Österbottniska Posten (ÖP) nr. 51-52 1979 by Österbottniska Posten

österbottn iska :::::,::,:0 d:::~:':~ngP O ste I1r 51-52 80 p-

Såbar svarade nAlra barn pi dagis i Malax, nit ÖP:s Maria Eriksson IrAlade dem: • om de skrivit nln önskelista At tomten • vad de Ar rAdda lör • vad de skulle göra om de fick bestämma

TORT o

O Om barnets rätt att leka han~laJ: dethAr ÖP till stor del. O O _vuf:s ordförande Kent Taipale, som till professionen Ar barnträdgårdslärare sliger: - Leken Ar för barnet vad jobbet är för ·en vuxen. O O . NAaonting viktigt alltsA. . • K.I pd "K;S ... pnMliJun"""", SIU# W.surl.1NI (bo. so", sU,.) ocb G_ T~ (liIttgst""l 66g..) _MI l;fNII ",.tI "6isba,..•• pd V iletDrill illlgbHf 1 }4Iaolmllll.

Torsdagen den 20 december

ÖS TERBOTTN I SKA POS TE N

Ledarskribent:

Nära marken på alla fyra * Den här tiden för ett år sen stod vi på tröskeln till Barnets år. Nu står vi på tröskeln till något som ska bli ett internationell miljöår.

* Fjolårets sista

BERTEL NYGÅRD

Teckning: LEIF SJÖSTRÖM

ÖP-ledare handlade om:

- en nobelpristagare som blivit fascist. - nobelpristagarens forskningsomnl.de DNA-teknologin. d<:t vill säja forskarnas "lek" med v:1ra arvsanlag. - "Tyst vu", boken som drog i gmg rpiljörörelsen. - barndödlighet i Indien . - "Framtiden i v:1ra händer" och en citat av Erik Dammann som startade rörels;:n. o

Vad borde man sä}a om det på ledarplats ungdomstidning ?

* Jag

tvekar lå'nge och beslutar mej för att bläddra bakåt och se efter vad jag sa för ett år sen.

När man talar om miljön och framtiden. talar man naturligtvis indirekt om barnen . Man borde kanske också göra det mera direkt. Framtiden är något som alltid borde diskuteras ur barnperspektiv. På annan plats i det här numret har Leif Sjöström en teckn·ing som gott kunde ställs upp på skrivbordet framför alla dem som bestämmer hur världen ska ~e ut. Teckningen fö· reställer en knatte som kryper på alla fyra bakom avgasröret på en bil. I bakgrunden ser man ett par himmel höga och skrämmande huskolosser. "Nära marken och på alla fyra" kunde gärna få vara det naturliga utgångsläget också för beslutsfattaren och planera. ren. när de börjar skissa upp framtiden åt oss _ Alla som drar upp kurvor in i framtiden, skulle må bra av att tvingas gå på knä eller krypa till sina jobb en tid. Anas om vill skapa trafikkatuseIlet i stället för vägar att ta sej fram på, borde få leva i bar· nens värld en tid, ständigt omgivna av blyspottande avgasrör i munhöjd.

* Det var inför Barnets år.

Nu inför miljöåret kunde man gott upprepa sej och tala om samma sak. För det å'r ju så egentligen, att miljöåret bara är en naturlig förlängning av Barnets år.

* Tomtmark för kojor .. Glömmer man bort nånting, får man dåligt samvete och för· söker hitta på något. Glömmer man bort barnen i planeringen, måste man ersätta missen med nånting. - Man kanske bygger åt dem en välplanerad och klokt uttänkt lekmiljö. Har man alltså byggt ett ogästvänligt hyreshus, asfalte· rat stora delar av gården och fyllt resten med gräsmatta som ingen får gå på, så får man lov att bygga några gungor och ett par klätterställningar att fröjda I.

Det är bra. Men det är natur· Iigtvis inte allt. Det saknas tomtmark att bygga riskojor på! Vi mänskor är inte funtade så att vi nöjer oss med att konsumera klätterställningar. Vi vill vara med och bygga dem också. Ibland när man ser alla klokt uttänkta och riktigt färglagda, standardiserade lekmiljöer, undrar man över vad som skul· le hända om barnen plötsligt tog sej före att börja "dona" själva.

- Vad skulle hyreshusägaren och gräsmattans vårdare sä· ja, om barnen kom över en hop bräder och slog upp ett "spök· slott" mitt i planteringen? Var och en som själv varit barn - möjligen har de flesta

varit det, även om det inte ser så ut . _ . - vet ju att spökslot. tet som man själv gjOrt har betydligt mer liv i sej än det fär· digt tillverkade. Det är som med käppakär.

rorna förr i världen . Förvisso kunde man glädjas länge åt en fungerande och "riktig" bina tillverkad av föräldraskapet. Men inte var den samma underverk som den man sågade till själv!

Att låta Alvar Utter sova i lugn och ro ... Det har blossat upp en deball om civilljänstgöring i Sydösterbollen - i en tid då man kanske trodde all dviltjänstgöringen som sådan inte skulle behöva diskuteras, åtminstone inte på ch·Ut håll. Sydin har i en tidigare text låtit förstå all dagens vapenvägrare skulle ha måll goll av all vara med under vinterkriget, Anders Teir och Harry Stenlund har gåll i svaromål. Här en del av meaningSUlbylel. Anders Teir: - Man kan indela dem som under krigel var med vid l.ex. Slllnma i I'a Kalegorier. Den ena ulgör, av dc allra Oesla av soldalerna, ,0111 egenlligen inte ville kriga och SOI11 inle skulle ha varil dar om de ,jälva ha fl en möjlighel all v.ilja. - Den andra kalegorin ulgörs av cn lilen klick krigslokiga enlusiasler som gick in för krigel med liv och lust. - Den senare kalegorin kunde Illölj. ligen inbilla sig all någon människa kunde må gOIl av at! vara med vid Lex Summa o

För undvikande av missförslånd viii jag också lillägga. atl jag lycker del är skandalösl alt slalen inI c har ordnal vClcranfragan. - DCI lycker jag jus I av dcn anlcd· niIH!cn. all de allra f1esla av soldalerna TllIe ville kriga. ulan lill följd av den då ,oarande slorpolilikcn Ivingades offra si n h':ilsa och flera ar av sill liv.

kan för den skull knappasl accepleras som någoli ful.lgod ersänare när dCI gälkr värncI av landels frihel och en \ärnlös c'ivilbefolkning. - Erfarcnhelcrna fran andra ländcr förskräcker.

Harry Stenlund: -

och

Chefred. Alvar Utter: - Eflersom Finlands lag i specidla fall lill å lcr civirljänslgöring far vi väl lov att tolerera dem som utnyttjar det la kryphal, men en civihjänslgörare

Bt~ lläll1nillgl' n

"\'apf".·Il ~ l1lil are"

förslageI lill lämpliga ~lraff[lIgärd l' r al deo " a i S-O:, ,j älvsländighelsdagscpos var bckl ä nllnandc. - Själv har jag aVtjänal min UI· mälla lid i var försvarsmakt. llIen anser sedan dess att civiltjänstgörarna är lill belydligl Slörre nYlla för lande!.

- Dc.1 som verkligen skrämmer mig i 5·0:5 skrivelse är all jag där lycker mig se en av foslerländskhelens fulasIe babidor; elI begär all sälla krigarslöveIn i nackcn på alla värdelösa glopar och nycka ner an, iklcl en slund i leran . o·lIer har jagIOlkal kl?

- Jag sitter här och skissar på ett nytt samhällssyslem. som skulle förena det bästa hos socialismen och liberalismen. Jag överväger att kalla det mariannismen - eftN min fw . Därmed antyder jag att kärleken och känslorna skulle vara basen för den nya samhällsmodelIeno - Jag kallar SYSH:mct mariannismen. Sen kan ju var och en hitta p~ nya namn - efter sina respektive fruar. • Gunnar Adler-Karlsson i Magasinet, Sveriges TV 2.

Alvar Uller: - Gi'CI,oi , har Slcnlund IOlkal mig fel. IlIcn ia/!. masle erkänna all iae skulle ha mardrömmar varje natt ifall Finland s enda värn för frihel och ,jalvsländighCI skulle \Oa ra en di· vision civihjän'ilgörare.

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 20 december

~********************************** . .. ..fe ' iC " .SPORTNIMINNS Har är Bengt Bedrup tillbaka i det ~ J ä tt ehä f t ig JuII ovsd ans i ~ i~~~tas;rt;~~n~:~~mge:~~ ~~:~:::rl

J EPPD

Exa M

ic ~~:!:t~e~a~~o~~~~~ ~SStl:c3k~~I~

ic Fred. 21.12 kl. 20 me·d publikfavoriterna

tiC

. .-

Jeppo ut önskar GOD JUL åt ~ alla sina dansbesökare ..;c

1,..

"1"

-1c

Kvällens två inslag handl ar om fotboll·

Buss: Ekman fr. J:stad 19.15 via N:by och Y:Jeppo

.**********~************************,

1967 mellan Bo Högberg och Sandro Mazzhingi . -2S. 12k1.19. 40iSTVI

• SPORT NI MINNS .. . l kväll presenterar Bengt Bedrup ett inslag från VM på skidor i Lake Rum-

ford 1950.

• STVI 29.12 kl. 22.15

JUL - JUL - JULÖPPNING!t! VAR SKALL DU VÄNTA IN JULTOMTEN! JO! I KORSNÄS!!! MUSIK - MUSIK - ÖVERALLT! DANSMUSIK - DANSDEMOKRATI!!!

r//VALKOMMEN ATT PRÖVA /' nDANSDEMOKRATI A LA KORSNÄS" "22-24 FULLSTÄNDIG DEMOKRATI!

* I stora salen! BARBARELA

I Diseo!

BUSSAR: Sundom 18.50. Vasa 19.15. Solf Service 19.35. Strandlinjen fr6n Vasa busstation 19.15. via HandelsespI. 19.15 fr6n L6ng6minne via Ö· ochVmolOK. 19.00 fr6n N~rvjoki. Pörtom. Raineböck och PetaioK. Ingves 19.00 fr6n Pörtmossa .via Ö :mark . ÖstrQ linjen. Gronlid · N~ver6s 19.20 fr6n Kaskö via N~rpes . Westers fr6n Lappf~rd 19. 15 via Kristine· stad. TjOck.

LINDA NINE

* Bio Wiking!

BEVÄRINGAR GRATIS ENDAST l UNIFORM

** *

... *~!

BÖRJA JULFIRANO-ET I

....*

* **. * * ** * Lörd. 22.12. kl. 20.00 åld.gr. 15 år!

i sällskap med bl.a ...

EXOM och CLEOPA.T RA BUSSAR: OT's bussar är bekväma , ta den som går från Vasa 19.15, via Kvevlax

*** **

No.1 Jag kommer också

OBS! ALLA FUCKOR OBS!

EXTRA DAMERNAS!

:lf lflf lf lflf

•

eller den som går från Kaurajärvi 19.00 vja Keskis, Oravais och Tuekor

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 20 decemher

Nu är Julen här, och med den en stämningsfull Juldans

;N Y B Y Tomtenissarna i

JULDAGEN 25.12. kl. 20--02

Em p i re

och

Ex o m

* *

Obs! För!. tid Aldersgr. 15

står för bjällerklangen

BUSSAR: - Vasa busst. kl. 19.30·via Sundom, Solf Centraibutik, Malax Drop·ln, Harvas, Lenni Back. - Näsby kl. 19.00 via Norrnäs, TOJby, Taklax H:lg, Korsnäs, Molpe.

t t -

JULDANS I

NYKARLEBY

För musiken svarar

EXODUS

och

BARBA'REilA

B'L ACK IDISCO

Juldagen 25.12 kl. 20-01

BUSSAR: Pörtom 19.45 via Rainebäck. Norrnäs kl. 19.30 via Töjby, Korsnäs o. Molpe. Vasa Busst. kl. 19.15 via Sundom, Solf CentraIbutik, Malax Drop-in, Havras, Lenni Back. PUF önskar Er Ett Gott Nytt Ar!

Julannan~agen kl. 20 trivs vi åter i

BUSSAR: Haldins bussar från Jakobstad kl. 19.40. Från Karleby kl. 19.00 via Kronoby, Edsevö. Från Esse kl. 19.00 via LappforsPu rmo- Forsby- Bennäs-Kovjoki. Från Oravais kl. 19.15 via Jeppo.

26.12

ZOTCH & HOPE

22.00-23.00

BLIXT & DUNDER · IDISCO Bortgjorda guhbar i (jvermark

I Över mark sköter skAdespelaren Mischa Hietanen regisserandet. Det har hAllit på med sen början av oktober, parallellt med att man har producerat texten i grupp. - Texterna har vi funderat ut gemensamt och sen har jag skrivit ner dem, berättar Benita Kummel.

Mischa Hietanen kom in i bilden ge· nom den teater kurs man hade inom föreningen i oktober. Bjarne Smeds och Trygve Erikson bidrar med några kuplettexu:i: . Liksom inom Närpes uf har man också i Övermark svin au komma förbi kommungubbarna. De StAr obönhörligen i centrum för revyhän. delserna, för de "har ju gjort bort sej s~ otroligt i Ar ... " Tages sköter musiken. En grupp flickor gör danserna.

Revyronden fortså·tter Se sidan 6

Torsdagen den 20 december

öSTERBOTTNISKA- POSTEN

Kom och dansa ner det sista av julmaten den sista julannandagen på 70-talet Ja, varför inte avsluta julen I

OBS! Bussturerna: -

Ingves från Helenelund 19.30 via Rangsby, Norrnäs, Nämpnäs och östra linjen. - Haglunds från KaskO 19.30 via Pjelax 19.45, 20.00. Närpes - Lähdesmäkl från Ahl· holmen. Pörtom 19.45 via Coronabaren och gamla riksåttan.

26. 12. 1979 kl. 20.00-01.00 VI bjuder på Intressanta orkestrar, nämligen:

EMPIRE

som gör succe var de än uppträder!

