Österbottniska Posten (ÖP) nr. 50 1983

••

Ar Hacke

Hackspett

I fa~lig?

Nr 50 Torsdagen den 15 deCember 1983 mk 2,50

IVideoextral "

David Bowie Se sid. 16!

2

----------------------------'~

••

OP

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ___ __

. _ . _ _0 " _

"lärorik och upplysande för folket"

St9ra dagstidningsunder­ sökningen 1983 ger några intressanta uppgifter om Österbottniska Posten. Un­ dersökningen publicerades nu på hösten och ÖP har som medlem av Tidningar­ nas förbund också synats trots att den inte i ordets egentliga bemärkelse är en dagstidning.

Undersökningen konsta­ terar att ÖP läses regelbun­ det av ungefär 21.000 perso­ ner i alla åldrar. Grovt kan sägas att en fe,mtedel av lä­ sarna är i åldern 12-20 år, en femtedel 20-30 år, en femtedel 30-40, en femte­ del 40-40 och sista femte­

delen över 50 år. Jämför man men en normal dagstid­ ning kan man konstatera att ÖP har något flera ung­ domsläsare än dagstidning­ en. Att intresset för ÖP är starkt bland ungdomen märks av att ungdomar i första hand prenumererar på ÖP. Föräldrar och andra äldre personer läser sedan den unga familjemedlem­ mens tidning. ÖP:s läsarprofil hänger intimt samman med dess förankring i uf-rörelsen. In­ tresset för ÖP är störst bland nuvarande och före detta aktivister i ungdoms­ föreningarna. En annan stor

läsargrupp är den dansande ungdomen som med hjälp av ÖP väljer n<?jesställen.

Samband mellan OP och uf­ rörelsen stärks dessutom av att ungdomsföreningarnas ombud säljer ÖP-prenume­ rationer och att ungdomsfö­ reningarna använder ÖP som huvudsakligt annonsor­ gan.

När G.W. Nessler grun­ dade Österbottniska Posten för hundra år sedan i Ny­ karleby, hade han inte en ungdomstidning i tankarna.

Han ville åstadkomma ett "lokalblad för städerna Gamlakarleby, Jakobstad och Nykarleby samt för den svensktalande befolkningen i södra Österbotten... ".

Förutom att ÖP:s sprid­ ning är god på ålders skalan har den också en jämn regi­ onal spridning. ÖP läses dock mera på landsbygden än i städerna. Detta beror sannolikt på att uf-rörelsens verksam hets tyngd punk t finns på landsbygden.

Ser man på vem som läser ÖP i dag och var den läses, har åtminstone några delar av Nesslers målsättning uppfyllts. Målsättningen formulerade han såhär: .. ,innehålla utom annon­ ser och bihang, in- och utri­ kesnyheter, lokalnyheter , le­

PRESSENS ROLL

• Christoffer TaxelI.

Det är i dag möligt att iaktta en viss spänning mellan å ena sidan tidningspressen och å andra sidan beslutsfattare och myndigheter.

Det är ingalunda fråga om något unikt även om denna motsätt­ ning mellan dessa maktcentra just nu är kanske starkare och mera aktuell än på länge, sade justitieminister Christoffer Tax­ ell när han talade vid ÖP:s 100 årsjubileum.

Det är skäl att slå fast att myn­ digheterna och pressen generellt sett inte kan och inte ens bör ha några övergripande gemensam-

Prenu­

ma intressen. Pressens uppgift att med kritisk distans berätta san­ ningen som den ser den kan ald­ rig vara identisk med den bild av sin egen verksamhet som myndig­ heterna har. Motsättningen un­ derstryks ytterligare i den del av pressens verksamhet där man me­ ra direkt försöker styra opinio­ nen i ledare men också i reporta­ ge.

Eller som chefredaktör Ole Ja­ kobsson nyligen skrev i Jakob­ stads Tidnings jubileumsnum­ mer: "-En tidning som är sin re­ gions röst kan inte dölja konflik-

ter och skall inte täcka över miss­ förhållanden. Det är en dålig framtid som skapas med olösta konflikter och med missförhål­ landen som man blundar för."

Det är naturligtvis som Jakobs­ 'son skriver. Tidningarna bör lyf­ ta fram problem ' oberoende av vem som drabbas av det skrivna.

Själva sakfrågan måste avgöra redaktionens prioritering.

När man granskar pressen i dag är det viktigt ha denna roll­ fördelning klar för sig. Jag kan inte värja mig för intrycket att al­ la som deltagit i debatten om det offentliga ordet i dag inte haft

dande artiklar i allmänna frågor, krönika, . noveller och berättelser, följetong samt uppsatser som äro lä­ rorika och upplysande för folket. " Att nykarlebyborna har en speciell känsla för ÖP märks av det stora antalet prenumeranter i nykarleby­ nejden. I detta har också den aktiva ungdomsföre­ ningen NUFS en viktig an­ del.

Sitt arv från Nykarleby vill ÖP i dag förvalta genom att vara en ambitiös kultu­ rell ungdomstidning till gagn för nykarlebynejden och hela svenska Österbot~ ten.

Leif Rex denna grundläggande princip klar för sig. Därför bör förslag som ens luktar kontroll, styrning av information eller dirigerad ny­ hetsförmedling tillbakavisas. Det fria ordet bör vara fritt. Eller som det heter i regeringsformen: "finsk medborgare äger ordets frihet". Jag vill med kraft för­ svara pressens frihet. Men jag ser ingen motsättning till det i att ha åsikter om pressens roll och prin­ ciper även om dessa uppfattning­ ar skulle stå i strid med pressens.

En sak är att försvara pressens frihet, en helt annan är att vara helt ense med den. Finsk med­ borgare äger ordets frihet. Det gäller även och i synnerhet just enskilda medborgare.

~--

L~'

JAG BESTÄLLER ÖP FÖR

o

ÖP betalar portot

65mk

SKANDINAVIEN

••

påOP!

o

I

70NK

Namn:••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Adress:........................... ~ ..........

Hela 1984­ för bara 65,­ ~-----------------

ÖP PB27 68601 JAKOBSTAD

Bet. namn och adress:................

..................................................

Svarsförsändelse 16/72 dakobstad

I I

-------------------~

3

·lteldQulon &ktiellJlrDk

servicebanken

Vi här på HAS anser att god service är a och o. Det betyder, att du alltid blir betjänad av sakkunnig personal. Du får dina bank­ affärer skötta smidigt och bekvämt.

Många faktorer visar vår servi ceanda: den vänliga atmosfären, hjälpsamheten och vi l jan att göra ännu litet mer. · Enligt de här principerna arbetar vi. Du är välkommen på besök för att Ik onstatera, att Servicebanken verkligen gör skäl för sitt namn.

JEPPO

NYKARLEBY

MUNSALA

Förest. Svea Grahn Expeditionen 42119

Bankgatan 8 Bankdir. Allan Blom Bankdir. Gunilla Nybäck Exp.chef Gunhild Nymark Växel 20300 Biltelefon 94040/68834 Telex 75-59

Bankdir. Ellis Neuman Expeditionen 41014 Dir.direkt 41131

Depositioner Spar- och kapitalräkningar Bruks- ocfl checkräkningar Bostadssparkonton Kunduppdrag Betalningstjänst

Lån och växlar Specialkrediter Inkasson Utländska valutor Swift-telegramremissor Val utaöverföri ngar

Notariatuppdrag Värdepapper Köpebrev Bouppteckningar Arvskiften Kreditupplysningar

Den stora franska duellen

Av Mark Twain Även om vissa kvickhuvuden är mycket angelägna att förlöjliga den moderna franska duellen, är denna i själva verket en av de farligaste institutioner vi har i våra dagar.

Eftersom den utan undantag utkämpades i det fria löper deltagarna alltid risk att ådraga sig förkylning . Monsieur Paul de Cassagnac, Frankrikes oförbätterligaste duel­ lant, har på grund härav så ofta varit angripen av snuva att han nu kan betraktas som kronisk sjukling, och Paris mest framstående läkare är helt eniga om att ifall han fortsätter med duellerna i femton-tjugo år till så kan det komma att kosta honom livet för så vitt han inte hädan­ efter avgör sina tvister i ombonade rum där han inte be­ sväras av fukt och drag. Detta kan kanske bli en tanke­ ställare-för dem som fortfarande hävdar att den franska duellen hör till det hälsosammaste som finns eftersom den ger tillfälle till motion i friska luften; och det borde även stämma ner tonen på de dåraktiga individer vilka påstår att de enda odödliga som finns här i världen är ha­ tade monarker och franska duellanter.

Men - för att komma till saken. Så snart jag tick höra talas om den sista väldiga sammandrabbningen mellan herrar Gambetta och Fourtou i franska nationalförsam­ lingen förstod jag att det skulle bli obehagliga följder.

Jag förstod det därför att ett långvarigt och personligt vänskapsförhållande med monsieur Gambetta gjort mig förtrogen med denne herres desperata och oförsonliga karaktär. Även om hans kroppsliga dimensioner är enor­ ma var jag på det klara med att hans hämndlystnad skul­ le tränga ut ända till de mest avsides belägna områdena av hans person. ­ Jag väntade därför inte på att han skulle uppsöka mig utan gick i stället raka vägen hem till honom. Som jag värltat fann jag min tappre vän försjunken i det djupaste franska lugn . 'ag säger uttryckligen franskt lugn, efter-

som det mellan franskt lugn och till exempel . engelskt lugn kan påvisas vissa avvikelser. Han rörde sig med ras­ ka steg mellan ruinerna av sitt möblemang och riktade emellanåt en fruktansvärd spark mot ett och annat frag­ ment så att det flög tvärs över rummet och smulades sön­ der mot väggen. Denna verksamhet ackompanjerades av . en aldrig sinande ström av eder som trängde fram mellan hans sammanbitna tänder och endast avbröts då han hej­ dade sig för att foga ännu en hårtott till den hög som börjat torna upp sig på bordet.

Han slog armarna om halsen på mig och drog mig till sitt bröst så att jag så att säga hängde och dinglade över hans mage, så kysste han mig på båda kinderna och kra­ made mig en fyra fem gånger i sitt järngrepp varefter han slutligen pressade ner mig i en fåtölj. Så snart jag vakna­ de till sans igen började vi dryfta de praktiska sidorna av saken.

Jag sade att jag utgick från att han ville ha mig till se­ kundant, vilket han besvarade med ett otvetydigt ja. Jag förklarade för honom att jag måste få tillstånd att upp­ träda under franskt namn för att ej bli utsatt för kritik hemifrån ifall någon skulle få sätta livet till. Han studsa­ de en aning inför denna antydan om att dueller kanske . inte åtnjuter någon större aktning i Amerika, men han gick dock med på mitt krav. Detta är förklaringen till att monsieur Gambettas sekundant i alla tidningsreferat be­ tecknas som fransman.

Först lyckades jag med fast hand förmå min duellant att upprätta sitt testamente. Jag sade att jag aldrig hört talas om en förnuftig människa som inlät sig på duell utan att först ha sitt testamente i ordning. Härpå svarade han att han aldrig hört talas om en förnuftig människa som bekymrade sig om dylikt. Då testamentet var klart, uttryckte han en önskan om att vi skulle formulera ett

bon mol vilket skulle tjäna som hans "sista ord till värl­ den". Vad ansåg jag till exempel om följande förslag: "Jag dör för min Gud, för mitt land, för yttrandefri­ heten, för framåtskridandet och för människornas världsomfattande broderskap!"

Jag invände att detta yttrande förutsatte en alltför ut­ sträckt dödskamp. Det kunde vara mycket lämpligt för en person som under längre tid lidit aven tärande sjuk­ dom, men uppfyllde absolut icke de krav på kärnfylld kraft som man gärna satte i samband med de döende kri­ gare på ärans fält. Vi diskuterade länge fram och tillbaka olika förslag till "sista ord" och till slut lyckades jag få honom att skära ned sin ursprungliga harang till följande sentens som han skrev ned i sin anteckningsbok för att kunna lära den utantill : "Jag dör, på det att Frankrike må leva!"

Jag framhöll att det inte fanns något logiskt samband mellan dessa båda led, men det hade ingen betydelse tyckte han. När det gällde en kämpes sista ord kom det inte an på logik utan på slagkraft.

Nästa sak vi måste taga ställning till var valet av vapen.

Min duellant sade nu att han plötsligt kände sig en smula opasslig, varför han ville överlåta såväl denna som övri­ ga detaljer kring enviget åt mig. Jag skrev för den skull följande brev som jag sedan lämnade till monsieur Four­ tous vän:

Forts sid. 14!

Ur ungdomskulture k~n en levande .vuxenkultur

växa fram öt\(stt~\\d

• Hur viktigt är det egentligen med en egen kultur och kulturtra­ dition för oss finlandssvenskar? Behövs den eller är den bara till hinder och orsakar missförstånd mellan finlandssvenskarna och den finska majoriteten?

• Och hur är det med ungdomskulturen? Behövs den?

• Konservatoriefrågan och kustkanalen, två debatterade saker i press, radio och TV. Vad har hänt med dessa frågor?

• ÖP har pratat med kultur- och undervisningsminister Gustav örk­ strand i hans hem i Nykarleby. Läs vad kultur- och undervisnings­ ministern anser om dessa frå­ gor!

Vilken uppfattning har vi egentligen om politiker? Är de myglande och muta­ de män och kvinnor som lever på skattebetalarnas bekost­ nad? En del har säkert en så­ dan uppfattning.

När man träffar Gustav Björkstrand får man direkt en annan uppfattning.

Politikerna gör säkert, i de flesta fall, sitt bästa.

De vill trots allt omväljas. .. .

När ÖP ringde upp minis­ ter Björkstrand för att försö­ ka avtala en tid för en interv­ ju bad han oss ringa på nytt efter en stund. Han höll näm­ ligen på med att skala potatis . ..

Familjen Björkstrand be­ står av ministern själv frun Rita, två barn, en katt och en hund.

Den sistnämnda pratade Gustav litet med emellan frå­ gorna i intervjun. Kanske är det fel att kalla det intervju.

Det var mera en avslappnad pratstund om ditt och datt , varvat med några elementära frågor.

Gustav Björkstrand såg da­ • gens.lj us 1941 i Karleby. [ Abo studerade han teolo­ gi varefter han fick tjänst som

skolungCtomspräst i Helsing­ fors, en tjänst som han inne­ hade i fem år.

Efter det flyttade han till Nykarleby och fick tjänst som rektor på folkhögskolan.

När Björkstrand fick erbju­ dande om en taburett i rege­ ringen hade han tänkt byta sin tjänst som professor i kyr­ kohistoria vid Åbo akademi mot en tjänst vid PF i Vasa.

Men ministererbjudandet kom emellan och vi fick äntli­ gen vår österbottniska minis­ ter. . .

Under årens lopp har Björkstrand författat en lång rad böcker, närmare bestämt 16 stycken, om teologiska frå­ gor, kyrkohistoria, pedago­ giska frågor och läroböcker, både för skola och "skriftsko­ la.

• Hade du svårt aU tacka ja när du fick erbjudandet aU bli kultur- och undervisningsmi­ nister?

- Nog var jag tveksam och funderade en hel del. Under mina fem år i Åbo som pro­ fessor i kyrkohistoria hade jag försummat familjen och jag hoppades på att få mera tid över till familjen genom att ta en tjänst på PF i Vasa.

Men så fick jag erbjudandet.. . och det är klart att man bara får ett så­ dant erbjudande endast en gång.

Trodde du att du skulle klara av jobbet när du fick erbju­ dandet?

- Det är klart att jag visste att jag hade mycket att lära mig. Men å andra sidan rörde det sig om de områden där jag har mest kunskaper. T.ex. in­ ternationella-, högskole- och vetenskapsfrågor samt kul­ turfrågor.

• Vad gör en kultur- och un­ dervisningsminister?

