Österbottniska Posten (ÖP) nr. 52 1977 by Österbottniska Posten

österbottn iska

posten I'\stfArhoffnisk on!!,Jom!OtidHin~

Fredagen den 30 dec. 1977

50 p -

Julafton ·där ingen sliall vara ,ensam D DRYGT 60 personer ställde upp till gemensam julafton

i Vasa. lnitia,t ivet till Gemensam jul togs 1975 aven grupp

unga i Kristen skolungdomsgrupp. Tillsammans med vän

ner och bekanta förverkligade de sina planer, och nu har

arrangemanget blivit en tradition. Man vill nå ensamma

människor och andra som viII fira en annorlunda jul. Mån

ga pensionär.e r var med, men få unga. - Se sista sidan!

Lugnt julfirande Stö!{i!!t i Ytter ll1arl{ t

EN STöKIG juldagsdans i Yttermark utgör plump i prot-o

kollet för en för övrigt lugn julhelg inom nöjessektorn

Österbotten. "Fylleri och elände - som i en' bikupa" säger

närpespolisen om tillställningen i yttermark. Från alla öv

riga polisdistrikt finns inga bråk vid julfest eller danser att

rapportera.

Några finkade, motstånd mot ordningsmakten och nio rapporter om alkoholinnehav, blev facit av dansen i Ytter mark. Mycket folk hade sam lats till dansen. De som dansa de skötte sig bra. Rena kalaba liken blev det inte denna gång. Men fullt jobb hade polisen.

Frånsett vad som hände i Yttermark har polisen bara po sitivt att säga om arrangörer na. De-t verkar ha varit lugnas te julhelgen på flera år vid ungdomsföreningarnas tillställ, ningar.

GOTT NYTT ÅR!

•

Spexdags Igen D DET ÄR ATER dags för nyårsrev~' crna,. I nyårshel

gen blir det fem premiärer. Följande weekend kommer

två och sedan fortsätter prem iärerna lång1 fram på vin

tern. Sammanlagt tolv revyer är under arbete ' just nu.

Det är möjligt att ett par ännu lwmrner till.

Först på plan är som van ligt Närpes uf som har pre miär på "Talas det '?" på ny-

årsafton. På nyårsdagen är

det premiärdags i Karleby

Oravais, Petalax oeh Över-

• •

Fem nyarspremlarer mark, medan Tjöck kommer den 6 januari och Munsala den 7 januari. Karleby uf har brist på lokalt stoff i år, eftersom "kommunalgubbarna skött sig för dåligt". Revymakar na rör sig mera nationellt. Oravais bjuder på spel.

mansrevy , och Petalax går in i dataåldern. IÖvermark visas både Silvia och Fanto men, medan Närpes i dessa telefonautomatiseringens ti der ägnar intresse åt de cen tralskötare som snart är ett minne blott. Trettondagshelgens pre·

miärer handlar om händel· ser I Storstaden i Tjöck, me dan Uf Svanen i en histo risk del av f>pexet går till baka ungefär 2.000 år i ti den. På bilderna här intill kän da figurer och filurer ur tidigare spex. Se sid. 6-7!

---------------------------------------------------------------------------:

Ö~TF-RROTTNI~KA

Fredagen den 30 dec. -

PO~TF.S

'öP Hur skall en ung mänska 1977 se på det år som kommer? 30 nov.

* Vi står på tröskeln till 1978 -

det år som van· tas bli ett ännu besvärligare arbetslöshetsår än 1977. Vad skall en ung mänsk~ som just lämnat sIwibänken eller bildat familj, egentligen tänka om framtiden? Ser vi tillbaka på 1977 är det för många ett m,ö rkt år: många unga har tvingats gå arbetslösa u.nder en stor del av året. Skall de och nya ungdomsgrupper - tvingas till sysslolöshet också under nästa år?

Det finns i dag en utbredd pessimism inte minst bland de unga. För mån'g a är alltjämt Sverige en rädd nIngsplanka även om man vet att också den svenska ar betslösheten är relativt stor. Att många tar steget över Bottenviken visar att de bar sin handlingskraft kvar; synd bara aU den inte kan använ das i ,e get land. Men vad skall de göra?

Många är utan

nBderstöd Under det här året har många spaltmeter sk~jvi'ts just om ungdomsarbetslöshe ten, vilket är begripligt då in emot hälften av de arbetslösa i landet är under 25 år. Man har ofta påpekat det direkt farliga i att unga människor tvingas till sysslolöshet efter_ som sysslolösheten lätt påver_ kar de ungas psyke oeh sam hällsiIlSotällning.

Ta t.ex. de unga familjer 80m skuldsatt sig för att få ett eget hem - villa ener 'l ä genhet. Den dag bägge ma karna står uts;n arbete finns inte många alternativ. Sverige är i varje faU en chansning.

I repliken · I I

~ § iii

l en ordbok läser jag som vissa jeppobor _att demagoO'i .betyder häns""" ",. CJ ~ lö:;, agitation, ofta med upp såtligt förvrängande av verkligheten. Värre än så är inte min

ordbok.

Men

därtill

kommer naturligtvis att mån ga av dem råkar i svåra eko nomiska situationer. Det är

Utvecklingen beror till stor del på hur vi age· rar politiskt och fackligt. De stimulansåtgärder som vidtagits och som skall vMtas ger tillsynes små effekter. Kanske är grundproblemet att vi håller fast vid de målsättningar som gällde för några år sedan i stiillet för att erkänna alt läget är ett annat, aU vi nu i stället för alt tala om tillväxt måste dela på de resurser och arbetsplatser - som vi förfogar över. Det är glädjande att konsta tera att många kommuner också i österbotten i nästa års budget anslår me del för att sysselsätta unga. 'ryvärr måste det bli fråga om relativt små belopp och om tämligen improduktiva sysselsättningar, vilka av dc unga kan upplevas Söm rätt meningslösa. Det är annorlun da med skolelevers sommar jobb i tider med god tillgång på arbete. Då kan man utan sociala men leka r>ig igenom ett sommararbete. Nu är det - för ,a tt tala med en 30 talsterm - . fråga om nöd hjälpsarbete.

inte erhåller något arbetslös

hetsunderstöd.

I det läge vi befinner oss

som bekant många unga som

• I svenska tidningar, som iilte alltid har ärekränk nln.gsmål att syssla med kIL gar nian i ,5tora rubriker över att konsument~öreningarna inte ger någon återbäring nästa Hos oss är utebliven återbäring ingen · D yh t och f"lift1F+llgen . :e o JGA'-U

år.

Fritiden också viktig

• I våra trakter, där pälsdjursuppfödningen, är ett ... få ng g å r Vl. Vl'kt'gt J Darings omkring och gläds över goda. priser i Köpenhamn. Pälsdjuren ger arbete, väl stånd. Visst. "'en· l' DJ'--"ront g"- man UH ar

Visst händer det ... • En helsidesr ubri k l Sv Framtid förku nna r "NA.g~ har hänt . . . ö sterbotten: t; spelar volleyboll! " Politik är det möjligas kOCSL

Fränare tag mot snattare

är det en grannlaga uppgift för våra politiska beslutsfat tare, både i stat och kom mun, att avgöra hur pengar na skall användas. Ä ven om vissa saker ' såsom mat och husrum går före nästan all ting annat är det viktigt att M! till att vi inte skapar ett glädjelöst samhäHe, där Lex. de ungas möjligheter till me ningsfull fritid beskärs. Skul le detta ske är det troligt att följderna av ungdomsarbets lösheten blev ännu svårare att överblicka.

• Helsingfors handelsItammare vill att justitieministeriet skall tiHsätta en arbetsgrupp tör att utreda hur framför allt UD ~ mar kunde hindras från att stjä la i butikerna. Ett sätt är att inte rada f ram varonVI så att de faller i { nen på folk. Snatterier är ofta en dIr följd av att dagens kunder reklamen ständigt får nya behov vilka förstärks i närkontakt med varorna - behov som inte står i rimlig relation till \'are slg Inkomster eller verkliga be hov. Ju mindre vi måste ha to mindre stjäls.

Arbetarslrydd i försvaret • Försvarsmaktens kommen genera.l Lauri Sutela tog i sin dagorder strax före julen p frågan om arbetarskyddet inom den militära utbildningen. Nya regnkläder åt befälet!

Tekniska framsteg kan vi naturligtvis inte avsvära 098, men borde vi inte nu all_ varligt börja diskutera alterna,Hv till en

mation, alltså en automation :;,om sker på de ekonomi ka villkor som rådde för fyra . fem år sedan. Många teknis ka framsteg är i sig själva knappast lönsamma: de k tar minst lika mycket att iD stall€ra och underhålla det kostar att göra arbetet manuellt. Faktum är ju att datorerna i många fall för .dröjer arbetet; det är inte ovanligt ·a tt man får vänta i veckor på ·ett beske.i f!(}tll en kontorist utan dator snabb kunde ge per telefon.'

fortsatt auto-

Det enda som- minkar upp föds till är att vi8sa människor ska ha sej en lY""V,ara klarar utan. som de gott Även andra djur, t.ex. blå. räv. chinchilla uppföds på. det.. ta sätt. Rävar dock i mindre skala. pälsdjursuppfödarna hoppas på. en ökning. Det är alltså. inte ett dugg = humanare ,att köpa en mink- E =

I k~~ UD:rna~:~::k;nlek;·~;chpru;~I~j:;;-I.t ,~ ~ I Men det finns kanske böc

= E

munfullmäktige, där alla borde veta att man i regel

delen erbjuder chokladkonfekt som medlemsför-

Ett citat ur Djurfront :

så här. Kanske tänker de rätt.

I=_~ ~J?a. :~:1]::r~?E; :~:r~:i~~~:I::.U::rg::: ~~~ri~~~~lf~f~ ;n~S::~:tÖr~~tp'.E. nl

med

:;,amma

varma

själ. §

Runeberg var förvisso en demagog.

ter julen då det endast åter står att samla ihop en mas sa tor,nma konfektaskar, den ena vackrare och dyrare än den andra. När man ser på

att pälsen ska bli fin . Det är viktigt att minkarna fär vita miner. ja, att de får bra mat överhuvudtaget. Detta är fruktansvärt när

nytt år. Vi lever under den tid på året då dagarna lång_ samt blir ljusare - låt oss hoppas att 1978 skall ge oss en smula lycka.

läsarforum

Progr'am för I framtiden

i Iig~mIiga mål tor aig löj· ;:t::~:~::::~:::i~~t::' ~;:i'~~~~;r~E~~ hä~!t m'::Fj:;~L;:'~ i ~

Alltså: stimulera, &amarbe ta, dela på det arbete som 'finns och ta varligt 'På al ~ innebär att människ r friställs utan att man kan pe ka på verkligt nödvändiga vinningar. Dessutom; se om möjligt de här frågorna i ett riksperspektiv som beaktar de regionala problemen. -

kan tänka ;

19':'"1

_UI.gnUIIUIIlIUlWIIWIIIIIIIIIIlIIIIIIllIIUUUIIIIIIIIIIUIIII\lDIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIlIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIUJUIIIIIIIIUlIllIIUUIlIIn 1III1II1I I11r ....·' 1IIIIIIIIIUIIIIUlUlllllmUIII:iii;::::::ii::IIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIllIIIIIUIIIIIIIIIIIIIUlIllUlllljjjj,

Egentligen är deba.tten om n skall göra ett principprogram el ler inte sen. Höstmötet i MonA sade att det ä r ett prtnctppro gram vi behöver och det var llOZ • BE BID.LN 1S

Fredagen den 30 dec. -

öSTF.R[lOTINI~K!\

1977

SöU-AKTUEILT

SöU :s styrelse samlades till möte på hotell Waskia i lör dagen före julen. Det här var det sista styrelsemötet för i år. Eftersom förtroendemännen och förbundets tjänstemän kom samman tiH jUlfest senare på kvällen, upptog föredrag ningslistan ett mindre antal ärenden än normalt. Plock ur protokonet: Situationen ir.om llf-r~ rels eIl i Svenskfinland. Ordf. Rex gav en kort bak gru~d

till den uppkomna situa tionen inom FSU och anslags fördelntngsproblemaUken.

Styrelsen diskuterade ingå ende SÖU :8 situation samt åt gärder som kan leda till en eventuell lösning på krisen. Ledamötern~ var eniga om att 1977 års fördelning skall stå fast. Med tanke på nästa års och framtida fördelningar a v statsanslaget till. lokaIför bunden ansåg styrelsen, att man inom FSU måste komma överens om gemensamma och hållbara riktlinjer för hur , statsanslaget skall fördelas.

Styrelsen gav Rex, Frostdahi

och Erickson fullmakt att föra fortsatta förhandlingar med FSU och de andra landskaps. förbunden . - Lönefrågor. Förbundets instruktörer Rolf Storgå rd och Håkan Wester mark fick sina löner justerade till samma nivå som teater sekreteraren. SöU :s städerska fick också sin lön höjd. - Studiefrämjandet i öster botten. SV I österbotten hal' sO-m första partipolitiska organisa tion ansökt om medlemsskap I Studiefrämjandet i österbotten. Stlldiefrämjandets styrelse har begärt utlåtande från de andra medlemsorganisationer na. SöV :s styrelse a nsåg att det inte föreligger något hinder för SV att bl;r medlem i Studie främjandet av den orsaken att SU redan är medlem i Studie förbundet. Sången Julen, julen är kommen med betoning på tra, la, la, laa . .. blev styrelseleda· möternas slutvinjett på årets styrelsemöten. Sune Erickson

Superstar-tävlingen

aktil~,erad,e över 100

o. '· l,,en gar F, lna l Vo··ru o

Pt't~1'EN

Hur väljer vi president?

