Österbottniska Posten (ÖP) nr. 50 1977 by Österbottniska Posten

österbottniska posten ~tprhottnh<k on!!""om~ti,Jnin~

Torsdagen den 15 dec. 1 q77

SOp-50

Kronoby kommun I{ommunjobhct ger trygghet

köper Emet-tomten? men arbets~varna är många

KRONOBY KOMMUN underhandlar om köp av markom rådet vid Emet folkpark. På måndagen sammankom re presentanter för kommunstyrelsen, Karlebynejdens spar bank, som äger marken, och Emet folkpark till överlägg ningar. Kommundirektör Gösta Svenfelt räknar med att kommunstyrelsen kommer att föreslå att markområdet skall köpas. Situationen har föränd rats beträffande Emet folk park sedan den firma i Kar leby som ägde marken har

upphört. Äganderätten har småningom övergått till Kar lebynejdens sparbank. Ban • SE SIDAN 12

Första rinffen al{tiv,eras ~

Ande'Non ny ordförande ETT FEMTONTAL &ktiva föreningsmedlemmar hade ,mött upp till första ringens årsmöte senaste torsdag på Jungs borg i Karleby. Efter några års rätt tam verksamhet inom ringen beslöt årsmötet att under kommande verksamhetspe riod försöka sätta lite mera ssprätt på verksamheten. Deo nya styrelsen kommer att få en hel del av problem att brottas med vid upplivningen av ringens verksamhet, kon staterade mao vid årsmötet. • Bl? SIDAN 5

• Dansl{urser torkade In

Nytt försöl{

• •

]anuarl•

BORDE det inte vara en av ungdomsföreningarnas viktigas te uppgifter att lära de unga dansa? Ta, det tycker åtminstone SÖU-instruktörerna Håkan Weste:rmark och Roli Storgård. Därför hade de prickat in tre dansledarkurser i novem ber. Till deras besvikelse, iiom det inte så många deltagare att kurserna kunde ordnas. • SE SIDAN 14

Det ktävs mera av oss än av annan personal I servtcesektom, menar fr.v. Gun1i8 Broa, Stig"Gö.o Srodors.

raD BonD och Kerstin

TRYGGHETEN är det bästa med ett kommunalt arbete. Den som har en fas' tjänst i kommunen sitter tryggare på sin plats än de flesta. Kommunen kan inte gå i konkurs. Men i det kommunala jobb~har man många .arbetsgivare som' vill vara med och bestämma. l den privata sektorn räcker det med en chef; i kommunen anser sig alla ha rätt att ställa krav. Vi diskuterade fördelar och nackdelar med kommunalt arbete med tre som jobbar inom kommunförvaltningen i Malax. De tre är Gunlis Broo, biträdande kanslist och registrator; Kerstin Storförs, byråsekreterare på byggnadskontoret och huvudförtroendeman, samt Stig-'

Göran Bonn, lantbrukssekreterare. Alla tre ställer tryggheten som den främsta fördelen med det kommunala arbetet. Men de kommunalt anställda känner en press på sig som ökar hela ti den: allmänheten anser ofta att vi bara sitter och har det bra,

utan att veta om hur mycket! arbete och papperskrig som finns bakom t.ex. alla statspen.. gar. - l den priv [La sektorn har man en chef. Här är det 5.634 chefer i stort sett • SE SISTA SIDAN

Läs om tonåringens problem

Lasse Sunds debu.troman startar som fölietonfl; i öP "

• NU KAJ.~ DU LÄSA LASSE SUNDS uppmärksammade tonårsroman Natten är ännu ung som följetong i ÖP•. BOken handlar om Erik "Eki" Bergman som är 16 år och bor i Jakobstad. Ekis föräldrar förstår hooorivinte, han vaotrivf, i skolan och han har pro blemmed kompisarna som inte vill acceptera honom. Boken kom 1975 och fick överlag god kritik. Nu star tar vi alltså med romanen . som följetong i öP. Följ

Lasse Sund skriver nu ' på heltid efter det han fätt stat ligt författsrstipenditun.

med tonåringen Ekis pr0- . Nu har han statsstipendillm blem från början, prohl~m för att skriva. Han bor i Abo, officiellt för att stude som i mycket är allmängil tiga för tonåringen i en H ra litteratur och engelsKa Läs om Lasse och början ten ~tad. Lasse Sund .har vid det på hans roman på sidorna här laget hunnit bli 24 år. 1<_01

Torsdagen den 15 dec. -

Ungdo.Dlsarbete .~ i motvind

OP I Bibliotekefmaste ge oss ' , , ' , 1977 chans att läsa nya böcker!

15 dec.

* Kullur kostar pengar. Det

1977

• Ungdomsniimnden i M xmo får inte . hyra Ker klax ungdoms föreningslokaI för att göra den till ett centriIm för fastla nds ungdomerut aktiviteter. Det är äldre kel'kJ.axbor som säg!!r nej. :t;:>en här negativa InstälIn i g

ar ett ' faktum som en är svår att förstå. Som de Just nu nar enskilda har, små möjligheter alt kögamla i Kerklax diskuterar är , pa böcker, borde biblioteken utrustas med tillräck : Iler ocl" fler inser. Men,tyvärr är det många , som lokalen viktigare an ur:gtIOmen.

liga resurser för att möta de krav som kommun inte inser att vi måste ha kultur ochså om den kos Ungdoms nämndens bud måste' medlemmarna ställer. anses skäligt: FörutOlT' en ii )'a tar pengar. hyra på 1.000 mk skulle nämn den m ed centralvärme samt ef Men så är det sällan. Tvärtom finns det många I kristider hör kulturlivet till de sektorer som ter ett provå r återställa lok'ld" 1 exempel ,s om visar att kommime,:,na gärna- håller j samma skick som den t .:J " S snabbt ,' får känning av den kulturnjugghet som emot: bibliotekskostnaderna nere. Det finns, anser man, I" ·trots allt ~ackert tal finns i våra kommuner. viktigare behov som måste tillgodoses. De- som motsätter sig un:,;

Specie llt på finlandssvensk:t män runt om i Svenskfinland, la gstadga t utrymme f ör per håll, eftersoni svenska bör det finnas en utbildad sonalförs-tärkningar, lågkon böcker i regel är dyrare än, bibliotekarie per 20.000 lån junkturen till trots, om k om

fin.ska, märks varje åtstram och år. munerna bara är villiga att ning särskilt tydligt - också Hur många bib:liotek är det ära sin del av kostnaderna. om åtstramningen endast be- som inte når uPP .till den här

står i aU man låter bli att ' , statliga normen? Som bekant Bi)c.kema är det höja anslaget för bokinköp. erhåller ju kommunerna stats vil;:·tigaste bidrag för bibliotekarietjäns I tvåspråkigQ kommuner är ter. I ett biblio tek är böckerna det bär ett problem som krä givetvis det viktiga,,:.te. Bok V(1r särskild. uppmärksaInhet. En hel del bar dock gjorts valet är också ett av de stora under årenS lopp, och gläd problem som bibIioteksfolket Små satsnmgar jande många kommuner kan har att brottas med. ett på personalen i dag visa upp mycket for problem som måste ses i re närnliga bi;blWteksutrymmen laJt-ion till de anslag som ges Enligt biblkteksinspektör tyvärr motsvarar bokbe för bokinköp. Barbro Boldt, som under ståndet inJte alltid bibliote årens lopp bar baft manga kets yttre standard. Här skall inte diskuteras bårda duster med kommunalKlart är ändå, att det finns alla de aspekter som med

repliken E

I I ~

• I min ba.nd båller jag ett nwnmer av Svensk Damtid ning, ett baJvt år gammalt. A v en ren händelse började jag bläddra i numret från vars pärmsida drottning SIl via skrattar ett bu·ndrapro. cenJtigt d:a.mtidnin.,a-&S:kra,tt. Kanske därför att hon en ligt tidningen skulle få lm~ semeste.r före nedkomsten.

• Man tror inte att det är sant, att det finns hundra· tal8tusen m ä nniskor som vecka efter vecka köper tidningen för att läsa om kungar ocb Skådespelare - eller kanske hellre drottning· ar och skådespelerskor.

världens kungligheter, bl.a. fyra bild-er. Så ett bildrikt reportage (?) om vad , ame· rikrunska skådespelare tjä_ nar. Mera kungligheter: två ' s idor om Silvias liJJ~mester varvat med nyp. spännande par (kän:diisar) innan Chris

tina visar mammakläder och Bibi Andersson. berä.ttar om sig själv.

som i svarta: bokstäver sägs vara bereod att avstå från den stora kärleken ,och ta den man som föräldrarna har valt. Vilken uppfostran! • I tidn~nge:n finns också tre sidor mat. Den lär läsa· ren att ploeka, tillreda och äta en d eUka tess : den

• Så här är det - sida elter sida: F IkJ'gt 'nJed

Ett uppslag ,,..isar tolv bil. der av drottning Elizabeth i lbka många hattar, och lika stort utrym~ får en norska som berättar om sina kriser (hon har bl.a. varit gift med en Rockefeller) . En f.d. tv-hallåa är inte sämre: ett uppslag för ' att tala om att hon umgås med prinsessan Margaret. Sedan följer några sidor där författare, skåd€ ! Spelare h' dr'd

sVeJl.ska vinbergssnäc'k an! Det är kanske inte så dumt som det låter - även om jag tror det. • Tidningens skrivsätt sHr inte dess ämnesval och rubriksättn~ng efter. Om grammofondirektö~ ren: "I d\!n generösa hallen tas gästerna emot. I biljarctrummet 'leker' Eddie med sina

I 2~~s~h~E:F~,:t~ ~E~f~~~::~t~; kO'~D:S~~emstbur~arna:1 §

= = ~=: :=

Ett klokt

beslut

dor om vintrarna i Schw€'i 7.:,

dä r de också äger ett chålet, men ä ven här är de helt ano nyma. De ställer aldrig upp på välgöl'enhetSbaler och den enda turistreklam de gör för sitt la nd är att de förekonUTIcr på frimärken ."

ett urval som fö ga överens stämmer m ed låntagarnas önskemål. Men än:lå - vi måst e kun

na räkna med att i våra bib

liOltek få lå na finland&sve !l ~kl författares verk.

Lika

naturligt Som om skrev om vem som helst. Det är kanske

det som är meningen: skå-

t~ningen

1\'len inte hal'a böck~r . . .

Det m oderna b iblioteket är mer än en bokutlåningssta ·t ion. Detta ger också böckeT na nya chanser - om bibiio tekarierna utnyttjar de bo!, despelarna och prinsessorna utställningsmöjligheter s om blir personer som läsaren = yppar sig Lex. vid konst_ och kan identifiera sig med; om man nu bortser från det där andra utställlringar i ' biblio med frimärken. ==_ s:= = _- , teket, där numera också mu sik ocb möte.."Verksamhet ofta • Tänk om veckotidningen finns på progra mmet. Också j _ och veckOltidningarna _ = skrev om sådant som verk.. ~ läsesalen. som är en viktig ligen angiCk läsarna. del av biblioteket, kan aktu Om bur industriarbetare, ~ ella böcker visas fram.

bönder, invandrare, tänste män bar det, bur sjukvår-

JUStt nu, när många går ar

Bland prinsessor vinbergssnäckor Men numre t . . .

~ ~

rätt eller orätt läggs på bok valet, men sägas kan väl än~

då att biblioteket skall ha

någonting att erbjUda alla

smakriktningar, aHa ålders_ grupper Och t!lck vare fjärrlånsmöjligheten alla • Riksdagp.n beslöt nyligen fl~ t yrkesgrupper. aHa som avtjä nat värnplikt sl, ·o IJ fä. 150 mk i hem!örlovn in~ s peng. D e finJandssvenska f örfat Tidigare var pengen beho\'s tarnas verk , är en källa prövad. till glädje men också ett bib Den här reformen Innebär in lioteksproblem . Många av de te någon egentlig merkostn ad finlandssvenska böckerna in- för staten eftersom man i s1 o: t sparar in pengarna på min"kfl tresserar läsarna inom geo de kostnader för administra tion! grafiskt snävt avgrä nsade Behovsprövni ng kan va r områden , vilket kan resultedyrt . ra i att bibliotek av omtanke Kanske finns det anledl' i J ) ~ om de " egna" författarna gör att gransIm bphovsprövnin;,;-en också i andra sammanhang.

:'illllllllllllllllllllllllllllllllilllllllllllllllllllllllllllllllll lllllllllllll!lIIllIllI1lIllIlIlIIlIIJllIIIIIIIHIIIIIII!llIlIlIlIlIlIllIlIIlIlIlIll lIlIi!!lllllllllllllllllllllllllllillllll1Illll1 l1 l1 l1 ll1l1l1l1l1l1ll1illl llllllllilt llllllllllllllllll!lllllllllllll lllll lllll!1II1I1I1II1!11Ii1!!!!

domsnämnc1ens och kerklaxu p,; domens pl-aner bör nog ~ tinl,:,> om: i vflr tid sk<:t ll vi sama ]'b ~ t;\ inte bygga murar.

bor i venges inJtressantas-te hem: 7 mycket påkootade rum i en villa i Täby. Därefter senaste nytt om

ta hur storbertigparet Jean och Josephine-Charlotte av Luxemburg bar uppfostrat Englands blivande drottning,

•

e seme rar l en e eg'2.n. villa på Rivieran med 'sina fem barn varje somro;l.r, men några , bilder på familjen syns aldrig 1 pressen. De åker ski.

::::.:~: k':: v::: _

betslösa"

bör

bibliot~ket

mer aktivt än tidigare kunna'

kläder...

= erbjuda meningsfulla alterna

Om mänskors problem.

ALF SNELLMAN ~

~1I11l1 U1I 1I"I U"I I I I I I I I UlUl ll l l l l l l l l l i il l l l l l l l l1l1 l 1 l1l1 " I1 I I1I1I1 1 1 IlI lI IlIJlIlI lIl I lI lI lIlIlIlIlIl lI l l IJlIlI lIlIlIlI lIJ l l lIlI lIU lI lUlIlIlI lIlIlIlI lIUl l l l l tllIJI JlInU I I I I IlI 'I I I I I I IIlIWIWJJllWllUII I I JlI I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I UI I I I I I I I I I I I I I UI I

tiv till sysslolösheten; böcker som både förströr och för. djupar.

