Österbottniska Posten (ÖP) nr. 50 1981

ÖSTERBOTTNISKA POSTE

SÖU:s barnledarkurs •• gör barnsida .i OP tillsammans med Vörå uf:s barn.

Tone Östern är en allvarlig lO-åring som är med i midiklubben: Klubbens med­ lemmar är 9 flickor och 6 pojkar. l klub­ ben leker de och lager hobbyarbeten.

- Nästa gång ska vi ha julfest och jag ska vara tärna, säger Tone. Eva-Maria Bjurström är lucia.

Tone har en lillebror som heter Per-Anders och är 4 år.

- Nu har vi gjort julpynt och mest varit in­ ne men efter julen ska vi vara ute mera, säger Tone. l dag har hon ritat Vörå kyrka.

Tone är en av dem som varit med och gjort ÖP:s barnsida, som denhär gången är två!

Materialet har producera~s. under den barn­ och tonårsledarkurs som SOV arrangerade på Norrvalla i Vörå för inte så länge sedan.

Kika på mittuppslaget!

Ska ideellt arbete , ,bestraffas' , med .skatter? o

Björkö uf Stjärnan har drabbats aven mindre skatte· smäll. Det är föreningens barrörelse som har gett en rest­ skatt på 2 500 mark.

- Märkligt, tycker föreningsfolket som menar att fri­ villigt arbete inte ska bestraffas med skatt.

O Det handlar om föreningens barröreIse, och frågan tycks handla om vad som ska anses vara "ekonomisk" respektive "ideell" verksamhet.

Se sidan 12

O O Förhandsbokningel\ av orkestrar för nästa år har gått ned med nästan hälft(;!l, jämfört med 1981!

O O Vill man se det negativt, .kan man påstå al den länge omtalade dan:;­ krisen nu har gått övet i e l " danskatastrof ' .

