For J Kronoby ocb i VörA ska det bU . .aneater 1 Ar. På båda orterna spelas "MI IOmmarteater för första gången - _ . iDtresset funnits bda sedan 1962., . .. .DlDJlSSPelet.·för fönta pagen upp tog man frin bAde XrOaohy ontakt med ans Fo , förfat·
"
sblllf aDtså drö a tills 984 atligen. blir av • • • i Vört, efter a II. bo rGn,I trettio år. Född i KrOnoby. tiIIbnapde de tio första Aren a h8il tiD Vöra, därifnln färden
..,. m gick vidare till Vasa ocb lyceet .... vägen till studier i Helsingfors. alltså blev kvar tiDs senaste som· lian Ate"ände till Vöd. Lis men pi sid 4!
2
I
®~
I
Revypremiär:
"Herr Pys
va e knöcker' ,
Tre herrar Pys och därtill ett antal mer eller mind re kufiska figurer får man bekanta sig med i Rep Ilot uf:s nyårsspex "Herr Pys - va e knöcker" , senaste rycket från Replot i många akter. Lördagens den 21 januari var det premiär och den fulltaliga publiken skrattade gott åt pysarnas eskapader. "Herr Pys - va e knöcker" - vad är nu det för något? Jo, en sorglustig berättelse från ca år 2000, enligt pro grambladet. "Den handlar om en man vid namn Pys. Hans liv har präglats av stress och mot gångar alltifrån hans tidi gaste barndom. Tyvärr har det satt sina spår... " Pysen är obalanserad och nervös. Alltid när det kärvar till sig för honom så börjar det rycka och knycka så för skräckligt. Allt han tar sig för går på tok. Vi träffar honom som tra fikledare på flygplatsen, men det resulterar i fullstän digt kaos. Han försöker sig på att rita en ny väg till Sö derudden, men den blir san nerligen i längsta laget. En _ engelsktalande specialist in
struerar honom i konsten att
reglera ett känrkraftverk,
men hur det slutar kan vi
bara ana oss till. Ja, det är
med nöd och näppe den
. stackars Pysen klarar av att
bjuda upp till dans ... Det var den vuxne herr Pys. Vidare får vi träffa patienten Pys hos psykolo gen och den unge Pys på gympinglektion. Dessa brottstycken ur Py sens öden och äventyr var vas med fristående sketcher och mycket sång. .
Årets Replotspex är ingen parodi på aktuella händel ser, trots att man nog i för bifarten anknyter till älgjak ten och vägbyggen. Inte hel ler driver det med någon till och med Björköborna går helt fria den här gången. Tjugo personer deltar i spexet. De flesta är väldigt unga och det är ungdomar na som har de största och framför allt de roligaste rol lerna. De ser ut att stortrivas på scenen, uppträder säkert och frimodigt och får publi ken att jubla till och med 'när de kommer av sig i tex ten. Alla sketcher är framim proviserade av aktörerna själva, med regissör Kristina Agrens hjälp. Texten i sig är ofta ganska meningslöst, det är framförandet som lockar till skratt. Gympingen, det mest be jublade programnumret, gick till stora delar ut på att storögda elever förundrade följde den smidiga lärarin nan med blicken... Roligt blev det, men särdeles klyf tigt var det ju inte, och det omdömet kan gott gälla för hela föreställningen. Det var roligt så länge det varade. Nästa föreställning ges i februari.
Birgitta Strand
Teaterlinjen i Lappfjärd återupplivas Det finns inte längre I!ågon teaterlinje vid Lapp fjärds folkhögskola. Arets kurs upphörde i och med årsskiftet, efter att eleverna hade åkt hem den ena efter den andra under höstterminens lopp. Varför? -
Okunnig lärare, påstår e'leverna.
- Motstridiga viljor, språkproblem och omo tiHrade elever, hävdar rektor Nikander, som dock ser ljust på framtiden. - Det här är bara tillfälligt. Vi kommer igen nästa höst, lovar hon.
Rekryt Monia Knoblock får en upptuktelse av kapten Robert Möller. Men när i all sin dar har finska armen övergått till jeans?
Det var teaterlinjen, som för drygt åtta år sedan blåste nytt liv i Lappfjärås folk högskola, som då under en följd av ' år hade fört en ganska tynande tillvaro. Numera blomstrar musiken vid skolan, men däremot åkte årets teaterelever hem den ena efter den andra un der höstterminens lopp . Linjen så att säga självdog och upphörde i och med års ski ftet. Enligt eleverna vid sko Lan, och bland den Jane Mä kelä, teaterelev som fortsatt på musiklinjen, kunde inte kursens lärare Irmeli Aijas kave teater. Skolans rektor, 'Marianne Nikander, hävdar dock att .
Aijaskave nog kunde sin sak. - Hon är utbildad dans pedagog och har dessutom studerat pantomim, bland annat ett år i Tjeckoslova kien. Men eleverna var inte intresserade av sådant, de ville ha vanlig teater. - Dessutom fanns det så många olika viljor inom gruppen, fortsätter rektorn, och några elever var över huvud taget inte intressera de av teater i någon form. Lättare blev det inte av att eleverna talade så många olika språk. Bland kursens sju deltagare fanns inte mindre än fyra utlänningar, en tysk, en engelsman, en is länning och en svensk .
Ett par elever hoppade re den starka musiklinjen på över till musiklinjen . Man kan kanske fråga sig om inte den starke musiklinjen på något sätt har sugit musten ur teaterlinjen, men det tror inte rektor Nikander. - Nej, teaterliiljen var ju relativt stark ifjol. Då samarbetade de båda linjer na. Teatergruppen satte upp två pjäser där några av mu sikerna deltog. Det här sam arbetet kunde kanske byg gas ut, funderar rektorn. Teaterlinjen vid Lapp fjärds folk högskola är el! årig, och i höst startar som vanligt en ny kurs, med n} a elever och ny lärare.
Birgitta Stra
3
-
Adress: PB 27 68600 Jakobstad Tel.: 967/13 555 eller 961/113 522
_.\RSMÖTE I SUNDOM den 22 januari höll ~a5om Uf sitt sedvanliga års lokalen. Ur verksam "i"Ch.r.5l lelsen framkom all det året varit fyllt av aktivi allehanda slag. Det kan all det förekommer oli - ileter i lokalen hela sex ans sju kvällar, alltifrån träffar till juniorfolk och teatergrupper. _
. . . . .OY
speciella verksamhets under det kommande kan nämnas att man skall Ila med renoveringen av _~II, närmast brädning och 'ng av utsidan. Vidare har en teatergrupp som övar 'Spanska Ilugan ". Pre-
niiär är spikad till den 4 februa rJ.
Den avlidne hedersmedlem men Sigurd Backholm hedrades på mötet med en tyst minut var efter man under mötesordfö rande Ingmar Sundins ledning klubbade av ärendena i snabb takt. Till ny ordförande valdes Harry Östersund. Styrelsen fick i övrigt följande utseende: Or dinarie: Carina Paro, Marianne Karlsson, Ann-Luise Finne, Tommy Östersund, Peter Fin ne, Anki Engström, Ulf Hög lund, Stefan Nyby . Suppleanter: Anna-Lisa Fin ne, Harry Paro, Maria Ceder holm, Rosita Sunden.
Lokal-TV •• på SOFF Lokal-TV kursen på SÖFF in kommande vec,koslut har loc kat bortåt fyrtio deltagare. Kursen börjar nu på lördag, den 29. I. klockan nio på efter middagen och fortsätter vid samma tidpunkt på söndagen. Kursen fortsätter följande vec koslut. Första halvan av kursen rik tar främst in sig på bildskapan det. Janne Vidjeskog och Rolf Höckerstedt ska föreläsa om dagens och morgondagens videoteknik, kamerateknik och bandning. Söndagens ägnas åt praktiskt arbete med kamera, bildsättning, redigering osv. Närpes När-TV:s utrustning finns på plats och dessutom bl.a. Leif Erikson, Robert Udd och Rainer Nelson som alla har l1era års erfarenheter av jobb med När-TV . På söndagseftermiddagen kommer Jaakko Eskola från Teosto att reda ut begreppen i samband med upphovsrättsliga frågor och lokal TV-verksam het.
