Österbottniska Posten (ÖP) nr. 51 1981 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN EN JULHÄLSNING FRÄN-ÖSTERBOTTENS ÄLDSTA UNGDOM:

Rosa, 76

• Det finns folk som ~åller sig med valspråk, och när det gäller Rosa i Aminne skulle--, det kunna lyda ungefär så här: Man ska inte tala illa om ungdomarna!

Rosa är 76 år år gammal men ti/l sin livsfilosofi mer ungdom än de (Iesla. Kanske beror del på al/ hon umgås med ungdomar - i sIäIleI för all som många andra bara prata om dem. Hon är Idl och med lile kändis. bland öSlerbollnis,ka ungdomar, i varie fall bland dem som dansar i Aminne om som rarna. Rosa är hon som kommer med sin kärra klockan halv Ivå om nätterna, när ni åker i väg från dansP/al sen. Den liden går hon ul vartf: natt efter dansen och städar Parken'ngsPlatsen, båthamnen och väf!.en. - Alla ungdomar känner mig, säger Rosa, De kommer fram och pralar och iir hur trevliga som helst, också fast de kan vara lite fulla.

l höstas då iag slutade, kom hela schacki (ram och Pratade. De sa: nog är du väl glad nu Rosa, när det är sisla kvittIen . Men iag sa all iag har leidon , för iag {år drygt efter er. Och när hon låg På slukhuset, hörde ungdomarna av sig. - De kom fram och klaPPade om mig och sa: hei Rosa, no känder vi tie vi! Hon ålerkommer till "va/sPråket" all ungdomar na är "fina". - Nog har iag sell mycket elände i mina dagar, och nog har folk baktalat mig för allt mö,/igl. Men det har alltid van't äldre människor. lag har aldn'g haft några Problem med ungdomarna. Och alltid när iag rar tillfälle tdl det vill iag försvara ung domen. Rosa bor i Lyckebo, en liten stuga invid vägen tll/ Aminne. Städiabbet runt folk/Jarkscmrådet har hon hållit på med i många år. Hon avlönas dels av kom munen, dels av intrersenterna på området. Det är många som undrar hur hon orkar med all stiga uPP klockan kvarl över ett om nällerna och gå t 11/ iobbet. o

- lag är van, , .. läger ROJr/. Och Jå har iag i hela mill liv van't galen i arbetet. lag var tolv år då iag böriade iobba På en såg , och det var (rån klockan siu på ",:orgonen tll/ siu /Jå kvällen! - lag har huggit i skogen och barkat. och ,ag har också van't i Sverige, i Umeå och Stockholm. och ar betat. Och så har ,ag varit vinterbadare . . ' Städarbetet är iobbigt. men Rosa Jäger all hon /n'vs med det - och med um;domarna. Det kan va ra bråkigt Ibland på nällerna efter damen . men siälv har hon aldrig råkat illa ut. - Poikarna brukar säga: ROJa. om det blir några /Jmble1J'1 ska du roPa. så k01l/mer vi och hiälPer dig . - lag vi/I paHa /Jå och tacka alla ungdomar i Os lerbollen och önska dem God III/! - 11115 vet inte hur det blir med städandet nästa wm1llar. för ,ag har varit lile jillklig. Men ,ag brukar säga så här: Då solen börjar värma på huggormen, lever han upp på nytt!

-{::r~

6~~ o

Onsdagen den 23 december

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

O SÅ HÄR i studsmauans tidsålder kanske man kan ägna en julfundering åt motion och idrott. Inte minst mot bakgrund av au vi ju i dagarna kommer au köras över aven hord av vilt framstormande skin kor, korvar, syltor och kalkoner. Med idrorren/ motionen är det som med skolan . Det handlar om en e1itfixering kontra en varmansut övning . Och det handlar konkret om huruvida man ska ha "betyg" eller inte . Skolbetygen är läua för vem som helst arr " avskaf fa" i en diskussion. De är dumt utformade, oräuvisa, konkurrensskapande och minst av allt ägnade au for ma de goda människor skolideologin talar om. Lik förbannat är det så au om du ordnar en rundfrågning i klassen, vill majoriteten av de drabbade ha kvar be tygsgissler. . - Betygen är bra därför arr man i dem har något arr sträva efter, säger de som orkar motivera. D P Å SAMMA särr är det med motionen och elithet sen. Ingen teoretiker vill para ihop de två , men mo tionärerna själva är svaga för de elithetsande "bety gen" . N u beror det naturligtvis på vilken sorts "betyg" det handlar om. Kanske det bara är så att man ringer runt till långloppsarrangörerna och försäkrar sig om arr det delas ut medalj i de lopp man har tänkt åka i vin ter. Det är väl mänskligt om "betygshetsen" bara består i arr man vill ha pränikor att lägga under hu vudkudden. Eller kanske den efterlängtade examen bara gäller au klara Botnialoppet " med nöjaktiga insikter" . Det är väl också eu mänskligt mål och en godtagbar "hets" bakom ens ansträngningar i pisterna. Men påfallande ofta är det no'g så arr det inte bara

gäller arr klara Botnialoppet. Det gäller arr klara det på en tid som är bättre än fjolårets 6 . 12, eller allra helst bättre än grannens 5.48. I värsta fall kanske det allt överskuggande målet bakom årets sveubad i skidspåret blir arr komma " bland de hundra bästa".

D KANSKE KÖPER man en studsmatta, som alla utom reklammännen nog vet att man inte behöver. Kanske köper man dyra superskidor som är färggran na fast de är så smala arr de nästan inte syns, skid· kängor som är lärra som balettskor, och en skiddräkt som ser ut som en kroppsstrumpa i Fl B-Aktuellt. (Som skidmodet utvecklas kommer väl framtidens medvetna botnialöpare att glida fram nakna på spe ciaivallade trampdynor. Det enda du behöver köpa är vallan , som kostar en halv miljon kilot . . . ) D MODESVÄNGEN är motionens dödgrävare num mer ett , ett betydligt allvarligare problem än den riormala " betygshetsen" i branschen. Modesvängen främjar motionen från den varmans utövning det skulle vara fråga om . Den kan vara direkt farligt också . Ta joggingen (det heter så; inte joggning som man sa innan ameri . kanarna började springa) som, påstods det i Rapport

här om kvällen, håller på att bokstavligen slåfötterna

undan det svenska folket. Det ska vara de moderikti

ga färgerna och det rätta snittet på joggingskorna,

~i1ket -har resulterat i att modelöparna förr eller sena

re får jogga i väg till fotspecialisten !

••

Vem vänder ryggen åt vem? Ungdome~ vänder samhället ryggen, utropar Nils Grahn iOsterbottningen, lokal blad i Kadeby. Och drar den gamla ramsan om den " dåliga" röstaktiviteten bland ungdomarna . - De unga är inte intresserade av samhället, av politik, snarare tvärtom, skriver Grahn, och finner det liktydigt med att de vänt samhället ryggen. Utan att gå in på vad han kan mena med " snarare tvärtom" tillåter vi oss en liten undran : Tänk om det är samhället som vänder ungdomen ryggen? f

.med . Snad

Annu en

_~-t-~

, , klarhet' ,

och Empire som blir Compression

• Vörå gymnasiekör har inför julen kommit ut med skivan "Strålande jul" som innehåller nio julsånger och eU julpotpur ri med ytterligare tio kända melodier. • Ungefär samtidigt slår E vangeliska ungas ungdomskör fram sin fjärde skiva. Den heter "Älskad" och upptar 16 mer och mindre kända andliga sånger.

D MODEDOJOR för 400 kronor är en sak , " förnuf tig motionshets" en annan sak. Det är svårt att vara tvärsäker i fråga om skolbety gen, fast man vet att det är fel. Det är också svårt att helt döma ut "hetsen" i motionssammanhang. 'Alla som har försökt vet att det behövs en morot. Frågan är bara om man vill odla den själv, eller om man låter modeskaparna designa den . Det är som med annan aktuell verksamhet, revy spelandet. Alla vet och betonar att det äl' själva verk samheten inom gruppen som är det viktiga. Ändå vill man ha en morot, en " betygshets" i form av kommande föreställningar att sträva efter. Det är så det fungerar. Kanske är motionsrnoroten att klara Botnisloppet ,. men det viktiga är det som sker under enformiga kvällar i elljusspåret. Naturen är full av studsmattor!

Moroten

D Man tager 3/6 Snad och skulle Empires trummis börja i 2/4 Empire. Massan arbetas Snad. Sen slutade också andra

• Brita Långs, Annika liI;eslrÖm, Elisabeth Smeds och Mikael Öster berg förekommer på skiva.

Stenlund som håller ihop del hela . Del ä r främsI ledarna man skaill yfIa Stenlund har gjort musiken eller arran på hallen för om man vill ge erkännan ge mangeIIiII sex a v 1~larna . fride de för del arbete som dessa två grupper Häggblom sjunger so lo p~ skivan . Tv å har utfön . " I skivan medföljande present atio n av Vörå gymnasiekör konsl ateras all ' kö· ' ren har gåll från klarhet lill klarhet ' . Del här är väl någont ing man fr ämsl får konstatera om körens ledare Brita Ungs . Hon har arbetat ofömytet med musik en i Vörå sedan hon kom dl! MED STORT intresse harjag lyss 1<) 56. nat igenom rvå österbottniska LP-n Nu börjar arbelel bä ra frukt. med halvt annat hundratal unga ros Vö rå gymnasiekör placerade: sig på ter. delal första plats bland skolkörer i fjol . Det är vacker julmusik som Vörå året s riksomfattande konsll ävlingar. gymnasiekör framfOt. Mjukt , följ Sk ivan är etl direkt rl'sulrat av de:n samt och melodiskt. Det är en skiva man kan ha fOr att ta fram och lyssna framg ången . Också Vörå ungdomsor igenom ett par gånger v~rje jul. Det kester. som Brita lede:r . ä r känd som en är väl för det som den gJons. . . framSl ående musikgrupp . Det här håller också tre medkmmar Den musik som framförs på skivan i kören som ÖP har träffat med "m . 'Strålande jul' är väl toppen av vad - Del beror mycket på om en kdare en kör av detta slag kan prestera . För kan entu siasmera köre:n . säge:r Annika att nå ett mognare resultat krävs det Liljeströ m . or h de andra inslämme r. mera än vad som en lärare kan ~e uno - Det beror nog orks .. på hur myr· der skoltid och till ungdomar I gym ket man har län sig av musik från bör· nasieåldern. jan . säger El isabet h Smeds . Många av Skivan upptar inga speåeUa över dl' so m ä r med i köre:n spe/ar något in raskningar . Det är gediget arbete strument. men ingenting man spärrar upp öro - Men vi var nog bra förberedd .. orh nen för så där extra. motiv erad e: . framh åller Mikad ÖSIl'r be rg . Vi gav egna konse:nn od, vi fiå I DET avseendet har Evaflgeliska ungas ungdomskörs skiva 'Alskad' me:dverka i den skiva som Nvkarkb,' något mera att erbjuda. nejdens sång- oc h musikförbu'nd s pel~ . Jag upplever deras musik som me· de in . ra omvb.lande men ~kså ojämnare I El) ·köre:n är det också kdarna- diri gemerna fride Häggbl om och Göran

En musik manifestation

körmedlemmar. Marianne Häggman och Helena SlOrfors har gjon melodier· na ti ll varsin sång. den förstnämnda har även g jOrt lexten . än gymnasiekörens. Där flnns några verkligt intressanta arrangemang och några helt nya ~er som ~an ge: nast lägger m2rke till. Jag faste mej speciellt vid sången 'En pojkskara ' med text av Siv Bergman och musik av Göran Stenlund. Skivan Älskad upptar. omväxl;ande kör och strängbandsmusik samt mne håller en del soloinsla~ . ~ansstäm morna är här av betydligt hogre klass än på vöråskivan.

O SÄTfET att f.i. fram texten varie rar också. Evangeliska ungas kör har lärt sig att sätta fram några försånga re som får texten att gå ut medan kö ren bildar en mäktig bakgrund. Fast gymnasiekören är mindr~ t~ n~e rären f.i.r man av deras mSJungmng mera vision av många unga och friska röster. Klart framgår det dock att EU-k? ren och dess ledare har mera rutlD och erfarenhet av skivinspelning. O TOTALT sett är de två skivorna en jättemanifestation och ·pr~nta tion av unga musiker·sångare i Oster botten. Köp skivorna och ge er tid att lyss na igenom dem över helgen . SVEN·ERIK GLADER

samman, finesser tillsäus och medlemmar, och plötsligt stod man gräddar vid lämplig tem man där med en ny sammanslagen peratur. Efter garnering med orkester! en dos feeling är Compression Snad var känt som ett mera färdig att serveras för den kräs dansvänligt band med disco och en del Jocke-musik . Empire körde na österbottniska danspubli

mera konsertmusik och egna saker. ken.

Compression kommer att bli en Snad slutar och Empire slutar.

kompromiss på detta . I stället kommer Compression Premiären är i Kvevlax p:i nyårs som är ett hopkok på de medlem afton . mar som inte vill sluta helt med I Compression spelar: Svame musiken . Betlehem (keyboards) , . Christer - Sammanslagningen gick mer Nyberg (bas & sång), Leif Gran· eller mindre i misstag! säger Chris lund (trummor), Mikael Streng ter Nyberg, f.d . Snad , och Mikael (gitarr & sång) och Jan Ahrner (gi tarr & sång). Streng, f.d . Empire. Det var trubbel i båda banden . Snads rrummis slutade , och då

BERTEL NYGARD

'---3----'1--

O",d'gen den 23 d«emb«

. .

. --------------------------------~----------------------~----------------------------------------------------~--- ~NI.KA PO~TE.:

MAFFIGT MANGA REVYER

Vi slår revyrekord i år!

O Det vill säga mycket beror som vanligt på hur man räknar.

Var dra gränsen mellan "julfestrevy" av belaftonslängd och re

gelräu revy? Eventuellt kan man ställa det kravet au "revyn"

ska spelas flera gånger och inte vara enbart eu "internt" pro

gram för en medlemspublik.

O Som det ser ut i d~g kommer vi att bjudas på hela 23 hela f

tonsrevyer i Svenska Osterbouen den här säsongen!

O Men det kan som sagt röra sig om ännu fler.

O Ökningen under senare år kommer sig av au flera småföre

ningar inom Femte ringen har byggt ut sina julfestprogram till

rena revyer. I år spelar till exempel Vassor och Smgsby revy.

Det är möjligt au yuerligare någon förening än de nämnda

kunde ha platsat i översikten här invid.

O Revyföreningar som avstår i år är Korsnäs, Petalax och Pets

mo. Åtminstone de båda sistnämnda tänker bara ta eU sab

batsår och återkomma till nästa säsong.

REVYREK-ORD! Teater-Jacob firar Tealer-ja(ob firar 10-årsj ubi leum . Med Gojorna alh,å. Den lionde Gojan är ludelad. förSIa ddcn är plock ur gamla re vyer . de bilar som folk I)'ckl orh den andra delen visar

upp hur man i dag spelar en revy (I).

DeSSUlOm svarar ungdomssekli onen

för en dd, bådc manus och framkö

rande.

- Gojan är redan fardigskcil'en,

odl halvövad , påstår Kalle SnclJman, som är snudd på jacob himself. Premiär blir del i slulel p~ januari 2\1:e närmare beslämI. Mischa Hielanen regisserar som vanligt. Och så ska del bli ulbYle med Skellefleå i år. Tealcr-jawb åker Över "ch får dessulom en sva rsvisir.

Råsk i Kosk(ö) Del ska bli Råsk i Koskö som vanligl, Råsk -82 närmare besläm!. Premi · ären blir försl i början av mars. Maj·Lis Granlund är engagerad som regissör och är också med under skrivarbelel . Skrivandel skÖlS aven

grupp pi 7-8 personer. Texlerna

ska vara klara inom del här årel , och

övningarna börjar i januari .

- Nyn i år är an vi gör precis alla Icxlcr själva. säger Gunne Lax . Vi h;tr

brukal låna en del lidigare, men i if är del uleslUlande egna produkter. Som röd Iråd genom revyn har man en resa UI i världen . Man Sluvar in både lokala och illlernal ionella händelser i resbagagel. En heimlaga orkesler sköl er mu si kl'n .

Svanen övar snabbt o

Om byråkralers och mänskors dumheler handlar uf Svanens revy . Lägger man lill cn gissning om del kommer all handla om kommunal byråkrati ä r man väl illle ute och seg· lar specielh myckel eftersom Ulf Smedberg, med insajd·info , skriviI endd texler. - Och så har vi skrivit my,kel på schacki, beräIlar jan Sundholm i uf Svant'n i Mon ä. I dagslägt! är textskrivandeI ännu i

full gång. - Del går snabbt all öva in skel ' ,hcrna när man väl fållIolerna. sä· ger jan . Slina Ågren ska regissera , Lise n Aspnäs ska öva in danse rna och sa kommcr det gamla beprövade gänge l all uppLCäda - eventuelII blir ckl ell läll gene-ralionsväxling . Pn'miär: \I :t· januari. - Me n del ä r inte rikligl säken

Uppenbarelser i andra ringen En revypjäs med en · röd rråd . Så beskriver KG Olin, mannen som skriviI den slörsta delen av lex· lerna , andra ringens revy . Arbelsnamner är Noakssons Ark . och del hlea ska anlagIigen röra sig omkring en gammal gubbe som fål diverse uppenbarelser om vad som Ii mal i swrkommunen del gångn. årel . Det var egentligen Pedersöre ul som skulle ha en revy, och som börja de på i Ml:s regi med Loffe An· derssen som dragare . Småningom blev gamla beprövade andraringart· ink"pplade och del hela övergick i ringens regi . Revyn kommer huvudsakligen all spelas i Kållby, eventuelII också i Purmo . och följaktligen inre turner. som tradilion varil lidigare .

Premiär nångång i mars .

Partipolitik i Oravais

En nyhel i år är all vi inte sägn 'ell enda onlord om någon vöråbo ' Så presenterar Slig Svens oravais· bornas bidrag lill revyulbudel. Slig är den so m lillsammans med Elmer Lövdahl slir för texterna . Dess uwnl har Erik Lassus och Kalle Eklund bi dragil med några Icxler. Man har hållil på någo l öve r ( ' 11 månad, och skrivandt'l är klan . Öv nin~arna är också i gång, oc h del är Elmer som stå r för regin . DCI finns ell genomgående lema i ()rav~isrevyn. nämligen panipolilisc· ringen i samhälIeI och vilka konst·· kw'm er den kan medföra . Men dtl händer alll möjligl, och !RI meSla är av af/mänt intresse. - Vi har försökI la upp förClcd ser mer än verkliga händelser , säger Slig . Eli egel "snack" lar hand om mu · si k,idan . Dekoren gör man i grupp . Eli l )-Ial personer är eng.geradt· . Premiär på nyårsdagen . Där"~ler följtr ) - .. för"'l,illning ar, alli dltr b(·/l"v.

Ungdomsprob

lem

i Singsby

Singsby uf håller på o,h arbelar fram en rtvy på ell ovanligIlema . Del ska handla om ungdomsproblem gen<lmgående. Man tar upp allmän· na frågor , arhelslöshet'en lill exem· pel, och försöker betrakla dem ur en ungdomlig synvinkel. SI ina Ågren är engagerad som re · gissör. Hon assisIerar dessuwm näl man samlas orh "hiIlar på" . DCI sislnämnda har man hållil på med sedan seplember. en gång i mana· den . ParalleIII med sk rivandel improvi. serar man och försöker skapa rev~·in. slag den vägen . 7-!l personer har v;,ril med i skri · varskedel . Premiaren blir för l lill p;\Skt'n. ,å del mCSla är riill Öppt'l ännu.

Bidragsdjungel i Björkö l Bidragsdjungeln ;ir uel ctnlrala lemal i Björkö uh revy . Dl'! handlar alll,å om olika s;ill all söka bidrag och bbnkcllvärlden i dCI sa mman· hangel. ,"Ian bide gisslar byråkral in och informerar om olika hiuragsmöjlig. heler. Mesl blir del allmänna inslag i re· vvn , men också der rcnl lokala kom· ~er med p å Cll hörn . Slina Agren regisserar. "ch hon har också varil med vid skrivande!. Del sislnämnda har man hållil på med sedan seplember. nc h man har jobbal i grupp. Eli 1')-lal personer är engagerade . Dekoren görs som lagarbt·lel . Ork· så musiken klarar man av med lokala krafler . Premiär redan på juldagt·n .

Hujsig dekor i Replot o

Repl ol uf:s revy ulspelar sig vid färjfäslel. Del blir den Slående deko ren, mOl vilken ul spelar sig både In· kaja och internationella händel ser. Slina Ågren regisse rar. Hon har också varil med och "hiIlaI på" , även om amalörnna själva har gjorJ del mesla. Ledare för gruppen är Mo na Knoblock. SkrivandcI har m<\il hlllil på med från seplember. Öv ningarna har pågå l! ungelar t'n må nad'. Bland inslagen kan namnas någo l ovä ntal på lelllal skä rmbildsunder· sökning. Del ska också handla om amt'rikafarare, sjöbevakarc.:. dcn rys· ka u-bålen och kungen & Si lvia . Till saken hör också all gruppen kan bjuda på "vanligl fina sångarc . rOIalt är el! 20' lal pnSOllt'r !flt'd . Dekoren. som t'n ligl Slina Agrt'n ' blir " hujsig", är tl! lagarbele.: . Prt'· miär på Irellondagcfl . dt'll 'i januari.

Kärlek

i Terjärv

- ojojojoj", va ,ka man s:ij . VI har ime jusI komrniI nånslam. Slönar Lasse Andnsson . som hål· kr i Irådarna för rerjärv -revy n lill· SamnY.lflS me.:d Danne Granö och Bräm'ko Björk . nar ÖP för [uf-rt'vyn på 'al hdl "förbt'fl'll. Elkr ska man kanske kalla del cn

rerid,å'rv-revv i år, Lasse~ - Vi försÖker vara lile mer ann (erade i år . inte så fans lokal be lOn al . och så ska vi försöka lvin· na rUIl( el! lema . Kärleken . - Vi har i alla fall början på fem bra sketcher l iII pappers och massor med bra ideer, men när del ska sällas lill pappers blir del ingenting. - Kanske vi är för självkriliska. I början av februari ska del i alla fall bli premiär.

