Österbottniska Posten (ÖP) nr. 50 1979 by Österbottniska Posten

österbottniska ::::::i:~3 :::::.:::ing Poste n 80 p-50

Peta

h~gs~adi1f1!!

gör skoltidnIng t OP

sätta med ett antal skoltidningar under STOR DEL av dagens ÖP he D O RAKBLADET ingår i ÖP av den våren, och sen får vi återkomma under ter Rakbladet! orsaken att vi tycker det å'r viktigt att nästa läsår. A v naturliga skå'l hinner vi också andra skolor får ta del av tidning D D RAKBLADET är en skoltidning, inte varva alla högstadier i Svenska närmare bestå'mt ett organ för elevrådet en. Det ingår en hel del allmänt materi Österbotten under det hå'r läsåret. - De al i bladet, men även lokala skolfrågor vid Petalax högstadieskola, Tidningen å'r tretton stycken! kan vara intressanta för jå'mförelsens har skrivits ihop aven redaktion inom skull, D O RAKBLADET ingår dels som en skolan. avdelning i Öp, dels görs tidningen som D O RAKBL;tDET är det första för särtryck. Elevrådet i Petalax säljer sär söket i en rad skoltidningar som ÖP pla o O VI ÅTERKOMMER nåsta år med trycken och tar själv hand om vinsten, nerar att ge ut i samarbete med högsta fler skoltidningar! ÖP har tryckt tidningen gratis. dierna. Det å'r meningen att vi ska fort .

Han var mattläggare

Hon tvättäkta stadsfl'

Nu har de blivit jordbrukare HAN var mattläggare, förtjänade bra men drömde hela tiden hon i kammarkören i Vasa och - Jordbruket m:lste alltid om att bli jordbrukare. hade dletagit i sOV :s talang finnas . Vad skulJe folk annars jakt. Ar 1974 vann hon vis leva av . Inte skulle jag bli jord HON var kontorist, tvättäkta stadsfticka och hade knappt sångsklassen. Hon spelar ocks:\ brukare om jag inte skulle tro sett en ko innan hon tråffade Honom. piano, p:\ en framtid för jordbruket. Tore och Gunnel träffades Det är Tores enkla och raka I DAG driver de ett jordbruk tillsammans med hans förå'ld- ' p:\ en ungdomsdans i Kvevlax motivering varför han valt att 1975. Han var en glad och rar på drygt 30 hektar odlad jord och ungefär 40 ha skog. I bli jordbrukare . fram:\t ungkarl med goda in För Gunnel var det först:ls två ladugårdar finns 19 mjölkkor och 28 ungnöt som föds komster. När tycke uppstod inte lika enkelt. Hon trivdes in mellan de tv:\ var det aldrig upp för slakt. Man håller på att bygga en ny ladugård för 25 te med kontorsjobbet och hon fr:\ga om att de kom från vitt tyckte om djur. Men inte hade mjölkkor. skilda miljöer . hon n:\nsin tänkt att hon skulle bli jordbrukarhuStru. Småningom kommer HAN och HON, Tore och Gunnel GunneIs stora intresse är Se sidan 15 Norrgård i Kvevlax, 25 resp. 24 år, att överta hela lägenhe sång och musik. Tidigare sjöng ten.

VARFÖR LER MONA-LISA? -

Svar på sidan 61

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _O.:.··...:S~T E R B O T T N I S K A PO S T E N

En riktig skola

Torsdagen den 13 december

Ledarskribent: BERTEL NYGÅRD Teckning: LEIF SJÖST~ÖM

färd mellan ' 'undervisningsutrymmen ". Lärarna är

• Frågar man en elev på sjuan vad han eller hon tyc ker om högstadiet, får man förvånansvärt ofta till svar ansikten som byts till varje lektion.

att det var bårtre i lågstadiet. •. Då är det lätt hänt att skolan inte känns n"ktigt rik - Där hade vi ett riktigt klassrum och riktiga ttg mera.

lärare . .. - Sedd med elevens ögon.

• Och det är med elevens ögon man ska se på prob lem. Nu när man J(år över (rån att diskutera ' 'enhets • I högstadiet har man ett klassrum bara ttJl namnet. skolan" till att tala om ' 'skolans inre arbete". Skoldagen är en karusell från nio till tre, en ständig Detta med "skolans inre arbe te"(SIA i Sverige) är ju i j(run· . den en fråga om hur eleven upplever - eller genomlider - sitt dagliga arbete. Ramarna finns där i och med grundsko lan. "Enhetsskolan" är en rät tighet för alla. Nu handlar det om att ordna upp själva jobbet på ett förnuf tigt sätt . Att göra den "de makratiska" skolan sådan att den gagnar alla. Men samtidigt som man er känner problemen och talar om SIA-skolan, talar man också om att slå igen skolor och ratio- . nalisera. Det finns en fixering nu för tiden som handlar om att ·det kommer att "frigöras" resurser från grundskolan . De som an ser SCJ kallade att profetera om framtiden, talar också om vart de "frigjorda" resurserna ska styras. Vid seminariet "Fin landssvensk år 2000" fanns det exempelvis röster som sa att "överskottet" från grundsko lan ska satsas på vuxenunder visningen. Vad det handlar om är de

minskade elevkullarna på åttitalet. Om en elev kostar en viss summa pengar att utbilda och elevernas antal går ned, så måste totalkostanden i logikens namn bli lägre . - Resonerar man och antar då att eleverna alltid för all framtid ska kosta lika mycket per knopp som i dag. Men det finns igen naturlag som säjer att det ska vara så. Snarare är det väl tvärtom : da gen problem gör det naturligt vis att en elev måste få kosta mer i framtiden. Det blir helt enkelt inte några "frigjorda" resurser att ta bort från grunds kolan. När man konstaterar att en elev ska få kosta mera, handlar det till exempel om att man ska ha mindre undervisningsgru p per. Med minskade elevkullar är det ju något som skulle bli en naturlig följd, som utveck· lingen fick ha sin gång. Men det hindar inte att på en stor skolkongress nyligen kallade de krympande elevkul lema "SO-talets skolproblem".

Det som vanligt bondförnuft betraktat skulle se ut som ett hopp för åttitalsskolan, är tyd ligen ett problem för experter na . . . Om nuvarande bestämmel ser pekar mot att 400 lågstadieskolor och 70 högsta dieskolor skulle komma att stängas inom fem år, är det ba ra en orsak till att ändra på bes tämmelserna . Det är inte riktigt rejält att acceptera såna inskränkningar i en skola där alla som jobbar med den vet att det behövs både mindre skolor och mindre undervisningsgru pper . Vid kongressen i Tammer fors sa en expert att det inte räcker med "punktvisa åtgärder" som mindre under visningsgru pper. Det behövs en helt ny skolideologi . Möjligen behövs det en sån, men den som har jobbat i ett högstadium, antingen som lä· rare eller elev, Vet att de mins kade grupperna ändå är något av det klyftigaste man kan hitta på just nu. . Det är en nödvändighet om skolan ska bli riktigt riktig . . .

läsar/orum

Planerings • mIssen i Pedersöre ÖP behandlade i förra numret ett svårt problem pl ett mycket känsloladdat med föga objektivt sätt. Bl.a. sammanblandades två skilda omrlden. Det största misstaget var ändå försöket att ställa byggnads· nämnden i skamvrln för att denna nu försöker hindra kom· munal planeringsmiss att fl allt· för långtgående konsekvenser. Men man får förstå redaktören för hans svårigheter. Speciellt med tanke på att han är utelämnad åt kommundirektörens utsagor. I JT av den 24. 10. säger denne nämligen: "Visst erkänner vi att en planeringsmiss gjorts, ett nytt farmområde borde ha placerats

mycket längre bort fdn byggpla· nerat område. När byggnadsnämnden sedan drar den enda riktiga konsekven sen av detta misstag påstår åter di rektören att byggnadsnämnden tolkat direktiven fel. (ÖP 7. 12 .) Att tillåta ett svartbygge stå kval ett år rolkas av redaktören som bvggnadsnämndens reträtt, när byggnadsnämnden i verkligheten gjort det bästa aven svåsr situation och låtit den unga företagaren star· ta sitt företag, samtidigt som kom· munens styrelse får tid att skaffa fram ett bättre område. Att göra misstag är mänskligt och förlåtligt. Att aktivt börja mot· arbeta förhindrandet av nya lik· nande misstag börjar däremot bli

på gränsen till det oförlåtliga. "En nybyggare"

En liten kommentar: Dethär med kommunal pla. nering är svårt. Nu har några kommunala lnstanser i Pedersöre ~jort miss tak - smärre och större. Vem som gjort misstagen finns det olika uppfattningar om. "En nybyggare" står föt en uppfattning. Principen borde i alla fall \'a ra a tt en enskild kommuninnevånare inte ska behöva lida när de kommunala organen klantar till det. Överens? PETER GRANSTRÖM

Arbetstiden i de medeltida skolor na omfattade oftast 9 timmar dag· ligen (kl. 05-08 och 9-10 samt 12-15 em) . Skolarbetet pågick utan ferie året om. Till denna tunga arbetsdag kom den hårda agan .

