Österbottniska Posten (ÖP) nr. 5 1980 by Österbottniska Posten

OSTERBOTTNISKA POSTEN

Är Korsnäs Nöjescentrum för litet?

Är The Boppers för stora?

• Är det pojkllrIUI som blivit "för stora"? Bopparna skulle spela i Korsnäs pi fredag kväll. De kom till Korsnäs först kl 19.00 - borde ha varit där kl 16.00. Efter att ha besiktat festplatsen konsta· terade de att scenutrymmena inte räckte till. Efter en timmes parlamenterande med arrangö· rerna stack The Boppers i väg frm Korsnäs . En publik pi drygt 1000 per· sooer fICk aldrig träffa sina ido· ler. - De kom för sent till Kors· näs, säger ~ Eksuöm, nöjes· arrangör i Korsnäs ufo Hade de kommit kl 16.00 som det stir i deras scenkonuakt, hade vi hunnit bygga ut scenen som de

önskat. Vi har snickare pi plats. Enligt turneledaren Michel Gczevski berOdde förseningen pi att Boppers inte fick i gmg bussen i Abo. Den ursäkten torde knappast hllla som s.k. force majeure ( = laga förfall) . Bandet har skaffat ny utruSt· ning som väger 6000 kg . Det räcker tre timmar att ställa upp utrustningen . Det skulle inte ha gin med lokalen full med folk. Korsnäs uf har haft en hel del omkostnader inför The Boppers besök . Det kommer föreningen an kräva ut.

ERN

ÄR

o VAR!"

Det å'r glädje i uj leden just nu. Nöjes skatten har å'ntligen slopats eller åtminstone har rege ringen tagit ställning för att nöjesskatten ska bort helt och' hållet.

För SÖ U-föreningar na betyder det ca 800.000 mark. Roligt.

Se ledarsidan och tre an!

Se sidan 16

Se sidan 7

Sexuell

baksmälla

KYRKPRESSEN överraskar med en text av den sorten som man oftare brukar hitta i mer amerikaniserade. religiösa publi kationer. Texten bär rubriken "Jag skall gifta mig nu" och är författad av "Tim Stafford . journalist". Tim som uppger sig vara "en helt vanlig kille". står i beråd att gifta sig med Helen. I den här bekännelsen skriver han om hw väldans glad han är för att han har klarat sig utan sexuella erfa· renheter före äktenskapet. Så här säger baksmällor" :

han

under

Och så det här med att ligga med va. rann. Jag ser fram emot det. Det kom· mer att vara en helt ny erfarenhet för mej. Ja faktiskt. jag har överlevt 27 år utan det. Och jag ångrar det inte ett dugg. Jag känner snarare en tacksam· het över att jag inte har en massa sto. ries att bekänna för Helen. Och jag är glad alt jag slipper den psykologiska baksmällan från tidigare sexuella misslyckanden, som jag måste övervinna när jag lär mej att ge mej till henne. Jag är glad att hon också slipper det. Jag har vänner som i~te kan tro det. De kan inte tänka sej en djup vänskap med någon av motsalta könet som IlImnar de sexuella utanför. Och de kan inte förstå hur man kan låta bli sex utan att bli ruskigt frustre rad. Dom utgår från att om man har en sexuell drift så måste man uttrycka den.

mellanrubriken

"Sexuella

Allt~å måste dom som har homosex· uella drifter ha homosexuella förhållanden och dom som har hetero sexuella drifter måste ha heterosexuel· la förhållanden. Och dom som inte har det II' unge fär lika tillfredsställda som en mun· kavleförsedd hund på en grillfest. Det där har alltid låtit lika dumt för mig. En sexuell drift fungerar inte sA. Man dör inte och mår inte ens illa om man inte släpper lös den. Man kan till och med bli betydligt mindre besviken än dom som går från den ena partnern till den andra. Men om du inte sväljer det argu· mentet. så erbjuder jag mej som levan· de bevis på att man inte måste var frustrerad om man är "oskuld" och ensamstående. Jag är det inte. Tvärtom var det de förhållanden som började ta alltmer fysiska uttryck somjag minns som de mest frustreran· de och minst lyckliga.

tlJA ... JA<r \lET 1

ItJT~ ••.•.•.. HAN

En lärares ordval

o EUS SJÖVAll är uppbragd över att rektor Christian Ahlbom i Vasa klämt fram ett litet f·n i en text om svenska dagen i tidningen Läraren. Sjövall menar att den gudlöshet som rektor Ahlboms "f·n" är ett uttrydc för är ett steg på vägen mot att mörda lärare - precis som det har skett i Sverige . . .

- Christian Ahlbom har dragit begav sig dit han också: ner lärarkårens anseende. - HasseåTage - som bevisligen Han Stir i allmänhetens tjänst och uno har klämt fram en och annan svor· dervisar våra barn som en gwg skall ta dom i sina tänkvärda shower. Enligt SjövaIIs sätta att resonera hand om detta land och ge kommande skulle alltså de två ordgenierna ha generationer livsgrund . Fick de höra svordomar av sin rektor. ett fattigt ordförråd . . . och dess ja då skall man inte vänta någon hög utom vara dåliga förebilder för den etisk och andlig resning av dem. uppväxande ungdomen . .. De blir så urfauiga i sitt ordförråd Tro det han som ville. att svordomar är de enda attribut som Moral sitter allt i något annat än ..... Vi närmar oss samma kaos de kan använda. en liten svordom nu som då. som i den svenska skolan här O LAT OSS ta ett annat exempel också, skriver han i Läraren. från Sverige, eftersom nu Sjövall PETER GRANSTRÖM

NEJ. MAN dör inte. Eventuellt kan man må lite illa. men det fixar sig. Man dör inte heller om man avstår från gottaskivan till kaf. fet eller sötsoppon till risgrynsgröten . . . . O DET KÄNNS lite långrandigt att än en gång börja uttrycka åsikter om sex och kärlek . Men kanske kommenterar man bäst genom att låna ett annat citat. Det är Hans Lohmann i hans senaste antikärnkrafubok. "Låt inte lugna er!" . Lohmann skriver om moral och omoral. Han gör det utgående från ett märkligt uttalande av den kände häxmästa ren på säkerhetskalkyi'. Norman C Rasmussen . I det samman hanget kommer han också in på detta med kärlek: Moral och omoral - det är någonting som längre förknippats med det dll' mänskliga. alltför mänskliga. det där "oanstlndiga" som sker. nll' tvA min. niskor möts. alldeles nära. utan så mycket som en tråd mellan ,iII. Det är de här mötena som drivit moraltanterna (av blgge könen) pi barri kaderna. Här. ifråga om kärleken alltså, gällde det att föl ja höga normer. att ha fasta principer. Här. just här. gällde det att motstå frestelserna. för eljest ••• ja. el. jest hotade ju sedernas förfall Litet egendom ligt egentligen. att moralisternas uppmll'ksamhet bar riktats så mycket åt just det hållet. I synnerhet de som tror att Gud II' KlI'lek borde ju ha varit angelägna om att värna om sådan möten i stället för att försvåra och förhindra dem. När det är krig och strid i stor skala, utdelar prästerna Guds välsignelse, men när det är fråga om enkel kärlek i fredstid, då .•• Men om nu Gud är kärlek - kan då inte just den vardagliga kärleken inne bära en chans att också komma Honom litet närmare - ja, rent av att nå Ho. nom? Som jag ser det kan förhållandena i världen bara bli bättre av mera värme och närhet, av mera ömhet och kontakt (även kroppslig sådan) människor emellan. Så när det gäller den moralen accepterar jag med glädje moralisk nedrustning på bredden och djupet.

O HANS LOHMANN är läkare och jobbar med psykiatri. Han vet egentligen lika mycket om "sexuella baksmällor" som "Tim Stafford . journalist". BERTEL NYGÅRD

' SÖU-ordförande Leif Rex:

"Vi får inte fuska bort _ett enda penni av nöjesskattepengarna"

DET ÄR FÖR tidigt att tillkän· nage en detljerad strategi för hur ungdomsföreningarna bäst skaU dra nytta av nöjesskattepengar na, men de åtgärder som vi vid tar bör gynna hela ungdomsfö reningsfältet och verka på lång sikt. Vi får inte fuska bort ett enda penni av nöjesskattepengarna. Rätt använda skall pengarna ge flera pigga dansarrangörer , vilket i sin tur ger bättre utbud och urval för publiken och flera spelningar för våra orkestrar. Vi· dare behövs pengar för att rusta upp ungdomsföreningslokaler och för att avkorta skulder och betala räntor. Möjligheten att samarbeta kring ledararrangemang på ring eller föreningsnivå har också be·

tydligt förbättrats. Detta skall kunna ge en mån~idigare verk- . samhet i föreningarna. • DEN SK dansutredningen kommer också att lägga fram en hel del förslag som måste för verkligas för att dansverksamhe tens ställning och framtid skall kunna garanteras. Varför inte dra igång någonting i stil med den rikss venska kampanjen " jag vågar stuffa". Resurser för detta bör skapas på SÖU-nivå. • MEN SOM SAGT noggranna re planer slås fast senare. En förs ta diskussion kommer att föras på ordförandekonferensen den 6 februari i Smedsby uf:s lokal.

LEIF REX

D D Ungdomsfylleriet har under en relativt kon ud åter väckt de· ban. Denna gwg har det gällt .e n starkt ökad onykterhet på danslIII· ställningar på olika hill i svenska ÖSterbotten. Festyran och därmed ölad ~koh~l. konsumtion kommer specJeIt ull synes under IKlger ~ven om ..detta inte lir nigon egemhg nyhet ar det ändi som om mwga tagits på sän gen. D D För de enskilda ungdomsfö reningarna gäller det själVfallet au ta dessa hliidelser pi fullaste all· var. Samhället miste kunna resa det kravet an organisation~ so~ itnjuteutöd ocksl skall utfora sm verksamhet under ansvar. Där s1apphäntheten tlr alltför frin spelrum miste samhället G ingripa och i klanext betyder d~ta an en· dansarrangör k~ gå mISte om sin rätt i fonsättnmgen ordna dans. D D Det säger sig självt att. d~ fö· reningar som lyckas ordna sm mre verksamhet si omfattande och mwgsidig som det bara är möjligt har en stötTe chans att undgå de bekymmer som ett ungdomstylkri på dans kan innebära. Därför bör , det för samhället framstå som en angelägen uppgift an stöda för~. ningarnas inre verksamhet. ~eaku· onen frw omvärlden borde Inte G bli ett agerande med hirda hands kar eller ett ställningstagande som helt lämnar föreningarna i sticket.

