2
~OOf]GlOQ)1]ooocn
Q)mC!)Q)QOO~(j
PinnbHd'
"d." .,h
___ John Abläng
ledarteckning: LeifSj_öström_
Djävulen som rockidol
Djävulen är på hugget inom rockbranschen; åtminstone om man får tro Börje Häst backa på tidningen Öster bottningen i Karleby och "hjärnforskaren" William H. Yorrell i Colorado m.fl . Hästbacka, som säger sig inte ha nåt emot rocken som sådan, anser att upp till 80 % av nutidens heavyrock är vålds- och satansdyrkan. Största delen av heavy rocken är m.a.o. en jättelik PR-kampanj för Satan . Helvetesdriven lär både ske öppet och i det fördol da. Enligt Hästbacka sker djävulsdyrkandet öppet. i vissa rock-gruppers shower och marknadsföririg. Satansdyrk,an i det för dolda förekommer i form av hemliga budskap i till synes oskyldiga rock texter. Enligt den amerikanska "hjärnforskaren " Yorrell sker detta genom att bud skapet från djävulen finn s inspelat baklänges på rock plattorna. När budskapet spelas baklänges kan det "smugglas" genom vänstra hjärnhalvan, förbi hjärnans "sorteringscentral" för att sen upptas i det u,ndermed vetna. Detta påstår allt så "hjärnforskaren" Yorrell i Colorado och journalisten Hästbacka i Karleby. Natur ligtvis kan d~ inte bevisa rik tigheten i sina påståenden . Det finns många som spe lat rock plattor baklänges sen Hästbacka slog larm om skivornas baklängesbud skap. Men mig veterligen är det få förutom "hjärnfor skaren" William Yorrell och Börje Hästbacka som tror sig ha hört djävulens röst.
Österbottniska Posten Mt'dlem i tidningarnas förbund . Ö sterbolln isk ungdomstidning och språkrör för Svens ka Ö stcrbonens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar . Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1983
! va va'l mar nenorö nannl aröh nam Ilaks tekcyM
Enligt Hästi:Jacka har bl.a. följande grupper gjort . sig skyldiga till djävulsdyr kan på skiva: Black Sab bath, Led Zeppelin, Naza reth, Earth Wind & Fire, Pink Floyd, Rolling Stones och Moody Blues . Det är ingalunda nåt nytt fenomen att man tycker sig se djävulen delta i populär musiken. För ungefär 100 år sen fanns det personer som an såg att fiolmusik inte var an nat än lock toner från helve tet. För 50-:-60 å r sen hyste man liknande farhågor be träffande jazzen och nu har turen kommit till rock-musi ken .
ÖP-rådet : Leif Re x. ordförande Sture Erickson. Slig-Göran Forsman. Birgitta Strand . Lars- Erik Backman och Ulf Johansson Chefredaktör och ansvarig utgivare: Leif Sjöström Tel. 967-13 555. hemt cl. 967-18697 Redaktion: Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68601 JAKOBSTAD
Det skall erkännas att rocken antagligen är mera provokativ äH vad någon musikform varit tidigare_ Det är inte heller otänk bart att det finns grupper som flörtar med ockultism och helvetesmystik i sina scenshower. I våra dagar när djävulen mer och mer får karak tären av mytologiskt väsen och när tron på helvetet håller på att försvinna är det inte konstigt ifall helvetes skräcken förbyts i trots mot de vedertagna djävuls- och helvetesuppfattningarna. Ett intressant faktum är att de kretsar som nu kritiserar det påstådda "djävulsdyr
Redaktör i Vasa: Sven-Erik Glader tel. 961-113 522 . hemtel. 961-32 698 Redaktör i Syd~sterbotten John Ahläng. tel. 961 - 113 522. hem t el. 961 112 00 I. PRENUMERAT10NSPRIS 1983 Helt ar, ...... , . .. , ..... ",. ,." .. .. . ,.60. Halvt ar. ..... ... ... .. .... ... .... .... .40. Skandinavien, . .. .. , .... .. ....... .. . 70. Lösnummer. .. .. .................... 2,50 .
kandet" inom rocken har ofta själva varit med och skapat publikunderlaget. Kyrkan har i alla ' tider målat djävulen i otroligt fantasiri ka penseldrag och går man in i en medeltida kyrka får man ofta se vägg målningar som får Alice Cooper och pojkarna att framstå som oskuldsfulla noviser . Det finns rock-sh over som går ut på att chockera och att väcka uppmärksam het. När Gene Simmons i Kiss står på scen med sin uppsen endeväckande ansiktsmål ningocb låtsas spy blod är
det naturligtvis för att väcka uppmärksamhet inte för att hari är fjärrstyrd från helve tet. Den bästa tänkbara rek lam Kiss kan få kommer b\.a. från Börje Hästbacka, 'som påstår att deras rock show genomförs med hjälp av övernaturliga krafter. Oberoende om man tror på djävulens existens eller in te så är det i aUa fall förvå nande att notera vilken otroligt naiv djävulsbild Hästbacka målar upp. Hästbacka låter förstå att Hin Onde är otroligt mäktig och slipad men samtidigt presenterar han en djävul som håller på och fånar sig i en rockshow tillsammans med Kiss . Förvånande, för att inte säga absurt, är det också att Hästbackas djävul ägnar sin tid åt aU hjälpa Led Zeppe lin att skapa hit-låtar. . Denhär djävulsbeskriv ningen får mera karaktären aven fantasirik fortsättning på Michail Bulgakovs "Mästaren och Margarita" än som en definition av ond skan. Naturligtvis finns ondska här i världen . Men man lär aldrig få grepp om den så länge man stirrar sig blind . på barnsliga och menlösa Yt fenomen . Det skulle inte förvåna ifall "ondskan" regel bundet går i kyrkan, är en exemplarisk make och familjefar, hygglig i största allmänhet och tillbringar 8 timmar per dag med att ut veckla kärnvapenteknolo gin. Ondskan är aldrig så okomplicerad som Häst backa försökt göra den till.
KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad Tel. 967-13 555
ANINONSPRIS I texten ..... , . . , . ...... ...... . ... .. .. . . 3.75 Efter texten . ... .. , . ... ..... . .. , . ...... 3.75 Bestämd plats -,20 per mm
ANNONSMOTTAGNING SÖU :s kansli. Handelses p'l anaden 10 D. 65 100 VASA 10 Annonschef: Clas Hotm Tel. 961 -121564 Tisd . tel. 967-11 827 Hemtel. 961-222 508 Annonser na bör inlä~nas senast måndag kl. 16.
FÄRGANNONSER Minimi storlek 200 mm. Färgtillägg -.35 spmm Österbottniska Posten ansvarar i'nte för eventuell skada som tillfogas an nonser vilka meddelat s per telefon el ler som på grund av post försening in te in förts i begärt nummer.
3
Björn.
~fze\\\lS
&
Mikael
Wiehe
senaste åren har Wiehes mu sik alltmer börjat ta intryck av de sound och rytmer som gäller i dag, något som fått en och annan att ifrågasätta ho nom. Speciellt efter hans synt-Dyl an-tolkningar på "De ensligas alle". Inte desto mindre håller hans texter fort farande samma höga klass.
I höst har de turnerat tiHsam mans, Wiehe och Afzelius, för att samla in pengar för bl.a. gerillan i El Salvador. Det gör de i kr.aft av sin över tygelse att internationellt samförstånd fortfarande är gångbart och de gör det i kraft av att vara den svenska musikrörelsens största namn i dag. De möttes i Malmö i övergångsåren mellan 60- och 70-talet. Då när student revolterna drog över världen. 1970 bildade de tillsam mans med några andra lika sinnade musiker "Hoola Ban doola Band", ett band som kom att gå i bräshen för den . s.k. musikrörelsen som växte fram under början av sjuttio talet och bl.a. fick till stånd ett skivbolag, skivdistribu törer. Björn Afzelius och Mikael Wiehe har tillsammans med Ulf Dageby bildat skiv bolagen Amalthea och Trans mission Musikrörelsen hade också en egen tidning som in te längre finns kvar och de fick kanske framförallt svens ka band att inse att man kan sjunga på svenska . Hoola Bandoola Band höll ihop i sex år och hann med fy ra LP-skivor . Sedan fanns in te samarbetsviljan kvar i till-
räckligt stor omfattning läng re och bandet upplöstes. Wiehe och Afzelius gick
varsin väg som soloartister. Wiehe bilade "Kabare orkestern" och gav ut två LP
skivor av vilka speciellt "Sjö mansvisor" och låten "Tita nic" är omtalade än i dag. De
Afzelius hade prövat på att göra en solo-LP redan under Hoola tiden, men det var först efter -76, då han flyttat tin Göteborg och släppt LP:n "För kung och fosterland" som han slog igenom som soloartist. Efter fyra LP:n upplöstes Björn Afzelius Band hösten -79 och Afzelius försvann för nästan ett år in nan han återkom med bandet "The Globetrotters" och släppte en LP med samma namn : "Globetrotters" . Sedermera har ytterligare två skivor utkommit. Den senaste en dubbel live-LP "Danska Nätter. Och nu har de alltså åter stått på samma scen ett antal gånger under 1983 och spelat ihop bortåt en halv miljon svenska kronor till förmån för olika solidaritetsrörelser runtom i världen . ÖP har träffat de båda förgrundsgestalterna inom den svenska musikrörelsen . Vi frågade bl.a . varför Mi kael Wiehe sjunger på dia lekt. ..
4
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - _ .-,_. Hur hade Musiksverige sett ut utan er insats? Wiehe: Det är en fråga som min blyghet förbjuder mig att svara på. Musikaliskt är både Björn och jag en pro dukt av musikrörelsen eller vi var en del av den musikrö relse som kom fram 1970. Det som vi gör nu och som fick nån betydelse gjorde vi tillsammans med hundratals andra musiker och hundratusentals människor runtom i landet. Människor som arrangerade konserter, startade skivbolag, tidningar osv . Utan musikrörelsen hade Sveri ge förmodligen liknat de flesta andra europeiska länder. Men den svenska musikrörelsen medför att man som musiker kan välja ifall man vill spela in på ett icke-kom mersiellt skivbolag eller inte. Alltså kan man välja sin väg till framgång och att välja ett alternativt skivbolag är inte liktydigt med att välja ett liv i skymundan. De alternativa skivbolagen brukar ha 3-4 skivor bland dom 20 mest sålda skivorna i Sverige. I Sverige kan man alltså välja var man vill ha framgång. Det kan man t.ex. inte i England där man är tvungen att ha manager och tvungen att spela in på de stora kommer siella skivbolagen . Afzelius: Musikrörelsen har också bidragit till att ar tister från de kommersiella skivbolagen har börjat skriva mer meningsfulla texter och att de försökt spegla sin egen tid bättre. Vi har faktiskt höjt den kulturella nivån inom musiken, tycker jag. En grupp som Ebba Grön hade varit omöjlig utan mu sikrörelsen. Hade de dykt upp för tio år sen hade de sjungit på engelska och spelat in sina skivor på CBS. Nu har dom valmöjlighet och det är en av grejorna vi lämnar efter oss. Dels valmöjligheten och dels att vi står som politiska föredömen bland unga musiker.
• Musikrörelsen har gjort att man kan välja sin väg till framgång. • Var det en medveten makkering av dig, Mikael, när du började sjunga på skånska? Wlehe: Det var så att vi gjorde en pjäs där en del av humorn i pjäsen byggde på att människor inte vågade be hålta sin egen dialekt. Efter den pjäsen kändes det full ständigt idiotiskt att sjunga på en annan dialekt än den man pratade. Jag tycker att det är hemskt viktigt att man får uttrycka det man anser vara väsentligt på sitt eget språk. Jag vet att det varit debatt kring Vasa-trakten om att sjunga på sitt eget språk. Jag blev t.o.m . ombedd att komma dit och hålla föredrag om att sjunga på sin egen dialekt. Det är faktiskt oerhört viktigt för en människa att få säga" Jag älskar dig" på sin egen dialekt. • Hur ser ni på "sveket" inom den vänsterradikala rö relsen I slutet på sjuttiotalet? Wiehe: Det fanns en period i Sveriges historia när vänsterradikala tankar och åsikter var viktigare och hade en stor betydelse och nådde en stor publik. Samtidigt startade man alternativa skivbolag, tidningar, orkestrar, teatergrupper m.m. Många av oss som var med då och jobbade inom den vänsterradikala kuIturrörelsen var då i tjugoårsåldern. ' Nu har det gått 12-13 år och dom flesta som var med är nu i medelåldern. Jag själv är 37 år och Björn är 36. De allra flesta av dem som var med har haft svårt att för sörja sig. Björn och jag är priviligerade som har haft framgångar och som får fortsätta att göra det vi tycker är viktigt. Men det är svårt att klandra dem som inte haft fram gång och har övergått till att spela vanlig teater och att ' spela annan sorts musik.
