Österbottniska Posten (ÖP) nr. 5 1983 by Österbottniska Posten

••

OP på Sri Lanka! Se mittuppslaget!

®[iJ

Q)E}i](](JOQ)1]1][J()OO

Q)[J(j(!)r2lQOO~(j

Pä,mbUd,

Ande" L"b"ka

Acceptera verkligheten!

Senaste vecka presenterade ÖP A & M:s planer på en ny tonårs drive. Målsättningarna med den är att de unga skall lära sig dansa - "hålla-handen-dans" - och att man den vägen skall locka ungdomen tillbaka till dansplatserna. Lika viktigt är att A & M med det här hoppas på att ton årsverksamheten-tonårsdansen skall komma igen. En önskad bieffekt är dess utom att ungdomarna skall få upp ögonen för de österbottnis ka dansbanden. Därigenom finns en naturlig anknytning till det österbottnis ka temaåret 1983. Rent känslomässigt verkar A & M:s uppläggning helt OK. Men efter att ha varit på dansen i Petalax häromsistens inställer sig ett eller flera stora fråge tecken. det här den musik de unga vill ha? Räcker det med öster bottnisk dansmusik? Har inte J ock,e trots allt gett ett svar på det? En kampanj med fantas tisk uppslutning! Kanske med

..\!

en något fel uppläggning men i alla fall ... Dansar inte dagens unga re dan? Inte "hålla-handen-dans" utan "väskhoppardans!" Dagens unga "är uppväxta med rock- och discomusik. Den inbjuder sällan tiD "hålla-han den-dans". Men, det är den musik de tycker om att röra sig efter på dansgolvet. Det här är något som de danskunniga inte kunnat accep tera. Därför kallas de också nedlåtande för "väskhoppa re". Rock- och discomusik är en del av de ungas liv. Då är den också en naturlig del av lör dagsdansen. Och samhällsut vecklingen har lett tiD kvalitets krav - man jämför med ljudet i hemmastereon. Därav "disco maskinernas' 'popularitet. Samtidigt vill de ha omväx ling. Det är inte tillräckligt med "död" musik. Det behövs en kombination. Det behövs alltså också levande dansmusik. När man ser på programut budet hos de ~ansplatser som

går bra så lägger man märke till att de har ett brett program: ös terbottnisk dansmusik plus dis co och/eller showframträdan den. Det är inte hela hemligheten till att det går bra för dem - i så fall skuUe många klara sig men det är en stor del av den. Det finns andra både förklarli ga och mera oförklarliga orsa ker. Enda felet med A & M:s pla nerade tonårsdrive tror jag är att den bygger på iden att öster bottnisk dansmusik skall kunna konkurrera ut disco- och rock musiken. Det går inte. Acceptera i stäl let att de går hand i hand. Att den ena inte utesluter den and ra. Visst sades det på A & M:s styrelsemöte att det är viktigt att det hela tiden händer något . Men, det skuUe inte få vara nå got som direkt konkurrerade med den traditioneUa dansmu siken. Driven är viktig och upplägg ningen behöver ingalunda änd-

ras. Däremot attityderna. Det är bra att de unga lär sig de traditionella danserna. För, vem vet vad morgondagen bär i sitt sköte!? Det är viktigt att tonårsverk samheten blommar upp igen. Det här är ett bra sätt att få i- " gång den men samtidigt bör man inse att det inte är hela trollformeln för att göra dansen populärare. Att det i dag är rock- och dis comusik som dominerar spolie rar på intet vis ett österbott niskt temaår. Vi har fått bra österbottniska show band och i bakgrunden skymtar hur många som helst - nästan i varje fall - som vill nå ut till publiken. Dansbanden behövs fortfa rande. Därom behöver vi inte tvivla. Det vi saknar är "disco maskinerna" - nu är importen förståelig (det här är en ko vändning men tyvärr tror jag att de just nu är-tidens melodi) - men det tomrummet kan in te vara omöjligt att fylla med österbottniskt!

L,d,~kcib,,,, Stig Bjö,ka,

ASI.KTS

TORG IE T

Skall också kvinnan kunna behålla sitt släktnamn efter gif termål?

Boy Wistbacka, annonsför säljare, Terjärv - Min åsikt är den att det är det gifta parets sak att bedöma. Kan de inte komma överens om nam net kan de tänka en gång till över giftermålet.

••

Revysucce i Ovennark

Stopp i lagens namn! är bedömningen på årets Över markrevy , som ger prov på mycket fin underhåll ning. Vid premiärföreställningen senaste lördag gjorde man succe inför en talrik publik. ,= ..:",.

Årets revy vinner en hel del på att man på nytt har lyckats engagera s.k. mogna ungdo mar, som deltog i revyspelandet redan på sextiotalet. Med finns som vanligt förstås också de " "g amla" pålitliga teateraktö rerna, som t.ex. Margit Vahls berg, Birgit Granskog, Marga retha Fållbäck, Kenneth Rönn lund, Matts-Erik Fållbäck osv. Nykomlingarnas spelglädje kan man inte ta miste på, trots att det vid premiären märktes en viss nervositet. Redan från första numret kom man hurtigt igång, och se dan följde i rask takt sketcher och sånger varvade med pigga danser. Inom föreningen tycks det finnas många fina sångare, speciellt manliga, som med mäktiga röster till orkesterns taktfasta toner höjde stämnin gen redan i början . I sängen "Knall och kras i Ståbacksko jin" gör Kaj Ragvals, Johnny Ehrs och Stefan Sjöbacka ett fint framförande.

• Från vänster: Matts-Erik Fål/bäck, Kaj Ragvals, Leif Eriksson, Kristina Rojhök i numret "Invigningen. "

De olika numren har man på ett finurligt sätt lyckats binda samman, mycket tack vare de tre poliserna Mikael Brommeis, Leif Erikson och Peter Räfs

Lisbeth Sax berg, ungdoms sekreterare, Närpes

bäck. Miljövården, skogsbru ket, djurskyddet, brandkå ren, polisen, alkoholpolitiken och åldringsvården är några av de ~eman, som man behandlar. Med finns som vanligt politiken samt Folkline. Folkline börjar kanske bli lite uttjatat, men i det numret går det verkligen li vat till. De två sista numren "Kalle Bresjnev" och "Än liten Friedsblom " som nästan sam mansmälter till ett nummer loc kar till slut fram de riktigt stora skrattsalvorna, mycket tack va re Kenneth Rönniund, samti digt som de manar publiken till eftertanke. Årets revy är resultat av mån ga textförfattares arbeten. Re gissör är Bjarne Smeds. Man har övat flera gånger i veckan sedan julhelgen. En revy kräver mycket arbete, inte minst bak om kulisserna, men den är en fin ungdomsaktivitet, som hål ler samman ungdomen i Över mark. Premiärföreställningen var helt slutsåld . Två föreställnin gar till är planerade. Dessutom har man tänkt sig ett gästspel till Närpes centrum .

Mikael Lövdahl

- Jag tycker att namnlagen skall träda i kraft för den ger valfrihet. Kvinnorna skall få behålla sitt namn. Det hänger ihop med ens identitet. Som barn har jag blivit tilldelat ett namn och det måste jag få behålla om jag vill! Jag vet inte vad motståndarna är rädda för. ..

Jan Jacobson, Vasa

studerande,

- Nog tycker jag väl det, men frågan om barnets namn gör mig skeptisk.

ll" Brita Svedlund-Hästö, ung domssekreterare, Kronoby - Ja, givetvis! En självklar rät tighet att man skall få behålla det efternamn man har när man föds livet ut. Varför byta identitet för att man gifter sig?

3 -------~----~--------------------------------"--"""

.................................................................................................

•• ••

•

••• •• ••• ••

• ••

•

•• •

SOLF

fialandssvenska låtar med absolut toppkänning. Enligt vad det .-_........as' från rösträknarna i Solf så är det malaxungdomama r.uit i farten och det tyder ju också B G Laxells uppdykande på ... ? osedvanligt många låtar som hängde med från förra vecmppIista. Förutom Laxell endast en riktig nykomling. "Our • $OlD engelska Madness fått en stor internationella hit med. ~laiden har hälsat på då och då tidigare och också Culture med Boy George i spetsen har ryrrits med någon gång. Det bär veckoslutet röstas ingen ny lista fram för nästa vecka tar " igen en titt på den österbottniska skiv- och kasettförsäljningen.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

•• AC/DC ( 3) TNT il VIKTOR HURMIO il ( 9) Heavy •• BGLAXELL (-) Vodka juice blues VIKTOR HURMIO •• (lO) Minä jagrannkissona SURVIVOR ( 1) Eye of the Tiger ••• MIGHTYBAND ( 4) Var ska vi sova i natt •• IRON MAIDEN (-) The Number of the Beast • :• (-) Do You "Really Want to Hurt Me CULTURE CLUB DIONNE WARWICK: ( 8) Heartbreaker MADNESS : (-) Our House

•• •• • .................................................................................................

"Problemet med fin rock ligger inte i i kreatil'iteten. Det _:nJ:apande i musken på ...._ _::i' ••• Vad texterna beträff ,on över från det klas ~a-smärta" till något i "kriget kommer i ". "Man försöker skriva mker och gör viktigå l'rnlI tramset ".

••

ROCKENS '·RANDER rock". Arbetsgruppen kunde inI!: göra låtarna mera kreativa än de var, och att låta 4-5 band breda ul sig her hade knappasl hjälpl upp saken. Precis som T. & S. tror också jag aU finlandssvensk rock allt forlfarande måste utarbetas, och inle minst: inarbetas. Den blir inle "färdig" över en natt, men med tanke på myckel av det som spelas in i Svensk·Finland i dag är del motiverat att ocksa rockarna får sin chans. I det sammanhanget måste man också ibland fa möjligheler att p~öva och treva sig fram. Vad sållglexterna beträffar så är väl "kriget kommer i morgon" ändå bättre än "hjärla-smärta"? Unga världen över känner ångest inför framtiden, och då skulle d.et väl vara onaturligt att inle sjunga om del så bra de Ikan . Låt vara att lexlerna inte ger den slutliga lös ningsmodellen, men redan det att folk lar upp dehär ämnena är kon struktivt. Skulle andra musikgenrer i Svensk-Finland följa med sin lid lika bra vore myckel vunnel i arbe lel för en bättre framtid. F.ö. be fann sig Jordnäras lexlom stress, pengar och karriär i "Hels" på "KusIrock" inle så långt ifrån "kriget kommer i morgon". T. & S.: '''För att lyckas borde en orkester körafram sin egen sak och riskera att köra huvudet i väggen /00 gånger men sedan kanske lyc kas den /O/:a ~ången".

Berlel: Jag -håller helt med er. Rockarna är ofta större mähän än de skulle behöva vara . De står inte pi sig, deltar inle i debatten, men flummar ofta för myckel. De fin ner sig alltför lätt i all bli undan skuffade, och begrepp som profil, image, sound och marknadsföring b~r de sig inle om. Det handlar för del mesla om all " någon" skall upp läcka dem. En egen linje är Å och O. Förul· sällningarna för den är kunskap om all slags musik, om slora värl· dens rockslrömningar, om sin egen lid och sig själv, om del personliga i

det alJmänmänskliga, och Ivärtom. Trots en egen linje kan man miss . lyckas, men ulan egen linje kom mer man garanleral inle långt. Musik med en hållbar egen linje kan siA också på annat håll, och den kan kännas igen som finl.sv. rock otan att det behöver förklaras. T. & S.: "Det verkar som om FSU skulle ha monopol på den finl.sv. musiken, och de är knap· past rätt folk att sköta om det. Det är för många poliIiker och för få musiker, man pratar så mycket men gör så lite. " Bertel: FSU kan och vill inle ha monopol på något, men kan ulgöra en hyfsad kanal' bland andra. Skul· le finl.sv. rock bättre ha beljänats av all "KusIrock" inle hade kom mit ul? Visserligen är FSU opro porlionerligl herrdomineral, och har länge varil borla med vinden vi savi rocken, men har nu överlålit musiken åt folk som vill vara med och utforma den. Jag ville vara med , och FSU gläder sig över va· renda en som ställer sina krafler liII förfogande! Del här avfärdar i princip också beskyllningarna om all musiken "politiseras", om där med inle menas musikpolilik. Och musikpolitik är sannerligen av nö den om rocken ska kunna skapa sig den plals den är värd under den finl.sv. solen! (F.ö. kan nagon knallPllsl beskylla mig I.ex. för att vara partipoliliker). Att T. & S. ansag FSU ha mono pol pa musiken lyder pa att del som ulrättats alminslone märks. Andra "ordnare" i samman, hangel är välkomna att la över, men varför inle samarbela för ell gemensamt mål? Trols all jag anser organisalioner o. dyl. vara sly va och konstlade, och inle har myckel liII övers för hierarki med ordför· ande, viceordf. och hela fade rullan, kommer man inle ifran all man i dagens samhälle ofta bäsl driver sin sak på så säll. Ulan jämförelser i övrigl lycker. jag all ocksIi vi inom rockseklorn borde kunna få slorsamlingar liII Sland, Iyp spelmansslämmor. I del här sammanhangel är SÖU-rock pa

god väg. Idealet vore förs las all ell "rockens spelmansförbund " slod bakom del hela. Varför har del då inle blivit av? Ibland har man en känsla av all också rockarna är bällre pa all prala än all fa saker och ting liII slånd. T. & S.: "/ Molpe var det alltför många band med så det blev en massa stress och onödig konkurr· ens". Berlel: Konkurrens och "mali- lagande av varandra är väl yllersl nödvändiglom vi ska kunna ul· veckla finl.sv. rock? Spellillfällen bör finnas, och bredden bör kunna visas up,p, men vissl är del bällre all sprida ul del hela under Iva da gar som fallel blir i sommar. T. & S.: "Om man haft en dålig keikka läser man hellre en negativ kritik om den är saklig än att allt vara bra. .. Berlel: Så ska del låla, delhär är en viklig poinl i diskussionen om rockens ulveckling pa lAng sikl. T. & S.: "Det borde vara mera aggressivt. mera 'adrenalin!"