Konstigt namn i Vörå

ÅRETS vörärevy har ett konstig l lamn, men del vill man ime avslöja i 'örsIa hand. Rev)'n ulspelar sig på en landelsbnd och beSlår av både lokala )ch allmänna inslag . Tcxlerna är prakliskt lagel klara. Del har gjorts som lagarbelc av bland andra bröderna Bagge, Thomas Kat IiI, Kcmh Smeds, Susann Kulp, An· ne Pesonen och PCler Rex. Skrivar· jobbel började man med i seplem ber. Revyn regissera$ av Peler Snicka~ från W~sa Tealcr. Pådrivare vid sidan - Vi brukar börja på Ot·h skriva försl av Pelt'{ ;ir Chrisler KaIIiI. Man hal efler jul, säger Siv Granqvisl i Krono by öval några vcåor. uf när ÖP försö ker pressa henne på Musikcn lar Lasse ga mmaldansor inneh ålIeI i Kronobv·rcl'I'n . ke,lcr halld om. Dekuren ansvaraI Kall inle avslöja 'n ål ,;m innehållel Alf Maltlin för . assislt'fad av Sun IrOlS all hon får Ivå sekunders bClänkt· Carlslröm oc h Mikacl Sandås . lid . Prl'l1liär p.i nvarsdagen . ) - (, lo re· - I:Icngl b 'bäck släller inle upp sIäIlningar plant·ras. al' d,m en pa som dra~are i år, så dt'l blir väl jag som Wasa kall·r. får skÖl a "111 dt·l. Kr"noby-rt'v!'eClla brukar ha premiäl i m nadsskiflel februari·mars -- så nån . panik är del ,II 111 U inlt· . -- rroliglvis blir. dt'l t'n rev\'. ,äger Siv lumöslansfulll. orh glider in. på Murg"nr"dnadell - Ku&nf: s lidning i Vas~or uf lillhör dt· förenin~al slä llel . som har Ulökal från julft'slprogram lill rege/räll rev)' . julkslrevyn ble, lur popuLir , ,å man fick lov all b)'gga vidare (xh visa programmel Iler gån. gt·r. - FaSI vi kallar del spex, s;igcI SI ig Bcijar. Del är ime revy i den me· - Nog ska dtl bli t'll 70'lal medver· ningcn all vi skulle skildra akl u<,lIa kande i Karkby-rt'v)'1I i år också , sup· hälldt·ber . Del är mera .lImim uno poserar fjalar Holmqvist, ('n av de derh ' Ilande.: . akl;va bakom revyn. Vassorb<lrna gör allt själva, m:w - När skolorna lar jullcdigl kör anlilar inga proffskraflcr . Del hel:; vi igång på allvar. m,d övningarna . går i vad Slig kallar "spcciell vaS5m· Nall o,h da~ . slil" . 0"1 är en ulprä~lad nummer· -- Revyn är en fin syssdsäl! ning rt'v,· Uled iivervägande allmäm male· för skoleleverna i mdlandagarna . riat'. I nulägel är "en del" I"XI maIeriaI 'J'"I alt ;ir man uppe mOl ell .\O-Ia klan och sångövningarna har börja I . m,dverkande . Man har ('n skild dc· Det är Friz-Ole Slolle som skriviI k"rgrupp . Musikl'n skÖlS "Holgel ;ånglcxlerna medan Alf Mylläri ~ör & Co . JriginaImusik lill dem . Frilz·OIe, länd som bl.a . TV-pro JUCenl, ska också regi ssera revyn ef :cr5om Helge Lassenius råkadc' UI för : n bilol\'rka . Berna'nningm på 5{en blir ungefär :lensamma snm lidigare . Innehållet? HOIelI Kaskö kommer all bli den - Årel 1I}!l1. fasta punklen i årets kaskörevy . Del Mer vill fjalar inte avslöja . ",m sker i rev~n, kummer all ulspela Premiär Ol. Ol . lfadil ionse nligl . sig i 1]()ldlmiljön . Aktuella sakt'r, både lokala och allmänna. ska ingå. - Mt'n vi försöker hålla del så lite I"kah sum möjligl, sägt'r Carl-Guslav Mangs ,,"11 kder rl'Vygruppcll .. Pu· blikt'n i Kaskö rä<"kt'r ime lill, VI fär skriva så all närpesbornl o(ksä försIar

Sen start

i Kronoby

Regelrätt revy i Vassor

Över 70 med i Karleby

Kaskö revy i hotellmiljö

Överraskningar i Pörtom

I PörJllm är man hemli~h'l sfull i frå ga om innehålkl i år,ls rcvy . - Vi har ingen röd Iräd m"n u," In O,r överraskningar. sägcr Run, Slorbä,k ,om im, vill sä~a mer "m inneh;i IlCl . TCXlnna är klara , mall bÖrjadt· skriva i medlel av "kl"bcr . Övningar. na har k"mmil i gång, "ch dc leds a\ länsrq~issör SI Illa A~ren . Skrivandel har man skÖl I gemcnsam!. Musiken lar <:n " ht'nll11a);jord" orkesler hanu ,,111 . Än så längt· iii bandel namnlös, . Dt'kort'n gör man i grupp efln lips från Slina Agr,·n. D;,mern. plam'ras av l'n grupp "" g' Ila" Ilick" r. . _. Vi är , ' 11 väldigl ung l ~ ;ing. ,ä· gt'r Rune SI"rbiick . jag Ir" r inI c Ille· ddålul'fn ;ir h<igrl' ;ill 2u- 21 år. r,,· lall iir VI l)VCr 50 Pt'rs11llcf i rt' ~yarbt' I l' ( .

Prl'l11"lfl'll hlir (la ndr,afll>ll . Man ,iktar pi mi"'l " I(irl'slällnlngar .

uss.

Sbvsälldaren. prt's idelll vakl orh di'Trst· bVl"n pil dirt'kl örsp"slerna i :-.ta,n är några insbg I revyn . - Del nll'SI. är ö ppel ännu . Pre· l11drcn blir lursl den {, februari . Man har skriviI sedan Iidig' i hös· la.' . lill ell början Illera ,ä llan men på si"",ll' fln igarc. Kaskörcvyn blir el l u, präglal bgarb'·Il'. Ovningarna har man inI(: tagit itu med änJlu .

{örberedelser i Karperö En nvkomling bland rel'ygällgen :ir Karp,:rli uf. om del går som man länkl sig . HilliII s har man bara hun nil hålla ell riirberedande mÖlt: . t'ankcn ,i r all l11an ska rå i1l1lp lill premiär I iII påsken . Dl'1 hlir ell IIY" m\llC eflcr Ily~ir .

I I

Onsdagen den 23 december

~~===-----~--~~--------~-------' 4 -öti .-oSTEN

Juldagen 25. 12.

Ii ; ;(i aaaiJ~i s I li'4 .Iiti i ä;J :r.) •i ij~l • • • • • • • • • • • • • • Kom och dansa ner skinkbitarna till oss. Vi bjuder på

JULDAGEN Fred. 25. 12. ·81 kl. 20-01

COMPRESSION het orkesternyhet se närmare i ÖP

Julens träffpunkt är:

BUSSAR Haldins från J;stad 19.40 KARLEBY 19.00 via L"-~VL'VJ..J'" EDSEVÖ. ESSE. 19.00 via IAPPFORS. PURM). FORSBY BENNÄS. KOVJOKI. ORAVAlS

• * SKIVOR FRAN

munK WiKlTRÖm

19.15 via JEPPO

Julannandag 26. 12 .111.IIIIIIIIIIIIUII18.1II1I110101111111111111II. . .IIUIIIIII.I.111IIIIIIIIIIIIII• •IIIIIIOIIIIIIIIIIUIIIUI.IOIIIII_

THIS NIGHT, THE 2:ND DA Y OF CHRISTMAS, LEVER VI DET LJUVA .LIVET MED SVERIGES STÖRSTA MOBILA DISCO + EN INTRESSANT KOMBINA TION I SALEN HÄÄLI STÄMNING

ZE-N ITH ~Ulannandagen 26. 12. kl. 20-01

I salen: .

Pausmusiken. sköter Ett nytt band tran Vasa

I disco:

ZEBRA

Äldersgr. 15 år

BUSSAR: 19.30 Töjby, Harrströrn, Tak/ax, Korsnäs, Mo/pe, 19.15 Sundom, Vasa, 19.30 So/f, Barkarno, 19.30 Långåminne, Björkells, Krakbacken , Dropin, Vias, Lenni Back.

Onsdagen den 23 december

---------------------------------------------------------------------

, _

";{5d'lflfP';'

C~~.

%sTERBOTTNISKA POSTE!

Extra många

D A M E

R N A S

BUSSAR: Sjönejden fr. J:stad 19.30 via Forsby . .:..... Svanbäck fr, Pensala 18.40-Jussila-Monå-Hirvlax, 18.55 via Munsala Nykarleby 19.15 via Jeppo, Markby. - Kronlunds fr. Såka 18.45, Karleby 19.00 via Kronoby-Kålipy och Esse.

DANS I TVÅ SALAR

IULANNANDAG 26. 12. kl. 20-01

VÄLKOMMEN

Bussar som förr

• REVYREKORD

ALLA ÅLDRAR

OIVA LAMPINEN AMI & OLLl*

SLEEPY* SLEPPERS JR 5 RV Jokikylä

MUSIK FOR

Bilj.

20, ~

Nyårsaft O n 31. 12 . 1111111101111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

och lill dess ska man konlaklC\ länk bar:! skrivare: . DCI t,;rsla mölel v,i , kle ell klan intrnsc: för revyplane rna. Man har ,>ckså funderai 1"1 all om !l1iijlig, ,inli,a regissörsllj'ilp. H.evyilllfl')C I

har flllllljl~ Eillge

Karllerö . - Vi har diskult·"", en reVv eU ()c!l Jå. mell del har aldrI g bli vit td go, av planema. "Ign lInIla I'ada so rnllilppa-s al l man IlU jruligl'll ,la ki.ln"lIna i gå ng

Radiosändning för Brahegården I\ rClS KrJ':dlllc"'ladsn:v\' blir en fadlO san d nlll g . Id"n b)Il,,;,er ff<1n radi,, s ~lt sllill g t' 1l

Funk.gr. 6 och 2 Bilj .gr. 1 och 10

,. Närpessoppan" har ingen röd !råd dirå,. men dc olika numren binds samman aven (CfenlOn lm äslå fe sorll å tc rkomnlc r genorll he la [öre slällningm. - Dc, ovanliga för vår I revygäng i

är all illt[es:;et verkar vara så S(ort .

s~igt'r

Björn Forst'll som fung e rar som ansvarig {or , krivargruppen. Vi job bar mes, i grupp. Ulf de, har vISa' sig cffck, ivasl . UllgeUr h,dftcn av ''''lerna är kla ra . oril premiärelI ,änk, all bli pa nyarsa!,o". N,"pcsborna brukar vara SCllt i g:lllg. berättar Björll.

'If

Ö V[lingarna har inre startat jn.

Man kommer :-iPIl1 tidigare alt ()\'J. hel, pj ege" hand Ul a" yrk<:s hjälp. :\nders leir har loval ' hj,i1 pla ,dl pa mIISIkSIda". [)onus L skö"'r korn· [Kl Dan ser"a ansv arar Pirkk" M. n nim'" t'ir. Dekor"" gors av' Per- O k 11()l m hlad. h)ru(o!'ll fi) rl·Ställnin g;l rll .l i Yucr markg:hde" siklar man p' gäSl spel i Sverige lll h Vasa.

I Syd ÖS H~ rbo(It'1l I somra s.

En skrivargrupp I'lt'Sl k nde av Mika Bodman. Rov S,enbcrg. Anders rCIf o, h KrlS[ offcr \ '011 Alf,an har jobba, m~d tt'x[~rlla som börjar vara klara. Kun Högll,i, och Egil App,1 hidrar mks;; . OVllill gaflla v,d,ar pa allvar I dagarna. - V, bygger meS! på lokala saker. s,igcr f{oy Sl enberg. Ill slag Sllm kan nämnas, är den omlalade kursen i närpesi ska. I"kal munhuggning I pressen. mak"pc le, I bnde" slavsäll dar,n. bodybuilding. hurmonskan dakrna med mera. Man sa' sar som vanlig, mvckc, p" "" skriva fina sänger. Bland anna' finns ell Ift·delal inslag i opnell"il Någon orkeSIn har man IIHe Ulan kompar sig själv på piano. gi,arr och dragspel. Dekoren s,år Yngve Bod man för. Danserna görs av Kisu S,en hng. Ulla Saarinen och S,ina Linde dahl Sussie Nvlund "junior" I sam mallhange, . h~r gjon en alldeles e gen dans.

Soppa

i Närpes

'If

"N;irpessoppan" nanlllel på N,i, pes ufs n.' vyprodukllDIl I ~'i r. SonUlla· ren s n,"pesjuhilcum ,illhiir de tT'" rala inslagen i revyn hir ()vrig t ligger , vngdpunklt'II p:i de, lo b l:! .

.. J.R.

i Overmalax .. Räll och siä" ., kommer O vermalax revyn all .hClJ i år. I tjol g j o r~e man en eh('rlan g l.~d com ~'back ,~a revy tromen med Hacka a Mala och nu är de( alllså dags igen - Vi har välea J!; av revyn klar vi del här lagel , säger Bob Selänniemi som är med i skrivargruPl?cn som "äffals varje söndagskväll , e(1 par manad ers l id. Rev yn skrivs I g rupp och man får på de, sällel deJal ansvar. Skädespe laren SlUre Ekholm kommer all över vaka och ge goda råd linder repe ,i, iunt'rna som Slarral vid dCIhär la gel. - Tyngdpunk,en i revyn kommer all ligga på del lokala men vi lange rar också del ilHcrnarionella !;igel och v, kommer otkså arr behandla en ht'1 del aklUella lv-program. - ProblemcI för IiiifälleI är all få en slags röd " åd I revyn. säger Bob . FörulOm ,kt'lcherna har dCI OC'kså udova,s en del sånginslag och jazzba kII. - Vi har HII förfrågningar o m vi förUlorl1 i Mala, oåså vill up pl~jda på Vasa Te:lI('[ mell VI har inl l' tagil släll"ing ,in. säger Bob so m si~1v ha r

Se sidan 6

Onsdagen den 23 december

KL:20-01

Nyårsafton 31.12. 1981

--'

SOUND & CRITIC BREAK ROCK SHOW

SKIVOR FRAN

bråda dagar m'ed a" öva in rollen wmJ.R i Dallas . Prcm iä r blir del i börpn av febru· Jri Olh d c[ är möjlij(t all :--Jis,es kom· mer all slå för musikl'n.

Annorlunda i Lappfjärd En annorlunda revy tänker man göra i Lappfjärd i år. Dn ska hanJIa nm·

kel o m musik, orh del beror på alt l·j ·mannao rhSltr n Oua"ia har lova l slJlla upp. O rkestnn blir SlOmmen i dct hda . Kurre Lillhannu,; och Maj(nu, Sol· vin Sl:'ir än l'n gång lor sk rivandet. Möjligen utökar man [iII en större gru!'p i etl Senarc ,kl,Je. Nlgra [ex[~r Jr klara, m('n dn m~Sla ;ir iippc[ än s:1 länge. - Vi haJt' länkioss premiJr !'å [rc[[Ondagcn, ,ägc r Kurre, men nu blir dc[ n:lIl1rligl\'ls ,mare. Vi vill koordinl'!a mcd Braheg:irJells rcw· ,pelall de . En röd lråJ ska man forsöka fl l iii

IAPPFORS. PURM). FoRSBY

BENNÄS. KOVJOKI. ORAVAlS

19.15 via JEPPO.

mwiK wiKnRÖm • REVYREKORD

BUSSAR

Haldins från J:stad 19.40 KARLEBY 19.00 via KRONOBY EDSEVÖ. ESSE 19.00 via

Du över 15 är välkrnmen

slånd,

mCII

vilkn ;ir ;jnnll ok la n.

Lokalt i Norra Vallgrund - Egentligen skulIc jag kalla d(,t jul ft'st, säge r Christer Eriksson, tidiga re å r har vi spelal upp vår föresIäIlning två gånger men vi tår se hur del blir i år. Julfcslen / revyn har i huvudsak lillkommit som grupparbete och rc· ,;;n sköte r Mischa Hietanen . - Skclcherna är halvt om halvt lo·

kala. BI.a. har vi en skeIch som handlar om cn färjtur Vasa-Umeå och så kommc:r nån syjunta all figu rera I en annan 0.$. v. Mellan programmen kommer nå· gra nickor art uppträda med sånger. - DessulOm kommer vi atlbjuda pa vå r traJitiondia balett, säger Chrisrer. , 'Fna undersköna karlar" kom mer all inviga publiken idanskon· Stcns fascinerande värld. Julfesten/revyn kommcr att gå av stapeln den 26.12 or h efter program met utlovas dans.

Onsdagen den 23 december

D p eonernas ~rygga vid älvens srrand . o

" ?b.

Ni firar väl nyåret i

:* '. '; BJÖRKÖBY Nyårsafton 31_ 12. -81 kl. 20.00-01.00

HOPE •

spelar Funkt.gr.2

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _•

är eu musikcollege som Anna-Lisa Segers[am redigerat till en text skriven a\' Hans Fors utgiven i bo ken "Livets bryggor". Textavsninet i fraga beskri\'er Kronoby och mänskorna som bor där , men samtidigt äger texten en allmängiltighet för egentlig!:n vil ket samhälle som helst i Svenskfin land . Östen Engs!cöm .medvcrkar som uppläsare och musiken har utarbe tats av norrmannen Per 0stern i

Skidliftarna rullar

I VETILBACKARNA

NU TRE SKIDLIFTAR Inga köer. Öppet lördag o . söndag kl. 11-17. Qnsdag och fredag kvällar kl. 17-20. Under jullovet öppet alla dagar.

PUUSAARISLALOMBACKE 69700 VETIL. tel. 968-621 404 VÄLKOMMEN!

samarbete med redaktören . • Radioll kl. 20.30. torsdag 31.12.

Lö eda g 2. 1.11111100UIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1111111II0111II11111111101IIIIOIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIII!IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

JULFEST i

N·VALLGRUND

lördag 26. 12. kl. 20.00 Efter programmet dans till

lördag 2 J ~ulUan k.1. 20--01

SOUND

HOPE :fe

ORAVAIS UF inbjuder medlemmar och ortsbor till

~JULFEST ~~ med program och dans. Till dansen spelar populära TAGES.

I Lördagen 26. 12. ·81 kl. 19.30 Namnlös julklapp 5 mk medtages

Styrelsen OBS! Arets upplaga av nyårsrevyn framförs traditionsenligt på nyårsdagen kl. 20.00. Se närmare annons i JT och VbL

Purmo och Lillby ur håller

TRADITIONELL JULFEST

I Purmogården juldagen 25. 12. kl. 19.30.

Vi bjuder som vanligt på kaffe, trevligt program och DANS till . ronerna av RAMONA, Gamla och nya medlemmar VÄLKOMNA! Julklapp för 5,- medtas! Purmo och Lillby UF ·~~~~~~~~~~~~~~~5~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Lokalradio .. i Oveemark

******

KARLEBY KRONOBY PEDERSÖRE LARSMO JAKOBSTAD

Man har inte börjat öva p~ allvar . än . men man har hunnit samlas för . au resonera igenom revyn . Det är ledarptoblem i fråga 'om övandet , Helst hade man velat anlita hjälp av någon " utomstående ". men det har inte gåu att ordna. BJarne Smeds har lovat an bistå och hjälpa till så gon han hinner.

......._ _ _ _ _ _ _ _J

UNGDOMSNÄMNDERNA I ~

Texterna är nästan klara . De har skrivits aven revykommitte som val· des på årsmötet.

•

*** ******* *** it GOD JUL önskar

"Radio Överrnark" börjar sända fdn den 30 januari, Revyn heter s~ i ~r. och det genomgående temat är en lokal motsvarighet till ra· dions satsning p~ Sydösterbouen. Slavsändaren, den ryska u-b~ten, kOfllfINnjubileet och presidentvalet är nigra av programinslagen i " Ra dio Överrnark" , Det blir både lokalt och allmänt. men ds:t sistnämnda överväger. • Hemg~rden

Musiksidan är oklar i della skede. Dekoren görs som lagarbete .