Afzelius: Det har visat sig att det som är bra inte alla gånger har med teknisk fulländning att göra. Ta t.ex . LP:n "Livet är en fest" med Nationalteatern. Den första stora rock-hiten i Sverige. Det är en skiva som är gjord av amatörer. Vilken ins trumentalist som helst kan lyssna till gitarristens, trum misens eller basistens spel och skratta. Dom är inte så erfarna sångare heller. Skivan är inspelad på S-kanaler och ljudet låter för "djävligt" på sina håll. Men det är trots allt en av de bästa skivorna. Man kan rama in skivan! Den hänger ihop konstnärligt, innehålls mässigt och i attityden från första till sista ton. Den har också sålt i 100 000 ex. Det finns folk som sitter i studion och betalar 700 kr /h för att skapa bra ljudkvalitet. Men man säljer aldrig en bart på bra ljud ifall man inte har nåt att ge konstnärligt. Teknik kan hjälpa en bra ide att bli bättre paketerad men jag tror inte att man kan köpa sig framgång genom tekni ken.
• Det är ett ohyggligt svek ifall man avskärmar sig från musik medvetenheten för att nå kommersiell framgång. Men det finns också problem för dem som har fram gångar. Ett exempel är tidningen ETC som är den mest framgångsrika, alternativa, tidskriften i Sverige. Journa listerna lever på oerhört låga löner och arbetar oerhört hårt. De är fortfarande under 30 år. Men när en sån journalist blir 40 år och har tre barn måste han byta sida eller söka sig framgång inom andra områden för att ,kun na försörja sig och sin familj . Detdär är ett problem som man inte enbart kan förhål la sig föraktfull till. Det finns naturligtvis också vindflöjlar men också människor med övertygelse har tvingats göra saker som de helst inte skulle vilja göra. Man skall inte sätta sig till doms över dessa människor. Jag tycker att jag själv haft det förhållandevis lätt eftersom jag sålt mycket skivor. Afzelius: Men om man nu t.ex. tar en grupp som Eld kvarn som gått'över till Polar. Eldkvarn består av vuxna människor som kommer från vänsterrörelen och som va rit med ända från början. De har nu gått över till ett bo lag som gör grova aktiespekulationer och som friställer arbetare. Eldkvarn förtränger alltså den information dom själva sitter på bara för att dom skall få tuffare och mera ame rikanskt ljud i sina skivor. Det är det jag tycker är sveket. Att t.ex. en sån som Ulf LundelI kom direkt in i det kom mersiella är förståeligt därför att han faktiskt blev refu serad av musikrörelsens bolag. För honom fanns inget val. Han kommer inte helIer ur en politiskt intellektuell och politiskt medveten miljö som vi gör. Han var inte ens student. Men han gör mer nytta, tycker jag, liksom jag tycker att Bruce Springsteen och Bob Dylan gör det, ge nom att spela in på de stora kommersiella skivbolagen . Dylan, Springsteen och LundelI hade inga valmöjlighe ter. Men i Eldkvarns fall eller i mitt fall skulle det ha va rit ett ohyggligt svek ifall man avskärmar sig från en stor del av musikmedvetenheten för att nå en kommersiell framgång. Wiehe: Det har hela tiden funnits en diskussion inom musikrörelsen angående kvaliteten. Man har kanske tyckt att gitarrerna inte låter tillräckligt tuffa, att skivor na inte blir tillräckligt bra distribuerade osv. Men faktum är att det inte finns ett enda exempel på nån som lämnat musiki"örelsens och som det gått bättre för efter bytet.
• Det finns också perioder när man måste bryta ned pa rollerna i deras minsta beståndsdelar.
• Vad anser ni om den tilltagande privatiseringen i åttio talets samhälle? Wiehe: Det finns perioder när parollerna och de enkla slagorden sammanfattar vad väldigt många människor känner och tycker. Parollerna blir medvetandegörande och förlösande och uppenbarar saker som väldigt många människor går och tänker på. I det ögonblicket man har formulerat en paroll har man formulerat ett steg i ut vecklingen. Men utvecklingen går vidare och jag tror också att det finns perioder i det politiska livet då man måste bryta ned parollerna i dess minsta beståndsdelar. Perioder när man måste gå in i sig själv för att kolla vad man tycker, vad man känner, vad man tror. Efter det kommer man åter att bygga nya paroller.
• Man kan inte köpa sig framgång genom tekniken. • Är konstnärens huvudsakliga plikt aU formulera pa roller? Wiehe: Nej. Jag tycker att konstnärens huvudsakliga plikt är att försöka förståskeenden både inom sig, i rela tionerna till sina närmaste, i sociala sammanhang och i internationella sammanhang. Konstnärens plikt är att försöka förstå och redovisa skeendena. • Vilka råd bar ni att ge åt dem som skriver sångtexter? Wiehe: Arbeta hårt och var hederlig! Det är samma sak som inom alla yrken. Man måste vara sanningsenlig och man måste lära sig hantverket. Afzelius: Så måste man vara tidsorienterad, samhälls orienterad historiskt medveten. Man måste öppna ögo nen utanför den lilla bit man lever själv för att förstå var för det ser ut som det gör där man själv bor. • Man måste alltså ta ansvar för omvärlden? Wiehe: Det försöker vi göra men det tycker inte jag är ett absolut kriterium. Huvudsaken är att man är ärlig och man kan också vara ärlig på den lilla nivån. • Är ärlighet en politisk sak eller tycker ni att man också kan vara ärlig fastän man inte skriver under på allt vad socialismen represen terar? Wiehe: Ja, det kan man tänka sig. Afzelius: Jo . Man kan vara ärlig fast man är oheder lig. Alltså om man förtränger vissa insikter eller medve tet inte intresserar sig för hur man själv fungerar psyko logiskt, hur man är mot sin familj eller hur man fungerar i samhället och vad man tycker är rätt eller orätt, osv. Om man förtränger en massa såna saker kan man nog som cynisk kapitalist eller börsspekulant tycka att man är väldigt ärlig i sina uppsåt eller i sina metoder. Medve tenhet är en bra förutsättning för större ärlighet. Wiehe: Jo, jo, men vi betraktar oss som ärliga. Vi kän ner också till saker där man skulle kunna säga att vi kun
5
• Socialismen är nåt som t.o.m. vi är med och definie rar. de uträtta mer eller göra andra saker än de vi gör - att vi skulle ta konsekvenserna av våra kunskaper på ett ännu mer aktivt sätt än vad vi gör. Jag tycker inte att ärlighet är nån av absolut sak ... En annan sak är att vi inte skri ver under på allt som är socialism. Socialism är inget fär digt definierat begrepp. Socialismen är nåt som t.o.m. vi är med och definierar. • Vad tycker ni om dagens musikaliska utveckling? Afzelius: Jag tyckte om den första punkmusiken mest för attityden. Det var som att uppleva The Who i gen. Jag inbillar mig att de som lyssnade på Sex Pistols fick samma kick och revolt lust mot det etablerade sam hället som vi fick när The Who kom. Jag anser t.o.m. att The Who är den viktigaste engelska popgruppen fastän Beatles var skickligare. Numera tycker jag att musiken är kall, syntetisk, tillrättalagd, genomtänkt och strömlinje formad. Dagens musik saknar det som är viktigt, nämli gen kommunikation och värme. Det finns i The Whos musik och det finns också i Sex Pistols musik. Där finns ett dunkande hjärta som saknas i de flesta synthgrupper. . I dagens musik finns ett högdraget avståndstagande som inte är riktat mot makten utan det är enbart tänkt att lyssnaren skall stå i ett blinkande stroboskop-ljus och känna sig ensam. Jag tycker att det är bakåtsträvande och värdelöst "skit". Med risk för att bli betraktad som reaktionär anser jag att melodierna, musik typerna och experimenten under sextiotalet saknar motsvarighet i dag. För mig är musiken ett sätt att vara delaktig, att kunna nynna med och att kunna försätta sig i en gemensam stämning med andra människor. Jag tycker att den nya synth-musiken isolerar folk från varandra. • Varför har du, Mikael, använt synth på dina senaste plattor? Wiehe: Därför att jag inte tycker om Björn (ha, ha!). Nää, men jag har läst nånstans att det kommer nya mu sik kickar ungefär vart sjunde år. Vart sjunde år går musiken ner på källarplanet för att sen utvecklas och förfinas. När musiken blir för elegant
)
• Mycket av dagens musik är bakåtsträvande och värde löst skit.
och för dyr återvänder den till källarplanet. I Sverige syns detdär väldigt tydligt. 1977 var det pun ken, 1970 verkade musikrörelsen, 1963 spelade alla Beat les-musik, och 1956 var det dixieland. Musiken återvän der hela tiden till det hanterbara planet. Vi belinner oss nu ganska många år efter punkexplo sionen. Nu blir musiken mer och mer show med vita da masker, smokingar-och pomaderat hår osv. Inom de närmaste åren kommer de som nu är 14-15 år att börja spela en musik som dom kan spela. En musik som är billig, effektiv och enkel. Det händer inom varje musikgeneration att man strävar efter att uttrycka värl den såsom världen ändrat sig. Dehär försöken att formulera hur världen ser ut är of ta väldigt amatörmässiga och dåliga men det viktiga är att dom uttrycker nåt nytt. Några i varje generation lyck as förfina dehär uttrycken. Men i samma ögonblick som musiken förfinas och poleras så har världen igen föränd rats och det krävs åter ett nyU uttryck för att beskriva världen. Därför är det viktigt att man inte stöts bortav det nya. Den äldre generationen måste vara "jävligt" vaksam på att inte sätta sig på dom yngre. Jag tycKer t.ex. att syntetisatorerna och trummaskinerna har varit lika re volutionerande inom populärmusiken som elgitarren var när den kom. Synt hen och trummaskinen är bara i bör jan av sin utvecklingsbana ännu. Det krävs att hundratu
• Också av dåliga LP-skivor får man ideer. sentals människor arbetar med dem innan man lär sig be härska dem ordentligt. Jmfr. t.ex. elgitarrens utveckling från Bill Haley till Jimi Hendrix. Jag använder syntetisator därför att det är ett fan tastiskt instrument. Precis lika fantastiskt som kyrkor gd n måste ha varit på 1500-talet. Afzelius: Jag har inget principiellt emot synthmusiik men jag kommer inte ihåg när jag sist skulle ha hört en ny bra låt. Wiehe: Va' och ändå fick du min senaste skiva!? (ha, ha!). Nää, men det är bara det att du inte ger det nya en chans. Jag tycker att det är mental lathet. 1979 bestämde jag mig för att systematiskt lyssna på den nya musiken. Jag lånade hem 50 LP-skivor aven kompis. Då hade jag inte lyssnat på en enda ny låt sen 1972. J ag hade enbart lyssnat på Beatles, Bob Dylan, Neil Young dvs. såna som jag fick gratis när jag var i tjugofem års ål dern. Jag lyssnade på alla dehär lånta skivorna och tyck te att allt var skit utom en skiva med Rolling Stones och en skiva med Eldkvarn. LP:n med Eldkvarn öppnade en ny värld för mig med nya musikaliska bekantskaper, t.ex. Bob Marley. Numera lyssnar jag på ca 15 LP-skivor i månaden och 14 av dem tycker jag är dåliga. Men också av dåliga LP skivor får man ideer. • På tal om ideer och skapande. Tror du att det går att skapa demokratisk konst? Wiehe: Jag tror inte att man kan laborera med be grepp som demokrati i konstnärliga sammanhang. Man samarbetar av personliga och konstnärliga skäl - inte av politiska. Alltså kan man inte para ihop 7 personer och säga "Nu skall ni göra konst och alla skall bestämma lika mycket". Resultatet blir inte bra. Man kan inte skapa kollektivt ifall man vill ha med sig
• Jag kommer aldrig splittra mig i privatpersonen Af zelius och musikern Afzelius. . själv i sångtexterna; vilket jag alltid velat i mina sånger. Världen är inte objektiv. Världens ses från ett subjekt och det subjektet är jag och mina sånger. Det blir i såna fall svårt att skapa kollektivt därför att en annan männi ska ser världen på ett annat sätt och en tredje ser världen på ett tredje sätt osv. Ifall man gör en kompromiss av det hela blir skildringen ointressant. Jag tror det var i en schlager-intervju Mi.kael Wiehe sa att han vilJe vara ett gott exempel för andra - också som privatperson. Blir inte det jobbigt i längden att leva upp till såna förväntningar? Eller känner ni att ni har en spe ciell press på er? Afzelius: Uppenbart. Dels väcker vi intresse av politiska orsaker och dels av rent nyhetsmässiga skäl i och med att vi är kända i Sverige. Jag var inblandad i en "knarkskandal" för en tid se dan och det hade inte hänt om jag inte varit så känd som jag är. Det hela berodde på att en person uppfattade en sak jag sa felaktigt. Jag sa att jag skulle gå hem och ta mig lite booze, vilket betyder sprit. Denhär människan trodde att aet var narkotika. Men istället för att försöka hjälpa mig att bli avgiftad vilket man tycker skulle ha varit naturligt, ringer denhär personen till radion som omedelbart gör ett program om mitt "knarkande". Historien slogs också upp i tidning arna och fick groteska proportioner. Det ligger kanske en större press på oss i och med att vi måste vara försiktigare med vad vi säger och hur vi bär oss åt. Men efter den här episoden har jag beslutat att strunta i vad massmedia skriver om mig. Jag tänker inte splittra mig i två personer dvs. i privatpersonen Afzelius och mu sikern Afzelius. Musiken är en parentes i mitt liv men JAG är ingen parentes i mitt liv. Wiebe: Jag har aldrig tänkt på det hela som en mass mediaproblematik. För min egen del tycker jag att det handlar om att skapa nån sorts balans i sitt liv. Att det finns en överensstämmelse mellan vad man pratar och vem man är. Jag tror att man skall akta sig för att ha så höga idea listiska mål att man t.ex. skulle känna sig som en dålig människa därför att man tjänar pengar på att sjunga om lidandet i världen. Ifall man t.ex. spelat in 50 000 kr till Chilekommitteer na då är det klart att man kan gå ut och äta en god mid dag och dricka en flaska vin och ha kul. Det vill säga ifall man inte är extremist och anser att varje minut man ägnat åt nåt annat kunde utnyttjas bätt re genom att man skulle trycka stenciler t.ex. Men jag tror inte man klarar av att leva enligt den ex trema ståndpunkten mer än en kort period av sitt liv. Jag har tänkt försöka leva länge och därför är jag ock så resonabel med mig själv
• Man måste vara resonabel med sig själv.