O O Detta om förhand'f·· beställningarna motsvaras likadan reell minsk:­ Det kan också vara S"Å att man inte bryr sig om arr boka i ett så tidigt skedr. och det är i så fall alarme­ rande på ett annat sätt: man tar inte dansverksamheten lika allvarligt som tidigare!

~~~~~~ ______~____~~_________r_o_rm_a~g_e_n_d_en__17__d~__em__be_r______________________________________~

Skatt på talko?

(Eller vet skattemyndigheterna egentligen vad de beskattar?) 'konomisk verksamhet, inkomst av rörelse, Il eelIt arbete - det är begrepp som det \andlar om i fallet Björkö uf Stjärnan och en restskatt man drabbats av.

I grunden är det naturligtvis en fråga om n bolla med ord.

Gi vet vis har skattem yndigheterna lätt att ;å formella grunder klassificera Björkö uf:s :tjärnbaren som en skattepliktig rörelse.

Det är lika lätt som att på reella grunder letrakta verksamheten som något av det nest ideella man kan tänka sig.

J DET HANDLAR alltså om att Björkö uf Stjärnan Jri ver barrörelse i samma hus som den övriga ung­ domsverksamheten . Tack vare enorma tal ko insatser f Ich uppoffringar från föreningsmedlemmarna har man lyckats få ordning på St järn barens ekonomi, och :let blev till och med en slant över som deponerades tor eventuella sämre tider. Det är den slanten som Dlev till "vinst av rörelse" och resulterade i restskat­ [en.

Naturligtvis vore det inte mycket att resonera om rent formellt. Men man bör kanske känna till bak­ grunden och situationen på uf-fältet. Man bör till exempel veta att ungdomsföreningarna överlag tvingas till en hel del " ekonomisk verksamhet" för att över huvud taget kunna existera.

Konstiga kändisar o Farbror Sven i Ung lyck­ er att Sverige har ;ävligt un­ derliga kändisar:

Dansverksamheten är i en del fall uttrycklig en in­ komstkälla för finansit"ring av annat ungdomligt kul­ turarbete (även om ju dansverksamheten överlag nu­ mera är mest en serviceform; den ger helt enkelt inga pengar över) .

Skattemyndigheterna har hänvisat till att barröreI­ sen i Björköby drivs med avlönad arbetskraft, och det verkar göra den skattepliktig. I själva verket har ju också dansverksamheten i en del storföreningar ofta drivits med avlönade verksamhetsledare. - Lägg kommunalskatt på det arbetet, och en redan kris­ drabbad rörelse drattar helt på ändan!

D REDAN på sådana grunder kan man ifrågasätta detta bollande med ord. Vad är i egentlig mening "ekonomisk verksamhet" , och vad är en "ideell" så­ dan?

Ta kioskrörelsen vid Carpella. - Den är av länsrät­ ten uttryckligen klassad som skattepliktig (även om skatte byrån hade lagt på för mycket). Och det är klart att det primära målet där är att ta in pengar som ska användas för den övriga uf-verksamheten . Men i slut­ ändan går ju pengarna ändå till aktiviteter som är så glasklart ideella man kan tänka sig!

D NU ÄR i själva verket fallet St järn baren om möj­ ligt ännu klarare. Det primära målet med Björkö uf:s barrörelse är inte ens att finansiera annan verksam­ het.

Det pn'mära målet är att hålla baren som en byns service punkt.

O JAG SATT och såg på TV i går och då såg jag Asa Boden.

Meteorologen .

Hon är kändis . Det är ju inte s~ konstigt. Miljoner männi­ skor ser ju henne i TV varje vec­ ka .

Det är väl inget större fd på Asa Boden . Hon sdr där i [U ­ tan och talar om högtryck och lågtryck och nedetbördsomd­ den och kulingvarning .

Vad som är underligt är att

Asa Boden i en massa under­ måliga s.k. damtidningar in­ tervjuas och ger sin syn pl1 klä­ der . mode och sånt .

Va dl1 för?

O DROTTNING Silvia är också kändis . Det är inte heller konstigt. Hon är väl Sveriges mest omskrivna kvinna .

Arr man skriver om henne och hennes man och hennes barn och sånt är ju ganska na­ turligt om man tycker arr mo-

narki är en · bra statsform .

Vad som är underligt är alla dessa reportage om drottning­ ens hattar .

Sida upp och sida ner med n~ra av de mest jävliga krea­ tioner jag har serr i hela mirr liv.

Den bildade och intelligenta människan m~ste drabbas av hjärnblödning varje gl1ng hon träffar sin modi~ . Nl1gon an­

Inte handlar det primärt om .. ekonomisk verksam­ het" och finansiering av andra aktiviteter, om man får ställa upp mangrant på frivilligt arbete för att undvika att baren går omkull!

I själva verket handlar det kort sagt om att en före­ nings talkoarbete beläggs med kommunalskatt.

Det är ett talkoarbete där inga som helst vinstin­ tressen har figurerat, varken för någon sammanslut­ ning eller privatperson . Det primära målet har varit att hålla barservicen flytande .

Stjärn baren är ungdomens samlingsplats i Björkö­ by. Stj~rnbaren är dessutom på många sätt utgångs­ punkten för mycken annan uf-verksamhet i byn. Den ger möjligheter att hålla också övriga delar av lokalen uppvärmd för olika aktiviteter.

Samtidigt är Stjärn baren den hållpunkt och rast­ plats en besökande i byn söker sig till .

Hela den här servicefunktionen har varit central i "bartänkandet" i Björköby sedan frågan blev aktuell på 60-talet.

O DET KAN nämnas att Björköby (före kommun­ sammanläggningen alltså) var aktivt engagerad i uppryckningen av Björkö uf och iståndsättande t av föreningens verksamhetsutrymmen. Man tycker kan­ ske att en motsvarande förståelse kunde vara på sin plats också från storkommunens sida.

BERTEL NYGARD nan förklaring finn s heit enkelt inte . Änd~ skriver den undermlli­ ga veckopressen meter efter meter om dessa hattar. Vem fan funderar p~ arr köpa sl1da­ na harrar?

O FÖRR i tiden fanns det rik­ tiga kändisar och idoler. Män­ niskor som uuättade Q~ot.

Filmstjärnor, idrottSmän och ­ kvinnor , politiker , framgl1ngs­ rika affärsmän , förfarrare, ftlo­ sofer. sHdespdare . osv. osv.

O DE MEST underliga kändi­ sarna finns här i Stockholm.

Det är människor som är kända för att de inte gör nl1­ gonting .

I dag är det meteorologer. nyhetsuppläsare, obegl1vade TV-människor och halvfulla diskotek besökare .

Ai had ö driim -

Så skrek en finsk bluestrubadur i radion för flera år sedan, och jag glömmer det aldrig. Man borde väl ha skrattat sig pissnödig, men i själva verket var det mycket närmare till tårarna.

Tragiken bestod i kontrasten mellan det seriösa anslaget och det tokiga språket_ Man märkte ju till sin fasa att det var allvarligt tänkt, då högerhanden så skickligt dirigerade den knyckiga bluesgiurren.

Vad skulle han dit med sitt steisön för?

Varför inte raulalieasema eller något annat på hans moderfinska?

Då hade resulutet inte behövt bli den musikalis­ ka schizofreni som det blev.

o

der ords vadorna och försöka leta reda på ett -innehåll i smådelarna.

Ktioin ' lo dö sleisön!

TeD dö lsif{ på/iis!

EFTERSOM jag inte, trots allvarliga försök till efterforskning och förfrågningar hos de inblandade, har kommit underfund med varför folk med nor­ diskt modersmål fortsätter att skriva SleisÖn-Mlar. så är detta något jag aldrig kan sluta grubbla över. Det är som den där fårgglada kuben folk går omkring och vrider på. Man ser ingen lösning, men lik för­ bannat fortsätter man att vrida .

Kan det vara så här, tänker jag efter den miljonte vridningen, att musikskaparna har drabats av någon sorts konstvirus. Något smittosamt som angriper nervsystemet och lämnar bara ett enda spår kvar för konstskapandet.

Och spåret är en återvändsgränd som ändar i en för alltid fastslagen föreställning om hur konst ska vara.

o

Blueskonst ska vara utrikisk kJoin-lo-dö-sleisön.

Rock-konst ska vara utrikisk hani-hani-Iav-iuu.

Och videokonst ska vara ett bildvärldens klotter­ plank med rockband som vandrar i absurba land­ skap, och gitarrhalsar som petar tittaren i ögonen.

DET DÄR folket föraktar det som de själva håller på med. De tror inte att man kan skriva en be­ rättelse med vanliga ord och meningar. De tror inte att man kan göra rock som musik utan vill ha rock som motmusik. De tror inte att man kan göra video utan perspektivförvanskning.

De är lika besmittade som sleisön-folkel som gömmer sin oförmåga i luddig utrikiska . .

Värst av allt är ändå rockvideon. De som sysslar med sånt, tror inte en sekund på sitt ämne. De tror inte att man kan visa rockbandet som det ser ut i verkligheten.

o KONSTVIRVS-smittan yttar sig i en ovanlig ovanlighets-psykos, en tvångsföreställning om att konstnärlig är man först då man blir så underlig som möjlig. Ska man vara konstnärlig, ska man uttrycka sig på främmande språk eller vara allmänt otydlig och lite småluddig.

Det finns tvångs-rockare som tror att musik-konst är flummiga texter på engelska.

O~h så fmns det såna som gillar luddigheten i ext­ remform. Läs rock-kritikern i Husis; har ni nånsin stött på en skribent som gillat en LP som inte för­ mått "överraska", som inte " brutit mönstret" som inte varit en "rockrevolt" ?

Det är som en del unga författare söderöver som skriver böcker som är så konstnärliga att man bara kan läsa dem med sax i handen. Man får klippa sön­

JAG HAR en dröm. När jag blir stor ska jag göra en modern videotape på en symfoniorkester.

Jag ska ta cellisten snett ovanifrån, och så ska den där knölen högst upp på cellon ligga i närbild och ir­ ritera tittaren. Violinistens stråke ska ständigt stryka förbi tittaren i ögonlockshöjd. Dirigenten ska fångas snett underifrån så frackskörtarna kittlar tittaren på kinden.

Den där som sitter längst bak med dundertrum­ morna, ska jag också ta underifrån och lägga på ett motljus. Med två bastanta pukor i förgrunden kan jag få det att se ut som om han var försedd med silikon-byst.

PS. Som jag befruktade gick det inte med Lucia.

Fick lägga ner henne, vilket meddelas endast på det­ ta sätt .

o

Torsdagen den 17 december

llled •• vapenvagrare SOlll till verkar vapen

.::J Bössor och kanoner tycker han inte om, men vapen i heral­ disk mening är han en hejare på. . . [] Med de focca vill han inte befatta sig, med de senare vinner han tävlingen om Malax kommunvapen.

p Karl-David, sa prästen och Långbacka kom med på köpet. .

Ar 22 år och gör som bäst civiltjänst i Malax.

D Uf-aktuell JUSt nu som den som redigerar SÖU:s uf-doku­ mentation.

• • •

och redigerar ufdokumen­ tationen

Vapnet som vapenvägraren har gjOrt . består av tre läst nyckelhål i silver mot eu blått fält och där­ under eu vågformat fält i silver.

Det ligger tanke bakom . hävdar K­

D. - Jag grävde i gamla böcker och fann till slu t vad jag sökte i Jo­ hannes Klockars' "Boken om Ma1;lX'·. De tre låsen syftar på att Ma­ lax sockens första sigill förvaras inlåst bakom tre lås. Man ville skydda det mot missbruk , och de tre nycklarna förvarades på olika håll. Dagens Malax består också av tre delar. PetaIax, Malax och Bergö plus Norra Pörtom som en mindre del.

- Låsen symboliserar också sparsamhet och omtanke inför framtiden.

Planer på ett nytt vapen för stor­ kommunen har funnits länge, men det skulle till en vapenvägrare innan det blev verklighet . . .

o

Sköter kulturfrågor

Det bör kanske tilläggas att full­ mäktige ännu inte har sagt ja till K-D:s förslag. Men styrelsen och heraldiska kommissionen har för­ ordat.

När K-D inte siuer i sin vapen­ smedja, sköter han kulturfrågor i Malax. Han gör sin civiltjänst på kommunen . Däremellan hinner han också med au frilansa som JUUll1""~l, redigera SÖU :s bok om \lClgdIOlTlst()Cel:u·. ng.arn,a och skriva i Övermalax ufo uf-anknytning finns i av styrelseuppdrag inom Töl­ by hf och engagemang inom ÖN i Åbo.

Uf-dokumentationen är nu i det skedet.au texterna är satta , och K­ D ska försöka ge boken ett ansikte och utseende.