• Nils Gran på ledarplats i ös terbottningen

•••••••• • • • ••

i viken

D En teknologisk hunbulle i D Men sen pwinner man Seinäjoki har uttalat att Fin sej att det inte är första land och Sverige borde bygga gången karl är ute och plaskar i Bottenviken. ett gemensamt kärnkraftverk För tie år sen lade samma i ieplot. När man hör en sån nyhet man - tillsammans med en dabbas man ju aven del teo statlig yrkesman på vatten M . fram en ny teori om nödvän Dn föma handlar givetvis digheten aven vägbank över Kvarken. Den skulle vara bra om huruvida nån plötslig vär för fiskerinäringen, menade mebölia kan ha svept fram ma Ostermyra mitt i vin pojkarna. tern . - Det är ju så här, förstår Man har ju läst om hettan ni , att vi planterar ut en mas under terrängloppet i Paris sa laxar varje år i Bottenviken, Sa pojkarna då. 1924, di den där finnen löpte men danskarna snor åt sej D Nu drabbas jag av den största delen av dem. Så låt in pi sudion och bad om en andra teorin. Den säjer mej pistol si han fick skjuta oss stänga av med en väg att kärnkraftverket är ännu bank, och vi får ha firrarna sq. - . ett steg i omsorgen om fiskar för oss själva! befolkningen . Ni vet, det här med ädel För det är ju så här: fisk och bassängodling . Fast i - Fisken växer snabbare i lite större skala bara . . . varmt vatten än i kallt. Och - Och, fortsatte pojkar ett kärnkraftverk släpper ut na, siAr det ju också så att fis ken trivs bättre i sött vatten stora mängder uppvärmt kyl vatten . . . än i bräckt. Vi bygger en väg Plötsligt är det ingen hejd bank så blir Bottenviken söt på hur mycket mujkor vi vattensbassäilg, och vi kan odla tre gånger så mycket kommer att ha på våra köks mujkor som vi i dag "odlar" bord och i våra minkfarmer. strömming!

BERTEL .-... NYGÅRD

D Nu inväntar jag med spänning nästa insats för den österbottniska kustbefolk mngen. - Blir det kanske att pälsdjursodlarna går samman med Imatran Voima och byg ger kraftverk och fryseri un der samma tak? Det bör kunna övervägas . D Möjligen blir det så att man får sätta in ansträng ningarna på utfordringssi dan. Utfordringen av fisken, alltså. För när vi täpper till Kvar

Med kanslichef Håkan Westermark som har råd att bjussa på bulla

Nu nar

nöjesskatten

ska slopas

- Segern Ar vAr! hojtar kanslichef Westmark när vi stiger in i SÖU.cfomlneroa. . .

Rf!B'I!rlngen har tagit ställning för att nöjesskatten ska tas bon helt och hållet. I dag betalar ungdomsföreningarna 25 procent vid danstillställningarna. - Det betyder i reda pengar 800.000 för SÖU:s medlemsfö ac::aiapc. sljeI- Håkan Westermark som är lindrigt sagt upp .,... 6ver nyheten från regeringshåll.

- En följd av det här mAste ju att fDrmingar med svag eko . JCS CD chans art arrangera

bli.,

Håkan menar att det är något för förbundet att slå vakt om nu. Det är smMöreningama som ska ges en möjlighet. De redan starka

Vi får ha kvar snabbförbin deIsen västerut, och det är bekvämt för fiskarbefolk ningen när man ska över till Umeå och handla lakrom.

- Hur den här "vinsten" ut nyttjas är givetvis de enskilda före ningarnas sak, menar Håkan, men förbundet bör ju kunna gå ut och ge en del tips .

••

"Segern" Ar den slopade nöjesskatten. Eller rättare sagt nö jes:skatten som man hAller på att slopa.

ken blir det svaj på balansen i viken, och då kan det hända att mujkorna inte hittar det käk de vill ha. Då får vi utveckla fabriks tillverkade småkryp och spri. da ut dem med taxiflyg. Eller så kan man kombine ra utfordringen med ordina rie flygturen till Umeå . Det är bra för Österbottens kust land.

drar givetvis också nytta av för ändringen, men där får sOU se till au dessa inte kör över de mindre i fråga om festfördelningen. - Allmänt sett bör en förbätt .rad ekonomi ge en större variation Över "dansfältet" iOsterbotten . Man bör kunna tillåta sej en del experiment, i första hand kanske att pröva på hur det fungerar med mogendans . I det sammanhanget är det viktigt, menar Håkan, att

också orkestrarna tar en del avans varet och spelar billigare i ett cxpe rimentskede. - Det ligger också i deras int resse att bredda dansverksamhe ten. En annan förbättring i och med nöjesskattens slopande kan också bli, att man får en bättre täckning inom området. Blir det lättare att ordna dans, är det mindre risk för att en del områden 5th utan dans tiIlstaIlningar en lördagskväll.

Bland annat kunde man tänka sej att avlöna ordningsmän, fixa med bevakad klädförvaring, hitta på nya aktiviteter under danskväl larna och avlöna ledare av danskur ser. - För "vintetföreningarna"som har hö ga driftskostnader, måste det bli lättare att över huvud taget ordna med aktiviteter i lokalerna. Håkan menar slutligen, an det också ska kunna resoneras om hu ruvida SOU ska kunna kopplas in. - Inte så naturligtvis att före ningarna skulle betala en "skatt" åt förbundet utan att få något i stället. Men man kunde disktutera en SOU-tjänst för dansverksamhe ten. En sån tjänst skulle utnyttjas för att hjälpa föreningarna vid dans arrangemangen. Vidare kunde det bli ett sätt att bättre föra ut dans· verksamheten i offentligheten. Kort sagt att bereda marknaden för dansverksamheten. BERTEL NYGARD

Torsdagen ,den 31 januari

Nu kör vi igång i

Fred. 1 febr. kl. 20-01

DAGSMARK

LINDA NINE

Haglunds från KaskO 19.30, Näsby 19.45, Pjelax 20.00, Tjöck, K:stad 20.15, Lap'p fjärd 20.25. Sidebytrafik: Sideby 19.30, Skaftung 19.45, Dalen, Härkmeri 20.10, L:fj. via meijeri.

Bussar till reducerat pris!

...... ... ... =+ KVEVLAX KVEVLAX

JAHA, DÅ KÖR VI IGÅNG EN FESTENS FESTLIG FREDAGSDANS I ...

NR1

SEUPPI

IEXOM o.

EMPIRE I ~~~DV~LEKr-f

DANSDEMOKRATI H ELA KVÄLLEN BUSSAR: • Ekmans från Bock 19.15 via Gerby, Iskmo, Karperö och Smedsby.

• OT från GrIllcenter, Oravals kl. 19.30 via Kaltsor, Vörå kl. 19.45.

...... .

VI SYNS DÄR

FRED. 1.2. 20-01

... ...

• Haldins från Vasa 20.15 och 20.30.

KVEVLAX

• 15 års åldersgräns • bevakad klädförvaring • beväring gratis endast i uniform • Majors från Näset 18.30 via Muns mo, Solf centralbutik 19.50 via To by stenbro och Veikars .

busstation

I Sundom UF:s nyrenoverade lokal

UNGDOMSDANSmed NOISE Lördag 2.2-80 kl. 20-01

• Bevakad klädförvaring • Åldersgräns 15 år, ID-kort med

• Demokratisk dans • Rökfritt

NYKARLEBY

IDROTTS· OCH o . UNG:DOMSGARD

•

NU ÄR DE HÄR, FAVORITERNA FRÅN ORKESTERFORUM I UMEÅ. NU HAR DU CHANSEN ATT SE OCH HÖRA DEM FÖRSTÅS

OCH DANSA .

Ko.moch lyssna det kommer att bli en över raskning. DANSA I NVVKAABI PÅ LÖRDA

ÅLDERSGRÄNS lSÅR

BUSSAR: Haldins bussar fr6n Jakobstad kI.19.40. Fr6n Karleby kl. 19.00 via Kronoby. Edsevö . Fr6n Esse kl. 19.00 via Lappfors-Purmo-Forsby-Bennös-Kovjoki. Fr6n Oravais kl. 19.15 via Jeppo.

Hej alla ni som skriver i ÖP.

Nu har skattemyndigheterna varit och bestämt att vi mute ha soci· alskyddssignum på alla som skriver i ÖP, när vi betalar ut våra hono· rar. Varför det ska var nödvändigt vet vi inte. Men skicka med ert so· åalskyddssignum i alla fall i nästa juttu!

• Den här prolmen pol Stockholms val· len var pol 60·lalel centrum för n~gol nyll i svenskl musikliv. Här föddes och· väx le den nya vissolngaren ; här uppträdde de nya trubadurerna. idag folkkära och välkända anisler. Pr:lmen helle Slorken och funge.

rade som visans hem lill 1969 Förra olrel var del alhsol tiO :tr sedan och lill. räckilg anlcdmng för all del gamla gängcl skulle samlas Igen . • STV2 onsdag 06.02 kl. 22.00: VISPÅRMEN STORKEN

, - 5 -1. . _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _T_o_rsd_a_8_en_d_e_n_3_1_jan_U_ar_i_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ~..:

NU -BRAKAR DET LÖS IGEN I

•

• REFLEX'B ANDET TEAMET

•

* 15 års åld.gräns * EXTRA DAMERNAS

Lörd. 2.2. kl. 20.00

OT:s bussar är bekväma, ta den från Vasa 19.15 via Kvevlax eller den från Kaurajärvi 19.00 via Keskis, Oravais o. Tuckor.

•........................................................ .................................... ~

:• KOM OCH SLÄPP LOSS, DANSA HOS OSS!!!

N y.1J. y

•

!... : • :

:•

* . Aldersgräns 15 * Intr. 18 mk!!

BUSSAR • NäsbykI.19.00viaNorr-: näs, Töjby, Taklax, Korsnäs, Molpe ... Vasa busst. kl. 19.30 via : Fladan, Solf, Malax, • Dropin, Havras, Lenni :

* ·Dansdemokrati

Lörd ..02.02. Kl. 20.00 .

: med svängiga

HOPE •

och

LAZY -

waou!!!

t•

Back.

• • ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• ALLA MED! PÅ LÖRDAG . HÄNDER DETOIGEN ·

YTT oERMARKGARDEN LÖRD. 2. 2. KL. 20.00

EX O M OB~! BUSSAR: Wester 19.15 från Lappfjörd via K:stad, Tjöck och Nörpes. -

ÅLDERSGRÄNS 15 ÅR

Ingves 19.30 från Helenelund, Norrnös, Nömpnös.

Kom på en trevlig

GAMMALDANS

GAMLA VASA med

Sundom invigde Jukka Tolonen BAND

• s.tuto", .I:s ordlo,.a1Nk Harry Pa

ra biJls.wfestp*h/;JuNI välleo",,,,tNI tUl tNI sto,. dag i förni"gtNIs historia. Sto,. sdt#lVNkI att lörn;'l(" sa",ti· digt som dtNI *pp.d,. tk" alet"i"gsvö,.. da åkk,." 80 å,· Iea" åten"viga si. "Y" rnotHmllk loleal.

KI!IJ -

ki •• _ Toffo ocb Bror __ - U 0fJSIMg ,. NsiJA i leppo för

.. _...-ar... -.iboc...J.1.

. ..... ..,.., _u...Jqpo .f:s ocb totNinnltJ + förrti"gns ordfö,."..

-~ SI-fI och }«olmn, SOIff q,.iMk tUU-.-s med tcW

A_ SJ..g. ocb Ro""; Björltqvist. . . . . . . . . . . i sl)u.n:AM:s _gw.MI 20-1&

, .. . . .IF . . _

VÖ

SKIDCENTRUM

öppetlörd. o.sönd. 1~16 lalombacke+lift 45 m. höjd, hoppbackaro.skidsplr. Servering, bastu, slalomutrustning. VÅLKOMMEN

i KARLEBY på

,Jungsborg

sönd. 3. 2. kl. 13.00

Arr.: KOkkola Elmu "Kokemus"

Torsdagen den 31 januari

Fem Vöråelever diskuterade kärnkraft

Kärnkraften är ju det mest "brännbara" dis kussionsämnet just nu. (jp pratade med några elever om kärnkraften. - Synnöve Sandström (1J) Susanne Hästbac ka (1J) Carola Smeds (16) Henrik Virtanen (lJ) och Fredrik Kamis (1J) från 9:an t Vörå högstadium. Samtliga var på det kla ra med att kärnkraften var farligt och någonting negativt. Men där slutade nästan kunskaperna. , 'Vi vill veta mera om kärnkraften. Det är ju vårframtid det gäller' '. - Det skulle vara dis kussionstimmar i sko lan. Diskussionen gick lite trögt i böjran. Alla tyckte att de inte blivit tillräckligt insatta i frågan.

