Österbottniska Posten (ÖP) nr. 51 1984 by Österbottniska Posten

f2l

Torsdagen den 20 december 1984 --------------~-------------------------~

------ .

••

Julens

...--_.-

Svenkfinlands Watergate

~lagokör

I senaste nummer av. Svensk framtid (organ för Svensk Ung

dom) kommenterar förbund sordförande Kjell Wstermark Mittenförbundets affärer och Studentbladets avslöjande artikel Sålunda:

Till de äldre familjemedlemmarnas del i klagok ören hör att ständigt

påminna. om a tt ingenting är som ron. Att vi har det alldeles tör brajä.mrQrt

med hur det var då de ~ unga osv.

" För ett par veckor sedan slog en anonym skribent upp påståenden om M ittenförbundet s eko nomi i Stu dentbladet. Man gjorde gällande att medlemsantalet inte längre stämmer. Det är naturligtvis att beklaga att den politiska aktivitet en bland ungdomen pendlar och att Mittenförbundet sett sig tvunget att lägga ned sin verksam het nästa år. Det är också mycket beklagligt att den anonyme avslöjaren låtit påskina att pengarna skulle ha använts till brännvin och taxiresor. Om han bemödade sig att se på ve rifikaten skulle han sett att så inte var fallet. Den skandalomsusade"skugg revisionsberättelsen" är bara e!l pap per som visar all revisorerna var noggranna och tog sitt uppdrag på allvar. Skribenten .\ om har avslöjar dessa oegentligheter kan dessutom förvän tas ha egna politiska ändamå!senliga synpunkter på spel. Della bevisas i synnerhet av det subjektiva sätt på vilket denna artikel har lagts fram ."

ill julen hör att man skall beklaga s ig. Man skall rördöma det kommersiella inslaget i julfirandet. att julglädjen förbytts i k öpglädje och att de rackarnatill köp män skor sig på vårt behov av julstämning. Till husmoderns roll h ör det a tt beklaga. sig över allt julstöket. Det skall dras långa'verser om allt bakande. städande och matl~ng de måste hinna med. Och så förstås, hur mYQket kalor ier de måste sätta i sig under julfi randet. Till husfaderns. del hör att han skall klaga över hur dyrt det blir att fira j ul. Och h u r onödigt det egentligen är. Och så den förbaskade granen man måste släpa in . För att nu inte tala om allt springande av och an hos släkting arna under h elgen. Barnen skall beklaga sig över m ycket prov för e j ulen. Om t rista julfest program och naturligtvi$ över att det intebju ds påJlågon ordentlig mat. Det vill säga om de h ör till ett hushAll där man fortsättningsvis trakasserar den nya gen~rationen med a tt tillreda lutfi$k'och risgrynsgröt.

Präster och prelater skal beklaga sig över att J;lläUniskorna viljer att sttta

framför TV:n och kikapå Kalle Anka tör etthundraelfte gången isWIet {'or

att gå på j ulbön. Julottan är förstås välbesökt, men dA m åste ju prelaterna

beklaga sig över att de inte ser församlingsmedlemmarna någon annan

gång under året.

Brådskan är ett fenom en Som lär skall höra ihop m ed j ulen. Alla har

brått. Det skall kÖPas julklappar, hamstras mat. sändas julkort, städas och

naturligtvis - klagas över hUr onödigt allt e~ntligen är.

M e n allt dethär klagandet skall vi'inte igna oss å t här. • Det.. som inte vill baka, gå på besök. städa, handlaJulklappar, äta för mycket. (eller lu tfisk) behöver inte göra det. Vi lev6r ändå i ett fritt land. Eller hur? Skall det vara någon ide med allt det man sWler till m ed inför julen, måste man ju göra det med g lädje. !J'yc ker man inte om det man gör, kan man ju lika gärna glömma bort alltih. . .. Eller som det uttryckes l den gamla ~ "Lite glader om be , . ,"

vi.

Ett vikti~ 1Ba~ l jlllfiralMlet ir 11ll1ap"" uq clom8t&Jte1liqarDM J1IIIMter. Pi. . . . . 0I'tw ItUr dat åreiB stora .....mc lIR ltyItor 8Ch \ltf17äaM"....,. .......m ... ÖYer. .

WlftRM ~tm"'Plltil'etWri'n"",,,,~

.F olk-Rock KulteB kriDg de. rHIIIIDds sveBllka rocka ir Ilet just iIt gen anBB Aa Eld Higpuul som orkar med. Kustrockspro jätet bar också tappat sugen. lf,ieI pv _ ut eB LP tir tvA '" de fyra ....... vifIIMIe sej .... n_ st " t SWena. I . . . . . . . . . . tvi-4n ..... . . . . gnWer_ ...... sj...... " det ..1118••ssveDSka IISIl,riket L41..... AIIIMe sveRlk. reduIre tir . . de . .

JUlf........ - - ... foIkoollMu. . ~ ordiDarie led 00llMt fbma aU _ _.Wl UJ.aI-foJbt . .

"Det finns faktiskt några' alkohol och taxikvitton i Mittens bokföring. Dom härstammar från olika besök av inbjudna utlänningar (nordbor & sovjetmedborgare) som gästat för bundet i samband med seminarier och andra liknande träffar. Internati onella kontakter är ganska vanliga inom politiska ungdomsorganisatio ner. Ganska nödvändiga också, åtminstooe för dem som värdesätter vänskapliga internationella kontak' ter (det gör ju inte alla, förstås ..).

. . . . . . . . . . . . .v .......

kriU blir vl-1obJeJl u ••~ ....

Jdnp~.

På redaktionell plats i samma tidning gör signaturen "Gissa vem" följande konstaterande:

till .... ajert - .... 1siRa killa re·. . . . . . . . " . . . . . . ...

• apeh' Ir. Me-. tie

dsr....... ,...... VuIl,""1

. .. . .88V. . .

r..;-r....

Nu är ju inte alkoholutgifter stats understödsberätligade. Mittens stats understöd utgör ca 60 "10 av inkoms terna , så man har kunnat bjuda sina gäster på ölet ifråga för egna pengar, inte statens. Taxiresor och alkohol förekommer för övrigt inom alla ungdomsorgani sationer. Mitten torde inte höra till de värsta ... Att veta hur många medlemmar en ungdomsorganisation har är inte det lättaste. Det kartotek som omtalas i Studentbladet är Mittens postnings Iista, dvs de personer som är så akti va att de genom personliga brev in formeras om förbundets verksamhet. Resten av medlemmarna är det me ningen att lokalavdelningarna ska hålla reda på . "

Mårten Johansson, tidigare SU ordförande, tar upp fallet i sin kolumn, "Kulramen" i Öster bottningen: .. De politiska ungdomsorganisatio nerna har inte makt all locka med lemmar med, Deras styrka ligger me ra i all ifrågasälla makten och i all resa nya krav på samhällsutvecklin gen. Det arbetet kan engagera, men det verkar som om de politiska ung domsrörelserna i landet tappat su gen. De finlandssvenska ungsos sarnas centralkommitte (SK) hörs in te mer ocnSvensk Ungdom håller på att tappa greppet om politiken . Man kan nästan fråga sig om inte åklagarväsendet tagit över en del av de politiska ungdomsorganisatio nernas roll i att ställa partierna till svars för politikens innehåll."

I Studentblådet går chefredaktör Rabbe Weber till försvar mot den protestström som följt på tidnin gens avslöjande artikel. Weber konstaterar all en tidning har rätt

att skydda sina källor. We ber påtalar att den konstiga vänc!ning fallet har tagit sig och avslutar med att dra en mycket riktig slut sats: "Det mest betänkliga i den storm som blåst upp är emellertid hur själva sakfrågan kommit skymundan, I jakten på de "skyldiga" - inte bland uppgiftslämnarna - har den debatt vi hoppades kunna väcka helt glömts bort. Mittenförbundet är ju knappast den enda organisation, som på falska grunder erhåUit statliga pengar. Missbruket är troligen väl ut brett också bland övriga politiska ungdomsorganisationer, av vilka de flesta saknar nämnvärd verksamhet i dag. Samtidigt som miljoner av stat liga medel går till avlöning av ung domspolitiska "tjänstemän", käm par yngdomsföreningsrörelsen, scou terna och olika religiösa grupper med Stora ekonomiska problem. De pen gar Mittenförbundet, Tuhatkunta, SONK, SOL m .fl, erhållit skulle sä kert vara i betydlgt bättre använd

~ __________________________________~T.. ==.~.~.=.~n~.=c=em="~l~~~~------_______________________~~

I~e~ ~ ~~ I;~;;;~:;;;e;: Till alla ungdomar FSU-frågesporten från 1U-100 år 20-årsaldern, blodpropp efter p piller, infektioner efter spiraler, könssjukdomar som gjort dem sterilo, säger hon. Hon anser att det nu är dags att kvinnor sätter värde på den

"Nyligen besöktes vårt land av egna kroppen, haller på sig och

en av världens mest stridbara fe är återhållsamma med den enda

minister, den australiska för kropp de har. Den berömda för:

fattarinnan Germaine Greer. I fattarinnan skräms över den

sin bok i början av 70-talet giek myckna hopplösheten hos den

hon in för fri sex. Nu har hon moderna ungdomen. "

tänkt om och kommer med en

Axel Liljendahl,

bok med det motsatta budskapet Kovjoki ont återhållsamhet.

- Om vi kunde skapa en ny

moral där oskuld blev till mode

j-flraJl'eSllor.ten re"re.tPIi,IPI·l1Ll'.t (J'<I~·rh.>h~·n av likt runda glasögon vore mycket Isabelkl Pörn, Henrik Ingo, och Anne Sundholm. vunnet, säger hon i en tidnings

intervju.

Hej, du Jeppis-Virtanen! också Geta UF från Alands Ung Senaste söndag var det dags - Jag vill återinföra kyskhet Skriven rad till en Jansson för domsförbund hade kommit upp igen för FSU-finalen j frågesport. och återhållsamhet i sexuallivet. sk~js skull. till samma antal poäng. Därmed Finalen där ett lag från vardera Jag har träffat alltför många un OP har min adress. blev det delad seger för Kimito utav de fyra landskapsförbunden ga kvinnor, totalfördärvade för "ÖP förenar" livet med underlivscancer redan i UF och Geta UF som båda erhöll möttes direktsändes j TV i "Sön-

Anhåller om plats i ÖP för föl jande klipp ur tidningen Hemmes vän nr 46/84, som en kommentar till en ledare för cirka två månader sedan.

WANTED!

dagsöppet" .

Action i bild!

Till ÖP:s redaktör.

Arets FSU-final var en mera fartfyIJd och jämnare tillställning än de två tidigare års finalerna. .Bland annat medverkade Carola Häggqvist något överraskande i Storklas och Lillklas _ _ _ _....._ ....................._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ programmet. Och vad jämnheten

Nu vill vi ha in en idolbild på ACTION i ÖP! På hela sidan, med autografer.

Mr. Richard Amosah P.O. Box 125 Agona Swedru

·GAHNA

Ålder: 16 år

Inressen: Musik, simning,stran

liv, idrott. tennis, dans och ut

byte av gåvor.

Mr. Loko Sharma

P.O. Box 1214 Kathmandu

NEPAL

Ålder: 27 år. Intressen: Brevväxling, actionfil mer, musik, fotografering mm.

ning hos de opolitiska rörelserna, vil ka bättre lyckas engagera ungdomen i sin verksamhet. För att uppnå en rättvisare för delning behöver vi en debatt. Också i St udentbladet."

I Vasablade/ kommenterar Ber/el Nygård: . "Nu är alla eniga om ett Mitten förbundets död bara är ett exempel bland många på ett förändrat klimat. Politiken och samhällsengagemanget är inte längre. och det är förvånans värt få debattörer som beklagar det ta. Den gamla radikalismen har över vintrat inom ensaksrörelserna och bland de gröna. Men det är inte många som gråter då den ena ung domsorganisationen efter den andra kastar in handduken."

Nygård avslutar med att kom mentera Björn Månssons inlägg om att MiUenförbundets uppgift varit att i bästa ordningsmanna stil ta vänstern i örat då den gått till överdrift.

Mr. Alfred Sarpong

c/o Amosah

P.O. Box 125 Agona Swedru

GAHNA

Ålder: 18 år Intressen: Simning, dans, ten nis, fotboll, frimärken ,vykort läsning och brevskrivning.

"Var det inte mera än så var det täm

ligen likgiltigt.

Men om man menar att förbundet

stod för något utöver de politisk

polisiära uppgifterna, kan man tycka

att det är nu i dag som eventuella arv

tagare och nyskapare skulle aktivera

sig. Vi lever i en tid då decentra

lismen och jämlikheten är ute, medan centralismen, koncentrationen och effektivitetstänkandet är inne. Motrörelserna borde inte sitta och vänta på nästa politiska konjunktur topp utan jobba för att fylla ut våg dalarna och peka på alternativen re

dan i dag."

Hufvuds/adsblade/ värderar

Björn Månsson förbundets insat ser såhär: "'Mittenförbundets smått historiska uppgift blev att. i ett skede då väns tern inlett politiseringen av skpl- och studentvärlden. organisera en ideo logisk och politisk motattack. som även mycket snabht gav resultat. Mitten tog över initiativet. inte bara politiskt-organisatoriskt utan även ideologiskt. Det sistnämnda var självfallet inte enbart förbundets för tjiinst - det "Iag ju i tiden"'.

beträffar så var det jämnt så det förslog. Kimito UF från Abo lands Ungdomsförbund utropa des som segrare, men vid kont rollräkningen visade _det sig att

14 poäng, trea _blev Wasa UF Skatila från Svenska Österbot tens Ungdomsförbund på 13 poäng, och fyra Mattbynejdens UF från Nylands Svenska Ung domsförbund, på 12 poäng. . I de segrande lagen deltog föl jande personer: Kimito UF: Taru Semberg, Joa kim Lönnroth och Kenneth Vuo rinen samt Geta UF: Mats Jans son, Ramona Jansson och Kjell Bengtsson.