- Jag försöker få boken au bli så snygg som möjligt. Eu ombryt­ ningsförslag ska vara klart om några veckor.

o

Bildproblem

Bildmaterialet har vållat vissa pro­

blem . Det var meningen att lokal-­

exteriörerna skulle "livas upp"

med en del levande bilder , men det har varit svårt att få in sådana från föreningarna.

- Jag har ändå ett visst materi­ al. Bilderna kommer att placeras in i collageform i anslutning till varje ungdomsring.

- " Action-bilderna" är ändå inte någon huvudsak i boken . De ska mera ses som en krydda i det övriga materialet.

Inom revygänget i Övermalax tillhör K-D pådrivarna. Han är med och skriver bland annat.

- Vi har grundtexterna klara nu och har börjat jobba på scenen.

Mest har skrivandt fungerat som team-work . Vi har jobbat i grup­ per på 3-4 personer.

Revypremiären blir den 6 janu­ ari .

o

Programmakare

Med programverksamhet har K-D sysslat med också inom ÖN vid Abo Akademi. Han är också med och gör ÖN:s tidning Blade.

Och så gör han andra tidningar, frilansar som journalist nämligen.

Mest handlar det om Vasabladet, men också om Malaxblade och re­ gionradion ibland . Blir det ,någon tid över studerar han historia och sociologi .

Om han inte sparkar fotboll for­ stås . ..

Det sistnämnda äger rum inom IF Hoppet eller . omtalade Fe Skriko-Vargarna i Abo. .

Till målsättningarna i livet hör att åtminstone " busvis" försöka vara en kul typ och om möjligt bli gift nån gång i framtiden .

BERTEL NYGARD

1:..................................................................................................................:

::. Stenarnas :

I ambitiösa •

: plane.r •

: • : : • : : • : • : : • : : • :

(och lite an1lllt)

O THE ROLLING STONES hal ambitiösa planer på gång i december. De planerar att televisionera ett live-framträdande från Bond's Casino i New York. Över satellit så att sändningen samtidigt kan ses var som helst i världen.

Konserten blir den 18 december - när Keith Rit;,bards firar sin 38:e fOdelsedag . Atminstone England, 'apan, Australien och paturligtvis USA har visat intres-

se for planerna. Konserten skulle i så fall kunna ses på biografduken i de länder där man köper rättighererna.

I skrivande stund vet jag inte om planerna forverkligas, men om de lyckas kan satellitkonserter bli en vanlig foreteelse i framtiden. Och for oss österbottningar kan det eventuellt betyda att vi far se de riktigt stora giganternas konserter i direkrsändningar, eftersom ju Sveriges TV brukar vara på alerten. . .

DANNIFRID LYNGSTAD har en soloplana i blickpunkten med Phil Collins som producent. Vad mån.ne bliva av det samarbetet?

Steve Winwood ilr också aktuell i sammanhanget, som uJ/skrivare. . Samtidigt cirkulerar rykten om lItl ABBA som grupp skall upphöra .

O EN ANNORLUNDA lista publicerade NME den 28 november under rubriken: Är radio UK statisk? Li'.;tan är en sammanställning öv(";r hur många gånger de populäraste skivorna spelats i radio den senaste veckan .

Hela 24 låtar hade gått ut i etern tio gånger eller mera. Mest

spelad var "Every Little Thing She Does Is Magic" med Police, som rullat 18 gånger på de engelska radiostationernas (Radio One, Two och Capital) slcivtallrikar.

Som sig bör (?) är det idel hitlåtar på "listan".

O VEM MINNS Alice Cooper, med bI .a. singelhiten . "Schools Out"? Han var ett hett namn i början på sjuttiotalet.

Mången har säkert i likhet med mig trott att maskeradmästaren Cooper dragit sig tillbaka från scenen och musikens värld eftersom han varken hörtS eller synts på många år. Men han tycks vara i full gång fortfarande och planerar bl.a . en Englands turne .

O I SEPTEMBER mumlade jag an New Orders forsta LP skulle

dyka upp på skivdiskama inom ,k ort. Först nu har deras "MQvement" kommit. Någon fOrklaring till fordröjningarna har jag inte sett till, men den verkar att ha varit värd att vänta på om manfår tro Schlagers recensent, som gav den 11'11 poäng (!) av tio möjliga .

O ANDRA NYHETER är t.ex.

"Non-stop Erotic Cabaret" med Soft Cell, debutplatta i likhet med X Modeis' "Hemligheter".

Slray Cats ser nog gärna att "Gonnll &11" finns med i julklappssäcken.

Ta/king Heads' medlemmarna ' Jerry Hamson och David Byme har vardera nyligen kommit med soloplattor. En live-platta med Talking Heads lär komma på vårvintern och senare på året kommer en ny studioplatta.

:.

:.

• : • : • : : • :

: • : • :

: • : : • :

...

: •. ....................................................................................................................•

.,

Torsdagen den 17 december

............................... . .................

~~-------------Dans i REPLOT Pv~n~ailar Lördag 19. 12. kl. 20-01 ~~as~~J~~r l lördagen 19. 12 kl. 20.00

1

med

DAIZY

funkt. gr. 1

IC-RO·CK samt

Tjejen från norr

YLIITAL ... TARJA &· INTRO

~~

KERJÄLÄIS ARMEIJA

JR. 4~'{J)otainvaliidit • Välkommen • Bussar som förr • intr. 20,­ I

................................................ .

pryIzörsen Julfirandet inleds i

VÖRA

lördagen den 19. 12. kl. 20.00-01.00 •

säljes: TRUMMOR FÖR NYBÖRJARE 800,­ Tel. 967/ 10055125 "Trummisen" i Break

Supertuff musik spelas av

(.JaNDERS , från UMEA * åldersgräns 15 år *

helschysst stämning

*

bevakad klädloge

* ingen busstrafik

~____________________________________~____r~o~rS~da~g~e_n_d_e_n_l_7_d_~_e_m __ be_r__________________________

KL:20~01

LÖRDAG 19. 12. ·81

TEAMET

& SKIVOR FRÅN:

BUSSAR Haldins från J:stad 19.40 KARLEBY. 19.00 via KRONOBY EDSEVÖ. ESSE. 19.00 via LAPPFORS • PURMJ. FORSBY

EXOM

BENNÄS ~ KOVJOKI. ORAVAIS

19.15 via JEPPO Du över 15 är välkcmnen

JAKOBSTAD -- A1holmsg. 4 TE l' 14707

111111111111111II II 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111H1111111111

Botnia

OBS

• Jockes Skidklubb börjar småningom få system på det organi­ satoriska i utmaningskampanjen. Inbetalningskorten till FDUV är klara och har skickats ut till de första utmanade. Så fort deras 20 mark är inbetalade, ska utmaningarna börja löpa smidigare .

• Skidklubbens första träningsläger blev tyvärr inställt på grund av kyla. Nya försök ska omedelbar,t göras.

• I föcca ÖP stod det felaktigt att Håkan "Nylund" var utma­ nad. Han heter ju Granlund som bekant!

• Det meddelas från arrangörshåll au locke-åkarna lämpligen kan anmäla sig före utgången av den här månaden. På det viset slipper man undan med en anmälningsavgift på 70 mark. Man sparar alltså in de två tiolappar som går till FDUV!

Trafikskolor i Jakobstad JAKOBSTADS HALDJN & 'ROSE f ,t. ·t~ BILSKOLA

Trafikskola

Du vill väl ha ÖP nästa år också?

I så fall skall du posta denhär kupongen omedelbums till SÖV . . .

Det går också bra att ringa.

Antingen till Bror på telefon 961-113572 eller Hans på telefon 962-41221.

Gör det redan i dag -- så får du ÖP fortlöpande, utan avbrott.

Jag

•

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00: Kanalesplanaden 23, tel. 12145

~

..00; '

.k

·Ny . kurs börjar varje

~ ·torsdag kl. 17.00.

KanalespI. 8, tel. 13003

JULKLAPPS-SPECIALISTEN ·PLIITD •••• 11 r. + JII,III,. (1IdIJ

.........

..........

.....Ee a..

prenumererar på ÖP för

O hela 1982 O halva 1982 och betalar in 50 respektive 30 mk så fon jag får ett inbetal­ ningskort.

Namn : ... . . .. . ........ . ................... . ... .... . .. ... . .. .. .... . ....... .

Adress ..... .......................... ....... .... ... ... .. ....... ... .. .... .. .

Skicka kupongen ~ill SÖV, Handelsespi. 10 D, 65100 Vasa 10.

Märk kUllertet "ÖP",

-

II1II. . .

...+1 . ....... =E·.. anta II1II1

J."

...... ,11.1-._

1 I r _ ....

'AI~I

IIJIII.,,,.U. ~ HandelsespI. 27 ,öppet

_",,,y

tel. 122088

vard. 8·20

fr.o.m. 07. 12. lörd.8-15

Torsdagen den 17 december

6

Från en tonårings värld i Uganda till en tonårings värld i Österbotten:

"Det kåenns ofattbart,

nästan absurt"

- Det känns ofattbart, nästan absurt, att komma från en tonårings värld i norra Uganda till en tC?n­ årings värld i Svenska Os­ terbotten.

- Där var det allt över­ skuggande problemet matbristen, och jag dela-· de ut mat sju dagar i vec­ kan. Här är jag skolhälso­ vårdare, och det handlar naturligtvis mest om van­ liga småkrämpor. ~ Så säger Lars-Ole Hal­ lin, hälsovårdare vid yr­ kesskolan, tekniska läro­ anstalten och Korsholms skolor i Vasa. Från no­ vember 1980 till maj 1981 jobbade han for Röda Korset med matdistribu­ tion i Uganda. · - Det är en stor kontrast, säger Lars-Ole, men det betyder natur­ ligtvis inte att jobbet som skolhäl­ sovårdare skulle vara meningslöst.

I båda fallen handlar det om att hjälpa människor. Det är väl in­ tresset för det som gjorde att man blev hälsovårdare .

- Det jag jobbar med här kan ju förefalla som lyxproblem, om man jämför med de problem som finns i et( fullständigt kollapsat samhälle i Uganda . Men det är väl så att en ung människas egna per­ sonliga problem alltid är världens största problem. Vi lever här och vi har våra krav på samhället, och det är svårt att påverka kraven .

• Skam att arbeta Lars-Ole talar om prylsamhället om vår överkonsumtion, och me­ nar att vi är fast i ett mörker. Precis på samma sätt som folket i Kaa­ bong i Uganda är fast i sitt sociala mönster.

- Där ät det en skam för män­ nen att arbeta . De sitter i skuggan och tar det lugnt, medan kvinnor­ na och barnen jobbar. När vi skul­ le ha Ut dem på vägarbeten, fick vi försöka få med alla på en gång så att ingen skulle behöva skämma ut sig!

- På motsvarande sätt har vi i de rika länderna fastnat i ett kul­ turmönster. Det är väl risk att man skämmer ut sig mer eller mindre om man lever på ett annat sätt än vad som väntas aven .

Bakgrunden till de här synpunk­ terna är sex månaders hjälparbete i Norra Kararnoja i de ösrra delarna av Uganda. Det handlar om Ian­

Torsdagen den 17 december

UNGDOMENS TÄVLING I TONSÄnNING dets torra områden, där svälten och mat bristen är en alldaglig före­ teelse. Lars-Ole menar att man gott kan kalla Karamoja ett u-land i u-landet.

- Men hela Uganda är i dag ett sönderfallet samhälle . Ingenting fungerar, transportväsendet är till exempel helt kollapsat . Soldater strövar omkring , och olika över­ grepp är vanliga . Det finns fortfa­ rande grupper som stöder Idi Amin. Man kan inte påstå att Obo­ te har någon kontroll över landet.

• Vägarna en problem.

Lars-Ole jobbade som representant för League of Red Cross Societies, och i praktiken handlade det om att köra omkring med lastbil och dela ut mat som kom från Kenya.

Maten kom med tåg till södra Uganda. Därifrån skickades den med lastbil till de norra delarna av landet. Lars-Ole var stationerad i Kaabong i Norra Karamojo, där han körde ut maten och jobbade ihop med en norrman .

- Mina överordnade befann sig längst i söder i Kampala, och det existerade inga telefonförbindelser så jag fick klara mig helt på egen hand . Jag jobbade i ett kör från december till maj, varje dag i vec­ kan .

Problemen var enorma. Vägarna var till exempel bedrövliga, och det var inte lätt för en som kom utifrån, att få lokalbefolkningen att törstå detta.

- Man kunde inte säga åt dem "se på mig nu hur jag sliter dag och natt fö~ er skull, och här sitter ni i skuggan och slöar" . Det gällde att locka ut dem kollektivt, för då var det lättare att bryta mönstret.

Röda Korset hade ett "Food for Word " -program som innebar att de fick extra matransoner öm de hjälpte till med vägbyggena.

- Också hjälpen i övrigt var tänkt som betalning för olika arbe­ ten. Den normala matransonen gavs för sådant arbete som gjordes i själva byarna.

