Österbottniska Posten (ÖP) nr. 5 1981 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN BOTTENMUSIK

" Låt hantverket leva!"

/ "1

. .

Den ör loppen!

Hantverket är på .äg [iHbaka - efter att ha legat undanskuffat en längre t!.d. O Op har besökt en (ypisk" hantverks verk stad (heter det faktiskt så . . .) och talat med Ay dan Akineri och Henkka Berdin. O De reparerar musikinstrument åt en stor del av Finlands musikerkår . Det är näm- . ligen som så att det finns bara en musikreparations verkstad till i Fin land, torutom denhär i ,eppis. Pysen Lundberg ser också en allmän öyer blick över situationen i ·'Det handlar om din jobb' " Se 'dan 12.

ren veringsbidrag No beror det på föreningarna hor mycket renoverings"JX"'IPf rid ska få tor de finlands S'ft:mII~ ufIokalerna. inom FSU har vi bevakat fi:å&an och blivit lovade en 25proceotig kvot av de statspengar .... finns. Allt beror nu på hur -l1li:3 ansökningar som kommer -

Det säjer F.Iri Häggman på FSU och uppger att målet är ett 70-tal

finlandssvenska ansökningar.

••

- Alla som söker får inre stödet, men det lönar sig ändå att börja redan nu. Har man sökt en gång ligger man bättre till nästa år. I tjo! beviljades 50 procent av ansökning arna. Arets anslag är höjt med 60 procent. Ansökningarna bör inlämnas under februari. - Det bör poängteras att statsstödet en bart gäller grundförbättringar och grund renoverin2ar. Det handlar också uttrvckJi2en om uf-Iokaler. Är föreningen bara delägare i huset, kan man få bidrag i proportion till hur stor andelIoreningen äger. Eki menar att man inte ska vara rädd för papperskrigandet. - Det kan vara tungt, men ring FSV så svarar vi på frågor och hjälper till. Och ge inre upp fast det kan vara svårt att få tag på någon speciell bilaga. Det går att komplettera ansö-

J 1980 Å

kan i efterskott. Saker som betyder mycket i bedömningen är arbetsbeskrivningen och arbetets omfatt ning. Vidare är föreningens ekonomi och de övriga finansieringskällorna viktiga punkter. - Man bör kunna redogöra för övrig finansiering, annars blir det knappast något stöd. Man kan inte räkna med att staten beta lar allt. Såna ansökningar går inte hem. En nyhet i år är att bidragsansökan ska kompletteras med ett utlåtande från ung domsnämndem i kommunen. Eki betonar också att man helst ska lämna in sina ansö~ningar via respektive la~~kaps förbund, i Osterbotten således via SOV . Har ni problem så slår ni nummer 90662 699 och talar direkt med Eki.

BERiEL NYGÄRD

BlsfA

Torsdagen 05. 02. 1981

-F örakt för de svagl_a_ Aldrig något däremellan. Aldrig en O I SKOLDEBATTEN förirrade man Det finns ju den där gamla historien om H'ensken som är så fullständigt fn' från fördo reaktion på medelnivå. Aldrig något li sej tidigare kanske alldeles för långt in i mar att han måste demonstrera det i varje si tet samtal utan kvittrande falsettröst. "de övergripande målen", men ut tuation. Han stiger in i en buss och får se att Det är som om vi var på något sätt gångspunkten var positiv. I dag är det det sitter en ensam liten neger längst bak och andligen handikappade, när vi ska um mera bawngstrategi med tal om Lag & ser övergiven ut. . gås med handikappade. Ordning. Och man nöjer sej inte med Vår färdomsfne svensk drar sej inte undan det, man talar också med förakt om som de andra passagerarna. Han stegar fram , • • känslor. slår sej ned och avlossar den här hurtfn'ska - Att ersätta kunskap med känslor är öppningsrepliken : O FÖRENTA Nationerna har utlyst löjligt, sa Jan Myrdahl i teve och avskyn - Så det är till att vara neger!

•

VAD SOM SEDAN händer hör inte till historien, men man anar act um gänget mellan" den lilla övergivna" och "den stora starka" inte blev så fördoms fritt som det kanske var tänkt. Det blir lätt så där. Det gäller vårt umgänge med utlänningar, det gäller handikappade, och det gäller folk som "avviker" på något annat sätt. Anting en kliver man rakt på och hemfaller åt nån sortS omsorgspolitiskt tjo-faderittan, eller också blir det ett räddhågset av ståndstagande. Antingen "tar man hand om " nergern, eller också sätter man sej längst fram i bussen på betryg gande avstånd. Sällan blir det något däremellan . O FÖR NAGRA år sedan hörde det till min dagsrutin att promenera genom stan i sällskap med en utvecklingsstörd pojke. Han hade för vana att uppmärk samma mötande damer med en ordent lig klapp över bakpartiet, och det var mera ect uttryck för livsglädje än vad det såg ut act vara. Reaktionerna var av två slag. Anting en blev det ett väldans pulli-pullande och ojsan-ojsan och hej-hej-hej och ögon som glittrade av gränslöst medlidande. Eller också drog man sej snabbt åt sidan, kastade skygga blickar på oss och såg ut som det var överfall på gång.

1981 till ett internationellt handikappår. Det kunde, om det uppmärksammas tillräckligt, vara en viktig insats i en tid då detta med handikapp kanske inte är riktigt inne. Då det tvärtom blir allt me ra inne act förakta svagheten. Det kan låta grovt att säja så, att tala om att vi föraktar svagheten, men det finns otvivelaktigt tendensen till en ut veckling mot ett allmänt hårdare sam hälle. Samtidigt som man så hurtigt föreslår att den ekonomiska svångrem men ska dras åt, håller man ju också på och snör åt den andliga och sociala svångremmen allt mera, hål för hål. När vi umgås på ett onaturligt ~ätt med handikappade, ska man naturligt vis inte påstå att vi gör det som ett utslag av något slags förakt. Det handlar om osäkerhet och rädsla, men det är en räd sla som i svångrems tider lätt slår över till förakt. Föraktet för det svaga kan ta sej olika uttryck och förekomma på olika nivåer. Ofta uppträder föraktet i förklädd skep nad, som en hyllning till styrkan. Att lyckas, att ta sej fram, att prestera är med beröm godkänt. Att trilla av kärran är underkänt. Gamla debattklyschor som "jämlik het", "omsorg", "samarbete" är inte inne i dag. De har bytts ut mot tal om att" ställa krav" och att "sätta upp nor mer".

" Jocke-kampanjen är tvivelaktig" Alla är inte sådär helt odelat .positivt inst~~lda till SOU:s och OP:s "Jocke-kampanj". Grövsta släggan hittills utdelar en herre vid namn Ove Einebrant i en publikation vid namn Evangeliskt Vittnesbörd: Där "bemöter" han kampanjen med ord som "tvivelaktig målsätt ning", "dubbelmoral", "gråta sig till sömns", "varna för dans". OE tvcker att milsättningen med ka'mpanjen är "vacker". - Men, fdgar han, är den ärlig? Och framför allt, hiller resonemanget. OE skönjer en dubbelmoral i hela kampanjen. Han har näm ligen läst bekymmer för min skade publiksiffror i samma ÖP som kampanjen presenterades, där en dansarrangör uttrycker förhoppningen au publ,jk mängden pi danserna IOte längre ska minska.

Vissa vänstergrupper i Sverige går ut hårt i drog- och skoldebatten.och ropar på hårda tag med den motiveringen att man ska frigöra arbetarklassen från ett nerknarkat samhälle och en av känslor neri usad grundskola. Andra "allmändemokrater" ropar i andra termer men ställer samma krav på hårdhet, tvång, disciplin . Mycket av det här leder i sin förläng var tydlig i mungiporna. ning till att man hyllar styrkan och pres I drogdebatten är det restriktioner och tationen, medan svagheten blir föremål förbud, och det kan ligga något i det. för det social a föraktet. Men man talar också allt oftare om tvånget som den enda riktiga lösningen . DET FINNS iakttagare som ser en Lasse Strömstedt avfärdar bakgrundsdis stor fara i detta. Som menar att man kan kussionen med att det bara handlar om gå hur långt som helst (under en demo "den vanliga, psykiska dansen" . kratisk täckmantel) i att hylla styrkan och förakta svagheten. pA EIT ALLMÄNT plan Stramar det Harald Ofstad, norskfödd professor i också till sej. Föraktet för svagheten kan vara ett förakt för det opassandet, för Stockholm, har skrivit en bok om detta, den som inte vill tillgodogöra sej trygg "Vårt förakt för svaghet - nazismens heten i den samfällda samhäHsstyrkan. normer och värderingar - och våra eg Det kan vara ett förakt för tvivlare, för na". I en intervju i Aftonbladet nyligen kritiker, för "civilt olydiga", för avfäll tvekade Ofstad inte att i samma andetag ingar. Korr sagt för såna som inte platsar diskutera föraktet för svaghet i Hitler i mönStret, såna som inte vill sitta med Tyskland och det förakt för svaghet man kan spåra i dagens Välfärds-Sverige . på den allmänna samhällsskjutsen.

När en del tidningar skri~er om Alta ••• demonstranterna som om det gällde yr kesuppviglare med nån sortS allmänpoli I EN TIDSANDA som hyllar styrkan, tiskt lyte, då får man ett intryck av förakt och ser ned på svagheten, kunde ett in inlindat i en demokratisk täckmantel. ternationellt handikappår så att säja Och det är just demokratin som är "ligga rätt" och vara en viss motvikt och skölden i den andliga åtstramningen. På en broms i all hårdheten. åttitalet är det inte någon aristokratisk En annan sak är om handikappåret överklass som helt öppet står och pekar kommer att ges den uppmärksamhet det ut hur folket ska ha det. skulle förtjäna. Det är inte sagt att det slår lika bra som ett miljöår eller ett Det är vanliga hyggliga "allmände kvinnoår. mokrater' , som vet så bra hur folket vill BERTEL NYGARD ha det.

Hur ska

du ha det?

- Alkohol, våld och van SÖU, ÖP och Ove -Eine D JAG BLIR inre klok på Ove dalism iir tyvii" intimt koppilIt branr) eyenruelII Yill påverka Einebranrs Yillnesbörd. till ungdomsdllnserna. All och urforma dansyerksamheren Först säjer han arr der råder - Om man (alltså sOV & målmedvetet föra barn dit ·iir en viss ordning inne i lokalen så all den blir så "sund" som OP & föreningarna ~ förförelse. möjligl, eller om man ska slå ur och anryder all der är sämre red. kom.) nu verldigen vore in utanför. Sen varnar han för med händerna och beklaga sig. tresserad av att ge barnen en al D LITE SENARE rycker OE lokalen och menar all der är Vill man arr ungdomarna i koholfri miljö, och intresserade arr kampanjen är olycklig : förrorelse arr locka ungdomar försIa hand ska dansa och av att viSIl dem på en gemen· na dil! umgås i lokalen, så kan man skap som fungerar, då borde - Det iir olycldigt att ung Vill han ha dem i lokalen el rill exempel ordna en dans OP varna alla ungdomar för all domens tidning (tydligen OP ler uranIor? Vill han ha dem i kampanj. gå på dIIns i lokalen. red. kom) inte hllr höga ideal en miljö med "yiss ordning", Vill man arr de sysslar med Sanningen verkar vara den och målsiittning för sin verk eller yill han köra ur dem lill annal, kan man srrunra i dans att kampIInjens största syfte iir sllmhet. Det iir olycldigt att err sräIIe (parkeringsplarsen) kampanjer, oja sej över ungdo att öka publiken på danserna man inte vill erkiinna ung där der enligr honom är sämre marnas IorYildning och ge ifrån och diirmed ökll ungdomsför domsdllnsernlls negativa påver med ordningen? sej varningsrop mOl rorförei eningarnas ekonomi. klin på ungdomen. Visserligen Vill han arr de ska hålla på sen. hllr man en viss ordning inne i med dans eller med nånling Red.kom : Hur ökar man lokalen, men man klin inte Ras annal pa dansplarsen? D DEN PARADISISKA rrygg ekonomin, är del urgifrerna ta av sig anwaret för Vild som helen finns kanske bara i mo som ska ökas, eller kanske både hiinder utanför. D FRÅGAN är fakriskr så en dersfamnen och inom famil Hur månsa föriildrar hllr urgifrer och inkomsrer ska öka kel. jen, och sränger man Slugdören inte gråtit sig till sömns, i för eller vad ... Der handlar inre, som Eine så räddar man kanske ungdo tvivlan och oro över sina barn branl rror, om all locka några marna undan Iorforelsen. In D OE FORTSÄTTER: som VIIrit på dIIm i ungdomslo gen klok människa yill yäl ungdomar rill dansplarsen. De Ralen? påslå all der ska gå rill på der finns där redan - der borde - Med all sannolikhet

Einebranr ha börjai miss!änka ' yiser. D Men, menar OE, all dans

kommer inte dllnskurserna alt Och knappasi är del heller när han märkre hur få yanliga ledll till att yngre ungdomar lå är inre negariY:

rikrigl realisriskl arr rro all me ungdomar som söker sig rill ter bli spri/en, ullln tviirtom,

delronåringen ska vandra den missionshuser en lördagkväll. - Dans Rlln vara något när man lockar aUt yngre ung smala vägen upp rill missions positivt och gall. BI.a. talll; Bi Frågan måsle då bli vad man domm till d111Uema kommer huse!. - För de flesta kommer ska göra ay den där danskyäl beln om 1111 d111U1I inför Her sprilvllnan 1111 drllbba aUt yngre nog vägen också i fram riden all ren, men det iir inle pllrdans. len. Om man (förenin~aroa, åldrar. OE skriver:

leda fram lilllokalen, även om någon rycker arr der är för brell mellan dikena . D ÖSTERBOTTNISK ung dom går på dans när der blir lördagkYäl1. Om ufrörelsen då ordnar en danskampanj for arr slå yakr om dansen som der cenrrala på dansplarsen, så må der vara Iillårer för Ove Eine branl arr kalla der dubbelmo ral. Andra skulle rala om all föreningarna rar sin del ay an syarer. De flesla föräldrarna inser ju der här. Der visar alla de posi liya reakrionerna under dans kampanjen. BERTEL NYGÅRD P.S. Der där med bibelns dans inlor Herren å ena sidan och pardansen å andra sidan vågar jag inre skriva någor om. Någon kunde ca fOr sig all jag gör narr ay folk. Men rilUr mig ändi undra om Ove Einebran! härmed har legirimerar den si kallade shaken, medan! tryckaren fon farande är ure ~ som !eologien sr1r i dagsläge!. 0.5.