Yrkesskolans lucia

~~;.~!::ll

SkuUedu vilja jobba i Reykjavik i sommar? El ler varför inte i Oslo,Kö penhamn eller någon an nan nordisk stad? I så fall ska du begära brosc hyr om Nordjobb -85. Det är ett sätt att för verkliga drömmen . Omkring tvåtusen ungdomar i åldern 18-25 år kommer i som mar att beredas feriearbete inom ramen för något som kallas Nordjobb -85, startat på initia tiv av den så kallade Gyllneham margruppen. Den verkar för ett ökat ekonomiskt samarbete inom Norden och har nu också kom mit actt tänka på ungdomarna. Projektet går ut på att ungdo marna under sex till tolv som marveckor ska ha möjlighet att arbeta i ett annat nordiskt land än det egna. Enda villkoret är åldern och att man är nordisk medborgare. Volvo. Asea, Norsk Hydro, Kreditkassen och Nokia var de första företagen som visade int resse. I Vasa deltar bland andra Strömberg, Wärtsilä och Vasa kvarn. Arbetsuppgifterna varierar från löpande-band arbete till avancerade kontorsjobb, berät tar Ulla-Maj Kukkonen på Nor diska Informationskontoret i Va sa. - Men ungdomarna ska inte bara jobba. På fritiden kommer det att ordnas olika utflykter och andra evenemang så att de lär känna orten och andra ungdo mar. Dessutom kommer företa gen att ställa upp med särskilda handledare, säger hon. Lön utbetalas enligt värdlan dets lönesättning. Inkvartering sker dels hos familjer, dels ilä genheter, studentbostäder och på vandrarhem. Hyran betalar ung domar har att välja emellan är - Men vi försöker förhandla fram rabatter hos de nordiska flygbolagen och rederierna, säger Ulla-Maj Kukkonen. De orter som finländska ung domar har att välja ewmellan är Göteborg,Stockholm, Västerås, Oslo, Porsgrunn, Stavanger, ÅIborg, Århus Köpenhamn och Reykjavik.Broschyren utkommer vid årsskiftet och sista anmäl ningsdag är 22 februari.

~ Osterbottens centralyrkesskolas egen lucia Susan Silversten med tarnor och tomtar uppträdde inför skolans elever och personal i sam band med fredagens morgonsamling. Tärnorna är fr. v. Mikae/a Fin ne, Jo~~nna .~ide, ChamiUa Backman, Vlle-Britt Eklund, Maria Haga

och Liltan B]orkman. Tomtarna är fr. v. Anette Berg och Mona Sund Trots den dåliga snötillgången man. har dock julgubben även i år be

Lillby uf erbjuder julgubbsservice

Kovjoki uf först med att nå målet Kovjoki uf har som första före ning kommit till uppsatt mål i ÖP-kampanjen. Totalt 31 prenu meranter finns i Kovjoki, det in nebär en täckning på 36,5070 av de svenska hushållen. Det är Sonja Andersson och Gun-May Liljedahl som varit fli-

tiga ombud.

Det är inte bara i Kovjoki där man är duktig. Även i södra Vallgrund har Maria Nybo fyllt sin kvot. Maria har fått 42 prenu meranter vilket ger en täck ningsprocent på 34,4%. Kampanjledare Ulf Johansson uppmanar alla ombuden att sän da in de prenumerationslistor som är klara. Allt för att få en smidig övergång vid årsskiftet.

slutat betjäna Purmoområdet, främst tackvare att innevånarna i år varit jämförelsevis snälla mot varandra. På grund av det dåliga slädföret har dock julgubben framfört en stilla önskan att hu gade abon'eQJer i god tid i förväg skall ta kontakt med LilJby UF tel. 71 147 kvällstid. Ungdomsfö reningen kommer i år att fungera som julgubbens manager. Detta för att den lämpligaste resrutten skall kunna utstakas i förväg.

'If1II_ "'"

21_'" 1114

~JCJCnss•••~~JCJCJC~JCJCJC"nss.......u._.c••••,"".......~·"

••

rna omo pnas om Julen är bokens högtid. Vad är skönare än att i svartaste vintermörker krypa ihop intill julgra nen eller under ad ventsstjärnan med fa voriten bland de små hårda paketen - en fängslande, spännande, rolig eller kanske ro mantisk bok. I bokhandlarna når försäljningen sin kul men nu. I år är det klas siliema som går mest åt på ungdomsavdelnin gen, men också nyheter som Maria Gripes " ... och de vita skug gorna i skogen" säljer bra. Tilläggas bör kan ske att det är föräldrar och vuxna släktingar som väljer julklapp shöckerna. SkuUe ung

•

om Igen domarna själva få be- , . stämma blev det väl Wahlstöms ' pocket för hela slanten. - Wahlströms pocketböc ker kan man inte kalla litterä ra precis, men inte' ska man hindra ungdomarna att läsa dem för den skull. Huvudsa ken är att de läser, för att få vanan inne. Sen hittar de nog själva fram till den bättre lit teraturen, säger Maj-Lis Lindholm på Montins bok handel i Vasa. Inget fel på Biggles och Kit ty alJtsA, men själv skulle nog Maj-Lis Lindholm välja helt andra böcker om hon skulle köpa julklappsböcker åt ung domar i de lägre tonåren. - En flicka skuUe få Maria Gripes " •.•och de vita skug gorna i skogen". Pojkar kan också mycket väl läsa den, . men de tycker kanske att den ser lite löjligt romantisk ut. En pojke i tolv, tretton års åldern skulle Maj-Lis Lindholm ge till exempel en bok av Lloyd Alexander, som skriver i scien

ce fiction-stil. En lite äldre poj ke skulle kanske få böckerna om Tom Sawyer och Huckle berry Finn av Mark Twain, el ler Walter Scotts Ivanhoe. ~ Mark Twains böcker bor de de visserligen ha läst redan som trettonåringa, det gjorde i alla fall vi. Men det kan man in te vänta sig av dagens trettonåringar , de ger sig inte tid att läsa så mycket. De har video och TV och allt möjligt annat att ägna sig åt. Ja, det var andra tider förr. Ännu på sextiotalet kom bar nen till bokhandeln med sina föräldrar för att köpa böcker för veckopengen, minns Maj Lis Lindholm. - Det skulle inte hända idag. Veckopengen ska räck till så mycket och den har inte stigit i takt med allt det andra.

• • •

d et svenska Opal. - De satsar verkligen på kvalitet, tänker på allt. Här till exempel en bok om en mörkhy ad flicka, det hör inte till van ligheterna. Så har de böcker med stor stil för ungdomar som inte är så vana vid böcker eller av någon ,annan orsak har svårt att lasa.

Opal har också en översätt ning av den finskösterbottnis ka författaren Hillev Salmi nens "Time out". I övrigt är det ganska tunnsått med över sättningar från finskaln på bokhyllan. Maj-Lis Lind holm förmodar att det beror på att det inte finns tillräckligt många översättare.

• Klassikerna popu lära • Ros dl Opal Ett förlag som Maj-Lis Lid holm vill ge en extra eloge är

Nytt .för i år är att så kallade mån-pockets nu också finns på ungdomsavdelningen för drygt tjugo mark. Där finns bland

andra "Det lilla huset på prä rien" , och Kerstin Sunds "Bo ken om Marie". Populärast just nu är kanske ändå de gamla klassikerna. Kulla-Gulla, som varit populär sen sextio-talet säljs nu som aldrig förr. Likaså "Sju sys kon" och "Unga kvinnor". - Det är väl föräldrarna som vill att barnen ska läsa samma böcker som de själva tyckte om som unga. "Unga kvinnor" läste jag själv på fyrtio-talet och många har läst den efter mig, säger Maj-Lis Lindholm.

• "Fame" läses gärna Också Farne och andra böc ker som är bekanta från TV säl jer bra. Nästan oroväckande bra, tycker Maj-Lis Lindholm. Hur ska vi få fram de andra böckerna när det bara frågas efter radio och TV kändisarna, undrar hon. Andra författare som Maj Lis Lindholm nämner är Mic hael Ende, Bo Carpelan, Gunil la Linde och Stig Ericson. För äldre ungdomar finns serien Ung nu med bland andra Wi derberg, Brattström och By lock. - Men det här är bara några plock. Det finns massor med böcker, böcker för alla. Det gäller att få ungdomarna att lä sa 'dem, säger hon. BIRGI1TA STRAND

Guiness rekordbok överlägsen etta Skönlitteratur i all ära. Oslagbar etta bland julk lappsböckerna är ändå Guinness rekordbok. - Det är de vetgiriga ungdomarna som vill ha den. Ja, det händer till och med att de somnar med dem om kvällarna, säger Maj-Lis Lindholm, bok försäljare i Vasa

l tio elva års åldern hittar bar nen till ungdomsavdelningen. Som sextonåringar övergår de till vuxenböckerna, säger Maj Lis Lindholm.

~ ________________________________________T_o_n_da_g_e_n_d8_n_2_0_d_8C_8_m_b8_r_l_n_4________________________~___________~~

.....

o Många

är de böcker Aina Beijar hunnit läsa under sitt snart åttioåriga liv. Nu blir det mest tidningar, men så läser hon dem också praktiskt taget från pärm till pärm.

Så var det förr:

När inget annat fanns läste hon

bokryggar och 25-öresromaner

Förr var det inte lätt för den läshungrige. Böcker var onödig lyx på en 'bondgård. Dessutom ansågs det att de drog de unga bort från läxläsning och nyttigt arbete. Snart åttioåriga Aina Beijar i Kar perö minns hur hon som ung smygläste i kamma ren med en filt för dörren till långt in på nätterna, och hur hon redan som tolvåring vid varje stads resa gick omkring i bokhandeln och lusläste bok ryggarna. Tidningarna Eos och Barna· vännen var det allra första Aina Beijar läste, och det redan i barnskoian. Den första boken hon själv skaffade sig minns hon än som del varit igår. Den handlade om händelserna un der lucianatten. - Den köpte jag för kaffe pengarna. Vi fick en slant varje vecka om vi inte drack kaffe, berättar hon. I folkskolan slukade hon se dan Topelius alla sagoböcker. Hemma satt hon vid Bibeln tills den var alldeles grå om pär marna. Det fanns nämligen inte

mycket annat i bokväg på den tiden i ett bondhem. Men längs med skolvägen bodde en ung man som hade hand om socken'biblioteket. Och där började Aina allt ofta re svänga in under hemvägen. Fast föga anade hon då att yng lingen som hjälpte henne välja böckerna skulle komma att gö ra det hela livet. - Han var ju storpojke han och jag gick bara i folkskolan. Men när jag vuxit upp gifte vi oss och visst kan man väl säga att det var böckerna som förde oss samman, säger hon.

• Skräp och kvalitet Med tiden blev det ju allt lättare att få tag på böcker, men under Aina Beijars barn- och ung domstid gällde det att vara upp finningsrik. Många gånger fick hon nöja sig med ati läsa bok-

Text och bilder:

Birgitta Strand

ryggarna i bokhandeln. Hos en av stadens skomakare, dit de förde mjölk, lånade hon frans ka 2S-öresromaner. I grannbyn bodde en lärare som hade många fina böcker och som dessutom gärna lånade ut dem. När Aina var fjorton år tog hon mod till sig och gick dit. - Det var fantastiskt att få läsa böckerna av Selma Lager löf - om Ingmarssönerna och Gösta Berling. Jag förstod när jag läste dem att det var riktiga böcker, det kändes som om jag hade ett par dyrgripar i handen. I folkhögskolan lärde hon sig

sedan att börja sovra på allvar. Efter att under uppväxttiden ha ,läst helt utan urskillning börja de hon nu förstå att det fanns bättre och sämre litteratur, kva litets böcker och rena skräpet. - Då 'b örjade jag läsa Mo berg, Fridegård, Lo-Johansson och många andra svenska för fattare. Men aUra bäst tyckte jag om norrmännen. - Många böcker har Aina Beijar läst om, flera gånger till och med. En bok som hon minns särskilt väl är Jarl Hem mers En man och hans samvete.

• Elektriciteten När Aina Beijar var fjorton år kom elektriciteten till byn och det underlättade förstås läsnin gen betydligt. Nu kunde Aina och hennes Ijka lässugna syster ligga till långt in på nätterna med sina böcker. Visserligen ansågs elektriciteten dyr och 'lamporna skulle inte vara tända i onödan, men flickorna häng de en filt för dörren så att inte ,ljuset skulle sippra igenom. En annan händelse som Aina

Beijar minns med glädje är när hon och hennes man upptäckte stadsbiblioteket. - Det var under kriget när det rådde brist på det mesta. Då kom en kvinna till oss för att köpa mjölk och hur det nu var, mitt i allt tal om 'mat och ku ponger kom ,vi in på litteratur. Och så visade det sig att hon var bibliotekarie på biblioteket i stan. Sen hände det sig aldrig att paret Beijar gjorde en stadsresa utan ha en trave böcker i väs kan.

• Glad hon slapp T V:n Aina Beijar har hunnit uppleva många förändringar under sitt liv och visst tycker hon att ung domarna har det bra nu för ti den. Men ibland blir hon nog fundersam. - Intet ont om TV:n, men jag är glad att den kom så pass sent in i mitt liv som den gjor de. Annars ,hade mången beri kande stund gått förlorad, sä· ger hon.

Text och bild B irgitta Strand

• Hasse Lundqvist har hunniJ prova på många instrument sen hon i tioårsål dern på allvar börjad espe/Q. Nu hor hon också bliviJ textförfattare.

