... åldern 1.1:-15 är boBtäder: 4- -10 elever natet-'uppgär till cirka 140.000 mk I den mest passiva - åldersgrup samma l1,lJTl ellel- Inklusive planeringi!kostnader. .. ' .. . pen. _ sover pi m~rken. Härtill kommer vatt~nbehållare Pirkko Vainio lägger fram resultatet av sin undersökning bland Kulturaktiviteter i stil 'm ed i _Rtillb_atet. som -byggs .i an- samt generator ( 13 kW). 80m kOS_Ull __g_8__. _v_asa.. _ _...:..,_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _- - konst-, musik- och kulturvec den etiopiska evange- tar cirka 25.000 mk. (Tvättvatt kor önskas också. Det visade , etiopiska dollar (cirka 10 mk) sig finnas en liten grupp som ' ~ är planerat för 72 net tas "frän, den närmal:lte floden, skapet ger av dagsvcri<esinsam bestAr av tre hus. I behållaren pä 4.000 liten som lingen- cirka 160.000 mk (40.000 i månaden. går på teater - och konserter Av Etlopiens befolkning är näs flera . gånger i året men i öv finns fyra sovrum, ett dricksvatten används regnvatten, US dollar) . Förverkligandet av 'If!f '-"p~D. matsal och tvättut-I för vilket byggs en 16.1)00 liters projektet tar cirka 2 år i anspråk. tan hälften, cirka 12 miljoner, rigt är intresset "för kultur rätt ," -. ,' Finska 'missionssäll Eleverna får betala en- hyra på 6 ungdomar och barn i sJwlåldern.' lamt. ~ { I I anslutning till el!lvbo be~hållare.) Undersökningen visade att det finns mera ungdomar som inte röker än sådana som inte använder alkohol. Pojkarna använder flitigare alkohol än flickorna. Flickor i f€ m tonårs· åldern röker mera 'än jä~nåri ga pojkar medan däremot äld re pojkar röker ' mera än flic korna. ' Sin sexuella debut har de DE SOM ANGER SKOLGANG som orsak, kan alltså räk ...._~"NA har möjlighet att anföra önskemål vid uppbå flesta ungdomarna i åldern 16 na med att få välja inryckningsdag. Likaså. beaktas arbets .ma många utnyttjar inte den möjligheten, säger -19 år. Pojkarna är något ak situationen; jordbtukarynglingar får i allmänhet r~'cka in för värnplikt&byrån vid staben i Vasa, major Kaj tivare än flickorna, :flere poj i oktober. Men också om pojkarna inte angett n~gon sär •• r i e I s o n. vf försöker beakta önskemålen så.. - fångt kar än flickor har haft sexuel skild' orsak, anteclmas önskemålen och "beaktas så långt och speciellt om det gäller skolgång beaMas öns Iå förbindelser med mer än en det går. . .. .IIeIL Militärtjänsten skall inte störa- ut,b ildningen. paf tner. Pojkar som -inte har Experimentet i hÖ3tas med sexuella erfarenheter är flere är det datorerna bruka'ryngling~rna som räknar ' om att få rycka in i februari. tar hand , om upp med att klara sig med åtta Uppgifterna vi samlar att pojkarna fick fylla i 'ett än flickorna. På frågan varfÖr ungdomar månader, och ha det hela un- körs in på dator,e r på huvud frågeformulär före uppbådet har försenat jobbet, menar Ga na inte använder de möjlighe 'ftdpllDllrten för inry~kningen danstökat följand~ vår. Det~a staben , säger Gabrieisson. En speciellt för jord att så många VIII klara sIg avgörande faktor databe brielsson. Korten k om till Va- ' ter som staden nu har svarade me~ åtta m~nader, beklagar handlingen är att kontingen sa ju.st före julen, och där en grupp att de inte var in , 111 : maJor GabrIelsson; det vore ter na blir någorlunda lika sto skall de granskas, stämplas tresserade och en a'n nan grupp viktigt att få så godd pojkar ra. Har vi gett något löfte, och ' undertecknas innan de att de inte kände till vad som finns. Ungdomarna önskar va som möjligt i underofficerssko måste detfa beaktas vid data skickas ut. De som skall' rycka ....in i år med redan i planer'ingen av lan. ' behandlingen. Och önskemål \Många avstår alltså från att Skall beaktas så långt möjligt. vet om det. Ingen tas på ' säng, ungdomsutrymmen och att ' de överhuvudtaget anföra önske ' men ' Gabrielsson ineåger att ras åsikter skulle tas i ,beak mål vid uppbådet. Det måste Hur datorerna sedan pro pojkarna borde få besked tidi tande. betyda att det finns större ut grammeras, känner majoren gare. Pojkarna har dock in HES betydligt snabbare då rymme att tillmötesgå dem inte till, ' men de inrycknings -II.____rlPJI"!Wi - kningen är klar som aven eller anfian orsak kort som skrivits ut :lled .dator formerats om att de får be lirMDd. oc~ P?}karna har, vill rycka in en speicell . dag. kontrolleras ytterligare på sta sked först vid årsskif tet. o Damen frän storstaden_ har Förhandsförfrågningen i hös kommit till en bondgård i Skåne. ~ ora SIDa onskemål på Hur kan önskemålen i så stor ben i Vasa innan de sänds ut utsint for~ulär. utsträckning lämnas obeaktade till pojkarna. Främst - kontrol 't as var ett experiment för hur Damen : - , Men hur kan ' ni ir en viktig kon då:, som i fallet med de tre leras då de fall som fått löft e uppbådet eventuellt· . skall ut skilja på hanar och honor l den mellan militära och gossarna? --- om en speciell inrYckni~gsdag. formas i framtiden. Uppgifter här stora 'gåsflocken. Bonden: - De fär ' dom klara myndigheter och perso Major Gabrielsson menar att Denna kontroll försenar ut na därifrån och från uppbådet menar Gabrielsso~. Upp- de knappast har uppgett sina skickandet av inkallelsekorten. har nu körts emot varandra själva. är den första kontakten önskemål vid uppbådet, men de I år är dessa särskilt sena;. för att man Skall få fram hur o "Ja, jag tycker det, är bra mecJ militärfolket för. pojkarna, tre är säkra på den saken, och ännu seanste vecka flos~ades uppgifterna går ihop. konkurrens. Men när de sänker borde finnas även i fram fick också den uppfottningen kort.till pojkar som skall ryc C il. n d e r priserna tycker jag den är osund,. att de vid uppbådet fätt löfte I ka in den 15 nästa månad.