Torsdagen den 13 december

öSTERBOTTNISKA POSTEN

60-talsfacit:

Kondomer i fickan och rädsla i själen D JAG VET inte om ni såg "Mackan" i teve. "Mackan" är den där svens ka filmen som handlar om en tonårsflicka i tidigt sextital. Det är en omdiskuterad film. - Sextitalet var inte så där löjligt, säjer kritikerna. Det är mansförakt att skildra pojkarna som en hop halvgalningar , som bara pratar krigsfilmer, åker omkring i stora bilar och har fickorna fulla med kondomer. Själv tycker jag att "Mackan" är en bra film. Den beskriver inte hela det tidiga sextitalet, men huvudperso nerna Mackan och Kenneth är exempel på hur man kunde va ra på den tiden . - På ytan, alltså ..

D DET TIDIGA sextitalet före Beatles och studentrevol ten - var faktiskt rätt mycket detta med kondomer i fickan.

BERTEL NYGÅRD

SLAGRUTAN

Kondomer i fickan och räds la i själen. Sextitalets början var en värjd av blåögdhet och tvång och märkliga föreställningar och konstiga regler. Tuffhet och osäkerhet på samma gång. Och så det som man upplev de som vuxenvärldens förakt. [ dag vid så kallad mogen ålder försöker jag förtvivlat förstå sextitalets vuxenvärld. Det lyckas inte så bra.

D JAG BEGRIPER inte vad man menade med alla konstiga regler som tonåringarna om gavs med. • Jag begriper inte varför vi blev instängda kJockan sju (!) varje kväll på internatet i Vörå Samskola. • Jag begriper inte varför det skulle vara en krigsfilm innan vi fick gå på bio . • Jag begriper inte varför lärar na ständigt skulle springa och snoka i våra rum. Sen begriper jag ju inte hel ler att lärarna kunde vara så otroligt blåögda mitt i sin dik tatorsvärld.

D DET VAR SOM om lärarna på den tiden såg gud och him melen i sina regler. Hade man

väl ställt upp en tillräckligt hård regel, trodde man att problemen var lösta . Det bestämdes till exempel att tobaksrökning skuJla vara förbjuden inte bara i skolan u tan också på fritiden. Det var som man skulle ha fått det sist nämnda på hjärnan . Man jagade tjuvrökare på fri tiden men glömde bort att det under varje rast i skolan bolma des så skolgården låg inhöljd i rök nästan som en gammaldags järnvägsstation. En nitisk lärare kom hemslä pande med två tjuvrökare från Vöråspelen en vinter. Hade hon gått en sväng runt skolhu

UNDER PAROLLEN "Elev mot ra sism" har SECO gåll ut till skolorna for att lbekämpa rasismen. En skola, Flatås skolan i Göteborg, fastnade for della. Under deras alternativvecka, där

Till alla julens fester hittar du modets

Kom på besök! HandelsespI. 17 Vasa

..........•........................:

t. LUCIABAL I BYGDEGÅRDEN t '

t~ :~

fred. 14 dec. kl. 20.00-01.00

HOPE spelar

: Lucia med följe kommer ca kl. 22.00 ~

Intr. 15 mk

Aldersgr. 13 år

: I BUSS: I 18.45 Korsnäs, Molpe, Petaiax, Nyby, ! !

Långåminne, Ö-Malax . Alla för samma pris 5 mk/resa

Det betyder att man ständigt Och så vidare i all oändlig skull!e gå omkring med dåligt het. samvete. Och det gäller inte bara tobaksrökningen. Det var D DET ÄR VÄL inte så kons regler på allting i början på sex tigt att man med Paul Anka gick och drömde om en annan titalet. Ston som smått. värld. Då man gick hem från Hade man exempelvis råkat City CaU om kvällarna med sätta sin fot innanför dörren till Pauli ord ringande i öronen . ett flickrum på samskolinterna Den där låten med Tåmmi tet, så skulle man ta sej å-Ura å reisingkar å veding därifrån smygande. Det gick nng ... eleverna själva får välja olika ämnen, valde en grupp elever all ta reda på vad folk anser om rasism. De ställde frågor till folk på stan, de var i olika skolor och intervjuade elever

och lärare och de pratade med folk som ubetade med invandrade. Alla dessa har de frågat vad de anser om rasism. Vad svaJen blev kan ni höra i program mer "Sveriges ungradio" den 13 de cember kloCkan 19.30 i P3.

EN KLOCKA SOM JULGÄVA

TOPPMÄRKEN hos oss.

set en vanlig rast, hade hon inte för sej att spela klöveråttan upptäc.k t att det var som att med fel kön ... promenera i en askkopp! Kom man för sent hem en Det var så där. Det mesta var kväll, var det risk för att nån en bubbla. "magister" låg i bakhåll utan D DE VUXNA levde i sin re för internatet. Det var förhör gelvärld . Tonåringarna gjorde och hemanmärkning och "in allt för att kunna leva på sidan ternatets förhållningsregler" om den . för hela slanten .

!~ !~ ! ~ ! :

...................................

• massor av kvalitetsarmbandsur;

uppdragbara, automatiska och kvarts

• alla klockor med ett

års garanti

• kända kvalitetsmärken • Specialerbjudande på

-20-30%

27,

väckarklockor .vackra förlovningsringar till julen från vår Shangri La för lovnings bar

• och mycket annat .

VÄLKOMMEN!

Torsdagen den 13 december

öSTERBOTTNISKA P ·O STEN

......

KVEVLAX

. . .. . . ..

HEY THERE PEOPlE? DET ÄR DANS PÅ FREDAG, OCH GISSA VAR, JO I ••.

~:S~KVEVLAX MED TRYCKET FREDAGEN 14. 12., 20-01

•

KVÄLLENS BAND ÄR, INTE MINDRE ÄN:

; Bevakad klädförv.

• Beväring gratis endast I UNIFORM

1* CLEOPATRA & ZOTCH *I

• GOD JUL

DEN NU SÅ EFTERLÄNGTADE DANSDEMOKRATIN BLOMSTRAR BUSSAR: • Ekmans från Bock 19.15 via Gerby, Iskmo, Karperö och Smedsby.

. .- . a !.. **** '0··-to. *~ !..

:. ** .* ******** :. -te.• * ** * • OT från Grillcenter, Oravais kl. 19.30 via Kaltsor, Vörå kl. 19.45.

• Haldins från Vasa 20.15 och 20.30.

busstallon

• Majors från Näset 1 8 ' 3 Muns O;.Jia mo, Solf centralbutik 19.50 via Toby stenbro och Velkars .

TONÅRSDANS

~**************************************************************************************

; . Kom till :

•

:....

~ *

OBS! Ny busstur

BUSSAR: S~randlinjen från Vasa Busstation kl. 19.15 via Solf, Len-

* ** * *

;

; !

Cleopatra

Funkt.gr. 3/79

;

Lördagen den 15.12. kl. 20.00

och dansa till tonerna av

.. ..

"1'

ni Backs bar, HalIbutiken och Långåminne. Strandlinjen från Norrnäs 19.00 Töjby 19.10 Harrström 19.20 Taklax 19.~5 Kors.näs 1~.35 via Petalax och t:Jyby. Haglund från Kaskö kl 19.30 via Pjelax Närpes o. Overmark.

Åldersgräns 15 år

.. : .. : .. ..

~*************************************************************************************

NYKARLEBY

.r.r

~P2~~~.15.12.

HÄNG MED PÅ EN HELMYSIG DANSKVÄLL ME

.r -'bONNES En UNGT BAND FRÄN UMEÄ OCH VÅRA GAMLA BEKANTA

ZOTCH

ÅLDERSGRÄNS 15 ÅR BUSSAR: Haldins bussar från Jakobstad kl. 19.40. Från Karleby kl. 19.00 via Kronoby, Edsevö. Från Esse kl. 19.00 via Lappfors-Purmo-Forsby-Ben näs - Kovjoki. Från Oravais kl. 19.15 via Jeppo.

-*****************************************************.~

-te -te ..

Lörd. 15. 12. 20.30-01.00 .

JUHA MATTI & FANNY

Inträde 17,Ahos buss från Karleby 19.30, Nedervetil 19.50

: ~ ~ ~

•

: *******************************************************. ~

- . _ - -.. -.- ,.....---.._ , - - ..-

- ......

- - -.-- ._

OBS!

ÖP utkommer med ett dubbel

J];ummer torsdag 20.12. OP utkommer INTE i mellan da

- ._" ..-.- - - -.-......-------" ..---

-.. ~-.--~ -

.r~-------

RAKBLADET - Organ för E/evrådet vid Peta/ax högstadium.

den 13 december

l redaktionen: Tage Svahn Annika Saare/a Caro/ine Söder/ing Martina Tallgren Kerstin Nyman Cami/la Berts Stina Sjöström Lilian Sohlström U/rika Hägg/und Stefal} Sepänaho Ulf A strand Kaj Nordman Hasse Hermans Nik/as Båsk

Så bra • VI har det ändå • • • D D JAG TYCKER att vi elever borde sluta klaga på allt. Vi klagar ju på lärarna, på läxorna, på skolan ... Vi rynkar på näsan åt skolmaten ibland . Vi talar illa om våra lärare och kallar dem vid skällsnamn. Skolan är något man ser som ett gissel. Någonting som man måste plåga sig igenom i minst 9 år. Endel skulle bra gärna vilja sä~a ett sanningens ord till den som införde läroplikt i Fmland . . .