/ 1//

Från Kattvals till Atlantis

Att vara all ä ta re på musI Niir llasse Lundqvist var siså ke ns område be tyde r änd å int e diir e n mete r li'yJg upptäck e a tt m a n lyssnar he lt utan ur ha n pianot. Som sju å ring klin :;kil jnin g . Skräpmusik finn s i kad e han Kattvalse n . I ti o llr sflltle rn hörjatle han spe la på alla stil a r. me na r H asse Lund qv ist. allva r . skrev sina ö vnin gss tyc - Ö ve rl ag kan m a n vä l säga ke n sjii lv oc h tlrö md e a ll a mu ti oå ringa rs a tt ko mme rsi e ll musik o ft a ä r sikintresse rade svag. Till e xe mpe l ino m disco d röm - a tt hli stj iirna . musike n finns de t mvcke t so m Nu ha r ha n vu x'it up p till a bi turi e nt . Drö mme n o m a tt slil ä r d å ligt. Det he ro r ~äl. på va d ma n ut gå r ifrå n . o m ma n gö r ige nom har han s lagit ur hå gen . me n musikintresse t sitte r musik för pengarn as skull e lle r i. E tt o tal instrument ha r ha n fö r att skapa . Det här med pengar ä r sä hunnit prö va pil und e r å re ns lopp och han var e n bä ra nd e ke rt ett dilemma fö r mimga kr aft ba ko m storprodukti o ne n musiker . tror Hasse Lundq vist. Jes us C hrist Supe rstar. Som - De som har ideer och är . biist s krive r han tex ten till nyskapande rår inte sina ski

ko rsholmse le ve rn as nya sats vor sålda, rör folk köper för ning - tle n egna musika le n det mesta bara det det vet att Atlantis.

• Musikalisk allätare H asse Lundq vist ka ra kt iiri se rar sig sjä lv so m e n musikalisk a lHita re. Han gill a r det mes ta - a llt fr ä n ha roc ke ns H iind e l och Bac h till de t a llra m ode r nas te i m usikväg . mö jlige n me tl und a nta g av heavy . - Mes t lyss na r jag väl ä nd rl pil mode rn musik med trum mo r oc h has. efte rso m jag sjiilv syssl a r me d srm musi k . Och det gör jag därfö r att jag inte kl arar av a nnat. De n kl aSSiska musi ke n kräver e n te knik so m jag int e ii r tillriickli gt insatt i.

andra köper. Därför är väl också heayn så omåttligt po pulär nu.

• Självlärd I-lasse Lundqvist iir självlä rd på a ll a instrume nt han ha nt e ra r. E tt pa r ko rt a re kurse r har ha n J e lt agit i, me n regelb und na lek ti o ne r har ha n al dr ig tagit. _ D e t märks nog vad de t gä lle r te knik e n. Inte e ns på pi ano t ka n jag spe la ska lo rn a fe lfrit t. O c h det att jag al d rig lyckats bra mig spe la e tt rock solo rikti gt hra på e lgit a rre n

he ror säk e rt oc kså på a tt jag inte ka n skal o rn a o rd e ntli gt. Pian ostudi e r vid Sibcliusa kademin loc kade e tt tag Hasse Lundqvist , me n ha n ha r int e lii ngre några pl a ne r på a tt hö r ja ägna sig å t musik på he ltiJ . - Ne j . de ls är jag inte till riic kli g t intresserad , de ls är de t svå rt a tt få e tt någo rlund a hra oc h välbe ta lt a rhe te so m yrk es musike r. O c h ka nto r e lle r Iiira re vill jag inte bli . Me n e n bra ho bhy ä r de t i a lla fa ll oc h o m jag lyckas hå lla upp pia no t , e tt strä ng- och e tt hl{lsinstrum e nt ä r jag nö jd . H asse Lundqvist ka n sitta i timmar i sträck vid piano t. Inte va rj e dag , me n nä r de t hö rj a r klia såd ä r lagom i fingra rna :.

- Oftas t impro vise rar jag . spela r fö r a tt hå ll a fin grarna va rm a. Me n de t hä nd e r oc ksa a tt jag ta r ut nå n me lodi jag hört e ller spe lar någo t jag skri vit sjä lv.

Förutom ett antal pianostyc ken har Hasse Lundqvist också komponerat en violin sonat och en halv flöjtsonat. För skrivbordslådan. - Jag är inte så bra att jag ids göra nå ngting mera av det. Jag måste lära mig mera först , öva mer och lära mig mera m usikteori. Men det är sällan jag skriver ner nåntin ~

nu för tiden. Jag har blivit så självkritisk.

• Atlantis Nu går största delen av Hasse Lundqvists fritid åt till musi kalen Atlantis, korsholmsele \"ernas nya storsatsning efter succen med Jesus Christ Su perstar. Läraren Christer Käld står för musiken, som växer fram ett steg efter texten. Hasse Lundqvist är förte gen när musikalen kommer på tal. Det mesta är hemligs tämplatän så länge. Att det ska handla om den urgamla kampen mellan gott och ont är i varje fall klart, liksom att ett grundläggande tema kom mer att vara moraliskt förfall

och verklighetsflykt. - Efter en stunds hra insto r ming i plane rin gsgruppe n be stämde vi oss fö r de t te ma t. Vi dis kuterad e ige no m de t ordentligt oc h se n gjo rJ e jag upp ett ' so rt s sc he ma över handlin ge n . E ft er ytt e rli ga re e n diskussio n hade vi sto mme n kla r oc h nu iir de t ha ra för mig att lå ta poesin flöda , glaJ a ma tö r som jag iir. En viss e rfa re nh e t av musi kalte xt fi c k Hasse Lundqvist efter att ha ö versa tt he la J esus . Christ Supe rstar , ha lva Cats

och skrivit rim till e n tredj e de l av R o nja Rövard o tter. För att ytte rli gare tes ta sin fö rm åga oc h bygga upp sj ä lv gjo rJ e l-lasse fö rtroe nd el Lundqv ist a llra fö rst upp e tt sc hem a till e n ha ndlin g till nå go t he lt ann a t - e n fe jd me l la n några skogsva re lse r han kalla r gallg nyrfe r oc h plad de rplutt a r. - E n ga ns ka ba na l histo ria egentligen , me n d å jag fick det a tt hänga ihop oc h dess u to m säga nå nting på stl ko rt tid . e tt p a r timm a r . tyckte jag a tt jag ho rde kl a ra Atla ntis också o m jag tog tid på mi g.

• Möjligt för de

flesta skolor

Fant astiskt , otroli gt ii rtiondets tea te rh ä nd e lse - ja, i de n sti le n gick ko mme ntare rna efte r pre miäre n pa J esu ' C hrist Su pe rstar. M e n e nli gt H asse LundlJvist var de t int'e mera än vad näs tan vilke n sko la so m he lst skull e kl a ra av. Res urse rna finn s bl a nd e leve rn a i dc flesta sko lo r . o m ba ra vilj an oc h modet a tt a tsa o cks,. fi n ns. De t hade vi. c h vi ha r dessut o m e n a llde l s fa n tastis k lä rare - C hriste r Käld . Uta n hono m skull > vi a ldrig ha kl a ra t de t.

--~-~~--~~~~---~- ,--~---". - ----

o '-.. . a_l... @{j.J

·:~:;~:::'~······················1

+ .A.. .A.. ... .A..

de sig c{en holländska gruppen The Art Company i Korsnäs. De spelade inför en fullsatt lokal, och publiken gillade dem skarpt. Arrangörerna , påsiår att det var något av ett expe riment att hyra in ett mellaneuro peiskt bqnd, men det visade sig

alltså att de satsat på rätt kort. ,,,

.A.. ... .A.. ... .A.. ... .A..

•+ :+

...

• :+

•

+ '+ +

+ + +

Text och bilder: Yvonne Ståh/gård

+ • The Art COIDnanI i Korsnäs:

l 'Folk påstod vi var galna som

: spelade 'i n Susanna på engelska' :

+H V istorien om The Art Company bör jade för ett och ett halvt år sedan. Ett gäng holländska ' studiomusiker hade fest. Mitt i allt slänger sig den ena ner vid ... pianot, börjar sjunga om en flicka, de andra hjäper till och så föds låten Susan na . Efter festen tyckte någon att låten väl inte var så dum, man kunde kanske arbe ta om den me och ge ut den som en sin gel. på skoj bara. Ett skämt som blev succe! Låten uppmärksammades och uppskattades medan de förvånade grab barn funderade på hur det här egentligen hade gått till,

+ .A..

+ + + + ++ + + .A..

...

.A..

...

.A..

...

.A.. .A..

...

Naturligtvis försökte man sig på ner låtar, och resultatet blev det samma. Ba sisten Poel Jongenelen förklarar fortsätt ningen så här: Vi hade ju alla jobbat för att få ihop det till vårt dagliga bröd. Nu råkar vi tycka om ost på brödet, så då vi fick chansen att arbeta lite hårdare för pålägget så gjorde vi det. Det är alltså det vi gör, fortfarande. Då Susanna blev populär i Holland, tyckte man att man lika gärna kunde pröva på att sjunga in den på engelska och tyska också. Detta var ännu ett Iyc kat drag. Uten slog igenom i Oertalet europeiska länder, bland annat i Grekland, Israel, Spanien och Frankrike. Dessutom lär Island höra till de länder där Susanna smäller högt. Nu efteråt ångrar The Art Company sig att de gjorde låten på tyska. Det är det värsta de gjort hittills. Det låter bäst att sjunga på engelska, så den tyska versionen var onödig. Numera håller man sig endasI till holländska och engelska.

I först taget blir det i alla fall inte att arför kallar ni er just 'The Art ComThe Art Company beger sig över Atlan pany'? ten. Men man ställer sig ändå inte nekan de till tanken. Kanske blir det av någon - Ja du, det finns ju alla sorters gäng gång senare. som tillverkar saker ihop och kallar sig bolag "det och det". Vi är ett bolag som tillverkar musik, vilket ju är konst. Alltså The Art Company. Rätt och s l ä t t . ' Det här "bolaget" gör således all mu he Art Company vill inte bli beskriv sik och alla texter själva. För det mesta na endast som "Susanna". De har ju också andra bra låtar på sin repertoar, hjälps aUa åt i allt, men ibland delar man upp olika saker sinsemellan. och viD själva beskriva sig mera som ett The Art Company, som består av rock-band. Sina största fans tror de sig ha bland tonåringarna, men påstår också sångaren Nol Mauens, basisten Rod att folk ända från två-årsåIdern upp till Jongeneien, Frans Baudoin på key SS-åringar tycker om deras musik. . k ey " Åtminstone basIS'tens gamla mormor ar boards, Ferdi Lancee gitarr oitarr ,och och trum boards samt Ferd Berge r ... .. d misen Jos v/d Dries, har planer på att en sann Art Co mpany-fan.' S'ä1' ~ va ar e stora f ans av Deatles oc h The Ro iii ng göra ner LP:n. Snart kommer en ny sin Stones. Annars lyssnar killarna tUl den gel och i januari släpps en LP på engels ka. Plattan finns redan på holländska. mest varierande musik, men nämner spe Den första skivan, som heter Get it out ciellt Duran-Duran och Stevie Wonder. of your head, har sålt i ungefär 65.000 Sångaren beundrar därtill Frida. exemplar. "Inte så många..... tycker Något annat som de här killama tyc grabbarna men är nöjda ändå. De passar ker om är turn~livet. Särskilt uppskatta på att påminna om att de i alla fall är ett de de denna Sverige-Finland-tume. Män relativt nytt band, men ändå lyckats niskorna i Norden är vänliga och artiga. Des.~utom har killarna fått sova ifred om komma in på en rad topplistor runt om i morgnarna under den här tiden. Lite europa. konstigt tycker de att vårt mörker är, det är ju mörkt för det mesta! Däremot har å ni tänker bli riktigt stora nu då? de inget emot vårt kaUa klimat.../ think Kanske rent av försöka er på U.S.A.? it 's good for the hea/thl" sade Nol Mau- Bli stora? Jaa,they say so. Det kan ens och slog sig för bröstet ute i kalla lufju inte vi veta, men vi hoppas förstås. ten före uppträdandet. VisserHgen hade Och varför skulle inte vi kunna kolla de blivit förvarnade om att det kunda Amerika. Folk påstod att vi var galna vara -JO grader här i "Lappland'; och som gjorde Susanna på engelska, att det laddat upp med stora handskar och tjocaldrig skulle gå. Men de fick fel. Antaglika .~össor. Icke använda än så länge. gen skulle reaktionen bli den samma om Aven om turnerandet är roligt och ett vi nämnde något om Amerika. billigt och bra sätt att se världen, som

Fred Berger tyckte, kan man råka ut för sådant som inte är särskilt trevligt. Till exempel i Kuopio hann någon kvickskalIle stjäla en väska med mirofoner värda 35.000 mark. Sista uppträdandet för denna gång i Finland gjordes i lördags. Sedan bar det iväg hem för två dagar, innan en turne i ÖSterike påbörjades. Efter det ska ban det ha en månads semester.

.A..

...

' ' +

m The Art Company är populära nere i Europa, så var det inte sämre ställt i Korsnäs i fredags. Publiken sjöng med och packade sig in mot scen för att vara .t.. "'Ii t S . Ut uppska t taSil nara som mOJ g. pecle d es j ust Susanna. Ka nske aUd eIes sars .. kilt ta gli rt 'ftad aven yn ng som ppe VI e med armarna och bölade "SusaDna, Susanna" medan han envist stirrande höll sångaren under uppsikt. Möjligtvis var det detta som gjorde att samma låt framfördes som extranummer, vad vet jag... Men det skuUe ha varit trevligt att få höra den på hoUändska, eDer har? En sak är i varje fall säker angående The Art Company: de är ena riktiga baddare på att hålla kontakt med sin pubHk! Arrangörerna i Korsnäs uf var nöjda med kvällen som beskrevs som "en bättre lördagkväll". Det vill säga att pubHkantalet gick en bra bit över tusenstrecket. ' Som Ute extra upplysning kan man ju tala om att The Art Company kan ses på finsk TV på nyårsaftonen. Alla som inte såg dem under denna turne kan då ta igen förlusten. Men "live" är ju alltid bäst förstås.