Teater sekreteraren ter på plats en vecka sedan, i torsdags, ~de SÖU:s teatersekrete Gu nlög Ingves efter nästan tjänsteledighet. Fullt upp jobb har" Fia" från första 81.a . ska årets revykaval på Wasa Teater förbere a\'alkaden är inbokad till l mars och i dagarna går GXldde~ de ut till alla revyföre """"""'""". Årets kavalkad blir ttroje i ordningen. månadsskiftet mars-april
lånsregissör Mischa Hieta
m kurs i skådespelartek
i övrigt är kursverk-
en än så länge öppen.
alla föreningar som
arrström f:s årsmöte Harrström uf:s års- valdes Annelte MIIrd:5uöm till ordf., Mats ,iceordf., Yvonne '-:"'W"C,...,.,I" till sekr, Britt .Rönn holm vice sekr., yåker till kas Da Grönlund vice 1'1l::r:mSI<lS~SÖre r
b Iev E b b a
sysslar med teater och tycker sig behöva hjälp på något sätt en chans att höra av sig till Fia och meddela var och hur exempelvis en kurs kunde hållas . Teatersekreteraren fungerar som kontaktperson och hjälper till med pjäsförmedling , an skaffande av uppföranderätt, bidragsansökningar osv . Slutligen vill Fia påminna om att FSU:s teaterbroschyr har deadline den första februari. Så, sommarteaterarrangörer, se till , all uppgifterna kommer FSU tillhanda före nästa ons dag. Fia är anträffbar på SÖU från klockan nio till klockan femton. Så hör av er, helst före mitten av februari! Då sam manträder nämligen teater nämnden bl.a. för att slå fast vårens kursprogram . Westergård och Stig-Göran Lassas. Övriga i styrelsen är Lars Erik Nylund, Karl-Erik .luthborg, Camilla Engman, Desire Nordström, Karita Juth, Bill Korsman och Mi kael Kronholm. En kvarnkommilte valdes också och den består av Gu nilla och Viking Bylund. Karina Hansson. Kjell-Ove Nyåker , Harry Lillbäck. Bjarne Nyfors, Mikael K'ronholm och Einar Ny fors.
Andra halvan av kursen 4-5 februari behandlar problem och teknik i samband med TV mediets andra komponent, dvs ljudet. Björn Schaurnann, med erfarenheter bl.a. från radion och Jungsundstudion deltar som sakexpert. På samma sätt som första veckoslutet går lör dagen i teorins och söndagen i praktikens namn. Hela kursen avslutas på söndagen med en paneldiskussion kring temat "Vart är Lokal-TV-verksamhe ten på väg?
Noliamässan Intresset hos finländska företag
att delta i Noliamässan i
Umeå/Piteå är stort. Komman
de sommar hålls mässan i Piteå 4-12 augusti . Nytt för året är en stor skogsutställning i auten tisk miljö som hålls 14-16 juni tre mil söder om Umeå. I Finland är det Viexpo i Ja kobstad som arrangerar företa gens deltagande i Nolia. De se , naste åren har ett 40-tal fin ländska företag deltagit. Hu vuddelen av dessa samlas i ett särskilt finländskt block, som väckt stor uppmärksamhet. I Sverige är mässorna viktiga sälj tillfällen för företagen. Vid Nolia förekommer dess utom massor av varudemon st rationer med efterföljande di rektförsäljning. Delta innebär samtidigt att det blir en show och marknadsstämning vid ut ställningen. En omständighet som ytterligare ökar köpintres set hos besökarna. Noliamässan besöks årligen av över 100 000 personer - j fjol i Umeå var det 120000 be sökare. Arrangörerna beräknar
Slutresultat i II-ringens pidroturnering: l) Lappfors ............................................8 2) Purmo 1l .................... ........................8 3) Forsby 1 .............................................8 4) Purmo 1 .............................................8 5) Kållby 1...............................................8 6) Purmo 1l1 ...........................................8 7) Kållby II ............................................8 8) Forsby 11 ............................................8 9) Lillby ................................................8
o
Arsmöte i Småbönders Senaste söndag hölls Småbön ders Uf:s åtsmöte på uf lokalen. Tyvärr krockade mö test iden med tevens utsändning från helgens stora skidtävling, något som märktes i det glesa antalet mötesdeltagare. År 1983 hade förlöpt utan större störningar. Uf-Iokalen har varit i flitig användning året runt, förutom spelmans lagets och ungdomsorkesterns regel bundna övningar arrangerades '-kvällar har också förekommit. Filmkvällen under kommunens ungdomsvecka hade varit en ~ellyckad sats~ing.
Årets bokslut visade plus, vil ket närmast beror på att alla räkningar från -83 ännu inte har betalts. Uppvärmningskost naderna för den del av huset som varit j bruk hela tiden har ökat enormt, och rör sej om ca 8000 mk. Uppbärningen av medlemsavgifterna har inte fungerat som det borde, årsmö
71 62 53 53 44 44 35 35
47-25 44-28 36-36 35-37 36-36 31-41 36-36 29-43 17 30-42
7 6 5 5 4 4 3 3
tet överlät åt den kommande styrelsen att fundera ut en bät tre lösning. Man beslöt också höja brandförsäkringen för att motsvara det värde den renove rade lokalen k~äver. Styrelsen för detta år förnya des radikalt, dels beroende på att flera av den tidigare styrel sen kommer att avtjäna militär tjänsgöring, dels för att få med de något yngre medlemmarna för att gardera fortsättningen på föreningsverksamheten. Till ordförande utsågs Dan Wist backa, sekreterare Carol a Stor backa, kassör Gun-Lis Rex Wistbacka samt Peter Widje skog som vaktmästare för vår säson~en.
Ån:ts verksamhet behandla des i korthet och man beslöt fortsätta i samma spår. Styrel sesammanträdena kommer att hållas den första söndagen Q1ånaden. Den klubbverksamhet som tonåringarna i byn funderat på diskuterades ej närmare då in gen av de berörda fanns på plats.
Bewe
Ordförandekatnp i Västerhankmo? Den stora frågan Väster hankmo uf:s årsmöte 3. 2. är vem skall efterträda förening ens mångårige ordförande Mår ten Lövdahl som avsagt sig återval på grund av mera be tungande uppdrag. Inom styrelsen finns tre tänk bara kandidater som alla tycks hysa ett visst intresse för pos ten. att närmare 10 oeo personer från Finland besökte fjolårets mässa. Företagen i Sverige har tills vidare inte visat lika stort in tresse att delta i mässor i Fin land. Som viktigaste orsak an ges att det ännu inte är så van ligt med direkt försäljning till besökarna vid utställningarna i Finland. De svenska företag som deltog i Österbottens Mäs sa i Vasa sommaren 1982 var in te alls nöjda med resultatet.
Seg
Av dessa anses nuvarande se kreterare Folke Söderberg ha det största stödet. En annan stark kandidat är viceordföran de Jan Bergfors som gjort sig känd som en som vågar säga sin åsikt. Den svarta hästen j' samman hanget får väl Bertel Sand anses vara. Hans förtjänster ligger på det praktiska planet och är känd bl.a. som pådrivaren ba kom de senaste årens byggnads verksamhet. Tecken tyder på att ett hårt taktikspel kommer att bedrivas mellan kandidaterna fram till årsmötet så att eventuellt bara ett förslag till ordförande fram läggs. Ute i 'byn undrar man även vanor den tidigare före ningsordförande Harry Käll berg så ofta gjort sig ärenden till lokalen på senare tid, för det mesta i samband med styrelse möten ...
4
Hans Fors:
o
Man måste tro att livet i sig är sa
starkt att det vill fortsätta
Har du flyttat till Österbot ten för gott nu? - Det vet jag egentligen in te riktigt själv. Jag fick väl en knyck av gröna vågen och ville bort från Helsing fors. Dessutom är man väl en urbota österbottning. Jag har på något sätt känt mig litet som en gästarbetare he la tiden, även om jag trivts i Helsingfors. Just nu avslutar Fors sin tredje roman, som samtidigt ska bli andra delen i den ro mantrilogi som började med "Livets bryggor", hans för sta roman som kom 1980. Före det hade han gett ut fy ra diktsamlingar och fyra novellsamlingar. - Jag skrev små böcker som barn, medverkade i skoltidningar osv. Samtidigt var jag intresserad av mu sik, teater och teckning. Men man måste välja en form och så blev så att skri vandet tog överhanden. Men Fors har ändå sysslat mycket med teater. Som dramaturg och sedermera under tolv år chef på radio teatern. Ett år verkade han som chef på Wasa Teater, han har regisserat sommar teater på Lurens och hela ti den skrivit radiohörspel. Och som dagt Korsholmss pelen. som väl får anses va ra inledningen till sommar teatertraditionerna i Öster botten. Man kontaktade mig från landskapsförbundet då i början av sextiotalet. Iden hade man fått från Sverige. Efter att ha tittat en del på den österbottniska historien hittade jag en hel del an
vändbart just i Korsholms historia ('ch där uppfördes sedan Korsho:lmsspelet som maren -62, vid ruinerna. Re dan då hade vi planer på en trilogi, med början i 1600 talet, men det dröjde fak tiskt ända tills -71 innan andra delen blev av. I och med att jag fick jobb på ra dion bosatte jag mig defini tivt i Helsingfors. Du har jobbat mycket med radioteater. Har radiohör spelen någon mission och några lyssnare idag? - Hur det är med lyssnarna vet jag inte idag, eftersom jag inte följt med så noga de senaste åren, men hörspelen har nog sin mission. Det är en fin form eftersom det ak tiverar lyssnaren. Lyssnaren ser inte skådespelarna, hur de ser ut, ser inga kulisser. Han måste själv framkalla bilderna i sitt eget medve tande. Just det anser jag va ra radioteaterns starka sida. Konsumenten blir själv ak tiv, han skapar med så att säga. Du har hittills mest jobbat med professionella skåde spelare. Hur känns det att regissera sommarteater i Vörå? - Just nu känner jag dcl som mycket viktigt att job ba med amatörer. Det är sti mulerande för mig själv. och dessutom känns det bra att veta att man aktiverar folk. Det fina med teater är att det är ett "teamwork" där alla ska sträva åt samma håll för att resultatet ska bli bra. Det känns stimulerande om man får fram den rätta andan.