RAKBLADET - tidningen som du just nu håller i handen - å'r ett

organ för elevrådet vid Petalax högstadieskola. Det är inte någon ny tidning. Det finns äldre årgångar av Rakbla det men det hå'r är första gången tidningen utkommer i "riktigt tryck". Det har blivit möjligt tack vare att tidnin$en har gjorts i sam arbete med ÖSTERBOTTNISKA POSTEN. ÖP har tryckt Rakbladet gratis i 1 000 exemplar. Vinsten från Rakbladets försälj-

ning går uteslutande till skolans elevråd. Årets upplaga av Rakbladet har skrivits aven redaktion, som har valts bland eleverna. De aktivaste medarbetarna kommer från nian, men alla tre årskurserna är repre senterade. Syftet med Rakbladet är dels att den ska vara ett forum för diskus sion om skolans värld, dels ska det

ingå allmänt, ungdomligt material. Och sist men inte minst viktigt: Rakbladet är en ny erfarenhet och ett "övningsarbete" för dem som har varit med i redaktionen.

Hur ska vi ha det med morgonsamlingarna? Eleverna i Petalax å'r lite missnöjda med att liirarna vill höra vad eleverna tänkt sig spela för musik då de har morgonsamling. Såhär motiverar rektor Johannes Åkersten beslutet: . - Beslutet att klassförestånd· arna ska ansvara för musiken som spelas. grundar sej på att det vid ett par tillfällen har spelats musik som inte passar riktigt i skolan, - Det är grovheter i språket, svordomar och sånt, Det är

knappast riktigt lämpligt skolans morgonsamlingar.

vid

- Sen kan man ju tillägga, att knappast nånting alls har dömts bort i granskningen, även om ffian ibland kan tycka att det är diskutabla saker som spelas.

C NÄR MAN har kommit så här långt, tycker jag att man skulle ta och tänka efter lite. Ta och fundera lite över hur bra vi har det egentligen. Varje dag dör omkring 80.000 barn av svält, medan vi här rynkar på näsan åt kålsoppan och säger fula ord om köksorna när vi måste nöja oss med "bara" en biff .. Tänk på alla utvecklingsländer i andra delar av värl den, där det finns få skolor som det kostar ganska myc ket att få gå i! Där är det ju egentligen bara de rikaste fa miljernas barn som har råd att gå i skola.

C D JAG TROR att miljontals andra tonåringar skulle byta med oss, om de bara fick en chans. För endel är det kanske ofattbart, att man kan ha det så bra att man får gratis skolgång och skolmat. lJ O TACKA i stället för att klaga! För att du har fått födas i ett så rikt och socialt välordnat land som Fin land,

Torsdagen den 13 december

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Hon är

mycket

duktig

Ann-Louise Ahlström är en av flera unga, lo vande friidrottare i Malax just nu. Ann-Louise är 13 år och går på sjuan här i Peta lax högsta dium. Vi ställde 'några frågor till henne för Rakbladets räkning. • När började du med idrott? ~ Jag har hållit på sen 10-

årsåldern ungefär. Jag började dörför att kamraterna idrom de . Sen när resultaten blev bänre för min del, så ville jag fonsätta. • Varför håller du på med id

rouen just nu då?

- Det är för att jag får träffa andra idrottsintresserade och

för att jag får resa ganska myc ket. Det är ju också roligt då

det går bra för mej i tävlingar na.

• Hur ofta tränar du? - Fem gånger i veckan hårdare träning på vintern. Dessutom skidar jag också.

Iris Bäck är Ann-Louiscs gym nastiklärare . Det här är hennes synpunkter på Ann-Louise: - Hon är väldigt duktig, och man märker att hon har tränat olh varit aktiv Ulom skolan. Det är na turligtvis främst friidrotten hon är duktig i. Hon är med i idrottsklub bar varje tisdag från 15 till l H. Ann-Louise har säkert chans all bli något, om hon orkar hålla på . Till sist n~lgra av Ann-Louises person liga n:kord :

• Hur känns det på tävlingar

na?

- Jag är lite nervös före .

Ganska m ycket ibland förre s

ten ... Men sen efterår känns

det skönt då man har det un

dan . Fast ibland skulle man

n og vilja springa om tävlin gen . .. • Vilken förening tävlar du för? - Malax IF. Men tränare är Rolf Storgård.

• Idrouar nån annan i djn fa milj?

- J ag har en bror som spelar ishockey och fal boll. • Hur går det i skolan? - jag trodd e jag att högsta diet skulle vara värre än det är! Favoritämnet i skolan är förSlås gymanstik .

800: 2.29 .4-1 (I Kna.!Ie-HI I'J7S) Längd : 4.7\ (2 ' a 1 OlD u 1-1 ,I t)

Höjd: 1.40

Spjut· 600 g: 25,08 (8 :a 1 ÖlD U. lej

Kula 0.<) kg): ') ..,2 O 'a 1 010 U. I~

år)

60 m hikk: 10.8

80 m härk: 1.3 •.' (2a 1 ÖlD u . I·j : r)

200 m härk: 32 ,2

300 m härk: ~O . O

4-kamp: 228., poäng (I'a 1 Ö lD LI ' 1..)

år)

CAROLINE o. STIi\:\

KORSNÄS Tel. 961-641001 961-641096

Sparbankerna -

Ungdomens bank

Ämnar Du fortsätta att studera eller gå ut i

arbetslivet? Vad Du än gör, lönar det sig att

bli stamkund i sparbanken.

Det säkrar din framtid.

Den största bankgruppen i området

.. KORSNAS 6

Sparbankerna i MALAX

PETALAX

Namn: _ __ __ _ _ __

Klipp UI de~na

kupong och skiåa

den till sOU .

Handclsespl. lOD

6~ 100 VASA lO

e1ln rinFt

961-11~ 372 oc h

fdga eflcr Bror

_ _ _ __

Adress: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

hc Ur

hal vå r O

_ __

Torsdagen den 13 december

öSTERBOTTNISKA POSTEN

]umppasalen öppen på rasterna

Pyttesmå sjuor stövlar iväg ut för att dra 'välbehövliga' bloss VAD HAR VI för oss på rasterna i Petalax högstadieskola? Det kan man fråga sig . Det är faktiskt så att eleverna inte sysselsätter sig med så v~st mycket. . . Majoriteten läser på SI!1a läxor . De elever som va~lt lata eller inte haft tid att göra sina hemuppgifter, skrIver av någon klasskamrat som har varit flitigare . Och sen fort un dan med alla böcker och häften, när någon lärare syns till. Straff för att man skriver av läxorna förekommer inte, men samvetet kanske känns aven smula ... Vissa elever syns inte till alls under dessa 15 minuter vi har rast. Vart h;r de tagit vägen då?

00 0 UTE OCH härmar frisk luft kanske? Nej, så väl är det ändå inte. Det är helt enkelt så att dc är ute och röker på rasterna . . Det är tyvarr så att ungdomen har börjat röka Vid alltför unga år . Man tittar gärna två eller flera gånger när man ser pyttesmå sjuor stövla iväg ut för att dra ett som dc tror väl behövligt bloss .. . Trots aU upplysning vet de inte att rökning skadar hälsan och stör deras utveckling .

DOC ÅT ALLT DETTA går knappast att göra något. De heman märkningar som skickas åt föräldrarna när en elev kommit fast, hjälper inte mycket.

De ordnade aktiVitetern a på ras terna har JUSt kommit I gå ng för året i högstadiet i Peta lax . Till sysst' bällningsmöjlighett'ma hör pingisspel i el[ utrymme i källaravdelningen och bol bpel i gymnastiksalen. Det bl ir främst basket i gymnastiksalen . Gymnastiksalen och pingi. rum · met hålls öppna på rastern a . oc h som ordnin gs män fung erar . d c· ver per dag . Till ord ni ng, männens uppgifter hör bl. a . att se till an skodonen t as av i gy m naS l ik5akn o,h all den all rnti iJ na ordningen är god . Pa t n a\ rnJ,rasterna har elever· na m öj i ;.; ltt [ ~ r all spela kasse tt er. Mus; ken går 1I[ i skolan> all a högta. lare. Man har spelat musik heJa hös ten, oth det ty, ks vara uppskat . !at.

"VÄGEN"

Men det finns mycket oskyldigare saker att sysselsätta sig med. Man kan handarbeta, läsa någon bok osv . Många sit ter helt enkelt och pratar strunt, vilket knappast stör n~gon. Det är kanske stojigt och bråkigt i överkant. Men man skall tänka på att vi är ungefär 350 elever som JUSt sluppit ~t från en 45 minuter lång lektion. Det tar på krafterna att Sit ta och hålla öronen på helspänn en hel lektion för att upp fatta, förstå och minnas det mesta möjliga av vad lärarn sä ger.

co c RASTEN är vår enda chans att få rasa ut och släppa loss. Och vi måste väl få höras och synas vi också! Eller hur? ANNIKA

••

KORSNAS

Kommunen som arbetar för ditt bästa, oavsett om Du är gammal eller ung .