6
samma beteckningen på det fredliga övandet av gamla japanska strids- och svarskonster. Under de senaste åren har DUaO!m(]lne!r· Ra lockat allt fler människor att regelbun det besöka någon dajo (= för att träna självförsvar. I finns det en budoklubb - Embukan dä~. man tränar judo och aikido. . OP besökte Embukanklubben en middag när medlemmarna övade judo. Det var nästan så att man fick en känsla av att man' borde gå in i träningslokalen när man hörde de som kom därifrån. Vem vet, kanske skulle man bli utnyttjad som v' . . ""..,,~. objekt? Inne i träningslokalen höll ett tjugotal pojkar flickor på med att kasta varandra alla världens Konstigt att de inte slår ihjäl sig när de landar på de na mattorna som ligger prydligt i en fyrkant som största delen av rummen. Per-Erik Nyrönen, en av utövarna, påstår att na är för mjuka men att klubben inte ännu har haft att köpa nya. Ett köp av nya mattor skulle
modernaste och mest renodlade täv'JinlJ'si. drotten av alla budosporter. Judon är ganska år och har som sagt blivit en av världens största grenar. Det var år 1887 som professor Jigoro Kano i Eisho templet i Tokyo började undervisa i en ny sport som kallade judo. Namnet brukar översättas till "den mjuka vägen" svenska. Kano ville ur de gamla japanska strids skapa en modern sport för vapenlös kamp där alla far Ii ga moment var borttagna. En viktig framgång for Kano var när valdes hans träningssystem för poliskåren. Judo är den budosport som innehåller minst av talisk religion och mystik . Men Nyrönen berättar att nog finns en hel del mystik kvar i judon, bl.a. börjar slutar de ett träningspass med ett par minuters tion. Detta för att koncentrera sig på judon ningen och för att efteråt glömma den. En annan tion som finns kvar är att man med en bugning visar respekt för motståndare och lärare. - Alla är vänner fast man strider mot varandra en träning, säger Per-Erik. Man frågar sig om inte utövaren frestas att missbruka sina kunskaper. Per-Erik Nyrönen berättar att man oftast lär sig gon av judoutövarna i klubben skulle ha missbrukat kunskaper och om så skulle vara fallet blir denne utesluten. I judo finns hundratals olika typer av kast, 'dSllJla,lI ningar, armlås och halslås. Tekniken bygger på att kropp kan kastas eller fällas bara den är ur balans och spelar det ingen ron hur tung kroppen är. Teknik snabbhet är egenskaper som ersätter och ofta den redan råstyrkan. Per-Erik Nyrynen berättar att man oftast lär sig
ett par olika kast som passar till den kroppsbyggnad
har. Den som har långa ben kan göra något slag av
medan en som är liten och kort kan göra
Per-Erik, som är ganska kort, demonstrerade ett armkast med sin syster, som flög som en boll genom ten, landade på mattan med en duns och steg upp' för att fortsätta med samma procedur .. . Man frågar sig om man inte slår sig gul och blå man landar på alla tänkbara sätt. Visst får man en hel del blåmärken under
)
7 Någ~
____________
budosp'~o~r~te~:
_______
AIKIDO Ur tidmassig synpunkt är aikido den yngsta av alla tradi tionella budon. I aikidon tävlar man inte utan tvärtemot anser man att tävlingstanken strider mot aikidons grund principer. Aikido är budosporten vars historia förknippas med Morihei Uheshiba. Han var under sin barndom klen och sjuklig men under tonåren började han skaffa sig in~åen de kunskaper i olika jiu-jitsugrenar och svärdfäktnmg. Aikido brukar översättas med "den harmoniska kraf tens väg" och utövarna vill själva beteckna aikidon som en självförsvarskonst där det är viktigt att teknikep ut förs vackert och disciplinerat. Syftet med aikido är att koordinera kropp och själ, så att inre spänningar inte hämmar rörelserna. Man tränar alltid med varandra och aldrig mot. Du kämpar endast med dig själv.
TAE-KWO'-DO Tae-Kwon-Do är en koreansk karateform och innebär konsten att sparka och slå. I ingen annan budogren spar kar man så mycket som i denna och därför är sparkträ ningen mycket viktig. Självbehärskning är en viktig del av Tae-Kwon-Do och utövaren lär sig kampteknik för att kunna undvika bråk. Träningen består av att lära sig slag, blockeringar och sparkteknik som görs efter ett visst bestämt mönster. Kunskaperna skall sedan inge utövaren självförtroende inför en väldssitumion. Denna budoform har månghundraåriga anor och in nehåller filosofiska tankegångar om att träningen skall vara ett medel för självförverkligande och att en balans skall uppstå menan det andliga och kroppsliga jaget. Tae-Kwon-Da har erkänts som olympisk gren och det är troligt att sporten kommer med i OS 1988 i Söul, Ko rea.
KARATE Ursprungligen kommer karate från Kina innan tekniken i "Japansk tappning" införlivades med de japanska idrol terna. Karate kan översättas med "tom hand" och med detta vill man betona att striden sker utan vapen. Karate var ursprungligen en stridsteknik där man anföll och försva rade sig utan vapen även mot beväpnade motståndare. Eftersom karaten utvecklades i orienten har den starkt paverkats av buddismen och mycket av denna religionsfi losofi finns kvar. Den fysiska överlägsenheten man skaf far sig genom karateträning får aldrig användas i provo cerande syfte. Karateträning går ut på att nöta in kombinationer av slag, sparkar och blockeringar så att dessa kommer ref lexmässigt under försvar och anfall. Många tror kanske att karate går ut på att med kanten av handen klyva tegelstenar, men det förekommer endast i uppvisningssyfte eller för att testa sin egen förmåg~
.J Il ' -J I TS l ' När de japanska samurajerna i slutet av 1100-talet anam made det självförsvarssystem som sedan århundraden använts av kinesiska munkar så kallades den nya formen jiu-jitsu. Jiu-jitsun bygger på att motståndaren oskadliggörs ge nom att man i en kombination av snabbhet, smidighet och list utnyttjar dennes egen kraft för att besegra ho nom. På så sätt fordras minsta möjliga styrka och en sva gare person kan få en som är fysiskt starkare på fall. För svararen avleder anfaHarens manöver genom att följa med i rörelsen eller vika undan och styra den i en annan riktning än vad angriparen avsett. I jiu-jitsu ingår olika avväpnings- och anfallstekniker innehållande såväl sparkar och slag som kast och fast hållningar för att besegra en eller flera motståndare. Jiu jitsun blir därmed något av ett tvärsnitt av alla budospor ter och syftar till att vara ett effektivt försvar mot angri nare både med och utan vapen. och det är klart att man har litet ömma muskler efter var je gång, men under de åren som jag tränat har jag inte skadat mig. I sporten finns en mängd olika tekniker som gör att judon kan utövas av alla oavsett om man är lång eller kort, tjock eller smal, stark eller svag pojke eller flicka. 1 Embukan klubben finns det nästan lika många flickor som pojkar. Det har visat sig att sporten passar lika bra för flickor som för pojkar. Varför börjar man då med judo, Per-Erik?
- Först och främst är det ju en fritidsaktivitet som ger
Kung Fu är en mycket gammal kin'esisk självförsvarstek nik med anor flera tusen år tillbaka i historien. Denna vapenlösa försvarsform grundades och utveck lades av munkar i bergen mellan Kina och Ryssland och den bygger i huvudsak på den buddistiska religionen. Målet med Kung Fu är inte att lära sig anfallsteknik för att dominera andra, utan avsikten är att en fysisk och psykisk styrka skall ge lugn och balans. Svaghet och un derlägsenhet menar man vara orsaker som ofta leder till våld och frustationer. Kung Fu betyder "strävan mot fulländning" och skall stå för respekt och ödmjukhet. Filosofin sammanfattar man i en enda mening: "Hela världen är en familj och al la människor är syskon". Träningen av Kung Fu innegär att lära sig självför svarsteknik där avsikten är att undvika kroppskontakt i form av brottning med motståndaren. En attack utföres med fatal kraftansamling och målet är att oskadliggöra motståndaren så snabbt och effektivt som möjligt. Medi tation och avslappningsövningar är vid sidan av spark, slag och kasttekniken viktiga delar av träningen.
konsten att dra svära. Ofta har dessa två sporter samma utövare och man tränar den ena sporten för att förstå den andra. Även laidon avser att ge utövaren en skön och harmo nisk känsla och är historiskt sätt också en form av livs filosofi. Många gamla ritualer lever kvar än i dag och Iaido-utövaren hälsar på sitt svärd med vördnad då det enligt gammal japansk tradition inte är enbart ett vapen utan också en individ.
Ninjutsu uppstod i fredstid som en religion och filosofi , bland en samling familjeklaner som skydde den japanska civilisationen. Ninjutsu grudnar sig på kunskaper hämta de ur en flera tusenår gammal "spionbibel". Till en bör jan var Ninjutsu en grym och obarmhärtig mord- och stridskonst använd i kampen mot den japanska regering en. Precis som i andra budosporter anser man inom Nin jutsu att deras sj älv försvarssystem står för något mer än att bara besegra fienden. Systemet lärs ut som en metod för att få personlig insikt och ett sätt att finna harmoni mellan kropp och själ.
Kendo är de japanska samurajernas traditionella strids konst och i Kendo är tekniken viktigare än styrkan. När olika stridskonster växte fram i olika delar av värl den kom svärdet med tvåhandsfattning, enkelegg och ett svagt böjt blad att bli vapnet framför alla andra i Japan. Ordet Kendo kan på svenska översättas med "vägen till harmoni" .
FOTNOT:
IAB)O
Text: P. Stenvall Bild: S Ljung
Intimt förknippat med Kendo är laido som innebär bra kondis och nerverna blir bättre. 'Och man lär sig litet självförsvarsteknik också. Då och då, speciellt under något av skolloven, kan man läsa i tidningarna om snabbkurser i judo. Enligt Ny rönen är dess kurser enbart humbug. Det finns inga genvägar för att lara sig denna sport. Först efter 3-4 års regelbunden träning med 2-3 trä ningspass per vecka börjar man behärska judon till en deJ. Varje år börjar ett tjugotal ungdomar i nybörjarkur serna och de får då ett vitt bälte. Varje utövare har ett bälte vilket visar hur långt man kommit i träningen och
Presentationer av ovannämnda budosporter bygger dels på en telefonintervju med Stig Forsberg som är ordfö rande för Svenska Budoförbundet och dels på uppgifter ur boken "Budo-kampens väg".
hur bra man är. När man gått en kurs och lärt sig de enk la grunderna får man ett gult bälte. Sedan man lärt sig yt terligare ett par saker får man ett orange bälte som följs av ett grönt. Efter att ha vunnit ett par tävlings poänger får man det blåa bältet och efter ytterligare ett par poäng har man det Ibruna bältet, vilket Per-Erik Nyrönen har. Det högsta bältet är det svarta och det i sin tur indelas i tio olika grader. Vid tävlingarna är deltagarna indelade i olika viktklas ser och en match varar fem minuter. Eftersom alla farliga moment är borttagna är skade frekvensen i judo lägre än i de flesta andra kampidrotter.
8
Lucia och Staffan två helgon i jolktron.
• Ragna Ahlbäck är en av de ledande fin landssvenska folklivsforskarna. • Läs vad hon har att berätta om Lucia och Staffan, två helgon som vi förknippar starkt med julen och julfirandet. • Artikeln är ett sammandrag av det tal Ragna Ahlbäck höll på Malax UF:s julfest senaste lördag.