• Radioteaterns starka sida är att konsumenten själv blir aktiv.
• Konsten går i vågor.
Här i Österbotten har all tid funnits ett latent intresse för teater och revyspelande. Det som krävs är bara att d~t finns personer som sät ter igång och drar det hela. Och publiken tycks också finnas. Visst finns väl en viss risk för "överhettning", men i I'ängden visar det sig vad som är livskraftigt. Det är så med all konst, det går i vågor. Det ser man också idag Lex. är den värsta TV hysterin över nu. I stället drar exempelvis hembygds dagar massor med folk. Folk vill ut och träffas igen. Umgås. I Livets bryggor säger du att det råder "menförestider" mellan människa och män niska. - Jag upplever det som all folk idag inte ger sig tid all prata med varandra, och kanske framför allt lyssna. Vår situation i dag är så pressad. Folk är rådvilla, rusar omkring som myror i en myrsta('k man petat i. Ilet finns ell behov bland människor all få prata ut. En av mina diktsamlingar heter "Ohördas rop". Jag ser det som en viktig uppgift för oss författare att föra deras talan som varken kan, _ orkar eller vågar föra fram sina åsikter. De som tram pas ned av de som har de kraftiga armbågarna. Du som själv var ung under efterkrigstiden, hur ser du på de ungas situation i dag? - Jag förstår ungdomen idag, aU den upplever råd villhet inför hotet av kärn vapenkrig. Man ska vara
väldigt stark idag om man ska klara sig. Ingalunda var det lätt åren efter kriget hel ler, men det här är ändå något mycket värre. Vi är omsvärmade av kärnvapen, både till lands och till sjöss. Jag förstår att man måste bli avtrubbad småningom. Diskussioner förs på högsta nivå, man skakar hand, un dertecknar avtal och sedan går rustningsspiralen vidare. Kärnvapen är någonting fruktansvärt, och snart är missilerna rena stenåldern när kapprustningen i rym den tar fart på allvar. Ibland upplever man det som ganska ruskigt vart tek nologin egentligen för oss. Människan hinner inte med. Alla blir specialister på ett
litet område, men det finns ingen humanism som kan omfatta större områden. Om livet blir för tekniskt finns risken att den levande människan blir bortglömd. Nu låter det här ganska pessimistiskt, men samtidigt slutför du en roman, har två sommarteaterpjäser på gång varav du själv regisserar den ena .. , - Man måste givetvis vara optimist för att orka Ileva. Annars försjunker man i apati. Man måste utgå från sin närmiljö och verka där på bästa sätt. Hålla sig skärpt och öppen för signa ler och tendernser i tiden. Man ska vara en levande individ med självständigt tyckande och själv ta ställ ning till olika frågor. Man måste också tro att livet i sig är så starkt att det vill fort sätta.
Vari sitter . den mekanism
som får livet att vilja fort
sätta?
- Det finns någonting man
kan kalla exempelvis en po
sitiv kraft i människan och i
naturen. Man kan kalla det
vad man vill. Endel kallar
det Gud. Man kan kalla det
medmänsk'lighet, viljan aU
bygga bryggor mellan män
niskor också i menföresti
der.
Samtidigt finns givetvis också en nedbrytande kraft, annars såg välden inte ut som den gör idag. Men man måste tro att den positiva kraften är starkare. Det här är svåra saker aU forma i ord. Det sista jag ville vara här i livet är präst. Att ständigt vara tvun2en
• Man måste givetvis vara optimist tör att orka leva.
,5
gänget sserat sommarteater
•
.0 sätter igång med sommarteater i Vörå
tvi vägar att gå rent formellt.
de man bilda någon sJags teaterföre
dels kunde man använda sig av den före
redan finns på orten; V örå ungdoms 'ng behövs nämligen, om inte annars man ska ha möjlighet att erhålla bidrag '. ,aKJier. OIlns, något aven _ _r:iIImn VUF, tycker att det man nu går via ung . ._fGmi-iJlgjm . Speciellt när films bara en ung "_IiOI:m-i:tIg i kommunen. Ti separata föreninj Rö.kiö, Lotlax, Rej . , men från och gick föreningarna lokalen i Koske Qrmc:a bildades Vörå
Även om Vörå uf i nuvaran de form inte har så långa tra ditioner finns ändå teatertradi tioner i Vörå. På 20-talet upp fördes österbottniska bond bröllop och under åren spelades teater i de olika föreningarna inom kommunen. Ollus minns att man ännu i början av 60 talet uppförde bl.a. "Bröderna Östmans huskors". - Men då började man med revyerna och de drog genast till
sig stort intresse . 1958 spelades den första revyn i Koskeby. Tryggve Eriksson, som då var lärare i Rejpelt skrev texterna. Något som han fortsatte med i fyra år. Senare tog en grupp skrivare över, men efter en tio elva år med revyer låg verksam heten nere några år innan man åter kom igång. Också senare blev det ett nytt uppehåll, men jag tror att sammanlagt bortåt tjugo år har revy spelats iVörå. Vi var ensamma med revy här i nejden tills Oravais börja de för tio år sedan. Då hade vi . I 500-2000 personer per revy, men numera rör det sig om ca . tusen . Ollus har själv medverkat i elva revyer, men numera har en yngre generation tagit över. Dit bl.a. Kent Smeds hör. Båda är emellertid intresserade av som marteaterprojektet och menar att dyker någon lämplig roll upp så ingalunda tackar man väl nej. - Jag diskuterade med de som medverkar i revyn efter sis ta föreställningen, och visst var alla intresserade. Sedan beror det så klart på sommarjobb och sådana faktorer vilka som sist och slutligen har möjlighet att ställa opp, säger Smeds. En teatersektion har bildats i
Kent Smeds och Jan-Erik Ollus, en yngre och en äldre generation revy aktörer i Vörå säger sig intresserade av alt medverka i "Brudhällornas blod" ifall någon liimplig roll uppenbarar sig. dagarna i föreningen speciellt för sommarteatern. Tomas Kattil, ordförande i VUF och tillika projektledare för som marteatern vet berätta att sekti onen ska sammankomma till konstituerande möte torsdagen
den 26. I . Medlemmarna i sek tionen lär vara handplockat folk som är specialister inom olika områden: dräkter, övrig rekvisita, ljud och ljus, PR verksamhet, osv.
John
......._ _18 dessa saker. Det 81 massa fraser., .....epn-iilgar: . ;
SVENSKA ÖSTERBOTTENS
FOLKHÖGSKOLA-FOLKAKADEMI (1895)
du för råd till unga 4II::lra:..... _ H ur ska man ut·o.atlDrudtaget ska man t _ Inte bara kvan tan också se efter skrivs, vad som 0dI man ska läsa olika 6tteratur, både fack . ......-.h1l1' och prosa. Dessu - det '\'iktigt att träffa 'vare för att få och lII.riK ..a1t lära sig ta kri oriseminariet som vi . .r-.Ie då i början på sexti de som mål att e ~' ngre och äldre . .rblllmre j ust för aU man k ritik, kunna dis överhuvudtaget . nade.
unga är längre narieL il" ett faktum aU vi haft problem aU _ _ " ' _tama med. Risken det endast blir en samling gamy ck som känner - I och därigenom hänsyn till var seminariet förlo
delse.
N U är det dags att välja S Ö F F - "De många valmöjlig
heternas skola".