.A..

...

.A..

...

.A..

...

.A..

...

.A.. .A..

... ...

.A.. .A.. ... .A..

...

+ + •••••••••••••••••••••••••••••••• ...

________~_____________________________To~r~Sd~a~ge~n~d~en~20~d~e~ce=m~b~e~rl=g~8~4________________________~____________ ~

Föreningarna inbjuder till julfest! {r De senaste dagarna har {r {r {r {r {r {r {r {r {r {r {r {r {C

{r {r {r {r {r {r .h

{r {r {r {r {r {r {r {r {r {r {r .h

telefonerna på SÖU:S kansli gått varma när man har ringt runt till föreningarna för att kolla upp hur det blir med föreningarnas medlemsjulfester. Antalet julfester lig ger något över 60 kans ke närmare 65 lite be roende på hur man räk nar. En del utav före ningarna har redan i god tid före-- jul klarat av sina medlemsjulfester . Men för de flesta föreningarna är det ak tuelIt med julfest under julhelgen, nyårshelgen Andra ringen: eller trettondagshelgen. Eugmo UF & NF firar sin med lemsjulfest den 26. 12. På pro Ett par föreningar grammet står bl.a. allsång, avstår från medlemsjul sketcher och dans. 25 . 12. är det dags för Kållby fest på grund av reno UF att fira julfest. Programmet vering medan några kommer att bli traditionenligt andra föreningar har med sketcher, lucia, manskör och stort lotteri samt avslut gått ihop för att arran ningsvis dans. gera gemensamma jul Lappfors UF firar sin julfest fester. den 26. 12. Det blir någon form Här följer en sam- av kaffesits där tonåringarna står för programmet, som tills manställning av före -.:idare är hemligt. ningarnas julfester Larsmo UF & NF firar ge samt en kort presenta mensam julfest med LlF och LBK. I år blir det julfest den tion av själva program 26 . 12. och det är Larsmo UF & met, som mest handlar NF som står för programmet, om sketcher, sång och som blir mest spex och skoj musik samt i vissa fall samt avslutningsvis dans. Lepplax NF firar sin . julfest festtal. Julfesterna av den 12. 1. I traditionell stil med slutas i normala fall festtal, sketcher och dans. Lillby UF och Purmo Uf fi med dans.

{r {r {r Första ringen: {r Karleby UF firar traditionsenlig .h julfest den 26. 12. På program ~

{r {r .h ~

.h ~

{r .h ~

{r J..r ~

ten utkommer tidningen "Framåt" , en tradition som börjar ha ca 20 år på nacken. I övrigt qestår programmet av sketcher och sånginslag samt avslutas med dans. Slika UF var tidigt ut med sin julfest, som firades redan den 24. II. Inom Terjärv IF firar man medlemsjulfest precis som i Karleby, Kronoby och Neder vetil den 26. 12. Programmet påminner också om de övriga julfesterna, det blir nämligen festtal, sketcher, musikinslag och avslutningsvis dans till to nerna av Husbandeth . När det gäller Öja UF&NF så är det i skrivande stund lite o klart om det skall bli någon jul fest, men blir det så blir det en ~.rötfest i hembygdsmuseet i Oja.

met står bl.a. festtal av pastor Allan Store, hornmusik, körsång, folkdans, purpuri, ring lekar och avslutningsvis ·dans . . Kronoby U & N har också av tradition firat sin julfest den 26. 12. och så blir det även i år. På programmet står bl.a. fest tal, sketcher, musikframträ danden samt avslutnigsvis dans till tonerna av orkestern Black Mail. Nedervetil UF bjuder på tra ditionsenlig medlemsjulfest den 26. 12. I samband med julfes

rar gemensam julfest i Purmo gården den 25. 12. Julfesten in leds med lättsamt program och därefter är det dags för danseg till tonerna av Ramona. Pedersöre UF firar julfest samt återinviger lokalen, den 28. 12. Man bjuder på digert program bestående av sketcher, musikinslag, recitation, ring lekar och avslutningsvis dans. Teater-Jakob anordnade en medlemssits i samband med årsmötet som hålls den 4. I. -85. YUeresse UF ordnar julfest i traditionell stil den 28. 12. med lite program, bl.a. teaterstycket I 000 röda rosor kommer att

{r {r

Ert RIIITIIi

framföras och dans till tonerna av Husbandeth. Överesse UF firar sin julfest den 29. 12. Också ÖUF:s jul fest kommer att gå i traditionell stil med lite program och av slutas med dans till tonerna av Styrox orkester.

Tredje ringen: Jeppo UF firade sin medlems julfest den 15. 12. Juthbacka Teater firar inte någon medlemsjulfest men i stället blir det två konserter med trubaduren Thorstein Bergman inkommande fredag och lördag. , Markby UF firar sin julfest den Il. 1. med bl.a. sketcher, tävlingar och lotterier på pro grammet samt avslutningsvis dans till tonerna av orkestern Cornelita. Pensala UF har i år prickat in sin julfest till den 28. 12. Pro grammet kommer att innehålla festtal, sk~tcher och dans, för musiken står Kings men Pensa la Uf uppnår under året en . ålder av 75 år vilket också kom mer att uppmärksammas i sam band med julfesten. UF Svanen har också hunnit med att fira julfest, detta sked de den 16. 12.

Fjärde ringen Bertby UF ordnar sin julfest i traditionsenlig stiJ juldagen, alltså den 25. 12. Det blir lite lättsmält program och dans till tonerna av vöråorkestern Rox ie. Hellnäsnejdens UF firar sin julfest följande dag, alltså den 26. i2. Även här blir det frågan om lite program samt dans som avslutning med orkestern Svängom-gänget. Oravais UF har avklarat sin julfest, detta skedde senaste lördag , alltså den 15. 12. UF Kusten firar sin medlems julfest den 5. I . Man har låtit förstå att programmakarna är i full gång så program blir det av. Efter programmet blir det dans till tonerna av orkestern Tom mys.

Femte ringen: Gerby UF arrangerar tradi tionsenlig nyårsvaka den 31. 12. UF Hoppet har prickat in sin julfest till den 29. 12. Då dukar man upp med långbord och i

programväg blir det både sketc her och musikinslag. Festen av slutas med dans till tonerna av Sandstens. Iskmo-Jungsund UF firar traditionsenlig medlemsjulfest den 22. 12. Festen avslutas med dans till tonerna av Svängom gänget. Karpero UF firar medlems julfest den 22. 12. Det blir lätt undernhållning som revygänget bjuder på, vidare blir det lekar och lotterier samt avslutnings vis dans med .Rytm-Eriks. Korsholms UF har varit ute i god tid och firat julfest den . 8. 12. KvevlaxUF har för avsikt att hålla medlemsjulfesten den

5.1. Norra Vallgrund UF dukar upp med långbord den 25. 12. I program.väg bjuder man på ett . teaterstycke i ca 40 min. Festen avslutas med dans till orkestern Tores. Petsmo UF firar julfest den 25 . 12. I programmet ingår sketcher, musik, lucia och du kadelångbord. Kvällen avslu tas med dans med den nya or kestern AJbatross, som gör de but på dansmarknaden. Replot UF firar -inte någon egentlig medlemsjulfest, men revy blir det den 12. I . och dans efteråt till tonerna av Dansdax. Rönnvik HF firar sin julfest den 29. 12. med sketcher, sång och musik samt dans med orkestern Albatross. Singsby UF har prickat in sin julfest till den 29. 12. Då bju der man på sketcher, sång och musik samt avslutar det hela med dans till tonerna av Dans dax. Solf UF firar traditionsenlig medlemsjulfest den 25. 12. Då blir det sketcher och sång samt annat skoj, som avslutning spe lar Eldorado upp till dans . Vallvik HF firar medlemsjul- . fest in på det nya året, närmare bestämt den 5. 1. -85 är det dags . Då blir det sketcher, kör sång och dans till orkestern AJ batross. Wasa Uf Skatila firar sin medlemsjulfest den 25. 12. I programväg utlovas någonting i form aven s.k. "MINIREVY" och efter programmet blir det dans med Teri-Boys. Sund om UF arrangerar sin julfest juldagen, alltså den

25. 12. På programsidan står festtal, solosång-, dikt, sketcher och avslutningsvis dans med or kestern Svängom-gänget.

Vassor UF har inte någon speciell julfest, i stället blir det . premiär på trettondagsspexet den 12. I. -85. Vikby UF har prickat in jul festen till den 5. I. -85. Då blir det en timmes lätt underhåll ning med efterföljande dans med Roxie . Västerhankmo UFutlovar en medlemsjulfest i gammal god stil, d.v.s. lite lättsmält pro gram och avslutningsvis dans med orkestern Nisses.

Sjätte ringen Bergö UF har prickat in sin jul fest till den 29. 12. Då blir det dukade bord och kaffe med dopp. Vidare blir det lätt un derhållning och julfesten avslu tas med dans till tonerna av Svängom-gänget. Malax UF firar Jultest den 29.12. och man utJovar varie rande program med bJ.a . sket cher, barnkör och dans med orkestern Jukkas . Petalax UF arrangerar julfest tillsammans med Petalax IK den 25. 12. Även denna julfest kommer att gå i traditionell stil där Leo Herberts svarar för musiken till dansen. Övermalax UF ställer till jul fest med långbord dukade den 25 . 12. Trevligt program utlo vas och Malaxgillet står för mu siken.

Sjunde ungdomsringen: Söle UF och Pjelax UF ordnar gemensam julfest juldagen, alltså den 25. 12. Då bjuder man på en s.k . "MINI-REVY" . och dans till Titanix. Harrström UF firar också julfest den 25 . 12. Programmet upptar sketcher, sång och all sång samt avslutningsvis dans med Kings men . Korsnäs UF har också pric kat in sin medlemsjulfest den 25. 12. På programmet står då sketcher, sång och musik, jul klappar samt avslutningsvis dans med Barbarela. Molpe UF firar sin medlems julfest i Petalax UF:s lokal den 5. I. -85. Programmet upptar bl.a. sketcher, allsång, _mans kör, kaffe med smörgåsar och glögg. KväJlen avslutas med dans till Sonor. Norrnäs UF dukar upp med långbord den 31. 12. På pro grammet finns sketcher, sång,

dans till tonerna av den nya or kestern Albatross . Nämpnäs UF firar medlems-

~ ____________________________~______~~TO~nd~.~ln~dl~n~2~I~dl~C~lm~b~l~r~1~~_________________________________________

~~if ~~'~1!I( ~OJ iiiii'OJ

PREMIÄRERN~

Karleby

julfest på nyårsaftonen, alltså den 31. 12. Programmet blir li te i revystil och julbocken vän tas på besök. För musiken till dansen står Zenith. Närpes UF har varit tidigt ute och firat medlemsjulfest den l. 12.

Pörtom UF och Övermark UF firar gemensam julfest i Pörtom UF:s lokal den 25. 12. med sketcher och kupletter samt avslutningsvis dans. Töjby UF har som så många andra valt att fira medlemsjul fest den 25.. 12. På programmet står sketcher, allsång, fråge sport, körsång och dansupp visning. Kvällen avslutas med dans till tonerna av Zenith. Yttermark UF och Ytter· markgillet ordnar gemensam julfest den 29. 12. Då blir det lite program, festtal och avslut ningsvis dans till musiken av "delar" av Närpesgillet.

Humöret är på topp bland re vymakarna i Karleby för tillfäl let. De har nämligen fått Sture Ekholm, frilansaren och före detta skådespelaren på Vasa teater som regi_ssör. Premiär blir det som vanligt på nyårsda gen och enligt Fjalar Holm qviSt kommer revyn att gå i gammal beprövad stil. Gänget är i stort sett detsamma, några har fallit bort och några har kommit till. Alf Mylläri sköter musiken.

Kronoby Säkert -är det inte, men vi hop pas i varje fall att vi ska få ihop nånting. Blir det revy av det så blir det nångång i mars----april, berättar Olav Krook.

Nedervetil Också nedervetilborna har gått i revy tankar i höst, men "he verkar rokot", som Lasse An dersson säger. Intresserade finns, men inte til'lräckligt många. Lasse Andersson är själv ordentligt revysugen och kommer _att delta i KarIeby revyn i stället.

Attonde ringen:

Terjärv

Dagsmark UF har in te någon speciell medletnsjulfest, men ställer till gammaldans på nyårsaftonen. Korsbäck U"~ har haft sin med lemsj ulfest och arrangerar en gammaldans den 26. 12. med Leo Herberts. Lappfjärds UF utlovar en julfest i gammal god stil den 25. 12. För musiken till dansen varar orkestern Tomrnys. Sideby UF arrangerar sin medlemsjulfest den 29. 12. och då blir det kaffeservering, sketcher, sång och dans till to nerna av Tomrnys. Skaftung UF firar också jul fest den 29. 12. Då utlovas hög klassig underhållning i ca 1,5 timmes tid. Vidare blir det kaf fe med dopp och julbock samt avslutningsvis dans till tonerna av orkestern Titanix. Tjöck.Piskmark UF har prickat in sin julfest till den 25. 12. På programmet står då festtal, sång och julgröt och av slutningsvis dans med Sand stens. Uttermossa UF har ju som bekant helt nyligen invigt den nya lokalen och arrangerar en gammaldans den 26. 12. med Elias Pakkanens orkester.

I Terjärv firas det med besked denna vinter. En luciafest, en julfest och, eventuellt, en revy i mitten av januari. Men vad den kommer att innehålla är ännu belagt med största sekre tess.

