Österbottniska Posten (ÖP) nr. 4 1985 by Österbottniska Posten

e t t e s e r e d r a H & e l l a n k e k s ä r t k s ry

��III"""

Så frågar Björn Stubb publiken i årets Svanen-revy på sin otro Ilet rolila Dorska. Lika rolig som hela revyn, förresten. -""-- Se sidan aj

verkar ti lIvaron mycket I Se sidan sex!

Torsdagen den 24 Januari 1985

Karl-Gustav Olin

Redakt6rstankar •••

-;ecK"a;- --�. ------

----- -----

-----

Kul ihop med Gud

Arg ung mans möte med myndi het, ............ I veckans öp traskar en D'1 ftprln pi aidorna. Det är Östen Bottning

tänkt 17-Arlg vasayngllng med. problem. Det är egentligen iqet större fel pi. Onm. Ban Ar bara litet JD8m och kanake framf'örallt mera ftboetapam iD IdnajämnAriga.

•

dig

Redan den rönta veckan gör hUa. aJagt saken och flJtiar h$nlt'rla. NAgot som de flesta 17-A.riJigar nAaon glng gAtt ()Ch'drömt om. .. Men världen bjuder in på DApn ba.rnka.DuD...-ftvtea. Det skall den gode äratt det ärkrångligtOsten erfara. En annan.aak baD. dkm skall och tramr'ör allt tidskriV'ande att SDll'lnIlrA ·JIIM gJjj�:myndi« ll�tf.

Söndags-Expressen, bilaga till Sveriges största kvällstidning, har frågat en rad kända textrorfauare om mening med livet och vad Gud betyder ror dem.

Eva Dahlgren

svarade bland annat såhär om sin gudsbild:

"Gud och jag hor rätt kul ihop. Jag retar honom rätt mycket; har ett sklgs hat·älslUl-jörhålklnde till honom. Det vore ganslUl tråkigt om det inte fanns någonting som är Gud. Om miinniskan själv skulle vara den högsta, då skuUe vi bli rätt styva i korken, tror jag. Menjag har min egen Gud. Jag är väldigt irriterad på kyrkor och religion. Då ser jag rött."

0ra.Jam Wl_tiden ... un.. ......

man också del i det, tar sitt ansvar för det och arbetar med det. Det viktigaste är inte om man tar itu med världsproblemen från en kommunistisk eller en kristen Ull:ångspunkt, utan att man gör det." Och rock-poeten Ulf såg såhär på saken:

LundelI

"Meningen med livet är au bli sig och dö. Det IUln ske låter lite torftigt, men det är det inte. Det är snarare en gansIw realistisk syn pd tillvaron.

(ödd, förlika

För att vara ett sambiU1e 80m ...... pi randen att slänga OBS det 80m om den officiella Ii vågens informatioDss·mblDe.

måste konstruera, plsnfra ocb ha förutsättningar och ideer om vgd man slUl göra iframtiden. Det gåT inte att bara lunlUl omkring och tro att livet är någonting man gör runt en ljusblå pool, med att driclUl och alkl är sd tr#!• Det är ganslUlluirt au leva, men det är inte omöjligt."

ti den sköt upp. M,ndigheternakOJlUDP'" ... tortfat'Ul de med DU!ldbGl'llrall genom kungörelser och ett snårigt byrAJmitiprAk.

Py berättade om en dröm hOD han:

testa hur.sambäJJsmaskineriet fungerar. lnstanser fuDkar. ln.te pi myndigheterIIU

kande yn.g1iDpDa. Samtidigt vm vi ookaA viaa på en del konstigheter ... .tbm8 nm Speciellt dA det gäller �rmaUonen från olika myndigfa 111

0118.

iDl:==1Ii

.lW.1c:--""

fortfarande stampar pl samma atIJle Mm eJA de byråkratiska PYlt'Ulddl_

BiicknuJn

Allt rör att skydda sig själva juridiskt. men fDgaI1Ulda\ iDctamålse

"Jag drömde faktiskt om Gud en natt, det var rätt roligt. Han var en ung, snygg och mycket atletisk man och det glittrade verkligen om Iwnom. Han kom nedfrån himlen på något sätt, och alla som såg honom blev förvånade. Vi trodde Gud skulle vara gammal, men det var 'hon inte. Han utstrålade en sån siyrlUl, en sån power, var så ung och vacker att hon nästan tog andan ur en."

man ser det ur mottagarens ögon.

l Ett kännetecken rör den förstelnade.byråkratin är det fenomelflll•• saker kallas vid sina ålderdomliga eller officiella namn. Namn som kan vara . direkt vilseledande.

Redan att l telefonkatalogen, som ju borde vara en uppslagsbok i sådana härfaU, leta rätt på de instanser man söker kan vara nog så svårt. I det fa11et, har det dock under senare tid inträffat en föl'bättring så tillVida att de sA kallade sökorden ofta finns utsatta med hänvisning tw det officiella Damnet pA

institutionen. Men mycket mera information kunde ges till exempel i te1efoDkaWol'4'n. . Nu säger man visserl1gen att dethär är självklarheter som alJaJd.nMT till mr. -pari rson. behöver inte alls vara Men det som är självklart för en hela Uderl och stigar nya trampa att ofta man kommer a k SOm ung männis st öter man pi samma inställning, a t dethär är sådant som alla känner till.

Men hur skaU'dåfJ&lTlhäUet kunna kommunicera med me(lborgamapi e{t enkelt och effektivt sätt?

t För det förstamiat.e man läggaav med de't vapsiJinigakunp..."lse-qaoke .

och börja tala ett språk som mottagaren fönRAr. För det andra kan samhället använda sig av olika medier för

komma ut

het, alJmhol med informationen. Redan nu informel"88 vi via tv om skador. insaml1ngar osv. Dethär kunde utvecklas s1 att det också ingick i t1dnlngarna i orm av annonser. Annonser som samhället skulle betala istillst för .tt dela ut distribu tions press- och partiund.erstöd. 80m inte känner till Det kräver Östen Bottning och alla vi andra dumhuvuden . . till känner andra alla som det

Mikael

Wiehe hade en sådan här syn på livets mening:

"Jag tror au meningen med livet är au bli en vis människa, att lära sig älska sig själv och andra. Och på samma sätt som man älslUlr världen och miinniskor1lfl, tar

Disco ute! Discodansen är död konsta teras det i Aftonbladets I Folk. Till sanningsvittne i den. här frågan kallar man en Helge Angqvist i Jönköping: "Angqvist har varit danslärare i nitton dr och bygger sitt utta klnde på det faktum att ungdo marna står i /dj för att få liira sig stegen och turerna ifoxtrot, tango och bugg. "

--TO rS d!ag e n d e n 2 4 J a n ua r1 1 985

------

__ __ __ __ __ __ __ __ __ ______ ______

__ __ __ __ __ __

[j:J

-------------------

Svagt norröver arrangeras det så sällan j jeppistrakten numera? dansade man ju varje lör

d t.o.m. på söndagar det inga andra än Nykar ids göra något för oss ?

Lördagar då det inte finns någon dans blir det att gå om kring på gatorna i Jeppis. Eller stanna hemma och se på TV. Och det vill vi inte.

2 X Help!

agom är bäst �bl"iOT1 ,ar ursprungli en nor laMl_� i n\rt konsum ..... - e och

F.i��iDg llJlOOt än

gante doktorns snygga och vänligt leende sköterska bad honom snart ta plats i doktorns mottagningsrum. En stund se nare låg Pehrson utspridd på en av rummets två bäddar. Först hade han emellertid fått genomgå en numera mycket pinsam procedur - besök'l å een för en gro\' uppskattmng ä sin samma nlagda tillgång på och kött. Pendeln hade i botten och gett doktorn en mycket. mycket djup rynka mellan ögonbrynen. - Herr Pehrson, han hark lade sig. e r t fall bekymrar mig 116Jt... . i mäter blott 160 . längden medan .

140 k 2. stil Så Il ar ju:-pen ione nn!! och snart därefter, Ja här gäller det att i nte sky sanning en. ni är facto på väg mot en död ... -lOm n -digt som p:mna fördjupa l den !T3d au han fick a r i den perfekt lagda -

one

samma

fi Heii.

i håller på att äta ihjäl er herr Pebrsonl Pehrs n m dde nästan illa av att höra doktorns olycksbå

dande röst. Han ryckte till da d ktorns djupa rynka plötsligt fö rbyttes i ett strålande och mYcket teatraliskt leende .. ilen allt hopp är ingalun da ute. lösningen på ert till sy nes oöverkomliga problem he ter bantning och grönsaker. Genom en radikal förändring av era kostvanor skall vi se till att ni äter er f risk igen och jag är precis rätt man för att hjälpa er. - Här har ni fem papper, följ dessa anvisningar och ni kommer snart att vara lättare än någonsin, Håller ni er till mina instruktioner kan ni tyd ligt se på vågen hur ni lätta dag för dag. Tack för att m vi[)e komma. Väl ute i väntrummet kasta de Pehrson en snabb blick på de papper han fått med sig. Det första upptog en lista på 198 punkter om vad han inte fick äta, det andra i sin tur upptog en förteckning med in slag som: en halv gröngurka, två små morötter, fyr a färska salladsblad, två gröna tomater osv. Utan vidare tilläggsdetal jn begre p Pehrson att detta var hans framtida di et om ha n ville hillla Sig kV<lr bland dc lev and e . -

Det tredje pappret bjöd ut en prenumeration på den kän da bantartidningen "Mager och skranglig" medan det fjär de berättade mera ingående om den na inneblaskan "Alltid grön - evigt skön", som i föl jande nummer skulle bjuda la-_:-.. . sarna på 99 exotiska sätt att tillreda en smaklig grönsallad. Det femte och sista pappret tnings instruktioner för att bli gjorde inget för att minska på av med sin besvärliga övervikt. hans vikt, men däremot lättade Mjölk var dock något som han det avsevärt på, hans plånbok. till en början syndade med, Det var nämligen räkningen åtminstone en och en halv liter för hans besök hos doktorn och slank ned för strupen dagligen. den decimerade direkt hans Hustrun Astrid var mäkta tillgångar · på banken med 500 imponera av hans nya kost va . mark, Muttrande för sig själv nor även om hon mången gang lämnade han doktor J,B. funderade hur han kunde över Ba ndtni ngs mottagnin2. Först leva och orka med den tunna hann han- emellertid läsa räk kost han satte i sig. Ibland blev ningens finstilta text nere i det bara några morötter och ett pap-re ts vänstra hörn:, "Ni par salladsblad tillsammans minns väl att literfallspatIenter med ett glas rönnbärssaft till kan räkna med 4 procents ra middag. Astrid misstänkte till batt \id nä ta b esök på v r en bö jan att h a n t.luvåt om mottagning. Väl ko mm e n . nätternl men när 'hon såg hur ater'" maken tappade i vikt ins g hon Väl ute på gatan klädde han att han behtlrt följde den hälso på sig bilen. Det var en nästan samma gröna linjen. De nya splitterny Volvo som han bytt kostvanorna gjorde att herr till sig den dag när han inte Pehrson formligen krympte. längre lvekats ta sig ut ur sin P{l bara en manad försvann två Fiat förrän h an fått hjälp från av hans sex dubbelhakor och tre med trafikanter. Bara na han kunde snart använda klä gra kilogram till och även Vol der som legat orörda i klädskå von skulle fånga honom i ett pet i flera år. stadigt grepp mellan ratten och Han lusläste också varje bänken, tänkte han dystert nummer av sina nya favorittid medan han rutinerat rattade ningar. "Mager och skranglig" bilen mol stadens största var och" Alltid grön - evigt skön" uhus. medan den av Astrid inhandla Inne i varuhuset inhandlade de lördagskorven skrumpnade han ungefär ett ton grönsaker och antog en brunaktig färg i och två liter helmjölk. På varu kylskåpet. Det var en artikel i husets speciella hälsokostav den senare nämnda tidningen delning plockade han lite osä som gjorde att han fick upp kert åt sig tio flaskor innehål ögonen för den "fruktansvärda lande diverse hälsodrycker. allt mjölken", som han själv sena från morotssaft till mormor El re uttryckte saken. Den väl lens hälsosamma rönnbärs kände hälsoforskaren Sune blandning. Iden till rönnbärs Sund påpekade i en lång och blandningen fick han åter en mycket detaljerad artikel om jättelik plansch i fyrfärgstryck, vilka risker en riklig mjölkkon som föreställde skådespelaren sumtion förde med sig, Vi har Kalle Knopp i full färd med att inga JOO procenriga bel'is men halsa just rönnbärssaft . Men dock finns del anledning all lro en djup suck betalade herr atl mjölken finns //led som en Pehrson en halv förmögenhet dominerande delfaklOr li(( för sina inköp i kassan han många m' I'år! välfärdssamhäl lämnade varuhuset. les I,ärsta sjukdomar. "