"KÄRNKRAFTEN HAR BEHANDLATS ANSVARSLÖSTI''' Fredrik: - Kärnkraften har blivit si ansvarslöst bebandlad. Den har utvecklats så snabbt att andra problem har blivit undanskuffa de - t.ex avfallet. Nu läster man knappt om sina problem. Synnöve: - Nu när folket har börja! opponera sig är det nästan för sent.

Bara några som bestämmer Susanne: - Jag tycker att bara en liten del av befolkningen får bestäm· ma om vi skall ha kärnkraft eller inte . De har tagit alldeles för lite hänsyn till oss unga. - De bara bygger och byg

ger. Vad behöver -de bry sej om att kärnkraften inte hiller längre än 20-30 år - de är ju döda di. -

Alla som fYllt l ~ år borde

n säga till om de vill ha kärnkraft elller inte. Vi skall ju leva med den sen. anser Henrik.

Eleverna menar att folk inte riktigt visste vad kärnkraft var när man föm böj rad e bygga känrkraftverk. - Aldrig får man veta vad man skulle behöva veta om kärnkraften. Endel bara babblar om de riktigt d~iga sidorna. me dan andra bara pratar om bra. tastän de vet att det finns risker. - Varför kan inte en lungt och sansat förklara de negativa och positiva sidorna . Utan att försöka påverka en att tycka si el ler så?

Man orkar inte bry sig - Ungefär som med politiken. man orkar inte bry sej och intres sera sej. för alltid är det en massa obegripliga ord som pratas. - Sinahär viktiga saker bor de omtalas mera rakt på sak. - Det är dumt att lärarna in te skall få berätta lite om kärnk raften . Bara därför att de inte skall kunna piverka oss i nån skild riktning. - Inte är det si mera att "allt va lärarinnan säger si e sant". ~ - Vi har haft som rubriker i uppsats om ett ev tredje världsk rig och om kärnkraften . Berättar Carola. - Tänk om det skulle bli krig...

Det känns

OTRYGGT En tyst minut följde dom orden. Synnöve: - Inte går man omkring och är livrädd. men det känns så Ot ryggt på nåt sätt ... Sen kom vi in på politiken. Eleverna tyckte att Sovjet och USA har missbrukat kärnkraften, och gjOrt en mera och mera poli tik av det hela. - Tänk om alla pengar dom lagt nerpå krigsvapen, jaktplan. bomber och annat. hade skänkts som hjälp till U-länderna i stäl let.

Mänskan har blivit bortglömd -

Siälva människan har blivit

Torsdagen den 31 januari

Jukka Tolonen i Karleby

VöCå-premiär inför fullsatt lokal:

"Man fick skratt eila tiidin" V.... etj'D lockade efter 3 års uppehåll en i stort sett fullsatt

Jukka Tolonen inleder sin österbottniska turne på söndag på Jungsborg i KarIeby. Kon· s,-rten startar klockan 13.00. Det är föreningen för levan· de musik·ElMU som arrange· rar konserten. hoppas att VI - Vi åtminstone får bandet betalt, säger Håkan Rintala i Coccola· ElMU, på tal om väntad pu· blikuppslutning. De! är fina musiker som To· lonen har med sig - bland andra trummisen Norman Fea· rington, som lirat ett och ett halvt år med Ike&Tine Tur· ner. Santana och Jimmy Smith bland andra. Övriga medlemmar i Bandet är Koste Apetrea (gitarr), Pepa Päivinen (sax och flöjt), Harri Merilahti (bas). Förutom Tolonen själv förstås. Jukka Tolonen band spelar nån slags Rock.jazz, som borde vara bekant från hans besök i J:stad senaste år.

10-

-r.

lundsuöm sade några välkomslOrd , och sen öppnade revy spd2ma med en sång . Tomas Kanilläste i andaktsfull' 'Fader-vårm bön om Erik Liljeström . .\Drut som Io..kade publiken till skratt var bl.a. Dr Långfinger Kurt Smeds som patient med Texasflunsan . Älgjakten, Sy on, och en Besök på Tassen där Helena Karlsson och Ann Safi Strandberg dansade stilenligt disco. Vitsar och andra korta funderingar fyllde ut revyn mellan sketc bcma. Mm Vöriblaadet rev som väntat ner de största applåderna. Cppsbrtad av publiken var också Stefan Pllils när han då och då som oyhetsreporter läste upp aktuellt från vöd. _ ~ frigan vad tyckte ni om Revyn ? svarade de flesta ur publiken: - He va bra, man hända int fo leidon, å si fick man skratt heib riden. .. . 'ågfa sade sig dock sakna denhär extra "kryddan" på humorn. Men som Christer Kattil sade när han tackade publiken I år e vi bara amatörer, men vänt bara ti nästa år . . . INGER ÖSTMAN • TfOIs tUt det liT tre Jr sedan mt har mte Vördr unga revymaRore glömt

bon derllr.ulitiollelllZ maskmen. Vad den gör iir förborgat för allo som inte R it rerpt . . .

HiT ~~lt!r.lI t!en au Chmter Kallll

Bara 22 dagar kvar att skaffa prenumeranter. Du vet ju våra

ooeoe

För dig som skaffat åtminstone 5 prenumeranter.

Fem stycken valfria LP:skivor

eller kassetter utlottas.

boailömd för allt krig och makt· bqjr. - Jag uor inte människan kunna avstå fdn den här IrIm~Wldarden, säger Synnö skuJ..le hjälpas åt, dra in ItliiÖCIiDdet och annat smått. Ekkuiciteten skulle vara :nsUogd vissa tider . Klart det skulle vara ovanligt en tid men nog skulle man vänja sig tror Su. sanne. - Det bara pratas om an spa· ra energi. Men under jul, då har DWl hängt alla möjliga lampgir bnder kors och rvärs i städerna.

Varför inte solenergi? -

Varför urveckIade dom inte

mImagin och aUt annat först.

De skulle sammanföra aUt sånt. ta lite av varje. - VISSt fmns det negativa si dor med t :ex torveldning. Men jorden och människorna skulle inte behövar nergiftas di. - Tänk hur världen skall se ut om 10-20 år. - Säkert bedrövlig . - Jag varken vågar eller vill föda barn till en värld där framti den är så osäker. Hellre lever vi nog primitivt och tryggt än med en massa kärnkraft och osäkerhet, inför framtiden . - De visste nog inte vad de gjorde när de byggde kärnkraft verken ... Än lär det inte vara slutdisku, terat.

Test: INGER ÖSTMAN Bild: ANDERS PALOMÄKI

För dig som skaffat 3 el ler fler,! prenumeranter_ Fribiljetter tiU valfri danstillställning.

För dig som skaffat Atminstone 5 pre· numeranter. En dam· eller herrcykel (värde ca 900,-) utlottas.

och enkla regler Det enda du behöver göra är att skaffa prenumeranter till ÖP_ Åtminstone 3 prenumeranter ger en fribiljett. 5 st ger två fribiljetter och dessutom är du med i utlottnin~~n av vira fina priser. Mera ingående reg ler finns i tidigare nummer av ÖP. Dir finns också talongerna i vilka du skriver prenumeraoterllas namn. Du har tid på dig till 22.2.80. Men skic ka in dina kuponger genast. Är du osäker på njgot ring 961-115372/Bror}acobson. Han ger dig när mare upplysningar. ÖP - tidningen som alla unga behöver. Du fir den ju redan, men hur ir det med dina kamrater.

De behöver den också. Så be dem prenumerera via dig. Du blir själv inte lottlös. Du fir fribiljetter till en dansplats. Dessutom Ar du ju med i utlottningen aven cykel och 5 LP:n eller kasstter. Vi behöver DIG!

Torsdagen den 31 januari

MALAX IF

** ••••••••••••••••••••• ** ••••••• *** I I I 1 I I I I

"Vi har is i två månader - då är det omöjligt att planera .träningen"

I I 1 1 I

MALAX IF:S ishockeylag håller till i division III. Det betyder att man trä· nar och spelar i egenhändigt tillverkad uterink. l praktiken alltså en gammaldags skridskobana med väggar kring. Konstfruset är lyx i Finland, och tak å'r givetvis inte att länka på . •. - En bra vinter har vi is i tre och en halv månader, säjer spelande tränaren Rolf Storgård. Och där är inräknat de perioder när det inte går att tråna. - l själva verket har vi is i bara två månader. Det ska jämföras med de nio månader man kan träna i en ishall! Isproblemen gör det näst intill omöjligt att planera träningen. Det blir också problem med själ va matcherna . Träningen kommer i gång då isen är färdig . Visserligen finns ishallen i Vasa, men där är det svårt att komma in. Det kostar också pengar. - I höstas var vi bara tre gånger i ishallen . Den enda ti den vi fick var mellan klockan 11 och 12 på fredagar, och det är in te det bästa man kan önska sej . .. Spelar man ute är det naturligt vis också problem med tempera turen . Särskilt i fråga om matc herna kan det kräva till sej.

_ Det kan hända att vi ska till Kurildta och spela. Vi åker i väg nån gång på dagen när det är en 17, 18 grader. När vi är fram me har det kanske blivit 20 gra der, och där går gränsen för när en match ställs in .. . Återstår bara att åka hem igen . • Mest problem bara, verkar det, , , Varför håller man då på med division-m-hockey?

- Vi ser nog ishockeyn i första hand som en ungdoms verksamhet, säger Rolf. Man kunde tala om att "skapa sun da medborgare" och så vidare, men enklast uttryckt är det att

ordna med positiva fritidsakti viteter, särskilt för juniorerna. Totalt är det ett hundratal ungdomar som är med och spe lar ishockey. Utom det "rikti ga" representationstaget har man ett C- och ett D-juniorlag med i seriespelandet. - Att det är fråga om fritid saktiviteter hindrar naturligtvis inte, att vi också vill skola upp duktiga ishockeyspelare. Det händer att de yngre spe larna siktar högre, och nån har också prövat på att spela i Sport. Och det är den vägen det måste gå i dagens läge: vill man vidare blir det en spelarflykt till andra föreningar.

I I 1 I I 1 I 1

I 1 - Skulle man tänka sej Ma lax IF i division Il, betyder det att man måste ha konstfruset. Och det är inte möjligt inom dagens ekonomiska ramar. Därmed är vi inne på ännu ett av de största problemen: pengarna.

• Budget på 30000 mk Hockeysektionens budget i år är på 30 000 mark. Ungefär 13 000 mark har man jobbat ihop själv. Resten kommer från moderföre ningen och kommunen som står för driftskostnaderna på anlägg ningarna. Rinken har man all tså byggt själlv . När Malax IF började med is hockey för ett tiotal är sen , köpte man en begagnad rink fräa Sport . Den blev smäningom o~öjlig att avända , och domarna vägrade att ställa upp i Malax. Det skulle byggas nytt, och det ledde till en ordentlig kris för malaxhockeyn för par år sen . - Vi sökte bidrag frän kom munen i tvä är, och den andra gången kom vi med i en tilläggs . bugdet och fick ett anslag pä 10 000 mark för materialkostna derna . Sen gjordes resten på talko!