Ordn.gr. I Funkt.gr. 4 och 5

r=-::~HELGEN s

PURMOGARD;'~"'~l - Grlmt

prIma • }\ T •• 11"arpeS

Toppenmysig Julannandagsdans

.PURMO.~ARDEN._

Juldekorerad

- I Närpes kutUU m4n skriva jaSt två revyer bara på kommunalpolitik i dr,siijer Jan.Erik Uljens och avslöjar t/iirmed tuJgot av drets revytet1Ul. För övrigt anser han drets ideer är "K.rymt prim4". Och

26.12. kl. 20.00 där CLEOPATRA spelar

Sal

och Damerna bjuder upp till varannan dans. VI önskar er alla en GOD JUL och ett Gan NYn ARI

Funkt.gr.7.

Bllj.gr. D.

~ec~~~~oooc~~~~~oooc~~~~~ooococ~~~~~~~JOCoc~Q~

nämner i tkt samm4nhanget att tkt blir lite i stil med Muppet Show i teve. Tc=xtc=rna har c=tt tiotal pe=rsone=r jobbc=t mc=d i ungc=fär tv~ m~nadc=r. Närmast d~ i form av id~kläckandc=. Sj~ va tc=xtc=rna har kommit till p~ kortarc= tid. ÖVningarna 1r nu odcs~ i girig. och prc=miärc=n blir som vanligt p~ nyirsafton. Man räknar mc=d tiotaIc=t förc=ställningar. Björn Fors~n är dragarc= för Wi'fgruppc=n. Hc=nrik Ekckc=r har ocks~ tagit p~ sc=j mycht jobb. Pirk ko Manninc=n gör dansc=rna. - [Xt har varit svirt att f~ med de gamla rivarna. säjc=r Jan-Erik UIjc=ns. Mc=n vi gbar ju byri klar oss utan dem ~ ...

• **************************************************************************************

~ **** ;

* *

'o··rto. :5, 7"7'

Kom på mysig juldans I

,. ***-*

i* t * ~ il * ""?'.

: *

* * : *

~ '7"

Funkt.gr. 1179

ZOTCH står för musiken

* ** * *

Åldersgräns 15 år

~ördagen den 29.12. kl. 20.00.

;

* *

* · * · * · * · * · * i* Bussar: Strandlinjen från Norrnäs 19.00, Töjby 19.10, Harrström 19.20, Taklax 19.25, Korsnäs 19.35 via Petalax o_ Nyby. Ijaglund från Kaskö kl. 19.30 via Pjelax, Närpes och Overmark.

!;:

* * *:

!.** *********** ********************************************-**************************

med REFLEXBANDET BUSSAR: Kronlund från Såka kl. 19.00 via Karleby kl. 19.15 och Kronoby VIIobacka kl. 19_00. Llllby kl. 19 .20. Forsby kl. 19.45 via Bennäs.

Tjaa .. • i femte • rIngen 6

Inom femti) ringen har tkt blivit tradition att jflljesten skall gå i revystil. Då'rmed kan skillnaden mellan en jfl/. fest med "hemlagat" prog· ram och tkt m4n avser med "revy" vara ganska liten. En helajtonsrevy ser det dock ut att bli inom ringen. Det är Petsmo uj som satt igdng.

O RUTINERADE spc=xgruppc=r som Korsholms Gillc= och Koskö hc=mbygdsförc=ning har därc=mot intc= satt ij:irlg. Koskö vill ha c=tt mdlanir. För Asbacka och gll1c=t brukar det bära till rätt hastigt. si för dc=ras del är dc=t bäst att intc= säga "intc=". O MONA Knoblock och spc=xarna i Rc=plot jobbar som vanligt mc=d siktc= pi ~ januari. - En mini-revy kan dc=t nog kal-

las. sägc=r Mona. Rätt myckc=t sc=xualupplysning. Iitc=t älgjakt, fiskc= och könsrolkr. Ett 20-tal nummc=r pi ungc=fär 1 1/2 tim· mc=. Majlis Granlund har skött dc=n konstnärliga instudc=ringc=n . O I PETS MO är dc=t Olc= K~lbc=rg assistc=rad av Ekrnicc= Ekqvist. Birgitta Karlsson och Sunc= Öster~kc=r som jobbat mc=d skrivandc=t. Ävc=n här är dc=t Majlis Granlund som skall rc=gis-

sc=ra. Mc=n dtc=rsom Majlis ~jobbar i Stockholm I~nga periode=r si har Pc=csmo uf satt ut prc=miärc=n först till mars. O NÄSTAN alla föreningar inom ringc=n jobbar mc=d teatc=r dler spex mc=d siktc= p~ julhelgen dler vhvintc=rn. T c=atc=raktiviteter är pi g~ng itminstonc= i Södra Vallgrund. Norra Vallgrund. Karpc=rö. Smedsby, Hälsingby och Singsby.

Torsdagen den 20 december

öSTERBOTTNISKA POSTEN

F,I RA I N 1980 pA EN M,AKALÖS NvARSVAKA I

Hälsa

1980 välkommet

Ta farväl av

1979

NYKARLEBY

Aldersgräns 15 år

• månd. 31.1,2 kl. 20-02

REFLEXBANDET * HOPE -

BUSSAR: Haldins bussar från Jakobstad H 19.40. Från Karleby kL 19.00 via Kronoby, Edsevö. Från Esse kl. 19.00 via Lappfors-Purmo-Forsby-Ben· näs~Kovjoki. Från Oravais kl. 19.15 via Jeppo.

NUFS -

r+ ~'hi::!:ts Si~~~:~S~X

......

t ..... KVEVLA X·

MED TRYCKET

Nyårsafton 31.12. kl. 20-02 Nyåret avslutas med en skön tryckare och börjar likaså med:

[ iC

EXODUS &: EXOM

• Aldersgräns 15 år • Bevakad klädförv. • Beväring gratis endast i UNIFORM

.' / ,

GOTT NYTT AR

DANSDEMOKRATIN HALLS UPPE.

.......

BUSSAR: • Ekmans från Bock 19.15 via Gerby, Iskmo, KarperO och Smedsby.

• OT från Grillcenter, Oravais kl. 19.30 via Kaitsor, VOrå kl. 19.45.

• Haidins från Vasa 20.15 och 20.30.

KVEVLAX

busstation

. . .

• Majors från Näset 18.3 O Muns· ;.Ila mo, Solf centra/butik 19.50 via To- .

~.lka~

/i~

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 20 december

••

BARNETS AR I V ARLDEN o

k A LOR I

Nk FN:s generalförsamling utlyste "Barnets internationella år" var avsikten att under 1979 fästa speciell uppmärksamhet vid barnets ställning och rättigheter samt att kontrollera om deklartionen om barnets rättigheter har förverkligats. Här följer några grundsatser om barnens rättigheter enligt beslut i FN:s generalförsamling 1959:

,ABELL

Ö=~J

}) . =

[ ===== -

• Barnet skall åtnjuta särskilt skydd och bör beredas möjlighet att utvecklas andligen och socialt. • Barnet skall alltifrån födelsen ha rätt till ett namn och en na tionali tet. • Barnet bör få växa upp i hälsosamma förhållanden och bör få kärlek och förståd se för att kunna urvecklas till en harmonisk människa . • Barnet skall ha rätt till undervisning. men också till lek och rekrearion. • Barnet skall skyddas mot alla former av vanvård. grymhet och utnyrrjande . • Barnet må icke tillåtas utöva förvärvsarbete före en lämplig minimiålder.

Enligr generalförsamligen är målsärrningen för barners år al r • skapa en ram för barnens sakfrågor och bland beslursfanare och allmänheten öka kunskapen om barnens special behov . • erkänna der fakrum art program som gäller barn borde nära ansluras till ekonomiska och sociala utvecklingsplaner. I Finland har sratsrådet ti'llsarr en kommirte för barnet år. Kommirrcn har tre huvudområden för verksamheten: • Arbere och familjeliv • Boende och miljö • Barn som lever i skadlig livsmiljö

0> ~a9

SUCK'

borde ~ÖCj. ban,a .. \,

Självfallet är barn i vån land utsatta för missförh ållanden. men internationellt sett är dessa jämförel sevis små. Enligt ridningen VI drabbar 60 % av alla dödsfall i u· länderna barn under 5 år. Varje år dör 30 milj . barn i uländerna. Mer än hälften av v.ä r/dens nu levande barn kommer att dö innan de nått vuxen ålder! Barnets år får inre vara ett avslutat kapitel när vi träder in i åttio -talet!

Text och bilder:

LEIF SJÖSTRÖM YLVA EKBLAD

Arbete och familjeliv

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 20 december ~ ~ ~

•..................................

~ ~ ~

Nyårsöppning med ,_ L toppmusik

t Dans i Södra Vallgrund t :~ ** 31.12. kl. 20.00 ** :~ tOMASHOt ~

~ ~

~ ~ ~

KOM! Hålligång med

~ ~

.......•...................••.•••••

BUSSAR: Sideby Trafik, Sideby 19.30, SkaftWII 19.40, Henriludal 19.30, Harkmeri 19.55 . Wester, Hanberjoki 19.30, Stor, 2.0.00, Vanbakyll 20.10, DqsnwIt 2.0.25. Kauhajoen Liikenne, Kauhajoki 19.00, NO 19.05, Kai· naslO 19.10. ÄystO 19.2.0, Teu.. 19.30, PerIIlI 19.40, Myrkky 19.30, TjOCk 2.0.05. Wester. Nlrvijokj 19.00, POnolD 19. 10. Ooermark 19.25. Nlsby 19.40, Pjdax 20.00, Skraltnls 20.05, K:stad 2.0.10, pi natt... via

PELLE MILJOONA

~ ~ ~

OBS! Nyrenoverad lokal just för Er.

Boende

JULFEST I OVERMALAX SOLHEM

Rörligt i Oravais

•

• .' -••.-

Juldagen 25.12. kl. 20.00-02.00 TEATER ALLSANG DIKTLÄSNING DEKORERAD SAL

- Elmer Lö/dahl och jag har nog börjat skrifltl. Så bara det blir tuigo;' lart på aktöre""" så kanske det blir tuigonting i Orafltlis ; år också. - Men sjiilvk16rt inverkar det hämmande när vi inte har flligoa egen lokal att btillil till

Dans till MALAXGILLET

Arr.: Overmalax UF

Stig Svens och Elmer Löfdahl har skrivit ihop m~nga revyer tillsammans. Den här g~gen m~te den av nödtv~g bli nlgot annorlunda. Sketcher och kupletter m~te SkriVas med ranke p~ sm~ utrymmen och an om det blir s~ mble det bit en ambu- . lerande revy. Av Stig Svens resonemang framgAr att Lövdahl och han tänkt sIg att ma'.l kunde spela I Björklid. Hdlnäsne,den , Kimo. Komossa och KeskisneJ den Och varför IOtc Vöd?

ö\.~~~'l;~ 'lO

Julfest i

.()';-O\9-,>~

\9~

*SKATILA*

juldagen 25 dec. kl. 20.00-02.00.

**TAMBORITO ** Serv.gr. 4. Biljettgr. 4.

- Oravals uf behöver JU penlIar säger Slig

SA \l1l.L VI HA EN t-Jy Lt\<SA\(~- ' AFFÄR. MERA l(ALll AliKA PÅ -r: v) EN .5 NASKBUTI l-< "IN KOMMUNAL TrvoL l AtllÄG(,NIN<.r Å EN 6LP\S~MA~\{ttJ TILL. ""' VARJE. HE.M! -~"I"I-

och dito musslor i Esse Flyttandet av musslo""" , Esse å kommer högst sanao· likt att inledlls ; sambaad med premiil·ren på Överesse u/:s midvinterspex i /ebnuJri: Kra/tsverksbyggeaa; åa och TV-inspelningea av "BYfI" finns det /uJn~ke också aaledning att spexa om. Esse-ungdomarna fick blodad tand fjol d~ Helge Lassenius övade in en revy 100m fcireningen . Nu le inte Helge med men med H5.kan Dahlstrand som dragare kommer det ind~ att bli midvinterunderhillnin&, i EssegArden. Arbetet sker i arbewinsmutets regI. Extra morot är en hägrande resa till vänorten Br2cke iJämtland senare I vAr. I

Ökade kunskaper om barnets specialbehov

Gammaldansamas NYARSVAKA

i PURMOGARDEN 31.12. kl. 20.00-02.00.

R. A M. O N A

OBS' Förlängd tid!

Inleder det nya året med 2 timmar DAMERNAS!

Juldekorerad sal. Funkt.gr.9. Bilj.gr. B ~"*U ~C~ ...... ~...coocccc-.oc:rJCCCCCCCC=CCCCCOC

• JULHELGEN I PURMOGARDEN • lIIIby och Purmo UF välkomnar forna och nuvarande medlemmar till

JU' LFEST I .PURMOGARDEN. Juldag... 25.12. Id. 19.30. Omväxlande program, efteråt DANS: RAMONA. Julklapp å 5 mk medtages. \cc~~~~~~CCQCCCCCCQQCCCQQ.

Torsdftgen den 20 december 1979

öSTERBOTTNISKA POSTEN

- Semi? - Det är något som inte finns sedan augu'sti 1977! Numera heter det efter förstatligandet Barnträdgårdslärarinstitutet. Några fruktlösa försök har gjorts aU introducera förkortningen "Bli" - ulan större framgång. - "Barnträdgårdslärarinstitutet" säger man bara när man har gott om tid . Det får alltså bli Semi. I (let här reportaget liksom i alla nästan andra sammanhang då man talar om den här skolan i .Inkobstad där det går bara flickor.

Erik S.löbcrg, rektor för Barnträdgårds1ärarinsti tutet:

'Betygen är nonsens - de säger inte något väsentligt utan styr undervisningen mot ytlighet' Erik Sjöberg tillträdde som rektor för Semi 1976 - efterträdde Maj-Lis Virtanen, seminariets första rektor. - Vi har ganska roligt här i Semi. Vi lever gou käftas och kivas och bråkar ••• jag har ingen speciell känsla av att vara rektor. Det här är en enormt stimulerancl,e och bra miljö aU jobba i. Jag har aU göra med mycket målmedvetna och ambitiösa mänskor. Det här är ett av de få betygen rektor Sjöberg delar ut. Annars är han en mycket stor motståndare till allt vad betyg heter. - Vi försöker sf långt möjligt att minimera de negativa effekterna av vitsorden och i stället gå in för en ständig och gemensam utvärdering av det vi gör. Utgångspunkten är att var och en ska få så mycket som möjligt sett ur egen utgångspunkt och att förelagda arbeten genomförs på ett sätt som alla kan acceptera. Sedan löser man betygsättningen på ett ändamålsenligt sätt. - I allmänhet fungerar betygen som en utslagsmekanism . . . de har aldrig varit något mått på senare framgångar . . . och borde följaktligen ha tagits bort för länge sedan eftersom de inte har någon egentlig funktion. - Betygen styr undervisningen mot ytlighet .. J och borde försvinna eftersom de inte har någon funktion. - Betygen säger inte något väsentligt och föratör meningsfull inlärning. . Inlärning ja: Semi ligger långt från det där traditionella läraren ·däruppe-el everna -därnere-tänkandet. - Åtminstone är det en medveten ambition att komma bort från kated.ern.