• Soldaterna en annat Ett stort problem var också solda­ terna som fanns överallt i landet.

- Man kunde bli stoppad var femte kilometer av soldater som krävde att man skulle köra dem nånstans . Det var ofta jag blev ho­ tad till livet .

- Den 18 december i fjol glöm­ mer jag nog aldrig. Vi stoppades av ett soldatgäng som krävde att få komma med i bilen. Alla mina medhjälpare flydde. Själv var jag förbjuden .att ta med folk som bar vapen, så jag fick börja under­ handla.

"We could kill you and nobody finds out ,about it" sa soldaterna och viftade med vapnen. De satte sig i bilen, och jag satte mig på vägkanten. Efter en halv timme kom de ut, och då kastade jag mig in i bilen och körde i väg, Jag vän­ tade hela tiden att de skulle skjuta, men ingenting hände.

- Antagligen var de trots allt li­ te försiktigare med internationella representanter. De visste väl att hjälparbetet kunde upphöra.

Att vara hjälparbetare i Uganda

Lars-Ole i närbild D LARS-OLE Hallin är . ut­ bildad hälsovårdare och blev färdig 1977. Före det studerade han till sjukskötare och blev den allra första manliga sjuk­ skötaren i Svenskfinland!

Det "genombrottet" gjorde han 1968. Några större attityd­ förändringar har han inte stött . på i sammanhanget.

I 10 år jobbade han på de­ jourpolikliniken vid central­ sjukhuset. Från 1978 har han varit skolhälsovårdare i Vasa.

Parallellt med detta har Lars­ Ole varit lärare i första-hjälp åt Röda Korset.

D HAN ÄR delägare i en 1mbulansfirma, Sjuktransport Hallin & K1emets. Han är också idägi!re i Vasa kliniska labora­ torium. [nnan tars-Ole kom till Uganda, hade han aldrig kört en lastbil. I Uganda körde han lastbil 4 000 kilometer i måna­ den.

- Talar lite, men uträttar mer, påstås det i en artikel som skrevs om honom under tiden i Uganda:

Six days a week {rom 8 a. m. to 7 p.m. he drives a truck, listens to problems and finds solutions. Six nights a week he reviews the day, prepares reports and ges re­ ady för the next day. On Sundays he helps repair the Red Cross vehicks. lIIrs-Ole Hal/in 's actions speak louder than his words - and the KaramIJjong around Kaabong will rem­ ember him for a long time.

var nog ett riskföretag , menar Lars­ Ole, - Vi såg en videofilm iGeneve före avresan till Uganda, och det såg inte trevligt ut. I Kampala frå­ gade vi hur vi skulle bo, och då sa man " vi vet inte , kanske får ni bygga lerhyddor", Det är klart att det kändes som ett riskföretag , sär­ skilt mot bakgrund av att man ha­ de familj hemma i Finland,

• Första på nyn sän Hur påverkas man som hälsovårda­ re? Kändes det hopplöst?

- Det kändes hopplöst före kanske men inte nu efter. Jag hade inte en enda ledig dag på hela ti­ den . och det känns som man skulle ha uträttat något.

- Kanske är det tvärtom så att det kan kännas hopplöst att sitta här i Finland och vända pap­ per. , , Lars-Ole menar att han framför allt lärde sig förstå saker och ting på ett nytt sätt, Till och med det elände som rådde här i landet i kristider.

- När kulorna visslade över ta­ ket på "plåtburken" vi bodde i, anade man lite vad folk talar om när de berättar om kriget.

Det är naturligtvis en enorm kontrast mellan " plåtburken" i Kaabong och ett mottagningsrum på Korsholms skolor.

- Jag tror inte folk kan fatta det där utan att på något konkret sätt ha upplevt det. Uganda på 1980­ talet är Som Finland på 1850-talet.

- En sak som visar hur sönder­ fallet samhället är, är varubristen och priserna . Jag fick min lön hit hein och levde på dagtraktamen­ ten, men det gjorde ingenting för det fanns inget att köpa, Ett höns­ ägg, om man lyckades komma över ett sånt, kostade 100 mark! Två paket cigaretter kostade en må­ nadslön!

Vasa läns konstkommission och länets ungdomsnämnd anord­ nar för främjande av länets skapande tonkonst ävensom med anledning av Tonkonstens Jubileumsår 1982 en tävling i ton­ sättning för länets ungdomar under 21 år.

Komposi,tionerna kan vara soloinstrument-, kammarmusik-, kör- eller sångstycken samt melodier och visor tillhörande den lättare musiken.

För priser har reserverats 10.000 mark, största priset är 2.000 mark.

Tävlingstiden utgår den 30.04. 1982, då tävlingsbidragen bör vara länets konstkommission (Skolhusgatan 2, 65100 Vasa 10, tel. 961-111116) tillhanda. Bidragen bör vara försedda med sig­ natur plus ett slutet kuvert med kompositörens namn och ad­ ress.

Juryn består av lektor Irma Rewell (ordförande). kompositör Pehr Henrik Nordgren, kompositör Matti Murto samt en med­ lem utsedd av Finlands Tonsättare rf. Som sekreterare fungerar konstkommissionens sekreterare Tuula Helasti-Söderlund.

V... liin. kon.tkommi••ion V... liin. ungdom.niimnd

• Gon förhållande Lars-Oles förhållande till folket i området var gott, trots problemen med att tränga in i deras kultur och levnadssätt .

- I början hade de en viss res­ pekt och höll sig på avstånd. Men sen vi blev bekanta skulle alla fram och skaka hand varje gång jag kom.

- De kom ofta och pratade, och allt handlade naturligtvis om samma sak: mat! Det var det pri­ mära och ständiga problemet.

- I vårt land äter vi för mycket och stressar, och här handlar det om psykosociala problem...

Det är naturligtvis inte heller några , oviktiga problem . Allra minst är aet oviktigt att fungera som skolhälsovårdare, menar Lars­ Ole .

- Jag trivs utmärkt med jobbet.

Jag tycker jag kommer överens med eleverna, och jag har ett bra samarbete med lärarna. Ofta kom­ mer eleverna hit spontant, eller "påpuffade" av lärarna. Mest handlar det naturligtvis om små­ krämpor, ofta också olika problem som dyker upp då man ska bo på internat.

- Man får vara lite psykolog på samma gång .

- Det verkar som eleverna skul­ le ha förtroende för mig. De börjar ofta spontant fråga mig om hur det var i Uganda och mina upple­ velser där.

• Tva skilda världar

Musik.e,ns värld är full av möjligheter. Ge en gava alt lyssna till eller all spela på. Gläd din niirmaste, din viin eller hela lil­ miljen. Kom till n'-usik.cns specialalliir och låt dig hetjiinas av . experter.

Landola inhemsk gltarrldassiker passar nybörjare och föl' den längre hUnna

NU FÖRMÅNLIGA JULERBJUDANDEPRIS Landola C 21 Landola C65M Landola F71

220,­ 395,­ 450,­

•

Det är två världar men i grunden kanske samma sak. På ytan är kon­ trasterna stora.

- Skulle man jämföra tonåring- . ens värld i Kaabong och tonåring­ ens värld i Vasa, så är skillnaden som natt- och dag, I Kaabong har tonåringen varken mat eller klä­ der. Och han har inga möjligheter att utbilda sig och studera. Skolor­ na finns i södra Uganda, och dit går det inga vägar. Men trots allt finns det någon enstaka som tar sig fram i livet, vanligen då uppbac­ kad av präster och missionärer.

- Tonåringen i Vasa har natur­ ligtvis allt detta , och ändå är han missnöjd . Jag tycker det har kant­ rat lite för mycket. Vi har mer än vi behöver, men vi har också det som vi inte behöver: slitningar, stress och sociala problem.

BERTEL NYGÄRD

Med denhir Ar det trevligt för nybörjare att börja spela

Pris

3450,·

NYHET! Suuri Toivelaulukirja n:o 4 (pi ftnska)

F=~iii!!

All Musik

E5 FiIl

HOVRÄTI'SESPLANADEN 20 TEL. 117011, VASA

l

I!

Torsdagen den 17 december

8

Barnklubbarna

i Vörå

aktiverar 200

D BARN KLUBBS VERKSAM­ HETEN inom Vörå uf är livlig och aktiverar ungefär 200 barn och ungdomar. Verksamheten betalas av ungdomsföreningen, men den leds från Norrvalla.

Fyra lärare drar verksamheten tillsammans med elever från Norrvalla .

Klubbar finns i Rökiö, Kos­ keby, Kaitsor, Kovik och Tåla­ mods.

Deltagarna är indelade en­ ligt ålder i mini gruppen (4--6 år) och midigruppen (7-10 år). I Rökiö finns dessutom en maxi- eller intressegrupp (0-13 år). I Vörå uf finns en grupp tonåringar (13-18 år) .

D ANNA-LENA Östern, en av lärarna i Rökiö och Koskeby, säger att det viktigaste när man startar en klubb är att förbere­ da sig bra . Eleverna på Norrval­ la har en veckotimme ledar­ metodik, en veckotimme klubbarbete med ledare, en veckotimme klubbarbete utan ledare, en veckotimme hobby­ verksamhet och två veckotim­ mar drama I musik. . Klubbarna har 16 klubble­ dare och 3 lekledare förutom de 4 lärarna.

• Jonas Ehrmtln, 10 år, intervjuas all {r. II. Marina Back (KlIelIIax), Ka

nn Rusk (Korsniis) och Ulla Ollus (Bertby) .

Spöket Mamselulla Vi pratade med Jonas Ehrman, 10 år, som tror på spöket Mam­ seluIIa (se tecknmgen!) som bor på skolan. Däremot tror han inte ett smack på jultomten.

Jonas är med i midiklubben. Han gillar inte att bli intervjuad men tycker om att bli fotograferad!

Jonas var stjärngosse i skolan på Luciadajten .

Han har en 7-årig syste som heter Malin .

Jonas' motto: " Det är bara att kämpa sig fram . "

D ANNA-LENA Östern berät­ tar vidare att man i klubbarna har ett deltagarkort, som man får efter att ha varit med tre gånger. Kortet kostar 10 mark och ger vissa rättigheter.

"Roligt, roligt"

- ROUGT, roligt! Yvonne Bergström, 13 år, om Intresse klubben.

Klubben är en del av barnverksamheten på Norr­ valla i Vörå. Yvonne är medlem i klubben och dess­ utom dess sekreterare. Varje termin ska man välja ny sekreterare och ordförande.

Vad sysslar Intresseklubben med?

- Vi spelar pingis, biljard och andra sorters spel.

Fast det är mer pojkar än flickor i klubben, så gör al­ la samma saker.

- Vi samlas på måndagarna varje vecka, mellan klockan 15 och 17. En elev på Norrvalla är ledare, men klockan fem går ledare och vi rar göra vad vi vill och scanna så länge vi vill.

D POÄNGEN med Inrresseklubben är att alla får ett klubbkort. Med kortet har de tillstånd att vara i biljardrummet, spela pingis med mera.

Ledaren gör upp olika alternativ till verksamhet, och så barnen välja vad de vill göra .

rar

INTERVJUARNAS Å SITa.· Verkar lIara en bra klubb. Skulle rekommendera and­ ra att ta efter. Det är ;u något nytt med klubbkort, sekreterare och ordförande. &men lär sig nånting på SIImmll gång!

D MArIN, 7 år, och Carola, 8 år, är två av flickorna i midigruppen. De är ofta vid skolan på kvällarna; Klubben är på måndagseftermiddagarna. Det är. un­ gefär 10 deltagare, och man samlas i festsalen på Norrvalla.

Så bär svarar de på-våra frågor: - Vad tycker ni om barnklubben?

-, Bra!!! säger båda.

- Vilka saker tycker ni bäst om att göra?

- Jag tycker teater är bäst, säger Malin.

- Jag gillar lekgymnastik bäst, säger Carola.

De berättar att de övat in teater som de sedan har spelat för kamrater aoch föräldrar.

Snart kommer julfesten, och då skall de åter spela teater och dansa ringlekar. Föräldrarna är också in­ bjudna till julfesten.

"Det är

roligt

att vara

·med" Patrik Söderberg, Il år (han som sitter i mitten på bilden) är med i Intresseklubben. Verksamheten är för barn mellan Il och 13 år.

Patrik har varit med sedan klub­ ben startade i början av hösten.

- Jag tycker att det är roligt att vara med .

Man brukar spela olika spel med mera. 15-20 barn brukar vara med på mötena.

Fr.v. Gunilla Thors (Bertby), l!ia Haglund (Kvevlax), Jocke Angerman. (VUS) och Ann-Kristin Lundström (Vörå) diskuterar med Patrik.

o Barnledarkursen på Norrvalla gjorde ett försök ~.t( skapa en barnsida för OP. Tanken är ju att barn­ klubbarna framöver ska för­ söka få med barnsidan som en aktivitet, men det har kanske visat sig svårare än väntat.

O Övningarna på Norrval­ la gav en del resultat i form av teckningar, små intervju­ er och foton (som ÖP-red. stod för). Här är ett monta­ ge på materialet.

/