Torsdagen 05. 02. 1981

Varför inga unga i Malax-l1ämnder? Som bekanl ' lillämpas fria proporlio nelle val i lakobsud, och så långl är ju aIlIOK. Men sedan. För del fOrsla - del sa des all det var för de unga, för den kommande generalionen ' man, skulle 'bygga" i sämja och samförslånd. Bra så lång!. Men vad btev del av del hela. jo, en daslIvå (2) pers. under 25 år kom med , bland några hundra nämndemän, Vilka /ler valdes . lo. några pensio närsnämnder • faslän inslruklionen ba ra forulsalle EN. ' Vad menas med del? T ror vi inle all de gamla (for. kan och vill forslår hur del ska plane

Solvaiia Idrottsinstitut utbildar

••

nnn ett förfallet kåseri • Dtt il mycket med fiskodling nu för riden. Då har en lOrsfag som jag rror skulle revolutionera bran Mm skuUe börja 0012 rudor! 0C1 is iD,m sri.r le,k nik. Mao tager en ruda och dm i nam och odlingen il i fuU gång. il fiskri.ddeos Kalle Kanin. _ det ~ om läk i odlingeo s;å bar du snart ru ir d SIOI2 n d u bo bsu diskus med dem. med kakel är: du m modell som läm a:JIIWjp..:s;bQJIIiaK_En - o a har du av

P!: sci till tjånsr. och SlDÖrgåskast • sen. Del var då F.:I--::' .Ii'-'-' - ' " i cW:usfonnat. Nume ~1I:PIia. 'I1!:rbx det . - med q sa rsnil! på fisk Qu.e saJ en smörgåsruda m ~ aT mitt Ii\'. smdikfattareo Gliluher Grass skreven bale " Flundran" här om årer. Skulle CD rom:a.n med fisknamn fick det bli "Ru hM rorföljt mej sen jag rodde hem med s:usrn smörgåsrudor från Rudjukon nån at' femlitaler. rodor. också jag, men jag får erkänna CD Itninudd kärlek med i spelet. Man ~_b dem l& deras seghet och anspråkslös miIRJIISI dö riktigt hel! och håller. 2U

dem simma ur händerna sen ur buken och kastat borr

....'l"DnrTt2

kilmblll IDmstör. en air i et( rud"aHen, och det är ingen fisllhl:2zd da dr:u upp dan efter. Det är el! knöligt m s;ån dir o formlig tross som sverigebåtar

ras, byggas och inveslera~ för dagen, så all dagens unga kan få skörda del goda resuhalel i egen kommun? Del är möjligl all så är faller. De "gamle. lärde och kloka" har nu sin chans all visa vad de går fOr, men liden är kOr! - högsl fyra år! Innan del liden har runnil i väg. kan många unga redan hunniIIiII andra sIranden Sverige. Och då mina gub bar - då börjar del vara for sene. Då hjälper inga "kom·hem-kam panjer" . För de som redan "snukal" på annal än sössebrö, vill nog ha annal här då också. Bollen är kaSlad - vem passar lill medspelarna?

~~ Vill du bli idrottsinstruktör? na brukar hålla fast sej med när de vilar vid kajen. Rudorna slår [iII och . .. • Här skulle jag nu ha sagt nånting om au rudorna drar sej snabbt tillbaka och så skulle jag ha jämfÖr! med en fotbollsspelare som knycker undan tassarna när han har begåu en hands och sen hade jag tänkt få all! det där au låta roligr. Men då slår det mej plötsligt, oväntat och smärtSamt som en peksticka mot en olydig barnhand på femtitalet: Vad är det jag håller på au säja? Vart vill jag komma? VART VILL JAG KOMMA? Håller jag på nu igen och skriver en sån där spalr där kåsören säjer saker utan au ha några saker au sä ja? • lag ska vara ärlig: Klockan 08.17 saue jag mej i soffan med en kopp kaffe och eu tomt huvud. lag tänkte så här: - Vad i helvete ska man hiua på? Om två tim mar ska jag ha en ruta klar. Klockan 08.73 tänkte jag så här: - Rudor kan man kasta diskus med! KJ.ockan 08.32 läste jag någon om fiskodling och sa till mej själv: - Det får bli en rudruta! Sen blev det det . Och resulratet är, förutom el! exempel på det fin landssvenska kåseriets förfall, en oavsiktlig redovis ning av Det Hejdlöst Ogenomtänkta som utgör mer parten av de förslag och infall som hjärnan produce- ' rar. Hjärnvägarna är fulla av sprängda broar, stickspår och slutar i intet, och dumtankarnas små euriga sa botörer som hela tiden angriper huvudbanan. Så är det med tänkande!. Skräp och avfall för det mesta, men sen siuer man där en intensiv stund och svettas fram något som håller alt visas upp. Och det är cirka en procent av hela högen som blir kvar i sållet och som man ställer ut och hoppas alt' nån ska' orka se på. Resten faller ner i boltenskiktet, i skiten och sör jan, och simmar omkring som dumma rudor och äg nas inte eu ord . • Men sen gör de där rudorna kanske en altack nån gång. EIt hastigt utfall och så kvickt ner tillbaka. Snabbt som en fotbollsspelare som rycker undan tassen när han har begåu en hands. BERTEL NYGÄRD

Institutet inleder en ny 2-årig utbildning inkommande höst den 17 au

gusti 1981.

Idrottsinstruktörsexamen är en yrkesexamen som bygger på kunska

per och färdigheter i idrottsadministration, -undervisning, -träning

och planering.

Idrottsinstruktören fungerar inom den kommunala idrottsverksamhe

ten, idrottsorganisationerna, industrin, resebranschen, hälsovården

o .s.v.

Ansökningarna bör göras på institutets blankett och vara institutet till

handa inom april månad 1981 under nedanstående adress. Inträdes

prov, till vilket sökandena kallas , ordnas 1-2 juni 1981 på institutet.

Ansökningsblanketter och närmare information fås från institutets

kansli.

~~m!~~~!~ledarkurs

Vintersport för allmänheten

Kursen är avsedd för

) personer ifltresserade av att leda gymnastik

b) sökande till fysioterapiutbildning

I programmet ingår gymnastik, bollspel, friluftsliv , folkdans, fysiolo

gi, anatomi, metodik, undervisningsövningar.

Kursavgift Mk 1700,- (inkluderar mat, logi och undervisning)

Anmälan till institutets kansli, och anmälningsavgift Mk 300,- på

postgiro 8331-5 senast 04 . 04. 1981.

Deltagarna antas i den ordning de anmäler sig.

Sportlovskurs I 16. 02.-20. 02. för skolelever (Nyland)

Sportlovskurs II 23. 02.-27 . 02. för skolelever (Åboiand, Åland, Ös

terbotten)

Aktiv vintersemester I 02. 03 ...:....06. 03.

Aktiv vintersemester II 09. 03.-13. 03.

Aktiv vintersemester III 16.03 .-20.03 .

Sportlovskursen kostar 450,- och Aktiv vintersemester 490,- inklu

derande full pension och skidundervisning .

Tag kontakt med oss och be om tilläggsupplysningar!

Solyalla Idrottsinstitut

02820 ESBO 82, Tel. 90-860 513 (kl. 8.30-16.(0)

Nils Kankkonen

rektor

Torsdagen 05. 02 . 1981

DANS

•

lörd. den 7 februari kl. 20.00 EXOM FUNKT.GR. 3/80 ALDERSGRÄNS 15 AR ARR.: PÖRTOM UF

BUSSAR : Strandlinjen från Norrnäs kl. 19.00 via Töjby, Harrström . Takla x, Korsnäs, Peta la x och Nyby . Haglund från Kaskö kl. 19.30 via Pjelax. Närpes och Overmark.

• Trygve Krönikespelet kommer att bestå av åtta "bilder" som binds samman med en ram be rärrelse. Den sistnämnda kom mer arr utgöras aven släktfor skare-amatörarkeolog som har inbjudit några journalister till en information om err fynd som han gjort . Fyndet är err krucifix från romartiden. och utgående från del amatörfors karen berä[[ar om fyndet rullas sedan händelserna upp i krono logisk ordning från medeltid till början av 1900-taler. Den första bilden är från 1300-taler och börjar med en

hemvändande pilgrim som för digerdöden med sig. Sedan går man över i 1450-talet, och där knyter man an till händelserna då nuvarande kyrkan byggdes. Den tredje bilden berör mot sättningarna under reforma tionstiden . Häxprocesserna på 1600 talet , Stora Ofreden och 1808-09 års krig tas upp i de därpåföljande bilderna . Det sistnämnda temat behandlar Trygve i form av scener från den egna Fjäsen . . Då somma ren brann . 1860-lalet kommer också med på et[ hörn, och i den sce nen ska bygdeskaldinnan Pali Maj figurera i Birgit

FREDAG 6_ 2. kl. 20.30-01

Ungdomens favoriter

OG 3

EXODUS

Bill: 19.00 Vimpeli, 19.10 Itäkylä, 19.25 Lappajärvi, 19.40 Jokela, 19.50 Särkelä, 20.00 JNA, 20.20 Ala P.NS. Bil II: 19.10 Lepistö, 10.20 Saarijärvi, 19.30 Kortesjärvi, 19.40 Purmojärvi, 19.50 Evijärvi, 19.55 SlIIankorva, 20.10 Ala P. NS. Reguljärtrafik från Jakobstad gamla vägen. Al la tillbaka på nalten. Klåvus' tolkning. Krönikan avslutas år 1912 då Närpes fick järnvägen. Här ut nyttjas naturligtvis teaterns eget lokomOliv Kasköbässin. I slutscenen knyter man an till nutiden i och med att tomat·

pionjären Valdemar Mattfolk återvänder från Amerika med tomatfrön . En röd tråd genom spelet blir en fingerad släkt som bör· jar med pilgrimmen i första scenen . Amatörforskaren reder

DAMERNAS DANS El NO LUOSTARI OG 1 ut släklen för journalisterna. Trygve Erikson har jobbal med texlen under två månader i höstas . - Jag steg upp klockan fem om morgnarna och satte mig att skriva . BERTEL NYGÅRD

Torsdagen 05. 02 . 1981

ravais-ungdomar Ungd o men s kOllSte venem a ng har i a r mu sik so m tem a. Är du 12 24 år o,h spela r piano, , junger eller spela r nago t annat in strument , tag kont a kl m ed Carl ·G usl a v Ny kvi.q fö re m å ndag /6 februar i 198 1, lel. 53 524, hem 53 54 i ,

Ungdomsnämnden i Oravais

III ringens

~:t CLEOPATRA

ÅRSMÖTE

J~~:e

fred. 20. 2, kl. 19.00 på JUTHBACKA

'B ussar från torget 20.10, 20.40, 21.10, 21.40.

lör~ Qg

7/2

Västerhankmo årsmöte

20.00

Abo

PETALAX

KOM TILL

Studentblad fyller 50 år

6. 2. -81 kl. 20-01

XOM OC,H I DISCO B

sköter om musiken i salen

UFFE O TO 'MPPI

: från Busstation i Vasa 19.15 via Sundom, unsmo, Fredrikas.

Arr: Petalax Högstadie

Turun Ylioppilaslehti I Abo Student blad firar i månadsskif tet januari I februari sitt femtio årsjubileum. För att fira jubileet utger tid ningen ett specialnummer den 6 februari . I detta nummer äg nas speciell uppmärksaqthet åt studentpressens ställning, stu dent och alternativcörelsernas framtid och det aboitiska uni versitetsväsendets utveckling. Endast två finländska scu denttidningar är äldre än TYll ASB, Ylioppilaslehti och Studentbladet i Helsingfors. SOql chefredaktör för TYll ASB verkar Juha R o i h a, som svenskspråkig redak tör Henrik O t h m a n.

Hela 24 personer va r närva · rande när Väslerh ankmo uf höll si tt årsmöl<: up pe på Bjer· gel. Man beslöl an höja med· lemsavgifl <: n från nu va rande ') mk lill 10 mk . Dett a gälkr dock iIHe dem som är under l') år. dessa får liksom tidigare bli med lemm ar ulan att bClala av· , gift. Den andra stOra frågan var hurU\·id a man skulle bygga UI lokalen med WC elkr inre . Ef· ler diskussion korn man fram lill al! del vore bäs l al! vänra med elI beslul i fr ågan lills man fål! fin ansieringsfråg an kl ar. och delegerade ärend et till näsli! m<:dkmsmöl C. Ungdomsförenin gen har fån öv<:na skölseln av isbanan i byn av hl·alage t. Id romkommillen skall sköla om all dcn blir plo. gad . Slvrelsen fick följande sammansiillning: M. Lö vda hl. ordförand e. F. Söd erberg. sekrelerare , M. Widd. kassör. K. Hedsuöm . M. Pi clilä, J. Bcrgfors oeh A, Näs man . m<:dl emm ar. Suppkanrer är B. S and o(h J. Enholm .

sarsning

Enklast

pren~mererar

på OP med denna kupong! _ Namn: ..... .. .. . ..... .. ... . ... . ... . .... . .... . .... .. . ··

Adress : ....... . .... . .. . . . ... . . . ..... .... ... . ..... .... . .