Vad kan jag då hjälpa eleverna med som lärare? Det centrala för mig är aU hjälpa dem till ett så goU .~ jälvförtroende och en så goo självkänsla. Så aU de vågar titta på världen o ch livet som det är, och ha kraft att

- För, säger Sjöberg, är det inte underligt att vi har ett Skolsystem som inte drar konsekvenserna av det som vi alla vet. • BORT MED KATEDERUNDERVISNING Nämligen att katederundervisning inte är en speciellt bra form av undervisning. Vad lär man sig då i Semi? - Det ska du fråga studerandena ... jag tycker illa om ordet "elever" ... men vi kan i alla fall tala om vad de borde lära sig. Sedan blir det väldigt löst, åtminstone om man mäter med de traditionella kunskapsmåtten . • • med vitsord hit och kurser dit och hela ramsan. Sjöberg: - Vi försöker bygga upp deras självförtroende ... att hjälpa dem att bli mindre aningslösa .. J - Se till att flera saker blir problematiska ... I" vi har till uppgift att problematisera. •

STÄLLA RELEVANTA FRÅGOR Alltså att inte tuta i så mycket bokkunskap som

försöka förändra sådant som de anser vara farligt och dåligt för människan. Om jag drar ut kontentan av det ta så kommer det förstås också aU få politiska konsekvenser.

möjligt utan att lära sig att ställa relevanta frågor. - Vi försöker lära ett förhållningssätt till kunskaper ... inte smälla in katalogfakta. Mänskor ska inte gå omkring som f Ö r l e g a d e uppslagsböcker, si! - Detta sagt utan att på nåt sätt förakta kunskap. •

"JAG HAR EN VISION"

- Jag har en vision, säger Sjöberg, att ge studerandena också en reell beslutsrätt .. att eleverna skulle ansvara för sin egen utbildning. Som nuvarande reglemente för Semi kan eLeverna vara med och påverka undervisningen. I trettonde paragrafen sägs: "Lektorer och lärare åligger att (nu kommer det viktiga - red.kommentar) i samråd med studerande uppgöra en plan för undervisningsarbetet." - Det här är ett principiellt viktigt utgångSläge. - Visserligen finns det en hård centralstyrning ... men vi kan göra en hel del. Det gäller val av litteratur och . . . viktigt .• 1 formen för undervisningen. - Vi försöker att så långt som möjligt ersätta föreläsningarna med diskussioner, grupparbeten och projektarbeten. .

Tordagen den 20 december 1979

öSTERBOTTNISKA POSTEN

'Inte s,un unde·· rVLSRlng O

som

• Vl

hade väntlut oss'

Första mötet med , Semi blev en chock. -

Nånting helt annat an väntat.

V i hade väntat oss en mera skolmässig undervisning.

Säger fem studenter l!i(l Barnträdgårdslärarinstim.tet unisont Ulla-Stina Grahn, Gwen Törnqvist, Eivor Nygård, SusanneWesteriund och Anne Kivikangas. -

Nu, säger Anne, skulle vi inte vilja ha nån annan typ av undervisning.

Så här började exempelvis damernas studier vid Semi: - Vi fick en massa såkallat berikande material - lå dor, mjölkburkar, skokartonger o. a. - och så skulle vi bygga varsitt torn - i olika grupper - och utan a tt säga ett ord. - Det, säger Susse, var en kul början, man lärde känna varann. Roligt var det också . För efter att .de olika grupperna hade byggt sina torn bytte de och så fick de måla varandras torn ... fortfarande alldeles tysta . . . och sedan var det dags att börja kritisera. De två följande veckorna gick i lekens tecken . Eivor: - Jag började fundera att när ska det börja på riktigt. Nå ja. Efter några veckor smällde det till med tenter och allt annat som brukar höra till "normala" studier.

o INTE BARA LEK För barn dagis är det nu

Det är nu Inte bara lek och glam i Barnträdgårdslärarinstitutet (alldeles rätt: det ä r 28 bostäver ••. ). Under de två år som utbildningen varar ska de blivande barnträdgårdslärarna ha 1.400 tinunar teoretisk undervisning och 1.000 timmar undervisningspraktik. Den teoretiska undervisningen är uppdelad på psykisk utveclding (220 b), fysisk utveclding och fostran (120 h), förskoJepedagogil{ (360 h),

inte bara lek - åtminstone inte för de som är ledare ... - Vi ska planera vad vi ska göra . .. man måste tänka efter hur man "tar" barnen. Sedan kan föräldrakontakterna ställa till med problem . . . religionen är svår ... • Vad ha·r ni lärt er i Semi? Ulla-Stina: - Man lär sig se världen med andra ögon . . . lär Sig ifrågasätta ... och inte bara tro vad höga herrar säger. Susse: - Man lär sig ta reda på saker och ting ...fråga. Inte bara sitta och bli itutad inforamtion som i skolan. Gwen: - Man lär sig lyssna på andra . . . och fråga när det är nåt man inte förstår.

- D.~t är så mycket man kan diskutera med barnen om man verkligen tar sig tid . . . om man lyssnar på vad de har att säga. - De flesta vuxna anse~ ju att barnen ska kunna uppträda som vuxna, vara tysta. Och om de inte är tysta och lugna blir de körda i nån vrå ... så att de vuxna får vara i fred. • Nånting det borde vara mera av i undervisningen? - Mera uppslag och ideer om vad man ska göra på ett daghem. Nu när vi kommer ut och praktiserar väntar sig den ordinarie daghemspersonalen att vi ska vara verkliga .idesprutor . . . - Men sånt har vi inte hunnit med i utbildningen, säger Ulla-Stina.

o UNGAR

Alla fem är överens om att utbildningen borde vara treårig. . - Nu är det så jäktigt ...

ÄR lUÄNSKO'

Eivor: - Man lär sig diskutera allt. - Och, säger Ulla-Stina, jag har lär mej att ungar är mänskor ...

PETER GRANSTRÖM

B erätta tör "JpktBntp- '

Lucia med tärnor: Anna. l\Ilinna och Annika., fr.v. räknAt

omgivnings- och samhällslära (230 h) och självförverkligande och kommunikation (420 h). Den som räknat efter lägger snart märke till att det resterar 50 timmar ~ och de används till studiehandledning och annat sådant. Dessutom gör alla studerande projektarbeten, som redovisås på olilw. sätt. - Kunde vara. mera tips OlD va.d man ska göra på. barnhem, tycker de studerande.

Semistudenterna och praktikanterna: Anne. Gwen-, Susse. Eivor och Pli" <':" "

'Mänskor ska inte gå olIlkring som förlegade uppslagsböcker' •

AKTIVT SÖKANDE

Alltså ett aktivt sökande efter information i stället för ett passivt mottagande av info - a la ligga och sola •.. - Vi försöker utveckla personligheten .•• och mera än annorstädes betona undervisningsf o rID e n s betydelse . • . alltså också lägga vikt vid sättet att lära sig, inte bara innehållet i undendsDingen. När studenterna glömt allt som står i böckerna

har de utvecklats i en viss riktning av utbildningsstrukturen. - Det gäller att utnyttja de resurser som finns inom gruppen av studerande. Att i psykologin och sociologin tala om personliga upplevelser för att belysa de texter som finns i allehanda böcker. I början stöter det dock på motreaktioner I - Inte kan vi tala om mej. I" • Sjöberg,

- Det är svårt att inse att våra egna erfarenheter har betydelse. Därför är det bättre att I tio timmar diskutera hur en konflikt har uppstått i klassen i stället för att läsa om konfliktlösning i nån bok. - Så går också hela första terminen a v psykologiundervisningen till att studera oss själva . . . att stötta opp oss själva så att vi få. en f' -'1gerande gemenskap. PETER GRANSTRöM

Torsdagen

öSTEBBOTTNISKA POSTEN

Ett u

för den so

TROLLERA

FÄRG

2 dl vetemjöl, 1 dl vatten, lite S:ilt och karamellfärg kan blandas till en smidig deg, ofarlig att förtära . Av trolldegen kan man göra många skojiga saker. Färgen kan göra trolldegen mera tilltalande men den behöver inte användas varje gin g om man inte vill . Genom att tillsätta 1 matsked olja gör man degen mera smidig. Det gir ocksi väldigt bra att mila trolldegen med vattenfärg när den torkat.

Milfärg är för det mesta väldigt dyn och därför kan man kanske inte alltid lita barnen fi måla si mycket de vill. Ett av de billigaste sätten är nog att köpa tapetklister och blanda ut det med vatten och tillsätta pulverfärg - kan köpas frin järnhandeln. giftfri pulverfärg - sidan som daghemmen köper. Di brukar man n rätt. Breda penslar är bättre för mindre barn. Köp riktiga milarpensJar - men Ut dem också U mila med fingrarna. Vattenlösliga riktiga färger är ocksi roligt att fi använda nin ging. Vattenfärg ska vi inte glömma. Den är utmärkt och gir ocksi att torka bort från bordet, stolen ...

LERA Det finns vanlig grilera att fi till hyfsat pris i större affärer , men man kan ocksi ta upp vanlig blil.era ur diken och lita barnen arbeta med den. Lera är hirdare och kladdigare i jämförelse med trolldeg men mycket rolig att arbeta med. Man ska komma ihåg att första gången som man använder lera bör man inte vänta si stora resultat. Dcn kan vara svirar'betad innan man kommer underfund med den. Leran kan förvaras i plast - om man blöter den lite aJltemeUank Dct skojiga med leran u att man kan lita bränna den och pi 'det sättet fi en hillbar grej.

Man kan köpa gips pi apoteket. Pulvret ska sen röras ut med vatten till en smet. Man bör komma ihåg att gipset stelnar. väldigt fon.

• Till att göra en sin behövs en papperstallrik. $edan hälier man ner gipset i tallriken, därefter trycker man till exempel ner sin hand och fir på så sätt ett avtryck - som man kan måla i olika färger när massan torkat. Man kan ocksi böja och forma en stiltråd, som man sedan trycker ner i gipset - och sen kan man !tänga upp tavlan i gipset när det har torkat.

Av Kent

Taip ~

Vattenfärg Krama ur en stor droppe färg frin penseln . Blås ut färgen med sugrör . Blås flera olika färgdroppar genom varandra och se pi resultatet. Om det är fint - l~t rorka.

Ut barnen lägga sig på rygg pi ett ston papper. Rita ut konturerna. Ut barnet själv rita och färgsätta, klippa kläder av tyg, hir av garn osv.

Vatten och florsocker blandas till en tjock flytande massa. Blanda i pulverfärg. Torktid 2-3 dagar. Droppas med pensel. Fernissa om blankare yta önskas.

Ut ett olimmat makulaturpapper eller sandpapper ligga pi en platta. Ut vax kritor i olika färger smälta och flyta ut. Sätt gärna upp arbetet mot fönstret.

Utelekar I dessa lekar bör man högst vara 5 eller fler

• Gäddan kommer: Ett barn är gäddan , som sover I sm bo De andra barnen föreställer olika fiskarter i r:spektive bo. Ett barn fungerar som lockbete o<h lurar Ut fiskarna till vattnet runt gäddans bo p~ gIven signal försöker gäddan fånga de andra fis· karna som sedan ex blir gäddor Man bör ha sådan fiskar barnen känner

• Vem är rä, svarteman: Svaneman snll många som mitj. som fångas bliu. teman.

Färger: Ledaren (ett J : med ryggen ,-änd andra och ropar :_ - Den som hal två steg fram' De andra barn':l 10 m. ifrån. De t då har något röll F då två steg fram Ledaren vaner If ka färger - stel k både bak- IXh fi'al barn som först nu ledaren utses till n

• Spegeln: Ledaren stu c . från de andra ban ryggen vänd mot c andra barnen skal

öS!fEBBOTT -NlSKA POSTEN ·

den 20 december

villIeka

Vad menar ni e

'l"'lI~==:":'==

VÅLUPPFOST Stefan Wallin, 12 år:

ale

en med ordet

- Jag tänker genast på att det kommer en gammal tant och hur man är mot henne. Om man släpper igen dörren mitt i ansiktet på henne eller om man öppnar den . Sen tycker jag också att " väluppfostrad" betyder att man ska hälsa på lårarna , också s;\na som man inte själv har. - När jag tänker på en ouppfostrad person. så är första tanken att det är nån som har det dåligt ställt därhemma . Alkoholproblem kanske. ekonomiska bekymmer och så vidare . Och fast det inte har nånting med saken att skaffa så tänker jag fak- . också på långt hår .

Camilla Svens, 11 år: ~ - Man är artig och hälsar på alla man känner. Och så är man snäll och lyder föräldrarna. Dc försöker ju alltid göra så att det blir bra för en älv .

. Anders Brink, 12 år: ~ - Man uppför sej hyfsat . Och om man är på fest till exempel, så är man inte för glupsk då man äter. Sen är man artig om man går på besök nånstans . - En väluppfostrad människa är också lugn. Man busar inte i klassen till exempel.

Jag länker på barn i åldern (Caj-Erik har egna barn i den. åldern). De \?ör kunna uppföra sig någorlunda och in" te uppträda som busar. Visa ar ' tighel, . lacka om de får någonting, inte svära och vara ohövlig. Ha en viss respekt för äldre människor. - Allt sånt där beror förstås i hög ~ plfOräldCama. Barnen bör läras från det de är små hur de skall uppföra sig. Klädsel och utseende spelar ingen roll.

Birgitta~ .