_ _ _ _ _"'""'.....;;;."""""""''''"-.....~ • Lucia från Lagmans lågstadium i Jakobs/ad. Det har varit en allmän folktro hos oss att Lucia-natten
har varit årets längsta natt; före den stora kalenderrefor
men inträffade detta då; t.ex. 1665 inföll vintersolståndet
den 13 december. En vanlig tradition berättar att korna
under den natten biter i balken tre gånger av hunger och
en annan att djuren kunde tala:
Lussinatt är svåra lång, sade kon
Hon är som två, sade väduren
Fördömt all hon finns, sade geten
En uppteckning från Sibbo tyder på att Lucia-natten har
varit en varselnatt liksom julnatten, nyårsnatten, påsk
natten och midsommarnatten. På aftonen skulle den flic
ka som var nyfiken på hur hennes blivande man skulle se
ut läsa:
Lucia du milda
skall låta mig veta
vems säng jag skall reda,
vems kaka jag skall baka,
vems skjorta jag skall sy.
Om hon hade läst på rätt sätt skulle hon i drömmen få
se sin blivande man. Från Munsala finns det en kort upp
teckning om att det brukade vara dans på Lucia. Pojkar
na skulle då betala för stugan och musiken och flickorna
hade med sig var sitt talgljus för att lysa upp stugan. En
sägen från Nedervetil berättar att det under Lucia-natten
svävade underliga varelser som kallades vittror omkring i
skogen . I Norr1and finns det sägner om vittror på många
håll. Det berättas i dem att Adam innan han gifte sig med
Eva hade en hustru som hette Lucia. Hon blev förskju
ten och dömd att hålla sig undan till domedag. Med sin
talrika avkomma drog hon iväg och bosatte sig fyra alnar
under jorden och hennes ättlingar "vittrorna" eller "de
underjordiska" visar sig bara ibland för människorna .
Skolornas julfester kallades för luciafester eftersom det var en vedertagen sed atl skolornas hösttermin skulle slu ta på Luciadagen. Det finns en trevlig beskrivning från Ekenäs som torde skildra förhållandena vid 17oo-talets slut: På Luciadagen hade Ekenäsborna sin största fest. Den började tidigt på morgonen och slutade vid mid dagstiden. För att erhålla medel till festen gick pedagogi eleverna omkring i staden för att sjunga hemma hos för mögna familjer, där utsikten att få penningar, matvaror och ljusstumpar var störst. Hos familjen Silfverberg fick skolpojkarna vare år en hel skinka. Till festen hade varje elevs föräldrar och målsmän tillträde. Programmet upp tog sång, tal av skolläraren, dans och fri förplägnad . En särskild . "Luciadans" dansades genom målade tunn band. En Lucia med ljuskrona förekommer inte i vår folk tradition . De "Lussebrudar" som uppträtt hos oss, se dan början av 1900-talet i hem och folkhögskolor och se dan 1930-talet mer offentligt, är alla beroende av riks svensk tradition. I Sverige hör seden av gammalt hemma i de västsvenska landskapen, Värmland, Västergötland
och Dalsland. Det förefaller som om Lucias kaffebricka skulle ha en längre tradition bakom sig än hennes ljus krona, om man nu inte tar det alfdeles bokstavligt; det finns en uppgift från 16oo-talet som berättar att en riktig måltid skulle ätas i ottan: Sankta Lucia natt koka de sto ra köttgrytor i Värmland och äta lustigt om ottan sägan des de skola äta märg i benen. Denna bastanta måltid levde kvar långt in på 18oo-talet, men hade då fått en svår konkurrent i kaffedrickning. Till kaffet åt man "Iussekatter" av vetebröd, bakade i en fason som bara förekom till Lucia . De äldsta uppgifterna om flickan med ljuskronan hör också hemma i västra Sverige. De går tillbaka till slutet av 17oo-talet och det förefaller som om hon då uppträtt bara på prästgårdar och herrgårdar. Med tiden nådde sedan en viss spridning också på lands bygden. Så här låter det i en uppteckning från Västergöt land. Meddelaren var född 1852: I min ungdom kläddes . Lussebrud. Hon skulle vara klädd i vitt. En grynsåll hade hon på huvudet och sållet var sex talgljus fastsatta. När bruden kom in sade hon: God morgon, god morgon både kvinna och man, säg får vi på eder nu lussa ett grand. Staffan framträder mycket tidigt i folktron som häs tarnas speciella hästlekar och kappridningar en mycket stor roll. Själva solguden Frö dyrkades som hästarnas beskyddare. I lIkhet med många andra hedniska festbruk kom också hästlekarna att anknytas till den kristna fest cykeln. Med katolsk smidighet valde man nämligen ofta att nödtorftigt kristna de gamla hedniska sedvänjorna och i detta fall lät man guden Frös roll övertas av Sankt Stefanus, den första martyren. Hans 'högtidsdag var re dan på 3OO-talet fixerad till den 26 december, av allt att döma redan innan man omkring år 350 började fira den 25 dec . såsom den dag då Jesus föddes. Många av de se der som utmärkt julannandagen har i Norden haft med hästar att skaffa. Kappridning på annandagen omtalas av Olaus Magnus i hans "Historia om de nordiska fol ken" som trycktes i mitten av 15OO-talet; han tillfogar att man gjorde detta för att erbjuda den snabbaste hästen som offer åt gudarna. Enligt en mycket spridd folktro skulle man på annandagen rida med sina hästar till ett nordrinnande vatten och vattna dem där för att de skulle bli friska och uthålliga. I södra Norrland skulle man kappas om att komma först till källan för att hämta det lyckobringande Staffansvattnet, antingen man körde eller färdades till fots. I en medeltida visa berättas om en dräng som vattnar sina hästar vid en källa där en stjärna speglar sig; denna mycket Staffanssång början: Staffan var en stalledräng, Han vallna' sina fålar fem, allför den ljusa stjärna . Drängen, som vattnar sina hästar vid en källa där en stjärna speglar sig, är avbildad på kyrkmålningar, de äldsta från 13OO-talet. Hur hästarna blev omskötta på annandagens morgon skildras detaljerat i en svensk visa
från 17oo-taJet. Det berättas att stallpoj ken sakta sliger upp och ut i stallet går och sina hästar hö och ståtlig frukost spår. Han ryktar, vattnar fort, dem hö och havre giver. Gör stallet ganska rent och hastigt sig begiver till nästa grannes stall och Ii kaledcs gör. Så gick han byn omkring och inget ljud han hör. Han gick till varje dörr, han ropar Staffansbulle, och vart han då tog väg man honom fägna skulle med brännvin, bröd och ost, han ålla supar fick, och därtill allmänt lov för all han var så kvick. Han tog då ut sin häst och spände för sin släde, Han genast spände på all åka Staffansskede. I våra bygder berättas det om vilda kappkörningar från kyrkan efter gudstjänsten på juldagen. De passar illa ihop med juldagens helgd, och torde tidigare hört ihop med annandagsfirandet. Kappkörning från kyrkan på annandagen omtalas från Karleby, Kronoby, Nedervetil och Terjärv samt från västra Nyland. En uppteckning från Västnyland lyder: Den som om Stefanusdagen kom mer först hem från kyrkan får under hela året alla sina arbeten fullgjorda tidigare än andra. Bruket att "gå Staffan" har varit känt i alla våra sock ner. Ålderdomligt möter oss sedan i ÅboIand. I en upp teckning från Nagu berättas: Staffans dräkt bestod aven flätad halmpäJs och dito stövlar och hatt. Staffan red in i gårdarna på tvenne bredvid varandra på alla fyra gående karlar och höll en predikan, varefter hans följe sjöng Staffansvisan. De erhöll trakteringar och drogo så till nästa gård. Staffansvisan var allmänt bekant, men "ta let" berodde på Staffans talförhet. Deltagarna i Staffansfölje var utklädda i gamla kläder, fårskinn, nott rasor och sådant och hade pappersmasker för ansiktet el ler sotade ansikten och skägg och blår. Det förekom också ganska bråkiga upptåg i samband med Staffansgången; processer i 1600-talet och 17oo-tals domböcker visar att det kunde urarta till verkliga slags mål om Staffansföljet blev utan traktering. Staffansång i en eller annan form förekom i Ålands och ÅboIands skärgård ännu i början av 19OO-talet. Numera är både Staffanskörningen och Staffansgången bortglömda men Luciafirandet breder ut sig mer och mer. Sambandet m..:llan våra dagars Lucia och helgonet ·Lucia i Syracusa symboliseras bara av kronan med ljus. Det helgon som ursprungligen firades den 13 december led martyrdöden år 304. Enligt en legend skulle hon brännas på bål då hon vägrade att avsvärja sig sin kristna tro, men då lågorna undvek henne avrättades hon med svärd. En annan le gend berättar om en Lucia med ovanligt vackra ögon, som hon stack ut och lät bära till en ung man för att hon ville avvärja hans kärlek. Gud gav henne då ännu vackrare ögon. I konsten brukar hon framställas som en ung kvinna som bär sina ögon på ett fat. Hon betraktas som de ögonsjukas skyddshelgon. Ibland framställs hon som en kvinna med en lampa i handen. Hennes namn kommer av latinets Lux = ljus.
J
-
9 "
' - ' . ~ "---- .
JUl JFESTLIGT!
Telefonlinjerna harg.lödgats de senaste dagarna medan man från SÖU ringt runt till föreningarna för att kolla upp när, var och hur julfesterna i år ska avfiras.
teaterpremiärer som samtidigt fungerar som julfes ter. Tolv av dessa julfester är redan avklarade, öv riga infaller ganska jämnt fördelade mellan juldag, julannandag och nyårs- trettondagshelgerna.
Antalet julfester i föreningen torde i år ligga några streck över sextio, däri inkluderas då ett par
Några föreningar avstår från att ordna julfester, bl.a. på grund av lokalrenoveringar medan andra
FÖRSTA RINGEN Högnabba uf firade av sin julfest redan den 18. 12. i
form aven kaffesits.
Karleby uf däremot håller traditionsenlig julfest den 26.
12. På programmet står festtal av chef.red. Birger Enges,
körsång och folkdans, hornmusik, teater och endel im provisationer. .
Kronoby uf & nf har importerat sin festtalare från När
pes o Kommundirektör Gustav Skuthälla håller talet den
26 . 12. Övrigt program innehåller dansuppvisning, s<\ng,
musik, sketcher. Mat blir det också (sallad och smörgås)
plus glögg och kaffe .
Också i Nedervetil uf har man en lesttalare på sm jullest
den 26 . 12. I skrivande stund är det emellertid oklart
vem . l övrigt bjuds på eget material i form av sketcher
och tidningen "Framåt" som traditionsenligt ges ut till
julfesten. Styrox spelar upp till dansen.
Terjärv uf har också sin julfest den 26. 12. Festtalet hål
les av Håkan Granlund, därutöver bjuds på sång och
musik, samt sketcher eller monologer . Dansmusiken står
Husbandeth för.
ANDRA RINGEN 60-årsjubileum firar Eugmo uf & nf i samband med sin
julfest den 25. 12. Alf SneJJman håller festtalet och dess
utom underhålles publiken med sketcher, allsång, dikt
läsning och lucia. Raimo Fors ska stå för dansmusiken.
Forsby BK hade en funktionärsmiddag tidigare under
hösten.
I Kållby uf firar man julfesten i traditionsenlig stil med
sketcher, ringlekar sång och kaffeservering med jultårta.
Efteråt dans till egna förmågor.
l Lappfors har man redan haft sin julfest i form aven
kaffesits med program den 18. 12.
l Larsmo är det i år garantiföreningen för sportstugan
som ska stå för julfesten .
Lepplax nf firar sin julfest den 7. I. -84 med festtal,
hornorkester och juniorspelmän. Dansen trådas så till
tonerna av Leo Herberts.
I traditionsenlig stil uppges julfesten gå för Purmo uf
och Lillby uf som ordnar gemensamt den 25. 12. Efter
programmet dans till Ramona .
Teater Jacob har för avsikt att ordna någon form av
medlemssits mellan nyår och trettondagen.
Den 7. I. ordnar YUeresse uf julfest med sktecher, kör
sång och spelmansmusik. Dansmusiken efter program
met står Husbandeth för.
Överesse uf hade sin julfest den 17. 12.
TREDJE RINGEN Också Jeppo uf har redan hunnit med sin julfest, den 17. 12.
Dagen efter, den 26. 12. har Hellnäsnejdens uf sin julfest med långbord, sketcher och allsång. Dansen efter pro grammet är öppen för allmänheten till tonerna av Tom mys .
den 7. I. kl. 20.00. I samma veva ges också det likaledes traditionella "Trettondagsbladet" ut. Spexet kommer att ges flera gånger och efter varje föreställning ordnas dans. .