D ärmed vändes också

ett hi storiskt blad i herr Pehrsons levnadshistoria. han gick näm igen på anvar inför att bli en verklig renlevnadsman och ett föredöme rör sina meJmiinnis kor. Han följde nibtan till punkt och pricka J,B. Band-

Herr

Pehrson

tänkte

med·

viimjelse p!1 vilka mängder av det vita giftet som han hällt i sig dagligen och tömde omdel bart de burkar som fanns i sla s ken. I s a mma veva äkte ock s a den mjölk som Astrid skulle ha till morgllngröten.

Pii

ett ar gick herr Pehrson

ned över 50 kilogram och där med kunde Astrid snart inta sin plats i dubbelsängen och som sig bör återuppta de äk tenskapliga fröjderna. Men det gemensamma Ijvet blev ändå

aldrig vad det varit eftersom Pehrson helt koncentrerade sig på ett grönt liv. Helt omöjlig blev han efter att "Mager och kändisreporter Skrangligs" Grön;ud Frisk intervjuat ho nom om hans bantning och odödligjorl honom genom' en tvåspaltig bild pa upplaget till

nvårsnumret.

- Han började till sin hustrus fasa äta ännu mindre och nu dög det inte längre e nb a rt med

att födan var grön, nu skulle den ocksa vara biologiskt odlad. Stackars Pehrson b rja de se gifter i det mesta och använde sig numera endast av det som den nya butiken "Gift fri" bjöd ut. Han levde av mo

rötter. groddar och safter, och magrade givetvis i en nästan frUktansvärd takt. När han nådde 60 kilogram talade Astrid med värme i rösten om hur stilig han var. men det stoppade inte Pehrson som fre netiskt jagade den hett efter· traktade titeln "årets super bantare", Ast rid blev allt oroligare ju mera hennes make magrade och försökte tala honom tillrät- . ta, men förgäves. Pehrson kal lade henne bara "giftätare", då hon sent en lördagskväll försåg sig med en tjock bit lördags korv ur kylskåpet. medan han själv sög på sina groddar.

err Pehrson utnämndes ald rig till årets superbantare efter som han en tidig söndagsmor gon dog av undernäring i Astrids armar. gröne Pehrson, som grannarna kallade honom, räckte då knappt till mera än skinn och ben. Hans sista ord var "lättare än någonsin ... " Då herr Pehrso aldrig varit mycket för det religiösa säg Astrid till att meningen "han dog i tron pil det gröna" kom med i dödsannonsen.

\§?=

________________________________

T.u.

" 2 _I I"

1 N5 '

______________________________

Ingen bostad för ensam

Östen Bottning är en alldeles vanlig sjuttonårig gymnasie elev i Vasa. Möjligen har han ett något hetsigare tempera ment än sina kamrater, för när han häromdagen råkade i gräl med sina föräldrar avs·lutade han uppträdandet med att smälla igen ytterdörren, från utsidan, och han lovade sig själv att inte återvända. Inte i brådrasket i varje fall. En lägenhet alldeles för sig själv var förresten något han länge drömt om och nu skulle planerna fö rverkligas. Visserligen hade han hört äldre kon1pisar berättar om hur svårt det kan vara att få tag p en hyresbostad. En av sta dens studerande huserade v isst länge och väl i en husvagn, en annan sov ni'tgra veckor i en vanlig personbil. Och en flicka löste sina bostadsproblem med alt sova hos en kamrat, tv i!t<t haret hos en annan och sköta sina kUder hos 'Il tn:dje. Men det var vi SI i IleIsing fors. hiir i Va a kan u e t väl inte \'ara så hoppllist. tänkte Östen. Bii t att börja meu dc kommu nala hyresbost iderna.

• Kommunala bostäder Ö<.tcn kilaue in

första biista Iog upp Vas a stads telefoner i ka tal oge n. Under rubriken te k nis k a ver han bostadsavdel ket hittad ningen och ringde upp. Nägon bostad kunde k a n sl i s ten inte lova honom. men han var väl k o m men upp pa en pratstund. Vasaesplanaden 17. fjärde vå ningen. .' Väl framme bl ev Osten hän visad till byråchef Timo Autio. Det är han som tillsammans

tclefonkio. " och

med bostadssekreteraren har hand om de krångligare fallen. Annars är det kanslisten som sköter kundärenden. Men inte heller byråchefen kunde hjälpa Östen. Stadens bostäder är nämligen i första hand ämnade för förvärvsarbe tande. Men också för den som har jobb är det svårt att få bo stad den vägen. När det blir nånting ledigt beaktas först och främst sociala aspekter. Stora familjer och, ensamstående' med barn har förtur. Också in komsten inverkar.

ansöker skilt varje gång det blir nånting ledigt. - Många menar att man borde vara ett socialfall för att få en kommunal bostad, den som sköter sig blir utan. Det är nog litet överdrivet, men å andra sidan är det stadens skyl dighet att ta hand om alla mis-/ sanpassade. säger Autio. Östen Bottning räknas inte som något socialfall för att han inte vill bo tillsammans med sina föräldrar. Det ska mera

till, alkoholproblem till exem pel. - Vi har faktiskt han mot svarande faU här tidigare. Ungdomar som lämnat hem met utan att ha nånstans att ta vägen. Men vi har inte kun nat hjälpa dem. De har fått ta in på resandehem eller bo hos kamrater så länge.

I mindre städer är situatio nen ofta bättre. Där kan det

• Privata

ItUw.......;;;:".

Någon privat hyresbostadsför medling finns inte.. i Vasa. Så enda utvägen för Osten Bott ning var nu att höra sig för hos vänner och släktingar och be kantas bekanta, lusläsa tid ningarnas annonssidor och själv annonsera efter en bo stad. Tillsvidare låter vi honom kinesa hos en kamrat.

till och med hända att kom munala

hyresbostäder

tomma, berättar Autio.

står

BIRGITTA STRAND

För en ensamstående som dessutom är man är det prak tiskt taget omöjligt att få bo stad via oss. En flicka skulle däremot kanskc ha en litcn chans. Det

s tår

visserligen in

tc sk r ivet nånstans att kvin

nor har fiirtur, mcn det blir S' i prakt ik en . En karl "Iarar sig själv, förc täJler m an sig. Åtminstone är det lättare för män all bo i tillfäl liga lösningar. säger byrå hd Autio.

ändå

Så det bästa

' <;bl

byrach fen val' all ' g;, hen; och komma ()\'erl:n fned s ina föräldrar. M 'f lämna för all d·! in en ansökan hit llCksa. vi b\.' handlar alla. I vi s man bevilj;,r vi ensarnstacnde bostad i våra il kallade ruckel. gamla trähus utan bekvämligheter. Men chanserna är minimala. kunde

r' der

vår viin

Östen

• Socialfall? Nej. Meddelanden om lediga bostä der hängs upp pa anslagstavlan i korridoren. Någon e gentlig bostadskö existerar inte. man

D Någon egentlig bostadskö finns inte. Man ansi>ker skilt varje gång det blir nånting ledigt,jörk/arar byråchef Timo Au/io på stadens bostadsal'delning. Meddelanden om lediga bostäder hängs upp på anslags/avlan.

0...... 1-3

hyra

och kök

' Ilkr/st!'t M /\s /o/lscl'lJtf'

hyra j Vasa; heiS I' j Bflind ö !!! • Dr agn _____ isblCk eller Ger _ "'-_L b kortareeller längre .. .r -... , Hy!esgislen är eng el ----sk aven lal ar sve nska' pe r,lel 212019 mä nd a ;'- --.:--=-=-=g -___ IS,

y Ijd:

! -:

...::.:..::

;

Ut,

LO: 1/2

1. 000 : _

,S:.:.,. ...;.;.; U be 1llni ng Al den 501Ir--- -....LI...Io__ - 3 R ()}fS lOS T ra fri, sö r-flick or Ta l na Ekman '120 lel , 961·Le :44(J 318,

--....,

Tusen ma,rk @ll.q!(j ! i belöning ett svar H", ·n"'PI.II 31 v '. T,I,120

t..... _b,

Arbel a nde k vinna söker b ETT

A ELL ER DYL lJ(

enlrum ele l r dess när t. u e l a Svar p er e l fo n ,; l e ler k l ock an 1 8,00, -

&00 mkt bt'ön"

Flicka önskar

hyra l r + k el,' 151 024 efler kl 18,00,

J inger

Tusen ma;k i belöning utlova defrisörssalongen C/ippoteque i Vasa åt den som kunde hitta en Iiigenhet om 2-3 rum och kök åt en av deras anställda. - vifickfakJiskt ett svar på annonsen. men det hade redan .ordnat sig på annat sätt då. berättar Lena Ekman. Är det nödvändigt med hit telön? - Nja, om det är nödvän digt vet jag inte. Men säkert ä,. det löltare på det sättet. säger hon.

Häggiund har nu fast jobb som polis i Vasa och lägenheten får hon bo kvar i åtminstone till hösten_

Ett år på flyttande fot

Jinger HäggIund kom till Vasa den 20 juni IY83. utan vare sig jobb eller bostad. Redan inom ett JMII'dapr fick hon emeller pa Korsbol ms tid anställ' tilulilllu:aa:s1i- men en läeen ti.rre få tag-i. De första t . månaderna såg bon ingen annan utväg än att logera hos vänner och bekanta. ta från ställe till ställe för inte vara till för mycket be . Visserligen blev hon väl ändertagen på alla sätt, i längden är det inte roligt tränga sig på på det viset. raterna bodde nämligen hemma hos sina föräldrar och hade det många gånger redan förut. -':-J är hemma från Orava unde ju ha pendlat barn haft en bil, men jag in te råd med då. J mger. be Uer ville hon ge upp . så det gällde att hålla h fortsåtta sökandet. Hon ögon och öron öppna och erade själv upprepade r i både finsk och . pråkiga lokaltidningar. ulan resultat. - rörst på hösten fick jag S\'ar - en träkåk i Drag

äck med vedeldning och npump på gården. , erbjudandet acceptera inie. Egentligen skulle ha ,'elat bo som un

"""'-l"P'ög'äst heller, men var aaJtllrfi·"·'his l vungen alt ta allt

ktande. Hon lusläste 'dningarnas annonser och

ringde på n('ra - men utan ulbt.