• • • •

~::» :~:~ :~:~:!,":~:~~:~::»:~::»:~:;w.::tt:~::» :~::»:~:~:~:~:~:~:~:~:~::» :~:~':~ :~::» :~:~:~:~:~:;..:~~~~ ~~:I

~~~~~~~~~~

NYKARLEBY VÖRÅ ORAVAIS MAXMO KORSHOLM VASA

MALAX KORSNÄS NÄRPES KASKÖ KRISTINESTAD

.~ .~~~ .~ .~~~~~~~ .~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ :~:~:~:~:~:~:~:~:~~:~~~:~:~:~~:~~:~:~:~:!"':~:~:!'»~~\ :~::».:~:~:. :~:. :~:. :. :. :. :. :. :. :. :~:~:~

Onsdagen den 23 december

Kan man försörja ~.ig med en filmkamera i dagens Osterbo(((:n? - Den frågan ställer i oss ock så, säger Christer Lindberg (30) och Kaj "Nollan" Häyry (~!5) som gör just det - försörjer sig på film. - De ..är troligen ganska en samma i Osterbouen om au sys~ila med film på heltid, utan några andra födkrokar. - Men vi lever billigt, ~äger Christer och Nollan. rree lancc·filmarr1a är firmanamnet. I d '~ n (ormell har de jobbar sedan i våras, ChristCl skö ter filma ndet. Noll:!1l sköter Ijudel. Mest hand lar det om olika jobb för teve. Aktuelle juSt nu är eli projekt om Nord·Ko rea . 1\oll<ln ilar redan varit i lalldt:( en gång ()c h gjO rt en del fo rberedelscr . - Jag resle mecl CIl delegal ion från Fin land . f er fann ' ingell lid tor fi lmning, Ulan del blt v meSI fr:'\ ga om rescarch. Jag fick en dt'l konukter ,,,m kan va ra bra n;iSla gång. OC' I , ka bli l'l1 Il\' rna , och lanken är all m a ri ska göra en d~kumenlärfilm ut gående fråll bildkonst och kultur i Nord-Korea. Man har U] ide om :!ll i konslen och kulturen kun na spegla sam hället. - Del är svå rt an säga när projektel blir förverkliga!. Del är mycke l förberedande jobn atl utföra , närmaSI elt hele forskningsar betl· .

D TV-produk(ioner. Nollan blev' filmare när firman bildades i vå ras . Christer har filmat på heltid s,edan 1975. Han läste lilleratur och konst vid Abo Akade mi . och 1974 var han över i StOckholm och SI uderade filmvetenskap . Den vägen kom han in i branschen. - Det började med art jag skrev elt manus och sålde till teve . lag fick ingen filmgrupp tiII förfogande, och då bildade jag en själv. Den första produktionen var en dokumen tärfilm som hette "Skitkusken" och sändes i teve. Efter det gjorde Christer en rad produk tioner på egen hand. - Men jag klarade if'te av all jobba en sa m, så jag fick börja f t •. '~a som filmfoto graf för televisionen . Det Ilar handlat både om finländsk och rikssvensk te.ve. Poängen är alltså alt Chrisler ime i läng den kunde vara både fotograf, ljudtekniker och producent. Han gick över till att jobba en bart som fowgraf.

D Spelfilm! 1 våras LOges så ett nYIl steg i och med all Freelance-filmarna bildades . Christer och Nollan är delägare på lika villkor i firman. Målet är i första hand all få svssia med film på heltid, . - Vi har nog också en del ideer om olika spelfilmer. men all göra spelfilm är iim: i och för sig något allt överskuggande mål. Vi vill göra både dokumemärer och spelfilm. - Del viktiga . säger Nollan . är all man kan ägna sig ål filmen på helt id. Del bär sig inte i längden att hålla på med film på sidan om någol annat.

Båda menar att det här försöket ~ka bli var aktigt. mall satsar seriöst. Utrustningen har köpts begagllad men har ändå kosrat mycket pengar. För övrigt gäller det at t jobba billigt. - Vad de handlar om JUSt nu är arr göra billigast tänkbara produktioner. Vi kan inre ställa några omöjliga personella oc h andra kra v i dagens läge . - Men vi kan producera själva. och det ger oss möjligher att anlita folk på egen hand och köpa manuskript.

Di Härm TV! Vad det också handlar om. vid sidan av egna produkrioner. är uppdrag för teve. - Der är inte lätt att få göra saker. Vi bor de H filmuppdrag för reve regelbundet om del ska fungera, men så är det ime. Vad det betOr på är ime läH atr veta. Möjligen har Va sa-redaktionen en teknisk beredskap som räcker till. Christer och Nollan menar arr pengarna tas ur fel pot 1 på teVe när det gäller frilansfilma re. Det är programmens redaktioner som får skjuta till medel. de tas ime från tekniska si dan . - Om lill exempel Veckans Puls .vill ha bilder av oss från Vasa, så kan det hända an de får skär:! ned på någoming redaktionellt i stället. - Det här gäller alltså när teve är produ cem för något. Der är naturligtvis en annan . sak Dm vi säljer en färdig vara . Att sälja färdigvaror i teve-branschen är inte heller lärr . Men Christer och Nollan är ändå inte inne på samma tankar som kom fram vid ett filmsemillarium på Norrvalla nyligen. Detta att österbottniska filmare backas av

tekniska skäl, och alt man eventuellt ska tillå ta lite brisrer i tekniken. - Vi har inte upplevt arr något faller på de rekniska kraven. Alltid när vi fålt back på något. har det handlat om brist på pengar. - Och det är dess ulDm fel an börja sänka rröskeln. Det är fel ända man srarrar i, om man sänker kvalitetskravet. Teve-siruationen i vardagsrummet kräver mycker av rekniken och sänet att berätta, om man ska kunn a fånga uppmärksamheten. Hellre än att sänka kraven. ska man stöda filmarna så att de kan • göra bra saker.

D Kortfilm på bio! - Förresten är reve ime den enda guden för en filmare . Lika viktigr vore att göra något för korrfilmen på biograferna. De har försvunnit helr och hållet. Tidigare fick man skartelärt nad om man visade förfilm. och det borde återinföras. Man kan också' tänka sig paket kvällar med korrfilm på bio . När det gäller situationen för dem som vill göra film på heltid. menar Christer och Nol lan att man dessutom borde kunna tänka om lite. Det handlar om en dyr verksamhet. och man borde kunna samarbera . - Varför ska tio filmare var och en ha egen dyr utrustning? Varför inte gå samman och bilda filmandeIslag? Något vidlyftigare samarbete har Freelan ce-filmarna själva ännu ime "käm av" i Ös terbotten . Men de vill gärna skapa komakler småningom. - Ingen känner till oss ännu. Vi var ime ens inbjudna till filmseminariet på Norrvalla . Vi fick höra i Umeå att det hade varit filmse minarium i Österbotten. BERTEL NYGÄRD

Spelfilm under vardande o

FREELANCE-filmarna är en ny epok, men före det gjorde Christer Lindberg en hel del produktioner för teve. Det har handlat både om Sveriges och Finlands teve. Som fotograf har Christer bland annat filmat inslag för Kafe 18 och medverkat i eu filmprojekt om in vandrarproblem_

O I FRÅGA om spelfilmsideer har man ett färdigt manus, som Christer har skrivit. Det är en ide som han har haft länge, och det handlar om science fiction. - Det handlar om science fic tion i nutid. Iden utgår från au det finns eu samhälle som har glömt bort kulturen. Två barndomsvän ner hamnar på en avstjälpnings plats. och där gör de olika fynd som får dem au återupptäcka kul turen_ D FREELANCE-filmarna ska söka pengar från filmstiftelsen for spel filmen.

O_n_sd_a~g_e_n_d_e_n_2~3_d_e_ce_m_b_e_r________________ ~:-~· ~. .. I

·___________________________________

öSTERBOTTNIsKA POSTEN

D VAD ÄR det för särskilt med sex? Svar: från början var det ingenting särskilt. Ty sexuella känslor är alldeles naturliga . De är medfödda. På samma sätt som man har behov att äta och sova har man behov av sex. Skulle jag trO på Gud skulle jag säga 'att Gud inlagt sexualiteten i människans kropp . Får man inte sina behov av mat och sömn tillfredsställda, så mår man dåligt. På samma sätt är det med sex . Får man inte de sexuella behoven tillfredsstäJlda, så man också dåligt. Något sådant som ett syndigt sexliv finns från naturens ståndpunkt inte. Synd är sådant som människor hittat på . Synd är sådant som kyrkan och andra makthavare hittat på för att hålla medborgarna i schack.

!Jynden!

Någon kanske säger att det är bara vissa religiösa som tycker att sex är syndigt i den meningen nuförtiden. Men då protesterar jag. Gamla ränder går inte ur folk så lätt. Föreställningen om synd sitter djupt inrotad i människorna och gör sitt sabotagear bete i.deras psyke också i dag, fast den kanske sällan känns igen eller kanske kallas för något annat.. Med andra ord så överförs föreställningen om synd från generation till generation . Utan att ordet synd kanske ens nämns. När man talar om sexuppfostran är det alltså inte bara barn och ungdomar som behöver uppfostras. Minst lika mycket be höver våra föräldrar sexfostran . D A TT SEX är upphetsning , smekningar, orgasm och samlag med mera dylikt vet förmodligen alla . Men sex är också olika slags fantasier. Vid sexuellt umgänge händer saker inte bara i kroppen utan också i själen . Ofta skäms folk för sina fantasier. Sådana är inte passande, tycker de kanske . Ofta förstår de inte fantasierna heller, ibland verkar fantasierna t.o.m . onaturliga och kan rent av bli till en plåga .

eJ Fantasierna! Men också fantasier har sin naturliga förklaring. För att förstå det måste man känna till att varje människa har något som kal las det undermedvetna. Det händer saker i hjärnan och krop pen fast vi inte märker det medvetet . T.ex. om man försöker "hålla tillbaks" känslor så hjälper det inte, det undermedvetna reagerar i alla fall. Håller man tillbaks sexbehov, så reagerar det undermedvetna ändå på det. Ju mera man försöker blunda för händelser och känslor om kring sig, desto mera har det undermedvetna att göra . Och sedan plötsligt, utan att man försrår det, så beter man sig på ett visst sätt. Utan att man fattar varför man får vissa tankar. Utan att man fattar varför man känner sig dragen till en viss person. Plötsligt får man fantasier som man inte kan förklara. Och det är alltså inger onaturligt med detta. Men det gäller att inse, att ju mera man" håller tillbaks" , ju räddare man är att uttrycka sina känslor, desto mer hämmad blir man. Desto säm re mår man. För att leva frisk i själen och kroppen måste människan alltså uttrycka sina känslor och tillfredsst1illa sina behov. Det är därför naturligt och nyttigt med sex. D Ändå, fast sex i en mening är något väldigt enkelt, så har sex också en massa komplikationer. Det beror på att sex alltid har att göra också med andra per soner än man själv . Det beror JUSt på att så mycket känslor blir inblandade , vare sig man vill det eller inte , vare sig man låtsas om känslorna eller inte . Sex ger känslomässiga bindningar. Somliga tror kanske att det bara 'är att ligga med varann och sen låtsas som om det inte var mer med det. Men undermed vetet reagerar man ändå . Hur oberörd och cool man än försö ker vara , så får man ändå känslor för sin partner och för det sex man har ihop .

j Kiimiurfl.a Och det är det som är svårt, att ta dessa känslor på allvar och att förstå vad de är, både hos sig själv och hos motparten. Man måste alltså ha respekt för varandras känslor, man måste ha tålamod både med sig själv och med motparten och man måste kunna växla om sin inställning , så att man tar sexet både på allvar och som lek. Det ät med sex som med allt annat mellanmänskligt, det fungerar bäst nät man kännet varann och litar på varann. D Men menar jag att alla först skall lära känna varann ordent ligt innan de ligger med varann? Nej , inte kan man ge några regler som alltid gäller. Det där skall var och en bedöma från faH till fall. Det är olika för olika personer . Dessutom är ju sex ett sätr att lära känna varann, inte alltid det bästa sättet men dock . Och vad är det egentligen för me ning att vänta om båda vill? Kanske man bara hämmas exrra

Får man

• Inte sexuella

behov tillfreds ställda mar man

dåligt.

mycket om man skjuter upp alla initiativ) Inte vet jag . Kanske huvudsaken bara är att man förstår att ställa de här frågorna? D Tyvärr finns det många andra förete,elser som ibland gör det jobbigt med sex. En sådan sak är könsrollerna. De där som innebär att han skall vara stark, tuff, manlig (vad nu det innebär) , oberörd och prestera mycket, medan hon skall vara guJJig , mjuk, passiv, tacksam och kvinnlig.

t{ Ötlj'l'olte /,1tf,1 :' Alla sådana könsroller är påhittade av vår kultur. Det kan hän da at! mannen är bättre .lämpad än kvinnan att göra vissa syss lor och tvärtom . Men det betyder inte at! vi måste hålla fast vid sådana ski'JJnader i samhället. Allra minst har det något att gö ra med sex. En annan sak som är jobbig är översexualiteten i vån sa~ hälle . Missförstå mig inte nu. Jag är inte emot sex, tvärtom . Men jag tycker at! man ofta anspelar på sex i sammanhang där det inte alls ä r motiverat, i sammanhang som naturligt inte hör ihop med sex . Jag tycker Lex. det är löjligt med avklädda flickor på väggka lendrar. Förklaringen till denna omotiverade användning av sex lig ger säkert i att sex så länge förknippats med begrepet "förbju det". Medan människan däremot av naturliga skäl gillar att bryta mot förbud. i all synnerhet om det förbjudna också är spännande på något sätt.. Det vet ju varje revyförfattare, att underlivshumor, det är ro ligt det , det skrattar publiken åt. D Herrtidningarna och porrfilmerna då? Vissa människor säger att sådana är oskyldiga och tycker att man är oliberal och konservativ om man har annan åsikt . Vad är det för fel att se på vackra kroppar?

; t;rottkelt! Nej, det är inte nakenheten det är fel på. Nakna människor och erotik är en självklar del av den mänskliga kulturen och det är bara att fly från verkligheten att undvika ämnet i filmer, . böcker, tidningar och på teater. Lika självklart är det att man blir upphetsad av sådant. Lika naturligt som att man gråter åt något sorgligt eller blir förban nad över orättvisor i en bok eller på en film, lika naturligt är det att man blir kåt när man läser om erotik eller tittar på ero tiska bilder. Och aU sådan erotik är bra och riktig när den är saklig, när den finns i ett naturligt sammanhang , Det är inget fel att skildra ett samlag eller visa bilder på en naken människa så län ge det inte görs konstlat, tillgjort . Men i herrtidningarna och porrfilmerna är det konstlat.. Flic kor viker ut sig i alla möjliga underliga ställningar. Man får det att verka som om det inte fanns just annat än sex i världen. Man får det att verka som om sjuksköterskor, flygvärdinnor och skolflickor inte h ade annat än sex i tankarna . Men allt sådant är ljug. Och det är ~ycket omoraliskt av tidningar att producera så dana lögner. Amnet är besvärligt nog ändå ; De är dessutom föraktfullt mot flickorna som viker Ut sig och det är föraktfullt mot läsarna . Det är at! exploatera outvecklade känslor hos folk. D Dessutom är det så med förljuget sex som med allt annat dåligt; samhället, det drabbar i första hand dem som redan är svaga. Herrtidningarna t .ex . gör vanligen livet ännu ensidigare för de karlar som annars sällan umgås med kvinnor. Somliga säger visserligen är porrtidningar är bra för dem som är sexuellt handikappade (i praktiken betyder det vanligen de som är socialt handikappade, de som inte klarar av att um gås med det andta könet) . Det ger de handikappade, vanligen ensamma män, en upphetsning som de annars inte skulle få.

Purrett!

Kanske porrtidningar verkligen fyller en sådan uppgift i vissa speciella fall. Men i de flesta fall är tidningarna en skenlösning. Det är ett sätt att slippa ta itu med problemet . Och dessutom är tidningarna i sådana fall inte bara till "hjälp". l minst lika hög grad bidrar de till att skapa felaktiga föreställningat och behov som annars inte skulle finnas. Det är som med våldsfilmer. De ger både utlopp för inne boende aggression och skapar nya aggressiva behov i åskåda ren.

o Det finns inga genvägar till bra fungerande sex. Det krävs att man " bryr sig om varann " och att man res ek· terar varann . Någon " hård " variant finns inte i ett bra ~xli\' . Man skall la det lugnt och försiktigt - och känna eher or, eot ligL

'~~. _-

-. ' :

au~·

Onsdagen den 23 december

t-~~--------~------------~--~------------~----------------------------------~-------

ÖSTERBOTTNISKA .-oSTEN

FEM SÄTT ATT SKRIVA OMS "Den långa vägen

till livet och kärleken"

Mitt Livs Novell

"Många järn i elden, Do-novan" (arter Brown "Hon satt framför spegeln och borstade lojt siu hok Den beige, storblommiga låg på golvet. Lju set från bordslampan kastade en varm glöd över hennes aJabastervita rygg . Plötsligt kände jag mig påbylta, men det tog inte lång stund att rätta till den saken . Angela lade ner borsten, reste sig och vände sig mot mig. - Du är ett levande bevis på att klichen är rikrig. - Vilken) , - Att män med stora näsor alltid har en stor ding-dong. - Ding-dong? sa jag. Vad är det för konstig be skrivning) - Mycket passande, sa hon . Du dingar med din ding-dong, och dongar när din ding-dong dingar. - Jag måste förstås fråga . muttrade jag. Hon lade armarna kring min nacke och tryckte si na läppar mot mina . Jag kände hennes både mjuka och fasta bröst mot mig. gled med händerna längs hennes sidor och kupade dem över hennes rundade skinkor. Jag föste henne varligt baklänges tills vi båda föll ner på sängen och studsade en aning . Hen nes kropp var en fröjd. hennes bröstvårtor hårdnade under min runga, medan hon spann. lågt och upp skattande. Vår älskog fomane . medan vattensängen välvilligt gungade och gurglade . Senaste släpp re hon saxgreppet med benen kring mirr huv~d och rullade över mig på rygg. I nästa ögonblick låg hon ovanp~ mig. och sköt smidigt in min stake i dm fuktiga -nligheten mellan sina ben. Hon log ner mor mig . - Ska vi inte se om vi kan göra vågor? sa hon. Efter vårt tumultartade klimax låg vi där och ,ppade upp och ner. tillfälligt utmattade. Vi låg ;ida vid sida tills Angda reste sig sittande. lag ~r med förfriskningar. sa hon hög· ldligl. ned något särskilt för andra ronden."

" När jag klätt av mej och krupil ner i min säng bredvid Tinas kom hennes hand krypande un der läckel. Hon rörde vid mej och viskade: - Jag sover inte. Kan du inte ligga hos mej en slund? Jag la ifrån mig min bok och Tina höll upp läckel ål mej. Hon var naken. Jag vågade knappa I snudda vid henne. Vi låg sida vid sida en lång slund ulan att våga säga någonting. Det var eu stort ögonblick. Jag hade drömlom del många gånger. - Jag vill, viskade Tina och vände sej mOl mej. Du skrämmer mej inle längre . Hon kyssle mej och jav. slruntade i om jag var klumpig och ovan och oerfaren . Allt som belydde någol var all Tina och jag var lillsammans för forSla gången. När jag inte kunde komma in hjälpte hon mej, sen blev allling hetsigIoch svidande kiltIande skönt. Hon omslöl-mej med sin kropp och armar och ben och vi kyssles som om vi ville äla upp varann. Jag drunknade i henne och såg in i Tinas grågröna varma ögon hela liden och vissIe eller kände eller lrodde au jag vissIe och kände au hon var med mej. Sängen var mjuk och nerlegad, men del fanns bOl mOl del också bara man vågade använda sin fantasi, och vi kunde inte få nog. Au älska var nyn och vac kert och skönloch riktigt. Timmar senare, när vi låg Irölla hos varandra, smekte Tina min kind och sa: - Förlål au du fick vänta så länge. - Den som vämar på någol gott . .. svarade jag malt. ' - Nu vel du all jag älskar dej också, sa Tina. Om du bara förslåll del medan vi gick i skolan tillsam mans. - Redan då? sa jag forvånat. Del var ju olroligt.

j~u

v::r redan då, lyckte Tina . Den finaste Som jag vet. N u måsle vi sova så all vi orkar. _ Orkar vad då? frågade jag och kurade ihop mej läll intill

med handen över hennes brösI"

Ar d u kär, lilla ~rl?'

h l C ar es M. Schoultz "

Kärlek} Hur ska man kunna förestiilla se, att en konstig liten kille som Karl skulle kunna bit kär? Karl, som klagar så ofta och rå mycket över att han mte har några viinner. Hur kan en sån figur bli kä;:?Nu är det så att L/~us hörde Karl berätta hur konstig han känt sig pa sISta tiden - han visste knaPPat vad han gjorde, sa Karl, och andra underliga saker. Och Linus är en god iakttagare. Han hade sett hurKarlstifTade på den där /tfla rödhånga tjejen som åkte i skolbussen och därför kunde han säja helt lugnt och fullständigt uPPriktigt: "'ag vet hur det är fatt. Du ijr kär, Karl lill!" En sak är att gtfla nån i klassen, en annan, mycket svårare, är att I~ reda På om den som du gillar också gillar dej. Karl försökte det gamla sättet med prästkra~ar. För varje kronblad som han /Jlockade få ra han: . "Hon älskar mej, hon älskar mej inte, älskar me,: älskar mej inte . .. Men han fick inte vara Ifred. Linus kom och sa nåt dumt: " fag har svårt att tro att en blomma skulle kunna vara Profetisk!" Ni;r de kommit in i klassrummet fick Karl for se; att han skulle skn' va en lapp till den Mia rödhåriga tjejen och försöka ge den Itfl henne under dagens lopp. Ha" höll som blist på att skriva när fröken sa till hnom att han skulle gå (ram och läsa. . Han rafsade åt sej en hög med PaPPer och "ervös som han var så taPPade han dem på golvet. När han hade samlat ihop dem Jå bör;a de han läsa uPP sin uP/JJatJ. "Kära lilla rödhånng. Du vet Inte hur ;ag har längtat efter att få träffa dej!" DN skulle ha hört hur klassen Jkrattade! Stackars Kar/. Han hade ;u läst uPP fel PaPPer. Det finns ingenting värre än när klassen skrattar åt en. Då önskar man att man hade van't född (rJr en mtJjon år sen

I---·· ----------~--------SCX-~ ~ ~~..'l<- . ". Onsdagen den 23 december

öSTERBOTTNIsKA POSTEN

"Sånger om kärlek'

Eeva Kilpi

Sanger Om kärlek

Festarrangörer och Dansare Tack för Era applåder under året samt en önskan om en God Jul och ett svängigt nytt år.

Dansorkestern CREAMERS

Schildts

Eeva Kilpi Hiämorgasm, sa han med en föraktfull fnysning .

ANSÖKNINGSTIDEN FÖR DEN GEMENSAMMA

ELEVANTAGNINGEN ÄR

4.1.-31.1.1981

Visst, svarade iag, " varför skulle inte också s/J/ittn·ngar i hiämvinglingama kunna ge oss IUJt och sända strömmar genom hela kroPpen

Det är igen dags att söka till yrkesläroanstalter, gymnasier och folkhögskolor. Du kan söka till följande läroanstalter via den gemensamma elevantagningen:

Och i detsamma helt och hållet på eget bevåg kysser våra magar liudligt varandra.

***

Kunde man få knulla för en hundn·ng? sa han till mig

vid busshållPlatsen klockan 0.42

med de tomma (rostiga gatorna omkn·ng oss.

Först skakade iag på huvudet, men sa sen:

Inte för pengar, men om du dammsugar och diskar.

Då vägrade han i sin tur .

och vände sig nedslagen bort för att gå sin Väg."

allmänna yrkesskolor gymnasier med undantag aftonläroverk och kvälls linjer handelsläroverk med un dantag av studentklass erna lantbruksläroanstalterna fiskeriläroanstalten forstläroanstalter (skogs brukets basår) hemslöjdsläroanstalter

hushållsskolor hotell- och restaurang skolor husmodersskolor hemvårdarskolor sjöfartsläroanstalter läroanstalter inom vård branschen folkhögskolor och -aka demier med undantag av studentklasserna samt årskurs II vid vissa läro anstalter.

För grundskolans avgående elever är ansökningstiden 1.3.-15. 4. 1982. Tilläggsuppgifter får du från arbetskraftsbyrån, från ovan nämnda läroanstalter eller elevantagningsnämnden. Där får du också ansökningskort och ansökningsanvisningar, An sökningskortet, noggrannt ifyllt enligt utfärdade anvisnin gar, insändes till Elevantagningsnämnden i Vasa län, Läns styrelsens skolavdelning, PB 200, 65101 Vasa 10 (tel. 961 118144).

SVENSKA ELEV ANTAGNINGSNÄMNDEN I VASA LÄN

"Musikanternas uttåg" p

o Enkvist

" D e t var något konstigt och främmande med morbror Aron, det såg man på långt håJl. Man kunde [1J1 exempel se det på kroppshållningen. Han f6reföll överdrivet ledig, hängde med överdriven an språkslöshet mO[ tallen : men han var inte längre blyg . bara spänd och ivrigt dämpad . Allting tydde på arr något utöver det vanliga hade hänt . Ja, full ständigt skrek den lediga kroppshållningen Ut där framme, något utöver det vanliga har hänt. En son av vår bygd har , vid sidan av sitt hårda arbete i sam hällets och f6retagets tjänst, lyckats med den ovanli ga bedriften atr. . . lyckats atr. .. Ja , han har lyckats med något. . Något var det. Ju närmare Nicanor kom, dc:sto tydligare blev morbror Arons ansikte . Det var åter hållsamt, högtidligt, alldeles lungt, och det hade fått en helt ny och nästan religiös prägel. Det lyste av anspråkslöshet och manlighet, och redan på tio meters håll började Nicanor ana vad som hänt, fast han innerst inne vägrade tro der. Han kände ju Aron! Han kände ju honom så väJl Varför skutle mi rakel och underverk just inträffa med morbror Aron som han ändå kände så väl? Aron stod fortfarande i samma lediga ställning. Nicanor såg frågande på honom , men Aron teg be låtet och envist, och till sist var det nödvändigt all fråga. - Vå jere? sa Nicanor andlöst. ( ... )

Och så svarade han . Han sa ett enda , menumycksfullt ord . Han titta de klippfast på Nicanor, som en man ser på en an nan man , höjde långsamt sin högra hand, höll den under Nicanors näsa med det något korvliknande långfingret litet höjt över de andra, såg allvarligt och uppfordrande på Nicanor och sa, som en befallning mellan vänner och med ett enda uttrycksfull ord: , - LUKT'!

POSTAVGIFTERNA 1.1.1982 Brev

Och Nicanor böjde sig fram, tätt intill hans hand och luktade . Allting försvinner med åren . Känslor blir uttun nade , upplevelser sköljs bon , orden finns inte där de fanns en gång. Men vissa lukter blir alltid kvar. Och genom decennierna skulle Nicanor minnas dofteifla från denna midsommarnatt på Burheden, hur de fö renades till en speciell och gåtfull enhet: doften av tall och doften av sand, den svindlande lälla doften av sk~tskrik och av ljung, doften av nau och ljus, mitt I centrum av detta den lätta men obegripligt runda , tunga doften av kvinna, den gåtfulla och frä na doft som kom från morbror Arons finger. ( .. .)

En doft av kvinna var der. Den fanns kvar i morbror Arons hand, och fastän Nicanor själv var för ung att ha känt den dofte'n så visste han . Det behövdes inga ord . Och Aron visste all det inte behövdes några ord. Han tog ner handen, fortfarande med samma u.myck av Stolt men anspråkslös enkelhet, harklade sig blygt, spottade villrådigt, tog cykeln i vänster hand , och började utan ell ord att gå . NlCanor gick upp vid hans sida , tog cykeln från honom och ledde den . Någonting malde runt i ho nom, han måste kommentera det som skett, men vad skulle han säga? Plötsligt kom det, alldeles själv klart . - Men vå skall du ha sagt, sa han, om Frälsaren hadd me åter JUSt när du hadd såla in fingre?

Övriga Vikt Finland Norden länder högst mk mk mk 20 g 1,20 1,20 1,50 1,60 1,60 2,70 50 g 2,40 2,40 3,60 100 g 250 g 3,60 3,60 7,00 500 g 7,00 7,00 13,50 10,00 16,00 24,00 1000 g Inom Finland för varje följ . 500 g 2,00.

Postkort

Paket inom Finland

i Finland och Norden 1,10 mk, Vikt till övriga länder 1,30 mk.

högst 1 kg

Trycksaker Vikt högst 20 g 50 g 100 g 250 g 500 g 1000 g

Finland och Övriga länder Norden mk mk 1,00 0,90 1,40 1,10 2,00 1,60 3,00 2,40 5,40 4,20 9,00 7,00

Småpaket Vikt högst 100 g 250 g 500 g 1000 g

Finland mk 1,60 2,40 4,20 7,00

Norden mk 1,60 2,40 4,20 9,00

Övriga länder mk 2,00 3,00 5,40 9,00 ·

mk 7,00 3 kg 9,00 5 kg 11 ,00 För varje följande 6,00 5 kg Paketavgifterna för ut landet varierar från land till land.

Hembärningsavgift inom Finland 6,00 mk

Expressavgift

inom Finland och till utlandet • brevför 6,00 mk sändelse 10,00 mk paket

Rekommendation inom Finland och till utlandet 5,00 mk

S,,~----------------------------------------------------------------------------------------I e Onsdagen den 23 december

12 - Sexualiteten ' r lära oss genom an tl rätta och informcn ! Förljugenhet i pill bäst genom saklig h ga förväntningar pi den besvikelse som I

Egen

sexual~

- Var och en mindre på den Kunskaperna or: så i vetenskaplig som man har - ' med mera. - Personligen fördomsfri, mm många luckor , des ~

Avdrama~

- Det stora sexproblemet för tonåringar är fortfarande bristen på information . Det kan låta överraskande men den sakliga, rent grundläggande kunskapen lärs inte ut i till räckligt hög grad . - c Vi tror ju lätt att det är helt annorlunda i Sverige. Men en undersökning nyligen visade, att det också där bris ter i insikterna hos tonåringarna .

Avdramatisera!

•

"Ingen har . tagit skada av för mycket upplysning' , "Det enda abnorma är oförmågan att älska. Vil ken kärlek du än har hit tat, praktisera den!" Det citatet av Anais Nin träffar kärnan i sexpro blematiken och sexupp lysningen, menar .Bo Mellberg, psykolog vid hälsovårdscentralen i Va sa. - Det handlar om att ge ungdomarna insikter, inte att ställa upp färdiga modeller. SexuaUivet är ,som allt annat mänskligt väldigt individuellt.

Bo Mellberg menar att det är just kunskaperna det handlar om . Man bör lära tonåringarna hur deras kroppar fungerar samt rent praktiska saker som hur man får tag på preventiv medel, vad en abort är och så vidare . - Vi bör ge ungdomarna det kunnande som de behöver för att själva klara av olika sexuella situationer. Och klara av dem på ett tryggt sätt . - Vi bör avdramatisera sexualiteten. Vi bör lära dem till exempel vad som händer med kroppen under en orgasm . Allt för att fä bort onödiga frågetecken . Upplysningen fungerar tydligen inte som den borde i skolorna ännu i dag. Mellbere menar-att der narurlij!tVis iI' en fråga om vilken person som sätts att undervisa i sexual kunskap. - Det finns lärare som sköter allt det här väldigt natur ligt och bra. Men det finns andra som har svårt att klara av det . Detta bör vi acceptera, men eleverna får inte bli lidan de. Bo Mellberg åkte omkring i de finska skolorna i Vasa till sammans med en läkare. Man diskuterade med eleverna på nian, och resultatet var delvis nedslående .

Först på nian... - Jag frågade på en del ställen om de hade talat något om sex i undervisningen. I några fall var det första gängen de fick nån information om sexfrågor: I Vasa fanns det planer JUSt nu att försöka komma åt luc korna i sexupplysningen. Man ska försöka få utrett hur an svarsfördelningen ska vara mellan skolorna och hälsovår den . Det finns fortfarande en viss misstänksamhet mot sexual upplysningen. Men Bo MelIberg tror dock inte att något principiellt motstånd finns i 1ärarkretsen. Det är mera än en personfråga. - Sen finns det ju också folk som tror att information om sexfrägor lockar till sex i för tidiga år . I själva verket har undersökningar visat, att det är precis tvärtom! - Om det finns en öppen atmosfär och fördomsfrihet i hemmet, kommer sexualiteten att fä en mindre betydelse . Det blir mindre dramatiskt. - En inskränkt hemmiljö där sexualiteten förnekas och fördöms, kan däremot leda till negativa resultat. Ungdo marna lockas att bryta mot fördömanden och ger sig in i sånt som de inte är mogna för . De söker något på annat häll som de inte har fätt i hemmet.

Förljug bilden Vad som kan locka, är den forljugna bilden av sexlivet som porrtidningar å ena sidan och romantISerande novelludnlO gar å andra sidan står för. . ' _ Det finns kanske ett behov av ärliga skönlmerara sex skildringar, säger Bo Mellberg . Och sådana böcker fi~n~, exempelvis Hans-Erik Hellbergs ungdomsböcker . Det vikt~ ga är att Hellberg skildrar frågorna öppet utan att ge färdi ga modeller . - Man ska inte moralisera och lägga fram modeller . Man ska berätta om hur det är, och viktigt är att det kan vara på så mänga olika sätt. Sexlivet är individuellt.

En del av fördo ten , som Bo M bort . Dec.händer na ärenden . - Oftast är dr o sexuella erfarellhcul matiskt att det är ~ te så i de flesta faU egna könet, då är di praktiseras där. - Allmänt gäl1t'f sera all t vad som [r sakna grund helt nc 18 år, trots att ma.tl l föras" till ett hom 15 ket tidigt i en m2ru - Allt prat om ' liknande som ors:3!; l vara vanföreställni."l

Omvärdera Mellberg menar alt ska lägga sig till le