- Först och främst fattar man en hel del beslut och för­ ordningar och skriver namn på en massa papper. Sen tar jag emot olika deputationer och håller tal; mest på finska och engelska men också på svenska . En annan uppgift är att dra upp riktlinjer för vad som skall hända i framtiden inom kultursektorn.

• Reser man mycket när man är kulturminister?

- Jo, det gör man nog. De internationella frågorna hör till mitt verksamhetsfält och

det betyder att jag följer upp och förverkligar de kulturav­ tai vi har med andra länder.

Där ingår gästbesök och sam­ manträffanden av utställning­ ar och vetenskapskonferen­ ser . Denhär hösten har jag va­ rit i alla de nordiska länderna samt i Paris, Rom och Berlin.

Nu är jag på väg till USA och efter julen skall jag besö­ . ka bl.a. Polen och Österrike.

• Har du fått nån uppfatt­ ning om hur andra länder uppfattar finländsk kultur under dina resor och genom dina utländska bekantskaper?

Det som man noterar utomlands är att vi har en hel del områden där vi ligger mycket högt. Ta t.ex. glasin­ dustrin och arkitekturen som är internationellt riktbar.

Om man tar den direkta konstutövningen har vi ope­ ran som är av världsklass .

När man talar med andra kul­ turministrar börjar de ofta ta­ la om vår opera.

en bred och högklassig kultur inom bägge språkområdena.

Det har varit intressant att under sommaren följa med alla kulturevenemang som hållits runt om i landet.

Jag tycker att det är fint att få . vara kulturminister i ett land där kulturlivet är så rikt som i Finland.

• Hur viktigt är d~t att vi fin­

landssvenskar har en egen

kultur?

- En förutsättning för en

speciell folkgrupp skall kunna

leva vidare är att man slår

_vakt och utvecklar de kultur­ traditioner man har. Detta är speciellt viktigt om man är en minoritetsgrupp.

Jag tror att det är väldigt viktigt med en egen kultur i­ fall vi finlandssvenskar vill fortleva. I annat fall kan vi lätt sugas upp i den finska majoriteten .

• Vad anser du om våra fin­

landssvenska författare?

- Vi har en mycket rik för­ • Vad anser du om den fin­ fattartradition . Går vi litet

ländska 'k ulturen och det fin­ " längre tillbaka i tiden finner ländska kulturlivet? vi riktigt högklassiga författa­ - Jag har blivit glatt överras­ re. kad över hur rik den är. Vi är Men vi har också i dag en ett tvåspråkigt land som har hel rad med författare som är

.

.,

-

---- ----- - -

5

----

av mycket hög klass sett ur ett internationel1t perspektiv_ Det är ofta så att minorite­ ter har en högklassig produk­ tion. Ta t.ex. Island där man har en mycket rik litteratur­ tradition.

Antalet invånare i en kultur är inte det viktigaste. Det vik­ tigaste är vad man gör av den kulturskatt man har.

• Inom Svenskfinland har ett nytt musikbegrepp dykt upp och det är Finlandssvensk rock. Vad vet kulturministern om den finlandssvenska rock­ en?

- Jaa_ .. Nå, någon expert är jag inte. Men det är klart att jag följer med vad som sk­ rivs i tidningarna. Men jag mycket att lära ännu ...

• Men är det viktigt att ung­ domarna har en egen kultur, t.ex. en egen musikkultur?

- Det tror jag. Det hör sam­ man med ungdomens strävan att finna sin egen identitet. Ur ungdomskulturen kan sedan en levande vuxenkultur växa fram. Jag anser att kulturak­ tiviteter är viktiga för alla ål­ dersgrupper.

• Det har ofta diskuterats hu­ ruvida vår grundskola är allt­ för teoretiskt inriktad. Vad är din uppfattning om grund­ skolan och det nya kursbund­ •na gymnasiet.

- Jag tror att vi internatio­ nellt sett har ett bra skolvä­

sende. Men frågan är om inte grundskolan fått en intellek­ tuell slagsida. Man har inte gett samma utrymme åt konstnärliga och psykomoto­ riska (idrottsliga) ämnen.

Men snart kommer en ny läroplan för grundskolan att presenteras. Beträffande gymnasiets periodsystem får framtiden utvisa om det var ett riktigt val. Hittills har bå­ de lärare och elever visat sill positiva till det kur~l' . , gymnasiet.

viktigt är det att vi finlands­ svenskar har en egen kanal?

- Jag har talat väldigt varmt för en kustkanaI och jag anser fortfarande att det skul1e ha varit en lycklig lösning. Men utvecklingen gick ju i den riktningen att vi inte skulle få ett markbundet nät.

Nu arbetar vi på att få ett satellitnät och det blir när­ mast frågan om tele-x satelli­ ten som sänds upp av Norge och Sverige. Finland har köpt andelar i den och tanken är

p.g.a. att programutbudet på finlandssvenska program är ganska fattigt.

Hur är det tänkt att man skall ha resurser till att produ­ cera tre timmar finlands­ svenskt program per dag?

- En del ansåg när vi förde fram tanken att vi aldrig kommer att ha resurser att producera dessa tre timmar per dag, men det har aldrig varit avsikten heller.

Antalet invånare i en kultur är inte det viktigaste. Det viktigaste är vad man gör av den kulturskatt man har. ­ • Vad har hänt med konser­ vatoriefrågan?

- Det blev mycket diskussion efter beslutet att p'lacera kon­ servatoriet här iOsterbotten.

Men diskussionen har till en del avstannat nu.

Jag tror att alla parter an­ ser att det var ett klokt beslut.

En arbetsgrupp avslutar sitt arbete i januari och den kom­ mer då att presentera saken så att vi kan fatta beslut om konservatoriet skall komma till Vasa eller Jakobstad.

• Du har varit en av föresprå­ karna för kustkanalen. Hur

att Finland skulle förfoga över tre kanaler, varvid en skulle användas för svenska program till Finland och fins­ ka till Sverige.

Det här tillsammans med en utökning av de finlands­ svenska programmen inom de två normala kanalerna skall då ge oss tre timmar per dag, mellan klockan 18 och 21.

Men nog har vi långt kvar innan vi når så långt. ..

• Här uppe i Österbotten tit­ tar vi hellre på svenska pro­ gram än finlandssvenska

Det är meningen att vi skall ha en tredje del eget produce­ rat program, en tredjedel nor­ diska program och en tredje­ del översatta program från resten av världen.

• För att ö~~rgå till något an­ nat. Här i Osterbotten har vi en stark uf-röre,lse, det finns en förening och ett förenings­ hus i snart varje by. Tycker du att u(-rörelsen fyller någon plats inom kulturen?

- Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi har en stark och levande uf-rörelse. Jag utgår

ifrån att där uf-rörelsen vuxit sig stark, där kommer den också till uttryck på kulturli­ vets olika områden.

Uf-rörelsen fyller en myck­ et viktig funktion som identi­ tetsskapande och identitetsbe­ främjande faktor.

• Till sist. På vilket sätt på­ verkar din livsåskådning dig i ditt arbete?

- Det är klart att om man har en bestämd livsåskåd­ ning, vilken den nu må vara, så syns den i ens arbete och för mig är min tro en styrka.

Den gör att jag lättare kan förstå och acceptera andra och den gör att jag vet var jag står.

Jag tror inte en bestämd livsåskådning skall behöva vara ett hinder för att kunna förstå och uppskatta andras åsikter.

Till sist ville Gustav Björk­ strand lyckönska ÖP till 100 års-jubileet och han uttryckte sina förhoppningar om att ÖP skall få fortsätta minst 100 år till som den kulturtid­ ning den är.

Det hoppas vi också. Men frågan är om det överhuvud­ taget finns tidningar om 100 år.

TEXT: Patrik Stenvall BILD: Stefan I.,.iun~

6 Tidningen Österbottniska Posten har existerat i 100 år. Ett helt sekel.

Läs Bo Kronqvists intressanta redogörelse för hur det hela började och om Nykarlebys förflutna som

tidningsort.

Föredraget framfördes på Österbottniska Postens 100-årsjubileumsfest i Ämbetshuset i Nykarleby den trettonde december.

Det nya måttsy­ stemet som från den I januari uteslu­ tande får begagnas i handeln, har naturligtvis ej kunnat und­ gå att åstadkomma någon vil­ lervalla, och man har i butiker­ na i Nykarleby till en början haft rätt mycket besvär med att utreda för gummorna vad en fjärndel kaffe utgör i ny vikt.

Många ha ej vågat köpa av de i stadens butiker till salu före­ fintliga besman, vilka äro gra­ derade efter såväl gamla som nya systemet av osäkerhet om dylika få justeras och krönas.

Härom kunna vi blott säga, att dylika besman allmänt äro i bruk i Helsingfors, vilket väl ej kunde vara fallet, om de vore o­

lagliga.

NYKARLEBY SOM

TIDNINGSORT

På 1870 och 1880-talen växte nya tidningar upp som svampar ur jorden runt om i vårt land. De vände sig framför allt till en egen lokal publik men gjorde det ingalunda i små lokala frågor - nej det var verkli­ gen stora frågor man var ute för att väcka nationella

känslan . .

Att det också på rätt små orter då uppkom flera tidningar berodde på att varje åsikt i de stora frågor­ na fördes aven egen tidning. Så kom fallet att bli också i Nykarleby.

Den 15 december år 1881 kom provnummer (nr O) ut av tid­ ningen Mellersta Österbotten med underrubriken Kyrkligt och lokalt veckoblad. l sin pro­ gramförklaring påpekar tid­ . ningen klart och tydligt att den tänker befrämja den evange­ lisk-lutherska läran och gå till attack mot alla vanarter inom kyrkan .

I språk och nationalitetsfrå­ gan intog den en närmast feno­ mansk hållning. Eller som man sade "Wäl swens.k. är tungan men vad skadar det då hjärtat hyser finska tänkesätt ... " I spetsen för denna tidning stod den kände prästmannen Johannes Bäck. Tidningen ville verka som ett organ såväl i Ny­ karleby, Jakobstad som Gam­ lakarleby. Därför fanns även redaktionella medarbetare i alla tre städer. I Nykarleby förutom Bäck även kyrkoherde Wallin, seminariedirektorn Sundvall och i Munsala folkskoIföre­ ståndaren och lantdagsmannen Anders Svedberg. Eftersom inget tryckeri fanns i Nykarle­ by valde man att trycka prov­ numret i Vasa.

Innehållsmässigt byggdes tid­ ningen upp av små lokala kyrk­ liga och kommunala notiser ut­ fyllda med notiser från våra grannländer. Några· annonser och regelbundna rapporter om torgpriserna i de tre städerna och så Finlands Banks kurser.

En hastig blick i Mellersta Ös­ terbotten kan nog ge tidningen en stämpel av småstadens små bekymmer men börjar man närmare granska tidningens ar­ tiklar häpnar man över dess ställningstaganden.

erhöll under år 1882. När man läser presshistoriska arbeten framkommer det ofta att orsa­ ken till att tidningen lades ned efter ett års verksamhet skulle ha varit den fennomanska in­ riktningen. Kalevala var tid­ ningens litterära förebild och Bias Lönnroths liv och leverne kom ofta fram i publicerade fö­ redrag. Men det var knappast enbart den finsksinnade inställ­ ningen som fick Mellersta Ös­ terbotten att falla.

I Nykarleby fanns helt säkert rätt starka sympatier för det finska språket - då man t.ex. i maj 1882 firade en Jutas fest hölls alla tal på finska - i Ny­ karleby! Nej en fråga som fick redaktionen att spricka var ju­ defrågan. Tidningen talade för att nog judarna kunde erhålla rätt att vistas i Finland men motsatte sig med hänvisning till religiösa teser att judarna skulle erhålla finskt medborgarskap.

Något som fick bl.a. direktor Sundwall att träda ur redaktio­ nen. Huruvida teserna var rikti­ ga ville han inte debattera om men kristet ansåg han inte tid­ ningens ställningstaganden va­ ra.

Efter ett års debatt med Wa­ sa Tidning och kanske inte hel­ ler alltid så ekonomiskt starkt underlag och nu med en sprucken redaktion lades tid­ ningen ned efter det sista num­ ret den 28 december 1882. I tid­ ningen tackar Bäck sina läsare, välsignar landet och konstate­ rar krasst att om nu ändå inget annat uppnåtts med Mellersta Österbotten så åstadkom den åtminstone ett eget tryckeri för Nykarleby.

Från sitt första "riktiga" nummer går den i debatt med Wasa Tidning och då speciellt vad språkfrågan anbelangar.

Då man i dag läser våra tidning­ ar och försöker följa med loka­ liseringsdebatterna tror man kanske att det är något för vår tid typiskt men då misstar man sig.

I sitt tredje nummer tar Mel­ lersta Österbotten upp en· de­ batt med finskspråkiga tidning­ ar i landskapet angående utpla­ ceringen aven Industriskola.

Mellersta Österbotten bevisar hur enastående lämpligt det skulle vara att grunda skolan just i Nykarleby. Stadens store son Zacharias Topelius "med­ verkar" även i tidningen genom en artikel där han gratulerar hembygden och Österbotten till sin "egen" tidning.

En fråga som ofta debatteras är nykterhetsfrågan. Efter ett mord i Ytterjeppo under julhel­ gen 1881 tvekar inte tidningen till att tala för dödsstraffet öga för öga. I brev till "bondgub­ barna" uppmanas de att iaktta­ ga nykterhet under marknaden.

Språkbruket och sättet att så tydligt "peka finger" från sina höga stadsplattform till männi­ skorna i byarna roar en läsare av i dag. Frågan är bara hur många "bondgubbar" som läs­ te tidningen - åtminstone tviv­ lar jag på att många av de som under marknadsdagarna stäHde till med bråk inne i Nykarleby skulle ha fördjupat sig i de brin­ nande nyhetsartiklar som in­ gick i tidningen. Upplageupp­ gifter saknar jag tyvärr liksom även några som helst uppgifter om en hurudan läsekrets man

• Välbekant vinjett med motivet från Loi/ax viken i Munsa/a. Teckning gjord av Mika·el Lybeck 1884.

Då provnumret utkom i de­ cember 1881 fanns inget trycke­ ri i Nykarleby men redan i ja­ nuari då det första numret ut­ kom kunde det tryckas på or­ tens nya tryckeri (man beklagar bara att papperskvaliteten inte ännu i det första numret var så god som man önskat eftersom papperet inte hann fram i tid).

Det var stadens dåtida mång­ sysslare kantorn Johan Wil­ . helm Nessler som satte upp ett eget tryckeri i staden. Nessler (f. i Kronoby 1848 d. 1910) ha­ de skaffat sig utbildning först i teknisk skola i Vasa och däref­ ter för ett år i Musikaliska Aka­ demien i Stockholm. Han hade en mångsidig utbildning med andra ord väl lämpad för sina sysslor i en småstad. Blev redan år 1874 klockare och sedan även vid sidan om detta drev han ett filhuggeri på Nygård ­ en inrättning som egentligen borde ha givit våt stad en fram­ gångsrik mekanisk industri om ödet velat oss väl.

I den gamla gråstenskvarnen drev han ett elektricitetsverk från år 1903 till år 1920. Från år 1882 ägde och drev han även ett tryckeri i Nykarleby J. W. Ness­ lers tryckeri blev vida känt.

Utom att man på tryckeriet gav ut tidningar utförde man en hel andra beställningsarbeten och man kan idag konstatera att kundkretsen kom från även rätt avlägsna trakter. J. W. Nesslers tryckeri i Nykarleby var ett be­ grepp att räkna med.

Tryckeriets huvudsakliga uppgift var ändå att trycka det lokala veckobladet. Men då Mellersta Österbotten i decem­ ber utkom med sitt sista nu m-

(Notis i Ö.P. 19/1 1892)

mer och tackade och tog avsked innebar det inte ett avsked för tryckeriet.

Redan den 30 november 1882 kungjorde man att från början av januari 1883 kommer en ny tidning att utkomma från J. W. Nesslers tryckeri i Nykarleby.

Denna nya tidning som fick namnet Norra Posten utkom bara en vecka efter Mellersta Österbotten.