.. .. ... .. .... . ....... .. ...... . ...... . .. . ..... .. .. ... .

helår, 40 mk

O halvår, 28 mk

Berala sedan när fakruran kommer!

~ t~.

r_o_rs_d_ag~e_n_O_5_._0_2.~19_8_1_________________________________________1 6

1 __________________________

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

ISBANETÄVLINGAR

II deltävlingen i SVUL EP:s skapstävling ivarmansklassen.

distriktsmäster

N Ä RPES, N Ä MPN Ä S sänd . 8. 2. kl. 13 .00

ETT 60-TAL HÄRDA FÖRARE

RAFFLANDE STARTER

Ärade Försäkringstagare! Vörå Försä kri ngsfö renings må l ä r alt ge all a Vö rå bor e n a llsid ig oc h full stä ndig belj änin g i fö rsäkringsäre nden . Tag ko nt ak t med oss d å en försäkringsfr åga bli r a ktuel l. Vi se r till all den blir o mskö tt. Då en skad a inträffar ä r de l rr ygg t an ve la van man skall vänd a sig . Vi finns p å o rr en och ldi nn er lill de lokala förhå llanden a . En fö rsäkring hos oss är sa m t id · igr et! stöd fö r de n egn a he mb ygd en . Teck na d ä rfö r t.ex. din bra nd· hem eller lantbru ksfö rsäkring hos oss. G lö m int e heller motorford o ns· och o lycksfallsfö r· säkringarna . När du näs ta gång skaffa r ett mo to rford o n eller b yter u t d e n fö rt a bil en e ller trakl o rn . kontakta d å oss redan inn a n kö pet verkstä lles . Vi ser d å till att fö rsä kringarn a blir om skö ll a . Stöd hembygden och sköt h ä refter all a fö rsäkringsärenden i orte ns ege n fö rsäk· ringsa nst alt. H ögaktn iogsfullt

lOYOlA CITROEN BYTESBILAR

!TOYOTA COROLLA k. 61 t.km, dubbla däck. . ·78

\TOYOTA COROLLA .. k. 29 t.km, 1 agare..... _.' ·77

TOYOTA COROLLA ..... . .. -76 TOYOTA COROLLA. . ... .. ·75

~~~~;.~~~~~~~.~~ .. . .. -75J

\ TOYOTA LAND CRUISER k. 70 t.km, 1 ägare... . .... -75

TOYOTA COROLLA k. 90 t.km .. . ... ... ... . . .. . ·74 TOYOTA COROLLA __ . . ... ·73

~~~:~~. ~ ~~. ~.... . _.. ... -741

Vörå Försäkringsförening 66600 Vörå. tel. 96 1· ~6 20 3

[

PAKETBILAR BEDFORD BLlTZ DIESEL k. 49 t.km, dubbla däck .... -79 MERCEDES·BENZ 206 Diesel k. 111 t.km.... . .......... . -76 TOYOTA HI·ACE.......... ·73 FORD TRANSIT DlESEl. •. ·71

Fråga efter vår stjärngaranti

IDROTTSFOLKHÖGSKOLAN FÖR EN GOD START NO RRVALLALINJEN - FRITIDSLEDARUTBILDNING a. (ö r blivande ungdomsledare Den n ya ung d o ms lag~n har skapat go d a arbetsmöjligheter år ungdo msledare . Norrva ll a linj e n har s ~ dan 1<)66 gert e n gedigen ungd o msleda rutbildn in g d är (eori och praktik samspela r i e n produktiv helhet. b . för blivande idro llSledare med bamledar- och familjedagv å rdarkompetens. I ar ko nce nrrerar VI oss speci ellt på fo tbo ll . skidlöpn ing oc h friid ro tt. Mycke t god a m öj ligh e ler till indiv idudi idrollSutveckling under ko mpe tent ledning. VÅRDLINjEN - Den som ä r intresserad av ett vårdyrke får här en gedigen grundutbildning . Prakti k anordn as på oli ka vå rdinslitution e r och därtill lämpad e stud e ra nde få r d essu tom regelbundet led a barnklubbar. I kursen ingå r den av soc ialsty rel-' sen fasm älld a kursen fö r familjedagvårdare . STUDIELINJEN - språngbräd a lill handelssko la . fo lkakad e mi m . m . pRAKTI SK-ESTETISK A LINjEN 1KO NSTLINJEN dina pra ktiska oc h konstnä rliga anl ag .

för d e j som vill ut veckl a

SKA PAN DE VERKS AMHET - Ett lillvalsämne som utveckl ar personlighe le n gen om fä rg . fo rm. lju d . b ild sa mt ge no m kont akt· . rörel se·. avsla pp ni ngs -. im prtJvis31 ionsövn inga r s"m l experim ent o mfatt an d e o lika mÖjlighel.e r a ll sb p a med h jälp av finge rfärg. tyg mod e lle r . o lj efärg. lIdOIngsu rklIp p, b rl · d er . fi lm . dra m a elL T ac k va re sko lans ämnesva ls oc h n ivågrup peri ngssystem ka n Du göra äm nes ko m h ,nal io nn som p assa r jusI Din fö rut bildnin g oc h Din a önskem ål. Ge nom d Clla smi diga ~ v S l r m ger skolan Dig m axi m al u ld e ln ing o beroende a v om Du h ar med borgaskola . gr undsko la ell er stud ent exa men so m grund . Om D u "i ii slude ra i en sund milj ö och o m Du fyllt 16 år e lle r hinn er fyll a före n yå re l. så Ci r Du välkomm e n lill Vörå Fo lkhögsko la. Ansöka n s ker dire kIliII sko lan på samm a tid er som ce ntra la elev· ant ag n ingsnämnd en an vände r. Ifa ll ledi ga sl ud i(' pl a lsn finns ant ages stud e rande n även se ~ a re .

VÖRÅFOLKHÖGSKOLA

BREIDABLICK-NORRVALLA

Ad ress: 66600 Vörå. Te l.

<)611 ~ 60 2 9, ~ 648 2, ~6 38 2 .

Thorbiörn Ehrman, rektor

3 mån. eller 5.000 km.

Öppet: vard. 9-17 lörd _ 9-13 -

BILFORSALJNING

JAKOBSTAD, TEL. 12788

, ~ . .KRONQVIST NYGÄRDS maskinaffär Värå tel. 961/56141 Nya Husqvarna, Raket, Jobu motorsågar i lager. Vi utför: snabba reparationer med våra speCialverktyg Har Du tänkt dig en gammal, välj hos oss bland ett 100-tal sågar.

NYGARDS textil Hos oss finns kläder för alla: -

ungdomskläder arbetskläder

Kläder till vardag och fest för äldre och yngre. Nyssinkommet lager mammakläder.

Harry Östersund ny bas i Sundom . - Vi har ett gott stöd i hela Sun dom. Vårt medlemsantal har ökat och är nu över 600, vilket betyder att snart hälften av Sundoms be folkning iir aktiva - eDer under stödjande medlemmar i Sundom ur Det sade Sundom uf's av gående ordförande Harry Paro vid föreningens årsmöte. - Vi btukar inte skrYla , men vi kan gOIl säg a att vi ä t säkert en av d e största ideella fö rening arna i Vasa SIad . Vi har en m å ngsidig verksamhe t fö r alla å ld rar. unga so m ga m la . De t ä r kting uf lokalen som den äkta Sundo mandan frodas . Vi står på en stabil grund . Till ny ordfö rand e fö r 1r 198 1 vald es enh ä lligt Harry Ö ste rsund . H an efter träd e r d ärmed Harry Paro som varit ordfö rand e i ~ å r och nu avsag t sig åter

val . Övriga styrelsemedlemar : H arr y Pa ro (vice .o rdf) . Anna-Lii sa Fi n ne (sekr.), Ann-Louise Finne (vice sekr. ). Kerstin Berg (e ko nom ), Ulf Höglund ( vice ekonom) , sam t C arin a Paro , Glenn Ned erg1rd , Ann-C histin jern . Suppleanter Olo f N ybo, Sven Lind berg, Helena Sandströ m och Riitta Mertaniemi. Ann- Christin jern oc h Helena Sandströ m 1tervaJdes. 4~ ordningsmän (5 g rupper) vald es m ed Er ic Ced e rho lm som överord ningsm a n .

Ordfö rand e n i d e o lik a se ktio nern a blev: Ing m ar Sundin ( fo lkda ns) . Ul f Berg (bordtennis), Ulf Hög lund (sc hack) . Glenn Nederghd (IOn1rssek tion ),C arin a Paro (vo lley oc h fo tis för damer) , Kaj Bjö rkman (prog ra m) och Erik Cederho lm (bygg nad) . I verksamhe ts plane n fö r 198 1 fram gå r bl.a . att tre p rog ramfester ska h ållas . En reatergrupp hiller som bäst på och övar in en tea rerpjäs under Kris tina Ågrens ledning. Reno veringen av uf-Iokalen !o rtsä ((er nu med vaktmäs larbos tad e n och yttre pane le n sa mt måln av utsidan till sommaren .

FRIHET till döds - om våldet på film och kasett. Är våldet p~ film skadligt och i så fall när? Finns det berättigade vårldsskildringar?

Andra ringen åker till. stugan Sin på sportlovet - Intresset är så stort att vi måste hyra en stuga extra över sportlovet. Pedesipörue, andra ringens stuga i Ylläs, blev snabbt full bokad under sportlovet - så nu har ringen hyrt Viidenmaja alldeles invid också . Ringen ordnar två resor till YUäs under sportlovet. Den första startar 20:e med retur natten till den 23 :e februari en weekend resa alltså - och den andra startar torsdagen 26:e med retur första mars. - Det betyder att den som vill har möjlighet att vara där hela tio dagar, berättar May- Len Lillrank . - Natuligtvis är alla välkom na - inte bara dom som bor inom andra ringens verksam hetsområde. Ringen ordnar ytterligare re sor till påsk och till vappen där finns ännu plats för den som bokar snabbt . - Vi planerar att bygga en fristående bastu med en liren 'sovkopp för chauffören, som kanske inte är så intresserad av att delta i hålligånget i stugan. En sak till : - Under sportlovet ordnar vi disco i stugan och sticker ut till en dans också . Man kan alltså göra annat än skida på dagen och grilla korv på kvällen.

Programmet diskuterar också hur långt man kan gå i yttrandefri het. • Radion kl. 21 . 00 på lördag.

Vasa Tekniska Läroanstalt Vasa tekniska läroanstalt mottager v a ren 1981 sökande till föl jande studieriktningar och -linjer: Tekniska institutet: Tekniska skolan: Maskinbyggnad - Mask inbyggnad Elkraftteknik Elkraftteknik Bilteknik Husbyggnad Husbyggnad Väg - och vattenbyggnad Lantmäteriteknik Ansökan till inträdesförhör bör insändas senast måndag e n den 2 mars 1981 . Ansökningshandlingar jämte informat ion erhålles portofritt från läroanstaltens kansli, adress : Vasa tekniska läro anstalt, Wolffskavägen 33, 65200 Vasa 20 . telefon 961 / 122244 . Man kan söka till såväl tekniska skolan som tekniska in stitutet utan förpraktik. . Studierna kan sedan påbörjas den höst prakti kkraven är fyllda . Om sökanden vid anhållan om ansökningshandlingar u ppger studielinje så bifogar läroanstalten prak tikanvisningar. Studentklassen p å inst itutets linje fö r konstruktionsteknik mottar sökande försi i jul i med inträdesförhör i början av augus ,

ti o Varens inträdesförhör hålles tisdagen den 5 maj (tekniska sko lan) och onsdagen den 6 maj (tekniska institutet). Rektor

Torsdagen 05. 02. 1981

PRINGA HOPPA DANSA •• GA GA ÅNGA

Knatteidrotten har spårat ur I slutet av 60-talet, då man började satsa på knatteidrotten, trodde man att man hittat den rätta vägen att få fram stora stjärnor. Men nu, 10 år senare har allt flere nackdelar uppenbarat sig. - Sådana som man i början inte hade räknat med. D KNAITEIDROITEN av idag håller på au spåra ur. De un~a idrouarna rvingas ~ången ..gå.ng av ivriga föräldrar och föreOlngsbossar aU dehaga I flera tavhngar per vecka under rävlingssäsongen. Der här blir en medveren eller omedveren press både fysiskr och psykiskr för barner. . En 10-14 åring borde inre rräna efrer rräningsprogram Ulan endasr leka och morionera. Der är mycker vikrigr au man inre redan i knaueåren väljer sin gren utan är möjligasr mångsidig. Tyvärr är der idag ofra så au 12-14-åringarna redan vah sin gren och rränar bara den. Grenvaler borde ske försr vid 16-18 års åldern. Då kan man också börja den egendiga rräningen .

•••

ca barn nått tre-fyra är det idealiskt att lIICd rqelbundna öv

• Genom att påbörja än

_ _tallJ-, nmnastik i rätt - bo man hindra att ett barn

DDD

är dåli, hållning eller krokig

rJD·

D DET ÄR ABSOLUT fel au försöka få en 12-14-åring au nå roppresular. En knaue som når goda resulrar har rränar mycker och ensidigr. Denne kan ofra rrörrna på allr vad rräning och rävlingar herer. Han/hon har blivir mäuad på den gren där der fina resulra rer uppnåm. En annan orsak rill arr knarrarna slurar med sirr idromurö· vande i 16-års åldern är arr föreningarna inte följer upp sina knarrare. Jusr när barner är i pubecreren behöver der mycker sröd från föreningens rränare och från försrående föräldrar.