Vi erbjuder DEJ följande alternativ:
• Merkantila linjen (328) • Fria fortbIldningslinjen (406) • DaghemsbIträdes • KonstlInjen lInjen (240) • Vårdlinjen (333) • Språklinjen I (344) och-Il med direkt ansökan och Il med direkt ansökan • SamhällslInjen (312)
Begär skolans allmänna' prospekt samt konstlinlens ..oeh ungdomssekreterarlinjens specialprospekt från SOFF, 64220 Yttermark, tel. 962-56441 eller från närmaste arbets kraftsbyrå. Icke grundskolelever ansöker inom februari till Svenska elevantagningsnämnden i Vasa län, Hartmans gränd, 65100 Vasa 10, grundskolelever före den 15 april. • Jag vill inte bli tör österbotteneentrerad.
Vad har du själv för planer närmast7 fler romaner? - Åtminstone blir det en tredje del som fortsättning på Livets bryggor och Un der höga träd. Jag har så mycket material som kom mer fram då man börjar nysta i ena änden. Jag vill emellertid inte bli för österboUencentrerad, utan vill få fram och fånga andra miljöer. "Josef från
dhällornas blod "-.0131 vöråsägen i ny tappning blod" heter sommarteatern i ppföra i sommar. Hans . . . . . .11!lI regissören det hela ett "bai för att pjäsen n-et sång och dels era att pj äsen inte alt ' ·ara någon ab "&.015 dokumentär.
'
.....-illDmas
• Ungdomssekreterarllnjen (310)
Handlingen bygger på en gammal vöråsägen från 1700 talet som Fors själv hörde då han var i tolv-tretlonårsåldern . Runt denna sägen byggde han så upp ett radiohörspel som gick ut i etern 1962. Handlingen i balladspelet kretsar kring sam ma tema, 'men mycket ska givetvis skrivas om för att passa
Arimatea" var en sådan st rävan. Ibland vill jag skriva dikt, ibland dramatik, ibland . prosa. Det är stimulerande aU byta form. Eventuellt blir det också en tredje del av Korsholmsspelen så småningom. Planer finns på alt ta upp de. första delarna igen.
Text o. bild: John Ahläng sommarteatern. Enligt planer na ska manuset ligga färdigt i början av mars varvid repetitio nerna påbörjas. Balladspelet har drygt 20 rol ler, men dessutom kommer folkdansare och musiker att medverka så hela projektet en gagerar omkring femtio per soner. Vad resultatet blir får vi se om knappa sex månader . Då ska det bli premiär i samband med Vörådagarna. Och spel platsen då? Jo det blir Myr bergsgården, museiområdet som ger en perfekt . spelmiljö utan större ombyggande.
Välkommen till SÖFF -
skolan man trivs i/
Trygve Erikson, rektor
SKOLORNA ·PÅ KORSHOLM Korsholms Husmodersskola tel. 961·267708 hushållslinje, 1 år börjar 13. 8. 1984 hemvårdarlinje, 2 år, börjar 13.8. 1984 Korsholms forstläroanstalt tel. 961·268725 065 Grundlinje för skogsbruk, skogsbrukets basår, 1 år, för grundskolgångna elever, börjar 1. 8. 1984: Från basåret kan man specialis,e ra sig till skogsarbetare, sk6gsbrukstekniker och skogsbruksing'enjör. 1801 Korsholms lantbruksskolor fel. 961·267211 002 Grundlinje för lantbruk, 2 år med .specialls~ringslinJer för jordbrukare, jordbrukare - maskmreparatorer, husdjurs· skötare och pälsdjursskötare börjar 27. 8. 1984. 287 Studentbaserad studielinje (odlarlinje) för jordbrukare, 1 1/2 år, börjar 27 . 8. 1984. 018 Pälsdjursskötarskola, 1 år, (sista ettåriga kursen) börjar 1. 10.
1815 188 190 1816
1984. . 021 Grundlinje för mejerihushållning, 2 år, med linje för mjölkhan· tering börjar 27 . 8. 1984. (Förpraktik 1. 6.-24.8.). 022 Grundlinje för trädgårdsskötsel, 2,8 år, utbildning av träd· gårdsmästare, börjar 27. 8. 1984. Ansökningstiden för gemensam elevantagning 1.2.-29. 2. 1984 för dem som inte går i grundskola och 1. 3.-13. 4. 1984
för grundskolans elever. Ansökningskort , anvisningar och prospekt erhålles från sko· lorna, adress 65380 Vasa 38, eller från närmaste arbetskrafts· byrå. Ansökningskort sändes till : Elevantagningsnämnden i Vasa län , Pb 200, 65101 Vasa 10.
6
!
_W~ADJ[Jf!lDV
~\~l II
aam 3r1 ~ JJf) ~ ~
_NORRA DELENS POPULÄRA DANSPtATS
LÖRDAGEN DEN 28.1. KL. 20-01 SUPERGRUPPEN
AGNAR HARE SKÖN OCH STÄMNIN,GSFULL DANSMUSIK:
SlPlf_aZ OBSERVERA! DEN NYA BUSSLINJEN FRÅIN KARLEBY! ! ! GAMMALDANS 4. 2. TERIBOYS.
* **
GAMMALDANS* ~~\J. PÅ BERGÖ LÖRDAGEN 28 jan. kl. 20-01
* SVÄNGOM-GÄNGET med
Välkomna in i dansens virvlar!
En riktig äkta GAMMALDANS går av stapeln 28. J. kl. 20.00
I TERJÄRV
med
HUSBANDETH som husband Arr, TUF Folkdanslag . .....
FORSBY BOLLKLUBB HÄLLER
ÅRSMÖTE
.
på Byagården sönd. 29. 1. -84 kL 13.00 Stadgeenliga ärenden, markköp + övriga ärenden. Styrelsen
VÄSTERHANKMO UF HÄLLER
ÅRSMÖTE
fredag 3. 2. ,kl. 19.00 på Bjerget. Kaffeservering
Välkomna!
PENSALA UF HÄLLER
ÅRSMÖTE
sönd. 5. 2. kl. 14.00 uf-loka,len. Kaffeservering
Välkomna!
När det här skrivs en bit in i ja nuari anno 1984 är det en verkligt fin vintersöndag. Ute knäpper kölden i knutarna. Solen kastar . svaga strålar på snö- och rimfros tiga björkkvistar. Och en annan sitter inne, låter den djävulska rockmusi'ken dundra ut ur högta larna, 'hjärntvätta allt och alla ... Först ut på skivtallriken är ovanligt nog en förtifemvarvare. Simple Minds exploderar i ett ra sande anfall med singeln "Water front" (Virgin). Baksidan, "Hunter and the Hunted", bi drar också till att jag ibland kom mer mej för att sätta en sån här liten svart vinylbit att snurra på skivtallriken. Ger löften om att den LP som skall komma i fc bruari är värd att vänta på. Välkända Conny Plank har producerat mindre kända Kowal sk; på nästa platta, en tolv tummare som innehåller indian trummor och ylande präriesång ("Indianer"), rostiga sågblad som gnids mot varandra med ut dragna tjut ("Stahlmaschinen") samt hetsigt larmande arbetar klanger ("Der Arbeiter"). Den här 12-t umssingeln retar garante rat gallfeber på den som inte bc griper sig på rock. Intressant, krävande. Håll ett öga på de här tyskarna framöver! Vi lättar på trycket en aning och låter lättare tongångar kom m~ till tals, Eurytmks" trcdjc LP, "Touch" (RCA). Ann Lennox och Davc Stcwan är dc stora namncn i Eurytmics . Blev kända redan i gruppen Tuu rists. Mcn det var försl med förra EurYllllies-LP: n ' 'Swcel Drcam," SOI11 dc blev verkiiI'.I slora. Mcd "Touch" befäster de sina ställningar i avdelningen ~ynl herizerad pop där dc håller
mästarklass. Det kommer en kanonlåt di rekt, "Here Comes the Rain Again". För att göra besk riv ningen kortast möjlig: LP:n be står nästan till 100 070 av låtar som duger som singelIåtar och som desutom blir hitlåtar. Kännetecken: Synth som sagt, Ann Lennox' soulmättade röst, känsliga, intetsägande texter, enkla låtar, personliga (!) låtar. "Touch" blir trots allt hitrna teriai fort tråkig. Skilt för sig håller låtarna bättre och helt av njuter jag" Right by Your Side" och då också Martin Dobson's underbara sax. I>avie Bowie hade ett otroligt år i fjol. Vilket skivbolagen minnsann förstod att utnyttja. EMI genom att köpa Bowie oeh RCA genom att sälja gamla ski vor och dessutom genom att pressa fram ny samlings och liveplattor. I slutet av året kom en dubbel live-LP, "Ziggy Slardust, the Motion Picture". Hör som nam net säger ihop med en film som kom ut på marknaden i fjol. Spelades egentligen in redan 1973. Det är en bra, men knappast oumbärlig Bowie LP . Förstås, saknar du David Bowie's tidiga produktion är plattan ett alterna tiv. Jag har fastnat för de utsökta versionerna av "Space Oddity" oeh avslutande .. Rock ' n Roll Suieidc" sam I cn bländande Ja qucs Brc1-tolkning i "My Death" . . En annan liveplatta som kom i slUlet av 1983 är "Under a Blood Red Sky" (Island) med ell av SO talets mesl uppskallade hand hit lills - U 2, Det här är en mini LP till ell billigare pris.