- P ett ställe hade den

ro rem

ringt redan klockan morgonen, trots all de

Jinger HäggIund i Vasa är ett riktigt praktexemplar på bostadsproblem. I ett års tid flyttade hon från nödlösning till nödlösning. Än bodde hon trångt och primitivt, än var det för stort och för dyrt - hon var tvungen att acceptera allt. Endast ett erbjudande tackade hon· nej till, en gammal träkåk utan några som helst bekvämligheter. Det var förresten det enda svar hon fick på sina annonser.

hade satt ut telefontid mellan fem och sex på eftermidda" gen. Många lovade bort loka len åt första bäsb som ringde och drog sedan ut stöpseln för att inte bli alldeles nerringda.

•

Vindsrum

Situationen blev alltmer ohåll bar och linger fick till slut hjälp av en arbetskamrat. Han ringde länsstyrelsens polisbyrå och frågade om någon där kUll de hjälpa den allt mer desperac ta Jinger. Och det visade sig att en av personalen hade en sys ter som ägde ett hus där Jinger till slut lyckades få hyra ett vindsrum, Så hade hon då äntligen ett eget krypin. även om det inte var något speciellt. - Där fanns bara en säng och några smala hyllor uppspi kade på väggen. Några egna s3ker kunde jag inte skaffa mig eftersom jag inte v is ste hur liinge jag skulle f l bo kvar. Ägarna pratade n ä m li ge n om att s ilja huset. En liten kokplatta fanns i rummel. m en inget k y lsk ilp sil Jinger kunde inte u ppb ev a ra någon mat diir. T"iit tmöjlighe

tern a var det också illa ställt med, Pii vinden fallns bara

I nedre vilningen fanns en dusch som hOIl fick

kallvatten.

använda. men då måste hon säga till på förhand för vattnet skulle värmas. Något som hon förresten inte visste om första morgonen hon vred på kranen. l september ljusnade läget något. Då fick hon flytta ner i ett lite bekvämare rum ochfick till och med överta ett gammalt kylskåp av en annan hyresgäst. - Då skaffade jag mig också egna möbler. för nånstans ska jag ju bo i framtiden också tänkte jag. Men andhålet blev inte lång varigt, I månadsskiftet septem ber-oktober blev Jinger upp sagd från och med den första november. Huset hade sålts och den nya ägaren ville inte veta av några hyresgiister. - Jag hann inte ens få lön förrän jag hade samma pro bkm igen med att hitta nån stans att ta vägen. Så gällde d t att börja höra sig för igen. Om det hade varit svflrt under sommarm;maderlla var del S l gott som l miij l ill t 1111 när s kolorna hade börjat och alla långviiga stu de ran de lagt

beslag p ledig a rum, Hela person a le n pii bins manskansliet höll utkik och ,tJ· la ntidlösllingar J ing e r varit tvungen att t, till vil( hon inte ens beriitta 0111. - Ett tag funderade jag lill

och med på att köpa en lägen het. var jag nu skulle ha tagit de pengarna ifrån. Jag hade ju inte ens ordinarie tjänst. Men flera av mina bekanta har helt enkelt varit tvungna att pressa fram tillräckligt med pengar och köpa eget.

•

För

stort för bidrag

Så en dag ringde Jinger att äld re Pilr som bodde i tjänstebo stad men hade köpt en lägen het som de planerade flytta in i inom en snar framtid. Den för ra hyresgästen hade huxflux flyttat lit och Jinger fick ett andhål igen för en tid i två

rum och kök pa 54 kvadrat. - Egentligen var det allde les för stort för mig som var ensam, Jag hade helst velat ha en etta. Men var gör man? Hyran, 1100 mark i måna

den, var egentligen inte så

blodig med tanke på lägenhe tens storlek. Men för en en samstående blc\' det cn belast· ning. Så Jinger ansökte om bostadsbidrag men tick ett blankt nej - hon bodde i för

stor lokal! Högst 32 kvadrat skulle den fä vara, nägot som Jinger mer än gärna skulle ha accepterat om det bara fun . nits nån ledig.

- Det var en jobbig tid rent

ekonomiskt. Det gick för aU del ihop. men efter att ha beta . lat av på bosättningslånet, be'talat telefonen och alla räk ningarna blev det inte mycket över att leva på. Jinger hade också tänkt an söka om en kommunal hyres bostad, men fick slå tanken ur hågen när hon upptäckte att de till största delen var belägna långt utanför centrum. - Det var otänktbart, efter Som jag just hade fått skiftes jobb och inte hade råd att skaf fa bil.

•

Uppsagd igen?

Så Jinger bodde kvar i tvårum maren till den sista april. Då lyckades hon via en arbetskam rat få hyra en etta i Storviken. några kilometer utanför stan. Hyran var bara hälften av det hon var van att punga ut med. ekonomin kom på fötter och hon köpte bil. Något som hon var nöjd och tvungen till på grun av de oregelbundna ar betstiderna .

- Jag trivs bra i Storviken och skulle gärna bo kvar. men kontraktet gäller bara ett år i sänder. så vi får se till våren. kanske jag blir utan igen.

•

Köpa eget? Nej

Det där med alt köpa eget vill Jinger i alla fall undvika i det längsta. - Föst måste jag ha sparat i flera år för att få grundpen ningen. Och sen sitter jag där i bankens och min lägenhet med lån upp över öronen. Dit far ju hela min unl!dom, säger hon.

Birgitta Strand

Torsdagen den 24 januari 1985

®�

•••",••",.,." ••, •••••",."" ••##"## ,.,,#####,,,####,##.##JW"" ".""###"""".""'••'",.""#. #,,#,##,# " ,##""######,.###########

#,#,#*#, •• ,,

•

En stockholmsflicka som gått emot

emigrationsströmmen

och flyttat till Finland är 25åriga AnnaKarin Granberg. Sedan i november i fjol bor hon hos väninnan och själs systern Lolan Björkman i Ja kobstad. Sin utkomst har Granberg hittills fått från något så ty piskt österbottniskt som päls ningsarbete. Och

det är

ingen vanlig

stockholmare som bytt stor staden mot Österbotten. Inom en

nära

framtid

kommer

Granberg i Sverige med sitt första egna lyrikverk, "Hotell Pygme". o Från fönstret i ellan på Skol gatan i Jakobstad liilar AnnaKarin Granberg ut över f.d. Wärlsiläs fabriker och stadens enda trafikljus. Lagom lugnt, anser stockholmsjlickan som sökt sig till den österbottniska småstaden.

Flickan mot strömmen skriver lyrik och jobbar med pälsnl·n . . Någon direkt anknytning tiU Österbot ten har Granberg inte. Ideen att flytta hit fick hon under ett författarseminari um i Sollefteå i augusti i fjol. Där träf fade hon nämligen Lolan Björkman från Jakobstad, oeh det visade sig att de två hade många gemensamma in tressen. - Just då var jag utan arbete hemma i Sverige och väldigt trött på Stockholm och allt vad det innebär. Jag hade länge velat flytta till någon annan ort eller annat land, och så fick vi ideen att jag skulle försöka flytta hit, berättar Gran berg. Ett tillfälligt jobb under pälsningssä songen fick hon hos Bröderna Sjöholm i Nykarleby, men vad det skall bli i fortsättningen är ännu oklart. Hon har sökt en massa olika stipendier, men om inte det lyckas, blir det att söka något nytt diversejobb. helst på deltid. Under månaderna i Jakobstad har hon inte J:lunnit med så mycket skrivan de. Det har mycket handlat om att acklimatisera sig till de nya förhållan dena. Krafterna har inte heller riktigt räckt til 1 då arbetsdagarna i Nykarleb . har vant långa. Hon har gett sig av i ottan och kommit hem då kväUsmörk ret redan lagt sig.

Det är med andra ord ett stort steg från bohem tillvaron i Stockholm 25åringen tagit. Men hon har inte behövt ångra sig. inte än i alla fall.

• Själssyster I Lolan Björkman, en ung österbott nisk diktare med rötterna i Kronoby, har Granberg funnit en själssyster. De två har en likadan ungdomstid med bland annat religiöst engagemang, som de senare lämnat. - Jag är fortfarande religiös inom mig, men det är flera år sedan jag gått i kyrkan. Jag föredrar att ha direkt kon

takt med Gud då det så lätt förvrängs på vägen.

De två vännerna samsas nu i en liten etta på Skolgatan i Jakobstad. Men nå gra problem att komma överens har de inte. Men båda skulle de gärna ha nå got mera utrymme så att det skulle bli möjligt med varsitt arbetsrum. - Till sommaren har jag i alla fall fått lov av staden att använda Viktor

Sunds stuga som arbetsrum. De två vännerna läser och kritiserar varandras arbeten. En funktion som kan vara nog så värdefull', då det för lyrikern kan vara svårt att hålla distans till det man själv producerar. Det Granberg främst sökte då hon lämnade Stockholm var lugn och ro. Och det har hon hittat även om det nya hemmet ligger ett stenkast från utfarten från J akobstad och strax intill stadens

enda trafikljus. - Det här är precis lagom. Det skul le inte heller vara bra att ha det alltför lugnt, menar hon. Det hon kanske kommit att sakna är förstås vännerna och de krogar där hon

brukade träffa dem i Stockholm. Men i övrigt är det inte mycket som lockar tillbaka.

• Kände till finlandssvensk Under seminariet i Sollefteå märkte Lolan Björkman till sin förvåning att den nya vännen kände till den finlands svenska litteraturen minst lika bra som hon själv. - Jag har alltid varit intresserad av Finland och de finländare jag träffade i Sverige tyckte jag var häftiga. Det var på något vis mycket lättare att få kon takt med. - Jag har läst väldigt mycket fin ländsk litteratur och har fått inspiration

av många av författarna, till exempel Södergran och Diktonius.

kommer att få. Och efter kommer kan ske inspirationen aU igen ta itu med den skapande verksamheten. Och får man tro Granberg själv kommer de dikter hon skriver i Jakobstad aU få en klart ljusare framtoning är de hon skrev i Stockholm. För just nu är hennes tillva ro bra mycket ljusare än den varit tidi gare.

Månaderna i Jakobstad har Granberg tillbringat med aU läsa allt hon bara kommit över av finlandssvenska förfat tare. Till hösten planerar hon alt börja läsa finska för aU det skall bli möjligt för henne aU läsa också finska rörfatta re som inte är översatta till svenska. Men just nu ligger spänningen i att se vilket mottagande hennes debutverk

Text och bild: K-G OLIN Att acceptera det och inget ha. Vänsterhänt? Varken eller. Svär att inget säga.

Grus För att vara en människa var jag ovanligt frånstötande. En ängel gick för min skull i exil. Jag måste bränna staden: gatorna förrådde mig.

Varje morgon klockan sex ringde min telefon. Varje morgon klockan sex ringde min telefon men jag rörde aldrig luren.

Jag såg kött falla av ben, lossna i sjok. De andra var upptagna med att dö. Allt de gav mig var en näve grus och rådet att bita i det. Åt dem som redan har, åt dem skall varda givet.