Torsdagen den 15 dec~ -

ö~TF,RPOT1"'ISI\."

1977

PO~1"

t ·

------~~~~~~~~~--------~---------------

~~~e::hetjänaJhä3t~ P~loch hyfs av konkreta kulturprogram .!Ioch stövlar För att inte bli beskylld för att strypa en nödvändig disku8sion och för att Bertei Nygörd Inte sJ,all behöva eebatte'<l ensam sitall 'jag ännu en gång . . • .\nnu (\n gäng vill j:Jg också framhålla att jag anser att det är bra att man försöker åstad komrna ett kulturpolltll[kt progl'ilm för uf-rörels",n i österbot ten. Nygård & co är ute ! ange lag et ärende. För'st "Slag~tan" sen9.~te

Det var intressant att notera hur I3ertel Nygånl gäng på gäng fick lov att ta konkreta exempel när han presentemde försla.get till lrulturpolitlsltt program för SöU: .Ändå var gensvaret (och tyd !igen även förstå.01sen) minimal. .SI\. till själva kulturprogrammet. I mitt första inlägg försökte jag framhå.lla att uf-rllrelsen I svenSka österbotten är bäst beCiF!' tjänt av ett konkret kulturproDet är också "farliga resone- , gram. Det anser jag fortfarande. mnng" om man vägrar acceptera Att göra ett program som bn ll'c t vanliga uf-medlemmar inte bart slår fast vissa principer rim hänger med i/förstår/är intr~sse- mar inte med ~öU:s och med rade aven Invecklad språklig lemsföreningarnas profil och mi\.! prog ramskrivning. sättning. Uf-rörelsen i österbot N ä t· det handJ8r om uf-v8rk ten har alltid haft som ledstjärna samhet måste del kunna fOl'Il1u att hellre göra konkreta insatser leras så att alla förstår och Kan än att skriva uttalanden. delta i diskussionen. Det tycker jag inte det finns Det är fariigt om en inteHek nå.gon :'tnledning att ändra piL tuell ledning i en organisation Några konkret.l exemp.,)l: använder ett sådant språk att Jag tycker att man I kult:lr det skapar likg' Jtighet och kan-' programmet · bör säga ut vRd ske t.o.m. anti-attityder hos med- SÖU vill med de:1. teateraktivitet lemmarna/de unga. man sawar på. Sedan informationer fi)r soc & - Att SöU genom teaterkurs kom-eleverna. verksamheten vill utbilda nya

ledare och fOI1;bilda reaan· verksamma ledare. I • Det står i Vasabladet (~7 att man genom disi{ussioner ' oktober) om föreningen Pli om pjä..'lval och produktioner och · Hyfs, som åker runt j strävar . till att göra uf-tea, I: landet och ser efter hur man tE'l'ns program samhiillsenga har det med de kommunala gerat, progressivt och realis-' skithusen. Man sysslar med tiskt. "snygghetsforskning" och _ Att man genom att Upplllunt bedömer om folk är . artiga ra skapande teaterverksamhet eller inte, uppger förening. och egenproduktion vill ge uf ens ordförande. ' Industriell tea.tern en egen profil och sar ned'&mutsning och andra art. viktiga miljöfrågor ligger Om musik ocr. den inom uf~ utanför föreningens intresse· rörelsen nära anknytna ' nöjesver.k område. Yttre Pli och Hyfs samheten borde lllan säga: är viktigare; - Att SÖU på olika sätt Det påminner mej om en samarbete med dansband via si·tuation i Abo för ett par A & M, skivproduktion, pop år sedan. En drottning var galor, konserter, forum etc. _ på besök från England. Säll_ försöker stimulera, uppmuntra skapet skulle åka bil läng~ och utveckla de former av Kaskisgatan, och områdets ölsejdeln - kanske &om en populärmusik som förekom- .1 trähus ansågs mindre lycka· reaktion av lättnad över att mer i landsdelen. de som exempel på finländsk ha fått privilegiet att träda - Att SÖU gencm kurser, semi- I . Pli och Hyfs. Så man måla· in i templet. Sedan beställer narier och informationsverk de upp väggarna på gatsi· man en till och betraktar samhet bl.a. via ÖP) bör ge dan. Bakl>idan var inte att sällskapslivet. kunskap åt musiker och pu tänka: på. På dansgolvet står De blik om nya strömningar in .Det var nästan som den Modiga och skakar låren om populäl'TIlUSiken. gången., då jag var tio år mot varandra. Spelplatsen - Att SÖU bör slå vakt om upp gammal och målade påsk omgärdas av teve.rutor, som nådda positioner när det gäl-I ägg, som legat för länge i bjuder på ABBA-kultur. ler dansverksrunheten och om matskrubben . . . Närmast väggen bakom en möjligt se till att nöjesarren stor grammofon sitter en gentangen utvecklas i pos·itlv • Jag vet inte om dörrvak· ung man, som har betalt för riktning. terna på våra krogar är att spela sin favoritmusik. I . programmet borde även [ili gas någonting OIP SöU:s enga • Vid borden sitter de bly gemang i den ungdomspolitiska ga, de intellelrtuella och jag. debatten [nom samhället, som [n En del av s.tolnötarna är satser i samhälleliga frågor och . kvinnfolk, och rätt snart aktioner, om arbetet bland barn; märker jag, att det aUtid är och tonåringar, om intemationel .samma kvinnor som sitter la kontakter och utbyte, om skol_ med lemmar i Pli och Hyfs, och samma som dansar. Vad ning för uppgifter Inom organI men jag har mina misstan· det beror på vet jag inte. sationer och samhälle .osV. kar. Någon form av orga Inte handlar det om skönhei En del av dE'tta ingår 1 det Rolf Söderling upprepar i ÖP M-enar Rolf Söderling att ide Waerad verksamhet håller åtminstone. Stolnötarna ser förslag till program som teater (9 dec.) !'lina argument !rän höst d<')batten hör hfmma i styrelse de i varje fall på med, och olyckliga ut. mötet: Man ska inte offenw'gt och utskott? Det är väl ändii. en nämnden utarbetat, men - som det är mej de är ute efter. Borde man göra någon kritisera ' FSU, då man själv är självklarhet, att om man vill ini jag tycker - i alltför runda och Varför då? För att jag ting å.t det? Kanske skulle formuleringar. vaga. med I förbundet Pä mötet an tiera en IdMebatt, så gör man

bär stövlar naturligtvis! man göra ~m kanslichef Jag tycker att SÖU skall ut

vände han konservatismens gam det I offentligheten, exempeh;s På dansrestaurangen Bir· ka.nslichef Erickson, Som la slagord "kack3. I eget bo". på en storsamling som ett höst arbeta ett kulturprogram för den

ra kommer man inte in med på&tår sej ha genomlevt en Nej, man s&a arbeta i det tysta möte eller i tidningspre!lsen. Har österbottniska uf-rörelsen med stövlar på fötterna. Det ska stor del av si.-tt dansanta liv tom förtroendemän och skapa man under en gången verksam konkret uttalade målsättningar.

vara dansvänliga lågskor med de långa armarna Sling. förbättringar utan att väsnas hetsperiod upplevt, att förbundt'ts Åtminstone .är ett sådant vikti

eller halvkängor, som man rande runt hemtraktens pa· alltför mycket! verksamhet stöder sej pI\. en iåe- gare än ett svårförstätt princip

sade på den tiden då jag var nelhönor. Av ideella skäl, Leif Rex ska inte i offentFg- ' mässig grund som är m'nst S8gt program.

ännu yngre än i dag. framhåller Erickson. Är det heten kräva en id~debatt, menar ' diffus, så. vill man naturligtvis

Fa~t ert'arenheten har vi· någon annan än jag, som Söderling, för Leif sitter ju med I' ta: upp detta till allmän debatt. sat, att det egentligen inte här anar en lätt tillrätta· j FSU:s s'tyrelse och har möjlig- Inte är idediskussionerna någon alls handlar om sjä.lva stöv· lagd historieskrivning-? heter att komma fram med Ideer ting som ska förbehållas de små larn~. Det är fastmer det db!'. På höstrnötet fick jag själv sällskapen. Tvärtom är det på inte om att personer sita ha S8m inbördes förhållandet mellan • Apropå stövlars fördärv höra samma kritik, di jag tog att Ideologin borde vara något ma åsikter, det handlar om la.nd stövhinla och närliggande skapsförbundens åsikter Tnte ska lighet på Birra så får man upp principiella teaterfrågor. Jag så. när klargjord, då utskotten benkläder, som intresserar ju vara tacksam för att sitter ju med i teaterrådet, och tar itu med den praktiska ung teaterrädet vara någon samman utkastarna. Man s~ inte ha krogumgänget. har gått slutning av privatpersoner! Det det är ju där maIl diskuterar tea doms- och kultllrpolitiken. pet byxbenen inne i stövelskaf· framåt sedan Vilda Väs· terfrågor . . . gäller t.ex. för teaterrådets ar- är representanter för landskaps ten. det är ofint. Men går förbunden som träffas och dis terns dagar ni vet det bete. man ut en vända och hän häl' me,o revolverskjutande Imterar utgående från det egna ger byxorna på utsidan av För övrigt rr,issar Söderling förbundets inställning och dolkar i ryggen. tealer de tarvlig-Il fotfodralen, då ganska grovt, då. han kommente frå.gor.

Enda stället i Österbotten I Vilda Västern var det är man välk"mmen in på där du får din färgfilm fram·

rar teaterrädet. Han försöker få Söderllng säjer. att han I tea· en vanära att dö utan stöv· lerogen. kallad och kopierad på 24 ~ problemen till en fråga om att terri\.det vill se "männIskor IT'cd lar på fötterna. limmar. teaten'ädsmedlemmarna skulle rätt imltällning till te>l.ter och • Väl inne i lokalen river ha svårt att komma överens på samarbete", och då menar nan, BERTT'~L NYGARD man hastigt i sej den första Vi framkallar det personliga planet. Söderling ska räd.;t kunna "börja arh~ta i v6rt eget efterlyser . teaterrådsmedlemmar. för det som det finns till f6r". högklassiga FÄRGlABO· "som kan samarbeta rr,ed var Varför inte tala klarspråk'? Vil RATORIUM andra" och som "har åtminstone ken är denna rätta instii.llning? Skolgalan 9 Eom är den stonl å.s Kl ~ " någotsånär samma åsikter i vä. Villlen är teaterrädets uppgift? teaterradet'! Ar (fet mte Just film., kan IIv.n fö,m.dlas och te.'1tci·om1:Jl1ds- mOll1 F'SU: s teatel'sekto l" sentliga frågor". Till det kan Handlar det hä r fak ti" kt bil ra terrädetl'l p.' post .11., bu... B eTt et N YY'-'i"Q :;äjas. att här handlar det nog om att hitta rUtt m än ~ kor för mann.:,ns - roi! och funktioner,

I I

•

Idedis!{us.sioner för små sällskap?

Lea-I

, • •

~STERBOTTNISKA

POSTEN

Torsdagen den 15 dee. -

ar 'kommen!Detfirar vi i KORSNÄS! Vi bjuder:

19'7'7

G'RAIIS 'BUSSAR! ' Vilken JUL-öPPNING

VILKEN ORKESTER ' fick , mesta ''rosorna'' efter Forum~t'f "Inget snack om '

saken" ' lUR ,AR BANDET:

CLEOPATRA

+en orkester 80m Just nu satsar otroligt Och är verkligt BRA

TEAIIET

Lördag 17. 12. ~ 2041

Bio Viking: Finland 60 år tiUära! -

,* * ,,* *

ANVJiND vAr bevakade ,klÄdfi;irvaring l , källareli - det , kan löna sig!

FRAGA INTE H;UR VI HAR BU OSS AT, MEN, HAR AR DE I ALLA ,FALL ,

AL,LA LINJER GRATIS

tur o.

VARJE~erson

tär en FOTTARRA! ALDERSGRA.NS 15 AR GOD

JUL!

BUSSAR: Sundorn 1S.5O, Vasa Sol1 Service 19.35. Strandlinjen 'f r: busStatlon kl 19.16 via Hanc1elsespJ Kl 19.i6 fråD lAngäJnlnne via O. ocJJ Y·ma , lax. Kl. 19.00 tråD Närvjokl. Pörtom, Ralnebäck ocJJ PetaJax.lngVes kl UWO från PÖrtmossa lTta O: mark. östra I1njen, Granlld NäverA.8 Kl U1.10 trän wa Närpe5 Weaten tråD Lappfjäro ·kJ 19.16 via Krtsttneatad. Tjöck. (Obs: stan· nar ej 1 Näsby~

'FINLANDS HJA.LTAR INOM POPMUSiKEN!

,K ALEYALA , OKÄND SOLDA.T

........._--------------------~._--_.__ .

~--.,,;....

Fredagen 16. 12. -77.

. .

',.

kl. 20-01

KALE VALA

under pauserna

NOX Inträde 15,

BUSSAR: Wester från Kaskö 19.30, K:stad 19.55 -

Wester från Kankaanpöö 19.00 via Honkajoki 19.30, Isojoki 20.00, Vanhakylö 20.10,

Dagsmark 20.25. - Wester från Teuva 19.30, Perölö 19.40. Myrkky 19.50, Tjöck 20.05. - Wester från Nörvijoki 19.00. PÖrtom 19.10 . Övermark 19.25, Näsby 19.40. - Sideby trafik, Merikarvia 19.00, Sideby 19.30, Skaftung 19.40, Henriksdal 19.50. Hörkmeri 19.55. Ykspetäjä från Storå 20.00. Vanhakylö 20.10 . Dagsmark 20.25 ..• . . ........ ...... . "

" _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _~ ".

":w:'~ -

lUF

a l. #$

cc:=

EN FREDAG, EN TOPPENORI(ESTER I

Fred. • SERV.GR. S • BILJETTGR. 6

kl. 20.00

16. 12.

BUSSAR: Stadsllnjen frän busstation kl. 1.9.30 via Bocks hörn, Singsby, Karperö, Smedsby BP o. Kvevlax. näs, Gla Vasa o. Höstves.

Stadslinjen frän busstation kl. 20.00 Yla Ropar

1.111111111111.111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 LI

Tonårsdans •

• MONÅ

~-TEA]HET-*

--~ = ::

GAMMALDANS i ,Purmogården iLöRDAGEN den 17. 12. kl. 20.00 :: TERJÄRV SPELMANSLAG

FREDAGEN 16. 12. kl. 19.00 BUSSAR SOM TIDIGARE.

Ii-

Arr.: SVANEN

Sångsolist TAGE LILLRANK Fmtkt.gr. VI BiljeUgr. l

--~ = ::

•

EXTRA DAIUERNAS •