Två av låtarna, "11 Tick Tock" och "Partv finns från tidigare endast el. "Sunday Bloody "New Years Day" finns på Senaste st ud "War", som för övrigt böljan av fjolåret. . Aterstår "Gloria", · " FolIow" och "The Överdrivet kan man det här är lika med åit'a saker till att köpa mini i alla fall om du inle har U skivsamling från tidigare.
"And it's true we are immune When Fact is fiction and TV is reaUty, And toda)' the million.~· cr)', We eat anä drick while tomorrow the" die, The real baltle iu.\·; hegun" Några rader från ett a\ bästa rockspår: "SundaJ dy Sunday". För ungefär ett år des en mäktig video I svenska rockprogram mcr blanca. Det var först a Hunters & Collectors lä! sig här i trakten och deras debut-LP till LP:r. under första hal aven "Schlagerjury". Nu mullrar deras Larmig. Öronbedöva~ Oroar. Tränger sig fr Sakta. Gräver. Sjunker
7
9• klockan 20-01
BUSSAR: Strandlinjen: 19.15 ' LAngArninne via Drop-In, 19.25 Ytter· malax, 19.40 Petaiax, 20.00 Pörtom, 20.10 Overmark. Sldeby Trafik: 18.30 Side by, 18.45 Skaftung, 18.55 Härkmerl, 19.15 Lappfjärd (buss statIonen), 19.25 Tjöck (baren), 19.35 Krlstlnestad (torget), 19.45 Skratt· näs, 19.50 Pjelax, 20.00 Nisby. Strandlinjen: Bergö 18.50, Molpe 19.30, Korsnäs 19:45, Rangsby 20.00, Nämpnäs 20.10, Näsby 20.20, Ytter· mark 20.30.
Fireman' s Curse " är ora förtec ken. Som e LYSSNA på . Blaers & Collectors är inte -!ida med den värld vi le litet som U 2 var det ......ifttde platta.
Ralf Peeker För den österbottniska publi ken är HaJf Peeker känd som sångare i den upplaga av Snow storm som turnerade här för ett par år sedan. Efter tiden med Snowstorm hade Peeker för av sikt att lägga av med musiken och återgå till studierna, men därav blev intet - åtminstone inte av det där med att lägga av med musiken. I början av juni -83 släppte Peeker en singel: "Oh-la-la" och gav sig ut på turne med ett band bestående av Oaes Sjö berg, bas, Penny Wiberg, trum mor, Sven Gustavsson, gitarr och Sune Jeansson på key "De e en kova city, sidu " heter Rainer A/anders nya tv-pjäs om elvaårige WiJjam. som bär antastad av ett gäng pojkiu. l rollen som WiJ board. Nu på lördag återkommer jam ses Christojjer Leka (langst t.h.). Negl Helen I:/de. produktion snöstormaren Peeker alltså till svenska tv-tealern. TV / tL5dag 3/. /. kl. l().55. Österbotten och Yttermarkgår den för att bjuda på sin senaste satsning. Kan du fixa det va?
Rockföreningen vid PF på LP? Från välunderrättat håll viskas att den aktiva Rockföreningen vid PF i Vasa har planer på al( dokumentera fakultetens mu sikliv på skiva. Skivan som än så länge närmast ligger på pla neringsstadiet skulle innehålla ett tvärsnitt av all musik som frambringas på fakulteten, allt från kören till de rockband som under de senaste åren verkat därstädes. Ryktena gör också gällande att det en gång minsta skivbola get i Finland - Evitskog Re cords - skulle stå som produ cent för satsningen.
'De e en kova city, sidu'
G ä nget, Patrik, Tom och Ma tti, har stått och vä ntat på Wilj a m . Nu upptäcker de ho no m , sprin ger fa tt pojken - oc h Wi"lj a m har in gen ch a ns all komma un · dan . - Vet du vad , Wille, vi sku ' beh öva lite stå la r igen , jag och kunderna här, säger P atrik. Wiljam skru va r på sig, besvä rat , oc h mumla r a ll ha n inte har några pengar all ge mera . - Nä r ni slular skol a n i mo r gon , två va , sa mma l id som vi . Nåja. Då e vi hä r igen och d a m3st ' du ha Iil e fyr k m e' dej. Si-o du, o m du ordna r med en femti la pp så skyddar vi dei fr ån a llt.
. Ue.C.U\\S ","0= - o=: -= -
'5:..
•.
.r
~
=
~:€ __ .
=
.
-.
E.
'_,f . '
presenterar
ROGERMOOKE ar IAN FLEMING'S
JAMFS BOND 007-;
~
Wiljam ser ned i marken, sva rar inte . Och Palrik fortsätt er : - Kan du inI', va . Nå , Pet e ska beräIla för dej hur du ska gö ra . Och gör du inI' som jag säjer så vet ma n int' vad som händer. De en en ko va cit y, dehär, sidlJ . . . Rain er Aland ers lv-pjäs, "De en en kova city, sidu " , s kildrar el vaå rige Wiljam oc h han s var dag. I rollerna: C hri sto ffer Le ka - Wilj a m, Benjamin La ustiola - Pal e, C hristel Amin o ff ma mma, Roger Nikkanen rarpa, Sti g Fra nsman - en po li s, G hedi L,ö nnb erg - en soci a lsköterska , AlgOl Böslman en man .
..
SÖNDAG 29.1. -84 KLOCKAN 15.00 o. 19.00 Regi: Helen Elde, lv-regi: PerUno Björk lund, produktion wenska Iv·teatern . "'inlands tv I .isdag 31. I. kl.
20.55.
• • • • •• • • • • •• • ••
8
Rädsla för det främmande har heta tiden vari
..
drivkraft när man under historiens gång yrkat på ' ·förbud och bannlyst oliktänkande. ' Samma fenomen går igen i dagens rock~debatt ..o\ Men motståndet mot rock musiken kan också ses som ett led i den anti-kulturella upp trappningen som pågår i världen. Men i ett samhälle vars främsta honnörs ord är frihet borde alla blommor få blom~a'''~!I• •~l skriver Henrik Othman i sitt inlägg om tolerans
t
Hösten 1983 kan"komma att framstå som ödesdiger för Europa och hela världen. r slutet av året började utpla ceringen av de amerikanska medeldistansrobotarna i England och på kontinen ten, trots att miljoner män niskor i demonstrationståg och adresser vädjat all be slutet skulle återtas. I det spända världsläget innebär utplaceringen ett nästan oöverskådligt hot mot män niskosläktets fortbestånd .
När samtidigt miljoner människor i Europa går ar betslösaochde sJ\lnbfl{1e råvaru priserna gÖl: . av··S\'äl- " ten i den tredje vädden blir allt mer omfattande finns det all orsak att oroa sig över ordskan i världen. I ett av Europas mest av lägsna hörn oroar man sig också åt ondskan. Med ny väck thetens iver kastar en moralens väktare sig_ över en . musikform populär bland en del unga med an klagelser om att utövarna av denna musik skulle vara lie rade med Hin Onde själv.
• Kiss enligt den 'amerikanske tecknaren Don Martin.
Sådana påhopp på värld sliga kulturyttringar har förekommit i alla tider och vore knappast värda mer än en axefryckning om det inte vore för den våg . av intole rans, nymoralism och reak tionära inst,ällning till ung domen som de grundar sig på.
Rock är av Djävulen. Säg mig vad du anser om rock och jag skall säga dig vem du är.
Rocken är bara en gren på det vildvuxna träd som har sina rötter i afroamerikansk musik.
SCENEN
Två
Edgar Allan Poe har skrivit en av världens första detek tivnoveller, Morden vid Rue Morgue. Där framträder en lång rad vittnen som hört en mördare högljutt konverse ra. En fransman hävdar att mördaren talade tyska, en tysk att han talade spanska, en italienare alt han talade engelska - eHer hur det nu var. I alla fall talade mörda ren i samtliga vittnesmål ett språk som vittnet inte be härskade. I själva verket var mörda ren en tränad apa vars tjat ter vittnen tolkade som något för dem okänt ' språk, och genom projektion av fördomar mot en viss folk- . grupp fick ett namn på detta fenomen. Nu viH jag ju inte låta på skina att rockmusik skulle framföras av apor eller att de skulle vara mördare, men fördömandena av rockmusi ken har stora fun ktionella likheter med vittnesmålen den här novellen .