Svanen, Moni Visst ska vi ha revy. Nån regis-

Fantasin flödar, svetten lackar, skrivmaskinen misshandlas och ma nuskripten ligger ut spridda på bordet. - Vi har ideer till tusen, säger Tomas Kattil, revymakare Vörå. Nyåret som är den magiska tid punkten för revyerna närmar sig_med stormsteg. Det .är liv och rörelse i en stor del av våra ungdomsföreningar. Revyma karna har vaknat till liv igen. Vörå uf kommer också i år att uppföra en revy. Det är det unga gardet, som återupptog revyverksamheten föt fem år ~dan efter några års uppehåll, som också i år står för spexe rierna. Tomas Kattil och Kent Smeds skriver årets texter. Hal

sör har vi inte, men vi har ju AnCi Holm. Hon kommer som vanligt att skriva det mesta, be rättar Nisse Blomqvist. Grup pen ska i dagarna sätta igång på allvar med funderande t och premiären äger troligen rum nångång i trettondagshelgen .

Oravais Revy ska det bli i Oravais och en bra revy dessutom , om man får tro föreningens ordförande Lars Wallin. Mera action och mera tekniska finesser ska göra susen. En hel del utbys-materi al ska locka åskådare från grannkommunerna i år. "Vi ha bråttomt" ska den heta och premiär blir det redan den 29 december.

Vörå Premiären är flyttad till tret tondagshelgen, resten står att läsa på annat stäHe i tidningen.

Vassor Trettondagsspexet återkom mer i vanlig ordning i Vassor, liksom Trettondagsbladet. Vad spelet ska handla om i år är ännu inte riktigt klart. Det kommer inte direkt att anknyta till årets händelser, men inte heller ligga alltför långt från verkligheten, säger Johan Wassherg. _

Björköby Nog har vi nåt på gång, säger Dan-Erik Rönn. Vad det ärvet han knappt själv, än mindre vad det ska bli av det. Men till jul ska det väl klarna.

Koskö

Den som väntar på Koskö spexet får allt vänta förgäves i vinter. Man har nämligen be slutat satsa på en barnpjäs i stället, Pelle Svanslös, och den premiären -är inprickad andra lördagen i februari.

Jakobstad Någon revy blir det inte heller i år i Jakobstad, men väl en barnpjäs som kommer att ges både i skolorna och för allmän heten . Det är Teat-er Jacobs egen förkortning av Nisse Nöjd och Vicke på vind, skriven av Astrid Lindgren. Anledningen till att man satsar på en barn pjäs är att de är så populära. Den förra barnpjäsen Teater Jacob övade in fick de ge 18 gånger, berättar Karl Snellman. Mot vårsidan har man dess utom planer på en japansk mu sical - Tehuset Augustimå nen . Regissören är klar - Bör je Lampenius från Svenska Teatern i Helsingfors. Det som det närmast kan hänga upp sig på är aktörerna.

Närpes I skrivande stund vet ännu inte närpesborna hur de ska ha det med revyn i vinter. Blir det alls av så tänker man ändå hinna få den klar till nyårsafton. - Problemet är att vi inte hittat nån dragare sen Björn Forsen slutade. Men vi får väl försöka samarbeta så gott det

Ideerna finns va revyn är redan skriven. Vid en närmare undersökning av de skrivna texterna kan man se att det är kvinnostatyn, fjärrvär men, läkarbristen samt kom mersen vid ett fiskstånd på Vöråtorg som fångat revyma karnas intresse. - Kommunfullmäktige kommer nog också att få en släng av sleven, likaså älgjakten och naturligtvis runorna. Re vyn .kommer också att presen tera en maskin, som kommer att slå världen på knä, säger Kattil. Detta med maskiner är en tradition iVörårevyerna. Danser kommer också publi ken att få njuta av, bl.a. någonting alldeles extra i dans väg. Musikdelen är tillsvidare

oklar men bygdens spelevinkar skall kontaktas. Vad beträffar regin har vörå gänget en egen lösning. Man konsulterar Peter Snickars, som går genom texterna och ger vinkar om hur revyn skall ge nomföras. Efter detta tar någon av de som varit med några år hand om regisseran det. Detta har man experimenc terat med i några år och resul taten har varit lyckade Rekryteringen av skådespe lare har inte varit något pro blem. Bland andra så har ung domarna från sommarteatern visat intresse. Förhållandet an tal pojkar-flickor är glädjan de fifty fifty, kan Kattil be rätta.

går vi andra, säger Jan-Ole Klåvus.

Tjöck Påskmark I Tjöck blir det revy för nionde året i följd, berättar Vivan Sö derlund. En nummerrevy med tiU största delen lokalt materi al. Premiären är planerad till slutet av januari.

Yttermark En salig blandning vatten, Folkline och annat lokalt mate rial kommer årets Yttermark revy att bestå av. Premiär blir det på nyårsdan, berättar Inga Britt Eklund.

Kaskö Idrottsklubben i Kaskö ställer som vanligt till med revy på vårsidan. Premiären är plane rad till februari.

Replot

Också Replot ställer till med revy i vinter. "Filmen om huset" Iy-~ der arbetsnamnet och den ska #.('" handla om hur det var när det)} • gjordes film i lokalen för några~ månader sedan. (Rep lot uf-Iokal~ fick den äran tack vare det gamla ~ . dasset som inte moderniserats ~ nämnvärt under årens lopp). Den)} 12 januari är det premiär. )} ~ Vi har ideer till tusen -, )} men det är svårt att få ner dem )} till pappers. Ett annat problem är hur man skall få fram poän )} gerna i sketcherna så att de )} verkligen sitter, samt att pla cera ut dem där publiken minst )} anar det. )} - En stor konst är också att få publikens förväntningar att inte slå in, dvs att slutet i sketc herna ska vara någonting helt annat än vad publiken väntar ) } sig. Ett problem med själva sk· rivandet är att komma i gång, )} skitpratandet i början vill ta så )} lång tid, säger Kattil och drar )} på mungiporna. Man har hållit på sedan bör )} jan av november, halva revyn är skriven men texterna kan )} ändras mycket ännu och de sis )} ta sångtexterna brukrar bli fär diga först på dagen före pre )} miären. Stefan PAhls )}

)}

Torsdagen deR 20 december 1_

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ ...,: • • • • • .~.~.~.~ .~.~. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • .~.~. • • • • • .1Iti1:I."iiJ4.."fii:S..""ii:4."fii:S.."fii:S.."fii:S.."fii:S.."fii:S.."fii:S.."fii:S.."iiJ4.."'ii1J4."tii;!A~ ~

~" :!Ii "

av Barbro Alving

~.;

l!:

~..

~ ~ ~ ~ ~ ~

w.~~

~ ~

w.~

~ ~

~ ~ ~

l!: ~

~ ~

l!: l!:

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

~ ~ ~ ~ :~. !!rA: ~

:~. !!rA:

~ ~

;~. JrA':

~ ~

~ :~. JrA':

il. il. il.

:~.

!::i. !!rA:

il. ~

:~. JrA':

;.~.• JrA':

. . ,.

~ ~ ~ ~ ~ ':a

'0 Ett blixtsnabbt trassel med armar och ben förmiirkJes och gossen var försvunnen till en annan stadsdel.

~ ~

. ..

~'~_.A""'-

~ ~

~ :~. JrA':

Vo:

~ ~

JUL ' , JA . . .

et var det här med granen, för det första. Den är värd ett kapitet för sig, och det handlar ingalunda om glitter och glans och skimret i strålande barnaögon. Det handlar om en rackargubbe, en såg och två svärjande kvinnor i julekvällen. Alla människor kan ju inte vara födda med ögonmått. Hade jag haft det så skulle jag inte ha kolliderat i bil med en Chevrolet år 1952, inte ha kört ihop med en springschas på cykel 1960 och överhuvudtaget inte ha så stora fötter. Och jag skulle definitivt inte ha köpt den julgran som en grabb fick släpa hem åt mig på julafton. Han såg ut som ett timmerlass och lät som ett sådant, aldrig visste jag ad det kunde gnissla så hemskt i en liten gosse. Och när jag stannade framför porten och fryntligt antydde att det var åtta trappor sänkte sig granen med ett litet sus till marken, ett blixtsnabbt trasset med armar och ben förmärktes under dess mäktiga stam och den lille gossen var försvunnen till en annan stadsdel med min tvåkrona innan jag hann vare sig nysa eller blinka Det var nu för övrigt inte det J'ag vilIe göra, jag ville gå tillbaka och ha ihjäl tjyvgubben som hade sålt granen. Går den där in i min våning? - frågade jag, jag tyckte ju själv att den såg ovanligt reslig ut där den höjde sig över de andra. Appsolut, svarade den lille gubben

ur alla sina ylleschalar och mustascher och tittade på mig med hela den friborna svenska lantmannastammens pålitlighet i blicken.

ag undrar var han trodde jag bodde - i Blå HaUen? Visserligen hade jag sagt att jag inte ville ha någon larvig liten pluttgran, men steget från larviga små pluttgranar till dt!m som står framför offentliga byggnader med kommunala ljus i är dock rätt stort. Min var en sådan. Och ännu mången jul kommer jag att grubbla över vad odalmännen får sin skarpblick ifrån. Den här, där han stod med galoscher och näs dropp och det hela, han såg på en halv kilometers avstånd att här kom ett ivrigt fruntimmer som inte var barnfött i villande skogen. Ett som inte såg om hon köpte en gran som hon fick vika på mitten för att få in i hemmets lugna vrå. Och han handlade snabbt som en sportfiskare, han krokade in mig och släppte och ryckte under sävligt förtal av alla andra juleträd tills min lycka och mitt liv hängde på att jag fick den här bärrbeklädda mammuthl·storl·en.

fick den. Knakande lyckades jag släpa den så långt som ner i källarvåningen, det är inte omtyckt i bättre Gärdeshus med damer som står och sågar av

stora timmerstockar i huvudentrim på årets heligaste kväll. Så fick jag låna portvaktsfruns såg, den var skarp i början av 20-talet och det slog -ut stora ångestfulla rostfläckar på den bara den fick syn på min gran. Familjens andra handfasta kvinna, Viran, tillkallades, med de krafter hon hade kvar när hon hade talat om vad hon ansåg om mitt förstånd var inte mycket att såga av Sveriges största gran med. Och så måste jag fråga en sak: vad gör vi med all kådan i cieUa land? Använder industrin den? Bara i och omkring mitt vackra träd fanns liter på liter och till sist fanns den på mig. Jag kunde ha klistrats upp som ett frimärke på närmaste flata föremål. Den sågen blir aldrig vad den har varit. Det gnisslade och kved och flisorna rök, utanför sänkte sig julmörkret, Betlehemsstjärnan blinkade och psalmsången steg över lyckliga hem med små lagoma granar. Vi sågade i sömnen, endas t tomten var vaken. Och till sist fick vi av den. Då var den inte så mycket en gran längre, den var en bisarr buske av något exotiskt slag. Den så att säga satt på marken, på huk . Vi bar upp den, fixade den på julgransfoten, knirkade ner i varsin stol, knäppte våra valkiga händer och såg länge på den. Och sakta grydde samma hemska tanke i oss båda: vi kan aldrig bli av med den! Det kan vi aldrig med en julgran i vårt hus, för det lilla barnet är så känsligt. Det är så sällsynt ömsint, och allra mest när det gäller julgranar. Den vi hade första året hy-

~ l!: ~

vade vi ut från balkongen på ett barnkalas. Alla de andra gästerna klappade i sina grymma små händer; mitt barn tittade på mig som om jag hade varit Kristian Tyrann. Resten av helgen tillbringade jag med att variera den gripande berättelsen om hur förfärligt glad den lilla granen var att få komma ut i skogen igen till alla de andra små granarna. Nästa jul satte vi försiktigt ut grankräket på balkongen en kväll när barnet sov. Morgonen därpå höll hon ett tal för oss, ett ovanligt kraftfullt tal för att vara aven fyraåring, om hjärtlösa människor som kan låta små nakna granar stå och frysa på balkongen. O, ' sade vi med ängslig munterhet, då vet vi vad vi gör - vi tar den lilla frunsna granen och eldar upp den i brasan så .blir den så varm så varm! Barnets mun blev fyrkantig av avsky och underläppen började darra.

J' ag vet inte vad det blev av den granen. Antagligen ruttnade den sakta ner på ba'lkongen. Och snart får den en spöksläkting. När det lilla barnet kände så varmt för de föregående granarna som ändå var fullt krya - hur ömt skulle hon inte då hulda om det här stubbade eländet? Jag vet inte hur det går: hon kommer att vilja ha den i sängen. Det ville hon med en majstång en gång, för den hade det så ensamt om nätterna.

~ l!: ':a

~ ~ Vo:

l!:

~ Vo:

~ l!: 11: ':a

-ii

Vo:

l!: ':a

-ii

Vo:

~ ~ ~

Vo:

~ ':a

~ Vo:

~ ~

...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ ~

:~.

.~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Torsdagen den 20 december 198"

...............•.................. ......•.. ......•..........................................••

•• •• • •..

·:·-t:z •

~.~

*•

•

• •• ..

· *• *

« ..• « « «

• •

•

•« •««««

• • •

....«

.«

..« .... ..« « ..« .... ..« .... ..•« « « .. •.... ..« tE

önskar

BltaDRAaO

ALBATROSS

FAR & SON DIS~O

lIR +NISSES

HIGIIWAY

, A·MEDIA

DIS~O

,<VI'KTOi~ ~

HU:Rr-nO' .,...

..1'':- '

HUSBANDETD lUKKAS och

OLDWINTAGE BLUES BAND

SväRf10m. GäRfj6t

RAMONA

TERI·BOYS

'llIl~

IlfM)'rS

•

BEEFEATERS

Vi lackar dalUpublik arrangörer för de gdngna d r en.