D 1978 skrider Vl 1gen en gång till presidenh'ol i f.'inlalld. Den som följt med vallörbered(~lserna vet att landets sex sfijr!!ta partier ställt sig bakom ett återval av v&r nuvarande pcesident Urho Kekko71cn och alt han följaktligen kommer aU bli återvald. Urho Kekkonen är den åt tonde presidenten under Fin lands 60-åriga självständig het. Han har i nämnd ord ning föregåtts av K. J. Ståhlberg, Lauri Relander, P. E. Svinhufvud, Kyösti Kallio, Risto Ryti, C. G. Mannerheim och J. K. Paa sikivi. En av grundtankarna i den grundlag som utarbeta des efter självständighets förklaringen 1917 var att man skulle balansera ut rikSdag och regering med en förhållandevis stark presi dent. Som ett resultat av detta har vi bl.a. indirekta folkval av presidenten presidenten har m.a.o. en re lativt fristående ställning i förhållande till landets riks dag. • I korthet går valet till på följande sätt: de politiska partierna no minerar elektorskandida ter i de olika valkretsar na, vilka för övrigt är de samma som i riksdags val, valda blir 300 elektorer, vilka i sin tur förrättar presidentvalet, presiden ten väljs för sex år i taget, elektorsvalet förrättas den 15-16 januari och

elektorerna sammanträ· der den 15 februari un der statsministerns led ning för att fullgöra sin plikt Rösträttsåldern i elektorsvalet är densam ma som i övriga val och valarbetet i övrigt sköts av partierna på sedvan ligt sätt. På senare tid har presidentkandidater na själva i allt större ut· sträckning deltagit i val kampanjen. president blir den som bland elektorerna sam· lar mer 1,in 50 procent av rösterna. Valet sker i tre omgångar på så sätt att om ingen når majoritet i de två första omgångar· na s'å möts de två som är starkast i den avslu tande tredje omgången. Vid lika röstetal i denna omgång avgör lotten. • Detta är den rent formel la delen av presidentvalet men det finns en hel del kruxar i protokollet också som gör att det i praktiken inte är lika enkelt. För det första måste man komma ihåg att elektorerna inte är bundna av den kan ~ didat man sagt sig stöda. i valet. Man kan alltså sadla om. För det andra kan ett par

t j gå till val med " släckta lyktor". Dvs. man behöver inte i valkampanjen meddela vilken kandidat man stöder. Man kan t.ill och med föra fram en kandidat som över huvudtaget inte nämnts i kampanjen. Det här har i många val lett till att den som slutli· gen blivit president kunna t ha en ganska liten del av väljarkåren bakom sig. Re· lander t.ex., som valdes 1925, hade i elektorsvalet endast ca 20 procent av väl jarkåren bakom sig. Under senare tid flar utvecklingen dock gått i den riktningen att presidenten haft åtmins tone majoriteten av väljar kåren bakom sig. Så kom mer också att vara faTlet i 1978 års presidentval. • Avslutningsvis bör det nämnas att presidenten lika ofta har valts ,genom undan tagsförfarande som genom normala elektorsval. Något som kanske har glömts bort i den diskussion som i mo dern tid förts om undantags lagar. Sex gånger har pre sident valts genom undan tagsförfarande, senast 1974, och presidentvalet 1978 är det åttonde normala presi dentvalet. JAN-ERIK FROSTDAHL

o SUPERSTAR-TÄ VUNGEN slog verkligt bra ut, konsta terar två nöjda SÖV-instruktörer, sedan de slutfört sista kvaltävlillgen i Kvevlax. Sammanlagt har 117 ungdomar ställt upp i kvaltävlingarna. A v dessa är 45 flickor och 72 pojkar. Åtta tävlingar har hållits, en haft sex orika tävlingsgrenar, i varje ring. Störst var intres- varav deltagarna fått välja set i andra ringen med 30 del- bort en. Vanliga grenar har vatagare, minst i sjätte ringen rit armhävning, pilkastning, med 9 deltagare. Från varj~ "Uni-hoc n , "stepp-test" och kval tävling går bästa pojken "sitt-upp". Ungefär hälften av och bästa flickan tiII final. grenarna har krävt fysiska I kvaltävlingarna har man prestationer medan' den ' andra _ _ _ _ __ _ _ __ _ _ _ _ _ ____ _ _ _ _ __ ___

Kry s s"vinn are

hälften varit mera slump- OCLl chansartande. Finalen kommer att gå någon gång i januari. Troligen vid Vörå folkhögskola-Breidablick. I finalen blir det sammanlagt tio olika grenar, varav två kan väljas bort. I finalen deltar åtta ·flickor och åtta pojkar. Två ' SÖU-superstars kommer alltså att koras, en flicka och en pojke. Vad som kommer att bli seg rarnas lön är ännu inte be stämt. Den riktiga förståelsen för tävlingen har tillsvidare saknats i SöU:s styrelse. Det är på den nivånmaIJ har bestämma om priser.

a.tt.

o Vid dragningen av det priskryss som publicerades i bör jan av december tillföll första priset Britta Ahlbäck i Terjärv. Hön får 30 mk. Andra pris 2() mk går till Berit EneJJ Purmo och tredje pris 10 mk till Margaretha Norr man, Kronoby. Vi gratulerar vinnarna. Och ännu hinner ni skioka in julkry~t som ingick senaste vecka.

Till finalen har kvalificerat sig från första ringen Siv Grip· ström och Jan Levander, Kro noby; andra ringen Carina Kjellman, ÖVeresse och Ralf Högnäs, Kållby; tredje ringen Margareta Norrgård och Bo Kengo, Pensala ; fjärde ringen Eva Sundsten, Oravais och Markku Koivunen, Vörå; femte ringen Anne Berg, Kvevlax och I Kjell-Erik Kjellberg, Petsmo: 1sjätte ringen Agneta Orre och Mats Peter Aspholm, Malax: sjunde ringen Viveca Backlund och Jan Olav Carlsson, Molpe : samt åttonde ringen Annette ÅStrand och Tomas , Hctlm, Lappfjärd.

lP OSTAVGIFTERNA 1.1.1978

BREV Vikt högst 20g 50g 100g 250 g 500 g 1000g

Finland mk 1,00 1,50 1,50 3,00 5,60 9,00

Norden mk 1,00 1,50 1,50 3,00 5,60 14,00

övr. länder mk 1,20 2,20 3,00 5,00 9,50 16,50

Inom Finland för varje följande 500 g 2,00 mk. POSTKORT i Finland och Norden 0,80 mk, till övr. länder 0,90 mk. TRYCKSAKER PAKET inom Finland Finland och Övr. Vikt Vikt länder Norden mk högst högst mk mk 5,60 1 kg 0,60 0,50 20g 7,80 3kg 0,90 0,70 50g 10,00 5kg 1,30 1,20 100g 15,00 10kg 2,00 2,00 250 g 20,00 15kg 3,50 3,50 500 g 25,00 20 kg 6,00 5,60 1000 g

REKOMMENDATION

EXPRESSAVGIFT

inom Finland och till utlandet 4,00 mk.

brevförs. paket

Närmare uppgifter

5,00 mk, 9,00 mk.

ger postanstalterna.

öSTERBOTTNISKA

POSTEN

FOTFOLKETo FÖRNYAR SIG MED •• DET NYA ARET!! VAlKOMMEN ! I STORA SALEN! ! ...........

från Sverige

***

PLUS "ÖSTERBOTTENS HJÄLTAR"!

***

ZOTCH

FOTEN PÅ VERKET! ! BUSSAR:

I DISCO!!

___• •_ _ww.

Sundom 18.50. Vasa 19.1S Solf Service 19.3S. Strand· linjen fr. Vasa busstation kl. 19. 1S via Hondelsespl. kl. 19. 1S fr6n L6ng6minne via Ö· och Y·Malax . Kl. 19.00 fr6n NÖrvjOki. pörtam . Raineböck och Petalax Ing. ves kl. 19.00 fr6n Pörtmossa via Ö :mark. Östra linjen . Granlid Növer6s. Kl. 19.10 fr6n Koskö via Nörpes Wes· ters fr6n Lappfjörd kl. 19. 1S via Kristinestad . Tjöck. (Obs: stannar ej i Nösby) .

På publikens begäran! *** ROLLING BAND *** från Seinäjoki

vill höra! ! hela kvällen l! ! HELGES HJÄLTAR

d~~

ÖSTERBOTTENS SKARPASTE NYÅRSVAKA !

.--.. _. * Vi fick dem!! "Hjältarna" alla ***

Fredagen den 30

Nyårsafton

BIO VIKING!! Popmusik till tusen Nu har gänget spelat in en film som heter:

31. 12. ·77 20-02

***

HURRIGANES

••••• ••• ••••••• •• •••• •• SÅ ÄR D.ET FöR ÅRETS FINAL, DET BLIR EN RII{TIG "BOOGIE-FEST" Dr~GS

;::tr

NYÅRSAFTON 31. 12. -77 kl. 20 Från Sverige tar vi nyårsmusiken:

BOOGIE

RUTINERADE TOPp1\n TSIKER FRÅN SVERIGE

Överraskningar!!! Och så önskar vi er ett riktigt GUJ'l' Nl'Tl' AR •

Majors fr. Näset 19.30 via Munsmo, Solf centralbutik 19.50 via Toby stenbro och Veikars.

•

Haldins fr, Vasa centrum kl. 20, fr. Busstation 20.30.

•

•• •• •

OT från Grillcenter, Ora va is kl. 19.30 via Kaitsor, Vörå kl. 19.45.

• Ekmans fr. Bock 19..15 via Gerby, ISkmo, Karperö och Smedsby.

••

•

nnnnnnonnnonnnnnnnooonnnonnoooDoooooonoooooooonooonrJnoDOOOOOOO~ I

=DANS I BJÖRKÖBY -- ' 8E

"Lissvele som tror ••.

'fl :

E tC

NYÅRSAFTON LÖRD. 3l. 12. kl. 20.0u

DANSDAX FUNKT.GR. II

uOODDouoOODDooooODOUUuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuUUL~oOUDooooo05

NYARS· mottagning 31. 12. kl. 20-02

Jukka Raitanen Rislo O'ja-Lipasti Bellows Band •

BUSS AR SOM TIDIGARE • MUSI'K H"~ I ~<\ TIDEN.

•

VÄLIiOMMEN

========~~~~=====~========~-~=-~-=-=-~-==============

Annonsera i ÖP

Puf och Pel K nyålrsrevy premiär i Peta lax 1. 1. kl.

20.

Följande föreställningar i Petaiax: 6. 1. kl. 20.00 7. 1. kl. 16.00 och 20 .00 I Korsnäs: 13. 1. kl. 20 .00 14. 1. kl. 20.00 Förköp: Petalax Elbyrå, tel. 60250. - Korsnäs Silcen· tral fr.o.m . 10. 1. -78 tel. 641 002,641 161.

• Han: säg, älskade, skulle du vilja följa mig till världens ände 'l Hon: Du . . . du .•. du måtte väl inte förfal s kat någon namn teckning. (Kasper 1913)

KORSHOLMS UF MANADSMöTE onsdagen den 4. 1. 1978 kl. 19.00 1 lokalen. Välkomna! StyreJsea

Freda~en den 30 dec, -

1977

TA FARVÄL AV 1977 fIÄLSA 1978 VÄLKONI~IET PÅ VÅR TRADITIONELLA

NYÅRSVAKA I

NYKARLEBY LöRD. 31.12. kl. 20.00-1. 1. Iii. 02,.00

C'L EOPATRA EXO'D US

77-78

NUFS

BUSSAR : Haldins bussar fr. Jakobstad kl. 19.40. Fr. Ga mla karleby kl. 19.00 via Kronoby, Edsevö. Frän Esse kl. 19.00 via Lappfors-Purmo--Forsby-Bennäs-Kovjoki.

:~lissa ÖP är inte som andl'a ungdomstidningar

* *

ÖP bevakar sina lä· sares intressen

ÖP är saklig och in· tressanl

ÖP har någol för alla

Vavje vecka utkommer ÖP med intressant in formation om vad ung domen Östt'rbotten gör.

För bara 20 mark får du eller dina ungdomar 52 nr aVen verkligt bra tidning.

.... ......................................\1

Men ÖP inne håler ock. så myckel annal:

JAG BESTÄ.L LER ÖSTEUBOTTNISKA POSTEN FöR A.R 1978 (52 nr) för 20,

MUSIK SPOHT SPEL

Namn:

n ~ m A TT

ADRI<:SS:

H UMOR Allt för endael 38 i veckan!

inte något nunlmer under 1978!

PCilJll

* Bli

Osler 01 Poslen

vuxen m ed ÖP

P osta dress:

Kli p!) ut ovan st ående kupon g och bi f oga 20,- i kuver tet oc h sldcl,3 iväg det till Österbot1 niskfl Pos t e n, PB 27. 68601 laiwhs tad, eller till SÖlJ, Handels('sp l. 10 D, 65100 Vasa lO. (Frankera med ett -.90 frimärlie)

., ETT' AR FöR ENlJAST 20 :WARI( -

RARA 38

PEl'4~I

I VECKAN!