Hertel ... och mera uppkäflig hel, för all inle si!ga Slake! Fin· landssvensk rock och rockpublik i dag är för snäll och slädad för all höras så värsl långl. Del beror knappasl pa all "finlands svenskarna ulgör niedelklass och uppal" , som Kiki Flythslröm unge fär ullryckle sig i "Bang" ulan när· masl pa halvhjärtade salsningar och sviklande mod. Handen pa hjärtal finlandssvenska rockare, hur manga av er har Iillräckligl "med glöd i byxorna? T. & S.: "Den finl.sv. musiken kan inte få något starkt fotfäste när inga musiker engagerar sig i debat ten. Kanske det beror på att få mu siker tror på finl.sv . rock ". Berlel: Myckel handlar i grund och bollen om all ändra allityden liII sin egen rock- både bland musi· kerna och publiken. Tyvärr tycks många i dag själva dras med de slörsIa fördomarna mol sig själva. LÅT ROCKEN HÖRAS, VET JA.

Rock-Berra Lindell

PURMO

EXOM

DET BÄSTA ÖSTERBOTTEN HAR ATT BJUDA PÄ JUST NU - FAVORITERNA

JÄTTEHAPPENING på LÖRDAG 5. 2. kl. 20.00 UMEAs STOLTHET, KILLEN SOM FAR DET ATT SVÄNGA VART HAN ÄN KOMMER. NU ÄR HAN HÄR MED MASSOR AV TOKIG· HETER. ÖVERRASK· NINGAR, TÄVLINGAR SAMT DET NI ALDRIG SETT FÖRUTBALLONGDANSEN

15 års åldersgräns

Funkt.gr.6 B.IIj.gr. 7 o. 8

Nvkarleby GAMMALDANS med LEO HERBRTS lördagen 5.

LÖRD. OS. 02 klo. 20.00

2.~20.00-01.00. Herrarnas afton.

EXOTJU6

BUSSAR: Oravais Trafik från Vasa via Vörå 19.00. Haldins från Jakobstad via Nykarleby 19.00. Österö 19.00.

Åldersgräns 15 år Var beredd visa upp ID-kort

SÖV-rock har' ÖP tigit om. Nu kan vi avslöja att sommarens SÖU-rock blir en tvådagarstillställning den 30.-31. 7. Hur den kommer att läggas upp ,är inte klart men som i somras blir det inte. Eventuellt handlar det om ett samarbete metJ Aminne och något hett band. Själva SÖU-rock går naturligtvis i Molpe.

VÄLKOMMEN! Och ät gott i trivsam miljö LUNCHPAKET: (11.00-14.00)

sallad, valfri pizza + kaffe

14 olika

PIZZOR

endast

NÄRPES • NÄRPIO

TEL 962-43140 PUH.

DANS

lärd. 5.2. kl. 20.00

Beställ

Nya .. , OP.

MATTI VÄLI'MÄKI BAND

IHÄLLER HUMÖRET I TOPP , Aldersgr, 15 år

Funkt.gr. 2-82 Arr.: Pörtom UF

_ _ _ _ o

_ _ _ _ _

Hänt sen sist .. och en titt framåt

• _ _

_ _

____ _

__ •

D:.a Ungdomsringens PIDRO 82-83

....

L hnlo I

J. 4-

5.. 6. ~_

Lanao Upprors YI PIInIo III f I

rw- II

Inkommande helg den 5-6 feb ruari blir det fortsättning på kur sen "Dräkter till en föreställning" på Wasa Teater.

SLUTSTÄLLNING Matcher

Poängskillnad

9 9 9 9 9 9 9 9 9 9

49-28 46-35 38-43 47-34 40-37 40-37 37-40 38-43 37-44 17-48

Poäng 7 7

6 5 5 4 4 4 3

Psst. ..

Arsmöte i Västerhankmo ' -istntIankmo uf höll senaste sin årsmöte i uf-Iokalen .ed 21 deltagare. Ur verksam

ItåsberätteJsen framkom all det

p.p.a im ~'arit framgingsrikt siviI ekonomiskt som verksam ~. Som en följd bär av beslöt årsmötet all som sista eMpp i renoveringsarbetet in__-WC i de utrymmen

som finns reserverade för ända måJet i nybyggnaden.

Ordförande Styrelsen: Mårten Lövdahl. Medlemmar: Folke Söderberg, Kerstin Hed - ström, Anders Näsman, Jan Bergfors, Margaretha Widd och Bertel Sand. Suppleanter: Tbea Kvist och John Enholm.

------------------

I I I I I I

Pi gnutd av ständigt ökande arbetsuppgifter på : JalHstads Tryckeri måste på ÖP få in era dans- I senast på fredag veckan före annonsen I .. i ÖP! J i =. . in era annonser till Clas Holm på SÖV I .l1li11 vecka. före ÖP .... i tryck så avlöper I ....itellllet. I·

- .'

,-,-"",'>r"'C~ "'~.~"'---' ", '''

Kursledare är Greta Torsdottir från teatern. Tid: kl. 10.00-16.00 - båda dagarna. Anmälan görs till SÖU:s kans li, tel. 961-113572. Kursavgiften är HJO mk. Matkostnader betalas av kursdeltagarna själva . "Gamla" och nya deltagare välkomna!

'r::::::;::::=====::::===::::::=======-.

T.f. teatersekreterare på SÖU kommer Mona Kloblock från l Replot att vara under våren. Mona börjar den tredje februa ri och kommer all jobba halv tid. Troligtvis är hon anträffbar på SÖU-kansliet tisdagar och onsdagar. Lördagen den 12 februari ordnar SÖU ett förtroende mannaseminarium för uf-funk tionärerna på Waskia. Det tre delade programmet består av föreläsningar om - förtroendemannens ställning i en organisation. _ - o~anisationskunskap och - SOU i morgon Dessutom blir det troligen grupparbeten. Vilka som kom mer all föreläsa är ännu i det här skedet oklart. Förtroendemannaseminariet inJeds kl. 12.00 på lördagen och SÖU viIJ gärna all en förhands anmälan inrings till kansliet. Det traditionella midvinter tinget närmar sig. Den 19 feb ruari samlas midvintertingsdel tagarna sin vana. trogen på Norrvalla iVörå. Temat för årets midvinter ting är uf-rörelseRs informa oo.smedia och kommer då att kretsa kriRl video odI När-TV •

Denna gång kommer kursen att till stor del handla om tillskär ning och mönster. Programmet för kursen upptar bl.a. hur man ändrar ett mönster, förminsk ning-förstora, figursömnad m .m. Nämnas kan att vi kommer att gå igenom närmare hur man syr kvinnodräkter för modern tid. Det blir en kurs som mest ·i nne håller praktiskt arbete, att rita och sy.

a a

J'ralll&idellS ' ..'4'H'IIII1ltå4'......h

R.e4 HcIn.

Fia

Det börjar bli dags för årets frågetävling inom SÖU. Det hela kom.' mer aU starta enligt tidigare modell med ringkval i de samtliga åUa ungdomsringarna. Ringsegrama kommer sedan aU .!Dötas i en ös terbottnisk final, som arrangeras i samband med SOU:s vårmöte. Segrarna kommer därefter aU gå vidare till en FSU-final där fyra lag ell från varje landskapsförbund inom FSU kommer att mötas. Senaste års FSU-final sändes som kanske någon kommer ihåg i TV i programmet "Söndagsöppet" och vi får väl hoppas på att det blir en fortsättning i år. Wasa uf Skatila som representerade SÖU vid fjolårets final tog hem en tredjeplats medan segern gick till Åboiands Ungdomsförbund genom Dragsfjärds uf:s lag. Årets frågetävling kommer hä« hög grad aU påminna om fjol årets frågetävling, vissa smärre ändringar har dock genomförts. Vid ett ringkvla kan en medlemsförening ställa opp med fritt antal lag. Laget bör bestå av både flickor och pojkar (1 + 2) sammanJagt 3 personer vars sammanlagda ålder dock inte överstiger 57 år, en skild lagmedlem får vara högst 21 år (1962 eller senare födda). Frå getävlingen kommer som sagt att starta med ringkval, som arrange ras enligt nedanstående tidtabell: Torsd. 10.2. VI-ringen ............................................. Bergö uf:s lokal

Torsc!. 17.2. IlI-rlngen..........................................Pensala uf:s lokal

Tisd. 22.2. IV-ringen................;.................Hellnäsnejdens uf:s lokal

Tisd. 1.3. l-ringen...... .........................................Karleby uf:s lokal

Tors,!. 10.3. VIII-ringen............................Braheg'rden I Krislineslad

Tors," 17.3. Vll-ringen.....................................yuermark uf:s lokal Torsd. 24. J. II-rinlen ................................................... Esset'r.n 0.•. JO.l. V~........................ ~ .................. Kar"" .f:s _~ Lent. 16. .r. 8ÖU-f!nL .................:.,...·N)\: ..::.._ ...... :....tI~ tlllCen 191,1 JSU..rw.;............, .•.. ,.; ......, ........:.; ...................... el!4ar

ek""

~~--

;;! !

I 8EP"IDIBER fÖRNYADES ÖP . TlLL UT OCH INNElIALL. ÖP HAR NU REGEL IIIfTERVdUI!R MED fOLK I fARTEN, • • D1li WORTRÄn, EN BARNSIDA, ÖSTER " I INiSKA TECKNADE SERIER, ASIKTS TOPPUSTA, MOTOR OCH TEKNIKNYTI ~ __ MUSIKEN, KULTUREN OCH NÖJESLIVET UKA fRAMTRÄDANDE SOM TIDIGARE.

Beställ nu! CKA IN KUPONGEN INTILL ..~_BT s A FAR D U ÖP REDAN STA VECKA. VI S KICKAR INB ETALNINGSKORT

ABE.

JAG BESTÄLLER ÖP fÖR 1/2

AR o 40 NK

l AR o 60 NK Skandinavien 1/2 AH O 50 NK l AH D 70 NK Namn: ••• ____ •. - - - .• - • - • - - •.•. Adress:. _••. __ . ______ . - • - _... - - -

ÖP PB27 68601 JAKOBSTAD

Be t. n a m n och a d ress .... .... .. ... , .... ...... ..