CH~~CHA

KORSHOLMS· GILLET

RIIS'EI IAnDnEnl

IIHlIBB

KURT LIND· QVIST-

~onor

DOCTOR MUSIC

KVEVLAX SPELMANSGIIJIJE

~BDJ

·....

TOMMYS

TDRBS IIATTI VÄLIMiK.

lAND

..«

Oim

ARTIST & MUSIKERFÖRMEDLINGEN DANDELSFSPLANADEN 10 D. 65100 VASA 10

:...

Tel. 961.113 572

··............................................................................................ .. ......

.... •..

•

""'"~ :

. .. . . ....

,* ••.'" 1- .

·UNGDOAfSOANS

,' .

I KRO"-9'Y SAIILINGSHUS

~5;12/icJ.

20.00

... . .. .. '

';'med FA'VORITERNA

r L

- ,-,

- .. i

*************************** :

JULFEST I HELSINGBY

lörd. 29. 12. 1984 kl. 20.00 Piggt program. Kaffe vid långbord.

SANDSTENS spelar

* :

* Arr. UfHoppet * ***************************~!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!~,

I I1(Ltdl 2 0

LÖRD. 1.1.. 11.. kl. 1.0.00-01.00

Matti Välimäki Band

,KOM OCH FIRA TRADIT,IONELLT STÄMNINGSFULLA

JULANNANDAGEN I PETALAX 26.12. 1984 kl. 20.00

[::J

TOPPEMPLEJSETS JULKLAPP

01 .00 BOCKEN I DlseOT:

KLIPP UT OCH TA IlliD KUPONGEN OCH DU SPARAR FEM MARK VID INGÅNGEN!

Åldersgräns: 15 år • .. Bevakad klädförvaring .

BUSSAR: OT från Oravais 19.00 via Vörå 19.30, Kvevlax 19.45 och Sundom 19.15. SL: Vasa busst. 19.30 Solf Barkamo. 19.30 Långåminne Björkells Kråkbacken, Drop-In Vlas, Lenni Back. 19.30 Töjby, Harrström, Taklax, Korsnäs, MOlpe, 19.30 Näsby via Y-mark, O-mark, Pörtom o. Dahlbäck.

~:~~~~~~:~~~:~:~:~:~:~:~:~~:~:~:~:~:~:~ v.:. . . . . ."fi!1. • ."'il.~.""'.~."fi!1.~."fi!1.~.~.~.~ .".",."fi!1.~:ti

~ ~

Vo:

~ ~

.JULDANS~

ii:

• YTI'ERMARKGARDEN ~

Vo: ~ Vo:

~ ~

-. ~

TOMTEN

!'-:

HAR BETALAT BUSSKOSTNADERNA!!!

ItYT:M:-EH.I:K..S ~ ~ .

~ BL.'NDi\T MED MUSIK..tLISKi\ vmVMR ~ T'LLRIKEN PRESENTERAD i\ V Vo:

~ ~

SV/llJ..GIG MUSIK I MOGEN STD.. MED RlJTINERADE

i; ..

tf 25.12. kl. 20.00

~~~

!'-:

I'BAN SKlV.

TOP-TEN -DISCO

~.USSAR:

~ ~

~~~~~~~:~:~:~:~~:~:~:~:~:~:~:~:~:~~:~:~ . . . . . .~.~.~.~.~."fi!1.~.~.~.~.~."fi!1."'i'l''''''''.~.'''il.~tr''.#..

:* **

. ,~

18.50 Kallträsk 19.00, Omossa 19.15 Storsjö vägskäl, ~~ 19.25 Sideby, 19.35 Skaftung uf lokal, 19.45 Dalen, 20.00 Härkmeri La-Syd, 19.20 .., Korsb~k ut lokal, 19.30 Dagsmark ut lokal, "f" Peurs, 20.00 Tjöck Bar, 20.10 Kristina stads torg, 21.15 Lålby.

!'-:

"* ~~

ViiIkomme,,!