I Oravais säljer man biljetter vid uf-lokalens dörr den 25. ' 12. fram till kl. 12.30 varefter dörrarna stängs och förblir stängda. Program bjuds i traditionell stil medan kaffet serveras. Dansmusiken står Rythm-Eriks för.
I nyrenoverad lokal bjuder Västerhankmo uf till julfest den 31. 12. och lockar med långbord, julbockar och heimlaga program. Kvevlaxgillet medverkar också.
Också i Vörå har man julfest på juldagen. Programmet innehåller bl.a . sketcher, jazzdans, och kaffet serveras vid långbord. Julfesten börjar kl. 20.00 och Dancero spelar sedermera till dansen. Björköby uf Stjärnan har kombinerad julfest och pre miär på sitt teaterstycke som improviserats fram under hösten den 25. 12. kl. 19.00. Efteråt dans till Four-Set.
Övermalax ur dukar långborden den 25. 12. och bjuder på en par timmars program med bl.a. Hasse och Maj Britt Martin, sketcher, allsång och julsånger. Dansmusi ken sköts i år av Malaxgillet.
Gerby uf ordnar tradtionsenlig nyårsvaka den 31. 12. Den 30. 12. har Uf Hoppet julfest med långbord och kaf fe samt program innehållande bl.a. jazzdans, sketcher, allsång och Helsingby-kören . Dansmusiken står Sand stens för. Iskmo Jungsund uf hade sin julfest den 17. 12. Karperö uf ordnar en sluten til.lställning för medlemmar na den 7. I. med sketcher, sång och dansuppvisningar. Också Korsholms uf har hunnit avverka sin julfest den 10. 12. Samma gäller Koskö nf som ordnade en luciafest den II . 12. Kvevlax uf:s julfest går av stapel den 25. 12. och bjuder på program under ca 1-1,5 tim följt av dans till musik av Lars-Holgers med Laila. Norra Vallgrund uf har premiär på sin helaftonspjäs på juldagen kl. 19.30. Efteråt dans till Tores. Flera före ställningar kommer senare att ges av pjäsen. Juldagen är också Petsmo uf:s julfestdag. Programmet bjuder på sketcher, sång, square-dans, jazzdans, lucia medan publiken sitter vid långbord. Husbandeth står för dansmusiken .
SJUNDE RINGEN Böe uf och Pjelax uf ordnar gemensam julfest juldagen och bjuder på "mini-revy" och dans till Svängom-gäng et. Juldagen har också Harrström ut' sin julfest med teater och sång som följs av dans tiU tonerna 'av Zenith. Ännu en julfest på juldagen. Korsnäs uf bjuder på kaffe och jultårta plus diverse sketcher, eget material såklart. Efteråt dans. Molpe ur har som vanligt sin julfest i Petalax uf:s lokal den 6. I. -84. Kaffe och glögg samt sketcher,och en jul tomte utlovas. Dansmusiken står Sonor för . Dan före dan, eller den 30. 12. spelar Zenith upp till dans i Nämpnäs uf:s lokal efter program med bl.a. frågetäv ling, sketcher, sång och. dragspelsmusik. J uldagen kan man få se trollkonster i samband med Pör tom uJ:s julfest. Trollkonstnären "Mr Henry" är enga gerad och dessutom bjuder Stefan Sjöholm & Co på un derhållning. Tommys lär stå för dansmusiken. Tidpunkten är ännu oklar, men Töjby ur och Rangsby uf kommer att ordna gemensam julfest småningom.
Replot ur har premiär på sin revy den 7. l . -84. Revyn kommer att spelas i flera omgångar. Efter varje föreställ ning dans till Dansdax.
Likaså samsas Yttermark ur och YttermarkgiIIet om en gemensam julfest den 30. 12. Dans står på programmet - åtminstone.
Uf Skärgården hade fest tillsammans med syföreningen den 17. 12.
ÅTTONDE RINGEN
Också i Singsby uf:s lokal sitter man vid långborden den 7. I. -84. Programmet bjuder på bl.a. sketcher, sång och musik och jultomte. Nisses står för dansmusiken. Smedsby uf planerar som bäst en gemensam julfest med Smeds by FBK. Eventuellt datum 14. I . -84.
Den 6. I. -84 har Markby uf prickat in sin julfest. Bl.a. bjuds på sång och några sketcher. Dansmusiken står Trio Alexanders för.
Vallvik hf bjuder byborna på julfest den 6. I. -84 i for mav en kaffesits för både gammal och ung. Dessutom bjuds på sketcher och lekar, däremot ingen dans.
l Pensala drar det ihop sig till julfest den 27. 12. kl. 19.30. Långbord och kaffeservering lovar man bjuda på samt festtal av Allan Blom, sketcher, tävlingar och dik ter. Dansmusiken står Lasses för.
Wasa uf Skatila har i år som i fjol bokat juldagsafton för sin julfest där man bjuder. på sketcher, folkdans, sång och musik. Dansmusiken står Teri-Boys för.
På juldagen ordnar 8ertby uf sin julfest med kort pro gram i revystil, sång, kaffeservering och lotteri. Efter programmet dans med Roxie.
8ergö uf har också julfest på nyårsafton den 31. 12. med långbord och kaffeservering, sketcher, sånger och slutli gen dans till Christers. Malax uf har hunnit avverka sin julfest den 17. 12.
Juldagen dukar man långborden i Solf uf lokal och bju der på program i form av sketcher och sång i olika va rianter. Efteråt dans.
FJÄRDE RINGEN
SJÄTTE RINGEN
FEMTE RINGEN
Däremot har Kovjoki uf & nf gemensam julfest med marthaföreningen den 28 . 12. klockan 19.30 på skolan . I programmet ingår lekar och sketcher plus tävlingar. Dessutom kaffe och annan servering.
Uf Svanen hade sin julfest den 11. 12.
föreningar har gått samman och ordnar gemen samma julfester. Här följer en sammanställning av föreningarna och en kort presentation av programmet, mest handlar det om egna sketcher, sång och lekar, även om några föreningar har anlitat utomstående, bl.a. för festtal.
Samma dag, alltså den 25. 12. bjuder Sundom uf på sketcher, sång juniorfolkdans och olika tävlingar och le kar. Dansar gör man sedan till tonern~ av Eldorado. Tölby hf väntar en vecka in i januari, till den 7. l. innan man ordnar julfest med kaffeservering vid långbord, sketcher och sång och givetvis dans. I Vassor har det traditionella Trettondagsspexet premiär
Dagsmark ur tar sin julfest i samband med nyårsvakan den 31. 12. Dansmusiken står Lars Holgers med Laila för. . Trettondashelgen, närmare bestämt den 6. l . -84 firar Härkmeri uf sin julfest och bjuder åtminstone på diktläs ning av Alf Hoxell. Och så dans förståss, till tonerna av Titanix. Korsbäck ur var tidigt ute och julfestade redan den 3. 12. Lapprjärds uf utlovar julfest i traditionell stil den 25. 12. Dansens svängar sker till tonerna av Titanix. Samma dag, juldagen, är det också julfestdags i Tjöck Påsk mark uf. Programmet innehåller tal, sång och dans. Endel sparar man till revyn. Dans till Sandstens. Skaftung ur sparar sig till trettondagshelgen , närmare bestämt den 7. 1. -84 och bjuder på program under halv annan timme av egna förmågor . Titanix står för dans musiken. Sideby uf har prickat in sin julfest den 30. 12. och bjuder på sketcher, sång och dans, samt dansmusik med Rythm Eriks. Föreningen Brahegården i Kristinestad ordnar ingen jul fest utan satsar istället på valborg.
10
.........nöJesplatsen................................................
~( ~~00D(Q)~;a:'©l@![fj) ) JULHELGEN I PURMO
JULFEST juldagen 25.12. . kl. 19.30
Purmo Uf:s och Lillby Uf:s
MEDLEMSJULFEST .
GAMLA OCH NYA MEDLEMMAP HJÄRTLIGT VALKOMNAJ
Omväx~ande program.
Dans t.1I tonerna av
RAMONA
:~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
'~. . . . O' , 'A , ', N , ',
S"..... ~. ~
:;,j
~
Vo
~julannandag 26. 12. ~ ~ ~ kl. 20.00-01.00 ~ii. ~ ~ ~ Popu ·a·· ra ~ ~ I ~ ~.
~
Si:iUNc ~~~~~~Åldersgräns 15 år.~~~~
I I
I' NYASTE LUCKY LUKE ÄVENTYRET!
LUCITLDlI OBS! GRATIS BUSSAR.
Arr.: Kvevlax UF· Kultur· och ungdomsnämnden
PlIIIISSTlIIK Valio-Filmi FÄRGFILM
FÄRG
_ . ,...,
-~
\
11
. .
_--- _._ - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
• • • • • • • •
~
• • • •
~
• • • • • • « • + •
~
• •
~
• • • • • • • • • •
~
« •
• •
• •
• • • •
•
• •
•
~
« • • • • • • • • • • « • • • • • • • • • • • • « • • •
* •
4
•
•
•
-...
GOD JUL FÖRRESTEN, HÄNGER DU MED PÄ FESTEN?? DÄ KAN DU NU EFTER JULRUSCHEN TA EN SVÄNG I DUSCHEN OCH SLIRA UT TILL "PETALAXBUSCHEN". TY H,ÄR PÄ ALLAS OANSETTA ÄR 'S TÄMNINGE,N
*
•
I DISCOT:
J ULANNANDAG 26. 12 KL. 20-01
* BlJSSA R: 19. 15 Sundorn, Vasa bussl. 19.30 Solf Barkamo. 19.30 Långårninne Björkells Kråkbacken , Jlrop-in Vias . ' pnni Back. 19.30 Tojb) , Harrstrom, lakla~, Korsnas, Molpe. 19.30 ~asby via Y·mark, 0mark, Pörlorn o. Dahlback.
VÖRA UF:s JULFEST FÖR MEDLEMMAR OCH ORTSBOR SÖNDAG 25. 12. KL. 20-02 PROGRAM. DANS. SERVERING • LOTTERi • DANS EFTER PROGRAMMErDANSERO
. Be\akad kladf( nllnn Aldersgrans Is'år: lD~k()rl med - t orslorad parkering -
PÄ JULDAGEN 25. 12. kl. 19.30 u~pförs i NORRA VALLGRUND
"~<?MEDIERNAS KOMEDI"
sPA'H~~\ . \0'O~~\-U"~H Q. -
oY?~
(j;O 6]'
r~~~ ~
SOM ÄR SKRIV~\{\\~~ \ rRE AKTER AV FRANZ ARNOLD OCH ERNST BACt~~0s~~~ISSEaA.T A~; M!SCHA HIETANEN GJORT OCH BI~~s\~, rER TILL FORESTALLN1NGtN / FAs PER TEL. 961 i~~\~;)9.
I"r-DRES' SPELAR TILL DANSEN
w
12
-önskar
LASSES LA RS-HOL GERS MED LAILA
~onor
ENKUN PELIMANNIT
SväRfiom. GäRfiet
DANSDAX H USBANDETH
MATn VALIMiKI
BAND
JUKKAS
: NISSES
J(ORSHOLMS GILLET
KVEVLAX -
SPELMANSGILLE
RAMONA
a. .rCCK.NOPPARNA
o
RAGSVED
Kurt Lindqvist
IAnD/TEnl
ARTIST & MUSIKERFÖRMEDLINGEN
HANDELSESPL. 10 D,
TDRES V1KCOR]{URffilO
.
0&
TOMMYS
65100 VASA 10,
tel. 961·113572
VÖRÅ
SPELMANSKLUBB
13
3
K assettnyhe'e,
rV'ln••r f,ån 86de,fjll,den
HASSE OCH MAJ-BRITT MARTIN
*
70-TALS DANSNOSTALGI OBSI SUPER LANG SPELTlDI 60-TALS ROCK NOSTALGI DUBBELLÄNGD!
§1ig:JDhans * SLIPPERS * WANTONS * SHADES * SAINTS
•
BESTÄLL från : BlM-MUSIK &5730 JUNGSUND eller ring 961 -323 72
JAG BESTÄLLER MOT POSTFÖRSKOTT å 48 mk (porto ingår) D st. Hasse och Maj-Brm Martin D .... st. SUII-Johanl D .... st. Slippe,. & Wantons Namn Adress
Postanstalt
Postnummer Underskrift
• Får det lov att vara lite plommonsylt? frågar Markku Lönngren av Be,.tel och GregerLindell.