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ , ~IIIIIIIIIIIIIIIIII"IIIIIIIII"II"II"IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII"IIIIII"IIIIIIIIII~!

Torsdagen den 15 dec. -

•

1977

;:~*t!.~*'g:***\***********!t***ii***~**A~-itg~***:.r**g*.t:it**~a*

***~********~***1r~1r~~:!\**~~**********1**~***~***~***~****** ; N i ställer väl upp på en Iryckarkväll såhä.r i väntan på jultomten? .

• .

LöRDAGEN den 17. 12. -77 20-0]

•

. •

ZOTCH &

' e.t 19.30 ~ka MMajors fr.sN]ås UllBmo, o f centralbuti 19.50 via Toby stenbro och

•

BARBAREJ-"

H•aldlllB fr. Vas.a ce n trum kl. 2O,fr. BusstatlOn 2O.3O.

•

;

! •

• U

I(YÄLLENS BANT):

= •

•

KVEVLA

•

OT friån GrOillce.nte;; Oravais k. 19.3 VIa n.aitsor, Vörå kl. 19.45.

lG ... ,u"ans Ekr. BocKa k 19.15 vi 8 erby, rs mo, rperö och Smedsby.

•

,.V;•.•••••••••••••••••••••••••••••••••••••" •

•

Dans med populära

•

ESSE

,--.1

REFLEXBANDET

LöRDAG 17. 12. 77 kl. 20-01 BUSSAR SOM TIDIGARE.

ENF

DANS I

~. REPLOT '

*I ,I

17. 12. kl. 20

öUF

LUCIABAL i MALAX BYGDEGÅRDEN 16. 12. kl. 19.00 MED ORKESTER

CLEOPATRA •

INGEN ALDERSGRÄNS •

- SOV ND __~=B=U=S=.S==f=m=n==K=o=rs=n=M==w==.=1=8.=o = g=en=o=m= N=Y=b=y=o=.=p~e=f i=lax= .~!=rän= =

..............................................J . P'rtom kl. 1&00 g.nom Långami=. och Öv"mal=.

~ ~--------------------------------------------~ aaaaaaaaaaaaaaaaDDDDDDD g U

g DUI! . D g KOM IHÅG! c c

VASASENSATIONEN

~I a ÖP-p,renu\i],e ratio,ner a

g c BARBARELAS ~a

LP och I(ASSETI

aa c a D Distr. UNISOUND tel. 961-112755. a a~DaaDDDDaaDDDaDDDDcDDgl D D

Säljes i musika//ärer, el-affärer och servicestationer.

Visst går det

att säl ia öP! - DET LöNAR SIG att sam la öP-prenumerationer, för säkrar Håluln Westermark.

SöU~instruktör

utmanar m,ejd att sälja

SöV:s arbetsutskott vill lägga på ett extra kol i öP:s prenumerationskam panj. Vid sitt senaste möte beslöt arbetsutskottet star ta en utmaningskampanj. "arje medlem i utsk"ttet utmanar en annan person med att skaffa 25 nya pre numeranter.

som sköter dag tjänade de tillsammans kontakterna med förenhlgar ihop över 600 mark. nas ombud. För att få en koll på lönsamheten sMnlade han Vi tyckte vi behövde litet ex tillsammans, med frun upp tra julpengar så jag ringde He prenumerationerna i Över- lena Erikson och frågade om vi mark.. Över en lördag-söll- fick ta hand om Övermark, be

Leif Lundström utmMlar Lars-Göran Sperring, Gus tav Lillsjö utmanar l{aJf Mitts. Leif Uex utmanar Lis beth Saxherg, C>lrl-Johan Finne utmanar' Lasse I<:k st röm och Sture Erkkson utmanar Eivor Wtlstherg. Vilka andra \'ågar ta upp ('n utmaningskampanj !

rättar Håkan. Det flCk vi och så satte vi igång. Övermark har tydligen inte varit så bra skött så det gick också lätt att få nya prenume ranter. Vi fick 32 nya prenume ranter i första svepet.

•

FöRSTA RINGEN

Ett första steg att blåsa liv j första ungdomsringen gjordes senaste torsdag då första ring ens medlemsföreningar var kal lade till årsmöte. SöU hade ta git initiativet via illBtruktörer na Håkan Westermark och Rolf Storgård att återuppliva verk samheten inom ringen. Bengt Lybäck som hade valts till mötesordförande öppnade mötet genom att konstatera att tyvärr var inte alla förenin gar inom ringen representerade. Vid val av ordförande för kommande verksamhetsperiod hade . mötesdeltagarna ganska svårt att kunna enas. Efter diskussioner valdes Lars Anderson frAn Karleby uf till ordförande för kommande verksamhetsperiod. De övriga föreningarna som var represen terade vid mötet fick följande personer invalda som ordinarie styrelsemedlemmar och supple anter: Karleby uf Marlen Skog (supp!. Robert Hedström), Ne dervetiI uf Glenn Ahlskog (Dennis Forsell) och Kronoby uf Christer Strandvall (Siv Gripström). De föreningar som inte var representerade kom~ mer att uppmanas att utse en ordinarie medlem och en supp leant till styrelsen inom en snar framtid. Årsmötet beslöt att ringen åtminstone bör fungera som ett sammanjämkande organ mellan föreningarna. Dessutom kom mer man att samla~ till fyra större träffar under verksam hetsperioden. Vid dess" träffar bkall styrelsen se till att det fö rekommer olika tävlingar. dis kussioner m.m. Ett brännande problem som cmgstyrelsen kommer att ta till diskussion är Emet folkparks framtid om vilket det tycks råda meningsskiljaktigheter inom ringen. HÅCKUS

Håkan och fru Ulle-Britt tän ker fortsätta med samlandet i Övermark. Det borde inte vara omöjligt att komma upp till 1.000 n'l.k i provisioner i Över1 mark, säger Håkan.

OSTERBOTT.NIS''''

PO~TF.N

Torsdagen den 15 dec. -

19':''7

Omhuldad , iinsli pjäs

med L.a ppfjärds..elever

Låt teaterpubliken få ·skratta

mini"lt en gång vartannat år!

• "OPRI", spelad av teaterlinjen I: "- - - - - - - - - - - - - . . . , Yid Lappfjärds folkhögskola är "OPRI" skri'ven av Kyllikid en ,pjiis, mycket spela:d mn Mäutylit, öven'att av Amla l)uldad pä finskthå.ll. På sven3kt ' hAll är den inte lika känd kanske Bo-nd /J8tam. M erlverlcande: Ka beroende på att h u-.'udrollE'n roi BnJson, Tr,mnas Gabriels "Opri" ilr karelsklI och spelas av son, Kirsti Kanamffl, Pia Lind skådespelare som behärskar df'n qvist, L ise -Maj Nieminen, Joltn dialekten. "Opri' är främst en Noragretl, Johanna Rossi. pjäs som skildrar vanliga män nislwr och detas vardagliga rela en ung och oerfaren ensemble. tioner. Texten är klart analyserad Aldershemmet, bebott av gam vardagstonen väl träffad, roJ! ~ r lingar, original, en del knarriga, na har var och en, en egen ka andra äldringar gammalt-ljuvt raktär. En förestiillning wm gott rara står i centrum för hanälin står sig j konkurrensen med and g:en. Också vårupersona.lens för ni amatörförestäJlningar som i',år hållande till varandra och till ne över tiljorna. Deko\,lösningp.n va r som 'bor på h'lmmet, ja t.o.m. f!fikel men, otroiiRt riktig. Sp:'!ik en kärlekshistoria får plats i pjä förhlBtringen är uppenbar på t0a sen. "Opri" är originalet som terlinjen. Man talar och bryter tvingas flytta tm hemmet. Den på helsingforsi€ ka, finska v("'h "nya tiden' hal' bestämt att en t.o.m. anglosachs iska vokaler och väg skall dras över den plats konsonanter fÖl·ekommer. där hennes koja står. Visserligen ger det en koloris Opri är optimj~len:, Opri .är den tisk färg åt värt annars något som med kä rlek och humor stäl gräa finlandssvE'nska högsprå k. ler allt till rätta - Opri är fYlld Men, ibland föref aller färgsätt aven vann förståelse. ett djup ninge n att vara något för kl'lr som bara gamla, kloka mänai schig och dominerande. Språ k sItor med lång liyserfarenhet kan vård, talteknik, röstvård är äm ha. Dessutom är Opn synSK nen som på alla leate,rlinjer, tea en sak som hon utnyttjar med ter,,· ' .. .. ~ och oekså i TEATER största takt och förståelse. SKOLAN bör omfattas OC;1 "~ g O LAPP?JÄRDS folkhögsf<:ola gas största vikt vid.

och

Ur Fångarnas

Ö,

Göran Sjöholm t.v. och Jarl Lindblad.

en rolig pjäs. Andra positiva l den som obehaglig och när intryck av pjäsen övervägel'. gången. Men EköIl, bra, riktig Den biev inte heller någon teater. publiksucce. Den hade varit värd mycket mer publik än vad [J MEN VARFÖR får vi inte ha riktigt roligt någon gäng den drog. Macbeth tyckte jag inte om mera på Vasa teater? Som vi hade åt nyårsrevyer - det var jag intet ensam om. na förr eller åt någon andra Det finns ' mycket fint och O Kanske man vågar säga så roligt i De förtrollande bröder Idassens komedi eller ett lust nu efter en höst med åtminsto na men inte förlöste den "det spel. Folk talar ännu om Char leys tant. ne två produktioner på tea!:ern stora jublet" hos barnen. i Vasa som man tyckt riktigt Fångarnas ö är ganska f a n 0, står i kö för att få bra om. (Jag har tyvärr ,inte tastisk. Såväl som pjäs och Iskratta åt ungdomsförenin"'ar sett östen Engströms program som produktion på Vasa tea nas revyer. ö Medborgare i republiken Fin ter. Genomarbetad helt igenom. land - ganska säkert skulle Nyansrik. Varierande rytm. Teater skall roa och röra, jag också ha tyckt om den.) Toppbetyg för regissör och heter det. Sköldhammaren var för all sitådespelare. Med Fångarnas ö bHr vi bå del ganska rolig. ' Jag skratta-I Men inte är den rolig. Allt de rörda, berörda och upprör de småhjärtligt några gånge.r. annat - trots att man skrat da. Tillräckligt och riktigt. ' Men inte minns jag den som tar några gånger. Jag upplevde Måste det där med "roa" va • Ä VEN BRA teater och moderna pjäser kan vara ro liga, brukar teaterchef Kris tin Olsoni säga. Nu länstar teaterpubliken i österbotten efter en sådan pjäs. Någon ting man verldigen skulle få skratta åt.

-'----------~---------~----~I

,\\

lAIDN"

i DECEMBER

~ ~ LÖRDAGAR PRIVATBESTÄLLT

D JAG TROR att vi som är publik på Vasa teater ,har kom mit till det stadiet nu att 'Vi

~'\~ '

tJIS

ra så där knappt utmätt? Får vi inte skratta så där djupt och grundligt en gång? , Från magens djup lOf.. att tårarna trillar?

,t ......... 0?1bs ....

Om du blir hungrig på natten ät från ' en."..,

VI HAR ÖPPET:

vard. och , sönd. till kl. 24.00

lördagar till Id. 04.00

..-.-., ••

WCt4

..-ua4SU

" ' " 4 UV U

W'IIU c 'U

Vi ger fasta priser för slisongen ·78.

Tekna Botnia kb Doge Äbonde ~610 Övermark Tel. 96 244/Överm. II.

961-53299

Egnahemshus och sommarstugor enligt vllra typer eller enligt Era egna ritningar. Radhus . barndaghem och flyttbara elementskolor. Vilr planeringsavdelning planerar liven enligt Era önskemIII. '

ed are

~I,

lorvald Finne kb 68500 Kranaby Tel. 968·"5 530

ORAVAIS ELEMENTHUS AB 66800 ORAVAIS Tel. 961-53 287 53475 53356

•

Beglir offert det lönar slgl

OB S I Den so m skriver b indande kontrakt under december för leverans 197"8 erh611er en ass is tent e ller en Strö mberg SpiS som extra lörm6n

ORAVAISGRILLEN

fil

Kryssa

Vi ti llverkar nu ORAVAIS ,HUSEN ä ven i storelement . där monteringen av ytter vägg se lement mellanväggar och takstolar ing6r i priset. ' Vi tillverkar

Tel.

snart måste få uppleva en rik tigt rolig pjäs. , Det kan inte vara någonting INGRJD fel i en sådan ör,skan. 'Vi mås te få uppleva en skrattsucce låt oss säga vart.annat år. T VI e Vasa teaters nuvarande led ning och personal har gett oss Tryckfelsnisse . hade krånglat många bra pjäser under de år till datumet för när priskrysset de varit här. Några minåre i senaste ÖP skulle vara inläm lyckade också för den delen. nato Men det är inte för sent att Om det utökade intresse för skicka in lösningen ännu. Det teat.ern , som de lyckats skapa skall nämligen vara inne senast 8kaIl kunna upprätthållas, tror ' på måndag. Men ettar. hade tap jag att den breda publiken mås~ pats bort så det verkade som te få en rolig pjäs att gona ~g om det skUlle vara nästan för åt snart. I sent redan då tidningen kom. Måndagen den 19 december är SVEN-ERIK GLADER alltså den sista dagen.

BYGG DITT ONSKEHUS

toner

ORA v AlS TEL. 961-53 132

0CI"&:t

• HOPPAS Lappfjärds folkhög- skola ges tillfä!l n att spela sin föreställnmg flere gånger. Den ä r värd 'ltt ses. Eleverna är vär da uppskattning. Skolan har "'n föreställning som den kan gläd jas ät och vara stolt över.

AMIGOS ..,..• "",.,. '$'

har haft turen att få Helen Elde att regissera Opri. Föreställnin gen blir ett gott bevis för vad en regissör kan åstadkomma med

Torsdagen den 15 dec. - 1977 (t f Ii: R R il r 1 --_:::....-------------------------- ~

Andra

• .~ K\

~ ~

•

--- --~-------------~-~.""------~---,

ring(~n: ,'

Rekordmån,!(u <-

d~-~ltat1"a.re ( ./

i\TTA av andra ringens tio fört'ningar var represeJlteradt' vid

Superstar-uttagningen i Purmo på måndagskvällen. Hela 30

deltagare ställde upp i tävlingen. I herrklassen tog KåHby

uf:s Ralf Högnäs hein segern, medan Carina Kjellman Över

esse W, vaIUl damklasseJL Båda segrarna var SlI ,'cräJla i sina

klasser.

Bland de övriga tävlande var na i tävlingen. kampen jämn. Förutom rekordResultat, herrar: 1) Ralf många deltagare, ställde också Högnäs Kållby uf 88,5 p, 2) många supporters upp vid täv- Jens Tallgren Överesse uf 78, lingarna i Purmo. 3) Johan Fagerholm Larsmo uf Bland de enskilda prestatio-77, 4) Tom Stenvall Pedersöre nerna i de olika grenarna kan uf 75,5, 5) Tore Lindström Pe nämnas Sixten Häggmans 37 dersöre uf 74,5,6) Sixten Hägg armhävningar, och Britt Nil- man L a ppfors uf 70,5. ströms 23 sitt-uper. Och för I Damer: 1) Carina Kjellman Steve Sundqvist sprack byxor- . Överesse uf 44,5, 2) Britt Nil-