•••

Mycket av våra besvär senare et, rorelse och kontakt - . pr. osäkerhet och ta _ Wlpp"idande. kan härledas under den tidiga

DD D

•••

D FÖRENINGARNA sarsar idag för mycker på enbacr knar rarna. De borde i sräller göra upp 5·års planer för föreningen och se rill arr göra der bäsra för arr följa upp planen.

&ka 50IIl vi fiu lära oss - ~ av lärare .....-...oICIIIiII Osum. Hon kom till ni år sedan. Då sanc

D RENT FYSISKT kan man säga arr der är bra med knaue· idrorr. Barner behöver leka och röra på sig för aU må bra. Men i rärra propocrioner. Man bör inre köra för håcr med knarrarna så arr de blir mäuade för focr. Barn lär sig lärr nya saker i lO-års åldern . Därför är der bra au lära 'in olika idrousformer jusr i den åldern. Sociah är der också bra med knarreidrorren. De unga får konrakr med jämnåriga med samma inrresse.

-.:I Dplip:m 4-12 år.

~1IIIIdI~~

STEFAN WECKSTRÖM ASA ÖSTERLUND

SlllIII!1:r:m:1I5Ö!' _ med på

lc:!D Osrern le B.,-man och Rose l:II::sdms från vårdlinjen och - och BOna Lunabba NcIln211:iJJ-iJljen som lärarassis

•••••••••••••••••••••••••••

. - : 1_

Skönt att se trycksakerna färdiga!

- Del ... jr en oerhört stimu

. . fm rastisk akriviter. ~ Anna-Lena. ~er när vi

.. finns on:I ror i

ri sywW med? da jr srin an bcskrin vi

o I år har vi tänkt göra något speciellt med våra skoltröjor: vi skall trycka mönster på dem själva.

dB så bär: ~; ".3IIJ1. hoppi3.

"""Itl,

g/i

r ..gQ , lU. J/a. drQ Iig (rQm, l

•

l»"gQ. Ivä"gQ, kQI

fOn Iir tiU, görQ bort Iig,

u.,e''''". lågt, (rQmåt, • _ der, Ipiraler, cirklQr,

o JUS( nu håller vi på och fun derar

1Mri3. PllggQ. vila. bÖ/II, Ii1II, IlIällQ. Ia,,@, , fIlmIa, rpndQ, !nabb, k, fI'Qg, hård, miuk, n'bb ln:J,""r1IuI. murik, liud. rytmik, , vid, bollQr och rep, pJ hu~'udel, rQgor: • reror, båtar, - :1.

eu trevligt mo(iv.

BJUITA LUNABBA liSEN ASPNÄS

• Det lir Lisen Aspnlis, Rose-Marie Heselius, Britta Lunabba och Can'na Byman som jobbar med sagojumppa. Det lir barn i åldern 4-12 år som får ha roligt och samtidigt undvIka att få "dålig hållning" senare.

Textiltryck är ell nyn inslag i vår skapande verksamhet. Vi är inde lade i små grupper och Jlla hinner trycka det de vill. Vi rrycker t.ex . seriefigurerna" Lady och Lufsen " och Musse Pigg. Texter som "LI TEN MEN TUFF" är också pup . Det behövs mycket träning och noggrannhet för all få det bra. Dct

klollas ganska läll och det är ju fö rargligt. Tekniken vi använder är densamma som Marimekko använ der det är inte så läll all göra ra marna klara. Vår lärare Pia Höglund är yrkes väverska, men kan också tcxtihryrk och vi har fån mycket stöd av hen ne . I barnklubbarna som vi har ans var för har vi också använt tryck teknik. men där skar barnen Ut mönsrren i pot3tishalvor ' Det känns ganska skönt an se dc färdiga sakerna , för ingen annan har samma mönster på sina gardi ner, d ynvar eller T-skjortor. elTA OCH LISA

• ••••••••••••••••••••••••••

Torsdagen 05. 02. 1981

EL TIDROTT

är det nåt att satsa på?

o Många av eleverna på Norrvalla är aktiva idrottsmän. De tränar hårt och målmedvetet, de vill nå så högt som möjligt, de vill pröva hur långt de kan nå utgående från sina egna förutsättningar. Men hur är det?

- Är det värt au satsa på elitidrou?

''Ju. mer ma/n kämpar desto bättre känns det när man når sitt mål" får en hel del underslöd av f6rbund.

Att i dagens läge bli en elit idrottare av landslagsklass är forening och affårsforelag beroende

på vilken idromgren han forelräder. • AlfHåkan Romar, 16, är ingen lätt sak som man upp tiokampare. Kommer från fep når med ett eller två års trän Tungt och svårt po, precis som bror sin fan ing. Det krävs vi!ia, ekonom Fasl del många gånger kan kännas Erik ... iska resurser, träningsmöjlig !Ungloch svån så är del viljan lill heter, motivation och tek framgångar och ära som inspirerar • Vad anser du om elidrott? niskt kunnande i sin speciella loppidrollaren all fomälla , och ju - En nackdel är arr det blir för • Varfiir började du spela just gren och dess trö'ning och mer han kämpar och sliler des 10 bäll hård konkurrens, något som kan ishockey? re känns del när han når sill mål. mycket annat. leda till användande av hormon

(Om han någonsin lyckas?) Nackdelarna är näSIan fler än fordet Trols all del i övrig I ime är någon arna och många lycker all del är end dans på rosor all leva som idrollSman asl "dårar" som blir idrollsmän. Del så behöver man ime vara rädd for all är inle bara näningarna som kräver Ivingas leva någol enformigl liv i myckel lid ulan också lävlingarna hemmaknulama. Man får resa myc . kan bli många och långa . kel, uppleva många olika slags mil DessulOm dellar man i regel i en jöer. nälTa många nya och innes· hel del Iräningsläger som kan vara sama människor. Toppidrollen är ända upp lill Ivå-Ire veckor - man också en f ysiskl akliv hobby som behöver inle fundera över några fri håller kroppen frisk och i gOIl skick. lidsproblem. (BomelI från eveDIuella idrollsska Toppidroll är också dyr!. del är in dor) le enbarl resorna som koslar ulan LA~SE BLOMQVIST också ulruslningen. Den fordelen /ORGEN EKBLAD har dock en loppidrollSinan all han

preparat och andra dopingmedel . - En fördel är att man kom mer ut i världen och får se nya platser och nya mänskor.

• Vart siktar du? -

Så högt som möjligt.

• Vad har du för målsättning • När började- du träna mål med hockeyn? medvetet? - När jag var fjorton och gick in för de grenar som jag nu satsar på, dvs. mest tiokamp.

• Vilken är din hittills bästa prestation? - När jag vann SFI-mästerska pen i stav på 3,84 i fjol.

,'Idrott är också annat än framgångar"

• Har du haft några skador som inverkat särskilt negativt på din karriiJr? Jag har haft besvär med ryg gen flera olika gånger.

• Har du alls tid med någon fri. Att nå eliten i friidrott år länder och folk är något en IOpp tid? svårt. Man når inte eliten med idromman får så al! säga på köpel. - Här på Norrvalla hinner jag Men samlidigt växer också presser nog träna alldeles tillräckligt, men mindre än att man offrar hela på bättre resultat och mera fram sin ungdom, kanske hela sitt gångar. Ingen vill se dåliga resultat också hemma har jag möjlighet att träna effektivt. Norrvalla är annars - alla vill ha medaljer. liv. Många strävar att nå top ett mycket bra ställe att träna på pen men det iir ändå så några även om jag saknar en inomhus Ungdomarna behandlas ofta som som når dit. hall. robotar. Hormoner och andra prepa Många förblir för "evigt" rat används ofta då utvecklingen av TOMMY NYMAN triiningsnarkomaner. stannat eller resultaren utebliviI. Vi här på skolan är så unga all man knappasl vill avslöja sina planer och drömmar alhfOr Iydligl. Om någon I.ex. drömmer om all nå upp lill

olympisk nivå så vågar han I hon nog inte avslöja del.

Men alla hjälper nog varann och om man bara har lusl all Iräna så har man alla möjligheler.. Den psykis ka Iräningen spelar en Slor roll. Trä ningskamraler. skola och hemmiljö är vikliga om man vill nå goda resul laI. Del är bevisal all ingen har nål! goda resullai ulan all vara psykiskt i balans.

Goda sidor Elitidrol!en har nog sina goda si dor ocksl . Internationella vänner . re sor och mycket kunskap om andra

Men tyvärr är toppen så hlrd al! om man vill nå dir så ser det ut som om hormonanvändning skulle fordras .

Olympiska spel är nog alla id rom mäns mål. men der är yllerst fä som når di!.

LENA ANNICA

- Att utvecklas till en så bra spelare som möjligt.

• Hur mycket tränar du? - Varje dag i veckan för det mesta och ett eller två träningspass per dag . Passen räcker mellan en och tre timmar, det är olika.

• Vad är det vikigaste för alt man skall bli en bra spelare? - 1) speluppfattning. 2) fysisk och psykisk styrka. 3) skicklighet och teknik. Speluppfattningen är till srora delar en medfödd egen skap medan man kan träna upp sryrka och teknik i ganska hög grad.

• Fritidsintressen? - Jag är intresserad av och föl jer med all slags sport. Jag går rätt ofta ut på bio eller på dans.

• Tänker du stanna i Sport? - Sport är en bra och ambitiös förening - men trotS det kan man inte utan vidare nonchiera ett er bjudande från en toppförening.

Annat än framgång

Men idrott är också annat än fram gångar. Den ger livsglädje. kamrar· skap och annat positiv!. Vi sysslar med idrott för all vi rycker all det är roligl. Och skulle vi någon gång nå lOppen så vill vi ändå bli sedda och berraktade som helt vanliga ungdo mar.

- I Vasa var det vanligt att alla småkillar spelade hockey på vin' tern och fotis på sommarn. När jag var sju år gick jag med i Sporris och på den vägen är der.

- En spelare som satsar på eli ten bör vara äregirig och inte missa de chanser han får att utvecklas. Men samtidigt bör han noga över väga vad som verkligen är bäst för honom.

• ~rje Eriksson, 21, är en av Vasa Sports mest framträdande spelare.

LENNART JOHANSSON SVEN WESTERGÅRD

• Mats Slangar, 17 år, iir en framgångsrik skidåkare från feppo.

• Varför började du med skid ,Ymingen? - Jag tyckte det var intressant . . . och så stödde för äldrarna mig.

• När började du träna på allvar? - För fyra år sedan. Jag har kört tre år efter ordentliga träningspro gram.

• Vilket är ditt bästa resultat? - Det var min första ordentliga stafettåkning, när vi vann DM guld.

• Vad anser du om elitidrott? - Det positiva är att man får träffa mänskor och resa omkring - att man mår bra både fysikt och psykiskt. Nackdelen är att det är svårt att få ett arbete som går att kombinera med eli tidrott . MATS BÄCK ALF-HÅKAN ROMAR

Torsdagen 05. 02. 1981

••

ar et som

LOCKAR? Vad är det som gör Vörå folkhögskola så attraktiv för de unga? I år har skolan 61 elever vilket är det mesta skolan någonsin haft. I fjol hade skolan 38 ele ver. Tidigare rekordet (1951-52) lydde på 52 elever. - Det är främst våra speciallinjer NorrvalLalinjen och vårdlinjen som lockar, säger skolans rektor Torbjörn Ehrman. Undervisningen är upplagd så att den passar eleverna. Den är inte för stelt teoretisk utan hela tiden förankrad i verkligheten . Vörå folkhögskola fyller uppenbarligen ett behov . - Det var verkligt kniVig t I somras när så många elever önskade komma hil. beräl' tar Ehrman vidare. Var skulle eleverna bo' De se· nasle åren har vi inre lagit flera än 40 elever fas l många tler har sökl . Inrer nalplalscrn a räcker inre till . Vi borde ha y"C'r1igare 20 platser.

u m 'D;C p:1 folkhögskola i Nor· ge - som jazz· och orkölermusiker och som kyrkomusiker - omspänner del han har att erbjuda eleverna allt fr~n kyrkomusik och gospeliiII pop. vi· sa och jazz. IXssulOm har vi alltid möjlighet all säna ihop ell rivigt husband ~tiende av musikaliska personer ~ skolan. D VI TRE trallande jäntor. som ocW dehar i musikundervisningen. lycker del är roljgl all här p:1 Vör~ folkhög skola Il syssla med sidan musik som vi gillar. Musikunden-is.ningen i grundskolan var IOcr och leorelisk och man fick inte ge ullryck för den musik man kände för. Musikundervi sningen. s~ som den är upplagd h2r känns därför rikrigare ANN-KATRIN HERMANS. ROSE· MARIE HESELIUS OCH CARINA BYMAN

- Lösningen bItvall vi inköpte tre villor av barack typ som vi placerade ba· kom flickinrernatet. I dem kunde vi placera 24 elever. Därmed kunde vi ta emot alla de som sökte till sko lan . Torbjörn Ehrman vill gärna peka pi ytterligare några omständIgheter som han Hor lockar elever lill Vörå folkhögskola . - Skolan ligger bra centralt inom svenska Österbotten. nära till bra terräng och olika idrottsan läggningar. All skolan har simhall har säkert ·en viss belydelse. De flesla av sko lans byggnader är nya och moderna . - Vi jobbar i en gam mal fin herrgårdsmiljö och har en kunnig och dyna misk lärarkår. - En förutsättning för framgång är all skolan ald rig stelnar i sina former. Att del hela tiden sker en dynamisk ulveckling helst i n~gol snabbare takt än samhället runt omkring oss.