I fön Irel skymlar ell \'illne. Vilkel språk Iror HAN all mördaren la lar . ..
Rock är inte upphy/?f!,lif!,t inför Gud.
Rock är en kapitalistisk avart av musik som inte har /Iågot med verklif!, konst all göra.
A
R
N
N G
Juz lr eo hemsk infektionssjukdom, som med sl'l a &teg nlrmar sig vara friska kusler. Dt'n är slinkilt far lic. emifdan dtu fönt. symptom i akuta sIadiN (O j vrr· kar pi nAgol sitt oroand(' ulan Id,lom i \'iS5 m~n s,imu '~rand~ ()(h uppiggande, M ~ n den blir 4narl kronisk Of'h det Jr dA p.li~n'('n nidrr sig i namnl6sa smlrtor mOl yiJJ.:a dc som Istadkommas av deon a\' Bdlt bub upplunn3 ultramodnn.:l musil!t-n iro rtna baRat~lIt-r . ' Jan år importt-ra,d fri n "mujka och har p:li kort lid nedsmillat aUa ulHr o<,h danslokalt-r I London 'or alt .-.4 s""ninlom sprida !oig till Parh O(:h 8,frlin lör all nu t-j lala om aUa mondlna bodortt-r. Eli JU~ musikkaptR "anliCen föntirkt mN tR saxo phon. I~l., u 'ox-Irol. PIaniAten h.mrar id('ligtn pi med synkoper (yilkf1 i b6rjan Illtr gans.ka pikant) alll under dt-I aU de öni8" musihrn. aekompagnt-u m~d dinf'Se oljud som !ii6ka imilua alkhllnda dju.rllh:n. SArskill popul.rt ir oun, r'mand(' mt-n lupp('n!i. ga I.nd(', bU('ns jamandt', bnans skriand~ och .rodans h ä· kandt IIi ocks.A högl i ku~ , 0('111. in'trnaliska ods('n, till ,'ilktl d('n kri,str61la. ungdomtn mt-d \'ålbthag dan shimmy och öni,a modArna danstr. kallu lan oc:h lItför('s \'Iulligt\'is av tU mu elltr mindr(' äkta ame rikansk, Jan ·band. I början skraUar man ('lindet och tyd'tr kan.kt till och med. a11 ut't "('rkar ganlika
't
F O R
J A
origini:"1I1. 0(>' dröjer cmdlertJd t'j lang~ innan in,r~ d('f. alt man ej kilO intaga sin middag pi en nabfl fl'~laurant u,an aH ghttrna mellan n rjt ritt si~ ~n ""ä ng under det aU Jan·bandn tjuttr. N {Il:.n bel ~ lIks.am , Men Janen dcn fortsåUer sj h l('n har 'iIIst!lnd all ha öppei. Mt'n t'j nog ,'id fl'm -tt!'1 j~ ,iii och m('d vid lunchen - samma pl~l(a . ()('n liom a" en mild försy n bf'ghab med nitt'l mot dt'1I h emlika farsolen blir först bAd,. .,.. h'dst'n. !iii ursi nnig. for all ~lutligen i \'t'modig lion undra \'ar bOIt'medl('t finn " 10m klin lindn gorna och helria minliklight'tt'n frAn denna ht'tml' Till ,'ira landamirt'n h . r sjukdomen lycklilllTl\ t j hunnil. l'agnr. spo radiskt för('Kommandt sPf'la t'-j n'gon roll. 0('1 I r först ni r Utn e pidemi skt som JiUlCn blir farlig , J3R musillerna , Den stackars mUWcer !.Om limmar om dagt n fbrlorar snart nog SIR kon. . . . . . . kapaelIt!. och hålltr hRn pi Ilng(' därmed. ~ ofelbart idiot. Upp IlU. god. kralltr, IiI om ou anl alUJa bi ~ Ilnl - oth nlusnlnpan~t.ltt'r ~, kunna "j kanU;.e den ('pldemi som nu lA svin IJrautrar i dd htms6kla Europa.
AV KÄRLEK, AV KÄRLEK TILL DE ~ I .."
,,, .. ,I.
Redan jazzen ullöste skyddsmekanismer som går igen i dageTI.f'" ball. .
9 det här släktträdet Ita revolttraditioner. countrybluesens ve de mera vresiga gafna i citybluesen, BiIlie Holidays tragiska nge Fruit" och Jimi ix' explosiva tolkning "Starspangled Banner" Woodstockfestivalen för femton år sedan, sjut ets politiska rock och ästindiska reggaen, till s post-new wave har a musik alltid använts att bära fram en sam rotes t. Samtidigt har usiken och dess musi a föregångare gått i ni för revolten mot de as värderingar på and plan . På femtiotalet upplevde
slipades, tämjdes och blev salongsfähig. Så salongsfähig blev han för övrigt, att rockmotstån darna aldrig tar upp hans död på listan över rockare som knarkat ihjäl sig. Vis serligen var det en hjärtin farkt och inte en överdos som knäckte honom, men det var en hjärtinfarkt som en följde av ett liv som upp rätthölls av ömsom lugnan de, ömsom uppiggande, ömsom sövande mediciner. Den sönderbrända kroppen orkade inte med denna kur.
Fyra Genom rockmusikens histo ria har den spontana revol
Också inom den s.k. framstegsvänliga musik röreisen missade man tågel, ,misstänkte punken för att vara en fascistisk rörelse, dc vid det laget gamla sextio talsproggarna hade börjat klä sin protest kritrandigt i och punkens skitiaJlting attityd passade inte in i den etablerade musik rörelsens ibland vulgärradikala stöp form. Punkens styrka blev sam tidigt också dess begräns ning; den okomplicerade musikaliska uppbyggnaden som gjorde den till en in körsport i rockens värld åt många unga, utgjorde sam tidigt ett begränsat musika liskt idiom, som inte tillät någon långvarig kommer siell exploatering. I dag är punken åter vad den var i begynnelsen: En kultmusik för den som verk ligen inser punkens sanna natur.
har det funnits ett element av sexualitet med i spelet. Det måste vara stake i bra rock . Den här störtfloden av musik har sammanfallit med en tid av allmän sexuell liberalisering och erkännan de av sexualiteten som ett grundläggande och naturligt drag hos mänskflgheten. Denna sexualitet går gi vetvis också igen i heavy rocken. Om rockmusiken i största allmänhet återspeg lar mannens syn på världen, kvinnan och sexualiteten, gäller detta i aUra högra grad heavymusiken, med sin idealisering av den muskel- . starke machomannen. Redan i ett tidigt skede var styrka och våld en del av - om inte heavyrockarnas liv så i alla fall den image de omgav sig med. Det vålds laddade utspelet blev ett konk urrensmedel.
Sju
djävulsutdrivning enligt målning av samtida okänd konst rill några se heavyrockare i samma pose.
. . . .!Öl
dre generationen det chock när deras _r-.'·Ida musikfavoriter gre dög åt de unga, iss E. Presley med .aa:J:l3I1de höftvickningar d olda sexuella an _:f:!!lcngar trädde fram. i och för sig gjorde ~enting särskilt ban .....~,......e. Hade Elvis varit hade han knappast enorma position inom nöjesvärlden. . fa brikanterna i det ofattbart hårt seg SA kom Elvis som p~~~va: En vit kille _ bra ut och sjöng neger. karriär är en symp D..:::al ör nöjesindustrin. rån början häftiga rollartisten med -........lU'e scen utspel togs etablissemanget. fin
ten och det kommersiella etablissemanget fört en kapplöpning. Gång på gång har det uppstått nya former, både rent musikaliskt och som samhällelig protest, gång på gång har denna ny daning upptagits , exploate rats och urvattnats av starka ekonomiska intressen. Ta t.ex. punkrocken. Det ta anarkistiska och musika liskt oerhört aggressiva nöd rop från en generation som helt förlorat illusionerna om att de etablerade institutio nerna i samhället skulle kunna göra något för att förbättra deras livsvillkor, hann nöjesindustrin ikapp på nolltid, massmedia skrev bara om säkerhetsnålar och fäste sig mera vid fenomen i utkanten av själva punkrö relsen än vid musiken eller budskapet.
Nu har vi ändå kommit ganska långt från heavyrock och djävulsdyrkan? Egentligen inte. En kvist på det afroameri kanska musik trädet heter alltså heavyrock. Något nyutsprunget skolt är det in te fråga om, heavyrockens första och största storhets tid inföll i början av sjuttio talet, och många av de nu omskrivna banden var med redan då. Åtminstone här i Finland gick det många år när heavyrocken levde en undanskymd tillvaro, men sedan några år tillbaka är den alltså åter på tapeten. l nästan lika hög grad som i punkrocken är heavy rockens musikaliska idiom begränsat. Den tunga ma lande rytmen klädd i orgel och syntetisatorslöjor ger trots den enorma utveck lingen på keyboardsfronten ett rätt begränsat rörelseut rymme. Därför kom heavy rocken på relativt kort tid att säga allt det som fanns att säga rent musikaliskt. Därför måste man söka sig andra vägar i kampen om publiken och pengarna.