~~~ ~

mosexualitet" . - Vi försökte t~ på . Det var inte nd - Alla männisto va på det sättet. o. ning till de här Homosexuella etDrc ualitet. Det är o~ En annan fråga Ii ungdomarnas sadel berg menar att biologiska ~tved;b sett mogna I en - Man kan har förändrats ro levnaden att g Konkret ser fick sin försGI 1950 14.5 och - Det kan deringarna hioner - A.tminstCIIE 15-årsäldern Detta sagt sam la variationer är

Informa -

mera . Det finns ~ . tryekligen riktar sa: vika de förljugRl 'I bild av sexlivet. vårdarna och fä - Det är v uella problem skede . Ofta h hemmet och ett - Däremot skulle ha tagit

~ t~ 't

Onsdagen den 23 december

13 ;----------------~--------aJtX -~

öSTERBOTTNISKA ..oSTEN

ett av de få beteenden där vi inte kan lIma andras beteende! Någon måste be ! r- och novell tidningar morverkar man ormation.-O å kan man ta bort felakti l det sexuella och undvika exempelvis kan följa på det första samlaget. I

3.708 tonårsflickor gjorde abort 1978. O 4.508 tonårsflickor födde et( barn 1978, av dem var 30 % ogifta, medan i stort set( resten gifte sig under graviditeten_ O - Oönskad graviditet är oftast resultatet av okunskap, sä ger Per-Evert Hellman, läkare vid Hälsovårdscentralen i Jakob-

stad. " lnt trodd ja .

O - Del finns ett direkl samband mellan upplysningsverk

samhetens intensitet och antalet aborter . De senaste åren har

antalet aborter gått ned, vilket vi ser som et( resultat aven in

tensifierad upplysningsverksamhet.

skapa sin egen sexualvana och lyssna ter porrlitteraturen bjuder ut. et sexuella är än i dag bristfälliga, ock mming. Det är först från och med 60-takt forska i samlagets fysiologi, orgasmen

jag trott att jag visste en del och var märkte på en kurs nyligen att det finns är mycket att lära.

a homosexualiteten eten har att göra med homosexualite rrg menar att man alltför lätt glömmer ungdomar hör av sig till honom i såda

dr- oroliga därför att de har haft sin första r med det egna könet. Då tror de au to if 'omosexuella , men det är naturligtvis in De bästa kompisarna är vanligen av det k de naturligt att de första erfarenheterna ju att homosexualiteten bör avdramati m Ir möjligt . Fördomarna har ju visat sig t-ch hållet. Homosex är fo rbjuden under oat. har konstaterat att någon inte kan "för I15cexuellt beteende. Det grundläggs myc iskas liv . :KO " en avvisande far", "en öm mor" och : till homosexualiteten har också visat sig Inbgar .

Det finns två grupper av preven tivmedel , dels p-medel som an vänds endast under samlag, dels p-medel som används oberoende av om man har samlag eller nä. Till den första gruppen hör kondom, spermiedödande sub stanser, och pessar. Till den senare hör p-piller och spiral. - Har man samlag sporadiskt lönar det sig ime att gå till grupp två , eftersom p-medlen ur grupp ett är billiga , enkla och ime för med sig biverkningar. Är preven. tivbehovet regelbundet är grupp två att föredra eftersom de är säk rare . Här några fakta om de olika p medlen.

:a dig själv .

man i fråga öm homosexualiteten inte

I med ett alltför rvärsäkert antingen-eller- IS den så kallade Kinsey-skalan från O till Delad hetersexualitet" och 6 "renodlad ho-

e .!Sta oss själva på den där kursen jag var t ailnga som noterade nollor! . or borde tillåta sig att omvärdera sig själ • Ilet skulle resultera i en mjukare inställJOrna. Homosex i sig är inget problem . diRnheter är lika givande som annan sex ~ningens ins.tälJning som är problemet. ~ lär fördomsfnheten ofta sätts på prov, är mut och lämplig ålder för den. Bo Mell -,deringarna inte har hunnit med i den .ngen. Dagens tonåringar är biologiskt et tidigare ålder än förr. Idat säga att den biologiska mognaden per generation . Det anses ha med väl • så här: Då flickorna år 1880 i medeltal vid en ålder av 16,6 år, var den siffran 12,9.k som ett hot aven äldre generation . Vär . te med i den biologiska förändringen. princip är det så att ett debutsamlag i vara mera skadligt år 1880 än i dag . som man bör notera att de individuel ICeCma .

är viktig! åldern för det första samlaget 17,5 år för flickor . Det betyder att hälften av i den åldern. En fjärdedel av pojkarna flickorna har samlag före 16 år. den bakgrunden är det viktigt att infor 2 dåligt med bra information som ut : till ungdomar. Ska man då lyckas und a upplysningskällor " och morverka deras iller det ktav både på skolan, skolhälso !rarna . :en, säger Bo Mellberg, att folk har sex har sin orsak i någon låsning i ett tidigt det om en negativ inställning till sex i JDekande av den egna njutningen . jag aldrig upplevt motsatsen, att någon ja av för mycket upplysning.

BERTIL NYGÅRD

Spermiedodande [ableuer och salvor: ,-.J

..J Kondom: Allmiint: det vanligas te p-medlet för tonåringar. Finns: i kiosker och på apotek. Fås också via postorder. Säkerhet: melan 3 och 10 av 100 blir gravida om de haft sam lag regelbundet (i snitt ett par gånger i veckan) ett år. Kommentar: viktigt att ha kondomen på under hela ~amla get rekommenderas att den kom bineras med spermiedödande substans.

Allmiint: Bör kombineras med kondom för att få någon slags sä kerhet, det hjälper ime med en bart salvan eller tabletterna . De förs upp i slidan 10-30 min . fö re samlag. Finns: receptfritt p å apotek . Säkerhet: beroende på sorten blir 8- 36 av hundra gravida ef ter ett år av regelbundna samlag. om de inte kombineras med kon dom.

\.J Pessar: Allmiint: Gummiskiva som förs upp i slidan före samlagen . An vänds egentligen ime i Finland . Finns; måste provas ut av läka re, fås från apotek. Säkerhet: 4-3.5 gravida på 100 efter ett års användning.

MinipiHer:

Allmiint: Påverkar slemmet i liv moderhalsen så att ime spermier na slipper upp . Måste intas dag ligen på bestämda tider , toleran sen är plus m inus 3 timmar. Ges i allmänhet inte åt tonårs flickor. Finns: Fås efter läkarbesök, antingen på preventivrådgivning eller hälsovårdscemral, där ma~

få svara på några frågor och gå genom vissa prover. Säkerhet: l på hundra blir gra vida vid regelbundna samlag un der ett års tid trotS pillren . Biverkningar: oftare mellan blödningar , mensen . kan bli bor ta eller vara mycket oregelbun den, risk för utomkvedsgraviditet större. . .-J

l>-ptlkr

ligr reglerna blir man inte gravid . Graviditet trotS användning be ror uteslutande på slarv, exem pelvis att man glömmer att ta in pillret eller att det är för länge mellan dem . En av 1.000 blir gravida trots användning av p-piller och regel bundna samlag under ett år . be roende på slarv. P-r-iiler är alltså 10 gånger säk rare än minipiller.

Allmänt: Kan rekommenderas åt l )-åringar om de har regel bund na samlag. Förhindrar äggloss ning. Intas dagligen, helst på be stämt klockslag, tolerans på 12 timmar. Finns: fås mot recept för forst tre månader (gratis), sedan ett år i taget (kostar), efter läkarbesök , där vissa frågor ställs och prov görs. Biverkningar: De vanligaste biverkningarna är extra blöd ningar . huvudvärk . .avtagande sexlust, . depression och nervosi tet, viktökning . Olika biverkningar kommer från olika pillermärken. Genom att byta märke kan man komma tillrätta med biverkningarna . 80 % av dem som använder p piller kan ha den första sorten som rekommenderas medan 20 % måste byta . Säkerhet: P-piller är det säk . raste p-medlet. Om det intas en

Spiral:

Allmiint: En koppartråd på plaststomme, som läkare sätter in i livmoderhålan, vilket gör att äggcellen inte kan fasma i livmo derhålan, eftersom vissa meka nismer sätts ur speJ"av kopparjo ner. Spiral rekommenderas ime i första hand åt unga damer, efter som de ofta får biverkningar än den som redan fött ett barn. Finns: Sätts in av läkare, efter att vissa prov har gjorts. Enklast att vända sig till hälsocentralen på mindre orter eller preventiv rådgivningen på större orter . Säkerhet: 4 av 100 blir gravida efter en års regelbundna samlag trots användning av spiral. Biverkningar: Smärtor i Ii modern, större risk för underl ivs infektioner .

so o ABORT är inget preventivmedel.

D GONORRE är den vanligasre könssjukdomen. Ungefar 10 000 norrefall förekommer årligen i Finland . . Den andra "stora" könssjukdomen - syfilis - ä r ovanlig, cirka 200 fall årligen , där de flesta kan härledas till vistelser utomlands. Enligt lag är man skyldig att konsultera läkare om man misstänker att man har gonorre och kan inte vägra att få behandling. Vården och efte(kontrollen är avgiftsfri .

D GONORRE förorsakas aven bakterie, som förekommer i urinröret hos män och i urinröret eller livmoderhalsen hos kvinnor. Använder man kondom kan man inte bli smittad av gonorre. SymplOm känns - om de känns - meUan 2 och 10 dagar efter smitta: sveda vid urineringen, vita flytningar från urinröret. Av männen märker 90 % besvären, medan bara 25-50 % av kvin norna gör det.

Man måste komma ihåg att det på sätt och vis är ett liv som man handskas med - inte bara " nånting ". Abort är ett riskfyllt ingrepp, som görs på sjukhus under narkos. Man avlägsnar det lilla livet ur livmodern. En abort kan medföra sterililet eller missfall när man nästa gång skall ha barn. O ABORT är i Finland - i motsats till andra länder - tillåtet. Om man har orsak. Aborternas antal har de senaste åren gåll ner tack vare ökad sexualupplysning. D VILL MAN inte föda sitt barn måste man kontakta läkare, och an ge orsak. Han avgör sedan om orsaken är tillräckligt vägande.

[J MAN KAN hänvisa till medicinska skäl (att en födsel medför risk

fOr moderns eller barnets liv), psykiska skäl (man kan inte ta hand om

barnet) eller sociala skäl (ens framtid blir fiirstörd om man foder bar

D OM MAN misstänker gonorre måste man omedelbart kontakta net). Aborten måste ske före 12:e veckan, räknat från den sista mensens hälsovårdscentralen, där man får en tid då man ska infinna sig till första dag, vilket gör att man har ungefar sex veckor på sig alt besluta provtagning. sig efter att man fåll besked om gr'lViditeten. Ett preliminärt besked får man fÖljande dag, medan bekräftelse fås G KLART BESKED om graviditet kan man få 10-14 dagar efter au

efter 3-4 dagar. Gonorre botas med antibiotika. Efter kuren måste mensen uteblivit. Testen kan göras på hälsovårdscentral. Någon re

miss krävs inte och man får svar samma dag.

man på kontroll till laboralOriel. Det är rekommendabelt att man diskUIerar aborten med fadern,

Man får naturligtvis inte ha samlag fOrrän man fått besked om att kanske också med sina föräldrar .

Man kan ju ångra sig efterål. Då det är fOr sent .

kuren har bitit.

~ '~ , __ ~ ___________________O_n_sd_a_g_e_n_d_e_n_2_3_d_e_c_em__b_er_________________

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

,.....

O Den är artikeln är skriven av Ma ria-Pia Boethius som främst snackat med Nina, 14 år, som bor på Li dingö i Stockholm . . - AV 100 tjejer är det bara 1 som ligger med en kille för att hon verk ligen vill det, säger Nina bland an nat.