ii~~~IiIi~~~~~~~~~Ii~~~~~~'~5 • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • I' P.:

~~~~~~~~~

*************************** d JULFEST I BYGDEGÅRDEN ~ JULFEST ~ ~ NYÅRSVAKA : ~ LÖRD. 29.12. kl. 20-02 ~ l SKATILfl

: iC I BJÖRKÖBY : ~ I programmet: ~

:* * * *

:: *******

31. 12. 1984 kl. 20.00

THE ROOTS : ~~

BUSS: Fr.

: ** *

~derudd,en via S. Vallgrund.

Arr.: Skärgårdsföreninga:rna :

***************************

..: ~

sketcher, sånger m.m.

JUKKAS

ser till ' • t ermor .• kr et . a tt N'I trIVS I• VIn

11: ~ 11:

juldagen 25. 12.

kl. 20.00

TERI.BOYS spelar

Arr. Malax uf 11: ~ •Ii~: ~:~: ~:~:~:~:~:~:~:~:~:~:~: ~:~: ~:~:~: \\.::~ """iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiSiiiikaiiiitiliiiiaiiiiufoil .1IIiil. .....,....~ .....1IIil..~.~}li':l.~.IIIil..1IIil. .1IIil..~.~ .1IIil. .....IIIIil .~:.'tiil.~~ _

Tond,,11 din 21 Illcellllllr 1114

,/ - "~

Traditionell

MEDLEMSJULFEST I PURMOGÅRDEN

ÖVERMALAX

Juldagen 25.12. kl. 19.30 OMVÄXLANDE PROGRAM

IlJLFEST

.'\-1 ~

OBS! Julklapp Ii 5,- medtages OBS!

),~

RAMONA

2. kl. 19.00-02.00

spelar 'DI dansen Ga.la ~ .. Nfla ..edle..ar

Program och kaffe MALAXGILLET spelar. ~nma~ Vä&omwal

HJiirtllgt riilk......t LiIlby/Purmo UF

SUNDOM UF:s

JULFEST 25.12. kl. 20.00

* TREVLIGT PROGRAM *

Hurmios senaste:

Viktor Hurmio har i dagarna ut kommit med en ny LP, "Schal" Enligt upphovsmännen själva skiljer den sig fnin de tidigare främst genom en mera avancerad teknik. I övrigt går den i gammal beprövad stil. Heikki Hovi stAr för största delen av musiken me dan de flesta texterna är ett par arbete Hurmio-Hovi. Elva musi ke~ medverkar. :'Schal" är inspelad i Umeå, i st~ion Ton & Teknik. - Det blir billigare än att åka ner till Helsingfors och betydligt bätlre än att spela in i Österbot ten, förklarar kärntruppen med Hurmio själv i spetsen. Tusen skivor och femhundra kassetter sprids som bäst ut över Svenskfinland och månne inte de ska gå åt. De båda tidigare ski vorna är slutsålda.

SVÄNGOM.GÄNGET spelar till dansen.

vä'''omna ti"

PENSALA UF's JULFEST

fred. 28. 12. kl•.19.)0 OBS! Datum och klockslag. Propam:

~ U .. - - ::'

1909-I,84.l"öreninaen 7' b. av Erik 1Iägman. - Mlalrevy 0_ Aret ___ - KaHeserv...... vid .....bord, lotteri - Festtal

'tt.

JUL ~ NYÄRSBIO

. : : ...1".. ··:0 vora kl. 19.00

kl. 18.00

23.12.1984

AUTOMATISKA SAMTAL Inom landet och till utlandet utan begränsningar. Priserna för inrikes automatiska fjärrsamtal är nedsatta med 50% från fredag kväll kl. 17 till kl. 7 på måndag morgon . Övriga dagar gäller de nedsatta priserna från kl. 17 på kvällen till kl. 7 på morgonen.

Julaftonen från kl. 13 till kl. 13 på juldagen förmedlas endast nödsam tal. I bilradionätet förmedlas även med nödsamtal likställda samtal. Begränsningen gäller också nummerupplysningar och andra special tjänster. Under nyårshelgen förmedlas samtal utan begrilnsningar.

TELEGRAM Till jul senast torsdagen 20.12. senast lördagen 22.12.

Till mindre orter Till större stadsorter

?-\

DIN SVARTA

f"~~~1i

SOM VISSTE ". . FÖR LITET ' . . ... , &Sik!

. ~ .

"UNfAllMfUUY

fARG~ILlYI

....

26.12.1984

kl. 18.00

senast torsdagen 27 .12. senast lördagen 29.12.

Teletjänsterna, förutom Helsingfors. stängs på julaftonen senast kl. 15

och på nyårsaftonen senast kl. 16.Teletjänsterna är stängda juldagen.

Helsingfors teletjänst är öppen för allmänheten julaftonen till kl. 18,

juldagen 9-23 och nyårsaftonen 7-23.

Då teletjilnsterna är stilngda dirigeras 021-servicen till Helsingfors

telegrafbetjäningscentral som är öppen hela dygnet.

SKIDSPORTEI-BGRJAR... .. LINGS" och

JAMES BROlJN ANTHONY QUINN UNOSAY WAGNER JÄilES COBURN

TAV AKARE'.." MOTIONS

ERNEST

DRAmER Al

Till nyår Till mindre orter Till större stadsorter

1".'..... k •

I1111111111111111111111111111

youas" . .

0is1r. EUROPAYlSlON

kl. 19.00

Inkommande vecka, alltså i mel I.~dagarna, utkommer ingen OP. Efter nyårshelgen utkommer tidningen i vanlig ordning på torsdagen. Annonser till det numret måste ~villkorlig~n vara inne senast fredagen den 28 de cember. Efter nyår övergår ÖP till ett nytt postningssystem, vilket inne bär att många gamla prenume ranter kommer att få två tidnin gar, men det är inget att oroa sig över. På grund av övergången till det nya systemet är det viktigt att ' prenumerationerna förnyas med det snaraste. Kupong finns på an nan plats i denna tidning.

III/hJS I\!'-S~I SHRlI",r; I1A~O!~ SARAH <;:J'iA~(,iJR(,! OllVfHRlIO ~IU 'hlllll'-lo;O\ I OR~WII SHAIH1 LMU HOICC"H

LIV FOR

Telegrammen bör inlilmnas till teleanstalterna enligt följande :

c-.

ÖP nästa vecka

KiNGS .iN spelar tW dansen.

MANUELLA SAMTAL

....

kl. 19.00

30.12.1984

kl. 18.00

. Dusrln Hoffman

Kramer 'mot mer Krä Meryl Stteep Jane Alexander Justin Henryft DIItt. W...., · CcIII....

:* :~= .20 0/II0 RUllAS l TlUVERKNINI

SKIDOR, STAVAR, BINDNING AR och VALLOR I MANGOER. Naturligtvis trin:

SW.,.p..lk. NÄRPES, tel. 962·43224.

111111111111111111111111111

~~ ________________________~_TO_~d~ag~en_H_n_20_H~c~em=R~r~1_=-____________________________~

~ ~ SAItLA)(

60 JUL..! 5ÅItt..AX sveN HÅI'-! JO, J(AL.-C1US1"A ~ "OM vlt."e Air "A~ rA~ UANP OM ,,~,. HÅR.A~ JUl., J 0)1. e-r I ~(Z.. M'IN I(Avtttt pe& "'A~

HJÅ/"I'T flL.L. M& PIlA"~/S"A •••

(Je

.·0

\'t?~

<9Yk~

OONfR.AV BAELf,V/SP p

. -...........

VT PILJERPOTTA

...

o o

ffi

cd]

'TA M~'fr

S~A

SNö-

N~J

StAS"

MIO

PAC4

C'/{A SIc.. 1it.L. /t1fNtJfS

OFÖP.

~Ä~" röfLE

"OR.RO~/oN

uAM

ANG~

MA1

L.ts

C'~"€L.

, SO" . HU

.vu!)

RIA

"(vAT-

iOI4S

STA" TMe INH

vAR.

CAvsrAV

AM€'1t II'A N5" ~eN~"A~

C:.oD~NS

1801 -10

SoN

I' l'

VÅ~E

l ,

~\§?

________~__~__________~____~T~.u~"~I.=~I~H~.~C~_~"~l~~~________________~__~___________ ~

Våra jul traditioner varifrån kommer de? Vem är egentligen julbocken eller jultomten som de säger i Sverige? Varför har vi adventskalender och varifrån kommer seden med adventsstjärnan? Meta Sahlström, folklivsforskare i Vasa, berättar här om några av våra vanligaste julseder, de ras uppkomst och utveckling. Det är kanske inte så konstigt att man i dessa juletider någon gång funderar över hur det kommer sig att vår jul ser ut som den gör. Hur det gick till då vi fick våra jultraditioner, när och varifrån olika traditioner kom till Fin land och hur dessa sedvänjor har fö rändrats under årens lopp . Hur länge har vi här i Norden firat jul kan ingen säga exakt. Ju längre tillbaka i tiden vi försöker komma, desto glesare blir uppgifterna om den högtid som vi kallar jul. Trots svårigheter med att fin na källmaterial, har man dock kommit fram till att det i· Norden redan under hednisk tid firades en fest, som kallads jul. Att man kunnat placera in den fes ten så långt tillbaka i tiden beror bl.a. på att ordet jul även förekommer i det finska språket i form av joulu. Forskare anser att det ordet måste ha införlivats i finskan redan under urnordisk tid. Och det tyder ju i så fall att det inte är något nytt påfund det här, att fira jul

• Midvinterblot

• Santa Claus en figur i långt vitt skägg och lång röd kappa, uppenbarade sig i slu tet av /800-ta/et och bkv mycket popoliir i Engillnd och Tyskillnd.

Det finns även andra belägg på att våra föregångare någongång under den mörka årstiden ställde till med fest. Is ländske författaren Snorre Sturlason (l179-1241) berättar i sin Ynglingasa ga, att de hedniska nordborna offrade

för att erhålla bättre skörd. Den offer högtiden är det vi brukar kalla midvin terblot, och som med tiden har vuxit samman och införlivats med jul- och nyårsfirandet i dag. I och med kristendomens införande i Norden sammanflöt hedniska och krist na seder, så att det i dag kan vara gans ka svårt att avgöra vad som betraktas som rent kristet respektive rent hedniskt arv. Många seder har naturligtvis under århundradenas lopp fallit i glömska och andra, nya seder har uppstått.

• Familjehögtid För nutidsmänniskan kan det kanske vara så, att julen mest förknippas med julkyrka, julgran, julklappar, julhan del, julmat och så vidare. Men julen har nog ändå bevarat sin karaktär av famil jehögtid, släktingar och vänner försö ker samlas åtminstone en gång om året, och då ofta till julen . Tidigare var detta mer naturligt än nu, på grund av att den sociala verklig heten var en annan. Man levde närmare varandra, var på ett annat sätt beroende av varandra med många generationer le vande sida vid sida, vilket inte är vanligt i dag. Förut var det inte så van1ligt att man flyttade bort från sin hemtrakt, in te till närmelsevis i samma utsträckning som nu.

• Adventsljusen Om vi försöker flytta oss tillbaka till mitten av förra seklet, och jämför den tidens jultraditioner med våra, så mär ker vi ganska snart att en hel del av vad vi i dag betraktar som gamla jultraditio ner faktiskt är tämligen nya seder. Nya för oss, men gamla för andra delar av Europa. Vid den tiden tändes inte några ad ventsljus söndagarna före jul. Seden att tända ett ljus för varje söndag i advent har blivit allmän här för ca 60 år sedan. Långt tidigare var adventsljusen vanliga i Tyskland, det land som vi fått många av våra nutida jultraditioner ifrån. Ofta har det varit så, att en tradition har spritt sig från till exempel Tyskland, kanske via Danmark, till Sverige. Och från Sverige är steget inte inte långt till Finland. Naturligtvis sprids traditioner även utan dessa "mellanlandningar", exempelvis genom handel, släktingar, resenärer, press etc.

• Julkalendern En annan ung tradition, som riktar sig till barn, är julkalendern . Advents kalendern, som den kallas i Sverige, in

~ ______~__________________~Tmu=='~.~_==D~_='=.=~.~l_~________________________~~

fördes genom tlickscoutförbundet i Sve rige 1934, och spreds småningom till Finland, för att idag vara en artikel som ·--det verkar vara överutbud på.

• Adventsstjärnor Adventsstjärnorna i våra fönster kan vara tillverkade av varierande material, men de första som "slog igenom" var tillverkade av papper och försedda med glödlampa inuti . De började spridas mycket hastigt efter att en pappersfabri kant i Sverige började masstillverka dem på 1930-talet.

• Bocken Föregångaren till våra tiders julbock var inte någon snäll, gammal gubbe med långt vitt skägg och glada hjälpsamma tomtar omkring sig. Den första julbo~ ken som kom och delade ut gåvor på ju lafton var en person utklädd till något som mera påminde om en bock än en jultomte. Draperad med en djurfäll och någonting som liknade horn, måste han i rimlighetens namn ha sett ganska sk- . rämmande ut i småbarns ögon. Teorin att denna julbock är en ut veckling ur tyska medeltida julspel, i vil ka S:t Nikolaus, barnens skyddshelgon, del ade ut smtt gåvor åt snälla barn den 6 december, ligger nära till. Med sig hade han en djävulsfigur, som var utklädd i svart skinnfäll och bar horn på huvudet, så at han påminde om en bock . Han symboliserade den onds ka, som S:t Nikolaus, symbol för det goda, hade besegrat. När så reformationen kom, visade den inget som helst intresse av att ha en katolskt helgon som skyddshelgon för de tyska barnen, OGh följden blev att Je susbarnet. Kindchen Jesus, fick ersätta honom som gåvoutdelare. Djävulsfiguren försökt e man slopa helt och hållet, men det visade sig vara lättare sagt än gjort . Han levde kvar. med djurfäll och bockhorn i olika jul spel och upptåg, anordnade av ungdo mar. Han skulle emellertid bort, och jakten på honom gick till och med så

långt, att det i endel svenska städer ut färdades förbud och böter ifall man inte slutade med den så kallade julbocksle ken. Detta skedde under 1600-talets sis ta år.

• Santa Claus Småningom blev han dock ersatt av en annan julklappsutdelare. Det var en figur med långt, vitt skägg, iförd en lång röd kappa. Han uppenbarade sig i slutet av 1800-talet. Figuren, söm var mycket populär i England och Tyskland kalla des Santa Claus, och är en mer eller mindre direkt utveckling och fortsätt ning av den medeltida S:t Nikolaus . Så var cirkeln sluten, Santa Claus konkurrerade ut bockfiguren och stod ensam för julgåvorna. Bocken glömdes och tomten , Santa Claus, kom istället. Han kom också hit till Finland, men här har man tydligen inte riktigt förlikat sig med den totala avsaknaden av S:t Niko laus' djävulsfigur. så här heter han som kommer på julaftonen inte tomte, som i det övriga Norden, utan han kallas jul bock . .

• Tomten När Santa Claus kom till Norden fö rändrades hans utseende . Han kom allt mer att likna den hustomte som figurer i vår gamla folktro och våra gamla folk sagor. Kläderna ändrades och namnet Santa Claus byttes ut mot Tomten, eller Jultomten . Folktrons tomte har dock en helt an nan bakgrund än Sant Claus, fastän båda är "tomtar" . Här ser vi ett exem pel på hur traditioner kan förändras och flyta samman med helt avvikande före teelser och element. Skillnaden mellan Santa Claus och julbocken kan man upptäcka då Walt Disneys julprogram visas. Det är Santa Claus som finn i teven, medan den som klampar ut ant'ör dörren, iklädd en gam mal in- och utvän d vinterkappa, modell större, är Julbocken. Den riktiga.

ME TA SAHLS TRÖM

När Santa Claus k om till Norden förändrades hans utseende. Han kom allt mer att likna den hustomte som f igurerar i vår gamla folktro. Kläderna ändrades och namnet byttes ut mot Tomten eller Jultom ten. ( Här i Finland kallas han dock f ort farande julbock. .

~~__________________________________T_or_Sd_a~ge_n_d_en_2_0~d~ec~e~m~be~r~19~8~4______________~_______________________ ~

...

Gammaldans och humor det mest populära hos Finlandssvensk Musik A b Om man idag vill slå sig fram som rockmusiker i Finland måste man en dera satsa på en helt egen stil eller för det andra satsa på en mera internationell stil, typ disco. Det här säger Hans Åke Manelius som job bar på det enda finlands- . svenska musikförlag som finns, nämligen Fin landssvensk musik Ab i Helsingfors. Att det överhuvudtaget existerar ett finlandssvenskt musikförlag är säkert en nyhet för många. Bolaget som finns på Boule varden i huvudstaden har verkat sedan år 1978. Vjq starten funge rade man endast som ett postor derföretag, men nu sköter bola get distributionen av finlandss vensk musik över hela svensk fin land. Hans-Åke Manelius, själv ak tiv musikant i Dr Music, har job bat för bolaget sedan år 1982. - Vi sysslar framförallt med att distribuera skivor ut till musikaffärerna runt om i Fin

Kalle Anka såld för 28000 kronor!

land, men vi har själva också producerat ett antal skivor. Na turligtvis kommer vi också i framtiden att producera en del, mest p.g.a. att de flesta finlands svenska skivor nuförtiden kom mer utvid julen eller på 'somma ren. Därför ger våra egna pro dukter lite balans när det gäller arbetsschemat, säger Manelius.

popkonkurransen. Dialektrock är ett förslag. - Det är möjligt att vi i fram tiden kommer att ge ut en sam skiva där de finlandssvenska ban den skulle sjunga på sin egen dia lekt. Svårigheten med det här är att få någotsånär likadana musikstilar på en dylik skiva, me nar Manelius.

Gammaldansen populär

Video i framtiden

Vilken musikstil är det då som slår bäst bland finlandssvenskar na? - Gammaldansen är absolut populärast, men även sk . humpr kassetter typ "Hödöö" går bra hem, säger Manelius. På popfronten är Viktor Hur mio den grupp som har sålt mest. Men, även Ragnar Hare var ett populärt -band på samlingsskivan Bandbrus och nu är vasabandet A-medias nya singel, som kom mer ut före julen, den som Mane lius hoppas på.

Finlandssvensk musik Ab sålde ifjol omkring 10 000 skivor, i år kommer man att nå upp till cirka 15 000 skivor. Svenska kulturfonden har stött musikförlaget e.konomiskt ända från starten. - Det är först nu som vi bör jar bli självbärande och det har inte vant lätt att nå upp till det. I framtiden kommer vi att satsa på högst två stycken egna skivutgiv ningar per år, men absolut inte 'p'å en egen. studio, menar Hans Ake Manehus. Förutom finlandssvensk musik skall bolaget också möjligen bör ja med distribution av videofil mer och framförallt då svenska barnfilmer. Det här är dock bara på planeringsstadiet.

Dialekt rock? Manelius menar alltså att det krävs en helt ny stil eller så också en mera internationell stil för att ha någon chans att hävda sig i

Jan Snellman

Ett exemplar av det första numret av serietidningen Kal le Anka har i Sverige nyligen gått under klubban för ett re kordpris, 28.000 kronor. Tid ningen är ett så kallat mintex, det viH säga den är oläst. För ett vältummat exemp lar av samma tidning betala des senaste år 10.200 kr.

• Dyrgrip!

Men så är det ju någonting alldeles speciellt med Kalle Anka. Fantomen däremot är inte alls lika intressant. Ett exemplar av det första numret av den tidningen kostar enligt prislistorna futtiga 900 kro nor.

I i~

God Jul

och Gott Nytt ungdomsår 1986

~ ~

önskar Ungdomsnämnderna: Karleby Kronoby Pedersöre Larsmo

V örå Oravais Maxmo Korsholm

Malax Korsnäs Närpes Kaskö

Nykarleby

Vasa

Kristinestad

Vill ut

.Lilla strumpan

~~~~~~~~~~~~~~~1

I ' «

Nu har det alltså hänt. Jul gubben har flyttat till Sveri ge, och närmare bestämt till Mora. Smarta svenska affärs män nöjer sig inte med att sälja bastu som en svensk uppfinning ute i stora värl den. Nu har de gått så långt att det lagt beslag på Fin lands bästa PR-man, det vill säga Julgubben. Men å andra sidan är det ju inte enbart negativt. Nu har ju i alla fall finskspråki ga barn en orsak att välja svenska i skolan, så att de skall kunno skriva brev till den svenske Julgubben.

Är namnet ' John Hinckley månne läsarna bekant. Om icke skall vi förtälja att det var den unge man som sköt på president Ronald Rea Men är det någon som har gan 1981. (Eller skadesköt, en hög med gamla serietidnin som någon illvillig kollega · gar på vinden kan det vara vill rubricera händelsen). skäl att titta efter om där Nu vill denne unge man finns några gamla exemplar. lämna USA och åka över till Sovjet i utbyte mot den fi"\nn"ll1c!e atomfysikern Andrej Sachorov. - J~g är övertygad om att Ronald Reagan skulle känna sig mycket säkrare om jag var ute ur landet och själv skulle jag bli lyckligare i Sovjet, uppger Hinckley för tidskriften Newsweek.

• Ett axplock ur Finrondssvensk Musiks produktion visar förlagets mångsidighet.

,,--.