Sexualiteten är ständigt när varande i rocken. Från femtiotalets höft vickande rock and rollare, över den till oskyldighet ka mouflerade antydningarna i Beatles' tidiga sånglyrik och den oförtäckta laddningen i Rolling Stones musik, den . samtidigt skrämmande och lockande androgynen Davie Bowie, kärleksbudskapet i den ' kaliforniska hippie influerade drogkultmusiken och den dussinproducerade jukeboxrocken till den bästa - och den likgiltigaste rockmusiken av idag, alltid
Här kommer vi in på den bi sarra s.k. djävulsrocken, När heavyrocken rent musikaliskt alltså vandrat sin väg till slutet tog man till andra medel, och genom en kommersiella producenters kapprustning, influenser från de tecknade skräckse rierna, heavyrockens ideuni versum har vi alltså drivits dä rhän at man i det sceniska u t pelet bedriver riter som ka n tas för djävulsdyrkan. J detta perspektiv behöver man inte ty sig till fantasi fulla teorier om avhoppade medlemmar i häxfamiljer fö r att komma med kritiska randanmärkningar. I stället för på teologiska spetsfun digheter borde kritiken ba sera sig . på en analys av de marknadskrafter som ligger bakom den här musiken.
o
, Atta
Rock är en paradoxernas konstform. För fastän rockmusiken hör till de mest kommersia liserade konstnärliga ut trycksformerna, och musi kerna är i ett boendeför hållande till sina bolag och massmedia, finns det natur ligtvis också ett motsatt be roendeförhållande. Också d ~n mest kommer siella rockmarknaden behö ver ständigt förnyelse för att hålla publikens intresse vid liv. Och detta nyskapande sker knappast i några ombo nade direktörsrum, utan på går fortfarande i dammiga garage och kyffiga källare, där unga entusiastiska rock diggare prövar nya vägar. Och att hävda att populä ra rocktrender enbart skulle vara resultatet aven smart lansering av slipade affärs män vore att underskatta köparna. Men ändå: Skivmarkna den styrs av stora, mycket stora ekonomiska enheter med föga intresse att produ cera "smal" musik med få lyssnare och potentiella kö pare. Man satsar på säkra kort, och här är man inne i ett ekorrhjul, en mekanism som låter som ett cirkelbevis men är helt relevant: En ski va som säljer mycket säljer mycket : I början av sjuttiotalet gjorde The New Seekers en låt som hette "I'd like to te ach the world to sing". Di rek t beställningsarbete eller inte, fanns låten med i en Coca-CoJa reklam som Forts. sid. 12
•
Frihetsidealet i Huckleberry Finn - ett hot mot den amerikanska ung domen?
10
Tål etni
IlewrO
.. k s., ammar 1983 kommer inte att gå till historien som något stort rockår. Inga nya profiler har sett dagens ljus, och de gamla har sålt mindre än förr om man ser till kvanti teten. Michael Jackson lär visst ha gått bra, varför vet j ag inte. Lika lite känner jag till hemligheten bakom Da vid Bowies comeback. har förresten aldrig förstått mig på karin ... Finland har rocken också levt under njugga st järnor både kvalitativt och också kvantitativt, trots att gruppen y ö kunde inhösta något så ovanligt för fin ländsk rock som en diamants kiva för 50.000 sålda exx. i årets elfte tim ma. Inte för att det behöver betyda något, lika lite som Broadcast seger i amatör rockarnas EM.
.sI(Jlli.JÄ~N'" -:loE .1~",..( (3[LÄCreAT 5'At>nJ . tfA ~ ALLT
AV ALLA
OU{
I Svensk-Finland var roc ken kraftigt på kommande. Finlandssvenskan gick plötsligt hem, det bevisade både Ragnar Hares FM-titel och Amis Södergrantolk ningen ; som blev vald till årets skiva. Och Rolf Kull berg och Pärre Lundh bland kostymrockarna .
I-4A~ TA
e
~tON/l.e..
IN (,t N • HAN SLAf'ffe INvtN STAN,.sÅ AlT C>~ /CM.J
Vi får inte slå oss till ro med dethär , då kan också hin onde tappa modet. Vi måste få fram fler affisch namn än Victor Hurrnio som sjunger på finlands svenska. Ragnar Hare blev ett. Står A-media i tur nästa år. gruppen som har insett hur viktigt det är alt vara först med något nytt? Efter att han konsulterat min kris tallkula vågar jag hålla en hacka på att de tar hem Talangjakten i Lahtis i vår.
u~
!,'(.IfItu..eA
OlM
DtTTA I
Jo. och så blev ju SÖV
rock den succe ifjol som den förtjänat under så många år. Ta alltså nya tag om gj tarrhaisen och synthen och försök undvika att spela baklänges!
Den förtappade
Roc'k -Bern
.--
Osterbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund .
Österbottnisk ungdomstidning
och språkrör för Svenska
ÖSterbottens ungdomsförbund
och dess medlemsföreningar .
Jakobstads Tryckeri och Tidnings
Aktiebolag - 1984
ÖP-rådet: Leif Rex, ordförande . Sture Erickson, Stig-Göran Forsman. Birgitta Strand, Lars-Erik Backman och Ulf Johansson Chefredaktör och ansvarig utgivare: Leif Sjöström Tel. 967-13 555, hem tel. 967-18697 Redaktion: Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68601 JAKOBSTAD
. Redaktör i Vasa: Sven-Erik Glader tel. 961-113 522. hem tel. 961-32 698 Redaktör i Sydöst er botten John Ahläng. tel. 961-113 522. hemtel. 961-112 001. PRENUMERATIONSPRIS 1983 Helt år .. ... ....... .. ...... ... .... .....60. Halvt år. .... .... ... .. ...... ..... .. ...40. Skandinavien .. .... ... .... ........ .. 70, Lösnummer.................. .. ..... 2,50
KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13. Jakobstad Tel. 967-13 555
ANNONSPRIS I texten ..... .. ... . ..... . .. .. ...... ..... 3,75 Efter texten ...... .....................3,75 Bestämd plats -.20 per mm
ANNONSMOTfAGNING SÖU:s kansli, Handelses planaden 10 D, 65100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961-121 564 Tisd . tel. 967-11 827 Hemtel. 961-222508 An/lonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.
FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. Färgtillägg -,35 spmm ÖSterbottniska Posten ansvarar . för eventuell skada som tillfogas nonser vilka meddelats per telefon d ler som på grund av post försening in te införts i begärt nummer .
Il
Vart tog alla unga bråk stakar vägen?
PRESENTER
Kermik, porslin, · skämtartiklar m.m.
DU!
'Pre~e'ltltiilllJrerr Inneh lena Wilson
Några ungdomar i södra Poitsila i Fredrikshamn förorsakar pro blem för poitsilaborna, biblio teksfolket, ungdomsbyråbiträ dena, social- och skolmyndig heterna och polisen. T.o.m. 13 gånger under en kväll kunde poli sen bli alarmerad til1 oli ka platser för att hejda små 'brottsligheter.
1.1 962·41 423
Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes
VASA musikbranschens specialaffär
UMII~_III_ PITKÄKATU 41 STORALÄNGGATAN ~ 65100 VAASA -VASA 10 11' 110 159
RESEBYRÅ
INGVES
N;'RPES
RESOR !~~'420U
din motor
QUAKER STATE för länger motorns livslängd
Erickson & Erickson Karlav. 3 VASA, 961-120 311 Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesförmedling.
o.m
HandelsespI. 10 D 65100
Vasa 10, tel. 961-113572
- Goda råd var dyra, och slutli gen fann man på en lösning.
Stadsdelen är nu helt förändrad.
Manus: Leo Märkälä och Veijo
Kantele. Foto: Jari Koponen och (smo Jukkala. Ljud: Raine Mar Onsdagen l. 2. ordnar Wel tikainen. Klipp: Kari Lehtonen. mu en · rock-klubbväll med Regi: Veijo Kantele. Redaktör: Rolf Wikström & Hjärtslag Leo Märkälä. Medverkande bl.a. på restaurang Ernst i Vasa. skådespelare påungdomslinjen Tillställningen börjar kl. vid teatern i Kotka. Produktion: 20.00 och den som verkligen TV 2 och sydöstra Finlands re inte vill missa Sveriges meste gionalområde.
LEO 200 LESLIE + DAN ARMSTRONG förstärkare lOOW .••••. 3500, Tel. 961-119920.
bluesartlst har möjlighet att skaffa biljetter hos stans skiv bandlare.