Varje morgon klockan sju gick jag till mitt arbete. Varje morgon klockan sju gick jag till mitt arbete med smaken av jord i munnen.

gyllne morgon

med avsikt att inte frälsa världen

kom tomhänt till mig och ta allt jag hatar kalasa på m'itt läckra ego men spy för helvete diskret

med nävarna knutna mot den eviga orgasmen och sitt saktmod dränkt i svett spinner vinden september tätare omkring mig

jag väntar medan telefonluren ruttnar i min hand verkligheten har sin växel och hastigt avlidit jag äter det kalla kriget till frukost och går ut på gatan

-::""'o

och andarna förnekar allt igen, igen igen de svekfulla de blinda det ofullgångnas snidare

____________________________________

......... • • • •

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • .. .._ __• J ..•

• • • t • t t t t

9 85 TorS dagen d en 24 J an uar 1 1

OP kollar revyerna-

• • • • • •• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

•

Provsmakning av olika Munsala-vatten, vii;' seflugna missiler, hungriga Udden-gäster, gymp endast för damer, en inaktiv kultur nämnd, kommunala utflykter, forngravar för utplacering och nattjakt på älgar är några av de ämnen man skämtar med i årets Svanen revy. En revy som bjuder på många fina nummer över hela registret: sång, dans, sketcher och monologer. Men en revy som också tillåter burlesk underlivshumor och "dragshower. Revyns röda tråd går genom C te MunsäL det \<;11 säga den grillbaren_ C.afeet �lIccliePl:re;en för större delen a\ rev"n och där HIT vi träfCa en lån'g ra9 av mer eller mindre roliga typer. Riktigt rwnsren är revyn in2- Bland tchen och ''<Id dessa kan leda till. TÖr sig Immorn i trakterna under bältet. Vidare bjuds det på dragsbov.. det vill säga män i kvin'Iäder, ett billigt men effeksätt att locka fram sbatten. -

De två transvestiteterna i årets revy är Fred Nybäck, som utklädd till Alma, kommer in på stadens nyöppnade gymp för damer. Där träffar han/hon hela raden av stadens beslutsfattarinnor. Den andra karlen i kvinnokläder är Vainios syster, som efter en alltför stark dos doping ståtar men en ordentlig skäggväxt. På monologsidan klarar sig munsalaborna mycket fint i år. Dels har vi Göran Frilund som gör en välkänd munsalaprofil, vilken berättar om stadsstyrelsens resa till Helsingfors, och dels har vi Björn Sfubb som beskriver hur illa det kan gå då man skall fira julen i fjällen. I båda fallen klarar sig framförama med vitsordet berömliga. Kvällens verkliga skrattfest bjöd samma gubbar på i rollerna som finsmakarna Bo-Elmer och Jan-Ernfrid, vilka ger sig i kast med att smaka på olika

• t •

D Finsmakarna Bo-Elmer (Göran Frilund) och jan-Ernfrid (Björn Stubb) ger sig i kast med de många olika vaJtensorterna i Munsala. munsalavatten. De två är galanta kopior av TV-programmet Levande livets vinsmakare, som nu låter gommarna sköljas av ädla vatten som Härvlax Blanc, Måun Brut. Kantlax Bitter Skytt och Lepåå. Här spelar en viss lokalkännedom en viktig roll om alla

t t

J" }"." f;' I' '

::J And Holm S017J jWmmande den Fontellska 'id lågor branden.

•

'1n: " e r n e n a s"

t t . t t t

• • • • • • • • • t • •

[JFJ

••

• • • • • • • • • • •

_____________ __ __________________

............................................... .......········

D Ett annorlunda och mycket fräscht dansnummer bjöds det på i rävaskungen, en askungesaga i räljarmsmiljö. Här prövas svansen på Berndt Norrbo.

skämten skall gå hem. och det gör de minsann hos premiärpubliken. (Tyvärr förstörs denhär annars så fina sketchen med ett något krystat slut. Man skulle hoppas att Svanen-spexarna vid dethär laget skulle ha lämnat kiss- och bajsstadiet). Som sig hör . får också storpolitikerna sin släng av sleven i årets revy. I en av de många fina sångerna. That Reag. konstateras det att statsmannaåtgången inte rår på alla. I det påföljande numret om doping får alla toppfigurerna sig en välbehövlig spruta med fredsvaccin. " Sångerna htir för övigt kvällens stora behållning. både då det gäller framförande och kvalitetsmässiga innehåll. Här har Svanarna verkligen vinnhigt sig om en toppen-kvalitet och det ligger säkert många. många timmars arbete bakom de fina iderika och vitsiga sångtexterna. De duktiga sångarna Monica Sundholm. Anci H olm och Anna-Lena Palomäki ser dessutom till att en större del n n rmalt av texterna når fram 1111 mottagarna.

Bland de ämnen som tas upp i kupletterna kan nämnas situat,ionen inom ett visst finparti. landssvenskt (Titeln "Lille Pärs vandring" säger allt). Ar det mannen som är den trygga räkan? frågas det i sången Kvinno-Pest och i Brännan Brännarin Bränn är det den Fontellska branden som tlammar upp igen. för att ta ett par andra exempel. I årets uppsättning deltar inte mera än dussinet aktörer. vilket säkert är praktiskt då det gäller repetitioner. men man skulle ändå ha önskat att t.ex. några svanungar. det vill säga några ur föreningens barnklubb. skulle ha rymts med Svanungarna satte för några år sedan upp en alldeles egen minirevy. som bådade gott för kommande revyer i Munsala och dessa horde så småningom komma med i leden. Som sammanfattning kan man konstatera att årets Sv anen-revy på en del ställen är något ojämn. men att den gott och väl försvarar sin plats i en lång rad av lyckade satsningar av munsalaungdomarna.

K-G OLIN

• • • • • • • • • • • • • • • • •

• • • • • • • • • • • • • •

•

• • • • • ..

• • • • • • •

•

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

•

LÖRD.

26. 1.

ROCK· KONSERT

ZERONINE Chat Noir ********* )O,·t25,· Arr. J'eppis Musa/ ungdomsnämnden

r..r

§§

..r..r

..r

..o-..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..r..o-..r..r..o-..r..r..r..r..r..r..rJ.l

GAMMALDANS pA BERGÖ MED PROGRAM!

Innan dansen börjar uppförs teaterstycket: "Har jlagl hamnat i ett harem?" Så därför: Kom i tid LÖRDAG 26. 1. kl. 19.30

SVENSKA I§ ÖSTERBonENS

FOLKHÖGSKOLA

-fOLKAKADEMI (SÖFF)

Kodnr189S Närpes, YTTERMARK

I vä!m aUSBANDETH Spel !nkt!;.81 l. ..r

..o-..r..r..r..r..r..o-..r..r..o-..r..o-..r..r

1111111111111111111111111111

..r..r

SÖFF är som

..r..o-.1

Ett av landets ledande heavy band Zero Nine spelar på lörda gen i lakobstad vid en konsert i Handelsläroverket. Dessutom kommer lakobstads nya band i Dingo-stil att spela, ett band som kunde ses i nyårskvällens pro gram om ungdomen i lakobstad: Chat Noir. Deras musik går i en nu så populär stil; rock och schla ger blir kanske en hit.

-':if;OJo

Naturligtvis från

"rlspIIJIl le. NÄRPES,

tel. 962-43 224.

UIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIII

Zero Nine har skarpat till både sin musik och sitt scenframträ dande så det lutar åt en heavy till ställning i alla bemärkelser på lördagen. Zero Nine har en ny släppt singel på marknaden och i februari kommer deras nya LP

ut.

......................

DE MANGA VALMÖJLIGHETERNAS SKOLA.

BARNOMSORGSLINJEN (329) NY yrkesförberedande linje med familje·

dagvårdarutbildning

••••••••••••••••••••••

KONSTLINJEN (307)

Yrkesförberedande linje för bl.a. teckningslärare, dekoratörer, fria konstnärer mJI.

"rlsparl le. Zero Nine DENNA VEl:KA FRÅN FRISPOR T: till J:stad

ISBORRAR, GÄDDSAXA PILKNINGSTILLBE. & HÖR SAMT HELLY DANSEN'S: -JACKOR - UNDERKLÄDER -VANTAR

tidigare

Läsåret 1985-86 erbjuder Dej följande linjer:

VARDLlNJEN I (333) Yrkesförberedande utbildning inom vårdbranschen SPRAKLINJEN I (344) Möjlighet att avlägga eller höja grundskolvitsord i svenska, finska och engelska

FRIA FORTBILDNINGSLINJEN (406) med fritt ämnesval MEDIALINJEN (326) OBS! en NY LINJE med studier radiojournalistik samt Lokal-TV

i tidnings- och

UNGDOMSLEDARLINJEN (312) 2·årig ungdomssekreterarutbildning. Obs. fr.o.m. hösten 1986 blir denna utbildning 3-4 år! SAMHÄLLSEKONOMISKA LINJEN (310) är i första hand en studentlinje

som förbereder för studier i handelsläroverk, handelshögskolor, Svenska social- och kommunalhögskolan, ESF vid Abo Akademi m.fI. VARDLlNJEN II Erbjuder bl.a. hemhjtUparutbildning. Direkt ansökan till skolan inom februari. Kvotintagningar också i juni och augusti.

. SPRAKLINJEN II

En speciallinje för finska studenter som vill lära sig svenska samt studera andra språk. Samma ansökan som för Vård linjen II.

OBS! Studier i folkhögskola ger numera tilläggspoäng! Ansökan till de åtta förstnämnda linjerna sker via den gemensamma elevantagningen så att icke·grundskolelever gör ansökan inom februari till den gemensamma elevantagningsnämnden och grundskolelever 1 .3-1 2.4. Ansökningskort och anvisningar fås från närmaste arbetskraftsbyrå eller från SÖFF, 64220 Yttermark, tel. 962-56441.

VÄLKOMMEN TILL SOFF hösten

1985!

Trygve Erikson, rektor

•••••• •••• •••• ••••••• •••••

�1 Saxberg byter tjänst

__________________________________

_____________________________________T or Sd a gen d en 2 4 la nu a r l_l

Ungdomssekreteraren i När pes,

Lisbeth Saxberg, byter

jobb vid årsskiftet. Från och med den första februari titu leras hon byråsekreterare vid Sydösterb ottens centraIyrkes skola. Det betyder att Närpes om det vill sig illa blir utan ungdomssek reterare ända till mitten av mars. Tjänsten har nämligen inte kun nat lediganslås förrän efter den 18 januari, då besvärstiden för byråsekreterartjänsten utgick. - Det är synd, nu då det är ungdomsår och allt, kommente rar Lisbeth Saxberg situationen. Enligt de preliminära planerna för ungdomsåret ska två tillställ ningar med video som tema äga rum i början av februari. Hur blir det med dem nu?

- Ja. åtminstone har det varit svårt att göra upp några mera de taljerade planer. Men nog ska det bli av. Odsi udra Idmoder och ow........ . ar

sI&a"

Larsmo uf

Pörtom uf

fyller 80 år

fyller 90 år

Sonja Rantamäki återvaldes till ordförande för Larsmo ung· doms och nykterhetsförening· vid föreningens årsmöte senaste söndag. Övriga föreningsfunktionarer blev; Harriet Fagerholm (sekre terare), Anne May Söderbacka (kassör), Ingmar Sundqvist (vi· ceordförande) samt Åsa Ström och Lena Stens, som ordinarie styrelsemedlemmar. Till supp leanter' valdes Björn Lindqvist och Christina Ström. Föreningen har en livlig folk dansverksamhet, med både ett senior- och ett juniorlag. De bå da lagen deltog i respektive folk· dansstämmor senaste sommar. Övriga verksamhetsformer som bedrivs inom föreningen är uni hoc, discodans, skapande verk samhet, öppet hus med filmföre· visning, ringfotboll, julverkstad och julfest. Larsmo uf har även börjat ar beta på sin föreningshistorik. Det har gått 80 år sedan förening en grundades. Under året kom mer man att uppmärksamma till fället med ett jubileum.