_-_a.

&.151........

ojk!lrnas önskemål beaktas då, ingen orsak, angetts' s

., :;

OSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 24 jan. -

.1974

Tiger .,de unga efter första året • l fullmaktige?

• DE SOM FöRSTA gången valdes in j. kommunalfullmäktige vid senaste val har nu suttit sitt första år. ViIlm är ~rfarenheterna ef~er detta år? Tycker de nya ledamöterna, och ' främst de unga, att· de uträttat vad de hoppats? Är de nöjda med sitt första år, jobbar de aktivt, eller tiger de i församlingen? • I NYARSREVYN i Vörå ingår en gissningsfråga om vem som bl~:v tyst 'sed~n han kom in i fullmäktige. Martin Marken so~ man syftar pa, arbe tade bårt med protestlistor innan han invaldes, men hur är det nu, har han tystnat sedan han invaldes med högt röstetal. öP har frågat Marken och ett par till om vad första fullmäktigeåret lärt.

'Omöjligt sätta sig in i allt

' ihland~

Min,o ritet ,tnåste ti~a u D FULLMÄKTIGE lian sist och slutligen uträtta så litet, säg~r Martin M a r k e n. De flesta frågorna är färdigt förberedda då de kommer tiJI fullmäktige; tjänstemän, nå'mn der ocb kommunalst~' relse bar oftast frågorna klara för godkännande eller förlmstande. Det finns inte möjligheter att i detalj sätta sig in i al,la frågor i fullmäktige.

Christer östman:. Man är Ju satt fullmäktige . för att föra fram sina bikte!. D.\ kan man Inte tiga .'för att andra har större erfarenhet av Jobbet.

'Varför tiga

••

lllan ar utsedd

• att fora SIna väljares talanT ~ MAN H.'\R JU VALTS INi fullmäktige för att föra sina väljares talan, och då skall man Ö s t ID an i _ vii inte tiga för att andra har suttit med längre. Så resonerar Christer . Maxmo efter sitt första fullmäktigeår. Antingen är kommunalstyrelsens förslag bra eller dåligt; man måste ju ha en åsikt. Är man inte beredd att sjunga ut på sammanträde.t , kunde man lika gärna stanna hemma. östman säger att man mest slagits om små interna pro blem inom kommunen, främst mellan kommundelarna, under det gångna året. Också det så kallade interkommunala sam arbetet har ju varit på tapeten några gånger; _ Själv säger han att han "brå ~at" om hyreshuset i Särkimo, Qvs. han har motionerat om ett hyreshus. Nu har man fått frågan så långt att låneansö kan ligger inne. Om alit går vägen blir det byggstart i som mar. _ - Bostadsfrågan måste lö sas i \ skärgården, säger han. Det finns ~n del arbetsplatser, men bostadsbristen är nu det största problemet. Pensionärs bostäder krävs också; enligt planerna skall ett antal i!ådana 'ingå i hyreshuset. östnuin . har alltså ingen känsla av att en nykomling skulle ha svårt att komma till tals i fullmäktigeförsamlingen, och utnyttjar även möjiighe terna att föra fram aina syn punkter. Han tror att det kan !'ara lättare att hävda sil ien liten kommun.

Mark€m medger att han på Han anser alltså att det är sätt och vis tystnat sedan han strategiskt riktigt att inte sät kom in i vöråfullmäktige, men ta hårt emot alla förslag, ef knappast så som man påstår i . _ 'H. , . revyn. - Jag har försökt: uträtta vad jag hade menat, och lyc kats med Em del, säger han. Men då man s~ter i en_ mino ritetsgrupp är det onöaigtatt sitta och skrika emot hela ti den, då man vet att beslutet ändå går igenom. Genom att alltid sätta hårt emot, skulle man skapa sämre förutsätt ningar att -få'-igenom egna för slag.