Utveckling hemåt.

Pörtom-Petalax Andelsbanks positiva utveckling kännetecknas av de nya bank

byggena 1978 och 1979. De här byggena är uttryck för vår strävan att ge kunderna

bättre service i sin egen hembygd. .

Vi är glada över att ha kunnat göra dessa satsningar med bibehållen låg utlånings

ränta, fortsättningsvis den lägsta i andelsbankorganisationen.

För bättre service e För ortens förkovran e För tryggad ekonomi

•• ANDEL SBANK

PÖBTOM-PETALAX

1980 års färg televisioner har kommit!

NYHET • automatisk 'kanalväljare • automat1sk bildskärpa • bara 90 W strömåtgång • uttag för hörlurar

Bildstorlekar 16, 20, 22,26 Telefunken kvalitet därför förmånlig Ab Peta lax El-byrå Oy tel. 961-60250

Torsdagen (

öSTERBOTTNISKA POSTEN

The Beatles bestod av John Lennon (född 1940), Paul McCartney (1 942), George Harrison ( 1943) och Ringo Starr, egentligen Richard Star key (1940). Deras historia går tillba ka till slutet av 50-talet, då det fanns ett skol band i Lverpool som kallade sig Quarrymen. De spelade, som alla andra popgrupper i den stan s.k. mersey beat. Medlemmarna i grup pen var John Lennon, Paul McCartney, Geor ge Harrison , Stu SutcIif fe <><;h Pete Best. Så småningom kom Beat Brothers (som de senare kallade sig) tiU Hamburg, där de spela de 8-12 timmar om dagen. De åt på scenen (Cavern Club) och sov i en biosalong . Besökare på Cavern Club berättar att the Sil ver Beatles (det dåvaran de namnet) slog ner som ett bomdnedslag , de spexade, åt, spelade och rökte på scenen . Och deras långa hår, spetsiga boots, läderbyxor och jackor var något helt nytt . Det nya namnet var en ordlek av John len non och syftade dels på deras läderjackor som var svartglänsande som skalbaggar (engelska betales = skalbaggar) och på den musik de spelade (Beat-musik) . I Hamburg mötte de Ringo Starr och gav ho nom chansen att bli de ras nya trummis', då de tyckte att Pete Best inte platsade längre. Ringo förenklad t gruppens namn till Th( Beatles. Nu var med lemmarna i gruppen: John, Paul, George och Ringo . Stu SutcIiffe ha de dött i hjärnblödning. Hemma igen i Lver pool träffade de Brian Epstein som tidigare ägt en skivaffär. Med hans hjälp kom de ut med sin första singel "Love me do" (62). Den fick ett ganska ljumt mottagan de (kom på 17 :e plats på hitlistorna)

En betydligt större framgång fick de med "Please , please me"(63). Det blev en "första-platsare' , Efter "Please , please me" kom dears stora hit "She loves you" -63 . Samma år kom de ut med LPn "With the Be atles " med åtta nya l:1tar skrivna av John och Paul.

Hela England greps av Beatles-febern, eller som det kallades i tid ningarna, Beat-mania. Tyvärr kom den enor ma hysterin kring grup pen att överskugga de ras betydelse som stilbil dare och nyskapare. Beatles kom med en mycket revoltionerande musik, som gick direkt till den ungdomliga publiken . Beatles var unga, fräc ka och ungdomligt kl äd da. Det var de som in troducerade det I:1nga håret.

tf!

Beatles for Sale 1964 kom LP :N "Be atles for saIe" och deras första film " A hard day's night" hade pre miär. Under hela det året turnerade de flitigt i Eu ropa, USA, Austaralien. Och vart de än kom blev det makalösa scener med kravaller och vr:1lande fans. Journalister berättar att de måste gissa sig till vilka låtar Beatles spela de eftersom publiken vr:1lade och skrek: Beatles var störst i världen . De kom också ut med sin femte singel " I wan na hold your hand " . Den och "She loves you" spelades också in på tyska .

Ticket to Ride Beatles' första hits var ganska lättnynnade, men -65 började John och Paul komponera lite

- Hela England greps av Beatles1eber, eller som det kal lades i tidningarna, Beatle mania. Tyvå"rr kom den enorma hysterin kring gruppen att överskugga deras betydelse som stilbildare och nyskapare.

Beatles1ebern i England bröt 1963. I dag nåstan två decenni senare å"r Stina sjå"lv, påstås d. om möjligt ånn u mer drabb4 av febern å"n 1Jlan var på den den.

Skriver Stina Sjöström. i Rakbladets kulturartikel.

Teckningen å"r gjord av LE Sjöström.

------..--..........................--..--........----..--....--

......

annorlunda. "Ticket to ride " är första exemplet på det . Samma år fick de den stora äran att av den en gelska drottningen få M.B.E-orden . De fick den av den anledningen att deras grammogon skivor sålts i 150 miljo ner exemplar och i och' med det var deras verk

samhet en viktig faktor att räkna med i den en gelska budgeten .

Rubber Soul De kom också ut med LP :n "Rubber soul", som innehöll den klas siska "MichelIe". Sam

ma år hade också deras film "Help" premiär. De började också ge ut s.k julskivor , men ba ra åt engelska fan klubben. Nu har den engelska fanklubben gjort en skiva som heter "From them, to you". På den har de samlat några låtar från varje julskiva Beatles gav ut

(sammanlagt 7 st. ) Pri är omkring set 3500-4500 kr. LP :n Revolver kom 66 och bl'ev en ny mils tolpe i deras karriär .

o 1967 kom "Sgt Pep per's Lonely Hearts Club Band" som anses

som deras al .ra - Fast der s gjord undu Samma år hade ligen erkän a vänt gifter ...d skulle använda Sången "Lu Sky with Diam des av kritikerr kod för LSD

den 13 december

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Petalaxtoppen

stantiv). Men John hade redan före diskussionerna om låten sagt att han fått

inspiration från en teck

ning som han gjort i skolan en jul. I sången "A day in the life" sjunger Paul "I had a smoke and went into a dream". Kritikerna säger här att det skulle symbolisera narkotika.

The Ballad of John and Yoko

•

"lter

det, 'I~ad 2

ti·

~,eif

,l ra bästa LP . r sades vara .H LSD-rus. lade de näm I att de an ~h troligen nda det igen . 'Lucy in the iamonds " sa kerna vara en iD (ta första sub-

I sången "The ballad of John & Yoko " sjun ger John "Christ, you know it aint easy" . På denhär sången klippte amerikanska ra diostationenut "Christ" och vände bak och fram på det ordet. De här sångerna blev mer eller mIndre bann lysta i Amerika . Under 1967 och 1'>68 hade George Harrison . börjat intressera sig för indisk mystik orh medi tation . Han började vistas långa tider hos sin nye andlige ledare Maharas hi Mahesh Yogi. Av ho

nom lärde sig George spela sitar.

Det kan man höra på t .ex låten "Within

you" finns på .. Sgt Pep

pers .....

Revolution Det vita dubbel-albu met " The Beatles" kom 1968 . "Revolution/Lady Ma donna". Men 1969 blev det bara en tidsfråga när The Beatles, som under årens lopp blivit värl dens populäraste grupp, sku Ile spricka. I början av 1970 gjor

de de sin sista konsert tillsammans. Det var på deras eget skivbolags, AppeIs, tak mitt i lon don . Trafiken stoppades upp, och poliser kom upp på taket och sa att . de skulle lägga av . LP-albumet " Let it be" blev det musikalis ka testamentet från The Beatles.

Efter splittringen har alla beatlarna gjort egna inspelningar, oftast med

egna texter.

Paul PAUL McCARTNEY bildade gruppen Wings

med sin fru Linda och

Denny Laine, Laurence

Juber och Steve Holm.

Paul har nu i dagarna

kommit med i Guiness

rekord listor som alla ti

ders mest framgångsrika

kompositör, världsbästa

grammogonanist och

största guldskivinneha

vare .

TrippeItriumfen ära hade man låtit göra en specialheders-skiva åt Paul, och nu dög inte ens guld , den är tillver kad av den sällsynta me tallen radium.

John JOHN LENNON har nästan isolerat sig med

sin fru Yoko Ono sen

hans son Sean Ono föd

des. Han säger:

- Jag har ett nytt

liv, ett nytt hem här i

New York . Jag är lycklig

här. Jag har stått för

mitt bidrag till samhäl

let , och jag har inga pla

ner på att arbeta igen .

George GEORGE HARRISON har bildat eget

skivbolag, som heter Dark Horse Records, där han gett ut flera skivor, nu senast "George Har

rison" . Han ledde också den uppmärksammade Bangaladesh-konsenen i New York 01.08-71, där han fick bl.a . Bob D y lan och Ringo Starr att ställa upp. Pengarna de fick under den konserten en och en kvarts miljon , skänkte han till UNI

~ ~

~ ~ ~ ~

.. l.

2. 3, 4, 5. 6. 7. 8. 9. 10.