Bror Glasberg leder Maxmo uf Maxmo ungdomsförening höll årsmöte för en tid sedan, där man valde Bror Glasberg till ny ordförande för föreningen. Övri fwaktionlrer blev; Peter ( riceordrorande). Carina

Kock - ). Kent T samt Ouistina Kalander och Per Hakan Li bäck. Till suppleanter valdes Le if Skata och Britt-Inger Heir. Ur föreDinJens verksamhetsDCJteraS, r ande verk5IlItbeJ:sf011lDeT.. Unihoc. luftge ft1 "' . tte . lotteri. pås brasa. filinkr.-iIL:!lJ" . wtokväIJar samt en RÖIlIDid:l3d fscm�an:,. (dansarrangör)

Rit" J)'kälä, som vikarieraI - -

uppges inte vara intresse att söka tjänsten, men väl fiss Ekj Häggman. Han lär •

nII m

....

.... risa slor aktivitet med dis söknjngar och annal.

�taxmo f bar skaffat sig en full tändig svartvit framkall ningsapparatur . som fritt kan disponeras av föreningens med lemmar. Under sommaren utfördes en målning av dansbanan samt upp· snyggning av den närmaste om-

(J:;

Miss Chih-aru Magariyama Miyako Building 201 4-20-1 Higashi-cho Kogane·shi TOKIOI84 JAPAN

Inkommande söndag kommer

den 90:de styrelsen i raden att väljas inom Pörtom Ung domsförenjng. Det är nämli

Ålder: 2S år. Intressen: Matlagning och re sor.

gen i år, passligt på Ungdo mens År 1985, 90 år sedan Pörtom uf grundades. Det var närmare bestämt den 25 juli 1895, som man i Pörtom kom

överens om att en egen ung· domsförening i byn borde bildas. Den förste ordförandens namn var Viktor Winberg. och det sägs att han ibland var tvungen att ha skyddsvakt med sig på hemvä gen efter mötena. Det på grund av att föreningesiden mötte "hån och misstro" bland byborna. I alla fall kunde man räkna in 60 medlemmar första året. Idag har Pörtom Ungdomsförening be· tydligt fler medlemmar, men än nu ryms många fler aktiva med. Söndagen den 27 januari kloc kan 14.00 hålls igen årsmöte i Pörtom uf-Iokal. Styrelsen hop pas att så många pörtombor som möjligt kan komma till mötet för att välja ny styrelse. Dessutom kommer en del nya kommitteer att tillsättas, bland andra en 90års jubileumsgrupp som får till uppgift att se till att det blir ett ordentligt kalas i sommar någon gång. Därför önskar ungdomarna att till exempel gamla ordföran den och andra aktiva inom för eningen skulle komma till års mötet. Naturligtvis är alla pör tombor hjärtligt välkomna. Ef tersom det i år är Ungdomens Ar. bar Lisbeth Saxberg-Blomq \ist lo at att komma och berätta vad det ska innehålla.

Wivina D. Fabian 250 C. PadiUa St., Ceby City 640 I FILIPPINERN A Intressen: Frirrntrkssamling, mAlning och teckning.

Tab ScOll Stewart 700 Conley Lake Road Deer Lodge Montana USA 59722

Ålder'; 24

Jag söker bre"vättner frtJn 12-14 dr. BtJde IålUzr h ljejer (dr sm'lla! MiM intressen: Bre"skri'll ning, musik, simning m.m. Mi· M ,.., 'I/äx/ar liU så dem fdr ,,;lId4i .....1 Sd fallll iMlIIItJII ()Ch skriY tiR: Marina Kui'llalainen 66970HiI"II lax

år Intressen: Matlagning, musik, vykort, dans, sport, konst och hantverk samt brevväxling jor den runt. Önskemål: Vill brevväxla med flicka eUer pojke. Kommer att besvara aUa brev.

20 Rue, Azzidine Abbour Belcourt, Alger ALGERIET Ider: 18 år Intr n: L

givningen kring densamma. Dansverksamheten bestod av fyra gammaldanskvällar och en un!!.domsdans. Ekonomin har under aret varit relativ god. En negativ sak man noterat inom föreningens styrelse är medlem marnas ovilja aH möta upp på talkokvällarna. Förutom ovannämnd verk samhet kan ännu nämnas knatte verksamheten, som fungerat un der ledning av Dan Glasberg . Leif Skata och Johannes Back lund.

rpirken. Språk: Engelska, franska och arabiska.

Miss Diana Amosah P.O. Boxl25 Ag ona S wedr u GAHN A

Mr. Raza Ahmed (bilden) Ne w Muslim Town LHR-16 PAKISTAN

Intressen Tennis, volleyboll, musik, dans, läsning, brev k rivning och utbyte a gåvor.

Ålder: 19 år Önskemål: Vill brevväxla med nickor.

97-8;

-,..

A TACK! AG BESTÄI.I.ER O. FÖR 1'.5: M,· O 60,· O

:::: :;::::::::; ::::·::::::::::::::IB'" Bal••

Acfre••: .

....

•••.••...•.•.•..•..••...••••..•

... .. .

Bet

.......

........

..............

. ..... ..

. . .

............

oeJa .dreee:

.............

........... .. .

ÖP P827 68681

dAKOBSTAD \

________________________________

TorS=da gen de=n 2

ia=nu=ar l 19=8 5

__________________

LIOI

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• • • • • • • • • • • • • • Jugoslavien är mera sällan det land som står Buss ersätter järnvägen högst på interrailarens prioriteringslista när den • Kort om Jugoslavien Kommunikationsnätet i Jugoslavien är tyvärr inte rik stora dagen kommer och man får styra kosan mot • tigt interrail-vänligt, det finns nämligen rejäla luckor i kontinenten. De flesta finner världsmetropoler • Den socialiStiska federala ,republiken Jugoslavien järnvägsnätet längs kusten. Tåg.en är också för det mes som London och Paris betydligt mera lockande. består av sex delrepubliker med stor självbestämman • ta smutsiga och toaletterna inget för en dams näsa. Inget fel i det, det beror oftast på det faktum att derätt. De är: Serbien, Kroatien, Bosnien-Hercegovi • Men där järnväg saknas finns det vanligen goda buss storstäderna är välkända från skolan, från goda na, Slovenien, Makedonien och Mentenegro. Befolk· • förbindelser och glädjande nog så gör bussåkandet inga vänners berättelser, via massmedias bevakning ningsmängden uppgår till ungefär 21 miljoner och den djupare hål i en fattig mans börs. Det är i själva verket • och kanske framför allt därför att de är lätta aU är fördelad på ett 255 804 km2 stort område. mycket förmånligt. Landet är både i språkligt och religiöst hänseende nå och upptäcka. Jugoslavien är samtidigt rör • mycket oenhetligt. Det finns nämligen tre officiella åtskilliga kartans vita fläck, nästan på samma • Från Miinchen finns det direkt tågförbindelse till Sp språk, serbo-kroatiska, slovenska och det makedonis sätt som Albanien, fastän länderna är så olika. lit (se kartan). Men skall du vidare till Dubrovnik så får • ka. Därtill två alfabet, det latinska och det kyrilliska. du ty dig till bussen. Resan tar cirka fyra timmar i Ungefär hälften av invånarna bekänner sig till den • Det finns också de som undviker Jugoslavien därför anspråk, vilket kan bli nog så svettigt i sommarhetta. serbiskortodoxa läran, en tredjedel till den romersk-ka • att de ser det som en typisk medlem av östblocket. Samtidigt är det en tur som öppnar vackra vyer för di tolska medan cirka en åttondel är muhammedaner. • Någon större generalisering kan man knappast göra sig Efter det andra världskriget, närmare bestämt den 29 na ögon, vägen följer ofta strandlinjen och på många • november 1945, utropades den socialistiska republiken. skyldig tiU, landet är nämligen "varken öst eller väst", håll stupar det brant ner i havet. År 1948 gav man sparken åt Stalins "förmyndarmenta utan snarast en rätt lyckad kombination någonstans • Alla förstår förstås inte att uppskatta detta underba litet" och Tito gick inför att skapa sin egen socialism. mitt emellan. • ra landskap. Jag träffade en gång två finlandssvenskor i Dubrovnik. De hade ursprungligen tänkt fortsätta • I Jugoslavien upptäcker sällan utlänningen något av längre söderut med buss, men ångrat sig, eftersom de bara IS minuter med båt och där finns bl.a. ett natur ., det trångsynta diktaturstyre som ofta är utmärkande inte stod ut med att sitta i en buss som körde så nära in historiskt museum inrymt i ett gammalt slott. för de av Sovjetunionen ledda öststaterna. Som inter • till branten. Norrut giCk dock för sig, då bussen då railare är du gynnad i de flesta länder och i Jugoslavien • håller sig på den sidan av vägen som vetter inåt land. Sagolik bro i Mostar kommer du snart att upptäcka att tullmyndigheterna • nästan ignorerar dig. Något visum behövs inte, är pas • Mostar ligger drygt SO kilometer från kusten och har set bara i ordning kan du komma och gå i stort sett som Dubrovniks murar järnvägsförbindelse. Staden är för övrigt Hereegovinas • du vill. Även i övrigt känner du dig väl emottagen och Jag tänker också närmare redogöra för ett par en huvudstad och har 60.000 invånare. Den gamla stads • välkommen, folket är och har känsla för att vara gäst skilda orter och då passar det bra att börja med Du delen är mycket sevärd och me.st intressant är den • fria. brovnik, som redan nämnts. Någon har i ett ljust åldersstigna bron över floden Neretva. Den är faktiskt • Landet tillhör mina absoluta favoriter och under ögonblick kallat staden för "Adriatiska havets pärla" ett av Jugoslaviens vackraste och mest berömda bygg • mitt luffande har jag faktiskt sökt mig dit tre gånger. och närmare sanningen kan man knappast komma. nadsverk. Dock måste jag medge att jag inte är någon fullständig • Staden ligger ut mot havet nedanför ett högt berg. Den Bron byggdes år IS66 och är gjord i vit kalksten, den "allätare" då Jugoslavien kommer ifråga. • gamla stadsdelen är omgiven av bastanta och höga vackra bågen har ett spann på 30 meter. En sagooms stenmurar och du kan promenera runt staden uppe på punnen legend berättar följande om brons tillkomst. • Jag har till exempel efter ett par kortare besök i det murarna. Innanför finns trånga och spännande grän Det första brovalvet som uppfördes rasade samman. • innre av landet kommit fram till att kusttrakterna ·är att der, kantade av gulbruna hus. När man står uppe på Sultanen ilsknade till och lät arkitekten förstå, att om • föredra. Du kommer själv att upptäcka skillnader i ley muren och tittar ut över gyttret av hus, känns det som inte det andra bygget lyckades bättre, skulle arkitek nadsstandarden mellan landets olika delar. På kusten • om man på ett enda ögonblick, flyttats flera hundra år tens huvud rulla. När invigningsdagen för den nya bron hittar man en klart högre standard på det mesta och • tillbaka i tiden. kom svek modet arkitekten, och han gömde sig i fruk renligheten motsvarar mera de krav som vi vant-Oss att • Den bästa översiktsbilden av staden får du uppifrån tan för att valvet ånyo skulle rasa. Han fruktade dock i ställa. • det 412 meter höga Brdo Srdj (Sergiusberget) Trans onödan, bron står fortfarande kvar och har hunnit bli porten sköter linbanan om. Glöm inte kameran! över400 år gammal. • Den gången som jag hamnade i Belgrad trodde jag Det finns gott om simstränder kring staden, dock in Bjuder ni någon av urinvånarna en lämplig summa • knappt mina ögon, när jag steg av tåget på stationen dinarer kan ni få se honom göra ett magnifikt hopp ga riktiga sandstränder. Vattnet är emellertid härligt var det som att kliva rakt in i en film från 1920-talet. • från den 20 meter höga bron. rent. Med, båt når du snabbt och bekvämt någon av Själva staden är visserligen betydligt bättre, men statio • Känner ni för att övernatta i Mostar så finns det flera öarna utanför staden. Till Lokrum tar det till exempel nen lämnar mycket i övrigt att önska. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • =:J Amfiteatern i Puw är ett imponerande byggnadsverk som härstammar från den o Dubrovnik omges av murar, men denna bild ger inte rättvisa åt detta impone rande byggnadsverk. Simstränder finns det gott om, även om sandbeströdda sådana • romerska tiden. Enligt lelgenden förstorade kejsare Vespasianus arenanför att behaga sin är mycket sällsynta. Det steniga underwget lär man sig dock stå ut med, huvudsaken • äIskJJrinna, som var fÖdd i trakten. Arenan är betydligt mindre än Colosseum i Rom, men är ju att vattnet är någorlunda rent. rymde ändå 23000 åskådore. J dag används teatern för kulturella evenemang. • ......................................................... . •