. Julgubben emigrerade

I«

i i i~ i

~~~~~~~~~~~~~~J

o DalUJs-aktuelJ

Elisabeth Andreasson, som senaste sommar bekantade sig med de österbottniska dansplatserna, har nya sa ker på gång. Tillsammans med norskan Hanne Krogh kommer hon nu igen under namnet Babysocks. De två kommer att bjuda på mas sor med musik från 40- och 50-talet.

Jagger sa nej Jagger har inte nappat på anbudet om en roll i TV serien Dallas. I stället har nu anbudet gått till Paul Mac- . Cartney. MacCartney har annars också varit i rampljuset på sistone. Hans film "Give my regards to Broad Street" har fått alla tiders sämsta kritik i brittiska tidningar.

D Baby-socka!

'..........

.. @[;;

21_1..

r~~~~~~~~~~~~~~~~~~

§J

§ § ~

Greta Nygård och Stu~ re Boström i Vasa äter N inte kött. Inte heller an- " 8§ vänder de mjölkprodukter av något slag. Kaffe S är tabu, liksom socker. ~ Potatis, tomater, röd be§ tor och sydländska fruk§ ter undviker de också så § gott det går. § Vad i allsin dar lever § "de på då, undrar ni kans~ ke. X Jo, säd av alla de slag, ~ torkade bönor, russin § och nötter, rotsaker, lök § och ~ål. Dessutom alger ~ och annat som inte är så

§ vanligt i husmanskosten.

~ Mathållningen kallas § makrobiotisk och bygger § på gammal österländsk ~ visdom. D

~" 8

§ § § § § §

-<-'~

Cffe14 Nygdrd och Stu", &n'rom Öl" hds' mul pi""",. Tri; """'"" bättn än metaD.

Makrobiotikerns julbord:

Grönsaker, alger och linser i stället för skinka och tårta

I §

~§ SI

Den vegetariska livsstilen' bör. Jar så småningom bli allmänt acockså hos oss. Men det 8O cepterad här med att inte ens äta potatis 8i'llS' får nogh mången österbottning att tappa S II M akan.. . al O en potatIsen är mte garnm (I som matvara. Tidigare levde folk äd ' förklarar Greta mera p å s'" 1"1 N år yg d . Potatis liksom tomater och l1 rödbetor, undvl'ker VI' främst d"är"S l1 för att de är extremt kaliumrika l) S l1 och därför gärna kopplas ihop l) lSl med kött som innehåller mycket " II natrium,Och att kött och R" mjölkprodukter inte är vidare

88 8

8 -

g ~

8 hälsosamma är ju alltmer erkänt. (I

Dessutom är de väldigt energikrävande och det är därför osoli-

~ dariskt att bygga sin kost på dem .

8 e Vad äter ni själva? S 8S k Men paret Nygård - Boström '

§ tyc

urkokta potatisar, kokt peniciJvi b IOS n oc boske lite gurka ocb tomat odlade på koostgjord väg. I'

Yin och yang

Grundt8Dken med deo makroblotiska kosten är att maten ska vara balaoserad, svängnio-,II'Igt. D"ärgama s....... sm. som mo.. för ska man uDdvika ytterligbeter som till exempel socker. När mao ätit nåntiog sött vill mao snart ba nånting salt ocb de ba" r tvära kasteD tär eDligt makrobiotikerna på kroppen. Detsamma g"äIler potatis ocb kött, medan riset däremot är neutralt. Som hjälp för tänkandet används den kinesiska teorin om , ym och yang. De två motsatta krafterna - yin den utvidgande och yang den sammandragande. Matvarorna indelas således i mera yiniga och mera yangiga, Moroten är tiII exempel yang (växer neråt, är ber sammandragande) medan blomkålen åter är yin (växer uppåt, mera utåt). Låter kanske som rena rama hokuspokusen för många, Men så är det ,också bara ett litet exempel som inte på långt när förklarar det makrobiotiska tänkandet - det finns det hela böcker om ,

er mte om när folk stirrar sig S blinda på vad de inte äter. För ~ det räcker inte med att bara undvika viss~ matvaror, tyngdpunk: ten ska hgga på vad man äter I stället. Själva har de deltagit i S kurser både här hemma och i London för att lära sig äta så rikII t' t ö'l' O Ig som m J Igt. O M f Ik " ofta sensation . O en o gor av vad vi inte äter, undrar bur i alla sina dar vi klarar oss. Det e Mår bättre är så komiskt Där man tänker på vad de själva stoppar i sig Greta Nygård och Sture Bost-

§ § § § S § 8 S

röm tror i varJ'e fall fast på teorin. De har levat efter de makro-

För henne är det kaffet som är käpphästen. biotiska principerna i omkring - Förr praktiskt taget levde fem år och tydligt märkt skillna-' å k ff h ås den. Jag p a e oc ostsmörg ar och jag får då och då för mig att Förr var J'ag kroniskt förkyld jag behöver en kopp. Men då jag och fick då och då en ml' gränar- druckit kaffe en tid får jag ont i tad huvudvärk. Allt de"t har förs magen, blir sur och retlig. Men vunnit. Men den tydll'gaste skl'll- d et är roligt att prova ibland, att naden märks på humöret - det få tänka: jasså, det var så det är mycket jämnare nu, säger Stusmakade, te, Men bara lite yogurt kan få ho- e So"tt nom förkyld igen, " Hur smakar då den makrobio- På ett sätt är man känsligare tiska maten? nu, Man kan spela med maten, man vet hur man ska äta för att må olika, Har jag ätit fel vet jag varför jag mår dåligt och också vad jag ska göra åt det, säger Greta. e

Upp till en själv

En annan grundtanke är att man ska använda sig av råvaror som växer där man bor, eller åtminstone kan odlas på samma breddgrader, Apelsiner till exempel är nyttiga för de som lever där de växer, men enligt makrobiotikerna ingenting för oss nordbor att frossa i. Men ingenting är helt svartvitt. Man ska själv känna efter hur man,mår självklart är det upp till en Själv vad man äter, om man alls vill följa några rekommenda. tioner

! ~

~§

kryddad mat mycket salt och socker tycker den är ganska menlös. Men efter en tid utvecklas smaks· t bö . k mne, man rJar upps atta råvarornas egen smak. Det mesta känns en smula sött, men det förstås inte den som ätit choklad strax före, säger Sture. S'äl j' v hade han inga problem vid övergången, för Greta tog det d äremot en tid att vänja sig, E d I n e var gott, en del var det ' t J bl k m e, ag ev myc et fö ån d fö t å 'k rv a rs a g ngen Jag ände m'Ig sugen på l't I e a lger - d et

_ Folk som är vana vid starkt

Forst. sid. 22.

Makrobiotiskt J'u/bord Misosoppa med wakamealg, lök och grönsaksspad Ris Morotslåda Ka'lrots'~da Ul Rödkål Arter Linslåda, alternativ bönpasta på adukibönor Surkål Fritterad blomkål Aramealg med lök ock soyasås Lutfisk och potatis (för den som absolut vill) Lätt gravad sik eller rå sik (yiterst litet saltad l doppad i soyasås med pressad '/ ingefära l l h Risgrynsgröt med nötter, russin, mande, ma tsyra oc äppelsaft.

S O

S (I

1'1

O O i'l

Sl1

1'1

S8 IS'

,'I

S S

8 (I l§l'Il

1'1 II

8IlR S

S §

~J' J' J' J' J' J' J' J' J' J' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' J' J' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' .J'. . . . . . . . ...-or''''''''''''''''''J''''''''''J'' .. ..................cr''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''J''''''''''J''J'''''''''.,,.........,,..,,..,,..,,........J''.,,.. . ..,,..,,. . . . . . . . ..--.,,.....cr . . . . . . . . . . .,,. . . . . . . . . .,.QO'''.,,. . . ....................................................,,..................,,..JC:r....................................,,...........,,.J''.,,.,,....,,...-or.,,........,,.... . ...cS. .

~~_ ' ________ ~ _ ~_ _ _ _ _ _ _ _ 1,r::;l22 Tema._ ... _ UII,c_lI. 11M ~

~\I..

RNA

30K'LQ 05T, IS JUL SKINKOR SOKILO

DU DIN

RUSSIN•.IPO KILO LUTFISK'. ÖH, \ VARlOEN HAR SKRIVIT oe~ JUL MAT LISTAN

STORÄTARE?

Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund.

Österbottnisk ungdomstidning

och språkrör för Svenska

Österbottens ungdomsförbund

och dess medlemsföreningar .

Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aktiebqlag - 1984

ÖP-rådet : Leif Rex. ordförande

Sture Erickson, Siig-Göran

Forsman, Birgitta·Strand,

Lars-Erik Backinan och Ulf

Johansson

Chefredaktör och ansvarig

utgivare: Karl-Gustav Olin

Tel. 967-13 SSS,

hemtel. 967-13 420

Redaktion: Jakobsgatan 13

Postadress PB 27

68 601 JAKOBSTAD

Redaktör i Vasa:

Birgitta Strand

tel. 961 - 113 S22,

PRENUMERATIONSPRIS

1984

Helt år. .............. ... .. .. ... .... .. 6S, Halvt år .. ............ .... .. ......... 40, Skandinavien .. ...... ... .. ......... 70, Lösnummer .. ..... ..... .... ......... 2,SO

'KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad

Tel. 967-13 SSS

ANNONSMOTIAGNING

SÖU :s kansli,

Handelsesplanaden 10 D,

. 6SI00 VASA 10

Annonschef: Clas Holm

Tel. 961 - 121 S64

Hemtel. 961-222 508

Makrobiotiker ... hade jag aldrig trott . Sen kunde till och med ångkokt palsternac ka vara en otrolig smaksensation. Några större svårigheter att få tag på råvarorna har inte Gieta och Sture. Basvaror är det gOll om all få i Vasa torget och sa luhallen är en guldgruva under sommarhalvåret. Och de mera udda ingredienserna blir allt van ligare i stadens hälsokostaffärer. - Problemet ligger ofta i att få så rena varor som möjligt. Ut ländska grönsaker och rotfrukter är ofta hemskt besprutade, men det är inte så mycket att välja på under vintern. Tre timmar per dag kan dese dan ägna åt själva matlagningen, för tre mål mat. - Det ·är nog ganska ovanligt idag, folk lagar inte mat längre. Och det bidrar väl också till att många tycker att vi är konstiga, säger Greta. Hon börjar vid det här laget vara ganska så led på att alltid vara "den som äter så där kons tigt" . - Det blir alltid en massa prat om mat när jag träffar mänskor som jag inte är nära bekant med. Och det är synd, för vi gör ju så mycket annat än äter också, sä ger hon. Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesförmecling. .

oam

HandelsespI. 10 D 65100 Vasa 10, tel. 961·113572

PRENUMERERA ••••••:.••• ~ Vecka~s Puls ~pA OP kollar In unga PRESENTER

i Jakobstad L• • • • • • •

Kaffe, bakverk och prese ter ...

REPLOT

])re~'ltltiilllJre'l

• HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO FILMER OCH BANDSPELARE Tel. 961·38 020

Inneh.: Lena Wilson Tel. 962·41 423 källarvån. hos Annie :;igg

KOLLA AllT.ID rt}'\ .FÖRSTI • musik

"Stans billigaste ' -' LP·NYHETER

SOU "~D SIDE . VASAESPLANADEN 15 TEL:

"'_el.

'200'5 ...-_ _Opp.t_:... ... Y1II'd_ ......'... 7............ 16 '... 3 _......-.1.'·

man kollade in situationen inför ungdomsåret 1985. - Engentligen handlar det in te enbart om Jakobstad. Pro grammet kunde lika gärna ha aUAKER STATE förlän gjorts i Vasa, Borgå eUer vilken ger motorns livslängd. annan stad som he.lst. Orsaken till att vi valde Jakobstad är att Erickson Erickson det hörs så mycket därifrån. Vet Karlav. 3 VASA, 961·120311 inte riktigt vad det beror på. _Kanske för att det finns så många intressanta personligheter där, berättar en av programmets re PA & LJUS

~aktörer Leif Lampenius. AILÄ_IIIA.

Aven om temat för programmet för aJU emellan rockkonserter är ungdomsåret är det inte en bart ungdomar som förekom och frIluftsmöten mer. Programmet tar upp ung domen som dimension också på andra sätt. Dessutom gör man . 967 • 73037 ' jämförelser med förhållandena på 50- och 60-talet.. och ännu längre bakåt. . - Vad vi kom till är aU det är VASA ganska mycket det samma som musikbranschens erbjuds och som ungdomarna sysslar med, konstaterar Lampe specialaffär nius.

Yl HYR UT!

sound check '

_IIIIIO_MIt, ~TKAKATU41STORALANGGATAN

~65100 VAASA - VASA 10

ll' 110159

ANNONSPRIS I texten ... ... .... ... .. .... . .. ..... .... 3,7S Efter texten ............. .... ... .. .... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm

Snoro Lövholm, Anki Anders FÄRGANNONSER

son, Enkku-Enqvist, Hans Minimistorlek 200 mm .

Christina Laggnäs, Leif Björk. FärgtiJlägg -,3~ spmm

gård, Lasse Högnäs och Tom Österbottniska Posten ansvarar inte

Englund är några av de jakob skada som tillfogas an·

för eventuell stads och pedersärebor vi får möta i nyårshelgens Veckans nonser vilka meddelats per telefon el

ler som på grund av post försening in Puls. te införts i begärt nummer .

Under en vecka före julen Veckans Puls-teamet i Jakobstad där _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _.....iI

DU!

Allt inom

RJFÄSTE

Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.

Programmet sänds i Finlands TV2 kl 20.00 på nyårsafton.

Jul-rock

l•

Kvev l ax

Utan rock blir det inget ordent ligt jullov! Därför samlas rock folket till en konsert i Kvevlax uf lokal lördagen den 29 december kl. 19.30 och då bjuds det å verk ligt heta namn. Eller vad sägs om Korsholms och hela Österbottens (minst) blues-stolthet Old Win tage Blues Band, som nyligen gick och vann en Rock-Kunin gas-8S deltävling. "Otroligt bra", sa domarna . Andra toppnamn i Kvevlax b'lir The Roots och Wild Force. In trädet kostar 20 mk och för sam ma pris får man delta i ett skiv lotteri. Bussarna till konserten är helt gratis och de kör från Solf, Björköby (nytt för i år) och Jungsund och stannar på vägen i en lång rad större och mindre by ar. Konserten arrangeras av kultur- och ungdomsnämnden i Korsholm tillsammans med Kvevlax ufo

@fiJ

lIndalei den 20 december 1984

*************************-*****************

~CladJul

** ** önskar ** ** ** * ** .* ** * ** ** ** ' ** * *

** ** * ** ** ** ** •*

* *

* * *

* *

* * * * *•

* *

* * *

* ~* :LIfiM _.:~ * * * *

*•

..........__

•• •

•

•• •• •

•• •• ..•

·•••••••••••••••••••••••••••••••• "

~\l?

_____________________________

T.u __"~'_I_" 2.~.~a~- ~._~1~1M~________________________________ ~

För att Din prenumeration-på ÖP smidigt skall fortsätta efter n,Yår, sänder Du in vidstående taloIII tUI OP. Detta för att inte riskera att Din ÖP uteblir efter årsskUtet. ENKELT, ELLER BURf

.- I

ÖP betalar portot

3A TACK! 3AG BESTÄLLER

ÖPFÖR 1'.5: HelAr RalvAr

SO,· D

60,· D

]\f.......: •••••••••••••••••••••••••••••••••

ÖP

Adre••: •••••••••••••••••••••••••••••••

PB27 68601 dAKOBSTAD

Bet.namn och adress:

.....••...•..........•.....................

Sv....fö...ändel.e 16/72 J.kobst.d

•.••••.•.........•.........................

GE EN JULKLAPP

SOM RÄKNAS HELA

ARErr

PRESENT Ö••pnn.....atlon fÖl' 1'85 tID: • ,,, -t Il, SC)U:. '5J 115 J72,

• n '~J VUA,

ocll llllPeu.

10 D, 'e'." om,J,UJ 572, k'",.roem

II....: ..............................................".......

,AdreIs:....................................................