O Ofta är både killen och tjejen ful la. -

Varför är det så? Och är det lika här i Österbot

ten? D Den här artikeln har ingått i en tidning som heter Ordets Makt. Den ges ut av Förfauarcentrum, Förfat tarförlaget och Esselte Studium. • Pli tjej/oalellen: - Fan också; att det ska va så jäkla svårt. - Vi/I du att ia~ ska snacka med honom?

- Äh, det blir dndå inget. Nu börjar mascaran nl1na också för ett jag bölar.

Tjejer om sex:

"Felet lir att ingen

kan snacka med varann"

Den lagliga debutåldern för samlag i Sverige är 15 år. Sninåldern på tjejers samlagsdebut är num era 15,2 år, säger olika urredn ingar. - Vadå debutålder , säger Nina , som är 14 år och bor på Lidingö : Jag hajar inte det där. - Den ålder man har samlag första gången, säger jag . - Aha, när man är lovlig alltså ?

Aldertl spelaJ' mgen ro//" O JAG HAR TALAT med dom här tjejerna i flera år nu . Det spelar ingen roll om dom bor i Solna, Lamm hult , Gävle eller på Lidingö . Alla säger samma sak: - Dom känner massor med tjejer som legat med kil lar första gången när dom var trenon eller fjorton år. - Åldern spelar väl ingen roll, säger dom . Men det snea är arr tjjerna egentligen inte ville . - Jag kände mig så äcklig dagen efter så jag ville bara spy; säger Maddis i Solna . - Men varför . . ? säger jag . - lag var ju full ju . Och det känns så pinsamt att sä ga nej .

'Det dr sd falskt, al/tlhop '

•

UR EIT BREV från en 15-årig tjej :

"När man kommer på en fest är det nära på omöjligt an

komma utan dricka . För vad ska man annars göra på en

fest? Så är det i alla fall på våra fester.

Det är så falskt alltihopa, så fel och dumt. Varför ska man inte kunna träffa en kille och bli kom pis med honom och sedan vara med honom länge och sedan , kanske, ligga med honom) . I stäUet så ska man ligga med varandra direkt och ef t·er det så brukar det vara slut, ingenting mer med det. Man bara ligger med varandra för att man ska det, det bara är så . Han har väl det kravel på sig att man måste fixa elI ligg annars har han ju inget att snacka om efter helgen" .

.'Pa fredag J'ka det ske ' - Jag har två polare va . säger Nina . Den ena, Maria . har varit ihop med Mats i två år. Dom är fjorton båda.

Mats sover jämt över hos henne . Han får det för hennes morsa . Sen en dag bestämde dom att "på fredag ska det ske" . Efter två år. Men så kunde han inte. Dom garva hela narren . Sen fram på morgonen kunde han. Hon sa an det var un derbart . - Vi var en massa tjejkompisar som frågade ut henne om precis allting . .

BREV FRÅN Anneli, 17 år:

"Är mitt liv egentligen mitt? Är det inte bara ett Jiuhelsickes hopkok av alla andras? lag iir en man'onett som har sina trådar i alla väder streck. Någon rycker uPPifrån, en annan ryc ker nenfrån och ett bar (rån sidorna och iag försöker sPrattla med bäst det går . . Att väl ia sida är 'u inte lätt. lag vt/I iu att alla ska tycka om mig " .

MEN DEN andra då ? - Hon sov över hos en kille . På narren var hon så full så hon bara somna . Men sen på morron låg hon med ho nom första gången. - Hon var fjorton . Hon tyckte det var skitäckligr. Gick bara hem och duschade och duschade . Hon sa arr när hon ändå sovit över hos honom så verkade det lik som larvigt an det inte skulle bli når. - Jag ska säga dig att av hundra tjejer så är det bara en som ligger med en kille för att hon verkligen vill.

'Md,tga tjeJer skryter med vtlka dom legat med'

- Fast en gång, säger Nina, så snackade vi med killarna i vårt gäng. Och när några av tjejerna vågade tala om att dom inte legat med någon, då vågade några av killarna det också . - Men det finns tvärtom också . Du ska veta att det BREV FRÅn en 15-årig tjej : finns många tjejer som skryter om vilka.killar dom legat med. Vågade alla vara sig udlva skulle sprit inte be

höva finnas. När 1l1IIn druckit vågar man vad som helst, som t . ex. att ta kontakt med den man tycker om. Har man giort något dumt i fyllan så kunde det 'u inte h,dlPas. Man var iu full då".

,'Jag tror inte

att kIllarna

alltid VIll heller"

Vi dricker varje fredag och lördag, säger Maddis i Solna. Och gör man inte det så spelar man i alla fall full . För då är man liksom förlåten . Även om man hamnar i bingen med en ful kille . - Jag tror inte ens arr killarna egentligen alltid vill, säger Nina . Jag tror arr dom tror att tjejerna tycker dom är dötrista om dom inte ens försöker få ligga med hen ne . Och tjejerna då ... dom säger arr det är PINSAMT arr säga nej . Och del är pinsamt att snacka om skydd . Och som snacket går i mitt plugg så går det inte med kondom . Det förstör alltihop mitt i. - Felet är att ingen kan snacka med varann. Men knulla ... det kan dom.

AFTONBLADETS löpsedlar gallskriker emot mig dan efter att jag prata med Nina. "15-åriga tjejer super mer än l 5-åriga killar '" står det med svarta bokstäver på gul botten . Och 15-åriga flickor röker mer och har tidi gare sexualdebut än killarna . " Är det en hel generation tonårstjejer som vi lämnat i sticket ?

KANSKE, säger Annika, som är 18 år. Men jag vet inte . Jag låg med en kille första gång en när jag var 14 år. Jag var så nyfiken. Och så fanns pressen där att veta hur det var . - Det var inget vidare. Jag var full och kände inget utom att det gjorde lite ont . Men inte sådär onr som snacket gick. - Men sen. Sen låg jag inre med nån kille förrän jag var 17 år. Det fanns ingen anledning. Jag visste ju vad det handlade om och jag hade bestämt mig för att inte göra det förrän jag själv ville. - Det var förra året med en kille som jag verkligen var kär i. Vi håller ihop fortfarande och har det bra. Vi kan snacka om allt med varann . Det är ju löjligt när man är en småunge och inre vågar säga ett knäpp. - Men jag tycker inre det är klokt hur sexfixerat det är överallt. -

1--

'l~~

Onsdagen den 23 december

--------------------~--~==~--------~-~~~~~

Två killar snackar om sex:

"Mest skryt om hur många

man dragit över

- Har killarna press på sig att låtsas som om de legat med så många tjejer? - Vad hå'nder om man inte är så tuff utan säger som det är, Om det har StockholmskiIlarna Kristoffer Aspelin och Nosse

Om porr å kärlek och föräldrar och framtid handlade också samtalet. Dethär referatet har tidigare ingått i tidskriften Ordets makt.

Löthen snackat med redaktionen för Ordets makt, Krisroffer : Finns det tjejer i din umgänge som man snackar om liksom " hon är lätt att få" åsådär? Bosse: Ja, det fanns förut i alla fall, det är jävligt synd om dom - Jag menar där har vi en grej som är jävligt orättvis: om tjejer hoppar i säng med många killar så går snacket "hon är lätt att få" och "jävla hora" osv. medan om en kille ligger med många tjejer är han framgångsrik, tuff och bra , har gjort en bragd. - Tjejerna liksom, en tjej som ligger med många kil lar henne kan man inte lita på. - Bar inte du ljugit om tjejer, dragit historier?

.'VI snackar om klllar nästan jämt - Det är ju det enda vi snackar om, sa Nina. Inte sex . precis, men killar och vilka som är kära i vilka och vilka killar som är gulliga och vilka man skulle kunna tänka sig att vara tillsammans med . - Det snackar vi om nästan jämt. - Och dom små sjuorna håller på och smörar för oss åttor och vill ställa sig in och fråga en massa saker om killar . D DET FINNS ännu inga utredningar som visar vad en tidig och negativ sexdebut betyder för tjejers fortSatta liv. Annars finns det ju utredningar om nästan allting, så den kommer nog . Det känns så egendomligt att tala med öppna , frimo diga och kloka 14-åringar , som, när det kommer till sex nästan alltid erkänner alt där är det omöjligt an snacka, där ställer de upp på killarnas villkor och ångrar sig ef teråt. De lite äldre tonårs tjejerna som ser tillbaka på sina tidigare tOnår säger att det är inre åldern som spelar någon roll. Det är det faktum all man bara spelar med och ligger med killen fast kanske varken han eller hon egentligen vill. - Jag tänker vänta , säger Nina. Först ska jag kiinna killen länge och veta att jag gillar honom . - Jag älskar killar som öppet vågar säga vad dom tyc ker. Och sen ska det hända. Men inte så att vi bestämt nån speciell dag. - Det ska bara hända . ..

"Fy fan vad man

ångrar

att man ljugit ·

K: - Nä inte nu, bara när jag var mindre och gick i sex an . Jag kommer ihåg mina polare och jag tjackade en massa kådisar och sprang omkring och larvade oss, blås te upp dom och hängde upp dom i tunnelbanorna. - och sen när nån fr:1gade vad man hade alla kådi sarna till kunde man ju inte säga att man hade dom till kalas ballonger , utan då blev det väl nåt som att "ä jag har nog fan spräckt oskulden på många tjejer" osv . , men sen råkade man ju ur för att man måste förklara att man hade ljugit. - Fy fan vad man ångrade an man hade ljugit sen efteråt. . - Som när nån frågade, " kommer du ihåg den där tjejen du låg med" eller "var du full när du låg med den d är bruden" och man sa "vilken då? ... jaså hon? Jaså hon menaru , närå, inte farligt", och man hörde själv hur genonskinligt det lät. - Dom visste lika väl som jag an jag hade ljugit. Dom sa visserligen inget men vilka hånf~la blickar man fick. Då kände man sej rätt taskig. - Sen dess har jag lagt av med al[ ljuga. Om nån har frågat om jag har legat med nån har jag bara (om jag kände mig osäker) "kanske det" . B: - Ja jag väl också sUllit och ljugit en jävla massa , det kan jag inte påstå al[ jag inre har gjon, är det väl in te bäme eller sämre än nån annan. K: - Varför har du gjort det då?

"Han har inte g/'ort nånting B: Osäkerhet, an det ska va nåt fel' på en, an folk ska tycka an man är konstig, liksom " han har inte gjort de t , va fan är han för nånting". - Eftersom jag har varit med om att folk har gått omkring och kallat mej för bög åsådär , klart del är väl inget att ta åt sig för, men det är rätt obehagligt när man vet vad folk snackar om en. - Så där är det klart man drar 230 historier om hur bra man är, såna där helt fantastiska saker som "fan ni skulle ha sett den där bruden jag träffade i Uppsala, kåt som en jävla ko asså, 'hon bara låg där uppfläkt och spre tade med bena och skrek att jag skulle komma". K: - Men dom där som kallade dej för bög bara för

an du inte drog en massa hlsrorier om brudar, dom va väl inte mycket till polare heller) B: - Nä det är klan att dom inte hörde till mina bäs ta polaren, men det var rätt obehagligt när man visste vad folk tyckte om en . Jag vet inte, det blev som. ett slags prestigekänsla, det är inte det längre , men det var det då. K: - Sa du nåra namn eller nåt när du drog dom där histOrierna om brudar)

"Hon Ilar så full att hon inte kommer ihåg nåt · . B: - Ja , klart det fick ju gärna va nån som man själv kände men som inte dom kände, eftersom annars gick dom ju och frågade henne, och det var ju jävligt dumt. K : - 9m hon sa nej då? B: - A, då sa man bara, all hon bara snackar alltså , hon var så full så hon inte kommer ihåt nåt, såna grejer kunde man ju dra med då. K: - Men vem trodde dom på då? B: - Dom trodde väl på tjejen oftast . . . ä jag ver inre säkert.

'jag Jftackar inte O nI sex

nted ntina föräldrar·

K: - Snackar du om dill sexliv med sina föräldrar? B: - Jag snackar inre så mycket om sex med mina föräldrar, men dom säger inget när jag sover över hos tje jer, det är helt frill där. K: - Jag blev räl[ fö rvånad. faktiskt när jag sa till far san an jag skulle: sova över hos min tjej och han sa nej. Jag menar va fan, jag är sexton år och är ute hela helger utan all komma hem, jag hinner ju ligga med varenda tjej i hela stan på Jen tiden . - Jag tror faktiskt att det är helt fel al[ förbjuda sin unge att ligga meJ en tjej och tro att man sen inre ska göra det. Det är väl bättre om man kan snacka med sin son, kan lita på varann . . B: - Har du dragit dej själv nån gång? (flin, flin) K: - Nä , allvarligt talat så har jag aldrig upplevt nån njutning i Jel. B: - Har du aldrig gjOrt det) K : - Jo , klart man har testat eu par gånger men jag har aldrig uppleVt nåt speciellt meJ del.

!iII----------------... -------------------------

Forts nästa sida!

~ i~,

~ _________________O_n_s_d_ag_e_n_d_e_n_2_3__d_ece_m_be ~ ____________________________________________ r

öST.=NI.KA .-o.TE! B: - Det gör jag jämt , det är förm gången jag hör nån som inte har gjort det. Alla mina polare brukar göra det rätt ofta , klart det är ju inte samma sak som att va' med en tjej. - Men jag brukar göra det för att koppla av sådär. Innan man somnar stressar man av, blir lugnare . - Men du har· väl gjort det nån gång?

"Jag hatar porrblaskor - eftersom jag får en otillräcklig känsla'

. 'Man vakna)'

uC!J

' -",

hela sangen

dr vat

K: - Jag har aldrig fått utlösning av det, det har bara hänt i sömnen, du vet, dom mest fantastiska drömmar: sju underbara brudar ligger runtom en å sen vaknar ' man och hda sängen är våt. - Rätt jävlit nu när man bor ensam också och bara har ett lakan. B: - Första gången för mej då jag var sådär 11-12 bast och stod och runkade .. . också bara ... va är det som händer) - Va läskigt. Det kändes så jävla ballt så jag fortsat te . Så bara skaka jag till och så kom det , men sen gick det inte igen. Jag runkade sju gånger den dan men det blev inget . (HA HA) - men sen när jag låg med en tjej första gången kän des det ännu häftigare, såhär skitkul alltså . K: - Dom gånger jag har gjOrt det har det känts så jävla otillräckligt, har bara börjat längta som fan efter en tjej ; så jag la av.

. 'När det blev dags ville de" inte sta - Sen när jag skulle ligga med en tjej första gången, allt va skitfint , hade känt henne i över två år. Jag var skittänd men sen när det blev dags så ville den inte stå. - Jag måste ha varit nervös , fast jag inte kände mej inte så, så det gick inte och det värsta var att sen när hon hade klätt på sej kunde jag igen men då ville inte hon . Jag blev skitförbannad på mej själv, fan ska allti trassla till allt. - Fast jag va' glad att jag kände henne så bra, annars hade man väl känt sig skittaskig, som en jävla odugling. K: - Hur kändes det första gången du låg med en tjej, efteråt alltså? B: - Jo , det kändes bra andra gången också , men tredje gången, fy fan, efter det har jag ingen större lust att göra det. Det verkade inte som om hon ville, hon bara låg där som ett jävla lik . - Fan då kan man ju lika gärna gå ut på toa och run ka . Det ska vara en ömsesidig sak, så att det kan kännas fint efteråt. Båda ska anstränga sig så att det blir skönt tör den andra också, annars är det meningslöst . K: - Dom tjejer som jag har snackat med , som har gjOrt det första gången , dom har bara legat där liksom , va fan är det jag håller på med? Har tyckt att det har känts helt meningslöst. - Jag tror att det är viktigt att man kan snacka med

varann, så det inte blir så, som det ofta är, att tjejen inte vågar säga nej till killen för rädslan att killen ska tycka att dom är [Orra och göra slut. - En tjej berättade för mej, att hon hade varit ihop med en kille och han ville ligga med henne men det vil le inte hon, och då hade han sagt "jävla torrboll, jag kan nog fan få vem jag vill i säng utan att behöva gå och dras med dej" .

..Tjejen måste våga

säga nej

0111 hon inte vill' .

- Såna där killar kan man ju bara tycka jävligt synd om, men tjejen måste våga säga nej om hon inte vill, och gör killen slut för det , då är han inte mycket att ha heller. B: - Om tjejen blir med barn, vad gör man då? K: - Ja , jag tror att killen får det lika taskigt som tje jen . Jag menar, det är ju tjejen som får magen i vädret och föda ungen . Men jag tror att killen får lika mycket problem som tjejen, man kan ju inte bara sticka som en del tror" . . B: - Sen kan ju göra abort också, men det blir väl rätt mycket problem ändå. Jag tror att rädslan för att bli med barn är större hos tjejen. B: - Och sen dom där jävla porr blaskorna som man läste "när jag tog henne på badstranden" osv, en massa illusioner om att det går skitfint. Dom ligger där i dom mest fantasifulla ställningar och knullar tills dom båda får den mest underbara orgasm samtidigt och allt är un derbart .. . va fan så där är det ju inte, allra minst för sta gången . - Men tidningarna får ju en att trO det, att det är den underbaraste händelsen i ens liv, och sen när man gör det kan det kännas helt meningslöst. K: - Ja, jag hatar porr blaskor , då får jag den där otillräckliga känslan, börjar längta som fan efter en tjej. Det är ju samma sak som att läsa en kokbok och tor att man ska bli mätt.

, 'Kände du dej

fumlig första gången' .

K: - Kände du dej fumlig första gången du låg med en tjej? B: - Jovisst , den ville inte ställa sig, så här pinsamt, kände mig taskig. Men hon hade legat med en kille fö rut , så hon kunde hjälpa mej, det gick fint sen .

K: - Ja, den tjejen som jag skulle ligga med första gången hade också legat med en kille förut, men hon gjorde varken det ena eller det andra . Hon bara låg där och väntade sig att jag skulle sköta allt och eftersom det var första gången för mej så var det inte så jävla lätt. - Jag fick inte se nåt heller, hon vågade inte visa sej näck . - Jag fattar inte riktigt det , jag menar jag var ju näck , hade varit och duschat. Men hon klädde av sig un der täcket. Varför skulle det vara svårare för henne att visa sig än för mej. K: - För mej har den tanken känts så avlägsen , trOtS att vet att det är så. Undrar hur tjejerna känner det. Det skulle vara kul att vara tjej ett tag och se hur det' är. B: - Ar du transvestit din djävel? (ha ha ha) K: - Nä, men jag tror att man skulle vara fan så mycket visare om man hade varit tjej en månad. Då kan man se det ur båda vinklarna . - Vad har du haft för skydd när du har legat med tjejer? B: - Kådisar, det har alltid varit enklast. Man har ju hört att p-piller kan va farligt och spiral eller pessar måste man ha läkarhjälp med och doi kanske föräldrarna börjar bråka. Det har varit för komplicerat. B: - Funderar du nåt på framtiden, att gifta dig åsådär? K: - Nä, jag tycker att det är svårt att planera så långt fram. Men jag tror det är viktigt att man har fått leva i livet först, träffat mycket tjejer och gjort erfaren heter, innan man gifter sig. - Som med min farsa: så fort han hade gjort klart studenten kom mormor och snodde honom pi trappan . Hon ville nog säkra framtiden för sin dotter (morsan), så dom gifte sig direkt, innan dom hade levat livet först. - Och det var därför jag tror att det sprack, farsan kände sig bunden, så han bröt sej loss, och jag tror att det var för båda, morsan klarar sej skitfint nu, bor i en lägenhet i Vällingby med mina två yngre syskon och far san bor på Ekerö med min äldre syrra och sin tjej (han hade 'haft två andra emellan). B: - Jag tänker leva och upptäcka livet först, sen när jag blir 30-35 år kanske jag gifter mig, jag se hur det blir då . K: - Javisst, så tänker jag också, men jag oroar mig inte för det där än, det är ju långt kvar, man har ju bara levat hälften av den tiden, så om femton år är jag nog dubbelt så vis, och kommer säkert att bli en bra fader.

..,

SPARA TILL ETT KONKRET MÅL 1982·

RES MED SÖU TILL AMERIKA 2 JUNI

SÖU:s kansli önskar er en God Jul

• Målet kan du nå genom att sätta in 320 mark i månaden under 5 månaders tid. Då har du möjlighet att låna andra hälften.

[iJ

och ett Gott Nytt Ar

SPARBANKERNA I

•• OSTERBOTIEN

• Bror, Hans, Sussi, Canna, fia, Uffe och Johan (på VUS).

-- 85 kontor till din tjänst -

....

----------------~----------------------------------------------------------------------~---------------On,dagen den 23 derembtt

Från haschtillbedjare

• ••• till

;::::::;:;:NISKA POSTE!

•••

g~niförklarad

författare •

• "Kyssen" är en uppgörelse med Lut her-Sverige, skam Sverige, skäms-Sve rige, pekpimJarnas Sverige, bannornas Sverige och lömlYIJ dar Sven/je Iilt Ulf Lundel/ förstå i en intervju strax elter att han blivit klar med boken.

D Ulf Gerhard Lundell föddes 20/ 11 1949 i Stockholm. Han växte upp på Söder och flyttade vid nio års ålder ut till Värmdö. D Redan i unga år var han road av att skriva (på skoj) och lärde sig också att spela gitarr. D Vid sitt sjunde skolår började han på den tekniska linjen i Nacka läroverk och förvän tades bli ingenjör. Våren -67 började han jobba som konrorsspringpojke i Stockholm och tillbringade sommaren som "en enda lång tillbedjan av hasch och San Francisco-dogmerna ." Året därpå flynade han in till huvudstaden och hamnade i en to talt kaos bland "allehanda LSD dyrkare" . Räddningen blev en stuga på Vita Bergen som ägdes aven be kam till LundelI. För att överleva i sin frivilliga isolering började han skriva dikter och sånger. Han bytre oc kså jobb och blev sjukhusvakt mästare.