-- En vinler pa Vörå folk· hög,kola är som elI ,a b· bal sår. säge r Ann·Kalrin HermdllS uth Maria l\",J. ",öm . M "n fär I id all f Ull Jera Ö"u om man skall börj a arbeta dltr fom :it la i ""gon ann an skola . -- Under en ,illter p j ell intnnalskola får man oc b å st: hur man klarar sig på egen hand

.J • Per SmJroos - För elever som blivit leda p~ all läsa i grundsko lan är Vöd folkhögskola den bästa lösningen. säger Tima Rasmus. M~nga söker säkert hit för att få träna or dentligt. Vörl folkhögskola är JU den enda idrollSfolk högskolan i Svenskfinland . - Eli .. proffs-år" p~ Norrvalla ger enorma möj ligheter till individuell idrollSutveckling i den eg na idrottsgrenen genom daglig ledd ralionell trä nmg. Dessu 10m får vi en grund lig lagledar- oc h Hänarut bildning.

00 0 - Norrvallaär en framåt strävande skola för m~l medvetna ungdomar med id roll och hälsov~rd som tyngdpunkt . säger Pia Höglund. t J . handarbeLS' lärare p~ skolan och själv elev för ett par år sedan .

. ._ _ _ _ _ _ _ EVA-STlN

• Timo Rasmus - Den livliga devtill strömningen beror i hög ~rad på all Vör:\ folkhöe skola är den enda svensk· spr:\kiga idrotts skolan i landet. Men med tillg~ngar som simhallen. idrottspoli kliniken och en unik natur skulle skolan även annars klara sig i konkurrensen.

00 0 Den som vill pröva på nå gonting nytt och nyttigt skall söka sig lill Norrvalla - stället med sting . säger Viveca' - Vör:\ folkhögskola är en annorlunda skola. En skola med stor frihet för eleverna. Här finns alla möj liga redskap och utrym men som behövs för den - egna träningen. - Eli ston plus är simhallen. där vi först kan in ta kalorier i €afeterian och sedari försöka förbruka dem i bassängen.

- Jag [[or all skol an bl,vil friare odi mångsidig are och ger slörre valmöjligheter. säger Marita Baggc. ek" 196<)-70 . Folkhögskolans allmänna popularilct är en annan anledning till ök· ningen av eleverna pi Vörå folkhögskola. - Undervisningen> nid har höjls betydligt de se· naste åren . anser Tor " Tof· fc" Sparv. elev 1977-79. De unga söker sig gärna till en skola där leori och prak. tik blandas på et! positivt sätl. De vill ha omväxling och komma hemifr:\n en vinter. - Och sist men inre minst . " Skolan har ett gOtt rykte " .

0 0 0 - Skolan har föränd rats kolossalt mycke I liIl det bättre sedan jag gick där åren 1956-57. säger Per Sm~roos. Det är föränd ringarna ,iII det bättre som gett skolan dess popularilei och som verkar dragande . pi de unga .

WEST . ANNIKA VÖRLIN. LENA SÖOERLUNO. UlSA Vn.,..",...,..

MOTELL TASSEN Betjänar Er mångSidigt • bar ju - i och med att vi knutit skolan - en synnerligen '--=;;Ja~ oc h inspirerande musiklä pi. or:\ folkhögskola. Det här - · J.j~he( all på helt annal säll &'1: undervisning i ensemble . (ll2JT . flöjt. rytm . sling och

sI::tr:Ir:tI:IPP

• • • • •

Trivsam restaurang och bar Kabinett för Era möten Trivsamma rum Erkänt smaklig mat Smidig, snabb betjäning Allt för att N i ska trivas

Välkommen till Tassen

P.S. Vi arrangerar alla Era fest er med sakkunskap _ Ring 56150 VÖRA

I:{~.

Torsdagen 05. 02. 1981

Ellen har jobbat

30 år

på folkhögskolan

• Helena Ös/erblad

Carina 'och Helena

träffade en riktig hästkarl

Vi hiuade Pia endast 500 meter från skolan. Pia är ingen unghäst precis och inte någon trimmad ridhäst heller. Men hon är bäst i alla fall. Och det var ju det som vi sökte. O Vi hade hoppats få rida mycket när vi kom till Vörå folkhögskola. Det skulle det finnas möjligheter till, lovades i skolans brochyr. Vi konstaterade tyvärr au det inte fanns någon häst vid skolan. Och till stallet på Larven var det så långt. O Så vi tog saken i egna händer och 'pedade' ut i bygden för att söka ett riddjur. Vi hade tur när vi hittade Pia. På köpet blev vi bekanta med världens underbaraste och mest spännande hästkarl - 73-åriga Erik Isakas från Rökiö. Pias ägare, Erik lsakas , visade s~i - Om nån skulle bestämma vara en erfaren hästkarl som har vilka hästar som skulle ut s~ var många histOrier att herätta från det jag . Som straff för pojkarnas flydda dar. Han har haft häst ända uppkäftighet gav jag dem bångsty· sen barndomen. Därför har han riga hästar. också hunnit med en hel del. Han Det hela slutade med att tvi av har t.ex. handlat mycket med häs pojkarna hamnade på sjukstugan. tar och varit framgångsrik pi trav Man kan anta alt de inte var så banorna nån gång i slutet av 40 sturska längre efter det. Om någon talet. frigade varför han gjorde si blev Han har ocksi fött upp hästar svaret att man måste sätta h<'ln mot och har haft ungefär ett föl per år. hårt . DessutOm har han varit fodermäs - Den regeln gäller bide för tare i l) månader i artilleriet. Un människor och djur. Särskilt när der den tiden salt han på häst man handskas med hästar Hr man ryggen praktiskt taget varje dag. aldrig ge efter utan man miste visa Han har förstis massor alt berätta vem som bestämmer. från den tiden . - Det viktigaste är ändi att ge mycket beröm 'oc h lite stryk . Uppkäftiga pojkar En ging råkade Isakas t.ex. ut för nigra hesapojkar som var lite väl stOra i käften. De kom till stal let och började peka ut vilka hästar de ville ha. Men di sa fodermäs tare Isakas stOpp.

Varför tycker vi om alt rida och syssla med hästar. Svaret pi den frågan är att VI tycker det är roligt, givande och framför allt lärorikt. Det är också intrcosant att lära sej förstå sej på

Född proffs. Partner 5000

hästen. Man kan ha si otroligt mycket skoj tillsammans . Hästen, om den blir riktigt om skölt, bl ir en god och ttOgen vän för livet. Vira planer är alt bli en bättre och kunnigare ryltare med tiden. Varje möte med en häst är en kun skap rikare . Kostnaderna för delta är inga smipengar. Hur mycket är svirt att säga, det betOr på om man har egen häst el ler om man rider pi ridskola . Men alla som sysslar eller har sysslat med hästar vet alt det inte är någon billig hobby . Och som sagt vatje ridlektion el ler åktur i släde med Pia är itmin· stOne en kunskap mera om hästar. Nu senare har vi också gem möjlighet att rida på riktiga rid häs tar. En kväll per vecka reser vi in till Vasa och Vasa Hubertus stall. Carina Ceder berg Helena Österblad

man hämta ved . ingredienser och vatten själv. Nu är det bara att ta sakerna från hyllorna och kasta i grytan och trycka på en knapp . • Jämför dagens elever med 50-talets elever. - Ungdomarna är i stOn selt lika bra som förr, men förr var eleverna mera tacksamma än nu . • Vad tycker du all iir posi· tivt/ negativt med att arbeta hiir på köket? - Det finns minga positiva saker. Det positiva är att jag får umgis med ungdomar . Negativa sidor är ganska svirt att hitta. • Du började alltsåhiir för 30 men kanske helgarbetet hör till år sedan, hur var det att jobba dem . här på den tiden? • Har du några önskedröm - Nuförtiden är köken myc mar? ket bättre utrustade , förr miste - Min högsta önskan är att vinna pi lolto och få resa med mina vänner tiU Australien. • Fritidssysselsiittningar? - Jag tycker om att sköta mi na kattor och jag trivs med att pyssla om blommor. Och si tyc ker jag också mycket om att bråka med pojkar. • Ar det svårt att stiga upp ti digt varje morgon? - Det bästa jag vet är att H stiga upp tidigt pi morgonen och ricka mitt morgonkaffe . Tryggve Timo

Redan i tre årtionden har El len Helenius 60 sett till att eleverna vid Folkhögsko.lan fått sitt dagliga bröd. Ellen började sin karriär som ko kerska i Vasa. Men återvände tillbaka till hemknutarna 1950 och tog tjänst vid Vörå Folkhögskola. Här tjänstgör hon fort farande. Jubileumsåret till ära, så tog vi tillfället i akt, och fick en liten intervju med henne.

Varför tveka. Skaffa det bästa direkt! Låt Stigs möbelvärld bli din på ett rim ligt sätt Ex. KATARINA 3 sitsig + 1 + 1 fåtölj

Motorsågar och utrustning från experten! KEDJEOLJA 10 I . ..... 25, KEDJOR . . . . . . . . . 38-40, SVÄRD .. .. .. ... 90-100, (kedjevässning . . . . . . .. 5,-) BYXOR. . . . . . . . . . . . . . 160, BLUS . .. .. . ... . . .. . .. 120, STÖVLAR .... ... .... 220,Helly Hansen-tröja . .. 150,-

Vörå Moped & Cykel Vörå, tel. 961-56283

Kontant pris

Handpenning

Månadsrater

3800, 800·, 12x2S0,

STIGS MÖBEL 66600 VÖRA TEL. 961/56379

1. år räntefri betalning

Finns även som 3 + 2 + 1

Torsdagen 05. 02. 1981 ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Studera i grupp!

Sallinen live på LP Snart kommer Har Rock Sal· linen på LP. Ni kommer säkerl ihåg Kau· hava·bandet, som lirar äkta hårdrock, och som brukar göra succe på sina keikkor i dessa irakIer. Plallan blir en samlings· LP med Hard Rock Sallinen och fem andra band . Den spelades in live under en konsert i Tam·

merfors fOr eu lag sedan. HRS fick eu finl mouagade av publiken. Trols au program· mel var späckal hell enkelt krävde publiken all få höra en par eXlra bilar. I

bidrag för alt arvodera ledaren) menar Ingrid som tycker at! studiecirkelverk. samheten pi uf·hill inte är vad den

,...,._ .

m_aII_iila.r._" Ji!jnRi.

w· .dl

"~~:mr

L - ~_ ~ ~

---~fiirSÖk ~.

rilur ~ riIJ fiitenin~oIk i ::";':::::tI:Il~. Ull rro . iv-are och 1111 tOll· lDkdue. Syftel ä r .lIt inspire ra till addsrudKI och diskussionsklubbar ..xn Cöce ningarna eller över huvud ta· lära Ut h ur man leder oc h arbetar i

pupp. - Vi \·ill informera om olika kana· kr. material och ekonomiska bidrag fmns att få om man vill starta inom föreningen. säjer Ingrid . - Varför inte lill exempel arrangera «Vyarbctct som en studiecirkel och fi

5IlUl

kunde

' >:iIa.

liöttningskursen "Väl mö tr ". som

Börje H dsing ska informera om vid le·

darbmm. P:1 sistone har några före·

l:ön i ging med den cirkeln. id brrsc:o den 21 februari medver· 2I förutom H dsing ocksi SÖU:s ord· rorande w I e Erickson. kanslichef Uffe Joha nsson. sk:1despelaren Lasse Hjelt och studiekonsulent Ingrid Saxberg . Kursen hålls på Vasallen (Wasa Teater) och avslulas med att man gir och ser premiären pi teaterns egen rev y. Mat och fortsat!a diskussioner sker på restaurang Ernst. varför egen eller linad kavaj bör medtagas. Anmälan till SÖU·kanslier före ris· . dagen den 17 februari.

Stor-REA

••

VALJ 1980 ABS

BÄSTA LP!

Det är enkelt att delta i omröstningen:

har

börjat 95:00 395:00 590:00

Canon AT·l kamera hus ......_ .... ...... (995:00) Ricoh XR2S kam era us _____... (1210:00) Asabi Pentax K· __...... (995:00)

795:00 995:00 895:00

.Först funderar du noga, sedan plitar du ner LP:ns namn samt den artist/grupp som svarar för LP:n på den lilla lappen här nedan. Sedan fyller du i eget namn å därtill avsedd rad. Sedan tar du ett kuvert (antingen eget, eller så kan du "låna" som i matte) skriver ÖP, PB 27, 6.8601 JAKOBSTAD på tre rader ovanför varann på kuvertets framsida, frankeqr (slickar frimärke) och fOr det till närmsta postlåda. Glöm inte att klippa ut lappen och placera den inne i kuvertet före du klistrar igen det.

PMJ__ til~lInera _ ..... (2950:00) 1950:00

fiiI"'*""",,_..,. _____._ (1350:00)

995:00

_ _.......... (6.9 5:00)

4~5:00

p rod ...... (2575:00) 1950:00 ~::GProtekto r .............. (1650:00) 1350:00 .aprojelcto r ........ ....... .... ............. 440:00 35 mm f3,5 obj .......... ......... (395:00) 70-1 50zoom ..................... .... (1045:00) 200 mm f 3,5 obj ............. .... .... (665 :00)

Gapa diaramar 2501

och Gepe dialådor 10

;;

S'Cri urval av vaskor

:e 'efcrlangare och m~lIannngar

250:00 750:00 495:00

Alla EI · bllxtar

-20% -40%

Före 15. 02. vill vi ha ditt förslag.

----------------------------1

I ................................................ , ........ . I med

och bor i/på ....... ....... ......... ......... ......... .

I I I I I

.......................................... l

I Guilty skickas dit

I ...................................................... och vill att I . h ar tur i utlottningen.

är årets bästa LP. I om Jag I I

L _________ - - - - - - - - - - _ ------_ .... J'

Vinn

'GUILTY' "0.0 Barbra OP lottar ut 10 LP:n!

Köp nu, kvalitetsvaror till REA-priser.

C -

Jag heter .................. . .. ........................ .