Denna gång var det inte präs­ terskapet som stod bakom tid­ ningen utan lärare vid Nykarle­

by Seminarium. Ansvarig utgi­ vare var lektorn i matematik Max Strömberg. Den första tid­ ningen i vår stad var finsksin­ nad och efterträddes nu av raka motsatsen. Språkstrid utkäm­ pades om inte enbart i tidnings­ spalten under år 1882 även i se­ minariets Ilärarkollegium. En av medarbetarna i Mellersta Öster­ botten Bruno Boxström tvinga­ des under året flytta från Ny­ karlebytill seminariet i Sorda­ vala och han efterträddes av den redan då kände svenskhets­ kämpen VKE Wichman (signa­ turen Gånge Rolf).

Norra Posten ville i sitt pro­ gram "icke förgäta den svenska läsekrets som bo på Österbot­ tens wida slätter". Dessa två svensksinnade lektorer Ström­ berg och Wichman utgjorde nu denna nya tidnings kärntrupp.

Med från den förra tidning­ ens redaktion var fortfarande Anders Svedberg som gav bl.a. mycket initierade rapporter från lantdagen i Helsingfors. I

7 sitt första nummer den 4 janua­ ri 1883 går man även in för att locka annonsörer och på det sättet stärka den helt säkert vacklande ekonomin. Det heter i en annons att Norra Posten hälsar alla annonsörer och af­ färsmän och önskar dem ett långt lif och goda affärer".

Om Mellersta Österbotten idealiserade Kalevala så var det Eddan som nu intog första plats. l övrigt skiljer den sig in­ te i nämnvärd utsträckning från sin föregångare. Någon riktig "egen" tidning blev inte heller denna för nykarlebyborna.

Troligen var det väl nog ganska svårt för gemene man att riktigt förstå språkstriden och alla dess bekymmer - man levde ju och bodde i en helt svensk om­ givning och några riktiga be­ kymmer hade man väl aldrig riktigt själva mött. Därför blev heller tidningen ingen fram­ gång. Redan i slutet av året fanns det planer på en ny tid­ ningen igen.

J.W. Nessler hade då lyckats övertala lantdagsmannen An­ ders Svedberg att ställa sig i spetsen för ett liberalt folk blad.

Tidningen fick namnet Öster­ bottniska Posten och utkom från början av januari år 1884.

Till åtskillnad från Mellersta Österbotten såg sig inte Norra Posten tvungen att gå en död till mötes.

Sina läsare hade man på ett ganska vidsträckt område (Kar­ leby-Nykarfeby) och trodde på en framtid eventuellt tillsam­ mans med Österbottniska Pos­ ten.

Man valde att evakuera till Gamlakarleby där den utkom fram till år 1898 under namnet Norra Posten för att sedan byta namn till Österbottningen.

Till en början försökte man ivrigt konkurrera om prenume­ ranter men ÖP:s klart folkliga inriktning vann gehör i nykarle­ bynejden och kom att bli vår stads lokala blad fram till år 1968.

En relativt lång tid.

Tidningens första chefredak­ tör var den kunnige och mycket populäre folkbildaren Anders Svedberg.

Hans iver för landsbygdens folk kan man klart även se i de artiklar (ofta direkt undervisan­ de) han införde för "vanligt folk" men han gav i sina lant­ dags brev för vår trakt mycket aktuella rapporter och lyckades även få en och annan kollega i lantdagen att insända rapporter och deltaga i debatten. Uppla­ gan var redan under första året uppe i l 000 exemplar. An­ märkningsvärt stort då man jämför med talet under 6O-talet var uppe i 2 000.

Man ville klart även vända sig till jakobstadsborna och in­ förde redan i februari en spalt kallad Jakobstads Posten.

Senare införde man även Ma­ laks posten med ingående .rap­ porter från malaxbygden. Sin ställning i språkfrågan ville man klart markera och såväl re­ latera svenska som finska frå­ gor.

Kanske som en protest mot Norra Posten infördes efter Eli­ as Lönnrots död ingående ar­ tiklar där hans verk prisades och bans betydelse för landets kultur fastslogs. . För att utöka sin läsekrets in­ fördes då och då bilagor med

BANDBRUS LP EllER KASSEn MED Il.A.

ROCK FM-MÄSTARIIA

55,­

AUTOMATISKA SAMTAL Inom landet och till utlandet utan begränsningar.

Priserna för inrikes automatiska fjärrsamtal är nedsatta med 50 %från

fredag kväll kl. 17 till kl. 7 på måndag morgon. Övriga dagar gäller de

nedsatta priserna från kl. 17 på kvällen till kl. 7 på morgonen.

MANUELLA SAMTAL PERFEKT .....'IVA nll DI5 SJÄLV ElUR VÄIIIIE.'

BESTÄLL!

NAMN: ...................... .

OBS! För postnings· kostnaderna till· kommer 7 mk

ADRESS: .................... .

Julaftonen från kl. 13 till kl. 13 på juldagen förmedlas endast nödsam­

tal. I bilradionätet förmedlas även med nödsamtal likställda samtal.

Begränsningen gäller också nummerupplysningar och andra spe­

ciaitjänster.

Under nyårshelgen förmedlas samtal utan begränsningar.

TELEGRAM Telegrammen bör inlämnas till anstalterna enligt följande:

Till jul Till mindre orter Till andra orter

senast tisdagen senast torsdagen

Till mindre orter Till andra orter

senast tisdagen senast torsdagen

Svenska Österbottens Ungdomsförbund Handelsespi. 10 D 65100

mer eller mindre lättlästa artik­ lar, ja till och med romaner och andra följetonger med andra ord en tidig typ av veckotid­ ning.

Det är heller ingen tvekan om när Anders Svedberg själv be­ finner sig i huvudstaden. Då liknar tidningen mer än "klipp­ bok" en resume över senaste veckors händelser (återgivna i andra tidningars skepnad). Sitt "ansikte" erhöll Österbottnis­ ka Posten i augusti 1884.

Då infördes för första gång­ en den sedan för oss så bekanta vinjetten från Loilax viken i MURsala.

A v Mikael Lybecks skiss fick tidningen nu ännu ett nytt smeknamn "gärdsgårdsbladet" det tidigare kända namnet var "klockarposten" efter utgiva­ ren J. W. Nessler.

Tryckeriet försökte allvarligt följa med utvecklingen och tid­ ningens stil blir allt modernare.

Den första bilden infördes i februari år 1886 då till nykarIe­ bybornas häpnad en bild av Pe­ tersplatsen i Rom infördes på första sidan. l följande nummer kan läsar­ na beundra den då kanske inte längre så aktuella händelsen Stockholms slotts brand år J697. Bilderna kan för oss ver­ ka nästan direkt löjliga men vi har kanske inte ens möjlighet att föreställa oss vilka upplevel­ ser den dåtida publiken erhöll aven bild.

Vi blir nog inte mer impone­ rade av bilder i första hand men publiken då var knappast över­ mättad av dylika företeelser.

Dessa bilder öppnade dörren till världen på ett helt nytt sätt. ÖP:s värde kan naturligtvis diskuteras och vägas. Men dess helt omätbara värde som lokai­ historiskt basmaterial kan ald­ rig nog förstås. Här kan vi läsa om personer som levt och ver­ kat på vår ort, vi kan läsa om för oss roliga episoder då t.ex. den första velocipeden åkte ge­ nom staden (1885) och vilken uppståndelse den väckte. Österbottniska Posten fyllde en viktig uppgift i närsamhäl­ let. Dess tillkomsts svårigheter kunde väl läsarna aldrig riktigt förstå vilka mödor den enskilda redak tören hade att inte enbart fylla tidningen med artiklar och

notiser utan även att försöka få det att gå ihop ekonomiskt. Ef­ ter Svedbergs död 1889 tog hans son i Jeppo över och följ­ des sedan av lektor Hedström, Paul Nessler, Einar Hedström, Karl Finnström, Vilhelm Nyby och Ragnar Dahlstedt. Ni kan säkert förstå vilken chock den stackars Hedman fick då han på sin födelsedag slog upp "sin" tidning och kunde se en helsides annons till hans ära ­ insatt av den urfattiga segeIfö­ reningen i den helt bankrutta tidningen?! Annonsen var självklart enbart ett skämt och hade införts endast på några tidningar.

Man saknar inte kon förrän båset är tomt beter det. Så var det väl med ÖP också. Visst kunde den ibland kännas lite "grönköpingsk" men inte ne­ gativt utan mer rörande mänsk­ ligt.

Jag minns själv hur jag tog ÖP en torsdagskväII ur postlå­ dan, läste den och kunde då bl.a. konstatera att Brahe Djäknars konsert (som skulle börja om någon timme) var väl­ besökt och att Bo Kronqvist överlämnade blommor!

I dag saknar nog alla äldre stadsbor tidningen och dess plats har ju sedan senaste vår intagits av månadsbladet "Ny­ karleby Posten". Tidningarna i våra grannstäder kan tydligen inte helt fylla behovet i nykarle­ bynejden.

Från att ha börjat som tid­ ningsort år 1881 med hela Ös­ terbotten som tänkt arbetsfält och sedan mer eller mindre ar­ betat under nästan 90 år som lokal tidning riktar ju sig ÖP fortfarande i dag till hela land­ skapet men nu som en special­ tidningför den österbottniska ungdomsrörelsen.

En tidning som helt säkert även den mången gång kämpar med samma svårigheter som det gamla ÖP. ..

Det är bara det att dagens OP kämpar på en sekel gammal sta­ bil grund. ÖP har stolta tradi­ tioner och ÖP:s relationer har haft stora föregångare. Något som säkert också förpliktar.

Bo Kronqvist

den 20.12. den 22.12.

Till nyår den 27.12. den 29.12.

Jul- och nyårsafton stängS'teletjänsterna förutom Helsingfors senast

kl. 15, juldagen är de stängda.

Helsingfors teletjänst är öppen för allmänhetenjulafton till kl. 18,julda­

gen 9-23 och nyårsafton 7-23.

Då teletjänsterna är stängda dirigeras 021-servicen till Helsingfors te­

legrafbetjäningscentral.

El

SALORAS representant de­ monstrerar TV & VIDEO lörda· gen den 17. 12. kl. 9.00-14.00.

Kaffeservering • Välkomna • 100-tals VHS videofilmer ut­ hyres • Bekvämt upp till 18 månaders avbetalningssystem vid köp.

PETAtAX EL-byrå tel. 961·60 250

Hos oss finner du det mesta inom livsmedelsbranschen SUNDELLS BAGERI

967-42472 JEPPO

Julfest i •• Overesse Inkommande lördag 17. 12 kl. 19.30 ställer Överesse uf till julfest. Ur programmet noterar vi bl. a. sketcher, le­ kar, sång av Ingemar Nylund, hemliga gäster, samt en stor

,

extra repris från fjolårets jul­ fest.

Dessutom uppmanar man att en julklapp med ett värde på ca 6,66 mk medtages.

Styrox spelar sedan upp till dans.

8

Höödö, ho är i mäpanno?

För många som läser rubri­ ken förs säkert tankarna till Håkan Granlunds monolog om familjefadern som är ute på resa och ringer hem för att se hur det är med värmepannan.

Tyvärr glömde vi att frå­

ga Håkan om "hu är i me panno" när vi träffade ho­

nom på Hälsovårdscentra­

len i Nykarleby där han ar­

betar som läkare.

Anledningen till besöket var att en . uppföljare till Höödö har drabbar oss, nämligen HÖH . . '.

Håkan Granlund har bott ett par år i Nykarleby där han har en tjänst som läkare på Hälsovårdscentralen men han är född i Terjärv. Det var i Terjärv som han börja­ de med spexandet i och med att han var med i den första produktionen av revyn där.

1972 flyttade han över tiii Karlebyrevyn och det var då som han lärde känna Fritz­ OlIe Slotte.

.

- Hasse och Tage jobbar på ett helt annat sätt och dessutom j(\bbar de på så många olika plan, revyma­ kare, författare, filmprodu­ center osv., säger Håkan.

Om man nödvändigtvis skall jämföra Håkan med någon annan hittar man kanske en själsfrände i den svenska läkaren och spexa­ ren/författaren Richard Fuchs.

Som vi noterade i inled­ ningen har vi drabbats aven efterföljare till Höödö.

Den nya kassetten går un­ der namnet HöH och inne­ håller precis som föregånga­ ren fyra monologer.

Bakom kassetten ligger samma team som gjorde Höödö; Håkan själv för­ stås, Fritz-Olle Slotte och Östen Engström med studio FsR .

Kassetten innehåller fyra vardagsnära mOri.ologer och den första handlar om en frånskild man som söker opp sin f.d. fru, men blir in­ te insläppt av någon oför­ klarlig anledning. Monolo­ gen heter "Hä e pappa" .

Monologen är något för lång. Temat hinner bli aningen utslitet.

Håkan berättar att han skriver monologerna till­ sammans med Fritz-Olle Slotte.

- Vi brukar jobba på det sättet att vi har varandra

som forum. Vi visar varand­

ra vad vi har skrivit och den andra korrigerar och skriver om. Så håller vi på tills vi fått fram en monolog.

Det var i fjol som tanken på

att spela in humor på kassett väcktes av Östen Engström. Östen handhar Studio FSR, finlandssvenska röster.

Studion spelar främst in talböcker men också något så unikt som hemvävd hu­ mor på kassett.

Den humor som Gran­ lund producerar är vardags­ nära och handlar om öster­

bottningar i Österbollen.

- Den miljö som man bäst känner till kan man bäst återge, säger Håkan.

När man gjorde fjolårets produktion hade man inte avsikt att vända sig till nå­ gon speciell åldersgrupp men Håkan berättar all den bästa feedbacken har kom­ mit från barn. Det hade han inte förutspått.

l USA (var annars?) lär man ha kommit på ett sätt att vi­ sa reklam och påverka män­ niskor utan att någon egent­ ligen ser reklamen. Omöj­ Hgt? Kanske inte ..

- Jag är väldigt sällan på dåligt humör. Jag är optimist och jag hoppas att kassetten, säger Håkan GranIund.

- Kanske barn tyclk er att det är roligt med vuxna som gör bort sig då och då.

När man gen får Håkan sprallig typ.

lyssnar på monolo­ man intrycket att Granlund är en och humoristisk

- Själv upplever jag mig in­ te på samma sätt som på kassetterna. Kassetterna är frågan om ett slags skåde­ speleri. . . Men jag är väl­ digt sällan på dåligt humör.

Jag är optimist och jag hop­ pas aU det lyser igenom nå- . gonstans i kassetten, säger Håkan.

Det är nog till fördel att vara optimist när man är lä­ kare, tillägger han.

Det går riktigt bra att kombinera sport och sjuk­ vård, tycker Gran'l und. Det

Vanlig film som vi ser på TV och bio består som de flesta säkert vet av många foton tagna i snabb följd.

Dessa placeras efter varand­ ra och så får vi en film-

är viktigt för varje männi­ ska att ha nånting annat att göra än det man gör för brödfödan.

- Men humorn kan också få negativ effekt om den slår över. Det finns människor som aldrig sagt nånting på allvar utan skämtar bort all­ sammans. Då har humorn blivit en negativ sak...

När det gäller behandling­

en av helt vanliga kroppsliga sjukdomar har den egna vil­ jan och optimismen en vä­

sentlig betydelse för läk­ ningen, säger Håkan.

- Om jag på nåt sätt kan glädja mina medmänniskor, av vilka en del är patienter, med mina monologer så tror jag nog att det förlänger li­ vet, ifall man får tro ord­ språket.

För mig är det viktigt att jag sysslar med någon form av skapande verksamhet.

Man blir en mera positiv och mera harmonisk männi­ ska.

Håkan vill dock poängtera att han inte använder humor 'som terapi i sitt läkaryrke.

Men han berättar också att humorn inte är något okänt begrepp inom psykologin.

Inom denna vetenskap Lex. talar man om människans s. k. försvarsmekanismer.