Born to be alive (Patrick Hernandez) .. ... .. . .. .. _81 poäng One way ticket (Eruption) .. _...... . .. . ...... " 58 Highway to h6l.1 (AC/DC) ......... , . . . . . . . . . .. 48 • Pet4kx-loppen, frtJmTÖslIIII

It's so easy (Linda Ronstadt~ ...: ... . .. . ... . .. " 31 b"'nd högsI1lIIiels SIImIliglI ele"er. We don't talk any rnore (ClJff Richard) . . . . . . . . . . 25 Gi&1t till sJ 1111111'" folt sltrilNl ner Ellute (Boney M) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 22 sin /II"orillJl. I en IIndrll omgJng nJgrll tIIIr Se1lllfe, ""'nd rösllukde""'n Mr Bassman (Boppers ) ........... . .... - . . . . . . . 15 ordningsföljden liD ftvJm som Knock on wood (Amil Stewart) ... . ............ - 13 figuTerIllk mest ifö,slll omgJngetl.

Efter plugget (Factory) ............ . . .. ....... , 7 _ umiJJII B. _ orgllnislllör rxh

Gotta go horne (Boney M) ... _. . . . . . . . . . . . . . . . 4 rÖSIl'iiltflllr".

Femtiotalet blomstrar o 'o

CEF.

Femtitalet med sitt typiska klädmode, speciella frisyrer, tuffa bilar osv har blomstrat upp igen. Det har väl inte undgått någon. U U .Fhckornas !ida kjolar och ~oJkarn~ slit na pÖs1eans var na20t helt nytt för femutalet. De snäva uppslitsade kjolarna från . . glömdes b?rt, och största delen av POJkar~a äg nade inte sina kostymer ens en tanke. T-skjortan användes av både flickor och pojkar. O O Gummitossor var nästan det enda sko don ungdomen använde.

RINGO STARR har ocks;\ gett u t flera skivor t.ex " Ringo", "Ringo the 4:th" och "Bad boy". Han har också gjort en TV .musical, som heter "Ringo". Det är en nutida ver sion av Mark Twain 's "Prinsen och tiggargos-

Håret detta för all efterlikna de stora idolerna så mycket som möjligt. Elvis var kanske den största under femtitalet. Men för det ska vi inte glömma Bill Haley med "Rock around the dock", Paul Anka, Tommy Steele, James Dean och många, många fler. Femtitalet$ Rock' n Roll har också kommit igen . Alla kän ner väl till The Boppers. De har

Ringo

ju verkligen slagit igenom med sina tolkningar av de största "hiten" från just dethär de cenniet. Kvällarna tillbringade man på femtitalet ofta med att sitta pol nolgon drive-in-bar och tug· ga tuggummi, äta hamburgare och dricka coca-cola. Eller också kunde man dansa till den se naste hitlåten, som skrällde ut från en juke-box.

Man kunde också fara till en drive-in-bio och se nolgon bra film. Det här är väl det mest typis ka för femtitalet. Vi har det här nu igen. ANNIKA

Torsdagen den 13 december

ents

främsta

• merit är en femteplats iFM

En dag i mitt liv

Stressig och väl inrutad • Dehiir personerna som kliver u,." bussen iiI' inte identiska med den som skrivit denhiir jultun.

Ibland går skolan mig på . nerverna. Bara en massa spring hit

och dit. Bara ständigt nya problem som dyker upp. .

Fast det lår ju vara först efter det att man slutar skolan som

problemen börjar. Det måste vara hemskt att bli vuxen

Morgnarna innan man kommit iVåg, är nästan värst.

Man vaknar vid sjusnåret och tänker: - Vad är det för dag idag då? - Torsdag, svarar man efter en stunds betänketid, suckar och vän der sig om på andra sida för att so va "bara fem minuter till". Efter en minut (tycker man) knackar någon hurtig och ytterst morgonpigg person på dörren och ropar: - Klockan är kvart i åtta!!! Stön!

VARfÖR såg jag på " Rötter" igår kvälJ? På med kläderna i världsrekord

fart, för nu är det bråttom. Full fart till bussen. Kallt, mörkt och

regnigt ute . Mitt humör är på bottennivå. Efter att nästan ·ha somnat till tonerna av Vikingarna i bussens högtalare, väcks jag btutalt upp av att bussen stannar, och medpassa gerarna tusar u t. En ny dag väntar.

• DISKVATI'EN!

• AT SKOGEN

För mig personligen tar bara proceduren att kravla mig upp ur sängen en hel evighet. När jag änt ligen lyckats ta mig upp och släpat mig in i köket, är det dags för det obligatoriska teet. Det smakar dis vatten som vanligt. Ut i badrummet, iskallt vatten i ansiktet och ett surmulet ansikte i badrumsspegeln. Det skall föres tälla mig.

Det böjar bra, läxförhör första timmen. Matteprov senare på da gen och fysik/kemi sista timmen. Och skoleleverna skall ha ett prob lemfritt liv ... Dagen förlöper i snigelfart, och matteprovet går åt skogen . - Usch! Dags att fara hem. Äntligen! Bara en likadan dag till och så är det lov. - Om man räknar borr

med därför a!! det är en roli g och omväxlanJe sPOrt . Dn iir ju alltid olika banor och olika terr äng. - Och så får man resa myc· kcr och träffa nya kamrater. Kent tränar fyra till fem gånger i veckan. när han tränar . mest intensivt. Bästa meriterna hittills är en ) :c plats i fM -bud.kavlen till

sammans med Ulf Astrand och

- J ag började när pappa Kaj Nordman. Dessurom har

börj ade. säger han . han en andrapla(ering i FSOM.

Orienreringm håller han på individuell tävling.

Kent Åstrand är en av Malax IF:s allra främsta orienterare. \ Han är 14 år och bor i Övermalax. Kent har hållit på med orientering i fem år.

skriftskolan och alla läxor till den

förstås ...

• GRYMHETER

På kvällen efter ett hårt och ihärdigt arbete med läxorna (en kvart) är det dags att se på TV. Jag ser på ett fullkomligt ointressant program om politik och släcker av TV:n när Rapport börjar. Nyhter na innehåller ju ändå bara S'dmma sak: krig, mord. poliktik, bråk, våld ... Bara grymheter. Jag slöar litet och halvsover i mitt rum, innan det är dags för li

tet underhållning, "Kavalkad".

Jag bandar in ett par låtar innan

jag går och lägger mig.

Sömnen tar snart överhand och

jag drömmer om trevliga saker och

om läskiga saker.

Bara för att vakna igen till en li

kadan dag. Stressig och väl inru

tad ...

"VÄGEN"

Korsnäs Andelsbank arbetar lokalt och är nu ortens mest expanderande bank: De pengar du deponerar iandelsbanken blir till stöd för projekt på hemorten och tryggar arbetet för allt flera invånare i vår kommun. Och som kund i Korsnäs Andelsbank säkrar du också din egen finansiering.

KORSNÄS ANDELS BANK till Din tjänst

Tillverkar: c d' l k"arror - utIor nngs k"arror o. sang för pälsdjur brotrappor o. räcken. Utför: Cykel- o. bilreparationer

Petalax Cykel & Bil Petalax tel. 961-60074

Torsdagen den 13 december .

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Nytt system P---------------------------------~ Morgonsamlingarna ransonerar proven

• 15 minuter l äxläsni!1g Även om det är lite tväng pä med läxorna, läser man inte så lång tid på dem i aJJa fall. Stefan

- ska låerarna få förhandsgranska?

I Petalax högstadium har man sedan ett

tror at.t det kan bl~ femton minuter ungefar. Tage gIssar på en halv par år tillbaka ett nytt provsystem. Ti timme, och de flesta häller med digare skulle det vara provskrivningar i

honom. Annika påstår sej l.äsa meJJan en och en halv och tvä lIm mar varje kväll. de flesta ämnen, och det blev rätt så tätt

"De flesta läser sina läxor genast mellan proven.

- Hur borde man ordna med skolornas mor nar de kommer hem frän skolan. I regel var det prov två gånger i veckan,

- Jag tyc~er att ?et krävs lite gonsamlingar? • k f" för mycket, säjer AnnIka. Alla lära och det tyck te e Ieverna var pa to or re anser an just deras ämne är det l Petalax högstadium har vi just nu ett sånt mycket. aJlra viktigaste. system, att lärarna sköter morgonsamlingen Själva anser eleverna an språk, • . • på måndag och tisdag. Elevema sköter onsdag Enhgt det nya systemet far man ha van matte och fysik/kemi är viktigast. och torsdag. På fredagarna är det sen någon Ta~e häller ocksä en hacka på his liga prov bara i språk matte och fysik/ • ..' ... tona, och Stefan skulle helst syssla utomstående med, oftast å'r det religiösa in kemi. I de andra amnena har man l stä! med gymnastik från morgon till slag. kväll. . . let läxförhör då och då. - Det är för mycket teon, säjer

Det har dock uppstått vissa konflikter I praktiken betyder det att man inte läsa några längre avsnitt till en angående morgonsamlingarna. Den elev som har "vanligt" proven gång i vec sådant. Ett vanligt prov däremot skall ha morgo'i-Zsamling, måste redovisa för kan eller ibland en gång på två kan omfatta 30-40 sidor. Det gäl sin klassföreståndare, som kontrollerar att veckor. Läxförhör (" oannonsera kr för fysik / kemi, matte och de") har m'an däremot 3-4 svenska. vulgära uttryck eller s.k. runda ord, typ Mag gånger per vecka. - Å andra sidan, säjer redak nus Ugglas låtar, inte förekommer. tionsmedlemmarna, tvingas man l grundskolförordningens 8:e paragraf 1970 ju an läsa mer på läxorna än förr. • Positivt Men dct är kanske bara bra , . . står bl.a. att: system - Men för mej gick det nog "Morgonsamlingen skall på ett positivt så'tt Vid en snabbdiskussion inom bäme på sjuan, dä vi hade två prov ansluta sig till den religiösa och etiska Rakbladets redaktion visar det sej, i veckan, säjer Camilla .