En rad mindre anslag har ~F han förstås IY:kats få i~enom, och ungdomsnamnden dar han är ordförande har fått rätt

~~~;: j~~O~~;k~~g::,:::':a~an

- Problemet är att vi inte har någon ungdomsförening i skärgården, säger han. Verk samheten JtJ.åste bygga på för eningarna. Utan förening nämnden inte till stAnd ·någon verksamhet .hur myc~et pengar som än pumpas in.

får

Itersom

man ändå inte kan ändra på besl1;lten. . Och det är lätta re att högljutt opponera sig då man inte sitter i fullmäktige, säger han. Men visst kan man sätta emot också inom den beslutan de församlingen. Marken giCk emot simhallsbeslutet, reserve rade sig mot beslutet att byg ga halle~ iVörå. . Han anser beslutet vara hu vudlöst i detta samarbetets ti devarv. Eventuellt borde hallen placeras mera centralt med tanke på hela kommunblocket, och framförallt borde de två andra kommunerna, Oravais och ~axmo, ha varit med från början. Denna är säkert enda simhallen i kommunblocket. - För Norrvallas skull är det bra att simhallen kommer till 'stånd, men annars finns Martin Marken, i stort sett det många andra viktiga frå nöjd med det han lyckats uträtta gor, anser Marken. Det finns I fullmäktige under sitt första är, många i kommunen som knappt medger att han bHvlt något tys- ' har möjlighet att simma en tare; det är lättare att opponera sig då. man stAr utanWr. • Forts. sid. 9

IlIlla \ ··1· ·· t Illstrulllent • itIg,e -trog Il .. ,

' .

Visst ska man sjunga ut

JOVISST SKALL MAN SJUNGA UT, säger Allan B lom i Nykarleby, en man som rit engagerad på. många håll men som är ny i kommunalpolitiken och i fullmäktige. ter ett år konstatei'ar han dock att .hag. inte JJlir gammal i politiken: arbetet flyter trögt. I det dagliga livet är man van y id Snabba ~eslut, men i kommunalpolitiken man tala om ett vjJlaarrende vid fyra-fem sammanträden. - Den enskilde kan så j besluten, säger Blom. Innan kolossalt ringa grad påverka man är med, tror man i all mänhet att man 'skall kunna åstadkomma någonting, men en enskild ledamot kan påverka frågorna ytterst litet.

va Ef. för kan

flyter onödigt trögt. I vissa frågor ger man sig in i en ko lossalt omfattande ' detalJbe handling, och ofta är detta i små frågor. De stora frågorna går lättare; med . ett klubbslag Blom konstaterar att en ny kan -man besluta bygga en ny ' ledamot alltid har stämpeln ny skola, ~edanett villaarrende . på sig, men detta tar han inte tas upp på 4-5 möten. som någon belastning, utan - På många sätt är dock tvärtom. Det är betydelsefullt arbetet-' synnerligen intressant, med nytt friskt blod också i säger han. Det intrigspel som kommunalpolitiken, säger. han. förekommer också inom grup Man skall byta och sätta in perna väcker onekligen intres nytt folk i tid - överallt då set. det gäller förtroendeuppdrag. - Då man varit med 4-5 år Det blir lätt slentrian för dem i kommunalpolitiken, tror jag Allan Blom: Arbetet går trögt I kommunalpoHtIken, och den som suttit några år. att arbetet blir som- vilket pi OD8ld1cle kan Inte påverka besluten I någon större uf,lIträeknlng. Han anser alltså att arbetet drospel som helst,slutar Blom. Men Inte skaH tiga I församHngea för att man är · OJ.

• Forts. sid. 9

man

~ersdage.

•

de. , 24 ja... -

197• . '

vRtidom,sn(iriliiden O

öST EBBO TT N IS K A

P.ocS!fEN:; .," ,

T-re föreningar .lever

'~"

, ' ,.

SÖker ', fältleda're .

ln er ta n ~k

u ti

upp.igen

Diskotekbehov i.·I{,ristine.s tad " ,

I :

är er ns å ns pt ~n

sa te na

ag ny de

A ndra ' . rlngens revy k,rlng '. _ 'd am ' burk en ,'

år

ag pi. In.

. I

Revygi;inget i I(:stad gör Jsig ingen brådskcl,

UNGDOMSNAMNDEN' i Kristines tad ' h~rplaner pa. att 'a n KRISTINESTADS ' ulIg~omssekreteral'e Harriet L i n d eJ ö,l kan' glädja sig åt ]i\'lig akti

vitet i . tre tidigare sovande föreningar - Sideby,~kaftung och Härkmeri. I ,S idt'by sam~

stål.a en fältledare~ De aktiviteter I föreninga.rna ,,"om ung domssekreterare Harriet Lin~löf lått , i ' ·gång borde fort- " las man regelb/undet tOI tonårsträflar, i Skaftung har ungdomarna byggt ett mini.cJis ko

och i Härkmeri hån..r man', också på att skapa ett "tillhåll" i uf-loka,len. gående ·,stödas. Dessutom borde liknande 'verksamh~t fås I gång i flere föreningar. För övrigt satsar nämnd och sekra. Åtminstone i \ Skaftung och till s~ickeri åt .en f.d. f'kaftung son och leder tonårRverksam terare just på en brett ' upplagd aktivitetsvecka' under Härkmeri är det Harriet själv bo som tänker komma hem heten i uf-lokalen. Tonårsklub sportlovet.' 