Plommonsylt bland julmenyn Alldeles såhär före jul har en intressant anrättning kallad "Plommonsylt" hittat vägen till skivdiskarna - ja, just det skivdiskarna. Ty den här gången är det inte frågan om någon ätbar sylt, men däremot nog så njutbar. Vi talar alltsom om gruppen "Plommon sylt" som gett ut sin första skiva. Denna skiva är tillika den förs ta "Maxi-EP:n" åtminstone i Svensk-Finland. Orsaken där till står att finna i att den visser ligen innehåller elva låtar sammanlagt, men på grund av de enskilda låtarnas korta längd underskrider plattan Teostos normer för en LP och kallas därför som sagt "Maxi-EP" . Även om det här är första ski van är Plommonsylt inget di rekt nytt fenomen. Gruppen som består av Bertel Lindell, gi tarr och sång, brodern Greger, dragspel och endel sång samt Bertels svåger Markku Lönn gren, elbas och även han diverse sång, har existerat och fungerat sedan -79. Uppträtt har man gjort på de mest skilda tillställ ningar, bl.a. har gruppen tre gånger medverkat i TV- sammanhang. Första tiden hade Plommon sylt en mera vuxen repertoar men efter att Baluns började etablera sig visade det sig finnas behov av mera barnkl}ltur och i dag är Plommonsylt en grupp "som spelar och sjunger för barn" enligt egen utsago . Emellertid ingår i framtids planerna att man också skulle ha låtar på repertoaren som gör det möjligt att helt anpassa sig . efter publikens ålder och intres- . sen. För halvannan vecka sedan genomförde Plommonen en "turne" i Österbotten omfatt ande fjorton spelningar på fyra dagar. De flesta framträdanden gällde daghem och barnjul fester , varvid en stor del av re
pertoaren utgjordes av låtar som finns på Maxi-EP:n . Skivan innehåller som sagt elva låtar, varav en egentligen är en saga, uppläst på vörå dialekt, som slutar i ett något rockigare tempo än sagor i all mänhet gör. I övrigt finns allt med, t.o.m. en vaggvisa. Bertels översättning av "Lapinäidin kehtolaulu" alla finska barns "Trollmors vaggsång" som därmed för första gången finns. på biunskiva, en tidigare över sättning till trots, traditionella barnsågner i nya arrangemang, en ramsa från Petalax om gri sen som "gruova se" och eget material ex. vis . "Horseboy", en visa som parodierar mjäkig
BANDBRUS LP ILUR KASSEn MED IL.A.
ROCK FM-MÄSTARNA
country & western och handlar om en som rider omkring på en ko på jakt efter en häst.
55,-
Plommonen säger själv att de undviktig att göra skivan 'desto mera invecklad än att de kan göra samma saker "live". Det är meningen att barnen ska känna igen låtarna. Instrumenteringen gör att gi tarren närmast får en rytm funktion, (ibland tycker man den är litet väl nedmixad) me dan sången och dragspelet står för melodierna, alltsammans sedan stött av Markus bas. Som säkert framkommit är skivan väldigt varierande med snabba byten mellan olika musikstilar . Det som i någon mån stör är att. ett par av sångerna känns onö digt korta. Maxi-EP:n finns förpackad i ett skivkonvulut designat av Ben Antell. En intressant ska pelse som torde stå sig i de fles ta sammanhang. John
PlRFEKIJlL.An EUER YÄ_I'
nu ... SJÄLY
BESTÄLL! ~'
NAMN: ................ -- .... .
ADRESS: ................ - . . . .
OBS! För postnings· kostnaderna till· kommer 7 mk
Svenska Österbottens Ungdomsförbund HandelsespI. 10 D 65100
GOD JUL och ETT GOTT NYTT NÖJESAR ÖNSKAR
VASA PRodukTioN
HENKKA
** **
LBF
JOMPPA
******* ons ar
** UNGDOMSNÄMNDERNAI $
GOD JUL KARLEBY KRONOBY PEDERSÖRE LARSMO NYKARLEBY
***
..
VÖRÅ ORAVAIS MAXMO KORSHOLM VASA
k
.
MALAX KORSNÄS NÄRPES KASKÖ KRISTINEST AD
14
Från Alaska till Söderfjärden
Ursprungligen hade vi tänkt banda in en kassett att ha som minne själva och eventuellt ge åt bekanta. Det var så vi tänkte från början, men sedan började vi fundera att det borde vara möjligt att göra någonting mer av dethela, berättar Hasse Martin när vi sitter i köket hemma hos hans kusin Maj-Britt Martin. . kar Maj-Britt, man måste kun na rikta sig till den breda publi ken . Alla är inte musikexperter. I ett senare skede var Hasse medlem i ett band som kallade sig "Toreros". - Vi tog namnet från en Ma landotango, säger Hasse. Då vi började med det bandet fick vi spelningar direkt. Folk gick UI för att dansa då oberoende av orkestern, oberoende av om det var ett känt eller ett okänt namn. För närvarande är Hasse medlem i "Tommys" , ett band som existerat i halvtannat år vid det här laget. - Vi är väl närmast ett mo gendansband, men vi försöker också plocka in mera hitlåtar så VI kan köra en ungdomligare Både Hasse och Maj-Britl linje om så fordras. menar att de kommer från mu Dessutom uppträder Hasse sikaliska familjer. Därifrån fick och Maj-Britt ibland tillsam allt sin början . Hasse har i olika mans på olika fester och till omgångar spelat i dansband. I ställningar . början på sjuttiotalet var han - Inte hade jag direkt tänkt med i Sten-Olas, under några år mig att bli någon artist, säger ett av Öterbottens populäraste Maj-Britt. Nu · efter kassetten dansband säger han själv. har folk ringt från alla möjliga - Underligt egentligen att v; håll Qch veltat boka oss men vi var på populära trots att vi spe har inte möjlighet att ta alla lade en så enkel musik . evenemang, bl.a . på grund av - Det enkla fungerar , inlli· · mitt jobb.
Utanför köksfönstret breder SÖderfjärden ut sig med lador som försvinner i diset denna fuk tiga blidväderseftermiddag. Vad alltsammans handlar om? Jo det är frågan om den kassett som Hasse och Maj-Britt spelat in nu under hösten, döpt till "Från Söderfjärden till Alaska" och lyckats sälja slut på första upplagan på ett par dagar. Maj -Britt tänder ett ljus som står på bordet. - Dethär fick jag igår då jag sjöng på pensionärsjulfesten, säger hon. Maj-Britt är känd i nejden sedan länge eftersom hon tidigare uppträtt på all världens olika tillstälIningai med sin gitarr och sin sång.
Varifrån kommer egentligen ti teln på kassetten? - Det finns flera bra orsaker. En låt på kassetten har Hasses bror Jan gjort, och han är ju hemma från Söderfjärden. Dessutom är vi båda hemma från Söderfjärden, en av låtarna heter "Alaska", och om man vill kan man ju se det som at kassetten inkluderar all slags musik. Bitarna kommer från olika håll i världen. Givetvis låter det som om vi vore väldigt kända men folk måste väl ändå fatta galghu morn i det hela. Dessutom måste man alltid framhålla Sö derfjärden också så kanske vi får hit litet mera vägbelysning, tillägger Maj-Britt både på skämt och allvar. Vad blir fortsättningen? Fler satsningar i samma stil? - Det beror på, menar Maj Britt. Vi kan inte göra en till om folk inte vill ha. Denhär första kvittade egentligen om den sålde eller inte eftersom vi ur sprungligen tänkt den enbart för eget behov. Fortsättningen beror på intresset bland, köpar na. - Vi diskuterade först möj ligheterna att fortsätta ifall den här första går bra, tillägger Hasse. Faktum är att det inte ligger så alldeles långt borta. Ska vi fortsätta kommer vi emellertid att satsa på eget ma terial. Dessutom måste vi ha någon som kan arrangera musi
ken. I dag är det A och O att ha ett bra!lrrangemang på en låt. Finns det någon möjlighet aU leva på det här i framtiden? - Nej absolut inte, säger Hasse med eftertryck . Man vore idiot om man trodde något sådant. Det här är en kul grej, helt en kelt . - . Underlaget i Svenskfin land är för litet, menar Maj Britt. Ska man ut måste man börja sjunga på finska. Är man född med svenska tycker jag man ska sjunga på svenska också. Bäst vore egentligen om allt kunde göras på dialekt ... Just nu ges det ut en hel del mu sik i Svenskfinland. Finns det tillräckligt med kanaler i dag? - Givetvis är det bra att det kommer ut skivor och kassetter även om det- just nu kanske kommer ut litet för mycket på en gång, säger Hasse. - Ändå träffar man folk som är musikaliska och gör egen musik men som ändå inte kommer ut. Jag efterlyser ett ställe dit jag kan gå om jag har en låt jag tycker jag är nöjd med. Nu lämnar allt åt sitt öde ifall man inte redan har ett namn, anser Maj-Britt. - Säkert finns det palts för fler tillställningar typ Talang jakten . Och kanske framförallt mera TV-program för svens
kar. Det är ändå via radio och TV man ska fram i dag. Det finns så många som borde få komma fram. Kommer ni att fortsätta med denhär musikstilen? - Jag tycker egentligen om all slags musik, säger Maj-Britt. Jag tycker jag hittar något bra i allt. Man vill utvecklas och gö ra något annat också, inte kan man ju lämna det vid att bara sjunga country nu . Det bästa vore att få sjunga med ett stor band. Kassetten "Från SÖderfjär den till Alaska", som alltså finns enbart som kassett, inne håller sammanlagt tolv låtar . De flesta sådana som var popu lära bland dansbanden i medlet av sjuttiotalet. En låt står Has ses bror Jan Martin för: "Dansbanan". En hel del nos talgi finns alltså inbakat, något som tycks ha efterfrågan. Frå gan är givetvis i hur hög grad efterfrågan håller i sig. På kassetten, som är inspelad av Nalle Scahuman i BTM studion i Jungsund, medverkar en samling garvade österbott niska dansbandsmusiker. Hur det låter? Tja, därom må var och en tycka vad han vill. Den som gillar denhär typen av mu sik gillar säkert denhär produk tionen. Soundet och låtarna borde vara de rätta. Men som sagt, en hel del nostalgi hör nog till i sammanhanget.
John
,
. - ----
15
_.- ------------------------------------- - - -- -- -- - -
,
/
I
~.
.M~O
ID EST
Mf:ItA N~C4A-
IPEN-
1"10'"
TISKA
T~ÄO
JMA~A~
OR.ÄTT
KANSKe I SoPPA~
IN-
Ä~VO~
D '(1-
-
ENHET KÄ~D
.::
,siuR-
60(.(..
LASSoN
G.RÄNS
Böl{ MAN
TÄNI(A
LÅt.I"~ MOT P~MC1A~
I
fURMO
AN vÄNOA NAVAIl.. SLÄN
KAN"€:
KItIMS·
••
OP-KRYSS
Här kommer lite huvudbry aU ta itu med i julhelgen. Som yanligt är det Pe ter Hjörknäs från Malax som är upphovsman till ÖP-krysset. Skicka det jfyllda korsordet till: ÖP PH 27 68600 Jakobstad. Märk kuvertet med "ÖP-krysset". Dragningen sker den 6. 1. -84 och bland de rätta svaren lot tar vi ut tre bokpriser. Lycka till!