- Jag tror att det för min del att man var ganska positiv till det fostran som, gives i skolan." nya systemet. Det är tätt mellan skuJJc gå mycket sämre med ett - Vad tycker man i allmänhet om det här? läxförhören , men man behöver ju sånt system , menar Stefan . Vi frågade några elever och en lärare .

D Oskar, 14 år - Jag tycker att man I stort sett ska f:l spela vad man vill. Men inte det värsta I alla fall. När man vet hur lärarna tycker, ska man inte spela vad som helst på rent jäkelskap. Men eftersom vi står Ut med lärarnas musik, bör de väl också stå Ut med vår. Annars tycker jag vi har ett gans ka bra system.

D Lisen, 14 år: .

- Vi har väl nog en morgon samling som är rätt bra. Men vår musik ska väl inte censureras, ef tersom lärarnas musik inte censu reras.

D Lena, 13 år: - Det är rätt onödIgt att man måste spela upp för sin klassföre ståndare. l stället skulle vi få spe la direkt. Orättvist att lärarna spelar direkt. Men vi har i alla fall bättre system här än vi hade i folkskolan .

Tone, 15 år:

- Jag tycker vi har ett uruselt system med dehär morgonsam lingarna . Dumt an vi inte får spela vad vi vill, t.ex . Magnus Uggla och Factory. Men det är så svårt att säga hur det kunde vara i stäl'let.

o -

Svante, 16 år: Ganska bra system, men vi

borde få spela mera vad vi ville . Det är fel att lärarna får spela vad de vill. I stället kunde man ha en paragraf, där det Står vilken mu sik som inte får förekomma, och den ska både elever och lärare följa. Det är m ånga som skolkar från fredagens morgonsamling, eftersom de oftast är ointressan ta.

D Viktoria, 15 år: - Jag anser an vi har rätt hyggliga morgonsamlingar, men vi borde få spela mera vad vi vill. Det är alldeles för litet av vad vi tycker är intressant på fredagar . Det är ju mest religiöst.

D Arnold, lärare: - Det är självklart all elever nas musik ska höras av någon lä rare, innan den släpps ut i cent ralradion. Egentligen skulle mor gonsamlingarna slopas . Ingen lyssnar, så det är ingen vits. - I stället skuHe klassföre ståndaren informera om olika sa ker. Det är heller inte någon me ning att man läser en dikt och dylikt. Sånt går helt enkelt inte fram . - Bra är det i alla fall med en utomstående på fredagarna. Det blir väl lite för mycket religiöst, men det är svårt an få tag i såna som vill komma hit.

TAGE o. ANNIKA FOTNOT I: Eleverna vill vara ano nyma. Namnen är alllså påhillade, också lärarens. FOTNOT II: Fredagens morgon samling hålls i festsalen. De övriga går ut över skolans centralradio.

Malax Korsnäs med omnejd KÖRKORTSKURS börjar onsdagen den 02.01.80.

kl. 17.00 i Korsnäsgården, kl. 19.00 i Malax

bygdegården.

Annika. Vi borde få jobba mera praktiskt.

Musikstudio

Teleton HiFi Stereokombination MC-300

1995.

(hösterbjudimde)

Tre HiFi i ett

~omplett stereoförstärkare HiFi

dollby-kassettspelare bandspelare

Malax Tel. Bilskola AB 35191

HiFi

Smeds .och Ena, Ytteresse

Äkta Malax-Limpor

tel. 961·651 301

Fråga den som har en

* * GRUNDIG * * Grundigs nyaste färg·TV är redan klar för: kommande satellitsändningar. Vi har dessutom GRUNDIG svart-vita·TV, radiobandspelare - blldradio·stereo m.m.

NYSTRÖM's

L. Jacobson, Munsala

Vaasan Tv- ja Koneliike, Vasa

J. Nyström, Petalax

Aosenbacks-Butik, Lappfjärd

Res bekvämt ta bussen!

Ab Strandlinjetraftk

Petalax

60108,60008

• elinstallationer och

planeringar

• halv- ocli helautomatiska minkbevattningar • växthusautomatik

Kb Elektro-Svahn Ky

Vill du ha kläder

just för Ta då tyget med

och kom till

•

Syatelje LISA Y-malax, tel. 961-651026

Inneh. Gun-Lis "Lisa" Buss

Petalax 961-60106

•

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 13 december

Behövs bara en kOlnpass och fyndigh Hör dig för hos oss!

cp VASA·ANDELSBANK

den """bbl expan<l«.nde benken

För skoleleven en bok till jul Stjärnor och planeter populärt om universums hemligheter Pris 23:

Spänning och ström nyttigt och spännande om amatörfysikerns dröm Pris 28:50

Raketer och satelliter lättläst om rymden, raketer oCh meteoriter Pris 28:50

Vårt jordklot - fängslande text - högklassiga 4-flrgsbllder - tydlig kartografi Pris 97:50

Orientering är stor sport i Malax. I Petalax högstadieskola finns en grupp pojkar som håller på med oriente ring. De berattar här om vad det är som gör att man faller för just den sporten. - Det behövs bara en kompass och lite "fyn dighet" , konstaterar de bland annat. "Orienteringen är en fa miljesport som alla kan vara med i. Man kan fak tiskt vara allt från 5 ar !III 90 år. Det finns klasser både för clitorienterare (Xh för ny börjare. Man kan säga att orienterin gen egentligen är världms cn da amatörsportiDcI blir inte dyrt all hålla på med oriente ring. Del mda man behöver är m kompass och så lite fyndig hel förstås .. . Man Lir resa myckelom man är orienterare. En helg är man kanske i He'l singfors och nästa hdg kan man lävla i Rovanie mi. Under lävlingar. resor. lä ger osv. träffar man många nya kamrater. En orienterare kan aldrig bli helt p{·rfekt. I varje lävling lär man sig nägol nYll . Vissa gänger är en bana läll och vissa gånger är den svår. Ibland går dct pricHrill. och ibland bom mar man. Orienteringen är en modern sPOrt. Del är fler och fler män niskor som börjar orimteranu för tiden. För den som är intrcsserad. anordnas varje sommar nybör jarkurser i Malax och Petalax av MIF :s orienterare. "

Torsdagen den 13 december.

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Ung~omsnytt

Agfa dick camera! Your flrst can be your best

45, Till oförglömligt pris Presentförpackning

från Kristinestad • Ungdomsnämnden har beviljal ridförening Cavaleni 600 mark. Kristinestad Molorcyklisler har också fån 700 mk lons del egenlli gen gäller en idronsförening. Idronsnämnden har inle kommil ihåg motorcyklisIerna.

·Ungdomsnämnden ordnar till sammans med nämnden i Nirpes en resa till Wasa Teater för ulveck lingsslörda ungdomar. • Skaflung uf ger ut en egen före .ingslidning, precis som i forna :lgar. Tidningen "Irycks" som .uskopior och innehåller bland an .Ial inlerwjuer om emigralionen och andra samhällsfrågor.

NYHET: WELMU A _------~

Elorgel med mångsidig auto matik: 8 rytmer, automatbas, utochord och MINNE! In hemsk WLM. Äkta träfinish. 12 mån. garanti. Kom och provspe1a!

.1....0 ....

Storalånggatan 41 Vasa tel. 961·110159

SKIVTIPS TILL JULEN! ~. ' P".

:;.

Boney M Ariola Worfd Dlsco Ami Stewart Leif Garet -Francis Goya

NYHETER Klaus Wunderllch julskiva Abba Greatest Hits 2 Patrick Hermandez

FÖR BARNEN: FÖR BARNEN: Alice TeJlners visor: Madlcken (Nyhet) Mors Ima Olle, Pippi Långstrump Bäbä vita lamm Emil i Lönneberga KamomIlla stad m.m. m.m. KVÄLLSÖPPET ~EL.AFFlR

IIW R. VVEST.RLUND JAKOBSTAD

Smokey Pink Floyd NYHET! Flamingo 10 Boppers Ingmar Nordströms julskiva FÖR BARNEN~ Alla vi barn i Bullerbyn Barnen på Bråkmaka regatan Smurfarna m.m.

lanserades ~ postgirot,

som genomgripande reformerade

betaIningsrörelsen i landet.