'som har stor del i att någon från Sverige och starta eget. ben stod för programmet vid Också i Sideby uf har' man en lyckad julfest. För övrigt - Vi skall försöka' få sam-/ a~tivitet i anslutning till bib ting sker. Hon besöker de tre arbete ' med idrotts-, nykter- lioteken. föreningarna och hjälper dem hållIt årsmöte och ,fåit ny ord sysslar man mest med spel- , förande. Han heter Brör Eriks~ verksamhet, hets- och kulturnämnden samt H . t k ' ll å d 'd l om de har problem. med församlingarna, berättar 'arrle s a p an ra e en Däremot har hon inte fått i Harriet Lindelö.f. Ingenting' är av specialiseringskursen för gång någonting i själva staden fastslaget ännu men vi har diR UIig-domssekreterare på söFF ännu. ' Brahegården har sin knterat en dag på Bötomber- under största delen av februari' ungdomsklubb, men därjämte gen, simhallsbesök, mysaraft- så det gäller att -ha planerna skulle ungdomarna i staden Der i uf-lokalerna flcn någon klara i god tid. nödvändigt behöva få någon ting i , diskostil d,är d ~ skulle kunna hålla till. I Härkmeri är det nya ord föranden Bernt Silander, Ro I;md Kärrholm & co. som hål ler. i trådarna för iståndsätt nidg av scenen i uf-Iokalen till diskotek. Man har haft upp golvet och värmeisoierat. Man skall måla och så s kall man o VI TAR DET alldeles makligt, säger Jtertel n u s k om tigga gamla möbler fAtt inreda Föreningen Brahegårdens revy. Premiären blir väl någon med . Ungdomsnämnden har gång i februari. Vi har så smått funderat att vi skulle gett 1.600 mk som bidrag. ha utbyggnaden av lokalen klar, så get skulle bli en slags . ~ När man fått det bela i ord un;gningsfest samtidigt. Arets Kstadsrevy skall heta "Hallå ning planerar man att också ;• traa.r" och det skall inte handla om kommun&amman börja med eftermiddagsverk daping - men väl om Kristinestad. ... ' I samhet för de yngsta. Ulla och Vi träffar Bertel Rusk när så serveringsdisken skall byg Mona Byholm samt Al)n-Char lotte Lassfolk har varit på n -Har in i Brahegård'tfi för gas i samma stil. ' Ja, ja, Bertel Rusk myser. SÖU:s barnledarkurser och är att se hur utbyggnaden fort . er. Målarna är i full gång Han behöver inte säga det. :Han pigga på att börja med någon- o Finslipning av replike rna och en sista genomgång av texten fö- det hela börjar se färdigt vet att vi vet att man håller ting. re genrepet. Det är re~ören Olof Sundqvlst, t.h. 80m gi)r en, krux Skaftung uf har h allit års i marginalen ·f ör Siv &008 och Nisse Nymark. på att skapa någonting allde möte efter en paus på många les extra i Brahegården. ' Bertel Rusk vet besked: år. Harriet Lindelöf har valts Se-dan förevisar ban för - Nej, inte skall net börja bättringarna på sceneIl, WC:n till ordförande. Under den kal Ile ut så här. Det nya serve __, ' , och garderoben. På golven 'vid laste perioden var ma n tvung ringsrummet skall inredas i en' att hålla mini-diskot stängt. sidan av scenen lägger man mexikansk stil. F ondväggen skall kläs med ett Met.sovaara heltäckande mattor så fItt JIlen under julen har man igen till i lokalen. . UT_ I ' tyg. Fönstren mot gården i spring bak kulisserna inte skall hållit En båtbyggnadskurs i l\'il , _ höras. gammal stil skall f å -glasmo Och så var vi igen inne på regi pågår i festsalen . Därefter sa.ikdekor med inbyggd belys EFTER TV A ARS UPPEHALL återkommer nu andra teater och revy.

är det aktuellt med uthyrning Jling. På väggarna och i taket ungdomsringen med en revy. Denna gång i regi a~ Olof Vi säger ju "hallå ten kommer stilriktiga lyktor. Ock S u n d q" i s t, som de senaste åren varit den drivande ' nar" här i stan. Det bli!' ge kraften för teaterv~rksamheten i KåJlby. Man är inne på nuint Kstads·tema. Litet his slutrakan ~ed övninga.rna och redan på- lördag blir det unlllll"I .. 1I11U II. II IUlIIII 1111 111111 1111111111111 1111111111111111111111111111111111 toriskt och litet hysteriskt. premiär i Essegården. • VARFöR TIGA • OMöJLIGT Handlingen har i år nyttats från rådhustrappan ett gat Avsikten va r att revyn SkUl- \ rerna själva. Men också hjälp Skärgårdens ungdom är med gång på soul.Jl~aren nu. Vikti hörn längre mot torget. Håkan le 'premiärvisas ett par veckor utifrån har anlitats, folk som t Bellnäsnejdenli .uf. Del är en l' gare vore alltså att skaffa till Sjöblad har gjort ett dekor senare, säger Olof Sundqvist. känner till sånt som sker bak stor förening, anser Öst- räckligt med allmänna sim fQrslag med rådhuset l fonden. Men en av de unga aktörerp a 1 om kulisserna i vårt ,samhälle, _ -.n.. Intresset saknas för platser: , Från början var det tänkt fick ' inkallelseorder till militär och som ka'n dram'atisera olus Yerksamhet i de perifera delar- I ~rkEm fruktar att simhal- att det skulle bli en. ungdoms tjänstgöring tidigare än väntat tiga episoder till att bli' roliga Da inom en sådan stor för- len skall bli "en ny medbor revy men nu har I alla .fall och därför måste vi forcera öv händelser. Olof Sundqvist har ett rela ening och avståndet omÖJ'lig- I, k I" , . Bertel Rusk och Henry_ Llnd ningarna något. Vi var så t 00 h t' ' h .001 , . , gars o a . gol' t.ex. , tonåringarnas delta-j, Men ofta föredrar han att .s rom oppa , In ocn Ja per långt komna i rolläsningen att t,i vt ungt materiai till sitt för pnde i den verksamhet som I tiga i församlingen. I de flesta ungdomarna. En del egna n.'t,m personbyte skuile ha ställt till fogande. Till stor del ungdo L._.....: VS l' lokalen f a 11"ar d'IS k ' d·... mer kommer de unga dock aft problem. Också den planerade mar vars skor inte hittills nött ......... . USSlOnen uno"d'19... ' , t tt b ' ' l t t . t bl' ha. Dessutom dans- och sång turneringen med revyn blir nå scengolven i stor utsträckning. ~_ . . t f 00 man ve a es u e 10 e lr . I D 00 D '\.mUllan anser sIg III e. ore' I d f" d t ' ms ag. anserna ovas av or- got lidande på grund av inkal Regissören anser detta inte . Il då annor un a