Fl'ooagen den 30 dec. -- 19;. --------------------------------------------.~----------------------------------------------------~-------------------------------------------

• lorn~id IR

i dataåldern Minst ett dussin nyarsspex

från

D INNEHÅLLET i årets nyårsrevyer pendlar mellan forntid - Uf Svanen går 2.000 år tillbaka i tiden --- och den dataålder vi hittills kanske bara anar - i Petalax har man en datamaNär man ringer revymakar danser, Krister Söderman och na och diskuterar innehåll och Harry Hannus gör dekor. En tema blir man lindrigt sagt ny tillfällig orkester svarar för fiken. Vis"t skulle man vilja musiken. uppleva Fantomen i Bässmark Ja, namnet? Det är och dialektrevyn i Terjärv, "Talas det?" Strängsmekarna i PedersöreLarsmo och fiskehamnsmiljön i Kaskö. Tillsammanstaget är det frå ga om enormt mycket tradition, nostalgi, satir, samhällsengage • HOOSASE -- jaa, sidu he mang, visioner etc. som revy jir om du böri känn de roko, makarna i österbotten proou så tå har du ti gaa heim å cerar i dessa tider. böri me hoosase Så int dö ska Tolv revyer och ett par hel vaal sjuk. aftonsspex är un.cter produk- I Ungefär så förklarar Ben tion. I nyårshelgen har fem ny Kiviniemi namnet på Kar premiär, ett par visas förs-ta I leby uf:s nyårsspel som skall gången under trettondagshel , heta "Hoosase". I gen, de övriga kommer under I vinterns lopp. Ungefär som "förebyggande åtgärder" föreslår jag då, men det tycker Benny är så "råsk moderne 001" så det kan han inte ta'i sin mun. Närpe~? Det finns mycket såväl på • I NÄRPES gör man en ny lokal- som på riksnivå som bor djupdykning i tradition och de bli föremål för "hoosase", den kultur vi ännu minns av. konstaterar Benny. Inte minst Det handlar om den manu förhållandena till grannsfaden ella telefontrafiken. Det var Jakobstad. Det där med att FM en hel del som de gamla 10 i Karleby skulle flyttas till ja kalcentralernas telefonister kobstad faller tydligen inte fick reda på när de gick in spexmakarna i smaken. De lokala kommunalpolitiker med sin stående fråga "Ta las det .•• ?". Nu har man na har skött sig så "rokot" un snappat upp nyheter såväl der året så de ryms inte alls från lokal- som riksnivå i med i revyn i år. På dem hjäl per tydligen inget "hoosase", Närpes. resonerar ' spexproducenterna. Som textproducenter åter Man rör sig i stället ganska kommer Henni Wikman, Björn mycket kring hela landet. Forsen, Henrik Becker, Anders Producenterna är bl.a. Lars Teir med. flere. Peter Snickars "Gigli" Nylund, Fritz-Olle Slot svarar för regin. I te, Håkan Granlund osv. Chris En vacker gammal.ctags vägg ter Lågland har gjort dekoren. telefon pryder Närpes uf:s ny Till den inre ringen hör vidare årsrevyannons. I denna lovar Benny Kiviniemi, Malla Skog man vidare en "Centraliserad och Matts Möller. nyå:rsunderhållning i riksklass Alf Mylleri & co sköter mu med Närpes uf:s Call Girls och siken. Dansgruppen Corte Bva Playboys". rar för dansinslag. Regissör, inpiskare och allt-i Premiären är traditionsenligt allo är Helge Lassenius. på nyårsafton i Yttermarkgår den. Man räknar med att spela sex föreställningar till att bör ja med. Den 14 januari spelar Närpes uf på Wasa teater och den 28 januari i Stockholm. • I PETALAX har pendeln Pirkko Manninen har övat svängt från ett bottenläge

• Talas det i

• Petalax in i dataåldern

skin på scenen. Däremellan ryms en 'spclmansrevy' i Orava i.i'_ en med telefoncentraltema i Närpes och en med anknytning tilJ dagens krassa verklighet i Karleby.

till ett annat -- från "ga.bel fönonan" till datateknik! I stället för fjolårets brasa har man i år placerat en datama skin på scenen i PetaIa", uf:s lokal. Hur allvarligt man skaH ta på denna satsning på den moderna teknil{en ger namnet på nyårsrevy Ii en an tydan om. Den heter "Liss veti som tror ...". Rafael Frans från Molpe men med arbetsplats i Petalax står för huvuddelen av textmateria let, Lokala krafter och "impor terade" har fyllt på här och där. Kristina Agren sköter re gin. Fyra o av ,de, ·medverkande , k ommer f ran n..orsnas. - Innehållet i spexet är mycket mera globalt i år, säger K:istina, Det blir mycket sång och även en dans, som hon själv övat in.

I_ 'Storstadin'

le va.r~, roligt när man övar revy lOvermark, Det där med Bässmarks om givningar kommer bl.a. att I handla om "peeronen" på Mo sebacke och om den planerade utbyggnaden vid Gästgivars' l Fem danser skall ingå i spex-, et. Birgit Klåvus medverkar som tidigare. Även Arne Sep pälä och Matts-Erik Fållbäck har lovat ställa upp.

i Tjöck-spexet • "TJöCKAREN" kommer i sin nyårsrevy att mest spin na kring händelser i "Stor stadin" i Sydösterbotten. D t är kommunal- och statspoli tik. Nya landshövdingen skall också HL vara med (la ett hörn.

Litet Hawaii-flickor lovar I ,För textproduktion svarar Helena att herrarna skall få vi- I Hakan Norrback, Vilhelm la ögonen på, medan syster Lund, Fage Lillmals och så. H ddy inte vågar lova att Dia allihopa litet grand. berä t n: skall bli någon bikini-brud, Håkan Blomqvist. I T rygve Erikson övar in re Minst tre danser skall Hel~ I vyn med ungdomarna. Bertel Lillmals, Siv Linsen och In<Ter Norrgårds trio skall svara för Lund producera, Sture Ma ngs musiken. Premiären blir på ny sköter den musikaliska instude årsdagen. Minst fyra föreställ ringen. Thure Hinds & co skö ningar räknar Helena med. ter som vanligt ackompanje manget. Arne Erlands jobbar me.ct de Inga Björkas syr dräkter, de- , kor, Premiären är utsatt till 6 koren bygger man tillsammans • nsre~y januari. 4-5 gånger räk nar och för musiken svarar Sand man med att uppföra revyn. stens trio.

SpelIna i Oravais

Premiären .blir på nyårsda gen. Nio föreställningar har man prickat in. Förutom i Pe talax spelar man i Kornäs, Solf och Malax. Den 11 februari är petalaxrevyn inbokad på Wasa teater.

• SPELMANSMUSIK, folk dans och bröllop med Ora vaismenuetten kommer revyn i Oravais att innehålla. Det blir alltså rätt mycket tradi tionellt och folkligt. Men gi vetvis kommer man inte att förbigå hälsovardskonflikten.

•

'JVlunsä~pråina·

nled historisk uel • "RAMA" har man varit ti digare i Uf S"allen. I år tän ker man bli ännu "välkare". Man slår till med full kraft. och styrka. Arets nyårsre"y heter "l\lunsä' pråina". En stor del av revyn skan ut,..pe la sig i "Nygalleby".

Stig Svens och Elmer Löv dahl har som tidigare haft hu vudansvaret för revyn i Ora vaiB. Att det skall bli en spel mansrevy är de p_~ det klara Ulf Smedberg har som van med, men något namn på revyn ligt skrivit ihop halva revyn på • DE HÄR är Silvia från fanns ännu inte en knapp vecka ett genomgående tema. Det är före premiären. Bässmark. Jag ska vara med en parodi på Asterix som ut i revyn "Bäss-Fantomen". Ann-Maj och Olof Nystedt är spelas för ca 2.000 år sed.an i John-Erik Nybacka är Fan inkoppla.de" på det där med Galleby. Storyn är en fantasi tOmen. Syster min I1eddy är bröllop och menuetten. Vem produkt men med verklighets Diana. Trygve har skrivit som är brud och brudgum är underlag. nästan alltihop. Fantomen däremot en hemlighet. Andra delen av revyn är en skall röra Sig omkring i Bliss skilda numIner. I den tar Dräkter och dekor gör, man mark med omnejd och ställa Smed.berg upp lokala och natio i "kimppa". Premiären är ut allt tillrätta på sitt vis. nella händelser. satt till 1 januari. Man räknar En dans försöker man f å Så berättar Helena Erikson med att framföra revyn 4-5 om ÖVermark uf:s nyårsrevy. gånger i Oravais och åtminsto ihop tillsammans. Dräkter görs Hon ringer från Hemgården på ne en gång i Vörå. Ett gäst sm grupparbete med Stina N y julannandagen (uf-Iokalen he spel i Närpes är också under bäck och Stina Wiklund som ledare. Solveig Fågelbärj har ter så). Det låter som det skul planering.

• Silvia & Fantomen i 'Bässmark'

må lat en fondvägg. övrig de • Sång och m"sUr Vaclira dalen jnbUpf'ar: kor görs av gruppen. Många nya ungdomar har Kronoby ~, -Smedberg fått med. Berndt 1~~JVCnll{a Norrbo svarar för musiken. • Mycket s:tng och mUliIl. t~./ Premiären ser ut att bli den och mera iHternationella ill- i 1 januari. Publiken brukar räcka . slag än vanligt lovar Bengt I a~t1 Jrl,j n ~ till 10--12 föreställningar på ' Lybiicl. beträffande Krnno- I ' .fi. . ' .; 1i. ;;. "-J,i ~~.l~ c ;' llU :.:. .' \l..,;. hemmaplan . bys revy. Tidiga"it i mittell J r av febrlluri rälmar man med at.t bli klar för premiär. .. Allvar i Kstad

f."-"11!;-. -.

• Vi börjar öva på allvar i I. Texterna görs som lagarhete. morgon, sade Milia Bodman Regin sköter man också själv, i Kristinestad på .nåndagen. men hoppa s få hjälp av Helge Det betyder att rev;yn börjar Lassenius med finslipningen. vara färdig skriven i KrisDanser skall det bli. Krister I t.inestad. För textprodulitio Lindqvist gör dekor. Unique ! nen har teamet Roy Sten skall sköta musiken. berg. Milm Bodman, Henry I Lilldström, Magnus Solfvin, • Terjärv fritt Kristoffer von Alfthan, Egil AppeJ och Kurt Högnäs sva från högsvenska" rat. • Vi skall göra en revy helt : Revyn ha r i år lokaliserats fri från högsvenska. bestäm- ' till Castrenska gården, vilken de man sig för när man bör varit aktuell i "stad in" hela jade planera i Terjärv. Så året. Dorthy Gull övar danser, plockade man fram alla ge hme Hinds skall svara för mu nuina och roliga terjärvord sillen. min hittade. Kring dessa ord D~m 20' januari har man sik har man nu producerat sl.et tat in sig på premiär. cherna i reVYll. Det kan bli både roligt, värdefullt. och dokumentärt. • fi ske i Kaskö

arr'a n!!OreJ" r..za fl ro qlt :m .fl.

--I !

SO { {~ ]tW flrl ~ .T ~re ji J.. II iD... 1\L VIi... . /

I I

Si" Harv förhandl2r med

repr e sent.allt~rn8

för

örträsl.

hemby gdsförening fr.v. Siv, Gerd Lar,,"'....

Sixten P e rsson oel! Kent Larsen.

• Fiskerinäringen blir tema Innehållet blir för övrigt 10 - VI KOMMER från Vackra dalen i Sverige och viII ha kontakt med finlä,ldslm arti". i årets Kaskö-spex. Närpes kalt. Produtkionen sköts av ett ter, dansband och musikgrupper. Under närst år skall vi fira. 300-årsjuhileum av dl'lI rör"'" bor och t\letsä-Botnia.folk team. Premiären blir i februari. ta bosättningen i Örträsk. Den första som bosatte sig i Vackra dalen var .Johan FiIi;ls,' lln IWfiuner att få vara med. Li- Ungefär 8 föreställningar bru HiIduinen, senare lIiItunen, från Kuusamo i Finland. tet mera stoff uti:från än ti- j kar publiken räcka för. digare lovar chefsproducen Ungefär så framförde tre hembygdsförening. örträsk det tillfället hoppa13 mall f~ ten Karl-Gustav Mangs. stadiga västerbottningar sitt kommun har gett töreningen med någon kristen musikgl'U\->P • Också andra planer ärende när de häromdagen ste uppdraget att ordna firandet från österbotten. produktionsteamet ingår • Tolv produktioner av ty gade in på SöU :s kansli i Vasa. av den första bosättningen i För dansmusiken u ndeJ den :Murtin Silander, Kent Gran pen nyårsrevy håller man Sture fick lov att ta en paus i Vackra dalen. na helg kommer vasa OrkeSlf'rn holm och Herman Skur. Irma som bäst på med inom SöV:s telefonpratandet och Siv smäll Eftersom de första beboarna Zotch att engageras. \Vinberg övar danser som van verksamhetsområde. Minst de på kaffepannan. kom från Finland tycker för Midsommarhelgen ska ll oel, ligt. Den 5 februari är utS&tt två helaftonsprogram plane örträsk ligger inåt landet tio eningens ledning att det är na så gå i jubileets tecken. F l'M ras. I Koskö blir det midvin· mil från Umeå. Orten kallas turligt att en stor dej av ju.bi Finland hoppas man få över "n som premiärdag. Publiken i Kaskö brukar räcka till 5-6 terspex med' premiär 4 mars Vackra dalen. leumsinslagen skall komma folkdansgrupp, orkestern Ra r föreställningar. och i Jeppo ...tt jJåskspekta De tre personerna, Kent och från Finland. barela och t.ex. Kalasmusik:m kel i stället för påskbrasa. Gerd Larsen samt Sixten Pers President Urho Kekkonen är terna. son, representerade örträsk inbjuden och har gett ett för • . Grupper jobbar Ami & Håkan hoppas ma n I Malax har också funnits handslöfte. Ganska naturligt också kunna engagera nå O'o n i andra ringen vissa planer som för tillfället eftersom inbjudan framfördes gång under sommaren. är "bordlagda". av statsminister -Thorbjörn • Inom andra ringen är det Det var alltså en hel del trev flera grupper som sköter l Koskö har man ko~mit Tidningen Expressens omröst Fälldin. liga uppgifter som Sture och textproduktionen för en ge långt på väg. Spexet skall byg ning om Sveriges populäraste Från Kuusamo skall man Siv fick att utföra. I februari mensam revy. Det blir bl.a. gas upp kring pjäsen Äventyr I dansband .1977 va~ns av ork~s försöka 'få över kyrkoherden återkommer folket från VacJ,ra en särskild revyavdelning i hushållsskolan, som räcker tern TorleIfs med over 5.000 ros till helgen 15-16 juli, då hu dalen för att sjå ~ast gästspe från Larsmo~ Det innebär ungefär 45 minuter. ter. överraskande tväa blev vudfestligheterna hålls. Vid len närmare. samtidigt att det inte blir nå Man bygger på med sketcher sundsvallsorkestern Henriks . gon "röd tråd" i spexet. och sånger. Ella Träsk övar Listan för de tio främsta ser ut danser. För regin svarar Maj på följande säW l) Thorleifs Huvuddragare är tillsvidare lis Granlund 5.070 röster. 2) Henriks 4 .409, 3' Curt-Görans 4.052. 4) ölwinds Helmer King. På slutet räknar I Jeppo har Stig-Johan Jun 3 .476, 5) Tonlx 3 .319. '6} Drifters han med hjälp med finslipning gar och Ulf SundelI föresatt 3.278, 7) Sven-Erics 3.272, 8) Mo en li V någon yrkesregissör. sig att det skall bli ett spekta notones 3.068, 9) Saints 2.700, 10) anordnar tölJande yrkeskurs~r med kontinuerl ig elev Strängsmekarna skall göra kel i påSkhelgen. Det ställe där Baloo 2.536 röster. intagning speciaJmusik till de visor ' och man brukar bränna påskbrasan kupletter som textproducenter finns inte mera tillgängligt: plåtslagare-svetSare svarvare • Hvad går åt herr Jonsson 'f Han na får fram. värme- och sanitets· fräsare Men inkomsterna behövs. Så vrider sig som en ål när han sjun montörer I bågsvetsare Revyn kommer att spelas på någonting skall det bli i stäl ger. - Jo, se han har fått höra, att maskinritare (lera platser. Troligt premiär let. MIG-svetsare dcn här sången skall förcdra~'! kockar/kokerskor plåtslagare datum är den 25 februari. Seg "med starl, rörelse".