5~ 7 år

Hag- . berg, 9 år: ra . . . men en .väluppfostrad person är åtminstone en artig person . Det är oc~~ en lu,gn och gladlynt person . Al man inte väluppfostrad ·så är man ofta sur och korthuggen .

ttIdd för

. ser att barnen rör sig . Ledaren får alltd svänga sig om d:\ o~h d:l . D:l skall barnen stå stilla ~h vänta tills denne Igen vänt ryggen mot dem. Om ledaren ser ett barn.. röra sig m:\ste detta barn börja om från början . Den som utan att Qli sedd når ledaren blir ny ledare .

Innelekar Dessa lekar kan man leka inomhus tillsammans med sina vänner'. Det är närmast fråga om sinnesstäming såsom känsel och hörsel. Men man kan även träna koncentration, avslappning osv. Dessa lekar kan likaväl lekas av vuxna.

• Känsel: Med ryggen vänd mot le daren och händerna bakom ryggen läggs ett föremil I barnets hand - Vilket förem:l.l är det? '

• Känsel: Ett barn med förbundna ögon (ha~duk) får känna vem som står mittemot (händerna) alternativ· Pl~ka bort klädnypor fdn

motparten

• Hörsel: Barnen sitter I en ring pi golvet. Man puffar en boll mellan sig till musik Det gäller att snabbr puffa Iväg bollen . När musiken tystnar Ur den som SiSt rörde bollen g:l ur ringen .

• Hörsel: Ut barnen följa ett ljud med förbundna ögon t .ex . en gående väckarklocka mm (halsduk)

• Hörsel: ormen

• Caj-Erik Karp, Karperö ..

• VAD SÄGER cH oåp bJinnde bamträdprdsJJrarinnor om ordet "wuppfosuad"? - Det har en negativ Idang! -'- Det man i allmänhet tänker pi när man hör ordet är ett stillsamt barn som alltid lyder äldre och inte vigar säga ifrån . - Det är ett dresserat barn. Ett hämmat barn. • Vilket vilde borde man di lägga i begreppet "wuppfostrad"? - Ett barn som är spontant och öppet. som vill hjälpa. som visar hänsyn, som rycker om. som vågar säga ifrån när det inte gillar någonting.

Viskande

Alla barn sitter i en ring . Ett barn viskar n:lgot till det barn som sitter bredvid . Samma sak viskas runt hela nngen o~h sista barnet f:lr säga det helt. Det gäller att höra upp och att viska s:l tydligt som möjligt

• Koncentration: Alla fåglar flyger Ledaren gör flera rörelser

med armarna efteJ att ha sagt : - Alla fåglar flyger . Barnen Imiterar. Ledaren kan .. narras" och säger t .ex . "Alla StÖVlar flyger " . Barnen skall uppmärksamma detta och mte Imitera.

• Avslappning: rionetter

Ma-

Barnen ligger på rygg och blundar.

- Om varje kroppsdel har ett snöre s:l drar jag nu i k r som går till höger ben 19 drar det upp i luften h så släpper jag det. Gå Igenom kroppsdelarI även magen går att lyf>

Syn: Spegel

Barnen (två) sth milt ,'mot varandra Den ena hittar p:l rörelser , grimaser som härmas av spegeln. Byt roller'

öSTERBOTTNISKA POSTEN

VAD

RIMl\1~:1

Torsdagen den 20 december 19'79

P A TAVLA?

En saga av Yvonne HofEman

***

upptagna med andra kunder el~ Grön, sa Lova. ler störtade åt olika håll så det D·~t blev tyst i telefonen. Sen var rent bedrövligt. Till slut O D HAHA. Det var inte svårt sa Malin lite tveksamt: stängde Lova resolut vägen för att gissa vad det fanns i det pa- Grön? Hur lyckades du en försäljare bakom en bokhyl- ketet. Nästa rim var utan med det? la och släppte inte fram honom namn: Vi hade det hemma. Det förrän han talade om att en anser bra ut. I urgamla tossor slagstavla kostade 92 mark. I - Hm. Hur stora bitar har bevuxna med mossor När Lova blev förskräckt du gjort? du gått och du går över hur dyr den var, talade I Ungefär femti gånger I mångfaldiga år, han om för henne att den var ! femti. Av mej du nu får av äkta kork och sen måste hon - Fem gånger fem menar nånting nytt för dina tår, låta honom gå, för han började I du väl? se mordisk ut. - Nåja. sa Lova. Varför in- Äkta kork, sa Lova bitLova fnissade och gick ner i te. Fem gånger fem decimeter. t.~rt när de stod ute på gatan garaget beväpnad med en kniv. - Du är inte klok! Hur får igen. Där stod spånskivan, ganska - Har man kork i huvet så dammig och illafaren. Men Lo- du in den i munnen? är man minsann inget värd, va räknade med att den skulle men att ha kork på väggen kos- bli bättre bara den blev övertar massor. klädd, och hon karvade en D D NU V AR det Lovas tur - Du kan väl göra en själv, lämplig bit åt sej. att bli tyst. I munnen! Vad mesa Malin. För att återgå till nade Malin? Hon var då lustig ordningen så undrar jag om ni ibland. har något recept på nougat.. IGEN sökte hon - .Haha, ~a Lova. Visst får Kalle har säkert ett. Det .O D HEMMA• . man In den I munnen om man Igenom lappladan, hittade en I f" "k M d" .. k l kan vi nog sköta om. · h b " . d . bb orso er. en en ar ans {e orJa e JO a lite hårdsmält. - Bra, sa Malin, då kokar snygg tygb It oc anslagstavlan, efter att V d h d . t? M l' jag knäck. En stor sats. Vi med " t h a h"ang t upp en s l{ lt af'" ar ud gJor, a dIn f ors y.. rings i kväll och hör hur det med HEMLIGT. KNACKA TIO lat h~~t ortvlvl~. - Duger e går. Hej då. GANGER på dörren till sitt alls for basaren . - Basar·~n? Jag har minrum. sann inte tänkt ta den till baDet gick bra. Hon jobbade I saren, mamma ska ju få D D MALIN SVÄNGDE av åt länge med upphängningen och hjälp, Malin, vad talar d u om? sitt håll och Lova fortsatte en- känd.~ sej som Oppfinnar-Jocke - - - På kvällen fiskade sam hemåt. Att själv göra en när telefonen ringde. Lova fram sina tofflor under anslagstavla, tänk om det skulDet var Malin som frågade sängen för att gå till badrumle gå. Och plötsligt visste hur det gick och Lova sa att met. Tofflorna såg verkligen hon precis hur hon skulle göra. det gick alldeles utmärkt. ovanligt mossiga ut. Lova fnisI garaget hemma stod en ur- Hur mycket har du gjort? sade. Hon borde också hitta på gammal spånskiva som hennes frågade Malin. ett bra rim för sin anslagstavla. föräldrar hade använt till nån- Nästan allt, sa Lova. Jag Vad rimmar på tavla? Kavla. ting för länge sen. Om hon skar är nästan färdig. av hälften och klädde över dEm På denna gröna tavla - Vilken färg blev det? ska man ej pepparkakor med tyg och hittade. på nån Fick du den mörk eller ljus? hänganordning, så skulle den undrade Malin kavla .. bli perfekt.

I -

***

o DET V AR på hemväg drog Malin med sej in i butiken 'ån skolans julfest som Lova och spanade efter anslagstavlor. !ck IDEN. Hon och Malin gick - Ser du nån? frågade hon. mgsamt genom stan, tittade i - Där, sa Malin med, av.<yltfönstren och tyckte det smak och pekade på en hög feändes skönt och lite konstigt ta änglar i en låda. - Får jag tt vara lediga mitt på dan och fråga vad du kan använda dem tt veta att s~olan var stängd till? nästan två veckor. - Fattar du inte det? Att Tror du att det räcker hänga saker på förstås .. Var sa led bara knäck? sa Malin och , du att de finns? ttade på raden av tjocka julMalin plockade upp en plastnglar som självbelåtet gunga- ängel och höll den under näsan e i bokhandelsfönstret. - Jag på Lova. ~or nog att många skulle köpa ougat också om vi hade det . .lIt godis brukar gå åt på baarer. Just då fick'Lova syn på tavm. Den stod snett bakom de inglande julänglarna, en stor ärlig anslagstavla som man .unde nåla fast viktiga saker ,å. - Titta på den där, sa Lova 'ch pekade. - Jo, sa Malin. Äckligt jock. Krimskrams. - Tjock? Lova var upprikigt förvånad. Jag tycker - Vad hänger du på en sån 'en är snygg. här? Tvätt? Eller strumpor? - Hm, sa Malin. Var kan - Vadå? sa Lova. Jag vill lan ha en sån? inte ha nån ängel. Den är inte - Jag vet precis var vi min typ. Jag söker anslagstavkulle ha den, sa Lova. Ovan- lor. ör telefon bord et. Jätteanvänd- Puh, sa Malin lättad. Jag ;ar. Kom, så går vi in och fråtrodde faktiskt att du tyckte ;ar vad den kostar. att änglar ska se ut som julgri- Vad är en sån användbar sar. Där borta finns anslagsiII, va? Jag trodde att vi skultavlorna. e gå hem och göra godis till coutbasaren . J

.. •

Ingen svarade på hennes visp ling när hon kom hem. Dest bättre, då kunde hon sätt

'H,ar m,an kork i huver är det inget värt men kork på väggen kostar en massa'

*** l

***

10försökteDEtaVAR SNYGGA. Lova reda på vad de kosO

O LOVA hörde inte på. Hon tadel men alla biträden var

igång i lugn och ro. Matbordet var belamrat med papper, pennor, sax, lack, band och färdiga pak~t. Kalle hade tydligen packat julklappar och skrivit julklappsrim.

Till Pappa.

När du kommer frän orlnteriugen. trött och blodig, väntar pli. dej Mamma, glad och frodig. Hon ser pli. dej och svimmar som en mäster, dä behöver du av dessa ! t s (

öSTERBOTTl'IfISKA POSTEN

Tordagell den 20 december 1979

, O Sagorna i radion om björnfamiljen i Björnskogen har hittills blivit till 35 sagor om 15 minuter vardera. Från och med årsskiftet ska d e ta paus i ett eller två år tills ett nyt.t äventyrsläger har s amlat sig.

tassig. Balans har balans-svårigheter ocb är väl ett "MBD-barn" med mäns kliga termer mätt . Han barocl.s å \'issa anlag för avundsjuka.

fram på baken. Han är skogsbrytare till yrket och petar sig alltid i nosen då det I.ärvar till s ig. Eftersom han bäs t I.änner till växter är det han som är kock i familjen. Alla är nämligen vegetarianer. Balthasar kan inte ljuga, inte ens då han försöker. Han tycker mycket om. att å ka pulka..

ELGVIRA är en älg flicka som har adOI)terats av ' björllfamiIjen efter det att föräldrarna blev överl.örda aven bil. Hon är klol. och tycker om ELGVIS. O BALALAJIiA är björnsys ter. Hon älskar balalajka-musik mest av allt, och bon spelar o('kså själv. Då tindrar hennes ögon som stjärnor j Lma Björn på vinterhimlen och hennes svansstump roterar runt som en propeller.

o ELGVIS är älgpOIJ-sångare. Han är förälskad i Elgvira och dyker upp vid de mest lämpliga och olämpliga tillfällen med sina visor. Han lackar nag'I arna och följer med vad som händer i stora världen mer än de andra som lever i sin egen värld i världen. Elgvis bor hos älgarna.

blått och surar ofta. Han är lite fiIosofisl,t. lagd och har ett tänket.räd.

O l\lamman heter BALUNKA för att hOIl lunkar. Hon är konstnär och därför har hon en svart basker på huvudet. Hon motionerar och rimmar innan hon har vaknat till ordentligt om morgnarna.

O IBLAND dyker också gästartister uPp. bl.a. figurer ur verkliga livet. Trots att björnfamiljcn är sagofigurer tar de gärna del av samhällets problem och reder upp dem på sitt eget s ätt.

O Hans bror heter BALANS och han är vänster-

Björnfamiljen är mycket aktuell just nu därför att boken "Fantastifistiskt Baluns!!" nyligen har kommit ut (Musik & Foto Kb, PB 13, 20101 ABO 10, tel. 921-301592).

D En liten presentation av figurerna kan vara på sin plats innan ni tar er an sagan "Baluns och julgubben". O Huvudfiguren beter BALUNS, Han tyd'er om

Björnpa.ppan heter BALTHASAR och hasar sig

BALUNS OCH JULGUBBEN

Sagör: Bertel Lindell Ritare: Gun Andersson I

\. N ä r det nu en gång var jul h ade våra vänner i Björnskogen bestämt sig för att fira jul. D et hade domherra rna och talgoxarna också mä rkt. De satt som röda och gula julgransboHar i granarna och bara förberedde sig. De ordnade en sak i sänder och tog en da g i taget. Det gjorde också våra vänner i idet. - Nog är det bra a tt vi fick snö till jul. suckade björnmamman Balunka och bläste på snökristallerna som hade glimten i ögat på fönstergluggen Fönstret blev alldeles vitt, men sä fort hon slutade andas försvann vitan som en ande. Balunka hade redan varit ute på sin motionslunk så att träden hade tappat snöklasar av bara farten. Nu pustade och pyste hon ut som bäst. - Alla pratar om hjul och hjul. men vad är det frå ga om för ett hjul egentligen? Frågade Baluns som dinglade med tassarna 'På sin pall. ser det ut som . ett trampcykelhjul eller är det faltigt som ett blJhjul? - Lilla toker där. skrattade björn pappan Balthasar som satt platt på baken, har du hela tiden trott att jul är ett hjul som rullar. N~hej, hördudu. den jul v( pratar om är en helg... och visst kan den helgen rulla ocksä men till det behövs nog Balans med SiM trill-omkring-ningar. - Du är nog en munk ring du! fnyste Ba.lans som inte riktigt hade hunnit höra. Sedan skulle han hoppa på BaJthasar för att hänga på honom som en pungbjörnsunge, men då han skulle ta sats slant han förstås! Som vanligt. I stället för på Balthasar hamnade han på kvasten så att dammet rykte som en pipa. Och där hängde han som en päskhäxa. Ba lalajka kunde inte låta bli a tt vitsa: - Vi ska fira jul först, tycker jag, och påsk sen, sa hon, tl'ot.s att v( sjunger "och julen

•

varar ända in till päsk a ... " och dessutom är du för lurvig och tjock för att vara päskkärring! - Mycket lustigt, sa Balans och snörpte på nosen. I samma sekund dunsade han av kvasten hoppade tresteg av skratt i hörnet. - Ni ska inte rusa så fenome-fantastiskt fort att ni inte hinner skymta julgubben lfali han skulle räka kika in genom fönstret. skojade Balunka och rättade till sin svarta basker på huvudet. - Vad är det för en guJjubbe?, frågade Baluns med ögon som julgransljus. - Julgubbe sa jag, sa Balunka. och han är faktiskt inte gul utan röd. Han lär nog snart börja röra på Sig till julen för han är världens största motionär. Därför är han min idol. Ha.n tycket speciellt myc~ ket om barn och ungar.