Idag, på postgirots 4O-årsdag,

ta.ckar vi varmt alla våra kunder

för visat förtroende. Tack!

NYA

HIIH

MOS-fET-slut.

stegsförstärkare och elektroniska 3 vägs fördelningsfilter. _

NYKARLEBY

13• •1939

MOS-F ,vad är det?

det är den nyaste ljudåtergiv

ningstekniken bland orkester

instrument

KOM OCH BEKANTA DIG MED DE

POSTBANKEN @ /

N~ har vi verkligt "hårda;' högtalare fran ·pro-serien_

HIIH

De har fantastisk Ijudåte ivning

T.ex. 950,- .

1150,

och

fantastiska vätskeavkylda "drivers"

Beställ de senaste notalbumen per post från

o~s b!.a. Boomtown Rats, Leo Sayer, Bion

die .•. Dessutom jättestort urval av gitarrer, bl.a. Music Man, Gulld, Brevis, Bellwood •.. När det är frågan om musik naturligtvis

musiikki-aitta

Tel. 968·11232 Storgatan 6 67100 KARLEBY 10

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 13 december

Transistortändning

lösning på vinterns startproblem? Snart tir vintern här med snö och köld och för många bilister bistra ti der, Då kvicksilvret kryper ner mot ~20 O C och man har bilen stående utomhus, är det alltid lika spå'nnande att se om bilen tå'nker starta på mor gonen eller om man blir tvungen att anlita andra kommunikationsmedel, • Orsakerna till att bilen inte startar kan vara m:lnga; för tjock olja i mo· torn, vatten i bränslesystemet eller fel i tändsystemet. OftaSt är det väl en kombination av alla de här. Oljan får man mera lättflytande ge nom att byta till speciell vinterkvalitet eller genom att installera en värmeslin ga i motorblOcket. Vattenbekymret kan man eliminera genom att komma ihåg karburatorsprit vid varje tank ning. I tändsystemet kan man utföra byte och justering av brytarspetsar och tändstift, kolla att ackumulatorn är fulladdad och se över kablarna. Har man gjort allt det häl borde bi len i rimlighetens. namn också starta även om termometern visar kring 20 OC. Tyvärr gör den inte alltid det och då kan den extra "kvick" som behövs fås fr:ln ett transistoriserat tändsystem,

••• • PÅ NY A BILAR h:lr man allt mera övergått till s.k. transistor- eller kon densatorsystem. I annonser fOr de här systemen skriver man ofta nm avsevärt lägre bränsleförbrukning, bärue starte genskaper. jämnare tomgång, större motoreffekt, säkrare tändning på höga varv och längre serviceintervall. Alla de här påståendena kan taS med en nypa salt. Skillnaden mellan ett rätt injusterat konventionellt tändsystem och de mo-

KOM -LYSSNA

- JÄMFÖR · YAMAHA KVALITET

~ !. : .~i.~·~ t)..~ e

MUSIKAFFÄR

'-;1 Bigi Vesa AlI:Ib;Ik

NÄRPES tel. 962-42064

derna systemen är för Medelsvensson egentligen inte märkbar på någon an nan punkt än den sista - längre servi ceintervall. Men just det här kan ooks:i ge upp hov till de övriga skillnaderna. De fles ta Medelsvenssäner ser inte över tänd systemet så ofta som de borde, vilket resulterar i sämre startegenskaper, läg re motoreffekt och upp till 10% högre bränsleförbrukning. M.a.o. stämmer egentligen annon sernas påståenden beträffande transis tor och kondertsatortändningen, efter som de utan undantag kräver mindre service.

••• • DE LÄGRE serviceintervallen h:lr åstadkommits genom att avskaffil det konventionella systemets svagaste Iänk bry tar-spetsarna . De har antingen ersatts aven mag netisk givare, en givare som fungerar med lysdiod och fotocell eller en givare som fungerar enligt Hall-principen. Eftersom de här konstruktionerna inte utsätts för mekaniskt slitage kräver de praktiskt taget ingen tillsyn sedan de injusteratS. I vissa tändsystem har man visserli· gen behållit brytarspetsarna, men då endast förmedlar en svag sryrström, bränns de inte som i ett kon ven tionellt system, men är då inte helt underhållsfria, eftersom Iyftanordnin. gen ändå utsätts ror slitage och tän dinstäI1ningen småningom ändras.

"'. Ko nventio'i ellc s ,.t! te !r. .

• Österbollniska Posten har IJtlriJ i blickpunkten i Korsholmas gymnasium. Inom ra men for modersmålsundervisningen har bl.a. klass 2B granskat olika massmedia, de ras målsittning, arbetsmetoder och innehåll ÖP:s redaktör Sven-Erik G/ader blev intervjuad av Kris/i11a Beijl1r och Pia Sved/i11 som til/hör en grupp som har jobbat med veckotidningar. . Två andra igruppen, Synnöve Niemi och Brill-Marie Svarvhl, i11tressemde sIg för Kuriren. ProjeRtet kommer all avslutas med all hela klasse11 skn'ver uppsatser 0111 massmedia.

1. Konventionellt ustem. (A=acku mulator, S tiindspole,B bryt arspetsar, F = strömfördelaren). Hela strömmen xenom IiIndspolens pri miirkrets går genom brytarspetsaf7ll1.

• TILL ÅRETS 4H-MEDUM har ut setts Åsa Storkamp från Pensa la i Ny karleby. Hon fick mottaga en J;!linnesgåva av Finlands svenska 4H vid Osterbottens svenska lantbrukssälls kaps 75-års jubileum i Vasa. Gåvan överlämnades av prof. Nils Wester marck.

2. och 3. (T trallSistor, CD lond ellSIllOrförstirkaren. Endast en svag styrstrom passerar spetsar1ll1 eDer den givare som ersatt spelsar1ll1. • TRANSISTOR- och kondensatorsys temen fungerar enligt test ännu då ac kumulatorspänningen sjunkit tiU 7 V (vissa tom vid 4-5 V) vilket den ib land gör, då kölden knäpper i knutar na och startmotorn drar tungt. Det här tillsammans med den l:lnga serviceintervaller gör att de borde vara installerade i varje bil, om det inte som vanligt fanns ett litet aber - pri set passar inte varje plånbok. Det varie rar mellan 500 och l 000 rrtark, och det priset åker man taxi r:itt många

Musik till julen Pianon Orglar -

Respektera min vädjan

- UNNA MEJ OCH ER SJÄLVA JULFRID! Ingen uppvaktning Glader

Sven~Erik

Riga piano 116 cm. EtUde piano 120 cm. Högglanspolerade, 10 års garanti. Förmånliga! Alltid förmånliga små or~ar.

Oalanti mikroprosessoror_ geln, förmånligaste, mång sidigaste, hållbaraste och enda orgeln med mikropro sessorteknik.

Musikcentralen k.b. Jakobs.ad

EM-300 Mixer eYAMAHA

ror

gånger.

Christer Simons

Evening Star

,. '

EM EM EM EM

300 200 150 100

7450, 5950, 4450, 3450, -'

Vi utför slipning

och lackering av trä· och parkett g:olv. Tel. 967·16019

Torsdagen den 13 december

öSTERBOTTNISKA POSTEN öka ut så att de nu har tolv. Samtidigt började vi renove· ra Smedmans gård. Den fick centralvärme , vatten och av lopp samt nytt material på golv, väggar och tak.

• Lära sig

från grunden

• NU HAR

ETT POPULART FÖRLOVNINGSSTÄLLE

I VASA

Ett stort urval

Ur och Smycken

UR- OCH GULD

fYlA~ln ÖVRETORGET ATRIUM VASA

Tel. 112497, 112880

Trafikskolorna i Jakobstad HALDIN &ROSE

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003

Trafikskola

• Jordbrukare? När de kom så långt att de började diskutera framtiden var Gunnel nog inte riktigt med på noterna när Tore talade om att han skulle bli jordbru kare . Följande år. 1976, flyttade de två i alla fall ihop. Året in nan hade Tores föräldrar köpt Smedmans lägenhet i Nabben, Kvevlax . På Tores inrådan . Hans framtidsplaner hade klarnat. Han ville bli jordbru kare på ett ordentligt hemman. Smedmans gård. b)'ggd på 40 talet, stod tom . Det blev Tores och Gunnels hem.