RaU: Abivik, Lepplax uf, viSär sin styrka. armhävningar.

ström Pedersöre uf 36,5, 3) u f och Monica Jankens Överesse I ut 33, 6) Lilian Sundqvist P u r .. Gunn-Muy Fagersund Larsmo uf 34, 5) Siv Viklöv Lepplax I mo uf 29,5.

Nytt hus J LERBJ D NDEN Till skrivbordet PAPPERSKORG plast

001

FAMILJEARKIV 16sbart

9 50

.....

a:~~-- -_--fTILL FAR PARKER kulspetspenna i lyxförpackning riktpris

räknare

riktpris

Walter Ahlö Grusade förhoppningar 1

"Walter AhJö skildrar en kelt men ' meden stark dramatisk underton bäde malariaplägan och den ohyggliga vissheten att vara utslagen frän ·ett yrkesom räde som han satsat allt pä. Men be-rättelsen är inte tung av sorg och besvikelse för det." Ole Jakobsson/JT

38,

VELO·MOTO

JAKOBSTADS TRYCKfRI DeH TIDNINGS AB

ETT PRESENTKORT FRÄN SOKOS ÄR AtLTID EN BRA LÖSNING Julöppet: månd.-fred. 9-20 lörd. 8-15

Jakobstad P E D E R S O" RE

SOKOS

tva ar

KOMMUNEN

ver dyl.

wc :n,

•

omklädningsrum o.

Vi väntar med sp~inn i l1 ~ på det nya ämbetshuset. f)ä r VI HAR GETT a-rbetsskydds må5te arbetsmiljön bli h el t 'I n myndigheterna löfte om att nan. sC'uast den l nO\'ember 1979 fl~'tta in i nya ämbetshuset, Slutligen efterlyser d e 1 r'c säger kommundir. Håkan bättre kontakter med förtm e n Nordman. I rlästa lirs lJud demännen. Dessa är inte Dl p d get finns 1.600.000 intaget för vetna om vilket arbete d e n t;; buset. Rest.en kommer i 1979 beslut många gånger kräve r 111 års budget. Huset beräkn!\S nan ·det kan verkställas, och a l t lmsta 3.5 milj. det många gånger blir en be svärlig tidspreSIi, Platsen för det nya ämbetshu I julgåva får de vänta 20 mk set är i yttermalul;: nära Strand vägen. Byggstarten 'plancras till på var. Det är en nyhet, inte Hå stor, men de är glada åt det de hösten 1978. - VI måste nu på allvar börja får. diskutera hur personalen vill ha P-E. ANDERSON det, säger Nordma.n. VI sItall hål la många arbetsplatsmöten kring det nya huset. nens anställda, men dc m åste Ruset måste pä ett påtagligt också skapa förutsättningar att ' sätt .f örbättra deanst'ål1d~ ar arbeta. betssituation,. Lönen är en viktig -del av da Redan tidigare ordnas ar!)ets förutsättningarna. Och NordmQn platsmöten OA och då sä att per sonalen stänger butiken .o ch llg håller med om att lönerna är på. nar en ,e ftenniddag At att disku lägre sidan. Under högkonjanlt tera. .Det brukar bl! ungefär en turer mister kommunen folk till gång varannan mAnad. .och det den privata. scktorn.

finns alltid frågor att diskutera. Själv sltte.r han I lönekla ss - Kommunen är ett stort r6- y 33, vilket betyder en grundlön l'~tag, .. såger Nordman. T~talt Ipå 4.025 mark. Därtill kommer fmns over 300 personer på .one- för hans del älderstUlago- på ca ihc;torna, varav omkring 200 är 600 mk. - l:> heltidsanställda. Ibland har man en känsla av att be.s lutsfattarna Det finns mänga mindre Inte tar allt på allvar. De har flrmor på orten som betalar be r ätt att ställ"l. krav pä kommu- tydligt bättre, säger han.

TM TESTADE:

PHILIPS FÄRG-TV PÅ GUlDMEDALJPlATSI

öSTERBOTTNISKA POSTEN

8 • • rtaa

te, rtu

•

• • rc:w

•

pCjw

"e rt'w

......

_.ort»

t e 7&t

b.... 14 ."'.&1

Torsdagen den 15 dec. t . stkz

0p.?1'As

]977

• • " . ....

Lasse Sund skriver nu på heltid Läs hans roman om tonårsproblem PÅ 1960-TALET lärde sig Lasse Sund hur det var att driva längs Jakob stads gator. Han lärde sig hur det var att hanka sig genom dess .stolta men trångsynta läroverk.H'ln lärde sig va(l man gör i bilarna på torget på ' lördag.skvällarna. Hall lärde sig att det fanIls skillnader mellan gängen, att det fanns en "överklass" som var fisförnäm och småaktig. Så mycket har Jakobstad ,k nappast förändrat sig se~ dan den ' tiden. Det har där emot Lasse Sund gjort. I dag är han 24 år. I dag har han ' som en vuxen människa hun nit tänka igenom tiden som tonåring. I dag kan han skratta åt de flesta av 60 talets olyckor. Lasse Sund bor numera j Abo, officiellt för att stude ra litteratur och engelska vid Abo akademi. Så mycket studier har det nu inte blivit för honom - eftersom han sysslat med så mycket an nat. Bl.a. har han i ett år va rit redaktör för Turun Yli oppilaslehtilAbo Studentblad och under det senaste året har han haft ett statligt för· fa:ttarstipendium, dvs. han har haft månadslön frå n staten för att skriva. Lasse Sund har gett ut två egna böcker, dels diktboken "ögonbljc::k" (1974) och ro manen "Na~ten är ännu ung" (1975). Av dessa är det den senare som ,är den bättre och viktigare. I roma· nen berättar Lasse Sund om hur han hade det som ton åring - inte så att .allt som finns i boken skulle ha hänt honom själv, men så att allt

i alla fall har verklighets bakgrund. • Vad handlar det om? "Natten är ännu ung" handlar om Erik "Eki" Berg man, som är 16 år och bor j Jakobstad. Eki har jävliga föräldrar, som inte förstår honom. Han vantrivs i sko· lan. Han har problem med kompisanIa:, eftersom de inte vill acceptera honom. " Eki försöker komma ifrå n jävlig heten ,genom att bl.a. rymma till Helsingfors. Men i bOken finns också annat som är typiskt för pu berteten. T.ex. hur svårt det är att prata med flickor, hur svårt det är att prata öppet om sex, hur man super och s pyr i buskarna och inte vå gar gå hem. • Lasse Sund, varför skrev du "Natten är ännu ung"?

ga rikssvenska författare, som nog tog 'upp ungdoms problem m~m som gjotde det på ett onödigt välvilligt sätt ' - som det blir ' om medel ålders författare ska skriva om ungdom. En a:nnan avsikt var, sä ger Lasse, att skriva im ro man om vanliga tonå ringar i en liten stad. De flesta ,ungdomarna växer upp på landet eller i förorter, men de flesta ungdomsböckerna handlar om storstadsung dom. Det gör , att ungdoms böckerna inte ger en riktig bild av ungdomarna, säger Lasse. - Och, säger han, i ärlig hetens namn skrev jag också boken för att skriva av mig min egen pubertet, • Vilka reaktioner har du fått på romanen?

Mest positiva. Jag har t .ex. hört ungdomar i Abo säga att "det är en jävla - Jag ville skriva en san viktig bok för att den berät ningsenlig pubertetsroman. tar om sånt man själv varit För att kunna göra det får med om". Kritiken har ock man inte' vara alltför gam så, utom i ett fall i radion, mal, man måste själv minnas varit uteslutande positiv. hur det var. Bl.a. retade jag Vid Helsingfors universi mig på att det fanns så mån tet har också skrivits en 70 sidig ' progradu-avhandling om romanen, och bl.a. en cum laude-avhandling. • Va.d är viktigast i "Natten ä r äJUlU ung"? - Det är svårt att säga, säger Lasse, eftersom allt är så inflätat i varann ... men skildringen avEki inifrån är viktig. Liksom hans relation till brudar, hans osäkerhet. Och också hans försök att vara tuff utåt fast han j själva verket är en mjuk människa. - Skildringen av Jakob stad som ett klassamhälle är också medveten .. _för egent , ligen är det ett klassamh,älle. Eki umgås med överklassen tills han blir utstött på ett party. I slutet umgås han med ett helt annat gäng. - Eki är visserligen inte politiskt medvetell, men det kan man inte vänta sig av en 16-åring. I boken finns ju också Stena, som är politiSkt medveten, men som inte kan prata så att någon annan förstå r honom. Där har vi ett dilemma som är oändligt stort i dag.

• Vad skriver Lasse

nu då?

borde ta ställning i sam hällsfrågor och ta ansvar för sina ställningstaganden, där för att de har kommunika tionen i sin hand, säger han.

För tillfället skriver Lasse på två böcker. Den ena ska bli en novellsamling, den • Romanen då? andra en roman. NoveUsam lingen är färdig till drygt - Romanen blir på sätt hälften, romanen hoppas och vis en ' fortsättning av Lasse få utgiven nästa höst. "Natten är ännu ung". Den En sak som Lasse envist övar sig på är att berätta en ' handlar om en ung mans väg till att våga ta stallning, bå historia rakt upp och ner. Stora författare har blivit de till sig själv och till sam stora för att de kan berätta hället - och att detta nöd· vändiggör ett politiskt ställ ,historier utan krusiduller, sä ningstagande. ger han. - Dessutom ska romanen handla om mansrollen. Kvin • Vad bandIIu

novellerna om?

norollen har diskuterats i ett par år i t.ex. Sverige. Det är ...:. Allt från småpojkar j ju bra, men hälften är kvar Jakobstad på 60-talet till un att diskutera, dvs. mansrol ga människor i olika miljöer. len. Det är ofta så i dag att Temat för novellsamlingen killar är rädda för tjejer 80m är ungefär: hur kommunika är frigjorda och har egna tionen mellan människorna åsikter. Själv håller jag ock inte fungerar. Den stora kon så på att tampas med min egen mansroll. taktlösheten. Lasse tror själv att det Dessutom vill Lasse skriva blir en ganska politisk bok realistiskt om sex. När man - även om det inte kommer liga författare skildrar sex att föras några politiska dis blir det alltför mycket fråga kussioner i den. ' om dundersamIa g, menar - Alla som sysslar med han. kommunikation, författare, journalister. popsångare, SVENOLOF KARLSSON

Torsdagen den 15 dec. -

Avsnitt 1 Sku jag skriva nån sorts uppsats nu, så sku ni väl vilja veta hela historien från början, hur jag föddes och vad min farsa gör och var min morsa är född och vad min farfar gjorde och var min morfar är foddoch hela stamtavlan i all oändlighet, ända ' tillbaks till Adam och Eva. Men det intresserar int en jävel, och dessutom så sku väl farsan och morsan få hicka av rena skräcken om jag här sku börja kavera om en massa saker och ting som ändå int har nån bety delse. Så jag låter det vara. Det som intresserar er, hop pas jag, är mej och den story om mej som jag försöker dra. Resten frå ni hitta på själva, om ni ids. Jag bor i Jakobstad, och det är ett satans råtthål. Jag går i Jakobstads samlyceum som är ett ännu värre rått hål, och jag begriper int än nu vad jag har att göra där. På somrarna är det rätt så vettigt här men på vintrarna - Jissus vilken skit. Bara Terazzo och Parant och kan ske Union och nån håla till att sitta bort kvällarna på, så länge man nu får sitta, vill säja, för de gillar att kasta ut folk från ställena här ikring, för att vi int kö per nånting, säjer de, så det int lönar sej att hålla öppet. Terazzo heter stället där gänget mest är, därför att det är en mysig bar. En gång i tiden så var det riktigt snärtigt där, men ·nu har stället börjat sloka ordent ligt, borden är slattriga och eländiga, stolarna har de pe tat hål på och golvet är all tid lika skitigt och jävligt. Det är vi som har förstört stället säjer de, och med de så menar jag bland annat min morsa och farsa, men där snackar de väder och vind, för vi är okej, det är banditerna från finska sam skolan som sitter och fördär var hela rasket. De är kor niga. De sniffar, och det var därför de int fick hänga på Sokos kafeteria nåmer. De skaffade en portjare dit som kickade ut dem. De har haft portjare här på Terazzo ock så men har måstat sluta med det för lafkan grå så då ligt. Den första portjarn de hade var en jäkla bastard, han var stor i käften och kickade ut en när man hade vilat skelet tet en halv minut, och sa man nånting så .skrek killen att man har portförbud i två månader. En gång så sIm han vara stor i käften åt ett par finn typer från Härmä nånstans, men de sa int ja och amen utan rappade till honom på trynet så han tap pade några' tänder och vart gredelin och fick ta sjukle digt en par veckor. Sånt hän der. Men den senaste port jarn de hade, Sundkvist het te han, han var OK. en riktig SA • b iii

LUJIIb2. 4

ö~TF.R80TTN'~K~

1977

wn:rz

POST F'

myspolare. Han var här näs tan hela förra vintern men slutade sen i början på som marn och stack till Sverige. Äldre kille med brillor och såg lite prillig ut, men bra var han,gick att fundera . med och tålde ett och annat skämt, fast inan drog till or dentligt ibland. Och killen kunde ta i när det behövdes, och det är skitbra, som när Vilho .och -ett par zigenare satt igång och slogskallarna av varann · inne i kabinettet så glasen 'rök och borden hoppa-de. Då komnler han lugnt dit över och säjer åt dem att ta't easy nu, cool down boys, och när bagarna knäggar och funderar att nu nitar vi gubbfan så stiger