Elgvira som har långa älgplumsade först. sedan kom Balunka lunkande och sedan de andra som plomade. Sist kom Balthasar hasande på baken. Efter 999 björnsteg och 777 älgkliv hade våra vänner anlänt till Julgrans-skogsbrynet. ben

•

ut sig som två plånböcker utan pengar i. Alla sökte och letade överallt och åt alla håll i Björnskogen. Men Baluns kunde inte sluta tänka på julgubben som rörde sig i trakterna. Han undrade var han fanns då och om han gick eller körde bil.

Slajdande släde

- Förr brukade nan slajda omkring' med sin släde som drogs av Rudolf med röda mulen, sa Balthasar, men så träffade han bilhandlare Lurenskjelm och köpte en gammal bil av honom. - Men den gick Inte länge och då mäste julgubben köpa ännu en bil som drog den första. Den bilen är lite bättre eftersom den inte är bortskämd med bensin utan går på vanli.gt vatten. Den är billig och bra och pruttar inte sönder luften med avgaser. _ . Men julgubben kör bH bara på julafton då han har som mest bråttom, fyllde Ba· lunka i då Balthasar tog en paus, annars skulle han inte hinna träffa alla småttingar runtom-trlJlom-kring I världen. Annars tar han bussen eller går till fots I bygderna, sa Balthasar och tog tillbaka ordet, trots att han har fått det lite svålt att komma sig fot om fot på sistone. - Det måste vara en konstig gubbe, tänkte Baluns. Mer hann han inte tänka förrän Balthasar sa att det var dags att vandra Iväg ut för att söka julgran. Och sagt och gjort. Efter 12 1/ 2 m~nut var hela familjen ute l snön, både Baluns, Balans, Elgvira, Balalajka. Balunka och Balthasar.

Den tar vi!

- Där är en gran. den tar vi, hojtade Balunka och pekade med tassen mot det grönvita trädet framför dem.

)

•

Julgubben

- Men . .. men vad var detdär! Någonting hade rört på sig bakom ett stort träd. Det mäste vara julgubben, hann Baluns tänka som en blixt I motvind. - Det är han, det är han!, ropade Baluns och rusade omkring som en biljardboll, MAl'Ii_ l\oIA, PAPP A!

- Nå inte tar vi nu första bästa taH VI hittar heller, sa Balthasar med rimfrost l skägget, detdär är nämligen en tall hördudu, min lilla fru! Han var ju skogsbrytare till yrket så han kände bra till träden I Björnskogen. Några domherrar och ende] talgoxar flög I samma stund upp frän tallen. De sökte också ett julträd att sitta och kvittra l UH ju). - Nämen. dendär då!, undrade Balalajka och pekade med sin balalajka. Den är alltför stor. sa Balthasar. vi får Inte In en så stor gran , Idet. Annars är den va~ker. Det kommer att bli krångligt att hitta en passlig gran. De har så mycket snö på sin grenar att det är svårt att lukta rätt på rätt gran! Sedan sIh\ffade han med nosen al att nosborrarna bredde

- Vad är det fråga om 1, undrade Balthasar, som satt under en gran med munnen full av blåbär. Dem hade han hittat under snön. Det är julgubben som kommer, kved Baluns upprört och rörde upp snön. De andra kom frän olika håll för att se vad som stod på. Då Balunka kuckade fram bakom trädet där julgubben hade varit förstod Baluns att det var Balunka som han trodde var julgubben. - Jassä, var det bara du, sa Baluns ocb log som ett mariekex. jag trodde det var· julgubben jag. - Nånej, sa Balunka, alla 80m rör på llig behöver väl inte var gubbar heller' Mitt i allt rasadE en sjudundrand~ snöhög ner från en gran. Gram>n blev helt grön men stammen blev helvit nertill av all snö ~',, "lrA.~ade ner. - Det var dA ,«,,, , oara den! sa Baltha sar ,,<,h VAnde på sig tva. varv ps ha k Pll 4. , hara farten, spökar do' " il,,' vad är det fråga om? Och mycket rikti!!t. En liten snöman kröp fram ur snön.

Fortsättning nästa vecka!

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 20 december

ÖP besöker lågstadieskolan i Köklot som har åtta elever och en lärarinna:

•

tnga problem med disciplinen " Lå'rartjänsten inrättad på provtir. Frispråkiga elever a la "Emil i Lönneberga": Skolskjuts med taxi, snöskoter och båt. Lågstadieskolan i Köklot i Korsholms kommun är ett fullgott bevis på att det går att bedriva fullgod undervisning trots ett elevantal på åtta styc· ken och trots att alla får sam' sas om samma lärarinna i sam· ma klassrum. Köklot som är beläget ca. 35 km norr om Vasa har ett invå· narantal på 70 personer. Hu· vudnäringen i byn är fiske. Man saknar butik sedan ett år tillbaka och allmänttaget har servken. försämrats sedan vä· ' gen u.t till Köklot byggdes.

• Nyrenoverat! Skolan är nyrenoverad och får en att känna sIg som hemma genast man kommer m . Om Inte skolan skulle få verka I Köklot skulle barnen vara tvungna att söka sig till Karperö lågsfadieskola. Det skulle betyda en skolväg pi närmare 2S km, sammanlagt 50 km varje dag . När jag kliver in i klassrummet en förmiddag får jag genast fdgan: - Är det du som är Glader?

• Nej, tyvärr inte. - Så synd, vi håller nämligen just på och övar in ett teaterstycke till julfesten som heter" Båtsmans Glader". • Oj då, jag är säker på att Eki (=Glader) känner sig smickrad för det.

• Fördelar - och nackdelar Efter en kort stund är det tid för rast och då får jag mIg en pratstund med lärannnan I skolan, Ulla Byholm. Hon berättar om förhållandena I Köklot skola - Jag tycker det är bra ·all en så --

EN KLOCKA SOM JULGÄVA • massor av kvalitetsarmbandsur; uppdragbara, automatiska och kvarts • alla klockor med ett års garami • kända kvalitetsmärken • Specialerbjudande på väckarklockor vackra förlovningsringar till julen från vår Shangri La för lovnings bar • och mycket annat. VÄLKOMMEN!

• .J..

• Inga problem med ordningen Hon Jämför med de tidIgare skolOl hon undervisat I bl a I Vasa - Här existerar inga dlsclplmproblem jämfört med i stan. Med det menar jag inte att barnen .här är några änglar. dom har också sma påhirt ochfiJffens. - Mobbmg förekommer också I en sån här IHen skola men den märks snabbare och kan rättas till l tid .

• Egna skolan är bäst!

27 , -

•

här IHen by får ha en egen skolan . Nu kan kanske de unga paren fås att stanna kvar på Köklot när skolan finns kvar och vägen hit ut finns. - Visst stöter det ibland på vissa problem I undervisningen, men det finns också fördelar i en så här liten skola. Möjligheterna för individuell handJednmg är mycket större här

FfltldssysselsättnlOgarna är få för barnen på Köklot. Men så har man ju naturen nära mpå med sma oanade möjlIgheter . Skolan har olIka spel som urkulerar bland familjerna. Därtill får barnen - om de vill - komma ull skolan p:1 kvällarna och spela bordtennIs och andra spel. På grund av de långa avstånden är det flera av barnen som mte har möjlighet till det utan får leka hemma med syskonen eller föräldrarna Själ.va tyerker eleverna att egen skola är bäst

• Med snöskoter till skolan En av cJverna som bor ut på Värlax har en skolväg som går över öppel vatten. Det betyder att han i menförestider får färdas med snöskoter, båt och pontoner förrän han når fram till skolan. Trots att han bor lite avsides tYlktes han trivas bra - Jag har ju lillebror att leka ·med . Alltid finnd det nåt att göra

• Busgubbin Jag var med under en musiklektion men jag störde barnen så med mitt fototagande att jag fick heta "busgubbm" för resten av dan . Alla eleverna verkade trivas och var fnspråklga. Man hade nog lue av "Emtl I Lönneberga" i sig. Tyvärr så har jag bara vanliga öron och IOget musiköra så jag kan inte säga om de spelade falskt eller rikligt. Bra lät det i alla fall. När jag gav mig iväg så tackade jag för mig och sa: • Hej då, busungar! - Hej då, busguDbin! kom det I tvåstämmig kanon (musiköra var det VISSt).

På besök i Köklot: TOFFE

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 20 december

Jarl-Erik, åk 5 har läst Yvonne Hoffmans bok Jag tycker inte om spindlar

Mika Smedman, åk 6 har skrivit en uppsats

Mysteriet ·med diamantringen Tidigt på morgonen den 11.9.1988 vaknade jag av att telefonen ringde. Det var stadens enda miljonär. Willy Sman ing, som ringde. Han var mycket upprörd för någon hade stulit hans diamanrring , påstod h'lo . Jag åt snabb t frukost och körde sedan iväg mot MiJj onärsvägen, där Smaning bodde. När jag kom fram till Smarrings villa, kom Willy emot mig . Han visade mig till rummet där di amant ringen hade legat. J ag snokade runt i rummet en stund, m('n .utan att finna några spår. Då råkacle jag titta ut genom ett fönster, och där såg jag tyd liga fotspår i snön . Jag sprang genast Ut o( h ~atte igång mt:d MIKA att följa spå ren. Till min stora lörv åning ledde sp;iren tillbaka SMEDMAN till Smanings villa. Årskurs 6, När jag gick in genom tamburen, såg jag att Köklot Willys skor var våta oc h snöiga, och bakom dem lågstadieskola låg diamantringen . Plötsligt hade jag lösningen klar: Willy Smarting had e gått i sömnen. J .. g sprang snabbt in till Willy, som blev myc. ket glad. Sedan sade jag skämtsamt åt honom. att han måste binda fast sig i sängen häd andter, sA inga fler stölder begås.

EM-300 Mixer eYAMAHA EM EM EM EM

300 200 150 100

7~50.-

5950.~~50.3~50.-

En julhälsning med musik tillönskas tidningen's läsare av Närpes Skolmusik.kår. Den nya skivan/kassetten fås av musikanterna, musikaffär Bigi & Vesa samt Sigvald Teir, Närpes tel. 962-41 770 efter kl. 15.

"Man har roligt nåer man läser den"

bI.t. lotogr.'er1nv

STQR Mect Din. bU_I 10,.11 _IIIlningen fA, Du en .t_lId·.. dol ....... yllk." Du ken 16t. 1I'''e .nllnven en 13. 13 cm elle, en 13 • la cm .t_lId.

ALTERNATIV NI, Du hlmte, Dlne 111 ...... 1111 ..... ken Du

"Dct är bra att boken är skriven som en dagbok . Det gjorde den intressantare och ovanligare än andra böcker som jag brukar läsa . Språker är lätt att förstå, fast det nog också finns ett och annat ovan! igare ord . Det gör ingenting att det är en fl icka som skriver dagbok. Den är nog intressant att läsa också för pojkar. Inte bara för flickor.

V,.II. .~~".!:~I c

Fr.mk.lla IV halganl

6sterbottniska barn- och ungdomsböcker hör inte till det vanligaste i bokflode1l Yvonne Hoffma1l i Korsholm är m av de få författarna i 6sterbotten som skriver för barn. Hon har i böst gett ut e1l bok som heter "Jag tycker inte· om spindl4r". Bok.e n har formen av e1l ung flickas tklgbok. och den skildrar hur hon upplever sko1411 och omvärlden. JARL-ERIK LUNDBERG. elev pti årskurs 5 i Köklot Itigstadieskol4. har läst Yvonnes bok. Han kommmterar så mir:

be'III~":::::'~~!;!~::~ en~Tcn~ a.11 cm

Det bästa med "Jag rycker inte om spindlar" är humorn. Man har verkligen roligt när man läser boken. Till exempel när det berättas om den tankspridda läraren, som burit med sig slaskämbarer ända till skolan för arr .han hade glömr att töm.ma det på vägen hemifrån. Jag tycker att boken är bättre än medelmårrlig."

.. 13 cm IUer atörre 10.10 cm 10.13 cm 10.15 cm

.S.deUO"n' ..en vl!!e, lind. 1111 31. lO. 11181).

FOTO

AIRAKSINEN Hartmans hus t.1. 118 903

\§uj Jeans From

Nya HONDA, enklast från oss! Vi har I lager nya CB·750 K och C,B·125 T, så kom och bekanta Dig med dem! Vi säljer och byter, också på avbetalning. 20 % kontant eller bytescykeln och resten med t.o.m. 18 mån. betal· nlngstld. 35 st. begagnade mc och mopeder. 81.a. Honda Mon· KY RAHNASTO .

t::;===- MP

:=:::?

LKLÄfU 1l!1__ Kristinestad tel. "962-11 263

Agfa click-camera! Your first can be your best

45,•

Till oförglömligt pris Presentförpackning

Torsdagen den 20 december

öSTERBOTTNISKA POSTEN

•••••••••••

6Q-tals facit II:

Låtom OSS slippa HAR TUPEERNA o

Det var sånt man spanade efter i bioannonserna. Var det färg dessutom så tvekade man inte . Man hala· de fram sina 80 mark (gamla) och steg in i salongen.

V AD VAR det vi diggade på bio? Gula japaner som smög omkring i biomörkret och stänkte handgranater om·

BERrEl. ~NYGÅRD

kring sej. Och Gestapo-folk med stenansikten som möblerades om i slutscenen. För att inte tala om storfilmen med rockstjärnorna som inva· derade Normandie ...