Svaraföraändea.e 16/72 dakobatad

Från vänster Caro/us Rehn, Ben Mar/ene, Gigi Sannho/m, Kapa Nieminen och Samppe Nem/ander. (Foto: Erik Uddström)

- Vem är ni och vad gör ni? - Gigi Sannholm, 22 år gammal, dagtid sköter jag barn (då när jag hinner). Mitt instru ment är min röst. Carolus Rehn, jag spelar key boards och är traktorchaufför så där annars. Dessutom bru kar jag ha hand om servicen på orkesterbussen, den har inte klappat ihop på ett tag. På job bet är de rätt vana med att folk far och spejar och behöver le digt genom att Janne från Paul Oxley jobbar på samma firma. Kapa Nieminen heter jag, 22 år gammal, mina stora intressen är Jimi Hendrix, Marshall gitarr förstärkare och söta flickor. My name is Ben Marlene, jag är heltidsmusiker och deltids dj. Jag har hållit i trumpinnarna sen jag var 16 år gammal, med två års paus. Jag komponerar och gör texterna till våra låtar. Samppe Nemiander, jag spelar och är egentligen heltidsmusi ker , spelat bas har jag gjort i ett år. ~ Hur började ni spela tillsam mans? - Egentligen började allt så att vi brukade hänga på ungdoms gården i Ekenäs, det är där de Ekenäsiska banden övar. En gång i januari blev vi erbjudna att ställa upp för en spelning, då hade vi spelat ihop en vecka eller två. Vi tog chansen och spelade inför publik för första

gången tillsammans. Det var den 13. l. 1982. Strax efter det satt vi igång och banda en de mo. Skivbolaget (CBS) tog emot oss med öppna armar och redan i januari bandade vi vår första singel TV Kid/Burning for you. Singeln fick , ett bra mottagande. Första april for-vi till Kokkola för att banda in vår debut LP "Painted Faces" , vil ket tog ett par veckor. - Ben Marlene, hur kommer dina bitar till? - Inte kommer de till på nå got speciellt sätt . Jag klinkar på pianot eller knäpper på gitarren något komp och så sjunger jag en melodistump. Texterna kommer ibland till sA att jag blir förbannad på något och måste sätta ner det till pappers. Efter att sången är något klar går jag till Gigi med den och lär henne melodin och texten. Till sammans med bande't arrange rar vi låten. Men det är egentli gen först efter att vi har varit i studion som vi ger den en sista finputsning. - Er första singel TV Kid/Bur ning for you, hur kom den till? - TV Kid kom till så att min syster hade en kompis som hade en liten dotter. Föräldrarna brukade lämna flickan ensam om kvällarna, det enda sällska pet hon hade var familjens tele vision. Det här blev jag förban nad över och i min ilska skrev jag TV Kid .

- Sound of the city och and ra låtarna på Painted Faces kom till i snabb takt efter att jag hade varit och rOl:ldat på Paul Oxley turnen. Jag fick mycket inspirationer under tur nen. Det var en mycket tung och hektisk tid. - Er julsingei Mr Xmas har en räll sorglig text. Varför? - Låten kom till på hotellrum met i 'Kokkola. Personligen tycker jag illa om julen, det är klart att det är trevligt att få jul klappar men det finns många som inte får något, kanske inte ens mat för dagen. Julens kom mersialism är hemsk. I stället för att köpa klappar brukar jag sätta pengarna på Unicef eller motsvarande. Mr Xmas är en julsång om den tredje världen. - Ben, ditt inslag på Kust rocken heter "Djupt ner i Träs ket". Kritikerna har klagat på att du låter rikssvensk när du sjunger. - Den låten gjorde jag för sju år sedan, texten handlar om knarkarnas svårigheter. Per sonligen är jag emot alla dro ger. Det att jag låter rikssvensk har att göra med att jag har bott i Sverige och på Åland. - Det ryktas om all ni blev er bjudna all spela in en LP på svenska. Stämmer det? - Det stämmer nog, svenskan är ett populärt sångs pr åk på

grund av Freestyle, Ledin och andra band. Men vi tyckte att det ändå skulle vara säkrare att sjunga på engelska för ett nytt band. Vi tycker dessutom att rockens språk är engelskan. Att uttrycka något på engelska är lättare för det finns korta och bra-uttryck, svenskan igen krä ver längre förklaringar för enk la saker. Ulf LundelI har för ståss bra texter men han är poet. - Hur kom namnet French Kiss till? - Namnet bara kom till, någon speciell symbolisk bakgrund har det inte, "det är bara ett namn, det finns en film som he ter French Kiss. - Har ni haft många spelning ar? - På våren hade vi bara några få fÖ,r att Ben och Sampe var på Paul Oxley tumen. På somma ren koncentrerade vi oss på fes tivaler. Den största publiken hade vi på Sundance Summer Festival då 8 500 personer hör de och såg oss. På hösten var vi tillsammans med Classix Nou veaux på deras tume. Sen har det varit mest dansplatser på finskt håll . På sju månader ha de vi 40 spelningar. Vi kommer att på våren jobba med NSU:s Nylandia Rock tume och det kan vara att vi kommer att sy nas en hel del i Österbotten när

SÖU:s artist- och musikerför medling börjar förmedla oss. - Ni har en stor ljus- och ljud anläggning, har ni en stor tek nisk personal för att få allt ocb klappa? - Vi har tre roadies, Pelle som är en alltiaUo, Sigge kör bussen och sköter om ljusmixningen . Oss i har hand om mixningen, han har en mikroprocessor i sitt mixerbord. 'Han skötte förr om Paul Oxley's mixning . - Vad har ni för åsikt om pub

liken på dansplatserna?

- En sak som vi tycker är litet

överdriven är det att det påstås

att folk är nuförtiden fullare

och bråkigare än förut. Vi har

inte märkt mycket av det. De

värsta bråkmakarna håller sig lugnare genom att vi har en

kvinnlig sångsolist, det brukar

nästan alltid finnas ett gäng

som kommer till dansplatsen

bara för att bråka med bandet

men de har hållit sig lugna än så

länge.

- Hur ser er framtid ut?

- Vi skall komma ut med en ny

LP så småningom, vi siktar

hårt på den svenska marknader.

och vi tänker försöka spela på

så många ställen som möjligt.

Men vi vet mer om framtiden

senare.

Wille Wilenius

- Har du inte varit hemma? skynda mig hur mycket som - Ja. helst. - Men nu är du frisk? Jag för - Ett år sen nu, precis. Visste Hade jag varit Rita Karin skul du inte det? sökte skratta. Men Selia håller vänstra han le jag satt igång och gråta . Jag - Du förståndets Benjamin. ' skulle i , varje fall visa att jag den om en av sina blåsvarta flä Saliven sipprar i små droppar kämpade med gråten. För det var tor, hon står och väntar på att genom munnen. Och hon lösgör ju inte precis multiplikationstab ögonen skall hinna ifatt mina min hand från flätan och torkar ellen jag läste upp. Och jag tänk ord. Som två eldslågor i en mörk sig, stoppar sen tillbaka den, sak te minsann inte säga att jag älska natt är de, nästan färdiga att ta och försiktigt, och sluter mi'1 a de henne, så länge hon inte verk slockna. Som på studentskivan, fingrar, som är flätan en liten ade mera ledsen. fast mera nu, mycket mer. Som fågel man måste vara rädd om. - Underbart det skall bli att få en vind kOnlmer utan anledning, Het sommardag. åka, sitta i en bungalow nere vid utan nå annat att gripa tag i än de Den gröna gardinen slog vilt i ....- _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _..,

ambassadörsfamiljers snarkning ar. Gunilla i Paris, min lilla Ariad ne, höll på att få återfall av socialgrupperingsfobien, när hon hörde mig snarka och sa att hon inte kunde stå ut med sånt. - För jag har aldrig sovit i samma rum, som en som snarkar förr, sa hön. - Nyp mig över näsan då, sa jag, så slutar jag. Och nästa natt drack jag starkt svart kaffe och vakade ut henne. Sen klämde jag

till henne över näsan: Fasen va.d du snarkar, jänta, sa jag. Det är rörande att höra folk snarka Den dan började hon I~a ,pengar åt mig, så jag kunde fara I-_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _--------------~ihem, så hon hade sina fördelar • Och långt ljust hår, som skakade bavet, se solnedgången och höra svaga lågorna, och den är jäklig tägfönstret och Sverige flög bak.- över axiama. Men det är fånigt, det är som turlöSk mUsik. Det var kanske fel mot Sefia, höjer och sliter, som längts. Och jag som ·tyckt att ville slita bort dOm frAn sin Sverige var en gammal svettig st- skulle man inte så ut med folk taktik: Men hon höll armarna rWtt mig. Det var uppgjart att plats. ~ som mas. haft på sig så sGm barå8iktor, som om åsikter '- Vatd4! frågar; I,\on tiD: sist. Ubig~ att ~: till ,sist har., krympt: vere annat än eB tiJlf1Uig and hos sk.qJIe stanna i sängen. '- NerAt,.1ite Tudået, tite Pa-, ,Och är. omöjäs. " ,' ' " , ' ntngsteknik, betingad av pely. . flon såg UPP.i. taket och-jag ila ris. JobN4e på dl bygge \.tand: de huvet mot hennes bröst. W var tur att man möUe Sdia pors placering ocb gud sig för:' , ~. Men jag kommer att sakna annat, men;BU -pratar vi Gin dig i ~'pelroogr.n, förttet ar så myc" , &anne.KlIm till Gver nlsan "så stälkt. Det var l~ ~ sist, vad kel med att komma hem. I varje ' slutar jag" run Get stör. dig; hemskt my~. , du'? .', Bet tät ·så övergivet 'o cb hjälp gör flOr mig och efter al s4D: vu- ' ' ,Selia vaknade nlr tiget stanna~ . Hon sitter handen för ansik siDbig Odysse. SA Mr näradistra de ·vid ett litet gult stationshus;, löst, ~ Det ttor jag inte, du glöm... ' .;tet,.bela baBdtlataB, lDed'fingrar betl(de inte ens OW1Hlatankama; d~ var ju sommar och tågfoÖrsen na utspretade, tiOB böjer huwdet . mer·migsn8rt. "':"Födåtl '- .' , ingar act.' enkelspårig jImvIg. . ' .:...:. Aidrig Rita Karin. Aldrig åt sidan. När jag tar bort handen, - Weil, l ... jag tänker bara En , kvart. sa konduktören. Vi ser jag att vinden varit..där igen på, studentexamen. 51 länge sen happade av och ner på bet, nyan dig. Men jag måste gå nu. ' och ruskat om ordentligt ute i är det vi sågs' ... Du ... du har lagd asfalt. Det gjorde ont. Jag kröp bak ögonen. Saliv rinner mellan de vät inte varit borta hela tiden'? länges ur sängen. Jag ville inte Vi gick:. bakom stationshuset möta hennes ögon. Och därför, nästan blåsvarta läpparna och Men hon var bortblåst nu; som till gräsmattan, för jag hade inte hon torkar sig om munnen med en papperpåse hade hon singlat sett en gräsmatta på år och dag. tittade jag.· Och jag såg ·att hon arbetade med att vara stark. Att ,vänsterflätan. ut genom fönstret. Jag tryckte ar Och SeJia satte sig förströdd. Tåget satte igång med ett ryck men hårdare runt henne, och Tistelfröna' virvlade kring henneS hon förSökte verka oberörd. Så och jag föll rakt över henne. Inte märkte att hon inte var så stor huvud, några fastnade i "håret, gick jag och stod utanför dörren för att det var nödvändigt, men längre. Sen märkte jag att hon som diadem. Hela den svenskt och väntade på hennes gråt. jag kan inte vara ensam. Det är somnade. Och den kom till sist. Den kom blå och höga luften var fylld. De bara så. Jag försöker kämpa så gud hjälpt: mig. Men jag kom som ~nö, några lade. sig på Tågskenoma gjorde ont i mig mot, men så kommer ögon vågade inte gå in, eller ens öppna hennes ögonlock. En lätt vind och jag vaknade. Jag hängde blicken över en, om ni förstår, dörrn och stå där igen. Det var stöt kom dem att virvla upp igen när man inte har nånting att säga tung över Selia, tung och elakt. försent att ställt sig där och säga: och sen sjönk de en efter en ner till om. De , k,o mmer efter en i Jag älskar dig. SeJia snarkade och jag tolerer mot henne igen. Turkiet eller Paris eller på sista ade det. Det är rörande att höra Det var som före en jordstöt tågsträckan hem. Jag är förföljd. folk snarka. Man blir kompis när hundar kryper ihop och det Vi plockade ner oss på bänken, med folk om man gjort det. Men trycker i en skalle. trasslade oss ut ur varandra, men det finns de som skulle slå ihjäl Jag stod framför henne; ett par det var nog bara hon som gjorde en, om man påstod att de snark meter skilde oss. Hon sög från det precis som när man vecklar ade och sov med öppen mun. I varande på flätan. Och jag kan ju upp en inlagd sill. synnerhet såna som vet hur man inte vara ensam, så jag böjde mig I - Får jag sitta bredvid dig? knäpper en knapp och tror att ner framför henne, slog ihop - Hur har sommaren varit i Sve - Javisst. Och jag lade armen sånt är det viktigaste i hela värl händerna framför ögonen. Hon rige, Selia? frågade jag när jag om hennes hals och slöt handen den, som dömer andra efter sät kom tillbaka. slängde upp hennes väska på ba runt en av flätorna . tet att knäppa knappar. Man gagehyllan. - Har du varit sjuk igen? skulle ha inspelningar av t.ex. Forts. i nästa nr.

den

ANDRA

österbottniska Posten a tidningarnas förbund. ÖIR:Ibonnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska ...-,.."",tens ungdomsförbund dess medlemsföreningar. JaltDtIlStads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag 1983

ÖP·rådet : Leif Rex ordförande Stig-Göran Forsman, Sture Eriksson, Håkan Westermark, Lars-Erik Backman och Ulf Johansson. Chefredaktör och ansvarig utgivare Leif Sjöström tel. 967-13 555 hemtel. 967-18697 Redaktion Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68600 Jakobstad

Redaktör i Vasa S-E Glader, tel. 961-113 522 Redaktör i Sydösterbolten Stig Björkas 66100 Malax tel. 961-651 603 PRENUMERATIONSPRIS 1983

Helt år ....... ......... ... ......... 60, Halvt år ............. ....... .. .... . 40, Skandinavien .............. ...... 70, Lösnummer ....................... 2,50

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967-13 555

ANNONSPRIS I texten ...... ....... .... ... .... .. .. 3,75 Efter texten ......... .. .. ... ..... . 3,75 Bestämd plats -,20 per mm

ANNONSMOTIAGNING SÖU:s kansli Clas Holm · tel. 961-121 564 månd ., tisd. tel. 967-11 827 kvällar (hem tel) 961-222 508 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16.