• Talko! - Och talkoandan är inte att klaga på , menar Rolf. Även om spelarna OCkså har bland annat

skolan att tänka på. I fråga om spelarutrustningen står var och en själv för skridskor och handskar. Det mesta av an nan utrustning har man köpt be gagnat från Vasa IFK . Klubbor na betalas av föreningen. En spelarutrustning går i stora drag 2 000 mark. Mälvakten kos tar ungefär') 000 mark. Slutligen i fråga om detta med konstfruset vill Rolf Storgård säja så här - kanske som ett tips : - En konstbana kostar 700 000 mark. Största delen, he la 90 procent , av summan kan täckas med tipsmedel och lån . Den direkta utgiften för kommu nen skulle bli "bara " 70 .000 mark. - Det kan jämföras med 30 000 mark i direkta kommuna la utgifter för ett elljusspär. BERTEL NYGÅRD . Budgeten:

- 30.000 mark. Publik: l 0-70 perso ner, "berodende på tern- . pen". Trän~re: Rolf Storgård, spelande "amatörträna re" . Spelarnas medelålder: Cirka 20 år. Spelar i: Division III. Tränar: På kvällstid om det finns is. Reser: Föräldrarna stäl ler upp och skjutsar långväga i Malax Korsnäs med egen bil till träningar.

1 I

I I 1 1 1 I

1 1

1 I

1 I' I

1 I I '" I

I I I 1 I 1 1 I I I I I

I I

~1____~~~~~~~____________________~______T_o_~ __ ._e_n_~ __ n_3_1_j_an_u_a_ri_ _____________________________

BJÖRKLÖVE "Vi borde få en NY ishall - den nuvarande 'å·eker inte till"

en halvtimmes uppmjukning p~ is. Sedan ~ker man ut till ett ho .tell och äter gemensamt medan Virus lägger upp ritningarna in för matchen . Sedan ett par timmars vila och s~ till Ishallen timmen för match. Ledigt från tolv fdn plugg eller , allts~.

- Det är svårt att få kommunen att inse att vi behöver en vi bar är jättegammal och inte alls br4. Säger Hans "Virus" Lindberg, tränare på heltid åt .... ~~A skllkar på huvudet. '17

- Hallen kan officiellt tar 6000 åskådare bänder i rinken.

Individuella spelarkontrakt i Umeå, och

men då ser inte alla vad som

Därför kommer det sällan mera än 3.500 miinskor och ser Björklövens matcher. Trots att det borde finnas intresse för betydligt mera. För - Björk löven är något av årets lag i Elitserien i Sverige. . Björklöven är det gamla " hissla get " som stabiliserat sig. Ett lag som brukar ha för vana att antin gm stiga till eller falla ur elitse rim vartannat år. Laget som nu ligger p~ slut spelplats efter bland an.at tvf oavgjorda matcher mot ledarla get Leksand. , - , hemma i tors dags och ~ bona j söndags .

• Ligger lågt " Virus" ligger I~gt : - ningen för i ~r är' III:II:lbiWld e att klara sig kvar utan Näsu år siktar vi p~ att bli ~ och om rv~ år p~ slutspel. • 0dI om det blir slutspel redan ändrar ni då lilllpib>planen ? • Qf

det bara som en kul

oiiI!lI:I;I:å:DIIlrg_ Finns ingen anled

mgonting för det.

et: 4 miljone.r kro-

Marginalerna är s~ sm~ i hockey . Just nu vinner vi de jämna matc herna. - De som vi förlorade ifjol. Orsaken till stabileseringen är i grund och botten de fem nya spelare som kom till Björklöven inför denhär säsongen - Len nan Norberg och Per Sjölander (Timd), Hans Edlund (Västra Frölunda) Jan Lindholm (Skellefte~) och Jan Nyman (Mo Do). - De är duktiga spelare alla fem . De har gjon träningen bätt

re i och med att de höjt tempot - gett mera fan . Och tränar man bra så spelar man ocks~ van ligtvis bra.

• Säkrare försvar Tre av spelarna är backar - vil ket gjon försvarsspelet säkrare. - Det har ocks~ gett ett bätt re självfönroende. I år kan vi spe la vårt eget spel. Vi behöver inte titta s~ mycket p~ vad morståndarna gör.

- Vi kan jobba med oss själva Ifjol m~te vi sl~ ifdn oss. Men det är inte bara p~ isen det haJ fungerat bra för Björklöven . - Allt p~ ledarsidan haj stämt väldigt bra i k

• Bra stad Ur ishockeysynvinkel är Umd en bra stad s~tillvida att där finns utbildningsmöjligheter - ända från lekis till universitet. 16 av Björklövens 24 inreringa re studerar. - Killarna ska studera, säger Virus. En svensk ishockeyspelare är studerande. Det ger dem möjlighet att dis ponera sin tid friare - för trä ning exempelvis. Matchdagens program ser exempelvis ut såhär - en omöj lighet för en heltidsjobbare : Samling klockan ett i hallen för

Björklöven har individuella kont rakt med varje spelare. Och har i princip delat upp spelarna i tre grupper : etablerade spelare, spe lare p~ kommande och unga lo vande lirare. - Alla har en fast m~nadslön ... helt oberoende av hur det går i matcherna . Pengar i sig självt är inte sporrande. AJ/a ska ha en fast inkomst så att dom vet att dom klarar sig. Det systemet tycker Virus är bättre än system med poängpen gar och premier för högre publik· siffror . - Om det går dåligt skapar ett sånt system panik och stress ... när spelarna inte får så mycket att röra sig med som dom räknat med . • Individuella kontrakt skapar det inte avundsjuka? - Har inte varit n~gonting sådant här i Björklöven. Spelarna blir erbjudna ett kontrakt och har chansen att tacka nej och sö ka sig till en annan klubb om de anser det oförm~nligt . - Vi vill inte binda spelare som inte trivs till klubben . - Det har inte varit n~got problem att behålla spelarna.

•

• Ingen främlingslegion Trots att Björklöven värvat friskt inför denhär säsongen kan man inte kalla laget nån främlingsle gion. De flesta av killarna har fått sin skolning i Umd. Det är unga lovande gossar med framtiden för sig . Atta egna gossar - alla under 22 år. Och Sveriges bästa junior Roger Häggiund . - Och om vi värvar försöker vi binda upp unga. icketablerade spelare sm vi kan skola på egen hand . Björklöven har nio spelare som spelat i n~t av Sveriges landslag i år men bara en som är uttagen till OS . Lennan Norberg, back.

Torsdagen den 31 januari

den och livet efter döden. tror jag att bottnar just i olika slag av fruk tan för döden.

förr eller senare m:1ste dö. Fast dö den inte skulle drabba oss som un ga kommer den änd:1 ohjälpligt när vi blir gamla .

de av om vi själva Htt och får ta emot accepterande och kärlek. Vad våra närmaste med mänskor har gett och ger i dessa avseenden Alla tillstår bara inte sin döds Tyvärr kan en mänska vara lika är viktigt. Men så mycket som vi fruktan s:1 rakt p:1 sak som du gör . oförberedd att dö vid 70 års :1lder behöver av accepterande och kär lek. är det bara Gud . som kärle FAST DET är normalt att vara som vid 17. Därför borde en mäns kens källa , som klarar av att ge . rädd för att dö för tidigt . s:1 är det kans andliga mognadsprocess kom Act söka kontakt med Gud är där inte roligt att g:1 och bära p:1 en s:1 ma ig:log s:1 tidigt som möjligt. för den första riktiga :1tgärden för stark negativ känsla. Fruktan för att eliminera dödsfruktan . döden kan bli ett förlamande hot. D ATT BLI medveten om att livs Gud vill gärna slösa .sin kärlek Därför är det ocks:1 viktigt och rik tiden är begränsad och egentligen p:1 oss . tigt att fr:1ga sig hur man skall bli ganska kort kan H oss att inse, att kvitt sin dödsfruktan . Därför går det är viktigt att redan som ung D MED SIN uppst:1ndelse visade jag i mitt svar ocks:1 in p:1 den finna ett liv med kvalitet. (Parado Jesus att det ocks:1 finns ett liv efter frågan . xalt nog är det tanken p:1 döden döden. utan slut och gräns . Kon· som kan lära oss att leva riktigt .) takt med Jesus betyder att man får e Våga

Dödsfruktan finns allts:1 dir för del av det livet . erkiin"

att H oss att aktivt söka det rätta " Den som tror p:1 mig. han skall Iivsinneh:1llet. För det sökandet leva om han än dör " lovade Jesus .. FRI FRÅN fruktan för döden behöver vi ett m:1l att g:1 efter. Tron p:1 Jesus och p:1 ett liv efter kan man bara bli om man öppet Utg:1ende fr:lo min egen och and döden kan skänka den grundtrygg v:1gar erkänna och möta den . Just ras erfarenheter vill jag därför säga. het inför döden som gör att man fruktan för att dö ung eller för ti att när man lär sig att acceptera modigt vågar leva och söka det rik digt har något väldigt viktigt att lä och älska b:1de andra och sig själv. tiga livsinneh:1llet uran gast· ra den som känner det s:1. d:1 börjar fruktan för döden att kramande ångest i själen. Det riktiga sättet är därför inte släppa sitt grepp . Ur det hjärta. i vilket kärlek vin D TILL SLUT vill jag framhllla att att försöka skjuta bon tanken p:1 döden när den tränger sig p:1. Det ner insteg. drivs fruktan ut . upplevelser och känslor alltid är riktiga är att öppet erkänna sin bra att dela med någon . Känslor av KÄRLEK, pch accepterande är fruktan och :1ngest är särskilt vikti rädsla och fråga vad den vill säga dock ingenting som man kan pres ga att H ventilera med någon . För och har att lära . I tera p:1 en g:log . Det är s:1dant som sök därför inte att skjuta bort dem Den tanken p:1 döden först och växer och mognar fram under rätta ur medvetandet. utan ta dem till främst säger är att vi mänskor är betingelser. Förmågan att accepte tals med någon som du har kon ändliga och förgängliga och att vi ra och älska är framför allt beroen takt med och förtroende för.

D~a frågor kan handla om samlevnad, li~lddning, samhIllIet, miljö problem eller nånting annat intressant. Frågorna skickar du - anonymt, med namn eller signatur - till: ÖP, PS 27. 68601 Jakobstad. Vi vidarebefodrar frågorna till Karl· Erik.

Fråga: "Jag är rädd att dö ung. År det normalt 1" Dödsförskräckt 16·åring

ett uedje och mycket vanligt slag av dödsfruktan. Du är rädd för att döden skall avbryta ditt liv innan du känner att du levt färdigt .

Svar: Av olika orsaker kan man va· ra rädd för döden . Endel mänskor är speciellt rädda för själva döen det, att det skall ske under lidande och svåra plågor, därför att sjukdo m ofta brukar föreg:1 döden . Andra är mest rädda för vad de skall möta p:1 den andra sidan. d .v .s. följderna av sitt jordeliv. Din fråga tycker jag att uttrycker

DEN SORTENS dödsfruktan är det helt normalt att uppleva i din :1lder. De flesta unga mänskor bär mer eller mindre p:1 dödsfruktan av det slaget. S:1 länge man är ung och frisk och livet ligger olevt framför. skul le det vara onormalt att inte vara rädd för att dö ung. De m:loga frågor jag Hr. som handlar om dö

Han heter Max Nyman, kallas arbetsmarknadssekreterare och träffas på Centrala stllllievägledningen i Universum. huset; Umeå. Finländska studerande; Umeå har äntligen fått den kontakt. person de länge har efterlyst. Max Nyman skall informera om arbetsplatser; Finland och Sverige, om fortsatta stllllie. om stuidestödsfrågor och möjligheter, examensgi/tighetsfrågor. Han skall vara "navelsträng" till Finland, kommunikations. kanal, studie· och yrkesvägledare kanske t.o.m. socialvårdare och terapeut.