Torsdagen den 17 december

• En grupp i lIrbete med bllmsidlln: (fr. v.) Cllthrine Bjurs (KorSIläs) , Ninll Smeds (Gerby) , Ninll Träsk (Kvevlllx), Kerstin Broo (&rtby) och Klltlln'nll Heikius (OrIlvIIis).

Medlemskortet ger speciella rättigheter Ann-Stina Smäros hör till intresse­ klubben . Vad anser hon om SYS­ temet med ordförande och sekrete­ rare ?

- Det är bra. fast det är ingen ordning på varken styrelsen eller de andra klubbmedlemmarna .

• Vad tycker du om medlems­ kortet) - Bra, med kortet fär vi vara en timme längre efter klubben . Vi får vara i biljarsrummet och spela bil­ jard , TV-spel eller pingis utan att någon kan köra ut oss.

• Sjunger ni något eller spelar musik?

- Nej . men vi har disco en

• AnnIIII grupp i lIrbete: fr.v. locke Ängermlln (VUS), AlIn-Knstin Lundström (Vörå), GUlliIIII Thors (Bertby) och PUl Hllglund (Kvevlllx).

gång i månaden. Discot är frän klocken 18 till 21.

• Dansar ni bara eller har ni ocksä program?

- Vi gräddar våfflor. som vi säl­ jer. IJch så har vi saft.

• Får vem som helst komma till discot) - Nej. bara de som gär i klub­ ben får komma in . Medlemskortet är inträdesbiljett.

• Vad är det roligaste ni gör?

- Textiltryck!

• Har klubben förändrats sedan du började) - Ja, det är en stor förändring .

I midiklubben hade vi mest hob­ byverksamhet. och i Intresseklub­ ben diskuterar vi mest . Och spelar TV-spel, biljard och pingis .

• Tänker du fortsätta nästa är?

- Kanske. men då blir det i klubben för 13-18 år.

"Roligast att rita" Barbro Svens hör till midiklubben.

Man samlas på måndagar klockan 15-17 men Barbro tycker det är alldeles' för kort tid . Hon började i 5-års åldern i mini klubben och har nu hängt med i 5 år.

• Vad tycker du är roligast?

- Att rita.

• Har du fått några nya kompi­ sar sedan du började i klubben?

• Vad tycker du om klubbledar­ na?

- De är bra för de är inte arga, men de har svårt au' hålla oss tysta.

• Tänker du fortsätta nästa år?

- Ja!

!!!!!!!!~::~:::;::

______________________________r_o_r_ro_a~g_e_n_d_e_n

__ 17_ _d_«_e_m_b_e_r____________________________________~\~\----~

--

• Det blir en fin gemenskap på Värdinneskolan intygar de allthopa. Från vänster Yvonne Storbacka, Ann·Lis Si·ren, Kerstin Berg, Marina Gran/und, Mona losslolk, Hele1ll1 Sjöberg, Tina Björk111lln, Siv Molander och Mayvor Höglund. .

Förbjudet för pojkar och flickor

att hälsa på varandra

- är det bra med så stränga regler? kad tillställning. Men m:1nga av Ann-Lis är 16 år, och hemma i Det är förbjudet för pojkar au vistas där flickorna bor och förbju­ flickorna blev irriterade över att Pensala, Yvonne 19 och från Oja, det för flickor att hälsa på hos pojkarna. Det står det i bestämmel­ pojkarna var s:1 ovilliga att komma Marina 17 och från Kirilax. Ann­ ut p:1 dansgolvet. serna och rättar man sig inte efter dem är det snart någon som Lis och Yvonne går i Värd inne­ Lite fler elever kunde ocks:1 ha skolan, Marina i Lantmanna­ haffar en. kommit till dansen, ans:1g man. skolan .

Men skall det nu vara nödvändigt att ta iså där i reglerna?

Nu var bara omkring hälften där.

Huset de bor i ar en gammal trä­ Elevföreningen gjorde t.o.m . en li­ - Det är så svårt att vara lagom. Nog borde pojkar som man är kåk i tv:1 våningar. I första / ten förlust på danskvällen. våningen finns kök och matsal för bekant med och känner från förr hälsa på. Men kommer det en Men det här hade kanske att gö­ de 230 eleverna vid Korsholms sko­ pojke kommer det snart andra också, sådana som man inte kän­ ra med att man p:1 förhand varit lor, på andra våningen finns inter­ orolig för ordningen p:1 dansen. ner och inte vill träffa. Det är svårt att dra gränsen. nat med plats för 16 personer.

Dagarna innan hade det varit Nu bor 14 flickor där , de flesta Det säger Ann-Lis Siren, Yvonne Storbacka och Marina Gran­ ganska br:1kigt på pojkinternaten tv:1 i varje rum. Utöver korridoren lund. och p:1 lärarh:11l var det med stor .är de ett 'sällskapsrum' med disk­ tveksamhet man gav tillstånd för bänk, soffa, stolar, bord och teve. att det alltid är nån här som måste inte alls intresserade av sådana? tillställningen .

Hela våningen är förbjuden mark upp 6-tiden på morgonen för att Jo, men kanske inte så mycket Men ordningen vid dansen var hinna till fåhuset . för pojkar. som somliga av pojkarna vid sko­ över förväntan bra. Stig Nygård, Och s:1dana finns det massor i vi sa ifrån på skar­ Men sen lorna tror. I början av terminen var som är ordförande för Elevföre­ närheten. Tv:1 hus en liten bit bort pen $:l har pojkarna nog slutat att det t.ex. en del av dem som tyckte ningen, tror att detta beror delvis störa oss. tjänstgör som internat för c. 50 det var spännande och tufft att på att eleverna trotS allt fick för­ pojkar. Det är dit som flickorna in· komma upp till flickinternatet och troende att ordna dansen.

D Bra ordning te får g:1. störa.

- P:1 vårterminen blir det nog Både Ann-Lis, Yvonne och Marina - Men det gillade vi inte, säger flera danser, försäkrar han .

D Onaturligt .. Ann-Lis, var med, då Elevföreningen ordna­ Yvonne och Marina. Vi Nygård säger att en ide som Men hur är det med internat? Ar de dans.

Exom spelade och all­ är överens alla på v:1ningen att vi föreslagits är att arrangera dans­ det inte ganska onaturligt att pac­ mänt tyckte man att det var en Iyc­ kurser vid skolorna. Kurserna skul­ kas ihop med folk man inte känner måste få vara i fred här. Bl.a. för le säkert bli populära och leda till från förr och aldrig riktigt få vara att pojkarna ville dansa lite flitig­ för sig själv? Blir man inte irriterad are. p:1 varann? Hur är det om den Jocke är ute och smyger, alltså. andra i rummet snarkar?

- Nä, säger Ann-Lis, Yvonne och Marina och verkar lite förvån­ D Skarpa gränser ade över frågan . Det är ju roligt att Något som är väldigt tydligt på bo så här, mycket bättre än att bo Korsholms skolor .är annars den hemma. skarpa skillnaden som görs mellan Hemma var det inte så mycket pojk- och flickgrupper. Inte bara att göra p:1 kvällarna. Satt man in­ när det gäller internaten utan ne kunde man mest bara läsa eller också i undervisningen . se p:1 teve . Gick man ut fanns det I Värdinneskolan g:1r (förstås!?) ändå inget bra ställe där man kun­ . bara flickor : I Lantmannaskolan är de träffa kamrater.

Marina enda flickan. Det känns li­ - Här känner vi varann alli­ te tungt ibland, säger hon. Det hopa. Vi har ett jättefint kamrat­ skulle vara fint om där fanns skap . Vi grälar aldrig. Vi har så någon annan flicka hon kunde mycket vi vill göra att vi inte hin· prata med. ner med hälften ens. Tråkigt har vi När det gäller städningen i in­ inte haft en enda gång än, säger ' ternaten är Ann-Lis, Yvonne och de .

Marina direkt arga. Pojkarna får En del av det de håller på med nämligen sina internat städade av är : lyssna på musik, gå på emaljer­ anställda städerskor, medan flic­ ingskurs, handarbeta, bl.a . väva korna får städa allt själva. pläder, skriva brev, läsa böcker , se - Det borde vara tvärtom . Poj­ på teve, spela Uno (kortspel), gå karna borde någon gång var tvung­ till elevbaren, åka in till stan och na att städa själva, hur skall de an­ hälsa på bekanta, gå på bio, gå och naras lära sig det? Vi däremot har handla, äta p:1 pizzeria . nog alla fått lära oss hålla snyggt ti­ mternat, särskilt nu sen VI fått pojkarna att sluta att störa oss, sliger Ann·Lis Siren, digare, säger Ann-Lis, Yvonne och D Tufft att störa Marina .

Mari1ll1 Granlund.

Hur är det med pojkar då? Är de

Rättvist?

Pojkarna får sitt internat städat av anställda - . men pickorna måste städa själva!

Torsdagen den 17 december

11

D Vasa­ ungdomarna krä ver all del ord­ nas ungdomsdans iSladen. ,Ungdomsnämnden har hållil ell mÖle och konslalera[ all del finns ell antal föreningar i s[a­ den som är villiga all arrangera dans. Nämnden ska vara koor­ dinarer för verksamhelen .

N u vill man ha besked om vilka föreningar som kan [änka sig all s[älla upp under denna vinler. Meddelas [iII ungdoms­ byrån, som också har en sär­ skild blankelI som man kan fylla i.

I första hand är del fråga om ungdomsdans i Ungdomsgår­ den och Korsnäs[åge[s ung­ domsgård .

D Datum för Slafellkarnevalen 1982 har fas[slagits. Den 22 SlafelIkar­ nevalen kommer all arrangeras på Olympiasladion i Helsing­ fors lördagen den 22 maj .

Arrangörerna har redan komrniI igång med förberedel­ serna och de försIa kontaklerna har kunnal lagas för all ekono­ miskl kunna garantera S[afell­ karnevalens genomförande.

En Iräningsfolder med farg­ ·bilder och Iränings[ips har UI­ gell s och distribuerats [iII alla sko'lor. För folderns ekonomis­ ka lillkomsl har InduSlCiförsäk­ ring, Musik Fa'zer och Kymi Kymmene svaral för.

• Det är en prima bar, tycker fr. v. Mikae/ Ah/qvist, Leif Hägg/und, Christer No"man och Ki.mmo Svenns.

Rena

discostämningen

D Går man ner i källaren D Från chips vid lanrbruksskolan en till tandborste vardagskväll möts man a v - Omsättningen är lite större på rena discostämningen. måndagar, eftersom eleverna då inte handlat upp de pengar Det dunkar på av bra mu­ ännu de fån under veckoslutet, berättar sik i högtalarna, belys­ Christina Björkman, Sibbo, som är ningen är dämpad, vid en av dem som brukar stå i kassan .

Hon har sällskap av två Husis-­ borden sitter elever och flickor, dvs två flickor som går i luftar åsikter om det mes­ Husmodersskolan . De städar un­ ta, från teverummet intill dan på borden, diskar och lagar med mera sånL hörs det dämpade' skratt kaffe Mest går det åt Iimsa under när något roligt visas och kvällarna ..Men kaffe, bulla, korv vid bardisken är det ut­ och chips är också pop. En gång sålde baren också en tandborste. märkt servering.

Tar man sig en tur runt bar­ D Den intelligente läsa­ ren förstår .att detta är en elev/bar. I själva verket är detta det riktiga inne­ stället vid Korsholms sko­ lor!

borden kan man träffa Lex. Leif Häggiund, Kimmo. Svenns och Christer Norrman från Jordbruks­ skoian och Mikael Ahlqvist från Pälsdjursskolan. Leif är kimobo , de övriga alla från Övermalax. Åldern är densamma för alla, 16.

- De~ är bra att det finns en bar här, säger de.

Baren drivs av Elevföreningen.

Den är öppen fyra kvällar i veckan, måndag till torsdag, kl. 19 till 21. 30 , och besöksfrekvensen är både jämn och stadig.

D Flera spel borde finnas

Fast priserna är låga är baren en god affär för Elevföreningen.

Några utgifter för lokalen är det ju inte och löneutgifterna är mini­ mala . Omsättningen per kväll är 500-600 mark .

De gillar också att gå i skola här och de gi'llar internateL Hemma i Övermalax och Kimo är det inte mycke.t att göra på kvällarna, mest bara att åka moped. Inte ens en kvällsöppen bar finns det att hän­ ga på där : Utom att sitta i baren brukar de

åka in till stan iblan.~. Måndagar är en vanlig biodag. Ar de på inter­ natet spelar de kort och schack och de tänker delta i den pingistur­ nering som ordnas bland e,leverna.

Men visst har de önskemål : - Här borde finnas flera spel, biljard och korona Lex. Det borde finnas bättre möjligheter att idrot­ ta. Det borde finnas en kaffeauto­ mat och lemonadautomat, så att man kunde få något att dricka också då baren är stängd .

De tycker dessutom att det bor­ de ordnas dans oftare. Och då bor" de man försöka få alla eleverna at. vara med. De tror att det skulle va­ ra bättre om dansen ordnades i Trädgårdsskolan, eftersom där finns större utrymmen.

o'

Enbart gott