Dansband i t<-,pp

~----------------------,

Korsnäs kurscentral

...

tltc, . . . .

. "....

Om du blir hungrig på nallen ät från

ORAVAISGRILLEN VI HAR öPPET: yard. och sönd. till kl. 24.00 . lördagar till kl. 04.00

Tel. 961-53299 5TIj;J

l1UIN\4. ... ........

=tA

u..

(Kasper 1913)

• En stockholmsherre spet!lar I,å en flirt med en landsort8fröken• I pelm.r på ett par kardborrar som fastnat vid hennes kjol: - Till och med ,'lixterna dras till er. - !isch, kardborrar, di ä' som st~kholm8herrar • . . hakar sig fast vid hvarenda kjol. (Kasper 1913)

I'oIi\RPES ARBETSKRAFTSBYRÄ Han: Jag gifter mig aldrig. Hon: Å, säg iute så . . • det \... ......_ _ _ _ _ _ __ finns många fler än Jag. ~ Han: Hvem tror ni vä.l skulle vilja gifta sig med mig • • • när inte ens ni vill mig. (Kasper 1913)

•

--.x -j u4

Kurserna är lämpliga som vidareutbi·ldning även för

yrkes$kolgångna

Närmal e upplysningar om ir.trädesfordringar o. d. ger

arbetskraf tsbyråerna.

Under kurstiden f Ss undervisning, mat och bostad gratis

och dessutom kan' utbiJdningsstöd erhSllas.

An.iökan till kurserna kan göras på närmaste arbets

kra+tsbyrå Tidigar~ betyg bör medtagas.

"1\

ÖST~R80T1NISK\

Freda·gen den 30 dee:" -

POSTF~

19;7

-----------------------------~~----~--.-----------------------------------------------------------.~---------------

FESTFO DEL Januari 1

6 7 8 14 15 20

I r.

21 I. 22 s.

27 f.

28 I. 29 s .

III r.

IV r.

Källby

NUFS

I. s. l.

II r.

Vörå

ö-Esse

VI r.

V r.

Skatila Solf

Replot

Kvevlax

VII r.

VII] r.

Korsnäs PÖl'tom

Lappf järd

överma l'k

Dagsmark

Kronoby

Kållby Kronoby

Jeppo NUFS

Sme dsby VÖl'å

I\.orsholm SUlldom

Ol'a va is

Kvevl a x

Skatila

Nyby

Ln.ppfjäl'd

Petalax Dagsmul'l,;

S. VaiJgr.

Kronoby

Februari 3 f.

4 I. 5 s.

7 t.

Funno

111. 12 s. 17 f. 1'8 l. 19 s.

24 f. 25 l.

NUFS

Kv e vlax

NUFS

Solf Smedsby

Nyby Björl,öby

Replot

N ä l'pcS

Ko!'snäs

Tjöck

P etalax

Övermark

L a ppfjäl'd

Kronoby

ö-Esse Punno Källby

26 s.

Kors holm

Skatila

Björköby

Nyoy

Näl'p es

Sme dRby Kvevlax

S . ValJgr.

Peta lax

överma l'k

Oravals

Skatila Smeds by

Björköby

Vörä

Solf

Oravuis

SÖU / r_vevl a x Skatila

Oravais

Mars Purmo

3 f.

4 I. 5 s.

Kro noby

Jeppo

10 f . 111. 12 18 19 24

NUFS

Lnppfjärd

Kors n ä s

s. ö-Esse Purmo

s. f.

S O U/NUFS PUl'mo

26 s . . 27 m. 31 f.

Pörtom Replot

Nyby

Dagsll1al'k

S öU / Kol'snä s N ä rpes

Kvevlax

ApriJ 1 l.

2 7 8 9 15 16 22 23 28 29 30

KälIby

Tölby i Sm.

Portom

Lappfjärd

Ska tila

I. s. I. s. I. s.

Oravais

Kronoby NUFS

VörA.

Kä llby

Kvevlax

Ö-Esse

Purmo

I. s.

Forsby

O r avais

Vörä

P e talax

Smedsby Skatila

NUFS

Nä rpes! Korsnäs

Replot

Närpes

La ppfjä rd

PÖl'tom

Korsnäs

ö vermar k

N. Vallg r . Björköb v

Kvevlax

Maj 1 m. 6 I.

7 s.

12 f. 13 I.

14 s.

19 f .

20 21 26 27

28 s.

Smeclsby

Lillby Y-Esse Forsby

Fag erö

Am!nne

Fag erö Norrnäs

Karper ö Replot

F orsby Y-Esse Lillby Forsby

Aminne

S. Va llgr.

PJ e laX!

Harrström

Orava !.,';

S öderudden Aminn e Aminne

t<agero

Maxmo

Björköby

Nämpn ä s

Ka rpel'ö

Juni 2 f.

3 l.

10 I. 11 s. 17 1. 18 s ,

Y-Esse Forsby Forsby Y-Esse Lillby Forsby

2:S f. 24 l. 25 s.

Forsby Lillby

4 s.

Oravais Karperö

b..arperö IV r. iOr.

Aminne Aminne

S öderudden Aminue

Pjelax

S. Vallgr.

N o rrnäs

Amlnne

lI' Kvarken Aminne N. Vallgr. VI r. i Am.

«'ag era Pjelax

Kilen

IV r. i Ma.

LÄS ÖP VARJE V · ~CKA

Fredagen den 30 dec. -

1977

() ;;: , t' J: " U T T

,'1,/

K \

et .~ T F.

•

GEN FOR 197

Juli

I r.

1 I. 2 s. 7 f.

8 9 12 14

•••

0.0

••••••••••

ID r.

IV r.

Y-Jeppo

Max mo

I. 'f.

f. I.

Maxmo Oravais

Forsby Lillby

VI r.

l".

N . Vallgr.

Y-Esse Lillby

f. I. 30 s.

Forsby Y-Esse

..... L . . . . . . . . .

VU r. Fagel'ö '

Söderudden

Kal'perö

Max mo

fl minne Aminne Aminne

Björköby Aminne Hemb.f. S . ValJgr.

Y-Je ppo

VIII

l".

Kilen

Karperö

• • • • • • • • " ' 1' 0 . 0 .

Aminne

Karperö

Llllby . Y-Esse

s o.

Maxmo Ol'avais

15 l. 16 21 22 23 28 :l9

II r.

Y-Esse . FOI'sby

Söderudden KUl'perö

Aminnt> Ammne Aminne Ammne

Pjelax

Nämpnäsl Molpe t1'agerö Pjelax/ Harrström Nämpnäs Pjelax

Kilen

KHen

Kilen Härkmerl Kilen

Norrnäs Kilen

Augusti 4 r. 5 I. Il s. 9

M ~ ~ , 111('

y. -Esse

FOl'sby

Karper'ö

LilIby Y-Esse Forsby Lillby LiIlby Forsby

12 l. 13 s 19 I.

26 27

Kerkl.l M.a. Oravals

Replot Karperö Karperö

Max mo

Pjelax

F'agerö

S . Vall gr.

Aminne

Ammne Ammne

N . Vallgr. Söderudden

Nämpnäs/ Aminne Aminne Aminne

Molpe

F'ugerö

Kilen

Norrnäs

Härkmerl

SefJll'mher 2

fo'Ol'sby y. ·Esse Y-Esse Lillby Forsby Llllby

? S.

9 I. 10 16 23 24 30

s. 1. I.

..............

Karperö Orav!ds Vörä

Kvevlax

Pjelax

Petalax S. Vall5l'.

Korsnäs

Smedsby

N . Vallgr.

övermark

Dagsmark

Oravals

Kvevla.<

Skutila

Björköby

Närp es

Lappfjärd

Pörtom

Tjöck

Or'avals

Tölby I Sm./Solt Korsholm Kvevlax

Korsnäs

Lappfjärd

Närpes

Dagsmark

Korsnäs Pörtom

Lappfjärd Dagsmark

Forsby

Söderudden

Aminne Aminne

Oktober l s.

6 f. 7 l q s. l'

Källby NUFS

11\ s . 2U r 21 I

22 "

28 l. 29 s'.

ö-8sse Pllrmo Kronoby

S . VaJlgr. Peta lax

Smec!sby

Källby

3 ( 4 l. 5 s. 10 f. 11 I. 12 s . 17 f. 18 l 19 s . 24 t. 2f I. 26 s .

Jeppo

Nyby

lIör1\

ö-Esse NUFS

Kvevlax

NUl!'S

Solt Skatlla

Replot

Orava.is

Kvevlax Smedsby

Eiiirköby

Pörtom

Lappfjärd

VörA

Sm'~ dsby

S . "aJlgl,

Korsnäs

Dagsmark

Jeppo

lIöl'ä

8kutlla

Kvevlax

NUFS

Oravais

Solt

Nyb~

övermark

Kronoby NUFS Källby Purmo

Dc(~ember l

3 s.

5 t

6 o.

8 t.

9 l.

Kl'onoby

Purmo ö-E::lse

10 s . 15 t.

U l. 17 s 22 t.

231. 25 m. 26 t.

31 l

;:;kat1la

NUFS

Vörä

Petalax

Närpes

Övermal'k

S. Vallgl'.

Nyo)

KorshoJm Smedsby

Dagsmark Pöl'tom

Lappfjärd

Korsnäs Näl'pes övprmark Korsnäs

Dagsmark

K Nnv!):!

ö-Esse Kållby

:3meClsoy Oravois Nyby Peta lax

NUFS Purmo NUFS

Kv evla:'t

Rep lot

HELA ARET FÖR 20 MK!

Lapptjärd

öSTRRROTTNrSR~

rOSTFN

Fre:Jagen dcn 31

d~.