, , F ÄRGA~NONSER , Minimistorlek 200 mm. Tilläggspris -,35 spmm och färg . Förenings spalten per rad 1,-. Österbottniska Posten ansvarar inte för ev . skada som tillfogas annonser som inringts eller som på grund av post försening inte införts i begärt nummer.

Sri Lanka, f.d. Ceylon, 6S 610 kvadratkilometer, drygt 13 miljoner invånare, strax sydost om In diens sydspets. Tropiskt klimat med nordost monsun under vintern och sydvästmonsun under sommaren. Temperaturskillnaden högst S grader under året, sällan över 30-32, men en hög luft fuktighet (80 procent dagtid, 90 nattetid) gör att det känns varmt. Största exportartikel te (tvåa i världsstatistiken), följt av gummi (drygt 20 pro cent av totalexporten i landet) och kokos (11 pro cent). Huvudstad Colombia, ca 800 000 invånare, en stad med stora kontraster. Historiskt intressanta platser är bl.a. Anurad hapura, Sigiriya och Polonnaruwa. Intressant djurliv i tre stora naturreservat - Wilpattu i nord väst, Vala i sydost och Gal Oya i öster. Badorter längs sydvästkusten - Bentota och Hikkaduwa - och norr om Colombo - Negombo. Blandad befolkning med singhaleser som domi nerande (ca 70 procent). 21 procent är tamiler, som invandrat från Indien, dels för ca 2000 år se dan, dels under 1800-taIet. Smågrupper bestående av muslimer, burghers (ättlingar till de portugis iska och hoUändska kolonisatörer som gifte sig med singhaleser) samt malajer. Landets urbefolk ning kaUas för vedda och lever i djungeln på öns östra sida. Endast några hundratal av dessa åter står.

Text och foto: Anders Lerbacka

Ormtjusare al' olika sorter träffar man på överallt. Så fort de får korn på en utlänning så kommer de rusande med sina ormar, van ligen som här på bilden cobror. Frågar man dem om de är giftiga så svarar de förstås ja, men de har en benägenhet att överdriva.

Sri Lanka är ett av de populär aste resmålen i Fjärran Östern, mycket beroende på öns skön het och på att den har så myc ket att erbjuda. Här finns bad stränder som knappast kan överträffas, här finns landskap som omfattar mjuka bergs kullar täckta med teodlingar så långt ögat når, risfält, djungel och enorma odlingar av kokos palm, här finns djurlivet i reser vaten med vattenbufflar, krokodiler, vilda elefanter, leo parder, en rad olika apor, o taliga fågelarter, flygande hun dar o .s .v. Här finns städer och orter med en fascinerande historia , t.ex. Anuradhapura, som vid ti den för Kristi födelse lär ha haft inemot en miljon invånare. Under tiden fram till år 1000 ut sattes den för allt mer häftiga angrepp från Indien och år 993 övergavs den som huvudstad och mer eller mindre uppsluk ades av djungeln . För knappa 200 år sedan hade den endast 1000 invånare, i dag knappa 40000. Sigiriya är en fristaende klip pa, 200 meter hög, på vilken kuna Kassapa anlade en fäst ning efter att ha mördat sin far och flytt undan sin hallvbror. Av fästningen återstår just ingenting med undantag aven trappa placerad mellan ett par

jättelika lejontassar. Intressan ta är däremot de freskomål ningar av kvinnor som finns i en grotta på vägen upp till top pen . De är ca 1500 år gamla, men fortfarande mycket välbe varade . Men sri Lanka är inte bara historia, vacker natur och djur liv. Under de stora sjöfararnas tid var ön vida känd för sina kryddor, speciellt kanel. Kring 1870 infördes emellertid te busken och kautschukträdet av engelsmännen och de utgör i dag landets ekonomiska grund val. För turisten lönar det sig alltså inte att åka till Sri Lanka bara för att ligga på beachen och lata sig . Det finn s massor av spännande rutter att göra ut nykter längs och en som jag kan rekommendera är den vi gjorde i november 1978.

Kandy Man startar i Colombo och åker till Kandy, landets tredje stad, uppe i bergen . Längs vä gen passerar man ett antal små byar, man ser folk jobba pa ris fälten och ananasordlingarna och man skall ha en nästan o sannolik otur om inte minst eti par elefanter dyker upp tillsam mans med sina skötare. Trafiken är relativt lugn mel lan byarna, men kaotisk inom

Detta är The Pettah, Colombos slumk la för bostäder. Det är skjul av rostig några stenkast därifrån finns tVJ:ho·tettea. kontraster!

'åma n~ra minu bund som valt mit som sovplats be på sig och lufsa ror 'ig Lite hur som också oxarna och

dy är Tandens en av Buddhas lJeo,'arad. Själ se, den för läckt av sju _ _Qrd::ll#lbor. Detta är taoske heligaste sig också att se en

RIIS:"iIIB a "Kandy dan -

dansare och

. . .:n.Itm,. eldslukare m.m. e framför allt den

bar.lisl:.a trädgården Peraden pIIIIdad av engelsmännen DIr fmos bl.a. ett helt OItidCcr. men det jag m lDlilllCl' ihåg är den skorCl1 par singaJespojkar pkxt"ade fram ur buskarna. Den var Slor och lurvig och pranLercu giftig,. I Kandy vill jag re~ommendml Hotel Suisse som övernauoingsställe. Det har en charm som inget ,annat. Rummen är stora, gott och väl 3,5-4 meter tiD tak, de allmänna utrymm. . . är jättelika, möblemanget till stor del av rotting och -bord, mattorna är Iite slitna. liksom väggar och !Oh' och tak. Över slngama ocb i taket • Det finns . .;,.....4.. r~ och Iika

så restaurang och bar. Det är som lyft direkt ur den engelska kolonial perioden på 1800-talet. Det har ATMOSFÄR! Från Kandy åker man först söderut , längs slingrande ser pentinvägar ner mot (eller blir det upp mot?) Nuwara Eliya . Där kan man besöka någon av öns 700 tefabriker och med eg na ögon få se hur teet blir till från det bladen plockas fr~ buskarna till det färdiga teet sorteras och förpackas. En , ganska omständig procedur som jag inte vågar mig på at; beskriva här, fem år senare. ' Mycket har nämligen fallit ur minnet, men själva upplevelsen glömmer jag inte. '

Cyklon! Sen kan man åka tillbaka sam ma väg, genom Kandy och vid are norrut till Sigiriya och Anu radhapura. När vi körde längs dessa vägar den gången för fem år sedan hade en cyklon dragit fram över ön bara en vecka tidigare. Förödelsen var stor och man hade just hunnit få vägarna framkomliga innan vi dök upp. Verkningarna av ' cyklonen kom emellertid att påverka vårt program, sålunda att vi tvinga des övernatta i Anuradhapura i stället för utanför Wilpattu som var tänkt - detta på grund av att hotellet utanför Wilpattu var mer eller mindre förstört av stormen. Således tog vi in på ett ställe som heter Nuwarawewa Rest House och det första vi kom underfund med var att elektrici teten och vattnet var borta. Det betydde att vi fick inta vår mid dag till levande ljus, en nog så säregen upplevelse med tanke på att Nuwarawewa var nästan identiskt lika ifråga om ålder

br----------,--------

som man inte ens med bästa vilja i världen kunde kal för tusentals invånare i denna sophög till stadsdel. Och ba;a ..-~ ..._1IIIIiiiI!diiirm kema och The Fort, stadens affärscentrum. Tala om

sjön, Här kan man ro omkring i småbåtar om

En av Kandys är man har lust, en oas mitt i stan. och arkitektur som Suisse. Och ute på terassen hade vi några apor som nyfikna åskådare. Det blt;v tidig sänggång, eftersom VI hade väckning kloc kan 4 nästa morgon. Avfärd till Wilpattu med jeepar och under resan dit började det ljusna. Vi skulle vara inne vid vattenhålen så tidigt som möjligt eftersom man har de största chanserna att få se djuren då - och från porten till vattenhålen är det närmare 40 kilometer!

Wilpattu Inne i Wilpattu rör man sig med bil, det är förbjudet att stiga ur annat än på speciella rast platser. En tur inne i reservatet kan ta några timmar, så när klockan börjar dra mot 10 eller Il på förmiddagen återstår inte så mycket att se. Djuren gömmer sig inne i djungeln för att skyd da sig mot den brännande so len. Från Wilpattu kan man lämpligen åka ul mOL väsl kusten och svänga söderut vid Puttaiam . Vägen går sedan ner genom Chilaw och Negombo tillbaka till Colombo . Naturen är rätt vacker med stora kokos odlingar på ena sidan och havet på den andra. Strax norr om Negombo - om jag minns rätt - finns öns stÖrsta batikfabrik och här lönar det sig att pausa, titta på tillverkningen och handla i den lilla affären som säljer produkter i lorm av . skjortor, väggbonader osv . Vår rundtur tog ca fem da gar, vi startade en tidig tisda gs morgon och var tillbaka i Co lombo på lördag eftermiddag , Hyr man bil så kan det gå lite fortare, men då bör man helst inte köra själv . Dels är det vänstertrafik i teorin men inte i praktiken och del s är trafiken inne i Colombo en mardröm . Flygplatsen Katunayake, ca 30 km nordost om Colombo vore egentligen värd en mässa för sig . Den är liten och ofta full proppad med väntande rese närer, infÖdingar och turister. Högtalarna hörs knappast alls

och några TV -skärmar såg vi inte till. Så det säkraste var att kolla med flygplats personalen när ens plan skulle starta. Nåja, säkrast och säkrast - en sa si och en annan så. Gate number l sa en och fem minuter senare kom en annan och frågade vad vi väntade på. Nej, nej, gate number three, please . När man anländer till Co lombo, d.v,s. Katunayake, så får man fylla i ett s.k. D formulär, där man uppger all valuta man medför. Det här formuläret bör man sedan hålla extra noga reda på, för det skall uppvisas vid varje valutaväxling och varje inköp som betalas med främmande valuta . Formuläret fanns kvar när jag återvände för en övernatt ning på väg till Maldiverna vin

ter 1981 . Men i övrigt hade mycket ändrats till det bättre. Pass- och tullkontrolleQ gick betydligt smidigare än förr. Några andra tips: Den som landar på Katunayake och skall vidare till Maldiverna behöver inte ställa sig i kö för att handla skattefri alkohol. Man får näm ligen inte införa dylika flaskor på Maldiverna, så den som åker dit kan lika gärna lämna allt vad sprit heter hemma. Eller stanna över natten på Sri Lanka och dricka ur flaskorna. Åker man in till stan med taxi är det alltid bäst att komma överens om priset på förhand. För ett par år sedan var gängse

Forst. på sid 11

Tiggeriet. är Sri Lankas gissel. Denhär fliCkan stölle vi ihop med i Perademya, den vackra botaniska trädgården utan/ör Kand)'.

...

r~~ . . 0'\ -:

.',

- Har 'man bra skidor sA är bumöret opp. Roligt. Om man ränner upp nAgon konkurrent i en bac ke.• .! - Om det "an sIiIs.. odI jävlas tar det emot. Od. det är tiItlgt au skida med ·sAftas ~kidor. ortlea.vlev~1ImIS av _ alV pAlägskalvaru iD odl· 4eR ö~ttuisb slådspoftell, J[e. . . . " . . . . t Nl.tpes Hk""" SAl koBuPetltar . .