Om Korsholms skolor har de ba­ ra gott att säga. På frågan varför de sökte hit svarar de: - Det är roligt att köra trak­ tor . . . När man nu själv har jordbruk så ... Det är bra att kunna sånt man lär sig här ...

När jag nu inte hade något annat att göra ...

Annars, på tal om elevbaren. Även om den går med vinst så är det inte fråga om någon utsug­ ning av eleverna. Vinsten till­ faller nämligen eleverna. B1.a. högtalarna i baren köptes för vinsten . Skulle danserna gå med förlust går det också bra att skju­ ta till medel från barkassan.

"Av det

praktiska

lär man sig"

.:J Visst var det roligt med dansen hiir på Korsholms skolor. Men det biista hiinde nog efteråt, på småtim­ marna, för då fick en av suggorna hiir smågrisar.

O Det siiger Ann-Lis Siren, Yvonne Storbacka och Mari­ na Granlund och avslö;ar därmed varför de kom till Korsholms skolor: för att få liira sig att praktiskt syssla med ;ordbruk, d;ur och hushållning.

- Det iir skönt med en skola som inte bara liir teori utan diir man får göra något med hiinderna också, siiger de.

D ANN-LIS vill egentligen bli frisörska, Yvonne helst klasslär­ are. Inte heller Marina är säker på om hon i framtiden alls skall syssla med jordbruk.

Men de går i skola här för att de får lära sig en massa saker som det är bra att kunna obero­ ende av vad man skaffar sig for yrke i livet.

Yvonne, som är student och räknar med att börja studera vid Pedagogiska fakulteten näs­ ta år, säger att hon gärna skulle satsa på jordbruk om hon hade möjlighet till det.

På Värdinneskolan är unge­ fär hälften av undervisningen teoretisk, hälflen praktisk.

- Det är den praktiska de­ len man lär sig mest av, säger de.

Ungefär halva gruppen i Värdinneskolan sysslar mest med djur och går regelbundet i fähuset. Halva gruppen sysslar med mera 'husliga' saker: handarbete, matlagning, arbe­ te i det daghem om finns på området.

Alla har möjlighet att efter skolårets slut gå en sjuveckors kurs för att bli kontrollassis­ tenter.

Sammanlagt är det hela åtta skolor som innefattats i be­ greppet Korsholms skolor.

Nämligen Jordbruksskolan, Lantmannaskolan, Värdinne­ skoian, Trädgårdsskolan, Mejeriskolan, Pälsdjursskolan, Husmodersskolan och Skogs­ skolan.

Somliga av skolorna är två­ åriga, andra ettåriga. En stor del av skoltiden är man på praktik, antingen vid skolorna eller på annat håll. Eleverna vid Mejeriskolan skall forstås praktisera vid mejerier.

Den som vill veta detaljer och kanske har lust att söka till skolorna skall rekvirera katalog från Korsholms skolor.

Korsholms skolor ligger åtta kilometer sydost om Vasa. Till skolorna hör odlingsbar jord på 150 hektar, mycket skog och det allra senaste när det gäller taktorer och maskiner.

Två stora fOrändringar sker vid skolorna de närmaste åren.

Alla skolkurser skall så småningom bli tvååriga. Och flera nya byggnader skall upp­ fOras for skolornas behov.

Torsdagen den 17 december

• Ska ideellt Ba\cgrunden är att Stjärn barens ekonomi blev sämre för ett par år sedan. Då ställde man mangrant upp och arbetade frivilligt för at! få ekonomin på fötter. Resultatet blev att man kunde betala skul­ .derna. och dessutom blev en del över på bankkontot.

Det sistnämnda gav upphov till restskatten småningom.

- Det är möjligt , säger Martin Håkans, uf-aktivist i Björköby, att man skulle ha kunnat bokföra på ett annat sätt och .undvika det här läget. A andra sidan är det kons­ tigt om man ska uppmuntras till sånt som nästan kan kallas "fusk" för att sllippa skatten.

O Kommunalt nej!

På Korsholms skanebyrä har man bedömt Björkö uh barrörelse som en ekonomisk verksamhet, som in­ te på samma sätt som den ideella verksamheten kan befrias från skatt.

Föreningen anhöll till kommun­ styrelsen om befrielse. Den möjlig­ heten har styrelsen, om "särskilda skäl" kan antas föreligga. Styrel. sen har emellertid avslagit an­ hållan.

- Det har egentligen inte gettS någon motivering till avslaget, sä· ger Håkans. Jag antar att man är rädd att det ska bli ett prejudikat.

Någon form av fortsatta åtgär­ der blir säkert aktuell. Föreningen tänker inte ge upp och nöja sig med kommunstyrelsens beslut.

Att man kan tänkas vara rädd för ett prejudicerande beslut, hän­ ger kanske samman med att Kar­ perö uf har liknande skattepro­ blem. Det gäller kiosken, som be­ finner sig utanför paviljongomrä­ det.

O Skattelättnad!

I fallet Karperö lyckades man fak­ tiskt fä en skattelättnad till stånd på beskattningen år 1976. länsrät­ ten sänkte antalet skattören från :> 000 till 3 :>00. Karperö uf hade först klagat i prövningsnämnden, men där blev det avslag. I läns­ rätten ansåg man dock att beskatt­ ningen hade varit oskäligt hög. , Länsrätten konstaterade i och för sig att kioskrörelsen nog bör be­ traktas som skattepliktig inkomst, men man ansåg att skatte byrån ha­ de satt skattörena för högt (någon deklarering av inkomsten fanns in­ te l .

- Tiden har gått Ut för oss i fråga om prövningsnämnden, sä­ ger Manin Håkans . Vi borde ha klagat inom november. Vi hade

också tänkt' gÖta det, men ?å skatte byrån sa man att det skulle bli avslag så vi gick till kommun­ styrelsen i stället.

Karperö uf:s fall gällde beskatt­ ningen för 1976.

En annan sak att nämna i sam­

~~U U Ut ~~\~~~~ ~ml\'

hk

12

Postmannen ringer alltid två gånger årets mest omtalade film O Sex, åtrå och våld.

O Men inga onödiga, över­

drivna nakenscener eller

bloddrypande närbilder.

O Där har ni de tre huvud in­

gredienserna i filmen Po~t­ mannen ringer alltid två gånger och orsakerna till att den blivit en av de mest om­ talade och omskrivna filmer­ na i år.

Filmens huvudrollsinnehava­ Cains roman innehåller så till den re har också av naturliga skäl grad de rätta ingredienserna för en gjort sitt till for att' göra film att den filmats redan tre gånger Postmannen ringer alltid två tidigare. Den fi\, ''ta versionen gjor­ des h 1939 av frt!'1smannen Pie"e gånger till en av de mest de­ Filmen hette Le Dernier batterade. De råkar nämligen Chenal.

Tournant. För version två svarade se­ vara fack Nicholson och fessi­ dermera mycket beryktade italiena­ ca Lange, superstjärnor båda ren Luchino Visconti. Ossessione. som blev klan år 1942, var hans förs­ två.

D HOLLYWOOD har redan hunnit döpa filmen tiIl sitt svar på Benoluc­ cis Sista tangon i Paris . En lika öppet sensueIl film som Postmannen ringer aIltid två gånger lär inte ha gjortS se­ dan denna kom tiIl .

Jessica Lange har å sin sidå av drömstaden döpts tiIl den nya sex­ bomben, BO-talets Marilyn Monroe.

På sina håIl har hon LO.m. väckt mer uppmärksamhet än sin manlige mot­ spelare, en prestation med tanke på att han uots aIl t är Oscar belönade Nicholson.

Den uppmärksamhet Lange nu har väckt är förståelig med tanke på att hon i sina två föregående filmer inte i någon högre grad fick visa sina talanger som skådespelerska. Detta möjliggjordes varken i roIlen som King Kongs flickvän i Dino deuu­ rentUs nyfilmatisering eller som dö­ dens vita ängel i Bob Fosses All that ian. (Ridån gh upp).

Men regisserad av Bob Rare/son som den sexuella utsvultna Cora i Postmannen ringer alltitJ IlId gdnger får hon spela Ut hela sitt register.

Och gör det så rutinerade Jack Nic­ holson i vissa scener blir tvåa.

ta regiarbetc.

Den mest kända, om också mest slätstrukna versionen gjordes år 1946 av Tay Garnet/. Han hade den tidens superstjärnor una Turner och John Gar{ield i huvudrollerna, men 40­ talets moraluppfattningar hindrade honom att göra boken rättvisa:

D Kärleksdrama

D FILMEN baserar sig på James M. Cains roman med samma namn. Vid översättningen av såväl bok- som filmtiteln kunde dock postmannen ha ersatts med exempelvis lieman­ nen, så hade titeln blivit begripli­ gare.

Romanen blev vid sin publicering 1934 ansedd som årets boksensation i

D INGET hindrade däremot Bob Rafaclson att göra exakt den film han ville. Därför har heller knappast någonsin ett kärIeksdrama u,tspelats på filmduken så öppet och avslöjan­ de som nu.

- Den röda tråden i Cains roman utgörs av två faktorer: huvudperso­ nernas av ödet förutbestämda hand­ lande och deras erotiska drivkraft.

Just den kombinationen fick mig att bli intresserad av att göra filmen .

- Och dessutom naturligtvis det faktum att Jack Nicholson ville göra rollen som Frank Chambers, berättar regissören.

Upptakten till filmen är denna : Frank Chambers är en småskurk i den stora depressionens USA, som drar omkring ~ landsbygden arbets­ lös, utan pengar, utan vare sig ett förflutet eller några framtidsplaner.

Han anländer tiIl en servicestation och dess vägcafe, ägda av Nick Papa­ dakis och råkar byta en blick med Nicks blonda. stiliga hustru Cora, en blick som fh ödesdigra följder för såväl Frank som Cora och Nick . . .

Postmannen ringer alltid två gång­ er är Nicholsons och Ralclsons tredje gemensamma' film. Tidigare har de två tillsammans gjort Fille easy pieces

USA och Cain b\ev mtr t\\er mindre ~eniföt\dataQ. Stnatt hat nan ofta

och Endast drömmar har vingar båda ~mä[[t ham~ån~at \ En\aml.

D Geniförklarad

jämförts med bl.a. Raymond Chand­ leroch DashieU Hanl1nett, två samti­ da dec kar- och kriminalromanförfat­ tare .

Men inget går upp mot det motta­ gande finländarna redan hunnit ge Postmannen ...

CHRISTER HERLIN

• Jessica lIInge

• Jack Nicholson

13

DII~ o .Solveig

1____________________________________________~____T_o_r_S_d_ag~e_n__d_e_n__l_7_d_e_c_emb_e_r______________________ __ ~_____ ~oTT..... ~

••

Gemytlig SOU-fest

D SÖU började ordna julfest får sina anställda i mitten på 6O-talet.

Småningom kom även styrelsen och andra förtroendevalda att del­ ta. Samlingarna har vanligen hål­ lits på någon restaurang.

D Men hela tiden har det disku­ terats att SÖU:s julfest borde hål­ las i någon uf-lokal.

Tack vare en jätteinsats av AU­ ordföranden Anna-Lisa Svens från ~lax kunde julfesten i år hållas i Overmalax uf:s lokal Solhem. .. Med hjälp' från medlemmar i OUF och SOU:s eget folk åstad­ kom man en i allt lyckad julfest.

Lokalen var festligt och julmy­ sigt dekorerad. Det vankades varmrätt, julgröt och kaffe med tårta. (Anna-Lisa fick själv man­ deln så få se vad som händer nu in­ nan nästa jul?)

Sture Erickson höll jultal, tre jultomtar kom på besök, Lucia jämte tärnor besökte festen, " Vi korpulenta " underhöll med " punkshow" och så lektes och d ansades det till långt över mid­ natt. Nisses stod får musiken.

Ungefår 50 personer deltog i fes­ ten.

Det var en glad och gemytlig fest som sent skall glömmas .

Statusjobb

Emtö och Ralf Nordgren diskuter­ ar och analyserar insända dikter och noveller får sista gången i år, men ' Skrivarstugan' återkommer nog igen , närmare bestämt i bör­ jan av februari 1982.

Denna gång har programdrag­ arna också bjudit in en studiogäst: en skrivare som heter Gunnel Alm , hemma i Borgå. Med henne pratar de om skrivande i allmänhet och om hur man ska kritisera als­ ter.

• Radion kl. 21 .00 på fredag!

D Ungdomsarbetslösheten har på.. de flesta håll igen ökat. Andå har många ar­ betsgivare fått märka att det är svårt att få tag på s.k. springpojkar (-flickor) eller hantlangare.

D Tar man ett jobb som barnflicka, är det i de flesta fall fråga om att jobba till­ fålligt för att skaffa praktik och poäng för kommande utbildning.

VIK IN TILL G r iii.b a r

o

NYCKELN heter status, dvs. :o jobbets anseende. I ett samhälle där allt flere unga personer har en yrkesutbildning av något slag bakom sig, har de ovan nämnda "inkörsjobben" . till arhetslivet får låg status för att locka.