Reflektioner inför ett ·nytt år

Vi måst.e lo,va varandra Olla IO' -h "p _ att f o ·r SOLiJ) ha ee

lEn fåfäng

ee.

m~n

ön~kan

ändå ett hop

o Så har ännu ett å r förflutit tionerna oss österbottningar O Ding, dong! Ding, dong! ... Ett nytt år ha,r börjat. (l('b och människorna hittar på en och nylänningar emellan. ViI ett annat har försvunnit. Bort i glömskans och minne. ' massa små skojiga saker att ket fiasko blev inte FSU:s vädd. Det känns vemodigt. att veta, men det är klart. n välkomna det nya året med. höstmöte i Tammerfors. ' Tänk känner man sej förväntansfull oc«så. Nyårspussar, nyårskramar, nY- Iatt pengar ändå betyder så Vad kommer att hända 1978? Vad kommer 1978 a tt ge~ årsfyllor, nyårsdanser" nyå rs mycket att vuxna människor Att ta? Det är väl några av de outtalade frågorna. lyckor, nyårslöften osv., osv; I beter sig som barnungar, att Apropå nyårslöften tycker man i ilskan kommer på den I Själv hoppas jag att våran sej för att sluta röka. jag att vi inom Svenskfinland geniala iden att tåga ut då man jord ska bli fri franallt vad dagen efter d å är det n borde ge varandra ett löfte : att . inte får sin vilja igenom. Så krig och nöd heter. Det är kan som hojtar så här: - ,., em försöka hålla ihop. Vi är ju bestämde 19 personer helt kallt. ske en fåfäng önskan. Men lik- I' har t a git mitt tobak?" 'V ar trots allt bara en liten minoriMen sen då? Vad händer väl ett hopp. Att lyckas höja finns mitt tobak ?" J ojomensan ~ tet, vi finlandssvenskar, med med resten, med alla förenings avgångsbetyget till toppresulOch lillbrorsan med sitt evm samma mål och intressen medlemmar i vårt förbund? ta t, hör också till mina dröm- I nerliga : "Hur må nga jul den finlandssvenska kulturen. Tänker ni inte på dem? Det är mar. Likaså att elevföreningen klappar har du fått i år?" Det Stina Engström, Nyliarleby. Är inte det redan ett tillräck ju oss det hela handlar om. i våran skola kommer att ha är så man kan se rött. ligt motiv för att hålla ihop? Man måste kunna uppträda på sig själv, mera vidsynt, för framgång. Och att jag får vara Men vad är egentligen nyår ! Men nej, tänk bara på rela sakligt och tänka lite längre än att komma nå gon vart. frisk. Det vill jag vara. Och Jag tror att hälften av män Vad är det egentligen vi grä kanske många med mej önskar niskorna inte riktigt vet vad lar om? Vad är det v: vinner det. Sen har jag en massa and det nya året för med sej och med det här? Det är väl inga ra. önskningar också, men de vad det innebär. lunda meningen att det statliga får inte plats. Ett år närmare överbefolkNyårsafton brukar vara hel ning, undergång, lidande bidraget, som vi så väl behö ver, skall splittra det finlands festlig. H ela tjocka släkten är nöd. Det låter ju lite pessim' svenska kulturlivet? .Borde vi samlad och det skålas åt höger inte tillsammans försöka, lappa och vänster, man sjunger och men den inställningen har ihop de sprickor som bildats berättar minnen från de gång minstone jag fått på timmarna o När jag fick brevet från ÖP och inte förstora dem? I ett 'na åren. i skolari. där det stod att jag skulle Och sen när klockan slår splittrat Svenskfinland kan vi skriva något till tidningen så Att jorden går mot sin UD tyvärr inte stå emot den kom tolv, då blir det puss ,och dergång, alltså. . Men \'arf smålog jag nog lite först. Vad mersialiserade kulturen och kramkalas för hela slanten. Hå fundera över framtiden. I Skulle jag ha att skriva om? vad blir det då med vår egen? hå ja ja! Men sen så tänkte jag att faU inte på nyåret. Raketer smäller runt huvu Med dessa ord vill jag önska "Strunt i det", det står ju ändå Nej, lev i nuet och var glaJ er alla ett gott nytt år och lyc det, så man hör fågelkvitter så mycket skräp i tidningarna Gott Nytt År, allihopa. hela nästa dag. Kulkul ! ! ! ka till i fortsättningen. nuför tiden så det märks väl A-L-M-.1 Och farsgubben bestämmer Stina Engström inte så mycket om det kommer lite till. Ja, så blir det ett nytt år igen och jag som inte ens hun nit uppfylla nyårslöftet från i fjol. Fast egentligen skulle jag nog ha hunnit om jag försökt ordentligt. Det är väl med det som med allt annat; man bryr sig inte riktigt om det. Så har O Vad väntar Utrarna och eleverna av det, nya året? Vill de man ju inte alla gånger riktigt att någonting speciellt skall hända i skolan under 1978? tid heller, även om det heter Det kan ni läsa lite senare. Som ni kommer att märka är att den tid man inte har måste ' det bara manliga lärare och flickor som ställt upp. Orsa .. .. då å Siv Gripström, Kronoby. man ta. Det ar val n gon kerna till det är att det varit jäktigt i skolan inför julbety annan som varit framme och gen, pojkarnas försva,r var att de inte skulle avge några roffat åt sig den tid som det Allra enklast skulle det ju löften eller att de inte ville bli intervjuade av flickor. var meningen att jag skulle ha vara om man inte ' gav något . till att uppfylla mitt nyårs nyårslöfte alls. Då skulle man ' - Mina personliga önSknin-j år. Och att man får fma av löfte. inte behöva gå med dåligt sam-I gar av 1978 är : Att avgångs?e ~ångsbe~yg. I sommar ho~pas Men vad ska man lova i år vete sen efteråt för att man' tyget skall bli bra och att Jag Jag att Jag skall få ett bra Jobb då? Fjolårslöftet kan jag ju brutit ett löfte. Ja men, där kommer in till SÖFF i höst. Att helst inom sjukvård so~ ~er inte ta en gång till. Det visade hade jag det! ~ Jag ska för- vi skulle hjälpa våra medmän meriter till fortsatta . stu~ler l~ ju sig att det var för svårt att I stäs lova att jag aldrig mer niskor ~ch ställa upp för var: om bra~schen. Mitt lofte.ar kunna hålla. Nej, det måste ska avge något nyårslöfte -' andra hte oftare. Ja att det l att mmska tobaksko~umtlO Maria Eriksson, Mala:~. nog bli något som är mera enom jag nu bara kan hålla det största allm~nhet s~all bli ett n.~n men allra helst att ~lu~a kelt och något som inte krä sen då också. . . lyckat och handelserlkt år. roka helt, men det kan bh for tror och hoppas jag att d t ver så mycket tid ...,.. ifall det Mitt nyårslöfte är att FöR svårt att hålla. blir ett spännande år. råkar finnas flera som har för Till sist några rader som ni SöKA . lära mig finska ordent KERSTIN HERRGÅRD, 18 år, vana att stjäla andras tid. kan tänka på)ite då och då och ligt men det är ju inte säkert abiturient, Malax: Nyårslöften ANNE-LIE AHLQVIST, 15 år så vill jag JU förstås önska er att jag lyckas. Malax är ordförande i skolans . Här kan ni läsa om vad man brukar det bli lite si och så elevråd: Jag önskar av 1978 alla ett riktigt Gott Nytt Ar. tycker i liÖgstadiet i Petalax : med för inin del. Men i år har Enda stöllet i Österbotten jag tänkt ge mig själv ett dyrt hyfs och hänsyn av eleverna. dör du Mr din förgfilm fram Också hjälp från elevernas si Någon kom till dig I INGMAR PENSAR, lärare, Ma och hederligt löfte att sluta rö kallad och kopierad p6 24 inom elevföreningen. Att lyc och berättade något för dig lax: Mitt nyårslöf.te är att inte ka. Både för pengarnas och timmar. kas höja betyget tir i vår. Glad att få lätta sitt bjärta avge några löften. Det jag vän hälsans skull. Nyårslöfte: Att gå in ro för någon de hade förtroende tar mig av 1978 är att Malax Vi framkallar Mina planer och förväntnin skolarbetet och läsa läxorna i v6rt eget för skall få en kultursekreterare gar inför det nya året är lite J dentligt. högklassiga Vad gjorde du? SOm skulle vara intresserad av FÄRGlABO, varierande från dag till dag. .. Tog du vara på detta förtroende RATORIUM , f " tå tt' RUNO OSTVALL, studiehand eller berättade du allt musik. Jag hoppas . ors' s a Jag le d are, Ma l ax : T a b or t Skalgatan , för följande person som du MARINA KARLSSON, 16 år, skall lyckas l vårens student sparprogram som drabbar sko filmer kan liven fllrmedlal såg! • per POlt eller bu... skolelev Malax: Att det i störs- skrivningar och komma in till lan, det försämrar skolan. Och ~~ ~ S i v G r i p s t r ö m ta allmänhet shll bli ett bra Peffan till hösten. För övrigt nivågrupperingen är ännu vår

Att ingenting 1000 är d,et bäst,u löftet

Vad ~äntar sig lärarll,a och elevern,a i sk.o lan?

....................

Fredagen den 30 dpc. -

cch

~~lf:RROll'\l'~K,

)'977

förväntningar .. o

01-\0

In l nvtt ar

o Nu är nyåret här igen. Det gamla året skall bytas mot ett nytt. Ett år går i alla fall ganska fort. Nu kan man då undra vad som kommer att hända under det kommande året. Vi ser emot det med både förväntan och oro. Situatio nen i världen just nu är inte särskilt stabil, och man kan ju faktiskt fundera på vad som komma slml\. Nyåret brukar vara de goda föresatsernas tid. Vi ger var andra löften , som ofta kan va ra svåra att hålla. En rökare t.ex. kan lova att fimpa för gott. Om han nu kan hålla det är en annan sak. Det kan ofta hända att ett löfte ges vid ett så kallat "svagt ögonblick" och då ång rar man det efteråt. Resultatet blir att löftet inte hålls och det är väl lite nedrigt för "löf tesgivaren". Han eller hon an ses väl då ha svag karaktär, även om det är på skoj som löftet ges. Den som då å andra sidan kan hålla sitt löfte får vara lite stolt. Det här kan ju vara löjligt, men trots det anser jag att nyårslöften är till för att Kjell Storgeust, Töjby. hållas. Annars är det ju ingen nytta med dem! Ja, vi har nu då just ett ny't det blir ett år som alla andra: 'III år, 1978. Hur detta kommer att ett år på både gott och ont. II bli återstår att se. Jag tror nog Kjell stor,eus'l

Det nya året blir .

vad 'vi gör det till

PO~lF'Iil

o Nu när det gamla, be drövliga året 1977 byts ut mot det livskraftiga, unga 1978 börjar människorna så småningom hoppas på bätt re tider. Det gångna året har präglats av lågkonjunk tur med arbetslöshet, per mitteringar, konkurser och växande lager. Nu måste man väl ha rätt till en liten gnutta hopp om att allt skall bli som förr, och att landet skall resa sig ur sin

så att de knappast kan bli mindre. O Låter inte beskrivningen bekant? Det är en exakt upprepning av det gångna året. Det kommer också att finnas andra bevis för att vi kommer att bli lurade med ett begagnat år. Under år 1978 kommer en politisk skandal att bli avslöjad i USA, en ny popgrupp från England kommer att vinna ära och berömmelse, orolig-'

för sina produkter. Det som de flesta tycks vara överens om är att det fordras kraf tiga, radikala åtgärder för att de alls skall ha någon inverkan. Här hjälper inga urvattnade kompromisslös ningar! O Regeringen har i alla fall I gjort ett försölt att lätta upp läget, men står maktlös när den har blivit lurad med ett gammalt år. Antagligen

Lurade med ett gammalt år ekonomiska misär? Har inte' landets regering tagit i med hårdhandskarna för att hjäl pa upp situationen? Men tyvärr! Prognosma karna är av annan åsikt. Det verkar som om det nya året inte blir något nytt. Tvärt om! Det verkar som om vi kommer att få dras med en Xeroxkopia av det gamla. Någonstans i leveransen av nya år har systemet klickat. Arbetskraftsministeriet räk nar med ökad arbetslöshet under nästa år, träföräd lingsindustrin räknar med att skära ned på produktio nen och affi=j.rerna kommer att ligga lågt med försäljnin gen. Metallindustrin räknar med att beställningar inte kommer att minska, men den hade så dåligt med utländs ka beställningar under 1977

heter kommer att bryta ut hade beställningen på det runt om i världen och en nya året gjorts på fel blan stor, dyr hollywoodfilm har kett eller så har bara före· sin premiär. Allt som också taget som levererar nya år har hänt under är 1977. också drabbats av lågkon Det har diskuterats myc junkturen och ser sig tvun ket hur man bäst skall gå gen att leverera ur gammalt till väga så att det nya året lager. skall föra med sig bättre Vi får bara hoppas att det tider för vårt land. En del begagnade året vi blir tvung är av den åsikten att den na att dras med åtminstone enda medicinen är en or har genomgått en grundlig dentlig devalvering på minst renovering och översyn. För 30 procent, då skulle våra. som det gamla året har sett varor vara konkurrenskraf ut så duger det nog inte ett tiga igen. Som det nu är, så år till utan några ordentliga köper man faner billigare i reparationer. Kanske rege Sydeuropa än vad man kö ringens stimulansåtgärder per rundvirke i Finland. är just dylika grundrepara En del är igen av den tioner. åsikten att man borde lätta Men det är nog inte rätt på medborgarnas skatte att kalla ett tidigare använt tryck och finansiera de stat år för år 1978. Kanske vi liga .utgifterna med andra skulle i stället kalla nästa år medel så att köpkraften ökar för år 1977 b. HEDLASSE och industrin får avsättning

O~~ju~~&~~na.~~~o~~~d~ ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Så tycker åtminstone jag. Julen har tyvärr utformat sig till en tid av stress och jäkt. Redan flera veckor före jul börjar många människor förbereda sig för givandet. Ju när mare jul vi kommer, desto stressigare blir det.