år nästan då, om ni nu så gärna vill veta det. Vi gick på samma klass hela mellan skolan och hade först menat fortsätta på samma klass i gymnasiet, men så blev det till det att Rosenbaum bör jade på mattelinjen och jag for till den där nya reallin jen de bildat. Rosenbaum he ter verkligen Rosenbaum. Det var nån onkel eller nåt liknande nån gång arton hundrakallt . som var jude och intrigerade eller vad han nu gjorde så hela familjen fick heta Rosenbaum: Rosen baum' har halvlångt mörkt hår som är lite sådär lockigt, men nån stor näsa har han int, utan den ser alldeles så där normal ut. Det var han

sidan, för där är det sjutti gånger snärtigare. Stor mörk farstu med breda svar ta trappor som far oppåt, stolar och mystiska riddar hjälmar SOm nån stoppat j trappavsatserna, och nån sorts randig marmor eller nåt på väggarna. Egentligen var kåken ett enda stort pa lats, som nån rik .gammal käring byggde åt sej, hon hade väl ingen karl så hon fick trösta sej med kåken istället. Sen dog käringen som käringar gör förr eller senare, va? och kåken blev såld, tror jag, åt Schau mans, som är ceih.tlosafabri kert i ..Jeppis, och då slog de ihop några bräder här och var, och så var klabbet inde-

han bara fram och knäpper till ena zigenarn på nyll~t så han sätter sej och blinkar som en groda med tredars krapula. Då' försöker Vilho och zigenarna pysa men Sundkvist smäller till dem också och säjer åt bagarna att nu betalar ni dehär för anna.rs har ni snuten här, och Vilho och zigenarna his sar fram plomsorna och ror ut med klicksen som Sund kvist ska ha. Och jag kan käka upp farsans söndags kostym på att int en käft så mycket som andades på hela tiden som Sundkvist möble rade om med Vilho och zige narna där inne i kabinettet, och nog tog det förbannat många månader innan nån av dem vågade sticka opp näsan till Terazzo på nytt, för de var rädda att Sund kvist sku vara där och vänta på att få ge dem ~n fot i ändan.

som var ledarn i gänget, och han var alltid killen som visste var de hade nåt party på gång, eller som hade par ty självalltsom oftast. Hans farsa är nåt slags portvins kemist, har superfina papper från Tekniska högskolan och håller på och petar med stoc kar och pappersmassa och döa fisklungor och jag vet int vad, och har dessutom skrivit ungefär ett halvt bibliotek med avhandlingar om fiskbiologi och sånt. De bor i en fanens stor kåk, int riktigt ensamma förstås, men deras lokal ål i alla fall tillräckligt stadig för att stå ut med ett sjöslag i lite större skala. Kåken står nä· ra Rapakanalen, som är en stinkande bäck eller nåt lik nande som finns mitt i Jep pis och som rinner ut till ett ställe som kallas Gamla hamn. Det är en stor gam mal stenkåk, ser ni, som är förbannat stilig på utsidan, vit med ett högt rött tegel tak och en massa stenlejon och fanSkap runt ytterdör ren, som är stor och pampig som på nån ambassad, minst. Men det är ingenting mot in-

lat i två lokaler. Den övre var Rosenbaums, och där kastade vi loss ibland, för Rosenbaumarna de äldre var ofta väCk, på kongresser och sånt, och Rosenbaums syrra hade skruvat ihop sej med nån knasboll till kapitalist son och försvann över natten ibland. Rosenbaum och hon gjorde en överenskommelse: hon fixade grejer från Alko åt oss bara vi int skvallrade på henne, för Rosenbaumar na de äldre är sådär in i vas sen moraliska, man sku vara gift eller förlovad eller nån ting liknande innan man kunde börja göra - ja, ni vet vad, men, ser ni, det sket Rosenbaums syrra i och jag förstår henne. För hon är smaskens. Hon ser inte alls ut som Roesnbaumarna i vanliga fall ser ut, utan är lång och blond och kurvig som gamla Vasavägen. Men hon är ett par år äldre än Rosenbaum och jag och skrev studenten nu i våras med minst femtielva l, så hon har nog annat är mar melad under peruken. Och sen har hon den där killen som hon hängde ihop med

Min bästa polare när det här började hette Ro senbaum. Nåja, bästis och bästis, sånt är ju löjligt snack. Men vi trivdes ihop, vi hade varit polare i ett par

• un:r: a e., unu c ,

uPYA' •

...". e ec

FWJ::"

wzr;s. $ •

ZflSA'8VJ

e s.

•

"r ·

..... e,.

SU:Pqpd 4

ren när det här började. Han är en verkligt storartad korkskalle. Jag begriper int hur nån kan ' vara så satans dum. Sitter där och viskar en massa med bruden och håller henne i hand och har sej, apar sej och blinkar som tokig, och bärgar sej som om han sku äga halva nord polen när gänget sitter i hu set en lördakväll och han tänker fiska opp käringen. Men när Rosenbaumarna är hemma ·och han råkar kom ma upp just !lom man själv är tillstädes, då är killen nog som om han sku ha varmt margarin i nacken. Goddag, fru Rosenbaum, låter det då och skrap skrap i mattan och bugning från höften ner till jordskorpan, ärMaryelIe henuna? Vi sku ut och åka motorbåt ~dag, och så säjer han nån gudabenådad plats där han har nån unken fas ter där han påstår att de ska dricka te, och killen ljuger Rosenbaums morsa rätt i sy nen, för det de kommer att göra är att sadla slagskep pet och fräsa iväg till nån bortglömd piratvik i skär gården och där göra - ja, ni vet vad, medan fåglarna skvattrar och vågorna kluc kar och vinden drar och all den där poetiska skiten. 'Och killen är så artig och bele vad, så, och Rosenbaums morsa tror på allt vad han häver ur sej och sen bockar han till höger och .till väns ter och vete katten om han int bockar sej för hunden också, en gammal åderför kalkad Grand danois som håller på och går av på mit ten. Sån är killen och Rosen baum gillade honom int nåt vidare, men han fixade ' or dentligt eldvatten åt honom, så länge som vi int berä~tade åt nån om vad de hade för sej, för polarn hade åldern inne. Och ki1lar som har ål dern inne kan vilra bra att ha, fast de annars är trä klabbar och bögar och har käften på gångjärn. Så gänget samlades rätt ofta hos Rosenbaum. Då förra sommarn hade vi det lan och den har de på nån morsa och farsa var på vil len och den har de på nån sten utanför Abo nånstans_ Rosenbaum var i stan ensam för första gången för han jobbade_ Jag jobbade jag också, på posten, vilket jag ärligt talat tyckte att var ett skithomma, utom då man fick vara därnere och slänga igen värdeposten och pake ten och se till att påsarna kom dit de sku, vilket var ganska så sällan - som man fick vara därnere alltså. Det mesta brukade komma fram, fast ibland ringde nån klant skalle och skällde och då fick man huka sej. Fast tilin var okej och jobbet ganska så anständigt - så va sku man klaga, då en massa polare har det fan så mycket värre.

•

Forts. nästa vecka ...,. ee;

".;iS

u ... eec

.....

öSTER80TTNI~K~

PO~TFN

Torsdage<n · den 15 dec. -

19'7'7

fl 111111111111111111 1111111111111111111111111 11111111 111111111 111111111111111111111111 111111 111111 IIIIlIllIIIi 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 :111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

. .

§r

Arbetslösheten bland unga i dag skapar problem för nästa årtionde

SNART ör en tredjedel av de unga i landet arbets lösa. De ungas arbetssituation har stadigt försäm rats. I Jakobstadsnejden är 53 procent av de ar betslösa ungdomar. Värst drabbade är kvinnor i åldern 20-24 år. A11' GÅ ARBETSLöS är tungt för a1la. För unga är arbetslösheten passiviserande: all gå arbetslös i dag gör morgondagens arbetskraft passiv. · Och på 1980- och 1990-talet får vi räkna med brist på arhetskraft i landet.

•

Ungdomsnämnden i Jakob_ stad harle sammankallat repre s t'ntanter fÖT handel och indu stri, facket, staden osv. till ungdomssysselgättningskonfe rens i förra veckan. NåJgra di rekt revolutionerande lösning ax kom man inte på, men en a :'betsgrupp tillsattes som skall fundera vidare. Jakobstadsnejdens syss elsätt

• l

ningsläge har helt plötsligt bli vilt lika dåligt som hela lan dets. Och de unga drabbas som sagt särskilt hårt. Hälften av dem som åker över till Sverige är under 25 år. - Vi får räkna med en känn bar brist på arbetskraft på 80 och 90-talet, sade byrådir. Carl·Johan Lundström. Därför är det viktigt för alla att inte låJta den generation som då s kall utgöra arbetskraften bli passiv genom ungdomsarbets lösheten i dag. Inom arbetskraftsministeriet finl1iS en arbetsgrupp för dessa frågor. Dess mål är att redu cera ungdomsarbetslösheten så DEN OFFENTLIGA sc'k att den inte är högre än i ar torn, kGmmunerna, sitter j betslösheten i andra ålders en fälla då det gäller att ge grupper. unga jobb. Det finns vilja - De fÖTS'ba. åtgärderna som att hjälpa till, menade sta nu kan vidtas i väntan på bätt.. dens representant Ulf · över re tider är införandet av ett fors.Från statligt håll ut frivilligt tionde skolår, sade lovas diverse bidrag för .U' Lundström, mera frivilliga till betsplatsel' åt unga.. armen osv.

I{or Sdrag

MEN

SAMTIDIGT hänger hela tiden kravet om spar samhet över· konununerna.1 Spal'pr'ogra.mm6t lägger krok.;. ben för den stimulans som fiJUl8.

•

Jakobstad bar tagit in 300.000 mk i budgeten för sOllllllarjobb At studerande och skolelever. FrAn nästa år skall inte <kssa räkn'8S in i den or dinarie arbetsstyrkan. Men an nars är det svårt att anställa folk för sommaren; statsmak ten kräver nämligen vintercen trerat arbete av kommunerna. Kommunerna skall t.ex. bygga om vintern, och inte konkurre. ra om arbcl8kraften med pri vata byggare-o Det finns en del jobb som st aden kan bjuda på, bl.a.. skogsröjning, koonmunaltek niskt arbete, byggjobb och markundersäkning och avväg ning, en &ektor som man inte hunnitt med. Inom byråkratin finns det alltid uppgifter för folk, och även inom vårdsek

Byråcbef Carl-Joban Lundströ

reds sysselsättnin,g. Det finns! ett förslag att höja det bidra get till 80 mk om dagen då den sysselsatta är under 25 år. - På längre sikt är det vik tigt att satsa på utbildning, konstaterade Lundström. Yr keskurserna är till för dem som fyllt 20 år. Den som skaffat utbildning, har s-törre chanser. För att bereda unga under 20 år större chanser finns ett sysselsättningsbidrag på 750 mk. i månaden som arbetsgiva Det allmänna sysselsättnings ren lyfter. I år har endast programmet upptar bl.a. stöd hälften a v anslaget för detta till kommuner, som får 51 mk utnyttjats. om dagen då en arbetslös be• Lärlingsavtal - Att ingå lärlingsavtal är också ett sätt att bereda unga

personer meningsfull sysseL'lätt.

ning. De som fyllt 15 kan an

tas oom lärlingar, och det finns

över 140 yrken med färdiga

19'7'7. läroplaner. Nu är rätt tid att

Konferensen anser , ingå läroav tal, sade Tuula

- aU en debatt om utbild Strang från Gamlakarleby yr

ningspolitiken med inrikt kesskola. .Då har lärlingen ett

ning på de krav arbetslivet yrke, och arbetsgivaren kunnig

RESOLUTION från ungdoms sysselsättningskonferensen . 1 Jakobstad anordnad av Ja. kobstads ungdomsnämnd 8. 12.

torn. Den summa på 300.000 som finns räcker dock inte långt: med tio personer i helårsjobb ä l' anslaget förbrukat. - Vill vi mCJltarbeta syssel sättningen effektivt, är det ba ra a.tt följa spardirektiven, kon_ s taterade Överfors.

ställer på utbildningen,. böl' inledas på bred bas, att budgeterade kooununala medel för tryggando av sys selsättningen snabbt bör anvll.ndas redan från Ingån gen av 1978 för att råda bot på den akuta uogdOID8- · arbetslösheten, att den permitterade ar betskraften bereds mölighet tiU sysselsättningsutbild DIng och aU arbetsgivarna effektivt infonneras om möjligheterna tiU olika for mer av utbildning, att en kornmitM tillsätts för att förbereda en ung domskonferens och för att ingående utreda de problem ocb frågestäIlnlngruo denna konferens gett upphov till.

Se till al.la

arbetsl.ösa!

VI MÅSTE se till hela arbetSlös_I

hetsstyrkan. menade fackets re presentant Karl-Gustav Ståhlberg. Nu måste den statliga sektorn satsa, bI.a. på. utbyggnad av un dervisning och häIsovår(t Ståhlberg föreslog att man skulle kräva byggnadstillstånd och statliga pengar nu för Ox hamns skola.. ~ Sådana projekt ger positiva sidoeffekter. För varje byggnads arbetare som fär jobb, finns det också. uppgifter för två eller tre andra jobbare.