Max Nyman ska hjälpa finlåendska studerande

i Umeå att få jobb OArbetsmarknadssekreteraren är ett konkret resultat av Kvarken r:1dets verksamhet. Vid högskole. konferensen i Umd formulerade behoven. Sedan dess har Paul Lin

dell, Tage Larefalk, Lauri Järven taka med flera jobbat for att H fram pengar och hitta en lämplig person. Pengarna fh fr:lo Nordiska ministerr:1det och räcker 2 1/2 :le till att börja med. En lednings grupp med representanter för Länsarbetsnämnden i Västerbot ten, Umd universitet. Finska stu denternas förening i Umeå. arbets kraftsmyndigheterna i Finland och Kvarkenrådet leder sekreterarens arbete. Ordförande för lednings gruppen är kommunalddet Tors teo W Persson, Umd. Max Nyman tog emot uppdra get som arbetsmarknadssekreterare den n januari. Han har tidigare sruderat och arbetat vid Umd uni versitet. Han är dataekonom och har jobbat som studievägledare och lärare vid institutionen för in formationsbehandling. Han är hemma frin Helsingfors och har fmska som modersm:1l.

- Jag kommer i hög grad att arbeta med informationsfr:1gor. sä ger Max Nyman . Det har visat sig att fmländska studerande har ston behov av information om studie stöd och studiel:1n .

land . Han kommer ocks:1 att besö ka Helsingfors. Abo, Tanlmerfors och Jyväskylä . I dessa städer kom mer han att bekanta sig med de högskolor som finns p:1 orten.

- När en etapp av studierna börjar vara klar vill de ha informa tion om möjligheterna att H arbe te i hemlandet eller j" Sverige, hur deras examen värderas i Finland och vilka möjligheter till fortsatta eller kompletterande studier det finns i Finland och Sverige.

• Ingen värvning

För att H en klar bild av arbets marknadsläget i Finland kommer Max Nyman att göra resor i hem landet. De kommer i första hand att gå till de regioner därifrån de flesta studerandena kommer t.ex. Vasa län, Uleåborgs län och Lapp

- Jag kommer inte att börja värva folk till arbetsplatser i Finland. sä ger Max Nyman. Men jag kommer att informera om de möjligheter som finns . Även' att f:1 arbete i Sve rige . Sm:1ningom skall Nyman göra sammanställningar över examens giltighetsfr:1gor och studiestöds fdogor. En arbetsgrupp vid utrikes ministeriet i Finland h:1ller just på med en utredning med jämförelser mellan studier och examen i Sveri

ge och Finland. Utredningen skall presenteras 28 februari. Han skall ocks:1 utarbeta ett sys tem som ger finländska studenter i Umd infor.mation om lediga tjänster som annonseras i dags tidningar och fackpress . N:1got problem att H kontakt med finländska studerande tror han inte att det blic. - Det här är en tjänst som stu· denterna önskat sig och väntat p:1 s:1länge . Nog kommer de att f:1 re· da p:1 att jag finns. säger han . I detta nu finns ungefiir 600 fin ländska studenter i Ume:1. Antalet har minskat n:1got de senaste :1ren. Som mest 'fanns över 800 finländs ka studenter inskrivna vid univer sitetet i Umd . SVEN·ERIK GLADER

Torsdagen den 31 januari

läsa/forum

Rolf Lennartz har slutat och tackar för sig! Rolf Lennartz har slutat LENNART IDcluzr för sig. J,... så sade sångaren Leif Gastavsson två timmar in på 1980 tliir Rolf Lennartz på f9Gl"S1Ultten spelat sin abso· 1111 sista dans på restaurang MIllmia i Skellefteå. Dti haik det gått 14 år sedan pg samlade ihop några killar for att försöluz bilda ett dans btnuI. Tanken var då att spe l. på små fester och danser rmJt omkring Umeå. Till att _rjtI med så blev det bara på "sivan. Mes en dag 1966 så anmå'lde Efter 14 år och följande utslitna musiker lackar "' av killarna Rolf Lennartz till en popbandstävling vii. ket var mycket tliira att bli det sista den killen gjort i för sig! denna värld. Han hette Thorbjörn Nyberg och spela de med i åtta år.

r: (!J [I §1 im ,IEl ------*""'-"""\

Jag kan med reM samvete säga att på denna popbands tävling s:l hade nog Rolf Len nartz den mest utpräglade egna stilen. Vi spelade två "Sven lngvars låtar" och dom som minns den tiden förknippar säkert Sven Ing "ars med svensktoppens fö delse. Bland publiken fanns en p:l den tiden stor dansarran gör som blev intresserad av den nya svenska dansbands musiken och så bokade han in Rolf Lennanz nigra kväl lar hösten 1965.

Men, vad som överträffar

allt detta är de sex år som vi fick vara med och spela i Ös· terbotten. Att under sex års tid alltid

få spela i stora fina lokaler med en otroligt entusiastisk

publik framför sig, det Jr

upplevelser som biter sig fast

i minnet.

Under den här tiden har vi

fått vänner för livet bland ar·

rangörer, publik och inte

minst bland m:lnga öster

bottniska orkestrar.

Det har hänt mycket!

Vi beslöt satsa stenhårt på (j:botten

Efter det så har det hänt m\'cket som fastnat i minnet. ~t som man minns särskilt är de två LP-skivor och tre singlar som sptlais in. Turne med •'Rockande Samen" Gösta Jonsson. Vid Blgra tillfällen har vi kompat Stdan Ryden och även Bosse ~"ik. Vid ett tillfälle har Rolf Lennanz medverkat i svensk IV.

Allt detta började med att jag, sommaren 1972 gick upp på ÖP till en Herr Sven Erik Glader med en liten bunt reklamkon. Aven om jag gick därifrån med lite tve kan, så fanns det ett litet hopp innerst inne om att fl komma till ÖSterbotten och spela. Hösten därpå. den 14 sep tember 1973, stod vi på see-

Linda Nines debutsingle ger god eftersmak " . iir _

es dryg månad

lÅIdII Nine's singel . " . f . . sig på skivdisLi-* Ni"e är en g,..pp .so. i.te gärna kompro.isstzr rud sis mu· sik - e1I ,.1ISik S01II helst rör sig på rockeu, so.klls och reggeass O1IIråIk1I.

-------. --*"'" r,'v;j1t(1,(J .

\ offJ tf.et(l,

tat, är pi det sätt som ÖSter boltniska Posten följt upp or kestern, när det gällt skivin spelningar, nya medlemmar och sådant . Avslutningsvis vill jag lyckönska alla arrangörer till ett riktigt dansant 80-tal och hoppas att flera orkestrar skall få uppleva det vi fick pi 70-talet.

\ \ tf. \ \ tev(Jt(I, e ",\ \ ..NI.". siket(l,· ) 'r,,,'1/II --- --- --

Värna om levande musik!

\,...----- -----*"'"

nen i Rörgrund . Enligt an nonsen så var det säsongav slutning. Efterden kvällen, med en stämning bland publiken som var helt otrolig, så bes tämde sig Rolf Lennanz för att satsa stenhårt pi en mark nad i ÖSterbotten.

är mycket som haft betydel se. Stor skötsam publik, fina lokaler. tillmötesgående ar rangörer och naturligtvis den stimulerande konkurrensen med de österbottniska ban den har varit mycket viktiga saker.

Vi har Så här efteråt, när man fln lite distans till det hela', så fl/'Pskattat händer det att man undrar (jPI varför Rolf Lennanz lyckades

Men en sak som vi inom

så bra i ÖSterbotten. man kommer då fram till att det Rolf Lennartz alltid uppskat-

På singlens A-sida finns Chris ter Rönnholms funkinspsirera de 'I should like some love". Christer, som är gruppens ba sist, sjunger sin egen låt med hes och litet opolerad röst . Kompet får bra tryck av Alf Tuomelas smakfulla och be härskade trumspel och de båda gitarristerna. Pekka ]ussila och KaJ-i Wegelius. bjuder på var sitt solo av god klass. Mikko laines hammondor gel kommer litet på sidan om - andra keyboards. el-piano eller clarinett. skulle ha gett kompet mera funkytyngd. Däremot är orgelspelet helt OK på B-sidans reggaelåt 'Rea lize I'm living'. Uten är skri·

ven av Lasse Backlund och sjungs här av Micke Weckst röm. Som sångare har Micke goda kvaliteter medan hans sa xofonspel ännu låter litet väl tafatt. Sångstämmorna klingar bra och reggearytmen gungar fint, Extra beröm igen åt Alf på trummorna, som fyller upp tomrummen elegant och av spänt. och åt Karis (?) gitarrso lo. Som helhet ger den här sin geln god eftersmak och jag är säker på att den här gruppen lätt skulle fylla en hel LP med intressant och bra utförd mu sik.

I S

ROLF NORDMAN

~c==:==~===cc==caoocac=aaCQCCCcccc:C:CCcc=~~oooocl

En liten personlig vidjan till dessa arrangörer är. att Ni i fortsättningen i lika stor utsträckning som tidigare. värnar om den levande dans musiken. Jag har så svårt att tänka mig. att ett discotek. hur bra det än är. skall kunna slå ut dansorkestrarna &in Edra danssi:ällen. Naturligtvis har discoteken kommit för att stanna. men dom Br inte ta död ~ en kultur som funnits i många generationer baltlt i tiden.

Lennart Ec:Ivall /

Kapellmistare.

- Finns det nm SOm vill spela countrymusik i vasat rakten? Undrar Jörn Blomqvist i Smedsby och tycker det Ar konstigt att det ska vara sA svlrt att fA ohop ett band. Själv spelar han gitarr och .junger, men det rAcker lik som inte. Det ska vara en riktig orkester. Jörn har nog spelat gitarr tillsam mans med andra ocksl tidigare. men ingen har velat satsa p~ count ry. Och det är det som räknas en ligt honom. Själv bryr han sej inte så mycket om dansmusik. J örn är 26 5.r och har haft count ryn i blodet sen bamsben. Countrybandet skulle till en bör jan vara mera på skoj. men nånting "offendigt" längre fram lockar nog också. Den som är intresserad kan ringa Jörn pi ttl. 961-22J 444 (dagtid).