1C.

d.,. '.""1.

.' . '

det

. Det f/ksta jag lägger. mll:rk-e tiD' .' kan' [nmas en: fI1lnJtjd f-6r- :" , 'Där jaS kOlDllleE iD- ~ hos .den, men att · egna' trfa ~th KUUttlnen i, ~ är, ' . ~nketer inte är n-ågot att ' tala

cmras

eR ' b<*4tyUa som ' fonnligc;n . . ~ ännu. _. . dignat. av ståtliga- _akr. :Den- : ~ . - klte har lilan tid: börja' naturliga' frågan om det är hans · . ;nied nyckelb en tävling. Det

.' -'.

att

prissamling · besvar~ ~enneth . ar alltför brått -för deU ' . Rekande; det är fadl;Ouhanis. · , - Skidorna; >1iltmäter .Keen'eth Kenneth har sina ~. priser i stot betydelSe. Själv slti.d ar ban ·sitt rum , men av Mgon' anled- . m:ed-FisherotA KBeissl. _ niug blir det iugM' ~ti på dem. . - Det belier mycket på skf f?öml.odtigen får Kenneth aHtdaR! Det är stOf skillnad. lag håNa till i skidspår~t några år skidar på dom som ga'r bäst. . .till iRRaD han hinBer ikapp. . . Provar på tävlingsplatsen; val Det kanske allra ' ståtligaste lar flera . . priset i samlingen är USA-cup Plog~kiv8rna vandringspriset. Familjen Kuuttinen har de åtta senaste inteckningarna. Juhani har sju och i fjol lyckades Kenneth Den varma och snöfattiga vin hemföra sin första inteckning. tern har nedkallat mången skid . Det var också °i fjöl som Ken=- "löpares ve Och Töroanfielse- i år: neth för första gången lyckades Så foit det kommit litet snö så slå farsgubben i skidspåret. har vädergubben lyckats fram kalla ' regn. Kusttrakterna har Då har han ändå stått på ski varit värst drabbade och i Syd dorna sedan han kunde gå österbotten har man inte haft nästan. anledning att dra på smilban den så värst ofta. Förra torsdagen när jag träf fade Kenneth var en typisk vin terdag anno 1983. På morgon Det är klart att fadern varit den kröken kom det en aning snö största inspirationskällan för men det tog inte länge innan det Kenneths skidintresse. Han är som kom ner var vått. .. Och i också ett stort moraliskt stöd . Närpes tittade plogskivorna be - Det ger en säkrare känsla kymrat fram . att ha honom som egen va.11are. - Det har varit jäkligt! Man Jag behöver inte vara nervös ' slipper inte och träna, måste sö när han är med, säger Kenneth ka snö. Men det har gått bra som menar att vallningen har hittills ändå. stor betydelse. . Före jul försökte Kenneth in - Farsan vallar på tävlingar te ens söka snö i hemsoporna : na. Här hemma provar jag själv Då kutade han runt på vägarna, och ibland lyckas det bra. Men, endera springande eller på rull det är säkrare när farsan vallar! skidorna. - Har man bra skidor så är Nu senare har han sökt snö. humöret opp. Var som mer - I går när det var litet kalla krafter. Roligt. Om man ränner re var det bra spår - som järn upp någon konkurrent i en bac vägen! I dag är det för blött. ke . Om det bara slifsar och jäv Det är svårt att hålla spåren i las tar det emot. Och det är skick när det är så här. tungt att skida med sådana ski Ett tvåveckors träningsläger i dor. Lappland blev det i december . Pendelvallningen har man Den första veckan var man i provat på och Kenneth tror att

• tittar fram

• Behöver inte

vara nervös

Kenneth Kuuttmen. I söndags segrade han i kl(lssen .under 18 dr (lO k'm ) när- IF Femman arrangerade en nationell skidtävling.

Kiilopää och den andra i Hos ,sa. Skidförbundet, FSS alltså, stod bakom den första veckan och IF Kraft den andra. Om man jobbar som Ken neth betyder det tjänstledigt. - Det kostar. Går på för lust. Men man måste försöka!

• Siktade högt Snöfattigt eller inte. Säsongen har börjat bra för Kenneth. I Larsmo tog han hem sitt första DM-tecken. Var det en över raskning? - Litet nog .. . jag siktade högt - bland de tre bästa men . .. Hittills är det faktiskt bästa vintern för hans vidkom mande. Dan Eriksson från grann föreningen Tjöck IK bru kar vara en hård nöt - för hård - för Kenneth i skidspå ret. I år är ställningen tillsvidare 2-1 till Kenneths fördel. För lusten var dessutom snöplig I sekund! Målsättningen i år är att han skall klara sig så bra som möj ligt i FM. I fjol deltog han inte

alls i finska mästerskapen. För två år sedan blev placeringen något över 80:e och det tänker han bättra på. Den 19 februari får vi se om han lyckas. Två dagar tidigare går FSSM och där har Kenneth en tredje placering - "en verklig över raskning" - att försvara eller bättra på. Överraskad av den anledningen att han i fjol hade något av ett mellanår. Dess utom var han första året i klas sen under 18 år. - Det syns genast om man är litet yngre. Om man är första året i en klass, t.ex . u. 16 eller 18 år. Någon koll på hur han ligger i förhållande till sina arga konkurrenter säger sig Kenneth inte ha. ÖID-åkarna har han naturligtvis mött och förutom Dan Eriksson så räknar han med att Jörgen Salo och Fal ken-pojkarna blir svårslagna under vinterns kommande täv lingar. Men inför FSSM och .FM vet han ingenting om grab barna söderifrån respektive de finska kämparna: - Kanske lika bra det!?

Kenneth är relativt förtegen om hur han tränar. Fyra till fem kvällspass i veckan blir det av slöjar han trots allt. Samt att han inte har något träningspro gram.

• Kroppen äringen maskin - Jag jämför med hur jag gjort tidigare och diskuterar med farsan. Det viktigaste är att man gör det grundligt. Inte slarvar! Om det tar emot så vi lar Kenneth. - Kroppen är ingen maskin! Den måste vila också . Terrängförhållandena kunde vara bättre. Varberget finns förstås och så kan man ju tycka att Bötombergen inte är så spe ciellt avlägsna . Men Kenneth har inte fyllt körkort ännu och då blir det långt. - Man måste va,ra nöjd med vad man har . Inte kan man åka så långt, säger han anspråks löst.

Stig Björkas

-------------------------------------------~~~~--_.

alax-re!m...

__11

Sri Lanka forts.

Lokal-satir på hög nivå

pris ca 90 rupier, d.v.s. någon ting i stil med 25 finska mark.

"Rice and curry" Maten på Sri Lanka heter i stort sett "rice and curry", men den är något helt annat än vad vi förstår med ris och curry. Cur ry är egentligen tamil och be tyder helt enkelt "sås" och denna tillreds på nästan hundratals olika sätt. Man kan beställa en curryrätt och får då en portion ris samt sex, sju oli ka skålar med kött eller fisk och diverse såser uppradade fram för sig. Det lönar sig absolut att ta försiktigt av såsserna, de är våldsamt starka, men ändå så goda att man inte kan låta bli

~ ia

vi a baka heter årets Malaxrevy.

två timmars tid serveras publiken en - dad och smakfyUd anrättning.

Glädjande DOg tycks "bagarna" bli bättre från il" till år. Def'3S förmåga att handskas med peppar och siat är så fulländad den bara kan bli. 'ensema till "Kokk in vi 'a " har S.g.S. uteslutande 15 i MalaJC Men det hind - le att en utbys skrockar _ ......unande åt det mesta som och görs på scen. uIle man mot förmoda n liDna sig främmande inför en fenomen på scen så rycks i alla faU med av det högt tempOt och a v det stund bejdlöst vansinniga sätt på

. I .. .

vilket man tolkar fjolårshändel serna. Men det är inte bara fjolåret som ställs i en förklarande be lysning i "Kokk in vi a baka". Publiken tas med på en dra l1!a tisk odysse rakt in i dimhöljd · forntid för att få svar på de mystiska inskriptioner som på träffas på en rå-sten i Malax skogarna. Så mycket klokare blir man inte .av revygängets

I III'IsIIIII'8II 11·17 mm I lkäslam"lo.

15:00 från Närpes via Vasa och Karleby. _l1li;;., tOre 1 mars till Elin Klemets 961lt53 566 eller IOarnets 961/58 515.

VI DEOFILMER

UTHY RES

SVENSK-TEXTADE

VHS O BETA SYSTEM

även mot POSTFÖRSKOTT

1.ltt SHtt111

66140 ÖVERMALAX

TEL 961·654 644

EFTER KL. 19.00

-_._---,-------------- NEH. p·G AHLÄNG

gratis FIL.M KATALOG

~-_. _.............................................................................

Fullmäktigemöte: Fr. vänster Tom Selänniemi, Janne Bonn, Bo Harry Dahlgren, Bertel F1emming och Roy Fogde. "krystade" förklaringar ... men visst är det roligt. Revyns toppnummer är "Fullmäktigemötet" . Där ger man prov på lokal-satir av högsta klass. "Not the Nine a Clock News" heter en förstklassig en gelsk satirserie på ett fint sätt gisslar dagsaktuella fenomen i England. "Fullmäktigemötet" år "Not the Nine a Clock News" i Malax-tappning. Manhar en otrolig känsla för de kommunpolitiker man imi terar. Dessutom är det imponeran de att se hur man lyckas för vandla sammanträdet tiII en ab surd fars - utan att förlora greppet om verkligheten! En annan sak som är värd att notera är revygängets förmåga att hitta nya vinklingar på äm nen som kan förefalla uttjata de. Jag syftar då t.ex. på "Me lodifestivalen" som i och för sig inte är så märkvärdig men som vid framförandet lyfts tiII en tokrolig uppvisning i galen skap. Det är få nummer som inte håller måttet i årets Malax-revy. De är så få att man knappt hinner reflektera över dem innan man kastas in i en ny skrattretande episod. Styrkan i årets Malax-revy är utan tvekan tempot. Samtidigt förundras man över hur otroligt samspelt reyv-gänget förefaller att vara. Förutom den pålitliga "kärntruppen" är det glädjan de att notera hur väl nykomlin garna funnit sig tillrätta på scentiljorna. Jag tänker då främst på Bertel Flemmings po litiker imitation och Janne Bonns sliskiga krögar-porträtt.

l övrigt framträder Bo-Harry Dahlgren med sedvanlig bra vUl" Tom och Bob Selänniemi går också från klarhet till klar het. I synnerhet Bobs gestalt aven gråtmild ning schlagersångare från Ribäcken ger ett outplånligt intryck. Man minns oc~så gärna Janne Sjö ström som vrickad dragare av den lokala Melodifestivalen och Lilian Wahlgrens tant porträtt på hälsovårdscentralens bädd- _ avdelning. Roy Fogde utmärker sig också som "cool" gubbe på samma avdelning. Lilian och Roy är förövrigt två begåv ningar som man gärna skulle ha sett mera av i årets revy. Det är också ett utlåtande som man kan ge åt revyn i stort: Man skulle gärna ha sett mera revy! Det är sällan man kan sä ga det efter att ha suttit två tim mar på ett och samma ställe. Men å andra sidan är det sällan två timmar rasar i väg så snabbt som när "Kokk in vi a baka" spelas. Det om nåt är ett sig num på en bra revy. En speciell eloge är Anna Lotta Östvalls och Marjo Lev lins dansuppvisning värd. Det är ytterst sällan man ser så fina dansframträdanden som i årets Malax-revy. Danser na i "Kokk in vi a baka" fram förs med känsla och inlevelse och tilltalar fantasin i allra högsta grad. De är långt bättre än vad man vant sig vid i revy-sammanhang. Men så skall det vara i en revy som också i övrigt höjer sig över ge nomsnittet av våra revy-pro duktioner.

Leif Sjöström

Rodeoinvigning i Petaiax?

Hemligheten som Glen Nylund i Petalax inte ville avslöja har ÖP nu fått korn på. Nästa gång det dansas där skall det öster bottniska ridkunnandet testas. Puf vågar sig alltså på att hyra den där mekaniska rodeotjuren som ÖP berättade om för ett

par veckor sedan. Det finns ju inte så många tjurar kvar i trakterna så den som vill träna blir nog allt tvun gen att hitta på något annat sätt. Och knappast duger en beskedlig ridhäst mycket till???