IUf Havsbandet jubilerade:

Emigration drabbar skärgårdsföreningar

När julen sedan är här tyc I stället blir det ett frossande ker man att de skulle ha för~ på skinkor och annan julmat. stånd att ta det lugnt och kopp Jag själv har försökt att inte la av ordentligt. Men nejdå! låta mig gripas av julhysterin men jag vet inte om jag har EMIGRATIONEN d.r abbar en skärgårdsföreuing som· Uf lyckats särskilt bra. re. Men det värsta är att hög Havsbandet hårt konstaterade Christer Stolpe I sitt festtal Julstämning är något som stadiet. alltid drabbas värst. på föreningens kombinerade jul- och 75-årsfest på juld~ folk pratar mycket om men åt Bra skulle det vara om vi minstone för min del har det gen. Föreningen har dock genom uppoffrande insatser frå~ fick en musiklärare till med både gammal och ung lotsats förbi blindskären och ståtar inte varit tal om någon sär borgarinstitutet. I dag med tidseillig uf-lokal och en gedigen veJ'ksa~het. skild Julstämning sen jag ' slu Svärandet i skolan skulle tade tro på julbocken. Jag upp- , bort, det är min högsta önskan. lever julen mest som en vanlig Det bjöds på .ett mycket fin efter spänning Qch får besök Andra önskningar är att få ledighet när man kan stressa stämt program l den fullsatta av. en terrorist. De musikaliska fQttsätta jobbet och få skolan av sig och vila sig inför komuf-Iokalen.Familjen Sandqvist inslagen fick sin final i att Eva~ inledde med några välklingande Lusa Appel och Sigvald Hå trivsammare och bättre än den prövningar. !:långer och följdes av Manfred kans tilJ .dragspelsackompanje är nu. Några nyårslöften skall mande Nu inför nyåret brukar de Gräsbeck 80m . fängslade fest mang sjöng "Kulkurivalssi". jag inte ge. flesta stanna upp och blicka Mikaet Rönnkvlst. - Punno folket med att tolk.a Mozart på _ . • HELGE GRANHOLM, 49 år, tillbaka på det gamla året och Föreningens . historik S·1m violin. Bertel och Marja-Leena lektor, Malax: Jag önskar att samtidigt undra vad det nya året kan man bara gissa sig West framförde till eget gitarr upplästes av Annika Back gav mitt förhållande till eleverna året har i . beredskap. till. . ackompanjemang en "viscock- en god bild av föreningens öden skall vara gott och menings Jag själv är ga!l.ska nöjd En viktig sak skall man inte tail" med humor, Skärgård och i både med- och motvind. Som fullt, så även deras till mig. med å!'et som v.arit. Visst finns I glömma. Det är att året ofta kärlek som ingredienser. En ett taek för insatser Uf Havs Att de unga skall lyckas i sitt det vissa beSVikelser, men de , blir vad man gör det till. Sitter skolklass under ledning av lä bandet till fromma utdelade skolarbete och efter högstadiet fl~sta av dessa ~ero~ endast på man bara och väntar att något I raren Josef Lindgren uppförde föreningeI,ls ordförande Johan och gymnasiet hitta den för pr.lstande a~strangmngar från skall hända får man nog lång- , ett finurligt teaterstycke om Wester bordsstandar till föi.lan dem rätta yrkesutbildningen är mm egen ~Ida. Vad som kom tråkigt. Att verkligen försöka hur det kan gå när man suktar dE personer: Agnes Strand, givetvis lärarnas ständiga för mer att handa under det nya ,. göra något är bättre än alla Frans Westergård, Axel öist, hoppning. Sven Back. Sigvald Håkans och önskningar. bakåt, på vad som kanske kom Lika innerligt önskar jag skolelev, Malax: Löfte att läsa Hur det nu än blir och var mer att här;da och pl1 vad som Kurt Sandvik. samförstånd, samar'bete och läxorna bättre. Önskar att man än befirmer sig, i ett glatt varit. Mitt i allt känns det litet fred på alla områden, mindre MUF skall bli aktivare och sat- gäng eller ensam framför braFöreningen uppmärksamma a r bet s löshet och ljusare ekono sa mer på ungdom. Att förhäl san eller TV:n, så är det ändå vemodigt. (ör 1977 kommer ju des pa jubileet också av g rann, m isk a utsikter. Hälsa, krafter landet mellan lärare och elever något alldeles särskilt med aldrig tillbaka. föreningarna och femte r ing en. och g ott h u mör. skall bli bättre. tolvslaget på nyårsaftonen. · Men - Gott Nytt 1978 . I ~ö U fanns på plats g enom f ör~ Ma r ia E r ik s so n Man ser framåt och tit tar M i k a e I R ön n k v i s t bundsordförande L eif R ex . MARIA NORDMAN, 15 år,

I ;1

Ö~l". R"()rTN'~Rt\

• Vänner, vad ska jag önska er för det nya året? Nöden i . världen och vår egen dagliga arbetslöshet rår jag ju så litet på där jag sitter i min skrubb . bland diktböcker denna tysta natt. En av de sista nätterna Endast en sak kan du göra: år 1977. en annan människa väL" När jag var liten var jag all tid rädd för att världen skulle J ag vill ge er några dikter gå under då klockan slog tolv inför det nya året. Bara där på nyårsnatten. Och · varje år för att det finns stora männi kände jag samma stora lättnB:d skor som sagt det jag vill säga när ljusskenet från nyårssalu så mycket bättre. Några av dik ten i staden tonade bort bakom terna handlar om hur svårt och skogen och mamma och pappa hur viktigt det är att våga. fortfarande fanns kvar i rum Andra ger glädje genom att de met och allt var precis, precis bevisar att någon någon gång som förr och alldeles vanligt. vågat visa sina känslor. Du Fortfarande kommer samma våga! För din egen, för hans ångest molande varje nyårs ener hennes, för människornas natt. Tänk om, tänk om · . . . skull. Här och nu. det är ju så mycket sorr aldrig blev sagt och aldrig blev gjort, så mycket man velat, tänk om Ordet det blir för sent, om vi inte hinner ... Du går och väntar Det finns bara ett: gör det på det förlösande ordet. nu, säg det nu, lev nu. Eller Men kanske det ordet 80m Stig Dagerman sagt: väntar "Jorden kan du inte göra om. att bli sagt av dig? Stilla din häftiga själ.

"Cl~·'

Frooage.n dt'ln 30 dec. -

f:N

Hjälp mig

DETTA OM AT. V}1GA

Fräls mig

Det osagda

Fräls mig ur denna kalla nöd - så säg åtminstone : Jag hatar dig! och fyll mig med grönslös befrielse: ja g är ju ändå ändå inte död!

Det osagdas konst

ligger i

det sagda

- och tvärtom.

Aldrig sagt Hur underbar är du, min äls kade! Att jag aldrig har sagt det? Jag säger det ju varje gång jag öppnar munnen i din närvaro - och allra mest, _ när jag tiger och går Ifrån dig.

Glädjens I jäder

U r Hennes ord Jag fryser om dina händer. När du ler blir jag varm av dig. Du är glädjen som allting tänder och ångesten på. min stig. Så rik är jag vorden och vä ger en värld sen jag blivit din - så fattig att inte jag äger en droppe blod som är min.

Men du En gång sinar ändå källan. En gång glöms det allra mesta. - Men aldrig du.

Bo B e r [J1'Tk

J ag m.in1l s inte mer

Det var ju en fjäder a v glä dje jag ville ge dig, min kära. Hur blev den då sten på din börda att bära?

.13

Jag mötte en man i Tbilisi

som sa att han älskar dig.

Det var sent en kväll på

hotellet.

Han stod mitt emot ·mig I

rummet och sa att han älskade dig. Han påminde inte så litet om mig men hade håret kammat

tvärtom

och pyja masen knäppt åt

vänster.

Jag minns inte mer vad du sade. Bara värmen i din röst. Men det är länge sedan. Det var innan frost och höst.

Lcp's Huld

Maakunnan Yk'köslehtenä Vaasa kertoo eniten e asiaa maakunnasta - tasapuolisesti Vaasa kertoo eniten maakunnassamme

e myös suuren maailman tapahtumista.

Vaasa on'sivumäärältään maakunnan suurin

e sanomalehti ja siksi myös edullisin.

Vad några timmar kan stråla!

5 6

Jag lärde plätsllgt så mycket blo~t und er några tim mar. Jat- kände stinget och trycket - och sötman av det som jag lärt.

~------------------~~-----------------------

'" Tilaa nyt Vaasa, saat n. 30% enemmän luetta· Ellet tällä' kerralla tilaa, voit osallistua kilpai·

vaa kuin maakunnan seuraavaksi suurin sano· luun läbettämäUä postikortin (90 pennin posti·

malebti pystyy tarjoamaan. merkillä varustettuna. 1. 1. 78 alkaien J mk) le·

Tänäkin vuonna noin 800 sivua enemmän Vaa· vikklosastollemme.

sa·lehdessä kuin lIkassa.

Pane syyt tärkeysjäriestykseen. äläkä unohda

Tämä merkitsee n. 40 päivän 20 sivuista sano' omaa nimeäsi ja osoitettasi.

malebteär

Vad några timmar kan stråla

I månaders gråa räcka!

Vad några ord kunna väcka

och styrka allt undernärt.

Man känner källorna sorla,

man höjer friare pannan.

- Vad några ord aven annan

är svindlande mycket värt.

\ , , '. I ---~-------------~---------~~ I VAASA.! hf I

I . '-- TILAUSKUPONKI I / (osallistuu myös palkintojen arvontaan) I ~utena kestotilaajana tilaan VAASA·lehden

vuodeksi 1978 juhlavuoden tarjoushinnalla I 167:- tiIauspåivåstä atkaen. _ I Laskun maksan 6 painavaa syytä tilata Vaasa I O l:ssä erä55ä Syyt tärkeysjärjestyksessä: CJ2:ssaerässä

••

--,

: • Nimi

~-~

Postinumero

I I

Päiväys Asiamiesn:o "

I I I

PL 37

65101 VAASA 10 -'

I I 1,

I I

" ~ -

. Postitoimipaikka

maksun

E1EJEJEJEJEJ VAASA

I Osoite

. ~

I I

posti·

maks:a

AUekirjoitus .

~--

Vaasan postikonttorin ·~ ·Iupa n:o 22 ~

~: . :~ __

~., _--------------~-_._--~----_

I I I I I I

Hjälp mig lära.

det som är så få förunna t

det som aldrig jag har ku:nna1

- hjälpa att försöka bära.

M aj-Lis Holm

Pa!le syyt ~keysjärje~~~~n ja

VOlta Affierikan-matka tai varI-TV.

Vaasa on e Maakunnan Ykköslehti Lähes 1 kymmenestä Etelä-Pohjanmaalla elukee Vaasaa - ä1ä ole vähemmistössä. Maakunnan Ykköslehlenä Vaasa larjoaa eniten e sisältöä kaikille lukijaryhmi11e.

~':'1

Km'm l1J andelst'J I

Nu blåser stormen där ute ocb stänger sommarns dörr, Det är för sent för att undra ocb leta Jag älskar kanske miI}dre, än vad jag gJorde förr men mer än du nånsin får veta.. Nu ser vi alla fyra!' kring höstens långa kust och hör vågorna villsamma vandra. En enda sak är viktig och det är hjä rtats lust och att få vara samman med vara ndra . Tot;e

Jo~

Gå och se Östens Eng ströms och Wasa teaters diktprogmm (bland annat) - det är e n upp levelse, jag lovar.

GOTT NYTT ÅR!

Berit Nyg å r d

Fredagen den 30 dec. -

öSTERBCTTNI~K.~

1977

POSTJi:N

...... ,p r Oe p Y&t ee.?1'IM boogie så det bara dånar i älvorna sku spruta ut - vil speleverket. Det är skönt ket int sku ha skadat, förstås helt enkelt. - och jag gick över till pia not och klämde iväg några En stund efter Jukis från ackord ur nån blues, därför fälle ' så började Carola att jag kände mej lite fittig. apa sej. Bruden har kompiex Int vet jag vad jag och Ro för mattelärarinnan, en gammal stridsvagn som de senbaum gjorde för fel på sku borda ha bränt upp för den tiden, om vi nu överhu längesen. Carola blev så i vudtaget gjorde nånt fel, när katekesen så hon började dra det aldrig blev vi som ham geometriteorem utantill och nade in med några brudar i när hon int mindes så grät nåt sovrum. Kanske gick vi hon och 'sku ta livet av sej. lite för mycket in för att par Hon försökte hoppa ut ge tajerna, som dehäx: jag snac nom fönstret som Juki kar om, sku bli kollektiva tillställningar, om ni förstår spugglat ut genom, för det var fortfarande öppet, men vad jag menar, där alla har just som bönan sku segla roligt. Det var int nåt fel på oss, och Rosenbaum ser iväg så knyckte Rosenbaum och jag ner henne. Hon lipa ganska så snygg ut, faktiskt. Men det ville ändå int lossna de som ett åskregn. Jag trös tade henne lite sådär, men liksom. Sånt känns jävligt bruden sku int höra på ' mej ibland. Man har haft en brud på spettet, kollat in henne utan började gasta efter

tA."......