-
16
-
Det var en gång en snäll liten gosse som hette Jacob Bli vens. Han lydde alltid sina föräldrar hur löjliga och orimliga deras fordringar än var, och han läste alltid sina läxor och kom aldrig för sent till söndagsskolan. Han skolkade aldrig från skolan, även om hans nyktra om döme sade honom att det var det fördelaktigaste han kunde göra. Ingen av de andra gossarna kunde någonsin flJl ~iå sig på Ut:lI gu~~en, han bar sig så unduligt åt. Han ljög aldrig, hur lägligt det än kunde vara. Han sade helt enkelt att det var orätt att ljuga, och det var nog för ho nom. Och han var så ärlig att han rent ut var löjlig. Han bar sig så underligt åt att det trotsade all beskrivning. Han ville inte spela kula på söndagarna, han ville inte plundra fågelbon, han ville inge ge positivhalarens apa glÖdgade slantar, han tycktes inte hysa intresse för snill· rika tidsfördriv av något slag. De andra pojkarna försök· te därför resonera igenom saken och lära sig förstå ho nom, men de kunde inte komma tiII någon tillfreds· ställande slutsats. De kunde, som jag förut sade, endast bilda sig en dunkel föreställning om att han "inte var klok" och därför tog de honom under sitt skydd och lät aldrig något ont hända honom . Denne snälle gosse läste alla söndagsskoleböckerna. Det var hans största nöje, och hela hemligheten. Han trodde på de snälla små gossarna i söndagsskoleböcker' na, han hyste det största förtroende för dem . Han läng· tade efter att en gång träffa på en av dem i livet, men det gjorde han aldrig. De kanske allihop hade dött före hans tid . Varje gång han läste om någon särskilt snäll gosse, tittade han snabbt i slutet för att se vad som blev av ho nom, ty han ville gärna färdas tusentals mil för att få träffa honom. Men det tjänade ingenting till. Den snälle gossen dog alltid i sista kapitlet, och det fanns en bild av begravningen där alla släktingar och söndagsskolebarn
stod runt om graven i byxor som var alldeles för korta och hattar som var för stora, och allihop grät de i näsdu kar ~om var nästan en halv meter stora. På det sättet hindrades han alltid. Han fick aldrig se någon av de där snälla små gossarna därför att de alltid dog i sista kapit let. Jacob närde en ädel längtan att komma med i en sön dagsskolebok. Han ville bli införd med bilder som visade hur stolt han vägrade att ljuga för sin mor och hur hon grät av glädje över det, bilder som visade hur han stod i dörröppningen och gav en slant åt en fattig tiggerska med sex barn och sade åt henne att göra vad hon ville med den men inte vara slösaktig, ty slösaktighet är synd, och bilder av honom då han storsint vägrade att skvallra på den stygge gossen som alltid låg på lur efter honom bakom hörnet när han kom från skolan och slog honom i huvudet med en planka och sedan jagade honom hem och hela tiden sade: "Hi, hi!" Det var unge Jacob Bli vens ärelystnad. Han ville bli införd i en söndagsskole bok. Det gjorde honom ibland en smula obehaglig till mods när han kom att tänka på att de snälla små gossar na alltid dog. Han ville leva, ser ni, och därför var detta det tråkigaste med att bli söndagsskolegosse . Han visste att det inte var hälsosamt att vara snäll. Han visste att det var farligare än lungsot att vara så där övernaturligt snäll som gossarna i böckerna. Han visste att ingen av dem ha- . de kunnat stå ut med det någon längre tid, och det plåga de honom att tänka på att om man förde in honom i en bok, så skulle han aldrig få se den eller om man gav ut boken innan han dog skulle den inte bli populär utan en
bild av hans begravning i slutet. Det vore inte mycket med en söndagsskolebok som inte kunde återge de råd han gav församlingen när han låg döende. Därför fick han naturligtvis slutligen bestämma sig för att göra det bästa möjliga av omständigheterna - att leva rättskaf fens och hänga med så länge som möjligt och ha sitt dödstal färdigt när hans stund var kommen. Men hur det nu kom sig gick ingenting bra för den snälle lille gossen, ingenting avlöpte på samma sätt för honom som för de snälla så gossarna i böckerna. För dem gick allting väl och det var de stygga gossarna som bröt benen, men i hans fall var det en skruv lös någon~ stans och förhållandet blev det rakt motsatta. När han kom på Jim Blake med att stjäla äpplen och gick fram till honom för att berätta om den stygge lille gossen som föll ner ur grannens äppelträd och bröt armen, då föll också Jim ner ur trädet, men på honom och bröt hans arm, och Jim blev inte alls skadad. Det kunde Jacob inte förstå. Något sådant stod det inte i böckerna. Och en gång när några stygga gossar knuffade ner en blind man i gatsmutsen och Jacob sprang dit för att hjäl pa honom upp och få hans välsignelse, så gav den blinde mannen honom ingen Välsignelse alls utan slog honom i huvudet med käppen och sade all han skulle bara akta sig för att skuffa ner honom en gång till och sedan låtsas hjälpa honom upp. Det stämde inte alls med böckerna. Jacob bläddrade igenom dem allihop för att se efter. En sak som Jacob längtade efter var att hitta en halt . hund som inte hade någonstans att bo och var hungrig och förföljd och att få ta honom med sig hem och skam
17 ma bort honom och känna hundens eviga tacksamhet.
Och slutligen fann han en och var lycklig, och han tog
honom med sig hem och gav honom mat, men när han
tänkte klappa den flög hunden på honomoch slet av ho
nom alla kläderna och gjorde honom till en häpnadsväc . kande anblick. Han rådfrågade auktoriteterna men kun
de inte förstå sig på det. Det var samma hundras som i
böckerna, men den bar sig helt annorlunda åt. Vad den
här gosen än gjorde råkade han illa ut. Samma saker som
gossarna i böckerna blev belönade för, visade sig nästan
vara det minst givande han kunde hitta på. En gång när han var på väg till söndagsskolan såg han några stygga gossar ge sig i väg 'ut på en lusttur i en segelbåt. Han fylldes med bestörtning, ty enligt vad han läst visste han att gossar som fot ut och seglade på en söndag undantagslöst drunknade. Han sprang därför ut på en flotte för att varna dem, men en stock rullade runt och han halkade i floden. En man drog upp honom gans ka snart och doktorn pumpade vattnet ur honom och gav honom nytt liv med sin blåsbälg, men han förkylde sig och låg sjuk i nio veckor. Men det oförklarligaste var att de stygga gossarna i båten hade det förträffligt hela da gen och på det mest överraskande sätt kom lyckligt och väl hem igen. JacoQ Blivens sade att någonting i.den sti len fanns det inte i böckerna. Han var fullkomligt förs tummad. När han blev frisk kände han sig lite modfälld men beslöt i alla fall fortsätta. Han visst att än så länge räckte inte hans upplevelser till för att bereda honom plats i någon bok, men han hade ännu inte nått den livsgräns som var bestämd för snälla små gossar och han hoppades ännu kunna förvärva vissa meriter om han kunde hålla ut tills hans tid var fullbordad. Om allt annat misslycka des, hade han sitt dödstal att förlita sig på. Han undersökte källor och fann att det nu var tid för honom att gå till sjöss sOm skeppsgosse. Han sökte upp en fartygskaptenoch gjorde sin hemställan, och när kap tenen frågade efter hans rekommendationer, räckte han stolt fram en religiös skrift och pekade på orden: . "Till Jacob Blivens från hans tillgivne lärare". Men k~ptenen var en barsk och råbarkad karl och han sade: "Ah, för tusan!" Det var inget bevis på att han kunde diska eller sköta en slaskhink och han trodde inte han behövde ho nom. Detta var nästan det mest häpnadsväckande som hade hänt Jacob i hela hans liv. En hyllning från en lära re pli en religiös skrift hade aldrig kunnat undgå att väc ka de ömmaste känslor hos fartygskaptener och öppna vägen till alla fördelar och äreposter inom deras område - det hade den aldrig i någon bok som han läst. Han kunde knappast tro att han hörde rätt. Den gossen hade det alltid besvärligt. Ingenting visade sig stämma överens med de källor han trodde på. Men så en dag när han jagade runt efter stygga små gossar som han kunde varna, träffade han på en skock av dem i det gamla järngjuteriet där de just höll på att ordna ett litet skämt med fjorton, femton hundar. De hade bundit ihop med i en lång rad och skulle just dekorera dem med tom ma nitroglycerinbwkar som de satte fast i svansarna på dem. Jacobs hjärta rördes. Han satte på sig en av de där burkarna (ty han brydde sig aldrig om att han smutsade ner sig när plikten kallade) och tog tag i den främsta hun den vid halsbandet och vände hans förebrående blick mot den elake Tom Jones. Men just i det ögonblicket steg rådmannen McWelter, full av yrede, in. Alla de styg ga gossarna sprang sin väg, men Jacob Blivens reste sig, viss om sin skuld, och började ett av dessa imponerande söndagsskolebokstal som alltid inleds med "O, min her re!" och utgör en bjärt kontrast till det uttryck en gosse, snäll eller stygg, brukar använda som inledning. Men rådmannen väntade inte på fortsättningen. Han tog Ja cob Blivens i örat och svängde honom runt och gav ho nom en klatsch i baken med handflatan, och i ett huj for den snälle gossen ut genom taket och svävade iväg upp mot solen med bitarna av de femton hundarna dinglande efter sig som svansen på en pappersdrake. Och det fanns inte en skymt av rådmannen eller det gamla järngjuteriet kvar på jordens yta och vad unge Jacob Blivens beträffar fick han aldrig tillfälle att hålla sitt dödstal trots allt bes vär han haft med att få det ordning - om han inte höll det för fåglarna. Även om det mesta av honom hamnade i en trädtopp i ett angränsande län, så spriddes resten av honom omkring i fyra städer med omnejd och därför fick man anordna fem likbesiktningar för att komma un derfund med om han var död eller inte och hur det hade gått till. Aldrig har man skådat en så vida spridd gosse .... Så omkom den snälle lille gossen som gjorde så gott han kunde men inte fick samma öde som i böckerna. Al la små gossar som gjort det han har gjort har haft samma framgång men inte han. Hans fall är sannerligen märk ligt. Det kommer troligen aldrig att få någon förklaring. Denna katastrof är lånad ur en artikel i eli opolitisk tidning, och jag skull'e nämna författarens namn om jag kände till det. -M.T.
(Till svenska av Mårten Edlund)
Historien om den
stygge lille gossen
Det var en gång en stygg liten gosse som hette Jim men om man tänker efter finner man att små stygga gos sar nästan alltid heter James i söndagskoleböckerna. Det var underligt.men inte desto mindre sant att den här hette Jim. Han hade inte någon sjuk mor heller - en sjuk mor som var gudfruktig och hade lungsot och helst skulle vil ja ligga och vila i sin grav om hon inte hade hyst så stark kärlek till sin gosse och varit ängslig för att världen skulle vara kall och bister mot honom när hon gått bort. De flesta stygga gossar i söndagsskoleböckerna heter James och har sjuka mödrar som lär dem be: "Gud som haver" osv., och sjunger dem till sömns med ljuva, klagande stämmor och sedan kysser dem god natt och knäböjer vid sängen och gråter. Men med den här gossen var det . annorlunda. Han hette Jim och det var inget fel med hans mamma - ingen lungsot eller något annat i den sti len. Hon var snarare stark och bastant, och hon var inte . gudfruktig. Dessutom var hon inte alls orolig för Jim. Hon sade att om han bröt nacken av sig skulle det inte Vara någon större förlust. Hon gav honom alltid dask tills han somnade och hon kysste honom aldrig god natt, tvärtom örfilade hon upp honom när hon tänkte gå ifrån honom. En gång stal den stygge lille gossen nyckeln till skaffe riet och smög sig dit in och tog litet sylt och fyllde på kru kan med tjära för att hans mamma inte skulle märka någonting. Och det dök inte alls upp någon känsla av förskräckelse inom honom och det var inte någon som tycktes viska till honom: "Är det rätt att vara olydig mot mamma? Är det inte syndigt att göra så här? Vart tar små stygga gossar vägen som glupar i sig sin goda och snälla marrunas sylt?" och han föll inte sedan på knä och lovade att aldrig vara stygg mer och steg inte upp igen lycklig och titt om hjärtat och gick och talade om allti hop för sin mamma och bad henne om förlåtelse och lyckliggjordes med tårar av stolthet och tacksamhet i hennes blick. Nej, så går det med alla andra stygga gos sar i böckerna, men med Jim var det underligt nog' an norlunda. Han åt upp sylten och sade på sitt tarvliga, syndfulla sätt att den var "alla tiders", och han stoppade dit tjära och sade att den också var "alla tiders" och skrattade och tänkte på hur "arg och ilsken kärringen skulle bli" när hon upptäckte det. Och när hon verkligen upptäckte det, förnekade han att han kände till något om saken och hon gav honom ett ordentligt kok stryk och själv hjälpte han till genom att skrika. Allting med den här gossen var underligt - allting hos honom skedde stick i stäv mot vad förhållandet var med de stygga gos sarna James i böckerna. En gång klättrade han upp i grannens äppelträd för att knycka äpplen, och grenen gick inte av, och han föll inte ner och bröt armen och blev söndersliten av grannens stora hund och fick inte ligga till sängs i flera veckor och ångra sig och bli snäll. Äh, nej då, han knyckte så många äpplen han ville och kom lyckligt och väl ner, och han var beredd på hunden också och slog den med en tegel sten när den kom för att bita honom. Det var mycket un derligt - inte alls som det går i de små fina böckerna med spräckliga ryggar .och bilder av karlar i frack och klockformade hattar och byxor som är för korta i benen, och kvinnor med klänningsliven högt uppe under armar na och utan krinoliner. Ingenting sådant hände i någon av söndagsskoleböckerna.