Jag tycker absolut att

'<op nu Kodak Ektachrome diafilm sa fär du "amkallningen till samma prjs.

va sa

I år ber vi alla ÖP:s läsare om hjälp att utse 1980 års härligaste, tuf· faste, fränaste, skönaste ... kort sagt: bästa: '" LP.

Kodak Ektra 12 pocketkamera ........ . (148:00) Ricoh 500 G autom kinokamera ...... (525:00) Minolta HiMatic S blixtkamera ....... (695:00)

: .·e~YQet

Larsmo & nf fortsätter aktivt

Eo l~plig kurs i det sammanhanget

Foto-branschens

El! finr fotb~llslag kan föreningen U också skryta med . Larsmolaget belade en andra plat s i mixcdfotbollsturnt ringen. där finaimullhen spelades _id lI·ringen; sommarsamling i J.arsmo . Övriga aktivileter under iret har va· rit bl.a . gammal· och ungdomsdans p~ paviljongen i Genrud s . IOnårsJans i Lorsmo u & nr kan igen se Sportstugan. filmförev isning , mOlions· ttllbaka på ett aktivt år. dag och pidro Fonsäl!ningen lär bl! mins! lik a ak· Precis som tidigare år. har också tivt som lidig are : folkdans arn a varit de mest aktiva uno Gunn·May ragersund och Lena der år 1980 . Folkdansgruppen har sam· Stens omvaldes till ord förande resp . vi · lats rill övningar en gång i veckan och eeordfÖrande . N~ ,~kreterare blev Har · på programmet har främst ställ stäm· mod amer. Förening ens folkdansare .riet Fagerholm och ny kassör Kut! Högbac ka . Asa Snöm blev styrelse· har ock5a deltagit vid bl.a. den fin· medlem . Suppleanter i styrelsen är land ssve nska folkdansstämman i Kjell Fellman. Ingmar Sundqvist och Hangö och juniorstämman i Petalax . Ulla·Stina Karlsson . Uppvisningar har också hållits på di· Tonårsrådet består av Barbro Käld . verse ställen . Agneta Sandvik. Mats Jungar. Peter .. Jockedanskursen" anordnad es ock· Rönnqvist. Håkan Sand vik och Ken· så i Larsmo i höstas. men i den kursen neth Ohberg . Maggan deltog endast 14 deltagare .

Vasa -

Tel 117 ~22

Sean-FOTO

Jakobstad, Tel. 12 580

Streisand~s

Torsdagen 05. 02. 1981

• Henkka Berlin bucklar ut ett • Aydan Akineri tillverkar också oboen. Verkstaden är instrument som nån har tappat för övrigt fullproppad med specialverktyg, dyra special verktyg. i golvet. Väl utbucklat låter in· strumentet precis som nytt, - Allting är handgjort, ingenting är serieproducerat. medan ett buckligt horn kan Verktygen är specialimporterade från Västtyskiand. ......_ _..... ske inte a/ls stå·mmer. På närmare hå/l går de inte att få tag på.

lian t verksyrken a

Aydan och Henkka • reparerar Instrument från hela Finland

Ska de försvinna?

Från hela Finland flyter en jämn ström av blåsinstrument

mot lakobstad. Buckliga, söndriga, ostämda, klanglösa blåsin

strument.

O I Jakobstad, i en liten anspråkslös träbyggnad finns nämli

gen en av landets två instrumentreparationsverkstäder. - Den

som för närvarande har den modernaste utrustningen.

O Au reparera instrument är ett hantverk, det är finmekanik

som kräver precisionsverktyg.

- När man borrar upp ventiler i blåsinstrumenten är det fråga om hundradels millimeter, berättar Henrik Berdin, lär ling i verkstan . Några skolor där man skulle kun na utbilda sig till instrumentre paratör finns inte i Finland. när maste lär vara någonstans i Väst tyskland.

Jobbar på gehör!

verk som måste göras noggrant och som därför tar sin tid. Henkka: - Det är ett harmoniskt arbe te.. om man stressar så förstör man jobbet. Går inte att reparera instrument på huxflux.

Förlängd

livstid Den kille som håller på och sko lar upp Henkka heter Aydan Det betyder att det kostar en hel Akineri, f.d. turkisk yrkesmusi ker som numera är finländsk del att reparera ett instfllment. - Vi måste göra ett hra jobb, medborgare, bofast )rpoisbo och fast det inte är stor konkurrens mycket aktiv lärare inom Musik på området. Om inte i'nstrumen skolan. Aydan spelar själv saxo fon, flöjt och fagott. . . och en tet fungerar när vi reparerat det tar vi det tillbaks och gör om job del andra instrument till husbe bet. hov. Fast å andra sidan förlänger Att reparera instrument hand lar en hel del om gehör, man . förstås en reparation instrumen tets livstid betydligt. . . och in måste kunna stämma instrumen ten innan de skickas iväg. Endel strument är inte precis billiga i instrument kan man faktiskt inköp. Henkka: stämma maskinellt, Yamaha har - Folk köper ofta alldeles för exempelvis noggranna normer billiga instrument - skrotinstru över hur instrumenten ska mä ment som kanske inte ens fun tas. Men vi sysslar inte så mycket kar. De går kanske inte ens att reparera. med sådant. En tvärflöjt - ett populärt in Att reparera instrument är in strument idag - bör kosta minst get fabriksjobb . Det är ett hant

om österbottnisk musik 1. 500 mk innan det är köpvärt . Henkka rekommenderar varmt en flöjt j den prisklassen framför en som är hälften så dyr. - En bra flöjt kan ju säljas vi dare när barnet utvecklats · och behöver ett mera avancerat in- · strument.

Vårda ditt instrumen För att ett instrument ska hålla behöver det vård precis som vil ken bil som helst. - Bra service förlänger bvsti den. det är helt klart. Dessutom ska instrumentet skötas också, torkas och putsas. - Speciellt för triiblåsinsrru mentens del är dethär viktigt, sä ger Henkka och visar på en en gelsk flöjt i 17.000 marksklassen som helt enkt:lt spruckit på grund av misskötsel. - Visst kan vi reparera det. Men ordentligt skött hade det in te behövt hända' Mycket av det jobb som Aydan och Henkka gör i verkstan går Ut på att reparera instrument som trillat i golvet. När instrumentet IntC fungerar ska man skicka det på reparation direkt och inte börja mecka med det själv. Det gör det bara värre för oss om folk går lös på instrumentct själva. PETER GRANSTRÖM

Gam1llQlt är vackert! Till flydda tider återgår ... . Att bevara föremål och seder som hör till en förgången tid å'r nu mera aktuellt å'n någonsin. D ATT BEVARA och återställa har redan varit populärt i ett antal år. Allt större grupper av människor intresserar sig för dethär arbetet och allt vidare områden uppmärksam mas. I vissa faU kom tyvärr bara det här nyvaknade intresset för sent. Då det gäller de gamla hantve.k syrkena, så försvann många av dem för länge sedan tillsammans med skråväsendet. Andra fanns kvar trots att de blev sällsyntare och vissa förändrades enligt tidens behov och hängde med till idag. Många försvann därför att de inte längre behövdes eller för att behovet - åtminstone för en tid - starkt minskade. Hit hör yrken som vagn-, segeloch sadelmakare, bovslagare/smeder, tunnbindare, förgyllare samt kopparslagare. Men det överväldigande flertalet av hantverksyrkena fick stryka på foten för industrin ocb den maski nella serietillverkningen: Hatt- , kruk-, perukmakarna, färgarna, snörmakarna/repslagarna, borstbin

darna och klockgjutarna. Bland dem som fortfarande behöv des och som bäst kunde anpassa sig till de ändrade tillverkningsmetoder na kan nämnas skräddarna, skoma karna, bagarna och bokbindarna.

D Hantverk D MÅNGA av dagens yrken kan härledas till ett gammalt hantverk. I vårt land bar de gamla termerna lär· lingar, gesällprov och mästarbrev hunnit ersättas av nya termer medan de finns kvar i Sverige i sin ur sprungliga form .

Den svenska gymnasieskolan ger nu ungdomarna vissa möjligbeter att utbilda sig också inom de hant· verksyrken som håller pil att för svinna. Mästarprov (ibland också gesäll-) finns för alla de yrken jag nämnt här tidigare och dessutom för lika milnga andra yrken. Mästarbrevet är ju nuförtiden fri villigt, men fordringarna är forr1a· rande hårda: efter minst 6 år i yrket bör man ha "förvärvat för en själv. ständig utövare av yrket erfordelig skicklighet och erfarenhet" samt "för en företagsledare i yrket erfor deliga insikter i kalkylation och bokföring." . D MOTSVARANDE system i Fin·

land heter sedan 1968 fackliga kom petensexamiria. Gesällexamen fick namnet yrkesexamen och mästarexa men blev högre yrkesexamen. Dessa examina är särskilt värdeful· la för dem som har en lång arbets· erfarenhet bakom sig med tillhör· ande grundkurser och färdigheter, men som inte haft möjligheter att delta i normal yrkesutbildning. Av läggandet av examen förbättrar möj· ligheterna till karriär i yrket och har också betydelse för eventuella fort sattas studier.

. . . . . .~. .~~~~. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ~~~mm~~~~~~~mm~~~~~

Torsdagen 05. 02. 1981

I-----------------=--------------~ -'----.....!

~:. D ·: ·! · 'P: - :~ ,- !!!Jj ~ __,--: _,'

'{Urt.~{1';~ , ,,"

I ' ~"'-" :' '''' .'~ ~;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;~

ÖSTERBOTTNISKA

Vad var och är riktigt "hämy"-musikens innersta väsen? John Len nons död drog fram frågan för många av oss som vuxit upp med den och som numera är så jävla gamla att vi riktig't kan r e f I e k t e r a över saker och

ung. =:J Enligt rockabilly-ungarna är ju en typisk hämy en långhårig hippie som

• på allt från flygplanslim till LSO och som därför inte fattat att vi inte läng re leTer i 60-, utan i 50-talet. ~ Nåja. Hämyn, f.d. Wigwam-trununisen Ronnie Österberg dog dagen in nan Lennon, och det var för mej en närmare och mycket svårare sak. Genom si(( Smultronställe i radion hörde han tiU til'lvarons fasta punkter nog mera :lin en miljonär i New York gjorde, numera.

•_

spelade nog" Suawberry Fields •• och annan Lennon-musi k. Pil plockade ocksi . lite på måfå. l P :n Wigwam . en låg pris ....1et><1<I' \~ ( LXlP 511) från 19 72 auI.crUl frin deras tre fö rsta al·

Hur låter de n idag ) Själv ha kade jag på WW sent. trOts deras rykte som Fin , lands bä sta rockgrupp de fick ju lire tjäns rgö ra so m våra Beatles och Pink Floyd . Sådär . ]5 lät det här " gamla" albu· m et ovänt at tamt i mina öron , Idealen

gi ck myc ket pi hea vy. hämy-Ii njen då, Me n idag slår d et mej arr Lex , ö ppn ingsspire t " Tombsrone Valem; , ne " sitter riktigt bra , Och au d et nä r som helst kunde luras pi fo lk so m se naste ·'nyvåg ·· ·gre je n . Det begreppet har ju blivit si oerhö rt brett oc h sa m li, digt har vi en rörel se tillbaka mo r s;\ n här pop. 6O·t al. mod-mode. Se nu på Police Lex , D et är rrender so m borde jobba Jim Penbrooke i händerna - engelsman · ne n som fJ vuade rill Finland för an va· ra fattig mu sik e r här iställ et för hem· mae ), Han har skrivit " Trombstone " och en Stor del av resten LX LP 5 1I Vad ha ndlar dC Il om ) Ja , en märk lig hyresvärdinna som gruffar ö ver hans kazo o·spel ande men själv håller apor i bur or h tillbringa r e n ansenlig d el av s in tid på månske ns btl ys ta g ravgård ar . . O ch aporna ropa r: "Save o ur souls (SOS) vi vill ime dö så u ng a, Hänger ni med )

Udda typer Jag komm er all tänka på Lex. Beat

les lår " Penn y Lane " e ller Pin k Floyds

vet , eller då det gäller udda yrken, såsom vissa hantverksyrken.