På vad beror jobbets anseen­

de, vad får folk att värdesätta jobben olika? Säg det, goa p~­

torn, fast fårtjänstmöjligheterna

fårklarar ju nog en hel del. låg­ avlönade job~ med högt ansten­ de är sällsyn~. .

O DÅ DET gäller yngre männi­

skors värdesättning kommer and­

ra faktorer in. Man talar om mo­ deyrken, dv.s. yrken som har hög

statuS bland unga och di·t dessa

söker sig. Mannekäng- och flyg­

värdinnejobb har redan hunnit

bli nötta klicheer som också hun- •

nit fårsvinna och ersättas av vård­

yrken och sjukvård i synnerhet

under 70-talet.

Modet växlar, men kan väl sä- ·

gas ha blivit mera realistiskt. Åt­

minste tycks modeyrkena vara

kraftigt könsbundna.

• Fem malaxflickor som kallar sig "Vi korpulenta" frllmträdde som punklIre i verkligt festlig - nej, punklig (?) kostymering.

O EN INTRESSANT sak är au

jobben med den allra högsta sta­

tusen inte är de samma i alla län­

der (och kulturer). Olika jobb av­

lönas också olika från land tiU

land. Läkaryrket är det klassiska

högstatusyrket, men har inte all­ tid varit det.

I dagens England påstås det

ialla fall ligga högst, men går vi tiU Tyskland, så finner vi aU en vetenskapsman troligen har hög­ re status - professorstiteln smäl­

ler högre. I USA rankar ingen­ ting högre än att vara en fram­ gångsrik affårsman (pengarnas stora betydelse?).

• Andra kulturer värderar kan­

ske politiker högst. I en s.k. rätts­

stat som Finland är det kanske

inte så dumt att vara jurist och

domare. I en ytlig mediakultur är

det möjligen viktigast att vara

känd, oberoende vilka ens insat­

ser är.

O NÅGONTING som har bli­ vit vanligt med de ökade skol­ njngsmöjligheterna, är klättring­

en uppåt i status inom samma yr­

kesom.~åde, ett steg per genera­

tion: Ar fadern en icke-utbildad

yrkesman, så är kanske sonen en

yrkesman med yrkesskolning .

Sonsonen återfinns eventuellt

på arbetsledarnivå, hans son kan vara institutsingenjör osv .

• A~n~-Lisa Sven.s, s?m ordnat festen och som drog hela program­ met, fick en speczel/,ulklapp av Sture Erickson.

D JAKTEN på jobb med an­ seende gör att jobben med lågt anseende ~llas "smutsiga " och " tunga". Andå är det slutligen

jobbens låga status som gör dem

impopulära.

1A1i.rginia vid Strandvägen (Östmans)

I SOLF

••••••••

~

~ .KOM OCH·TinA MED H,ELA FAMILJEN ~

~

pA MONTINS JULFÖttSJER ~

~

.~

NYHET: ~hlllps kassett.~·speI1200,-

~

~~

I~

~

I

~. ~~

och

FMttIi hIndeIMr Inom pnktIlkt t.get

~

~ ~ ~

.

.... ornrAden

~ :". , ~ och::::..-: hu~

~

~

~~:s 1Jt:I' . .~~ ~

JLlBI&.r:' ..'E.:. .UIll .. - -· ~~ .,och::" -.mT.aI."' ~In'::':'= ~ ~ lMfttII.k, vild -

Rmp 55,·

DIt ockNlOIII en ~ om ..." IrkIrIek fOrt....., uthIr·

~

~

dig

JRUmLpPR55IS.50

I

.

bl... med 12 v. Legot6g.

- Virt lAgcHortIment nu lOIII

I -I ~.

I ~MONTI I

Illlfo-bokbanclela i Bart_IS hemmets bokbaaclel tw.18I­

~ ~

I I I I _I I~

••••••••

-...

. Torsdagen den 17 december

Vintrig

14

countryverkstad

Maskros

•

rocken rullar vidare inom FSU. Låt- och texttävlingen är i det skedet att juryn går igenom materialet. Totalt kom det in över 30 bidrag. Av dem är ett lO-tal endast tex­ ter, medan resten är färdiga kompositioner.

De allra flesta bidragen kommer från Österbotten .

Några få är från Nyland och ett enda från Åboiand.

Juryn har haft ett möte, men man vill ha ännu ett in­ nan tävlingen avgörs. Meningen är att alla ska få ett skriftligt utlåtande över sitt bidrag.

- Standarden är varierande, uppger Eki Häggman på FSU. Det är både nybörjare och såna som är direkt färdiga för skivstudion. Materialet varierar från hårdrock till visrock.

- De flesta texterna är goda försök att skriva vardags­ realism, eller också är det kärlekstemat på ett annat sätt än det vanliga hjärta & smärta.

D Lite

DI Bidrag

ell som annat innehåller Kro­ noby u & nf:s återuppståndna tidning Morgonrodnad, en publikation som har anor från 1904.

- Verksamheten, vitsar, plock från 1904 års tidningar och en hel del till, utlovar Siv Granqvist - hon ordforanden - för det facila priset av 10 spänn jämn!.

for amatörverksamheten är det dags att börja tänka på. Det gäller de statliga pengarna som ges till enskilda teatergrupper, och ansökningarna ska vara in­ ne fore 5 januari. Blankeller kan fås från SÖU:s eller FSU:s kansli, meddelar Eki Hägg­ man.

Verksamhetsplan och bud­ get inom samt verksamhetsbe­ rättelse och bokslut bör finnas med som bilagor till ansökan .

Eki rekommenderar särskilt grupper med året-om-verksam­ het all söka. Likaså kunde flera grupper gå samman och söka bidrag for regissörshjälp.

Det har varit snålt med pen­ gar for finlandssvenska fältet hillilIs . Det är bara Närpes uf som har fåll del av den är pot­ ten.

Senast Morgonrodnad kom Ut var nångång på 50-talet, men sedan har det varit tys!.

- Vi har lite rokot med pengarna juSt nu eftersom danserna går så dåligt, säger Siv och uppmanar folk all köpa Morgonrodnaden när uf-arna kommer Ut och säljer.

- He e bra var.o for ein bil­ lig penning.

..­

Vörå-revy o

DET BUR en revy i Vöd i ir också. med konstigt namn tillochmed , vilket dock inte av­ slöjas ännu .

Skriverierna har gjortS av bl.a. bröderna Bagge , Kenth Smeds, Kallil Thomas. Susann Kulp, Anne Peson en m .fl .

Dekoren handhas av Mattlin Alf. Sune Carlsrröm och Mika­ el Sandås.

Regissqr är i ir Peter Snick­ ars.

Antalet föreställningar blir antagligen fem eller sex till all börja med, varav en föreställ­ ning pi Wasa Teater.

Premiär pi nyirsdagen .

D Vasa_ o ungdomar som är intresserade av foto, har möjlighet all Ut­ nyllja de tre fotolaboratorier som ungdomsnämnde kan stäl­ la till ·Iorfogande. Intresserade foreningar kan kontakta Tom Mall$Cn på ungdomsbyrån .

D Under påsklovsveckan arrangerar SFI sin traditionella påsklovskurs i Akäslompolo. Denna kurs rik­ tar sig till lärare, lärarstuderan­ den samt äldre elever.

Tidpunkten är 3-10 april, den härligaste Ijälltiden. Då finns det fortfarande fina möj­ ligheter till såväl slalom- som skidåkning. Därtill kan våren vara varm och solig, varfor den­ na tid är närmast idealisk för soldyrkande Ijällentusiaster.

Vi har en stuga bokad för nämnda tidpunkt samt en hus­ mor som svarar for kosthållet.

Kostnaderna Ior inkvartering och mat är låga varför kurspri­ set är fastslaget tiU självkost­ nadspris.

o ÄNDA SEDAN sommarens konsert på Emet har man inom Terjärv Uf gått och funderat på ev. möjlig­ heter till någon form av countryaktivitet också under vinterperioden.

Den modell som nu närmast torde bli aktuell, är en countrydag uppdelad i två olika faser. Preliminärt har man planerat, att dagen D skulle bli lördagen den 16 ja­ nuan.

Eftermiddagen skulle göras i form av countryverk­ stad-"workshop". Temat country skulle behandlas i olika, rätt fria former. Diskussioner och funderingar varvade med musik, film och video-snuttar skulle utgö­ ra stommen för verkstaden.

Utgående från det material som finns till förfogande kunde man kanske la en bild av dagsläget inom utveck­ lingen adenhär musikarten här i trakten - varför inte komma med vinkar och spekulationer om countryns framtid.

Deltagande i countryverkstaden är avgiftsfritt .

O PÅ KVÄLLEN kunde eftermiddagens funderingar ges en mera konkret form, den traditionella. Med en konsert, där de lokala grupperna och andra intresserade har möjlighet att i praktiken genomföra sina "åsikter" musikaliskt.

I fall intresset räcker, avslutas konserten i gammal stil, dvs, med jam.

O MAN HOPPAS, att de intresserade, som har möjlig­ het och ovilja att ställa upp, ska 6 så stort utbyre som möjIJgt" av countryverkstan. .

Med denna "sits" för såväl arrangörer, artister, country-fans och övriga intresserade, hoppas föreningen kunna få en god överblick över dagsläget, något som in­ te skadar med tanke på sommarens konsert, den femte Country Road H-konserten vid Emet.

BOY

D Bidrag

från SÖU eller FSU. Närmare uppgifter finns i senaste FSU-nytt som har skickats ut tiU alla föreni ngsordföranden , ta januari. Blanketter fås meddelar Eki Häggman.

Har vi väckt dill intresse for någon av våra kurser, konrakta forbundets verksamhetsledare är det också fråga om på re­ Guy Mattsson Ior närmare in­ noveringsfronten. De statli­ formation. Under arbetstid är ga stöden ska sökas före sis­ numret 90-440 088.

"Nedgången är för stor"

••

Ar mogendanserna

lösningen?

IreHel från arrangorernas sida har Ser man bakåt på 60- och 70­ gått ned katastrofalt. talen, finner man stöd för åsikten • Danskris I och för sig är det väntat att en att det i hög grad är fråga om ett viss nedgång ska inträffa . Det har minskat förhandsintresse , om ett l siffror set det ut så här: ju rått något av "danskris" en svagt intresse för dansverksamhe­ Totalt har 189 förhandsboknin­ längre tid, och vi vet att flera ar­ ten över huvud taget. Totala an­ • DET BÖRJAR väl stå klart att ungdomsföreningarna inte mera kan gar gjortS för 1982 . Det motsvaras rangörer har upphört helt med talet danstillställningar har egent­ bygga upp sin ekonomi och verksamhet på danserna. Det finns knap­ av 363 bokningar senaste år. ungdomsdanserna . Vi vet också att ligen inte gått ned så mycket un­ past mera än tio föreningar som får någOt netto på ungdomsdaoserna.

Minskningen är lika stor för antalet tillställningar per förening der de senaste 20-årsperioden Också gammaldanserna blir allt mind~e lönande. gammaldansorkestrar som för ung­ skärs ned alltmera . (bortfallet av ungdomsdanser har De siffror som presenteras i dagens OP om bestäHning av dans­ domsorkestrar! I båda fallen är Men nedgången rer fOr rIor ul! kompenserats, vad antalet gäller, musik näsra år är direkt alarmerande och borde bli en väckarklocka för nedgången 47 procent (till och av gammaldanserna). Det har de ansvariga. .. . med på decimalen lika stora). handlat om storleksordningen Med andra ord - SOU:s styrelse borde ta sig en allvarlig funderare Vad gäller enskilda orkestrar kan D Intresset avtar?

600-700 tillställning:u;. på dansproblematiken! sägas att de som bokars mest, har Det kan tyda på att det är för­ Också /981 tOrde slutsiffran bli l )-20 spe/tillfällen klara. Det handsintresset som avtar. Arran­ ungefär i samma storleksordning.

• EFTERSOM det knappast finns någonting att sätta i stäUet för dan­ gäller band som Exodus, Exom, görerna anser det inte lika nödvän­ Däremot är ju förhandsboknin­ serna borde eventuella åtgärder gå ut på att bättra på danserna på Teamet, Zenith . Nästa grupp har digt som tidigate att planera på garna i dag något helt annat än på något sätt. ett dussintal eller något lägre antal förhand? Man lägger kanske inte 6O-talet.

I vårt västra grannIand - som vi fOljer efter i så mycket - har rädd­ ner samma allvar som tidigare i Qokningar (Sound, Hope med fle­ ni,!gen för arrangörerna blivi.! MOGENDANSERNA. ra). Gammaldansorkestrarna har verksamheten?

D Annat förr!

Ar det inte på tiden att SOU:s styrelse på allvar sätter sig in i vad Det här kan få vittgående följ­ som mest ett tiotal bokningar .

När Wikings var som populärast mogendanserna i Sverige innebär? Eftersom det gick att ta upp iden der. Det pratas redan i orkester­ omkring 1970 hade de ensamma D Klar nedgång med "Vi vågar stuffa" och skapa Jocke-danser, så bör det väl också gå kretsar om att det inte lönar sig att För de flesta orkestrarna gäller att satsa och fortSätta , då marknaden cirka 130 förhandsbokningar! att omsätta mogendanserna i österbottnisk miljö.