or e. G Il' , träda n å gon specIe grupp M k'" tt ' h 'tt thy u. lelseordern. Men vi räknar än vara någon nack,del. __H an ' är 1La.n sitter i fullmäktige. Han. , ar .en ~tagter a .an SIfl er Bekantingarna Närpes-och då med att kunna hålla fem enbart glad även att så många -=11' b . l en mmon e sgrupp l ' d e es . ...... mte h kallad den unga t 'f' å' " h dU f" f t' Kstads-damerna återkommer föreställningar,. unga v.isar intresse för teater. a r gor, oc ar or o a ros 'k 00 O k' I. T'" k . t e f - ta ' , t d b I t paera ti onenS represen ta n, "t t aven s an OC.l RJOc Revyn kommer i stort att ' Det är ju detta som är grund 00 ' r ,e mo e es u majOrl e en Ii . SORl ' ter.Iom han ar beredd att hålla f tta D t" f t ·t b I t fhckorna, lovar Bertel USk. / hålla den traditionella stilen, förutsättningen för amatörtea ---" h I t e dar o t asI desI u' F or " ' lag k ommer R oy med tonvikten higd vid 'aktuel- tern - för att inte säga ama· - . u vem som e s som k om- II a r. så ngms ed . " O ' I som gynnar e cen ra 8. e ar A R k tt ' '. -.er vil~1 . bVbetbf~.a hfOrlsJakg· ch I na av kommunen, och där är Stenberg och nders us S- a la och timade händelser i byg- törteaterns främsta uppgift -. JO a or e a ommu- I •• t ... t h dlf Il _' svara. e g den. Ett nytt grepp i arran nämligen att sysselsätta och - - . men främst för skä,rgår- I nas antaJatm fen adn u' re _ _ gemanget med tv-rutan i vil ge ungdomarna ett livsinnehåll. daL presen n er r å n e perl f era , 00 ' , _ ,, ' ... delarna som röstar E'mot. D Makarna ErikssoIL skulle gå ken en stor del av handelserna I årets revy Dumb-Burtsl Haa tror att nya fullmäktige 1 Markim är dock i;lte miss- på teatern. När de kom ut på spelas. medverkar ett 20-tal personer. Yarit: mera kritiska än tidiga- nöjd med det han lyckats med gatan öste regnet ner. Ute I reg Offentliga inrät:tningar och Att man bl.and en så stor hittills; bl.a. fi<;k h~n med an. - n_et st,o,d en lit,en parvel, 80m de -personer blir Qbarmhärtigt åt- grupp också..rm~~r en del ' go re. och oftare kullkastat sty: slag för idrottsredskap l en , frågade: ' hyvlade i inlindad humoristisk da s å nga re ar sJalvkl . _~rt . Det ~ns förslag. Det skall man p,årt " ansträng~ ,b~dget, ..man , . ,-'-, Har det regnat länge? tappning. Manuskri~ten är till j ta kan ock.så . skr~va~ på re - te dra sig för om man tyc- har fått belysmnghll en lsba- Vet inte. Jag är bara fem stor del "hemmagJorda" _ vyns pluskonto, , br det är befogat, säger han. ila i nOFra Vörå osv. . . . år. nämlig~n hopkokta ' av ' aktö ( Le~n

.... .

10 - . - -

-.- - - --- .

1.'oiSdageQ den 24 Jan. - ' 1~74

-~ ---.-.-

DaniloDolei hjälp honom

refor~ator

på ' Cicilien fredligt utvecklings j ohh, /

• l

, I

SI(JlLIEN .lUt I DAG Europas mest efterblivna område. Jordbruket bedrivs i regel efter me deltida metoder och analfabetismen är . utbredd. Huvudstaden Palermo är till stor del f Ör slumaUwl. lJtveckJin~n styrs ofta av maffian.. dvs. rena banditligor med förgreningar i pe Iisvi8e1ldtet eeb administratloaen. .1968 SKAKADES 4essut6Dl Sicilien aven vaJdsaRl jordbävning som gjorde över 60.009 män niskor' 'isa. -ÖVer 'hundrapersener omkom under rasmassorna. men ännu fJel'a av dea vanvinl ech de följdsjukdOOlar. SOJp o~ades av den .olatttbart illa organiserade Itjilpen. M_p Jllälmiskor ' ~J! fortfarande i pr~8oriskabaracker. Öve!: 1000 barn på Sicilien går pare. De har- insett att en tör- till fängelse -eller böter för det i dag inte i uelan, beroende på ändring' inte kan ske om den ta "brott". brist pi_Glor 'iDen i minst lika inte utgår ' från befolkningen För tillfället är . Dolei enga bög p-ad lär att baroen ~8 &~lv. -Människorna måste illse getad av ett skotbygge i Par ay den _toritära , undervisning- sin .aituatien och att de mAstet tinico. Skolan ska bU en j)ioniär en. ta saken i egna händer. " skola som ska fungera efter,helt Samtidigt går många lärare Betecknande för myndigheter- nya pedagogiska principer. arbetslösa. lian ·kan tycka att nas inställning kan vara den . Undervisningen ska ske in de 'i talienska Myndigheterna gång, då Dolci och några av duktivt och ' maieutiskt, d.v.8. skulle gripa in, men de få gång- hans vänner på eget initiativ barnen ,ska själva genom grupp er de bar gjort detta brukar .började förbättra en dålig väg diskussioner utveckla frågeställ anslagen försrin'na, troligen på med sina spadar. Efter en stund ningarna och de ska vid -sidan olika vigar till maffian. Flera anlände sju la~bHar ·med gen av .grupparbetet samtidigtkun ministrar ·och kyrkliga ämbets- darmer till platsen o. Dolci och na "rörverkliga sej själva". Sko män har konstaterats stä i för- hans frivilliga vägarbetare ar lan är avsedd rör c. 300 el'ever bindelse med. :maffian.resterades under hot från ma i åldern 4 .till 14 år samt ett · . Mttt i , ~tta eHinde arbetar skingevär och tårgas. trettiotal lärare. Danilo Dolci och hans medhjälEfteråt dömdes 22 personer ~onstnär Henrik Tikkanen besökte) september Dolci på Si \ , . \ _. cilien och gjbrde då 50 teck ningar som han ställt till Dolci förbundets förfogande. Tre av motiven har förbundet låtit . t rycka som postkort, som under FRAGOKNAmåste betraktas som lagom svåra' i frågetäv våren säljs för 25 eller 50 pen lingeos första omgang. Sällan tog samtliga Jag full poäng, ni beroende på typ. Genom att Och a~ bpmmade aHa helt. Visst föreföll många frågor 'köpa ett par kort kan vem som onödigt lätta, men Jagens svar visade också· i de fallen att helst direkt stöda Dolcis verk Så bär ser ett av motiven ut ,på de kort som säljs genom Dolcl de unp deJt&garna..jnte är så värst flitiga tidningsläsare. samhet. f~rbtindet. Ett postkort .kostar .25 penni, ett · folderkort 50 penni. Alla visste int.e ens att Skuthälla vin SöU:s förra ordfö rande! ) Vem är ,