Föråeldrarna borde kolla vad barnen sysslar med! Inom NUFS: styrelse är vi helt överens, med insändaren i se· naste ÖP, om att både ålders· gränsen och klädövervaknin· gen borde fungera bättre än den gör i dag. För att börja med klädför· varingen sA har NUFS redan ett par Ar haft planer på att ordna bevakad klädförvaring och avgiften för denna skulle i princip avlöna ett par ung domar som skulle sköta över· vakningen, eftersom ordnings. männen behövs pA parkerin. gen också. Danspubliken är slIkert lika rädda om sina bilar som de är om sina ytterkli· der. Men kruxet l marginalen är att NUFS inte äger ungdoms· och idrotlSlArden utan endast hyr den per danskvIll och har alltsl därför inge rln an gl in och bygga om klidförva· ringen. En avgiftsbela&d.k1ldförvarins krlver Ock:sl ordentliga utrymmen för an kunna skötas eHektivt. Aldergrlnsen pi ISAr, som blev bes· tlmd pi SÖU:s ordförandekonferen· sen. kom Ull frlmst med tanke pi an förlldrarna bittre sb1I kunna motive- . ra sioa barn Ull att inte besöka ung· domsdanser innan de fyllt IS. Det har tyvlrr senare visat sic an fö rlldrarna har mycket dAlig kontroll övec vad deras barn sör pi lördagsk· vlllamL I praktiken kan det vara svArt an .kilja pi n· och l6-Arinpr nlr alla Ir lika utstyrda i senaste disco-modet och kÖD vid biljettluckan Ir IlnlÅr 6lclen.konuo11en l()O.procentia betyder det an flera 9rdniqsmln be bön ,. parkerintPplatsen eftersom den cIaospublik 10m varit för ans eller inte kUlUllt visa upp lD·kon och an lint med buas ko.mm.ec att fl ti1Ibrinsa 5 timmar ,. parkeriqen. Det hlr resoaemaoset betyder dock inte att NUFS nonchalerar 6Idensrtnsen. - tvlrtom. Vi var en av de föreninsar som talade för ett in. fönnde av IS-Ars srlnsen och vAra ordniD&srn1n BÖr varje lördag stickp· rov bland de betaJapde ungdomarna. Vi vill dock söra förIIdrar och and· ra llDIV8I'ip för danspubliken upp. mlrksammade pi an det stönta ansva· ret för att 6ldensrlnsen hll.1s pi våra dansplatser ligger hos dem. SA llnge de tilllter sina 13-14 Aringar att besöka dansplatserna och förser dem med pen. gar till intrldesbiljetten kommer det Itt finnas ungdomar under l S Ar bland danspubliken. Men hopp om bittre samarbete mel. lan arrangörer, danspublik och föräld· rar.

CARlTAEK sekreterare i' NUFS

Torsdagen den 31 januari

12 är möjligt endast därför att grup pen är så liten. Pjäsen är också textmässigt annorlunda än vad gruppen tidigare jobbat med. Gruppen som spelar pjäsen består av fyra personer - Sture

. Ekholm, Peter Snickars, Pekka

Sonck och regissören Patrik Dra

ke.

Dubbelpremiär

på Wasa Teater

traktar den Idag är den fortfaran . de aktuell, berättar Bergman. - Pjäsen siktar in sig på rela tionerna mellan man och kvinna, men handlar även om varje män niskas rätt att ta reda på sin egen identitet. .

Rollerna i pjäsen spelas av Ylva Edlund, Peter Blomberg, Martin vars regissör är Rune Ibscens pjäs Wasa Teater kör hårt och har premiär denna vecka på två Kurten, Annlka Miiros, Jarl Bergman har premiär på lörda pjäser. Pjäserna det handlar om är Ibscens "Ett dockhem" Lindblad och Stina Svensson. gen på teaterns stora scen. och Pinters "Bara vädret slår om". Egil Falck har gjort scenografin - Henrik Ibscen kallade pjä· och den är faktiskt något i häst· sen för ett nutidsdrama när han Pinters pjäs har premiå'r på fredag i Gerby uf:s lokal och för väg, Tål att skådas bara den. skrev den 1879 och när man beflyttar sig sedan till Sundom UF:s lokal. Pjäsen kommer

• DEN BÖRJADE pa 40·talet. En sons coyuntrymusik. där Bill Monroe och Earl Scruggs var de swra stjärnorna. Musiken kännetecknas av alt man bara använder akustiska insuument som mandolin, banjo. gitarr, bas och fiol samt sång i stämmor. [ d ag hör The Os borne Brot hers t i II de swra inom bluegrass. Bob och Son· ny Osborne kommer fran den .lilla sta· den Hyden i Kenrucky. Sonny Osbor· ne fnyser litet åt dagens countrymusik. Det vi kallade popmusik på 50·talet kallas i dag för country, säger han. Det är inget fel på pop men den skall inte blandas ihop med country.

STV l 7.02 kl. 20.20

också att spelas i stadshuset i Vasa samt troligen i någon skolsal. Man har blivit tvungen att turne ra med pjäsen på grund av att det inte gick att kombinera med det populära musikcafet Wasal len.

Regissören Patrik Drake berät tar: - Vi startade arbetet med sikte på att få till stånd en annor lunda repetitionsprocess. Detta

ÖP-pristävling o

I....co-....co-...ccoocr.r~~.r~~....co""~

I "Nu å·r det

full rulle

I varje kväll"

Återupplivade Iskmo-Jungsunds uf;

o o Iskmo-Jungsund ut är åter ett bevis på att

dagens "vilda" ungdom KAN bara den FÅR och'

ges möjlighet därtill.

D D I dag kan man gott säga att då det gäller

själva verksamheten ligger inte IskmooJungsund

uf någon annan ungdomsförening efter, tvär

tom.

~ 8

§ S S

§ ~

S ~

- Verksamheten låg nere på orten under åren 1974'-77. En rrno vering påbörjades visserligen 1973 men den slutfördes först år -77. Detta berättar ungdomsföreningens nuvarande ordförande Johan-Erik Fant när OP besöker Iskmo-]ungsund en söndag efter middag. - Nuförtiden är det full rulle mest varje kväll här i lokalen. Pidro, danskurser, tonårsträffar avlöser varandra på vardagskvällar· na. Den senaste tiden har varit extra livlig på grund av julfestför beredelserna. Förberedelserna som engagerat ett trettiotal ungdomar under ledning av Nils Hilden har krävt både tid och arbete i större skala.

Ekonomin är liksom för alla andra föreningar ett ständigt gissel.

Vi är helt skuldfria just nu. Den mest inkomstbringande

verksamheten är de årliga jul- joch påskfesterna samt gammaldan

serna. Under år -79 prövade vi också på att arrangera en ungdoms

dans, vilken gav mersmak.

Understödet från Korsholms kommun är årligen va 2000 mk, så

det är ju inte fy skam men det är heller ingenting man skryter om.

Johan-Erik berättar också att i de närmaste framridsplanerna

ingår också en nybyggnad av inne-WC om pengar bara erhålles från kommunen för ändamålet. Morgonstjärnan (före detta namnet på Iskmo-Jungsund ut) Ie ver alltså vidare tack vare arbetsvilliga ungdomar som har stöd från äldre. Ungsomslokalen är placerad i Jungsund by vilket väl för att de flesta ungdomarna kommer från Jungsund - men fördenskull

I::h:t~:tetiII:::o:~ad §R li

var väl - liksom för ett flertal andra småföreningar - den indirekta orsaken till ett tillfälligt drift stopp under 70·talet. Nu har stadslivet något mist sin tjusning vilket i sin tur har lett 'tillatt ett flertal föreningar Aterupptagit verksamheten. Iskmo-Jungsund är en i raden som gjort det med lyckat resultat som följd. TOm

ÖP-pristävling

SLA DIG TILL RO NAGRA MINUTER OCH TANK TILLBAKA PA

o o DET ARTIONDE SOM GATT!

••

VAR MED OCH RÖSTA FRAM 70-talets bästa låt 70-talets bästa artist I grupp TÄVLINGSREGLER

PRISER

Klipp ut nedanstående kupong och skicka den försedd med ditt namn till OP, Pb 27, 68601 JAKOBSTAD före sista januari. Gör så här: På kupongen finns O en ruta för de tre bästa låtarna under 70·talet O en ruta för de tre bästa grupperna/ artisterna under 70-talet Fyll i dessa rutor så att ettan är dem bästa, tvåan är näst bästa och trean är den tredje bästa låten resp gruppen/artisten. Sätt gärna ut efter låtens namn, vem som spelar den.

I:a pris en kas5(:ttbandspelare 2:a"':"'1l:e pris en LP-skiva eller kassett efter eget val. OBS! Skriv vilken skiva du väljer om du vinner. På kupongen finns utrymme.

OBSI Skicka in din kupong genast. Måndagen 4.2 mAste vi ha din kupong tillhanda.

Namn ............................•........ , ....... ", ............. .

Adress ...........................................................•.

70-talets bästa låt

70-talets bästa artist/grupp

1_____________ 1__________ _ 2__________ _

~------------

.1... _____________ 3__________ _ I

Om jag vinner en LP / kassett väljer jag ... , .......... . ................................. .

70-talets bästa låt 70-talets bästa artist / grupp

'\.

I ________________________ ___________________ 1~1~

T_or_~_q~en__~_n_3_I~ja_n_u_ar_i-----------------------------I~!!!!!!!:::~=ros~~laN::

KURVAN MÅSTE BRYTAS!

1977 olja & gas kol kämluall

57 % II

prognos 1990 34-40 % 10 13 3

elimPOrl

IMPORlElAT

72% 13% 1 14 28 %

CDI::qI~>du kllon

Zll"riDtekr nat urresurser och p;l ~~rkar milJö ron dkr mindre nega· Li\"t . Också energlkon . sumrionen skadar på olika sän naturen . Minga av dehär miljö· skadorna blir kritiska, lokalt eller globalt, inom en översHdlig framtid. Ändå fortSätter ener· gitillväxten med 6 pro· cent per år. Är det nöd· vändlgt? Till en del har ök· ningen vant nödvän· dig. Alla har kunnat uppnå en dräglig lev· nadsstandard, med var· ma bostäder, elspisar, kylsHp och varmvat· ten . Vi har fln bäme sjukvård och bäme ut· blldnJllg

Mm m allt 5l~ del ull

Mtd olika sparåtgärder kan ett 1·land !.o.m . sänka energiförbruk. ningen 20-30 % utan att vi i grunden föränd· rar vån sätt att leva . Motiven för att sänka encrgiförbru kni ngen, att spara energi, är många och starka: • miljöförstör"i"ge" lir ett - nedsmutsnin· gen av luft, mark och vatten kan inte forISIt· ta, skövlingen av natllr mAste stoppas • genom att spara energi visar vi också solidariut med kom· mande generationer och med mlnniskor i 1I·lilnder • en långsammare fOrtwukning av den Iqrade energikällorna se- oss längre tidsfrist an utveckla alternati· ven

60-66 % lO % 7-10 17-20 34-40 %

Vi kan inte längre ac· ceptera en 6·procenug årlig tillväxt , Kurvan måste brytas! Och se· dan? Varför är det så tyst runt denhär frågorna i Finland? Var dröjer den sakliga informatio· nen och den fråna de· batten? Energifnlgorna behöver verkligen mer än ~·årsplaner! Endast ert är helt sä· kert , Vi måste bryta kurvan , Vi måste fast· slå nya utvecklingslin· jer för vår energipoli. tik , Då måset vi ringa in det centrala proble· met ,

\. snart i nsc J'1R'f1~ hÖJd lev· ~d 'Inte rnZle bet yda ökad energiförbrukning .

• Idag är vi alltför beroe1llle av importerad e"ergi meda" i"hemska e"ergi. källor i"te IIt"yttjas till fIlIlo. De"biir Sfledvrid"i"ge" har ocks4 statellS e"ergipolitisktrrlelegatio" beaktat i si" sefl4Ste prog"os. Prog"ose" gOdM'" , tUs som e"ergipla" för Fi,,1a1lll av statsrådet 15.3.1979. Förbnlk"i"ge" av e"ergi" iiI' också slösaktig i"om alla sektorer. 11IIIlIstri" kall öVlirgå till effektivare processer. Bostiithr kall liilas. Trafike" kall III· vecklas mol mer kolleklivlrafik.