Blir det för starkt så strör man lite riven kokos över och allt är ätbart igen. Colombo har en handfull ho tell av toppklass och det allra bästa, tycker jag, är Lanka Oberoi, där man kan sitta uppe på nionde våningen i The Lon don Grill och äta sin middag medan man har en' enorm utsikt över stan. Andra mycket bra hotell är Intercontinental och Holiday lnn (med telefon på badrummet!). Vill man bo hyggligt utan att betal~, alltföt m}/cket så kan jag rekommen dera "Renuka". Nöjeslivet i Colombo, liksom överallt på ön, lyser med sin frånvaro. Större hotell håller sig med dansorkestrar och i Kandyfinns som sagt "Kandy dancing" att titta på, men i öv rigt är det dött. Och till och med de större hotellens restau ranger och barer stänger tidigt, vid midnatt ungefär.

Tvivelaktigt tiggeri En sak som jag ogillar - och säkert många med mig - är det mycket utbredda tiggeriet. Småbarn och tonåringar har kommit underfund med att det är roligare att tjäna pengar på turisterna än att gå i skolan och det gör att det vimlar av tras hankar längs Colombos gator. De är dessutom skickliga skåde spelare så man vet aldrig säkert om de tigger av nöd eller lust. Det är inte tillrådligt att ge dem pengar, hur bevekande de än ser ut med sina stora bedjande ögon, gör man det har man med omedelbar verkan en hd hög med andra runtom sig och de är inte lätta att bli av med. Till sist ett råd som jag själv borde ha tänkt på dendär första gången: ta ordenligt med film med. Dels är filmer svåra att få tag i, dels är den dyr och sanno likt för gammal eller felaktigt lagrad. Och det finns miljoner motiv. Nästa vecka skall jag ta er med till två besök på Maldiv erna, till dess ayo-bo-wan!

Rita panda-björnen! Kan du teckna av den här björnen i det tomma rutfältet?

Grattis Stig! Stig Högblad, 9 år gammal och hemma från I'örtmossa vann namntävlingen som vi utlyste här på barnsidan för några vec kor sedan. Priset, en bok med titeln "Hemma på Jyckeberga"

har kommit på posten. Vill du veta vilket Stigs namnförslag

var? Titta på skylten på hundens koja!

stjär~klar

natt

Hjälp hundvännerna att räkna stjärnorna. Hur många stjärnor har fem uddar, hur många har sex uddar och hur många har sju uddar? Svar längst ner på sidan.

VILT MEN MYSIGT I VALLGRUND I den gula föreningslokalen i Norra Vallgrund ute i Replot skären brukar det hända saker om torsdagskvällarna. Ann Christin Skog kan berättar: - Här brukar vara ganska många barn, kanske allt som allt runt tjugo stycken, som le ker vilda lekar och pysslar litet. Före julen lekte vi mest -bar nen hittade själva på vad vi skulle göra. Anki, som hon.kallas, är inte den enda ledaren på barnklub bens träffar. Anette Berg är också med.

- Jo, jag var här i fjol ock så.. . - Fast då var du barn själv, retar Anki. - ... och hjälpte till emel lanåt. - När de sedan frågade ,aln vi inte kunde ta: h,ilnd 0lJl, ~ar nen i höstas (de ledIR'e sam tjdi: pre dragit verblllbheten- flyt tade bort och borj~ studera), tänkte man ätt varfÖ't inte? Det är roligt med barnen, fast visst tar det en hel del tid. Man skul le ju kunna vara hemma och lä sa läxor i stället . .. Varken Anki eller Anette har någon barnledarutbildning bakom sig. ~ Vi har UBF :s barnledar mapp, och den bläddrade vi , nog litet i innan vi startade. Men mest är det teori, och de lekar som tas upp p~ssar inte riktigt för våra barn, tycker Anki . Barnen i Norra Vallgrund är väl som barn är mest: öppna och pratsamma när den första

t e.!.- a

•••

förskräckelsens blyghet gått en . Pojkarna igen vill inte leka hÖvs, till exempel för trolldegen över, med huvudet på skaft och blindebock och flyr salen. som man gjorde just före jul. Anette och Anki tar det med många åsikter : - Nyckeln till lokalen finns - Nä, inte brukar jag vara' ro. Ailtid hittar man på något här ofta - jag brukar vara för dem som tröttnar på det vid gården bredvid, så de som hemma och se på 'Ulla huset på ena. Ideer finns det från den eg" vill in kan hämta den där. En gång har det hänt att någon prärien' . Det börjar fem före na skoltiden, och så brukar bar nen själva hitta på saker att gö söndrade stereon, men annars halv åtta. - Det är min storasyster som ra oc'kså. Föreningen ställer bra får nog allt vara i fred, tror An när det be ki. leder denhär barnklubben. Jag upp med !P'!'!I.... heter Henrik och brukar mest spela pingis på träffarna. l kväll vill jag inte vara med och rita med flickorna för jag hjälpte min syster med förberedelser na. Och inte vill jag bli ledare som syster min när jag blir stör re för jag är så blyg. - Pojkar om ni tror att ni är vitsiga för att ni låtsas vara räd da för att bli fotograferade så tror ni fel! Ni ar löjligaJ ' OCh så vidare; (Man .borde ha med en b~nd~P.elare för att la vara pi alfa- ~~~.CFna.) Det är stor sldl!n8d pt pojkar och flicl(ar1'klubbc!ll. Poikaroa huserar i stora salen med mu sikanläggning, pingisbord och uni-hockeymailor. För aH få in dem till flickorna för att rita och måla behövs nästan hand 'gripliga grepp. Anette lyckas med litet övertalning i kväll. Anette och Anki har bra hand med barnen. Det blir ald rig fråga om auktoritärt ledar skap - här smälter alla in i L.. .______ ______ ____ ____________ gruppen. ~

Men emellanåt håller inte gruppen. Flickorna orkar inte med pojkarnas tuffa tag i uni hockey, och troppar aven efter

~'~... •• •

Svar:

.. A.-, • "4 &.-. •

•

//1

--/

/ 11

Av de sammanlagt trettio nio sjärnorna, är tretton stycken remuddiJla. femton stycken sexuddiga och elva stycken sjIlUdd iga.

Ann-Christin Skog och Anette -Berg trivs minst lika bra med att leda barnklubben som barnen trivs med dem. Anki går på tvåan i Korsholms gymnasium och Anette på nian i högstadiet i sam ma kommun.

Adress: PB 27 68600 Jakobstad Tel.: 967/ 13555 eller 961/113 522

Skärpning!

fiI_.smas k: kulturförmed den senaste byrå iadllouJ.lDO!m den fin "dI!~Ml::a trärgården. Tidi FSU-ordföranden Ralf planterat in iden i '_ _,"1Ial några tidningars le Till min förfäran _ap_~._

l(1I:s&aget

avfärdats.

a invändningen an det finns många aoa

redan. Vi har u k:lionsbyråer, vi har t a Österbottens Ung dn.....flIo.....'MS artist- och musi ~~rfl'o"",orl}'ing, vi har spelman vi har för flreoingar och så har vi framför alll svenskbygderna fulla med folk som läser tidnin pr, bör på radio och ser på tv -h vet vad som finns och som h änder i kulturen.

.Artister till salu

Som aktiv dansbesökare skulle jag vilja ha svar på följande fråga av Korsnäs uf. Under en danstillställning på nyårsaftonen -82 tog ni 30 mark i inträde. Jag undrar om man får göra så. Har hört att man får ha höjt inträde (alltså mer än 25 mk) om orkesterutgifterna över stiger 10 000 mk. Orkestrarna under nyårs aftonen i Korsnäs var Alpha o.

Dansandet OSS emellan

förs a' partipo bar marginella insik -ad d betyder att göra . Det är mycket enklare leoretiska modeller och tom an all göra kultur.

Jag skulle villa kommentera Lu kas insändare i ÖP av den 20 januari "Dansen - ett karIa nöje!? Jag tycker att .d et är märkligt alt det finns sådana i mitt tycke inskränkta personer som signa turen Lukas anno domino 1983. Han ser två grabbar som dansar med varann, och detta blir all deles för mycket för honom; han måste till och med åkalla högre makter. Tydligen blir han bönhörd för han får kraft att sparka den ene "abnorme" ynglingen "i ända lykten" . Du, Lukas, hur länge har flic kor dansat med varandra, tror du? Menar du, att det är okej om flickor dansar med varandra; me dan om killar gör det, så är det "perverst" eller "abnormt"? El ler är det "perverst" även då flic kor dansar med varandra? Vad anser du vara ett mer civiliserat sätt : att två grabbar dansar "ömt omslingrande varann" eller att man sparkar folk "i ändalykten"? Jag uppfattar dig som en person som tycker det är bättre att sparka något där bak framom att visa ömhet och kär lek åt ens medmänniska. Killarna som dansade med va randra visade enligt min mening stort moraliskt mod. De behöver inte heller ha varit homosexuella, men om de verkligen är det, kan vi ju vara glada på deras vägnar att de funnit varandra. Jag uppfattar Lukas som en person som "torgför" sin egen inskr-änkthet. Man har liksom trott att folk med dylika åsikter blivit allt färre . Tydligen kommer det alltid att finnas ett visst ant a l personer till vilka ljuset aldrig nåra fram. Vi som tänker annor lunda än Lukas missunnar ho nom dock icke att ha det skönt i stenåldersgrottan. Krya på dig .

Anarkist

Markus

Ja och så har vi som kultur fondens ombudsman Håkan Maltlin påpekade Finlandss ,,'ensk musik ab. Den andra invändningen bor

de vara alt de pengar som kul

lIIrfonden skuUe ge till fin

landss"'ensk kultu.rfOrmedling

bordIe ges till dem gör kul

pengar ges

som skall för-

IrnIt urdebatten al hid handla

l::::~:rncmneo

Disco Rotation. Kostar dessa tillsammans mera än 10 000 mk? Vill också upplysa alla före ningar om betalt av beväringar. I och för sig är det bra att en be väring slipper in för 10 mark vid uppvisande av bevärings kort! Men ta exempel av Peta lax UF, för där slipper bevär ingarna in helt gratis!

"Civil vasabo 3. 2"

Yvonne Ståhlgård ny ordförande i Pörtom

Från Pörtom uf:s årsmöte rap porteras att Rune Storgård, som varit ordförande de tre senaste åren, nu steg åt sidan och ny ord förande blev Yvonne Ståhlgård. Övriga styrelsemedlemmar: Ann-Charlotte Wägar, Maria Björkbacka, Rune Björknäs, Harry Berg, Kennet Åberg, Bo Grönberg, Gunilla Gästgivars, Gunilla Hellman, Anders Udd och Britt-Marie Granbäck. Suppleanter: Rune Storbäck, Karl-Gustav Brännbacka, Maria Dunder, Jan-Erik Högback och Peter Dahlblom. Föreningen kan blicka tillbaka på ett aktivt år. Verkligt glädjan de är att underskottet i fjolårets bokslut på 40 000 mk i år har bli vit ett överskott på 3 000 mk. Då skall man komma ihåg att före ningen utfört en omfattande re novering av uf-Iokalen . Utan den massiva talkoinsats som gjorts skulle ett överskott inte varit möjlig i år heller. Verksamhetsåret 1983 följer i stort tidigare riktlinjer. Noteras kan alt föreningen kommer att sträva efter att aktivera de unga att rösta i årets riksdagsval. Något som andra föreningar kan uppmärksamma är att Pör tom uf, som har en gatuavgit om 900 mk, kommer att anhålla hos kommunst yrelsen om befrielse från gatuavgiften . Föreningens grill kommer fö reningen i år att fö rsöka hyra ut.

Vasabandet, som för nar varande har hyfsat med spel ningar - dock inte på svenskt håll .

Det är inga fickpengar det handlar om! 30000 kr skall populäre Tomas ha för ett upp-

Kurs i föreningsteknik - Det blir första gången som ungdomsnämnden i Närpes ' sat sar på en tvådagars kurs för före ningarna, säger Lisbeth Saxberg när, hon meddelar om kursen "Den aktiva föreningen" som kommer att hållas på SÖFF den 19-20 februari 1983. Ungdomsnämnden räknar med att minst två funktionärer från varje förening ställer upp på kur sen. Förhandsanmälan vill Lis beth ha senast den 14 februari!

trädande och överstiger in trädet gaget skall han ha 50 "lo av den överskjutande delen! Jerry Williams och Magnus Uggla är lika dyra men mest skall Hagge Geigerts revy ha 36.500,- och kalender gubbarna Albert & Herbert är inte mycket sämre, 34.500 kr. Andra exempel: Lustans La kejer och Pugh Rogefeldt 16.050,-, X-Modds 15.000,-, Magnum Bonum 12.625,-, Hansa Band 8.500,-, dansbanden Wizex och Vikingarna 15.ooo,-! Ulf LundelI och Eva Dahlg ren tycks koinma att ta det lugn i sommar för det saknas gage uppgifter om dem . Och Gyllene Tider ligger visst i lumpen ...