D Premiärfiasko! Ulf LundelIs två första soloframträ danden som trubadur blev stora besvikelser och han beslöt att ald rig mera skriva låtar och än mindre våga hoppas på att få göra en egen platta. Under inflytande av Kerouacus "På drift" beslöt han au skriva en roman istället och skreven första version av Jack på fjorton dar. Det första utkastet blev liggande och LundelI hankade sig fram på alle handa ströjobb i fonsättningen. Sommaren -71 flyttade han med några vänner till en hus två mil u'tanför Norrköping. Mellan vin festerna återupptog han låtskrivan det . Han spelade in lårar på band och skickade bl.a . en band till Pugh Rogefeldr som använde låten på baksidan av sin singel. LundelI skrev också dikrer och fick några publicerade. Ute i "grönskan" jobbade han också hårt med Jack. Han skrev om

D Men han ville inte bli ingenjör. Han ville bli rocksångare. Han började skriva egna lå tar (och dikter) på den fritid som han "lät breda ut sig som en stormvind över glädje dödande matematikböcker' , . D Följaktligen kuggades han i realexamen 1965.

den försra versionen gång på gång och förde samtidigt dagbok som sedermera blev err första utkasr till del rvå i Jack.

D Kärv tillvaro Hösten -72 flmade han tillbaka till Stockholm' - Jag förde en kärv och mycket isolerad tillvaro, fjärran från dom glada dagarna ute i grönskan. Jag skrev, gav upp, skrev igen , gav upp, höll mig flytande på så kalla de skitjobb, en vecka här, en vecka där. Resultarerav mödorna blev bl.a. an han publicerades i Wahlström & Widstrands amologi Grupp -72 och fick ett stipendium på 1 000 kronor. ÅI 1974 var han med i amalogin igen och fick en nyn stipendium på 2 000 kronor. Hösten -74 slutade han med si na ströjobb och satsade i stället all sin tid och energi på musik . Han spelade in tejpar på sin bandspela re och försökte få skivbolagen in tresserade. Vid EMI fick han sIudi gen löfte om att få göra en LP som han spelade in på våren -75. LP:n kom ut hösten samma år och hetle "Vargmåne" . - Jag var fonfarande pankare än någonsin, så nog san jag under månen och ylade.

D Geniförklarad! Hösten -75 blev han också klar med Jack. Romanen förkonades med hundra sidor på förlagets in rådan och släpptes i april -76. Jack blev en av de mest upp

märksammade debuterna i Sveri ges lineraturhistoria. Ulf LundeII geniförklarades och placerades på tidnings0mslag och tidningslöpsedlar varvat med ra dio- och TV-framträdanden. Min inne i ., den stora cirkusen" släpptc han sin andra LP "Törst" och skrev filmmanus till Jack. På våren och sommaren gjorde han sin första folkparksrurne tiII sammans med gruppen Naturc. - Den bästa rockmusik som höns i en park' utbrast Expressen entusiastiskt. Turncn fortsatte från november till halva januari -77. På våren samma år gav LundelI Ut livc LP:n "Natten hade varit mild och öm" och på som~aren tog han itu med sin andra roman "Sömnen " . Dessförinnan hade han hunnit gifta sig och fick en son i augusti. Samma höst fl~dde han storstan och flyttade till Are. "Sömnen" fick ett gott motta gande. Våren -78 gav han ut sin fjärde LP "Nådens år" och begav sig på turne på sommaren. På hösten släppte han en singel. Våren -79 efter att familjen Lun dell (nu utökad med en donp) lämnat den frivilliga exilen i Are och återvänt till Stockholm publi cerades diktsamlingen "Fruset guld". Samma år hann också Lun dell avverka en lång turne, ge Ut LP:n "Ripp Rapp" och romanen "Vinter i paradiset".

D Årets bästa LP I fjol gjorde han en folkparksturne och fick se sin dubbel-LP " Längre

UL/:LlJ 1(, .. NDELL

...

...V'Ssen

inåt landet" utnämnd till fjolårets bästa album. I Nådens år 1')81 lever Ulf Lun dell med fru och tre barn i en Swckholmsförofl. Han har gett u{ diktsamlingen" Det är långt mel lan l)'cka ock leda" som i text och fOIO förevigar turnen -80. I höst har han varit aktudi med sin senaste roman" Kyssen ". Bo ken har kallats en seriös underhåll I1Ingsroman med thrillerinslag. "Kyssen", som landar på våra bokhandelsdiskar når som helst , har fån vällvillig kritik i Sverige. In

te minst för alt LundeJJ bevisat att han kan förnya sig. I vår kommer författaren, rock sångaren och poeten att sätta ihop ett nytt band och spela in en ny skiva. Förmodligen blir det också en folkparksrurni' till sommaren. Men några mer romaner lär det inte bli på el[ bra tag enligt Lun de/Is egen utsago. FOTNOT: En stor del av uppgif terna om Ulf LundelI har hämtats från en Ulf Lundell biografi som gem U{ av skivbolagct EMI.

Onsdagen de~' 23 december

--'--l18

EN TIMME

MED UFFE LUNDELL

Stockholm (ÖP)

L, Studerar man pressklipp som handlar om Ulf Lun dell så märker man art bilden av den 32-årige förfarra ren / rocksångaren ärlångrifrån entydig. C Men der är svårt att fösa in mångsidighet i ett och samma fack. Kanske den enklaste utvägen då är art be skriva myren LundelI istället för människan. Myrer om LundeII finns nämligen så det räcker och blir över.

8 Bland der först~ man såg när man klev in i LundelIs skrivarlya på Söder var Bob Dylan som satt i en länsstol vid väggen mittemot skrivborder. Dylan såg aningen re signerad ut ... O Visserligen var denne Dylan tillverkad av paff och visserligen var det en Dylan som brukar posera i skivbu tiksfönster men han verkade fullt kapabel att ge vatten på kvarn åt alla som ser lundelI som en svensk

D Derta är också en Lundell-myr. En felaktig sådan. En Dylan-kopia skulle inre kunna skildra Sverige och svens karna så vaket och träffande som LundelI gör. O Hur ser då den sanna bilden av LundelI ut? Jag ver inte. Men bakom alla dessa myrbilder måste der finnas en självdisciplinerad och hårt arbetande yrkesman som är ärlig i sitt uppsåt. Annars skulle inte slutprodukterna bli så övertygande_som de blivit. O Jag vågar ince påstå art denhär incervjun ger en rätt vis bild av Lunde/1. När incervjun gjordes hade han fjor ton hektiska dagar framför sig att avsluta sin senaste ro man. Trors det besvarade han tålmodigt alla frågorna både de tönciga och de mindre töntiga. O Och när incervjuaren rörde sig på djupt vacten te LundelI ut en hjälpande hand_

..... ,...,....;""

."UpUl.

• Varför blev du fört:.II;trc och rncksangarc? Finns del några speciella orsaker? - );t . dCI gör dCl v,;I i ",h I,; r sig , , varför man hl,r dCI mall blir har all göra mcd I'.((! mall

in'rt: s~ ('r;'lCj

~ eraJ

\ ;t f

lI lI r t:~

Il1l hjk .

• V,,, du intresserad al' lillera lur också ? - Nä:i , inlc från början . Jag började med afl skriva lålar , ville bli rorksljäcna sen 10-a rs åldern . Jag hade inle länkl böckn skriva några egentligen .. All jag börjadc skriv:, kom sig av all jag gjord<: ell ganska grandios l fiasku en gång i början på sjulliolakl. Då gav jag upp alla lankar pa all släIIa mig på scen , • Fiasko på scen m,a.o,? - Jag åkle lill Bulgarien för all spela på SIrändern a för en rese byrå men del sprack ordentlig!. Så då åkle jag hem , Slog sö n der gilarren oc h började skriva en bok iSlället , • Den försIa boken ()ack) kom lill som lerapi m .a.o.? - )"a. del kan man väl säga .. . jag måsle ha nål au göra som dCI, låg nån mening i, • Hur belraktar du dig i da gens l2ge? Är du sjungande mrfallare eI'er förfallande sångare?

'Hur ska ett mäflJka kUflfltI göra avböIJ

pd Jitt Iw • Du har uppfal!aIS som en symbol för s~'lio- ()ch sjullio. lal'generalionen. Ar del en . slämpel du har fall eller har du medvclel ga ll in för all vara symbol' - Nää. dCI är en slämpel jag fåll. • rycker du all del är en felak lig s.lämp ling? - Del finns mån ga människor som har en helt galen bild av mig. Jag läsle senaSI i går om en folklivsf()r~kare här i Sverige som ullalade sig i en lidning all Jalk var dcn vidrigasIe skildring av ungdom och sub kultur som han läs!. Del kan ju inle jag slä IIa upp på , Då är dCI för mig all SIryka Cll SlOn Slr(t· k över alll vad folklivsforskning heler. Då har dom inre elI hum om nånling , - Del är också elI ganska gravl l(cken p~ språkels omöj lighel om man skriver 400 sidor om en sa k (){ h en folklivsfors kare kan få en sin vrång bild av de!. - Då räcker ime del här l iII (knackar på skrivmaskinen) . Då får man börj:l med nål all nal för all förklara sig ,

- Del är schizofrelll (ha , ha) • Hur upplevde du all m"n p~ . nää . jag vet inle rikligl vad jag Gorl"nd ville au du skulle göra skall säga, Jag måsle ju försöka . a vbön på J"ck? känna mig som förfallare nu när jag si ller och skriver ell - Nu vel jag vilka m~nnisk"r ",m höll på med del d,ir, bok , Men del blir I råkig"re Ilch Hur del är ju vansinnigl . Iråk ig'lre all sk riva bö,keL ,bli l'll människa kunna göra • Blir del svarare; avbön pa Sil l liv ' - Del låler märkligt. - På Säll och vis blir dt'! lälla · - Del Illn ,,,m dCI jr i S'c, re eflersom jag kan hanlvcrk el. rij!c i ,bg . DCI är 11I'''cri,kl . Men del ,ir inle ruligl all ,11 1.1 DCI Jf I d Il g rc.: . nlcr :-.Ill;l:-.illl här ... i går var jag i $Iudi"n "rh Udl mer bnrgc rligl jn drl \':lC Iekle och spelade in lil l' 1,1!.rn. p;1 fc.:nlliolakl jU;..1 IIU , grann .. , del är Ol", kcl r" ligar!' all sl'"la med dl'! . I sludi,,,, far • Bemr del p:i all pendeln man' ju Ifäffa f"lk, svängde Hir langl p;i sexliol.< lel?

- Ja , dCI gör dCI nalUrl ig tvis, DCI iir m väldig reak,ion, Jag si llcr bara oc h vä ll/ar p, r<,ak l ionen, Pendeln slår hela {[ den , • Hur upplevde du ,exliola ler ? - Del var elI langl decennium för mig i varje fall. DCl var ert fa lll<lS tiskl · dccennium~ En ormr ' Jag läsle om krry Ru bin som var hippiekdarc i Ameri ka och som rusade in på börsen och hällde UI dollar på börsmäklarna, Nu är han sjä lv börsmäklare- på Wall Street. - Han har kommir fram rill arl 80-lalels melodi är sul.lar. Sanllidigl påslår han all del är de människorna som växte upp på scXliOlaler som går i fron Icn , Jag förSlår ime rikligr vad han menar. • Del är nån slags krealivilel som lar sig olika ullryck. - Jag (for der. DCI måste ju ligga i bOllen al' alla dessa människor som upplevde allr del här fina, Slackars djävlar so m väx re upp under sjulliola Iel. Under del svana decenni el.

.'Fråga Bobt Han sitter där" • Hur uppfallar du del all all tid jämforas med Bob Dylan och kallas en svensk Bob Dy lan? - Fråga Bob l Han siller där (pekar skralIande på sw len med Bob Dylan i) , - Man måslC' ju ha en pola re här när man skriver annars skulle del bli för ensam l , Del är bara all lilla på honom emellanål så ver man all: Aha l Del är bara ,III fOf(sälla, - Men inte gör dCI mig nånting om jag jämförs med Bo b Dylan , Alla människor som sl'ss'lade med mu sik på sex· liolalel är infilrrerade av D\'· lan . '

' _II

":~ 't%.Jl"~r~ .

~~....~---------------------------

r c~~~

öSTERBOTTNISKA POSTEN

- Man kan plocka fram en m n.:. ·a d agsridrlJ ngar och läsa re~':t nsio nn s:l. far man en jävla bli(k på hur virrig o( h vi lken

kksakskarusdl den här rock· bran sc hen är. Hur resetnSen · terna sparkar bakut e na dan (Kh hur det skall pussas och kramas näst a dag .

Har du medvetet försökt lik na honom? o

Medvetet eller medvctct.

Växte man upp med Bob Dy lan så bkv man som man bkl'. Dct går inte att sätta på sig cn kostym . Jag har försökt. Det är j("an~ och jeansjacka . Dct är ba·

ra så . Nu hat jag tröttnat lite grann på Bob Dylan men t}·ck· er att han fortfarande iir imrrs·

Vad Ivcker du Olll musikalis

ka gräl~sdragning",? Jag har

b" nånslans all du u,rrl'ck,

posiliva t;ulkar om jazz 'och kbssisk musi k.

sant.

o Varför trnr du a[[ det blir mytbildningar) Ta Lex. myten Dylan och myten LundelI.

m)'cket

- Jau är ckt illtc fr.tg l ll om mUl kla, . i,k musik

t)', ker jag iir fanta stisk.

- I-krregud. man har ju

levt med dom här killarna m ed

~ lt 'I rr på magt· i 20 ba t . Är kl

d.1 ,,1 rolJgt l:i n!( le i Valt'nd"

vccka dvkcr det upp nya grup

per orit: al b ser duln It kad ana

- Alla männ is kor har väl rn}"

tC[ . r..·fyter om ~ ig sjiil va t.o .m .

Man Iner i Cfl myt om sig själv .

Allling en en rnyt om hur d,lIig

man är eller en mIt om hur bra

man är . Atl' Dyla;, bk\' en n1\'t berodde på at 1: han fanfl, fl ,ir han bchövd", . Folk bchövde

n, flting att h,inga upp si na li\· p,t

Ul .

Mall behöver

. '11

Det är nån som har sagt att

Dylan var rä[[ man på rän plars vid rätt tidpunkt. Vad tror du

om det? o

- Han viss te fl Og hur han skul· le spd a sina kort. Men jag tror att han gj orde många saker som inte alls var mcdverna för a[[ styra populariteten. Där· emOl så har han skrivit någon· stans a[[ när han sprang om· kr·ing och spdade folkmusik så var det bara för p~ngarna. Det var vad som gällde då. Man skulle spela folkmusik och då gjorde han det . Men egentli. gen så ville han spela rock . men herregud, ti[[a tillbaks på

vad han gjort för nånting! Vii·

ken man alltså! - Han är otrnlig!

Jack slog ner

som ett bomb Om Bob Dylan kan ha for ståu an spela sina kOf[ hur är del med LundelI då! Var du också rän man på rän plals vid rän .I idpunkl? o

- Del kanske jag var med Jack. Del fanns ime såna böck· er i Sverige när lack kom UI . Då skrevs det väldigt många poli. liska romaner. Väldigt uåkiga romaner. Förmodligen slog lack ner som en bomb. - I så fall kunde man säga att jag var rätl man på räH plars. Under den lid du skrev lack mås,c du ha urvecklals och mognal en hel del. fick du skriva om boken många gånger för air få helhelen all slämma ?

o Kan man dra paralleller mel. lan lack och Hemingways 'Och solen har sin gång '.

- lag tackar. Jag tackar (ha. ha) . Der var det försIa som slog mig när jag läsle lack.

- lass:'i.. jaa . det finn, väl vissa paralleller. DCI är möjligt. Fast jag blir lite rädd . Heming. way h ar ju sagt att det enda man behöver för att skriva en bok det är en enda sann me· ning och så sköter reslen 'slg självt. - Jag läste om en kille här.

ny trampolin all /,oppa

l/rall ' .

o Sriiller du krav Il,i all dina "ingtexter sbtt handla om nål sj ;i!"upplevl hellre iin ;111 fabu It'fa?

• Både i ''jack'' och i "Sömnen" figure och vilken jåda ca/ len som kommer .- Jaa. . självupplevt bl" det rar Bob Dylan. I legeavhoppare som jrdn i,lgenstans med i alla fall. Huvudsakl'n är att Sömnen diskuteras guran över axeln lik helst egentligen. man fabukrar rUllt det själv.

Dylans karisma: Men han lekte lujja som, här har ni mej upplevda . men det själv.

-, , .han blev ju jag år Jesus, var kan re och han gjorde uppkvda är också en myt.

anklagad jör att ha man predika nån det i rått tid, på rätt - Jag menar bara att det är

byggt upp en ojant stans, ,. när han plats och publiken väldigt svårt att skriva doku

lig myt kring sin egentligen var son tog nyckeln han gav Jlll'ntärt. Det går inte tror jag.

dem, egen person . .. kiltill en handelsman Det blir alll id försköningar o(h

omdan som jusI hade läsl 'Och solen har sin gång' och He· mingwa}'s andra böcker också. Han tyckte au böckerna var bra men all de saknade den sanna meningen. Del var böcker for akademierna och böcker som får priser. Del kanske är så. Vad ([or du del är som har gjoe! au lack biiviI en slags fickbibel for många ungdo mar? Lo.m. iOslerbollen finns dCI många som länglal eflcr all få leva som lack. o

- Det är väl det det handlar om ([or jag. Språkt' l i sig UI tryckte en Lingtan efter ett liv som många unga människor inte kunde leva ocb då kunde dom leva dCI i denhär boken ett lag. - lag t ror nog det beror m}'lkel pi hur det berättades .

- Ja . dct fick jag göra . Men dct var meningen i den boken att prosan i sig själv skulle be· skriva hans ut vcckling som människa. Dct finns ju m)'ckct naivitet och fjanterier i första . delen. I slutet av boken är det en helt annan prosa och det fanns en tanke bakom det .

Au det beräuades rakl?

- laa, dct var t. o. m. förföriskt tror jag .

. 'j /)/drtat

lIar lag al/tid tzllhört vdn.\lern Och ingen liuerär IiIIgjord hel? o

- Det fÖ"öktc jag undvika i Slörsta möjhga mån. Då var ju prosan i Sverige så väldigt SICI. Man fick inte ha roligt oc h brå· ka och hiirja . . ja. om man ill. tc· gj orde det under politisk flagg oc h uttryckte sig i dog. mtcr . Då gick det hra . Men vissa saker var ju helt förbjudna och dct var JUSt dct som var så roligt när jag skrev 'ack . - Jag hadr mina fiender eller inbillade !Icnder pa anslagstav. lurna därhemma när jag skrev boken. Alla dessa dogmaliker . torra tråkiga människor som skulle göra revolution här i Sve· nge.

Vem är del du pralar om?

- Ingen särskild. Del var väl vänstern mesr som ~pårade ur efler ell tag. o

Seklerismen? la, puriranismen. Mycket av

purit~rismen i Sverige i dag

Styrs fonf~rand'e av SK? och de SlOra vällSlergrupperna som härjade då. Vi hade elt mycket uppmärksammal mål med ETC i och med den här barn· porrhislOrien. DCI var gamla SK?:are som slog sig ner på ETC. o Vad lror du del beror pi all del finns en axel mellan uhra konservaliva och uhravänslern i dag?

här landel. El t parti där gene ralerna o,h dom verkligt blå· blodiga sall så all vi visste all det fanns ett riktigl blått parti. lack är väl delyis en uppror mOl burgerliga sucialdemukra ler? o

- Ja~ , . Jack beskyllde för ar· betarfiirakl. .. men va fan . skall man känna för arbetare som lägger av o,h köper hcla den burgerliga trippen. Det är självbedrägeri i Slor skala och dt,t är det som är så snell med socialdl'nH>krat in. - Bara på några år har den förvandlats till ett Slort självbe· drägcn . Det är ime bra . Deras fina idl'ologer k~n inte ställa sig upp och komma med nån. ung.

- Samma människor. Samma trångsynthet. Samma behnv av ordning . o Har du hafr nån polilisk lianknyrning?

lag trodde Gylfette Tider

p~r

Noice tOi5 iJdltd om 14 -dl'lltgarlla . (JO)

- Ja. jag h~r alhid lillhlin vänstern i hjärtat. o

Men ingen panilillhörighel?

- Jag rii, tade faktiskt på SK? ett å r ml'n d(·t är länge sen. Gud förlatc mig . (ha. ha) o

Vem r""ar du på i dag?

- Jag trnr all jag skulle rös ta

på ~o~sanla i vakl \)m l'l[ år. för att dethin horgerliga patrasket

skall intl' få . itta kvar längre . nu . De misskö te r dethiir lan· dct . - Men sossarna har inget att komma nlt·d hellcr. Det {,nns ingen grngrund För deras puli· :ik längre. folk har det för bra. Det bÖrJar svänga åt höger. M" dcratl'rna börjar ju bli ett folkligt pani. Gösta Bohman star där mc·d båtmössa Odl slid· kniv (Kh kärringarna applåde·

rar. Det in underbart I Det är ju deras man' - Finn Zettcrholm skrev i en tidning all det borde hilda, ett nytt b,n sctl'ativt parti i dct·

Om vi skulle ga in på musi ken då och fråg~ v~d du släller för krav på en bra rock,cx,? o

-- Att den skall vara enkel. In· te t illgjnrd uc h att dcn skall ha nåt att ,;iga lKkså på ett natur· ligt s;itt . Mcn "ftersom jag är tretti b"q Sa ställer jag viii s;tna krav att dell ,kall säga mig n,in . ttng . o Vem vänder du dig lill när du skri"cr sanglexlerna. Vilken aldersgrllpp eller kalegori av människt,r? Nergångna apatiska )O. :iringar (ha. ha) . Näe ,kt vet jag får brev här jag iJll" kanske nägra brev om dan o('h det är mC SI från folk SOnl är fjorton hast ur h så. Vilkl'l jag t Ickl'r ;ir viildigt kUlllt igl. Då får man nästan börja tänka pl \'ad ma Il ,km'er (ha. ha) . J ag trodde (,yllen~ rider och No i·

ce lOg hand om (!lll" . M~n dom har kanske nioåringarna. o Men är dina lexler IiIIgängli ga för 14-åring~r? - laa, det verkar så. Om vi lar I.ex. Odysseus. För mir en 14-aring den leXlen ?