Frågo.r~ ,l~gom 'lätta

* Danilo Dolci! '

FRED man .. med Kotka vid årsskiftet ~ågot värre var det att komma (Aspo). . på två namn av de tre 80m !ir DAREMPT tog alla fuli . Poäng avstängda , från riksdagsarbetet på Kohoutek, befälbavaren för just nu. Lättare var partiet, eller

FN-styrkorna SliIasvuo, och att ,a tt veta vem som är underviosdet är lärarhögskolan ~m, star- .ningsminister.

tar l Vasa l höst. Likaså enbart trepo!ingare blev I det på Monica Aspelund ,I Family Four, Clrius · som fått ut en skiva och Närpes uf som spelat revy l New York. .

VILKEN LÅT ocb vem som låg etta på tio l topp visste lagdelta gårna ganska bra, liksom .frågorna ortl tYsk-ÖllteiTikiska backhop parveckan, ocb om Paavo Nurml.

svensktoppen 1 Hemma hos mig igen

Flamingokvintetten 2 En sång om sorg och glädje Agnetha Fältskog 3 ' Flyg din väg

Tonix " Pä en liten smutsig bakgård Sven-Bertil Taube

5 Samma sol Family Fous

Har Du blivit utån .np? . Eller JT? Har -Du prenumererat för 1974? . Det kan Du jlÖra via denhär ku~ngen eller per telefon 13 555.

, Gör det -redan i dag!

. Jag önskar pi'enl!.merera pä

O ÖP

6 Hörru Rut Sten Carlsson " och Salta Mandlar '

O JT ett helt är-

et·

,halv är

ett kvartal D

(kryssa i den rut a Du önskar)

& Våran egen sång . Ann-Louise Hansson

. ............. ............... ..

Adress .. . . .........................

8 Brooklandsvägen Hootenanny Singers

Namn

Postadress

••

~•

••••••••••••••••••••••

9 Hälsa dem där hemma Trio me' Bumba 10 Spela mera rock' Sven lngvars (ny)

den 24 jau. -

oS1

1974

Il: K 8 O I

----------------=, ~" Spprtt:efl~xer

, Österbotten

•

Rune Nyman. / Ung senior nu efter att under många år till sammans med Gösta Grankull ha dominerat på Juniorsidan. Nu ble'V_ det silver på tremilen efter Eljas Nygård. Motstån det var jnte det bästa, inte för Nygård, inte för Nyman. Men Nyman är en begåvning och han har ett temperament att åka på också om det kni per.

' I S ,,-\

.' u

, mIllItuttI

• HÄR GöRS FILM men .det blir sju år och när

jag kommer .hem är jag märkt

av minhostan. Jag lev~r bara

fem dagar, men, jl!-g hinner

sörja för släktens fortbestAn.d.

<> Och

efter en paus. - Ja, det gick nog till så där på den tiden. D.e t här utspelas 1907: Gösta Ågren kommer också från lillkammaren. - Vi har matpaus nu, säger han. Börjar på ' nytt halv två.

-...-----------_ .----_...--_ ..-

Vädretsmal{ter emot tävland·e l• Övermark FRAGETÄVLINGEN startade inte utan besvär. I Sydöster botten sammansvor sig vädrets makter mot arrangörerna och vräkte ned snö i sådan mängd att -gästande singsby bor endast med . yttersta möda kunde grävas fram. Men spännande var det, rapp()rtera~ såväl . från Karle~y som Övermark. I morgon ruJIar tävlingen vidare i Kvevlax och Lappfjärd.

,I Kvevlax är det meningen . att . Pjelax, Korsnäs, SkatiIa, " <> Efter maten flyttar man In Gerby, Maxmo, Kerklax, Jep 1 _stugan med fIlmandet. Back po, Pensala, Petsmo, Norra Vallgrund och RePlot skall stugosittaren-skogshuggaren Leander kommer från Skogen tävla med hemmalaget om en hem till sina tre kvinnor Cre finalplats. ~a-Lls. Ida och lilla Edit. Gre-. I Lappfjär~ väntar man be t.a-Lis ligger ännu i barnsäng sök ,av UttermoBsa, Ömossa, EFTER en l).eI del svaga år och Ida hjälper henne att skö Korsbäck; Kaskö, Töjby, Peta kommer nu en gammal för ta den nyfödda. lax och Norrnäs. ening på nytt : Femman: Sam Sven Wilson har litet pro de framgäng.ar~~ tidigt som Oskar Back steg. av blem med att se utarbetad ut stor del Krister Kank~. spåre~ i oldboysklassen skIda rande och kommenderar tag efter sin förmiddagoSlur. Kame· kDatteledare, och ' Olle- de Tommy Klemets hem DM ning. Klappen slår. Leander ran placeras bakom bordet. . .1IIIri1im.. skidbas. GIF ·har guldet i B-juniorklassen . Och kommer' in genom dörren. slän Lampor här och där, _Ernfrid på ny bok i en -och så bra har han varit tidigare ger handskar och mössa på spikar en' märklig ,plastfilm säsong och här kom i: år också att. det inte fanns bänken, hänger sågen och för fönstren. Utifrån ser den första resultatet, Mål- många, som tVIvlade vem som ryggsäcken innanför' dörren. svart ut men inifrån ser man är klar: Vi måste skulle vinna. På lördagen tog tittar mot ugnsgolvet där ut hur bra som helst. Dags konkurrenterna ock- han stafettguld med Eirik ös kvinnorna befinner sig och går 'ljuset får inte ge skuggor. "mfn .. ÖID. Kankkonen sä- teråker och Folke Ingo, den fram Ull brasan för att vär Scriptan Gunbritt Estlander Aker vi söderut vinner vi, förra nu femma , den senare ma sig. och sömmerskan Mirja Traat Yi DOrrut förlorar vi re- fyra. Och för lngos del i klas knäpper m~sor med fotogra. Dätmed är den IlIcenen klar. i Kelviå.. Far vi med våra sen under 16 år. I den kla~sen fier. Alla detaljer måste vid Man, böi-jar förbereda en sCen här i DM till s.k. Ho- har han en kollega på spmn -behov kunna rekonstrueras. vld- sängen, men ' då. går vi. dvs. knaUe-FM '_sa s~an: - Carita ·Flin.k t~ldt, Bra är trångt I stugan och vi Det in på platssiffrorna framme redan i fjol. nu flick Efter två -repetitioner är har redan stört filmsällskapet Kampe n : :ät alltså s~graz:e. Ågren nöjd med~ Wilsons age_ Seg tillräckligt. Olle Lindroos