Kursinnehållet handlar om nya metoder i föreningsarbetet och hur man aktiverar styrelse och föreningsmedlemmar. Kursdelta garna skall förbereda sig och fun dera över vilka svaga och starka sidor som finns i den egna före ningen - innan man kommer på kurs alltså! Tom Mattsen är kursdragare och kursmaterialet har samman ställts av Centralen för ungdoms arbete. Kursen kostar 65 mk per deltagare och för det får man mat och kaffe. Själva kursen betalas annars av ungdomsnämnden .

Medlems föreningar! För att få en så god bevakning möjligt av föreningarnas årsmöten, hoppas vi att Ni kon taktar SÖU:s kansli i Vasa, tel. 961 -113572, 115372. Dethär för att vi skall kunna skriva om årsmötena i ÖP samt i mån av möjlighet komma på besök . Eftersom det är endast två re daktörer på ÖP som skall beva ka hela Svenska Österbotten är det förståeligt att vi bör hjälpa till allesammans. Så, hör av Er , före och / eller efter årsmötet!

SO!l1

unguards får skivkontrakt

;jskas det om att Sun guards aU ligga bra till för ett kr. orura.kt. Det är CBS ,om lär ha varit intresserade av

Litet till mans är vi ett nyfiket släkte. Det visar inte minst det otroliga intresset för de kommunala skvallerkatalog erna - skattekalendrarna alltså - när de dyker upp på höst kanten. Hur mycket förtjänar den där månntro ... ? Det spekuleras ofta i hur mycket den eller den artisten får när de uppträder på en dansplats . Oss emellan har ÖP inget svar på det, men alltid kan man ju få en ditåt uppfattning om man vet vad Lex. Tomas Ledin skall ha för ett folkparks uppträdande ...

Ulf Johansson

ARETS FÖRNUFTIGASTE MC KÖP SOM HAR:

- 15,5 hästars motor

- självstart

- digital växelkontro'll

- kåpa som standard

DEN GAR TYST OCH FÖRBRUKAR ENDAST 3 LITER BRÄNSLE pA 100 KM. ÖVRIGA SUZUKI MODELLER OCKsA I LAGER

Balles RalDI'

TEERIJARVI

PUH . 96B · 75168

KRONOBY KOMMUN lediganslår att sökas senast 21. 2. 1983 tjänsten som

ungdomssekreterare För tjänsten fordras ungdomsar betsexamen på institut nivå eller an nan för uppgiften lämplig examen el ler genom prakiisk verksamhet för värvad kompetens för tjänsten. Tjänsten underlyder kommunens tjänstestadga och gällande tjänste kollektivavtal. Lön utgår för när varande enligt Y 19-22 beroende på kompetens. Till kommunfullmäktige riktade sed vanliga ansökningshandlingar med betygs- och tjänsteintyg insänds till kommunstyrelsen i Kronoby, adress 68500 Kronoby, senast 21. 2. 1983. Tjänsten tillträds I. 3. 1983 eller en ligt överenskommelse. Den till tjäns ten valda bör före tillträdandet förete godtagbart läkarintyg över hälsotill ståndet. Närmare upplysningar ger ungdoms

sekreterare Brita Sved1und-Hästö,

tel. 45200.

Kronoby, den 19 januari 1983 Kommunstyrelsen

LFÖreningSSP.lle~

ORA VAlS UF:S

ÅRSMÖTE SÖ 20. 02 klo. 15.00.

Alla välkomna, gammal som ung.

Styrelsen

TILL SALU

TILL SALU GITARR till salu. GIBSON LES PAUL (färg-sun burst) De Luxe. 3200,- eller till högst bjudande 967-17971.

• I sina heltäckande hjälmar och åtsittande svarta overaller såg de nästan ut som rymdva relser när de kom svepande på sina motorcyklar längs motor vägen. ,_ Med ett dovt brummande gled de stora maskinerna längs den gråa asfalten i ett rasande tempo, i etthundrafemtio kilo meter i timmen rusade de glitt rande ekipagen fram genom det solbelysta landskapet. Fem unga män på stora,glitt rande motorcyklar var "on the road". Djävulsryttarna kallade dom sig själva. Det var Big Joe på sin nio hundrakubikare, Jack the Rip per på sin italienska åttahund rafemtia, "Slaktarn" på sin kardandrivna lUsenetthundra kubikare och Robert M . Pirsing och Patrick "The Bull" på sina sjufemtior. Egentligen hette de alla något mycket vardagligare och inte alls exotiskt eller eng elskt, men da hade snappat upp de här namnet från nån ameri kansk film eller roman, och

tyckte att det lät tufft. • Det var knappa~t någon tra fik på den sakta ringlande mo torvägen, och de fem kunde hålla god fart. Inte ens de en staka långtradarna de passera de störde deras rytm, dessa måste formligen krypa fram i de långa sugande uppförsbac-

Långtradare parkerade utanför ett kafl: brukade garantera att det var bra, vägens proffs visste vad de villa ha. De tog av sig sina hjälmar och hängde upp dem på cyklar na. Vid ett bord inne på kafl:et satt en ensam man och åt, da-

odi ställde sig bredvid sin kam rat. Också han plockade några potatisar från mannens tallrik utan att denne (mannen så klart, inte tallriken) på något sätt reagerade. Nu stod de alla i en cirkel kring den ätande . En efter en

Djävulsryttarna kama, men detta var ju en mo torväg och klungan rusade fram i vänsterfilen där det så behövdes. En skylt med reklam för ett kafe och en servicestation blixt rade förbi, och "Slaktarn" som låg i täten vinkade och pekade mot sin tank . Efter en kilometer saktade de in och vände in på stationen. Efter att ha tankat parkerade de sina stoltheter i närheten av ett par gigantiska långtradare .

sig igen. Medan han rörde om i sin kopp sprutade Patrick " The Bull" ketchup på mannens wie nerbröd . När mannen trots det ta grep efter sitt kaffebröd pas sade Big Joe på att dricka upp mannens kaffe. Utan att säga ett ord steg manne upp, nickade ett hej åt flickan bakom disken, och gick ut. • Utanför hördes ett dovt mul ler. "Han var minsann dålig på att slåss", sade Jack the Ripper besviket. Det var ju det "Djä vulsryttarna" var ute efter. Först nu vågade barflickan ta till orda. "Inte är han något vidare på att köra långtradare heller" , sa de hon. "Han backade just på fem motorcyklar . .

DAMFRISERING

KORSNÄS KURSCENTRAL anordnar kurs för lantbruksavbytare

1 SÖU·ROCK I MOLPE

MARIANNE

ordnas i Malax och börjar 21.2.83 och p/J.g/J.r i 12 veckor. iiI f rämst avsedd för personer med erfarenhet från lantbruk. ger kompetens för avbytartjänster. Ansökningstiden till utgår 10. 2. 83.

HANDELSESPL. 37

VASA

Ansökan till ovannämnda kurser kan göras p/J. närmaste arbets· ra ftsbyr/J.. Tidigare arbetsintyg och skolbetyg medtages. Under kurs tiden f/J.s undervisning, mat och bostad gratis och dessutom kan reseersättning och utbildningsstöd erMllas.

~~.

Arbetskraftsbyråerna

Skidliftarna rullar I VETILBACKARNA

TidsbestälIn.: 961 -114725 .

NÄRPES • NÄRPIÖ

TEL 962 • 43140 PUH.

TacIt !Or beeOIoII octI ..aonm.n b l QIoe _ _ _ uudIIIIMl ~

SPORTLOVET: ÖPPET ALLA DAGAR.

HERR & DAMFRISERING

TUIcIA

Stäng ute vindbros och mo

torljud i bilen.

Lyssna i stället på din favo·

ritmusik i en av Sparkoma

tics många biIstereoalterna

tiv.

Specialaffär i hemelektronik

Sundom

w.:'

BestälIn. 961-40313.

SALONULIA Inneh. LENA GRAN BERG

KARPERÖ TidsbestälIn . 961-32960.

.-:m..m·,.t1flJ;.131:13 å _ _ :<eJ ,ll:13·UI:j:ii.

MOTORCYKLAR

SIV-BRITT VESTLING SOLF

MATEN ÄR VART VARUMÄRKE

ALLA DAGAR: Dagle ns

musikbranschens specialaffär

rätt1S.00 mk inkl. smör,

.IIII'~;.M. MÖBLER

PITKAKATU 41 STORAlANr.GATAN

65100 VAASA

VASA 10

110 159

VÖRÄ

66200 KORSNÄS 11'961.041152

RESEBYRÅER

Förmånligt m<ihelhus

21-25 mars II 25-30 mars (södra dlstr.) III 22-27 april

STICSMÖB&L 66600 Vöra lel. 961·56379

Anmälningar till MHF kansliet tel. 961-115312

Närpes

BATMAsSAN I HELSINGFORS LORD. 5.2

START iiÅN BJORKGB'· IASl·STADSIIUS·JIAW

OPP.A POITAIlIS DAG I DUGSYI. LORD. 11.2.

,$Okan bör bifogas föreningens verksamhetsberättelse, bokslUt och revisionsberättelse för 1982, samt verksamhets ptan och budget för 1983. Ungdomsnämnden: Ansökan görs P' fastställd blankett . Förening, som inte tidigare ansökt om \'efksam hetsbid rag , bör ytterligare bifoga föreningens stadgar t u tdrag ur föreninllsreoistret eller av distrikts eller centraf cwgan isalion givet intyg över medlemsskap och föreningens t ecknare. Upplysningar ges av kultursekr. L. Eriksson, emetssekr. V. Norrback och unadomssekr. L. Saxberg, mung!rden i Närpes, tel. 962-41221 . Kultur., nyktemets· och ungdomsnämnden I Närpes

i.' PRESENTER Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.

'Pre~'ltl{ii"lJrell Inneh lena Wilson

D 45,.

3 FRAUDULENT

4 KRÅKKASSETT Innehållande bland annat föl· jande risiga inspelningar från 1981 TLB, Alkemedia, Red Fox, Luspank, KRA, Gustav Nordlund, Slumrande Toner och Slappa Läppen

D Kassett 15"

5 FRENCH KISS Painted Faces

6 CAMILLA OCH

DOKTOR MUSIC

Håll i Hatten kassett O 40, skiva O 40"

-<l .

7 PINK AND BLUE Happy New Year

BOKNINGAR

STUNDLlNJElUFIK KONTOR 110 Ull

PARADISE Kassett D 40 mk

9 ALLRIGHT BAND EP·skiva innehållande bland annat TV·narkomanen, Angest, Alkisblues och Skär· gårdsblues

DU!

10 • Ekblad

Story/Frag· ments of Love

J1 • Ekblad

Running/l'll be here tonight

NU lÖP 12 Höödö

4 monologer med

Håkan Granlund

kassett O 45,

Kryssa i för all. skiva eller kassett. Klipp ut annonsen och sänd den till oss ell.er kom in och hämta. OBS! För postningskostnader debiteras 9 mk lör skiva och 7 mk för kassett. Namn ........................................ Adress: .................................... .

Of l!llJBC!lQ)Q0

1]~B

använd högkvalitets oljan i din motor QUAKER STATE för länger motorns livslängd

Erickson & Erickson Karlav. 3 VASA, 961-120 311

.lI..

O EP 18" Därtill kan du beställa fÖl· jande singlar för 12,50:

ETT UNIKT TILLFÄLLE

Källarvaningen under

TORS. 2".2.

KVIWR 111731 D 11 251

8 - .LUDICROUS "

T., 962 ·41 42 3

Mode Ulr.i ka Närpes

Understöd till föreningar

turella-, nykterhets-, ungdoms- och andra lokala föreningar Narpes, som bedriver kulturell-, nykterhets- och ...adomsverksamhet , kan för 1983 ansöka om kommunalt tOd för verksamheten. n riktas till resp. nämnd i Närpes kommun och bör ~ senast den 28.02.1983, under adress Kulturnämn ykterhetsnämnden eller Ungdomsnämnden, 64200

Skiva

kassett O 45,

VASA

MHF:s Fjillresor lill Äkis.•.

Studio·inspelning med 11 finlandssvenska band

kassett D 45, skiva O 45,·

Shop

BESTÄLLNING: 961-35 173

ca~l;z '-J

(Kompass) Dilemma

VÄLKOMMEN!

yard. 08.00-21.00 lO. 50 10.00-21 .00

D Kassett 42" o Skiva 42,.