"MACKAN", filmen jag pratade om i förra rutan, har fortsatt att ta upp mina så kallade tankar. Må det tillåtas mej att släppa ut ytterligare ett par funderingar . Det var nån kritiker som inte gillade att Kenneth och hans kompisar talade så myc· ket om vapen och krig och krigsfilm på bio . Jag tror att kritikern har dåligt minne . Krigsfilmerna var sextita· lets agentfilmer. Och de flesta hade - precis som nu åtminstone ett litet stänk av Kenneth·tänkande inom sej.

ANDRA världskriget låg bra till på sexiitalet. Frågan är om inte det tredje också hade sina anhängare. - Det skall bli jäkla intressant att se vem som vinner, sa en kompis då USA och Sovjet stod och hötte med kärnvapen mot varandra under Kuba·krisen. Före det hade jag varit lite orolig - jag hade ju läst om Hiroshima. Men kompisen var betydligt äldre och vad jag kunde förstå klokare. Hans ord ingav mej en märklig sinnesfrid.

seJ. P'lötsligt blev kraftrnät· nlnge.n Intressant . Nästan som när man gick på Bio Astra och såg Eddie Constantine puckla på bovar och banditer. Det var Kenneth-världen, och den är inte alls överdrivet skildrad i "Mackan".

MIN ANDRA fundering gäller håret, och där tycker jag man slarvar i "Mackan". Det är ju bara i förbigåen. de som man antyder att kvinnosidan tuperade håret på den tiden! I själva verket var hår·

tupeerna större delen av sexti· talsmänniskans tillvaro. O ATT TUPERA håret mås· te ha tagit uppskattningsvis åtti procent av damernas ung· domstid . Jag kan inte påminna mej en enda lektion i mellanskolan som inte skul· le ha börjat med att något kvinnfolk satt och tuperade håret. Min kära syster förstörde köksgolvet där hemma, när hon tillbringade halva lördagarna framför köksspegeln bearbetande sin hårprydnad . Linoleummattan stoppade inte för syl,ldackarna.

Hårbollarna fanns överallt. De sköt i h öjden om morgonen och frodades som sly längs vägarna . I klassen satt man omgiven av pösiga hår buskar , och sy· nen var lika deprimerande som den man möter i dag då man träder in bland videbus· karna på ett paketerat åkerskifte .

DET SÄJS att sextitalet är på väg tillbaka. Låt det komma, men låt oss slippa hårtupeerna som skymmer sikten när vi går på krigsfilm .

+SLAGRUTAN +••~......~.......~••••• •• ••••• •••••• . . . . ... o

PLÖTSLIGT fick kärnvapenmatchen lite tävling över

Debut i Vörå II/

Vörå återkommer; revybranchen. Man gör det genom att börja helt och hållet /Ni ny kula med ett gäng som aldrig har spelat revy förr. Inte en end4 av th gamla lir med; tht hiir sketht. - Jag är äldst; gånget och jag är tjugo år! säjer verksamhetsled4ren Johan Bagge.

Välj ,,;) Teleton stereo ; topplc.lass. _ .

Och du niuter från första tonen.

Till alla julens fester hittar du modets

Teleton' 330-.... .

2 995;

TOPPMÄRKEN hos oss.

(hösterbjudanden)

HIFI .... T·UO • våglangder: UKV, mellanv., Iångv. • återgivningsområde 40-12500 Hz

Kom på besök!

HIFI .......... A·UO • musikeffekt 2X30 W (Bohm) • återgivningsområde 20-20000 Hz • anslutningar fOr fyra högtalare

HandelsespI. 17 Vasa De övriga är frin 16 uppk Johan tror att det bidar gott för framtiden och i första hand di för n15ta if. Det man gör nu är ett försök att se vad man kan istadkomma. Vörhevyn blir en nummerrevy . Man tror pi premiär i slut.et pi ja. nuari, men det k.an eventuellt skjutas pi. . - Vi är kort pi singer, sitjet )o. han. Dct l! dl! anstringningaran nu ska slIttas in. Sketcher har man skrivit och övat rllt! flitigt redan . Johan är huvudansvarig för skri· vande och övninglll. Hdana Karlsson har lovat göra nigot it danserna. Alf Matuin gör scenografin .

. . . . . .tIiMck ( ·UO • lterg/vnlnQsomrilde 40-14500 Hz

• svaj 0,2 %

NYTT FRAN CITY-SHOP COLLEGE-50 JUMPRAR -

'II

Alla Beavers .

I • --

• dolby 8 dB

med

Svenska Puss & Kram JEANS i denim och sammet

vINTt-50', CITY·SHOP

JACK~

_ .......... ,·U. • tonarm autm.

återgång

• magn. ~uddoaa med dlamanlstlft ___ IF; UK·J Kom och Iysanal

NArmare uppgifter ger Teleton-aff6ren

. . . . . . 1. . ' . . . . .

v..h· ...........,y_

L. . . . . . . . . . J 1IptrIIa, .......

............... &.wfIiW

Torsdagen den 20 december

Revy rond Iranskt - finskt i Kaskö

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Oklart tema i Tjöck Kiirnkraften kommer att va· ra med på ett hörn i Tjöck. Riktigt på vilket sätt vill

man inte avslöja, Men någonting ''genomgtknde " blir det. Revy jobbet har pigAtt sen börjar av november. Premiären är inprickad till 29 december . Som vanligt är det Hikan Norrback som har skrivit mest och som drar revy jobbet. En del av skrivandet .har dock skett i s.rupp Ture Hmds sköter mUSiken och Arne Erlands dekoren. Man siktar pi att spela fem gånger .

YAMAHA KVALITET

(joOCJ

"Den första gången", Kho· meiny, Virolainen och Kar· jalainen - det iir några av ämnena för årets kaskörevy. Premiå'ren blir i månads· skiftet januarilfebruari, och än så länge har man bara hunnit med skrivandet. Det har pågått sen oktober.

cJo.~\tasti~{~1t~6t CBaPUJ~1 MUSlKAFFAR

BOl'nOIJI

All....

GOD JUL

ons ar

NYKARLEBY . VÖRÅ ORAVAIS MAXMO KORSHOLM VASA

KARLEBY KRONOBY PEDERSÖRE LARSMO JAKOBSTAD

Fyll i det alternativ som passar Dig bäst, och skicka in kortet till oss, gärna så fort som möjligt. Vi betalar portot.

Flere av de trogna revyaktörerna har emigrerat. Men t.ex . Alf Mylläri och hans musiker samt Gigli Nylund finns kvar och kommer att medverka. Fjalar tror för övrigt inte på någon brist pi aktörer .

PRENUMERERA NU, OCH DU FÅR ÖSTERBOTTNINGEN GRATIS HELA DECEMBER

Jag önskar prenumerera på Österbottningen för år 1980,

Pianon Orglar

Musikcentralen k.b. Jakobstad

1i*****~ ~

UNGDOMSNAMNDERNAI

På nyusdagen skall det som vanligt vara klan för premiär. NAgot genomgående tema har itminstone i detta skede inte hittat för revyn. Materialet börjar tryta, tycker Fjalar. Det har inte hänt si mycket i de nor· dösterbouniska kommunerna det se· naste uet.

Riga piano 116 cm. EtUde piano 120 cm. HögglanspOlerade, 10 års garanti. Förmånliga! AJltld förmAnliga småoralar. Galanti mikroprosessoror geln, förmånligaste, mångsidigaste, hållbaraste och enda orgefn med mikroproscssortcknik.

Vasa Handelse.pl. 21

**** **. **** ** * * .. k

Karleby uf har lyckats engagera Helge Lassenius som gästregissör för nyårsrevyn. Han anlände på liJrd4gen till Karleby. Därmed blev det fullt fart på förberedelserna. Enligt Fjalar Holmqvist fanns d4 så mycket skrivet att man kunde så'tla ; gång med repetitionerna.

4:-

NÄRPES tel. 962-42064

Full fart i'Karleby

Musik till julen

..... 1Bigi 'Vesa

Kaskörevyn binds samman av ett gäng - möjligen två familjer som sitter och diskuterar och sedan flyter in I handlingen , Karl-Gustav Mangs vill inte utnämna någon dragare för revyarbetet. Det hela sker i form av grupparbete, Danserna. tas dock om· hand av· Irma Vinberg,

Evening Star

KOM. LYSSNA • JÄMFÖR

O 12 mån mk 180,-

O 3 mån mk 70,-

9 mån mk 150,-

6 mån mk 100,-

MALAX KORSNÄS NÄRPES KASKÖ KRISTINEST AD

Öb betalar portot

ÖSTERBOTTNINGEN

PS 7 67101 KARLESY 10

Namn Adress

Svarsförsändelse Karleby Tillstånd 46

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 20 december

•

Jul på sjukhuset • Hur firar man jul på Centralsjukhusets barnavdelning? Finns många barn på sjukhuset över julen? Kommer det 'lUigon jultomte? - Så många som möjligt får åka hem, säger över/iikare Heikki Kalliala. Somliga kanske bara för 'lUigon timmme på julaft~Jnen. Det å'r kanske bara en handfull barn som å'r hå'r på julaftonen. - Ja, nog kommer jultomten, såger barnskötare Doris Lindkvist. När det är få patienter här kan vi ordna det så trivsamt som möjligt för dem. De får påsar med gott från köket och de får sina julklappar precis som hemma. Föräldrarna får också vara här. • Barnsköl4re DONS L;,ulkvist och överliikare Heikki Kall;"Ia ti/lsam, maltS med tw av de harn som wrt/as pli biZNIQvde/"i"ge",

De flesta åker hem - de andra orkar inte • • engagera Slg 1 firandet OP hade tänkt berätta om hur man firar jul på sjukhusets barn, avdelning. Det är enligt doktor Kalliala och barnskötare Lindkvist inte så mycket att berätta om . Från personalens sida görs aIk som är möjligt för att barnen skall veta att det är jul. De som blir kvar på sjukhuset orkar kanske inte engagera sig särskilt mycket i julfirandet.

• Föräldrarna får delta i vården - Sedan vi fick nya utrymmen har vi på ett helt annat sän än tidigare kunnat bereda föräldrarna möjlighet att vistas här på avdelningarna tillsammans med sin sjuka barn. berä((ar Kalliala. - På isoleringsavdelningen har vi flera rum för 1-2 personer. Där kan vi reservera ett enskilt rum för en patient och så kan en förälder övernatta i samma rum om det anses nödvändigt. Det finns r.o.m. särskild ingång till barnavdelningen från baksidan på sjukhuset. Den vägen kan föräldrarna komma och gå nästan hur som helst. En del av rummen på isoleringsavdelningen är försedda med s.k. sluss. vilket innebär arr det är dubbla dörrar till rummet med rvänmöjligheter emellan för r.ex . en förälder som besöker barnet eller hjälper till med vården. Det systemet möjliggör också att ett b:un med en smittosam sjukdom kan vårdas i ett rum. medan t.ex. ett cancersjukt

barn som är lärr mottagligt för smina kan vårdas intill i eu annat rum. På isoleringsavdelningen finns också större rum med flera bäddar till vilka barnen överförs då de börjar tillfriskna. Då har de sällskap av varandra. På avdelning I. isoleringsavdelningen. finns 18 vårdplatser. På avdelningen finns 6 sjukskötare. 7 barnskötare och 3 sjukhusbiuäden.

• Tvåspråkig "byskola" På avdelning II. rena avdelningen kallad. har barnen i ännu högre grad än på avd. I sällskap av varandra . Avdelningen har 20 vårdplatser . 9 barnskötare. 7 sjukskötare och tre sjukhusbiträden. De båda avdelningarna har tillsammans tre läkare. På rena avdelningen ligger barnen flere i varje rum. Där finns också en par rum för barn som fötts för tidigt eller av någon annan orsak i samband med födelsen inte kan vårdas på BBavdelningen. Där kan man bJ.a. vårda 6 barn samtidigt i s.k. kuvös . På rena avdelningen ytterligare err ston lekrum och ett rum där det hålls skola under en del av dagen . - Det här med skola är ganska nytt för sjukhusets del. berättar doktor Kalliala. Vi har lyckats få en mycket bra lärare som kan undervisa på såväl svenska som finska .

Hon heter Maj-Britt Anderssen. Det är som en liten byskola där barn från 6-7 år upp till 15 år undervisas samtidigr. .

• F år ta med sig egna trösttrasor och nallar I lekrummet fmns mycket leksaker och även TV och radio. Barnen får också ha leksaker på rummen . - Vi köper nya leksaker varje år till avdelningarna. säger Doris Lindkvisr. - Och tröst trasor . dockor och nallar får barnen gärna ta med sig hit, säger Kalliala. - Men vi borde få en lektant r.ex. en barnträdgårdslärare till avdelningarna. fonsäner han . Som skulle leda sysselsärrningen i lekrummet och även gå runt och leka med barn som måste M.llas i sängen . Vid placeringen i rummen tar man hänsyn till kön, ålder och språk. Officiellt går åldersgränsen för vård på barnavdelning vid 15 år. men det håller man inte så hm på vid Centralsjukhuset. - Eftersom trycket är mindre här än på inremedicinska avdelningen har vi haft som praxis arr ta emot ända upp mot 16 år. säger Kalliala . Men det finns förstås unga flickor som är 14 år och som gärna vill uppuäda som vuxna. Om de vill får de gärna ligga på en vuxenavdelning. På barnavdelningen vårdas i Stort sett alla slags patienter. Det är t .ex. länge sedan man upphör-

• (Jverlii/eQre Heikki Kall;"Ia har vaNt 23 tir vid Ce"tra/sjulthuset i V QSQ,

de med ett särskilt epidemisjukhus. På ö,gon- och öronavdelningarna vårdas dock barnen tillsammans med vuxna patienter. Beläggningen på barnavdelningen är ganska låg. Något över 60 % . Det beror enligt överläkare KaJJiala dels på att barn ofta tillfrisknar snabbt och dels på arr man sänder hem barnen så snarr det bara är möjligt. - Vi har den kortaste genomsnittsvistelsen för något sjukhus i landet. säger han . Vi tycker synd om ungarna och låter dem fara hem om de vill och orkar.

• Födelsedagen - farligaste dagen - Det fmns ue problemområden när det gäller barnsjukdomar, säger doktor Kalliala. Det är de nyfödda. olycksfallen och cancersjukdomarna. - Människans födelsedag är den farligaste dagen i livet . Det är då de flesta dödsfallen inträffar. Allmänt taget sker de flesta dödsfallen bland barn under den första levnadsmånaden.