som alltid lydde sin mamma och aldrig talade osanning och tyckte om att läsa sina läxor och var mycket förtjust i söndagsskolan. Och när kniven föll ur mössan och stac kars George hängde med huvuddet och rodnade liksom medveten om sin skuld och den bedrövade läraren be skyllde honom för stölden och just stod i begrepp att slå till honom med käppen över hans darrande axlar, då var det ingen vithårig, osannolik fredsdomare som pli,)tsligt dök upp bland dem och intog en teatralisk pose och sade: "Skona denne ädle gosse - där står den fege brottsling en! Jag var på väg ut och gick förbi skoldörren då jag själv osedd såg hur stölden begicks!" Och Jim fick inte stryk och den ärevördige fredsdomaren höll ingen predi kan för den tårdränkta skolan och tog George i handen och sade att en sådan gossen förtjänade att bli ärad och att han skulle få komma och bo hos honom och sopa kontoret och göra upp eld och springa ärenden och hug ga ved och studera juridik och hjälpa hustrun i hushållet och få ägna all ledig tid åt att leka och få fyrtio cent i månaden och ha det bra på alla sätt. Nej, så skulle det ha gått i böckerna, men så gick det inte med Jim. Ingen gammal fjäskig domarstofil kom och ställde till trassel, och följaktligen fick mönstergossen George sitt straff och Jim var förstås glad ty han avskydde välartade gos sar, ser ni. Jim sade att han "inte kunde med sådana där morsgrisar". Så grovt var det språk den stygge, vanartige gossen förde. Men det märkligaste som hände Jim var den gången då han gav sig ut på en roddtur på en söndag och inte drunknade och den gången då han en söndag var ute och fiskade och råkade ut för oväder och han inte träffades av blixten. Ja, ni kan leta och leta igenom söndagsskole böckerna ända härifrån och till jul och ni kommer ändå aldrig att träffa på något liknande. Äh nej, ni finner att alla stygga gossar som ger sig till att ro på en söndag un dantagslöst drunknar, och att alla stygga gossar som råkar ut för oväder när de är ute och fiskar träffas av blixten. Båtar med stygga gossar i kantrar alltid på sön dagar och det blir alltid oväder när stygga gossar ger sig ut för att fiska en helgdag. Hur den här Jim alltid kunde komma undan är ett mysterium för mig. Denne Jim ägde ett förhäxat liv - så måste det ha va rit. Ingenting kunde göra honom illa. Han gav till och med elefanten i menageriet en tobaksbuss och elefanten vred ändå inte huvudet av honom med snabeln. Han snokade runt skänken efter pepparmyntslikör och tog in te fel och drack skedvatten. Han stal faderns bössa och gick ut och jagade på sabbaten men sköt ändå inte av sig en tre, fyra fingrar. Han slog till lillasyster med knyt näven i tinningen när han var ond, men hon låg därför inte under långa sommardagar bunden vid sängen i svåra smärtor och dog med förlåtelsens ljuva ord på läpparna därmed fördubblande ångesten i hans krossade hjärta. Nej, hon hämtade sig snart. Han rymde och gick slutli gen till sjöss, men han kom inte tillbaka och fann att han stod ensam och olycklig i världen, att hans älskade an förvanter sov på den lugna kyrkogården och att hans barndoms i vildvin inbäddade hem störtat samman och förfallit. Äh nej, han kom hem full som en alika och tog in på polisstationen det första han gjorde. Och han växte upp och gifte sig och fick stor familj och slog en natt ihjäl dem allihop med en yxa och blev rik genom tlist och bedrägeri. Och nu är han den mest djä vulskt elaka skurken i födelsebyn och är allmänt aktad och tillhör lagstiftande församlingen.
'" En gång stal han lärarens pennkmv, och nar han blev' rädd att det skulle upptäckas och han skulle få stryk, gömde han den i George Wilsons mössa - fattiga änkan
Man ser alltså att det aldrig har funnits en stygg James i söndagsskoleböckerna som haft en sådan tur med sig som den där syndaren Jim med sitt förhäxade liv.
W*****'
~~~~'~
s
18
Föreningar!
t'öreningar - ni kan ansöka om renoveringsbidrag ännu, ro par Erik Häggman från .' SU- kansliel i Helsingfors. Tiden för ansökningar ulgår 31. 12. 1983. Bilagorna liII an sökan kan bifogas ännu fram liII 31. I. 1984. Ansökningarna inlämnas liII Undervisningsminisleriels ung doms byrå, Alexandersgalan 15 B, 00100 HELSINGFORS 10. Se ÖP nr 47!
'.
DE ANDRA UF- R.EN INGARNA HAR DET MVSIGT VÄR.R.E! BV AFTNAR OCH SW I NG AFTtJAR MED DU ILADE BOgD) ALL SAI\JGER, UNGfX)(Vl(; KÖQ.ER./
PINK & BLUE
LJUS OCH GLI nER!f
.p~
HILL
Wasa uf Skatila på väg mot seger småningom Det blevandraplat s i å r . be rättflr Henrik Ingå. en av de tre i Wasa ur Skatijas lag som för svarade fjolårets tr edjeplacer ing i årets upplaga av FSU :s fragesport final, - I fjol blev vi Iredje, i år and ra . näsla år borde vi rimligivis ,i nna om del forlsäUer såhär. 1'lIru lsaU aU vi lar oss lill final l II a rl .
L
l I
..
hlev det allt så e n andra , t re poäng efter seg rand e i bygdens vänne r I.: nsb y som re presenterad e nd, Före sän d ninge n gästa t äv la nde och sup po rters .bygdens vänner i Sibbo. Je täv lande ha nn tillbringa j o minuter inna n det bar till studion. va riir å n rin a'sederm era skull e direkt las.
Ic nrik tycker att frågorna i
finalen var av ganska annortun da typ än de som förekom vid den regionala uttagnin ge n . - Jag lycker aU frågorna i re gionaluuagningen var mera ak luella och - ungdomsinriklade_ De var mera mOliveradc all fundera på. Dessulom var sva ren enlydiga. I molsals liII exempelvis frågan som byggde på en panlomim i finalen_ Vi svarade "näibindare" då del skulle vara "skräddare" _ Hur som helsl är del svårt all få en I)'diga svar på sådana frågor. Sådanl kunde undvi ka s. Dct skulle göra del Irevligarc fiir domaren också. - Vi kommer igen niista ar . slular Henrik . som inle tar d l'! så hårl aU man irile \'aon_ Del hade \'i väl inle rikligl tänkioss heller för den dt'len ... Men näsla år_
FAl\!
är en sånggrupp som uppstod i samband med nyårsrevyerna i Karleby uf för tre år sedan. Gruppen har sedan dess arbetat i litet olika sammansättningar, för närvarande består den av Katja Johnsson, Alf Mylläri, Annika Mylläri och Kenneth Å gren alla från Karleby. Gruppens repertoar upptar i dag ca 50 låtar, allt från gamla jazz-standards till dagens pop musik . , Allt är specialskrivet och arrangerat för just den här gruppen och för det speciella "sound" som gruppen arbetar med. Bakom arrangemangen står gruppens kapellmästare Alf Mylläri . Den nu aktuella singel-skivan upptar två nyskrivna låtar, Ka bastone och Tigerlike. Den första kan närmast betecknas som en lyrisk ballad, medan den andra representerar en jazz-funky-stil. Skivan är gjord som ett skol ningsarbete av elever och lärare vid Lappfjärds folkhögskolas musik linje. Inspelningarna är gjorda i skolans egen studio medan skivan är tryckt av Finn wox i Helsingfors . Skivan distribueras via mu sikhandlarna, bokhandeln -och via skivdiskar i olika affärer. Producenter för skivan är Alf Mylläri och Fritz-Olle Slot te, den senare svarar också för texterna .
Jul på en
österbottnisk bondgård Vi får följa julfirande under fyra generationer på en bondgård i Bertby, Vörå . Redaktör: Ann Mari Häggman, arkivarie vid Folkkult ursar kivet. Julen är vår mest tradilions bundna högtid , Ändå har julen förändrats mycket bara under de senaste fyra generationerna, Vi har skalat bort traditioner, som mist sin betydelse och vi har lagt oss till med nya seder - till dem hö r adventskalendrar , lucia, jul pap peren och de färggr a nna elek triska lam porna. I Bertby i Vörå bor Arvid 011 q vist. Ha n gå r på sill sjullioåt tonde ar. Gärna minns han sin barndoms jular. Julottan och fä(den till kyrka n med häst och
o Vi följer med julfirandet i fyra generationer på en bondgård i Bert by i Vörå. På bilden fyra generationer Ollqvist, farfarsfar Arvid, far far Helge, pappa Martin och pojkarna Harry och Krister. Redaktör för programmet är Ann-Mari Häggman. Radion kl. /4.00. släde var julens höjdpunkt. Facklorna brann och ljusen lyste ur aHa fön ster. Julförberedelser na tog lång tid. Om kvällarna ar betade gårdens folk tillsammans vid brasans sken . Arvid minns att man också anv änt pärtbloss för att bättra på belysningen. Samhällsutvecklingen och den höjda levnadsstandarden kom med tiden att sätta sin prägel ock-
så på julfirande. I dag strålar gra nen grannare än någonsin och bordets överdåd vittnar om väl stånd och inlernationella kontak ter. " Folk förstå r inte hur bra de har det" säger Arvid. " De brå kar fast de har det bra. Det bar nog mera frid över jularna förr". Arvids son Helge oeh sonso nen Martin har också ägnat sig åt jordbruket. Lördag 24. 12.
19
. -".._---------_._------_..:..-_----------------------= Nöjesarrangörernas och orkes· testrarnas egen nöjesförmed· ling.
1111• •'11'
REPLOT FÄRJFÄSTE • HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH BANDSPELARE
HandelsespI. 10 D 65100
Vasa 10, tel. 961·113572
Tel. 961·38 020
Säljes förmånligt litet använda SLALOMSKIDOR olika längder, 175-190 samt skor i perfekt skick. Tel. 961-53117.
-
för allt emellan rockkonserter och friluftsmöten
•••••••••••••••••
Roberts rike
Varje år natten till julafton Robert Ach[(!n i Vörå sitt trogna sto Poika-Stjärna för "kibickan", och åker en sam ut till Hyppon, ett torp i Tuckorskogarna där Roberts förfäder bodde och verkade i många generationer . I dag har Robert restaurerat och odlat upp endel av torpet, och kan i lugn och ro avnjuta sitt julkaffe i sin lilla stuga så fort han fått upp eld i spisen. Därefter tän der han sitt julbloss på ruinerna av det hem där hans farmors mor kokade gröL Då solen går upp återvänder Robert hem, och när vi nu får ta del av fil men om hans lite annörlunda julfirande har han redan hunnit till julbönen i kyrkan. Redaktör är Bertel Lindell. TV 1, 24. 12 kl. 16.40.
~pänner
GOD ITALIENSK
MAT
DU!
J)IZZ~RJ$
din motor QUAKER
NÄRPES - NÄRPIÖ
TEL. 962 - 43140 PUH.
T"ICIr~OCh~bI
1CIIoe ....... ~~1
STATE
för
länger motorns livslängd
Eriokson & Erickson Karlav. 3 VASA 961-120311
Rättelse Richard Ahlskog i · Nykarleby meddelar att hans uttalande i förra veckans ÖP var felaktigt.
- Jag sa aldrig under interv jun att NUFS skulle ha bildats av ekonomiska orsaker. När vi bildade NUFS 1967 visste vi in te hur dansverksamheten skulle avlöpa ekonomiskt, .säger Ric hard.
sound check 967 • 73037
......................,
Fö'm~nl!9a
:
TILLBEHOR o. RESERVDELAR
: : :
:
: :
autosähkö· biielektriska :
: SVEN NORRGARD: : Sepänkyläntie
eSmedsbyvägen:
•• • : 961·114 951 65100 10 :• :.....................:
Vaasa
INHEMSKA o.
INTERNATIONELLA
ARTISTER
..
VASA PRODUKTION. 961-119920
VASA musikbranschens specialaffär
_IIIII~_III~TKÄKATU41STORALANGGATAN
65100 VAASA - VASA Hj n 110 159
PRESENTER
Kermik, porsl,i n, skämtartiklar m.m.
I
])re~ellt~iilllJre'l Inneh lena Wilson
T., 96;>41 4;>3
Källarvåningen under
Mode Ulrika Närpes
RESEBYRÅ
INGVES RESOR
I\jr.RPES
TEL . 962·42048
• Susanne Sa/mela
• Bengt Frid/und
Oravais uf satsar på mode Oravais UF 'h ar prövat på nåt så pass uppseende väckande som modeshower på sistone. NU senast uppträdde man på KäJlaren i Jakob ~tad, på Orendis i Oravais och på Döbeln i Nykar leby med en modevisning med tonvikten lagd vid collage-kläder för ungdomar. - Att öva in showen och att uppträda med den var nästan som att jobba med revy, säger Gunvor Häggman, modeshowens huvuddragalre. Oravais UF har också tidigare sysslat med modevisning. l vå
ras hade Oravais Folkdanslag modeuppträdanden .
- Men det var mera en klas sisk modevisning, säger Gunvor Häggman . - Tidigare fick vi alla Ora vais-företag att stå som sponso rer bakom modevisningarna, · men i år blev det tidsbrist så vi hann inte få med alla företag . Den senaste modeshowen ö vades in på en ve~kas varsel och ideen till showen fick Gunvor när hon fritansade som modell åt en dansk klädfirma i Stock holm. Oravaisgänget strävade efter att hålla en fartfylld modeshow och visst lyckades man hålla högt tempo. Ett tempo som accelererades från gång till gång . När man
uppträdde i Jakobstad gick klädbytena på 1 minut, vid vis ningen i Oravais klarade man bytena på 40 sekunder och vid de slutliga visningarna i Nykar leby var man nere i 30 sekun der! De 12-13 föreningsaktivis terna som jobbade med mode showen lyckades samla in knap pa 4 000 mark till Ungdomsfö reningen på de tre gånger man uppträdde. - Jag tror faktiskt att vi skulle kunnat köra showen ett bra tag till, säger Gunvor. _- Det finns en tydlig efter frågan på program typ mode shower och kommer också i framtiden att satsa på ,l iknande visningar.
•
..
â&#x20AC;¢
....