- När vi flyttade ihop bör

jade vi med slaktdjursuppföd ning . berättar Tore . Vi hade kvar våra jobb och skötte ungt jurarna på fritid . N är vi köpte Smedmans hade far och mor bara fyra mjölkkor. De började

ÅI 1978 tog Tore och Gun· nel steget fullt ut. Gunnel sök te till värdinneskolan på Kors holm för att lära sig jordbruk från grunden . Tore slutade med golvläggandet. I ladugår den fanns då ett 20-tal kvigor och ungtjurar. Gunnel pendla de från Kvevlax till Korsholm. Morgon och kväll hjälpte hon Tore i ladugården . Vintern 1979 började kvigor na kalva. Nu finns 7 mjölkkor i ladugården . Tore och Gunnel har själva fött upp allesam mans. Nu senaste höst har Tore och Gunnel gift sig. Ett barn är på väg . - Det är ju ingen fördel att vara gift så länge man är bara två, säger Tore. Om man blir familj är det däremot bäst att vara gift. När den nya ladugården är klar kommer alla djur, även fö räldrarnas, att flyttas dit. Tore och Gunnel räknar med att de skall börja ha ungefär 25 mjölkkor och 25-30 ungnöt för slakt . - Det är så många här . Kvevlax som satsat på svinpr duktion, säger Tore. Någon bör väl ha kor också. Dessutom är det mycket naturligare . Då kan man ha en riktig växtföljd med spannmål, ensilage-åker och vall omväxlande . Gården har egen tork och skördetröska . I samband med ladugårdsbygget uppförs även en gårdsverkstad-värmecent ral. Tore tänker börja elda med tlis . Han har gått en svetskurs och klarar av nödiga reparatio

ner av maskinerna. Investeringarna i ladugården och gårdsverkstaden går på ca 250 000 mk. Statligt räntestöd har Tore fårt. Men när Tore och Gunnel skall ta över både föräldrarnas och Smedmanska lägenheten måste de lösa ut Tores två syst rar. Det betyder ytterligare ,kuldsättning. Nu har ju Tore förstås byggt upp lägenheten medan systrarna studerat. En hel del har han nog tillgodo när ägarskifte skall verkställas. Men det är nog inte riktigt lätt för en ung jordbrukare att komma i gång om han vill ha en lägenhet som det lönar sig att arbeta på och som försörjer en familj.

SVEN·ERIK GLADER

Österbottniska Posten Österbottnisk ungdomstidning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

rörbund

Tidningen utkommer varje torsdag

Redaktör och

ansvarig utgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsgatan 13,

Jakobstad, tel. 967-13 555

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

Redaktör i Vasa S-E. Glader,

Handelsesplanaden 10 D,

tel. 961-113 522

• .f

.aktör i Sydösterbotten

Bertel Nygård,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961 -651514

REDAKTIONSRADET Alf Snellman, ordförande, Margareta Kronqvist, Leir Rex, Christel Holmström, Harriet Lin delöf, Boy Wistbacka, Tore Snic kars, Karl-Gustav Olin.

PRENUMERA110NSPRIS 1980 Helt år.. . .............. 30, Halvt år................ 17, Skandinavien .. . .. , . . . . .. 40, Lösnu.m mer . . . . . . . . . . . . . l, ANNONSMOTT AGNING

SOU:s kansli, Vasa.

tel. 961-1 \3 572 och 115372

ÖP:s ANNONSTJÄNST

Yngve Bengs,

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-1 1827

Annonser bör inlämnas senast

måndag kl. 16

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan n, Jakobstad,

tel. 967-13 SS5

NOG BLI R JA~ LANG

{<.E ALLTID, MEN JAG SER UT50MeN UT LANNING,5TOf?I<LRS!

DEN R IM PORTE RAD FR!lN ~55LAND- BRES:JNEV HAR, EN.

ANNONSPRIS

I texten ...... . ........... . 2,30 Eftertexten ... . ............ 2,10 Bestämd plats -,lO per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg. Förenings spalten per rad 1,-. Österbottnis ka Posten ansvarar inte för ev . ska da som tillfogas annonser som in ringts eller som på grund av post försening inte införts i begärt num mer. Jakobstads Tryckeri och. Tidnings Aktiebolag, Jakobstad 1979

Coccola-ELMU:s första konser t:

.~.,.-..

Blue Stars med 50-talsrock Lena Maate med blues Overdrive med hårdrock Stracks likaså Union Pacijic med en tryckare Det är som medlemmarna i orkes· tern Pacific Ocean sade: - Till en början måste man spela den musik man vet att går i publi· ken . När man sen kommer upp kan man börja specialisera sig på någonting man tycker om. - Och det värsta är att man måste göra så för. att klara sig eko· nomiskt och kunna fortsätta med musiken. Något ekonomiskt stö,d eller hjälp finns ju inte att få .

Levande musikens förening i Karleby, ELMU, anordnade sin första konsert på Jungsborg. Det ~ar ett tillfälle för nya förmågor att ställa upp och vIsa sina talanger. ' Elmu bildades för ca en månad sedan, alltså en ganska ny förening. . Meningen med föreningen är a~t bjuda I?å alter nativ musik och slopa den komerslella mUSIken. För visst blir man ibland led alla oändligt många discolåtar som skiljer sig från varandra endast beträf fande texten. Och när sedan någon vågar Hsläppa n ut någonting lite extra på marknaden är det underlig eller dålig musik.

TEXT: GINGO FOTO: ROBERT WIIK

• Svårt hitta övningställe l Karleby finns nu ca 22 mmdre orkesterar. Ett av problemen, som orkestrarna har, är att hitta ett stäl· le att öva på. Det är få som vill ha en vrålande och dundrande orkester i sina käl· larutrymmen . Men den som har en orkester i källaren varje fredagkväll och inte har klagat för husets dis· ponent ska vi ge en applåd åt. Men i vanliga fall blir det ett sk· jul eller något rivningshus. På sommaren går det väl an men ack och ve för vintern. - Försök nu tonsätta i -30 gra· ders köLd med yllevantar och päls. Inte värst angenämt Ett annat problem är instrumen. ten . För att få Lex. en elgitarr får man klämma fram en förmögen. het. Skulle man klara sig med en· dast en g ita~r så skulle det gå men att få ihop till trummor, b:l$' so, kanske· elor gei och ändra appa· rater (jag är inte riktigt bra på elektriska manicker) kan jag inte förstä. ' Men det vanligaste sättet är att man börjar med att köpa billigare grun ~' or och sedan byta till bättre·

• Paci/ic - det dr från vänster Per·ErilI }al1sso'l, Milael Sandström, Thomas KanlJlonen och Henrill Hagstrom.

tills man har toppengrunkor. Det Är det en orkester man känner rar , av vilka Blue Star var den förs tar ju sin tid och man måste ha lite sen föru t vet 'man vad det hela går ta. Jouni Pesonen, Petri Möller, tur för att få JUSt det man behöver . ut på och om ska eller inte ska gå . Kari Tiittanen och Timo Kuoppala Men så blir det också mera kvar Ar det en okänd enså är man ju spelade 50-tals rock med högsta på spargrisbottnen . inte säker och så skippar man det . volym . Hör på det ni som sitter på penga· Mina trumhinnor var i fara . kistan . Solisten Petri Möller var bra . • Kr'.isen publik Men visst är publiken kräsen . - Det kan ju inte vara så lätt att Vad beror det då på att man så säl Men det kan man säkert skylla på stå och hojla på scen när alla vän lan får höra om Coccola-bändina? skivorna och kassetterna som har · ner ser på . Varken ungdomen eller arrangö blivit så bra att man har Abba, Lena Maate bjöd på lite annor rerna vågar satsa på en okänd or Pink Floyd eller någon anna hem lunda musik blues. kester. Så dyrt som ·det är att gå på ma i vardagsrummet. Kenneth Agren vid pianot var dans måste man vara säker på att bra likaså Gusti Nordlund med gi pengarna inte går i hask. tarr, munspel och sång. Kari Kive På Jungsborg spelade fem orkest

n rast

• Orkestermedlem mar: Guy, Kari, Juhani och Johan. • Söker en organist, intresserade ta kon.takt med Johan ' • Motsats till allt annat • Som pensionerade har vi möjlighet att över i lugn och ro . . . Comrast är en ett-årig dansor kester från Vasa. Orkestermed lemmarna tycker det skulle vara väldigt intressant att göra en skivinspelning , men genom att musiken är en hobby har det inte blivit av.

lä, Håkan Rintala och Kai Paana nen medverkade också. Overdrive med Mauriz Möller. Esa och Ari Tarvamen och Pekka Sipilä bjöd på hårdrock . Likaså gjorde orkestern Stracks . Union Pat,ific hade förutom några rocklåtar också trytkare som publiken gillade för fullt. Men inte en enda flitka medver kade. Vi måste nog ta oss i skinnet och visa att inte är vi nå mera omu sikaliska än pojkarna. Bäst att bätt ra sIg .

Man övar två gånger per vec ka . Alla medkmmar har spelat i olika orkestrar förut så rutin finns . • Varför började ni spela? Johan Bagge (trummor): - Jag sp.eIade inte ishockey så därför började jag intressera mig för musik.

- Det skulle vara någonting

nytt. något roligt.

Guy Löfmark (sång, gitarr) :

_ Det bara blev så . jag börja

de spela vid femton-års ålder

Kari " Örtlander" Ymimaa

(gitarr, sång):

- Jag slutade men har kom

mit tillbaka.

Juhani "Junnu " Toivio (bas,

sång) :

- Jag har en sjukdom. jag måste spela! Att försörja sig enbart på musik. anser de vara nästan omöjligt. Till det fordras fyra till fem spelningar per vecka på en restaurang . Repertoaren består av bLa. Eagles , Santana. Shadows. De tänker naturligtvis fort sätta att spela åtminstOne så länge som de ser och hör. Or kestermedlemmarna har inga framtidaplaner bara nya låtar. Min personliga oc·h publi kens allmänna åsikt är : DE ÄR BRA! LENA