Finlands TV 2 onsdag l. 2. kl. 19.00.
Sisuvecka sätter sprätt på skol vardagen mörka midvintertiden, då man kämpar e prov och de Ijusfattiga dagarna, behövs orm av uppmuntran. holms gymnasium märkte vi hur såväl lä m elever verkade en aning hängiga och inte .tror uppåt. . bestämde det gamla gymnasierådet i samråd et nya att prova på en patentmedicin med " -rdingredienser som Linus Hoffman hämtat -SA, men som vi skulle omarbeta för våra _lIi.llanden: . i 'kulle ordna en sisu-vecka! - -\-ecka går ut på att man dag under en skolvecka teman. Måndagen var . art då vi, som skulle rgonsamlingarna, Kim _ Linus och jag, klädde ....1« en smula. Då informe - om de följande dagar och om hela veckans - m formeli bal med fest . frack eller likna·nde a och aftonklänning c:::lI'I,.......,a. på tisdagen som vi kom igång. Temal var army och f1ower h följaktligen handla -
_
de morgonsamlingen om dessa två saker. Till tonerna av "You are in the army now" kallade man till morgonsamling, där man åhörde en HasseåTage version av Fänrik Ståhls sägner och diverse fredsdikter. Under den revyartade ytan fanns kåns ke en del allvar med tanke på dagens världspolitiska läge. På onsdagen stod punk-hea vy-preppi i tur. En preppi är närmast en mycket färgglad snobb. Heavydebatten i tid ningsspa-lterna gjorde att det var lätt att komponera ett prog ram för morgonsamlingen. Na
• Elever vid Korsholms gymnasium fr.v. Annika Ingman, Lina Hoffman, Åsa Jansson, Ann-Soji Wadström och Mikael Rosbäck. turligtvis lästes Börjes Häst backa bakvägen, men vi hittade inget baklängesbudskap när vi citerade honom, så han är tydli gen OK. Punken fick sitt ge nom punkrockaren Trindeman Lindeman, som höll ett litet fö redrag om svensk punk. Klä derna var på onsdagen någonting alldeles enastående . . Ungefär 80 % av eleverna var utklädda, och många stod helt enkelt inte att känna igen under allt sminket, de raffiga frisyrer na och de helfestliga kläderna. Torsdagens tema var sport. Nu trodde vi att så gott som alla skulle vara utklädda, men icke sa Nicke. Det var fortfarande några procent som inte ryckts . med av karnevals-yran. Den här morgonen, liksom de båda tidigare, var HasseåTage på plats, denna gång i form av fot bollstränaren Bob Lindeman. Musiken var förstås "Keep on jogging" och Hurrnios "I,nne sport". Dessutom lästes en tra vesterad sportdikt och litet an nat smått och gott. På fredagen hade äntligen en del lärare kommit med i de ut
kläddas sällskap. Skolans rek tor var till ytterlighet stilig i sin svarta jackett, sin vita skjorta och en matchande röd scarf runt halsen. Fredagens mor gonsamling ansågs av många vara den bästa. Det var en myc ket uppiggande komplimang åt oss som har jobbat med sisu- veckan, eftersom programmet denna gång var helt egenhän digt gjort. Vi hade klätt ut oss till hejaklacks-ledare, och var, måste jag säga själv, mycket sö ta i våra vita mini-kjolar och svart-röda spelskjortor. Kors holms gymnasiums färger är·. alltså vitt, rött och svart. Hela skolan vrålade patriotiska heja ramsor så väggarna bågnade. Som avslutning denna morgon sjöng vi skolans nya kampsång. Som ett klimax på hela sisu veckan kom då skolbalen . Man blev verkligen förvånad över att det går att få tag på så pass många festdräkter. Musiken bestod av många moderna låtar blandade med något som skulle föreställa wienervals. P .g.a. tidsbrist hade arrangemangen blivit en aning bristfälliga och
det improviserades friskt med valstävling och dylika spek takel. Klädseln var troligtvis den faktor som gjorde att över raskande många uteblev. Kläd seln var trots allt inte det vik tigaste och ingen blev utslängd eller arresterad för att han inte var kungligt klädd. Det var roande att se så många i andra kläder än den vanliga skoluni formen tröja och jeans, men det var kanske litet svårt att hit ta sitt vanliga jag i balklännin gen eller den mörka kostymen. Det rådde en trevlig stämning och filmfabri körerna blev sä kert glada över alla foton som LOgS. Skolans hovfotografer var på plats. Det var pop att låta sig fotograferas tillsammans med en vacker dam eller stilig kaval jer som man sökt upp. Vad gav sisu-veckan? Föru lom omväxling i skolvardagen fiGk vi också en mängd glada minnen . Det skulle verkligen lö na sig för andra att ta efter och hitta på någonting som ger färg åt ,t illvaron. Det gör livet myc ket lättare och skoldagarna går fortare.
.
12
Morden
• • •
snurrade världen över sam tidigt som skivan släpptes. I samma veva köpte läsk . bolaget upp en stor del av upplagan att dela ut som reklam, skivan kom upp på topplistorna - och sålde. Precis som cocacolan. Samtidigt som skivbola gens vilja att satsa på säkra kort är en trygghetsfaktor för dem, ger den små obe roende bolag chansen till framgångar om den "smala" musiksektor de satsar på plötsligt når äet allmänna medvetandet och blir en trend. Men då kommer de stora snabbt efter och tar för sig
skolbibliotek att låna ut "subversy" litteratur som t.ex. Mark Twain's Huckel berry Finn's äventyr och Kurt Vonnegut's Slakthus 5, en utveckling som Ronald Reagan inte verkar ha det minsta emot. l ett flertal delstater har man faktiskt eldat upp de misshagliga böckerna. Kurt Vonnegut själv be tecknar detta bok brännande som "okunnigt, enfaldigt och vidskepligt". "Det var fegt också", sä ger Vonnegut, "att på ·e tt så braskande sätt ge sig på konstprodukter. Det var som om Sankt Göran hade gett sig på sängöverkast och gökur". Böcker har bränts redan
Nio
vid det färdigt dukade bor det. Även om jag argumenterar mot vissa element inom hea vyrocken, vore det mig fjär ran att propsa på förbud och begränsningar. (Dessutom räknar jag t.ex. Led Zeppelin Il och Deep Purple in rock till de bästa rockskivor som gjorts). För tillfället pågår en an tikuIturelI upptrappning över hela vörlden. l Sovjet döms människor till fängelse för innehav av misshaglig litteratur, i USA förbjuder delstatsdomstolar
av aposteln Paulus i Ephe sos och den kinesiske kejsa ren Ts'in Shi-huang-ti år 213 e. Kr, och bokbålen har sedan dess släppt sina dystra röksignaler på yttrandefri hetens himmel. Och vid var je bål, varje häxjakt, har man varit på jakt efter de kätterska, upproriska eller anars obekväma ideerna som ligger bakom den jaga de kulturen. Drivkraften heter rädsla. Fastän angreppets spjut spets nu riktats mot heavy rocken, drar kampanjen med sig ett otal upprörda debattörer, . för vilka all rockmusik är samma oljud, och bygger sina åsikter på andra- och tredjehandsupp gifter på vad fru Josefsson i
mjölkbutiken hört att visst ska stämma om rockmusi ken. Rock kan vara revolt och frigö relse, lolal känsoullevelse. Rock lalar snarare liII känslor na än inIeIIekIel. Genom aU ungomenlever med rockmusi- . ken lar den ell sleg ulanför vu xenvärldens konlroll, ulanför del Iulherska nyllolänkandels värderingar. Därför skall revollen kväsas. Men i ell samhälle vars främsla honnörsord är fri hel borde alla blommor få blom ma. Och liII den som liII ävenlyrs upplever rockmusiken som eU ogräs i kulturens örtagård, kan del försäkras aU del hjälper fö ga aU slila ~p planlan. RöUerna ilter alllid kvar.
Henrik Othman
..
Kom ihåg att förnya ÖP.. prenumerationen!
Prenu merera
•
på@[iJ!
~-
l.~ .
I
I .JAG BESTÄLLER ÖP FÖR
:
D 6S mk
:
SKANDINAVIEN
.j '
D 70 NK
J
I Naliln:.........................................
I
• ••
lAdre••: ••.•••••••••••••••••••••••••••••••••••
Hela 1984 för 65,
ÖP betal... portot
I
••I
PB27 68601 JAKOBSTAD
Bet. na...n och adre••: .••••••••.••.•••
••I ..................................................
I
ÖP
..................................................
~----~-------~~~~~
$v.....öl'Ände..e 16/71 J.kob...d
--~---~-----~~---~-~