Jugos avien passar tågluffarens börs

__ ____ ____ __

______________________

T DR d a ge n d .n 2 4 Ja=nu=a r l 9 1 =8 5

________________________________ __

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

��

. SÖU. söker : ny kanslichef·

• •

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • .,,,, ....w,j _1odIIr mycht turisur, fastiin staden inte ligger vid kusten. Hela ; • _ ..... iir w.... luv tbt 1IIÖ.ili811« att IIVIiiggIl ett sök i en riktig moski. Mosuu är för övrigt •

.... _ ist ocJr Nst lIIÖlS od det är lDtt lItt upptiicka tecken pd olika kulturers pdverkan. • ibaiasmll: en zv dessa ingår kackerlackorna i • Pula på sydspetsen har järnvägsförbindelse. iId& hotellets namn... Det som gör Jugoslavien extra attraktivt idag, är att • allting - med våra mått mätt - är så förmånligt. Om • AI__lInIi du har möjlighet skall du åka i september då • lågsäsongen har börjat, då skärs nämligen priserna ner • ytterligare. Det är billigt att äta ute, på restaurang kan • två personer komma undan med sammanlagt 30 mark. • Pröva på inhemska specialiteter och nöj dig inte med • fantasilösheter som spagetti och pizza. • HoteUen håller h}'fsad standard och är inte heller • aUtför dyra. Betydligt billigare är det ändå att hyra rum • hos någon familj, och många gånger trevligare. Ett • rum för två personer kostar mellan 40-60 mark per • natt. Beställer du ett rum via en lokal turistbyrå får du alltid betala det fastställda priset. Blir du däremot upp • raggad på gatan så finns det alltid chans att pruta. • • Tycker du om att simma långa sträckor och långt ut • så trivs du säkert i det adriatiska havets vatten, det är • salt och friskt. En tredje faktor som du säkert inte • uppskattar lika mycket är hajarna, det finns faktiskt sådana. Enligt tysk resehandbok som jag en gång fick i • min hand, fick en tysk turist sätta livet till 1974. Sådana • fall hör förstås till sällsyntheterna, men har· du sett • "Hajen" på bio så... • • • • Tipsa ÖP:s • • Inter-Rail Tips! • ....... . • • Under vintern kör vi i ÖP • en artikelserie med tips • för den .som planerar att • tågluffa nere i Europa. • • Har du själv varit med om någonting intressant då • du varit ute, eller är det någonting du vill varna för. • kan du gärna skriva en snutt till ÖP. Foton mottas • också med tacksamhet. • Adressen är ÖP. PB 27.68600 Jakobstad. Det går • bra att skriva under signatur. men sätt ut namn. • Text och bilder:

adress. socialsignum och telefonnummer. Införda • bidrag honoreras. Patrik Sundqvist

• • • •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• -

SÖU söker som bäst en vikarie för kanslichef

Ulf Johansson. Styrelsen beviljade på freda gen Johansson ett års tjänstledighet från och med den första mars i år. E\'entuellt kommer tiden att förlängas.

Ulf Johansson kommer under sin tjänstledighet att fungera som marknadsförare på ÖP, det vill säga ha ansvar för tidningens annonsintäkter och upplaga.

Inget midvinterting i år? SÖU-styrelsen diskuterade också midvintertingets vara eller inte vara. De senaste samlingarna har nämligen inte varit vidare lyckade vad deltagar antalet beträffar och styrelsen hade i verksam hetsplanen getts utrymme att besluta om det aUs . ska bli något midvinterting i år. Ärendet var angeläget och lockade till livlig dis kussion, men något beslut kunde inte fattas utan frågan remitterades till verksamhetsutskottet. Där ska man nu till att börja med utreda om det finns något lämpligt tema, innan något vidare beslut fattas. Att det varit lite si och så med uppslutningen de senaste åren kunde SÖU-styrelsen i varje fall enas om. Men en del menade att det här ska gå att åt gärda med rätt information och med ett tillräck ligt intressant och engagerande tema. Ett sätt skul le då vara att frångå Norrvalla i Vörå och i stället ordna tinget på en ort där det finns en akut och aktuell fråga att diskutera.

SÖU:s förtroendevalda 1985: Kaj Karlstedt utsågs till förbundets viceordföran de och en rad kommitteer tillsattes, bland annat följande: Verksamhetsutskottet: Lars-Erik Backman, Tomas Bäck, A-S Rosendahl, Agneta Martin, Roy Fogde och Janne Sjöström. Ekonomiutskottet: Rafael Frans, Yngve Bengs, Dan Häggblom och Dan Örndahl. Teaternämnden: Lars Andersson, Margaretha Sjöstrand, Alpo Rintamäki, Yvonne Ståhlgård, Anci Holm, Ragna Weegar och Mischa Hietanen/ Wasa Teater. Musikutskottet: Jan"Henrik Häggdahl, Heikki E. Hovi, Jan Jacobson, John Ahläng och Clas Erik Holm. ÖP-rådet: Stig-Göran Forsman, Patrik Sten vall, Stefan Träskvik och Robert Selänniemi.

KUF gästar

Wasa Teater

Det såg länge ut som om det inte skulle bli något revygästspel på Wasa teater i .år. Stora s<;enen ansågs nämligen vara fullbokad med teaterns egna fOrestäIlningar och repetitioner.

Men söndagen den 17 februari ska det i alla rall bli av. Då gästar Karleby uf:s teateramatö rer residensstaden med nyårsrevyn "Vilå skruupåpper". Två föreställningar kommer I alt ges. en på dagen och en på kvällen.

Det är Fjalar Holmqvist. själv aktiv revyma kare och Karlebys representant i teaterstyreI sen. som lyckats fixa det. Och några större problem lär han sist och slutligen inte ha haft. - - Nej. egentligen inte. När jag väl hittat en lämplig dag gick det nog bra. säger han. Teaterchef Thomas Backlund säger att det är av rent praktiska skäl man inte velat ta emot revyerna i år. - Vi måst ju i första hand tänka på vår egen produktIOn. Och eftersom vi spelar fre dag-Iördag är det tekniskt svårt att ha gäst .spel. Den här söndagen är i stort sett den enda lämpli,ga. Så ytterligare något revygästspel lär inte vara att vänta på Wasa teater i ar. förutom kavalkaden den nionde mars.

,m ..n " 2 _ . .. =r I 1..

____________________ ___________

________________________ __ __ __ __ _

Diskussionen i Närpes:

Inga nya patentlösningar . men föreningen kämpar vidare Vi kunde i förra veckans nummer av ÖP läsa aU Närpes Ungdomsförening skickat ut ett medde lande om förestående kris till 1 700 hushåU, och att man önskade att folk skulle komma till ett dis kussionst illfälle den 20 j anuari. Hela 45 personer hörsammade uppmaningen och kom fram med si na ideer och förslag. Det var väl inte direkt för många som deltog i diskus sionsmötet i Närpesgården, men styrelsen var i alla fall nöjd att så pass många visade sitt in tresse för föreningens framtid. Mötesdeltagarna fick möjlighet att framkasta sina åsikter både muntligt och skriftligt. Man delade nämligen ut ett formulär där man fick kryssa' för olika alternativ som passade var och en bäst. Bland annat kunde man med ett kryss ange vilken sorts aktivitet man är be redd att delta i, till exempel om man är villig att sitta med som styrelsemedlem, hjälpa till vid talkotillfällen och dylikt. Dess utom fanns utrymme för egna kommentarer. Uppgifterna granskas av styrelsen och an vänds vid behov, man fick nu viktiga upplysningar om vem man kan kontakta vid olika evenemang. Frågan om Närpes Ungdoms förenings vara eller icke vara tycktes vara rätt klar bland mötesdeltagarna;

föreningen

skall vara.

Vad för slags verksamhet man ska ha var något man fundera de en hel del på. Nygilmla ideer diskuterades och synades i söm marna, men någon sensationellt

och rafflande ny ide framkom inte. De förslag som vann mest gehör var att man borde ordna familjedanser, discodanser för barn och något slags motions bingo. De "unga" ungdomarna som fanns på plats menade att man någon gång också borde pröva på aH ordna danser med levande musik i stället för att alltid köra med discjockeys. Den gamla välkända revy pappan Björn Forsen (vars av hopp sägs vara en av orsakerna till att det inte blev någon revy) menade att man nu till en bör jan borde satsa energi och tal koanda på "kända hästar", det vill säga på sådana aktiviteter som man vet med sig brukar ut falla väl. Alltså borde man få igång revyver,ksamheten på nytt, och fortsätta ordna mode shower både på vårar och hös tar. Det finns emellertid ett krux med modeshowerna, och det är att köpmännen inte alltid ställer sig så positiva till saken. Bland annat tycker en del inte om att deltagaravgift uppbärs av affärerna. - Så det blir lite av att vara ut och tigga då igen, tyckte Fredrik Nygård. Men, fortsatte han, det kretsar ju kring att få ihop pengar till oljeräknin garna, så man kan förstås säga att det också är en aktivitet.

Wilson. D Dystra miner hosföreningens ledande damer: Inga-Britt Söderman, Mikaew Esch och Lena

På mötet var man ense. om att det här med "kris" inte är någo . t specifikt för Närpes' del. MiChaela Esch tyckte ändå inte att det gjorde saken lättare att stå ut med, att det i alla fall känns " grymt". Likaså frågade sig Inga-Britt Söderman om man då bara ska acceptera att det är så, utan att kämpa emot. En annan fråga som diskute rades var medlemsavgifternas storlek och på vilket sätt de borde inkasseras. Robert Udd ansåg att medlemsavgiften gott kan höjas till exempelvis femtio

mark. På det sättet får man fram de medlemmar som verk ligen bryr sig om föreningen, och avgiften skulle då inte kän nas som "onödig". Från styrelsens håll pekade man då på att en del familjer med flera medlemmar då kans ke inte sk"uUe tycka sig ha råd att vara medlemmar i före ningen. Lilian lvars påstod att hon i flera år väntat på att få ett med lemskort att betala, men att det aldrig kommit. Hon ansåg att det är väldigt viktigt att med lemmarna värvas personligen. Håkan Pellfolk var' inne på samma linje och menade att fö reningen bör sträva till att hålla" en nära kontakt med alla med lemmar. Sig vald Teir nämnde som exempel från en annan förening att man där utsåg skil da byaombud som ska se till att saker löper, och tipsade Närpes uf om att de kunde göra lika

De personer som utsetts till olika uppgifter måste hitta en " tand-in" åt sig ifall de inte själva har passligt att utföra uppdraget.