- Olycksfallen bland barn är dubbelt större i Finland än i Sverige . Vm land ligger i topp i hela världen. En orsak är möjligen att mammorna i rätt hög utsträckning arbetar utanför hemmet i vårt land. - När det gäller cancer har vi fått bättre mediciner och kan bota sådana sjukdomar i stor utsträckning. T.o.m. barn som har blod kräfta kan tillfriskna i två fall av tre . - Infektionssjukdomarna kan man i allmänhet klara av numera . En sak skuUe doktor Kalliala vilja ha ändrat. Det gäJler bestämmelsen att mödraledigheten skall börja en månad före förlossningen . - Den tiden borde vara flexibel så att vi i vissa fall kunde bestämma att modern skall upphöra med yrkesarbete tre månader före förlossningen. Det är nämligen numera möjligt att fastslå i vilka fall det föreligger risk för förtidsbörd. SVEN-ERIK GLADER

-r

Torsdagen den 20 december

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Lokalt i Terjärv

A;lster från Vikinga skola

Om jag

- Vi håller på att skriva med Elof Granholm som dragare, berättar Kristina Albil'ck i Tetjärv uj. Första lörd4gen i februari brukar vi vara kl4ra att visa upp oss för publik.

skulle vara

en apelsin! Jag är en liten apelsin. Här hänger jag p:l. en kvist och blir solbränd och blir s:l. röd om kinderna . Det är m:l.nga kamrater här ocks:l.. Vi har roligt här. När jag blir stor s:l. Hr jag komma ut i vida världen. Nu blir jag och mina kompisar nerplockade, :l. vad spännande! Vi blir inlindade i n:l.got som prasslar men jag vet inte vad det är, för är man en apelsin s:l. vet man inte s:l. mycket, men det liknar bark. Nu blir vi satta i I:l.dor, sen för en truck oss till ett fartyg, .. . oj tänk om jag ramlar i vattnet och dör, men kanske jag flyter. Jag och mina kamrater blir nu förda i bil till en butik. Det var mycket skönare att hänga p:l. trädet och dingla hit och dit för en

enda liten vindpust. Nu äntligen är vi framme, vi blir avlastade och sen SällS vi i en disk. Rena mörkret!!! Till min förskräckelse s:l. ser jag att en pojke kommer här och ser s:l. sn:l.1 ut p:l. mig och mina kompisar. Nu är jag i en sHI oc.h det är bara jag och tre av mina kompisar kvar. Jag känner att jag h:l.ller p:l. och tynar bort men man Hr hoppas p:l. det bästa . Nu kommer n:in, f:l. se vad hon vill. Jass:l., det är s:l. här man kommer att dö. I morgon är det min ett:l.rsdag, och f:l.r jag fIra i soptunnan eller p:l. soptippen eller möjligen i n:in mage. Ja, men det blir den dagen den sorgen.

Lokalt stoff kommer Terjärv-revyn att inneh:l.J1a. Mwga nya unga aktörer kommer med i u. Ett eget husband bestu sig föreningen med . Som vanligt räknar aktörerna med en intressant och spä.nnande IUrne till Fagersta i Sverige fram pI vuhnten .

ANKI LIDMAN, årskurs 6

Min drömskola Håkan Bror ToJJe

Min drömskola är inte sA stor. I min dcömskola finns det Den har åtta lina klassrum. Jas ocksA en stor simhall med bastu skall beskriva ett av klassrum· och omklädningsrum. men. I skolan linns ett rum där man Längst lramme i klassen linns lår vara pA rasterna. I rummet en grön tavla, ett skAp, en kate- linns bekväma stolar, tvA soffor, der och en TV. I klassen finns så ett bord, en bandspelare, tid· klart pulpeter och längst bakom ningar och böcker och spel av i klassen finns en bokhylla och olika slag. ett IAngt bord. Vid bordet sitter eleverna, dA de har teckning. PA skolgården finns gungor, I skolan linns en jättestor klätterställningar, rutschbanor, gymnastiksal, en musiksal, en en karusell och mAnga bänkar. handarbetssal, en slöjdsal och en fysiksal. SONJA FINELL årskurs 5

.)t/,san

Ett veckoslut pA LÖRDAGSMORGONEN startade vi klockan halv 9. När vi var framme vid ~ommos lagade pappa Mimmis cykel. Mimmi heter egentligen Camilla, hon är 3 :l.r. När vi plockat med oss sallad, päror, morötter och lite andra grönsaker, for vi till holman där vi har b:l.ten. Därifr:l.n for vi vida. re till villan. D:l. vi kom dit pac· kade vi opp. Sedan mliste jag sköta Mimmi en stund . När vi ätit for pappa efter Dan och Uffe. Dan är Mimmis pappa och uffe är min stora bror. De skulle och kasta. D:l. de farit drog vi ris till bra. san, men jag mliste ocks~ sköta Mimmi emellan:l.t. En stund ef· ter kvällsmaten kom Uffe och Dan tillbaka . D:l. hade de kastat i 4 timmar. De hade f:l.tt 4 gäd. dor. Den minsta var 700 gram och den som var lite större än . den 2 kg och 100 gram . De tv~

största vägde 5 kg och 600 gram och 6 kilo och 200 gram. När de ätit for de tiilbaka. Gäddorna skulle de sälja i Dans butik. Klockan 7 for pappa och jag och kastade men vi fick inget. Klockan halv 9 for pappa efter Dan och Marianne till Bullerlis.

Efter:l.t tände vi brasan och d:l. den brunnit gick vi och sov. P:l. kvällen hade vi haft ljus därinne och tre plastlyktor p:l. verandan. Vi hade en stor marchall som brann hela natten och änd:l. hade det brunnit bara lite av den när vi gick dit för att se p:l. morgonen.

00.0

000

O O l'lär det blev mörkt sköt vi raket~rna, vi hade en bi:l. och en mångfärgad. Dan hade 3 ra· keter, 2 häxpipor och 5 kinabom· ber, men tyvärr mistade vi en häxpipa. Uffe hade gett oss n:l.gra bomber som man skulle kasta. De hade han fått fdn mi. litären. Vi kastade en i vattnet och det yrde upp sand och vatten när det smällde. vi kastade ocks~ en i finnbärsbuskarna . Jag hade ocks:l. n:l.gra mattor med matt· bomber.

O O NÄR VI ÄTIT frukost for pappa och jag och drog opp näten vi lagt ut p:l. kvällen . Näten var propp~lla av fISk. När mam· ma och jag tagit ur fISkarna rensade vi dem . Jag fick fIl~a idarna som vi sen stekte till middag. Just före maten kom Dan efter Mimmi . De skulle fara opp till mommos. Pappa for med för han skulle opp med en del av fISkarna. Efter maten satt jag och läste en Kalle Anka.

000 . O O DA VI FOR och kasta gick det redan i vitt s:l. vi kunde inte fara långt. Vi hade ett napp p:l. en 4-5 kilos gädda för vi s~g hur stor stjm den hade d~ den sprät· tade men den lossnade. Det hade börjat bllisa 54 pass h:l.rt d~ s:l. efter en stund for vi tillbaka. D:l. mamma och pappa rett opp nä· ten och jag plockat kantareller for vi till mommos. Vid mommos :l.t vi och plockade de grönsaker vi skulle ha med oss. Innan vi for till stan gick mam· ma och jag och plockade kanta. reller. Vi m:l.ste fara tidigare denhär söndagen som JUSt varit för att pappa skulle fara till Helsingfors klockan 6 p~ morgonen .

LOTTA FÖRARS hskurs 5

Carina o Lena påSÖU Peter Bertel Sven-Erik Yngve (jp Önskar alla UP-are och ÖP:s läsare GOD JULo. GOTT o

NYTI' AR

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

En famn julböcker vä~da uppmärksamhet Gösta Agren: Paus - valda dikter

1955-1980

(Skrivor) Hrer lång r och välgjort arbere brukar man unna sej en paus.

Gösra Ågren firar också sirr välgjorda arbere med en paus. Det vill säja med en ny bok som han kallar PAUS. PAUS är ert urval från Ågr~ns tolv ridigare dikrböcker. Där ingår förutom dikter också err

Böckerna Jästa av: BER TEL NYGÅRD

femtital aforismer och en inledande rexr om "arr skriva". Person ligen blir jag sirrande den längsra tiden framför aforismerna den h:ir gången. Tydligen har jag inre lagr dem lika väl pi minner som dikrcrna , och ny-

Torsdagen den 20 december

uppräckren g;l,r därför djupare. Varför jag inre minns aforismerna är svårt arr förstå. De är ju lika bra som dikrcrna. Den här rill exempel : George Harrison sk,iIlde som en hund, "vov, vov''. till svar på varje fråga, som ställdes under en presskonferens. Om han gav en orsak till sitt beteende skulle det bli meningslöst.

Katarina Torfason: Bröllopet (Opal)

BRÖUOPET är en så kallad LL-bok. Urskriver betyder der en . länläst bok, O\·h umyckligen lärtläsr för vuxna, LL-böcker är skrivna på 'ert sånt sän arr de är möjliga arr läsa också för personer med någon form av läshämnlOg. Der beryder inte arr de i fråga om innehåller skulle vara sämre på någor sätL LL är umyckligen en fr:iga om skrivrckoik.

o BRÖLLOPET urspelar sej i ösrerbortnisk miljö (Kararina härsrammar från Kronoby). Boken skildrar err vanlig r österborrniskr bröllop för err par årtionden sedan betraktat ur ert barns synvinkel. Den handlar kort sagr om arr allr der som sker på yran, inte alltid ger en riktig bild av det som saker och ting egentligen handlar om. Maria-Pia Boethius: Svensson, Svensson (Bonniers) Maria-Pia Boethius, journalist, har skrivit en skön och rak roman om kvällstidningsvärlden och mycket ann·ar. Boken handlar om Marre Borrin som är stjätnreportcr på kvällstidningen Svensson och som småningom får allt svårare att kJara av den livsstil och der sätt att skriva SOI'(l kännetecknar en kvällstidning. Samtidigt handlar romanen om Marre Bottin själv och hennes utveckling. Den sistnämnda sidan är nyttig l.isning för alla som var med pi sext italet odr f dag står undrande- inför det som hände sen. Den som undrar över vad det blev av "ungdomsrevolten", ;, studentrevolten" och allt vad det kallades då pä sextitalet.

Olof Granholm: Den vita natten (Schildts) ~arnn:

Klipp Ut denna kupong och skicka den ,!,ill SÖU, Handels.espl. 10 D 65100 VASA ro eller ring_ 961-11) 372 och fråga efter Bror

_________________________________________________

Adress: _____.,.--_ _ _ _ _ _ _ _._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

helår O

halvår O

DEN VITA NATIEN ä.1: folk och liv i Lillminne. Dy i trakten av Vasa före och under inbördeskriget 1918. Olof Granholm skriver inte s:l. mycket om själva kriget Ulan mera om folker i byn och deras vardag och syn på nyheterna urifrån världen. Det känns befriande att läsa om kriget frän den utsiktspunkten. O DEN VITA NATIEN handlar om en mängd människor

VAI./M, DIKTER 1955-1980

byn. Mest handlar den dock om Jsak och Aron som srår pä varsin sida i konflikren men som förenas i ett handslag i bokens sista mening.

Brita Högnäs-Sahlgren: Nubb (Schildts) O NUBB kommenterar jag enklas! genom att säja, att den är en läsvärd bok och att jag tycker avgjort bättre om de korta dikterna där Brita Högnäs-Sahlgren sparar pä orden. Den här till exempel : På andra sidan vägen fanns två rior Den ena tjänade som likhus I den andra daosad'e man I höstmörkret var jag lila rädd för dem båda

Lars Hulden: Hus - berättelser (Schildts) En prosabok av Lars Hulden hör inte rill det vanliga . En bok som HUS hör inte heller till der vanliga bland prosaböckerna_ Boken är som varudeklarationen säjer, typiska 'berätte·lser. Lite gammaldags till formen och hopvävda av allvar och humor i den blandning som är den typiskt huldenska Har man växt upp på österbottnisk landsbygd. känner mao igen sej i HUS . Har man hoppat i hölador, inser man tragiken i, detta: I bal-ladan kan man inte ens hoppa i höet, underlaget är för hårt, och man kan råka hamna mellan två staplar och hastigt halka ned till ladans botten, aderton balar under ytan.

Mit L i raden av österbottniska hus sröter man också på en berättelse om en lokal kamp mot en kärnkraftsetablering .

Torsdagen den 20 december

öSTERBOTTNISKA l"UlST)!;.N -, ~

ETT POPULÄRT FÖRLOVNINGSSTÄLLE I VASA Ett stort urval Ur och Smycken

UR- OCH GULD

ÖVRETORGET ATRIUM VASA Tel. 112497,112880

Trafikskolorna i Jakobstad. HALDIN & ROSE

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, tel. 13003

Trafikskola

FORSBY BK firar ingen julfest. I stället har man bjudit sommarens funktionärer på middag.

Julfester; långa rader Tredje rtngen Första rtngen Traditionen med en föreningstid. ni ng till jul lever kvar inom NEDER· VEnL UF o "Framåt" utkommer lämpligt till julfesten den 26 decem· ber. Program med bland annat sketc· her bjuder man också på. Samma kväll firar man julfest också på annat håll inom ringen. I KARLEBY har man ett omfattande program med bland annat festtal av Karl·Erik Borg, hornmusik, körsång och barnteater. I TERJÄRV festtalar Ragnar Granvik, också det på julannandagen . I prog· rammet ingår också sketcher och jul. lekar. HÖGNABBA UF förlägger sin jul. fest till Evijärvi. Där samlas man i en stuga på en campingplats med smörgår och kaffe . Programmet består bland annat av sång, besök av julbocken med mera. Den 26 december firar KRONOBY UF & NF med festtal, sketcher, dikt· . läsning och s~ng .