LÄroavtal

od:d fråD oda k:Jmde lJ'5ka lurmeo ilV yri" ___ ~ an man där inte bar fII r an ge yrkesun i lasta skolor som hos an Yl3il på en mera fö utbildning (svensk JIial~leDdiel

-."rllillII

ses som ell uv uU yr.

brontalen

~~~~~:,~~mu ~ da

...sdade:

eD _-....,IIIIIIIiIo. yrkess oIIinje le m~ lånet, dj utbild· - gen är svir .n få pi sitt .odenmM. dl yrltesskolkursema - le hunnit anpassas ~ plöuliAa f6rtndringar i det lokala niringsli-

D Nygamla yrken o

DET HELA går till så, all man mot lön (till en början ofta bransch· ens minimilön) arbetar, vanligen i ell företag, och följer en bestämd lä roplan. Tillsvidare upptar program men ganska få egentliga utrotnings hotade hantverk, men antalet prog· ram är redan uppe i trakten av 200 - växer oavbrutet och kommer helt säkert all ta med allt flera "nygamla" yrken . Andå låter många "-makaryrken" räll så overkliga i våra öron. Person ligen tycker jag nog all vissa av dem jag nämnde ovan lAter småll fantas tiska. Nå - framtiden får utvisa vad som kan bli verklighet och samtidigt är det ingen hemlighet, all det fortfa rande finns behov av tillverkning av förnödenheter på beställning.

D ATT DET HELA redan har sall i gång också i Svensk-Finland bevisas bäst av all en ellårig svenskspråkig sysselsällningskurs för segelm~are nyligen stanat i Liljendahl i Oslra Nyland och all en likaledes svensk skomakarkurs planeras börja i Karis nästa höst.

"Arnold byne " , Det ä r lit e samm a po p· värld : tokrolig. udd a typer. gra n· na kläder . Be atles som horn orkester. Kärnstridsspetsa rna ä r ur sikte or h un g dom e n g lada bo utique ko nsumente r. D et är pop, m e n inte Pem brok e bara en av hans rö tter. Wigwam bit\' ju l. ex, ald rig nåt g liller· band . gudske. lov, Arm erockar or h (ä kt a) slitn a far· m are var li n jen : m ö jligen e n afgh an päls och li te h ip·brod yr. De tt a o m m o· d eavdelningen . Pembro ke ä r, fö rurom lite popmusi ker, också songwnler med vackerheter som här " lost withou t a uace " - kär leksballad , akustisk gita rr-pia no , fin a harmoniföljder , om all naket, noll stälh komma dej till m ö tes med 10m· ma händer - '" gOt your love and I know I can't ask you fo r more" .

Pop - you know Kärlek : egemligen eu ganska mas tigt ämne för en (då) 23-åring - och han klarar del. Runeberg i våra hjär· tan . Pembroke on our lips . Ja : för språket är Engelska . Pop, you know , O ch dessuto m dyker faktiskt kärn spetSarna och en mycket svan. engelsk humor upp hos Pembroke - elt av de senare albumen heter ju l.ex, Nuclear Nighlclub. Men redan på LXlP 511 finns "Captain Supernatural " som lite påminner om Beatles' "Bungalow Bill". men med rydlig Vietnam anspelning , Kaptenen siller långt borta men i djungeln har mannarna det inte sär skilt roligt : det är redan länge sen Bob H opes rurnt' -64 och Humphrey Bog~-filmerna verkar ime hjälpa upp Slluauonen .. ,

• Äkta "hämy"kultur: Wigwam dr 1972. Jukka Gustallsson, Ronn'ie Österberg, Pekka Pohfola (med plastkass) och]im Pembroke (med afghanpäls). Pac ifisme n - fredskampen - p o li tiken , är g ö md !j ngt inne i () ms k riv ning~r . ironi -- och e ngelska . som sagr. And å ir det vi ktigr all den flOn s d :i r.

Vlida världstack/ingar Jukka

GustavsSoll, tangemspelaren, tvåspråkig oc h hemma från Kallbäc k, Sibbo, tacklar världen egentligen ännu vildare : hela den religiösa problema ti · ken. u o·oc h·rvivel. ångest och biller· he t : - Can ' t feel su re that G od will even hear a cry, klagar han i den långa ' 'Fai f)'pon " fdn dubbel-LP :n med samma namn , Gusta vssons nä s t a projekt . tema·LP :n Being är mer "polit isk". men st ilen sa mma filo sofi sk·roma n tiska, " svåra " texter och också musika · liskt den mest ava ntgardistiska av Wi g. gama med en nästan IOlvronsmässlg (modern konstmu sik·term) melodik , Glad pop oc h suckiga underligheter alltså: men Wigwam ä r också jytä, hea· vy och sväng - Ro nnies frä na cymba . ler och Jukkas rostiga ri v·orgel I " Lo· sing Hold " , skriven av Jim . Jukka och Pekka Po hjola . Sistnämnda . alltså ba· sisten. som står för den insuumentala fusions-rock-jazz-linjcn i gruppens musik , " 1.0sing hold " är perfekt an dansa tiH på hämy-vis. anarkistiskt·frit! . ime

Elite 1300. ....... . ·75 Fiat 850........... ·75 Opel Kadett . .......72 Mazda 1300... .. .. ·73 Mazda 616.... ... . ·73 Corolla ... . .. . ... . ·73 Opel Rekord farm .. ·72 Toyota Corolla Coupe ...... . .. . .. ·74 Mazda 818...... . . ·75 Peugeot 504 farm . 6 p.... . . . .... ·73 Chevette km 29 t.. . ·78 Fiat 128 km 38 t . . . ·78 Renault 14.. ...... ·77 Opel Rekord.. . ... . ·75 Taunus 1,6.... .. .. ·77 Opel Ascona 1,2 S.·77 Taunus 1,640..... ·78 Opel Manta 1,6... . ·78 Oodge Aspen km 44 1... . ...... .. ·79

3.800 4_800 6.900 8.500 9.800 11.400 12.500 15.900 17.300 17.800 22.500 25.800 27.500 28.700 30.500 33.000 36.400 45.900 59.500

som diswtS mÖ!lSter, punkens trängsel . eller roc kabillyn s kanllghel.

(g genta

lJÄft?tl :>

Så långt LXLP ~ Il. Är det här då hämy-mu sikens innersta hemligheter? Nå, :l.tminstone u or jag all Wig pojkarna med sina olika profiler täcker en hel del av begreppet - som förstås , som sej bö r, är rä ll flummigt i sej , Ge mensamt är väl en SOrlS romantisk liv. sin ställning som brytS upp först i och med all olj ekrisen. arbetSlösheten oc h punken igen den skapande rockmusi ken med dn raka . rea listiska ullryckeL Häm y·musiken kunde eller ville i Finland tex , aldrig smälta ihop med den andra aktiva riktningen under 70 talet , den s, k , nya sångrörelsen m ed sin ull ala t politiska budskap , Ändå bo dde ma n ihop , i samma bolag (Love) och kunde spela på samma ställe n , Ar 1980 däremot kunde Rekku Reckhardt , också han f.d, Wigwam, komplellera punkrealisten Pelle Mil · joonas glo bala ansvars· och fredsprog· ram med några verkl igt unga hämy. solon (gruppen Avoimet Ovet so m turnerade i skolo rna i höst), Den syntes som i Sverige kom bl.a , med Nynnin gem fin a politiska rock·LP För full hals. 1973 , nås alltså ämligen ocksi här. Och fOrlSäll ningen kan bli mycket spännand e, TRlST A KRÅKAN

Citroen 2 ev.. . .... ·72 Volvo Amazon

farm . . . . . .... ... " ·67 Wartburg ....... . . ·78 Opel Kadett. . . .... ·73 Renault 12

(ny motor). , . .. . . . . ·72 Toyota Carina ..... ·72 Ford Taunus. . ... . ·73 VW Golf. ..... . . . . ·75 Saab 99... . . . .. . .. ·74 Lada 1200. .. ... ... ·78 Opel Kadett .. ... .. ·76 Saab 96 km 27 t.. .. ·77 Renault 5 TL. .. . .. ·78 Opel Kadett km 29 t............ ·78 Ford Taunus 1,6... ·77 Opel Kadett Special. ......... . ·79 Cavalier 1,6 km 101·79 BMW 520.. . ...... ·76

4.750

6.900

8.500

8.200

9.900

12.200

13.500

16.500

17.500 17.900 23.500

26.500

28.500 29.900

30.500 33.800

39.500 49.500

ÖPPET: Må-lO 8,00-1700 8,00-18.00 Fre Lä 9.00-13 ,00

AUTO·RAUTAMO Vagnsmakarevägen 8, 68660 Jakobslai.1 6

Tel. 967·14788

...

~==~~'l~~·~~~~·~~·~ · ~~~~;J __________________________T_or~Sd~a~g~en~05~.~O~2~.~19~8~1____________________________~_________~4 ~t

En bok

.~~w~.

anståOndigaste laget

TILL FJÄLLS! Ylläsjärvi, Äkäslompolo eller Malå i Sverige

212.-2B.2. FRÅN 28 .2.- 7.3. - 7.3.-14.3 . - 14 .3.-21 .3. - 21.3.-28 .3. - 28.3- 4.4. - " 4.4.-11.4 . " 11.4,-15 .4 . 15.4 .·-20.4 . -

20.4 .-25.4. 25.4. 2.5 . -

795, 795, 795, . 795, 795, 795, 795, 565, 695, 615, 795.

vi oss

i skolan.

I priserna ingår resorna , logi m. helpension och bastu var·. je dag. BUSSRESA TUR O. TUR EXKl. LOGI

200,· Rabatter: Barn 4-12 år under 4 år .. .......

.... -25% .. -50%

För grupper en\. enskommelse

över

SPORTLOVSRESOR TILL MALA 21.2 .-26.2 . 1981 Pris 895. 26.2.-01 .3 1981 Pris 595, Resorna + logi m . helpen sion på hoieII.

•• • RESEBYRÄ •

• •

».«

• •• •

• •

•

BOINIII ·• VASA: Slat ion sg atan 7 . lel. 112 112 NÄRPES: lel. 962 -41 27 1

•

·•• ·.................. ....

••

Det tar 2'12 timme att läsa ige nom Hans.:Erik Hellbergs nyas te bok "Alskar, älskar inte " , - med medelsnabb fart alltså. Visst har du läst de vuxenför bjudna böckerna om Katarina och 'onnie . Katt med sin fri gjorda familj och spontana sätt. Och andra halvan av huset, den blyga Jonnie och hans snusförnäma mamma Edit. Plus alla mer eller mindre kon stiga typer som hamnar i deras väg. I den nyaste boken är Katari na ursinnig eftersom han är kär i just Jonnie av alla killar. Det värsta är att Jonnie rymt med Lotta. Katarina satsar allt för att få Jonnie att märka att han är den bästa för henne. Tr~r du det går ? "Alskar, älskar inte" är i an ständigaste laget. Skandalen efter " kram" och "puss" har lagt sig. föregångaren " Love love love" är liksom denhär mera mjuk . Humorn finns kvar men den är samtidigt allvarlig. Så när du läst ut julklapps bq~kerna då är det dags för " Alskar, älskar inte " .

Res med TOURELLA! Upplev våren i Israel reseL Sven Norrlin Avgång den 28/3-81 (2 veck .) 1 veck Jeru salem. 1 vec k. Ti· beria s. halv pen s. Pris: 3.190 mk. Pri set inkl. anslutnings· buss fr. Jakobstad. bränsle· till .. flyqfält sskatter. ."IL

Släktresor till Sverige Avgång varje freda[l kl. 14.45 Retur söndagar fr. Sver ige. OBS! Påsken kö re s ända till Götebo rg. Avgång 15/4 oc h re tur 20/4 ·81. Resor till Jalla . Avgång sd agar 3 /4. 10/4. 17/4 , 24/4 , 115 , 8/5 . 15/5 oc h 22/5 . Pris: 1.220, Fråga även efter USA-resor (Fl o rida . New York m .m.) från Ioss' Vi ordnar o ch skräddarsyr Era bu ssproqram. Köp Era resor från os s ' TRYGG -

PRIVAT

Styrmansgatan 7 tel. 967-12555, 13065 Jakobstad Bankgatan 7, 967-20 155 Nykarleby

Teatern skulle anställa aktörer till ett nytt skådespel och till unga da men som just avlagt ett teaterprov sade instruktören: - Skriv här ert namn och ad ress . Jag ringer efter er när jag har en roll som en gammal dam ledigt. Damen protesterade: - Ja men jag är ju för ung att spela en gammal dam . . - Inte när jag ringer efter er . • "lftJiSI!t'·N-enI ", -S'()lf

Efter vinterlui,ets utbrott samla des folk i byn ~r att diskutera hän delserna vid fronten . Varje dag kom en gammal gumma som inte hade tidning eller radio för att hö ra de senaste nyheterna ute vid fronten. Handlaren hade bråttom för det närmade sig jul, så en dag tänkte han skoja med gumman för att slippa svara på hennes alla frågor. Så när hon kom följ ande dag så be rättade handlaren: - Nu står det i tidningen att man har uppfunnit en maskin som m an kan göra folk med . Och in nan två 'veckor har man en fullt rustad soldat. - Jösses, välsigne mig, låt oss bedja så att detta förhindras. Det gamla sättet är nog bäst tyckte gumman. • Erik Pallas, VärJ

blev beckmörkt i kupen hJrdes det först ett ljudligt SMACK och sen en örfil. När tåget kom ut ur t;,mnelen och det blev ljust satt ryssen där med en präktig blå tira. Den gam la damen tänke: - heja p~ dej flicka lilla - oförskämd karl som bär sig åt på det där viset . Den unga vackra Hickan tänkte: - Att han bara kan kyssa el" gammal dam på det där sättet Rätt -åt honom au han fick sig el örfil. Ryssen tänkte: - Smart karl den där, kyssa fli( kan och låta mig ta smällen. • Thomas, Pelalax Tjecken tänkte: - Man får väl inte vara dur På ett tåg i Tjeckoslovakien satt i en kupe en tjeck, en ryss, en ung fin ide att kyss.. mig själv på han vacker nicka och en gammal dam . den och ge ryssjäveIn på käften. • "Mackan", Vasa När tåget for in i en tunnd och det

- Jag kan inte .koncentrera mig längre svarade pOJken. Jag . .. har nog blivit kär. - Jaså, verkligen och vem är hon, frågade den unga lärarinnan som knappast kunde hålla tillbaka ett leende. - Fröken, svarade han. - Men Sixten! Förstår du inte själv hur omöjligt det är? Visst kommer jag att vilja ha en man med tiden men jag vill inte ha ett barn. - Var inte orolig , svarade Six ten tryggt. Jag lovar att vara försik tig.

Torsdagen 05. 02. 1981

\~II

.... rFR

BILAf' f'ÄRER VASA,NÄRPES

Nya Volvo och bytesbilar

iIrt-"'jltionella

oyhaldinab

SKOL-TV :s aktualitetsprogram 'Stoff fonsätter under våren . 'Stoff vill ge bakgrunden till ske· ,--~;;;;...--------..., ende! både i vårt egel land och utomlands . Jakobstad

' Stoff vill presentera kultur, politik och samhällsutveckling på ~ FJÄLLVAGNEN