Det innebär tio gånger fler bok­ antalet förhandsbeställningar inför kommande säsong ser så osä­ ningar än många dansband har i minskat från i fjol. Några har ökat ker ut!

• BÖRJA t.ex. genom att göra en studieresa till Västerbotten och se dag! något, men poängen är att der hur mogendanserna fungerar.

Det negativa i det sammanhan­ Det fanns andra orkestrar som borde ha varit en klar ökning över­ Tillsätt sedan en arbetsgrupp som får i uppgift att utarbeta en kam­ get är, att det är de bär/a orker/­ inte låg långt efter Wikings. lag. Detta därför att en del dra­ panjplan inklusive en lägesanalys och en målsättning för hur öster­ ramar rom hOP/Hlr av (örr/. Det är Färhandsintresset från arrangö­ gande namn från tidigare har ram­ bottniska mogendanserna skall fungera och vilket utbyte de skall ge. de banden sOm satsar hårt som rernas sida är alltså lågt. Skulle det lat bort. Cleopatra, Reflexbandet Nästa åtgärd blir att marknadsföra iden, la tillräckligt många arran­ börjar ifrågasätta om satsningen vara så katastrofalt att det reella och Empire är band som slutat , bär sig på sikt. görer att tro på den, berätta för ungdomarna vad mogendanser är, antalet danser minskar på motsva­ och tidigare har vi bland annat skola upp arrangörer, föra propaganda och PR. Alltså kan man frukta aH ett rande sätt, blir det dags att på all­ Barbarela och Zotch. svagt förhandsintresse från arra n ­ var börja reda Ut orsakerna .

Nu kan man tolka läget på två görernas sida i slutändan kan leda • •• DET ÄR VIKTIGT att danskursverksamheten fortSätter, att Den långa rad av krisdiskussio­ sätt. Antingen innebär siffrorna en till en försämring av ..dansmusik­ kampanjen sätts i gång medan det ännu finns orkestrar som kan spela klar nedgång också i det verkliga standarden i Syenska Osterbotten. ner som varit under årens lopp , modern dansmusik och så länge det finns kvar ett behov bland de un­ kanske får bytas Ut mot ett ordent­ antalet danstillställningar som ga att bedriva dans ·s om umgängesform.

Spekulationer visserligen, men ligt katastrofseminarium. kommer aH hållas under året. Eller inom A & M har man kunnat mär­ SVEN-ERIK GLADER BERTEL NYGÅRD också innebär de att (örhandrin­ ka tongångar åt det hållet.

15

1__________________________________________~r~or:sda~g~e~n~d~e~n~1~7~d~e~c:em~b~e~r__________________________

BILAFFÄRER

AllTISTER

RESEBYRAER

VASA Ny adress

VASA Orkesterförmedling .A&M Vasa 961·113572

NÄRPES

Jakobstad och Nårpes

INGVES·BUSSAR

INGVES RESOR

fJÄLLVAGNE•

Tl.

MÖBLER

Inhemska o. intemationella artister

VASA PRODUKTION

VÖRÅ

.961·119920 Vasa Olympiagatan tel. 961·120 793

SERVICEST ATIO­ NER '

RESTACRANGER

TJÖCK

VÖRÅ

TASSEN

Radio .& TV firmor · JA~OBSTAD

Gästgivars

GUSTAFSSON AB

TEl. <)67:-10 )44

Närpes Philips återförsäljare

JANNES VIDEO·TV KB

._. .'

ORAVAIS

Moderna

, I

VASA

Musikaffär

BIGI&VESA Närpes tel. %2·42 064

ARVASGARDEN tel. 961-53 142.

·MP

)

~ Teuva .tel. 962-71 290 rIv'"

.

' . _4, ..

­

I •

Ball•• Ralar

•

Mötesarrangörer

...110....·.

Skivor och

orkesterutrustning.

<

Terjärv tel. 968-75 168

Oravals uf

mllsik~ranschens.

Närpes

liY RA liNAS ro

. !

\1\\ ·\RH·AH \Ri'.R

KRlSTINESTAD . Kristillestads Akvarieajjär Östra LJnggfllan 1

lel. 962-Ip04

MC specialisten

~ÖJESST ÄLLE:\

.1

PITKÄKATU 41 STOnALANGGATAN 65~OO Y~ .-;VAF,A 10 ;t 110 168

. .Tel. 961·118344,962·42321.

TeL 961·221 155 · Tel. 962·42 445'

Tel. 962-41421

dhuset med service

specialaffär

oyhald'i nab MOTORCYKLAR

NÄRPES Den ledande restaurangen i Sy­ dösterbotten

PHILIPS • PIONEER

STIGS MÖS&L 66600 Vörå tel. 961-56 379 '

VASA, NÄRPES Nya Volvo och bytesbilar

, :1 De~ ledanq~ restaurangen Serv.station - ·Bar _c~ ' l norra Osterbotten .

Bil el.avdelning Tel. 962.23586

. Förmånligt möbelhus

VASA, NÄRPES

SOLIFER husvagnar.

Tjöck bilservice

TeL 962-41480

....

Väl'Ä

PURMOG RDEN

VASA

ENV4LVIWG jULHALSNING: .JULI«)RTET

MED DETRODAKORSET

Honda motorcyklar service och delar. ' ELECTRO~CAR Q/ympil1galan Vasa

lel. 961-120793

som mötesplats PURMO UF

SKIDSTljGOR .Jr,,;

•

I

Pedesi-Pörtti

Boka skidresan i tid

OBS! Ny skidlift

ll-UNGDOMSRINGEN

tel. 967/69762 efter Id . 16.00

.Bäst~ sättet att nå· den österbottniska ungdomen är en

ANNONSlÖP

..

tel. 962 -42 130

Osterbottniska Posten Österbottnisk ungdomstidning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund Tidningen utkommer va~e torsdag Redaktör och

ansvarig utgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsgatan 13,

Jakobstad, tel. 967-13 555

Postadress PB 27, 6860 l Jakobstad Redaktör i Vasa S-E. Glader, HandeIsesplanaden 10 D, tel. 961-113 522 Redaktör i Sydösterbotten

Bertd Ny~d,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961-651 514

REDAKTIONSRÅDET

Alf SneIlman, ordförande,

Susanne Lillkull, Karin Blomqvist,

Brita Svedlund, Ralf Skitar och

Lasse Eriksson.

PRENUMERATIONSPRIS 1981

Hddr ........ .. ......... .. ..... .. 40,­ Halvt u ...... .... ...... ... ........ 25,­ Skandinavien ...... ... .. ..... .... 50,­ !.ösnummer ..... ..... ... ... ...... 1,­

ANNONSMOITAGNING SÖU:s kansli, Vasa

tel. 961-113 572 och 115 372

.a

p a. rl

e 11

s:: ~~~=~~~~::::::!~~~~

g ä r 11

i 11

.g

ÖP:s ANNONSTJÄNST

Raymond Wesander

Marketing

Jakobsgatan 13, Jakobstad ,

tel. 967-11 827

Annonser bör inlämnas senast

mindag kL 16

KASSA OCH BOKFÖRING

' Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-13 555

-

ANNONSPRIS I texten .... ....... .. ................. 2,90 Efter texten ........ ...... .......... 2,90 Bestämd plats -,20 per mm

FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg . Förenings­ spalten per rad 1,-. Österbottniska Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inringts eller som pi grund av postförsening inte införts i begärt nummer.

:~~~~~~~~~~~----~ ~--------------~

Torsdagen den 17

I1p,"pn,"

16

"Vad the show-people gör i Cannes på · varen, o

gör Riviera-turisterna resten av året"

- Varför reser vi till Cannes?

O På sitt sätt var ju redan

korstågen på 12-1300-talen

en massturism. Europeiska

adelsmän begav sej till Mellan­

östern för att bekämpa otrogna

och återta Jerusalem.

O Man åt, drack och förlusta­

de sej under den långa rnrden

och kring dessa riddares för­

plägnad byggdes ett servicesys­

tem upp.

.(

_.

De modigaste reste först. Andra

kom efter.

Man passade på att kungligt slå

runt i Venedig - Europas dåtida

handelscentrum innan man skeppades över till Asien .

En del av adelsmännen återvän­ de, ännu stelare i ryggen. Andra

blev kvar , byggde fästningar och

startade klosterordnar. Andra dog för sin tro .

Parallellt med korsfararna drev

handelsmännen sin verksamhet.

Man hämtade kryddor och tyger

till Europa och berättade om av­ lägsna platser. Snarr skulle de stora upptäcktsfärderna ta vid.

D Kungen reser Men detta att kriga för kyrkan och driva kommers för kungen , kan knappast . anses som det verkliga bränslet i massturismens motor.

Tro och plikt kom i första hand.

Förnöjelsen hölls mera i skymun­ dan . Utan tvivel bidrog dock rid­ darna och köpmännen med ett par viktiga kuggar till maskineriet.

Intresset för andra landområden var i alla fall väckt.

De verkliga hjulen under mass­ turismens vagn sattes igång. kring slutet av 1600·talet. Det var då Eu· ropas regenter och småkungar vin­ tertid drog söderut till en behagli­ gare klimat. En del av hovet följde med. För an se till sin herres be-

-

hov . En del andra följde också med. För att bevaka sina intressen.

Gjorde kungen viktiga beslut , var det bäst för affärerna att befin­ na sej i hans närhet.

Kungen reste, adeln reste, bor­ garskapet och konstnärerna följde efter. l dag reser alla.

D Festi valer och Napoleon Grekerna kallade staden Aegitna och under den tidiga medeleidens folkvandringar var det en och an­ nan folkstam som knackade på stadsporten och ville in . Det gick hen tiU ~h fästningarna på öarna Saint Marquerite och Saint Hono­ rat fick bevittna mången blodig batalj.

Det kunde uppstå en strykande åtgång på öarnas munkar. En tid krigade nian så våldsamt an det endast fanns fyra stycken kvar.

Men Cannes var i alla- fall en' ganska bortdomnad fiskeby i bör­ jan av 1830-talet då Englands ex­ lordkansler Brougham upptäckte byn .

Dyningarna efter Napoleons framfart hade lagt sej . Mellan 1793, då han återtagit Toulon från engelsmännen, och 1814, då han landstigit i Golfe-]uanefter sin flykt från Elba, hade Napoleon be­ sökt snart sagt varje liten by på Ri­ vieran.

Antingen hade han varit på väg .

Eller också hade han kommit. Ib­ land hade han bara bott. Men of­ tast krigat.

Hans fotspår i trakten är otaliga.

Ex-lordkanslern fattade tycke för byn, byggde sej en hus och åter­ vände varje vinter. Han lockade andra lorder dit och ryska storher­ tigar och europeisk adel kom till Cannes för att tillbringa en charm­ fu 1I vinter.

Sysslolösa som de var , byggde~ spelcasinon åt dem längs stranden från Marseille till Monaco. Vid spelborden kunde de legitimera si­ na resor.

I dag satsar Cannes på festivaler.

Skivfestivalen MIDEM i januari och fi,lmfestivalen i maj är de vikti­ gaste. men den verksamhet är inte uppfunnen, som man inte i Can­ nes kan göra till festival.

Vad the shlrwpeople gör i Can­ nes på våren, gör turisterna på Ri­ vieran resten av året.

D Från harnesk tin penishölster Men riddarna skramlar inte längre på Europas dammiga landsvägar.

Så värst många kungar har vi inte längre. och de få som finns gör si­ na snabbvisiter i flygplan . Och alla kan inte heller vara festivaldeltaga­ re, ävenom festivalerna är många.

Så popmusiker och skådespelare får i dag spelar rollerna som ridda­ re och kung och med sina hov skramla ihop turister till Ri vieran.

Ty turister betyder pengar, även om man inte längre skeppas över från Venedig .

Bikinin (oftast bara halva) får er­ sätta solparasollen, harnesken blir till ett penishölster och tron på Gud och fosterland blir till tron på hitlista och jeans.

Men följderna förblir de samma: Massorna följer efter.

Massan tar aldrig slut. Man fin­ ner alltid en ny .

D Sydeuropeiskt strandliv Vi går längs Croisenen . Den lord Brougham lät bygga.

Kisar mot havet och ned beachen. Ser 13-14-åriga med motorcykelhjäImen vid na. En solbränd, toppless L~ ena nypan och en rök i den Man fnissar och tafsar och gör tressanta kroppsövningar som siska förord ciIJ gruppsex .

Lorden skulle ha rodnat.

Lite avundsjuka ränker vi på vi gått miste om då vi lite tillbringade charmfulla 'UIIIIIII""II på Vexalas stränder. lekte med blå niveabadboll och rullade

sar. badh)'tl eller dusch hö\·de . heller une, utan n2lUD och bukade oss i alb då . kom i pu berteten och

g~-

Men da 2i a m s alle bara en ga om \"3J' man råkar bo .

• DlMBBLLlSlÄ ova' ji· rustenJdn tiet urheilwnaail­ massa.

••

•

YLElSURHEILUN

Hel·

Sltlgi.n MM·k.isojen 1983 jir.

jest.1jit valltsivat. twmuksek­ seen kidet lant.eilla. seisovan

pupun.

I

L~~:lau:;s:~~.

sj·Saksassa. ja kuinka oUa­ ban - jinishån nlidenkin kisojen tunnuk.seua komei· lee vaikka.kin lyhythousu..i. sempana ja -hampai.sempa­

ruo.

!

D VI NOTERAR arr kollegan llta-Sanomat också har obsen'erat att jössesymbolen för friidrolls- VM redan är Iorbrukad. IS pekar på all handbolls- VM i VäSltyskland kör med samma mOliv . .. , Som Slagrutan framhöll för flera veckor sedan är SO Jocie dock försl på plan. ..

.

~ er..

~ _

. D VI FOGAR honom till mascotarna ~edan och bo iIIR förundra' oss över all väsllyskarna läser OP ...

all