- Det vet jag inte . Men om man ser tillbaks på när mall var

14 basl själv och lyssnade på Bob Dvland . Vad !lirswd man dP M~ll kanske tvcktl' att man först,)d C'n massa~ Det var en inblick i en vuxenvärld . - Man behöver nån ~lags Ied Sljärna att hålla i.

förfulningar eller omskrivninga

,,,il att lägga till och dra ifrån . l

alla fall har del vari I så för mig

hittills . Så då blir det en myt hur man bär sig åt. o Del är många av dina lexler som handlar om en konflikI mellan rrygghel, invand liUva ro o(h kärnfamilj konrra en längl~n bocI, fl)'kl, pmIesloch friher. Hur förklarar du del?

- Det är o!'irklarligt (ha. baj.

lag skall sluta med så na lexter

nu . Jag vet inte riktigt. . det finn s dl religiösa undenoner i d(·! där antar jag. - Vi sil!er alla fast här . Det :tf ingc·t snack om saken . Om det "'n ;ir i el! gathörn härnere. din på ~tt ungkarlsiwtelI eller RUCk i riksdagshuset så siller vi fast. brattSCIJetl iiI' Mm n;tgllll gång skall jag nog ta ."h ge mig iväg uch se vad

leksakskarusell

ett

Vad allSer du ker?

()Il\

lllusikkrili

- Ja, vad skall man tI'cb om dom i Dom har viii sitt 'jobb att skiita . - lag fick ett erbjudandc lt iHtlllld"n av Erik Hi)rJlfddt.

rl lt.:kre s(, eflScll! I Exprc.:~~(: n . :tll ':i kriva en tio i l()pp.Ji ~ la p~ dom -,~rl1Sla rnusikrc.:sl'f.'llst:lll<.:r na Det var ett rrbjudande ;om

~olll h~lldt"r.

Du har en sang som lyder: "'ag vet :111 del enda som linns ;ir kvinn" och Ulan och dom hOlm "un dom f,i r, Ändå vill

jag d~1 som inte linns". Är del

inte en viss realism i ilyklen där o(ks,,! Ligger dCI n'ln slags livs !il",ol; i de diir r"derna? o

- Jaa , dct var väl del då i alla

1';"1 nar jag fil k ba[Jlolh <.. lag ty,ktc ,,\h tl'lkrr vid !()[[{;tran· Jr -a ll allt som nlall 'e r rUlllt)(n· Ill all 'y~~la r

ucr var ll\Vrkel sv~lrt ~lIt m\JI~I~i

kr Illg

all t"L D,:t hade varit jääl'IJgI n,ligt ()l'h Lill , - Det liigg.s kan, kl' !,)r ,tor

Illl'd ar nåt ,lags tidsfiirdriv. Sb!l" barn . L: ppf".' tra d(,nl

,~~ II dn nagurlullda ni)jd . fa!\o t J;q.! trnr ini .... dCI d :i r gidkr ~:. IllII kct fi)r mig Lillgrc. "'g h· I· In: p ~i d~ Il kllllHllt"r il1 I t'11 ny" ,ke d ...

vikt vuJ 1l111Sikrc.:sn ..' lhclll<.:rlla o(h . . allllidigt sJ hl'lydc:r OUll1 sj fruktallsvärt myl'ket Dc, h"r m ~11l Gli hdra . . cH t\)r"l ta ~rund k\llll In i I1lw~ik b r:l Il"c..hc.:ll .

Ina ll

Det

.tr

dldigl Vlk1:lgt vad vi"a

rr~ll' I\~t'IIIl'r

• t'illll!\

!\'(.:keL

i.ile en tt'IH.lens au och Iller skriver bra dl~r daligt i'IaIl~1 Hir at( anal)' ,era i 'ag I ycker del är så kona rt'~ccn~i()llt'f i allntänheL Dtllll ktr i 111 l' Lirr ~ig . . kri\'J kl " t 1 ,:, fall . Nar dom inte har dt'(

1H ~11l I1H:r

Iller utrnlllllc.: Ilar JOI11 vah all

, kr iv a bra/dåligt istälIn fiir att ,krJ\' :1 korl 1ll...· 11 ny;tll'rr:tI . lag l r, Ir Illte JtJnl kan del.

' 1 ig

Vad iir

ot.'h ."t)ln

d~t

Itir skede'

- laa . I"g \'('t tlltc. ja~ b il Illt(' ,vara p,i drt . Ml'll dct ha r atl giira Illn! , Id('rn skulIl' I.I/! tr, •. :-.Jin Illatl är 5()- \~ :l r ,l !w!li.\"l'r I1)dll el\ ny tratn p"ltn all !i"pp.l ifdll .

Uffe LundelI intervjuades av

LEIF SJÖSTRÖM

•

-~ __ ._~ __.. ~._ft_ PO~N

...

____________________~________ O_n_S_d_ag_e_n_ _d_e_n_2_3__ d_ec_e_m_b_e_r_ ______________________________________________~

D Vi upplever Kalapää i Vörå som avsides det gör inte de som bor där. D Det står "10 km " på skylten dår vägen bör ;ar i Rökiö. I verkligheten är det bara 6 km till södra ändan 'av träsket där ungefär hälften av bosättningen finns . D En gnistrande kall vinterkväll är det som att köra rätt in i ;ultomtens land när man kör längs vägen till Kalapäii. Det har fallit litet nysnö och allt ligger inbäddat i ett m;ukt vitt höl;e.

D På ett ställe har en älg gått över vägen. Bara på ett par ställen är snövallen bruten där trak torer har kört in åt skogen. O Vid s;öns sydspets gäller det att väl;a väg det finns en J!årdsJ!ru/J/J i södra å'ndan av sjön

på sydöstra stranden och en i norra stranden.

D Det är till landsvägens slut på nordvästra si dan av s;ön som det år 10 km från Rökiö.

O Nu ligger s;ön som ett långsmalt slingrande täcke helt inbäddad i snö. På sommaren breder s;iin ut sig i ett glittrande band för den som be söker samhället. O S;ön är naturskyddsområde och därmed fre dad för exploatering. O Några villor har man hunnit bygga längs sydöstra stranden men numera torde det vara svårt att få byggnadstillstånd för en fn'tidsbo stad. Vattnet i s;ön är "ent men växligheten trycker på och hotar att tåcka den glittrande ytan.

D Som mest har det bott över 100 människor i Kalapää. På 30-talet fanns det skola på orten dår de.t som mest gick 27 elever. I dag bordet 23 personer i I l gårdar i Kalapää. I åtta av går darna håller man kor - sammanlagt nåstan li ka mycket som modersamhället Rökiö. D Den första beboaren kom till Kalapää 1664. . Nu hotar samhället att bli avfolkat. D Det är här som Bo och Britt-Marie Norrgård, skal' slå sig till ned och bli ;ordbrukare-päls farmare, på Brams lägenhet där Bos farfars/ar bosatte sig 1803. Senast ett nytt bostadshus byggdes i Kalapää var år 1956 O Kanske kommer barns fn'ska röster och gla da sto; åter att rulla fram över Kalapää träsks vatten?

• Vad är det som får en ung man/ungt par att satsa på jordbruk uppe i Kalapää? • Bo och Britt-Marie Norrgård gör det de har köpt ett hemman på 22 ha åker och 45 ha skog i Kalapää och tänker bygga ett nytt bostadshus kommande sommar. • - Bästa möjligheterna att få vara egen herre och husbonde är att bli jordbrukare på egen gård, är Bo Norrgårds motevering till satsningen på jo~dbruk.

Bo och Britt-Marie gifte sig senaste sommar. Hon är för stadsflicka från Gamla Vasa. Han är jordbrukarson från Ka lapää. En del av det jordbruk Bo skaffat sig är föräldrarnas lägenhet. Sju hektar av åkern är statlig tillskomjord.

Mångsidigt! Bo är svetsare. montör m.m.Han har jobbat vid V&H:s fabriker i Gamla Vasa. vid Nyholms och Sandelin&Hautala i Vörå. Det torde inte vara något fel på yrkeskunskaperna. arbetsvilligheten och utkomstmöjligheterna. Britt-Marie studerar vid Vasa högskola. översättarutbild nmg . . Hon älskar Kalapää och allt det som Bo's hemmiljö rep resenterar. Hon är inte rädd att hjälpa till med jordbruks sysslor men tänker sig väl inte ett heltidsjobb som "bond mora". Jorden tog Bo över i våras . Föräldrarna har haft kor men av dem finns endast tre kor och en kviga kvar. Tillsammans med en yngre bror har Bo startat en rävfarm. Det är fråga om ett 70-tal avelshonor samt dessutom ett 30-tal minkho nor.

Kor eller rävar? - Jag vet inte riktigt vad jag skulle satsa på ännu, säger han. Korna ger kanske bäst utdelning men samtidigt också mest arbete. Har också funderat på att starta svingård . - Under alla omständigheter blir det att bygta till. Tills vidare får vi väl försöka klara oss med päJsfarmen och foder spannmål.

- Nu år det viktigaste att få stugan byggd i sommar. Bo och Britt-Marie tänker bygga ett rejält bostadshus vid södra ändan av Kalapää träsk. Alldeles nära stranden och med vacker utsikt över det idylliska träsket. Gården skall bli på 140 m 2 och kostnadsförslaget lyder på 250000 mk. - Vi upplever inte det här som särskilt avsides. säger Bo och framhåller fördelarna . - Åkermarkerna är av god kvalite och ligger nära gården - inom en radie på två kilometer. Det är nära till vatten . både högklassigt källvatten och insjöns rena vatten. Skogen ligger till och utgör en icke ringa realtillgång och samtidigt en arbetsplats. - Inget problem med trafiken och andra svårigheter som närheten til 'l en tätort innebär för en jordbrukare och pä~ sfarmare .

Nära Vasa! Britt-Marie framhåller att hon med bil kan komma till Vasa nästan lika fort som hon åker med buss från Aspnäs, där hon vuxit upp. Till Rökiöcentrum är det sex kilometer. - Det är fem minuter med bil efter bra landsväg . Gran nar finns lika nära som i Aspnäs . I Kalapää finns den ge menskap som vanligen saknas i en tätort. Nackdelar? Jo, kanske finns det sådana - i framtiden - sådant man inte tänker på i dag. Om Kalapää helt avfolkas . Om det blir barn i familjen och de är de enda på orten . - För barn är kanske 6 km genom skogen längre än för oss. Servicen är inte alltid densamma som i en tätort . Men i dag tycker Bo och Britt-Marie att fördelarna över väger. SVEN-ERIK GLADER

Onsdagen den 23 december

Slut

med

ungdoms

danserna

· v ora. .. 0, 1

-. ~,

- Vi ser inte särskilt posi tivt på möjligheterna att fortsätta med ungdomsdan serna i Vörå, säger förening ens ordförande Bo No"gård' (!a, just han som här invid presenteras som nyetablerad jordbrukare-pälsfarmare i KaIapåä'). • ArtikeJjörjatl4ren

Kim Casen pilklr med

- Vi skall ha två danser en okiind pryl

till i vinter med svenska or

Jxi en okänd ort.

kestrar. Det är osäkert om

det blir ndgra fler.

- För övrigt får vi hop

pas på revyn. Det skall bli

en sån. Samma skrivargrupp

som i fiol har producerat.

Peter Smekars från Wasa

Teater skall hjälpa till med

uppsättningen.

EN UNGRARE

- DET ÄR revyerna som håller upp fOreningen ekonomiskt, fortsätter Norrgård . Det samlas en massa räkningar på hög fram till årsskiftet men tack va re revyn får vi ekonomin upp redd. - I somras satsade vi på gammaldanser i paviljongen på Storherget i Rejpelt. Det gick ganska bra. Fast vöråborna är nog väldigt tröga att få till egna tillställningar. - I Oravais, Maxmo eller Karperö träffar man dem ofta-

re.

SVÄRT ÄR det också an få folk att ställa upp som funktio närer vid danserna. De vill ha betalt för att vara ordnings man . Ungdomsföreningarnas grund målsättning är väl ändå att det skall vara frivilligt arbe te. Bo Norrgård tänker lämna föreningen nu när han skall börja bygga. Från början kom han med i den revy Leif Rex och Bene! Nygård gjorde. Han har också varit aktiv skidlöpare och suttit i Vörå IF:s skidsek

tion.

D TVÄ ÄR har han lett Vörå ufo Före det var han viceordfö rande ett år. Att vara ordföran

de och bo i Kalapää - drygt 10 km från uf-Iokalen - tyder på stort intresse för fOreningsarbe te. - Träskloppet ska vi fortsät ta med här i Kalapää. Det får väl bli min föreningsinsats den närmaste tiden, säger Bo Norr gård . SVEN-ERIK GLADER

Der sydfranska landska per svepre förbi resraurang kuens fönsrer. Tåger gick nOrrut. Vi var på väg hem , Men ännu var maren proven calsk och viner billigt.

O Regner i Paris var våld samr och samlade en rekord lång raxikö uran för Gare de Lyon, en kö som fick polisdi rigeras. Hösren hade sarr in sina sparade krafrer.

O Der var knappr vi nådde Gare de Nord och råger gick riU ' Norden. I norra Tyskland mötte oss mog na rönnbär, kraxande kr:lkor och sval höstvind.

Köpenhamn-Oslo

I Köpenhamn höll Tivoli på att stänga för säsongen . Musiken pa raderade och Victor Borge höll slutsålda konserter. Vi gick på Blake Edwards nya komedi S,O,B . med Richard Mulligan (Burr i Soap) i en av huvudroller na.

Det är annars han som nu efter Peter Sellers skall ta över som hovnarr i Edwards komedier bl.a. i Pink Panter filmerna . 1 S.O.B . gjorde William Holden sin sista roll.

I Oslo hade man stortingsval denna måndag och Vinmonopo let var därför stängt. Vi fick inte riktigt helt klart för oss om rege ringen ville att människorna skulle rösta nykua, dler om poli tikerna uppfattar alkoholen som en konkurrent i kampen om publigunsten.

o Oslo-Stockholm via Ungern Från Karlstad fick jag en gan!mal dam bredvid mej ·i tåget. Ca 80 år gammal. Hon visade sej vara en ungersk adelsdam som 1930 flytt från landet. Hon var mycket pigg och vaken och vi pratade he la vägen till Stockholm . Det gick på "Ni" . Nej, aldrig tillbaka till Ungern. Allt där bara förfaller. Ingen skönhet finns mera kvar , bara smuts . Hon hade bott lite överallt i världen och rest jorden ru nt flera gånger. - I Kina har den lägsta kuli mer kultur än den högsta ungers ka eller tyska adelsdam . - Jag älskar del ryska folket. En sådan innerlig uo och öd mjukhet. Ingenstans har skapats en sådan litteratur som i det gamla Ryssland , Dostojevskijs "Idioten " är en så vacker bok . Men det landet kom mer aldrig att få någon ny Dostojevskij.

IGEN

i Sovjet. En procent . En proceo t av de kommunistiska härskarna skulle få sitta kvar vid makten . Inte heller västvärlden fann Sista biten ' n:ld inför hennes blick: på väg hem: - Vi lever i en tid av moralisk upplösning, "Stockho lms Sacharov var enligt henne en av de största humanisterna i dag . luften

Hennes man hade varit fin kå'ndes rå

landssvensk och haft två fabriker tillverkade isoleringsmate mot den solvana som rial . Man brukade dinera hos "en av de äldsta familjerna i huden"

Helsingfors". Hon kom inte på familjenamnet - som senare vi sade sej vara Zilliacus . - Ni finlandssvenskar är mer Nertrampad kultur rejäla än svenskarna. De är så yt - I dag trampar man ner och liga. Aldrig skulle jag ha berättat kväver kulturen . Man krossar så mycket för en svensk som för människornaS skönhetsbehov , Er. det vackra i det ryska folkets själ. Det är synd för det är ett så fint Vid resans slut folk. Vid Centralstationen hjälpte jag - För att bli en ny Dostojev henne med väskorna. Vi skakade skij måste man utomlands för att hand och önskade varandra god utvecklas . Men man skall inte resa , Hon var p:l väg till sin bro döma ett folk efter dess regim. der i Ztirich . Han var kirurg och - Nej , Ni får inte döma USA hade "på den tiden del begav så. Det landet har räddat Europa sej " opererat Chiang-Kai-Shek . undan Hitler , Mussolini och Sta Stockholmsluften kändes r:l lin . Det är ett Stort land som un mot den solvana huden . der 200 :lr förmån ta emot alla slags människor och smälta ihop Slutord dem , Med denna del avslutas arrikelse - Vi euro peer har USA att nen. tacka för så mycket. I fall den har lyckats kvarhålla sommaren lite längre u r p:l hös ten eller inspirerat någon rill art Polen nästa sommar göra en re a i Eu - Det blir ingen sovjetisk inva ropa , har serien legitimerat sin sion i Polen . I Sovje t har man för uppkomsI , lite mat åt människorna . Och så Där inte annat nämnts hade är man rädd för USA , f-owgrafierna tagit av JBÖ och - Ni vet , om det blev fria val KC. KIM CASEN

.-J

,FörsLa rlngen!

Sjunde nngen

D Kar/cb)' uf firar traditions

D Böle uf firar gemensamt P,elax uf på juldagen . Kör, sång. dansgrupp. skelcher och musik ingår i programmet. Ca naria Slår för dansmusiken.

enlig medlemsjulfest på juIan nandagen . I programmet ingår körsång . folkdans och teater improvisatio ner. Dans följer på programmet D Kronoby uf & nf samlar också sina skaror på juIannan dagen . Tonårsklubben står för programmet. som innehåller bland annat sångnummer och sketcher. Föreningens tidning "Morgonrodnad" har utkom mit inför julfirandet. Daizy el ler Countrv Life spelar till dan sen. [J Nedervel/l uf firar likaså på ju lannandagen. Sketcher. sånger och fesIlai bjuder man på . Det sistnämnd;!. hålb av Christer Forsström . Man utlo var också besök av julbocken och dans till Exodus' toner. Föreningstidningen " Framåt" utkommer till jull'n .

U Terliirv uf gör som alla and ra i rörsta ringen och firar jul på julannandagen. Ungdoms kör . en orkesr.er beslående av

unga pojkar. en fesllalarc. en lekledare och en allsångsledarl'

tänker man ställa på sce nen . resIlalaren heter Pehr Löv, Dans till Hushandets musik . :..J SmåbölIden III har haft mycket med jubi"'ct nvligen och firar troligen endast genom att dansa Ut julen litc lingre fram i helgen .

D Hamlröm uf begår sin fest den 8 januari . Program i tradi tionell stil. Taklaxar och hele nelundare inbjudes till festen. Zenith spelar.

D KormäJ uf festar på julda gen . Glögg. tal, sketcher. lekar och jazzdans bjuder man på. Dansmusiken står troligen Ze nith för.

o Tö;by uf samlar medlem marna på annandag. Allsång . sketcher. lekar . rävlingar och Lucia är programpunkter. Erik Bärnes drar programmet. Las ses spelar .

redovisningeiJ. - Det ser sämre ut än vanligt i år, sa Br01 D N ormijJ lIt firar jul på ny h safton. Man har gjort en pro programverksamheten fortså'tt och Hans när de svettadesa vidiulfesttele gram som betccknas som mini ningsvis lever, understryks ytterligare av revy. Matti Vainio sköter dans fonen. musiken . att det år revyrekord i år. Gränsen är svår Men det gör det iu inte! Poikarna måste ha tappat humöret att dra mellan revy och "iulfestrevy", C Mv//Je "fhyr in sig i Petala.

uf:s lokal och julfestar den () ja bland långbord och "rikhaltiga men hur man än räknar år programverk nuari _ Sketcher. lekar. Molpc samheten omfattande i år. program". manskör. videofilm med mera får publiken njuta av vid lång Det är definitivt inte sämre än vanligt. borden . Orkester: Nisscs . "Sketcher med lokal förankring" är Det å'r ett 60-taliulfester runt om i SOU:s D Ndm/J"dJ uf samlas till feSt medlemsföreningar 50 till 60 fester har det genomgående programinslaget, och den 2 januari . Sketcher (en . ' pcdtur" genom ko mmunen). det som tycks vara centralt nå'r man ,sam varit det vanligaste de senaste åren. Dess sänger (porpuri om nämpn ä. las till ;ulfest. utom är det risk att nåKon har trillat bort i borna) och allsång . Tonårin

garna har också gjort nilgot VoilvIk har lealer, körsållg , mll eget. Zenith sjunger. fiki1JJlag och "korre;/Jondellf dam". D Gravais II/är den tredje för C Överll/ark IIffestar "i fest eningen inom ringen som sam lig stämning" tillsammans SJ blir del Re/Jlol och Va;;or lar medlemmarna på juIannan mcd Lionsbröderna på juIan ) jan . I n i/by skall det bli f"st i dagen . Sånger. sketcher och J Mellan nyår och trellondag nandag . ., Häpnad sväckande " trenondagshclgen" och troli skall Teafer-!ocob ha en julfest spelmansmusik ingår i pro D Såka IIf och Högnabba gen skall det också bli jullekar" iir en programpunkt . grammet . Man serverar jul på Sokos rafetcria , ordnar inga julfcst<,r i år. någonting i Södra Vallgrund. Sketcher . sånger . julgubbe och glögg . Publiken ska medföra If Femmall brukar ordna en julgröt är annat man bjuder en julklapp a ~ mk . Dans till c:l Fest tal skall det bli i Kor; på . Musik: Svennas.