Det är mte hur myc· ket energi vi gör av med utan till vad vi an· vänder den och hur mycket energi vi verkli· gen behöver! Småning. om kan produktionen av energi riktas bon från nuvarande förb· rukning av lagrade energikällor, mot en resursbevarande hushållning med flö dande energikällor,

uppvärms våra hem (en miniundersökning i 9 C) 13 hem olja ved 5 l spån fej bostad) 8 ved + olja ~I flis + olja ved + el ved + torv + olja ved + torv + koks

• duscha hellre än J)a· da skillnaden är ca 3 kWh • tänd lamporna där de behövs - släck i lOmmar rum • TV, radio och stereo är underhållning in· te avsedda som ständi· ga ljudkulisser

HEMMA HOS DIG • ••OCH MIG

Det spelar väl in· gen roll om iag försöker spara energi? Jo du, det gör det visst. Och det känns både i plånboken och samvetet - men inte i standardfÖ· rändring. Vi har samlat några spar· tips för dig och din familj att tän· ka över och pröva på.

Av klass 9 C i Sursik skola

• sänk innetemperatu. ren och ta p~ en skön tröja , (10 svalare i he· la bostaden sparar 3,5 _ kWh per dygn i ge· nomsnitt under hela ärer.) • täta fönster och dör· rar och vädra ekono miskt • rengör och justera värmepannan - med bra termostat kan spill. värme i hushållet Ut· nyttjas • diska inte så ofta och ald;ig under rin · nande vatten

också annat att bua för I

• och sist behöver vi verkligen alla elektriska prylar av typen e1ektris· ka tandborstar. konser vöppnare. papiljorter, locktänger

• BUU för kvällarnas gaturally i stan ener gislösande och miljö förstörande , Men rally körning , som drar mera bensin, och tomgång, som spyr u t gifter. ser man också i vardagsrra fiken ,

• en hel energirenove ring kan kännas . nöd vändig - men på det området finns större experter än 9 C,

UTE

BLAND

FOLK.• Vi som åker i fullprop pad buss till iobbet ( skolan) kan inte accep tera att 5-personers bi· lar ilar förbi med en ensam person bakom ratten. Men det finns

• BUU för affärernas ljusflöde långt in på nätterna • ett jokertips för korta farder : i stället för ben 5in kan man använda "bena sina" , • och hur skulle det vara med cykel rally el ler sparkstöttingrally som alternativ,

-o

Femte ungdoms ringen byter växel

I och med senaste årsmöte då femte ungdomsringen bytte

SI)relse tycks man också ha satt i en högre växel. Det int

r)cket får man åtminstone när man får höra vad som är

flå p.g under året.

ugdomsringen kommer bland annat att vara den -adomsringen som gör ett allvarligt ~örsök med lIOIeadans var åldersgränsen kommer att vara Imtiali et r&-söket har tagits a Gerb ur och del är också i Gerby som den fön.ra mogendan sen arrangeras. Det troliga pre miärdatumet är lördagen den I mars, Ytterligare tva förenin~r

är hugade att försöka med mo gendans om försöket slår väl ut i Gerby - Sundom Uf och Pets mo Ur. . Femte ungdomsringen kom mer vidare också att satsa på en

fotbollscup för juniorer mellan ungdomsföreningarna; Lagen skall bestå av endast 7 pojkar och matcherna skall spelas på en och samma dag. På så sätt blir det intressantare och mer folk (åskådare) fås på benen - varför inte en riktig fi luftsdag för hela V-ringen? Om tillräckligt med tlicklag anmäler sig så genomförs en liknande cup för dem samma dag. Givetvis. Arrangemangen handhas av Mats Beijar och Tor Sparv och planerad tidpunkt är början av augusti. V-ringen' har även mera på gång, men vad som främst intres ~ rar är väl nog hur försöket med mogendans utfaller. Få si nö!!

Matlagning och tvätt är de tyngs MAT koka i kastrull med rätt ta posternan i elrå'kningen. Det är storlek, använd lite vatten alltså här det lönar sig att spara. och sätt lock p:1 kastrul En 4 personers familj förbrukar len, koka p:1 Ug värme ca 5000 k Wh el.energi per år. l vattnet blir inte mer än pengar är det ungefå'r 1 000 mark. 100· En eller ett par hundralappar kan alla spara t.ex , så här: TVÄTI kör tvättmaskinen med full last, sänk temperatu ren om tvätten inte är smutsig,

KYL & frosta av ofta FRYS kolla temperaturen + 6 i kyl och -18 i frys räcker, öppna inte dörrar· na i onödan

Så här fördelar sig e1användningen i ett hushåll : tvätt och strykning kyl OCh frys matlagning belysning disk städning underhållning mm

1700 kWh 1500 700 400 300 200 200

T orsdgaen den 3 r januari

Sången och musiken är som en virvelvind' - För mej har sången och musiken varit som en vi1'llelvind - det började av sig själv och har ökat och ökat så att det nu vi1'lllar omkring medmej så att jag har svårt att hinna med själv ibland. - Sången är en hobby för mej: det har det alltid van't och det skall den fort sätta att vara. - Men jag är glad att jag har sången och får fortsätta att ha den som hobby. Vi1'llelvinden skall inte suga upp mej helt och hållet från marken.

Elvis vann i1;langjakten Nej, det blev aldrig nån seger i talangjakten för Elvis Presley. Det Ar inte ens säkert att han ställde upp - talangjakten är ju öp pen för riktiga finlandssvenskar. Men hade Elvis varit född i Larsmo i stället för i Staterna, så är det inte omöjligt att han hade börjat sin karriär med en talang jaktsseger. S;1 sitter Birigti K1avus och resonerar när vi tillsammans lyssnar pi hennes skiva "En ros jag dig sänder" i hen· nes hem i Björknäs i västra Ytter· mark. ·Marken'. jorden. jordbruket är Birgit Klauvs levebröd. Familjen Klavus är jordbrukare·svinfarmare. Maken Matts är känd och betrodd fö· reningsbonde. medlem i fullmäktige i Närpes och aktiv inom producent. rörelsen. - Vi har kommit överens om att hjälpa och stöda varandra när det gäller de inuessenvi har vid sidan om jordbruket. säger Birgit. Vi me· nar att om vi vardera nr utveckla vha särintressen s;1 är vi mera harmoniska människor.

• Började med dansmusik Det var vid en julfest i Yttermark det började. berättar Birgit K1avus. - Jag skulle sjunga en par singer i programmet och petalaxorkestern Paul Richards ackompanjerade. Uno der dansen sjöng jag ytterligare nAgra sånger tillsammans med orkestern. - Efter det ringde de och ville ha mej med pi spelningar. Det var inte si vanligt den tiden med kvinnliga solister i dansorkestrar. Jag tror jag var den första i svenska ÖSterbotten. Paul Richards med Birgit Teir blev mycket populära.

- En gång i Molpe minns jag Itt föreningen miste bestlmma om att nu miste vi ta paus, annars fick de ingenting slid serveringen. All pub lik var ifestsalen och 1yssnade pi oss. - Vi fick spelningar runt hela ÖSterbotten. Vi körde i en vanlig personbil med bassan pi taket. Det var uingt och kallt . - En gång frös bilen si att vi miste väcka upp folk i en ghd mitt i natten si att vi fick koka vatten och tida upp motorn .

som jag kom i gIog pi nyn. stger Birgit. Han ringde glng pi gIog och ville ha mej att sjunga, men jag drog mej undan. - Jag kommer sA vII ibAg .-Iet han sade CD gång. "Hör du Birgit, om man har fln ett pund mlstr man ocksl förvalta det - man sbll inte gräva ned ... " . - Jag tror de orden har betytt ganska mycket för att jag skulle fon· sätta med sjungandet.

• Talangjakt revyer, visor

• "Pali Maj's kladdin"

Småningom kom andra intressen med i bilden. Giftermll 19~9. Ta· langjakt 1961. Det första barnet 1962. En kon tid sjöng Birgit ocltsl med Tjöck·orkestem Rythm. I SÖU:s föma talangjakt 1961 pla· cerade sig Birgit pi tredje plats i fina· len i schlagerslngsklassen. Vann gjorde Margaretha Klockars. S;1 blev det inhopp i revyer och breddning av sångregisuet. Birgit studerade sing för Bencl Stranden och började delta i Wegelius· kurserna ,p i sommaren. Vid ett nyn försök i Talangjakten 1968 hade Birgit en del otur. I SÖU· finalen blev hon slagen med nAgra futtiga tiodelar av Anne·Marie Aspe· lund. - Det var tack vare Trygve Erik·

- Det var ocksl Trygve som kom med Pali Maj's kladdin - Pönom· sa.kldinnan Maria Bergs efterlämnade singer. Vi gjorde bl.a. ett radioprog. ram tillsammans om Maria Berg och hennes diktning. Hennes mest kända sing är "En älskelig vän uti världen jag har . . ." - Intresset för Pali Maj ledde snan till andra äldre finlandssvenska visor. Jag började forska sA smitt och har konstaterat att många melodier är väldigt gamla och är kända i hela Skandinavien och t.o.m. i Irland. Jag har skaffat litteratur om visor och vis· samlingar oc·h lånat frin Folkkultur· arkivet i Helsingfors. När Ragvals spelmanslag i Ovu· mark gjorde en qen sIåYa fack ;ag va· ra med med tvi av PaIi Maj', visor.

lOD

Nu blev det inte så, och du har följaktligen chansen att slå herr PreSley pi fiograrDa med, en seger i talangjakten.

I sA fall ska du anmllla dej till SÖU:s uttasningar före den II fe~ ruari.

Och lägg i sA faU märke till att det är ändrade regler: Du får vara med oberoende av ålderl Vill du vara med och tavla, ska du vara bra pi antingen vokalmu sik, instrumentalmusik eller "fri underhållning". InstrumentIa musiken giller soloframtrldaodeo. De bAda andra klasserna kan man delta i antingen med soloprestationer eDer med gruppframt

rldan4en• Llg ocksA märke till en annan regeländrln8! Grupperna får vara större än 4 personer (tidigare har en sådan begränsning medde lats). Anmäl dej till SÖU eller ta kontakt med din musiklärare.

• Egen skiva med gamla och nya visor - Det kan verka tjatigt, men det var faktiskt Trygve Erikson som också fick mej att börja fundera på att ge ut en egen skiva. - I ungefär ett år samlade jag material. Ena sidan skulle bli gamla visor och den andra sidan nyare vi~ sor I folklig .\itil. - Eftersom jas sjaIv var produ·

cent för skivan var det mycket för· beredande arbete. Visorna skulle arrangeras för att få ett lämpligt ac· kompanjemang. Det har Kjell Lolax gjort i de t1esta fall. Det gällde att reda ut upphovsmannarätten och att skaf· fa musiker. Särskilt svårt var det att få tag i någon som kan spela ciura. Inspelningen gjordes vid Björn Schaumans studio i Jung· sund. - Vi började I januari i fjol och

I I

Torsdagen den 31 januari

Berätta för Ö P

så berättar ÖP

•

• VIll DU att ditt om_råde och din förenings verksamhet ska noteras i ÖP? - Meddela i så fall redaktionen om vad som är på gång!

Annonsen måste betalas kon· tant. Skicka därför med en tio markssedel eller en check_

Säljes: Carlsbro JO W gitarrfärstär kare i mycket gott skick. 961 32646 efter kl 15,30

• Skicka en bild (svartvit)! informera om en sak.

En bild är det bästa stättet att

,Pryl börsen är avsedd endast för privatpersoner_ Sätt gärna ut varans pris i annonsen, och glöm inte uppge vart intressera de skall vända sig, t.ex. telefon nummer. Klipp här! ••_ . _ - _••_- '

(Vu god lextan ••••••••••••

Tidningen utkommer varje torsdag

• OBS: Genom en regelbunden rapportering kan du använda ÖP som ett slagt "medlemsbrev"!