Till exempel en människa I Vasa bladet jämförde man som brottas med svåra kon­ Granlund och SIOlte med

nikter kan med humorns Hasse och Tage. Själva har

hjälp hindras från aU brytas de aldrig jämfört sig med ned. det rikssvenska showparet. resma. När den här remsan dras fram med en hastighet av minst 16 bilder per se­ kund och projiceras på en duk så flyter bilderna ihop, ögat hinner inte längre upp­ fatta de enskilda bildsekven­ serna och vi ser rörliga bil­ der, dvs film .

En vanlig filmhastighet är 25 bilder per sekund. Nu på­ stås det att man kan ta bort en av dehär 25 bildrutorna och byta ut den mot en bild på t.ex . en Coca-Cola flas­ ka. När filmen sedan visas kommer bilden av flaskan att synas bara en 1125-dels

. Den andra monologen "Kan en kar ha i na betär" handlar om en familjefar på resa med familjen, med allt vad det innebär . ..

"Får man lov?" på andra sidan kassetten handlar om en beväring på permission som är ute och dansar, tror sig få en dam att tända på honom . Denna monolog är den absolut bästa på kasset­ ten.

Den sista monologen handlar om en sotare som besvärar sig till pressen om Olkiluotos sätt alt ta hand om den radioaktiva askan från fabrikerna. Hans åsikt som erfaren sotare är alt man bara skulle sprida u t askan på "päärolandi".

Det är svårt att avgöra huruvida årets kassett är bättre än fjolårets. Men HöH är värt sitt pris. En ut­ märkt jullklapp.

TEXT: P. Stenvall

FOTO: Stefan Ljung

sekund. ben här liUa glim­ ten hinner du egentligen inte se och komma ihåg, men ditt undermedvetna ser och registrerar bilden och plöts­ ligt så är du törstig och för­ hoppningsvis sugen på en Coke. Sant eller inte, ja, tro't om ni vill! R Lillkvist

Lekbetonad barngymnastik • Inom NUFS Tisdagkvällar går i jUlJlPpans tecken inom NUFS. Inne i festsalen tänjer sig damerna till musik, medan en barngrupp virvlar omkring under något friare former i serveringsutrymmet.

"Vem är rädd för Svarte man?" undar ledaren Gun Envik och får ett unisont "Iiingen" till svar från barnen som skrattande och stojande försöker nå andra ändan av rummet utan att bli fångade.

Barngymnastiken sker i NUFS regi, men samtidigt fungerar gruppen som en underavdel­ ning till FSG (Finlands Svenska Gymnastikförbund). Barngrup­ pen finns till dels för att barnen ska kunna gymnastisera medan mammorna gymnastiserar, men samtidigt vill Gun givetvis också väcka intresse för gymna­ stiken hos barnen .

- Vi har hållit på hela hösten, berättar Gun. Sammanlagt blir

det tolv gånger nu före jul. Jag tror dethär är ett bra sätt aU få intresse för gymnastiken. Red­ skapsjumppan upplevs ofta som tråkig i 'skolan, något som jag tror mest beror på att den är krävande.

- De som är med här i min grupp är mellan tre och sex år 2amla. Först blev jag nog 'litet fuodersam då jag fick höra att det rörde sig om så stor ålders­ skillnad, men det har visat sig att det fun2erar bra. ERentligen

NUFS - framgångsrik DANSARRANGÖR Små ungdomsföreningar har tvingats att lägga ned dansverk­ samheten och danserna har nu koncentrerats till större platser.

En av dessa stora vinterdansarrangörer är NUFS - Nykarle­ bynejdens ungdomsföreningars samarbetsorgan.

NUFS bildades 1968 och det är ingen ungdomsförening i egentlig bemärkelse varvid den saknar personmedlemmar. Det var av flera orsaker som man bildade NUFS 1968. En orsak var rent ekonomisk, man ville dansa lös pengar till räntor och amorte­ ringar Idrotts- och ungdomsgår­ den dragit på sig vid byggandet,

berättar Richard Ahlskog, dans­ arrangör och vaktmästare vid idrotts- och ungdomsgården.

Den andra orsaken till att NUFS bildades var att ungdoms­ föreningarna i Markby, Kovjoki, Juthas, Ytterjeppo och Sock lot förde en tynande tillvaro och man kunde förutspå att små före­ ningar med små resurser skulle få

är det ganska roligt att ha tre­ åriogarna med'. Det kommer så spontant och direkt från dem vad de tycker, om det är tungt eller bra.

Vad brukar ni syssla med under denhär tisdagstimmen?

- Allt vi gör ska givetvis vara lekbetonat. Ofta föreslår bar­ nen själva vad de vill göra, vi brukar fantisera ihop "sagor" tex. Vi låtsas att vi är ute och ror i en båt, fångar fisk osv. Ef­ tersom gruppen är så stor - of­ ta över tjugo barn per gång ­ och jag är ensam ledare kan vi inte använda oss av några red­ skap. I så faU borde vi vara två ledare. Nu utformar jag pro­ grammet utgående ifrån att jag är ensam. Viktigast är att det ska vara fart. Alla brukar vara trötta efteråt. Föräldrarna sä­ svårt att klara livhanken i framti­ den . I dessa byar har NUFS tagit hand om barn- och ungdoms­ verksamheten om ock i blygsam skala .

Det NUFS som de flesta av oss känner är dansjätten och utan att överdriva , kan man påstå att NUFS är och har varit en av de absolut framgångsrikaste i svens­ ka Österbotten. En av målsätt­ ningarna då NUFS bildades var att genom dansarrangemang fi­ nansiera den nybyggda gården.

Man frågar ju sig vart dessa enorma dansintäkter placeras.

Richard Ahlskog berättar att NUFS betalar stora hyror till Idrotts- och ungdomsgården som

ger att barnen sover så bra efter aU de kommit hem från jump­ pan.

Gun Envik jobbar till vardags på folkhälsans eftermiddags­ hem i Nykarieby. Eftermid­ dagshemmet tar emot barn som går i första och andra klass ef­ ter att skolan slutat för dagen till föräldrarna slutat jobbet.

- Eftermiddagshemmet star­ tade nu i höst. Då jag började hade vi inte mycket mer än rummet vi skulle hålla till i. Al­ la möbler är t.ex. av olika mo­ dell. Endel har vi fått som gå­ vor och eodel har vi lånat. Vi har ganska få leksaker, meD det tror jag enbart är positivt. Visst frågade barnen I börjao efter olika saker, men nu är dom så vana aU dom inte täoker på det.

Egentligen är det bara bra att allting inte faller en direkt I händerna.

I våras blev du klar med din ut­ bildning vid Barnträdgårdslä­ rarseminariet. Tycker du att denhär din första arbetsplats har motsvarat dina förväntnin­ gar?

- I och för sig är eftermid­ dagshemmet inte riktigt det jag är utbildad för. I ett daghem är det mera fråga om en undervis­ ningssituation, här försöker jag närmast att finnas till hands, ägs aven stiftelse.

Resten av intäkterna går till att finansiera verksamhet såsom sa­ gojumppa, bordtennis, unihock­ eym.m.

"Jag har räknat ut att under en tvåveckors period besöks gården enbart på vardagar av ca 800 per­ soner", berättar Richard.

och hitta på olika aktiviteter.

Dessutom är jag ett slags allti­ allo eftersom jag sköter allt sjä'v, städning, inkÖp, mellan­ mål osv.

Eftersom barnen kommer och- --,­ går vid så olika tidpunkter, bl.a . beroende på föräldrarnas arbetstider kan vi inte sätta igång med några stora gemen­ samma aktiviteter. Dessutom vill jag inte tvinga någon med eftersom de varit i skolan hela dagen där det finns en hel del de måste göra.

Nu har vi sjutton inskrivna i eftermiddagshemmet, men i all­ mänhet rör det sig om 12-14 barn per eftermiddag.

Eftermiddagshem på dagen och barnjumppa på kvällen.

Blir det inte för mycket ibland?

- Visst kan det kännas lite tungt vissa dagar, men när jag är här och vi kommer igång med jumppan är det helt annor­ lunda. Jag sökte till "Semi" för att jag är Intresserad av att ar­ beta med barn. När jag inte kom in vid första försöket job­ badejag ett år på barnträdgård.

Det som är osäkert nu är hu­ ruvida jag kan fortsätta på ef­ termiddagshemmet nästa år, ef­ tersom jag är anställd med sys­ selsättningsmedel.

John Ahläng nån ha svimmat skulle denne lämna och stå utan att nån skulle lägga märke till det.

Det är inte utan orsak man börjar tänka på vad man skulle göra om en paniksituation upp­ stod. Richard berättar att nån all­ varlig situation inte har uppstått ännu. En gång var det nån som ringde och hotade om att en bomb var placerad i lokalen men det visade sig vara en bluff.

"Det är viktigt att ordningsmän­ nen inte grips av panik i en dylik situation".

Den kvällen som ÖP var på be­ sök var det ungdomsdans med besök av Tomas Ledin. Dansgol­ vet vimlade av folk och det var nästan lika många ute på parke­ ringen . Drygt 2 300 personer trängde sig in på dansgolvet när Det har talats mycket om dans­ det blev Tomas Ledins tur. Pub­ kris men den har synbarligen inte liken var så tätt packad att skulle , drabbat NUFS.. P. Sten vall

10

IPJaClDDIDn Öj espla s n

lI3IZ1I:I:

VI~

(EP

FA BA

FA

BA

LÖRDAGEN 17. 12.

KL. 20-01

,..

Tomtenissarna ni vet. Högst uppe på jul­ ön'skelistan hos de flesta ...

KV q.1l

K2 DISCOT

f() lE 'T, '-JCI

·~MED

JUL· :STÄMNING

hl

mc mc

II"

FÖl I' n

N

'c

Finns det jul finns det tomtar!

Enligt väl tillförlitl~a källor i Purmo, Lillby har (Jet om se­

Nykarlebynejdens ungdomsföre­ mngars samarbetsorgan r. t. ~

~

finnas en gnutta hopp om att tomten även i år kommer på besök. Detta är dock ännu in­ te bekräftat. Beträffande närmare upplysningar om tomtkens besökstider lär LilIby UF unna stå till tjänst om kontakt önskas.

Ring 71 147 kvällstid tis­ dag-söndag eller tag person­ lig kontakt. Även önskelistor förmedlas.

naste tidens jordbävningar framkommit en ny förklaring på fenomenet. Det lär vara jultomten som så här före jul effektiverat sin spaning be­ träffande snällheten i bygden.

Vibrationerna kan tänkas ha uppkommit av häftiga vredes­ utbrott i etern. Det kan dock

·

Lancjsdele,ns största: ..