Den sak som kanske disk ute rades flitigast var biografen och dess stolar. Lena Wilson påpekade all biografverksam heten är den enda året-runt verk amhet man . har och all den dessutom iir det enda som ger vinst. Därför borde man

slå vakl. om alt stolarna är i gott skick så all biobesökarna

D Cirka 45 personer hade mött upp i Närpesgårdens disco sel/aste söndag för all diskutera krisen inom Närpes Ilf.

inte

helt eller bara renoveras, kom man till den slutsatsen all man först ska undersöka med ned-' lagda biografer runt om i lan det

ifall

behöver

uppstående

förargas

fjädrar och

över dy-

man

skulle

finna

lämpliga begagnade stolar till överkomligt pris. Hittas inga sådana bör man till en början försöka sig pA all renovera de

25-30

dant.

likt. Efter IAngt ältande om huruvida stolarna ska bytas ut

trasiga

stolar

som

finns, i stället för att kosta på sig all köpa aUa stolar helt nya.

Biografverksamheten inbringa de år -84 58000 mk i vinst. I år räknar man med att man ska få

in cirka 50000 mark. Men det här är pengar som går åt till uppvärmningskostnader i ett huj, så det lämnar inget kvar till verksamheter i olika former. Och det är ju väldigt sant det Mari-Ann Esch sa, att det är svårt att bedriva verksamhet utan pengar. Någon patentlösning på hur man kunde få Närpes Ung domsförening att bli en bloms trande och inkomstbringande förening fann man inte på detta nära nog tre timmar långa dis kussionsmöte. Michaela Esch tackade alla som kommit till mötet och ftamförde förenin gens önskan att lika många har lust att delta i årsmötet som hålls 17 februari. Vem vet, kanske någon i Närpes huvudstupa kommer på tidernas ide som gör att före ningen får ny frisk vind i seg len. Vad vore väl bätte än det ...

______________________________ _____'_ _ . ._" 2 .

.u rl 1" ____________ ___________________

Klkki ställer upp Kikki Danielsson kommer att stölla upp i årets schla ger-SM i Sverige, det vill sö ga uttagningen till Melodi festivalen. Detta trots att hon efter 1983-års andra placering efter Carola, för klarade att det inte skulle bli några flera försök i Melodi festivalsammanhang. Låten som Kikki stöller upp med heter "Bra vibra tioner" och ör skriven av Lasse Holm.

o Aldrig

Skilsmässa på egyptiska I Kairo begärde en kvinna skilsmässa från sin man som hon uppgav hade in gått tvegifte. Den andra kvinnan var inte mönniska av kött och blod, utan de djinn, det vill söga en de mon. Tillsammans med den

nya kvinnan hade mannen dessutom två barn. Den nya kvinnan gick inte att få inför domstolen eftersom hon gjort sig osynlig. Men rötten trodde på historien och gav den gamla hustrun skils mössa.

LundelI till Finland! på

när det är kallt, annars är risken

du drar

på

dig en lindrigare köldskada!

främst öronen man ska vara rädd om,

som -

.m.-ta

sitter

ytligt

och har tunn hud

. Men också näsan och hakan är

kroppsdelar . Bäst är att och dessutom

dra ner mössan vira en haJsduk

kiI"�a tills bara ögonen sticker fram.

o Ulf LundelI skall upptrlda någonstans I Finland den 6 juli, men var? IOsterbotten

kallt. vid en temperatur strax under noll. Men blir det kalla re gör man bäst i att b}'1a till ylle och när temperaturen när mar sig minus trettio eller när det laser är det bäst att vira in bakan och kinderna också. Det

är ocksa att rekommendera när man cyklar, eftersom det ge nast blir mycket kal are då när man har också vinden emot

sig.

ten inte under Jcn det tar att ga t,lI ,kolan eller t. j!.!cr Karin Ågren . dvlik . 1en neksa en I'mlng kiild· :i\'en hkad;1 k,ln vara (lm den int' ir dirck L rhg. blir ( en forff\'q _ - a delen svart.

obehagl(g, t l

man med Vi . erfi!!.. - " här tiden om man CO"l'ia med all a harhu atl. men Jet ;ir ämJa ingenting att rekommendera. - Ungdomar gar ju annars "armt k iidda med dunjacJ...ol il or .U• " h I ng k' a I onger. V arf··

mkrin" och frysa om huvt'! nd < r Karin Å\:fcn. Ylle är att förcun; P,I s[l\'ii! huvud om fötter och hiindcr. Del varmer bät tre iin bomull och läd r. - En bomullsmössa kan g,i för si g när det inte är så viirst

u rl

först vit. i och m d al t hlodt:t försvinner. Sen blir dcn :tlllieItt les hd udl börja med pickar delen smula. 'n bÖ .lar dct v \rka. her i i tta r Karin Agren.

J...nallriid, Till

• Gnugga illte! inll,'1 "idet ','jr Det " . ", iI t- n l :. 1 v :llki dfl art gntH l!<I det frusna stiilkt med sl ic i. 1 1en del ii r enligt 1110dema flirstilsigp \arc

o Ett tiotal föifrusna elever har Karin Ågren, skolhälsovårdare i Vasa, fått /a ha1ld om i vin/er.

ka tlig .

helr

liir-

- Man ska undvika både kallt och varm!. Kroppstemperern! iiI' biist. Ett hr<l iitt iir alt

dler h a sduk e n - men utan att gnida, det är viktigt. Brasor o ch varma e e me nt värmer upp den förfrysta delen för snabht.

r,ika ut för pa vara breddgrader är dock inte av det allvarligare laget. - Om man till exempel gEn vilse ra i en och ir ute länge ' kanske tlera dag ar. finn det n risk atl man fiirfnsc'l' förs!a -

tiJ

Ulf LundelI kommer till Finland 6-7 juli nösta sommar. Den senare dagen skall han upptröda vid en stor utomhuskon sert i Helsingfors, men var han skall upptröda den första dagen ör önnu inte faststölit. Finlandsturnen ör en uppvörmning inför lundelIs folk parksturne i Sverige. Dör har man redan nu bokat in 18 framträdanden, vil.ket ör något förre' ön under succesom maren 1982 då "Oppna landskap" fanns på allas löppar och 86.000 människor såg idolen.

• Inte allvarligt De k öld sk ad or man kan

S"i

hoppas slikert många.

helt enkelt v rma med vanten

följer man dessa r;id kommer huden snart att se n or al ut igen, O ch också värre kölds k ad o r. s, dana som leder till vattcnbl3sor l k relativt snahht och utan komplikationer om man ha ra ger sig till I ;M en k. ropp<, d-e I ar som r:1 sman förfrusit kommer art vara b etydligt ömtaligare i forhiirt-

III;':

• Feta salvor

Pirater feta på svältskivan

ä s

Lagom för julen s pelad e ett 30-tal internationella artister in en L P-sk i va "Do They Know ifs Christmos", v a rs intökter gick till de svältande i Etiopien. Nörmare två miljoner skivor såldes, yilket bety der en hel del mat för de svöltande.

mngen.

Karin t iir ink m\c!-.et · gren kan göra fllr dl t'le\' (l1l1 fiirfrusit si . - Viu dc t !;tget ir dct för s..:nt al[ l!iira nal!o!. del iir hara " ' h,' 1 ,->' 1 1 1 ... ;Ill Lira natun: "-,- 111l! . . Feta sillvor hruka .]·a" re kmilmenuera. för hudt'!) tnrkar liitt ut niir dell ir frusell. SlJecit'lla ,alvo r kan köpas rcn:ptfritt pfI ' . apotek. men oc k'sa ttlllxel1lpt'l Vitali . Nivea och vaselin duQer bra. I hlvudsaken iir atl de I

inte

innehaller vatlen om man

BirgItta Strand •

Bob Marley går igen

ska ut igen.

•

Men också andra har ötit sig feta på produkten, Det har nämligen dy kt upp en piratskiva, som av allt att döma härstammar från Singapore. Lokala handlare därstöde har emellertid uppmanat de som gjort profit på sk i van att skö n ka pengarna till Etiopien-hjälpen.

;.'III

Reggaekungen Bob Mar le y dyker upp på den engel ska tidskriften Melody Ma kers bästsäljarlista för 1984. D et är samlingssl<.ivan "Le gend", som ståtar med en fin femt eplacering flera år J . efter legen den s död.

'-------'

Torsdagen den 24 Januari 1985

• Hälsningarna från ÖP-danserna blev stor succe. Nu fortsätter vi i samma stil i TORS

DAGSTORGET. • Som prenumerant kan du helt gratis hälsa till vem du vill. via ÖP. Eller också kan du annonsera ut en grej du vill köpa, sä1lja eller byta. • Föreningarna kan via TORSDAGSTOR GET påminna om talkokvällar, styrelsemöten, tävlingar osv.

Här är veckans torsdags-annonser: r--- -----------------------------•

Hälsningar' Titta hit!! Vi vill skicka stora kramar o. massor av hälsningar till alla" som tror sig känna oss. O An na o. Nina i Krombi. Hejsan morsan hejsan· stabben! Här är brev till Annika & Camilla. Är ni kära i ossännu tjejer? Ko ko kom igen på en sväng i Lokalen! "Mamma & Moster"

Såhär gör du: 1) Skriv en bokstav per ruta i nedanstående kupong. 2) Lämna en tom ruta mellan orden. 3) Sätt ut telefonnummer eller adress om du vill att du skall bli kontaktad. 4) Ifall du vill ha en kontaktannons under signatur, kryssa för det. alternativet och bifoga tio mark för behandlingskostnaderna. 5) Sänd ku{?Ongen i frankerat brev till: TORSDAGS· TORGET, OP, PB 27, 68600JAKOBSTAD. (Kom ihåg aU uppge namn och adress till ÖP).

Ma ssor av hälsningar åt alla e l e ver i V-O-M hög stadie. Lycka till med 1985! Hälsningar till alla ettor i VÖS gymnasium, Fia, Minna, alla gulliga replot bor och Pia, Svidi och Ge berg, Susanne L och Kicki A.Jrån J:stad av två från samma hus. Hallo malaxbor! Jag sak nar er! Men vi syns kan ske snart? Hälsningar er käre vän Jari i Järna.

Namn:

. . . . . . . . . . . . . .•.................................................................

Adress: .............................................................................

Underskrift: .......................................................................

•

Jag vill skicka en jättestor kram till Kim och en häls ning till alla som känner mig!! Nina Hälsningar till alla som känner sig oborstade: Lå åre: Hur är det med mor gonrocken? Marina: Är det han? Lotta: Ta inte bilen med till nästa fest. Jag!