PI det säl

Redaktör och

ansvarig utgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsgatan 13,

Jakobstad, tel. 967-13555

Postadress P8 27,

68601 Jakobstad

Ring till Malaxred. 961-651514

S\"IN -EIIK GUDER

Vasared. 961-113522 jlkobstadsred. 967-13 555

Redaktör i Vasa S-E. Glader,

Handelsesplanaden 10 D,

tel. 961-U3 522

Tel. ar

Trafikskolor i Jakobstad

HALDIN &ROSE

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny Kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. Kanalespi. 8, tel. 13003

Trafikskola

fOTO

.-_....INEN

Österbottniska Posten ÖSterbottnisk ungdomstidning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

.a:~ZIpl:didk:ack pmIa ..isor-

•

FÖRSTA ÅRETS "Måndagsbörs" medverkar Janne "Lucas" Persson, den nya svenska popgruppen Rock de Luxe med Annica "Vera Boller samt Jan Malmsjö som refrängsångare i Leif Kronlunds Storband.

ANNONSTEXT: •••••••••••

• DET HÄR Ir viktigt av den orsaken att ÖP inte har resurser att redaktionellt bevaka allt som händer på ungdomsfronten. Större saker måste vi naturligtvis hinna med, men rutinmedde landen sköter du bäst genom att ringa eller skriva själv.

- &ör en kulwrin-

ARIA BASGITARR och 70 W förstärkare säljes. Pris: 1,JOO,-_ Te/~961-J4638.

• Skriv reportage eller artiklar om viktigare händelser! Gör det själveUer kontakta nån av ÖP:s lokala korrespondent. er. Skriv hellre kort än långt, då är risken mindre att det inte ryms med.

upp

{;ord Anglill -66 Besikt. i augusti. Pns 1 300 mk. Te/. 961-641061.

Då kan du annonsera i ÖP:$ prylbörs! För tio mark får du en .annons på högst fem rader' (ca 20 ord)

• Ring eller skriv korta meddelanden om både smått och stort!

.PR har en

ViD du sälja, köpa eller byta prylar?

• HÖR HIT uf·folk, ungdomssekreterare och övriga ungdom· sarbetarel

• GÖR TIll exempel så här:

---~ .-

PRYLOÖRSEI\

PRYLBÖRSE~

Nama: Adlai: •••••••••••••••••••• p~

................... .

I .. bIlopr 10 mil sedel/dlecll. AdnIIeII Ar:

ItrJlbOna

ÖIIerboUDIsU PosIea PB27

" " I M......

Redaktör i Sydösterbotten

8ertel Nygård,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961-651514

REDAKTIONSRADET

Alf SneUman, ordförande,

Margareta Kronqvist, Leif Rex,

, Christel Holmström. Harriet Lin·

delöf, Boy Wlstbacka, Tore Snic·

kars. Karl-Ciustav Olin.

PRENUMERATIONSPRIS 1980 Helt år••••••.••.••••••. Ar•••••••••••••••• Skandinavien .••••••.••••

Lösnummer.............

1, ANNONSMOTTAGNING SÖU:s kansli. Vasa. tel. 961-113572 och 115372

ÖP:s ANNONSTJÄNST Yngve Bengs, Jakobsptan 13, Jakobstad, tel. 967-11 827 Annonser bOr inllmnas senast mAndas kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad, td. 967-13555 ANNONSPRIS I texten •...••......•...... 2.60 . Efter texten ...••...... _. _.• 2,40 Bestlmd Plats -,20 per mm fARGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg. Förenings· spalten p~ rad 1,-. Österbottnis· ka Posten ansvarar inte för ev. ska· da som tiUfogas annonser som in· ringts eUer som på grund av post· försening inte införts i begärt num· mer. Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag, Jakobstad 1979

Torsdagen den 31 januari

'Vi är beredda tt gå till domstol"

"Arrangörerna får ta på sig hela skulden" - Vi vägrade inte att spela - tvärtom - pojkarna var tända på att få spela i Korsnäs, säger turneledaren Michel Jezewski. - Om det hade funnits utrymme hade vi nog hunnit ställa upp utrustningen. Vi skulle ju inte spela förrän senare på kvå'llen. V i är mycket lessna över att vi hl/e kunde uppträda. publiken i Korsnäs. )ezewski säger att det finns klara bes tämmelser i den raid som Korsnäs ntt om hur stor scenen ska) 1 vara . Boppers behöver en 14 meter bred scen. Scenen i Korsnäs är nio meter bred. Han tror inte att det funnits n:lgon möjlighet att bygga ut scenen även om gruppen kommit kl 16.00. som det St:lr i raiden.

• Del wir inle mydlel pllblike" /idl se

Komlill.) j ; ~ddtJ IItt AOtlfliAu. ",.tl The

Bopp.n lill tlortulol. Före· ,.;"gn lItISff 1111 Boppen bryIiI ",01 A01IlrrIIcId fIii,. tk

Ao_lö" #fil Iillleslplalsn i1IU jnMIIlriIIItk lasl tk

o~b

diJ,..

O Md det 1/,. ;"te SIi liitt att .tv~so",sAIIIls~1as

QfUfJtI,. -

vem so_ ' skllJl

motparl i .,. eve"tun "eg_g.

troligen att Ema-Telstar Ar musi arbetssivare rent formellt. ProduktionsfÖl'etaget Meuonome i Helsingfors har tagit över Boppers till Finland fÖl' en drygt tv.i veckors kon senturne. Vid Meuonome är det Antti Einiö som sköter turn~n i Fin land. Men Metronome har inte skött bokningarna. Den uppgiften har Anui Einiö överl.itit .it ett annat pro . , nämligen Polar Polar-Tuotanto har l sm itu 'i5ver

bokningsrätten i vissa fall p.i

produktionsbolag. Vasa pro

dw.tiOlu!x)lag - Leif Olsson & Co

har bokat in Boppers i Mariehamn

Korsnäs. Kontraktet mellan Vasa produk

tionstIOhag och Korsnäs uf har under

av Henrik Berg .och Lasse

Hela det här bokningsförfarandet är ett ganska vanligt system då det gäller en längre turne med kända ar tister och orkesuar.

(II/

BoPPtmrIIl KorsniiJ. Här Vilie o,h MilIs.

-Håller 'RIIU/e,,'?

- Svek Boppers si" publik?

Det var turnebussen som frusit och som chauffören inte fick i g:lng. som va; orsaken till förseningen . Bland annat m:lste hela utrustningen ploc kas ur bussen för att man skulle kom ma .it batterierna . Både turnebussen och utrustningen är ~yrd för den här turnen, beräuar

An tti Einiö.

Jezewski . Avsikten var au The· Bop pers denna g:lng enbart skulle ge konserter i stora lokaler. Det var inte meningen att de skulle uppträda i s:l sm:l utrymmen som Korsnäs uf:s lo kal. Den utrustning de har med p:l den turnen är dubbelt större än den de hade i somras. D:l rymdes Boppers Lex. p:l halva estraden i Aminne . - P:l en scen som är för liten går det bara inte att framträda . Det är omöjligt att tänka sig att vi skall ha spdat i Korsnäs . Det är inte The Boppers fel att publiken i Korsnäs in; te fick höra oss. - Arrangörerna f:lr nog ta p:l sig hda skulden .

~1etronolne:

En tid efter det kontraktet under tecknats erhöll Korsnäs uf närmare direktiv om vilka scenutrymrnen som krävdes fÖl' Boppcs framträdande samt vilken d-dfekt de mhte ha . Dessa tillläggsbestärnmelser kallas scenkontrakt eller "raid". De sändes till kännedom och undenecknasin te . Korsnäs uf försökte uppfylla kra ven i raiden efter bästa fÖl'm§.ga. Nödvändigt tillläggsutrymme på sce nen byggde de inte helt enligt anvis ningarna. Enligt Lasse Ekström var utrymmet tv:l kvadratmeter för litet p.i ena sidan och en kvadratmeter för litet på den andra. Skulle de kommit i tid hade vi hunnit bygga ut det som -behövdes, siger Lasse Ekström . Vi hade flera man på plats kl 16,00 som var bered da att hjälpa till med au ställa i ord ning. I raiden st:lr nämligen ocks:l att bandet skall komma till Kotsnäs kl 16.00 och att arrangörerna d:l skall . ha hjälparbetare och elektriker p.i plats. På eftermiddagen fick Korsnäs uf ett meddelande via Leif Olsson att Boppersskulle bli försenade . Skulle kunna väntas till Korsnäs mellan 17 och 18. Enligt Roger Bergström, som tog emot Boppers, anlände de n:\gra mi nuter före kl 19.00.

Efter det rurneledaren Michel Je zewski hade underkänt scenen blev det n:\got som bra nära kan beteck nas som kaos i Korsnäs nöjescent

rum. Bergström och Ekström menar au Boppers redan från början var -inställ da på -att inte framträda . De phtod att det räcker tre timmar att ställa upp _ Utrustningen viger 6000 kg . Det hade inte varit lätt att ställa i ordning bland en publik p.i 1000 personer. Man visste att pubhIten skulle komma med bussarna kl 20.00. Michel Jezewski hade kontakt med såväl Antti Einiö i Helsingfors som Gunnar Sjöberg vid Ema-Telstar. Pojkarna i Boppers ville gärna spela. De övervägde t .o.m . att göra ett kon framträdande med Zenlths utrust ning. Beslutet m:lste fattas före kl 20.00. Det blev alltså att Boppers skulle fara , från Korsnäs. Det hade kanske inte blivit s:l angenämt för dem om de hade varit där när storpubliken kom .

- Vem skall göras ansvarig? - Vi kommer att sända en räkning på v:lra omkostnader. säger Lasse Ekström_ Men han är osäker p:l vem han skall sända räkningen till. Inte kan ju Leif Olsson & Co göras ansva riga. Knappast heller de produk tionsbolag i Finland som ordnar Bop pers turne. Och Ema-Telstar har san nolikt klara papper. På måndagen verkade det som om varken Boppers eller Antti Einiö skulle ställa n§.gra krav p.i Korsnäs ufo

Sven·Erik Glader

"Jag har gett Boppers rådet att inte ställa ersättningskrav" - Jag har gett The Boppers rådet att inte ställa några ersättningskrav på Korsnäs uj, säger Antt; Einiö vid Metronome. - Det är bäst om vi skulle kunna undvika trubbel efteråt. Det går alltid mycket extra pengar om man för en sådan här fråga till domstol. - J ag talade med representanter för gruppen och arrangören d:l på kväl len . berättar Einiö _Jag fick dcn upp fattn ingen att Korsnäs uf inte hade tagit så h:lrt p:l de krav som hade framst ällts i den raid de fick i god tid före framträdande . - Eftersom scenen inte fyllde de mått som bestämts i raiden. så kan inte gruppen eller vi som förmedlat framträdandt·t göras ansvariga för att dc inte kunde spela. Antti Einiö berättar att det även annars förekommit sv:lrigheter under The Boppers turne . Ett avtalat fram trädande i Karis

arrangörena backa då polismyndig

heterna inte tilläst mera än 300 per

soner att sitta i salen.

Nu kommer konserten att ordnas

p:l tisdagen inför stående publik .

På lördagen efter det Boppers var i

Korsnäs spelade de i Jalasjärvi. Även

där var scenen för liten. mcn där hjälptes arrangörer och bandet :lr att bygga ut den. Riktigt stor publikanslutning har det inte heller varit. Vid första fram trädandet i Himango var det 1800. men i gengäld kom bara 600 till Kar le by _ Även i A bo var det bara 600