- vmterQansarrangor - parkeringsplats

•• • ••• ••• •• • • ••• •• • ••• ••• •• •

Stor danssal

• God oJdping fin publik ~

Fina artister, orkestrar

~~~v!-iå~ra

Må 19.12.. kl 2.0.30

*

O - p\nreddrh anera av ungdomen sjä va.

« • • • • • • • •

a

•

* •

•

•

•

•

•

•

•

*

•

•

•

•

c

•

•

•

.~

•

•

•

•

•

~

•

•

•

~

•

•

•

« •

•

•

-

•

•

•

•

•

•

H. Dl

est

•

~

(-) Catch As Catch Cal (2) Lick It Up.........~..

(-) BaIJs to the Wall ... .

Captured ................ .

(4) Horn Again......... .

(1) Bent Out of Shape.

(7) Colour by NumbE:f!

(4) Who's Got the Ball (-) Under Cover........ _ (-) Pipes of Peace..... .

Kim Wilde klipper till och går • direkt upp på första plats från J : ingenstans. Gamlingarna i Sto­• nes får däremot finna sig i att : skynda långsammare. Också

if

IIII.S.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

••

.. .. *

Ih

tie

...................

4r

vänner

DiscoJULI'EST Förstorade utrymmen

]1

[ si ri Ii: fl

...................

•

•

•

•

•

« •

~

• • • • • • • •

_.__ _.__ ~ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _~_ _ _ _ _ _ _ _~1~1 ...... .................

.4 . . . . . . . . . . . . . . . ~ . . . . . . . . . . . . . . . . ~ ••••

~

.................... 4

•

~

. . . . . .~ c • • • •

••

Vanlig DANS; Kronoby samlingshus lärd. 17. 12.

1983 kl. 20.00-01.00

• I=k••••tt S-skiva B.~Ni>BRUS ...•••....• 55,­

sOU ROCK••...•...•..• 15,­ ~USTROCK •••........ 45,­ F,RENCH KiSS ....... . 45,­ PINK & BLUE ......... 45,­ L~ DICROUS .......... 40,­ elDORADO ........... 40,­ ODUS................. 45,­

NYHETER VIKTOR HURMIO

(EP) ......................... 25,­ FANTASTIFISTISKT BALUNS 1.............. 40,­ FANTASTIFISTISKT BALUNS 2.............. 40,­ KVEVLAX SPELMANS· QlLLE: Glada minnen 45,­ Ge mig ung· domen åter .... 45.­

S

~ K

JORGAREGATANS

~~!;~~.~~~.~.~!.;..~.~.~~.~

30"

SINGLAR: LLRIGHTBAND ......................... 15,·,

:xOM............................................. 15,' :KB LAD...........................••..·..··•.... 15,' rJAEPGVOSE ......._....................... 16" _ Kryssa för och skicka In -

:Iir postnlng,kostnader debIler•• I mkJ.klv. - 7 mk/lc....tt. ~'mn: .

........................................

SVENSKA ÖSTERBOTTENS UNGDOMSFÖRBUND (SÖU) Handel...pl.n.den 10 D 85100 VASA 10

Jlagnar Hare nkommande måndag den 19 december är det meningen att Haren skall uppträda i TV. Det sker i programmet "På ,~raden" med Jörn Donner J.~

Arr. KU & NF

INTR.25,­

"ID·kort med"

FSU:s fråge­ sportfinai

DANS I REPLOT MED

THE SA/LORS

Årets upplaga av frågesport­ finalen ska direktsändas i TV, Söndagsöppet den 18 decem­ ber . Finallagen har kvalifi­ cerat sig via landskapsuttag­ ningarna. Från SÖU:s sida deltar Wasa Uf Skatilas lag.

Samma lag deltog också i fjol i finalen som även då direkt­ sändes i TV. Nyland representeras av Hembygdens vänner i Mårtensby~ Åboiand av Kimi­ to uf och Aland av Hammar- . lands uf. Programledare blir av aHt att döma Kristin Saa­ rukka och Benny Törnroos.

Som vanligt tävlar man om en inteckning i vandringspriset och dessutom kommer varje deltagare att få en Bandbrus-­ LP som minne.

......••..•...••..•...•..••...•..•.: LP-LISTAN NOVEMBER

LÖRD. 17. 12. kl. 20-01

VÄLKOMNA!

MelJandagsrock i Kvevlax Ert julbak sköter vi om. Gör ett besök i vårt trivsamma konditori.

Välkomna!

Kb

lI1'!6iIIwn,gs

KY . ~

BagerI och KondItorI 66800 Oravais, tel. 961·53017 66900 Nykarleby, tel. 967·20047

Liksom i fjol ordnas också i år en rockkonsert i Kvevlax ungdomslokal, onsdagen den 28 december. Kvevlax uf, och ungdoms- respektive kultur­ nämnden i Korsholm står ba­ kom arrangemanget, berättar kultursekreterare Christel Holmström som dessutom kan berätta att fyra band kommer att framträda: Ragnar Hare, Viktor Hur­ mio & Fetknopparna, The Ju­ na, plus ännu ett band som i skrivandes stund är oklart.

il

• • •• •• •

VIDEO HR-D 120

il

il

<::an••••••.••••.• ~ ••••.••.•••••. ~ •••••••..•••••• KIM WILDE ; KISS ......•.............................................ACCEPT TOMAS LEDIN ,......................................BLACK SABBAT" lJJe.••••••••••••••• .•••••••••••••••••••••••••••••••• RAINBOW Hlt'S ..................................... CULTURE CJ,UB 111111 ...........................................BROADCAST .......................................ROLLING STONES . ...................................PAUL MCCARTNEY

I . ..

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

t •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Dylans senaste har intresserat , skivköparna, men än så länge räckte det inte till en plats på listan. Försäljningsuppgifterna från Soundside och Fazer Mu-

sik i Vasa, Bigi & Vesa i Närpes, Musik Wikström och Segerstams Musik i Jakobstad samt 8exin Musiikki i Karleby.

if

:

: • :

• Trådlös fjärrkontroll • Frontladdad

TM:s testvinnare igen Mest såld i Finland

•• •• •• •

OBS! Uthyrning av videofilmer Naturligtvis VHS-system

il

• : • • :

.NELSIINS CylfelA fr Närpes tel. 41450

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• •

••• •

•• • ••

... fl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

• 14 dagars timer • Snabbprogrammerad

te . . . . . . . . . .

..

.~

....•.......•..

••

Ar Hacke Hackspett farlig?

..

Kaj Bjö~kqvist är forskare vid psykologiska institutio­ nen vid Abo Akademi. De tre senaste åren har han syss­ lat mest med vad man närmast kunde kalla "aggres­ sionsforskni.,g", bl.a. genom aU försö'k a reda ut hur vi Björkqvist har dels försökt reda ut i hur hög grad en människas beteende påverkas av våldsfil­ mer. Dels har forskningen in­ riktats på vad en åskådare upp­ lever känslomässigt medan man ser en film . Psykologerna pra­ tar om "ängslan", dvs. hur rädd man blir av att se oå filmen.

Dessutorn har· Björkqvists forskning kretsat kring vilken typ av våld som förekommer i film och hur detta våld fram­ ställs. Han har också forskat kring de yttre faktorerna, t.ex. var och med vem man ser en film, och hur detta inverkar på åskådaren.

Rädsla-aggressivitet En teori som Björkqvist anser sig ha hittat stöd för går ut på att om en åskådare blir rädd då han ser våld på film är risken mindre att åskådaren själv ska påverkas att bli aggressiv. Detta har bl.a. visat sig då man stude­ rat barns lek beteende i grupp .

Sambandet skulle också fungera åt andra hållet, dvs. en åskådare som inte reagerar spe­ ciellt under det han ser filmen kan vara mera mottaglig för på­ verkan vad gäller hans eget be­ teende .

Här vill dock Björkqvist på­ peka att detta inte kan ses som något absolut samband utan närmast är en generell trend.

I det här sammanhanget kom­ mer man också in på begrepp'et "desensitivisering", dvs. vad vi

vanligen kallar avtrubbning.

Den som ser mycket på våldsfil­ mer skulle småningom bli allt mindre berörd av vad han ser.

Något som alltså, enligt teorin ovan, kunde leda tiII att benä­ genheten att använda våld öka­ de.

Från tidigare finns undersök­ ningar som stöder teorin om av­ trubbning och nu har Björk­ qvists forskning gett resultat som ytterligare ger belägg för att så är fallet.

Här ska man komma ihåg att det faktum att man blir "av­ trubbad" inte direkt behöver 'betyda att man i samma veva blir mera aggressiv, lika litet som att "avtrubbningseffek­ ten" skulle vara den enda orsa­ ken till att aggressionerna kan öka efter att man sett våldsfilmer. Avtrubbningen är bara en mekanism bland många andra.

- Jag ser ett klart samband

menan olika faktorer som alla

påverkar en människas beteen­

de i det här sammanhanget.

, Dels den emotionella sidan, hur

rädd man blir av att se en film.

Dels den kognitiva sidan. alltså

hur man uppfattar filmen, för­

står den. i hur hög grad man

identifierar sig med hjälten etc.

Hacke Hackspett farlig?

I en annan undersökning som Björkqvist gjort bland försko­ lebarn, med hjälp av barnfil­ mer, både tecknade och spelfil­

•

som åskådare egentligen påverkas av film.

Främst har forskningen varit inriktad på hur olika ty­ per av våldsfilmer påverkar barn och ungdomar.

mer, visade det sig att filmer som framställer våldet på ett humoristiskt sätt leder till att barnen efter att ha sett en sådan film i allmänhet leker våldsam­ mare och aggressivare än vad som är fallet efter att barnen sett en film som innehåller rea­ listiskt våld . En film med realis­ tisk våld leder istället till att barnen blir mera ängsliga. Barn har en tendens att apa efter och eftersom det ser roligt ut på film när man bankar varandra i huvudet, och inga skador upp­ står har en del yngre barn svårt att förstå vilka följderna kan bli.

Kan man utgående från detta anse att exempelvis Hacke Hackspett skulle vara olämplig söm barnfilm?

- Detdär är en knepig fråga.

Dels är tecknade filmer oftast roliga och kan den vägen funge­ ra avdramatiserande, kan alltså ha en positiv effekt på ängsliga barn som den vägen kan kanali­ sera ut sin rädsla genom att skratta. Samtidigt finns risken, speciellt bland små barn att de inte förstår att mycket av det som sker i en tecknad film inte är möjligt i verkligheten. Är det möjligt att sätta gränser för vad som kan visas för barn?

- En gräns kan sättas i 5-6 årsåldern, vid det laget börjar barn förstå att en tecknad film inte är verklighet. En gräns sätts av filmgranskningsbyrån

som fastställer åldersgränserna för biograffilmerna. Deras be­ dömning bygger ju inte på nå­ gon direkt vetenskaplig grund! utan närmast på deras egna be­ dömningar, men hittills tycker jag det fungerat bra.

Vi har intervjuat barn i 5-6 årsåldern om olika barnfilmer och ställde bl.a. frAgan "Är Hacke snäll eller dum?" efter att de sett en scen där Hacke brukar våld mot en annan fi­ gur.

Alla svarade att Hacke är snäll, även om scenen var sådan att en vuxen tittare utan vidare skulle sagt tvärtom. Vad som är rätt eller fel står inte alltid klart för barn i den åldern.

Egentligen ligger probl,emet tiJI största delen hos filmprodu­ centerna. De vill naturligtvis att en film ska säljas, och för att den ska sälja måste den vara bra, fungera "upphetsande" som man säger, dvs. åskådaren får inte tycka att en film blir långtråkig. Ett enkelt knep att ta till är att använda sig av våldsinslag i olika former. Där­ för innehåller film i allmänhet mera våld än vardagen, och ger därmed en felaktig bild av värl­ den vi lever i.

Vad tycker du om utbudet av barnfilmer och barnprogram i dag?

- TV:s utbud är i allmänhet helt OK. Också de videokasset­ ter som är avsedda för barn

skiljer sig inte nämnvärt från vad som visas I TV och på bio.

Problemet här är att många barn inte bara ser barnprogram utan också vuxen programmen som går sent på kvällen. Barn som vi intervjuat i bamträdgår­ dar berättar bl.a. att de brukar se "Månadens Västern" och liknande sent på lördagskväl­ larna.

Viktigt få förklaringar I Olika sammanhang har det framkommit exempel på att barn blivit så upprörda över nå­ gon film de sett att de exempel­ vis haft sömn problem en tid ef­ ter. Vid diskussioner med för­ äldrar har Björkqvist fått frå­ gan hur man ska göra för att undvika sådana effekter. Tidi­ gare svarade han mest på "in­ tuition och sunt förnuft" att bästa sättet förmodligen är att föräldrarna själva är med då barnet ser på TV. Nu har emellertid Björkqvist undersökt den här saken närma­ re genom att visa filmer för barn i 5-6 årsåldern under oli­ ka förhållanden.

En undersökningsgrupp be­ stod av barn som fick se filmen ensamma i ett rum, utan någon annan närvarande. De barn som hörde till andra gruppen såg filmen i sällskap med en vuxen som satt tyst och i tredje gruppen såg barnet filmen med samma vuxen person som andra gruppen, men nu pratade den

-- . _. - ' .

- - ~ _.~.,---

vuxna hela tiden och förklarade

svåra avsnitt.

- Resultaten visade att de barn

som såg filmen med en vuxen

som pratade och förklarade

blev minst rädda och ängsliga.

Dethär kan tyckas sjä.vklart

och det kanske det är men

mången förälder tänker inte al­

la gånger på hur viktigt det kan

vara all man själv är med och

kanske framför a"t all man

förklarar varför det görs si eller

så i filmen.

Tidigare fanns en teori som

gick ut på att man skulle kunna

bli kvitt sina egna aggressioner

genom att se på filmer med

våldsinslag. Forskningsresulta­

ten har emellertid hela tiden pe­

kat åt motsatt håll och i dag är

den teorin mer eller mindre

övergiven.

Däremot har en amerikansk undersökning visat att man fak­ tiskt kan göra våldsfilmer som minskar aggressiviteten hos å­ skådaren. l det fallet rör det sig om filmer där våldet framställs som ofördelaktigt för alla in­ blandade parter. Samtidigt som handlingen koncentrerar sig på offrets lidande istället för att framställa våldet som en enkel metod att lösa problem. Man når alltså den effekten att åskå­ daren identifierar sig med off­ ret istället för med hjälten som oftast är fallet.

- Det är helt klart all en film påverkar en åskådare på ell el­

ler annat säll. Som sagt så

hänger a"t mer eller mindre

samman, det man upplever

emotionellt, hur man uppfallar

filmen, bur man identifierar sig med filmens figurer osv. Identi­ fikationen spelar överhuvudta­ get en enorm ro". Vad gäller

förs.kolebarn vet vi t.ex. all de identifierar sig med en "hjälle­

figur" på så säll all a"t han gör upplevs som bra. Äldre barn däremot kan se skillnaden på vad som är räll och fel i "hjäl­ tens" handlande, säger Björk­ qvist.

Anser du att vuxencensur på biograFfilmer och videokasset­

ter är nödvändig?

- Som forskare kan man givet­ vis inte undvika all se olika ne­ gativa sidor, men samtidigt är jag ingen vän av förbud- och kontrollmentalitet. A"t har sitt pris. Kanske detta är priset vi får betala för att få leva i ell land med tryckfrihet.

Jag anser emellertid all cen­ suren är befogad eftersom det alltid finns en riskgrupp. Dess­ utom tycker jag all innehållet på videokassetterna borde ge­ nomgå samma kontroll som biograffilmerna.

I och för sig har videon "haussats" upp just nu. Dis­ kussionerna .pågår men den en­ skilde tittaren kommer all få kontro" över sin konsumtion.

A"a är ju inte TV-slavar i dag och ingalunda kommer alla all bli videoslavar i framtiden hel­ ler.

Jag tycker dessutom att det finns en viss tendens all över­ skalla filmen som påverkande faktor. Visst påverkas vi också av film, men det finns också mycket annat som kan vara vik­ tigare. Närmiljön, familjerela­ tioner och kamratkretsen. Det är ju ändå där människor bildar sina grundläggande människo­ rell!tioner.

...

"Ansvaret hänger till stor del på jöräldrarna " Enligt nu gällande lagstiftning är endast de Men byråchef Jerker Eriksson är persQn­ _videofilmer som skall visas offentUgt under­ ligen emot en förhandsgranskning av samtli­ kastade granskning av Statens Filmgransk­ ga videofilmer. ningsbyrå.

Videofilmer som är avsedda för privat - Problemet är att fastän vi förhands­

bruk, kontrolleras, i den mån kontroll före­ granskar en film och sätter ut åldersgräns på

kommer av polismyndigheterna. filmen så vet vi ändå inte åldern på de som . Nu finns förslag på att alla videofilmer ser filmen efter att den hyrts ut, säger Jerker skall granskas av Statens Filmgransknings­ Eriksson. byrå dvs. av filmcensuren".