SMRK0M4TIC0

PUUSAARISLALOMBACKE 69700 VETlL, tel. 968-621404

Kassett D 45,.

KVEVLAX

TV • STEREO • VIDEO • RADIO

INGA KÖER. ÖPPET LÖRDAG o. SÖNDAG KL 10-17, VARDAGAR UTOM MÅNDAGAR KL 17-20.

Live inspelning med 16 finlandssvenska band NU ENDAST 25 . Kassett

2 KUST·ROCK

intensivkurs i finska • som hålls p/J. SÖFF i Yttermark, planeras starta 7. 3. 83 och i sex veckor. Kursen riktar sig till personer med grundkun· per ; finska, som önskar förbättra de praktiska kunskaperna. Ef· genomgången kurs bereds kursdeltagarna möjlighet att avläg· ga språkprov för erhållande av språk intyg. Ansökningstiden till kur· sen utgår 18. 2. 83.

öPs MUSIKSÖRS

Postnr: ..................................... .

SVENSKA ÖSTERBOTIENS

UNGDOMSFÖRBUND (SÖU) rf

Handelsesplanaden 10 D

65100 VASA 10

AXE Vad är då della Axelbandet? - Det är en teknologorkester, men det finns representanter med från alla fakulteter, sammanlagt 23 medlemmar. - Fast egentligen är det ingen orkester utan närmast ell tillstånd. För all vara med bör man omfalla tillståndet Axelbandet . . - Varje onsdag har vi basturba tionskväll då vi studerar indisk mystik och östafrikansk förhisto risk teologi och i det ingår kropps liga övningar som vi då övar till fulländning på dessa basturbations kvällar. Det här leder direkt till tillståndet Axelbandet, som tidiga re i Indien kallades för Nirvana. Om vi lyckas riktigt bra på våra konserter så uppnår inte bara vi det här tillståndet utan också publiken . - Det märker man. Det 'brukar gli ganska rökigt i slutet av konser ten och det är ell bra bevis för att man är uppe bland molnen. - I detta nu har vi två pyro tekniker som sköter om såntdär med eld och rökelse. En som är me- ' ra för detdär gamla med svartkrut och en som sköter om elektroniken och säller i en stöpsel, stroboskop och rökhomber och sånt.

Axelbandet ett tillstånd

ANDET

I kvä~l, torsdagen den 3 februari, uppträder Axelbandet från Abo Akademi på PF i Vasa. Orekstern som har ett par representanter med i kårfullmäktige ser det som en försenad valturne. Eftersom orkestern knappast 'ä r lika känd i Österbotten som i Abo så är det kanske på sin plats med en lite närmare presentation av fenomenet Axelbandet. - Vi försöker förändra tekno logmusiken lite. Den har gåll i sam ma fotspår så länge så vi försöker sätta lite fart på den. Det är nya vågen inom teknologmusiken. - Men det är inte bara musiken utan hela showen, hela grejen bak om. Det är instrumentalmusik och det är folk som sjunger, hoppar ol:h dansar och liknande. - Vi har .fått in mera kultur ge nom att det finns humanister och teologer med i orkestern. - Man kan svina med finess och det försöker vi göra. Det är in gen vits all svina utan att kunna spela en sak. Grunden till allt som vi gör är nog faktiskt en musik som vi behärskar. Spelar vi ell stycke så ~ inte gör vi show av det innan vi kan spela det.

- En sak med Axelbandet är att det som folk skulle vilja göra men aldrig vågar så det gör Axelbandet. ' - Tidigare var ju Axelbandet - Precis, därför just är det sna hemskt inriktat på det visuella. rare ett tillstånd . Man är liksom en Vi har hållit kvar det ganska bra helt annan person när man kr)'per samtidigt som vi har börjat spela li in i Axelbandets dress. Jag tror det te bällre. kallas personlighetsklyvning., - Förutom att vi är en fröjd för - Men det finns något bällre ögat så är vi dessutom en överrask ord för det . . . ning för örat. - Schizofreni. - Dessutom är vi mångsidiga - Och dessutom är vår musik för vi har en rocksektion och en också skit-så-frän. jamsektion. Jamsektionen spelar - Vi spelar helt avvikande mu traditionell dixieland och rocksek sik . tionen består av typer som behärs - Vi har skippat det där kar dethär med rock. pianissimo. I stället har vi infört ett - Men de är närmast till bara nytt begrepp .inom musiken som är för showens skull och har en under verkligen högljudd musik och det ordnad betydelse. är spiritus fortissimo. - Vi har också ell kämppä, el - Men om vi specificerar mu ler en klubblokal, där vi övar. Det siken så spelar vi ju egentligen all är ett rivningsfärdigt ställe som vi ting. Mycket grundar sig 'p å gam pumpar in pengar i och försöker mal skolmusik som vi helt gör om ordna upp. så att folk bara känner på sig att - En stor del av våra pengar det är något liknande. Allt från säller vi i instrument och så köper finsk tango utöver straussiska val vi noter för upp till tusen mark var ser. engelsk rock, jazz, mycket jazz je år. och lite indisk musik. - Dessutom reser vi en del och - Huvuddelen av bandets med sköter de utländska kontakterna. lemmar, eller cirka 70 070, är folk Vi har hemskt intimä kontakter som har sina grunder i österbottnis med Promenadorkestern i Stock ka ungdomsorkestrar. Allt från holm, Alliansorkestern i Göteborg Karleby, Kronoby, Jakobstad, Teroch Strindens Promenadorkester i järv, Vörå, Vasa, Närpes .. . Trondheim. Men vi har också kon- Borgå. St Mickel .. . - De flesta har någon sorts mu . takter österut som t.ex. Humpsva kar I Helsingfors och Retuperän sikalisk bakgrund men det finns VPK, de finska teknologerna. nog också de som första gången - Våra spelningar är förlagda sell sill instrument när de har bör till alla möjliga ställen. Vi spelar på jat i Axelbandet, även om det inte firmafester, mässor, affärsöppnin händer så ofta nuförtiden. gar, de finaste krogarna i Abo, i verkstäder, domkyrkor, på stu Förebilderna finns dentfester och på olika student orkesterfestivaler förstås. spegeln. - Vi kommer all anordna en - Vilka är då våra förebilder? stor festival här 1984, på våren an tagligen. Den heter ATOM, Ama - Spegelbilden. Vi brukar spegtörTeknologOrkesterMisslon. Det la oss i timtal. blir sex orkestrar från hela Norden. - Jag har en stor affisch av 'mig - Så finns det ju andra student själv. orkesterfestivaler som hålls vart - Men har vi några förebilder? annat år i Lund och vartannat år i Det kan vi väl inte ha eftersom det Uppsala och dit brukar Axelbandet här är vår egen grej. Vi är ju före fara vare sig vi blir bjudna eller in gångare för teknologmusiken i te. Senast hamnade Axelbandet all Norden för tillfället. ta ell plutontältoch kamin med för - Nä, man behöver väl inte sä vi blev inte inbjudna. ga föregångare men vi är vidareut - Men vi for dit ändå och var vecklare. Vi kan inte säga om vi är nog verkligen en av de roligaste tur på väg åt rätt håll men vi tror att vi neerna för vi behövde inte spela är. alls. Vi fanns ju inte med på något - Vi är mera avantgardistiska program. Men vi hade nog säkert än de traditionella. _ Mera sviniga än de andra_ , roligast av alla orkestrar.

- SpeCiellt när vi fick sån fyr i dendär kaminen att vi badade bastu i tältet, och bjöd in de där andra stackarna som just hade kommit från någon spelning.

Vi är upp skattade av president , Koivisto. - Så att en mycket aktiv utri kespolitik har vi nog. - Och vi är uppskallade av vår president Koivisto. Vi har goda kontakter med Manu . Han sände oss ett stencilerat tackbrev när han blev president för all vi gratulerat honom till hans framgång . - Men vi får ju nog m ~cket an nan post också. Kravbrev från TE OSTO och räkningar från diverse ställen. Hotelsebrev från elektrici tetsverket ... - Och allt som oftast kommer det påståenden om att vi har tagit någon dörr någonstans ifrån eller haft sönder någon. - Vi brukar låna dörrar ibland men vi sätter dom alltid tillbaks. - Vad gör ni med dörrarna då? - Man kan göra mycket med en dörr. - Vi sa ju att vi håller på att re novera vår klubblokal. - Vi har en dörr som vi fick i gåva av Alliansorkestern från Göteborg. De fick vara med när vi var och spelade på Kakulafängelset här i Åbo. Vi brukar alltid vara och göra social gärning på Kakula va renda vår. De släppte inte in den svenska or kestern men vi tog in ett par styc ken. De låtsades vara medlemmar av Axelbandet. Som tack fick vi då en dörr av svenskarna som det stod "Ruotsin Kakula. Tervetulla" på. Och så var det en :glugg som man spikat bandjärn för. - Gåvorna är annars ganska viktiga. Man brukar alltid när man far och hälsar på någon förfärdiga en präktig gåva. Det brukar vara en tävling orkestrarna emellan vem som har den bästa gåvan. - Senast när vi var i Norge tror jag nog all vi vann. Vi hade till verkat en ålderdomlig telefon och när man vevade på veven så spru tade det brännvin ur luren. - Den var försedd med en så kallad peristaltisk pump. , - Den skulle nog inga humanis ter eller teologer kunna förfärdiga. -_ Så brukar vi exportera kano ner till Norge. Vi hade en hemskt bra kanon som vi hade byggt aven gammal ' bastuba och som vi sköt kanonslag med. När vi var i Stock~ holm sköt vi en präktig salut så vi tänkte få polisen på oss. Vi sköt ett huvud avellskyltdocka över en hög mur. - Så har vi en gång fått en gi tarrbyggsats i 8 000 delar från Nor ge. - Och en gitarr, en blå gitarr, som det stod Stradivarius på har vi ' gett till Brahe Djäknar. Och vi fick sedan en sträng aven äkta stradi- . varius som var inramad. - Våra kontakter till stu dentkören Brahe Djäknar är för

tillfället de allra bästa. Speciellt jämfört med tidigare. - Tidigare tyckte vi nämligen il la om BD. Vi brukade alltid vara och hjälpa dem på deras l-majkon sert vare sig de ville eller inte.

"Muddra bort Skåne"! - Vi måste nämna den här kon tradikten vi har inom oss. Trots all vi kämpar mot kulturen, det är ett av de stora målen I vår verksamhet, så är vi ändå representanter för en högkulturelI verksamhet. - Vårt mål är ju Norden till en kulturfri zon. - Varenda vår har vi internor disk kulturkonferens endera Stockholm eller i Åbo. - Bland annat har vi föreslagit för Nordiska Rådet att Skåne skall muddras bort så att vi skall kunna fiska räkor i Östersjön och Bollen havet. - Men det är ju den politiska si dan och det behöver vi inte !prata om. Politik är tråkigt. - Därför försöker vi göra en förändring i kårpolitiken. Vi ställde upp i kårvalet p.g.a. all vi mot säller oss partipolitisering. - Så önskar vi alla abiturienter som kommer till Åbo och studerar välkomna i vår krets. - Jo, för det finns ingen som inte skulle trivas hos oss, garan terat. - Vad sa du. all det finns ingen som inte skulle drivas till vansinne hos oss. - När man har varit med i Axelbandet i fem år blir man lite miljöskadad men man märker det

inte själv. Det är bara ens gamla vänner som påpekar det. - Man märker att man börjar komma in i nya sociala mönster. de gamla vittrar sakta sönder.

Axelbandet ett minne för livet! - Så finns det ju vissa faror in förknippade med den här verksam heten men det är nog mera av övergående art. - Men Axelbandet är ett minne för livet. Det skulle aldrig gå att tvätta bort hur gärna man än ville. - Somliga käkar moröller och andra är med i Axelbandet. - Spelandet är också ett ganska bra sätt att koppla bort från stu dierna. - Absolut, det ger otroligt myc ket. - Det har jag upplevt många gånger när man suttit och tent läst . .. - Man riktigt glömmer bort all ting. - Man kommer till övandet darrande och går därifrån mycket bättre. - Vi har ett gott exempel i vår trummis. Han har inte studerat på tre år, han har varit med i Axel bandet i tre år.

- Men han är liksom avslapp

nad. - Han har verkligen lyckats koppla av från studierna. - Han har uppnålI frid med sig själv. - Axelbandet är en helt till räcklig orsak all komma till Åbo och studera.

B-G LaxelI