Hälsningar till Riitta, Ma rina och Malin på SÖFF +tusen kramar till Janne från "A-L". Hälsningar till alla Heavy fans + Annette, Nina, Bit· ti, Mia, Nina från mer el· ler mindre en Ghhoosstt. .. fan och en stor puss till 85 1 er va sägs?! Jag vill ge en kram till alla i OCY på klasserna kl I och el II +alla som bor på "Singcn" vi ses nån gång. "Kram från en som slutar' Vi tackar f ö r hälsningen som vi fick från senaste ÖP dans och hälsar tillba ka åt alla tokstollari "år öv" "Mörk och ljus"

Köp/sälj Ford Cortina 1600 GT -69 säljes hel eller i delar för månligt. Tel. 961-22107 8 vard. 9-13/Mikael. '. Säljes Roland el-piano MP-600 förmånligt. Korg Polysiz Synth, som ny för månlig. Korg CX-3 el. or gel använd 1 år. Ring 962 41488. Tunturi Tiger -84 som ny 3000 mk, tel. 3 703 90.

Tjena! Vi vill hälsa åt Te Säljes: ett bra kassettdäck rese, Annika, alla som gil (Stereo Derby) Acpage lar discot i Petalax och al AL-30, tel. 961-222 508. la 9:or i V-O-M högsta dium. "Vi två" -------- ---------------

Jag vill att ÖP förmedlar svaren till min signaturannons . bifogar tio mark.

•

• • I I • • I •

den 2/4 januari 1985

Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund. Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1985 ÖP·rådet: leif Rex, ordförande Sture Erickson, Stig·GÖran Forsman, Birgitta Strand, Lars·Erik Backman och Ulf Johansson Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karl·Gustav Olin Tel. 96=7·13555, Hemtel. 967·13420 Redaktion: Jakobsgatan lJ Postadress PB27 68 601 JAKOBSTAD Redaktör i Vasa: Birgitta Strand Tel. 961-113522 , Hemtel. 961-39 55 9

PRENUMERATlONSPRIS 1985 Helt år ............................. 80, Halvt år. ........................... 60,Skandinavien ...................... 90J• Lösnumm·er..................... 2,50

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad Tel. 967-13555

ANNONSMOTT AGNING SÖU:s kansli, Handelsesplanaden 10 D, 65100 VASA \O Annonschef: Clas Holm Tel. 961-12r5M - Hemtel. 961-222 508

NÄRPES KOMMUN

;a U.ggdO:'lJ�'bund = = O: ftiJlw'J!l'ama d

rian ((jr ungdoms· ; SVenska Österbotten, med Over

medlemsf6reningar och ett sammanlagt

.....!IBI n tal pI ca 18000 medlemmar.

GÄNG!

Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16

lediganslår tjäns ten som

ANNONSPRIS I texten ........................... 3,75 Efter texten ................ , ..... 3,75

UNGDOMSSEKRETERARE

Bestämd plats -2 , 0 per mm

KOMPETENSKRAV: § 2 i förordningen om kommunala ung· domsnämnder stadgad kompetens (418/72).

FÄRG ANNONSER Minimistorlek200 mm.

LÖN:Y21-24

Färgtillägg -3 , 5 spmm

ANSTÄLLNINGSVILLKOR: Tjänsten underlyder gällande inst· ruktion, tjänstestadga, pensionsstadga och allmänt kommu· nalt tjänstekollektivavtal.

Österbottniska

telefon eller som på grund av post försening

Närpes den 18.1.1985 Kommunstyrelsen I Närpes

a av frågorna ovan, är Du den rätta "darna på vårt kansli.

KANSLICHEF för

ett

ev. fortsättning.

lande och intressant arbete.. t8

rundlön

5229

mk/mån.).

-....... jngar riktas till styrelsen för SÖU,adress Handels· _.-alnaden 10 D 65100 VASA. Senast måndag 4 februari

.16.00.

ningar svarar kanslichef Ulf Johansson,

113572,115372.

Har

du i

OFFSETTRYCKARE

med tidigare erfarenhet får anställning i skiftes" arbete. Tag kontakt med faktor Stig Björkman för närmare upplysningar, tel. (967) 13555, Jakobsgatan 13, 68600 Jakobstad.

kollat om du har hälsningar Sidan G TORSDAGSTORGET?

införts

begärt

Tyst bön om hjälp

Godtagbatt läkarintyg bör inlämnas innan tjänsten tillträds.

1985 med

inte

nummer.

UPPLYSNINGAR: Ungd.sekr. L1sbeth Saxberg·Blomqvlst eller kommunsekr. Peter Andersen, tel. 962·41221.

ansvarar

gas annonser vilka meddelats per

SISTA ANSÖKNINGSDAG: 4 februari 1985. Ansökan, till vilken fogas betygsavskrifter och sådana inty , som sökanden önskar åberopa riktas till Kommunstyrelsen i Närpes, 64200 Närpes.

förbundets tf

Posten

inte för eventuell skada som tillfo

Riga, APN - Flera dagar i rad kom hjorthonan ut ur skogen och stod länge på en och samma plats intill landsvägen, liksom i ett för sök att dra till sig uppmärk samhet. Till slut lyckades hon, och då visade det sig att hennes kalv låg i buskar na med brutna ben. Ortens läkare Aija Valjuka tog sig an den lille, gipsade hans ben, gav honom medicin och matade honom med nappflaska. Bambi som hjortkalven döptes till, blev snabbt barnens favorit i byn, och det var förstås med blandade känslor de såg hur den friska Bambi fördes till nationalparken Gauja för att växa upp i frihet.

..., .

__________________________ __ ____

TO B=d ag en d=. n=24 J an=u=r 1 9=85

________________ ________________

____

•

av Birgitta Strand En bilsemester i Sovjet på tumanhand är en upplevelse av ovanligt slag, det kan Leif Paulin i Vasa garantera. Han har nämligen själv varit ute på ett sådant äventyr och seDt kommer han att glömma den resan. Det skojiga'ite var definitivt måltiderna bland vanliga arbetare på matställen i industrikvarteren, säger han. Det mest spännande var Oj

måhända den fOrbjudna natten i beteshagen, eller den gången i Moskva när han stannade vid rött ljus och broms vätskan rann ut på gatan

•

Leif Paulin har alltid varit in t resserad av vårt östra grann land och en resa till Tallin un der studietiden gav IMrsmak. Leif Paulin ville åka igen, men inte i stor buss. - Man har in en egen upp täckarglädje när man reser på det viset. Man följer bara med och gör som guiden säger, tittar än hit än dit, säger han. Drömmen var att åka med egen bil och när han senare hit tade sin livskamrat, åländska Siv, blev drömmen verklighet. De lånade en Volkswagen klein buss, inredde den enligt kon stens alla regler med bäddar, gaskök och gardiner, prydde utanskrirten med den finlinds ka och den illDdska ....... och gav sig iväg på en trevec kors bilsemester på tumanhand i sydvästra Sovjet. Resan hade de planerat in i minsta detalj redan mlnader i fönig. Det ir man tvungen att göra, eftft'lJOlll alla övernatt

•

ning sställen ska bokas i god tid före avresan. Och ju tidigare man börjar planera desto bätt re. Hel'!t ska man börja redan vid årsskiftet. om man tänker resa under sommaren, säger Leif Paulin. - Annars kan någon av campingplatserna vara fullbo kad och då är man tvungen att ändra och förkorta resrutten. förklarar han, för det är inte tillåtet att övermitta utanror campingplatserna. Själv var Leir hulln ocIa hans Oickväa tvunpa att trotsa förbudet ocb tBlbringa en natt i en beteshqe. Det var för all del riktigt nvligt, men det är ändå ingentiDg han vW r dera. - Risken finns alltid alt man blir upptäekt av milisen och på crunct .. ....... kan

man di bli tvu.... att tiD bringa en hel dag pi nlnDIIIIIe kansli. Och det ir ju onödigt.

o Leif Paulin arbetar på samfundet Finland-Sovjetunionens lumsli i sOl'jetresorna. Sam/u.t har förresten en egen resebyrå, KontalcJ.

•

sprack

Bormscylindern

För att undvika dylika avbrott ska man göra upp ett så realis tiskt tidschema som möjligt, för Leif Paulin Pk d' ....... eaIigt plaaema lada fram tRI MCJSkva. Dir blev de försenade med en dag när bromsarna plötsligt säckade ihop. - Bromscylindern ipl"Kk air vid rött

- Enligt en engelsk turist· broschyr, pm..... IOID gatan, skulle lördagarna vara arbets dagar i Sovjet. Men det stämde inte längre, fick vi veta.

gatan, berättar han. Med växeln som nödbroms tog de sig ut tUl eamrt....t.. sen, som ligger en lOd Illa ....för staden, och hörde sig lir om verkstäder och öppethåUni ..... lider.

• Föy reglerw Tidschemat bftr med beaktande av att hastig. "'.'earlasningen i alla sml byar 60 tdIo meter i timmen. - SI ska man Inte heller ha för avsikt att ba6ka si många

lin re ordentligt, sIger LeIf' huHn. Om nitterna ir alla biltu ris ter tvungna alt pausa van sig YIU det eller iDte. Enligt Leif PauUa Ar det ....... iate 00Itet att k6ra .. pi o vägar nattetid i Sovjet. Nigo' som han själv tycker är en för nuftig regel som bilisterna har all orsak att följa. - DIr anvIDder ...... aImlI gen inte blinkande bommar som här när det är vägarbeten på g ng. Om vägen är upp grävd spänner de helt enkelt ett rep runt hAlet och det syns inte nir det är mörkt, berättar han. Följer man bara de regler som nnns gå r det bra att bila i Sovjet, menar Leif Paulin. Vä garna är asfalterade och aUa trafikmärken följer internatio nell praxis. Reparationsbockar finns dessutom vid var och var annan parkeringsficka. - Folk sköter verkligen om sina bilar i Sovjet. Reservdelar finns hur mycket som helst och ibland kan man få se riktiga veteranbilar på vigarna. säger han.

• Måltiderna roligast Det roligaste med resan var en ligt Leif Paulin att äta mlltider na bland vanliga arbetare på

matställen i industrikvarteren. Men det var ocksA en upplevel se att besöka de allmänna kö ken vid campingplatserna, där amatörkockar av alla möjliga tillredde sina

m c ket beror på hur tillmötes e de man sjAlv Ar. På hemvIgen plockade vi sjilva ut alla våra er och fkk passera utan nl gon mera ...... granskning. Ett annat rid som Leif Pau Moi.... ...jetresenä rer Ir aU ta reda på raa till alla dlell man viii besöka. a på raebyn\er-P ge aD de n service som vi väntar 0118 . Visst tar de reda på det IIIJIII vm veta, IIK!II det UD ricka spe- ddIt om man bra är tvi. Det rorsta de rrAgar är nimligen .... ...... ..,.ppen Ir hur mings busslaster som konlmer.

• Andra sätt Dyrt blir det inte att bil.seme stra i Sovjet, inte om man jäm för med vad en motsvarande resa skulle kosta i virt eget land. - Bensinpriset är för det första betydligt lägre där om kring 3,20 litern. En natt pA en campingplats går på 30 till SO mark per person, och maten är vanligtvis billig, säger Leif Paulin. Dyrt är det däremot aU bo på hotell. Till och med ett billigare motellrum kan kosta over 200 mark. Det är något som man är tvungen att punga ut med 0111 man reser tåg och vill stanna nånstans över natten. SA det bästa rådet Leif Pau lin kan ge ungdomar och andra som vill se Sovjet på egen hand är att resa med bil. Antingen egen eller lånad. - Man kan också hyra en mindre buss och resa nera till sammans, säger han.