m inleder konferensen om ungdomsarbetslöshet.

arbetskraft, då hÖgkOnjUnktu-1 ren kommer. Den arbetsgivare som . ingår läroavtal frå en ersättning på l6(}-200 mk i månaden per lärling. Är lärlingen under 20 år och arbetslös, kan arbetsgivaren dessutom få 750 mki

månaden som sysselsättnings

&too. Lärlingen deltar i vanligt produktivt arbete 8(}-90 pro cent av tiden. Resten består av teorikurser någonstans i lan det. Cander

----------~--------~~----

J akobstads Tidning

Oumbärlig för oss i Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad t.arsmo och Kronoby bevakar allt som berör och. intresserar regionen med radio- och tv-bilagan som ger dej radio- och pr~rammet

ty,

för hela. veckan

tidningen ocks' för dej

Prenumerera NU för 1978 och du får tidningen GRATIS under hela december 197/.

Jag prenumererar pä JT

för hela 1978

för 'h år

Namn:

Adress:

Postadress: .. ~ ......................................... .

...... ... .................. ...............................-. ... ...................... ...........................

Jakobstads Tidning, Jakobsgatan 13, 68600 Jakobstad. tel, 967·13555

Torsdagen den 15 dec. -

1977

=- Santic

fick starta mRd nödutryckning

"UöR PA NO, JA SEIR BARA EIN GANG - vi sita å spe la! ! l". Klockan var kvart före nio när Frej :komml~r instor mande hemma i Kovjoki och ropar på sill bror att göra sig klar på två röda sekunder.

Samma sak var det hemma hos Lassanders. Peter som är barnvakt åt yngsta brodern Max ligger, intet ont anande -'och sover, när han blir ganska, brutalt uppriven av G'l enn, som i hastigheten inte riktigt hinner förklara vad saken handlar om. Ni 'kanske inte heller riktigt är på det klara med vad det h ela går ut på? Det började med en panikartad väntan i Ny karleby. Den rikssvenska orkes tern som var bokad hade utan meddelande uteblivit. Gammal dansarna började strömma till och såg frå gande på den tom ma scenen. På arrangörshå ll blev det svettigt, man hade tre alterna tiv att välja på: att vän ta på svenskarna, att stänga dörren och avblå sa gammaldan sell eller a tt försöka skaffa en ny orkester.

Glenn och Frej fanns den här kvällen inbol{ade som serve ring spersona l, , San tic hade då spelat ungefär ett halvt år och de hade ju inte dIrekt övat på gammaldansmusik. Men det här val' ju en nödsituation och när pappa Lassander lovade hjälpa til: med dragspelet var det bara att åka hem efter grejorna och de yngre bröderna Högdahl och Lassander. Därav kom att unge Max ' gjorde en mycket tidig dansdebut, nå gon annan barn vakt var ' ju omöjlig att skaffa med ett par miuters varsel.

SANTIC ha,r hållit Utop snart två år. L\lest har bandet spelat på tonål'Sdanser hittills. Största problemet för gänget är att det mte finns någon lämplig övningsIokaJ i Kovjoki; ung domslokalen brann ner för tjugo år sedan, , I bild fr.v. Fre.1 Högdahl 17, Ulf Högdabl 14, Peter Lassander 16 och Glenn Lassander 18. Frej är abiturient, därför blir detmlndre spelande nu. Ulf går i skola, medan Peter och Glenn jobbar i snickeri. Snicke ric1 är egentligen del1l8 bös ta öVningslokal.

Kvart över nio stod Santic på scenen och den första valsen var ett faktum.

Att det sen kanske blev en Allt gick så snabbt att vi inte litet modernare musik än vad hann bli nervösa förrän på sön ett vanligt spelmansgille skulle ha bjudit på tycktes gammaldagsmoJ1gonen, säger Frej.

JULGAVA -

dansarna endast uppskatta. För litet snopaa kommentaren bland när svenskarna kom strax före publiken: "Va int he de svens klockan elva (efter en dikeskör- kan? ning utanför Uleåborg) var den Ca r it a

FJÄLLPAKET

FÖR HELA FAMI JIN lift, markerade och upplysta skidspår, skridskobana samt sim- och sporthall , Här finns också flera fina sjöar för vinter fiske .

spAr och branter förstås. Sia· lombackarna ligger i närheten av hotellen och man har många skidleder att välja bland,Saxnäs är en idealisk semesterort för hela familjen, KIttelfjäll för ut försåkarna och Stekenjokk för I. fjällvandrarna.

FMK 390-.SS/vecka/ltuga FMK SOO-610/vecka/perl.

BJURIIOLM

BORGA

Bjurholm passar utmärkt som mål för hela familjen. Här finns program för både stora och sm A, Här finns en 800 meters slalombacke för utförsåkning och flera upplysta skidspår i om växlande terräng.

Du kommer att fascineras av

den mäktiga fjällvärlden kring

Borgafjället. Och du når den

efter några kilometers lätt skid

åkning från hotellet. Från Hotell

Borgafjäll har du bara 500 me

ter till en välpreparerad Sla

lombacke med lift.

FMK 43S/vecka/pers.

FMK 530-1000/vecka/pers.

FMK 655-7.S/vecka/pers.

,iRMFJIWN

VILL DU HA MERA Upp.. LYS.NGAR OM RESORNA OCH RESEMALEN? Vi står gärna till tjänst med närmare uppgifter. Kom efter specialbroschyr. Ju tidigare du bokar den resa, desto större ör chan· serna att du får just den resa du vill ha.

t----. . . : :...-------1 MALA ~ ...

. MalA - med allting så nära, Alldeles intill hotellet och stug byn finns slalombacke med

Tärnafjällen är numera känd som hemort At Ingemar Sten mark, världsmästare i utförs åkning för andra Aret I rad. Tärnafjällen har ypperliga förutsättningar för utförs åkning. Säsongen sträcker sig från december till maj, J..!==:::~~~~::';~~::~" medan den verkliga hög säsongen Infaller i mars-april. Några av slalombackarna: Lax VlLHBMIfIA fjället, höjd 365 meter, linbana I Vllhelmlna har man alla möj 1550 m, Fjällvinden, höjd ligheter till längd- och utförs 120 m, skidlift 380 m. FMK .8S-1030/vecka/stuga åkning på skidor. I upplysta

Ammarnäs erbjuder modern turistkomfort genom sin ho tellservlce, Nära hotellen finns slalombacke med 11ft och ett flertal skidspår. Om du un der en härdande vintersemes ter dessutom vUI lära känna den gamla genuina samekultu ren - Ak till Ammarnäsl Denna fjäll by ligger vid utkanten av ändlösa och fridfulla vildmarker.

FMK 560-8SS/vecka/pers.

...

FMK SlS-10SS/vecka/pers. '

(____F_IN_L_A_N_D_S_R_E_SE_B_~_R_A----"",J(E

HOVRÄTTSESPLANADEN 11. VASA . TEl. 245300

ö~T~RHOTTNI~R~

PO~lF~

Torsdagen den _15 dec. -

1917

Bordtennisintres~et

stort 121 ställde upp I• Oravais

BORDTENNISINTRESSET är stort i Söu:s medlemsföreningar. Det här kunde ·konsta teras senaste söndag då Oravais uf arrangerade en turn~rjng för bordtennisspelare so~ är medlemmar i SÖU:8 medJemsföreningar. De sex olika klasserna samlade hela 121 delta gare från NärpeS, Kristinestad i söder och Jakobstad i norr.

Tävlingen var uppdelad i sex olika .klasser nämligen allmän-, nybörjar I, nybörjar II, oldboys, junior- och damklass. De olika klasserna blev mycket jämna och segrarna fördelades på 5 olika föreningar . Det var endast Smedsby uf sOm tog två klass segrar genom unga Kristian Backlund i nybörjar I och Ann Louise Klemets i damklassen. Många nya namn figurerade i resultatlistorna som Patrik Ventjärvi från Malax uf som vann nybörjarklass Il och blev trea i juniorklassen efter att i en spännande semifinal blivit utsla!?"eE av Guy Norrgård med setsifffor na 19- 21, 21-19, 19-21.

Resultat, huvudklass : .1) Ronny Brännback Forsby, 2) Stig Nyman Teater-Jacob, 3) Frans Pått Smedsby uf och Markus Karlsson Teater-Jacob. Nybörjarklass I: 1) Kristian Backlund Smedsby uf, 2) Guy Norrgård Oravais uf, 3) . Stefan Törnqvist Petalax uf och Bengt Lerviks Solf ufo NybCrjarklass II: 1) Patrik Ventjärvi Malax uf, 2) Bjarne SiffrEm Oravais uf, 3) Holger . Södersved Pensala uf & nf och Ole Wik Oravais ufo

Nybörjarklass l vanns av Smedsby uf:s Kristian Back lund som i finalen besegrade Guy Norrgård från Oravais i Ande rs R emminld. två raka set. I oldboysklassen tog Markus Karlsson från Tea· Smedsby uf:s Ann-Louise Kle-\ ter-Jacob mästerskapet genom mets ställde upp. att i finalen mot Lars Willman Oravais-tävlingarna kommer Forsby BK ta hem två raka set.! att bli årligen återkommande I huvudklassen kunde ingen och sepelas varje höst. En lika ge Forsby BK :s A-klassare dan turnering arrangeras av Ronny Brännbacka någon rik Smedsby uf .och femte ungdoms tig match utan han vann klas ringen varje vår. sen i suverän stil. I finalen möt Stämningen vid tävlingen var te han Stig Nyman från Teater- 'mycket fin och arrangörerna Jacob som i en spännande se med . bordtenDisledaren Lars mifiDal slog Frans Pått från Wallin i spetsen klarade arran Smedsby i eD intressant match gemangen med heder med god med knappast möjliga margi- hjälp av Teater-Jacobs och nal. I damklassen var det säm- SmedSby uf:s rutinerade spela re med deltagare då endast re.

••

IVA

En verkligt billig

KASsrn·

KAMERA (3 års garanti) ENDAST

35 ,-

MENNEN gåvoförpackning (17,-)

Juniorer: 1) Anders Hem minki Oravais uf, 2) Guy Norr gård Oravais uf, 3) Patrik Ventjärvi Malax uf och Kaj To re Ahlberg Malax ufo Oldboys : 1) Markus Karlsson Teater-Jacob, 2) Lars Willman Forsby, 3) Gösta Hermans Smedsby uf och Ingmar Klemets Smedsby ufo . Damer: 1) Ann-LOUIse Kle mets Smedsby ufo

•

KRONOBl."

ken vill sälja markområdet. För ungefär ett år sedan tog banken initiativ till en kontakt med Kronoby kom mun, i vilken även ungdoms . föreningarna som äger Emet folkparks anläggningar del tog. I första hand vill man

'AJUL ••• Flickornas .BOMUllSOMGÅNGAR

Pojkarnas BOMULLS OMGÅNGAR

FRAN2480 DAM FESTalUSAR (spets. dekor)

ENDAST 29.. ,.

MORR gåvoförpackning (22,-)

Dam SILKESPOOLOTRÖjOR

ENDAST

1790

Patrik Ventjärvf.

-------------------------------------

att kommunen skall köpa marken. - Avtalet om arrenderin . gen av marken sades upp re , dan 1973, berättar Carl-Otto LAPPFORSUNGDOMEN sak Slotte, som är ordförande i nar utrymmen. Detta framkom Emet folkpark r.f:s styt·else. vid en träff som ungdomssekre Sedan dess ha: inget arrende terare Helmer King hade anord ~rlagts ..och VI ha: formelIt nat för ungdomarna i Lappfors mgen ratt att gå m på om-I på fredagskvälle De h vux åd t n. ar r Fe' ·1 H l . t . K l na och kompetenta ledare, men Ja ar .. 0 mqvls l.. a~ .e- inga vinterutrymmen. by. uf behr~lt)tar att narI for. Visserligen finns det skolan emngen o en popga a pa h b h t d t Emet 1974 så betalade man oc ya emr:n e '. e senare .. k'lt . d f" tt få skuIle vara IdealIskt men de sars l arren e. or a unga tror att de stöter sig med vara där. Det är för övrigt vissa intressen ifall de vill dan den sista tillställningen som sa på träffarna. Det skulle ju hållits på Emet folkpark. inte bara bli dans eftersom de Om någon form av verk har ledare vilka deltagit i le samhet skall kunna bedrivas darkurser och som kan syssel på Emet skuIle det vara nöd sätta dem, mende tycker ändå vändigt att kommunen köper att möjlighet till dans bör fin markområdet, konstaterar nas. Carl-Otto Slotte. Nu hoppas ungdomarna i Anläggningarna är givet Lappfors på förståelse för sina vis också till salu, menar problem och hoppas att frågan Slotte, men han räknar tyd har lösts till nästa träff vilken ligen inte med att kommunen planeras den 11 januari. I sam skall vara så intresserad att band med ombyggnaden av pa köpa dem. viljongen har man också påbör Emet folkparks bankskul jat lämpliga ungdomsutrym der är inte så stora. I detta men, men arbetet har avstan nu omkring 40.000 mk. Det nat främst på grund av ekono är de stora medlemsförenin miska orsaker. Ungdomarna garna, Karleby uf, Nederve hoppas att paviljongen skalI va ti1 uf och Terjärv uf, som ra klar till nästa vinter. Ung övertagit. skulderna. De har domssekreteraren har lovat att betalat räntor och amorte hjälpa ungdomarna med utrym ringar. Även Öja uf & nf, mesproblemen och han hoppas Såka uf och Småbönders uf också på stöd från alla i Lapp torde ha mindre fordringar fors. på folkparksföreningen. To talt rör det sig om ca 70.000 • Utanför vassen vid lIasselby mk som föreningarna har bad är det ganska djupt. En sön satsat i folkparksanläggnin dag envisades en äldre något "an kommen" Stockholmare att ge sig garna och som de borde få ut på djupet. Badmästaren skyn ut om de säljs. dade tiU och tog honom i armen Föreningarna som äger för att fä honom på grundare vat_ Emet folkpark är redap nU ten. Då ~opade en I hopen. som den ankomne: . kraftigt hämmade av skul kände _ Låt honom hållas! Han bott. derna och sin egen satsning, nar nog ••• för han är skomakare_ (Kasper 1913) konstaterar Fjalar Holm qvist. Om någon främmande person eller institution köper det skulle gå att ordna gam matkområdet kommer för maldans. eningarna riktigt i kläm. Det Om kommunen äger mar bästa i det här skedet vore ken kunde enskilda förening att kommunen köper ma r ar inom ringen hyra anlägg ken. ningarna för enskilda till ställningar. På det sättet I så fall skulle det åter kunde det kanske gå att blA igen skapas förutsättningar sa nytt liv i verksamheten för att bedriva någon form vid Emet folkpark. av verksamhet vid folkpar Se g ken. Carl-Otto Slotte tror att