Avsikten . är~tt frågetäv lingsträffatna ,samtidigt skall vara tonåtsträffar. För den sakens skull har man engage rat två unga orkestrar på kom mande för dansmusik. NorrJit spelar Exodos och söderut Cleopatra. Tävlingen räcker halvannan timme. Sedan är det fritt fram för de danslystna.

Till övermark kom TÖlby och Vikby i gemensam buss. Det är just det som är . me ningen. Tävlingsresan kan samtidigt göras till · en kon takt och utfärdsresa för de unga i föreningen.

Ö~terbottn)ska

Posten

• CA. var också 'ferjärvs

: S",en Widjeskog, B-A Tage -Lassas, al Ar. Nu slog det hä:' gän 'tema från Brahe med sekunder. Grannarna från är inte normalt sämre bjOd för sin del på Dan

segrare i klassen under

• Trots penicillinku~ slog Bed allt motstånd, en van_a

han inledde redan i fjol.

_ ..Id_ och l

.'._..

- OsterbottnIBk lUlgdomstidnlng Jakobstac1. li'tDla nd

Medlem 1l1l Udnlngarnal

förbund

tidningen utkomrrier ' varfe torsdag . Redaktör

PER·I!lRlC ANDERSON

Redaktion: JakobagataD 18

Jakobstac1. tel 13550

Redaktör I Vasa S·E Glader

HandelBespl 10 D. ~el la 622

,REDAKTlONSRADET:

Alf Snellman. ordförandf Gustav Skuthällä. . Hans [ng. vesgård. Kurt TåKell och Erik Bärnas.

PRENlJMERA TIONSPRlS 1974

BRAHE hade motgångar -i

men visar individuellt

sina gamla trogna löften.

är redan mera än så,

.....iII!.I':II.de juniorsegrare som

rår på' 'r h~la .förbundet.

Fagerudd i.A-jliniorkla~

bör vara en sådan~ ' För

" "smiä-.stare i fjol. N u är han Norrvalla och därmed

-'rofls1t.rä.na.d". Redan tidigare

han tagit -skidlöpningen _

ett jobb och han har inte _

siktet. Om fem är är

Brahes bästa alla-- katego

Helt A.r ••••••• ; •••• _ • • 6: Halvt A.r • ••••• , _,_, • • ••• B: 50 Kvartat

2:2ft

ANNUNSMQ19l'AGNINO :

SOV :8 kansli. Vasa. te!

572

15372

OP:a ANNUNSTJA.NS'j

ocb

IT-expedJtlonen. Jakobstao

Jakobsg 13. tel 18 ~M

IT·kontoret. Nykarleby.

te!. 20 024

Sven. Wldjeskog, Bengt-Anders Högnabba och Tage Lassas utgjorde Terjärv US vinnande lag i stafetten Sx8 lon för pojkar under 16 år. Närmast l kamp med Br8.hes lag tog pojkarna på bUden öID-mästersb,p ei

. • "'

• • • • • •• •• •••••

Skandinavien .•••••• ':0:' 11: Ovriga länder ..__ .... . 17: Lösnummer . . . . . . . . . . -: 2:1

• ,,' . -

Annonser bör lniämnlll! lenast

måndag kl 16: tID SöU·kll.nsJlet

senast kl. 19

RASSA O<....'H BUKFOfUNG

lakobsgatan 18. JakObsta~

te!.

185M

ANNUNSPR18:

-1 texten . . ••. • . . • • •. • . 1:15 Efter texten . • ... .- . . • . 1: Minsta annonsavgltt •. 15: Bestämd platj -:20 per mm · ;II'A.RGANNONSJCR: MlnlJnlStorleIt ZOO mm tWägp

gata annonsör pi grund IlV fel , annonser som InrUlgU eller 80m pi grund av pOllttörsening Iilte Införts , begärt outruner

pl'18 -: 30 sptliJl) och larg. FöreningsspaJten per rad ~ P Osterbott.n1Sk8 PosteJl lI.I!BVarar Inte , för ev. skada 10m tWfo

Jakobstads rryCkel'1 oell l'td r. :ngs Aktieborag, Ja.kobstM 1974

...

OST.ERBOT1NISKA POSTEN

Torsdagen den 24

j~n.

Regionalt ., kultu-,:fortryck?

.Först·llu·har Il.annpptäekt ö.sterbottniska skådespelare • . FöRIUAGAN att vara skådespelare har ingenting att göra med om man är amatör ' el- ,

ler 'proffs. Jag ty.cker . det är förolämpande att; överhuvud taget använda , dessa te~mer.•

,Det är ju vansinnigt när man tänke~ ' sig att vi baIten teater i .regionen i över 50 år ,och

först nu har mai.. uptäckt a tt det finns österbottniska skadespelare. .österbottn.iska för- .

fattare och en österhottnisl{ publik. Vi har ·varit föremål för ett bjärt regionalt kultur

förtryc~. Jag är fönånad över att jag själv inte opponerat mig.

Det är författaren, regis de fem avsnitten. Varje av sören, fil.dr m.m. Gösta snitt är fristående, men vis Å g r e n som lägger ut texsa personer återkomm.e r t.ex. byskolläraren, ·som spe. , t~n. Vi ~!tter i Merkur~ mat sa!;- . Amerika-fiimsällskapet .. las av Lennart Snickars ' ' 0 . backstugositiaren . Leander. har lunchpaus . och vi tänkte diskutera in$pelningen med som spelas av Sven Wilson. regissören. _ , Vi. kommer dock från i;im • Smal budget net. Gösta Agren ar uppen bart i högform.~ Han . trivs Finlandssvensk TV ' med sitt iIispelnipgsgång, måste göra program mycket med _Stundars och' tydligen . billigare än finska TV : n, be rättiJ.'r Agren. Vi har en med det kulturskapande han håller på med. ' . smal . budget ' för · den här UngefiiI' en - . Det har funnits ett produktionen. kvart miljon. förakt för folklig lmltt~r Gösta Agren har plockat som tagit sig uttryck i I,Itt man importerat skådespeh ihop rollistan. Det saknas re från Sverige och en och .