Med offentliga videofilmer menar Statens Filmgransk­ ningsbyrå såna filmer som te.x . visas på restauranger, i hotellaulor och i t.ex. bu­ tiksfönster .

Det är alltså på dessa fil­ mer som är underkastade granskning av Filmgransk ­ ningsbyrån.

Däremot granskar man inte filmer som hyrs ut i af­ färer åt privatpersoner.

Filmer som hyrs ut privat får inte innehålla rått våld och det hör till polismyndig­ heternas uppgifter att över­ vaka filmerna för privatut­ hyrning.

- Men p.g.a . det stora ståhejet kring videokasset­ terna är de stora importö­ rerna väldigt måna om att kassetterna inte skall inne­ hålla rått våld, säger Jerker Eriksson.

- Ofta kommer de hit till Filmgranskningsbyrån och ber oss granska filmer trots att de inte skulle be­ höva göra det. Ungefär 80-90 OJo av importörerna

ber oss förhandsgranska vis­ sa filmer. Men det finns na­ turligtvis en minoritet av "ensamma ryttare" som in­ te kommer hit och som kan­ ske har de allra värsta vålds­ kassetterna.

- Det som enligt min mening är det mest intres­ santa är videofilmerna och åldersgränserna.

Trots att videokassett-ut­ hyraren är ansvarsmedveten och, inte hyr ut filmen åt minderåriga så vet han ändå inte vem som kommer att se de kassetter som hyrs ut åt vuxna.

Det har framkommit när vi haft kontakt med vissa skolor att glin i lågstadiet sett filmer som varit för­ bjudna under 16 och 18 år.

Vi vet alltså inte vad som händer med filmerna efter att man hyrt ut dem och det är alltså det som är det stora problemet. Polisen kan ju inte heller börja storma in i hemmen och börja under­ söka filmerna och åldern på åskådarna. Ansvaret hänger

till stor del på föräldrarna vad barnen ser och inte ser.

Nu har det föreslagits att Filmgranskningsbyrån skall granska samtliga videofil­ mer men det är jag person­ ligen emot eftersom vi ändå inte kommer åt kärnproble­ met trots att vi förhands­ granskar och sätter ut ål­ dersgränser.

- I Österbotten är det van­

ligt att man åker över till Sverige och köper videokas­ setter. Hur förhåller sig

Fi1mgranskningsbyrån till det fenomenet.

- I Sverige är inte ens de

offentliga videofilmerna un­

derkastade filmcensur. Men i Sverige ,har man samma klausul beträffande rått

våld som vi har i Finland .

Nyss blev 12 kassetter fällda i domstol i Sverige eftersom de innehöll rått våld. Men det är inte olagligt att åka över till Sverige och köpa vi­ deokassetter; förutsatt att du handlar för privat bruk.

Men om tullen öppnar din

kappsäck och man har t.ex .

100 kassetter av nån speciell

porrfilm eller vålds film då

kan du inte säga att det är

för privat bruk. Åker man

. över till Danmark, där man inte har vuxencensur , och köper en videokassett som är förbjuden både i Finland och Sverige får man enbart ha filmen för privat bruk .

- Hur är det ifall man har

folk på besök?

- Man får visa filmen.

Men man får inte överlåta kassetten åt en minderårig.

- Hur är det ifall man åker över till Sverige och köper kassetter som man tänkt hy­ ra ut i Finland?

-Då blir - det en närings­ fråga . Dvs tullen sköter om granskningen av kasset­ terna och med det har vi på

Filmgranskningsbyrån gusc­

helov inget att skaffa.

'

'

..

• "Jag dör på. .. på• .. vad tusan är det nu jag dör på? Jo visst ja - FRANKRIKE! Jag dör, på det att Frankrike må leva!"

Den stora . ..

Min herre, Monsieur Gambetta antaget monsieur Fourtous utma­ ning och bemyndigar mig att såsom mötesplats föreslå Plessis-Piquet. Tidpunkt: i morgon bittida vid solupp­ gången. Vapen: yxor.

Eder ödmjuke tjänare Mark Twain

... .

Monsieur Fourtous vän läste brevet och en rysning ge­ nomfor honom. Så vände han sig till mig och sade i läll förebrående ton: "Min herre! Jag utgår från all ni på allvar har betänkt vad som kommer all bliva följden av ell möte mellan parterna efter de riktlinjer ni här föreslår?"

"Givetvis har jag det. Men vad tänker ni närmast på?"

"Blodsutgjutelsen. " "Inte alls dåligt uträknat", sade jag. "Och vad hade ni och er duellant annars räknat med att utgjuta, om jag får ta mig friheten all fråga?"

Det kunde han inte ge något svar på. Han insåg också genast all han trampat i klaveret och skyndade sig all bortförklara saken. Det skulle naturligtvis enbart upp­ fattas som ell skämt. Han tillfogade även all han och monsieeur Fourtou med nöje gick med på all ställa upp med yxor, ja, det var egentligen vad de aHra helst ville, men tyvärr var dessa vapen förbjudna enligt lag, varför jag måste komma med ell nyll förslag.

Jag promenerade fram och tillbaka i rummet en stund och grubblade på saken. Så slog det mig att kulsprutor på femton stegs håll skulle passa utmärkt om man vilJe nå en snabb uppgörelse på ärans fält. Jag framkastade della som ett förslag.

Men inte heller detta kunde accepteras. Lagen lade åter hinder i vägen. Jag föreslog armegevär, dubbelpipi­ ga hagelbössor och marinpistoler. Alla tre förslagen av­ visades . Jag funderade en stund till och föreslog sedan helt ironiskt katapulter på l 500 meters håll. Jag avskyr all slösa kvickheter på folk utan humor, och det kändes därför extra bittert då mannen högtidligt drog åstad för att förelägga sin klient della mitt sista drag.

Strax därpå kom han tillbaka med beskedet att hans klient blivit mycket förtjust i mitt förslag om katapulter på I 500 meters hål.l, men att han var tvungen att avböja det med hänsyn till de risker som det innebar för utom­ stående personer som hade sin väg ,över slagfältet.

"Tjaha" , suckade jag. "Nu har jag tyvärr inget mer att kqmma med. Men kanske ni vill ha vänligheten alt föreslå vapen. Kanske ni hela tiden har haft något i bak­ fickan?"

Ett brett leende lyste upp hans ansikte och han skynda­ de sig all säga: "Ja, det kan ni vara förvissad om, mon­ sieur! " Därefter började han gå på jakt och fiske i sina fickor,

den ena efter den andra - och han hade åtskilliga - me­ dan han hela tiden mumlade: "Men var i herrans namn har jag gjort av dem!"

Till sist kröntes hans ansträngningar med framgång.

Ur västfickan fiskade han upp ett par små manicker vilka jag tog med fram till fönstret och identifierade som två stycken pistoler, enkelpipiga med silverbeslag och syn­ nerligen näpna. Jag var alltför rörd för all kunna säga något. Under tystnad fäste jag den ena vid min klock­ kedja och lämnade tillbaka den andra till min kollega.

Min medbrottsling vecklade nu upp ett frimärke som vi­ sade sig innehålla ell antal patroner. Han gav mig en av dem. Jag frågade om detta innebar all våra duellanter endast hade rätt att avfyra ett skott vardera. Härpå sva­ rade han att fransk lag icke tillät tlera. Jag bad honom nu på mina bara knän all även föreslå avståndet, ty jag höll nu på att bli alldeles yr och omtumlad av alla sinnes­ rörelser jag utsattes för. Hans förslag löd på sextiofem meter. Nu kunde jag knappast behärska mig längre.

"Sextiofem meter med de där små leksakerna?" fråga­ de jag. "Till oeh med vattenpistoler vore ju farligare på bara femtio meter. Betänk dock, min vän, att det är i dö­ dens tjänst som vi båda har sammansvurit oss, och inte i det eviga livets!"

Men trots alJa mina argument och all min övertal­ ningsförmåga kunde jag endast förmå honom att pruta ner avståndet till trettiofem meter, och även detta gjorde han med största motvilja.

"Jag avtvår mina händer all sl<uld till denna fruktans­ värda slakt", sade han med en suck. "Måtte dessa män­ niskors blod komma över edert huvud."

Jag hade nu inget annat att göra än att återvända till min lejonhjärtade vän och berätta hela den förödmju­ kande historien . Då jag trädde in var monsieur Gambet­ ta just i färd med all offra sin sista hårtott. Han störtade emot mig i det han utbrast: "Ni har träffat det ödesdigra avtalet? Jag läser det i eder blick!"

"Det har jag."

Han bleknade en aning och måste stöda sig mot bor­ det. Ett ögonblick stod han där och andades tungt och mödosamt till följd av sina upprörda känslor. Därefter viskade han hest: "Vapnet, vapnet. Skynda er - vilket vapen?"

"Della!" sade jag och visade honom den lilla silverbe­ slagna manicken. Efter en kort blick på den dunsade han avsvimmad i golvet.

Då han kvicknat till igen sade han dystert: "Det onaturliga lugn jag påtvingat mig har gått mig på nerverna . Men vik hädan du svaghet! Jag ska möta mitt öde som en man, som en fransman."

Han reste sig och arrangerade sina lemmar i en attityd så sublim att ingen mänsklig varelse någonsin kommit i närheten av den och statyer endast tillfälligt närmat sig den. Så sade han med djupaste bas: "Se så, nu är jag

lugn. Jag är redo. Röj avståndet!"

"Trettifem meter!"

Det var givetvis komplett omöjligt för mig att lyfta upp honom, men jag rullade över honom på mage och hällde ner vatten längs ryggen på honom. Han repade sig snabbt och yttrade: "Trettiofem meter - utan stöd? Men vad lönar det sig all ställa frågor? Mannen har tydligen mord i sinnet, var­ för skulle han då bekymra sig om dylika bagateller? Men jag ska minsann sörja för att världen får klart för sig hur en fransk riddersman möter döden!"

Efter en lång stunds tystnad frågade han: "Gjordes det ingen överenskommelse om all denne spinkige herres familj skulle ställa upp vid hans sida rör all åstadkomma en rättvisare balans mellan våra kropps­ hyddor? Jag tänker emellertid inte nedlåta mig till att fö­ reslå det, om han inte är finkänslig nog all själv bringa det på tal. För mig får han gärna dra fördel av den om­ ständigheten, även om ingen hederlig duellant skulle gö­ ra det."

Så satt han några minuter försjunken i djupt grubbel varefter han ånyo bröt tystnaden med följande fråga: "Tiden - vilken tid bestämdes för sammandrabbnin­ gen."

"1 morgon, vid gryningen."

"Men det är ju rena vanvettet. Jag har aldrig hört på maken. Det är ju inte en levande själ vaken vid den tiden. " "Det var just därför jag föreslog det. Menar ni där­ med all ni önskar publik?"

"Det här är inte rätta stunden all diskutera sådan sak.

Jag är mer förvånad över att monsieur Fourtou har kun­ nat gå med på något så besynnerligt. Gå nu genast och avtala en annan tidpunkt."

Jag störtade ner för trappan, ryckte upp porten mot gatan och faktiskt r~lade i armarna på monsieur Four­ tous sekundant. Han sade: "Jag har den äran meddela att min klient å det be­ stämdaste motsäller sig den tidpunkt ni föreslagit och han ber er i stället framt1ytta duellen till kloc1kan halv tio. " "Det är oss en ära att medgiva eder förträfflige klient varje tänkbar ynnest. Vi går med på den föreslagna änd­ ringen av tiden."

"Jag ber eder mottaga min klients uppriktiga tack."

Så vände han sig till en herre bakom sig. "Ni hörde, monsieur Noir, att tidpunkten ändrats till halv tio."

Därefter bugade sig denne monsieur Noir, uttryckte sin tacksamhet och avlägsnade sig. Min medbrollsling fort­ satte: "Om ni är införstådd med saken så åker era överkirur­ ger och våra till slagfältet i samma vagn såsom brukligt är. " "Det passar mig förträftligt, och jag är eder synnerli­

15

Sök bidrag!

Kulturfonden för Sverige och Finland delar årligen ut bidrag till föreningar, men även till en­ skilda personer, för verksam­ het, studier av kulturella och sociala förhållanden i grannlan­ det, språkstudier, vetenskapliga undersökningar, utbyte på oli­ ka konstområden etc.

Ansökningstiden utgår den 15 januari 1984.

Blanketter kan fås från Nor­ diskt Informationskontor , tel.

961-120804.

Förfrågningar kan göras till informationssekreterare Ulla­ Maj Kukkonen, tel. 961­ 120 804 eller till projektsekrete­ rare Paul Lindell, tel. 961­ 113 541.

EN VIDEO TILL JUL DUX

VIDEO

2000

21 VR 20 • bärbar • vändbar kassett

ASA

VIDEO

JVC VIDEO HR-D120E • fjärrstyrd • VHS-system

LUXOR VIDEO

Mod. 9213 • lättmanövrerad • VHS-system

VR 4100

• förmånlig • VHS-system

ALLRISKFÖRSÄKRINGEN FÖR DIN BIL FRÅN OSS ~ INGEN SJÄLVRISK INGEN TILLÄGGSPREMIE

FÖRSÄLJNING OCH UTHYRNING:

NYKARLEBY -JEPPO FÖRSÄKRINGSFÖRENING

VÖRÄ EL & RADIOAFFÄR 66600 Vörå Tel. 961-56861

gen förbunden att ni förde kirurgfrågan på tal, annars är jag rädd att den helt skulle ha fallit mig ur minnet. Hur många behöver jag? Två eller tre blir väl tillräckligt?"

"Två för varje part brukar vara det vanliga. Jag tän­ ker då på överkirurger, men i betraktande av våra klien­ ters höga samhällsställning vore det lämpligast och rikti­ gast alt var och en av oss utsåge ett antal konsulterande kirurger bland läkarkårens mest framstående medlem­ mar. Dessa kommer i sin privata ekipage. Har ni träffat avtal om någon likvagn?"

"Likvagn ... åh, du milde, var har jag mina tankar egentligen? Den detaljen ska jag med det snaraste gå i författning om. Jag förefaller er säkert mycket okunnig, men det får ni försöka ha överseende med. Det beror på att jag aldrig förr varit med om en så här förnäm duell.

Visserligen har jag haft att göra med en hel del dueller hemma på Stillahavskusten, men jag märker nu att det var tämligen primitiva tillställningar. Likvagn - jo jag tackar jag! Vi lät alltid de stupade ligga där de låg och se­ dan kunde de som hade lust komma och bunta ihop dem och köra bort dem. Har ni annars något att föreslå?"

"Inget annat än att begravningsentreprenörerna som vanligt åker tillsammans_ Deras underordnade och likbä­ rarna kommer till fots, vilket också är i överensstämmel­ se med skick och bruk. Om jag får lov att infinna mig re­ dan vid åttatiden så kan vi gemensamt göra upp om ord­ ningsföljden inom processionen. Jag har den äran att re­ kommendera mig."

Jag återvände till min klient som sade: "Nå,'huI dags ska duellen börja?"

"Halv tio."

"Utmärkt. Har ni underrättat pressen?"

"Min herre! Kan ni verkligen med hänsyn till vår trog­ na och långvariga vänskap anse mig i stånd till en dylik låg och simpel handling ... " "Se så, se så, vad är det ni säger, käre vän? Har jag så­ rat er på något sätt? Förlåt mig i så fall. Kanske har jag lagt alltför mycket arbete på era skuldror. Fortsätt i så fall med de övriga detaljerna och bry er inte om den här.

Den blodtörstige Fourtou kommer nog själv att sörja för den saken. Eller också kan ju jag - ja, jag ska för säker­ hets skull skicka ett par rader till min journalistvän, monsieur Noir ... " "Å, nu kommer jag att tänka på att ni kan bespara er den olägenheten. Monsieur Fourtous sekundant har re­ dan underrättat monsieur Noir."

"Hm, jag kunde jlUSt tänka mig det. Det är så likt Fourtou - den mannen kan inte leva utan publik."

Klockan halv tio följande morgon närmade sig proces­ sionen slagfältet vid Plessis-Piquet i följande ordning: förSt kom vår egen vagn, där endast monsieur Gambetta och min egen enkla person färdades, så följde en vagn med monsieur Fourtou och hans sekundant, därefter en vagn med två vältalande skalder ur vars bröstfickor stack upp manuskripten till deras långa gudlösa liktal, så följ­ de en vagn med överkirurgerna och deras instrumentIå­ dor, sedan kom åtta privata ekipage med de konsulteran­ de kirurgerna, så en droska med likbesiktningsförrätta­ ren, sedan de båda likbilarna, så en vagn med begrav­ ningsentreprenörerna, så en lång svans med deras assi­ stenter och likbärare tilJ fots och till sist framtonade ge­ nom morgondimman en lång rad sympatisörer, tillfälliga

Tel. 20922, JEPPO 42 340

Kb KE SARIN Ky 66800 Oravais Tel. 961-53110

MUNSALA FÖRSÄKRINGSFÖRENING

~

l

~

Tel. 41 270