Lappforsunga saknar utrymme

T~rsdagen

den 15 dee. -

1977

D S T E R B C T T I'l l

:"Ii 1\ ~

P O S T E I'l

----~--------------------------------------------------------------------------~~----~---------------------

ungdomstidnill~en som uppskattas av både· gammal ·o~h ung·

öP .är den enda finlandssvens

öP är

ka .regelbundet utkommande ung domstidningen. DE SOM

G/JR

ÖP:

CANDElkP-E. Anderson ....,... Ansvarig utgirae ~ Redaktör S-MAN: Alt Snellman - Ledarskribent SEG: S-E. ~Iader - Redaktör i Vasa BEDLASSE : La.rs Hedman ~ Annonser - Redaktör En hel del duktiga korrtJSo pondenter .

* Vi klarar oss inte ulan

*vetaUtanvadÖPungdomen skulle vi inte syss lar med.

ÖP.

CmEFEN: Kalle Backlund - Teknisk .ledare PAULl: Pauli Kult&.I&bU -- Ombrytare

SÖV och ÖP samarbe tar för de ösierbottnis ka ungdomarna.

Och till sist vår undergrouncIredaktör .

Man är inte mera barn när man börjar in . lressera sig för innehål let i ÖP.

Ungdonistidningarna .bar blivit beskyllda för alt vara världsfrånvända och bara sysslar meden glansbildsvärld som in get har med verklighe ten att göra.

'PRENUMERERA HUI För bara 20 mark får du eller dina upgdomar

52 nr aven verkligt bra tidning.

JAG BESTÄLLER öSTERBOTTNISKA POSTEN FöR AR 1978 (52 nr) för 20,

ÖP handlar om vad ung domarna i Österbotten själva gör och vad de vuxna gör för dem.

Inget ungdomarna gör är främman

de för

Namn:

Adress:

.....•.•......... . ......••.............•..

ÖP ÄR JORDNÄRA Postadress:

OCH SAKLIG!

.................. . ' .' ............................. . 50

tJsterbottniska Posten

Klipp ut ovanstående kupong och bifoga 20,- i kuver tet och skicka ivä.g det till österbottniska Posten, PB 27, 68601 Jakobsta<t (Frankera med ett ·-,90 frimärke)

ETT AR FöR ENDAST 20 MARK -

BARA 38 PENNI I VECKAN!

ö~TER80TTNIRK~

••

Det nya frimärkså.ret 1978 inleds den 2. 1. 1978 i och med att Kotka stad fyner 100 år och ett märke I valören 1 mark emitteras nämnda dag. Mäorket avbildar hamnmotiv med Suni la pappersbruk I bakgrunden, Frimärket är ritat av konstnär Torsten Ekström. På. grund a v justeringarna inom de högre posttaxorna ut ges 16 januari ett frimärke j valören 20 mark. Vapenmotiv avbildas liksom på 10 m/Vken av år 1974. Konstnär Pirkko Vahtero. Beloppet kan betrak. tas som högt men vi skall tän ka på. utlandspaketen. Man tyckte på. slutet a v 1910-talet

att fem mark, t.ex. fem marks Vasafrimärket var av hög va lör. Nog hade märket ätgå.ng på. paket. 5:80 skulle motsva rande värde nu vara enligt lev nadskostnadsindex. Då där emot 25 mark Saaris-modellen skulle motsvara nu 30 mark enligt levnadskostnadsindex.

Ett märke i den nya bruks serien 0,10 mark utges den 1. 4. CEPT-märket utkommer 2. 5. och avbildar Pemar sana torium ritat av Alvar Aalto, Gemensam överenskommelse har gjorts om att 1978-års eu· ropasei'ie skall omfatta bygg na.der. Nya postkort utkommer 5. 5. i valörerna 0,80 och 0,90 mark för inrikes- respektive utrikes posttrafik. Ett frimär ke med bussmotiv utkonuner Igen den 8. 6. Tidigare frimär ken med bussmotIv har utkom mit i valörerna 16 och 30 mark på. 1940-talet samt 1971 i valö ren 0,25 mark samt bllpaket-

märkena inte att förglömma, Varför bussen blivit ett så. kärt motiv för vårt postverk är svårt att säga.

Det är 100 år sedan Eino Leinos födelse och händelsen celebreras med en frimärksut givning 6. 7. 1978. Matemati· kens vetensJap skall få ett sär. skilt jubileumsfrimärke 15. 8, i valören 1 mark ritat av konst när Paavo Huovinen. Arets RK-märken komplet terar svampserie-n från år 1974 och är i valörerna 50 p, 80 P samt en mark med respektive tillägg om 10 p, 15 P och 20 p. För sjätte ä.ret i följd utkom mer julmärket avsett för jul kortsförsändelserna. Märket utkommer i november och av bildar djurens jul. Valör 0,50 mk. Ett häfte med bondgårds motiv och bondgärdsarkitektur utges på. Alexis Kivi-dagen den 10. 10. Satsen kommer att vi· dareutvidgas senare med lik· nande motiv.

En s.k. årssats kommer att finnas till salu på filatelistluc kan I slutet av å.ret då. alla märken utgivits. Märkena är i en dubbelvikt plastpärm och säljs till nominella värdet plus ett litet tiUägg för pärmen. Förändringar och komplette ringar kan ske till nämnda pro gram säger posten.

Jag nämnde i min senaste spalt om frimärkslitteratur och kan som komplettering nämna att ett arbete som kom mer att omfatta alla i Finland i brukvarande. och tidigare I brUkvarande, alltså nu indrag na poststämplar, kommer att publiceras. Sökte igenom gam la brev och hittade Vasa stämplar, som inte mera an vänds. Bilden.

.. ,.' : :~~

.. ,:

....

;~~.MJ~ ,

1977

i i{ronohy 11 & nf BENGT LYBÄCK återvaldes till ordförande vid Kronoby ungdoms- och nykterhetsför enings höstmöte. A v mötes deltagarnas intresse kunde man 'k onstatera att förening en har en viktig uppgift att fylla.

utg,avor nasta ar o

Torsdagen den 15 dec. -

ILvbäck omvald

Minst tolv nytl o

PO~TEN

~ Jo'J OMI fINLAND

Ett 40-tal intresserade medlemmar hade mött upp till Ku & n:s höstmöte, som hölls senas te vecka i samlingshuset. Mö tesdeltagarna deltog livligt i diskussioner och debatter un der mötet. Föreningen kommer att fortsätta med den digra verksamhet som förekommit under föregående verksamhets period. Detta kan man konsta tera vid en genomläsning av föreningens verksamhetsplan. Några plock ur verksamhets planen visar bl.a. att man kom mer att fortsätta med att stöda en aktiv wnårsverksamhet. Dessutom kommer föreningen att representeras vid SÖU:s möten och konferenser. Verk samhetsplanen visar också att föreningen kommer att ordna danser, revy, gästbesök och tea terbesök. Föreningen har också planer på att ordna en rekrea tionsresa till fjällen. Förening en skall försöka stimulera med lemmarnas intresse för frilufts liv genom att ordna utedagar och utflykter. Föreningens pidrolag, som vannSÖU :s senaste pidroturne ring, var inbjlJdna och blev hyl lade för de fina prestationer som de åstadkommit. Förening en hoppades att de även i fort sättningen skall delta. lika ak tivt och förtjänstfullt i söU:s tävlingsverksamhet. Den nya styrelsen fick föl jande utseende: Ordf. Bengt

Dragnäsbäck har inte mera egen stämpel med det namnet inte heller Brändö, utan det är frågan om Vasa 20 nu. Vasa. 2, Vasa 3, Vasa 4 och Vasa 5 har existerat ännu för 10 å.r sedsn, men är nu indragna. Central sjukhuset var Vasa 3. Vask lot heter nu Vasa 17 osv.

Den 20 januari utger Grön land ett märke I valören 1:20 med anledning av att veten skaplig forskning bedrivIts I 100 är på. Grönland. Det är närmast jordmå.n och inlands isen som varit föremål för forskningen. Bilden.

Christ.er Myrskog och Bengt Lyrnick vid höshnötet I Kronoby. :

Lybäck, Krister Myrskog, Jan Backman, Kjell Byskata och Wikar, Jan Gripenberg, Siv Jan-Erik Jussila. Gripström, Ann-Cristin Levan der, Cristina Lindqvist, Robert HACKUS

•

DANSKURSER

Håkan och Rolf vet att mån ga föräldrar och äldre uf-med lemmar anser att det skulle va ra mycket viktigt att de unga lär sig dansa. De som dansar hänger illte så ofta vid knuten kring flaskan. Med andra ord: de som dansar hör Vanligen inte till de som missbrukar alkohol. Men allt eftersom bygemen skapen och föreningssamman hållningen minskat, har det där med att äldre danskunniga uf medlemmar lär de yngre, blivit mindre vanligt. . Det borde ordnas särskilda danskurser med kunniga ledare inom föreningarna. SÖU har försökt med att engagera yr keskunniga danslärare, men det har inte slagit så väl ut. De lär inte ut sådana danser som van ligen dansas vid ungdomsdan serna i landsdelen. Därför hade söU tänkt sig att lära ,upp amatördansledare inom föreningarna. Detta skul le ske vid de tre kurser som var inprickade i november. Som ledare för dansledarkur serna hade söU engagerat folk dansledare som också då· det gäller kan instruera i tango, vals och liknande danser. Men kurserna samlade endast

tre till åtta förhandsanmälda. par. Det tyckte SÖU-instruktö t rerna var för få. Minst tio par borde det vara, men helst mån ga fler. I detta fall gäller det ju inte att man skall lära sig dansa. Deltagarna i dansledar kurserna förutsätts kunna dan sa vanliga danser. Det de skall lära sig är att instruera andra dvs. läm unga att dansa. - Vi skall försöka på nytt efter julen, säger Håkan W es~ termark. Vi skall söka samar bete med ungdomssekreterarna. Det ser ut som det skulle be hövas personlig påstötning in nan föreningarna förstår hur viktigt det här är. Många föreningar har årsmö ten i början av året. Då väljs nya funktionärer s0m ofta är mera villiga att göra en insats. Det är kanske en lämpligare tidpunkt för dansledarkurser. Seg • Bokhållare Karlsson skall gifta sig med sin chefs dotter. Chefen: Hör du, Karlsson, på din brollopsresa .kan du gärna Ilesöl<a kundel"Da .. . - A, nej men .. . - Seså, var resonlig nu, Karls son! Du gifter dig ju med min dotter för pNlgarnas simll, så det blir en affärsresa i alla fall. (Kasper 1913)

.... '

JULKLAPPSTIPS önskar Frimärksspaltens lä sare en god jul och ett gott nytt frimärksår. Torbjörn M. J. Malmberg

STEREOR BANDSPELARE KASSETTER TV-SPEL ARMATURER m.m. från

SYD.ÖSTERBOTTENS EL-BYRÅ N.~RPES

Tel. 545

Torsdagen, den 15 dee.- 19177 ·

s ,. ..~ Il t\ fl l . :'\1 •

----~--------------------------~----~~

..:

. -~~

Att ann_ra I prylbörsen iU' ellk~lt. Ou tyller bara l ku pongen IlAr neaantör. oeb sklcJcar In den UJ) OP. S~ på mAndag nlAHte belltällnlngen vara tnne. .fÖJ· aU. annonsen skall hinna med _mma "ecXa..

DAG~ O-I!:N' .................. _ ...... ~ ....................'~.

I Vad god texta!,)

_ _ _ _ _ _ ....... _

• • _ . , . . . . . _ _ _ _ _ _ l-I

... -

&> . . . . . -

.... -

. . . .-

_.... -- --- ---- ......'- ------ .... .. - -....-.....-.. --....... _. - ..,..-......

,., ......

... ----- .......'-_ .. -_ ..... -... _- Namn:

A·jr·ess:

•

____

... Tel. nr

" ~,e

•• -

. . . . . . ~. . . . . . . ._

...,. __ -

•

.,./ . . . . . . ... .r . . . .

.......

......... ..".

Poslnr:· •. _. .... • • . • • .

Pustad r .:

._ -

.~._

•• {_ • n.

............... .,..

. . . . . . . . . . . ._

PB 21

....._

lO'" ••

. . . ...

_ ...

oöna/ Jarl#'

'{UfR

KanalPspi. tel. l:i flO?

i7.tJl ; Si

'Jy

"!J/'!'

mänd'l.e tel

'Jy '{ur!:' oorJat

nonal Var]. 17111

Kanales~)lana(jep.

l? 145

@ -

,·afikl"'kola. I n O:VI' -\11 j

'{,

. ..

.. .

"ar.J~

Jnsdag I{j 17.UIl

.,,;horaeu~j!h tan 7 rel.

;

~fil

•

NiiN.II.,Iiiu/IP

'lIIIflII8e,(/

- tIeiger ,el,,'It/f.'

•

flan konstaterade att det vis 1erligen kan förekomma toppar Jär det används alkohol lokalt i någon by, kanske under led ning av vissa element, men när ledarna vuxit till sig eller flyt tat bort så brukar drickandet , hållsammare när de har mindre' ; - - - - - - - - - - - - - . , avta. pengar. Han sade ' sig också I Östprhottniska Samma mönster brukar gå vara mycket nöjd med ord.nin som en vågrörelse, när ,d rickan- gen vid kommunens enda res 'Po~t~n det ebbar ut på en ort så kan taurang, de nya ägarna har detsamma blomstra upp på en ,:,:~rkl.~gen sk~~pt s~g. om man OSterbottmsll Ullg Cl<.lmst1dnln,

annan. Totalt anser Södergård Jamfor med laget tidIgare. Jakob8laO. F!nlan...