"betydlig" fest i början på ja bohm IIf och Solf ur Är dct Tages . .....I nuari .

verkligen femali traditionell D Pörfom IIf satsar på revyn .J Pemala IIf begår sin med mening? Båda föreningarna lo U Uf KIIJfen höll sin med o Julfirandet i ungdomsför lemsjulfest den 27 december. lemsjulfest D Sedan blir dct all vänta på och ordnar ingen medlemsjul var dessutom dikter. Lucia och redan den 12 de eningarna inom Il ringen in Yllerligare spex och revyer och fest. Nlir/JeJ ufhåller som känt Programmet upptar bland an sketcher. I Gamla Vasa. där cember tillsammans med älg på och delar sig och ordnar in leddes senaste lördag med nat sketcher. diktläsning och teater. man firar redan 19 dec. skall' ,jaktlageI. ÖvereHe Uh julfest. Program gen julfest. ('II feSllal av stadsdirektör Börje Vaasan Vihuhkat uppträda. I met gick i lällsam St il med sång Nygård. Efter programmet föl D FörulOm redan nämnda blir Solf hålls julfesten den 25 dec. Bertby uf ordnar inte julfest och sketcher. det vårrevy i SillfjJby, teater i jer dans. utan bjuder i stället medlem KOJkö. operenkavalkad i Kor; Före jul firar även Vikhy IIf marna på en tripp till Wasa Te .J På juldagen fonsätter ti holmJ GilleJ regi och troligen

sin julfest. Det blir familjejul _ !e/J/Jo IIf firar sin julfest re atcr den 31 december. T;öck-PåJk",ark uf firar på randet då Kållh IIf ordnar en dan den 12 december. revyer även i Karperö . fest med lällSamt program l 'J juldagen med allsång. ringle fest som är tillika en ~O-årsfest rl Vörå 1If. Maxmo 1If. Kimo dec. kar och julbock. Sandstens spe för samlingshusct. Så länge ~r .:, Yller;e/J/Ju IIf anordnar inte 11/ och KomOJHJ IIf avstår från

lar.

det sedan huset uppe på bac U På juldagen firar förurom i någon julfest . men man har i medlemsjulfester i år. ken slOd klart . I Kållby blir dct stället bjudit medlemmarna på Solf och Björköby också: Kvev Dagmark Ii/ samlas på ny Bergö IIf firar julannandag. körsång. allsång . Lucia. sketch lax, SkaItIa och PeIJmo , I Ska en resa till Wasa Teater under irsaftOn. Sketcher med lokalfö er. julklappsutdelning. lekar hösten. I programmet ingår sketcher t ila bjuder man på fol kdans rering utlovas. Musik : Zenith. med lokal förankring. allsång. och tävlingar. och skercher. i Kvevlax firar diktläsning, tävlingar och L I Dct förefaller som fler före man ~ traditionell stil och i .....: Uf Svanen satsar på revyn. Sideby IIf har medlemsjul Samma kväll är det också och Socklul 11/ har fullt upp eventuellt teater. Sandm,ns ningar än normalt inom femte Petsmo samlas man kring du fest på julannandag . Sketcher fe>t i Purmo där Pllrmo IIf och spelar till dansen. ringen inte skulle ordna julfest kade långbord och får besök av med sin renovering. NUFS. med lokalt innehåll. Dans till Lillby uf firar gememallll . i är. Det blir ingen julfest i Lucia . och Kovioki uf och Markby D Malax IIf samlar sina med Titanix. Samling k"jJ~ IJIl~b(}rd. 1211- !lIlhbacka Tealer arrangerar in SlJJedJby. Sing Jby. KUJkö. Bö lemmar samma dag som Bergö ,.ing och beJök av ildgllhben te heller några medlemsfester. le och kanske ännu någon före I På annadagen blir det fester uf. alltså den 26 decemb"r. D Härkmen' IIf firar också på mgår i /Jrogra1lJmel. ning. förutom i Karperö och Norra julannandag med lekar . dikt Man bjuder på "punkshow" . Några ersäller julksten med Vallgrund även i SIIJJdom. läsning och 10lleri. Bonus L dansuppträdande . lekar och " . Larww IIf & IIf firar på an revyer och ' Cerby hålls Helsingby och-Österhankmo. I spelar . nandagen i sportst ugan , Här nyårsvaka . Hoppet har man s:l.ngkör . fesnal av Lorenz Uthardt. Pub liken bänkar sig vid långbord.

uppträder en sånggrupp . Lucia , Ke JkiJ IIf firar på juldagen I gengäld verkar det som det sketcher och lekar. Sundom kör D Ska(iu"g IIfbjuder på "rik Dansmusik : Leo Herbens . besöker festen. det blir gitarr orh bjuder på ett program med skulle satsas rän bra på julfes med folkdans . dragspelsmusik. halt igt program" på nyårsaf sulo. folkdans. lekar och tä\' ,ketcher od, sånger. Det hand ten i vissa föreningar. t .ex _ sketcher och lekar. I Öster tOn. En mini-revy på ett dus D Petalax IIf begår sin med lingar. lar om eget material. uppges Sol/ Hu/J/JeI. KImholm Kar hankmo utkommer en före sintal nummer . julbock. ring lemsjulfest på juldagen. Läll det. Kvällen avslutas med dans /Ja;j liC h V.lWJf. ningstidning. det visas bilder lekar och dans tiU Koivunens program och dukade Ungbord Samma kväll halls också jul . t iII Svängom-Gänget. fdn en Afrikaresa och före orkester. fest i ElIgITIU. Det är ett salllar utlovas. Festen är gemensam För all få vara med på ViI.. kommer sång och sh·tcher. för Petalax uf och Petalax IK. bete mellan uf & nr. man hor HellJJdmeidelJf uf ordnar ,or "h' julfest måste man bes C La/J/J/ilirds uffirar på julda Jukkas spelar till dansen. na och jägarna . En frågetäv SIn medlem sfe,t på julann;ln I :illa biljetl på förhand det _. Fortsättning på julfestfira n~ gen med jultlrta och hffe ling. skcll-her och ringlekar dagen . Man bjudet på skctrhl'f är tiII all ha blivit pupulär. Ar dct blir dct den 2 januari i

samt julbork. Dans: Leo Hc'r r.J Övermalax uf fötar på jul ingår i programmet , " ch s:inger samt event uellt det Trwondagshladet clkr RO"JJvik diir hellJbv~d,för<'IJi" , bertS, dagen. Lång bord. kaffeserve folkdan s. Kaffeservering IIch spexande t som -, drar' Festen gm urd""r eJJ " brilk"JJ/;'Sf" ring . Lucia . teater av " Vi kor ~ Den \I januari firar YI/,·Tt' ffe längbord hör till. Dansar till håll s l) januari och ta~ da rapO II/ed akllldl.l skelcher. kJJe17' C K'mbikk u/hade sin julfest pulenta". tävlingar . lekar. so lIf i bsegärdw med teater . Svängom-Gängct gör man en verka senare . lieb sJJJ~i1Jjlag . redan vid lillajul. Juldansar losång . uppläsning och fes II al sketchcr. sång . musik. mono också i Hellnäs. också på annandag , av Ingmar Kommo nen . Fyrklö log. lekar och dans , Rt-vyer blir dct I vern spelar. _ Senan blir 'dct fort sättnin\( K,'d.l" ul firar också på jul sbrglrdsfört'ningarna Biörk;; ÖmoHa ,,/~ Kilem ""~ Jnnandagen . Gynlnasllktli,k"r först !l jan . i V:iJlerh.lJJkll/ u orh /J r. 'R"nl", och Norr.1 V.tflg domHeklion. Föreningen Bra _ . Le /J/Jlax JJfhar tmligcn fe st (rån VasJ hör till ;l II rakt ionl'f ::: N)'b)' II/och UfSlrimma" i V.lllvik. VJslerb.lJJkll/ o hillder m"d. Björkö by kör igång på I ngå minne ordnar inte julfest bep,drdeJJ orh UllemJOJJ!I "f p tre{«mdagen , L.l/JIJ/;m pla 1,1 ~illt!'II/II,.ik (K/J/,vl.,l·'Sill('/ ). n" . "'bn ska o,ks ~ ha lekar med jllldagt·n . Vallgrund p.l annan ordnar inte julfest i år. i år. nerar en feSt i nvårshelgen , publiken. och festcn avrundJ' LII"iJ. i"lloll/le och ,kelcber. dagen och RephJl l) januari,

(] Ö,a IIf & IIf fick inte vara med då man firade julbt i Öja den 12 december. Det var lja rantiföreningen och Idrollsför eningen som slOd för arrange manget.

I-'unb)1 BK har haft en festmid dag för sina funkLionärer under hÖSH,n . lPedenöre IIf blir det lOgen julfest I år.

med dans.

...J Andra nngen!

"kmo -!II ngJllnd 19. 12. ()(h Kar/Jerjj 26 . 12 . har också hd afwnsprogram t rev)'stil. I Jungsund kommer Lucia pit he sök och i Karperö skall man fö rut om revy program ha b dl' hornmusik . körsång och väl komsllal.

Tredje nngen!

Å((onde ringen

Sjä((e ringen o

fenue nngen!

Fjärde rlngen!

I 23 li________________________________________o~nS~d~ag~e~n~d=e~n~2=3~d=e=ce~m=b=e~r________________________ ~

%.TE!:::OTTNISKA POSTE! o

BILAFFÄRER '

ARTISTER

RESEBYRAER

Jakobstad och Närpes

INGVES .8USSAR INGVES RESOR

NÄRPES

VASA Ny adress

VASA·

Orkesterförmedling

A&M

Vasa 961-113572

Ill ' S\ ' A(~:\AI{

MÖBLER

Inhemska o. internationella

artister

VASA PRODUKTION

961-119920

VÖRÅ Förmånligt möbelhus VASA, NÄRPES

SERVICEST ATIO NER

REST AURANGER

TJÖCK

VÖRÅ

TjOCk bilservice

Den ledan~~ restaurangen i norra Osterbotten

Serv.station - Bar Bil el.avdelning

TASSEN

Tel. 962-23586

SOLIFER husvagnar . VASA,NÄRPES

Nya Volvo och bytesbilar

oy"aldinab

NÄRPES Den ledande restaurangen i Sy dösterborten

JAKOBSTAD

Gästgivars

PHILIPS • PIONEFR

GUSTAFSSON AB

Tel. 961-221 155 Tel. 962-42 445

I<Y' RA HNA S ro

MP ",er rfv". . . ..

.KRISTINESTAD Kristinestads Akvarieaffär OsJra LånggaJan 7

Je/. 962-12504

Tel. 962-41421

el huset med scrvict

TEl . 967--10 ')44

•

Närpes Philips återförsäljare

JANNES VIDEO-TV KB

Te1. 962-41480

VASA musikbranschens specialaffär

.1111.0....

.. .. NOJESSTAUEN

tel. 961·53142. Oravals ut

Mötesarrangörer Välj:

PURMOGÄRDEN

Skivor och orkesterutrustning . Musikaffår

BIGI&VESA Närpes tel. 962-42 064

Musikspex i Korsholm - Nej . inte revy direkt ett musika liskt spex möjligen . säger Tor-Göran Åsbacka om Korsholms Gilles " revyproduktion " . T·G är den som sammanställer texterna . Ideerna diskuterar man i viss mån fram inom gruppen , Spexet eller. som T-G också kallar det . den musikali s ka underhå.llningen består av sång & musik . sketcher och andra "småsaker" . Det blir både lokala och allmä nna frågor som tas upp . Tyngdpunkten ligger på sången och musiken . Om innehållet vill T-G inte säga något i deua skede. Klart är att det som tidigare bl ir en stående dekor genom hela programmet. Premiären är planerad till någon gång i februari .

ENV!.LVIWG jULHALSNING:

Terjärv tel. 968- 75 168

.JULI\(}RTET

VASA

MED DET RODAKORSET

Honda motorcyklar,

service och delar.

Olympiagajan VilJa

Je/. 961-120793

Boka skidresan i tid

OBS! Ny skidlift II-UNGDOMSRlNGEN

tel. 967/69762 efter kl. 16.00

Nya former i Tjöck Påskmark Revygänget i Tjöck·Påskmark försö· ker som tidigare hiua nya uttrycks· former . I år går man tillväga så att man beräH a r .. en historia I hi storien" . Man har en löpande bl" rälle/se so m kommer in mellan d(' andra inslagen . - Lite samhällstillvänt är dct (J( k· så. precis som under de senaste årell . säger Håkan Norrback som är huvud ansvarig för revygruppen . Vi försökc:r la ställning i olika frågor Ämnena är klara . och övningarn a har kommit i gång så små". H:lkall Norrback leder både skrivandet och repetil ionerna . Musiksidall ansvarar rure Hind s för. Dekoren basar Arne Erlallds för . Vivan Söderlund övar in d.n,c:rn a Premi är 2 januari. om del g~r So'" planera t.

tåPAPRPPpAApAqOpOAOOPAPAOAPPOA

Osterbottniska

Posten

Österbottnisk ungdomstidning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Redaktör och

ansvarig utgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsgatan 13,

Jakobstad. tel. 967-13 ~~~

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

Redaktör i Sydösterbotten

Benel Nygård ,

Box 21 , 66100 Malax,

td . 961-6~1 ~14

PURMO UF

Ylläsjärvi

Pedesi-Pörtti

teL 962-42 130

Redaktör i Vasa S-E. Glader,

Handdsesplanaden 10 D,

tel. 961-113 ~22

ELECTRO-CAR

som mötesplats

SKIDSTUGOR

ITIÖIIELfidR

Tidningen utkommer varje torsdag

Moderna

ARVASGARDEN

PITKÄKATU 41 STOllALANGGATAN

65100 YAASA - VA'A 10 11' 110 169

Närpes

MC specialisten

Ball•• Ilala. ORAVAIS

I@~I~r }!~B

)

Teuvatel. 962-71 290 ?

NÄRPES

MÖBELAFFÄR

och TAPETSERING

AK\ ARIEA ....· ÄRER

Tel. 961-56 150

Radio & TV firmor

eA.HOLM:~

..Tål. 961·118344,962-42321

MOTORCYKLAR

STIGS MÖBEL. 66600 Vörå teL 961-56 379

Bästa sättet att nå

den österbottniska ungdomen är en . ANNONS I ÖP Jul i Ylläs?

Den som inte vet vad han eUer hon ska göra på nyåret , vill vi ge en vink. Andra ungdoms ringen kommer att ordna en annorlunda nyårsvaka - vi re ser till sIUgan i Ylläsjärvi och stannar där hela helgen. Vi ordnar dans, lekar och tävlingar på nyårsafton i stu gan. Så klart blir det även bas tubad och korvgrillning. Nya skidliften hoppas vi skall vara igång, så vi får pröva den. Så tag skidor med. Intresserade kan ringa senast måndag 28:de, efter kl. 16.00 på vardagar, till tel. 69762 . Då får ni samtidigt närmare upp gifter om resan. Samtidigt vill vi önska alla fjällresenärer samt blivande så dana ~d Jul och Gott Nytt År! MAY LEN

•

Mils

Tryckfil har varit ute och härjat i spalterna igen . Denhär gång en i Kvevlax dansannons 4. 12. Där hade bussarna lämnat bo_rt, vilket betydde att alla bussar inte trafikerade eftersom chaufförerna kollar i ÖP hur de ska köra. Detta ställde naturligtvis till med en hel del olägenheter för dom som skulle till Kvevlax dansen. Mils och ÖP:s annonstjänst ber så mycket om ursäkl.

D Ungdoms nämnden i Kronoby vill att förstagångsväljarna ska rösta. De 212 förstagångsväljarna ska få elt ,brev med information om presidentvalet och en upp maning till röstning.

REDAKTlONSRÄDET

Alf Sndlman, ordförande,

Susanne Lillkull. Karin Blomqvist,

Brita Svedlund. Ralf Skåtar och

Lasse Eriksson.

PRENUMERA TlONSPRJS

1981

Helt år .. .. ................... .. ... 40. Halvt år .. ................. .. ...... 2~ . Skandinavien ..... ... .. .... .... .. ~O , lösnummer .... .. . . .. ............ 1,-. ANNONSMOTTAGNING

SÖU:s kansli, Vasa

td. 961-113 ~ 72 och 11 ~ 372

ÖP:s ANNONSTJÄNST

Raymond Wesander

Marketing

Jakobsgatan 13, Jakobstad ,

tel. 967-11 827

Annonser bör inlämnas senast

måndag kl. 16

KASSA OCH BOIaÖRJNG

Jakobsgatan 13, Jakobstad.

td . 967·13 ~~~

ANNONSPRJS

I texten .... . ............ .. .. . ...... 2.90 Efter texten . . .. ... ......... ... . . ... 2.90 Bestämd plats - ,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm , tilläggspris - .30 spmm och färg . Förenings spalten pe'r rad 1,- . Österbottniska Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonse.r som inringts eller som på grund av postförsening inte införtS i begärt nummer.

't(~.

Onsdagen den 23 december

~~===---------------------~--------~I.

vvs Söka uf

Högnabba uj Kar/eby uj Kronoby uj & nj Nedervetil uj Småbönders uj Terjärv uj uj & nj Framåt

Eugm o uj o. nj Lappjors uj

~~~

~i.u ,. 'OPP'" Lorsmo uf & nf Kål/by uj Lepplax nj Li/lby uj Pedersöre uj Purmo uj Teater-Jacob Ytteresse uj Överesse uj

••

pa vag

Bergö uj

Det österbottniska barndimiktet Vi under Sexton VUS

Petalax u.j

är på väg. Under hela hösten har en omfattande plane·

ringsverksamhet ägt rum inom förbundet . Nu senast har vi att vår länge efterlängtade tjänsteman till VUS.

ÅMINNE folkpark

All början är svår De första åren i VUS :s historia har varit allt annat än upplyftande. Ekonomin har varit ett ständigt problem, det var svårt att få folk att ställa upp och vad som mest saknades i begynnelsen var motivationen. Ingen förstod iden med ett skilt barnförbund : - Vi har ju sOU, var ett allmänt svar som gavs. Initiativtagarna till grundandet av VUS trodde att förbundet skulle bli en guldgruva som skulle håva in st.atSpengar . Tyvärr Visade det sig vara lättare sagt än gjort . TrotS att VUS idag kan visa på en bred och mångsi. dig verksamhet är det erhållna statsunderstödet mycket liter.

Samarbete med SÖU Samarbete med sOU är ett livsvillkor för VUS. Det som i framtiden betyder my'cket for VUS:s status bland uf.föreningarna tuntom i Osterbotten är övertygandet av sOU:s tonårsverksamher. Enligt planerna så skall tonårsverksamheten inom sOU efter nyåret sortera uh der VUS. För VUS innebär detta en stor utmaning, om vi kla rar av dc:.tta innebär det att iden med VUS har lyckats. För SOU är det också önskvärt att en sån här omför delning kan ske. Om det lyckas så kan SÖU mer än nå gonsin inrikta sig på de lite äldre ungdomarna, de ungdomar som idag redan i 16-17 års åldern flyr frm uf-Iokalerna. sOU bör kunna erbjuda dem något konkret, annars så består uf-rörelsen år 2000 enbart av VUS-aktiviteter.

År 1982 Som jag tidigare nämnde så är planerna och förvänt ningarna på år 1982 stora. VUS har tack vare anställan det aven tjänsteman, Johan Ångerman, alla möjlighe ter att .klara av det som· planeras. Bland det som är planerat kan nämnas en barnledar bok, tecknetävlingar bland daghemmen i svensk-Ös terbotten , två stycken barnläget, seminarium och kur ser och mycket mera. För att kunna genomföra detta behöver vi givetvis också stöd av uf-föreningarna och hitimilis har vi aldrig behövt vara besvikna så vi hoppas på ett hka gott samarbete även år 1982.

Till sist vdijag tjiiönska alla ÖP:s /iisare en nktJg Godjul och ett Gott Nytt Ar från VUS. TOR SPARV

Malax if Uf Strimm8l1 Övermalax uf Malax uf

God 'ull o

JULEN ·81 står for dörren. Efter några veckor får vi vänja oss att teckna 1982 i vårt medvetande och var· dag. Detta innebär att vi tagit våra forsta staplande steg in på det åttionde årtiondet i vår tideräkning. Vi kan redan nu ana oss till vad denna tidsperiod kommer all fora med sig åt oss som skall skapa dess kuhw och historia. Det kan tyckas att vi står inför utmaningar som hål ler på att bli ror stora då vi tänker på bevarandet av världsfreden, fordelningen av jordens resurser mellan i- och u-länder och en trygg framtid for våra barn. Vi drabbas av hopplöshetskänslor och pessimism. Tron på en ljus och trygg framtid tenderar att forsvin· na. D JULEN ror med sig fredens och fridens budskap. Vi tänder våra ljus och upplever sillhel. Högtiden ger oss möjlighet all stanna upp från vardagens bekymmer. Vi får tid att värdera våra forehavanden under vardagens snabbt flyende timmar i arbetet och på fritiden. Vi är alla samhällSbyggare. Att vara med och bygga samhället innebär att ta ansvar for att utveckla närmil jön som är livsviktig för vår identitet och trygghet. Detta arbete kräver andlig styrka. D OM VI T AR vara på de traditioner som julen for med sig, stillhet, omtanke om nästan, liv och levande ljus får vi kraft att skapa aktivitet i vår .närmiljö. Della leder till att också våra medmänniskor får möjlighet att geutlopp for sin skaparkraft samt all se resultatet av egen aktivitet. Della ger oss beredskap au möta de utmaningar som det ållionde årtiondet for med sig. Vi kan bryta känslorna av hopplöshet , Tron på en trygg och ljus framtid ger oss kraft all forma vår lids kultur och fora vårt arv vidare till en ny generation.

Böte uj Harrström uj Nå'rpes teater ärpes sko/musikkår Korsnås uj Molpe uj Norrnå's uj Nå'mpnås uj Nå'rpes .uJ Pje/ax uj Pörtom uj Tak/ax uj Töjby uj

O JAG ÖNSKAR er alla en fridfull jul och etC gOIl nyll år . STURE ERJCKSON

Sv. Föreningen Uj Hoppet Juthbacka Teater Pensala uj UJ Svanen NUFS' medlemsföreningar

Kovjoki uj Markby ul Sock/Qt uj Juthas uj Ytterjeppo uj Nykar/eby IK

el/näsnejdens Kerklax ut Keskis uj Kimo UJ Komossa uj Maxmo uj Uf Kusten Oravais uj Bertby uf Vörå uj Vörå ungdoms orkester

Vikby

Korsholms uj. Koskö' hf

Kvev/ax uj N. Val/grund uj Petsmo uj Iskmo-Jungsund uj Rep/ot uj Rönnvik hf

Singsby uj

Val/vik hf

tVasa uJ-Skatila Smedsby uj SolJ uj Sundom uj Uj Skärgården Söderudden Uj Havsbandet, S. Val/grund Vassor uj Verstervik uj Vå'sterhankmo uj Österhankmouj Gerby uj

Brahegården Kristinestad Dagsmark uj Härkmeri uj Korsbäck uj Lappjjärd uj Sideby uj SkaJtung uj Tjöck-Påskmark uj Uttermossa uj