åskådare, polis och borgerskap. Det var som sagt en mycket ståtlig procession som säkert varit värd att be­ trakta om blott väderleken inte lagt hinder i vägen.

Några samtal förekom inte. Jag tilltalade åtskilliga gånger min vän, men jag tror inte han märkte det, ty han var hela tiden sysselsatt med att kika på ett papper i plån­ boken medan han själsfrånvarande satt och mumlade: "Jag dör, på det att Frankrike må leva! Jag dör, på det att Frankrike må leva! .. _ " Vidl ankomsten till valplatsen stegade jag och min kol­ lega upp de trettiofem metrarna och drog lott om platser­ na. Det sistnämnda var en ren formalitet, ty i ett dylikt väder var alla platser lika goda. Då dessa förberedelser var avklarade, vände jag mig till min klient och frågade om han var redo. Han stramade upp sig i hela sin vidd och sade barskt: "Jag är redo! Gör batterierna klara för skjutning!"

Laddningen ägde rum i särskilt utvalda vittnens närva­ ro. På grund av vädret ansåg vi det klokt att utföra den­ na delikata uppgift i lyktsken. Därefter intog våra män sina respektive platser_ Vid denna tidpunkt påpekade polisen att åskådarna hade makat sig fram ett bra stycke på båda sidor om val­ platsen. Man bad oss därför uppskjuta duellen någon minut medan dessa stackars människor fördes i säkerhet.

Denna begäran villfors.

Sedan polisen beordrat de båda folkhoparna att ställa upp bakom duellanterna, var vi på nytt redo. Då emeller­ tid sikten försämrades alltmer, kom jag och min sekun­ dantkollega överens om, att innan vi lät den ödesdigra signalen för eldgjvning ljuda, skulle vi var på sitt håll ut­ stöta ett högt rop för att göra det möjligt för kämparna att veta i vilken riktning motståndaren befann sig.

Jag återvände nu till min klient och blev en aning be­ kymrad då jag märkte att han förlorat en hel del av sitt ursprungliga stridshumör. Jag försökte efter bästa för­ måga gjuta nytt mod i honom. "Uppriktigt talat, käre vän", sade jag, "så är- ju det här inte så farligt som det ser ut. Om man betänker vapnens karaktär, det begrän­ sade antalet skott, det rikligt tilltagna avståndet och den täta dimman och härtill lägger den omständigheten att den ene av de stridande är enögd och den andre skelögd och närsynt, så tycker jag ärligt talat inte att duellen ska behöva få dödliga följder. Det finns faktiskt en chans för er båda två att överleva. Så upp med humöret bara! Stå inte och häng med huvudet!"

Dessa ord hade så god effekt på min klient att han ge­ nast sträckte fram handen och sade: "Nu är jag mig själv igen. Giv mig vapnet!"

Jag placerade pistolen - så liten och övergiven - mitt på hans oerhörda handllata. Han betraktade den och ge­ nomfors aven rysning. Och med brusten stämma förkla­ rade han medan hans blick sorgset dröjde vid den lilla tingesten: "Ack, jag fruktar icke döden, utan lemlästningen!"

Jag muntrade upp honom än en gång, och med så gott resul tat att han sade: "Låt tragedin taga sin början. Ställ er bakom mig. Övergiv mig icke i denna allvarstyngda stund, min vän!"

Det lovade jag honom. Därefter hjälpte jag honom att rikta pistolen mot den plats där jag förmodade att hans motståndare befann sig samt uppmanade honom att lyss­ na noga och sedan lägga an efter min sekunda11tkollegas

ALL-SERVICE I FÖRSÄKRINGAR

rop. Så ställde jag mig rygg mot rygg med monsieur Gambetta och utstötte ett rungande "Oh-hoj!". Detta rop besvarades ur den täta dimman långt borta i fjärran och strax därpå upphävde jag ett nytt mp: "Ett-två-tre-eld!' , Två dämpade ljud, som ungefär som "sprutt! sprutt!" nådde mina öron och i nästa ögonblick pressades jag till marken under ett berg av kött. Trots att jag var åtskilligt mörbultad lyckades jag uppfatta följande svaga viskning ovanifrån: "Jag dör på . .. på ... vad tusan är det nu jag dör på? Jo visst ja - FRANKRIKE! Jag dör, på det att Frankrike må leva!"

Kirurgerna började svärma omkring os's med sina in­ strument. De granskade noga varenda näck av monsieur Gambettas väldiga hudareal med det lyckliga resultatet att de inte påträffade något som hade det minsta med en blessyr att göra. Därefter följde en scen som i alla av­ seenden var glädjande och upplyftande.

De båda gladiatorerna föll varandra om halsen medan strömmar av stolta och lyckliga tårar forsade ur deras ögon. Den andre sekundanten omfamnade mig, kirur­ gerna, vältalarna, begravningsentreprenörerna, kort sagt - alla omfamnade alla, alla gratulerade och ropade och hela luften fylldes av lovsång och obeskrivlig glädje.

I det ögonblicket kände jag att jag hellre ville vara hjälten i en fransk duell än en konung med krona och spira.

När sinnesrörelsen lagt sig en aning samlades de närva­ rande kirurgerna till rådplägning och efter en del vidlyf­ tigt debatterande fastslog de som sin uppfattning att det fanns anledning förmoda - givetvis under förutsättning av den noggrannaste vård - att jag borde kunna överle­ va. Mina inre skador föreföll vara av de allvarligaste ef­ tersom ett bräckt revben tycktes ha trängt in i vänstra lungan samtidigt som många av mina inre organ förskju­ tits så långt bort från sina ursprungliga platser att det måste anses som tvivelaktigt om de någonsin skulle kun­ na förmås utföra sina funktioner inom så avlägsna och för dem så främmande områden av min kropp. Därefter satte man min vänstra arm på plats igen, vred högra höf­ ten i led och återskänkte näsan dess ursprungliga form.

Jag blev föremål för det allra största intresse, ja, även beundran, och många uppriktiga och varmhjärtade per­ soner lät presentera sig för mig och sade alla att de var stolta över att ha fått möta den ende som under de senas­ te fyrtio åren kommit till skada i en fransk duell.

Jag lades in i en ambulans i spetsen för processionen och fördes under pomp och ståt genom Paris och till sjukhuset såsom den mest lysande gestalten i det stora skådespelet.

Så lyder den sanningsenliga berättelsen om vår tids minnesrikaste privata strid.

Jag blev underligt nog inte tilldelad storkorset av He­ derslegionen. Det är nämligen ytterst få som undgår den­ na utmärkelse.

Jaghar inget att förebrå nägon. Jag handlade på eget ansvar och var beredd att taga konsekvenserna.

Utan skryt vågar jag ändä påstå att jag inte är rädd för att ställa mig framför en fransk duellant, men så länge jag är vid mina sinnens fulla bruk kommer jag däremot aldrig mer att ställa mig bakom en dylik person.

Till svenska av Mårten Ed/und

I

I

/

16

-----------------------------------------~---_._-_

­

.. -- ..

n"avid Bowie

Aret var 1966. Vid den tidpunkten hände det sig att en viss ung man gick i London och drömde om en karriär som rocksångare.

Det var en dröm som han delade med många den här tiden när grupper som Beatles, Kinks, Rolling Stones m.fl. förorsakade en tonårshysteri utan like.

-

Den här unge mannen hade det föga originella namnet David Jones inskrivet i sin dopattest.

Namnet till trots såg David Jones till att drömmen förverkliga­ des. Han blev rockstjärna. En av de allra största och du känner honom som David Bowie.

David Jones föddes i London i januari 1947. Han viiXte upp i arbetarkvarteren i Brixton och hans barndom präg­ lades inte av överflöd, varken ekonomiskt eller emotio­ nellt.

Tidigt var David intresserad av mode, musik ·och klä­ der. Skolan lockade föga.

Vad skulle den det i ett London som sjöd av pop­ hysteri? .

Vi har kommit fram till 1966 och David var nu fast be­ sluten att göra karriär i rock branschen. Men Jones var ett alltför vanligt namn. Dessutom fanns det redan en Davy Jones i gruppen The Monkees, en amerikansk grupp som med hjälp av TV blev en kort, men lysande saga.

19·år gammal bytte David Jones alltså namn till David Bowie. Och, kan lugnt sägas att nu startade karriären för en av giganterna i rock branschen.

Det skulle ännu ta några år innan han slog igenom.

Innan major Tom hjälpte David att göra succe hann han pröva på teaterbanan 1968: Han gjorde ingen större lycka på scenen. Inte ännu.

Fantasifiguren

Ziggy

Följande år var det så dags för Bowie att slå igenom som rockstjärna. Med "Space Oddity" kom den första i en ännu oavslutad lång rad av hitlåtar.

Fantasifiguren Ziggy Stardust är en Bowieskapelse som provocerade och oroade. Som fick publiken att jub­ la. Och Bowie på knä. Med framgångarna kom ett allt större behov av droger. Tilsvidare handlade det "bara om alkohol, om whisky, om ...

Efter Ziggyperioden - som efter vad historien för­ täljer ledde till att Bowie smälte ihop med sin fantasi­ figur, de tu blev ett - kom AUadin Sane.

En ordlek. A lad insane betyder nämligen "en galen kille" i en ungefärlig översättning. Och beskriver hur Bowie upplevde sig själv. Kända Bowielåtar från de här åren, 1972-73, är "John, I'm Only Dancing", "Suffra­ gette City" och "The Jean Genie" för att nu nämna några.

Det är från de här åren som många skapade sig en uppfattning om Bowie. En felaktig uppfattning vill säga.

Man såg en liten del aven synnerligen komplex människa och blev kvar med den bilden på sin näthinna.

Och för väldigt många - speciellt om de lämnat ton­ årsstadiet - blev den här bilden något man inte kunde förlika sig med: En karl skall inte göra make-up!

En karl skall se ut som en karl och inte som en upp­ spacklad hora! Glitter, paljetter och platåskor ... Huu!

Många har haft svårt att acceptera trendskaparen Bowie!

Det var först vid den här tidpunkten som artikelförfatta­ ren upptäckte Bowie. Så här i efterhand känns det synnerligen förvånade att "S pace Oddity" -Ziggy Star­ dust-Alladin Sane kunde passera obemärkt.

Trots allt har jag följt med rockmusikens utveckling ända sedan mitten av 60-talet. Och jag har inget minne av "Space Oddity" , inget bestående minne vill säga.

Men bättre sent än aldrig även om mitt intresse för Bowie inte varit stabilt. Snarare kunde det karaktäriseras som något slags tillst4nd av "hatkärlek" . Endera har jag tyckt förbannat bra om Bowie eller så har jag inte alls ve­ lat höra mannen . ..

Samma år som" Alladin Sane" kom ut kom en platta som häpnade, "Pin Ups" består nämligen helt av låtar

som andra skrivit. "These .songs are among my favou­ rites from the '64-67' period of London" deklarerar Bowie på baksidan av skivkonvulutet. Här finns bl.a. ut­ sökte versioner av Them's "Here Comes the Night" och Yardbirds' "Shapes of Things".

Det här var den första Bowieplattan som jag släpade hem. Och jag minns så väl den bestörtning (och avsky!) som min studie- och rumskompis visade upp: Hur kunde jag köpa en platta med den kvinnan! Han hade tagit anstöt av Bowie's sätt att vara, av Bowie's glittrande make-up värld ... Han upplevde Bowie som en skymf. Så fick bara inte en man visa upp sig för värl­ den .

Min kompis var förvisso en riktig karlakarl, en mans­ gris, men hans reaktion var ändå på inget vis ovanlig ­ och är det inte heller i dag, tio år senare.

"How come you only want tomorr­ ow with it's promise of something hard to do" "TEENAGE WILDLIFE" (1980) Som en parentes kan nämnas att Bowie gifte sig med den amerikanska fotomodellen Angie i London 1970. Att de fick en son - Zowie - tillsammans, att de flyttade till USA och att de nu är skilda.

Skivorna fortsatte att sälja bra. "Diamond Dogs" innehåller förutom den välkända titellåten en annan av Bowie's "stora" låtar, "Rebel, Rebel".

1975 kom en av mina favoriter med Bowie. "Young

17

Americans" är en LP som andas mycket soul. Mera än det mesta . lm Bowie har åstadkommit fram till de två se­ naste studioalbumen. Men det var också soul i frak, för­ finad, s(lfjstikerad.

Soulmusiken bildar något aven plattform för Bowie.

I den hittar man mycket av Bowie's musikaliska rötter.

Men det betyder förvisso inte att man kan sätta lik­ hetstecken mellan Bowie och soulmusik. Inte på långt när.

För något som kännetecknat mannen ännu mera är hans föränderlighet. Som en kameleont byter färg har han växlat från den ena musikstilen till den andra.

Många gånger har han gått i spetsen för nya trender.

Hans känselspröt för vad som går hem är formidabla.

Hans oro har också gjort att det varit svårt att hänga med i utvecklingen. Kasten har varit stora och tvära.

I sin egen liDa värld "Station to Station" albumet var det sista USA-produ­ cerade albumet på en tid.

Den här tiden, mitten av 70-talet, kan man verkligen säga att Bowie's ordlek träffade prick. Han uppträdde allt som en verklig knasskalle 1976, när han på Victoria Station i London sträckte fram högra handen i en nazi­ hälsning och påstod att det kanske itne var så dumt med diktaturer. Att Hitler egentligen varit en rockstjärna.

T.o.m. de trognaste fansen började tvivla på sin stora idol. Var han riktigt klok?

Och faktum är väl att Bowie vid den här tiden hade stora drogproblem. Nu fanns också kokain med i bilden.

Det hade han hittat i USA under sina hektiska år där.

Han levde i sin egen lilla värld . Märkt av sin livstil.

Efter ett kort mellarispel i London - det var vid hem­ komsten som den berömda incidenten vid Victoria Sta­ ~on inträffade - styrde Bowie stegen till Berliri.

"Leaders come and all the people knew that given time the leaders go" -

fi': "SOMEBODY

UP THERE LIKES ME" (1974)

Innan Bowie bosatte sig i Berlin hade han avverkat en stor, succeartad turne.

Men i och med Berlinåren blev klimatet för Bowie kärvare.

• Säkert hade punkens genombrott sin betydelse i sammanhanget, men ännu mera betydde nog hans egna musikaliska experimentella utflykter. l samarbete med Brian Eno, en av de många kult­ figurerna i rockens historia, spelade Bowie in tre LPn under åren i Berlin.

"Low" inleder samarbetet Bowie-Eno. Det är en kall, ångestfylld platta. Kraftigt influerad av teknorock­ arna Kraftwerk.

Publiken skakar konfunderad på huvudena och vän­ der honom ryggen när nästa LP, "Heroes", fortsätter en utveckling som man inte förstår sill nA. Också kritikerkåren har det svårt med Bowie den här ti­ den. Men i och med "Lodger" verkar det som om de skulle ha förlåtit honom.

Eller, kan det vara så att de hunnit i kapp honom ... igen? Att punkten helt tog andan ur rockvärlden just när Berlintrilogin kom till? Åtminstone författaren Klas Östergren tror att de här plattornas betydelse kommer att växa framledes.

"Lodger" fick alltså fin kritik. Singeln "Boys Keep Swinging" ansågs som hans bästa på många. många år.

Själv tyckte Bowie så här om "Lodger": "Jag har svårt att tala om plattan, det går liksom inte att analysera den, för dom områden vi jobbat med är än­ nu så länge nya. Det går heller inte att klassificera "Lod­ ger" . Men den innehåller samtliga stilar jag varit invol­ verad i. Samtliga utom rock'n'roll. "Lodger" är absolut ingen rock-platta.

I den här samma intervjun berättar Bowie att inget material var skrivet när de gick in i studion för att göra "Lodger" . Att melodierna tog en vecka för honom att skriva - "jag arbetar alltid mycket snabbt" - och så säger han att det är producenten (mångårig sådan) Tony Visconti och samarbetspartnern Eno som står för grov­ jobbet. För soundet.

Jag ~kall ännu plocka ett Bowiecitat från den här sam­ ma intervjun och det knyter an till Bowie's föränderlig­ het som jag tidigare snuddade vid.

- Jag vill hela tiden förnya mej, ligga före alla andra.

Skapa trender. Med kvalitet.