en enklare säl! än vad aktualitets ~~ och FLIPPER programmen för vuxna gör . Samti digt är det meningen att ' Stoff skall ge impulser lill aktivitet, Lex. CARAVAN SHOP

diskussion i klassen. Bennäs tel. 967-71 373

• FfVl kl. 11.35 och 17.40 på fredag .

HÅRVÅRD

Hl IS\'AG:\AR

LAPPFJÄRD Dam o. herrfrisering

SALON-PIA Tel. 962-21920

Tel. 961-118 344, 962-42 321

vÖRÄ VASA

Ny adress

[CE~T:\T IO

\ER

Dam- och herrfrisering SALONG HEIDI lel. 56 760 el. 56 742

VASA, NÄRPES SOLIFER husvagnar

MÖBLER

Ili';!: 'eJ! \'1 g

VÖRÅ Förmånligt möbelhus Vasa Olympiagatan tel. 961·120 793

STIGS MÖB&L

TeL 961-221 155 TeL 961- 42445

66600 Vörå tel. 961-56 379 -

...

. r'\

. - '. ,\.... t

BLOMMOR vöRÄ Blommor & Gåvoshop

BLOMSTERTJÄNST örå (el. 961- 56 460

Radio & TV firmor ".-le 1'I:S[:mcm;~en U51mlOtten

Närpes Philips återförsäljare JANNES VIDEO-TV KB Tel. 962·41480

BMW 2002 -73 Bra skött. Dubbla däck. Garan timotor .

Tel. 967-12 556, 17690

HUHTAMÄKI Alholmsgatan 44

KLÄDAFFÄRER

NÖJESSTÄLLEN NÄRPES

NÄRPES

Österbottniska Posten

ToppensIälIeI

Jeansställe

y ttermarkgården

Jannes Klädshop

Närpes UF

Tel. 962-42540

Österbollnisk ungdomstidning

Jakobstad , Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

RESEBYRÅER

Tidningen utkommer varje torsda,

MOTORCYKLAR KY RAHNAsrO

c.---- MP

)

Teuva tel. 962·71 290

NÄRPES

INGVES BUSSAR INGVES RESOR Tel. 962-42048

Redaktör och

ansvari, ut,ivare

PETER GRANSTROM

Redaktion Jakobsgatan \3,

Jakobstad, tel. 967-\3 ~~~

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

Redaktör i Vasa S-E . Glader,

Handelsesplanaden 10 D.

tel. 961-113 522

Redaktör i Sydösterbotten

Bertel Nygård.

Box 21. 66100 Malax,

tel. 961-651514

REDAKTlONSRADET

Alf Snellman, ordförande,

Susanne lillkull. Karin Blomqvisl.

Bri !> $,·dlu"d . Ralf SHrar och

lasse Erikw> n .

PRENUMERATlONSPRIS 1981 Hell år ...... .... .... .. ...... .. .... 40, Halvt år ......... ................... 25, Skandinavien .. .. ...... .......... 50. Lösnummer .... .... .............. 1, ANNONSMOTT AGNING

SÖU :s kansli. Vasa .

tel. 961·113572 och 115372

ÖP:s ANNONSTJÄNST Raym ond Wcsarider . Mark ering J akobsgatan I), Jakobstad, tel. 967-11827

Annonser bör inlamnas senast måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13. Jakobstad, tel. 967-13 555 ANNONSPRIS 1 texten .... .... .. .................. 2.90 Efter texten ........ ............... 2.90 Bestämd plats -.20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläIIspris -,30 spmm och farg. Förenings spalten per rad 1,-. ÖSterbottnis ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tillfogas annonser som in ringts eller som på grund av post försening inte införts i be,art num mer .

I I

Torsdagen 05. 02. 1981

~~==po~=.N----------~~~---------------16

Ii:!

t ;HliSV,AGli;i~H US ET

~ G~ _ - - l~~ ~'--=- 0 --

. _

Välkommen alt bekanta D'g med

Kvalitet och komfort in i minsta detalj. VI salufor aven båt· och husvagnstillbehör.

FJÄLLVAGNEN och FLIPPER

Husvagns uthyrning

Caravan-Shop Sennls lel. 77 373

Rock på

H~mlig

revy i Overmalax

svenska Finlands Svenska Ungdomsför bund slår en slag for rock på fin landssvenska. Förbundets arbets utskOlI har gell en arbetsgrupp i uppgift all göra upp reglerna for en pristä\'ling för dem som skriver texter och musik till rock på finlandssvenska. Förbundets sty relse tar senare ställning till fOrsla get. FSU vill på della säll stimulera skapandet av ung musik i Svensk finland . Arbetsutskouet inledde också planeringen av FSU:s 75 årsjubileum. Redan nu är klart all fOrbundets jubileum firas i Hel singfors den 21.-22. il. 1981 med fest på bl.a . Svenska Teatern.

•

D Kristen soul-, rock- och popmusik av hög kvalitet bjöds på i Nykarleby då. den svenska gruppen Edinl Adahl samt sångaren och pianisten Per-Erik Hallin, också han från Sverige, uppträdde. D Alltför mycket publik hade inte infunnit sig till konserten, vilken kanske kan förklaras med att det den senaste tiden inte direkt varit någon brist på kristna konsert~r av olika slag i norra svenska Osterbotten. Per-Erik Hallin uppträdde under första delen av pro grammet. Han tillhör de mer kända srudiom usiker na i Sverige och har med verkat som pianist vid många skivinspelningar. Också i USA har han haft framgång och i början av 70-[ale[ hörde han Lo .m. [iII Elvis Presleyskomp

grupp. Men Hallin är också komposi[ör och [exrförfall are och satsar nu [ydligen på en solokarriär. För [ill fallet h;\lIer han på med in spelningen av sin första eg na skiva - en singel med [i[eln " Vilken värld del ska bli". All Per-Erik Hallin är en skicklig pianist kom tydligt fr.m vid konserten i Nykar leby. Sångerna hade han alhså skrivit själv och de hade, med ell par undan tag, engelska tex[er. I sin första sång avgav han sin programförklaring: inte säller man ell ljus under skäppan . O· ( Couldn ' t Live With out You (Jag kunde inre le va ulan dig), sjöng han i en annan sång och förklarade :

Edin/Ådahl i Nykarleby:

Hög kvalitet men passar musiken budskapet?

Så känner jag del in

för Jesus .

Beller La[e Than Ever

"(Bäme senr än aldrig) var

titeln på en annan av Hall

ins sånger. Men han påpek

ade samtidigt all man inte

ska skju[a upp sill s[äll

nings[agande till det kris[

na budskapel.

Publiken

lrivdes

fram fördes a v gruppen verkligen lämpar sig som medel för all få fram en budskap - av vad slag de[ [a budskap sedan vara må. Och Edin! Ådahls avsikt med konserten sades ju va ra all förmedla ell krister budskap. Lasse Edin var den som . mes[ pra[ade mellan sång erna och själv sade han vid ell [illfalle all han låter ungefar som en evangelist. - Behöver vi någon religion? frågade han bl.a. mellan ell par sånger. Hans svar var: - När vi ränker på del som hän[ i Iran och också på de hemskhe[er som ut förts i kristenhetens namn vill jag säga all en sådan religion behöver vi inte. Men däremot behöver vi religionen så som Jesus pre senrerade den .

grepp om vad sångtexterna gick ut på. Den musiks[il Edin! Ådahl represenrerade är inre anpassad för all ge texten någon fram[rädande roll. Det .var roligt all höra på Edin! Adahl. Och pojkarna själva tycktes ha rolig[ när de framförde musiken. Missranken sm yger dock fram all [ex[ernas kristna prägel bara är en ursäk[ för all Edin! Ådahl ska få spela soul och rock i kris[na sam manhang . Det är give[vis någo[ endast de själva kan svara på och någon anled ning all ställa dem [iII svars för all de lycker om all spe la sådan musik finns förslås inte. Men är vilken musikstil som helst användbar i krist na sammanhang? En del svarar säkert ell enrydig[ ja på frågan. Men om texter na kommer i andra hand - vilket de onekligen gjor de vid .konserren med Edin! Ådahl - mister tex[ ernas budskap en stor del av sin trovärdil/het.

Forsby vann andra ringens pidroturnering Andra ringen har fordigspelat sin pidroturnering. Forsby l vann knappt fore 'P urmo 1. Forsby l ................ ...... 9 Purmo l ....... ..... ...... .... 8 Kållby 2 ...... .. ........... .. . 7 Kållby l .. _.......... .. .... .. . 7 Ylteresse .. ...... ..... .. ...... 7 Purmo 2 .. ...... .. .. .. ... .. .. .. 6 Larsmo ...... ...... .... ........ 6 Purmo 3 ......... .. .. .. .. .. ... 6 Lappfors l ... .. .......... .... . 4 Forsby 2 ....... ........ ....... 4 ~.appfors .... .......... .. .. .. .. 2 Overesse ........ .. .. .. .... .... O

61-34 52-44 58-37 53-42 52-43 50-45 49-47 48-47 51-44 44-51 33-62 O-55

Succe

Ska Övermalax uh histo riska revy möjligen heta hem hghuset? Revyn är i alla fall historisk såtillvida all det är fjorton år sedan man sist producerade en revy i Overmalax. Vi skall inte avslöja någonting om innehållet, sa en ano~ym person i revygänget när OP ville göra en förhands greJ . - Bilder? Frågte vi fOrsiktigt. Nåja , svarade ovanstå ende, bara ni inte avslöjar vad de ska fOrestäIla . Lät något kryptiskt tyckte vi och sände ut en fotograf, som småningom kom tillbaka med en - som han påstod - expo nerad rulle. In i ,framkallning, fix och sköljning med rullen. Varpå framträder - ingenting. Om detta är uppsåtligt eller C:.II led i marknadsföringen a\' Overmalax ' revy låter vi vara osagt. Den som vill veta vad som försiggår framför kulisserna är således illa tvungen all söka sig till den övermalaxanska lokalen inkommande weekend. Förköp blir det på Dropin-baren eller Lennis bar.

Ungdomens konstevene mang

Pedersöre och Nykarleby höll som bekant sin ullagning till Ungdomens konstevenemang gemensamt. Händelsen gick av stapeln i [jllby. Over 200 personer åsåg eve nemanget, där närmare 140 unga musiker visade upp sina talanger. Jeppo Ungdomsorkester och Sursik skolorkester i klassen for konsertmusik för 12-16-åring ar. Big Band Dixieland och Pink Panther respektive Anc Svdrl fd grepp hors aweigh, Snowbird och Sil om lexlerna ver Bells hette låtarna. Helen Krohn spelte tvärflöjt Det här var alltså vad och Boris Källman spelte piano som sades mellan sångerna . "EN NATT på TMö så aU juryn smälte i klassen Däremo[ var det svårt för sjukhus" är ett reportagepro konsertmusik för 17-24-åring en som inte hört gruppen gram som tar fasta på konse MAX-OLA NORDLUND ar. tidigare all få ell klart kvenserna av det öppna och det Johan Sundqvist lirade en dolda våldet i vårt samhälle. turkisk rondo på piano i den En stor del av våldsbrotten Collagel dr kanske inle fylll av jub yngre !dassens konsertmusik så näslan ell år jobbal med collagel. Med begås under alkoholens inflytan musiker och allt VIlT de nu ell 40-laI lande crescendon, ulan är mera en öd att juryn ansåg honom kvalifi de och veckosluten blir därför of mjuk och är/ig beskrivning av del krisl medverkande. cerad för fortsättning. na livel, vad del innebär av glädje och ta rätt arbetsdryga för de läkare Collagel har lidigare framförls i Ja Gruppen Country [jfe gick Irygghel, men ocksd ibland av Ivivei och sjukvårdare som har till upp Livel han ger oss hade man kallal del kobslad och skall senare bandas för vidare från pop/dassen med och misslyckanden. . TV, gift att ta hand om offren. musikcollage som en ekumenisk kör låtarna Green, Green Grass of Alltihop är en stor salsning. som De [lesia sångerna är skn'vna av Lars från Jakobslad framförde i Vasa Han Christian Söderström från , Hom~, One Highway och Te både musikaliskioch innehållsmässigl Mör/id och Peler Sandvall frdn Svenge, delsliiroverk pd lördagskvällen. Del var samhälls- och kulturredaktionen xas Flddle. Jr en fin presenlation av Livel Han ger ledarpersonligheler för kören Choraler ca 700 personer som kommil för all hö ger i dethär programmet en bild oss. avalll del som sammanl4gel gör li Från /dassen for folkmusik na. I sdng och koreografi koncentrera ra kören som bestJr av /6 personer frdn av hur det kan gå till på en vel värl a:1 leva. gick Esse Juniorspelmän och olika församlingar. Under dingenlen de man ng kn'n g korsel som är vägen olycksfallsklinik under ett vecko Roger Vingrens ledning har de under lilllro och gemenskap. To-Jo-Mi-trio vidare. GUNNEL STORGÅRD slut. • Radion /J. 18.00 pd lorsdag. Gruppen Edin! Ådahl består av [vå par bröder: Lasse Edin på piano och hans bror Ber[il på gi[arr samt Frank Ådahl på [rum mor och Simon på bas. Och deras musik bes[år av en hel del soul, en del rock och lite reggae- och coun [ryberonade lå[ar. Publiken verkade all tri vas med Edin! Ådahl. Och nog tål deras musik en jäm förelse med icke-kris[na motsvarigheter. Helhetsin rrycket av deras framträd ande är all det rent musi kaliskt bjöd på en hel del variation . Vad man däremot kan ställa sig en aning frågande inför är om den musik som

Musikcollage för teve

DU PÅ JORDEN håller på aU bli succe. Vid gästspelet i Nykarleby kom det så mycket folk all man blir tvungen att bjuda på repris längre fram. .. Den som vill se Osten Engström på teaterns egen scen i Vasa, har också att passa på om det ska bli någon biljett. I februari-mars ges endast två föreställningar, båda den 7 februari, med andra ord nu på lördag. Inprickade gästspel i regionen är Korsnäs den 6 februari och Kristi nestad den 13 februari.