brutit skallen av sej minst om jag int sett påkarna på honom vifta och hoppat dit Vi började komma i prima . och huggit tag i honom. En kom det. Bara skvalade ur stämning, satt alla i var dagsrummet och spolade in honom. Snyggt och prydligt rätt ner i trädgården och int så det skvalpade. Man börja de bli varm inombords, och en droppe heller på väggen drog juttuna som om man som ändå är vit, och det sku sku vara knasig. Det var ha varit jävla fittigt att mycket extrapolare med. De tvätta klabbet på söndamor nen. Två våningar spugglade hade väl fått nys om att vi sku ha hippa och bara dräll han. Sånt är genialiskt ska de över hela stället, men de ni veta. Det är stor konst. var okej. Och Frasse blev Sen så kelade jag in honom och började vispa i honom som vanligt hastigt i gasen vatten och samarin, för han och började hoppa på. höll på att dö. Tungan bara ag ska säja att det kom hängde och ögona ' rullade. Efter en stund så slocknade mer en tid när alla hippor har sin vändpunkt. Jag satt bagarn. Så hade vi kvällens och snackade om det med första lik. Rosenbaum en kväll, och han Dehär var ganska så tidigt hade kommit till just samma och Frasse levde fortfa sak. Alla håller på och jam sar och lamar in starkvaror rande. Ibland orkar killen och snackar skit, och så bör jar folk hoppa omkring på golvet och dansa och ha sej. Man blir lätt i kroppen lik som, och det är skitskönt. Men sen så händer nåt. Den här gången hände det när vi hade på den där CSN & y. lpn som Rosenbaum hade fått, och de drog på med Country Girl, en bit som Neil Young har skrivit, 's kit fin, med en massa piano och sånt. Der var nån av extra polarna som höll på med en böna i nåt hörn, 'liksom dan sade, och så klämmer de sej där det är som mörkast och så, pang! så står de där och ja, hånglar. Det blir ett hål i feelingen på nåt sätt, Ef teråt blir allihop som tokiga, dedär i hörnet var det för lösande ordet, liksom, och folk börjar på varann i smyg och innan man vet or det av så har en massa män skor börjat krä[a iväg till sovrummen eller håller på och rullar sej i köket eller nåt liknande. Sånt är skit. Man blir ett gäng kvar och hålla på hur längE: som helst det är int samma sak nåme fast han klipper i sej Koskis ra. Dessutom så brukade all som en kaffepanna, och tid Frasse spåra ur. Killen ibland så far han ut som ett måste nog ha nån värre sjuk ljus efter en liten stund. Jag dom, .på riktigt alltså. Nån t,Jrukar alltid, få ta hand om neuros eller vad nu psykar- , honom. Jag får alltid ta na menar att somliga dårfin hand om alla. Jag är nån kar har. sorts hustomte, som knatar omkring och håUer reda på Sen är det ju så att man folk. Jag gör det därför att tappar bort tiden när jag super minst, för det mes man håller på och smakar. ta. lnt ska ni tro att jag är Ena sekunden är klockan nie nån sorts nykterist eller nåt, och nästa gång man kikar men jag tycker att det är på en klocka så är hon halv skit att vara som ett svin. tolv och gänget är fulla som Sådär lagom är bäst tycker ankor, håller på överallt och jag, man kan släppa loss än vinkar lampor och är hel då. knasiga. På dehär partyt låg Så jag jamsade på med vi en prima stund på golvet Juki och kikade så han int och sjöng psalmer så det ba sku dö bort alldeles. Där ra skallrade i takkronorna. emellan höll vi på med En utav polarna, Juki var det, spydde ut genom fönst psalmsjungandet, som jag sa, ret. Det var verkligen styvt och så gav jag mej loss på gjort. Killen hade pimplat Rosenbaums piano. De har rosevm och dragit mellis ett jävla fint piano, och det ovanpå, och så sku han ju är int nåt oäkta skrot utan förstås börja må skit och en riktig Steinway, som är kröp halvvägs ut genom ett en pianofabrik om ni int viss av fönstren i Rosenbaums te. Jag är nu int nån virtuos vardagsrum. Polarn aku eller nåt, men det känns fan bergsäkert ha trillat ner och så fint att braka loss i ,en

Avsnitt il

._-

....

"' .......

,ss . . . . . ".....

.n'....... .........

ep • .,.

Krisjo som hon var olyckligt kär i. Krisjo är en skitstövel. Bagarn höll väl på och kutt rade med nån böna som han alltid brukade göra så fort man släppte lös honom, för han kom int, så Carola fort satte bara att jama efter ho nom och lipade så det plas· kade. Frasse kom dit och sku vrida armarna omkring henne men hon gav honom en snyting och gav hals på nytt. Mitt i allt så började bruden dra geometriteorem igen och då gav jag henne en hurril så hon knep käft ocb började hicka och hulka och ha sej. Jag såg Krisjo i ett hörn och Rosenbaum for efter honom. Killen började tvärt och stryka Carola och vara fånig. Sen så kysstes de. Det stack till i mej när jag såg det. J ag hade varit kär i Carola sådär på trean och fyran. Hon var snygg ren då. Dessutom så ser det för fittigt ut när två stycken håller på och hånglar sådär. Krisjo la sej ner på golvet breve Carola som kramade honom så man trodde att in en."..,

bO'

III au,

1ite sådär, för att man har bestämt sej för att nu är det kanske min tur att sticka med ett kvinns i ett hörn. Man är cool och allt är okej. Sen i det avgörande ögon blicket så att säja så låser sej allt liksom. Man blir sit tande med käften opp just när man ska säja det förlö sande ordet och nån annan :okotör snyter käringen mitt framför näsan på en. Int för att de nu nånsin gör - ja, ni vet vad sen, men nog är det taskigt ändå. Tro nu int att man int har snurrat med brudar fast man var femton man första gången kysst en. Men det bar aldrig blivit av att man hängt ihop med nån böna några längre stunder. Jag tror aldrig att jag sku kunna pola ihop med en brud så där stadigt. Jag brukar ibland säja att två veckor är det längsta jag varit ihop med en brud, fast det int stämmer. Det finns en massa som är viktigare, som musik och så. Och sen det här med att göra - ja, ni vet vad, det känns så förbannat

..........

. . . . . ,.

..........

entw

t . Ya

konstigt menar jag, man lik som vill och vill int på sam ma gång, jag menar det ser för jävligt ut när de håller på som de gör i de där por~' blaskorna som Frasse har att folk ids släppa sej tirl gris på det där sättet och stånka och vrida sej och ha sej. Fast samtidigt så sugeI det till i magen, man börjar känna hur det dunkar och bankar, och plötsligt är jålun stor och stark och det känns för jävligt att gå. Man fun derar ibland på kvällarna också och så, ibland så känns det förtvivlat fittigt, sådär att man måste göra det bums, ni begriper, va? och man känner sej så förbannat liten. Men samtidigt när man kommer in i nåt rum där de håller på och hånglar känner man sej så jävligt bra som int släpper sej till gris sådär bara, och så sticker man iväg ut till polarna. Rosen baum menade att om man en gång har gjort - ja, ni vet vad, börjat på liksom, så klarar man sej int utan det mera förrän man blir gammal och skruttig, det är som knark eller nåt. Jag tror ännu int att nån i vårt gäng har gjort ni vet vad, åtmins tone int förra sommarn. Vi brukade snacka om det ibland, Rosenbaum och jag, för det känns fan så skönt att fundera på såna där sa ker med en prima polare. Kanske Macke då hade gjort nånting i den vägen förres ten, för på dehär partyt som jag snackar om så låste kil len in sej ' i Rosenbaumska skiteriet tillsammans med bönan som han började hän ga ihop med förra våren. En ganska söt liten sak som he ter Yvonne Karlfeldt och går på femman nu. Stora ögon och allt det där. De satt inne på Rosenbaumska skiteriet i flera år och allihop måste pissa och spy inne på ett verkligt litet extraskiteri som fanns i hörnet aven korridor. Gänget stod och bultade på dörrn till huvud tuppen ett bra tag innan de kom ut. Kanske hade de ba ra slocknat där. Macke säjer aldrig nånting. Alltihop var nu jävla idotiskt. Hur som haver så började partyt dö bort vid ettsnå ret. En massa folk hade slocknat i soffor och på sto lar. Rosenbaum och jag och ett par andra gick ut och tog frisk luft och vattnade dog gen mesamma innan vi for till stan. Frasse kom med men först så sku han ju in i lilla tuppen där i korridor hörnet och spy i handfatet. Det var så lagom roligt att sen bända loss korvbitarna och potatisklunsarna hans för han hade petat ner dem ordentligt så att de int sku ligga och skräpa, och hand fatet hade förstås stockats. Det var jag som fick ta itu med handfatet på söndags mornen, när vi städade. Jag trodde att jag sku gå av.

F orts. nästa vecka =-wc.; 'W;iJc'C,

-WC'.""O

8~fFRRnTTN'~KA

POST~N

Fcr-dagen den 30 dec. -

1971

DRACULA FYLJJER 80 - bygger på hi~torisk ~rymhet och en uråld~igvampyrlegend o DET HAR I AR gått jämt åttio år sedan Bram Stoker lät publicera sin roman DracuJa. Stoker sammanknöt i sin berättelse den uråldriga vampyrJe{endens alla egenskaper och kombinerade den med en av historiens grymmaste människor - VJadDraclIl, en galen ru mänsk härskare på 1400-taJet. •

Uråldrig legend

Vampyriegenden är lika gam mal som det skrivna ordet och återfinns i folktron i stora de lar av världen. Bland annat finns de omtalade i gamla kine siska skrifter, isländska sagor och i "Tusen och en natt ' ~. En vampyr är död människa som inte får ro i sin grav. Om natten lämnar den sin kista, där den vilar på fosterlandets jord under den ljUsa tiden av dygnet. Den skaffar sig näring genom att suga blod ur levande människor, varvid dessa också förvandlas tin vampyrer. Vampyren besitter en rad egenSkaper, som gör den svår att besegra. Den kan inte bara förvandla sig till fladdermus, bli osynlig och gå genom väg gar, i vissa versioner kan den också förvandla sig till orm el ler varg, eller till och med resa j tiden. Vampyrens svaghet ligger i att den inte tål dagsljus och korssymboler. Vidare har den ingen spegelbild. Vill man skydda sig mot en vampyr förser man sig lämpli

med den ursprungliga versio

gen med ett halsband av vitlök, eller bär ett kors. A tt ta kål på en vampyr är inte det lättaste. Säkraste sättet är att stöta en träpåle genom dess hjärta. Ett annat sätt är halshuggning i kombination med att man fyl ler blodsugarens huvud och hals med vitlök. •

nen. När lämpliga namn börja de tryta på skräckfilmerna tog man till mindre lyckade som "Draculas blindtarm" och "Dra culas näsa". V åra dagars mest p~pulära skådespelare på om rådet är Christopher Lee. När det gäller filmer av den

Bokpns Dl'acula

Dracula blev Bram Stokers största framgång. Han hade verkligen bemödat sig om att göra historien trovärdig genom att skriva den i brev- och dag boksform. ' I romanen kommer Dracula från det fjärran Transsylvanien till London med de anspråkslö sa planerna på att bli världens härskare. Han drivs av sin fy rahundraåriga kärlek till en kvinna vars reinkarnation (på nyttfödelse) han lyckats spåra i England. Två modiga män kommer till insikt om vampyren5 existens och det blir en kamp på liv och död, mellan gott och ont. Den avgörande striden kommer dock att stå på· vampyrens hemma plan, i hans slott i Transsylva nien. Trots bokens enorma popula ritet blev den översatt till svens ka så sent som 1967 - sjuttio . år efter det att den ursprungli gen utkom. Helt nyligen. har den också utkommit på finska. •

BJodsugaren på maJ duken

~lill,~iii~;~j~{~lj1~:li~

i närheten av Transsylvanien I det som antas var V1ad den (dagens Rumänien) på 1400- · pldres slott. Det ligger läm pli talet. Eller egentligen var det gare till i närheten av sta den frågan om två härskare - Vlad Brad. Vlad den yngres ligger Dracul även kallad "Satan" och en bit längre söderut. hans son Vlad Slaktaren. Sitt namn har vampyren f ått Vlad den yngre var en ut- från en grupp blod sugande präglad sadist och förmodligen ' fladdermöss. Dessa förekommer totalt sinnesförvirrad. Hans i Syd och Mellanamerika och skräckvälde kände inga gränser. kan bli upp till sju cm långa. Förmodade fiender halshöggs Våra vanliga fladdermöss har på löpande band och dera.s hu dock inga sådana ovanor. även vuden placerades på pålar som ; om vissa tycks tro sa. Bland' an avskräckande exempel. Enligt ' nat såg jag för en tid sedan i uppgifter skulle han efter att en svensk veckotidnings läkarha besegrat turkarna 1441 be frågespa, lt ett brev från en oro handlat 20.000 fångar på detta lig mor, som påstod' att hOD , hade en vampyr på vinden och . sätt. ! Prov på sin. grymhet visa0e undrade vilka åt;-ärder hOD han också när turkarnas sän skulle vidta för att skydda sin debud vid krigsutbrottet väg baby. rade ta av sig sina turbaner inLegenden om den döda mänI fö~ honom . Han lät hel~ enkelt niskan som om natten lämn a.r: I spIka fast turbanerna VId deras sin grav för att suga blod' ur huvuden. levande, tycks ha fasciuenit Draculas slott är i våra da- människorna i alla tider tr ts gar ett mycket populärt turist-I att de är rena fantasiskapel ser: mål. Fast egentligen visar man CELI:>;

Jakobstads Tidning Oumbärlig för oss i Nykarleby, P'e dersöre, Jakobstaa, Larsmo och Kronoby

bevakar allt som berör och intresserar regionen

Den klassiskavampyrskAdespe- 1 llU'eD Sela Lugosl I traditionell

med radio· och tv-bilagan som ger clei radio- och tv· programmet för hera veckan

vampyrfrack,

Sedan 1921 har det gjorts några bra ocb ett hundratal då liga filmer på vampyrmotivet. Den första, och enligt filmhis torikerna en av de bästa, var Nosferatu, regisserad av F. W. Murnau. Sitt stora genombrott på den vita duken fick Dracula först i och med att Bela Lugosi satt I • in löständerna och kröp ner i kistan. Succen måste naturligt vis. få uppföljelse och det blev Draeula har även fätt 81n kvinnliga mot3va.righe1 i serit'.värl en lång rad filmer, vilka hade litet eller inget "alls aft göra den.

här typen ligger löjet nära tin hands. En fantastisk kombina tion av humor och skräck bju der dock Roman Polanski på i sin crazy-kommedI ''Ursakta. men ni har era tänder j min nacke" där han själv speTar huvudrollen s()m vamp·yrjägare. Med den nya vågen av intresse för skrack i olika for mer, har vampyrerna fått en framträdande roll. Dracula har ' inte bara blivit seriefigur i egen tidning, han har också fått · en kvinnlig motsvarighet vid namn Vampirella. Den sist nämnda ar dock ingen riktig vampyr, utan en varelse från en ännan planet, som också le ' ver på blod. fugen brist på fan-I tasi alltså.

tidningen ocksä för dej

. Dessa serier är vad vi brukar , kalla för skräpkttltur. De är , nämligen fyllda av våld och sex. L:yckligtvis tycks de på se nare tid ha försvunnit ur tid ningshyllorna.