dock att läget är stabilt och ·· Namndens sekreterare mIor-, Medlem av ttumngarIllU! myck e t l ugnare bl ev d enar ' .. . t förbund b t k t t merade om nykterhetsnamnm Ila no"l t k e ha e om or ons a e- dens verksamhet samt om bi- II fldningen utkommer Ilar] t rar n. . dragsnormerna. De närvarande

I .

torsdag

Rattfyllerifallen är också önskade att samtliga nämnder H.edaKtOJ

konstant statistiskt 1-1%, fall inom fritidssektorn vilka delar xt> ans vang utglvan

per månad. Det dIicks dock me- ,ut bidrag kunde anordna infor P~.H.-ERlC ANDERSON ra än det syns utåt, jag tror mation, Nu är det svårt att ve Redalttlon JQKOosgataD 11<

inte att ens 10 procent av alla ! ta vilka möjligheter man har laKoostaa, teJ <l611135a5

rattfyllerister blir fast. En kon- ' att få pengar från nämnderna Postadre.'lF t'B 2'3

68601 lakobstaL

eroIl en tidig söndagmorgon och till vilken nämnd man skall skulle nog ge en dystrare sta t{eda.ktöJ , "asa ti-I!.. GlaaeJ ~istik. rikta sin anhållan. För säker Haodelsesplanaoen LO [) hets skull brukar vissa söka tel. 961/13522 , På en fråga om arbets,lÖBhe från 2-3 nämnder. N f" k I tthlDAKTlONSRAVE'l ! ten inverkat på drickandet sa- .. . u le I de Södergård att åtminstone i foremngarna veta att huvudre A.11 SneJlman, ordförande ~?gl~vet ver![ar det som om ' geln är att man endast skall få Margareta Smeds Lett ~ <:$,rgll.t8 SnIckars Pllillp Häl· I manllIskorna skulle vara åter pengar från en nämnd. lund

68601 Jakobstad

s~rORKI . AS

lO ... ,. .1'.' •.•.•.••••_ ........

Jag bifogar 10 mil: sedel/check.. å.dressen är : P\'ylbörsen

Oste\'bottnlska Posten

- - - ------

_ _ ._ n.

· f.{)rM"~

IAKoaSTAD -.

l,·ahk........a

H.'\UH:' & HO~I'

gUd i Esse på torsdagskväl- : len. Informationen arrange rades av nykterhetsnänmden i Pedersöre.

är avsedd endast tör l>Tlvatpersoner. Sätt gärna ut varaIl& pris l annonsen. ocIl glöm Olle uppge vart tntre>!8erade skall vändll sig. t.- telefonnummer.

A.NNONS 1 PH.YLBOltSEN TOM

. . ~~.'-

HK« .H"'IAU~ BII,:"!KUI.A

alkobolinspekt~r Arne Söder-I

Pryl~8eD

JAG Bb;,.";TALLER EN

_I i.~ ·""~

kommunerna i landet, sade

Annonsen JJlA8te betalas. kontant. 8klcka därför med en tlomarks.qedel eller en check.

•

Pedersöre bland

dc nyktraste I 'commnnerna I JAG TROR Pedersöre kom- ~ mun hör till de nyktraste i

vm du slU,Ja. k " " oyta eUet sk.ä nka bort oUka prylar? 0& Itau du IUIllOIIRf'II I OP:s' pryfuö~ För. tio nUU"k tAr du en ~ pA IlÖgat tem rader (ca 20 ord) .

•

h \ . .. H ... t Ii: ,

t TRAFI:!$KOLORNA

PRYLBORSEN,

Vill du sälja., k(ipa

I .eller byta prylar?

l<.II, PP n l l r ! - - - - - - - - - - - - - -

,------------~---------

PRENU MERA nON:'PRlS

OC1J LILLKLAS

Ul77

Helt tU Halvt

I~GA PENSAR ! PENGARWA DU dRG BAR~ FÖRLORROE - VANtJ JAG VANM 001

OCH FÖRLDRP.DE IGEN! GOD: .....

VAR FICK DU ALLA

SAT5RDE?

11.1

••• ~ .:.••_ _ _

8kandlD>! vlen _ _ _ _ l..,ÅjSDummer • • • • .. • • • • •

LATSAOES SAT5~DE

17. 10. 25. -N'

"'> • • , • • • _ . _ . _

i\.NNONSMUTTAGNTNG

-;OU:s Kans Il, "asa

cel. 961/13 :>72 )('.1> 15 31~

HUVUDCT! 100D:- 5ODD:

OP ' 8 ANNUNSTJ ANS'! IT .expeditlon. l akobstaa, lakoosgataIl 13. tel. 967113555

L\.noon.<leJ OÖJ InlämnaI' seruun rtlAnd.ae tU

I t)

KASSA JCli tiuKFORlN(; lakobsgatan 13. Jakobstao tel 1:167/13 5Gb

i\..NNuNSPlUS

texten . . _••• _ .'._ _

~fter

texteT

":lestämo

1.9!J

........ . •..

plat~

~·A.RGAN

'illnlflll.',torlek

t.1()

- .20 peJ

NUNSl!:l1 lUll mm.

Olm

till·

~pmm och färg ~'öl'f'nmgsspaJten PPI raO 50 p

agt,;spn..

"all

).n" r out:'(,lska 'ör e~

Poster

'lnsva·

~Kad8 ~Olll

UlI pli gruna Jl" "el CJ.nnonseJ .com lnrln~ e lleJ .01lJ "a :!rund a" post -ö,·",.. nmg Inte :nfört." • bf>gärl .,.. r

tntl'

',,~al

~nnom,öl

ruunrUfI!l

~==========~==========~~-======~~~

I!iKotJsta,1" I'r y clH' n }en ~ '1l1nll~ ~ktle l;lolv'p'" Jakob ta<;l 1.977

öSTERBOTTNISkA

PO~T~N

Torsdagen den 15 dee. -

1971

~HftIlH.."ttllttf '"tllI tll IHUtllIfHlIIIIUft...UI""lIJlfllllllllltllltllIIUH Ull 111m IIU IIIIIIIIIIIIIUII 111111111111 ""111 IUIIIIII! 111111111111111111111 1111111 III IIt1U1U III III II U ItUIIII UllmUIlUlII1I 1111111111111_

~ Kommunen

•

••

'firma' en ar stor JU • Ungt gäng l Malax-fÖrvaltningen· DÅ EN PR/VAT FIRMA har en omsättning' pa ndgra miljoner anser folk att det finns mycket ar· bete i firman och mycket folk behövs. Men så re- · sonerar man ,s älwn dd det gäller en kommun. Ma. lax kommun har en budget på 32 miljoner. :lndd tycks folk anse att den butiken skall klaras med ndgra få anställda.

Så resonerar Gunlis Broo, Kerstin Storfors och Stig·GÖran Bonn, tre anställda i centralförvaltnin gen i Malax kommun. - Vi har hela tiden en press arbetstiden är kortare under · på oss, säger de. Allmänheten sommaren än under vintern. tror att vi bara sitter och har - Och vi är ett ungt gäng, det bra på våra kanslier, utan säger de tre. Medelåldern är ba att veta hur mycket arbete det ra litet över 30 år. ligger bakom allt. Totalt arbetar ett 3D-tal per Byråkratin och papperskriget soner inom centralförvaltnin~ har vuxit ut kraftigt de senaste gen. åren.. - Men personalomsättning - Ibland tycker man nog att en - är stor. På fyra år har 19 allt papperskriget verkar me personer slutat sin anställning ningslöst, tycker GunIis som i förvaltningen. Var är felet, har i uppgift att diarieföra alla undrar de tre. har blickarna på oss, och kan inte driva våra krav lika ak tivt som om vi Jobbade l den pri Trivseln betecknar de som vataVi sektorn. skrivelser och sända dem vida Går vi ut allt för hArt skadar det våra relationer till allmänheten, säger Gunlls, Stig varierande som på andra stäl till olika nämnder och tjäns Göran och Kerstin. temän. Papperskriget har svällt len, men i stort sett som god. - Det bör dock framhållas ut enormt under de tre år jag - Ändå har vi det ganska inom sitt område. Nu är det ras som man har chanser. An att trivseln säkert skulle öka skött jobbet. En vanlig föredragningslista om vi alla skulle arbeta under välordnat i Malax,säger de tre. viktigt att kommunen skulle nars sitter man där man sitter för kommunstyrelsen är nu på samma tak och träffas t.ex. Den som anställs i de lägsta sända deltagare till alla svensk i en liten kommun. 40 sidor. Den skickas ut på över en kaffekopp. Detta skulle löneklasserna, y 11~17, place språkiga kurser därför att det ras ·då de anställs i den näst finns fara för att enbart finsk • Inga könsfördoma~ måndag, då styrelsen har möte underlätta informationen. på torsdag. Frågan är om alla Nu arbetar centralförvaltnin högsta löneklassen enligt kol språkiga kurser börjar ordnas. - Vi måste erkänna att Ma hinner sätta sig in i alla frågor gen i två sidida byggnader i lektivavtalet. Efter . ett års Och kommunen kunde ordna på den tid de har på sig, och övermalax. Dessutom finns ju tjänst får de lön enligt högsta arbetsplatsskolning, någonting lax försökt komma ifrån köns som personalen skulle värde rollerna. Typiskt manliga tjäns om de ens hinner läsa igenom byråerna i Petalax och Bergö. klassen. Likadant är det för de högre sätta. ter handhas av flickor, t.ex. eko - I dessa tider då permitte de 40 sidorna. Men oftast är det de ledande nomisekreteraren, byggnadsin De kommunanstä}Jda har he ringar är aktuella är det tryggt avlönade. frånsett att det drö la tiden blickarna på sig. Någ att vara kommunalt anställd. I jer tre eller fem år tills de når som sänds ut på skolnin~a- spektören och byråbiträdet på gar. För dem finns ett rikligt byggnadskontoret. Kvinnor har ra tidningsrubriker irriterar en kommun är det svårt att bli den högsta klassen. det här gänget just nu. Det är uppsagd om man inte begått ..... Ett sådant principbeslut utbud. De kan ju sedan berätta samma chans som män, tror de rubriker från styrelsens och något. grovt tjänstefel. Och som detta gör att vi ändå -har för sina underordnade om det tre. Det är meriterna som av fullmätkiges behandling av frå kommunen kan ju inte gåi kon det bättre än manbar i många nya de lärt sig, men det är ändå gör. inte samma sak. gor som rör personalen som de kurs, säger de tre. Vi har också andra kommuner. ' Så gott som 100 procent av betecknar som felaktiga, och att vänta pension vid 63 års ~ I min sektor är skolningen de som jObbar i förvaltningen som ger folk en känsla av att ålder. välordnad, säger Stig-Göran. är anslutna till kommunaltjäns • Tungrodd byråkrati kommunanställda är en gynnad Lantbruksbyrån ordnar skol temannaförbundet. .Den egna • . Lönen släpar efter grupp. Den kommunala byråkratin ning i Vasa regelbundet för fackverksamheten är medel En fråga gäller teaterbesök. är tungrodd. De anställda har Ifmtbrukssekreterarna.Jag har måttlig. Det stod i tidningen att perso - Lönen däremot är inte så rätt till ålderstillägg vart tred ingen orsak att klaga. Personalbespisningen är nu nalen skulle bjudas på teater. bra. Lönerna har börjat släpa je år. Tillägget är 7-8 procent Men för många andra är det ordnad i försökssyfte under de Och det tr09de vi själva också, efter den privata sektorn de se av lönen. Detta kommer kom inte lika bra. ' cember så att personalen äter säger de tre. naste åren. munen inte undan. ~ Det är inte bara lektioner till självkostnadspris på lågsta Men i verkligheten var det Kommunen följer i stort kol . Men ändå måste det anhållas na som är viktiga, säger Kers dieskolan. bara kommundirektören och lektivavtalen. I en del fall före om tillägget; som skall behand tin. Viktigtär också att få trä! . -sekreteraren förutom förtroen kommer en kompensation om en .las i vederbörlig ordning. At- fa andra i samma jobb och uterfarenheter. Och det finns • Dåliga utrymmen devalda som bjöds. Av tidning-. eller två löneklasser, och det är minstone ett par månader tar b'rl-.. .Y ..... en fick man dock uppfattningen inte så bra för andra i kommu- det innan beslutet är klart. så mycket man borde lära sig, . .. . nens tjänst. Det Skapar snabbt nytt varje år iaravapapper o. ~ansh~.trymm.en ar ~ detta nu att det gällde alla. _ Eftersom vi har en perso dyl ' dåhga, Forvaltmngen ar uppde Matfrågan och förlängd öp otrevligheter då någon speciell pethållningstid är ett par and tjänst får omotiverat påslag. nalnamnd, kunde denna sköta ....: Och snart kommer datorer- I lad i två skilda byggnader, och ra frågor som de tycker refe Ett exempel på detta är en ny- sådana rutintillägg, säger Kers na, säger Gunlis. Ven. skall an- personalen har för litet utrym rerats ogynnsamt för dem i ligen l~iganslagen tjänst där tin. Det är ju onödigt .att offra svara för dem om ingen fått me. den sökande fick komma med tid på att behandla självklara skolning i förväg? - Vi nöter på varandra onö pressen. egna löneanspråk, trots att den frågor, i kommunstyrelsen och Det är till fördel för kommu-· digt eftersom det är så trångt. var placerad i en speciell löne- -fullmäktige. I oklara fall kun nen om personalen kan . följa säger de. Många gånger skapar • Ungt gäng klass. de ju frågorna föras upp dit, med den snabba utvecklingen, detta irri~tion. Som positivt betecknar de tre Lönen för en som äl placerad , men klara fall kunde gott avgö menar de. Och kurserna innebär. Sociala utrymmen saknas. På att man som kommunanställd I i löneklass y 15 är i dag 1.906 ras av personalnämnden. också en viss rekreation, omby den allmänna avdelningen finna får information om vad som mark utan ålderstillägg. För en te i arbetet och- större trivsel endast ett WC som är till både hinder i kommunen gratis. Ar sådan tjänst bör man vara mer- • Skolningen viktig då man vet mera om det man för damer och herrar. Här har betstiden jir också kortare än konom eller merkant, eller som håller på med. personalen stöd avarbetar.. i privata företag: 37,5 timmar det står i kollektivavtalet ha - Skolningen är oerhört vik-Avancemangsmöjligheterna är skyddsmyndigheterna som krä i veckan i medeltal. Och som facklig grundutbildning · eller tig, anser de tre. Var och en små i kommunen. Det är nästan särskilt positivt ser de.detta att tillräcklig erfarenhet. borde få tillfälle till skoining enbart då tjänster omorganise • SE SIDAN f

I011ll1lll11l1111111111111111111111111111111

Ulllllllmll1lllll111 1II111111111111111nmllllll I II

IIIIltUfllfllllmltllmllltlllHlIlIIlI1I 1111111111111111111111111111 UIIU