Andra nngen PURMO UF och Lll.LBY UF firar ge· mensam julfest i Purmo på juldagen . Man bjuder bland annat på folkdans. hornmusik. sketcher och "dukade Ilngbord" . Samma kväll har man julfest i KÅLLBY med sketcher och tävlingar. GARANTIFÖRENlNGEN sportStu· gan ställer till julfest iLARSMO. Larsmo uf & nf är med i föreningen. Folkdans, lucia, ringlekar och julgröt består man publiken på. Den 28 eller 29 december ska LAPPFORS UF fira jul. Tonårsklubben har jobbat med programmet som ska bli en överraskning. ÖVERESSE kallar ocksol till fest den 29 . Sketcher och musikinslag med Strängsmekarna ingir i programmet. Den 5 januari festar man i YITE· RESSE . Där talar man också om programmet som en överraskning. LEPPLAX NF väntar ända till den 12 januari med sin julfest. Man bju. der på sketcher, dansnummer och festtal av Pher Tonberg.

JEPPO UF och SOCKLOT UF har re· dan awerkat sina julfester. MARKBY UF kallar till fest på julda. gen med sketcher och såginslag i programmet. UF SVANEN Iher bli julfirandet och sa tsar i stället på revy n.

F;ärde rIngen

-, -

l! Miljö-;

f /ätt Ii K:staa

.. r<,amPje'/', .,

,; Pe ~~#-a Ij'a·~~.•I "

1 Petalax har

ma"

tuigc,,, "utlder arbete", som Rajael Frans jörsiktigtvis uttrycker sej. Vi har futukrat och ska eventuellt åstadkomma "got, men det blir nog fraka hålldi in i januari . .•

. J

Det handlar om en nummerrevy, men en nummerrevy där detta med miljökamp och miljöaktivister kommer att spela en framträdande roll. Det är möjligt att man hittar nån miljökämpe: som har kedjat fast sej nånstans i pe:talaxlokalc:n ... Folk har mött upp rätt svagt hittills . Det är därför Rafael talar diplomatiskt om planerna .

O I nyinvigda GEiBY ·Iokalen bju· der man pi sketcher. sing, festtal och "lite av varje". O UF HOPPETS fest program den 29 december upptar festtal a~ Elmer Örndahl , sketcher, dansuppträdande och körsing . Samma kväll bjuder Singsby uf på ett program "som best h av byrallor".

O I ISKMO·JUNGSUND gh man till fest den 22 december. Hela 9 sketcher ingu i programmet. Av dem är 5 egna produktioner - ett minirevy alltså. Man bjuder ocks~ på ninting som kallas "partajdans med vitsar" .

KERKlAX UF firar jul på juldagen. Det blir program med Hans Heinrich och frågesport bland annat.

O REPLGT UF festar med konrevy i början av januari.

Den 29 december kallar KESKIS UF samman Keskis., Kimo· och Komossa· borna till julfest. Sånger och sketcher ingår i programmet.

O I KARPERÖ samlas man den januari och bjuder pi "revystil med eget och lånat".

HEtLNÄSNEJDENS UF planerar en resa till Wasa teater i stället för att fi· ra julfest.

Sjätte ringen

I VÖRÅ har man tydligen inget fes· tande på gång. Femte ringen O I KOSKÖ,' TÖLBY. VASSOR ÖSTERHANKMO och GAMLAVA· SA, har man redan firat sina jelfes· ter.

.; -

Vatten, vatten, bara, an-

.'I tigt vatten ••• och ovanligt I också för den delen... ska

det handla om i lrets Kristinestadsrevy, säjer en av eldsjälarna, Mikael Bodman. Det har handlat mycket om vatten det här lret i K:stad. Man har haft brist på vatten, man har druckit brunt vatten och man har plågat näsan med illaluktanden vatten. Nu är det dessu, tom aktuellt med ett vattenverk_ Annat som dyker upp i revyn, är allt det som utspelat sej p~ insändarsidan i Sydin under het. Man har jobbat länge med revyn i K:stad. Skrivandet och idekläckan· det har plg~tt sen augusti.

PRYLBÖRSE:\ TJEJER! Hur skulle det vara med ett tjej· bänd? VI är två tjejer som spelar gitarr O. bas. Söker tjejer som spelar trummor och orgel el. gi· tarr. Behöver inte ha spelat i bänd förut. Intresserade ring! 961-212157 helst söndag. Vi hörs! D Den 28 december firar Närpe:s uf sin julfest tillsammans med Ytter· markgillet.

D Dan därpå är det fest i ÖVER. MARK. Sketcher, sång och musik samt julgröt eller smörgåsar lär det ska bli . Bjarne Smeds leder program· met.

O NORRA VALLGRUND undfäg· nar publiken med teater, sing och någonting som man kallar balett.

D I BERGÖ har man julfest den 29 december. Sketcher ingu i program· met.

O I SMEDSBY spelar man upp sketcher och "julpjäs med tomtar". Också det på juldagen.

D NYBY UF har julfest i form av usmötesförhandlingar med dans. Det sker den 19 januari.

O UF HAVSBANDET har ocksl sin fest på juldagen . Programmet best u av sketcher, sång och diktläsning.

Sjunde ringen

ocks~

på

O SUNDOM UF ägnar juldagskväl. len lt solosång, pianospel, junior. folkdans och sketcher.

O Inom sjunde ringen inleder HARRSTRÖM och KORSNÄS julfi· randet p~ juldagen . Harrström uf har gjort ett program med sketcher, sång lekar och "spel".

Samma kväll festar man också PETSMO, KVEVLAX och SOLF.

Korsnäs bjuder också pol sketcher och lekar.

Österbottniska Posten Österbottnisk ungdomstidning Jakobstad, Finland Medlem av tidningarnas förbund Tidningen utkommer varje torsdag Redaktör och ansvarig utgivare PETER GRANSTRÖM Redaktion Jakobsgatan 13. Jakobstad, tel. 967·13555 Postadress PB 27, 68601 Jakobstad Redaktör i Vasa S-E . Glader, Handelsesplanaden lO D, tel. 961·113 522 Redaktör i Sydösterbotten Bertel Nygård, Box 21, 66100 Malax, tel. 961·651514

PRENUMERATlONSPRIS

Åttonde ringen D P~ juldagen begu LAPPFJÄRDS uf sin julfest. Programmet är i vanlig stil, och nin form av lotteri lär ocks~ vara pi gång.

uf bjuder

- Det har varit bide bättre och sämre det här med att fi med folk, säjer föreningens ordförande: Itune Storbäck. Vi har ändi med ganska minga yngre människor. ÖVningarna är i ging, och man r.naz med premiär pi nyl.rsafton. H:lIc:an PellfoUc är huvudansvarig. Sandstens trio sköter musiken. Man siktar p~ fyra föreställningar.

D NORRNÄS avslutar raden med fest den 31 december. Sketcher ska det bli där också.

oMALAX, ÖVERMALAX och PE· TALAX kallar till fest pi juldagen. Malax uf har teater, jazzdans och festtal av Karl-}ohan Sjöström p~ programmet.

D PETALAX sketcher.

orlom

örtom uj återkmft fller i år som revyjörening. Se. bör- _ jan av november har ett gäng på cirka 25 persoller skrivit på en revy, som ska ha jormen av lokalt bunden lIummerrevy.

REDAKTIONSRADET Alf Snellman, ordförande, Margareta Kronqvist, Leif Rex, Christel Holmström, Harriet LindelO f , Boy Wistbacka, Tore Snickars, Karl-Gustav Olin.

O PÖRTOM UF satsar på revy istäl· let för julfest .

O ÖVERMALAX fröjdar publiken med diktläsning, allsång och teater.

D Samma kväll :lIc:er PJELAX uf till Hotell Kristina och bjuder samtidigt in Böle uf. Programmet uppges beSt i av "överraskningar".

o UF STRIMMAN har redan begått sin julfest .

Flera av femte ringens föreningar begu sina fester på juldagen. S~ till exempel Björköby uf som bjuder p~ program med sketcher samt gröt , kaffe och glögg .

-:ome back • •

1980 Helt år ....... • ......... 30,Halvt Ar ••••• , ••••••••• , 20, Skandinavien ...... , . . . .. 40, Lösnummer. . . . . . . . . . . . .

D KORSNÄS uf firar jul den 26 de· cember med "juldans". Dan därp~ är det dags i SIDEBY . Ocksi där har man sketcher i progrmmet. O den 29 december samlas man HÄRKMERI och SKAFI1JNG. På det förra stället till juldans. Skaftungborna har jobbat ihop en minirevy . Skaftungbladet utkommer också till julen. . O I DAGSMARK inträffar julen på nyhsafton. Festen firas bland annat med sketcher. Svenska föreningen Braheguden i Kristinestad ordnar eventuellt julfest senare i januari . O TJÖCK satsar pi revyn .

ANNONSMOTT AGNING SÖU:s kansli, Vasa. tel. 961·113 572 och IlS 372 ÖP:s ANNONSTJÄNST Yngve Bengs, Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967·11 827 Annonser bör inlamnas senast måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967·13 5'S ANNONSPRJS I texten . . ... .. ..... .. . , . .. 2.30 Efter texten . ... , .. , .. , , . ... 2,10 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tillaggspris -,30 spmm och farg. Föreningsspalten per rad 1,-. Österbottniska posten ansvarar inte för ev. ska· da som tillfogas annonser som inringts eller som på grund av postförsening inte införts i begart nummer. Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag, Jakobstad 1979

Torsdagen den 20 december

o-&TEBBOTTNISKA POSTEN

Högnabba uj Karleby uj Kronoby uj & nJ Nedervetil uj Småbönders uj Terjärv uj

Eugmo uj o. nJ LappJors uj

.«t

~p.•ropp'" •1r Larsmo u & nJ Kål/by uj Lepplax nJ Lil/by uj Pedersöre uj Purmo uj Teater-Jacob Ytteresse uj Överesse uj

Juthbacka Teater Pensala uj UJ Svanen NUFS' medlemsföreningar

Kovjoki uj Markby uJ&nJ Socklot uj Juthas. uj y ttefjeppo uj Nykarleby IK

Bergö ,uf Nyby uj Petalax uj

En rexsk julsaga:

ÅM INNE folkpark Malax if Vf Strimman Övermalax u{ Malax u{

"Statsbidragen har ökat - vi tackar (gissa vem)" - Har vi nu allt med pA listan hördes nAgon frAga när vi på SÖU limmade igen kuvertet med julklappsllitan sOm skulle skickas till jultomten. - Det som vi glömt skrivet" vi DAsla Ar, r0P<'de ÖP-redaktören vant frAn sin bunker. Vi hade för säkerhets skull gjort en randanteckning i brevet till jul; tomten: Om du ej har själv skicka till staten. Ring ocksA till Kulturfonden.

för att ·höra på radionyheterna. När han hade gått igenom listan hoppade han med ett vrM upp ur gungstolen och slängde SÖU-listan i väggen och fotpallen i den öppna spisen. Meningen var att göra tvllrtom men ilskan grumlade alla hans sinnen.

- INTE ETT PENNI At SÖU och den österbottniska uf-rörelsen röt tomtefar At sin adju tant. Inte ett penni.

D JULGUBBEN lir ha ropat på KAMFER nir han sAg vår lista. Högre renoveringsbidrag för ungdomsföreningslokalerna, understöd för vår barn organisation Vi under sexton, sänkt nöjesskatt, mera ·amatörteaterpengar, bidrag för filmverksamhet, inspelning av österbottnisk populärmusik osv. Listan var så lång att gammeUar måste avbryta sitt läsande tvA gånger

- NAsta lista! Tomtefar ljusnade upp i ansiktet när han sAg att det var en kort lista. Han sk ulle just be adju tanten ta en kopia av listan och sända den till SÖU som modell när han upptäckte au enorma penningsummor fanns antecknade till höger på pappret. - Vad är dethär frågade tomtefar och fick svaret att det är kostnaderna för de projekt som finns pi listan.

el/näsnejdens uj Kerklax uj Keskis uj Komossa uj Maxmo uj Oravais uj Vörå uj

ikingborg uj, nöle UJ Hoppet

Listan var gemensam för staten och kommunerna och hade rubriken ungdomsverksamhet österbotten. Pi listan fanns ungdomsgårdar för sammanlagt 100 miljoner, löner för · ungdomsarbetare 10 miljoner, arvode för sidana som är intresserade av ungdomsverksamhet för 80 miljoner, och en post pi 30 miljoner för statlig försöksverk, samhet med dans, och nöjesverksamhet, Som ett PS fanns ell önskemM pi 10 miljoner för förvaltning av ung· domsarbete,

* D Tomtefar sade ingenting pi en lång stund. Han lu tade sig baUt i gungstolen och stirrade i taket. I;>et märktes au hans hjärna gick pA högsta varv. - jag måste sova pA denhär saken sade han At sin adjutant, Se till ait jag får en ny fotpall och ta hit SÖU:s lista. Den ligger i kaufatet,

Korsholms uj. Gamla Vasa Koskö hembygdsJörening Kvevlax uj N. Val/grund uj Petsmo uj Iskmo~Jungsund u.J Replot uj Singsby uj

D FÖLJANDE gick enligt uppgift en lång rad order från tom' tefar till Helsingfors. Vi vet inte vad han gav Order om men julgivorna har redan börjat komma. Bidraget i statsbudgeten för renovering av uflokaler har höjlS från 300000 mk till I miljon. Vi · torde kunna räkna med att fo\ över 100000 mk till Svensk-Finland. Svenska riksdagsgruppen gav 20000 mk från sin k vot för finlands, svensk amatörteater. NöjesskattefrAgan är under utredning och chanserna att lA en sänkning till stånd är bättre ~ nAgonsin tidigare. Det totala anslaget för ungdomsverksamhet i stalSbudgeten är höjt med,IO%. V år lista har med andra ord vunnit gehör. Vi är inte säkra pA vem som hjälper oss men vi tror pA jultomten.

God Jul och · Gott Nytt År

uj Närpes teater Närpes skolmusikkår Korsnäs uj Molpe uj ~

Norrnäs uj Nämpnäs uj Nä'rpes uj Pjelax uj Pörtom uj Taklax uj Töjby uj Övermark uj Atlonde ringen

LEIF REX

Wasa uf-Skatila Smedsby uj SolJ uj Sundom uj UJ Skä·rgården Söderudden UJ Havsbandet, S. Val/grund Vassor uj Verstervik uj V äste.rhank,mo uj Österhan'k"-mo uj Gerby uj

Sv. Föreningen Brahegården Kristinestad Dagsmark uj Hä'rkmeri uj Kilens Ungdomssektion Korsbäck uj LappJjärd uj Sideby uj SkaJtung uj Tjöck-Påskmark uJ . Uttermossa uj

- ,.