Prenumerera NU för 19711 och du Ur tidningen GRATIS under hela december 197/. .................. .................................................... .................................... J

t i~

Namn:

. . . . . . . . . . . . . lo. " . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Adress:

.....................................................................

~: ,

•

Jag prenumererar på JT

D fÖl' hela 1978

för 'h är lo ' • •

Postadress: ........................................... .. ••••••••••••••• •• ,

O "

.... .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... . _ . . . ... . . _

......... _

••••••

•

•• •

•

••••

DracuJa fanns i ver-kligheten!

Dracula har sin historiska , förebild i en härskare i Valakiet

Jakobstads Tidnin{t" Jak.o bsgatan 13, 68600 Jakobstaa tel 967·13 555

Fredagen den 30 doc. -

ö~lF.I:RO 'll

1977

TRAFIKSKOLORNA

NISK .<\

PR,Y ·LB'O R" S .E · ~~1; I Vill du sälja~ köpa

eller byta prylar? ITorparna

JAK()B~TAU~

ruL~K()I.Å '\ly [curl' bönar "ar JE wrsdag kl. 17.UO KanalespI. 8 te.! 13 f~i3

;

VW du gälla, köpa., 'byta eller skänka bort oUka prylar'?

DA kall du annotl8erB I OP :s prylböra! För tio mark fär dn

en &nnOM ,pA högst fem rader (ca 20 ord).

Att annonsera I pryloorsen är enkelt. Du fyller bara l ku pongen här nedanför, och skickar In den till ÖP. Senast Pli mAndag mAste beställningen vara inne, tör att annonsen skall Il1nna med samma vecka.. Annonsen mAste betalas kontant. ·Sktcka därför med en tiomark88edel eller en check. Prylbönlen är avsedd endast rör p:-tvatpersoner. Sätt

gärna ut varana pris l annonsen, och glöm Inte uppge vart

intresaerade skall vända !tig, t.ex. telefonnuIIUner.

Klipp

härl------------ - -

JAG BE!>'TALLER EN ANNONS l PRYLBORSEN TORS DAG.EN' DEN •••••••••••• _ ........... ...... _ ••

ANNUNSTEXT: ( Il a.d god texta!)

--_ ... _---_ .. -_ ....... _---_..

----------_ ....... __._----- - .... -... - -- ._,- ..... - ... -- - ......--... ... - ...............,_..... --- ... - .........

............ -'--_ ... _........ -,_......... - --.............................. -_ ... _._............

.....

.,..

..-.... ____ Tel. nr _ .... .-: ,./ ...... __ ...... NaIlln;

A.dress: P08tDr~

...... .. .. -

............ - - _ •• - - - -

-""'!~_

....... -

• • • .•

.... __:- ..... ---- ... .. -_._------ ... Postadr..: -_. _......._...... _---- ____

Jag .b1t{)gar 10 Ink sedel/check. Adressen 1I.r:Pry.Jbörsen

Osterbottmska PostelI .PH 27 68801 Jakobstad

I ral"ik~kula

• IAKOBSTAD

l ra'ikJo'kola

UAI.IHN & HOSF

I. fl 'OM J o\h

:'IJy Kurl' DörJar varJf r.lånd a g I{: 17 UP Kanalesplanaden 23 tel 1214:1

Ny kurs bÖrJar varJf

onsdag kl. 17.()O Choraeusga tan 7 tel. 11251

•

PROGRAM '

"Torparna" är en dokumentär ett klokt beslut. film om det finländska torpar Sven·Erik Gladers inlä gg i ÖP institutionens historia. Utgångs den 15 dec e mber var dock av det , punkten är 1600-talet och de sto slaget att det kräver ett bemö ra herrgårdarnas randområden tande. Insändaren borde kommen med sina obrutna kärr och öde t e ras på ett tiotal punkter men marke r. Där föddes den och där eftersom formfrågan är avgjord ifrån spred den sig så småning skall jag fatta mig kort. om till böndernas randskogar. I Torparinstitutionen var på sin tid : Förslaget till kulturprogra m är i en social lösning: den hämtade inte ett oantastligt aktstycke, Det billig arbetskraft till herrgårdar kan väl kritiseras och bör om det nas åkrar o.c h gav jord åt de finns behov omskrivas så att alla jordlösa. Torpen växte tätt upp förstår sprä.ket, Om kritiken är öv,e r hela södra Finland, i Tavast konstruktiv är den också tm land, Satakunda, österbotten och 'I hjälp när det gäller att göra ett Savolax-Karelen. störst var de- bra program. I ras antal i slutet av det förra år 1hundradet. Då fick ungefär 70.000 De förslag som Sven-Erik vill 1familjer sitt levebröd av torpen . se ingå i ett konkret verksam "Torparna" är också .en dok umentärfilm om den finländska torparens dagsverks laveri, livets osäkerhet och den knappa levna den. Torparinstitutionen band tor paren till " livegenskap". Den band honom såväl ekonomiskt som juridiskt till husbonden. Tor parens liv framskred enligt para graferna 1 kontrakten eller hyres avtalen. Och de var uppgjorda av ' husbonden. Vräkningar hör vä sentugt till den finländska tor . pa,rinstitutionens historia. ,

hetsprogram är alla på sitt sätt be.hjärtansvärda men ock så kän da. En titt I förbundets gamla luntor visar att förbundet är väl bevandrat I organisationstekniska finesser . Avsikten med att jag tog ini tiativet till en principiell debatt

Jag vill till sist i all vänlighet uppmana Sven-Erik '1tt granska sitt inlägg mot den bakgrunden att han beskyller förslaget till kulturprogram för fraSl'ikedom och vaga formulel'ingar, Sven Erik lever nog inte som han lär. Leif Rex

Ösfpr hottnisk:l

österoottmsk ungdolIlstW.mng JakobBtall, ·FtnlaIh..

Medlem a" ttanlngarnaJ!

törbund

l'irlnlngen utkommeJ vant

torsdag

påträffade progl'amproducentel'na ännu några stycken. Filmen är

uppbyggd kring de sista torpar

nas berättelser och på. autentiskt

hildmaterial, av vilket största de Dokumentärfilmen "Torparna." len är unikt och publiceras första spelades iD hösten 1974. Men den gängen. Manuskriptet till filmen borde ha gjorts redan för flere är ,sedan ty de gamla torparna har. gjorts av Pir.kko Vaillnoja har uästan alla redan gått bOrt. och filmen har regisserats av Ti , OcksA. ay torparpojkarna, ,som mo Joklnen. gjorde sina dagsverken, äT fl.

kvar. .Men 1 Jokioinen, Köyliö, LUQpio, .R uovesi och Tottljärvi

var att jag ville förbereda för bundet för framtiden. Vi måste kunna di.skutera oss fram till vad som skett i uf-rörelsens omgi v ning (samhället) och vilka krav som på anpassning som ställs. När vi kommit överens om pl'in c iperna skall vi nog också ' hitta instrumentcn, Då. kommet· det verksamhetsprogram som S venErik efterlyser väl till pa s

TV 2 nyårsdagen kL 17.25 (f"årg) (med svensk text)..

lRedaktör

oOCh a.nsvarig utglvan

PER-ERlC o\..N'lJERSUN '~edaktioD

JaJtobsgatall lS

lakotlstaå, te!. 1167/13 5M

Postadre81't>B 27

8$01 JakobstaC

RedakWl I \fasa !:S-Iii. GJade:r

HandelSespl8.oaden to D

lel. 001/13;522

REDAKTlONSRADE'l A.lJ .SDellmaD,ordfÖranae ar,g areta Smed&. LeU Ra.

dJrgitUI Bnlck&ra. Pb1l1p HAl·

lund

STORKLAS OCH LILLKLAS

~RENUMERATIONSPRIS

1978

A.r........... ...

20,-

14, Skandinavien ..... .. . _ 30,

Lösnummer ...•••.••• . -;80

Helt

HlQvi är

........ K .•

·WNONSMUTTAGNING

-roU:8 kansl1, 'lasa

te!. 961/13 572 ~ 15 37~

OP:e A"NNUN8TJAJ>lS'.l j1·-expectltton. Jakoostaa. lakob8gatar '-3 tel ~o7 "13 ~51) A.nI!ormeJ 001 'n'I RlTln"f ~n38t .mAJldIU? k.

1:t\

KA8Sl' Jl: h~()I'';'l'' !"t1 NI.> JakobsgatllD la . J~UI I I()Srao

tel

7FJO.fJ

L U

~v77"EN.' T4 ~

UT "17TBVtJt1tF 6v~ VRMVNNEN

~67 /1355:..

llNNUNSPIUI:l

; texteD ..•.• _.• _ .~ _ ._ 1.90 Ertertexter ~ •.• _• _• ... 1,10 ~stämtl olatE -.20 peJ mm ..'4RGAl'iINuNSER M1ntmtstorlek ZUIJ mrra, till· <ägs"prU' - .3Q sprnm ocb färg li'öre.ningsspa Iten "er rad 5V p ")steroor. ['Iska !'>OlIter UlSva· r-a' mte 'or E''' . ~kada !tOm Ull · rogal ' 'lnnOnSOl pA gMlno ~, tel 'l.nnonsel ~om Ulf:ln!!t~ e ll e r ,Jorn pa gr,md ~" pos t· förs ening Inte Införts t begärt nummer

JalwOstaos rryckert OCh rlanlfip Akti etIOJag, J akoostad. 197i

n~TERBOTTNI~RA

POSTEN

Fredagen den 30 dpc.

gill" 11111111 111111 1llllllIJIJIIIIJ tU 111"'"1111111111111 1111 111111111111111111111111111111111111 11111111111 1111111111 III mlllllUlIlJ IIIIIIIIIIIIIIIIIU 11111ft 1111111111111 11111111111'1 1111111111111111111111111111111111111

•

••

Här ar Ingen ensam på julafton

o GEMENSAM JUL startade hösten 1975 när ett antal ungdomar ur Kristen Skolungdomsgrupp (KSG) i Vasa tillsammans med vänner och bekanta började fundera på det här med jul och mänskor och alternativa sätt att fira julafton på. Och man beslöt att inte bara prata utan även skrida till verket för a tt göra någonting konlnet för ensamma mänskor i vasatrakten och för mänskor som aven eller annan anledning vill fira en alternativ julafton. Första året ställde 25 mänskor upp (plus ett tiotal arrangörer), senaste julaf ton var det redan 50 och i år drygt 60.

Platsen var som tidigare Haridelsesplanaden 30 i för samlingens domäner och där hade man dukat långbord med granna dukar och ljus på borden. Information och reklam hade man skött kollektivt som allt annat praktiSkt för arbete. Gemenskapsgruppen är mån om att poängtera att det inte mera finns nå gon skillnad mellan arran görer och deltagare, alla ar rangerar och deltar på sam ma villkor och för samma gemensamma sak.

-5 1* =: =: =: =:

---------

En fläkt frän öster drog genom salen när Maja Berg ström gjorde entre iförd en rysk dräkt och sJungande dra matiska ryska sånger.

Avsikten med Gemensam Jul, och sedermera även med de månatligen återkomman de gemenslmpspträffarna, är· att erbjuda mänskor med kontaktsvårigheter ett fo· rum, en .plats, där de kan finna vänner, träffas och umgås~ Det spelar inte så stor roll om man är ung el ler gammal, är ensamståen de eller familjemedlem, svart eller vit. Inte ens språ ket skall behöva utgöra ett hinder. A v praktiska skäl talar man i huvuds.a k svens ka men ingenting hindrar att mänskor med annat moders mål deltar. . Denna jul deltog även några familjer, barn och ungdomar. Majoriteten är i pensionsålder vilkei kanske visar på att äldre mänskor har lättare att erkänna sin ensamhet och sitt behov av gemenskap. Men så småning om kommer säkert även fler

En av de mänga som varit med om att förbereda och verkställa Gemensam Jul är Iris Hednäs, 18. Iförd vacker folkdräkt serverade hon skinka, korv, kålrotsläda, risgrynsgröt och kaffe.

Musik och sång ,I olika kombinationer framfördes av charmiga och samstämmiga familjen Hulmgård Mamma Kerstin, pappa Rainer, barnen Camilla, Christian och modigt sjungande två-äringen Susanne.

yngre mänskor med. Proble met ensamhet är ju inte ål dersbundet. Det berör oss alla tidvis, för många kon stant. MAGNUS LINDHOLM Text & foto:

Visans Vänner I Vasanejden bar under sina tvt verksam hesär även fätt till stånd en 8.k. VIscelI, som övar en gång i veckan och har så smätt även börjat visa sig på estraderna.. Fr.v. Lillan Storm, Alf Ahonen, Max Forsbacka, Uisa Esko la, Susan Hednäs och Gunilla WaseHus.

Marjatta Järvi, Pia Ce<lerberg och Iris Hednäs äkte som skottspolar mellan köket ocb festsalen med doftande maträt ter. Maten hade man fätt fördelaktigt frän olika vasafirmor och med hjälp av de medel som löpte in från höstbasaren Jrunde man finansiera det hela.

in lIllIInIIIII

..11111 111111

II U1I1UIIIIIIII IIIIIWIJ UIlIWIIWUUI 1111

lJum I w

lIllIUll 1111

n III 1111111111 m III 111111111111111 rit 11111111111111111111111111111111111111111111111

UJI