ännu någon· roll. Han har annan . från Helsingfors. sett eh del av SOffil1'arteat , Gudskelov ser det n'u ut som rarnas produktion , Tyvärr inte nykomlingen i .. F,sse, sä Vasa teater skulle furi ger han. Där k'lllfike skulle nit en österbottnisk linje. ha -funnits någon.. De flesta Se nu , bara på revygästkommer' från, Närpes teater ~ speien: På e~ timme slutsål~ des ' 'biljetterna till Närpes och J ,lthl a,cka teater. .v.:ea t.ex. ErlcNyström Jakob uf:s gästspel. Naturligtvis stad, Olof Örn Korsholm är revyerna ' en ' kulturform. och Magnus S'olvin Lapp" Visit i helvete är ' de det, fastslår Agren med efter- fjärd har betydelsefulla rol ler i enskilda avsnitt. Ny tryck. . ström hör förresten till de Han är så tänd att ha~ figurer som återkommer glömmer sin lunchgröt. Det .är dubbeIt billigare han är storbonde i Bränn ·för TV att använda amatö~ backa by där hela han(jling rer i en storprodu~tion som en utspelar sig. Amerika. Deras gagen är.ba • Språket problem ra 50 procent av vad proffs får. , 66 olika rollet: finns i - Språket? Ja, det är ' ett

Ida, Christina Relslng, hjälper

modem

Grefa-Lis,

Sandström, med hA.ret inför första tagningen.

problem. Vi måste ju' tala ·

ett sånt' språk att sydlän

ningarna och rikssvenskar

na också förstår oss. I .grunden -talar vi no~' jialekt ' men dialektord som helt 'av viker från högsvensklj,n . måste vi undvika. .

Det finns verklighetsun derlag till alla de öden som skildras, berättar Agren. . Iden till ' Amerika-serien kom från sven·ska TV-chefen Joan Harms som 'beställde ' manus av' t.ars Hulden och i-- -4. r' • • I Gösta -Agr~rr. _ " •....; . ,

- Jag ,har' själv gjqrt .bå

de , text och musik till · en Producenten Gösta Ågren, scriptan Gunbritt Estlander och

sång, säger Å,gren , . D~n går teknikern Tovo Vilkkula på Stundars. så här ....:..- vänta. Il!!. .----; och så nynnar, han en , n;lel~(:H på av Ulf Nyström .på Vasa från de sista åren av 1800 talet · fram ' till 1920-talet. teater.' rak arm , ',oc.h , st,åel!pe , fot. Händelserna tilldrar sig Förutom på Stundars kom övriga ~elo~~r' .:~ar gjorts __ . - mer filmerna att spelas in i Granskog nedlagda skola 'i Korsriäs, på Brahegården, Tobystation osv. . De österbottniska uf-aktö rerna ·har fått en chans att ,Visa sitt teaterkunnande ~ som de utomordentligt väl gjort sig förtjänta av. Seg , • ETT 70-TAL UF-AKTÖRER skall under Gösta A g r e n s ledning göra TV-film om emigrationen till skrek Karin en hel del i föds- Amerika. För manus svarar Lars Hulden , och Gösta lovåndor, , breder Christina på. Agren. Inspelningen är en samproduktion av svenska av delningen vid Finlands TV och Sveriges TV. Inspelning .<> Gunnar N y n ä s från När en har börjat och kommer att pågå med kortare och pes kommer in med vadmals längre uppehåll fram till början av juni. . rocken under armen och skinn De skulle hålla till på Stun_ nar dörren för oss och ber oss ,.o'. mössan i handen. dars så vi sökte oss dit. vara lågmäld. Inspeining pl: _--Det blev klart nu, sägp.r Framför storstugan står ra går i lillkammaren intill fars han åt Christina. D'e t visar tun. dia-TV:s kännspaka in.spel sig vara Jakob som flyr frian ningsbilar. kammaren när det håller på Vi stiger in i stugan. En <> Chr~stina H e l s i n g sitter att bli tillökning i backstugo okänd dam vid bordsändan vid bra::;l\ll t st'"g III o~h vär sittarfamilen. Christina berät mer s,lg. Massor med tekniker . hälsar. Hon är ensam i stu Irrar målmedvetet omkring , i tar vidare. gan. - Ja; jag är närmare 30 år Nej, plötsligt reser sig Sven den lilla torpstugan:' och börjar bli "gambälpigo". Jakob är just nu på fri!l,s W i l s o n från långbänken bak Jakob är närmare 40 år. 'Han bordet och sträcker yrvaket hos mej i kammaren, berättar är rik bondpojke så, vi gifter Christina, men det är sli trllngt på sig. Han har tagit en för där inne E:å jag har inte plats oss småningo~. Bröllopet kom_ middagslur. själv. Han kommer att gå . mer 'a tt stå på Bragegården i Vasa. Min bror har emigrerat <> Damen visar sig vara Ka ifrån mej för just nu !tr det till Amerika och nu h-ar mor litet olämpligt. Mor min häller rin 'S a n d s t r ö m f~ån . Ny just fött lilla syster Greta-Lis just på alt !öch bR.rn rj ;ir i karleby. Filminspelning bety 1!:dlt på gamla dar. Mor spelas der väntande och 'åter väntRn- sängen. av Karin Sandström och far de. ChristiIia visar på sängen Leander av Sven Wilson, Själv - Men skriv för fan jnt' stugan, men där finns Ingen heter jag Ida. - att jag sov, säger Bven Wil- . mor. Däremot står vaggan Sen vi gift oss far "jag son. Du veit lIe - här arbeij, bredvid sängen med barnet re ock.så till Amerika, berättar tas e' hårt i ' dan nedbäddat. Gunnar Nynäs. Jag har inte Karin har räknat hröden i - Ja, ser du, det filmades räd att lösa ut mina syskon, taket. De är hundra stiger hon. , redan i går, upplyser Christina. så jag far dit för att förtjäna De andra är I bleckslagars~u Födseln alltså. Så ler hon till utIösen. Jag lovar Ida att gan. litet illmarigt åt . vår förvå komma tillbaka efter två år, Ernfrid R ö n n h o I m, in ning. Karin spicienten och allt i allo, öPP_ - Ja, Inte ' riktigt, men nog • Forts. sid. Il •• -

~- _ . _

~"': .

Här '~örs

• •

.film, ••

om emIgration