- Det är kvalitet jag vill ha, inte en rock'n'roll-­ karriär. Mitt ego är sånt att jag vill bli igenkänd som den som bidrog med nåt verkligt meningsfullt. Och när jag märker att jag inte uppfyller mina krav, går jag bara vid­ are, söker nya vägar ...

Med "Lodger" tar Bowie adjö av Berlin och sätter sig på flygplanet - bokstavligt talat, jag vet inte om han flög, däremot vet jag att Bowie blev kvitt en fobie under de här åren: rädslan för att flyga - och återvänder till det stora landet i väster.

"Ashes to ashes funk to fynky we know Major Tom's a junky strung out in heavens high Hitting an all time low" "ASHES TO ASHES" (1980) Tillsammans med Bowie tar vi steget in i ett nytt decen­ nium, 80-talet som hittills varit så framgångsrikt för Da­ vid Bowie.

Framgångarna började väl egentligen med att han gjorde succe på Broadway, som "the Elephant Man".

Med ansiktsrörelser och gester tar Bowie teaterkritikerna - och de lär minsann vara svårflörtade! - med storm och han vinner som den vanskapte elefantmannen äntli­ gen erkänsla som skådespelare.

Jag tror att den här framgången för David Bowie är en av hans största, med egna ögon betraktat.

Redan 1963 prövade han ju på teaterbanan. På 1970-­ talet hade allkonstnären Bowie några, man vågar säga, misslyckade filmroller. 1976 i "The man who fell to earth" och 1978 i "Just a gigolo" . Kultfilmer numera.

Roller som gav Bowie föga fast mark att stå på.

Med 80-talet tycks han bita sig fast i teater- och film­ världen ordentligt. Två filmer har i år, 1983, gett Bowie blodad tand : "Merry Christmas Mr. Lawrence" och "The Hunger".

Den japanske regissören Nagisha Oshima kommenter­ ar i en Schlagerintervju Bowie's utstrålning så här: "Da­ vid Bowie var nyckelskådespelaren i min film. Han är en extraordinär personlighet. Han har charm, attraktion, och dominas. Han är både vacker, ren och näturlig. Kort sagt, han är en ängel.

Själv säger Bowie att rollen som "Mr Lawrence" är den mest tillfredsställande han spelat under sin karriär, de musikaliska framgångarna medräknade ...

Det kunde skrivas mycket om skådespelaren Bowie, men det får räcka med att filmerna "Christine F" (1981) och "Ziggy Stardust" (1983, men filmad under den sista turnen som Ziggy, 1973) nämns. Hans roll i TV-skåde­ spelet Bertolt Brecht's Baal får inte heller glömmas. Det troliga är att det här ~ara är början på Bowie's skåde­ spelarbana. Mera skall kpmma.

Men 80-talet har handfat om flera succeer för under­ ~

verket David Bowie.

"Scary Monsters"-LPn be blades t.ex. av både pub­ lik och kritiker.

Det albumet blev hans sista st qioplatta för RCA. Ef­ ter alla dessa år lämnade han ReA för arge konkurr­ enten EMI. Orsaken lär kunna räknas i dollarsedlar . ..

Och visst fick EMI en jättelik avspclr\c med Bowie i ga­ raget. En gigantisk världsturne lär att hett kosing åt and­ ra än Bowie.

Arets dansplatta - inte odiskutabelt, men . . . ­ "Let's Dance" spelades in på 19 dagar. Och med den bir LPn bröts ett mångårigt samarbete med producenten To­ ny Visconti. Inkom Chicmannen Nile Rodgers. Ut kom en LP som består av idel singelhits. Souldrypande. Dan­ sant. 80-talet har också betytt att Bowie och video blivit samarbetspartners. Till monstruösa kostnader sägs det.

Just nu känns det som om allt Bowie rör vid blir till guld. EMI ger ut en massa pröjs men räntan är rekord­ stor . . .

Och Major Tom dansar fram genom SO-talet med Bowie och frågan är i vilken skepnad vi kommer att se honom nästa gång: Återkommer han som vampyr (filmrollen i "The Hun­ ger"), utomjordisk varelse (Ziggy), som älskare (video­ filmen " China Girl" klarade inte den engelska cencuren) . eller . . . ??

David Bowie är en svårfångad tusenkonstnär och ovanstående betraktelse känns som ett billigt skrap på ytan, men ändå hoppas jag att skrapet berättar något om David Bowie, om en av de få i rockmusiken som skapar annat än dagssländor.

Själv har han vid något tillfälle sagt att hans musik är aktuell också tio år efter att den skapats. Jag håller med honom, det mesta han skapade håller ännu i dag. Hur många rockalster kan vi säga detsamma om?

ALEX

'--'

---· Y.

18

Välspelade matcher i Unihoc-finalen

•

Senaste lördag hölls slutspelet i SÖU:s Unihoc-turnering. Uni­ hoc-turneringen spelades nu för fjärde gången och intresset är fortfarande stort ute i förening­ arna . I årets turnering har ca 50 lag deltagit i de olika ringarna .

Vid slutspelet deltog i år 5 - herrlag och 3 damlag, den st­ ränga kölden torde ha bidragit i tiU att några lag uteblev.

I herrklassen visade hemma­ lagetigen en gång sin styrka ge­ nom att i finalen besegra Lepp­ lax NF med siffrorna 6-5. Årets final var en mycket väl­ spelad match och man kan kon­ statera att unihoc har gått starkt framåt på de senaste åren. I damklassen var Petalax UF:s lag helt överlägsen de and­ ra två lagen . Samspelet löpte fint för flickorna säkert till stor del beroende på att flickorna också håller på med fotboll, där samspelet också är viktigt.

NUFS:s seger var föreningens tredje medan Petalax UF nu tog sin första seger.

• NUF:s herrlag: Övre raden fr. v. Kenneth Björkho/m, Mikae/ B/om- FINAL stedt, Andreas Back/und och Pet.er Nyman. Nedre raden fr. v. Fredrik Back/und, Henry Kal/vi (Jch Mikae/ Junel/.

NUFS-Lepplax NF

•

Herrar: MUFS-Maxmo UF Lepplax Nf-Terjärv UF Petalax UF-NUFS Lepplax NF -Maxmo UF Petala.x UF -Terjärv UF NUFS-Lepplax NF Terjärv UF-NUFS

14-1

5-4 2-9 12-7

2-3 7-3 4-9

För drygt ett år sedan erhöll Has­ se Alfredsson priset "Guldbag­ gen" för filmen "Den enfaldiga mördaren". Nu har Hasse åter haft premiär på en egen film .

Premiärvisningen gick av stapeln i Torneiilla i Skåne - numera även kallat Sveriges Hoolywood .

Filmen heter kort och gott "P & G". Den bygger på en roman av Waldemar Hammenhög "Pet­ tersson & Bendel". En tidigare filmatisering gjordes så tidigt som 1933. men enligt uppgift ska Hasse Alfredssons version ha fö­ ga med både film och roman att göra.

Iden är densamma. men tret­ tiotalet har förbytts i åttiotal och handlingen utspelar sig i konsult­ företagens och pizzeria-kedjor­ nas värld .

I rollerna finns bl.a. Allan Ed­ wall, Stellan Skarsgård, Lena Nyman och Lill Lindfors. Frågan är nu närmast när vi måhända ska få tillfälle att se filmen här hos oss .. .

Tomteproblem 6-5 .

Damer: Resultat från slutspelet i SÖU:s unihoc-turnering i Nykarle­ by:

Hasse Alfredsson och P & B

Ytterjeppo UF-Terjärv UF 5-1 Terjärv UF-PetaJax UF 0-9 Petalax UF-Ytterjeppo UF 3-0

När Brages Lucia i Vasa i sön­ dags traditionsenligt red genom Vasa, lär man ha haft ett himla besvär att få tag i tomtar till föl­ jet. Tills nästa år lär man fundera på om .småtomtarna eventuellt kräver betalning ...

Provkör testvinnaren

Uno! de ekonomiska.,

månens

folkbil

Rymliga inre utrymmen inom en småbils yttermått finns i Uno förenade med hög pres­ tationsförmåga och extremt låg bränsleförbrukning.

Kom och provkör hos

oss!

AB NAR-AUrO OV ••

I

I

962-41 277 NÄRPES

AB Oravais Vagn

& Maskin OV 961-534190RAVAIS

PEOE-AUTO OV 967-67688 EDSEVÖ

Slutställning, herrar: 1.

2.

3.

4.

5.

NUFS Lepplax NF Terjärv UF Petalax UF Maxmo UF

Slutställning, damer: 1. Petalax UF 2. Ytterjeppo UF 3. Terjärv UF

4 p.

2P OP

Bästa målgörare Damer: l. CamiUa Sandström 2. Susanne Åbonde 3. Carina Sandström

Herrar: I. Peter Nyman 2.

3.

3.

3.

Andreas Backlund Fredrik Backlund Bebbo Lillrank Hasse Sundqvist

5 mål 3

m~1

3 mål 14 10 8 8 8

mål mål mål mål mål

Petalax UF

NUFS

• Peta/ax UF:s dam/ag: Övre trappan fr. v. Mona Lassfo/k och Anki Abonde. Nedre trapppan fr.v. Susanne Abonde, Carina Sandström och Katarina Sandström. Stående fr. v. Camilla Sandström och Anki Lepplax NF Lassfo/k.

.

I

Österbottniska Posten M~' dlem i tidningarnas förbund . Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar.

Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1983

ÖP-rådet : Leif Rex, ordförande Sture Erickson. Stig-Göran Forsman. Birgitta Strand.

Lars-Erik Backman och Ulf Johansson Chefredaktör och ansvarig utgivare: Leif Sjöström Tel. 967-13 555. hemtel.

967-18697 Redaktion: Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68601 JAKOBSTAD

Redaktör i Vasa: Sven-Erik Glader tel. 961-1 \3 522. hemtel.

961-32698 Redaktör i Sydösterbotten John Ahläng. tel. 961-1 \3 522. hemtel. 961 - 112001.

PRENUM ERA TIONSPRIS 1983 Helt år ...... ..... . ..... .. ......... ....60.­ Halvt år ... .... .. .. .. ............ .... .40. ­ Skandinavien .... .. .. ...... .. ....... 70.­ Lösnummer .. ........ .. .... .. .. ..... 2.50

UR 21~IIA •

e e ~

'

, •

'. .

•

Dynamisk bildkontroll, störningsfri bild också vid snabb· och långsam spolning och vid stillbild.

Dynamisk brusdämpning både vid in· och uppspelning.

tJ~.,

tema fung"" d;"kl En månads fö'pcog"mm,,;ng. Automat· stoPP. inspelningen kan startas manuellt och avslutas med programmerat stopp. Massor av inspelade program'kassetter.

ELHUSET

MED SERVICE

OCH NYHETER

GUSTAFSSON Stationsvägen 5 Tel. 967·10544

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13. Jakobstad Tel. 967-\3 555

ANNONSPRIS I texten ................................ 3.75 Efter texten ........................... 3.75 Bestämd plats -.20 per mm

ANNONSMOTTAGNING SÖU:s kansli. Handelses­ planaden 10 D. 65 100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961-121 564 Tisd. tel. 967-11 827 Hemtel. 961-222 508 Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.

FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm.

Färgtillägg -.35 spmm Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas an­ nonser vilka meddelat~ per telefon el­ ler som på grund av postförsening in· te införts i begärt nummer.

19

IIII• •W

VI VIDEOFILMAR REVYER, BRÖLLOP, JULFESTER OCH AlN DRA EVENEMANG ...

REPLOT FÄRJFÄSTE • HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH BANDSPELARE

I

I

-

ADRESS/OSQITE:PB/PL7, 65610 SMEDSBY/SEPÄNKYLÄ TELEFONIPUHELIN: 961·644207 , 222396

Tel. 961·38020

DU!· för allt emellan rockkonserler och friluftsmöten

an

,

sound check

,,...

.......................

..... . :..•....

:

Förmånl!p"

:

TILLBEHOR o.

RESERVDELAR

! :

NÄRPES - NÄRPIÖ

..:.... ,:....

967 • 7J 0.17

:

I •

.........

TEL 962 - 43140 PUH .

Tå . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

~~

:SVEN NORRGARD•••

STATE

för­

länger motorns livslängd

Erick son & Erickson Karlav. 3 V

961-120 311

SLALOM-RESA

HR·D120

autosähkö. blIelektriska :

din motor QUAKER

Video' med grundfunktionerna och tråd lös till Hemavan i Sverige • fjärrkontroll.

Med buss från Karleby via Jakobstad, Nykarleby och Vasa : Sepänkyläntie~Smedsbyvägen: Kom och hämta en riktig fam'i lje'ulklapp! till Hemavan. : 961-114 951 65100 I-........:....:..=..:...:...=.-:....:..:.~,..:......---_..:::-_ _=--:._-:.......;",,--t 26. 12. kl. 18.00-29, 12, kl. 23.30.

,!

:

(Vasa hamn)

Vaasa 10 •

......................!

INHEMSKA o.

INTERNA TiONELLA

ARTiSTER

r

L

...,

(Vasa hamn)

"" •

-

11\1-

-.

--1&&3

- .

•

l4423!"1

OBSI På kommande: Resa till Österrike under påsken (15-23.4. -84).

Närmare Information och anmälan:

SÖU r.f., tel. 9611113572 el. 115372.

RESEARR.: Björk&8oström samt Toureila.

VASA PRODUKnON 961·119920

VASA musikbranschens specialaffär

BOLAGEN MED RESURSER

_MII~_1II1t

Backl.und-bolagen är ett av de ledande och mest dynamiska företagen inom byggnadsbranschen i denna region. Denna ställning har uppnåtts tack vare de resurser bolagen representerar.

PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN 65100 VAASA - VASA 10 11' 110 159

Ett starkt företag ger trygghet och säkerhet åt konsumenten - produk­ ter och tjänster av högsta kvalitet - säkra och pålitliga leveranser.

ANLITA VARA KUNSKAPER FRAN GRUND TILL FÄRDIGA HUS

PRESENTER

Kermik, porslin. skämtcutiklar m.m.

'Pre~e'lt~iiJJlJrell Inn e h len a Wil so n

Tel 96241423

- NYKOBE för kvalitetsbetong. samt uthyrning av betong· fickor. bask etter OCh,ibrationsredskap samt förmedling av lyftkranar.

- ORAVAIS HUS AB för kompletta egnahemshus och rad· hus i storelement.

- JUTAS SMAHUS för egnahemshus ismåelement - BYGGNADSBYRA H BACKLUND KB för byggnadsprojekt

av olika grad - alla slag av entreprenadarbeten-- fullstän · digt utrustade byggnader .

- WAASA ELEMENT för småhus, hallar, våningshus. of· fentliga byggnader m .m. i betongelement.

FORDRA KYALlTET - FÖR DIN EGEN SKULL - Y ÄND DIG TILL OSS

Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes

RESEBVRÅ

INGVES

Nr.RPES

RESOR

962·UOU

TEL .

BACKLUND·BOLAGEN

rmrj~~~J

66800 ORAVAIS

Tel. 961 ·53287

Fabriksgalan 6 66900 NYKARLEBY Tel. 967·20 188

.lUTaS

.;;n:4.,."·'··,.1\1'·':I.lO....

66900 Nykarleby. Tel. 967·20088

Box 241. 65610 SMEDSBY .

Tel. 961·222866

NEFAX: 961·222682

•

• 20

1111

-

a e

J

I I I

FÖRSÄI<RINGSBOlAGET

Svensk· Finland \, KORSNÄS KURSCENTRAL anordnar I Korsnäs

kurs för grävmaskinsförare Kursen t>örjar 2.1.·84 och pågår 12 månader, varav 3 månader I slutet av kursen utgörs av praktik hos entreprenörer inom branschen. Körkort erfordras.

kurs för murare

•

Kursen börjar 9. 1. ·84 och räcker 6 månader. Till kursen antas sökande med minst 1 års erfarenhet från byggnadsbranschen.

Ansökan till ovannämnda kurser bör inlämnas senast 20.12. -83 till närnaste arbetskraftsbyrå.

Utbildning, mat och eventuell Inkvartering under kurstIden är kostnadsfri och dessutom kan utbIldningsstöd och reseersätt­ ning erhållas.

I IJ

Över 120.000 försäkringar, tecknade av privatpersoner, företag , kommuner, tör­ eningar m.fl. , finns i dag i Svensk­ Finland. Alla har de ett gemensamt de värdesätter det svenska alternativet som gör det möjligt för dem att använda sig av sitt modersmål i sina försäk rings­ ärenden.

Kontakta oss så får ni veta mera om vårt alternativ!

NYKARLEBY BILSERVICE

Tel. 20730 VI utför: bil- och traktor­ IH­ reparationer service ,I lager: Pakkas-acku ackumulatorer Mobil och Quaker State oljor.

Dä'ck Startkablar Kylarslangar Laddningsaggregat m.m.

Arbetskraftsbyråerna Abbacadabra

NYKARLEBY BOKFÖRINGSBY~A 66900 Nykarleby tel. 20822 -

66950 Munsala tel. 41141

bokföringar ADB lönebokfOringar ADB reskontra ADB

66850 Jeppo tel. 42588

- revisioner - disponentuj)'pdrag - kopierin,gar,.

Även om Abba slutat göra skivor tillsammans har deras musik ing­ alunda försvunnit. Nu har några av deras hits genom tiderna sam­ manställts till en musical" Abba­ cadabra" som går i London just nu. Abbacadabra innehåller fjor­ ton av deras mest kända låtar fast med helt ny text, och dessut­ om finns några nyskrivna låtar också med.

ERBJUDANDE

-­ r a a .vol

SPARA 10.0O0:­ KÖPEN

Ekiund&Co

VI-deo

ÖPPET: Vard. 9-17 Lörd.9-13

-83:A NU!

Tel. 961-56677

K....ffnyh.f.' vlI.~.r f,ån 8iJd.,fJiI,d.n

HABBEOCH MAJ-BRITT MARTIN

Gäller 750 och 1.100 ccm

§jjg:Johons """- * SLIPPERS * WANTONS ~ * SHADES * SAINTS JAG BESTÄLLER MOT POSTFORSKOTT å 48 mk (porto ingår) D .... st. Hasse oell Maj-Britt Martin D .... st. Stlg.Jollans D .... st. SlIppe,. .. Wantons

GENOM ATT INVESTERA I EN FÖRMANLIG MC HAR DU PENGAR ÖVER TILL ANVÄNDN'INGEN

Namn

Postnummer

Terjärv, tel. 968·75168

Underskrift

60-TALS ROCK­ NOSTALGI. DUBBELLÄNGDI

BESTÄLL från: BlM-MUSIK 65730 JUIGSUND eller ring 961 ·32372

Adress

Balles Ralar

70-TALS DANSNOSTALGI OBS! SUPER­ LANG SPELTID!

Postanstalt